Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
13
N:o 26.
Ank, till Riksd, Kansli d. 7 Mars 1871, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om afskrifning
ur Kronans jordebok och räkenskaper af Böle bys skattelaxfiske.
(I- A.)
Sedan, i anledning deraf att Umeå eif, som fordom flutit midt emellan Ytterhiske
och Böle byar i Umeå socken, sedermera småningom tagit annan riktning
emot förstnämnda bys land och derstädes förorsakat utskärningar, hvarigenom byamännen
förlorat en högst betydlig del af sin odalåker, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Westerbottens län, medelst utslag den 20 December 1862, tillåtit Ytterhiske
byamän att, för strömfårans ledande i dess ursprungliga riktning till förekommande
af vidare utskärningar, upptaga en kanal öfver Bölesören och Boställsören
samt utrifva det till Böle by hörande skattelaxfiske, emot skyldighet att till
Böle byamän utgifva ersättning derför 3,500 R:dr Riksmynt ; så hade, enligt hvad af
ofvanberörda, den 26 sistlidne Januari afgifna och under N:o 13 i l:a samlingen af Bihanget
till Riksdagens protokoll intagna, nådiga Proposition inhemtas, A. Schildt
och Kaptenen L. A. von Hedenberg med flera Ytterhiske byamän, hvilka åtagit
sig utförandet af berörda kanalarbete och genom särskild afhandling med Böle
byamän förbundit sig att från och med år 1869 ansvara för den för nämnda fiske
utgående ränta af 1 tunna 15 marker saltad lax, motsvarande 54 R:dr 9 öre R:mt
ständig penningeränta, för egen del och såsom ombud för Böle byamän, uti en till
Kongl. Maj:t ställd och af dess Befallningshafvande insänd och förordad ansökning,
underdånigst anhållit, att enär fiskets raseraude varit nödvändigt för utförande af
förutnämnda arbete, som vore af så allmän nytta, att Ytterhiske byamän, hvilka
redan under den förflutna tiden lidit mycket genom förstörelsen af deras bästa och
nästan enda åker, borde befrias från andra kostnader än dem, som arbetets fullbordande
och framtida underhåll förorsakade utöfver det genom Kongl. Brefvet den 6
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
November 1868 dertill beviljade statsanslag af 10,000 R:dr R:mt, samt sökänderna
sålunda billigtvis icke borde vara för framtiden ansvarige för ifrågavarande fiskeränta,
sedan fisket blifvit utrifvet, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig
Proposition derom, att Böle byamän måtte varda befriade från nämnda fiskeräntas
erläggande.
Uti häröfver på nådig befallning afgifvet underdånigt utlåtande af den 4 April
1870 hade Kammar-kollegium dels upplyst, att ifrågavarande fiske blifvit genom
Kollegii skattebref den 14 Oktober 1851 till skatte upplåtet åt Böle byamän emot
en köpeskilling af 33 R:dr 16 sk. Banko samt en årlig ränta afl tunna 15 skålpund
salt lax, motsvarande 54 R:dr 9 öre R:mt, enligt ränteförvandlingsuträkningen, hvaruti
fisket, på grund af Kollegii jordeboks-divisions beslut den 23 Juni 1869, upptagits
såsom en särskild lägenhet utan fördelning af räntan på hemmanen i Böle by; dels
ock anfört, att, då fisket vore onyttiggjordt för Böle byamän, och Ytterhiske hemmansegare,
som åtagit sig att ansvara för räntans utgörande, måste i och för vattenafledningen,
som afsåge att återföra elfven i dess ursprungliga strömfåra, vidkännas
stora kostnader utöfver statsanslaget, Kollegium ansåge sig i underdånighet
böra tillstyrka, att ifrågavarande fiske med dess ränta finge afskrifvas ur Kronans
jordebok och räkenskaper; och har Kongl. Maj:t, med afseende på hvad i
ärendet förekommit, föreslagit Riksdagen att för dess del medgifva, att ifrågavarande
fiske med dess ränta må från och med år 1872 är Kronans jordebok och räkenskaper
afskrifvas.
Yid behandling af ofvanberörda, till Stats-Utskottet remitterade nådiga framställning
har, efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, Utskottet
funnit anledning att inhemta Fiskeri-intendentens yttrande, huruvida, efter det
ifrågavarande laxfiske blifvit utrifvet och förstörd t, Böle eller Ytterhiske byamän
kunde antagas hafva blifvit urståndsatte att draga sådan fördel af den egarne till
Böleå f. d. kronofiske tillkommande fiskerätt, att desamma skäligen icke vidare borde
betungas med den ränta för nämnda fiske, som för närvarande till Kronan utginge;
och har till följd häraf, bland annat, följande blifvit Utskottet meddeladt:
»Efter det Böleå kronofiske blifvit bortrifvet, kommer den fisk, som i detta
fiske skulle blifvit fångad, om fisket fått qvarstå, de fiskvattensegare till godo,
hvilka ega fiskerätt och hafva fiskeställen invid och närmast ofvanför det ställe,
hvarest kronofisket förut var beläget. Huruvida å Böle och Ytterhiske byars vattenområde
sådana fiskeställen finnas, att dessa byamän, sedan kronofisket blifvit
bortrifvet, kunna med nät, not, laxryssjor, tinor eller andra fiskebragder, genom
hvilkas utsättande ingen förändring af strömmens riktning förorsakas, utöfva fiske
invid sina stränder och sålunda äfven i afseende på laxfångst tillgodogöra sig fördelarne
af kronofiskets bortrifvande, kan med full bestämdhet och visshet icke afgöras,
annat än efter undersökning på stället; men då af Konungens Befallningshafvandes
utslag af den 20 December 1862 framgår, att Böle byamän, såsom vilkor
för sitt medgifvande till den företagna strömregleringen, fordrat bland annat att
Stat s-Ut ikottets Utlåtande N:o 26.
15
fortfarande få idka fiske vid sin strand utan dambyggnad, och då af Majoren Adelskölds
i Konungens Befallningshafvandes utslag intagna utlåtande i ämnet inhemtas,
att äfven å norra stranden funnits antagligen Ytterhiske byamän tillhöriga fisken,
hvilka man vid strömregleringen måhända icke behöft förstöra, finnas skäl
att antaga, att såväl Ytterhiske som Böle byamän äro i tillfälle att äfven efter
strömregleringen utöfva en lönande fiskfångst och sålunda kunna fortfarande i främsta
rummet tillgodogöra sig den fiskerätt, som förr tillkommit egarne till Böleå
kronofiske.»
Deremot har af förekommen anledning följande intyg jemväl blifvit Utskottet
meddeladt:
»Att det å s. k. Böle örn uti Umeå eif af Böle byamän begagnade laxfiske,
hvilket, till följe af sagde örs genomgräfning, numera blifvit oanvändbart, icke kan
med hopp om framgång till annan del af byns strand förflyttas, emedan såväl vattnets
djup och bottnens beskaffenhet som hufvudsakligen den riktning längs motsatta
stranden strömfåran här tager ingenstädes erbjuder lämplig lokal för sådant
fiskes anläggande; det varder härmed intygadt. Umeå den 11 Februari 1871.
J. O. Hamrin. Axel Orstadius.
Kronofogde. Kom. Landtm.; föreståndare för
Umeå laxodlingsanstalt.”
Då för närvarande icke med säkerhet kan utrönas, huruvida vederbörande
strandegare blifvit för all framtid urståndsätta att medelst begagnande af sådan fiskeredskap,
genom hvars utsättande någon uppdämning eller förändring af strömmens
riktning icke förorsakas, eller ock annorledes, i mer eller mindre mån draga
fördel af den fiskerättighet, som åtföljt det förra kronolaxfisket i nämnda eif, har
Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka, att berörda fiske finge, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, ur Kronans jordebok och räkenskaper för alltid afskrifvas; men
enär, genom hvad i ärendet förekommit, synes vara ådagalagdt, att i följd af de
åtgärder, som för strömfårans ledande i sin ursprungliga riktning blifvit vidtagna,
hinder för vederbörande strandegare uppstått att åtminstone för den närmaste framtiden
draga fördel af den fiskerättighet, för hvars begagnande ifrågavarande ränta
blifvit åsatt, får Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning endast i så
måtto må bifallas, att Riksdagen för sin del medgifver, att den
ofvannämnda fiske åsätta ränta får, från och med år 1872, så
långe den fisket åtföljande fiskerättighet icke utöfvas, i Kronans
räkenskaper afkortas.
Stockholm den 7 Mars 1871.
På Stats-Utskottets vägnar;
Arvid Fr:son Posse.