Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:0 14,

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Mars 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens
Femte Hufvudtitel.

(lista U. A.)

För Femte Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet,
finnas, enligt nu gällande Riks-stat, till årliga utgifter
anvisade nedannämnda belopp, nemligen:

penningar.................................................................................... R:dr 4,006,484: 91.

indelta räntor och ersättning för indragna räntor,

förslagsvis beräknade till ................................................ » §]_ 422: 79.

oindelt spanmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis beräknade
ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten till........................ » 125,292: 30.

tillhopa R:dr 4,213,200: —
Uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och
behof har Kongl. Maj:t, med hänvisande till ett den nådiga Propositionen
bilagdt statsråds-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden den 9 sistlidne Januari,
fästat Riksdagens uppmärksamhet å angelägenheten af de i Departementschefens
deri intagna yttrande angifna åtgärder till förenkling i förvaltningen
och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De ifrågasatta förändi
ingame, hvilka afsago att sammanföra de å varfven spridda verkstäderna
och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af
handräcknings-, arbets- och bevakningstjensten å stationerna, hade beläknats
kunna, utan särskildt anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet,
genomföras under loppet af några år, derest besparade tillgångar
a hufvudtitelns anslag ställdes till Kongl. Maj:ts förfogande, att,
Bih. Ull Riksd. Prot. 1871. 4 Samt. 1 Afd. 7 Häft. '' j

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

i mån af behof, för ändamålet användas. Med afseende härå hade
förändrade bestämmelser i fråga om en del af anslagen och besparingarnes
användande funnits vara erforderliga i enlighet med hvad de i
den nådiga Propositionen gjorda förslag utvisade.

Enligt, hvad åberopade statsråds-protokoll gifver vid handen, hade
vid ärendets föredragning Chefen för Sjöförsvar,s-departementet, bland
annat, anfört, hurusom den af Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 30 Oktober
1866 för behandling af frågan om förändrad organisation af sjöförsvarets
ekonomiska förvaltning m. m. förordnade komité, hvilken, i sitt numera
till trycket befordrade betänkande, jemväl framställt förslag till ombildning
af Förvaltningen af sjöärendena, derom, enligt nådigt beslut,
särskild Proposition komme att till Riksdagen afgifvas, äfven framhållit
behofvet af åtskilliga förändringar i berörda hänseenden, livilkas genomförande
Departementschefen ansåge vara af stor vigt. Af dessa förändringar,
till hvilka fullständigt utarbetad plan ännu icke kunnat för Kongl.
Maj:t framläggas, framhöll Departementschefen förslaget om sammanförande
af de å varfven spridda verkstäderna och embetslokalerna, en
åtgärd, som utgjorde ett oeftergifligt vilkor för att i någon högre grad
kunna förenkla redovisningen och undvika det förspillande af arbetskrafter,
som under nu rådande förhållanden icke kunde förhindras. En
annan ändamålsenlig åtgärd vore den af samma komité föreslagna, att
båtsmän ej längre skulle användas till en del handräckningsarbeten,
såsom till vedsågning och renhållning utom varfven, till stuguvakter och
eldare i kanslier och kontor, drängar å sjukhus, proviantmagasin och bageri
med mera dylikt, utan dessa arbeten förrättas af särskildt antagna
drängar; äfvensom att bevakningen å stationerna, hvilken nu bestredes
af s. k. nattvakare, uttagna bland båtsmännen, skulle öfverlåtas åt en
särskild poliskorps. I händelse den af Kongl. Maj:t beslutade framställning
till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret af vissa båtsmansnuramer
vunne bifall, skulle derjemte den båtsmanskommendering,
som dagligen användes till arbeten å varfven, ej obetydligt minskas
och komme att, i mån af behof, ersättas genom enskilda arbetare.

Verkställigheten af dessa förändringar, om än ledande till framtida
besparingar, komme dock att medföra kostnader, till livilkas betäckande
medel ej utan Riksdagens medgifvande funnos att tillgå. Med
afseende å den vigt, dem börda tilläggas, hade väl varit önskvärdt, att
särskildt anslag för ändamålet anvisats, i hvilket fall arbetena kunnat
med större skyndsamhet fullbordas. Beräkning öfver kostnaderna för
desamma, af hvilka en del vore beroende af det, sätt, hvarpå frågan om
Förvaltningens af sjöärendena ombildning komme att slutligen afgöras,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

3

hade väl ej med fullständig noggranhet kunnat verkställas; men Departementschefen
hyste förhoppning, att de skulle, med iakttagande af
sträng sparsamhet, kunna under loppet af några år genomföras med de
tillgångar, som redan voro eller under denna tid kunde å en del anslag
blifva besparade. Afl ön i ngen till de drängar, h vilka å sjukhus, bageri
m. fl. ställen kunde komma att ersätta båtsmän, skulle utgå närmast af
de besparingar, som vunnes genom minskad kostnad för uppfordring af
båtsmän, äfvensom utaf afgifter för vakanta båtsmansnummer, derest
det förslag i sådant afseende, Departementschefen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af komitéen för lindring i båtsmanshållet framställda,
vore betänkt att till Kong!. Maj:ts pröfning hemställa, vunne bifall.
Kostnaden för uppfordrade båtsmän utginge dock af flera särskilda
anslag, såsom af anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets
stationer, båtsmännens förseende med kojer och täcken, båtsmännens
beklädnad, gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll m. fl.; och
Departementschefen hade derföre funnit sig böra föreslå sådana förändrade
bestämmelser i afseende å en del anslag å Hufvudtiteln att, i
händelse de antydda förändringarne skulle vinna nådigt bifall, behållningarne
å anslagen kunde af Kongl. Maj:t för ändamålet användas.
Möjligen uppstående behållningar å anslag, hvilkas natur ej lämpligen
kunde förändras, ansågos jemväl komma att för dessa arbeten behöfva
tagas i anspråk; i h vilket fall Departementschefen vid tiden för nästa
statsreglering, sedan kostnaderna kunnat med större noggranhet bestämmas,
blefve i tillfälle att göra hemställan om de öfverflyttningar af
dylika behållningar, hvilka af omständigheterna kunde påkallas.

Äfven aflöningsstaterna vid stationerna borde undergå förändringar
i sammanhang med den olika fördelning af göromålen emellan tjenstemännen
och den inskränkning i deras antal, som af förvaltningens
och redogörelseverkets förenkling blefve en följd. De besparingar i förvaltningskostnaden,
som, enligt förslagsvis uppgjorda beräkningar, derigenom.
komme att uppstå, blefve dock i allmänhet först efter kortare
eller längre tid tillgängliga, i mån af afgång bland tjenstemännen, utaf
hvilka största antalet innehade befattning; å ordinarie stat; men då behållningar
å en och annan stat tidigare kunde påräknas, såsom t. ex. å
arfvodesstaten, syntes dock äfven ifrågavarande reglering kunna genomföras
utan särskildt anslag, derest till Kongl. Maj:ts förfogande under
öfvergångstiden ställdes alla de genom afgång bland tjenstemännen å
vissa aflönirigsstater uppkommande tillgångar. Skulle afgången bland
tjenstemännen ske hastigare än Departementschefen antagit och derigenom
tillgångar uppstå till högre belopp, än som åtginge till aflönande

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. förening
af Expeditions-
och Protokollssekreteraretjensterna.

Angående
lön eförhöj n ing
dt en vaktmästare.

Angående
l ö n efö rh öj n in g
åt en vaktmästare.

af tjenstemännen enligt de nya stater, som kunde varda bestämda, behöfde
detta öfverskott anlitas till påskyndande af arbetena för centralisering
af varfslokalerna och för öfriga här ofvan angi-fna förändringar,
för hvilka alla de tillgångar, som ej voro för andra ändamål oundgängligen
nödvändiga, måste tagas i anspråk, derest de skulle utan särskildt
anslag kunna utföras.

Då Utskottet nu går att yttra sig i afseende på de under förevarande
Hufvudtitel ifrågasatta förändringar, har Utskottet ansett sig
böra följa den uppställning, som i den nådiga Propositionen finnes iakttagen.

Kansli-expeditionen.

l:o. Plärvid har Kongl. Maj:t föreslagit, att Expeditions- och
Protokollssekreterare-tjensterna, vid nuvarande innehafvarnes afgång,
mätte förenas och bestridas af en Expeditionssekreterare med lön af

5,000 B:dr.

Då en förening af de'' ifrågavarande tjensterna, genom hvilken
åtgärd Kansli-expeditionens anslag kommer att minskas med 3,000 R:dr,
af Kongl. Maj:t funnits möjlig och ändamålsenlig, tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
af Riksdagen bifallas.

2:o. För den vid expeditionen anställde vaktmästare har Kongl.
Maj:t äskat löneförhöjning med 100 R:dr; men i öfverensstämmelse med
hvad Utskottet uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 11, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, i en likartad
fråga föreslagit, föranlåtes Utskottet hemställa,

att den af Kongl. Maj:t begärda löneförhöjning för en
vaktmästare vid Sjöförsvars-departementets kansli-expedition
icke må af Riksdagen beviljas.

Kommando-expeditionen.

3:o. Jemväl för vaktmästaren vid denna expedition har Kongl.
Maj:t, äskat löneförhöjning med 100 R:dr; hemställande Utskottet, i
öfverensstämmelse med hvad i nästföregående punkt är vordet yttradt,
att den af Kongl. Maj:t föreslagna löneförhöjning åt
en vaktmästare vid Sjöförsvars-departementets kommando-expedition
icke må af Riksdagen beviljas.

5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

(K an sU-expedition en och Förvaltningen af sjö-ärendena.)

4:o. Enär det synts lämpligt att expensanslagen till departemen- Angående samtets
båda expeditioner blefvo under samma titel upptagna har Kongl. maf([f^ndea-f
Maj:t föreslagit, att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved, m. kolZandTexm.
för kommando-expeditionen, hvilket i Riks-staten för 1871 är sam- Peditionerna*
manfördt med enahanda anslag för Förvaltningen af sjö-ärendena i en eXPZlTag.eU
gemensam summa af 5,000 Ridr, måtte sammanföras med expensanslaget
till kansli-expeditionen och följaktligen 1,000 R:dr dit öfverflyttas från
Förvaltningens af sjö-ärendena expensmedel, hvarigenom anslaget till de
båda expeditionerna skulle, under benämning skrifmaterialier och expenser,
ved, m. m. för departementets kansli- och kommando-expeditioner, uppföras
till ett med 1,000 R:dr förhöjdt belopp, och hela anslaget erhålla natur
af förslagsanslag, såsom förhållandet nu är med anslaget till kansliexpeditionen,
samt skrifmaterialier och expenser, ved, m. m. för Förvaltningen
af sjö-ärendena uppföras med nedsatt belopp af 4,000 R:dr;
hemställande Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:f i förevarande hänseende föreslagit,
må af Riksdagen bifallas.

Förvaltningen af sjöärendena.

_5:o. Från Riksdagens begge Kamrar har till Stats-Utskottets be- Ångande
handling blifvit remitterad Kongl. Maj:ts under den 26 sistlidne Januari ombildnina af
till Riksdagen afl åt na nådiga Proposition angående ombildning af För- F°rvfft”jö-m
vaitningen af sjöärendena. ärendena.

Utaf denna nådiga Proposition (införd under Nio 12 i lista samlingen
lista afdelningen af Bihanget till Riksdagens protokoll) inhemtas,
att, sedan Kongl. Majit i nådigt Bref den 30 Oktober 1866 uppdragit
åt komiterade att, efter förberedande undersökningar, utarbeta och i
underdånighet afgifva betänkande och förslag, bland annat, om och till
hvilken del de sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse tillhörande förvaltningsbestyr
borde till stationsbefälhafvarne öfverflyttas samt hvilka förändringar
i öfverstyrelsens organisation deraf kunde föranledas; så hade
komiterade den 15 Juni 1868 afgifvit underdånigt betänkande, öfver
h vilket Förvaltningen af sjöärendena, efter det stationsbefälhafvarne
blifvit hörde, inkommit med utlåtande.

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

De till detta ärende hörande handlingar hade Kong!. Maj:t, i hvad
de innefattade redogörelse för de olika åsigt erna i fråga om Förvaltningens
af sjöärendena ombildning, i nåder låtit sig föredragas, dervid
jemväl till pröfning förekommit af Chefen för Sjöförsvars-departementet
i berörda hänseende framstäldt förslag, för hvilket funnes redogjordt i
det den nådiga Propositionen bifogade statsråds-protokoll;

Och enär Kong!. Maj:t funnit detta förslag innefatta grunder för
en förvaltning af sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter, hvilken, lämpad
efter nuvarade förhållanden, motsvarade behofvet af trygghet för
ärendenas noggranna behandling i förening med kraft och skyndsamhet
vid verkställigheten af fattade beslut,

har Kongl. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande, att Förvaltningen
af sjöärendena måtte ombildas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de grunder, hvilka sålunda blifvit af Chefen för Sjöförsvars-departementet
framställda; äfvensom att, i sådan händelse, det för förvaltningen
af sjöärendena på Riks-stat uppförda anslag måtte för den nya
förvaltningen användas, intill dess definitiv stat kunde i sådant afseende
varda i behörig ordning fastställd.

Beträffande organisationen af denna nya förvaltning!inhemta» af
åberopade statsråds-protokoll, att, då behofvet af en centralförvaltningsmyndighet
framför allt betingades af nödvändigheten utaf sammanhållning
af och kontrollen å de ekonomiska och administrativa ärendenas
handläggning vid sjövapnets båda stationer, skulle ej mindre militäriskt
tekniska frågor, hvilka lämpligen kunde af byråer behandlas, utan äfven
lots- och fyrväsendet från det nya embetsverket skiljas. Lotsverket
skulle stå under förvaltning af en omedelbart under''Sjöförsvars-departementet
lydande chef. p f

Chefen för den föreslagna förvaltningen, hvilket embetsverk borde
benämnas Marinförvaltningen, skulle i alla förekommande ärenden, med
undantag endast af frågor om vissa befordringar, hafva beslutanderätt,
likasom han ock ensam, vore ansvarig såväl för arbetets gång inom Förvaltningen
som för vidtagna åtgärder och fattade beslut. Utom chefen,
som borde vara militär, skulle Marinförvaltningen utgöras af tvänne ordinarie
ledamöter, nemligen en militär med hänsyn till de ekonomiska
ärenden, som fordra militärisk insigt, samt en civil ledamot för alla rent
civila ärendens behandling. Härjemte skulle öfverdirektören för Marininveniörstaten
inträda såsom tillfällig ledamot vid behandlingen af de
ärenden, som tillhörde hans verksamhet. Militäriskt-tekniska frågor
skulle direkt från stationsbefälhafvarne ingå till Kongl. Maj:t, och det
biträde vid desammas handläggning, hvaraf Departementschefen kunde,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

7

utöfver det af stationernas reglements-kornitéer i dylika frågor lemnade,
vara i behof, skulle meddelas af en militäriskt-teknisk byrå, bestående
af chefen i Marinförvaltningen, militärledamoten och öfverdirektören vid
Marin-ingeniörstaten, biträdde, då så för en eller annan frågas bedömande
kunde erfordras, af tillfälligt tillkallade sakkunniga personer. Derigenom
erfordrades ej särskild personal för denna byrå.

Grunderna för Marinförvaltningens form och verksamhet äro i
statsråds-protokollet på följande sätt angifna:

»Vården af och kontrollen å sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter
handhafves af en »Marinförvaltning», som omedelbart lyder under
Sjöförsvars-departementet och hvars chef af Kongl. Maj:t utses bland sjövapnets
flaggman eller regementsofficerare.

Förvaltningen utgöres i öfrigt af

en af Kongl. Maj:t bland sjövapnets regementsofficerare förordnad
ledamot;

och en civil ledamot, benämnd krigsråd.

Derjemte eger öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten i förvaltningen
säte och stämma såsom ledamot vid de tillfällen då der till
handläggning förekomma ärenden, som afse marin-ingeniör-väsendet Vid

förfall för chefen eller derest han begagnar medgifven tjenstledighet,
handläggas ärendena af ledamöterna i förvaltningen. I händelse
militärledamoten och krigsrådet vid de tillfällen, då ärendena af
dem behandlas, ej äro om beslutet ense, gälle dens mening, till hvars
föredragning ärendet hörer.

Till biträde vid förefallande göromål äro vid Marinförvaltningen
anställde:

en sekreterare (tillika advokatfiskal);

en kamererare;

en krigskassor;

en af chefen för Sjöförsvars-departementet kommenderad officer,
hvilken tjenstgör såsom bibliotekarie och såsom adjutant hos förvaltningen; äfvensom

af de öfrige tjensteman aflöningsstaten utvisar.

Marinförvaltningen åligger, att:

uppbära och förvalta så väl de ordinarie anslagen till de till sjöförsvaret
hörande verk och inrättningar, som de för sjöförsvaret beviljade
extra anslag, samt utöfva kontroll öfver deras användande, äfvensom
att årligen till Kongl. Maj:t afgifva berättelse om användande af alla
sjöförsvarets tillgångar och deruti uppkomna besparingar och brister;

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

granska stationsbefälhafvarnes och chefens för sjökrigsskolan statsreqvisitionsförslag
och desamma till Kong!. Maj:ts pröfning anmäla;

tillse, det fastställda stater ej öfverskridas och att medel och persedlar
rätteligen användas samt disponera anslagen till durch-marsch-,
rese- och traktamentskostnader etc.;

i enlighet med gällande bestämmelser anskaffa de för sjöförsvaret
och dithörande inrättningar erforderliga förnödenheter, och i stadgad
ordning försälja oanvändbara eller kasserade fartyg och sådana kasserade
förråds- och andra effekter, hvilkas värde öfverstiger visst af
Kongl. Maj:t bestämdt belopp;

uppsätta arrendekontrakt för sådana sjöförsvaret tillhörande fastigheter,
lägenheter och inrättningar, som med Kongl. Maj:ts nådiga
tillstånd få till privata personer upplåtas;

utarbeta ekonomiska reglementen och föreskrifter rörande sjövapnet,
äfvensom afgifva de utlåtanden, utredningar och uppgifter rörande
sjöförsvarets ekonomi, hvilka kunna af Kongl. Maj:t eller chefen för Sjöförsvars-departementet
infordras;

till pröfning upptaga de besvär öfver stationsbefälhafvarnes och
andra myndigheters i ekonomiska ärenden afgifna resolutioner, som enligt
gällande föreskrifter bort af Förvaltningen af sjöärendena upptagas.

Chefen, den militäre ledamoten i Förvaltningen och öfverdirektören
för Marin-ingeniörstaten, förstärkta, der chefen för Sjöförsvarsdepartementet
så finner nödigt, med en eller flere af den sistnämnde tillkallade
personer, sammanträda, så ofta påfordras, till en militärisktteknisk
byrå, som har till åliggande att yttra sig öfver de militäriskttekniska
frågor, hvilka af Departementschefen till byrån hänskjutas,
samt jemväl i öfrigt gå bemälde chef tillhanda med biträde i vården
och utvecklingen af rikets sjöförsvar, enligt de närmare bestämmelser,
som Departementschefen eger att i särskild instruktion meddela.

Krigsrådet, kamereraren och sekreteraren tillsättas af Kongl. Maj:t,
men såväl krigskassören som öfrige civile tjensteman och vaktbetjente
antagas af Marinförvaltningen.

Alla i Marinförvaltningen förekommande mål skola efter deras
natur emellan ledamöterna till föredragning fördelas. Beslutanderätten
i desamma tillkommer dock chefen allena, med de undantag här nedan
upptagas. Är någon af ledamöterna från beslutet skiljaktig, eger han
låta sådant till protokollet anteckna. Der sådan anteckning icke skett,
anses ledamot hafva i chefens beslut instämt.

Efter de flesta rösterna skola deremot följande frågor afgöras:

under -

Sfats-Ufskottefs Utlåtande N:n 14.

9

underdåniga förslag till befordringar till kamererare och sekreterare
;

tillsättning af tjenster och meddelande af afsked;

antagande och entledigande af e. o. tjensteman och vaktbetjente;

tjenstledighet under längre tid än två månader och förordnande
af vikarie under sådan tjenstledighet för tjensteman, som af Marinförvaltningen
antagas.

Chefen för Marinförvaltningen är Kongl. Maj:t ansvarig för ärendenas
jemna gång och skall följaktligen tillse, att en hvar af Marinförvaltningens
ledamöter och tjensteman sina skyldigheter fullgör.

Honom åligger derjemte att, vid inträffad ledighet af ledamot
i Marinförvaltningen, sådant _ hos Kongl. Maj:t. anmäla samt dervid, i
fråga om krigsrådsembetet, tillika föreslå lämplig person till embetets
återbesättande».

Ett statsråd s-protokollet bilagdt förslag till aflöning åt tjenstemännen
i Marinförvaltningen upptager en slutsumma af 26,450 R:dr
eller 8,800. R:dr mindre än den för Förvaltningen af sjö-ärendena uppförda
aflöningssumma. 1

Innan Utskottet yttrar sig i afseende på det af Kongl. Maj:t sålunda
framställda förslag, anser.sig Utskottet böra i korthet redogöra
för de af såväl förbemälde komiterade, som Förvaltningen af sjöärendena
i ämnet afgifna utlåtanden och förslag.

. De tvenne'' komitéledamöter, hvilka i denna fråga ansetts .utgöra
komiteens pluralitet, hafva funnit denför medlande ställning, hvilkerrsjöförsvarets
nuvarande ekonomiska öfverstyrelse, Förvaltningen af sjöärendena,
innehar emellan Kongl. Maj:t, såsom sjövapnets högsta styrelse,
och stataonsbefälhafvarne, såsom de verkställande myndigheterna om
ock varande långt ifrån skadlig, ja i många fall icke utan’ nytta, dock
ingalunda medföra så stora fördelar, att derigenom uppvägdes de olägenheter,
hvilka, såsom en naturlig följd af omgången, uppkom me, oafsedt
förvaltningskostnaden, hvilken kunde icke oväsendtligt nedsättas, i
händelse ärendenas behandling förenklades, hvadan komiterade funnit
förvaltningen af sjö-ärendena kunna upphöra och de ärenden, i hvilka
någon sjelfständig afgörandcrätt varit detta embetsverk tilldelad, öfver t7stat]1on;s]K;fälhafvarne-

samt endast i några få undantagsfall
förbehållas Kongl. Maj:t, hvilka fall för öfrigt inskränkte sm till endast
Bih. till lliksd. Vrot. 1871. 4 Sami, 1 Afä. 7 Haft. ° 2

10

Stats-Utshotteis Utlåtande N:o 14.

sådana, der Förvaltningen antingen bort hänskjuta frågan till Kongl.
Maj:t eller ock för dess afgörande inhemta nådigt bemyndigande. Med
hänseende till såväl den omständigheten, att hvardera af sjövapnets hufvudafdelningar,
ehuru i många fall, såsom artilleri, beklädnad, fartygsoch
maskinbyggnad m. m., egande med hvarandra ett nära samband,
det oaktadt måste, hvad verkställighetsåtgärder vidkomme, lyda under
särskilda chefer, som ock till den oberäkneliga fördel, hvilken kunde
uppkomma deraf, att chefen för Sjöförsvars-departementet, såsom högste
ledaren, näst Kongl. Maj:t, af departementets angelägenheter, till sin
disposition, utan all omgång, erhölle all den sakkännedom, som det maktpåliggande
embetet kräfde, hafva komiterade ansett, att, då Förvaltningen
af sjö-ärendena upphörde, kunde i dess ställe inom Sjöförsvarsdepartementet
inrättas byråer, inom sig egande den nu hos Förvaltningen
befintliga sakkännedom, hvilka, i likhet med hvad nu genom Förvaltningen
egde ruin, kunde sammanhålla den inom de olika afdelningarne
sig utvecklande verksamheten, utan att dock, trädande gällande grundlag
för nära, på annat sätt ingripa i denna verksamhet, än genom att
meddela upplysningar för ärendenas föredragning inför Kongl. Maj:t.
Till vinnande af detta mål hafva komiterade föreslagit inrättande af en
militärbyrå, en ingeniörbyrå samt eu ekonomisk och räkenskapsbyrå.
Beträffande åter lots- och sjökarteverken, hafva komiterade trott åt chefen
för lotsverket, under hvilket räddningsväsendet ansetts kunna lyda,
böra uppdragas enahanda befattning i afseende å verkställighetsåtgärder,
som nu tillhör stationsbefälhafvarne i afseende å dem underlydande institutioner,
hvaraf följden måste blifva, att denne chefs verksamhet erhölle
en motsvarande sjelfständighet öfverflyttad från det upphörda förvaltningsverket.
Sjökarteverket åter hafva komiterade föreslagit att
lyda under lotsdirektören, men tillika funnit många skäl tala för dess
förening med skärgårdsartilleriet, enär kontorets belägenhet i Stockholm,
dess jemförelsevis ringa omfattning samt den omständigheten, att de
personer,som sysselsättas med sjökartläggning, tillhöra skärgårdsartilleriet,
ovedersägligt talade för lämpligheten af en närmare anslutning mellan
sjökartekontoret. och skärgårdsartilleriet, hvadan komiterade velat antyda,
att äfven på detta sätt sjökarteverkets ställning skulle kunna ordnas;
dock borde, i hvilketdera, fallet som helst, chefen för sjökarteverket
i tekniskt hänseende lyda omedelbart under Kongl. Maj:t. Dessa
båda verk hafva komiterade funnit sig icke kunna föreslå att inrättas
såsom byråer under Sjöförsvars-departementet, emedan i sådant fall
byråcheferne, i likhet med chefer ne för de öfriga byråerna, icke skulle
ega beslutanderätt, utan denna antingen komma att tillhöra Kongl.

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

11

Maj:t, som då skulle öfverhopas med behandlingen af en mängd underordnade
frågor, eller oek särskildt uppdragas åt föredraganden för sjöförsvarsärenden,
hvilket icke vore förenligt med bestämmelserna i nu
gällande grundlagar. Lots- och sjökarfeverkens räkenskapsväsende skulle
öfvertaga» af Sjöförsvars-departementets ekonomiska byrå, med någon
tillökning i dess personal utöfver hvad som vore behöfligt i dess egenskap
af departementsbyrå.

I fråga om de föreslagna byråernas verksamhet och sammansättning
hafva komiterade gjort följande framställningar:

1:°- Byrån för militärärenden, hvars chef skulle vara en utaf
Kongl. Maj:t förordnad officer utaf flottan eller skärgårdsartilleriet, skulle
liafva att handlägga frågor rörande armering och tackling af flottans
eller skärgårdsartilleriets fartyg, bestyckning å sjöfästningarne samt uppgörande
af ritningar och förslag i dessa ämnen; fartygens utrustning i
allt. hvad som icke rörde det ekonomiska; sjötruppers beklädnad, beväring
och ammunition; utarbetande eller förändring af militär-reglementen
samt föreskrifter rörande militärtjensten till sjös och sjöaflöningen;
militårundervisningsverken för sjövapnet, m. m. Till byråchefens biträde
skulle, på hans förslag, af Chefen för Sjöförsvars-departementet kommenderas
en officer af flottan eller skärgårdsartilleriet.

2:o. Byrån för ingeniörärenden, med öfverdirektören vid marininge
niörstaten till chef, skulle handlägga frågor rörande ny- och ombyggnad
samt. reparation af sjövapnets fartyg och annan flytande materiel,
byggnader, kajer, broar, dockor, verkstäder m. m. Öfverdirektören skulle
ega, till biträde vid förefallande göromål, inom byrån i mån af behof
använda en eller tvänne utaf de å inarin-ingeniörstatens aflöningsstat
uppförde ritare

3:o. Byrån för ekonomiska och räkenskap särenden, hvars chef skulle
utnämnas af Kongl. Maj:t uppå underdånigt förslag af Chefen för Sjöförsvars-departernentet,
skulle hafva att handlägga frågor rörande redovisningen,
för Femte Hufvudtitelns inkomster och utgifter samt anslagsfrågor,
äfvensom frågor rörande båtsroanshållet, aflönings- och pensionsväsendet
vid sjövapnet samt uppgörandet årligen af förslag i alfabetisk
ordning öfver hufvudsakliga förrådsbehållningarne vid stationerna. Anslagen
till lots-, b åk-, fy rings-, lifräddnings- och sjökarte-väsendet skulle
tillhöra denna byrå, hvari, till chefens biträde, skulle anställas en bokhållare,
en revisor, en kassör och en kammarskrifvare.

Samtliga byråcheferne skulle hafva till åliggande att antingen
hvar för sig eller gemensamt, efter ämnets föranledande, afgifva yttrande
uti och till föredragning bereda de ärenden, hvarom de utaf chefen för

12

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

Sjöförsvars-departementet erhölle uppdrag, med rättighet för dem att
af vederbörande omedelbart infordra för detta ändamål erforderliga
upplysningar.

Vid Sjöförsvars-departementet borde för öfrigt bildas ett bibliotek
genom sammanföring af nu befintliga boksamlingar vid departementets
kommando-expedition samt hos Förvaltningen af sjöärendena, konstruktions-,
lots- och sjökartekontoren, hvilket bibliotek skulle underhållas
och utvidgas i mån af behof och tillgång på departementets expensanslag.
Såsom bibliotekarie skulle af Chefen för Sjöförsvars-departementet
kommenderas en officer af sjövapnet, hvilken borde hålla inventarium
öfver biblioteket.

Tvenne bland komitéens^ledamöter, ehuru instämmande under vissa
vilkor i pluralitetens förslag om Förvaltningens af sjöärendena upphörande
och inrättande i dess ställe af en militär-, en ingeniör- och en
räkenskaps-byrå, hafva dock förklarat sig icke kunna dela denna pluralitet^
åsigter i afseende på lotsverkets, sjökartekontorets och ekonomiska
kontorets styrelse och åligganden, utan hafva, efter en öfversigt af sjövapnets
styrelseverk i äldre och nyare tider samt de förändringar i
denna styrelse, som tid efter annan blifvit ifrågasatta, framställt ett
förslag till inrättande af en blott ekonomisk styrelse, med frånskiljande
af allt som icke är af ekonomisk natur. Det militära och tekniska, som
nu tillhör Förvaltningen, skulle behandlas i särskilda, under Chefen för
Sjöförsvars-departementet direkte lydande kontor, afdelningar eller byråer,
och de militära ärenden, som icke tillhöra kommando-expeditionens
handläggning, skulle från stationerna ingå direkte till departementschefen
samt öfverlenmas till beredning af det kontor, till hvilket de
hörde. Under departementschefens inseende skulle således finnas ett
militärkontor, som hade att behandla frågor om vapen, tackling, rustning
m. m.; ett ingeniörkontor, som skulle handlägga frågor om fartygscerter,
ångmaskiner, fartygs- och husbyggnad m. m.; ett lotskontor för alla
ärenden, som röra lots- och fyringsväsendet, samt ett sjökartekontor, med
verksamhet i allt hvad som rör sjömätningar och sjökarteverket. Dessa
kontor skulle hafva hvar sin chef, som för sina göromål ansvarade inför
Chefen för Sjöförsvars-departementet. Dessutom skulle den ekonomiska
delen af sjöförsvarsförvaltningen handläggas af ett särskildt kontor,
kalladt generalintendents-kontoret, samt ett för alla kontoren gemensamt
marinbibliotek tillvägabringas, antingen under en dertill särskildt kommenderad
persons tillsyn eller i sammanhang med något af kontoren.

Pluralitetens förslag, att till räkenskapsbyråns åligganden skulle
höra behandlingen af frågor, tillhörande båtsmanshållet och pensions -

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

13

väsendet, samt uppgörandet af förslag i alfabetisk ordning öfver de hufvudsakliga
förrådsbehållningarne vid stationerna, hafva reservanterne
afstyrkt, enär frågan om båtsmanshåll enligt sin natur tillhörde stationerna,
der den speciela kontrollen öfver manskapet hålles; frågor om
pensionsväsendet aldrig kunde komma att tillhöra annan myndighet än
direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan; samt förteckningarne öfver
förrådsbehållningarna uppgjordes vid stationerna och icke kunde upprättas
i räkenskapsbyrån, som om dem icke hade annan kännedom än
från stationerna kunde vinnas.

En komitéledamot har icke delat pluralitetens åsigt, att det för
närvarande vore lämpligt att indraga Förvaltningen af sjö-ärendena, eller
att någon fördel skulle vinnas genom att utbyta detta embetsverk mot
byråer under Chefen för Sjöförsvars-departementet samt förflytta den
afgöranderätt, som i tekniska och ekonomiska frågor nu tillkommer Förvaltningen,
dels till Kongl. Maj:t och dels till stationsbefälhafvarne, jemte
det lotsverket skulle göras till ett sjelfständigt embetsverk. Sjöförsvarsdepartementet
förestodes nu af en person, som icke förut tillhört sjövapnet
och derföre kunde förutsättas vara främmande för en stor del
af sjövapnets detaljer, hvilket förhållande måhända i ännu högre grad
skulle komma att ega rum framdeles, i fall, till följd af materielens
förminskning, landt- och sjöförsvaret komme att ställas under en och
samma departementschef, hvilken, genom sin dubbla befattning, erhölle
mindre tid att sätta sig in i sjövapnets många olikartade och egendomliga
detaljer. Den nuvarande representationsformen med årliga riksdagar
kunde jemväl möjligen komma att alstra mera rörlighet i åsigter,
med åtföljande täta ministerombyten och med ombyte af minister möjligen
äfven ombyte af expeditionschef. Under sådana förhållanden syntes
det betänkligt att taga bort en ansvarig ekonomisk styrelse, som vid
behandlingen af så väl tekniska som ekonomiska frågor kunde bevara
en väl behöflig kontinuitet och hvars utredning af sådana ärenden, som
skola i Stats-Rådet behandlas, tvifvelsutan vore af nytta icke allenast
för den föredragande, utan äfven för Stats-Rådets öfriga ledamöter.
Med Förvaltningens utbyte mot byråer afsåge man att tillvägabringa
större skyndsamhet i ärendenas afgörande, genom borttagande af den
mellaninstans, hvilken Förvaltningen nu utgör; att undanrödja de band,
som i vissa fall anses för närvarande utan egentlig nödvändighet inskränka
stationsbefälhafvarnes myndighet, samt att åstadkomma besparing
i statsutgifterna. Reservanten föreställde sig dock, att det åsyftade
ändamålet skulle bättre vinnas derigenom, att alla sådana frågor, som
icke kunde af Förvaltningen afgöras, och som enligt stationsbefälhaf -

14

Stnts-TJtskottets Utlåtande N:o 14.

varnes bepröfvande, icke heller der erfordrade särskild utredning, finge
gå från stationsbefälhafvarne direkte till Kongl. Maj:t, då det ankomirie
på departementschefen, om han funne nödigt, att före målets föredragning
inhemta Förvaltningens tanke samt att lemna Förvaltningen del af
beslutet, der sådant vore behöfligt för redovisningen eller för sammanhanget
med öfriga frågor under detta embetsverk^ behandling; att Förvaltningen,
med frångående af de nu brukliga, häfdvunna formerna vid
uppsättning af skrivelser, finge åvägabringa all den förenkling, som
funnes kunna ske, utan att rubba den reda och det sammanhang, ärendenas
vigt fordrade; att stationsbefälhafvarne, i allt hvad som rörde den speciel»
förvaltningen och hushållningen vid stationerna, gjordes mera oberoende,
samt att de finge, på sätt komitéen äfven föreslagit, tillsätta tjenster derstädes,
hvilka nu tillsättas af Förvaltningen, bevilja afsked och tjenstledighet
samt verkställa upphandlingar. Genom Förvaltningens bibehållande,
med dessa förändringar, skulle följande väsendtlig» fördelar
vinnas, hvilka icke i lika hög grad kunde ernås genom inrättandet af
särskilda byråer, nemligen: att ärendena blefve mera fullständigt utredda,
då fieres förenade erfarenhet, kunde tagas i anspråk; att en kollektiv
sjelfständig myndighets beslut eller omdömen skulle lemna båda statsmakterna
en säkrare borgen för en noggrann och ändamålsenlig användning
af de till sjöförsvaret anvisade medel, samt att ombyte af personer
inom styrelsen kunde ske utan menligt inflytande på den konseqvens i
ärendenas behandling, förutom hvilken alltid kunde befaras misshushållning,
oreda och stundom äfven orättvisa. Hvad åter beträffade den
besparing, man genom Förvaltningens indragning ville åstadkomma, så
befarade reservanten, att komitéens förhoppningar icke kunde realiseras
på det sätt komitéen föreslagit. Måhända kunde antalet af Förvaltningens
nuvarande tjensteman minskas, i fall en del göromål flyttades från
Förvaltningen till stationsbefälhafvarne samt derjemte de antydda förenklingarr.
e i expeditionssättet egde rum; men deremot vore det tvifvelaktigt,
om någon minskning i den sammanräknade personalen kunde blifva en
följd af utbytet mot skilda byråer, jemte lotsverkets förvandling till
särskildt embetsverk.

Förvaltningen af sjö-ärendena,, som af ariförda skäl funnit sig böra
afstyrka allt afseende å det af komitéen framlagda förslag, har uti sil t
i ämnet afgifna utlåtande vidare anfört, hurusom en organisation, som
afsåge Förvaltningens af sjö-ärendena ersättande medelst byråer inom
Sjöförsvars-departementet, visserligen kunde tillvägabringas på ett mera
tillfredsställande sätt, än som skett genom omförmälda förslag; men dertill
erfordrades i främsta rummet, att departementschefen erhölle samma

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14,

15

kontrolleringsrätt i afseende å hushållningen och anslagens användande
vid stationerna samt lots- och sjökarteverken, äfvensom samma åliggande
att vaka öfver den likformiga tillämpningen af de för sjövapnets särskilda
afdelningar gemensamma föreskrifter, som nu tillhör Förvaltningen;
vidare att departementschefen blefve försedd med tillräckligt antal
biträden, på det han utan svårighet och tidsutdrägt måtte kunna
vinna de upplysningar han funne sig behöfva; att byråcheferne gjordes
fullt ansvarige för sina officiela yttranden och vore pligtige att afgifva
dessa skriftligen, om departementschefen det fordrade; att det skulle
bero icke ensamt af departementschefen, utan äfven af hvarje byråchef
att tillvägabringa gemensamma öfverläggningar med några eller alla de
öfriga byråcheferna, vid hvilka sammanträden protokoll skulle föras, om
någon af de deri deltagande så önskade, på det öfverläggningen måtte
fullständigt och ej blott till sitt resultat blifva känd, samt att hvarje
byråchef vore berättigad att såväl från räkenskapsbyrån, som från stationerna,
omedelbart begära och erhålla de upplysningar och uppgifter,
han för något ärendes utredning funne erforderliga.

Under sådan förutsättning skulle Sjöförsvars-departementet. utgöras af:
en kansli-expedition, inom hvilken expeditionschefen, protokollssekreteraren
och kopisten skulle bibehålla sina nuvarande åligganden,
men expeditionssekreteraren vara departementets juridiska ombud, med
skyldighet tillika att afgifva yttrande i alla juridiska frågor, som till
behandling inom departementet förekomma, och att biträda expeditionschefen
vid handläggningen af inkommande besvärsmål, äfvensom för
öfrigt med en tjenstgöring, som i instruktionen för Sjöförsvarsdepartementets
kansli-expedition den 10 Juli 1840 är för expeditionssekreteraren
föreskrifven; samt registratorn öfvertaga förvaltningens registratur,
jemte kansliexpeditionens, och en särskild kanslist tillsättas, med de åligganden,
som i sista punkten af § 5 i nyssherörda instruktion äro bestämda,
samt med skyldighet tillika att föra protokollet såväl vid de
sammanträden mellan byråcheferne, der sådant påkallades, som vid förefallande
upphandlingsauktioner;

en kommando-expedition med samma åliggande som hittills;
en militärbyrå,_ bestående af tvänne utaf Kongl. Maj:t förordnade
officerare, den ene tillhörande flottan och den andre skärgårdsartilleriet,
såsom ^ chefer för hvar sin afdelning af byrån, med den fördelning af
göromålen dem emellan, som af departementschefen blefve bestämd,
samt biträdde af en utaf departementschefen förordnad officer från någon af
sjövapnets korpser eller stater, med de åligganden, som nu tillhöra adju -

10

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

tanten hos Förvaltningens chef, och med skyldighet tillika att hafva
vården om departementets gemensamma bibliotek;

en rnariningeniörsbyrå med öfverdirektören vid mariningeniörsstaten
till chef jemte erforderliga ritare- och skrifvarebiträden;

en byrå för lotsverkets ärenden, till hvars handläggning äfven
skulle höra frågor rörande räddningsväsendet vid rikets kuster, med
lotsdirektören såsom chef, hvilken, på sätt en af Kongl. Maj:t utfärdad
nådig instruktion komme att närmare bestämma, skulle dels inför departementschefen
föredraga, dels sjelf ega att afgöra de ärenden röratide
lots- och räddningsväsendet, som för närvarande föredragas inför Förvaltningen,
och som skulle biträdas i tekniskt hänseende af fyringeniörskontoret,
i räkenskapsfrågor af räkenskapsbyrån, i juridiska af expeditions-sekreteraren
inom kansliexpeditionen samt för skriftvexlingen i egenskap
af chef för lots- och fyringsstaterna, utaf en sekreterare jemte erforderligt
skrifvarebiträde;

en sjökartebyrä, med samma organisation och åligganden som nuvarande
sjökartekontoret, hvars chef skulle inför departementschefen
föredraga de ärenden, som röra sj ökarte verket, och hvars räkenskaper
skulle af räkenskapsbyrån handläggas; samt

en räkenskap sbyrå för handläggning af de frågor, som rörde hushållningen
med och redovisningen för samtliga anslagen till föremål,
hörande under Sjöförsvars-departementets inseende, med en expeditionssekreterare
såsom byråchef, hvilken skulle inför departementschefen
föredraga alla frågor rörande anslagen för sjövapnets stationer och redovisningen
för dessa anslags användande, uppsätta de skrivelser, som af
denna föredragning föranleddes, samt inbegära dithörande uppgifter och
upplysningar. Ofriga denna byrå tillhörande ärenden skulle handläggas
af en kamererare, en kassör, en kammarförvandt, en revisor, en bokhållare,
en lotsbokhållare samt tvänne kammarskrifvare, den ene tillika
materialförvaltare, allesammans med de tjensteåligganden, som i Förvaltningens
arbetsordning voro för dessa tjensteman föreskrifna, eller der
antydda för lotsbokhållaren, hvilken befattning för närvarande ej funnes,
men af Förvaltningen anmälts vara högst behöflig. Förvaltningen ansåge
emellertid en sådan organisation icke lämplig, utom för den händelse,
att åt departementschefen inrymdes samma rätt och pligt att kontrollera
hushållningen och förvaltningen vid stationerna samt att vaka
öfver en likformig tillämpning af för dem gemensamma föreskrifter, som
nu tillhörde Förvaltningen af sjö-ärendena, ty det vore lika olämpligt,
att sjelfkontrolleringsrätt skulle medgifvas stationerna, som att en mängd
kontrollerings- och andra detalj åtgärder skulle göras till regeringsärenden,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

17

den, hvilket, det ena så väl som det andra, skulle blifva en följd af det
slags organisation, soin af de trenne komitéledamöterne blifvit föreslagen.

Skulle åter en så utvidgad myndighet anses icke kunna grundlagsenligt
tilläggas Chefen för Sjöförsvars-departementet, så måste, enligt
Förvaltningens tanke, ett sjelfständigt embetsverk, med hufvudsakligen
de rättigheter och skyldigheter, som för närvarande tillhöra Förvaltningen
af sjöärendena, fortfarande finnas, och Förvaltningen instämde
derföre uti det af en komitéledainot afgifna förslag, som afsåge Förvaltningens
af sjöärendena bibehållande såsom ett fristående och sjelfständigt
embetsverk, med några förenklingar i afseende å dess förhållande
till stationerna samt i allmänhet i formelt hänseende. Förvaltningen
ansåge i sådant hänseende det vara af vigt, att förhållandet mellan den
ekonomiska öfverstyrelsen och stationerna ordnades så, att den förra
måtte kunna verka kontrollerande och sammanhållande, utan att ingripa
inom områden, som ej stode i omedelbart samband med denna
kontrollerande och sammanhållande egenskap; att följaktligen Förvaltningen
borde bibehålla oförminskad sin nuvarande rätt och pligt att
vaka öfver hushållningen och förvaltningen vid stationerna samt öfver
en likformig tillämpning af hithörande föreskrifter; men att sådana frågor,
livilka Förvaltningen icke egde befogenhet att afgöra, måtte afstationsbefälhafvarne
kunna direkte underställas Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande,
då det ankomme på Departementschefen, om han funne nödigt
att före ärendets föredragning inhemta Förvaltningens yttrande; att den
rättighet, som nu vore Förvaltningen tillagd att tillsätta åtskilliga tjenster
vid stationerna och utfärda afsked från dessa tjenster samt bevilja
tjenstledighet åt dervarande tjensteman, borde öfverflyttas till stationsbefälhafvarne;
att alla upphandlingar och försäljningar för härvarande
stations räkning borde ega rum vid stationen, samt att, när dylika ifrågakomma
för Carlskrona station att försiggå medelst auktion, en sådan
väl borde anställas samtidigt härstädes och vid stationen, till förekommande
af den förlust för staten, som sannolikt koinme att i följd afbristande
konkurrens uppstå, derest upphandlingen eller försäljningen skedde
endast i Carlskrona; men att vid sådana tillfällen auktionen skulle förrättas
inför härvarande stationsbefälhafvare, och protokollet genast efter
auktionsförrättningen öfversändas till Carlskrona station, der alla leveranskontrakt
koinme att uppsättas, samt att vid ölriga upphandlingar
för sistnämnda stations behof, dess befälhafvare skulle, derest han funne
en sådan icke kunna ske i Carlskrona eller med mera fördel för kronan
kunna verkställas härstädes, ega att derom anmoda härvarande stationsBih.
till Riksd. Vrot. 1871. i Sami. 1 Afd. 7 Haft. 3

18

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 14.

befälhafvare, hvilken likaledes skulle kunna genom stationsbefälhafvaren
i Carlskrona låta derstädes för härvarande stations behof upphandla
sådana effekter, hvarå prisen funnits i allmänhet vara lägre i Carlskrona
än i hufvudstaden.

Blefve förhållandet mellan Förvaltningen och stationerna på detta
sätt orduadt, syntes all skälig klagan öfver någon af detta embetsverks
myndighet föranledd onödig omgång eller obehörigt ingripande inom
stationsbefälhafvarnes verkningskrets vara undanröjd.

I afseende å lotsdirektörens ställning till Förvaltningen syntes äfven
några modifikationer böra ega rum, så att åt honom öfverlemnades att
besluta rörande flera verkställighetsåtgärder, som nu skulle af honom
föredragas inför Förvaltningen.

Hvad åter beträffade de förenklingar i formelt hänseende, som
skulle kunna ega rum, för att befordra ärendenas skyndsamma handläggning
inom Förvaltningen, så voro dessa dels af beskaffenhet att
kunna tillvägabringas meclelst lämpliga förändringar i den arbetsordning,
hvilken, jemlikt gällande instruktion, Förvaltningen egde utfärda;
dels stodo de i samband med regleringen af Förvaltningens personal, i
afseende hvarå Förvaltningen vore betänkt på att till Kong!. Maj:t göra
underdånig framställning, derest Förvaltningen såsom sjöförsvarets ekonomiska
öfverstyrelse komme att fortfara.

Vid jemförelse af Förvaltningen, sålunda ordnad, med den alternativt
föreslagna byråorganisationen, ansåg sig Förvaltningen, med hänseende
jemväl till de åsigter i afseende på förvaltningsverkens ordnande
som senast vid Krigs-kollegii ombildning till en Arméförvaltning blifvit
af representationen uttalade, böra underdånigst tillstyrka, att Förvaltningen
af sjö-ärendena måtte bibehållas såsom ett fristående embetsverk
för att, såsom hittills, utgöra sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse,
med de förändringar, som ofvan blifvit antydda.

Ordföranden i Förvaltningen har i denna fråga varit af skiljaktig
mening'' och tillstyrkt, att förenklingen och reorganisationen af sjöförsvarets
öfverstyrelse måtte ske i öfverensstämmelse med följande
grunder:

att Förvaltningen af sjö-ärendena skulle upphöra att vara rikskollegium,
och förvandlas till en byrå, ställd under departementschefen;

att denna byrå, med namn af sjöförsvarets militär- och räkenskapsbyrå,
komme att bestå af en ordförande och trenne ledamöter jemte
underordnade tjensteman;

att ordförande och en ledamot skulle tagas ur sjöförsvarets högre
militärgrader, samt att de båda öfriga ledamöterna skulle utgöras af

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

19

öfverdirektören vid marin-ingeniörstaten, samt en civil-person, med
karakter af öfverkamrer;

att byråns egentliga uppgift blefve att biträda departementschefen
i vården och utvecklingen af rikets sjöförsvar, samt att på eget ansvar
verkställa och öfvervaka förvaltningen af alla till sjöförsvaret anvisade
medel;

att byrån borde uppmärksamt följa hvad som föreginge inom
andra mariner, taga initiativ genom att uppgöra förslag med kostnadsberäkningar
till behöfliga förändringar, nybyggnader och upphandlingar
in. m. af rikets sjökrigs materiel med tillhörande hus och byggnader,
samt i form af P. M. till departementschefen inlemna dessa förslag;

att Ordföranden, som borde vara departementschefen personligt
ansvarig för byråns åtgärder eller möjliga uraktlåtenhet, egde att fördela
arbetet inom byrån och att afgöra alla beslut, hvilka i byråns
namn tagas, dock de undantagna, som afsåge en direkt utbetalning,
hvilka mål skulle beslutas gemensamt af ordföranden och civil-ledamoten.
Äfven borde ordföranden föra ett diarium med register öfver alla
byråns beslut, hvilka icke medförde skriftligt utlåtande, äfvensom öfver
de skriftliga utlåtanden, han för sin del afgåfve;

att, då ett mål från departementschefen till byråns utlåtande öfverlemnades,
borde ordföranden lemna detsamma åt den ledamot inom
hvilkens område frågan läge, eller, om frågan vore af blandad natur,
till tvänne eller alla ledamöterna; derefter med dem rådslå samt, om
alla komma till en gemensam åsigt, uppsätta ett, i kort militärisk rapportstil
hållet gemensamt utlåtande, som öfverleinnades till departementschefen;
blefvo åsigterria skiljaktiga, borde ordföranden och de ledamöter,
som ej förenade sig uti ett gemensamt utlåtande, uppsätta hvar
sin P. M., tydligt tillkännagifvande deras egna åsigter, och borde af
hvarje P. M. finnas tvänne exemplar, hvartdera försedt- med vederbörancles
egenhändiga namnteckning; ena exemplaret lemnade ordföranden
till departementschefen, det andra förvarades af byråns registrator samt
antecknades uti hans registratur;

att sådana militäriska och tekniska frågor, som Förvaltningen af sjöärendena
nu är berättigad att afgöra, beslutas af departementschefen;

att byrån, som skulle bevaka hushållningen och förvaltningen vid
stationerna, samt tillse att anbefallda föreskrifter och författningar rätt
tillämpades, borde bemyndigas att efter eget bestämmande från stationscheferna
infordra förslag, rapporter och upplysningar angående stationens
militära och ekonomiska förhållanden m. m.;

20

Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 14.

att de mål stationseheferna nu afgöra med besvärshänvisning till
Förvaltningen af sjö-ärendena borde fortfarande af dem afgöras, men
med besvärshänvisning till Kongl. Maj:t;

att emellan byrån och stationseheferna ansvaret för sjökrigsmaterielens
duglighet borde så fördelas, att byrån till departementschefen anmälde
behofvet af alla nybyggnader samt större förbättringar, men stationscheferna
skulle vidmakthålla hvad som funnes, dock med skyldighet att
till byrån anmäla äfven nya arbeten, som, enligt deras förmenande,
erfordras;

att byråns upphandlingar borde begränsas till fartyg, maskinerier,
kanoner, vapen och ammunition samt kettingar och ankare;

att alla öfriga upphandlingar borde verkställas af stationseheferna,
hvilka det äfven tillkomme att utfärda leveranskontrakt samt att
pröfva och afgöra ansökningar om anstånd med leveransers fullgörande,
dock med skyldighet att till byrån anmäla hvarje beviljadt anstånd;

att alla frågor rörande båtsmanshåliet borde skiljas från byrån,
och de af dessa frågor, som hittills behandlats gemensamt af Kammarkollegium
och Förvaltningen af sjö-ärendena, afgöras ensamt af förstnämnda
kollegium, och de öfriga fortfarande afgöras af stationseheferna,
men med besvärshänvisning till Kongl. Maj:t, eller allmän domstol;

att alla frågor rörande skogsväsendet borde skiljas från byrån
och öfvergå till Skogsstyrelsen;

att skeppsmätningsfrågor borde skiljas från byrån och behandlas
ensamt af Kommers-kollegium, detta senare dock obetaget att från byrån
begära upplysningar;

att byråns arbetsbiträden borde vara: ett kansli, bestående af 1
sekreterare, som äfven vore byråns och stationernas juridiska ombud,
1 registrator, som äfven vore protokollsförare och 1 kanslist; samt ett
kammarkontor med 1 kamrer, 1 bokhållare, som tillika är revisor, och 1
kammarskrifvare;

att lotskontoret borde skiljas från byrån och blifva ett fristående
kontor, som i tekniskt hänseende kontrollerades af departementschefen,
men hvars räkenskaper lemnades direkte till Kammarrätten;

att lotskontoret borde ega, utom sina nuvarande tjensteman, 1
bokhållare, hvarjemte dess kanslist äfven borde vara registrator;

att byråns juridiska biträde borde, mot särskildt. arfvode, tillika
vara lotskontorets;

att räddningsväsendet borde förenas med lotskontoret;
att sjökartekontoret, som numera erhåller arbetspersonal samt.
fartyg med utredningar från skärgårdsartilleriet, borde skiljas från by -

Stats-UtsJcotfets Utlåtande N:o 14.

21

rån och öfverflyttas till skärgårdsartilleriets station, samt dess räkenskaper
ingå uti stationens; men i tekniskt hänseende och för bestämmandet
af årets sjömätningar stå direkte under departementschefen;
att byrån borde hafva en adjutant, som tillika är bibliotekarie;
att byråns alla ritningar förvaras af ingeniör-ledamoten; samt
att till byråns uppassning borde bestås 1 vaktmästare och 1 kammardräng.

Reservanten ansåg att uti en i denna riktning ordnad byrå departementschefen
egde ett biträde, som hvarken saknade sakkännedom
eller mångsidighet för pröfning af frågorna, eller sjelfständighet att
uttala sina åsigter. Derigenom att hvarje afgifvet utlåtande hade en
man bakom ordet, egde departementschefen en säker borgen för, att
hvarje fråga blefve efter bästa förmåga omsorgsfullt behandlad. Äfven
vore byrån en borgen för, att kontinuitet i sakkännedom och routin
orubbadt bibehölles, hur ofta ombyte af departementschef än måtte ske.
Derigenom att vid frågornas behandling icke någon ledamot behöfde
göra sin åsigt beroende af en annans, och tidsödande jemkningsförsök
sålunda urulvekes, blefve ärendena icke blott grundligare utan ock
skyndsammare behandlade. Om departementschefen, när han från byrån
erhölle två eller tre skiljaktiga utlåtanden, blefve villrådig, egde han, i
brist på egen insigt, stationschefernas sakkännedom att anlita. Uti byråns
utlåtande funne han dock alltid uttrycket af en klarare och mer
utpräglad individuel åskådning af frågorna, än uti ett samfäldt utlåtande,
mer eller mindre tillkommet genom kompromiss, och för hvilket
ingen personlighet hvarken i moraliskt eller juridiskt hänseende stode
till svars. Genom det närmare sambandet emellan departementschefen
och byrån erhölle den förre en fullständigare och mer detaljerad öfversigt
af sjöförsvarets hela ställning än hvad nu är fallet.

Den af Kongl. Maj:t nu föreslagna organisationen afser, på sätt
ofvan är angifvet, att åt chefen i Marinförvaltningen uppdraga den
makt och myndighet, som nu tillhör Förvaltningen af sjöärendena, med
undantag af frågor utaf rent militärisk-teknisk beskaffenhet, hvilka skulle
från stationsbefälhafvarne ingå direkte till Kongl. Maj:t. För dessa
frågors behandling skulle bemälde chef jemte den militäre ledamoten i
Förvaltningen och öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten ingå såsom
ledamöter i en särskild byrå, hvilken äfven i öfrigt skulle gå departemcnts-chcfeu
tillhanda med biträde i vården och utvecklingen af rikets

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 74.

sjöförsvar. Redan den omständigheten, ätt den allena beslutande chefen
i ett sjelfständigt embetsverk skulle, jemte personer, som i detta embetsverk
böra honom biträda, ingå såsom ledamot i en af departementschefen
direkt beroende byrå, synes Utskottet vara egnad att framkalla
vissa betänkligheter. Oafsedt de formela svårigheter, som otvifvelaktigt
lätteligen kunna af en sådan anordning uppstå, synes det Utskottet
näppeligen kunna antagas, att hos den person, hvilken vore i besittning
af den noggranna insigt och erfarenhet i sjöförsvarets under alla förhållanden
invecklade ekonomi och mångart.ade förvaltningsbestyr, som
vore för en chef i Marinförvaltningen af oundgängligt behof påkallad,
jemväl skulle förefinnas den omfattande sakkännedom i militäriskt-tekniska
ämnen, hvilken han måste besitta, om han uti den såsom rådgifvare åt
departements-chefen ställda byrå skall kunna intaga den framstående
ställning honom hör tillkomma. Dessutom skulle Marinförvaltningen
uti alla dithörande frågor blifva, lika väl som Förvaltningen af sjöärendena,
en mellaninstans emellan stationsbefälhafvarne och Kong].
Maj:t. Hufvudsakliga skilnaden komme att bestå deruti, att, under det
i Förvaltningen af sjöärendena målen kollegialt behandlas och afgöras,
beslutanderätten inom Marinförvaltningen skulle vara chefen ensam uppdragen.
Om än fordringarne på personligt ansvar inom Förvaltningen
må i vissa hänseenden vara berättigade, synes dock tillvaron af ett sådant
ansvar ej böra i och för sig tilläggas den vigt, att detsammas
ernående skulle utgöra det hufvudsakliga målet vid anordnande af en
förvaltning för ärenden af den beskaffenhet, som i förevarande fall afses.
Den säkerhet och trygghet i afseende på ärendenas författningsenliga
behandling och den borgen för anslagens riktiga användning, som obestridligen
är att förvänta af den mångsidigare pröfning af förekommande
frågor, hvilken af den kollegiala styrelsen föranledes, måste uti en förvaltning,
hvilken, såsom den ifrågavarande, inom sin verksamt)etssfer
sammanfattar en mängd olikartade detaljer, vara af alltför stor vigt,
att utan väsendtliga fördelar öfvergifvas och några sådana fördelar synes
det nu framlagda förslaget icke innebära. Om deremot inrättandet af
en byråorganisation, hufvudsakligen så ordnad, som af Förvaltningen af
sjöärendena alternativt är vordet föreslaget, kunde finnas med våra
konstitutionel former förenligt, skulle Utskottet icke tveka att densamma
till antagande förorda. Denna organisation har nemligen, enligt
Utskottets tanke, ett obetingadt företräde framför så väl den af Kongl.
Maj:t föreslagna som den hittillsvarande förvaltningen. På samma gång
derigenom kraft, enhet och skyndsamhet i ärendenas behandling icke
vidare af den formela anordningen motverkades, skulle jemväl förefinnas

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

23

tillräckliga garantier för de särskilda frågornas noggranna och på speciel
sakkunskap grundade pröfning. Sjövapnet komme derigenom under
direkt ledning af departementschefen, som i de särskilda byråerna egde
tillgång till all den sakkännedom och erfarenhet i vapnets och förvaltningens
detaljer, hvaraf han för uppfyllande af sitt vigtiga kall hade
behof.

Då emellertid en sådan organisation för närvarande icke kan genomföras,
synes den hittills varande formen för sjöförsvarets ekonomiska
öfverstyrelse snarare böra tills vidare bibehållas,'' än att nu i dess ställe
skulle inrättas en sådan styrelse som den föreslagna, hvilken lätteligen
kan på ärendenas raska och jemna gång hafva en lika hämmande verkan,
som den man tillskrifvit den nuvarande. Dessutom synas de förhållanden,
som föranledt flera af de emot Förvaltningen af sjöärendena framställda
anmärkningar, lätteligen kunna på annat sätt undanrödjas. Så
har chefen för nämnda Förvaltning uti sin ofvan omförmälda reservation
framhållit, huru föga det kollegiala arbetssättet lämpade sig för den del
af Förvaltningens uppdrag, som innefattade skyldigheten att med uppmärksamhet
följa utvecklingen af den mångartade teknik, som inom nutidens
sjökrigsmateriel vinner tillämpning; men då alla militäriskt-tekniska
frågor skulle från Marinförvaltningen afskiljas, torde en sådan åtgärd
äfven kunna vidtagas i afseende på Förvaltningen af sjöärendena, då
den särskilda anordning, som kan erfordras för att bereda departementschefen
tillgång till de upplysningar, hvilka för dessa ärendens föredragning
inför Ivongl. Maj:t må vara behöfliga, icke lärer möta någon svårighet,
hvarjemte torde böra erinras att i det nådiga förslaget något
initiativ i dithörande frågor icke blifvit Marinförvaltningen tillerkändt.
Om derjemte, på sätt Förvaltningen af sjöärendena föreslagit, förhållandet
mellan Förvaltningen och stationerna blefve ordnadt så, att de
frågor, hvilka Förvaltningen icke eger befogenhet afgöra, kunde af stationsbefälhafvarne
direkte underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, att Förvaltningens
bestyr med tillsättande af tjenster vid stationerna öfverflyttades
på stationsbefälhafvarne, samt upphandlingar och försäljningar
finge endast vid stationerna försiggå, skulle dymedelst samt genom
lämpliga förenklingar i formel t hänseende de hufvudsakliga anmärkningar,
som blifvit mot Förvaltningen af sjöärendena gjorda, kunna
anses i betydlig mån undanröjda.

Utaf komiterades utlåtande inhemtas, att anledningen till de af
dem framställda förslag till ombildning af sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse
varit en till dem ställd fråga, huruvida någon del af denna
styrelses, förvaltningsbestyr borde till stationsbefälhafvarne öfverflyttas

24

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

och hvilka förändringar i öfverstyrelsens organisation deraf skulle föranledas.
Visserligen har koniiterades pluralitet ansett de af dem föreslagna
förändringar i stationsförvaltningen böra föranleda öfverstyrelsens
upphörande såsom särskildt embetsverk, men detta endast under den
förutsättning att en mängd förvaltningsbestyr skulle af Kongl. Maj:t
utöfvas. Olämpligheten af en sådan anordning är af departementschefen
i det vid den nådiga Propositionen fogade statsråds-protokoll tillfyllest
ådagalagd och äfven den af de trenne reservanterne före slagna organisationen
synes Utskottet icke ega något väsendtligt företräde framför den
nuvarande med de förändringar i afseende på ärendenas handläggning,
hvilka här ofvan blifvit antydda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående ombildning
af Förvaltningen af sjöärendena till en Marinförvaltning
i öfverensstämmelse med de i sådant hänseende
angifna grunder icke må af Riksdagen bifallas.

Förvaltningen å sjöförsvarets stationer samt lagskipning och själavård.

stationer.

Angående U:o. Under dessa titlar är föreslaget att, derest Kongl. Maj:t

//vissa Ted or skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning af den för förvaltningen
u af ajiönings- samt för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets
TeförsLiZs stationer anställda personal, de behållningar, hvilka kunde genom afgång
bland tjenstemännen uppkomma, måtte få af Kongl. Maj:t användas
till de öfvergångsstater, som kunde erfordras intilldess nya definitiva
stater blefvo i behörig ordning fastställda.

Enligt hvad det den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof bilagda statsråds-protokoll öfver sjöförsvarsärenden
gifver vid handen, hade vid föredragning af denna fråga departementschefen
anfört, hurusom han i afseende på förvaltningen vid stationerna
samt lagskipningen och själavården derstädes hade för afsigt att underställa
Kongl. Maj:t förslag till ombildningar, hvilka, derest de biföllos,
koinme att föranleda rubbningar i en del af de under dessa titlar uppförda
anslag.

De förslag till förändringar af personalstaterna vid sjövapnets stationer,
för hvilkas genomförande den nu ifrågasatta fria dispositionen af
hithörande anslag funnits erforderlig, äro således ännu icke utarbetade
och än mindre af Kongl. Maj:t godkända. Vid sådant förhållande
lärer medgifvandet af en sådan dispositionsrätt, som den nu

begärda,

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

25

begärda, icke kunna anses vara för den tilltänkta ombildningens fortskyndande
af den vigt, att deraf skulle kunna hemtas giltig anledning till
frånträdande af den i allmänhet iakttagna grundsatsen att de organisationer,
hvilka betinga nya anslag eller förändradt användande af redan
uppförda, rnå underkastas Riksdagens pröfning. Om de förslag till förändrade
personalstater, som kunna uti ifrågavarande hänseenden varda uppgjorda,
blifva för nästsammanträdande Riksdag framlagda med begäran
om Riksdagens medgifvande dertill, att de aflöningsbelopp, som under
förrberörda titlar innefattas, måtte jemväl för år 1872 få för den nya
organisationen disponeras, lärer af ett sådant tillvägagående något äfsevärdt
uppskof i organisationens genomförande icke vara att befara,
helst hinder för Kongl. Maj:t icke torde förefinnas att, derest så pröfvas
lämpligt, genom indragningar och tillfälliga förordnanden förbereda
de förändringar, som kunna vara af förhandenvarande förhållanden mest
påkallade.

Af dessa skäl anser sig Utskottet böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Sjukvård.

7:o. Med öfverlemnande till Riksdagens pröfning af en i stats- Ang. sjöförrådsprotokollet
intagen stat för läkarekorpsen vid sjöförsvaret har Kongl. svare^^are''
Maj:t föreslagit, att denna stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån
lediga beställningar å densamma kunde varda af Kongl. Maj:t tillsatta.

Den nuvarande läkarepersonalen vid sjöförsvaret är på följande
sätt fördelad, nemligen: å Carlskrona station 1 öfverfältläkare, 2 regements-,
3 förste och 3 andre bataljonsläkare och å Stockholms station
1 regementsläkare, 2 förste bataljonsläkare och 10 läkarestipendiater;
utgörande aflöningen för denna personal en sammanräknad summa af
25,384 R:dr.

Det nu framlagda förslaget till personal- och aflöningsstat för
ifrågavarande läkarekorps är på följande sätt affattadt:

Vid Carlskrona station:

Lön.

Arvode. Summa.

1 öfverfältläkare

4,000: —

800: — 4,800: —

Transport 4,000: —

800: — 4,800: —

Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

4

26

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

Transport

1 regementsläkare, jemte fri bostad......

2 förste bataljonsläkare, deraf en med

fri bostad ......................................

Extra läkare, arvoden i mån af behof

Vid Stockholms station:

1 regementsläkare.........................................

2 förste bataljonsläkare, deraf en med

fri bostad ....................................

Stipendiater:

5 st. a 400 R:dr \

5 st. ä 300 R:dr J

Lön.

4,000:

Arvode.

800: ~

Summa,

4,800: —

2,000:

500: —

2,500: —

1,200:

500: —

3,400: —

5,000: —

Summa R:dr

15,700: —

Lön.

Arvode.

Summa.

2,000:

— 1,200: —

3,200: —

1,200:

300: —

3,000: —

Summa R:dr

6,200: —

.................. R:dr

3,500: —

Summa R:dr 25,400:

Enligt denna stat skulle nuvarande anslaget till aflöning af läkarepersonalen
vid Carlskrona och Stockholms stationer öfverskridas
med 16 R:dr. Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot
besparas deremot, enligt hvad i statsråds-protokollet är meddeladt, de
till aflöning åt en förste bataljonsläkare derstädes anslagna 1,500 R:dr,
hvarigenom således å hela aflöningsanslaget under titeln »sjukvården»
skulle uppstå en behållning af 1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet
med besparingarne å en del andra anslag, tills vidare vore behöfligt för
vissa arbeten vid stationerna; i följd hvaraf anslaget å aflöningsstaterna
borde till oförminskadt belopp i Riks-staten fortfarande uppföras.

Vid denna stat, hvilken är uppgjord i enlighet med den i Utskottets
tanke riktiga åsigt, att icke andra fasta läkarebeställningar böra
tillsättas än de, som för tjenstgöringen vid stationerna oundgängligen
erfordras, har Utskottet icke haft annat att erinra, än att den för öfverfältläkaren
föreslagna aflöning af 4,000 R:dr lön och 800 R:dr arvode,
eller tillhopa 4,800 R:dr, synes lämpligen böra fördelas i 3,000
R:dr lön och 1,800 R:dr arvode, hvarigenom lönen kommer att motsvara
öfverfältläkarens nuvarande fasta lön samt arvodet att uppgå
till enahanda belopp, som nu är öfverfältläkaren vid Stockholms garni -

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

27

son såsom arvode tillagd!,. Utskottet, som under punkten 20 här nedan
kommer att yttra sig i afseende på den besparing, som uppkommit genom
indragning af den vid Göteborgs depot anställde bataljonsläkare, får
alltså hemställa,

att Riksdagen, med vidtagande af den förändring, att
öfverfältläkarens aflöning uppföres med 3,000 R:dr lön
och 1,800 R:dr arvode, måtte det af Kongl. Maj:t framlagda
förslag till aflöningsstat för sjöförsvarets läkarepersonal
i öfrigt godkänna samt medgifva, att samma
stat må, i den mån ske kan, äfven under innevarande
år tillämpas.

Militärpersonalen.

8:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t föreslagit,

dels att utdelning af spanmål till underhåll åt de vid Kongl.
Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet, Nya reservstaten samt Marinregementet
anställde 295 underofficerare måtte upphöra i den mån sådant
utan förnärmande af deras rätt kunde ske och, i stället för de till en
hvar af dem nu årligen utgående 17,32.7 kubikfot spanmål, förhöjning
i den kontanta lönen med 50 R:dr per man dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af
spanmål mot kontant aflöning måtte kunna jemväl för handtverksstaterna
ega rum, de å Femte Hufvudtiteln till aflöningsstaterna samt till
flottans underhåll anslagna 59,623,2 kubikfot oindelt spanmål måtte i
Riks-staten uppföras i penningar med 140,174 R:dr 14 öre;

dels att detta belopp måtte å de särskilda anslagen sålunda fördelas,
att

å anslaget till aflöningsstaterna upptoges 14,750 R:dr, hvarigenom
detta anslag, å hvilket nu är uppfördt spanmål till beräknadt värde af
84,936 R:dr 60 öre, komme att minskas med 70,186 R:dr 60 öre,

å anslaget till flottans underhåll upptoges 30,754 R:dr 2 öre, i
följd hvaraf samma anslag, derå spanmålen nu är utförd med 40,272
R:dr 12 öre minskades med 9,518 R:dr 10 öre; och

att, enär den del af ifrågavarande 140,174 R:dr 14 öre, som motsvarade
den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål, borde
öfverföras till anslaget för gemenskapens natura-underhåll, detta anslags
nuvarande belopp blefve höj dt med 94,670 R:dr 12 öre.

Angående
upphörande af
spanmål sutdening
in natura
m m.

28

Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 14.

Angående dispositionen
af
vissa delar
utaf aföningsanslaget
för
sjöförsvarets
stationer m. m.

Under åberopande af den utredning rörande dessa frågor, som i
statsråds-protokollet. (Bil. N:o 4 pag. 15—18) är meddelad, får med hänseende
till den väsendtliga förenkling i redovisning och förvaltning, som
i följd af de föreslagna förändringarne kan beredas, Utskottet tillstyrka,

a) att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning, anslaget till »aflöningsstaterna vid sjöförsvarets
stationer», såsom det numera, efter indragning
af Göteborgs depot, lärer böra benämnas, måtte
ökas med ett kontant belopp af 14,750 R:dr, men deremot
den under anslaget upptagna oindelta spanmål,
40,446 kubikfot, med ett förslagsvärde af 84,936 R:dr
60 öre, derifrån afföras, så att anslagets slutsumma derigenom
minskas med 70,186 R:dr 60 öre;

b) att jemväl anslaget till »Flottans underhåll» måtte ökas
med ett kontant belopp af 30,754 R:dr 2 öre, men deremot
den å samma anslag upptagna oindelta spanmål
19,177,2 kubikfot med ett förslagsvärde af 40,272 R:dr
12 öre, derifrån afföras, så att detta anslags slutsumma
minskas med 9,518 R:dr 10 öre; och

c) att anslaget till »Gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll»
må med 94,670 R:dr 12 öre förhöjas.

Blifvande genom denna reglering hufvudtiteln ökad med en summa
af 14,965 R:dr 42 öre, hufvudsakligen uppkommande derigenom att spanmålens
i staten beräknade värde, 2 R:dr 10 öre kubikfoten, understigit
de verkliga kostnaderna för dess anskaffande.

9:o. Vidare är föreslaget, att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna
lämpligt indraga någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan eller
Skärgårdsartilleriet, den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning
måtte af Kongl. Maj:t få användas till den öfvergångsstat, som
kunde blifva erforderlig, intill dess ny definitiv stat blefve i behörig
ordning fastställd.

Med hänvisande till hvad under punkten 6 härofvan är i fråga om
ett likartadt förslag anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke
måtte af Riksdagen bifallas.

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 14.

29

På Indragningsstat öfverflyttade.

10:o. Jemlikt Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad
organisation af Flottans officers- och underofficerskorpser blef medgifvet,
att de officerare, som förflyttades å nya reservstaten finge, med
bibehållande af lönen, uppföras å en särskild indragningsstat. Dessa
löner tillhörde följaktligen Flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af
afgång från Indragningsstaten, användas till den nya organisationens befrämjande,
så att de för officerskorpserna fastställda nya lönerna skulle
kunna utgå enligt normalstat.

Då nämnda normalstat redan för innevarande år kunnat medelst
användande af särskildt för sådant ändamål anvisade medel fullständigt
tillämpas och således de besparingar, som genom afgång å Indragningsstaten
kunna uppstå, icke äro i omförmälda hänseende behöfliga, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att nämnda Indragningsstat jemte de till densamma
utgående aflöningar, 20,799 R:dr 98 öre, måtte till Nionde Hufvudtitelns
allmänna Indragningsstat öfverflyttas.

Härvid förekommer emellertid, att de å ifrågavarande Indragningsstat
öfverförda officerare äro för händelse af krig fortfarande underkastade
tjenstgöringsskyldighet och således icke fullt jemförlige med de å
allmänna Indragningsstaten uppförde personer. Dessutom äro, på sätt
af nästföregående punkt inhemtas, ytterligare indragningar inom sjövapnets
befälspersonal ifrågasatta, så att med allt skäl kan antagas, att
den ifrågavarande speciela Indragningsstaten äfven framdeles kan komma
att anlitas. Vid sådant förhållande anser sig Utskottet icke böra Kongl.
Maj:ts förrberörda nådiga framställning understödja, utan hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende föreslagit
icke må af Riksdagen bifallas.

Båtsmansliållet.

ll:o. Under anslagstiteln Båtsmansindelningen finnas i nu gällande
Riks-stat uppförda följande belopp, nemligen:

Penningar ..................................................................................... 7: 61.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ 80,962: 79.

Oindelt spanmål, 39 kbft 8 k:r, med förslagsvis beräk nadt

värde af........................................................................... 83: 58.

eller tillsammans 81,053: 98.

Angående
öfver flyttning
af Flottans indragningsstat

till Nionde
hufvudtiteln.

Angående reg
lering inom
b åtsmcnsindelningens

anslag.

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit att anslagsbeloppen, penningar 7
R:dr 61 öre samt oindelt spanmål 39 kbft 8 k:r med värde af 83 R:dr
58 öre, hvilka anslagsposter utgöra ersättning för afskrifna qvarnräntor,
måtte ur Riks-staten utgå och det dermed afsedda behof betäckas af förslagsanslaget:
tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna
räntor; varande, enligt hvad statsråds-protokollet (Bil. 4 pag. 24)
gifven vid handen, detta förslag förardedt deraf, att om, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda nådiga framställning, all
öfrig oindelt spanmål under Hufvudtiteln komme att i fast penningeanslag
förvandlas, skäl ej vore för handen att bibehålla det under här
ifrågavarande anslagstitel uppförda, jemförelsevis obetydliga spanmålsbelopp,
hvarjemte värdet af denna spanmål samt det kontanta anslaget,
tillhopa utgörande 91 R:dr 19 öre, vore alltför ringa att särskildt i
Riks-staten upptagas.

Utskottet, som ofvan tillstyrkt bifall å Kongl. Maj:ts nådiga förslag
om förvandling till penningeanslag af öfriga å Femte Hufvudtiteln
nu uppförda spanmålsbelopp, finner visserligen det ifrågavarande spanmålsanslaget
nog obetydligt att ensamt å Hufvudtiteln bibehållas, men
deremot har det synts Utskottet ej fullt lämpligt, att för fyllande af
det behof, hvartill de omförmälda anslagsposterna äro afsedda, skulle
användas de medel, som finnas anvisade såsom tillskott i de till båtsmansindelningen
i Blekinge län anslagna räntor. Dessa medel äro nemligen
uppförda till betäckande af den brist, som till följd af Rikets åren
1856-—1858 församlade Ständers medgifvande, att öfverskotts- och reservräntorna
inom nämnda län få, utan förvandling, erläggas med deras
permingebelopp enligt kronvärdi, uppstått vid liqviderande af de s. k.
tillskottsräntorna, hvilka räntetagarne äro berättigade att efter årlig
markegång uppbära; hvaremot de nu till afförande föreslagna beloppen
utgöra ersättning för afskrifna räntor hufvudsakligen inom Calmar län.
Emellertid synes ändamålet på ett annat sätt kunna utan olägenhet vinnas.
Sedan nemligen numera Riks-statens kolumn för indelt ränta jemväl
inbegriper förslagsvis beräknad ersättning för de, jemlikt Kong!.
Förordningen den 23 Juli 1869, indragna räntor, torde jemväl den ersättning
för afskrifna, indelta qvarnräntor, hvilken nu är i fråga, lämpligen
kunna, åtminstone tills vidare och intilldess utredt blifvit huru
stor del af räntan bör i staten bibehållas och huru stor del med penningeanslag
ersättas, tilläggas det anslagsbelopp för båtsmansindelningen,
hvilket uti kolumnen: “Indelt ränta och ersättning för indragna
räntor“ nu finnes i Riks-staten uppfördt; och Utskottet hemställer
alltså,

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 14.

31

att de under anslaget Båtsmansindelningen nu uppförda
belopp af dels 7 R:dr 61 öre i penningar
och dels 39 kubikfot 8 kannor oindelt spanraål,
med förslagsvis beräknadt värde af 83 R:dr 58
öre, eller tillsammans 91 R:dr 19 öre, måtte ur den
blifvande Riks-staten för år 1872 uteslutas samt i stället
uppföras under samma anslagskolumn för “Tndelt
ränta och ersättning för indragna räntor“, hvilken derigenom
höjes från 80,962 R:dr 79 öre till 81,053 R:dr
98 öre.

Beklädnad och säugservis.

Angående

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till betäckande af den brist, ^brifial
som vid 1870 års utgång kunde finnas å anslaget till beklädnad åt ma - Saga''m Zriner,
kanonierer, matroser och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för k,ädnadfma i.

. r*i ''ir . i ur • ° i nner, kano tösen

åt kompanicheternas vid Marinregementet rustkamrar måtte an- nier er, matro vändas

befintliga tillgångar å fonderna: influtna medel till uppköp af spån-,e™£TPP''~
mål och utredning sförrådet, samt att hvad derutöfver kunde för ändamålet
erfordras måtte få utgå af tillgångarne å det till båtsmäns förseende
med kojer och täcken uppförda anslag.

Under åberopande af hvad beträffande denna fråga är i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 4 pag. 24—26) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att Kongl Maj:ts förevarande nådiga framställning må
af Riksdagen bifallas.

13:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att de kontanta behåll- Angående
ningarne å fonden »sjöbeväringsförrådet» vid 1870 års slut äfvensom de jte,äckande .
till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier måtte få öfverföras tiUgångarL''
till fonden båtsmansbeklädnadsmedel. Och då omförmälda förråd, i af- för b!i,s''
seende på hvars uppkomst Utskottet får till statsråds-protokollet (Bil.

N:o 4 pag. 28) hänvisa, icke lärer komma att för sitt ursprungliga ändamål
anlitas, men det för båtsmännens beklädnad uppförda anslag visat
sig vara för ändamålet otillräckligt, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
måtte på det sätt af Riksdagen bifallas, att de kontanta
behållningarne å fonden »sjöbeväringsförrådet»
äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier
må få användas till enahanda ändamål, för

32

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

hvilka clet under rubrik »Båtsmännens beklädnad» uppförda
anslag är afsedt.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader.

Angående 14:o. I afseende å detta anslag är föreslaget, att dess natur af

förändring af reservationsanslag måtte upphöra; men då Utskottet, på sätt under
“"panm&h-1 punkten 20 härnedan närmare inhemtas, ansett sig icke böra tillstyrka
upphandlings- bifall å Kongl. Mapts nådiga framställning i afseende a dispositionen af
°ttZ!r. den å berörda anslag uppkomna reservation, får i öfverensstämmelse

dermed Utskottet hemställa, _ .

att anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader
må fortfarande såsom reservationsanslag
upptagas.

Nybyggnad och underhåll.

Angående 15:o. Enär det visat sig möta svårigheter att uppdraga den regel,

sammanföran- enfirrt hvilken förekommande utgifter böra drabba det ena eller det
gen andra utaf de å Riks-staten uppförda särskilda anslag för Flottans under tam

underUii ji(fH 0ch för Flottans nybyqgnad, har Kongl. Maj:t föreslagit att dessa
0C]\Ins nr''" anslag måtte sammanföras till ett enda reservationsanslag under titeln:
byggnad. Flottans nybyqgnad och underhåll; hemställande Utskottet,.

att hvad Kongl. Mapt sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.

Undervisningsanstalter å stationerna.

Angående 16:o. Under denna rubrik är föreslaget, att, derest Kongl. Maj:t

dispositionen skupe finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid
af:;^f skeppsgosseskolan i Carlskrona, de behållningar hvilka kunde genom
anslaget för afgåno- bland samma personal uppkomma, måtte af . Kongl. Maj:t få anttT
våndas till den öfvergångsstat, som kunde erfordras, intilldess ny definitiv
stat kunde varda i behörig ordning fastställd.

Uti innevarande års stat är för skeppsgosseskolan i Carlskrona
uppfördt ett sammanräknadt belopp af 5,528 R:dr, hvilket utgår af an slaget -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

33

slaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer; och då, enligt
hvad af statsråds-protokollet inhemtas, förslag till reglering af lärarepersonalen
vid nämnda skola äro under utarbetning, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att, derest Kongl.
Maj:t skulle finna sig föranlåten företaga reglering
af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan i Carlskrona,
de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland
samma personal uppkomma, må af Kongl. Maj:t få
användas till undervisningens uppehållande intilldess
ny stat kan varda i behörig ordning fastställd.

Durclimarschkostnader.

17:o. I afseende å detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit, att
det måtte från reservations- till förslagsanslag förändras.

Under punkten 20 bärnedan har Utskottet afst.yrkt bifall å Kongl.
Maj:ts nådiga framställning om bemyndigande att till annat ändamål
få disponera den vid detta års slut å förevarande anslag uppkomna
reservation och då, i händelse denna Utskottets hemställan af Riksdagen
godkännes, något skäl till förändring af anslagets natur icke vidare
torde förefinnas, tillstyrker Utskottet,

att, med afslag å Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning,
anslaget till durchmarschkostnader må fortfarande
såsom reservationsanslag uppföras.

Sjömätningar och Lifriiddningsanstalterna.

18:o. Enär fyr- och båkinedlen lemnat en årligen växande inkomst,
som för 1870 kunde antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr, och
det syntes otvifvelaktigt att, äfven om någon nedsättning i vissa till
fyr- och båk-inrättningen nu ingående afgifter skulle ega rum, inkomsterna
skulle förslå till fyllande al de med desamma afsedda ändamål
och derutöfver lemna ett årligt öfverskott, tillräckligt för att dermed
tillgodose sjökarte-kontorets behof och lifräddningsväsendet, har Kongl.
Maj:t, med afseende härå och då sistnämnda inrättningar hufvudsakligen
afsåge handelssjöfartens bästa, föreslagit, att ej mindre det för sjöinätBih.
till Riksd. Vrot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Käft. '' 5

Angående
det till durchmarschkostnader
uppförda
anslags
förändring
till förslagsanslag.

Angående
anslagen till
sjömätningar
samt till lif~
räddnings
anstalterna å
rikets bister.

34

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

ningar och sjökarte-kontorets verksamhet i Riks-staten uppförda belopp
af 60,000 R:dr, än ock anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster,

10,000 R:dr, måtte anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag,
utgå af anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande
personal, hvarigenom nämnda två belopp skulle komma att från
Riks-staten aiföras.

Hvad beträffar bestridandet af kostnaderna för lifräddningsanstalterna
å rikets kuster har Utskottet icke haft något att emot det nådiga
förslaget erinra, då dessa anstalter obestridligen afse handelssjöfartens
bästa och det således icke kan anses obilligt att de utaf afgifterna af
denna sjöfart underhållas. Sjömätningarne och sjökartekontorets verksamhet
deremot torde i främsta rummet böra betraktas såsom en sjöförsvarets
angelägenhet, helst en del af de sjökort, som öfver våra skärgårdar
upprättas, ej ens äro för handelssjöfarten tillgängliga. Uppehållandet
af dessa inrättningar synes derföre fortfarande böra af Statsverket
bekostas. Skulle åter fyr- och båkmedlen lemna öfverskott, som
icke anses för dess ändamål behöfliga, torde nedsättning i de afgifter,
som uti ifrågavarande hänseende nu drabba sjöfarten, böra vidtagas.
Utskottet hemställer alltså,

a) att anslaget till sjömätningar och sjökarke-kontorets
verksamhet må oförändradtå Riks-staten bibehållas; och

b) att det för lifräddningsanstalterna å rikets kuster
uppförda anslag, 10,000 R:dr, må anvisas att, med
natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå
af anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill
hörande personal.

För handeln.

Ang. ansiagr.t 19:o. I enlighet med Kongi. Maj:ts derom gjorda nådiga fram m

Lots- ''och ställning och under förutsättning, att inkomsttiteln »fyr- och båkmedel»
gen^meddertill varder, på sätt Kongi. Maj:t jemväl föreslagit, för år 1872 beräknad till
hörande per- 750,000 R:dr, tillstyrker Utskottet,

eonal'' att det till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande

personal uppförda penningeanslag må beräknas till

750,000 R:dr, äfvensom att öfverskotten å nämnda
inkomsttiteln må, fortfarande såsom hittills, få för det
med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

35

20:o. Under förutsättning, att de anslag, i hvilka förändringar ej
blifvit föreslagna, uppfördes till enahanda belopp, med hvilka de nu
utgå, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit, att, till genomförande af de
arbeten och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning,
kunde varda af Kongl. Maj:t beslutade, tills vidare måtte ställas till
Kongl. Maj:ts förfogande de behållningar å särskilda anslag, hvilka redan
funnos eller kunde uppstå,

a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af sjöärendena anställde
tjensteman eller betjente, i den mån dessa behållningar icke erfordrades
till aflöningar för det nya förvaltande verk, som, enligt Kongl.
Maj:ts särskildt aflåtna framställning till Riksdagen, kunde komma att,
i stället för Förvaltningen af sjöärendena, inrättas;

b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens
och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer anställda personal,
i den mån samma tillgångar icke till nya aflöningsstater erfordrades;

c) genom indragning af skärgårdsartilleriets depot i Göteborg, i
utgifterna för läkarevården derstädes;

d) genom minskning i antalet kanonierer, å de anslag, från hvilka
kostnaderna för korpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå;

e) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, sedan
från samma behållningar utgått förut omförinälda fyllnad i bristen å anslaget
till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar
samt kostnaden för lösen af kompanichefernas vid marinregementet rustkamrar,
i den mån återstoden för anslagets ändamål icke erfordrades;

äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:

f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader; samt

g) å anslaget till durchmarschkostnader.

Härförutan har Kongl. Maj:t erinrat, att, i händelse Riksdagen birolle
den af Kongl. Maj:t till Riksdagen gjorda framställning om öfverflyttning
till landtförsvaret af tillsammans 2,322 båtsmansnummer och
af marinregementet, anslaget till båtsmännens beklädnad komme att minskas
med 56,165 R:dr 93 öre och kostnaden för marinregementet att från
hufvudtiteln afföras med 248,228 R:dr 42 öre, i enlighet med hvad den statsrådsprotokollet
bilagda uppställning af utgifterna under hufvudtiteln närmare
utvisade. Då marinregementets portionskostnad afdroges från förslagsanslaget
till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, skulle detta anslag
sluta å 173,680 R:dr, hvilken summa syntesbörajemnastill 173,000R:dr,
hvadan en ytterligare minskning å detta anslag uppstode med 680 R:dr.

Utskottet har redan under 6:te och 9:de punkterna härofvan varit
i tillfälle uttala sin åsigt angående olämpligheten deraf, att Riksdagen

Ang, dispositionen
af behållning
ar ne
å vissa anslag
m. m.

36

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

skulle medgifva det de behållningar, som genom afgång bland sjöförsvarets
militära och civila personal kunde under år 1872 uppkomma, finge
disponeras för de öfvergångsstater, hvartill ifrågasatta förändrade organisationer
kunde gifva anledning. Ännu mera olämpligt förefaller det
Utskottet, att, på sätt i förevarande punkt är föreslaget, eventuela besparingar
å flera olikartade anslag skulle ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
för tilltänkta arbeten och åtgärder, hvilka med de ändamål,
hvarför anslagen äro afsedda, icke ega någon direkt gemenskap. Lika
med Departements-chefen anser Utskottet det vara af stor vigt att åtgärder
i den af honom angifna syftning blifva vid stationerna vidtagna;
men det synes Utskottet böra leda till mera reda och enkelhet vid redovisningen,
likasom det otvifvelaktigt bäst öfverensstämmer med hittills
iakttagna former, att, sedan grunderna för de afsedda förändringarne
blifvit bestämda och beräkningar öfver de dermed förknippade kostnader
uppgjorda, Riksdagen blir i tillfälle att, efter frågans pröfning, såväl
vidtaga de förändringar i afseende å anslagen under hufvudtiteln, hvartill
anledningar då må förefinnas, som äfven anvisa tillfälligt anslag för
de kostnader, som af öfvergången föranledas. Hvad särskildt beträffar
den behållning, som genom indragning af skärgårdsartilleriets depot i
Göteborg uppkommer i utgifterna för läkarevården derstädes, torde densamma,
såsom redan till beloppet känd, böra från anslaget till sjöförsvarets
stationer afföras; utgörande denna behållning, på sätt under 7:de
punkten härofvan är närmare omförmäldt, ett belopp af 1,484 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet, jemte erinran
att frågan om öfverflyttning till landtförsvaret af marinregementet
äfvensom vissa båtsmansnummer beror på behandling af Riksdagens särskilda
Utskott, hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag angående
dispositionsrätt öfver behållningarne å vissa
anslag icke må af Riksdagen bifallas;

b) att anslaget till »aflöningstaterna vid sjöförsvarets
stationer» må minskas med ett belopp af 1,484
R:dr; och

c) att de under förevarande hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag i öfrigt må till oförändrade belopp
bibehållas, dock med iakttagande af de afdrag och
jemkningar, som kunna blifva en följd af Riksdagens
beslut i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag
om öfverflyttning till landtförsvaret af marinregementet
äfvensom vissa båtsmansnummer.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

37

21 :c. Med afseende på dispositionen af de s. k. allmänna besparingarne
under Riks-statens särskilda hufvudtitlar yttrade Rikets Ständer
uti underdånig skrifvelse den 12 Maj 1841, hurusom Rikets Ständer
beslutit, att de besparingar, hvilka intill nästa riksdag kunde å någon
eller några af hufvudtitlarne uppkomma, finge fortfarande af Kongl.
Maj:t användas till sådana af Rikets Ständer ej förut, pröfvade utgifter,
hvilka dädanefter kunde finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof
påkallade, för samma ändamål, som med hvarje hufvudtitelns anslag
afsåges, och hvilka utgifter alltid måste vara tillfälliga och icke af permanent
egenskap; att sålunda besparingarne i intet fall måtte komma
i fråga att begagnas till bestridande af årliga löner och arfvoden, hvilka
borde råtta sig efter den statsreglering, som af Rikets Ständer blifvit
godkänd och måste betraktas såsom gällande, intilldess densamma i vederbörlig
ordning förändrades; samt att vid denna disposition i öfrigt
skulle iakttagas, att de besparingar, som ett år reserverades, kunde ett
följande år användas.

Dessa föreskrifter äro sedermera icke ändrade, utan hafva i riksdagsbesluten
fortfarande åberopats, hvarjemte i allmänhet städse iakttagits
den af samma föreskrifter tydligt framgående och dessutom i
sjelfva beskaffenheten af ifrågavarande tillgångar grundade regel, att
disposition icke egt rum af förväntade, utan endast af redan under ett
föregående år uppkomna besparingar. Då nu emellertid utaf den vid
statsråds-protokollet för Femte Hufvudtiteln fogade utgiftsstat inhemtas,
att till utgående af besparingarne under nämnda hufvudtitel äro upptagna
utgifter till ett sammanräknad! belopp af 23,098 R:dr 93 öre,
hvilka, med undantag af 5,282 R:dr 93 öre till genomförande af den
nya aflöningsstaten för sjöförsvarets officerskorpser, synas vara sedan
flera år tillbaka och framgent årligen utgående, ehuru till stöd för
samma utgifter endast åberopats för flera år sedan meddelade nådiga
dispositioner, hvarförutan samma utgifter till större delen utgöra löner,
löneförhöjningar eller arfvoden, har Utskottet, då ett sådant förfarande
icke är med en rätt tillämpning af förrberörda föreskrifter förenligt,
ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte å detta förhållande fästa Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

22:o. Uti frågor, tillhörande den ordinarie statsregleringen under
Femte Hufvudtiteln, hafva nedannämnda, af enskilde motionärer gjorda
framställningar blifvit till Stats-Utskottet remitterade, nemligen:

af Herr F. Ad:son Palander, som i motion inom Andra Kammaren

Angående dia
positionen af
hufvudtitelns
allmänna besparingar.

Avgående
motioner af
Herr F. Palahder
m. fl.

38

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11.

(N:o 2) af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte uti underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t

A. uttala såsom sin åsigt:

l:o. Att hufvuduppgiften för Sveriges sjökrigsmakt är att i händelse
af krig utgöra ett kraftigt kust- och skärgårdsförsvar, och att
alltså sjöförsvarets personal och materiel böra organiseras och beredas
med hufvudsakligt afseende på denna uppgift.

2:o. Att talrikare sjökrigspersonal icke bör vara ständigt uppsatt
än som erfordras till stam för vårt sjöförsvar, och att den personal,
som kan beräknas komma att derutöfver erfordras, bör, enligt derför
från tid till tid fastställd plan, stå att erhålla ur en reserv, organiserad
ibland dem af landets sjöfartsidkande befolkning, hvilka i krigstid äro
tjenstepligtiga.

3:o. Att vid tillämpningen på befäls- och underbefälspersonalen
af den i andra punkten uppställda regel bör iakttagas, att de officerare
och underofficerare, hvilka i och för krigsfartygsmaterielens användande
komma att finnas, organiseras på en korps.

4:o. Att båtsinanshållet, som numera icke motsvarar det dermed
afsedda ändamålet, bör, så fort sådant med afseende på det allmännas
fördel låter sig göra, upphöra att utgöra en del af sjöförsvarets personal.

5:o. Att stations- och varfstjensten samt redovisningsväsendet
och förvaltningen böra, i sammanhang med förminskandet af den fasta
sjökrigspersonalen samt båtsmanshällets upphörande, förenklas, hvarvid
väl organiserade in- och utländska privata etablissementer i tillämpliga
delar böra tjena såsom förebild.

B. för sin del besluta:

l:o. Att i mån af nuvarande båtsmäns inträffande afgång de
nummer af båtsinanshållet, rörande hvilka icke innevarande års Riksdag
till äfventyrs annorledes beslutar, må sättas pa vakans tillsvidare, samt
de i följd'' deraf inflytande vakans-afgifterna tillsvidare af Kongl. Maj:t

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

39

disponeras för beredande af nödig bevakning och handräckning vid sjöförsvarets
stationer, och hvad derutaf för detta ändamål icke erfordras,
för anskaffande af nödig sjökrigsmateriel.

2:o. Att de besparingar, hvilka kunna göras å de på Femte
Hufvudtiteln under rubrikerna »Aflöningsstater», »Materielen» och »Diverse
anslag» för närvarande uppförda anslag, må af Kong]. Maj:t disponeras
i och för förenkling af förvaltning och redovisning vid sjövapnets
stationer, och hvad som för detta ändamål icke erfordras, för anskaffande
af nödig sjökrigsmateriel.

C. hos Kongl. May.t i underdånighet anhålla:

Att, i händelse de af Riksdagen ofvan uttalade åsigter vinna
Kongl. Maj:ts godkännande, Kongl. Maj:t täcktes till en kommande riksdag
i ämnet aflåta nådigt förslag;

af Herr N. S. von Iioch, som i motion inom Första Kammaren
(N:o 15) hemställt, att Riksdagen för sin del måtte besluta, det de enligt
Kongl. Maj:ts Proposition för sjöförsvaret afsedda 3,779 båtsmän, i
mån af afgång, ställas på vakans, emot en för alla tider bestämd skälig
afgift, hvilken för Blekinge krono- och skatte-rusthållare föreslås till
65 R:dr för båtsman, som hålles af ett helt mantal, och 60 R:dr för
båtsman, som hålles af mindre hemmansdel; att Riksdagen för sin del
måtte förklara, det alla de efter den 6 Juni 1809 utan representationens
bifall meddelade stadganden, hvarigenom rusthållare i Blekinge
såsom sådan blifvit förpligtad till ny eller förändrad skyldighet eller
utgift och dertill rusthållare icke särskildt genom skriftligt aftal för sitt
rusthåll lemnat bifall, upphört att vara gällande, samt att således föreskrifterna
i Kongl. Brefven af den 1 Maj 1868, angående sättet för utgörande af
spanmål och foder, af den 15 November 1864 och den 30 Oktober 1866,
angående vedbrand till båtsmän, och af den 15 Januari 1839, i hvad det
innefattar oriktig uppgift angående innehållet af Kongl. Brefvet den 14
Juli 1835, i afseende å vakansafgift för båtsman, icke vidare böra af
administrativ myndighet eller domstol åberopas och tillämpas; samt att
Riksdagen för sin del medgifver, det rusthållare i Blekinge, som med
Kronan träffat aftal om erläggande af vakansafgift, efter afgång af dåvarande
båtsman, må tillåtas träffa nytt aftal med denne angående hans
löneförmåner för återstående tjenstetid, samt till undvikande af nybygg -

40

Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 14.

nåd å torp eller vidare tvist om reparationer å, gammal byggnad lemna
båtsman en årlig hushyra af 8 R:dr;

af Herr Öla Månsson från Blekinge län, som i motion inom Andra
Kammaren (N:o 144) hemställt, att Riksdagen för sin del måtte besluta,
att hela båtsmansindelningen, hvilande på rust- eller rotehåll,
upphäfves för att efter en öfvergångstid af tio eller femton år alldeles
försvinna; att under öfvergångstiden rust- och rotehållare vid båtsmansindelningen
erlägga vakansafgifter lämpade efter rotens större eller
mindre hemmantal, högst 70 och minst 50 R:dr, i mån som ledighet
inträffar, och att dessa vakansafgifter oförryckta måtte användas till
förhyrande af dugligt och sjövant manskap för Flottans behof samt till
förstärkning af Flottans materiel; samt

af Herr F. Pettersson från Calmar län, hvilken i motion inom Andra
Kammaren (N:o 54) hemställt, att Riksdagen ville för sin del besluta,
att nuvarande båtsmanshållet på Öland skulle upphöra att utgöras
och att derföre skulle erläggas lämplig vakansafgift.

Beträffande de af förstbemälde motionär uttalade åsigter i afseende
på ordnandet af sjöförsvarets personal och materiel och särskildt i fråga
om befäls- och underbefälspersonalens organisation, får Utskottet erinra,
hurusomredan uti det vid Kongl. Maj:ts till Rikets åren 1862—1863 församlade
Ständer afiåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd
och behof, fogade statsråds-protokoll den åsigt uttalades, att sjökrigspersonalen
borde fördelas på tvänne särskilda korpser, den ena för det inre
och den andra för det yttre eller djupgående sjöförsvaret, och Kongl.
Maj:t begärde då, att de atlöningsbesparingar, hvilka kunde uppkomma
genom indragning af den i följd af förestående förändringar uti sjökrigsmaterielen
vid flottan öfverflödig blifvande personal, måtte vid personalens
reorganisation få användas; hvilken nådiga begäran jemväl vann
Riksdagens bifall. Vid nästpåföljda eller 1865—1866 årens riksdag meddelades,
hurusom Kongl. Maj:t den 16 September 1865, med gillande
af ett utaf vederbörande Departementschef då framstäldt förslag till
förändrad organisation af flottans officers- och underofficers-korpser,
hvilken organisation skulle träda i verkställighet den 1 April 1866, beslutit
och förordnat, att ifrån Kongl. Maj:ts flotta, hvilken skulle benämnas
Kongl. Flottan samt fortfarande och hufvudsakligast vara egnad
åt rikets yttre kust- och sjöförsvar och derjemte äfven på aflägsnare haf

upprätthålla

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

41

upprätthålla svenska flaggans anseende och hos främmande folk bevaka
våra intressen, skulle befäl till uppgifvet antal öfverflyttas till en korps,
hvilken komrae att erhålla benämning af Kongl. Skär g år ds-artilleriet och
förnämligast skulle hafva till uppgift försvaret af landets inre skärgårdar
och farvatten, men derjemte att på flytande materiel understödja
sjöfästningarnes försvar och öfvas, att den kunde i någon mån, om så
skulle erfordras, tjenstgöra på dessa fästningar; varande i afseende å
organisationens syftemål i öfrigt åberopade de vid den nådiga Propositionen
angående Statsverkets tillstånd och behof fogade »Grunder för
ombildning af Sveriges sjöförsvar», livilka, bland annat, innehöllo, att
skärgårds-artilleriet icke borde annorlunda uppfattas än såsom ett artilleriregemente
med flytande lavetter, hvars uppgift blefve icke blott att
hindra fiendens fartyg framtränga genom positionerna i våra skärgårdar
samt att vid dessa strider veta att begagna fältverk, försänkningar, stängsel,
minor, m. m., utan äfven att ikläda sig den ej mindre vigtiga rolen,
när fiendtlig armé nalkades stränderna af våra inre farleder, att då
angripa densamma, samt att blifva en flankbetäckning för vår egen
armé, när hon stödde sig vid ett farbart vattendrag. Äfven kring sjöfästningarne
borde skärgårds-artilleriet, medelst sina pansarklädda flytande
lavetter, bidraga till försvaret; och å sjelfva fästningarne, åtminstone
de vigtigare af dem, öfvertaga en del af befälsplatserna, vara kanonbetjeningens
förhandsmän samt bestrida båttjenstgöringen. Det skulle
derjemte betjena och fortskaffa ett lättrörligt landstignings-artilleri, hvilket
på land kunde uppträda i likartad tjenstgöring med arméen och
vid många tillfällen göra tjenst som en skicklig pioniertrupp. Vidkommande
materielen borde det yttre sjöförsvarets fartyg vara af den konstruktion,
som motsvarade fordringarne för öppen sjö. Alla borde de
vara så beskaffade, att de kunde kryssa på närgränsande farvatten, och
en del af dem borde vara afsedd att äfven kunna besegla de aflägsnaste
haf. Till flottan borde således öfverlemnas sjöförsvarets alla bevärade
fartyg, som voro försedda med stående tackling, från och med det
fregattacklade ned till kanonångslupen, äfvensom de, hvilka för nyssnämnda
fordringar voro till längd eller djupgående af så stora dimensioner,
att de icke kunde med fördel manövreras i våra trängre skärgårdar.
Skärgårds-artilleriets fartygsmateriel borde utgöras af grundgående
fartyg, hufvudsakligast framdrifna medelst maskinkraft. Icke något
fartyg tillhörande detta vapen borde ega stående tackling, men väl
lätta, för tillfället uppsatta master för flygande rå- eller snedsegel. Det
sjömanskap, som här erfordrades, inskränkte sig således till vanlig båtBih.
till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 6

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

segling, till att kunna styra och ro samt att ega vana vid den del af
ångbåtsmanövern, som omfattar bedömandet af fartygets rörelsekraft.
Befälspersonalen borde jemväl ega erforderlig yrkesskicklighet att kunna
gå utomskärs längs utmed våra kuster. De tre monitorer, som då voro
under byggnad, skulle tillhöra det yttre försvaret, hvaremot för det
inre försvaret borde anskaffas så grundgående fartyg som möjligt, med
ångkraft, groft artilleri samt bepansring, men ej af större dimensioner,
än att de genom slussarne i Göta kanal i nödfall kunde inkomma på
våra stora insjöar. Derjemte kräfde behofvet ännu mindre och lättrörligare
båtar för fortskaffandet af ett landstigningsartilleri, hvilket, tillgängligt
på våra talrika inre vattendrag, kunde landsättas och uppträda
på en terräng, der icke något annat artilleri, beroende af anspann,
kunde röra sig.

Kongl. Maj:t,s nådiga framställning angående tillämpningen af denna
organisation rönte af Rikets Ständer det tillmötesgående, att, de icke
endast, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat, medgåfvo att de för
befäls- och underbefälspersonalen förut anvisade medel finge, för tillämpning
af de nya lönestaterna och organisationens fullständiga genomförande,
fortfarande och framgent användas, utan äfven, oaktadt sådant
icke var af Kongl. Maj:t direkt begärdt, anvisade ett årligt belopp af

75,000 R:dr för påskyndande af genomförandet utaf de förändrade lönestaterna
för officers- och underofficers-personalen. Vid 1867 års riksdag
höjdes anslaget till aflöningsstaterna ytterligare med ett belopp af
3,467 R:dr 5 öre för full tillämpning af den nya aflöningsstaten för
sjöförsvarets underofficerspersonal.

Vid betraktande af den tid, som förflutit sedan den nya organisationen
blifvit efter flera års förberedelser satt i verket, den beredvillighet,
hvarmed Riksdagen anvisat särskilda medel till förändringens skyndsamma
genomförande, samt slutligen den bestämdhet, hvarmed de s. k.
Grunderna angåfvo de blifvande tvänne vapnens beskaffenhet och fullkomliga
oförenlighet med hvarandra ■—- en bestämdhet, som var egnad
att förtaga hvarje tvifvel om den fullkomliga klarheten och helgjutenheten
af den blifvande organisationen — kan det icke undgå att väcka
uppmärksamhet, hurusom den så mycket framhållna skiljaktigheten
mellan de begge vapnen hvad personalen och dess användande beträffar
ännu icke lyckats att i verkligheten framträda. Åtskilliga såsom synnerligen
vigtiga angifna förrättningar, de der skulle i hög grad bidraga
att göra skärgårds-artilleriet till ett vid landets försvar särdeles gagneligt
vapen, synas hafva redan från början blifvit öfvergifna; och flera
på sednare tiden vidtagna åtgärder hafva till och med gått i alldeles

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

43

motsatt riktning mot hvad man borde antaga såsom följd af åtskilliga
uti förrberörda »Grunder» med bestämdhet uttalade satser.

Så är uti dessa grunder på liera ställen framhållen vigten af ett
för inlandsfarvattnen lämpadt flytande artilleri, afsedt att ej endast utgöra
flankbetäckning för landtarméen, utan äfven uppträda i likartad
tjenstgöring med denna både såsom artilleri- och pioniertrupp. Det
vill emellertid synas som om alla tankar på en sådan användning af
skärgårds-artilleriet blifvit genast efter den nya organisationens införande
alldeles lemnade å sido, enär uti de sedermera till Riksdagen aflåta
a nådiga Propositioner angående Femte Hufvudtiteln icke något förslag
i denna syftning tinnes framstäldt, eller ens med något ord antydt.
I det vid deri nådiga Propositionen till 1868 års Riksdag fogade statsråds-protokoll
omförmälas, såsom afsedda att anskaffas, dels torn fartyg af
samma modell, som de redan färdiga, dels »mindre kostsamma fartyg,
som, lika tillräckligt skyddade, jemväl föra en lika kraftig bestyckning
som tornfartygen, dels andra för samma ändamål.» Vid 1869 års riksdag
framhölls endast behofvet af kraftiga, bepansrade kanonbåtar och
starka monitorer äfvensom af grofva kanoner. Allt detta tyckes utvisa
att man hvad materielen beträffar haft till syfte beskjutning af fartyg
och möjligheten att genomtränga dessas tjocka jernpansar, — ingalunda
ett artilleri af beskaffenhet att närma sig till fältartilleriet. I statsråds-protokollet
till 1870 års nådiga Proposition är förhållandet härutinnan
endast så till Aida förändradt, att man börjat frigöra sig från det
hämmande band Göta-kanalslussarnes små dimensioner dittills lagt på
konstruktionen af de för skärgårds-artilleriet afsedda fartyg; och genom
bestämmelserna i afseende å de under sistlidna sommar beställda fartyg
torde det sista steget till en sådan frigörelse vara taget, men dermed
lära val också tankarne på skärgårds-artilleriets mångsidiga användning
in uti hjertat af landet få anses öfvergifna.

Jemväl i afseende på användandet af så väl personal som redan
befintlig materiel, synes det som vore den så skarpt betecknade gränsen
mellan de begge vapnen, flottan och skärgårds-artilleriet, i verkligheten
vida svårare att bestämma, än man efter merbemälda »Grunder» skulle vara
böjd att antaga. Deruti uttalas, på sätt ofvan är omförmäldt, med bestämdhet,
att de förut befintliga kanonångsluparne vore att hänföra till
det s. k. yttre sjöförsvaret eller Kongl. Flottan, men, enligt de till sistlidna
Riksdags särskilda Utskott lemnade officiela uppgifter, tillhör ännu
flertalet af dessa fartyg, eller 7 af befintliga 10 stycken, skärgårds-artilleriet,
användas, under befäl af officerare och bemannade med manskap
tillhörande detta vapen, vid dess årliga öfningar och hafva vid

44

Stats-UtsJc»ttets Utlåtande N:o 14.

flera tillfällen varit afsända till åtskilliga delar af landets kuster för att
bistå strandade fartyg eller tillhandagå med bogsering, alldeles på samma
sätt som likadana fartyg, under befäl af officerare från Kongl. Flottan,
samtidigt, eller vid andra tillfällen varit använda på andra punkter af
kusten. Så inhemtas af Kongl. Majrts till Riksdagarne afgifna berättelser
angående hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit, hurusom 1867
års höst kanonångslupen Alfhild, hvilken ännu tillhör skärgårds-artilleriet,
varit beordrad till de norrländska hamnarne, dels med transport
af spanmål och dels för inbogsering af spanmålsfartyg, äfvensom att
sedermera samma fartyg och på sista tiden äfven den jemväl skärgårdsartilleriet
tillhörande kanonångslupen Svensksund varit under den svårare
årstiden stationerade vid Gotland, i ändamål att vara till hjelp åt
haverister och nödställda fartyg, under det kanonångslupen Gunhild,
som tillhör Kongl. Flottan, varit i enahanda ändamål stationerad å rikets
vestkust. Då nu för dylika förrättningar några militäriska insigter alldeles
icke erfordras, men deremot ganska mycken vana och erfarenhet
såsom sjöman, vill det häraf synas, som skulle den enligt »Grunderna»
så bestämdt gifna och så oundgängligen nödiga skilnaden emellan begge
vapnen i verkligheten icke kunnat upprätthållas, då de reglor, som angifvits
såsom grundade på obestridliga sakförhållanden, eljest otvifvelaktigt
skulle vunnit tillämpning. Samma slutsats synes äfven kunna
dragas af det sätt, hvarpå undervisningen för inträde vid skärgårdsartilleriet
blifvit ordnad, i det att denna undervisning icke blott till
hufvudsaklig del förlagts till den nybildade sjökrigsskolan, utan äfven
omfattar tjenstgöring ombord å sjögående fartyg, hvarigenom också för
öfrigt, gifves vid handen, att transport från arméen till skärgårds-artilleriet
hädanefter väl icke kan, på sätt i »Grunderna» antagits, komma
att ega rum. Utskottet betviflar ingalunda att de omförmälda åtgärderna
varit icke blott välberäknade, utan äfven af erkändt behof påkallade,
men har icke kunnat underlåta framvisa, huruledes de i allmänhet
synas stå i strid emot sjelfva hufvudgrunderna i den sednast
gjorda organisationen.

Hvad de nuvarande monitorerna beträffar, lär det väl ej kunna
förnekas att de, om än både sjödugliga och försvarskraftiga, icke kunna
uträtta mycket på öppna sjön, der deras ringa snabbhet sätter dem ur
stånd lika mycket att tvinga en svagare fiende till strid, som att undvika
striden med en starkare, — en åsigt, som äfven finnes otvetydigt
uttalad uti statsråds-protokollet vid den nådiga Propositionen till nu
församlade Riksdag. Om nu äfven ekonomiska skäl tala för deras fortfarande
förläggande till Carlskrona under fred, enär de med mycken

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

45

fördel kunna i der befintliga dockor förvaras, synas de likväl, i fråga
om användning under krig, böra anses tillhöra skärgårdsförsvaret. I
nyssberörda statsråds-protokoll (pag. 36 och 37) betraktas de också helt
och hållet utur denna synpunkt, och vid deras jemförelse med smärre
pansrade fartyg är utgångspunkten den, att inom kortaste tid framföra
det största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms
försvar. Ehuru hittills befälet å dylika fartyg plägat uppdragas åt officerare
af Kongl. Flottan, blir dock ett sådant befäl icke blott under
krig, utan, såsom af motionären jemväl blifvit erinraclt, äfven under
freden hufvudsakligen af samma beskaffenhet som de befäl, hvilka tillkomma
skärgårds-artilleriets officerare, — ett förhållande, som framträder
ännu bestämdare sedan sistnämnda vapen fått sig tillagda fartyg
af så ansenliga dimensioner, som några af de sednast till byggnad företagna
pansrade kanonbåtarne. Då dessa olika slag af fartyg hafva samma
fält för sin verksamhet, måste det blifva svårt att på ett tillfredsställande
sätt uppdraga gränsen mellan de olika egenskaper och färdigheter,
som för befälet å ena och andra slaget erfordras.

Om således monitorerna hänvisas till den plats inom vapnet,
som, på sätt nyss är antydt, synes vara den rätta, torde den materiel,
som för det yttre, sjögående sjöförsvaret återstår och kan, med hänseende
till snabbhet och öfriga egenskaper, anses någorlunda tidsenlig,
blifva inskränkt till några få fartyg. Icke heller är det troligt, att antalet
af fartyg, afsedda för de enda ändamål, hvilka nu med dem skulle
ernås, nemligen under fred upprätthållandet af flaggans anseende äfven
på aflägsna haf och under krig skadandet af fiendens hanclelssjöfart,
skall någonsin blifva så ansenligt, att det sista och vigtigaste ändamålet
i någon betydande mån kan vinnas. Den uppgift, våra fåtaliga sjögående
fartyg må anses kallade att omedelbart lösa, är sålunda hufvudsakligen
af mera fredlig natur, eller att, såsom redan blifvit sagdt, visa vår
flagga på aflägsnare haf och derstädes upprätthålla dess anseende. Men
denna eskader, huru liten den må vara, bör dock hafva äfven ett annat,
fast mera medelbart, värf att utföra, det nemligen att bidraga till utvecklingen
af de egenskaper, insigter och färdigheter, hvilka väl svårligen
kunna undvaras äfven af befäl och manskap på de för kustförsvaret
afsedda fartygen, om detta befäl och manskap skall vara i stånd
att motsvara de anspråk, som måste på dem ställas.

Då nu den egentliga sjögående flottan oundvikligen blir inskränkt
till ett litet fåtal fartyg, då behofvet af sjömansöfning äfven för skärgårdsartilleriets
officerare icke lärer kunna förbises, — hvarom, på sätt ofvan
är antydt, ett erkännande är lemnadt i det sätt, hvarpå undervis -

4fi

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14„

ningen för blifvande officerare vid detta vapen blifvit, ordnad, — oeh
då det vapen, som bestrider försvaret af landets kuster och skärgårdar,
i alla händelser måste anses såsom det hufvudsakliga, torde den tanken
ligga nära till hands, att något fullgiltig^ skäl för de båda vapnens
särskiljande icke förefinnes, helst det ringa antal officerare, som må erfordras
såsom specielt och uteslutande afsedda för de få sjögående
fartygen, lätteligen borde kunna utväljas utur den gemensamma officerskorpsen.
Härtill kommer att, enligt hvad här ofvan under 8:de punkten
är omförmäldt, fråga redan är väckt om en ytterligare minskning
af sjövapnets nuvarande personal. Uti oftaberörda statsråds-protokoll
har i afseende härå chefen för Sjöförsvars-departementet yttrat, att
han efter noggran pröfning af förhållandena kommit till den öfvertygelse,
att någon minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regementsofficerare
och underofficerare angår, bör under vissa förutsättningar
kunna ega rum; och vid sådant förhållande synes den åsigt, hvaråt
motionären gifvit uttryck och hvilken Utskottet icke kan annat än dela,
angående önskvärdheten af de båda vapnens förening, nu böra komma
under ompröfning.

Då emellertid Utskottet nogsamt inser svårigheten och olämpligheten
att framställa något egentligt yrkande i ämnen af förevarande
beskaffenhet, hvilka endast af Kong!. Maj:t kunna erhålla den noggranna
och mångsidiga pröfning, som erfordras innan en förändring i det nuvarande
tillståndet beslutes, inskränker sig Utskottet till den hemställan,

a) det ville Riksdagen i underdånig skrifvelse anhålla,
att, vid företagande af frågan om indragning inom
sjöförsvarets nuvarande befälspersonal och manskap,
Kongl. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga under
ompröfning, huruvida icke en förening af sjövapnets
begge korpser lämpligen kunde ega rum.

Vidkommande derefter Herr Palanders i förrberörda motion väckta
förslag, att båtsmanshåll måtte upphöra att utgöra en del af sjöförsvarets
personal samt ställas på vakans, äfvensom de af Herrar von
Kock, Ola Månsson och F. Pettersson i likartadt syfte gjorda yrkanden,
får Utskottet erinra, att den i anledning af 1868 års Riksdags anhållan
nedsatta komité för utredning af frågan om lindring i båtsmanhållet
numera afgifvit underdånigt Betänkande, hvilket ännu icke varit föremål
för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, samt att på särskilda Utskottets behandling
beror Kongl. Maj:ts nådiga förslag om öfverflyttning till landtförsvaret
af ett betydligt antal båtsmansnummer. I följd häraf och då

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

47

de af Herr Palander i (ifrigt, gjorda framställningar, om än väl förtjenta
af uppmärksamhet, nu icke kunna till omedelbart afgörande upptagas,
hemställer Utskottet:

b) att Herr Palanders förevarande motion i öfrigt icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

c) att Herrar N. S. von Kochs, Ola Månssons och F.
Petterssons omfönnälda motioner icke heller må till
någon åtgärd föranleda.

23:o. Till två pansarbåtar har Kongl. Makt äskat ett extra anslag
af 540,000 R:dr. ö

Dessa pansarbåtar äro beräknade att byggas af samma dimensioner,
som de tvänne, hvilka för medel från det sistlidne höst lyftadeUilla
kreditivet nu äro under byggnad och således något större än de förut
byggda pansarbåtarne Garmer och Sköld De äro dock afsedde att
kunna passera Södertelje shiss, som är större än slussarne i Göta kanal
och deras pansar å tornet kommer att hålla 17 verktum med 12 tums
ekbackning å frontsidan, som företrädesvis blir utsatt för fiendens grofva
artilleri, samt 5 tum med 12 tums ekbackning å den öfriga delen, till
skydd mot fältartilleri och infanterield.

Utskottet tillstyrker,

att det till tvänne pansarbåtar äskade anslag 540,000
R:dr må af Riksdagen beviljas.

24:o. Till ett beväradt, snabbgående rekognosceringsfartyg är
äskadt ett extra anslag af 120,000 R:dr; och då ett dylikt fartyg torde
kunna anses för. sjövapnet vara oundgängligen behöfiigt, får Utskottet,
under förutsättning, att ett i afseende på så väl snabbhet som öfriga
egenskaper fullt tidsenligt fartyg kan för den begärda summan anskaffas,
tillstyrka,

att till ett beväradt, snabbgående rekognosceringsfartyg
må anvisas ett extra anslag af 120,000 R:dr?

25:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 80,000 R:dr
till 4 stycken grofva refilade kanoner och 130,000 R:dr till projektiler
för dessa kanoner.

Af statsråds-protokollet inhemtas, att sjöförsvaret innevarande år,
då de nu under arbete varande pansarbrytande kanoner blifva fulländade,

Angående
anslag till
pansarbåtar.

Angående
anslag till ett
rekognosceringsfartyg -

Angående
anslag till
kanoner och
projektiler.

48

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 14.

eger endast 13 stycken sådana kanoner, deraf 11 refflade och 2 slätborrade;
hvadan Utskottet tillstyrker:

a) att till 4 stycken grofva refflade kanoner må anvisas
för år 1872 ett extra anslag af 80,000 R:dr; och

b) att till projektiler för grofva kanoner må jemväl
på extra stat för år 1872 anvisas ett extra anslag
af 130,000 R:dr.

Angående 26:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att för fortsatta försök

anslag tdi jnec[ min o r samt anskaffning af minmateriel äfvensom för anskaffning af
^ ^ mitrailleuser måtte anvisas ett belopp af 50,000 R:dr; och då

mitraiiieuser. äfven <}essa anslagsbehof synts Utskottet vara af stor och obestridlig

vigt, tillstyrker Utskottet,

att för fortsatta försök med minor samt anskaffning
af minmateriel äfvensom för anskaffning af s. k. mitrailleuser
måtte för år 1872 anvisas ett extra anslag
af 50,000 R:dr.

Angående 27:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt, till Stats Tr^åw

e’n Utskottet remitterad motion (N:o 34) har Herr Erik Häggström, af anförda
yrBanden, skäl, föreslagit, att Riksdagen af besparade fyr- och båkmedel måtte
bevilja anslag till uppförande och underhåll af en fyr på klippan »Bonden»
i norra Qvarken; och att, intill dess lotsverkets medel lemna tillgång
till uppbyggande af inseglingsfyrar vid inloppen till Umeå och Ratans
hamnar, Riksdagen ville anslå 1,000 R:dr årligen eller det belopp, som
erfordrades för inköp af lysmateriel samt uppsättning och vård af de
utaf Lotsverket uppsända lanternor, att under höstmånaderna begagnas
vid Bredskärs och Ratans lotsplatser till ledning vid insegling i dessa
hamnar.

Att fyr- och båkmedlen lemnat — likasom de väl kunna anses
framgent lemna — full tillgång för fyrväsendets utveckling, torde tillräckligt
ådagaläggas deraf, att då antalet fyrar vid 1860 års början utgjorde
35, hade detta antal vid 1870 års början stigit lill 53; och då
således anvisandet af särskilda medel för dylika ändamål icke synes
böra ifrågakomma samt fyr- och båkmedlen äfvensom de derå uppkommande
öfverskott äro ställda till disposition af Kongl. Maj:t, som icke
lärer underlåta tillse, att de platser, som företrädesvis äro i behof af
fyrar, varda, i mån af tillgångar, dermed försedda, hemställer Utskottet,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

49

att Herr Erik Häggströms förevarande motion må af
Riksdagen leinnas utan afseende.

Stockholm den 23 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

Vid 5:te punkten (angående ombildning af Förvaltningen af sjöärendena): af

Herr L. M. Nordenfelt, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i
ämnet aflåtna nådiga Proposition;

af Herr Carl Ifvarsson: »Om ock den af Kongl. Maj:t föreslagna
ombildningen af Förvaltningen af sjöärendena icke kan anses ega något
så väsendtligt företräde framför den nuvarande kollegiala inrättningen,
att densamma bort tillstyrkas —- något hvarom tvekan äfven hos mig
uppstått, — så anser jag dock att Utskottet bort förorda det af departementschefen
omförmälda hufvudsyftet, eller en förening af Landt- och
Sjöförsvars-departementen, och i sammanhang dermed en mera genomgripande
reform i förvaltningen; hvaremot det loford, Utskottet egnat den
kollegiala styrelsen, desto heldre bort uteblifva, som dess åtgärder helt
nyligen varit föremål för temligen allvarsamma anmärkningar. Jag tror
nemligen att hvad bemälde chef anfört derom, »att den riktning, Sveriges
sjöförsvar under sednare tiden erhållit och hvilken, i betraktande
af landets tillgångar, antagligen kommer att följas, hänvisar derpå, att
Sveriges försvar till sjös hufvudsakligen kommer att utföras i omedelbart
samband med dess landtförsvar», samt att »full enhet i ledningen
af de olika slagen stridskrafter är under sådana förhållanden nödvändig»
är väl grundadt och således förtjenar erkännande; äfvensom jag har anBili.
till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Hå/t. 7

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

ledning antaga det byråinrättningen eger företräde framför den kollegiala
styrelsen i fråga om förvaltningen. Och är det med anledning häraf,
som jag härmedelst reserverar mig emot Utskottets i strid mot denna
min åsigt beslutade motivering af dess utlåtande i denna punkt».

Häruti instämde Herrar P. O. Hörnfeldt, Lins Oloj Larsson, J.
Rundbäck, Ola Bosson Olsson och Sven Nilsson i Efveröd.

Vid 9:de punkten (angående dispositionen af vissa delar utaf aflöningsanslaget
för sjöförsvarets stationer m. m.) af Herr L. M. Nordenfelt,
hvilken yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet framställda förslag.

Vid 18:de punkten mom. a, (angående anslaget till sjömätmngar)
af Herr L. M. Nordenfelt, som ansåg Kongl. Maj:ts i denna fråga gjorda
nådiga framställning höra af Riksdagen bifallas.

Vid 22:dra punkten mom. a (angående Herr F. Palanders motion):

af Herr L. i\l. Nordenfelt]

af Herr C. Ekman;

af Herrar C Petré, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, Carl Ifvarsson,
Liss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson, A. W. Dufwa, Sven Nilsson
i Efveröd och Carl Isak Bengtsson, hvilka nio ledamöter ansågo Utskottet
böra tillstyrka Riksdagen att hos Kong]. Maj:t i underdånig skrifvelse
anhålla, »det Kongl. Maj:t behagade taga under öfvervägande, huruvida
icke en förändrad organisation af sjöförsvaret, afseende minskning
af så väl befäl som båtsmän och öfrigt manskap vore af omständigheterna
påkallad, samt att i sådant fall Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta proposition i ämnet».

Litt. A_.

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

1871 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsan slag:

Indelt ränta
och ersättning

för indragna
räntor.

Oindelt spanmål.

Mått.

Yärde förslagsvis
ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr.

15,000
S 18,900
4,100
35,250
21,470
11,106,437

Sgr

61

24,000 —

o.

R:dr.

30

o.

Kub.fot

80,962:79

40,446

k.

R:dr.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

o.

— 84,936,60

39 8

8358

15,000:-18,900-4,100j35,
250-21,470 —
1,191,373 90

81,053

98

24,000 —

1,225,16491

Tpt

592,888 30
162,000-

80,962

791:40,4851 81 85,020|18:1,391,147 88;

19,177

40,272

12

633,160

162,000

42

Sjöförsvars Aflönings Departementschefen.

................................

Departementets Kansli-expedition .......

Departementets Kommando-expedition. .

Förvaltningen af Sjöärendena.............

Sjökrigsskolan........................................

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets statioPenningar: Nuvarande

beloppet ...........................

Af g år: af anslaget till aflöning åt en
mera indragna Göteborgs depöt ...
Tillkommer: Af det kontanta vedernu
inbegripna oindelta spanmål,
Båtsmansindelningen:

Indelt ränta och ersättning för indragna

Nuvarande beloppet.........................

Tillkommer: Under anslaget nu inock
värdet af 39 kub.fot 8 kannor

Tillskott i de till båtsmansindelningen uti

Materi Flottans

underhåll, Reservationsanslag.
Flottans nybyggnad, dito.

Flottans nybyggnad och underhåll, ReserOfvanstående
i nu gällande Riks-stat

slag, tillsammans................................

Af det kontanta vederlaget för den unoindelta
spanmål, hvilken från Riks -

1,980,053;21 i 80,962:79 59,663i—1125,292|30 2,186,308;3o!

I

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

53

under Riks-statens Femte Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Departementet.

stater.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor,
Förslagsanslag.

R:dr.

o.

R:dr.

ner:

förste bataljonsläkare vid nu -

1,106,437: 30.

1,484: — 1,104,953: 30.
............... 14,750: —

laget för den under anslaget
hvilken från Riks-staten uteslutes.

räntor:

begripna penningar......................

oindelt spanmål .............................

Blekinge län anslagna räntor, Förslagsanslag....

elen.

........... 80,962: 79.

7: 61.

83: 58. 9i; 19.

Sgr

vationsanslag:

för detta ändamål i penningar uppförda 2:ne särskilda an .

............................................................................ 754,888: 30.

der anslaget till Flottans underhåll upptagna

staten uteslutes................................................. 30,754: 02.

Transport

15,000
18,900 —
4,100—,
35,250—1
21,470—!

1,119,703 30 ---

24,000;—

Summa

Riksmynt.

R:dr.

15,000

18,900

4,100

35,250

21,470

1,119,703

ö.

30

81.053 981 81,053 98
--1—, 24,0001—

1,238,423;30; 81,053''98|l,319,477^28

785,642,321

785,642:32

2,024,065 62! * 81,05398|2,105,119160

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1871 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr. |ö.

Tpt 11,980,053 21

13.500[—
'' 138,200''
118,400]—

Sgr ! 1,024,988130

Förslags a nsl a g.

Indelt rän-ta och er-sättning
för indrag-na räntor.

Oindelt spanmål.

Summa

Riksmynt.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr.

80,962

S

Kub.fot

59,663

k.

~

R:dr.

125,292

ö.

30

R:dr. ö.

2,186,308 30

630,000 —

60,000 —
10,000 —
230,000 —

15.000 —

20.000 —
20,000

39.000
19,175

15.000
5,000

19,1771 2

138,200

118,400

40,27212,1,065.260 42

II I 1

1,156

___i__

70

—i 630,000

60,000

10,000

230,000

15.000

20.000
20.000

39.000
19,175

15.000
5,000

1,156

70

Tpt 3,314,484 9l| 80,962 79 59,66.3 — 125,292 303,520,740-

Båtsmäns förseende med kojer och täcBåtsmännens
beklädnad, Förslagsanslag,
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matro Diverse Sjövapnets

öfningar, Reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning............

Sjöexpeditioner till handelns skyddande
För sjömätningar och sjökartekontorets
Lifräddningsanstalterna på rikets kuster,
Gemenskapens vid sjöförsvaret natura un Nuvarande

beloppet ............................

Tillkommer: Af det kontanta vederlastationer
och Flottans underhåll nu
Till stipendier för sjöofficerare under anSpanmålsupphandlings-
och bageri-kostDurchmarchekostnader,
Reserv ationsan För

sjukvård ............................................

För diverse behof.....................................

Rese- och traktamentspenningar, FörSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m.
Nuvarande anslag för Förvaltningen och

Afgå för Kommando-expeditionen.........

Skrifmaterialer och expenser ved m. m.
Förslagsanslag:

Nuvarande anslag för Kansli-expeditioTillkommer:
För Kommando-expeditioFör
jemnande af Hufvudtitelns slut -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

55

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor,
Förslagsanslag.

ken, Reservationsanslag.............................

högst.............................................................

ser och skeppsgossar, Reservationsanslag.

anslag.

verksamhet, Reservationsanslag...............

Reservationsanslag.
derhåll, Förslagsanslag:

get för den under anslagen till sjöförsvarets

uppförda oindelta spanmål............ ..........

ställelse i utländsk tjenst eller kommende

nader, Reservationsanslag ...........................

slag .............................................................

slagsanslag ...........................................

för Förvaltningen af sjöärendena:
Departementets Kommando-expedition.

nen .....

nen ....
summa

1000:

Summa

Riksmynt.

R:dr. i ö.

R:dr.

0.

R:dr.

Ö.

Transport

2,024,065|62

81,053

98

2,105,119

60

13,500 —

_

13.500

_

138,200:—

—

138,200

—

118,400;—

—

118,400

—

Sgr

1,055,74232

i

1,055,742 32

480,000: —

1

150,000: —

630,000 —

__

_

630,000

_

60,000!—

—

60,000

—

280.000: —

94,670: 12

324.67012

324.67012

utrikes ......

15.000 —

—

--

15,000

—

20,000 —

—

—

20,000

—

20,000 —

—

20,000

—

39,000 —

—

_

39.000

—

19,175 —

—

19,175

--

15,000 —

—

—

15,000

“

. 5,000: —

.. 1,000: —

4,000 —

........

.

4,000

expeditioner,

1,156: 70

>8 1,018: 58

2,17528

__

_

2,175

28

Transport

3,443,186 02

81,053

983,524,240

--

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1871 års Riks-stat anslår:

Tpt

Sgr

Penningar.

Förslagsanslag:

Indelt ränta
och ersättning

för indragna
räntor.

R:dr. I ö.

3,314,484:91

27.000

15.000

S:a

1,106,331

70

R:dr.

80,962

650,000

460-

Oindelt spanmål.

Mått.

|Värde förslagsvis
å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Kub.fot k.
59,663

R:dr.

125,292

303,520,740

27.000

15.000

o.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

—1,106,331

o.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
—'' Extra utgifter.............................................

70

650,460

För

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hö10,
000 R:dr till lifräddningsanstalterna
Penningar:

Nuvarande beloppet.........................

Tillkommer, förhöjning ..................

Indelt ränta och ersättning för indragna

4,006,484 91! 81,422 79; 59,663|—1125,292 304,213,200 —

Anm. Tillökningen i Hufvudtiteln

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

57

för sjöförsvarets stationer, Förslagsanslag

handeln.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelt ränta
och ersätt-ning för in-dragna rän-tor, Förslags-anslag.

Summa
v Riksmynt.

Transport

Sgr

R:dr. ö. j R:dr. ö. I R:dr. jo.
3,443,18602 81,05308 3,524,240 —

27.000— i—! 27,000 —

15.0001— ,--|—1 15,000 —

1,191,02040 --—1,191,02040

rande personal (häraf ett särskildt reservationsanslag å
å rikets kuster) Reservationsanslag:

650,000: —

100.000: — 750,000:

räntor, såsom i 1871 års Riks-stat

460:

Summa

750,000 —

460-

750,460,-

4,235,186,02j 81,513984,316,700-

lilifver således 103,500 R:dr

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 A/d. 7 Häft.

8

58

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Litt. B.

Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under
Riks-statens Femte Hufvudtitel.

Sjöförsvars-Departementet.

Till anskaffning af 2 pansarbåtar ................................................................

,, / rekognosceringsiartyg...........................................................................

„ 4 stycken'' grofVa remade kanoner ......................................................

„ projektiler för grofva kanoner................................................................

„ fortsatta försök med minor samt anskaffning af min materiel äfvensom
för anskaffning af s. k. mitrailleuser..................................................

Stats- |
Utskottet i
föreslår:

E:dr.

I

540.000 —

120.000 —
80,000 —

130,000 —

i

50,000 —

Summa ! 920,000-

Stookholm. Associatlons-Boktryckeriet, 1871.