Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

1

K:o IS a.

Auk. till Riksrl. Kansli d. 23 Febr. 1871, kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Fj e r d e Hufvudtitel.

(l:sta U. A.)

Under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel, som innefattar anslagen
för Landtför svar s-departementet, finnes, enligt nu gällande Riks-stat, anvisadt: i

penningar ................................................................ R:mt R:dr 7,043,242: 08.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor » » 2,097,695: 93.

indelt tionde och ersättning för indragna tionde .

ans]ag -................................................................... » » .264,507: 39.

oindelt spanrnål 129,026 kubikfot, förslagsvis

a 2 R:dr 10 öre kubikfoten ..Ål1.. » » 270,954: 60.

eller tillhopa R:mt R:dr 9,676,400: —
Beträffande de vid innevarande riksmöte under denna hufvudtitel,
dels uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd
fjell behof, dels genom enskilde motionärers framställningar ifrågakomna
förändringar, hvilka.icke äro af beskaffenhet att böra af det utaf Riksdagen
tillsatta särskilda Utskott behandlas, får Utskottet här nedan afgifva
utlåtande.

L d t fö rs va r s - <] ep « rt em eu tet

Departementets Kansli-expedition.

l:o. Ull förhöjning i afföningen för de vid Expeditionen anställde
två vaktmästare, hvilka för närvarande i årlig lön åtnjuta, den ene 600
Bill. till RiJisä. Prof. 7871. 4 Sami. 1 Afd. 6 [Taft. 1

Avgående
löneförhöjning
för iva
vaktmästare..

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

R:dr och deri andre 500 R:dr, har Kong]. Maj:t, föreslagit, att Riksdagen
måtte bevilja ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, eller tillhopa 200
R:dr. Enligt hvad Ulskottet inhemtat hafva vid föredragning af tredje
punkten i Utskottets Utlåtande N:o 11, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Andra Hufvudtitel, Kamrarne stadnat i skiljaktiga beslut,
i det Första Kammaren godkänt Utskottets i nämnda punkt gjorda
hemställan, att den af Kongl. Maj:t föreslagna löneförhöjning för tvänne
vaktmästare i Justitiestats-expeditionen icke måtte af Riksdagen beviljas,
hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit
Kongl. Maj:t.s nyssberörda nådiga förslag. Denna fråga kommer således
att genom gemensam votering afgöras och då billigheten synes fordra
att, derest för vaktmästarne inom nämnda departement aflöningen skulle
blifva förhöjd, äfven de för vaktbetjeningen i andra Stats-departement af
Kongl. Maj:t äskade löneförhöjningar varda af Riksdagen bifallna, hemställer
Utskottet,

att svaret å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om
löneförhöjning för två vaktmästare vid Landtförsvarsdepartementets
Kansli-expedition måtte få affattas i
enlighet med det beslut, Riksdagen kommer att fatta
angående frågan om löneförbättring för tvänne i Justitiestats-expeditionen
anställde vaktmästare.

Indelta Arméen

Kavalleri- och Infanteri-regementena.

Angående 2:o. I afseende å detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit att,

‘rSäf 1™?, tör ersättning för åtskilliga mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka varit rege qvnrvräntor.

inenten och korpser anordnade, men, jemlikt Kongl. Kungörelsen den
30 December 1863, blifvit afskrifna och följaktligen icke vidare komma
att utgå, nu måtte under anslaget uppföras:

penningar ..................................... ........................................................ R:dr 239: 23.

oindelt spanmål, 152 kubikfot 5 kannor, å 2 R:dr 10 öre » 320: 25.

eller tillsammans R:dr 559: 48,
hvaremot samma anslag i kolumnen för »indelt ränta och ersättning för
indragna räntor» borde minskas med ett motsvarande belopp, 559 R:dr
48 öre, så att anslagets i 1871 års Riks-stat upptagna slutsumma härigenom
icke blefve förändrad; hemställande Utskottet,

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 13 a.

3

att Riksdagen måtte godkänna den af Kongl. Maj:t
sålunda inom anslaget för kavalleri- och infanteriregementena
föreslagna reglering.

Löneförbättringar vid indelta arméen.

3:o. Beträffande detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit att,
derest Kongl. Maj:t,s nådiga förslag om öfverföring till anslaget för indelta
kavalleri- och infanteri-regementena af ett förstnämnda anslag motsvarande
belopp, hvilket förslag kommer att af Särskilda Utskottet behandlas,
icke skulle blifva af Riksdagen godkändt, ifrågavarande anslag,
hvilket äfven framgent vore för afiöningen vid indelta arméen behöfligt,
då måtte fortfarande under ofvannämnda rubrik särskildt i Riks-staten
upplagas; och kommer Stats-Utskottet, derest förhållandena sådant påkalla,
att framdeles i denna fråga afgifva yttrande; hvilket Utskottet
här endast skolat anmäla.

VVermlamls Fältjägare-regemente.

4:o. I afseende å detta regemente har Kongl. Maj:t föreslagit,
bland annat, att de för regementets olika behof under år 1871 redan
bestämda anslag måtte, utan afseende å hvartderas särskilda ändamål,
få af Kongl. Maj:t gemensamt disponeras till bestridande af hithörande
utgifter, i enlighet med de förändrade förhållanden, som genom passevolansens
upphörande derstädes kunde inträda; och då, enligt hvad af
Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 9) inhemtas, kompanicheferna vid
regementet vägrat ingå på dem erbjuden förlängning under innevarande
år af hittills gällande vilkor för passevolansens utöfning; då således
materielens underhållande direkte för Kronans räkning måste redan med
detta år vidtaga; samt då den nuvarande allönings- och utgifts-staten
för regementet är uppgjord under beräkning af passevolansens bibehållande,
tillstyrker Utskottet,

att de för Wermlands Fältjägare-regementes olika behof
under år 1871 redan bestämda anslag måtte, utan afseende
å hvartderas särskilda ändamål, få af Kongl.
Maj:t gemensamt disponeras till bestridande af hithörande
utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden,
som genom passevolansens upphörande kunna
inträda.

ingående
anslaget tili
lönt förbättringar
vid indelta
armé en.

Angående
dispositionen
af 1&71 års
anslag för
B er inlands
Fältjägareregemente.

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Angående 5:o. Beträffande detta, anslag liar Kong!. Maj:t föreslagit, dels

förhöjning af att> m(?c] afseende å beskaffenheten af de utgifter, för hvilkas bestriJegementena»
dande anslaget vorq äfsedt, och i öfverensstämmelse med hvad rörande
mathållnings- ett me(J <Jet ifrågavarande likartad t anslag under Femte Hufvudtiteln,
a,.slug nemligen anslaget för manskapets vid sjövapnet natura-underhåll, blifvit
vid sistlidna riksdag bestämdt, äfven anslaget till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena måtte erhålla egenskapen af förslagsanslag,
dels ock att, då det visat sig omöjligt att med anslagets nuvarande
belopp bestrida utgifterna för mathållningen vid garnisonsregementena,
och på grund af de i Statsråds-protokollet för den 9 nästlidne
Januari (Bil. N:o 3 a pag. 14 och 15) meddelade beräkningar,
anslaget måtte med 150,000 R:dr varda från sitt nuvarande belopp

320,000 R:dr förhöjdt till 470,000 R:dr och med sistnämnda belopp
såsom förslagsanslag uppfördt.

1 afseende å denna fråga bör Utskottet i minnet återkalla, hurusom,
i anledning af Rikets Ständers år 1861 församlade revisorers i
afseende på mathållningén vid ''garnisons-regementena i hufvudstad en
gjorda erinran, att födoämnena, till sin beskaffenhet oklanderliga, vore
till qvantiteten otillräckliga samt att manskapet vid berörda regementen
erhölle endast två mål om dagen, Ivongl. Maj:t, med ledning af upprättad
ny utspisningsstat för samtliga garnisonerande värfvade regementena,
grundad på manskapets utspisning med tre mål om dagen,
föreslog Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer att, för beredande
af tillräckligare underhåll för ifrågavarande manskap, bevilja i dåvarande
mathållningsanslaget, 200,000 R:dr, en förhöjning af 175,000 R:dr.

Efter granskning af ej mindre den utspisningsstat, som sålunda
legat till grund för Kongl. Maj:ts nådiga förslag, än äfven ett annat af
dåvarande Krigs-kollegium förut uppgjordt förslag till sådan stat med
något lägre portionspris än det nyssnämnda, förklarade i underdånig
skrifvelse den 17 Oktober 1863 Rikets Ständer, att den förhöjning, som
i det af Krigs-kollegium först framlagda förslaget blifvit vidtagen, synts
vara för ändamålet tillräcklig, hvadan någon besparing i det af Kongl.
Maj:t äskade beloppet ansågs kunna ega rum, samt att Rikets Ständer
alltså endast i så måtto bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning, att
anslaget blifvit från 200,000 R:dr förhöjdt till 320,000 R:dr. Den af
Riksdagen sålunda godkända provianteringsstat för värfvade garnisonsregementena
blef, jemlikt nådigt Bref den 10 November 1863, fastställd

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

5

att från 1864 års början och tills vidare lända till efterrättelse, dock
att åt direktionerna för manskapets mathållning öfverlemnades att med
så väl födoämnenas fördelning i olika mål, hvilka till antalet borde
vara tre om dagen, som dessa födoämnens utbytande emot andra lika
lämpliga proviantartiklar få efter omständigheterna och eget bedömande
från den allmänna spisordningen afvika, likväl under noggrant iakttagande
deraf, att, å ena sidan, högre kostnad icke genom ett sådant ombyte
föranleddes samt, å den andra, soldaten komme i fullt åtnjutande
af de för honom afsedda underhållsförmåner. Sedermera har denna
prov i anteri ngsstat ytterligare varit framlagd till Riksdagens granskning,
då vid 1867 års riksmöte tillämpning af densamma medgafs jemväl vid
indelta arméens garnisonsförstärknings- och gränseposterings-kommenderingar
(å Carlsten och i Grisslehamn).

Upphandlingen af erforderliga proviantartiklar tillgår, enligt hvad
Utskottet inhemta!, vid garnisons-regementena i hufvudstaden på det
sätt, att de särskilda regementenas ekonomidirektioner antingen för
ändamålet utlysa offentliga entreprenadauktioner, eller ock medelst kungörelser
i allmänna tidningarne infordra skriftliga anbud å leverering
af såväl de proviantartiklar, som ingå i den fastställda staten, som äfyen
de födoämnen, hvilka afses till utbyte mot en eller annan artikel
i normalstaten, hvarefter och sedan anbud erhållits, regementscheferna
sammanträda för att jemföra de pris, som af spekulanter äskats, för att
derefter söka åstadkomma nedsättning till de lägst erhållna å de särskilda
artiklarne. Sedan priset å portion, sådan den genom normalstaten
blifvit bestämd, slutligen blifvit faststäldt för hvarje särskild!
regemente, ega direktionerna göra utbyte proviantartiklarne emellan,
dock under noggrant iakttagande af den nådiga bestämmelsen, att
högre kostnad icke derigenom uppstår. Enahanda förfaringssätt eger
i allmänhet rum vid de öfriga värfvade regementena, men under de
senare åren hafva vid Husar-regementet Konung Carl XV och vid Vendys
Artilleri-regemente antingen icke några anbud å leverering af proviantartiklar
erhållits eller ock allt för höga pris blifvit för de olika
garnisonsorterna fordrade, hvadan ekonomi-direktionerna måst åtaga sig
att emot pris, som af Arméförvaltningen bestämts, ombesörja proviantcringen.

Det, på sätt ofvan är omförmäldt, vid 1862—1863 årens riksdag
uppförda anslag har städse visat sig otillräckligt. De första årens brister
uppgingo till jemförelsevis mindre betydliga belopp, eller för år 1864
till 44,166 R:dr 8 öre, för 1865 till 5,945 R:dr 7 öre och för 1866 till
47,850 R:dr. Samtliga dessa belopp blefvo af Fjerde Hufvudtitelns all -

c

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

männa besparingar ersatta. 1867 års brist utgjorde 108,599 R:dr 86
öre och ersattes, jemlikt Kongl. Brefvet den 20 Maj 1868, dels af då
befintliga reservationer å anslaget för Artilleri-regementena och dels af
allmänna besparingarne å Fjerde Hufvudtiteln. För år 1868 steg bristen
till 220,049 R:dr 73 öre. Jemlikt föreskrifterna i Kongl. Brefvet
den 25 Maj 1869, minskades denna brist med 28,974 R:dr 12 öre från

nyssnämnda besparingar, hvaremot återstoden balanserades
med........................................................................... R:dr 191,075:61.

1869 års brist uppgick till............................................» 146,700: —

sä att hela den vid 1869 års slut balanserade

bristen utgjorde .................................................................... R:dr 337,775: 61.

Under år 1870 har denna brist blifvit minskad med 54,895 R:dr 47 öre
från Hufvudtitelns allmänna besparingar, dit, med Riksdagens medgifvande,
för sådant ändamål öfverförts en å anslaget till durchmarchekostnader
uppkommen behållning. Den nu å förevarande anslag balanserade
brist utgör således, på sätt under punkten 6:o härnedan är vidare
omförmäldt, 282,880 li:dr 14 öre.

Beträffande anlediiingarne till anslagets otillräcklighet yttrade
Arméförvaltningen uti underdånigt utlåtande af den 19 November 1869,
i anledning af Riksdagens revisorers anmärkning i afseende på den år
1867 uppkomna brist, »att den årligen uppkommande bristen å ifrågavarande
statsanslag berodde på dels stegrade pris å proviantartiklar i
följd af de senare årens svaga skördar, dels ock omöjligheten för befälet
sedan flera år tillbaka, under en allmänt rådande brist eller ringa
tillgång på arbete inom jordbruk och näringar emot tillförene, att kunna,
i enlighet med stat och passevolanskontrakt samt således äfven passevolantörernas
fördel, mellan exercistiderna permittera den härför afsedda
nummerstyrkan; och hade för öfrigt sedan år 1864, då anslaget började
utgå med sitt nuvarande belopp, pontonierbataljonen blifvit ökad med
240 man i nummer, för hvilkas mathållning kostnaden utgjorde mellan
femton och tjugu tusen Riksdaler om året.»

Redan vid 1869 års riksmöte meddelades Riksdagen att förhöjning
af ifrågavarande anslag vore af behof påkallad, men i betraktande
af statsverkets inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Arméförvaltningen
i afgifvet betänkande antydt, någon nedsättning i bristen under
den närmaste framtiden syntes vara att motse, ansåg Kongl. Maj:t någon
framställning till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag då ej
böra ega rum. Da emellertid Arméförvaltningen uti underdånig skrifvelse
den 9 November 1869 ånyo anmält och ådagalagt anslagets otillräcklighet,
begärde Kongl. Maj:t af 1870 års Riksdag, att ifrågavarande

Stnts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

7

mathållningsamlag måtte med 100,000 R:dr förhöjas; men denna, af
Stats-Utskottet understödda, nådiga framställning vann icke Riksdagens
bifall. "

Under åberopande af hvad sålunda förekommit och då den provianteringsstat,
som ligger till grund för bestridandet af mathållningen för
manskapet vid garnisons-regementena, blifvit af Riksdagen pröfvad och
godkänd, samt de förhållanden, af hvilka beloppet af utgifterna för
denna mathållning betingas, icke kunna på förhand beräknas, kan Utskottet,
icke annat än understödja Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att det
för ändamålet anvisade anslag må såsom förslagsanslag uppföras, helst,
på sätt Kongl. Maj:t jemväl erinrat, Riksdagen, jemlikt underdånig skrifvelse
den 9 Maj 1870, vidtagit en dylik anordning med ett för likartadt
ändamål under 5:te Hufvudtiteln uppfördt anslag. Vidkommande åter
anslagets belopp skulle väl de stora brister, som under föregående åren
uppkommit, böra föranleda förhöjning till den af Kongl. Maj: t-föreslagna
summa; men då granskningen af de senare årens portionspris, hvaröfver
en specifik uppgift härhos bifogas (Bil. Kitt. B), synes berättiga
antagandet, att kostnaderna skola väsendtligen nedgå, anser sig Utskottet
ega skäl för den förhoppning att utgifterna skola kunna, åtminstone i
det närmaste, inskränkas inom det hittills beräknade beloppet, och Utskottet
hemställer derföre,

att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.
måtte till oförändradt belopp af

320,000 R:dr såsom förslagsanslag uppföras.

Vidkommande härefter de behof af mera tillfällig natur, hvilkas
fyllande under den närmaste framtiden Kongl. Maj:t funnit angeläget
eller oundgängligt, har Kong]. Maj:t af Riksdagen i nåder äskat åtskilliga
extra anslag, hvilka i den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof blifvit upptagna särskildt för sådana behof, till
hvilkas fyllande Kongl. Maj:t, ansett statsverkets nu disponibla tillgångar
vara tillräckliga, och särskildt för de behof, för anskaffning af
medel hvartill Kongl. Maj:t uti nyssberörda nådiga proposition föreslagit
särskilda utvägar.

Bland de i förra hänseendet äskade anslag äro endast de, som i
nästföljande fem punkter omförmälas, af beskaffenhet att nu höra af
Stats-Utskottet behandlas.

8

Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 13 a.

Angående betäckande
af en
brist i garnisonsregementenas
mathållnings
anslag.

Angående inlösen
af persedlar
för
Wermlands
Fältjägare-regemente.

Angående anslag
till Topografiska
korps<ns
arbeten.

6:o. Till ersättande af uppkommen brist i anslaget till mathållning
åt manskapet vid garnisonsregementena har Kong]. Makt äskat anvisande
af ett anslag å 282,880 R:dr 14 öre.

Härvid får Utskottet hänvisa till den utredning af förevarande
fråga, som under nästföregående punkt är meddelad; och då de grunder,
efter hvilka omförmälda mathållning är anordnad, äro af Riksdagen
gillade, då anslagets öfverskridande varit beroende af orsaker,
hvilka icke kunnat förekommas eller undanrödjas, samt då tillgång till
bristens betäckande icke inom Hufvudtiteln förefinnes, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte till ersättande af den i anslaget
till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena
uppkomna brist bevilja för år 1872 ett extra
anslag af 282,880 R:dr 14 öre.

7:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat att till inlösen från kompanicheferna
vid Wermlands Fältjägare-regemente af vissa dem såsom passevolantörer
tillhöriga persedlar måtte anvisas ett belopp af 18,000 R:dr;
och då, på sätt under punkten 4:o härofvan är omförmäldt, passevolansen
vid berörda regemente redan med detta års ingång upphört samt
inlösandet af de ifrågavarande persedlarue af Arméförvaltningen förklarats
vara behöfligt och för Kronan fördelaktigt, hemställer Utskottet,
att till inlösen af persedlar vid Wermlands Fältjägareregemente
måtte såsom extra anslag för år 1872 anvisas
ett belopp af 18,000 R:dr.

8:o. Till fortsättande af Topografiska korpsens arheten har Kong].
Maj:t begärt anvisande af enahanda belopp, som under de senare åren
varit derför uppfördt, eller 60,000 R:dr.

Vid beviljande af innevarande års anslag anhöll sist församlade
Riksdag i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning,
i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken
kunde med hvarandra ställas i närmare samverkan, efter hvilken
plan i afseende å skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent
borde fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför kunde inskränkas;
och har i anledning häraf Kongl. Maj:t under den 13 Juli nästlidet
år uppdragit åt chefen för Topografiska korpsen, general-direktören för
landtmäteriet, chefen för statistiska centralbyrån och chefen för Sveriges
geologiska undersökning att under särskild ordförande häröfver afgifva
gemensamt underdånigt utlåtande. Detta utlåtande har ännu icke till
Kongl. Maj:t inkommit, men då det är af vigt att det ifrågavarande

kartearbetet

St its- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

9

kartearbetet så mycket som möjligt påskyndas samt, enligt hvad Statsrådsprotokollet
(Bd. N:o 3 a, pag. 24) gifver vid handen, Kongl. Maj:t
icke lärer underlåta att, sedan det begärda yttrandet afgifvits och hunnit
pröfvas, anbefalla de åtgärder, som för vinnande af det utaf Riksdagen
angifna ändamål kunna finnas lämpliga, tillstyrker Utskottet,

att till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten
må för år 1872 anvisas ett extra anslag af 60,000 R-dr.

!):o. dill understöd åt officerare för anställning i utländsk krigstjenst Angående ankar
Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 9,000 R:dr; och då det otvif- sla,J för °&''
velak tigt är af vigt att åt svenska officerare fortfarande beredes tillfälle T27T
att inhemta kännedom om främmande länders krigsinrättuingar och ut- länd,k h''igs''
bilda sig i sitt yrke, tillstyrker Utskottet, ° tJtnsL

att till understöd åt oflicerare för anställning i utländsk
krigstjenst må för år 1872 på extra stat anvisas ett
belopp af 9,000 R:dr.

10:° Till befrämjande af skarp sky ttevässndet har Kongl. Majit äskat Angående
ett extra anslag af 100,000 R:dr. »lag för »karp För

innevarande år är till nämnda ändamål endast an visad t ett tkyUevåtfndet
belopp af 70,000 R:dr; men då af hvad i Statsråds-protokoli.et (Bil. N:o
3 a, pag. 25) är beträffande denna fråga anfördr, synes framgå såväl att
anslaget är till det nu uppgifna beloppet behöfligt, som äfven att de
åtgärder, för hvilka det är afsedt, skola kraftigt verka till skjutfärdighetens
allmännare utveckling, tvekar Utskottet icke att tillstyrka,

att till skarpsky t te väsendets befrämjande må för år
1872 på. extra stat anvisas ett belopp af 100,000 R:dr.

I afseende åter å de större behof, hvilkas tillgodoseende Kongl.
M;|j:t ansett påkalla anlitande af särskilda utvägar, äro följande nådiga
förslag af beskaffenhet, att tillhöra Stats-Utskottets behandling; och får
Utskottet härvid nämna, att Utskottet vid dessa frågors bedömande utgått
från den åsigt, att anskaffandet af tidsenlig krigsmateriel är en angelägenhet,
för hvilken, liksom för oundgängligen nödiga befästningsarbeten,
nationen icke lärer tveka att pataga sig de för målets vinnande
erforderliga uppoffringar, hvarförutan Utskottet ansett för ett ändamålsenligt
anordnande af dessa anskaffningar och arbeten det vara af vigt,
Bill. täl Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höjt, 2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

att, jemte det de anslag, som böra i den nu föreliggande statsregleringen
ingå, af Riksdagen anvisas, Kongl. Maj:t må erhålla kännedom om,
hvilka belopp i sådant hänseende kunna äfven för den närmaste framtiden
vara att påräkna. Endast derigenom kan det blifva för Regeringen
möjligt att så ordna beställningarnc, att inom landet befintliga industriela
anläggningar finna för sig fördelaktigt, att vid sina verkstäder företaga
de utvidgningar, som för arbetenas utförande, utan utländska fabrikanters
anlitande, erfordras. De stora summor, om hvilkas beviljande
här är fråga, kunna dymedelst till betydlig del komma industrien
till godo.

Artilleribehof.

Angående an ll:o. För uppsättning af Fältartilleri-mciteriel har Kongl. Maj:t äskat

»lag uii fält- ett belopp af 1,102,743 Riksdaler.

art ill er rma- 7

lerieL På sätt de utaf Chefen för Landtförsvars-departementet, uti hans

den 29 December nästlidet år afgifna underdåniga memorial med förslag
till landtförsvarets ordnande, åberopade uppgifter, hvilka härvid bifogas
(Bil. Ditt. C. och 1).), gifva vid handen, är detta belopp beräknadt för
kompletterande och anskaffande af erforderlig materiel för fältartilleriets
ökande till en styrka af 180 kanoner med nödig reserv, hvilken tillökning
Departementschefen ansett vara af oafvisligt behof påkallad; och
har Departementschefen dessutom förklarat en skyndsam anskaffning af
berörda materiel vara desto angelägnare, som, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästare!)
anmält, en ej ringa del af den nu befintliga fältartillerimaterielen,
i anseende till ålder, torde inom en ej särdeles aflägsen framtid
behöfva mot ny utbytas.

Enligt en från Landtförsvars-departementet under den 10 innevarande
månad Utskottet meddelad uppgift å de extra anslagsbelopp, som,
enligt uppgjorda approximativa beräkningar, voro afsedda att under
åren 1871 och 1872 för arméens behof användas, dels till befästningar
och andra byggnadsarbeten, dels ock till materiel, är utaf de för anskaffning
af fältartillerimateriel begärda medel ett belopp af 180,000 R:drberäknadt
att under år 1872 användas; och Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte bevilja den af Kongl. Maj:t för
fältartillerimateriel äskade summa, 1,102,743 Riksdaler,
och deraf anvisa såsom extra anslag för år 1872 ett
belopp af 180,000 Riksdaler.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

11

12:o. Till fästnings- och positionskanoner har Kong!. Mai: t föreslagit
beviljande af 551,000 Riksdaler.

Utaf denna summa är ett belopp af 200,000 Riksdaler afsedt att
under år 1872 användas för tillverkning af grofva kanoner med lavetter
och projektiler, hvadan Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen måtte bevilja den af Kongl. Maj:t till
fästnings- och positionskanoner äskade summa, 551,000
Riksdaler, och deraf anvisa såsom extra anslag för
1872 ett belopp af 200,000 Riksdaler.

13:o. Till 150,000 stycken infanterigevär har Kongl. Maj:t begärt en
summa af 4,500,000 Riksdaler.

Vid slutet af nästlidet år utgjorde antalet färdiga gevär 76,623
stycken, hvarförutan ytterligare omkring 20,000 stycken kunna med redan
anvisade medel åstadkommas. Enligt hvad Chefen för Landtförsvars-departementet
uti förberörda underdåniga memorial anfört, vore ett antal
af 237,000 stycken gevär det minsta, som måste finnas att tillgå, så framt ej
i farans stund fosterlandets försvar skulle äfventyras. Detta minimiantal
skulle genom den anskaffning, för hvilken Kongl. Maj:t nu begärt
medel, endast obetydligt öfverskridas.

För närvarande tillverkas vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori dagligen
omkring 50 gevär, hvilket, beräknadt efter 300 arbetsdagar, skulle
utgöra 15,000 gevär om året; men då icke med full säkerhet kunnat
antagas, att en så högt uppdrifven verksamhet skulle allt framgent kunna
orubbad fortgå, har t. f. General-fälttygmästaren för innevarande år beräknat
tillverkningen vid nämnda faktori endast till 12,000 stycken. Enär
vidare från Husqvarna faktori en leverans af 10,000 stycken årligen
kunde påräknas samt vid artilleriets reparationsverkstäder förändring af

3,000 stycken äldre gevär borde kunna medhinnas, har t. f. General-fälttygmästaren
beräknat medelsbehofvet för innevarande år på följande
sätt, nemligen:

för 12,000 nya gevär å 25 R:dr...................................................... 300,000: —

» 10,000 dito dito å 36: 50........................................................ 365,000: —

» 3,000 förändrade gevär k 20 R:dr.......................................... 60,000: —

eller tillhopa R:dr 725,000: —

Då nu vid detta års början den för gevärstillverkninningen
disponibla behållning beräknats till R:dr 327,000: —
och innevarande års anslag utgör.................. » 200,000: — 527,000: _

skulle alltså i årsbehofvet uppstå en brist af.................. R:dr 198,000: —

Angående anslag
till fästnings-
och positionskanoner.

Angående anslag
till infanterigevär.

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Anslag till hopparpatroner.

Angående
väckt förslag
om uppgörande
af fullständig
plan för
befästningsväsendet.

Enligt förberörda, från L a n d t fö r s v a r s - d e p ar temeritet meddelade
uppgift år jemväl utaf den summa, Kong). Maj:t för gevärstillverkning
begärt, sistnämnda belopp, 198,000 R:dr, afsedt, för innevarande års behof,
hvarjemte ett belopp af 1,050,000 Riksdaler beräknats kunna, användas
under år 1872, då, till följd af redan beslutad utvidgning, tillverkningen
vid Husqvarna faktori lärer komma att högst betydligt ökas.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte bevilja den till infanterigevär af
Kongl. Maj:t äskade summa, 4,500,000 Riksdaler, samt
deraf såsom extra anslag anvisa att innevarande år
utgå 198,000 R:dr och för år 1872 1,050,000 Riksdaler.

14:o För tillverkning af kopparpatroner är begärdt ett belopp af

204.000 Riksdaler

Behållningen af kopparpatroner utgör för närvarande omkring 81
millioner och det nu begärda anslaget är afsedt att öka. denna behållning
till det belopp af 12 millioner stycken, hvilket Chefen för Landtförsvars-de
partemen tet ansett såsom reservtillgång tillräckligt endast i
betraktande dels deraf, att två fabriker för patrontillverkning funnes
inom landet inrättade, hvilka, i händelse af behof, kunde medgifva en
ganska högt uppdrifven produktion, dels att ett reservupplag af patronmetall
funnes att tillgå, för den händelse förhållandena skulle påkalla en
betydligt ökad tillverkning. Förutom den för innevarande år disponibla
tillgång, 46,000 Riksdaler, är utaf ifrågavarande anslag ett belopp af

44.000 Riksdaler afsedt för detta års arbeten, hvarjemte återstoden,

160.000 Riksdaler, skulle för år 1872 vara erforderlig.

Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen måtte bevilja det af Kongl. Maj:t till
kopparpatroner äskade anslagsbelopp, 204,000 Riksdaler,
att såsom extra anslag utgå med 44,000 R:dr under
innevarande år och 160,000 R:dr år 1872.

j? . ; , f !.!''>

Fortiflkationsbehof.

15:o. Uti eu inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Statsutskottet
remitterad motion (N:o 131) har Herr J. Mankell. af anförda
skål föreslagit, det måtte Riksdagen dels hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kong]. Maj:t täcktes, om möjligt till nästa riksdag
låta framlägga en, i enlighet med vissa af motionären angifna grunder

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

13

och bestämmelser utarbetad, plan för rikets fästningsanläggningar i dess
helhet, med afseende fästadt derå, att de af motionären föreslagna fästningsarbetena
skulle inom en viss kortare tid kunna fullbordas, dels ock
till verkställande af denna plan under nästkommande statsregleriimsperiod
anslå en summa af 500,000 Riksdaler.

Kongl. Maj:t har, på sätt härnedan vidare omförmäles, af Riksdagen
äskat anslag för fåstningsbyggnader vid Carlsborg, Waxholm och
Carlskrona samt i Norrland. Emellertid synas, efter hvad Chefens för
Landtförsvars-departementet ofvanberörda underdåniga memorial af den
29 December 1870 gifver vid handen, äfven flera andra befästningsarbeten
vara till utförande i en framtid afsedda, ehuru i fråga om beskaffenheten
och omfånget af dessa arbeten någon plan, så vidt Utskottet
har sig bekant, ännu ej finnes uppgjord. För de till anläggande inom
Norrland afsedda befästningarne lära ej heller planer vara utarbetade
(dier de orter bestämda, der de skulle uppföras. Det vill af det anförda
synas som skulle numera vara afsedt att i vidsträcktare mån än hittills
grunda landets försvar på befästningar, och under sådant antagande anser
Utskottet, lika med motionären, det vara af vigt, att ett fullständigt
förslag i afseende på befästningsväsendet, varder för Riksdagen fram lagd t,
och således finner sig Utskottet böra motionärens i sådant hänseende
gjorda framställning till bifall förorda; men deremot kan Utskottet icke
biträda deri af motionären yttrade åsigt, att Riksdagen skulle på förhand
uttala sig i afseende på de hufvudsakliga grunder, efter hvilka befästningsväsendet
skulle ordnas. För ett sådant uttalande skulle erfordras
eu fullständig utredning, som hvarken nu föreligger eller kan af Utskottet
åstadkommas. Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, att, för
den händelse numera skulle vara afsedt att i vidsträcktare
mån än hittills grunda landets försvar på befästningar,
Kongl. Maj:t då täcktes, om möjligt till nästinstundande
riksdag, framlägga fullständig plan för
rikets befästningsväsende, sådant det kan vara afsedt
att bringas till verkställighet.

Carlsborg.

16:o. I afseende å denna fästning
Riksdagen måtte anvisa till hufvudvallen
rande af förrådsbyggnader 920,000 R:dr,

har Kongl. Maj.t begärt, att Angående an

600,000 R:dr och till uppfö- sl"!l tMCarh~
eller tillhopa 1,520,000 R:dr. borssfäM^

14

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

Enligt den uppgift, som blifvit Utskottet lemnad, äro af dessa
medel nedannämnda belopp beräknade att under innevarande och nästkommande
år användas, nemligen:

År 1871.

Till fullbordande af de nu under arbete varande persedel -

förrådsbyggnaderna......................................................

R:dr

59,300: —

» kompletterande af slutvärnets inredning..................

))

25,000: —

» kronoarbetskorps-kasernens flyttning...........................

»

20,000: —

» hufvudvallen.....................................................................

))

25,000: —

eller tillsammans

R:dr

129,300: —

År 1812.

Till kronoarbetskorps-kasernens flyttning........................... R:dr 20,000: —

» hufvudvallen........................................................................ » % 75,000: —

» påbörjande af det nya förrådshuset för Intendents och

Fortifikations-departementen........................ » 150,000: —

» dito dito för Artilleriet.....................................................»_ 150,000: —

eller tillsammans R:dr 395,000: —
Med det nu af Kongl. Maj:t äskade beloppet 1,520,000 Riksdaler
komma såväl ofvan omförmälda förrådsbyggnader, som äfven hufvudvallen
att fullbordas, och första vilkoret för fästningens användbarhet
blir derigenom uppfyldt.

Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte bevilja den för fästningsarbetena
vid Carlsborg af Kongl. Maj:t äskade summa 1,520,000
Riksdaler, och deraf anvisa såsom extra anslag för innevarande
år 129,300 R:dr och för år 1872 395,000 R:dr.

Waxholm.

Angående anslag
till Waxholms
fästning.

17:o. För befästningsarbetena uti inloppen till Stockholm har
Kongl. Maj:t föreslagit beviljande af nedannämnda belopp:

till Fredriksborgssundets befästning .......... 158,680: —

» fullbordande af försänkningarne ....................................... 188,400: —

» jerntornen ................................................................................... 616,680: —

bepansringarne ....................................................................__ 170,000: —

eller tillsammans R:dr 1,133,760: —

))

Stats-Utskottets Utlåtande No 13 a.

15

Häraf äro beräknade för användning

under dr 1871:

till nedre verket vid Fredriksborgssundet ............................... 58,680: —

» bépansringar ............................................................................. 170,000: —

» försänkningar.............................................................................. 94,200: _

tillhopa R:dr 322,880: —

och under år 1872:

till nedre verket vid Fredriksborgssundet ................................. 100,000: _

» försänkningarnes fullbordande............................................... 94,200: _

tillhopa R:dr 194,200: —

Samtliga de till skyddande af inloppen till Stockholm nu föreslagna
arbeten äro således afsedda att utföras under innevarande och
nästkommande år, utom de för användning vid Fredriksborgssundet
beräknade jerntornen. I afseende å dessa förekommer dessutom att
de, enligt 1867 års . befästningskomités åsigt, icke tillhöra de arbeten,
som för första stadiet af befästningarnes försvarbarhet erfordras, och
det har derföre synts Utskottet, som skulle med anvisandet af medel
för dessa, torn kunna tills vidare anstå, helst meningarne om deras
konstruktion och beskaffenhet lära vara väsendtligen olika och således
kostnaderna ännu ej kunna med någon tillförlitlighet beräknas.
Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts nådiga förslag om
anvisande af medel för befästningarne uti inloppen
till Stockholm endast på det sätt bifalla, att för sådant
ändamål anvisas ett belopp af 517,080 Riksdaler att
såsom extra anslag utgå med 322,880 R:dr under
innevarande år och återstoden, eller 194,200 R:dr, år
1872.

Carlskrona.

18:o. För befästningarne vid Carlskiona hamn och vid Hvita
Krog har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 3,750,000 Riksdaler.

Beträffande försvaret af Carlskrona tillåter sig Utskottet i minnet
återkalla, hurusom, enligt hvad det Kongl. Maj:ts till sistlidne Riksdag
aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof bilagda
statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden gifver vid handen, dåva -

Angående anslag
för befästningar
vid
Carlskrona.

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

rande chefen för fortifikationen, med erinran derom, att Riksdagen
under tre på hvarandra följande år funnit sig förhindrad bevilja de
anslag, Kongl. Maj:t begärt för fortsättande af befästningsarbetena vid
Carlskrona, förmält sig, under antagande att anledningen till nämnda
förhållande förnämligast vore att söka i Riksdagens önskan att så litet
som möjligt splittra de medel, som kunde till befästningarne beviljas,
anse ändamålslöst att för då instundande statsregleringsperiod ifrågasätta
något anslag till befästningsarbetena i Carlskrona skärgård. I)å
emellertid den tanken hos mången torde finnas, att man i händelse af
ett hastigt påkommande krig skulle kunna genom provisionel försvarsanstalter
sätta Carlskrona i säkerhet, och att således de permanenta
befästningsarbetenas afstadnande äfven ur militärisk synpunkt ej vore
till någon verklig skada, ansåge chefen för fortifikationen sig pligtig att
öppet och oförbehållsamt, uttala den sanningen, att Carlskrona, utan
permanenta befästningar och i synnerhet utan en genom eu permanent
försänkning betydligen förminskad bredd af stora inloppet, ej kunde
försvaras mot ett allvarsamt anfall af en vår egen betydligt öfverlägsen
flotta. Lika visst som det vore, att Carlskrona, Sveriges bäst belägna
och snart sagdt enda verkligen fullgoda örlogshamn, med tillhjelp af
tj en liga befästningar, kunde lättare försvaras, än de flesta andra större
örlogsetablissementer i Europa, ehuru kostnaderna för mot nutidens
kraf svarande befästningar derstädes alltid måste uppgå till betydliga
summor, lika visst vore det ock, att inga provisionel anläggningar,
intet, om än så betydligt antal trupper, eller i hast derstädes uppställda
kanoner, kunde betrygga denna ypperliga hamn mot att falla i fiendens
hand. Om Sverige råkade i krig med, snart sagdt, hvilken som helst
af sina grannar, skulle Carlskrona, i sitt nuvarande ofullkomliga försvarsskick,
efter all sannolikhet blifva operationsföremål för fiendens
flotta, dels emedan hvar och en tilltagsen sjöman insåge att han här
kunde skörda en triumf, dels ock emedan Carlskrona hamn erbjöde
många, och stora fördelar för en i Östersjön opererande flotta. För oss
återstode då att genom provisoriska anläggningar söka afhålla fienden,
ehuru med föga utsigt att deruti lyckas, men med gifven uppoffring af
krafter och materiel, som i sådant fall vore väl behöflig;'', på andra
ställen, •— eller oek att genom etablissementets utrymmande och de
der befintliga befästningarnes demolerande spara våra rörliga stridskrafter
och minska fiendens triumf. Båda dessa alternativ skulle kännas
påkostande och förödmjukande, då det gällde den sedan två århundraden
erkända hufvudstationen för Sveriges flotta, hvars fall ej

kunde

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

17

kunde undgå att göra ett för oss olycksbådande intryck i Europa. Det
vore ock derföre angeläget att svenska folket på förhand erhölle kännedom
om hvad det hade att befara och hvaruti orsaken härtill vore att
söka. En fiottstation och en örlogshamn, som ej kunde försvaras, skulle,
enligt chefens för Fortifikationen åsigt, ej kunna undgå att vara ett
ständigt föremål för oro och bekymmer, till dess den blefve antingen
satt i försvarbart skick eller ock — utrymd.

Uti ofta åberopade underdåniga memorial af den 29 December
1870 har chefen för Landtförsvars-departementet i afseende på Carlskronas
befästande yttrat, att frågan derom tvifvelsutan vore af den art, att
ingen för landets försvar nitälskande krigsstyrelse kunde undgå att ånyo
upptaga den, för att bringa den under statsmakternas ompröfning och
afgörande. Angelägenheten att skydda svenska flottans hufvudstation,
att kunna lemna en allierad flotta en säker tillflyktsort, samt att förhindra
en fiendtlig makt att sätta sig i besittning af vår förnämsta
örlogshamn, voro skäl redan ofta hörda, och som måhända af senare
tiders händelser erhållit en än djupare betydelse. Hvad gestalt Sveriges
sjöförsvar än måtte komma att få, så skulle Carlskrona dock fortfarande
förblifva den ort, der nybyggnad och reparation af våra krigsfartyg
företrädesvis komme att ske. Härtill behöfdes förråder, dockor, verkstäder
och anläggningar af fyrfaldiga slag och uppgående till högst
betydliga värden. Att en ort, afsedd till sådant ändamål, ej borde blifva
oförsvarad, vore, enligt Departementschefens åsigt, alldeles obestridligt.
Det värde Carlskrona hamn och anläggningar kunde komma att ega
för en allierad flotta, som uppträdde i Östersjön, hade ock ofta blifvit
framhållet och förtjenade tvifvelsutan allt afseende. Slutligen borde ej
förbises behofvet af att äfven för 1 andtförsvarets räkning i södra Sverige
hafva en sluten fast plats till förrådsort, i händelse af en fiendtlig landstigning
i våra sydliga trakter.

De åsigter, som sålunda blifvit uttalade angående den utomordentliga
vigten deraf, att det hittills försummade befästningsarbetet vid
Carlskrona utan uppskof företoges, kan Utskottet icke annat än biträda,
och det icke minst med hänseende till den stora strategiska betydelse
äfven för landtförsvaret ifrågavarande plats eger. Utskottet tvekar derföre
icke att tillstyrka Riksdagen beviljande af de för ändamålet erforderliga
medel, helst, enligt den nu uppgjorda befästningsplanen, kostnaderna
blifvit inskränkta, så att, enligt approximativ beräkning, arbetena
antagas kunna med det nu af Kong!. Maj:t föreslagna beloppet
fullbordas; men deremot har Utskottet, med hänseende till de betydliga
Bih. till RiJcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 3

Angående an
.slag för befästningar
i
No vriand.

Angående anslag
till lcasern-etoblissemtnt
för Svea
artilleriregemente.

18 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 «.

utgifter för laudtförsvaret, hvilka Utskottet kärofvau tillstyrkt, ansett
sig icke kunna föreslå Riksdagen att i den statsreglering, som nu kommer
att uppgöras, upptaga för ifrågavarande ändamål så betydliga
summor, som, enligt den Utskottet lemnade uppgift, varit för innevarande
och nästkommande år påräknade, eller tillhopa 700,000 R:dr,
utan hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte bevilja den af Kongl. Magt för
befästningarne vid Carlskrona hamn och vid Hvita
Krog äskade summa, 3,750,000 Riksdaler, och deraf
anvisa såsom extra anslag att utgå under innevarande
år 150,000 R:dr och för år 1872 200,000 R:dr.

Norrland.

19:o. Till anläggning af depot och befästningar i Norrland är
begärdt ett anslag af 750,000 Riksdaler; men dä, på sätt ofvan är antydt,
någon plan i afseende å dessa befästningars läge och beskaffenhet
ännu icke är uppgjord, föreställer sig Utskottet, att, oaktadt anläggningen
af dylika verk i de norra provinserna otvifvelaktigt är för landets
försvar af synnerlig vigt, med anvisandet af derför erforderliga
medel dock kan för närvarande anstå; och Utskottet hemställer derföre,
att. det af Kongl. Maj:t> till anläggande af depot och
befästningar i Norrland äskade belopp icke må af
Riksdagen beviljas.

Byggnadsbehof.

20:o. Till ett kasern-etablissement för Svea artilleriregemente har
Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 1,000,000 Riksdaler, deraf 100,000 R:dr
äro afsedda för innevarande år och 450,000 R:dr för år 1872.

Behofvet af en kasernbyggnad för Svea artilleriregemente är redan
längesedan af Representationen erkändt, och otvifvelaktigt är att detta
behof alltjemt ökas; men då för närvarande så många och så högst
betydliga anslag af beskaffenhet att icke kunna undanskjutas äro för
landtförsvaret begärda, har Utskottet ansett sig ej böra Kongl. Maj:ts
förevarande framställning understödja, utan hemställer,

att det af Kongi. Maj:t för Svea artilleriregementes
etablissement äskade anslag, 1,000,000 Riksdaler, icke
måtte af Riksdagen beviljas.

10

Sta(s-Utskottets Utlåtande N:o 13 n.

21 :o. Vidare har Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag af 42,875 Angående
Riksdaler för uppförande af en kasernbyggnad i Wisby; varande af
nämnda summa 20,000 R:dr beräknade för innevarande år och 22,875 whby.
R:dr för år 1872.

Redan vid 1865—-1866 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t anvisande
af medel för en kasernbyggnad åt Gotlands Nationalbevärings
artillerikorps’ stamtrupp, men Rikets Ständer förklarade uti underdånig
skrifvelse den 9 Juni 1866, att, oaktadt företedda handlingar vitsordade
militärbefälets framställning om den nu begagnade kasernens dåliga
beskaffenhet, Rikets Ständer likväl, enär truppens inqvartering ålåge
Wisby stad, som i frågan icke meddelat hufvudsakligt yttrande, ansett
sig icke kunna bevilja det begärda anslaget.

Etter det Kongl. Maj:t i anledning af denna Rikets Ständers
skrifvelse anbefallt militärbefälet på Gotland att, efter stadsfullmäktiges
i Wisby hörande, sig ånyo i ämnet utlåta, inkom militär befälet, till åtlydnad
häraf, under den 6 Oktober 1866 med ett af bemälde stadsfullmäktige
afgifvet yttrande i ämnet, dervid stadsfullmäktige medelst
utredning öfver stadens i ekonomiskt hänseende betryckta ställning sökt
ådagalägga omöjligheten för staden att på egen bekostnad uppföra den
erforderliga kasernen, men med förklarande likväl att, derest Staten
åtoge sig att bygga och underhålla ny kasern, staden Wisby vore villig
att till Staten afstå det nu till kasern använda staden tillhöriga hus; -—
och förmälde sig militärbefälet, med upplysning tillika att berörda till
kasern begagnade, staden tillhöriga byggnad, ehuru brandförsäkrad till
5,000 R:dr, knappast kunde vid försäljning anses komma att inbringa så
högt belopp, böra stadsfullmäktiges förrberörda uppgifter vitsorda; vidhållande
militärbefälet för öfrigt sina förut uttalade åsigter rörande nödvändigheten
af ny kasernbyggnads uppförande.

Utaf de ärendet rörande handlingar, hviika varit Utskottet delgifna,
inhemtas vidare, att de utgifter, som staden Wisby dels för underhåll
af manskapets vid artilleristamtruppen servispersedlar samt eldning
och upplysning, dels i s. k. servispenningar till truppens befäl
under de senaste tre åren fått vidkännas, årligen i medeltal utgjort
vid pass 1,150 R:dr samt att såväl servisens underhåll som eldning och
lyshållning beräknats efter uppförandet af den föreslagna kasernbyggnaden
skola drabba statsverket, hvaremot den kontanta servisersättning,
som skulle af staden erläggas, endast beräknats till 131 R:dr 25 öre.

Behofvet af den ifrågavarande kasernbyggnaden är redan förut
af Representationen erkändt, och antagligt synes att detta behof alltjemt
tillväxer, men då Utskottet icke anser med billighet öfverensstämmande

Angående
låneunderstöd,
åt vapenfabriker.

Angående
de till skarpskytt
föreningar
ne uti emnade
exercisgevär.

50 Siats- Utskottets. Utlåtande N:o 13 a.

att Staten skulle vidkännas en så betydlig uppoffring under det staden
Wisby derigenom skulle vinna befrielse från fullgörandet af skyldigheter,
som obestridligen densamma åligga, har Utskottet icke kunnat
Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning till obetingadt bifall
förorda. Nämnda stad har visserligen förbundit sig att till Kronan afträda
den nu till kasern begagnade byggnad, men, oberäknadt att
denna ej lärer kunna för något Statens behof användas och i händelse
af försäljning skulle, såvidt handlingarne föranleda, inbringa en köpeskilling,
vida understigande det af stadsfullmäktige angifna värdet,
skulle äfven detta icke motsvara de utgifter, staden nu får för ifrågavarande
ändamål vidkännas. Utskottet får derföre hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
måtte af Riksdagen endast på det sätt bifallas, att
till kasernbyggnad i Wisby anvisas ett extra anslag
af 42,875 R:dr, att utgå med 20,000 R:dr under innevarande
år och 22,875 R:dr år 1872, under vilkor att
staden Wisby förbinder sig att, efter det staden blifvit
från truppens inqvarterande befriad, årligen utgifva
en kontant servisersättning af 1,150 R:dr.

22:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling remitterad motion (N:o 31) har Friherre C. A. J. Rank
föreslagit, att af statsmedel 500,000 R:dr Runt eller annan lämpligare
summa måtte anslås att hållas räntefritt eller i amorteringsväg sådana
personer eller bolag tillhanda, som vid tjenliga ställen i Wermland eller
nordvestra Sverige åtoge sig anlägga och bekosta ett gevärsfaktori och
ett kanongjuteri för effektuerande af gevär och kanoner för Statens
räkning på det sätt och i den ordning, som det täcktes Kongl. Maj:t
a i t närmare förordna och bestämma.

Motionären har icke ens antydt, att någon eller några personer
skulle finnas beredvilliga att nu företaga de af honom ifrågasatta anläggningarne
och då det icke lärer kunna anses välbetänkt, att Staten
skulle medelst anslag söka framkalla en industriel verksamhet, som
endast för en kortare tid kunde mom landet vinna afsättning, hemställer
Utskottet,

att Friherre Raabs förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.

23:o. Från Andra Kammaren har till Stats-Utskottets behandling
blifvit öfverlemnad en af Herr H. B. A. Hansson inom nämnda Kammare
väckt motion (N:o 164), deruti yrkats, att Riksdagen måtte hos Kongl

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13

•31

Maj:t göra Underdånig framställning derom, att de gamla, till krigsbruk
odugliga gevär, som från arméens förråd blifvit till de frivilliga
skarpskytteföreningarne utlemnade, icke måtte blifva återfordrade och
att icke heller den för dessa gevär stadgade lösen hädanefter måtte
utkräfvas.

En. med denna fullkomligt enahanda framställning blef nästlidet.
ar af Riksdagen afslagen, i det Riksdagen godkände dåvarande Statsutskotts
i ämnet afgifna afstyrkande utlåtande. Utskottet tillåter sig
deföre nu endast åberopa de då för afstyrkandet angifna skäl, att nemligen
det syntes icke kunna anses lämpligt att utan alla vilkor utlemna
gevär åt skarpskytteföreningar, hvilkas tillvaro vore helt och hållet
obestämd, samt att Kongl. Maj=t ej torde underlåta tillse, att de vilkor,
på hvilka gevär från Kronans förråd utlemnades, icke blefvo för skarpskytteföreningarne
betungande. Upplysningsvis får Utskottet tillägga,
att, enligt erhållen uppgift, antalet till skarpskytteföreningar utlemnade
exercisgevär för närvarande utgör 34,575 st., samt att, jemlikt Kongl.
brefvet den 14 Maj 1869, inlösningspriset för den vida största delen
häraf, eller 30,698 st. flintlåsgevär, är bestämdt till 2 R:dr st. och endast
för återstående 3,877 st., hvilka äro försedda med slaglås, utgör 4 R:dr
50 öre för stycket; hemställande Utskottet,

att Herr H. B. A. Hanssons förevarande motion må
af Riksdagen lemnas utan afseende.

24:o. Slutligen får Utskottet här anmäla, att, sedan de särskilda Ångande
ärenden, som utgöra föremål för behandling af det för frågor rörande
landtförsvarets ordnande tillsatta särskilda Utskott, blifvit af Riksdagen''
pröfvade och afgjorda, Stats-Utskottet kommer att afgifva ytterligare
utlåtande angående kjerde Hufvudtiteln och dervid meddela yttrande
dels angående regleringen af de ordinarie utgifterna, i den mån de ej
redan varit föremål för pröfning, dels angående de af Kongl. Maj:t
gjorda framställningar om anvisande af extra anslag å 2,771,640 R:dr
för intendenturbehof och å 138,000 R:dr till stall och ridhus för Husarregementet
Konung Carl XV i Landskrona, hvilka tvärine anslagsfrågor
kunna vara i viss mån beroende deraf, om det af Kongl. Maj:t framlagda
arméorganisationsförslag varder i de delar, som med samma frågor
ega samband, af Riksdagen godkändt.

Stockholm den 23 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FRrSON POSSE.

22

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13'' a.

Reservationer:

Vid l''l:te och 12:te punkterna (angående anslag till fältartillerimateriel
samt till fästnings- och positionskanoner):
af Herr L. M. Norden felt, som yttrade:

»1 anseende dertill,

att, då. vi hafva tillräckligt många infanteri-gevär, ingen annan
utgift för vårt försvar, i förhållande till kostnaden, så kraftigt lärer
styrka detsamma, som anskaffande af en talrik artilleri-materiel;

att efter ett eller flera nederlag, som kunna inträffa, vår sjelfständighet
kan bero på tillgången af nämnda materiel;

att den af Kongh Maj:t föreslagna artilleri-materielen icke synes
så tillräcklig, att vi kunna vara förvissade om att,* äfven efter förnyade
förluster, ändock hafva erforderlig mängd deraf i behåll;

att Kongl. Maj:ts förslag synes utsträcka anskaffningen af denna
materiel på längre tid, än som för betryggande af vårt försvar kan vara
önskvärd;

att anskaffning af sådan materiel fordrar tid och kan möta stora
svårigheter, synnerligast om våra hamnar ärc blokerade och våra styckebruk
äro besatta af fienden;

att, om penningar för försvarsväsendet måste upplånas, ett något
tidigare användande af dem icke lärer vålla någon afsevärd svårighet;

att ett anslag, utan bestämmande af tiden då det skall utgå, är
ett löfte, hvars uppfyllande kan uppskjutas huru länge som helst;

att hvarje tillverkning måste blifva billigare, om kontrakt på eu
gång kan uppgöras om leverans under flera år;

att artilleriet hunnit den utveckling, att någon väsendtlig förändring
af detsamma under den närmaste framtiden icke är sannolik; samt

att intet bör underlåtas, som kan göra den assurans fullt betryggande,
hvilken vi genom årliga utgifter för vårt försvar bekosta;

har jag funnit, att Utskottet haft skäl att tillstyrka Riksdagen,

att för fältartilleri-materiel bevilja ett extra anslag-af
1,600,000 R:dr, hvaraf 400,000 R:dr under hvartdera
af åren 1871 till och med 1874, och att för fästningsoch
positionskanoner bevilja ett extra anslag af 1,000,000
R:dr, hvaraf 250,000 R:dr under hvartdera af åren
1871 till och med 1874.»

Af Herr Låss Olof Larsson.

Hafs- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

23

^ l-5:de punkten (angående väckt förslag om plan för befästningsväsendet): af

Herr C. Ekman, som yttrade: »Emot Utskottets beslut i denna
punkt får jag anföra min reservation på den grund, att förslaget om
den underdåniga skrifvelsen blifvit motiveradt genom ett ifrågasättande,
hui uvida Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt att till stöd för det rörliga
föisvaret^ begagna befästaae punkter — något som väl kan antagas
såsom gifvet — och emedan en fullständig plan blifvit begärd, något
som synes vara ett val sväfvande uttryck och som svårligen kan åstadkommas,
då tid efterkänna)! inträffade förhållanden ovilkorligen måste
verka till förändringar uti de planer, som under en föregående tid
blifvit uppgjorda.»

Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, L.
M. Nordenfelt, E. af Flint och C. Petré.

Vid 18:de punkten (angående anslag för befästningar vid Carlskrona):
''

af Herrar L. M. JSordenfelt, E. af Klint och A. Odelberg, hvilka,
i öfrig t instämmande med Utskottet, uttryckte såsom sin mening, att
till ifrågavarande ändamål borde anvisas för innevarande år 270,000
R:dr och för äril872 430,000 R dr.

af Herrar Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, Fiss Olof Larsson,
Grefve Ch. E. Piper, J Rundbäck, O. B. Olsson, O. Thorell, Sven Nilsson
i Efveröd och Hans Larsson i Flästa, hvilka yttrade:

»Ehuru fullt erkännande att Carlskrona är en från både strategisk
och politisk synpunk vigtig plats, hafva vi dock icke kunnat biträda
majoritetens åsigt inom Utskottet, att till fästningsbyggnader derstädes
vid denna riksdag lemna något anslag, emedan de behof, som för angelägnare
föremål i och för försvarsväsendets ordnande blifvit fordrade och
beviljade, äro sä stora, att med anslaget till Carlskronas befästande väl
endast ur denna synpunkt kunde uppskjutas; och då dertill kommer, att
Utskottet i 15:de punkten tillstyrkt en underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t om erhållande af en fullständig plan för fästningsväsendet inom
riket, så hemställa vi,

att Riksdagen för närvarande i eke" inåt te bifalla Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om anslag till Carlskronas
befästande.»

•24

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Vid 19:de punkten (angående anslag för befästningar i Norrland):

af Herr E. af Klint, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
framställning.

Vid 21:sta punkten (angående anslag till en kasern i Wisby):

af Herrar Grefve A. Fason Posse, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt,
Kiss Olof Larsson, K. A. V. Kallstenius, Grefve Ch. E. Piper,
E. Key, J. Rundbäck, O. B. Olsson, O. Thorell, Sven Nilsson i Efveröd
och Hans Larsson i Flästa, hvilka förenade sig om ett förslag till utlåtande,
så lydande:

»Då den ifrågavarande truppens inqvartering obestridligen åligger
staden Wisby, och den ersättning, som staden erbjudit sig att för befrielsen
från nämnda skyldighet utgifva genom afträdande af den nu
till kasern begagnade byggnad, icke står i något billigt förhållande till
de uppoffringar Statsverket, enligt det nådiga förslaget, skulle få vidkännas,
ej endast för kasernens uppförande, utan allt framgent för servisens
underhåll m. m., anser sig Utskottet af dessa skäl böra hemställa,
att det af Kongl. Maj:t för en kasern i Wisby äskade
belopp, 42,875 R:dr, icke må af Riksdagen beviljas.»

Herr Carl Ifvarsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i afgörandet af de uti 18:de—24:de punkterna förekommande
ärenden.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

25

Bil. Litt. A.

Förteckning å de uti Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a till utgående
under åren 1871 och 1872 tillstyrkta extra anslag för landtförsvaret.

(

I För år 1871.

För år 1872.

Till ersättande af uppkommen brist i anslaget

R:dr.

öre

B:dr.

öre

till mathållning åt manskapet vid garni-sonsregementena

282,880

14

„ inlösen af persedlar vid Wermlands Fält-

jägareregemente...................................................

„ fortsättande af Topografiska korpsens ar-

18,000

—

beten........................................

60,000

_

,, understöd åt officerare för anställning i

utländsk krigstjenst.......................

—

.. -

9,000

„ skarpskytteväsendets befrämjande

—

■—

100,000

—

Artilleribehof:

För fältartillerimateriel ........................ 180,000:

; Till fästnings- och positionskanoner 200,000:

: „ infanterigevär................. 198,000: 1,050,000:

„ kopparpatroner............... 44,000: 160,000:

242,000

1,590,000

Fortifi kationsbehof:

För fästningsarbetena vid

Carlsborg ........................ 129,300: 395,000:

„ befästningarne uti in-loppen till Stockholm 322,880: 194,200:

,, dito vid Carlskrona

hamn och Hvita krog 150,000: 200,000:

602,180

—

789,200

—

Byggnadsbehof:

Till kasern i Wisby ..................................................

20,000

22,875

—

Summa) 864,180|—|2,871,95ö|l4

Bin. till BiJcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 A/d. 6 Hä/t. 4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

20

Bil. Litt. B.

Upgift å portionspriset vid garnisonsregementena nedannämnda år.

1 .1:78i ''ii1; ''i<"! i • { *''

1866.

1867.

1868.

1869.

1870.

1871.

öre.

J öre.

| öre.

I -

ore.

| öre.

öre.

Svea Lifgarde t ..............................................

37,oo

42,79

46,09

38,44

45?o8

37,209

Lifgardet till Häst .......................................

37,oo

42,79

43,88

38,13

44,77

36,65

Andra Lifgardet..............................................

37,oo

42,79

46,79

38,76

44,01

37,508

Svea Artilleri-regemente

! i Stockholm ..................................

38,24

42,79

46,91

39,15

45,12

37,63

å Waxholm......................

40,o3

43,91

50,19

46,04

47,19

44,51

i Hernösand................

39,66

39,96

47,92

43,12

43,86

42,36

Pontonier-bataljonen......................................

37,46

42,98

45,07

39,01

44,53

37,13

Fyrverkare-korpsen.........................................

38,oo

42,68

47,94

41,79

42,88

38,91

Göta Artilleri-regemente

i Göteborg.......................................

36,oo

38,93

46,65

42,33

37,68

37,59

a Carlsten...............................

41,34

48,54

56,01

47,06

41,43

42,86

å Carlsborg......................................................

32,09

35,26

41,21

39,63

41,00

38,43

Wendes Artilleri-regemente

i Ohristianstad..........................................

43,oo

43,00

44,oo

44,oo

44,00

44,00

i Landskrona ..................................................

47,oo

43,00

44,oo

44,oo

44,oo

44,oo

Husar-regementet Konung Carl XV

i Malmö .........................................................

37,05

38,07

46,oo

46,oo

44,oo

44,oo

i Helsingborg ..................................................

39,05

38,07

46,00

46,oo

44,oo

44,oo i

i Engelholm.....................................................

39,05

38,07

46,oo

46,oo

44,oo

44,oo !

i Ystad ............................................................

Gotland.

39,05

39,05

46,oo

46,oo

44,oo

44,00

f

Wisby .......................................................j

44,57

39,80^52,59

52,21

49,82

51,91

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 13 a.

27

Bil. Litt. C.

Uppgift

å den materiel, som utöfver nu befintlig erfordras vid mobilisering
af Artilleriet, enligt föreslagen plan.

M

F

i n

n

e s.

1

HK

g

JO

1

i s?

1

\M

tö |

O

B

B

B

M

(T>

Fält-artilleriet.

hS

P

Vid Svea
eri-regcm

Vid Göta
eri-regem

© “•
<-j CL

© <3
Cfq ©

© S

B g-

^ g»

35 o

W*
h er
S0° o
cl er

Ihristianst

tygförråd.

a

©

3

o:

M

JO

o

£»

CÖ

_©

Summa.

h o f.

02

©

3

©

a

© CO

CO

to

35

a

Till 12 st. 3" ,24:s batterier.

©

: ©

©

Kanoner .......................................

72

16

16

24

__

16

72

1

Lavetter med föreställare . ..

72

16

16

24

_

_

_

16

72

_

Ammunitionsvagnar.................

96

16

16

24

_

_

_

21

77

19

Reservlavetter ..........................

12

2

2

3

—

—

2

9

3

Till 16 st. 2",58:s batterier.

Kanoner ....................................

96

32

32

24

8

_

_

96

—.1

Lavetter med föreställare...

96

32

32

24

8

__

__

_

96

Ammunitionsvagnar.................

96

32

32

24

8

_-

_

_

96

_ :

Reservlavetter ...........................

16

4

4

3

5

—

—

—

16

—

Till 2 st. 2",25:s batterier.

'' :

• ( J ; { I

Kanoner .............................

12

_

_ |

6

___ j

6

■_i

12

—!

Lavetter med föreställare...

12

--

_

- i

6

_j

6

_

12

___;

Ammunitionsvagnar.................

12

—

—!

6

_

6

—

12

_ ''

Reservlavetter ..........................

2

—

—

I

1

—

1 i

2

—

Till förenämnda 30 batterier.

Fältsmedjor.................................

30

6

6

6I

—

--

—

18

12

Packvagnar .................................

120

6

6

6 i

70

13!

1

— 1

102}

18

28

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

W

F i n

n e s.

|

99

P

ro

Reserv-artilleriet.

c

<-t

Vid Svea

tilleri-regeme

Vid Göta

tilleri-regcme

= c
2. S

1''^

§

CD X

3 %

— CD

I Stockholm;

tygförråd.

O
*<J ET
2-O5: £

Z 9=’
92° 3

Pj ca

I Hernösand

O

99

CO

o*

o

Summa.

O

sr

o

p-d

3

3

3

c.

Till 3 st. 3"j24:s batterier.
Kanoner .....................................

CD

O

CD

18

—

__

_

4

.__

_

4

14

Lavetter med föreställare...

18

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Ammunitionsvagnar..................

24

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Reservlavetter ...........................

3

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Till 6 st. 2",58:s batterier.
Kanoner.....................................

36

6

30

Lavetter med föreställare......

36

-—

■—

—

6

—

—

—

6

30

Ammunitionsvagnar.................

36

—

—

—

17

—

—

Ä — -

17

19

Reservlavetter ........................

6

—

—

—

3

—

—

—

3

3

Till Reserv-artilleriets ,9

batterier.

.

Fältsmedjor.................................

9

—

—

—

—

—

—

—

9

Packvagnar ................................

Till Armé-korp ser nas och För-

36

-

36

delninqarnes staber, parker

och tross.

Ammun.-vagnar till 3",24:Sbatt.

36

—

—

—

—

—

—

T-.—

36

D:o till 2",58;s d:o

48

—

—

—

—

—

—

—

48

D:o till 2^,25:s d:o

6

—

—

_

—

—

—

—

—

6

D:o till infanteriammun.

144

—

—

—

—

—

—

—

—

144

i Reservlavetter till 3",24;s batt.

6

•—-

—

—

—

—

—

—

--

6

D:o till 2",58:s d:o

6

—

—

—

—

—

—

—

—

6

D:o till 2",25:s d:o

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Fältsmedjor................................

12

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Pack vagn ar.................................

90

—

—

—

—

—

—

■

—

90

Redskap sper sedlar firmas för 6 st. 3",24:s batterier, 17 st. 2",58:s batterier
samt 2 st. 2",25:8 batterier. Dylika persedlar återstå således att anskaffa
för 9 st. 3",24:» och 5 st. 2",58:b batterier.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

29

Ricl- och anspänna- samt stall-persedlar finnas att tillgå för 8 st.
3",24:s batterier, 17 st. 2",58:s batterier och 2 st. 2",25:s batterier. Af sådana
persedlar böra således anskaffas till 7 st. 3",24:s batterier, 5 st.
2f,,58:s batterier samt till Armé-korpsernas och Fördelningarnes trossfordon.

Ammunitionsp er sedlar finnas uti förråden till ett antal, beräknadt
till trenne omgångar, till 6 st. 3",24-.s, 17 st. 2",58:s och 2 st. 2",25:s batterier.
Behofvet af dylika persedlar för de återstående 14 batterierna
och trenne omgångar per batteri utgöres af:

För

de

9 st. 3",24-.s batterierna:

Granater

å

648

per omgång...............

...... 17,496.

Brandgranater

å

48

d:o ..............

...... 1,296.

Granatkartescher

å,

234

d:o ...............

...... 6,318.

Kartescher

å

186

d:o ...............

...... 5,022.

Perkussionsrör

å

723

per omgång...............

...... 19,521.

Antändningsrör

å

1,550

d:o ...............

...... 41,850.

Tidsrör

å

309

d:o ...............

...... 8,343.

Laddningar å 3 U.

å

1,240

d:o ...............

..... 33,480.

D:o å 0,30

//.a

1,550

d:o

...... 41,850.

För

de

5 st. 2",58:t batterierna:

Granater

k

882

per omgång...............

..... 13,230.

Brandgranater

k

18

d:o ...............

27a

Granatkartescher

k

248

d:o ...............

...... 3,720.

Kartescher

cl

256

d:o ...............

..... 3,840.

Perkussionsrör

å

942

d:o ...............

...... 14,130.

Antändningsrör

å

1,900

d:o ................

...... 28,500.

Tidsrör

å

308

d:o ...............

...... 4,620.

Laddningar å 1,80 k

1,480

d:o ................

...... 22,200.

D:o å 0,20 & å

567

d:o ...............

...... 8,505.

Stockholm. AssociatioDs-Boktryckeriet, 1871.

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil. Litt. D.

Kostnadsförslag

för anskaffning af den artilleri-materiel, som utöfver nu befintlig,
erfordras för mobilisering af artilleriet.

Kanoner och fordon.

|

I

Kanoner 3",24:s 14 st. a 375 R:dr ..........................

5,250

—

D:o 2",58:s 30 st. a 275 » ...........................

8,250

Lavetter och föreställare 3",24:S 18 st. a 1,350 R:dr

24,300

—

! j

D:o » d:o 2",58-.s 30 st. k 1,250 »

37,500

Aramunitionsvagnar 3",24:s 79 st. ä 1,000 R:dr...

79,000

D:o 2",58:s 67 st. ä 1,000 » ...

67,000

D:o 2",25:s 6 st. a 900 » ...

5,400

Reservlavetter 3",24:s 12 st. ä 1,420 R:dr..............

17,040

D:o 2",58:s 9 st ä 1,320 » .............

11,880

—

D:o 2'''',25:s 1 st. a 1,120 » ............

1,120

—

Fältsmedjor 33 st. ä 1,500 R:dr .......................

49,500

—

Packvagnar 144 st. ä 650 »

93,600

—

Infanteri-ammunitionsvagnar 144 st. a 650 R:dr

93,600

—

493,440

_

Redskap

till 3",24:s batterier 9 st. ä 7,460 R:dr ........

67,140

—

| » 2",58:s d:o 5 st. a 6,777 » ..................

33,885

—

101,025

Rid-, Anspanns- och Stallpersedlar

till 3",24:s batterier 7 st. ii 25,636 R:dr......

179,452

—

» 2",58:s d:o 5 st. ii 21,717 »

108,585

—

» parkernas och stabernas fordon, förslagsvis

100,000

—

388,037

Aminunitionspersedlar.

Granater 3",24:s 17,500 st. ä 1,75 R:dr.......

30,625

—

D:o 2",58:s 13,300 st. ä 1,30 »

17,290

—

.Brandgranater 3",24:S 1,300 st. ä 3,00 R:dr....

3,900

—

D:o 2",58:s 300 st. ii 2,io »

630

!

Granatkartescher 3",24:s 6,400 st- k 2,35 R:dr ...

15,040

—

D:o 2",58:s 3,800 st. ii 1,55 »

5,890

—

Kartescher 3",24:S 5,100 st. ii 1,50 R:dr

7,650

—

D:o 2",58:s 3,900 st. ä 1 ,io »

4,290

—

Perkussionsrör 33,700 st. ä 0,50 »

16,850

—

Tidsrör 13,000 st. k 0,50 » ..................

6,500

Antändningsrör 70,400 st. .

3,000

_i i

;

Kardustyg 26,800 fot k 0,32 R:dr..................

8,576

i

120,241;

—1

Summa R:mt R:dr |

1,102,743|

_