Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

15

mänhet från kyrkorna i berörda provinser utgått, samt någon säker utredning om tillkomsten
och beskaffenheten af dessa utgifter, hvilkas afskaffande, såvidt någons rätt
derigenom ej förnärmas och Staten icke deraf ådrages utgifter, Riksdagen ansett önskvärd,
nu icke kunnat åvägabringas, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta utreda förhållandet i afseende å tillkomsten och beskaffenheten
af ifrågavarande från kyrkorna i de provinser, som fordom tillhört Danska monarkien,
utgående utgifter, samt till Riksdagen aflåta nådig framställning om och på
hvad sätt dessa afgifter må, utan Statsverkets betungande eller förnärmande af någons
rätt, för framtiden kunna upphöra.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1870.

N:o

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1870.
— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående befrielse för Skillinge fiskeläges
åboar från erläggande af nu utgående afgäld till borgmästaren
i Christianstad.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.)

S. A. K.

H°® Riksdagen har motion blifvit vackt, angående befrielse för Skillinge fiskeläges
åboar från erläggande till borgmästaren i Christianstad af den afgäld, hvilken
nu till honom utginge såsom fyllnad i hans aflöning.

Af motionen bilagda handlingar har i afseende å ifrågavarande fiskeläge, som,
enligt uppgift, år beläget 1 mil söder om Cimbrishamn och 7 mil från Christianstad,
Riksdagen hufvudsakligen inhemta!, hurusom uti bref, dateradt Köpenhamns

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

slott Tisdagen näst efter Divisionis Apostolorum år 1543, Konung Christian III i
Danmark midt och tillåtit att borgmästare, rådman och menige borgare uti köpstaden
Åhus måtte och skulle hafva, njuta, bruka och behålla Skillinge fiskeläge, så att
der skulle ingen bygga och bo utan borgare och innevånare (byemendh) i Ahus. Af
dessa skulle borgmästare och råd uti Åhus uppbära jordskyld och derför gifva till Kong!.
Maj:t och Kronan ett mindre belopp i penningar (24 sk. groth) samt dertill någon sill,
såsom Kong!. Maj:t fick på andra Dess och Kronans fiskelägen samt desslikes sakfall
och annan Kong!, ränta och rättighet härvid i allo måtto oförkränkt. Efter det staden
Christianstad blifvit anlagd hade Konung Christian IV i Danmark uti 7:de
punkten af stadens under den 15 Mars 1622 utfärdade privilegier undt och beviljat
Christianstads innevånare att alltid hädanefter, intilldess annorlunda förordnades,
för den årliga och sedvanliga afgift njuta, bruka och behålla, ibland annat, Skillinge
fiskeläge, som af framfarue konungar vore privilegierad! under Åhus; varande, sedan
provinsen Skåne kom under Sveriges krona, af Kong!. Maj:t i nåder förklarad! genom
särskilda resolutioner, den 21 November 1660, att, ehuru Kong! Maj:t icke hade
lägenhet att revidera stadens privilegier, Kong!. Maj:t likväl ville, att borgerskapet
blefve dervid handhafdt och erhållet, till dess Kong!. Maj: t b lofve i tillfälle att samme
privilegier noga låta öfverse och konfirmera; och den 15 April 1676: att Kong!.
Maj:t faun skäligt stadfästa, konfirmera och bekräfta Christianstads välfången privilegier,
friheter och resolutioner, så att dess borgmästare, råd och menige borgerskap
skulle och måtte obehindradt njuta och behålla allt det, som staden och menigheten
till välfärd och bästa derutinnan författad! och begripet funnes efter deras råtta innehåll
och förstånd. Vid jordrefning den 21 Oktober 1670 hade, enligt dervid färd!
protokoll, åboarne å fiskeläget uppgifvit sig hafva sitt forum eller värneting i Christianstad,
men att magistraten likväl gifvit dem tillstånd att, der någon gäldsak förekom
me, den sjelfve råtta, i hvilket ändamål en man vore förordnad till ålderman,
som sutta i Rätten med några så kallade »Stockemän»; att åboarne icke både någon
egendom eller jordbruk till sina hus, utan närde sig allena af fiskeri i Östersjön; att
åboarne deraf gåfva till Magistraten i Christianstad landgille årligen tolf lispund tontorsk
och till Kronan nio riksort om året, som kallades sommarskatt och emottoges
af byfogden i Cimbrishomn, hvilken derför gjorde rakning, samt att åboarne pretendera
de att vara, såsom orden lyda: ”deras egna och jordegande hus, Indika de utaf och
till hvar annan köpa och sälja, men kunde intet visa någon skriftlig åtkomst eller
dokument derpå, utan har alltid så vant.” I Kronans äldre jordeböcker upptoges
Skillinge fiskeläge med anteckning om antalet åboar ”utan ränta”. Uti flera i slutet
på 1600:talet och äfven i förra århundradet upprättade jordeböcker förekommer anteckning
derom, att fiskeläge!, som då bestod af 14 numererade hus, svarade till
Christianstads Rätt och gåfve till Christianstads hospital 12 L« torr fisk och till
Cimbrishamns grufveskatt 3 daler, som borgmästaren emottoge. Någon handling
funnes emellertid icke, som tillförsäkrade hospitalet donna ränta, hvilken, skridt rä -

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

kenskaperua utvisade, icke heller dit ingått. Under den 26 Mars 1845 förordnade
Kammar-kollegium, att de i jordeböckerna förekommande anteckningar, att Skillinge
fiskeläges innevånare svarade till Christianstads Katt, skulle derefter uteslutas från
Kronans jordeböcker, såsom icke varande af beskaffenhet att hafva bort deruti inflyta.
I anledning af anteckningen derom, att ett belopp af 3 daler utgjordes till Cimbrishamns
grufveskatt, hade någon annan upplysning icke kunnat erhållas, än att vid
Cimbrishamn i äldre tider blifvit bearbetade dels silfver- och dels blymalmstreck
samt att privilegium för ett sådant af sednare egenskap under den 2 3 December
1724 utfärdades.

Tvist både på sednare liden uppstått, i anledning af Skillinge fiskeläges åboars
yrkande, att staden Ckristiaustad samt dess borgmästare och magistrat måtte fråndömas
all rätt till den af fiskeläget utgående ränta och att åboarne för framtiden
måtte få erlägga den i jordeboken utsätta ränta antingen till vederbörande hospital
eller till Kronan m. in. Genom Kong]. Maj:ts nådiga resolution den 11 December
1852 afgjordes -slutligen denna i administrativ väg utförda tvist. Uti denna resolution
förklarade Kong!. Maj:t, att, enär åboarne å Skillinge fiskeläge icke förmått visa
annan rätt till besittning af ifrågavarande kronolägenhet, än den som grundats å
städjobref af borgmästaren i Christianstad, åt hvilken stad samma lägenhets nyttjande,
brukande och bibehållande genom Konung Christian lV:s år 1622 för staden
utfärdade privilegier, intilldess annorlunda förordnades, upplåtits samt åboarne emot
öfverenskomna*. vilkor vore af de innehafvande lägenheterna i besittning, kunde något
afseende å åboarnes talan icke fästas; hvarjemte nådigt förklarande meddelades derom,
att det likväl alljemt fortfarande berodde på Kong!. Näjd att rörande fiskeläge
brukande och nyttjande i en framtid förordna. I anledning häraf anhöllo åboarno
å nämnda fiskeläge sedermera hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet dels om
skatteköp af den till fiskeläget hörande jord, dels ock om upphäfvande af den staden
Christianstad enligt privilegierna tillagda dispositionsrätt i afseende å fiskeläget; men,
sedan vederbörande häröfver blifvit börda, förklarade Eders Kong!. Maj:t medelst
nådig resolution den 10 Februari 1868, att då staden Christianstad genom 1622
års privilegier fått sig, intill dess annorlunda för ordnades, Skillinge fiskeläge till nyttjande,
brukande och bibehållande upplåtet, samt anledning icke syntes vara för handen
att, såsom åboarne begärt, till fördel för dem upphäfva berörda, staden vid dess
grundläggning förunnade, sedermera vid särskilda tillfällen bekräftade och aldrig förverkade
privilegier, i hvad de rörde nämnda fiskeläge, hvilket af staden innehades med
samma rätt, som annan jord, hvilken blifvit denna stad, lika med många andra stä-der,
donerad, och hvartill någon skatterätt icke kunde de till brukare derå af städerna
antagne personer tillkomma, funne Eders'' Kong!. Maj:t icke skål att innehafvarnes ''af
Skillinge fiskeläge ifrågavarande framställningar i nåder bifalla.

i ifrågavarande fiskeläge äro, enligt uppgift, för närvarande bosatte 61 åboar,
hvilka till borgmästaren i Christianstad årligen erlägga:

Bih till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 8 Höft.

2

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

35

14

5
1

6

st.

3

2

25

50

157

50.

42

—-

11

25.

2

—

9

—

221

75.

Tillhopa R:dr

förutom 10 K:dr såsom städja vid hvarje åbo-ombyte. Dessa afgifter äro dock icke
för all framtid bestämda, utan kunna möjligen, på sätt förut egt ruin, förhöjas. Den
otrygghet, som ett sådant förhållande för åboarne å nämnda fiskeläge medför, synes
Riksdagen höra, skridt möjligt är, afhjelpas. Enligt äldre stadgauden var hafs- och
saltsjöfisket utan särskild skatt upplåtet åt samtlige rikets innevånare, som deraf villo
sig begagna, och å tillstötande skär egde dessa taga byggnadsplats för bodar, beredningshus
m. in., som kunna behöfvas för fiskets idkande. Den tillfälliga omständigheten,
att detta fiskeläge blifvit en stad tillsvidare förunnadt, torde icke för all framtid
höra beröfva åboarne å detta fiskeläge förmånen att beredas en lika tryggad
ställning, som läkare af hafs- och saltsjöfiske i allmänhet, hvilka nedsatt sig å hafsskären.
Det fortsätta innehafvande! af rätt för staden Christianstad till afgäld af
ifrågavarande, 7 mil derifrån belägna och under Ingelstads Häradsrätt numera lydande
fiskeläge synes Riksdagen dessutom vara särdeles olämpligt. Eu reglering af
förhållandet för framtiden torde äfven vara af billighet och rättvisa påkallad. Då
emellertid Riksdagen icke är i tillfälle att uppgöra förslag för eu sådan reglering, får
Riksdagen i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utleda, om
och på hvad vilkor en till tryggad besittning för Skillinge fiskeläges åboar ledande
reglering må kunna, med tillgodoseende äfven af stadens rätt, åvägabringas samt till
Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1870.

STOCKHOLM, Tryckt hos J. & A. Riis, 1870.