Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
G''
l
N:o 41.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.
— — hos Andra Kammaren den 9 — _
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna
under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28 och Memorial N:o 31.)
B. A. K.
Under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél, innefattande anslagen till
EcklesiaStik-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de
förändringar, som, med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas
i Riks-staten upptagna, här nedan om förmälas.
Kleresi-staten.
Ro. I anledning af derom gjorda, utaf vederbörande myndigheter
förordade underdåniga ansökningar, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, dels
att ersättning åt kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde
af torpen Gårdsjötorp och Södra Åsen måtte beviljas med 3 kubikfot 9 kannor
oindelt spanmal, tva tredjedelar råg och en tredjedel korn, motsvarande efter
värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten 8 R:dr 19 öre, dels ock att åt kontraktsprosten
i Mora kontrakt måtte anvisas prostetunna från Wåmhus församling
med 6 kubikfot o kannor oindelt spanmal, hälften korn och hälften hafre,
motsvarande efter samma värde. 13 R:dr 23 öre.
llih. till Rilcsd. Frat. 1870. 10 Sand. 1 Afd. 1 Rand. 6 Raft.
1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
Vid denna nådiga framställning tiar någon annan anmärkning hos
Riksdagen icke förekommit, än att, då lösen för kronotiondespanmål numera,
jemlikt Kongl. Förordningen den 23 Juni 1869, icke till statsverket ingår
efter markegångspris utan efter det särskilda omsättningspris, som i nämnda
förordning är stadgadt, det synts Riksdagen icke vara lämpligt, att anslag af
förevarande beskaffenhet bestämmas i spannmål, för hvilken vederbörande allt
framgent skulle vara berättigade att undfå lösen efter medelmarkegångspris,
utan torda anslagen böra bestämmas till de belopp i penningar, som efter
nyssnämnda omsättningspris motsvara de ifrågavarande spanmålsqvantiteterna;
och har i öfverensstämmelse härmed Riksdagen under anslaget till Kleresistaten
uppfört ett belopp af 8 R:dr 42 öre, såsom ersättning_ åt kyrkoherden
i Skagershults pastorat för mistad kronotionde af torpen Gårdsjötorp och Södra
Åsen, samt under samma anslag anvisat ett belopp af 10 R:dr 84 öre såsom
ersättning åt kontraktsprosten i Mora kontrakt för prosttunna för Wåmhus
församling.
Universiteten.
2:o. Sedan kanslersembetet för universitetet i Utsåld hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anmält och förordat en af Consistorium Academicum
Majus derstädes gjord framställning om behofvet af ett ärligt belopp af
500 R:dr till fyllnad eller tillökning i årsanslaget till materiel för åen fysiologiska
institutionen vid universitetet, har Eders Kongl. Maj:t, som funnit
framställningen befogad, föreslagit Riksdagen att till 1,500 R:dr förhöja det
nu till 1,000 R:dr bestämda årsanslaget för materielen vid nämnda institution;
och har Riksdagen den äskade anslagsförhöjningen 500 R:dr beviljat.
3:o. Sedan kanslersembetet vid Lunds universitet uti underdånigt
memorial den 30 sistlidne November hos Eders Kongl. Maj:t anmält behofvet
af åtskilliga dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som ansetts erforderlig.
för ett tidsenligt upprätthållande af undervisningen och vården af universitetets
inrättningar, har, med afseende å hvad kanslersembetet i nämnda
memorial upplyst och anfört, Eders Kongl. Maj:t, som bland de gjorda framställningarne
funnit dem, Indika rörde anslag för universitetets byggnadsfond
och för den nybildade geologiska institutionen böra företrädesvis vinna afseende,
föreslagit Riksdagen att förhöja årsanslaget till byggnadsfond vid Lunds
universitet med ett ärligt belopp af 2,000 Rall- samt bevilja ett ärligt anslag
af 1,000 R:dr för den geologiska institutionen derstädes.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
4:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att såsom
ersättning till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst, densamma
genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och Lackglänga församlingars
pastorat, hvithet såsom prebende tillhört den utaf aflidne Professoren
C. Gr. Brunius i lifstiden innehafda professorska, Unge vidkännas, anvisa
ett anslag af 4,200 R:dr årligen, att å universitetets stat uppföras samt
utgå när berörda pastorat blifvit universitetet från skilj dt, i hvithet afseende
meddelats, att det Professoren Brunn enka tillkommande nådår tillära!aginge
den 30 April 1871, hvadan för sistnämnda år erfordrades utbetalning af det
ifrågavarande anslaget endast till sä stor del, som belöpte på åtta månader,
eller 2,800 R:dr.
Med bifall till donna nådiga framställning har Riksdagen såsom ersättning
för mistad inkomst till följd af upphörande af Stäfvie och Backalänga
församlingars pastorats prebende-egenskap å Lunds universitets stat uppfört
4,200 R:dr; samt deraf för år 1871 anvisat ett belopp af 2,800 R:dr.
Karolinska lledikokirurgiska Institutet.
5:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj ds derom gjorda nådiga förslag
har Riksdagen för Karolinska Medikokirurgiska Institutet anvisat ett anslag
af 1,000 R:dr årligen till bestridande af omkostnader vid de arbeten, som
utföras inom den med detta läroverk förenade pathologiskt-anatomiska institutionen.
Element* rläroverken.
6:o. Under anslaget till elementarläroverken har Riksdagen, i enlighet
med hvad Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslagit, anvisat dels 100 R:dr
såsom ersättning för ett tillförene af stadskassan i Arboga till en kollega vid
dervarande elementarläroverk utbetaldt lönebidrag, som numera upphört; och
dels 133 R:dr 34 öre såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag
af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket derstädes.
7:o. Sedan Stockholms stadsfullmäktige uti underdånig skrifvelse af
den 1 December 1868 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder
fastställa en för ordnande af elementarläroverken i hujvudstaden med
afseende å den närmaste framtidens behof uppgjord plan, som afsåg att upprätta
ett på båda bildningslinierna fullständigt läroverk på Norrmalm, att
jemväl inrätta ett på båda bildningslinierna fullständigt läroverk i stadens
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
södra del, att inrätta det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan
blindt af Rikets Ständer anvisade, å Ladugårdslandet och att bibehålla Jakobs och
Katrina nuvarande femklassiga läroverk såsom sådana i sina närvarande lokaler,
så och efter det stadsfullmäktige äfvensom direktionen öfver Stockholms
städs undervisningsverk, hvilken i underdånigt utlåtande den 9 sistlidne April
till hufvudsakliga delar tillstyrkt nyssnämnda plan, i sammanhang dermed
hemställt, att Nikolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets
tvåklassiga skolor måtte indragas och de medel, som derigenom blefve att
tillgå, användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket
på Södermalm, hvartill äfven herde användas rektorslönerna vid Klara och
Maria förut fristående femklassiga läroverk, som enligt förslaget skulle komma
att bilda underklasser i fullständiga läroverk, — har vid underdånig
föredragning den 29 April sistlidet år af detta ärende Eders Kongl. Maj:t,
med godkännande af den åsigt, att två fullständiga elementarläroverk höra
finnas i hufvudstaden, funnit godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt
lärohus jemte bostad åt rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd
tillgängligt, ett fullständigt läroverk skulle inrättas å Norrmalm, samt förklara,
att i anledning af det framställda förslaget om ett fullständigt läroverk
å Södermalm Eders Kongl. Maj:t ville framdeles, när dertill erforderliga
medel hlefvo att tillgå, fatta nådigt beslut; hvarjemte Eders Kongl.
Maj:t, som i afseende å de lägre elementarläroverken inom hufvudstaden
funnit godt gilla bibehållandet åt Jakobs och Katrina femklassiga skolor i
deras nuvarande lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid 1865—1866
årens riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden beviljade anslag
finge tillsvidare användas för eu femklassig skola i den af stadsfullmäktige
förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande
åtgärder för en omreglering af elementarläroverken i Stockholm, från rektorer
och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna derstädes låtit infordra
yttranden, huruvida de voro villige att, i händelse af dessa skolors indragning,
träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk i hufvudstaden, äfvensom
i de fullmakter, Indika hädanefter utfärdas för lärare vid elementarläroverken
i Stockholm, anbefallt intagandet af det förbehåll, att de utnämnde
skola vara skyldige att, om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat
hufvudstadens elementarläroverk än det, vid hvilket ledigheten uppstått.
Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken i
Stockholm, afsåge eu med skolstat!gans föreskrifter öfverensstämmande samt
tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare och mera ändamålsenlig
reglering af dess läroverk, hvilken äfven, i följd af det stärka
tilloppet af lärjungar till det nuvarande gymnasium, vore af ett oafvisligt
behof påkallad, men bildandet af ett nytt fullständigt läroverk i Stockholm
icke kunde försiggå utan Riksdagens medgifvande, att de tillförene för andra
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 5
läroverks behof anslagna medel finge för nämnda ändamål anlitas, har Eders
Kong!. Maj:t nu gjort framställning derom, att, när läroverkshus och rektorsboställe
blifvit genom kommunens försorg anskaffade, ett nytt fullständigt
elementarläroverk i Stockholm måtte upprättas med länsstat, enligt gällande
grunder för rektor, sju lektorer och sju adjunkter, samt att de för de tvåklassiga
skolorna derstädes nu utgående statsanslag äfvensom rektorslönerna
vid två af hufvudstadens femklassiga skolor måtte till bestridande af de för
det nya fullständiga läroverket erforderliga kostnader användas.
Enligt den i Statsråds-protokollet meddelade utredning uppgå lönerna
vid de lärareplatser, som äro till indragning föreslagna, till ett sammanlagdt
belopp af 26,000 R:dr, hvilket motsvarar hvad som skulle för genomförandet
af den föreslagna regleringen erfordras.
Vid pröfning af detta nådiga förslag har det synts Riksdagen kunna
sättas i fråga, huruvida dessa medel höra företrädesvis användas till upprättande
af ett nytt på båda bildningslinierna fullständigt elementarläroverk,
och om icke åtskilliga missförhållanden uppkomma genom sammanblandningen
af de klassiska och reala linierna vid samma läroverk, hvarigenom å
ena sidan den reala bildningen hämmas i sin utveckling och derigenom ej
kan tillkämpa sig det erkännande den i och för sig förtjena!’, å andra sidan
äfven den klassiska linien lider. Riksdagen har föreställt sig att i hufvudstaden
sådana olägenheter skulle kunna genom ett förändradt anordnande
af läroverken undvikas, men då Riksdagen likväl icke ansett sig höra i sådant
hänseende framställa något bestämdt förslag, får Riksdagen till svar å
Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning i underdånighet meddela,
att Riksdagen funnit godt medgifva, det må de af Eders Kongl. Maj:t
till indragning föreslagna lönerna för åtskilliga lärareplatser i Stockholm,
tillsammans utgörande 26,000 R:dr, af Eders Kongl. Maj:t till ordnande af
undervisningen vid hufvudstadens elementarläroverk användas.
Ko. Vidare har Eders Kongl. Maja föreslagit Riksdagen, att det till
lön för läraren vid skolan i Skeninge under anslaget till elementarläroverken
anvisade belopp, 1,000 R:dr, måtte från och med år 1871 upphöra.
Enär uti ifrågavarande lärarelön ingår afkomst af boställsjord, beräknad
till 25 R:dr, hvilket belopp icke är i anslaget till elementarläroverken
inbegripet, har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning, att den i stad anslagna lönen för läraren vid den enklassiga
skolan i Skeninge, 975 R:dr, må från och med år 1871 upphöra
att utgå.
9:o. Hos Riksdagen har fråga blifvit väckt derom, att Riksdagen
matte anslå medel till aflöning för tvänne lektorer vid Luleä elementarläroverk^
hvaraf aflöningen till eu lektor skulle utgå från och med 1871 och
aflöningen till den andra från och med 1875, samt att, om detta bifölles,
6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt elementarläroverk å båda
linierim från och med nästa läseårs början, med vilkor att landstinget, enligt
gjordt åtagande, bekostade aflöningen till en lektor till och med år 1874.
Beträffande behof vet af den ifrågasätta utvidgningen är, bland annat, anfördt,
att de hosta lärjungar vid Luleå läroverk begagnade undervisningen
på klassiska limon, så att höstterminen 1869, då hela antalet lärjungar, enligt
läroverkets katalog, utgjorde 70. endast 4 begagnade undervisningen å
den särskilda reallinien. Sedan de 5 lägre klasserna blifvit genomgångna,
måste derföre lärjungarne besöka annat utom länet beläget fullständigt högre
läroverk, för att fullborda sin elementarbildning. Samma förhållande inträffade
för lärjungarne i Haparanda treklassiga och i Piteå femklassiga läroverk.
Det närmast Norrbotten belägna fullständiga högre elementarläroverk vore
det i Umeå. Afståndet derifrån vore till Haparanda 45 mil, till Luleå 30
mil och till Piteå 23 */2 wil. Vore deremot läroverket i Luleå fullständigt,
så kunde lärjungarne derstädes erhålla tillräcklig högre elementarundervisning.
Lärjungarne från Haparanda behöfde i sådant fall endast resa 15 mil och
de från Piteå 6V2 mil. Ett annat för Norrbottens län eget förhållande borde
härvid äfven tagas i öfvervägande, nemligen innevånarnes olika nationaliteter.
Innevånarne i norra delen af länet utgjordes af finnar, Indika med högst få
undantag endast talade och förstodo finska språket, likasom uti andra delar
af länet endast lappska språket vore det allmänna. Uti dessa delar af länet,
hvars folkmängd utgjorde öfver 25 procent af länets folknummer, måste presterskapet,
för att kunna förrätta sin tjenst, förstå och obehindradt tala befolkningens
språk, hvarföre uppkommande prestledigheter ofta nog icke kunde
besättas förr än efter längre tids förlopp af brist på tjenliga sökande. Samma
förhållande inträffade äfven med examinerade folkskolelärare. Det vore derjemte
önskligt och säkerligen till både allmän och enskild nytta, om så väl
militäre som civile tjensteman vore mäktiga det språk, som talades af befolkningen
inom tjenstgöringsdistriktet. Om det inom länet funnes ett fullständigt
elementarläroverk, så-vore föräldrar, tillhörande nämnda nationaliteter,
i tillfälle att förskaffa sina söner sådan elementarbildning, som fordrades för
att vinna inträde så väl i statens som i kyrkans tjenst, och de nu omförmälda
ofta förekommande olägenheterna skulle derigenom småningom upphöra. Ortens
innevånare, som allt mer och mer insett vigten af denna angelägenhet,
hade dels redan gjort och dels förbundit sig att härför gorå icke obetydliga
uppoffringar; sålunda både Luleå stad'', under förhoppning om läroverkets utvidgning,
byggt ett nytt rymligt läroverkshus af sten, som kostat staden omkring
40,000 R:dr, utan annat bidrag än 3,000 R:dr från stiftets byggnadsfond.
Likaledes hade länets landsting förbundit sig att, om läroverkets utvidgning
icke med andra vilkor kunde erhållas, för en tid af högst fem år
bekosta aflöningen till en lektor.
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
Vid 1867 års riksdag väcktes likaledes fråga om Luleå läroverks utvidgning
till fullständigt äfven på latinlinien, men donna fråga klöf af Riksdagen
utslagen på grund af den då rådande kristen på lärarekrafter. Förhållandet
i detta afseende är nu väsendtligen olika. Enligt en från Ecklesiastik-departementet
meddelad uppgift utgöres största antalet platser, hvilka stå
o tillsätta i krist på kompetente sökande, af öfverlärarebefattningar vid de
lägre läroverken. Till öfriga lärarebeställningar, så väl vid lägre som isynnerhet
vid högre läroverk, saknas för närvarande sällan kompetente sökande.
Vid sådant förhållande och då med hänseende till belägenheten af i frågavarande
läroverk den föreslagna utvidgningen obestridligen är af billighet
påkallad, har Riksdagen ansett sig höra det väckta förslaget tillmötesgå;
men då en väsendtlig omreglering af elementarläroverken redan är ifrågasatt,
torda de lärare, som för utvidgningen erfordras, höra underkastas vilkor et af
skyldighet att vid annat läroverk tjenstgöra.
Riksdagen har alltså för Luleå elementarläroverks utvidgning till fullständigt
äfven på latinlinien från och med nästa års början anvisat 2,000
R:dr till lön åt en lektor, med vilkor att Norrbottens läns landsting, enligt
sitt åtagande, från samma tid bekostar aflöning åt en lektor till och med år
1874; hörande de lärare, som för nämnda utvidgning kunna tillsättas, underkastas
skyldighet att i händelse af förändrad reglering för ifrågavarande
läroverk vid annan skola tjenstgöra.
10:o. I enlighet med Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
har Riksdagen, för befrämjande af gymnastik och militär''6frångår,
under anslaget till elementarläroverken beviljat: till förhöjning af arfvoden
för gymnastiklärare, till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som
särskild!: förord nas att leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition
för målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans 13,500 R:dr.
ll:o. Då, på sätt Statskontoret i sin den 1 December sistlidet år afgifna
underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning,
anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp oindelt
spanmål, enligt 1870 års Riks-stat utgörande 21,721 kubikfot 5 kannor, lämpligen
borde, enär lösen för donna spanmål utgår enligt gällande statspris,
till förenkling i räkenskaperna förvandlas i penningar, har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må utbytas mot ett
efter nämnda pris svarande kontant anslag, eller 45,615 R:dr 15 öre, att
tilläggas det öfriga till elementarläroverken anvisade penningeanslag.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.
Folkundervisningen.
12:o. På grund af de skäl, som i det den nådiga Propositionen bilagda
Statsråds-protokoll öfver Ecklesiastikärenden finnas anförda, har Eders
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
Kongl. Maj:t föreslagit, att, på det hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare,
som blifvit till lärarebefattningen antagen i den ordning, som folkskolestadgans
6 § 3 mom., enligt detta lagrums lydelse i Kongl. Förordningen
den 29 September 1853, föreskrefve, och som åtta år varit i ordinarie
lärare tjenst anställd, samt antingen åtnjöte stadgad minimilön, enligt Kongl.
Kungörelsen den 11 December 1863, eller lön öfver minimum, enligt de genom
Kongl. Kungörelsen den 20 Maj 1868 fastställda grunder, eller ock, der
klockare^ enst vore med lärarebefattningen förenad, för dessa båda tjenstår
uppbure löner, hvilka sammanlagda icke öfverstego värdet af femtio tunnor
spanmål, måtte, om honom af vederbörande skolråd och folkskoleinspektör
meddelades vitsord, att han med nit och skicklighet egna! sig åt sitt lärarekall,
erhålla ett ärligt lönetillägg af femtio R:dr, Riksdagen för detta ändamål måtte
anvisa ett belopp af 68,000 R:dr, att uppföras under det på Åttonde Hufvudtiteln
för folkundervisningen upptagna reservationsanslag. Vidare och då,
utöfver det på ordinarie stat uppförda årliga anslag af 160,000 R:dr till folkskoleväsendets
utveckling och förbättring, en ytterligare förhöjning i detta anslagvore
behöflig för fyllande af redan anmälda behof, och då med all sannolikhet
kunde beräknas, att under innevarande år dels flera nya småskolor komme
att bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring
blefve vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallades,
och billigheten fordrade, att församlingar, som åtogo sig de för skolväsendets
fullständigare ordnande behöfliga uppoffringar, äfven framgent måtte kunna
genom bidrag af Staten erhålla det understöd, som förut kommit andra församlingar
till godo, har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig- framställning
om 15,000 Riksdalers förhöjning i anslaget å Riks-statens Åttonde
Hufvudtitel till skolväsendets utveckling och förbättring, att under de vid
sistlidne riksdag bestämda vilkor af Eders Kongl. Maj:t disponeras.
I sammanhang med dessa nådiga framställningar har Riksdagen jemväl
till behandling förehaft inom Riksdagen väckta förslag om indragning
till Statsverket af ej mindre den del af personliga skyddsafgiften, som nu
under namn af folkskoleafgift till kommunerna utgår, än äfven de hittills utgående
bidragen till skollärarnes löner, samt anvisande i stället af visst bestämdt
anslag för hvarje folkskola.
Med afseende å kostnaderna för folkundervisningen har hittills den
grundsats städse gjort sig gällande, att folkskolan i främsta rummet är en
kommunens angelägenhet och att Statens mellankomst i detta fall, förutom
omsorgen om lärarebildningen, endast afser att understödja församlingarna
vid ordnandet af deras folkskoleväsende. Någon förändring härutinnan är ej
heller nu hos Riksdagen föreslagen, men väl ett annat system för understödets
meddelande ifrågasatt. Om det än å ena sidan måste medgifvas, att de
nu
''Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 9
nu gällande anordningarne i afseende å anslagen till folkskolan och v ilkoren
för desammas åtnjutande icke oväsendtligt bidragit till folkskolans utveckling,
torde dock å andra sidan meningarne icke vara delade rörande olämpligheten
af det nu följda invecklade system för fördelningen af statsbidragen.
Jemte den mängd af göromål och kontroller, hvarmed styrelsen och förvaltningen
derigenom öfverhopas, kommer härtill den ofta öfverklagade svårigheten
för församlingarne att beräkna det statsbidrag, som kan komma dem
till del, äfvensom att för dess utfående meddela alla erforderliga bevis och
uträkningar. Beträffande sättet att afhjelpa dessa olägenheter, Indika framhållits
så väl uti Lera vid de sednaste riksdagarne i ämnet väckta motioner
som äfven under folkskolefrågans handläggning inom Riksdagen, hafva dock
meningarne varit så stridiga, att frågan derom ännu väntar sin fösning.
Emellertid synas de nu väckta förslagen om indragning af den s. k. folkskoleafgiften
och anvisande i stället af bestämda statsbidrag till hvarje lärares
aflöning vara förtjenta af särdeles uppmärksamhet, såsom ledande till
enkelhet och reda i förvaltningen samt medförande större fördelar för kommunerna,
som under det nuvarande systemet onekligen i detta afseende lida
af det nog långt drifna reglementerandct, hvarigenom ock statsanslagen först
efter en längre tid kunna komma dem till godo. Den kontroll, som med de
nuvarande föreskrifterna för statsmedlens erhållande varit åsyftad, torde numera
lämpligen kunna genom folkskole-inspektörerna åstadkommas. För att
emellertid fatta ett definitivt beslut i donna vigtiga fråga erfordras en mera
speciel utredning, än som kan hos Riksdagen åstadkommas.
Frågan om lönetillägg till folkskolelärare, hvartill Eders Kong!. Maja,
på sätt ofvan är nämndt, nu äskat ett belopp af 68,000 R:dr, har synts
Riksdagen icke höra ifrågakomma annat än i sammanhang med den omförmälda
regleringen; hvaremot anslagsförhöjningen till småskolorna torde med
hänsyn dertill, att det vid sista riksdagen för detta ändamål beviljade belopp
med 5,000 R:dr understigit behofvet, nu vara behöflig.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen ansett sig
icke höra bifalla Eders Kong!. Majrts nådiga framställning om anvisande af
68,000 R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare, men, i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag, beviljat i anslaget
till folkskoleväsendets utveckling och förbättring en förhöjning af 15,000
R:dr, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Eders Kongl.
Maj:t disponeras; och får, med anmälan härom Riksdagen i underdånighet
anhålla, dels att Eders Kongl. Maj:t behagade taga under nådigt öfvervägande,
huruvida icke den till församlingarne öfverlåtna andelen af personliga
skyddsafgiften lämpligen herde till Statsverket indragas för att jemte öfrig8''
till folkundervisningen anslagna statsmedel användas enligt ofvan anBih.
till Riksd. Frot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Håft. 2
10
Riksdagens unåerd. Skrifvelse, N:o åt.
tydda grund, att nemligen ett visst bidrag skulle till hvarje folkskolelärares
aflönande anvisas, dels ock att Eders Kongl. Maj:t, derest denna åsigt vinner
godkännande, måtte för näst sammanträdande Riksdag i ämnet framlägga
nådigt förslag.
13:o. Genom Rikets Ständers beslut och Eders Kongl. Maj:ts derpå
grundade nådiga bref äro föreståndarne och lärarns vid folkskolelärare-seminarierna
tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärår ne vid elementarläroverken,
intill vissa gränser för hvart femte tjenstår erhålla förhöjning i lönen
med 500 R:dr. Med anledning häraf och då, enligt en inom Ecklesiastikdepartementet
uppgjord beräkning öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat
uppförd lärarebefattning vid dessa seminarier borde för år 1871 utgå, en
summa af 4,500 R:dr funnits för denna löneförhöjning erforderlig, har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget å Riks-statens Åttonde Hufvudtitel till
folkskolelärare-seminarierna i riket må för nämnda ändamål ökas med förenärnnda
belopp.
Den sålunda äskade anslagstillökningen, 4,500 R:dr, har Riksdagen
beviljat.
14:o. Likaledes har Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, till arfvoden för ledning af vapenöjningar och till ammunition
för målskjutning vid folkskolelärare-seminarierna anvisat ett ärligt belopp
af 2,500 R:dr.
Farsoters och smitlosamma sjukdomars botande.
15:o. Utgifterna å det under denna rubrik uppförda förslagsanslag, i
nuvarande Riks-stat upptaget till 40,000 R:dr, hafva, enligt afslutade räkenskaper,
utgjort under år 1866 R:dr 75,361: 10, och år 1867 74,785: 81,
samt, enligt en i Statskontoret uppgjord approximativ beräkning, under år
1868 uppgått till 78,806 R:dr 10 öre.
Vid sådant förhållande har detta anslag synts lämpligen höra till närmare
öfverensstämmelse med utgifternas verkliga belopp förhöjas, hvadan
samma anslag blifvit af Riksdagen förhöjdt med 35,000 R:dr, eller från
40,000 R:dr till 75,000 R:dr.
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademieu,
16:o. Utaf Statsråds-protokollet har Riksdagen inhemta!, hurusom Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademieu uti underdånig skrifvelse af den 7
sistlidne December anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå
11
Biksdagens underd. Skrifvelse, N.o 41.
framställning om beviljandet af följande särskilda belopp, nemligen: a) till
arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent 3,500 R:dr;
b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande
1,500 R:dr; c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och
upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr; d) till utgifvande af
plancheverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens
historiska museum samt öfver Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr;
e) till arfvode!! åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården
af Statens under Akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning åt
vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; samt f) för
underhåll och fortsättning af inredning i Statens historiska museum och
myntkabinett 300 R:dr.
Och har med bifall härtill Eders Kongl. Maj:t, som ansett åtskilliga
af nämnda anslag framgent vara af behofvet påkallade, föreslagit att Riksdagen
måtte på ordinarie stat uppföra de under momenten a, c, e och f
här ofvan omnämnda anslagsbelopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, på sätt
här nedan är omförmäldt, för de under momenten b och d upptagna föremål
äskat extra anslag.
I afseende på det anslag af 300 R:dr, som Eders Kongl. Maj:t föreslagit
till uppförande på ordinarie stat för underhåll och fortsättning af inredningen
i Statens historiska museum och myntkabinett, har Riksdagen icke
haft något att erinra; men de öfriga nyssnämnda anslagsbehofven hafva
samtliga synts Riksdagen lämpligast kunna äfven nu genom extra anslag
tillgodoses. De forskningar och arbeten, för h vil ka dessa anslag hufvudsakligen
äro afsedda, äro alla af beskaffenhet att icke påkalla inrättandet af
särskilda tjenstebefattningar, utan böra anslagen snarare, på sätt hittills egt
rum, användas såsom mer eller mindre tillfällig godtgörelse åt personer, som
för dylika forskningar ega intresse; och Riksdagen, som under punkten N;o
31 här nedan kommer att i ett sammanhang yttra sig om de hithörande
anslag, Indika Riksdagen ansett höra på extra stat anvisas, får således här
endast anmäla, att för underhåll och fortsättning af inredningen i Statens
historiska museum och myntkabinett anvisats ett belopp af 300 R:dr, att tilläggas
anslaget för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.
Hl asiatiska Akademien.
17:o. Musikaliska Akademien hade uti underdånig skrifvelse den 28
Maj 1869 på anförda skål hemställt, det Eders Kongl. Maj.-t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig Proposition om beviljande af medel för uppbyggande
af läroverkshus, enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt till
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
138,077 R:dr 50 öre, hvartill komme ytterligare 11,922 R:dr 50 öre för
åtskillig inredning, inköp af möbler samt eu del inventarier, äfvensom för
ritningars utförande, alltså tillsammans 150,000 R:dr. Dessa 150,000 R:dr
skulle antingen utbetalas på två eller högst tre år, med hälften eller en
tredjedel hvarje år, räknadt från 1870 års början, eller ock Akademien bemyndigas
att, på möjligen fördelaktigaste vilkor, upptaga ett lån till nyssnämnda
summa, 150,000 R:dr, för inköp af tomt och uppförande af en för
inrymmande af hennes läroverk och samlingar in. in. fullt lämplig byggnad,
i hvithet sednare fall borde på Riks-statens Åttonde Hufvud titel uppföras ett
årligt anslag af 7,000 R:dr, att användas till ränta och amortering af samma
lån, jemte redan anslagna 1,800 R:dr, som årligen åtgå till hyra för
Akademiens nuvarande lokal, hvarigenom, om dertill lades 200 R:dr, hvilka
voro disponibla från Mazérska fonden, Akademien skulle hafva att förfoga
öfver en annuitet af 9,000 R:dr för år. Akademien hade ock begärt
bemyndigande att erlägga 5 1/2 procents ränta på de medel, som genom
utfärdande af obligationer eller annorledes komme att upplåna^, i hvithet
fall första årets amortering blefve omkring 4/io procent och amorteringstiden
omkring 50 år, hvilken tid kunde betydligt förkortas, om Akademien finge
använda dels tills vidare hvad som kunde inflyta genom uthyrande af några
mindre, till en början för läroverket ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten
för upplåtelse vid särskilda tillfällen af lektionsrummen och konsertsalen,
äfvensom derigenom att Akademien, som redan egde och, i samma
mån som läroverket utbildade sig, påräknade allt större tillgångar att för
ändamålet disponera, kunde genom uppförande af egna konserter bereda sig
inkomster till fortskyndande af amorteringen. Dessa medel skulle då disponeras
i följande ordning: i första rummet skulle Akademien använda en half
procent af ännu oguldet kapital till fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka
kunde komma att upplåna^ från Akademiens fonder, för hvilka, anslagna till
särskilda ändamål, sex procent, enligt derom af donatorer meddelade föreskrifter,
måste vid skeende utlåningar betingas; dernäst skulle Akademien,
för fortskyndande af amorteringen, begagna öfverskottet af de årliga hyresinkomsterna,
till dess hela amorteringen för året uppginge till 11/2 procent
af det ursprungliga kapitalet, eller en summa af omkring 2,050 R:dr, hvarigenom
kapitalet blefve vida fortare återbetaldt, och då den alltmer minskade
kapitalåterstoden kräfde allt mindre del af annuiteten till räntebetalning,
Akademien äfven kunde förvänta, att donna afgift under sednare liden af
amorteringsperioden icke blefve särdeles betungande, utan fast heldre med
visshet kunde påräknas öfverskott; i följd hvaraf Akademien föreslagit, att
Akademien finge använda hyresafkastningen till husets och inventariernas
underhåll samt i öfrig t till läroverkets gagn, på sätt Eders Kongl. Maj:t i
nåder täcktes bestämma; och skulle sålunda efter amorteringstidens slut,
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
hvilket sannolikt kunde antagas inträffa efter vid pass SO år, Staten ega ett
hus af icke obetydligt värde i eu central del af staden, emot jemförelsevis
måttlig uppoffring, och Akademiens läroverk skulle se sin framtid ej allenast
betryggad, utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för undervisningens
jemna gång i fullt lämplig lokal.
För den händelse Staten i hufvudstaden egde obebygd tomt, hvilkens
centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande byggnad,
och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras, komme statskassan
att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 R:dr, som i annat
fall bolde utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre Akademien för denna
händelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Proposition
om upplåtande af dylik tomt till Akademiens disposition för
ändamålet.
Med afseende å Akademiens förtjena Rulla verksamhet för höjande af
den musikaliska bildningen i landet, och då för fullföljandet af utvecklingen
af donna verksamhet den särdeles ogynsamma ställning, i hvilken Akademien
i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorum för dess
talrikt besökta läroverk befunne sig, icke kunde annat än medföra en högst
ofördelaktig inverkan, hvadan angeläget syntes, att dessa olägenheter blefvo,
så snart ske kunde, undanröjda, samt den af Akademien föreslagna utväg
att på en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga kostnader syntes,
såsom mindre betungande för Statsverket, höra föredragas förslaget om anslagets
beviljande att utgå under två eller tre år, har Eders Kongl. Näjd
efter Ofverintendents-embetets hörande föreslagit, att nedre delen af kronans
tomt N:o 8 Blasieholmen måtte såsom byggnadsplats för Akademiens behof
få användas, samt att till ränta och amortering å ett af Akademien upptaget
lån, stort högst 150,000 R:dr och afsedt för uppförande på omförmälda kronan
tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska Akademien och dess
läroverk, måtte beviljas ett ärligt anslag af 7,000 Rall’, att utgå under så
lång tid, som, med användande derjemte af de särskilda tillgångar Akademien
uppgifvit, för lånets återbetalning erfordrades.
Efter öfvervägande af hvad i donna fråga förekommit har Riksdagen
funnit sig icke kunna för närvarande och i den form, som för bidrag
till ny byggnad för Musikaliska Akademien nu blifvit ifrågasatt, bevilja det
af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet äskade anslag.
Naturhistoriska Riksmuseum.
18:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj ds derom gjorda nådiga framställning
har det ordinarie anslag, som Naturhistoriska Riksmuseum för när
-
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
varande åtnjuter till bekostande af materiel, till inköp af sällsynta föremål
och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande, blifvit af Riksdagen
förhöj dt med ett belopp af 2,700 R:dr.
Fattigvärden i allmänhet.
19:o. För fattigvården i allmänhet är enligt Riks-staten anvisadt ett
förslagsanslag, stort 15,000 R:dr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken
enligt gällande stadgande!! icke åligger kommuner eller enskilda personer att
bestrida. Då, oaktadt den stränga sparsamhet, som iakttagits vid dispositionen
af detta anslag, icke kunnat undvikas, att detsamma belopp under en
följd af år öfverskridits samt, enligt hvad Rikshufvudboken utvisade, utgifterna
för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått till
år 1864.................. R.dr 37,082: 60.
„ 1865 .................. „ 42,099: 19.
„ 1866 .................. „ 40,473: 97.
„ 1867 . ,................. „ . 39,712: 93.
eller i medeltal under dessa fyra år till 39,842 R:dr 17 öre, öfverstigande
anslaget med 24,842 R:dr 17 öre, har Eders Kongl. Maja. på det att detta
förslagsanslag måtte till siffran komma att närmare motsvara de verkliga utgifterna,
föreslagit Riksdagen att bestämma ifrågavarande anslag åtminstone
till 25,000 R:dr, hvarför skulle erfordras en tillökning i dess nuvarande belopp
med 10,000 R.dr.
Då emellertid utgifterna under detta anslag, på sätt äfven är nämndt,
under de sednare åren i medeltal uppgått till öfver 39,000 R:dr, synes anslaget
lämpligen böra till närmare likhet härmed bestämmas; och har derföre
Riksdagen funnit skäligt Eders Kongl. Maj ds förevarande nådiga framställning
på det sätt bifalla, att förslagsanslaget ”för fattigvården i allmänhet”
förhöjts med 20,000 R:dr, eller från 15,000 R.dr till 35,000 R.dr.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
20:o. Detta förslagsanslag är i 1870 års Riksstat uppfördt med 16,854
R:dr 6 öre. Men då, enligt hvad Riksdagen inhemta!, utgifterna till ifrågavarande
ändamål under nedannämnda år uppgått till följande belopp, nemligen
:
år 1864 ..................R:dr 41,327: 74.
„ 1865 .................. „ 38,568: 25.
„ 1866 .................. „ 44,296: 21.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.1.
15
år 1867 .................. „ 46,971: 43.
„ 1868 .................. „ 53,460: —
har äfven detta förslagsanslag synts böra för nästa statsreglering bestämmas
till ett belopp, som närmare öfverensstämmer med utgifterna under de föregående
åren, i följd hvaraf och för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. blifvit med 28,222
R:dr 40 öre förhöj dt, eller från 16,854 R:dr 6 öre till 45,076 R:dr 46 öre.
21 :o. I afseende å Åttonde Hufvudtitelns öfriga, här ofvan ej särskild!
omförmälda ordinarie anslag, har någon förändring icke egt rum, hvadan
dessa anslag blifvit bestämda till enahanda belopp, som i nu gällande Riksstat
äro upptagna; kommande, i följd af hvad Riksdagen sålunda beslutat,
Hufvudtiteln att ökas med 130,300 R:dr, och således dess slutsumma att uppgå
till 4,871,800 R:dr, på sätt närlagda tabell litt. A närmare utvisar.
För de under Åttonde Hufvudtiteln hänför liga behof af tillfällig beskaffenhet,
som således höra till den extra statsregleringen, äro nedan omförmälda
framställningar gjorda.
22:o. Enär det visat sig, att antalet af de inom Ecklesiastik-departementet
till handläggning förekommande ärenden rörande ordnande af presterskapets
löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli 1862
ännu vore ganska betydligt och detsamma med säkerhet kunde antagas blifva
förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af särskilda
arbetskrafter härtill vore af oundgängligt behof påkalladt, har Eders
Kongl. Maj:t gjort framställning derom, att jemväl för år 1871 ett anslag
af 3,000 R:dr måtte anvisas, att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t
disponeras.
Med bifall härtill har Riksdagen för biträde vid handläggningen inom
Ecklesiastik-departementet af ärenden rörande löneregleringen för presterskapet
i riket anvisat ett extra anslag af 3,000 R:dr.
28:o. Efter det Eders Kongl. Maj:t, med afseende å det oundgängliga
behofvet för Kongl. Bibliotheket att erhålla en annan lokal än den in
-
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
skränkta lägenhet inom Kong!. Slottet, i hvilken det för mer än hundra år
sedan inrymdes, uti nådig Proposition vid 1865 — 1866 årens riksdag föreslagit
Rikets Ständer, att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa, till
en början, för år 1867 ett belopp af 70,000 R:dr, och sedan derefter
till Rikets Ständer öfverlemnats ett af Stockholms stadsfullmäktige afgifvet
utlåtande rörande den väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den
s. 1c. Sillhofstomten, hvari fullmäktige på anförda skål förklarat donna tomt
icke kunna för sådant ändamål upplåtas, förmälde Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 16 Juni 1866, att, oaktadt behofvet af ny byggnadförKongl.
Bibliotheket syntes numera vara oafvisligt, och således hvarje ytterligare
uppskof med donna frågas afgörande otvifvelaktigt skulle '' föranleda
väsendtligt olägenheter, Rikets Ständer likväl funnit sig förhindrade att bevilja
det äskade anslaget, enär plats för byggnaden icke vore bestämd och
dessutom en fullt ändamålsenlig biblioteksbyggnad ansågs kunna åstadkommas
med vida mindre kostnad än den föreslagna, hvilken uppgick till 742,554
R:dr, anhållande Rikets Ständer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta
och för kommande Riksdag framlägga fullständigt förslag till ny sådan byggnad,
uppgjordt med iakttagande af all den sparsamhet, som med byggnadens
varaktighet och ändamålsenliga anordning vore förenlig.
Då de dyrbara samlingarne i Kongl. Bibliotheket — hvilket i sjelfva
verket vore att anse såsom ett Riksbibliothek — icke kunde behörigen vårdas,
än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas och göras för allmänheten tillgängliga
uti den otillräckliga och olämpliga lokal, der de nu äro inrymda, och
då den stärka tillväxt, som dessa samlingar alltjemt vinna, dels genom inköp
af utländska verk, dels genom emottagande af den inhemska pressens årligen
förökade alster, hvartill under sednare liden kommit öfverlemnandet af andra,
betydliga bokförråd, gjorde nödvändigheten af en ny, efter behofvet afpassad
lokal för berörda samlingar alltmera tvingande, och då det undantagstillstånd,
i hvithet detta bibliotek befunne sig, vore af den beskaffenhet, att,
enligt hvad bibliothekarien yttrat, inom några få år ingå böcker vidare skulle
kunna i bibliotheket inträngas och detsamma måste för allmänheten tillslutas,
har Eders Kongl. Näjd, i betraktande af donna institutions höga betydelse
för den nationela bildningen, äfvensom åf Riksdagens på grund deraf hos
Eders Kongl. Näjd anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof med donna
frågas afgörande måste vara med väsendtligt olägenheter förenad!, nu till
Riksdagen gjord förnyad framställning om anvisande af nödiga medel till en
byggnad för detta bibliothek. Beträffande platsen för donna byggnad, har
Eders Kongl. Näjd, på de skål Öfverintendents-embetet uti dess i ämnet afgulna
utlåtande anfört, ansett den s. k. Humlegården höra dertill bestämmas,
helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat Humlegårdens synnerliga
-
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
nerliga lämplighet med afseende på lord ringar ne för bibliothekslokalen i
och för sig betraktad, men hyst betänkligheter mot nämnda plats, i anseende
till dess betydliga aflägsenhet från stadens medelpunkt, numera, sedan
den allmänna rörelsen tagit eh afgjord riktning äfven åt detta håll och traktens
bebyggande småningom fatt och alltjemt får eu större utsträckning, ansett
det aflägsna lägel blifva af allt mindre betydelse och derföre instämt i
Ofverintendents-embetets förord för ifrågavarande byggnadsplats. Angående
åter den beräknade byggnadskostnad^], har Eders Kongl. Maj:t skiljt mellan
den del deraf, som a Iber husets grundläggning och konstruktion, efter den
ursprungliga planen utgörande ett belopp af 544,266 R:dr 97 öre, och den
kostnad, som belöpte sig för inredningen, och som uppginge till en summa
af 198,287 K:dr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdroges dels den till
6,300 R:dr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska
prydnaderna, livilka, enligt hvad Öfverintendents-embetet yttrat, skulle
kunna utelemna^, och dels det belopp, som kunde besparas genom borttagande
af 22 fot af byggnadens längd, hvilket belopp, enligt Öfverintendentsembetets
, antagande af 2,624 R:drs besparing för hvarje fot, uppginge till
57,728 Rall-, så återstod 480,238 R:dr 97 öre såsom den summa, hvilken
efter sparsammaste beräkning funnits erforderlig för ifrågavarande byggnads
grundläggning och konstruktion. Då kostnaden för byggnadens grundläggning
vore beräknad till icke fullt 35,000 R:dr och, om arbetena under första
året inskränktes till planering, gräfning och uppmurande af grunden, ett
tillägg af 10,000 R:dr till detta belopp syntes vara erforderligt för att bestrida
sådana kostnader, som möjligen i sammanhang med grundens läggande
kunde blifva nödiga, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till uppförande af ny byggnad för Kongl. Bibliotheket bevilja till en början
480,238 R:dr, hvarutaf 45,000 R:dr att under 1871 utgå.
Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit och sålunda till uppförande
af byggnad för Kongl. Bibliotheket beviljat 480,238 R:dr och deraf
för år 1871 anvisat ett belopp af 45,000 R:dr.
24:o. För inspektion öfver gymnastik och militäröfningar vid läroverken
har Eders Kongl. Maj:t äskat anvisande för år 1871 af ett extra anslag
å 4,000 Rall-; men donna nådiga framställning har icke blifvit af Riksdagen
bifallen.
*25:o. Då det vid föregående riksdagar från och med år 1864 beviljade
reservationsanslag af 10,000 R:dr årligen till förbättring af de svagast
aflönade komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters
lönevilkor fortfarande vore behöflig!:, har Eders Kongl. Maj:t foreBih.
till RiJcsd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 6 Häft. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
slagit Riksdagen, att för berörda ändamål anvisa äfven för år 1871 ett reservationsanslag
till nämnda belopp 10,000 R:dr, med iakttagande, såsom hittills,
att löneförbättring icke komma någon till godo, hvars tjenst vederbörande
löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.
Hvad Eders Kongl. Näjd sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.
26:o. Till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattigdom
ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
bär Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Maj ds derom gjorda nådiga
framställning, beviljat för år 1871 ett extra anslag af 20,000 R:dr.
27:o. Likaledes har Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kongl.
Majd i sådant hänseende föreslagit, till undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärare-seminarierna för år 1871 anvisat ett extra anslag af 4,500
R:dr.
28:o. På grund af hvad Domkapitlet i Wexiö uti särskilda underdånig,
skrivelser anfört, rörande behöfligheten af egen lokal för folkskolelärareseminarium
derstädes, och då det för en allmän läroinrättnings framtida bestånd
och ändamålsenliga utveckling vore af synnerlig vigt att hafva egen
lokal, som för sitt ändamål behörigen ordnades, så att undervisningen i alla
läroämnen kunde utan yttre hinder fullständigt utföras och i säker ordning
uppehållas, har Eders Kongl. Majd nu gjord nådig framställning om beviljande
af det för ändamålet erforderliga statsanslag, hvithet beräknats till
samma belopp, som särskild! utsedde komiterade för uppgörande af förslag
till normalritning för seminariibyggnader föreslagit, eller 50,584 Rall’, hvartill
korume lösen för jord till tomt för byggnaden och dertill hörande trädgårdsland
3,000 R:dr, således tillhopa 53,584 R:dr;^ men då byggnadsföretaget
ej kunde fullständigt utföras under det första året, och till en början
endast behöfdes medel för inköp af jord och byggnadsmaterialier samt grundens
läggande, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förutnämnda
belopp anvisa för år 1871 endast 20,000 R:dr.
Ehuru olämpligheten af deri lokal, hvaruti folkskolelärare-seminarium i
Wexiö för närvarande är inrymdt, synes ådagalagd af den utaf Domkapitlet
i ämnet åvägabragta utredning, har Riksdagen likväl funnit betänkligt att
bevilja det störa belopp, som nu äskats för de öfverklagade olägenheternas
afhjelpande genom en ny byggnad. Det hyresanslag, som hittills kommit
ifrågavarande seminarium till del, utgörande, enligt hvad Riksdagen inhemta!,
1,200 R:dr, uppgår icke ens till hälften af räntan efter 5 procent å det
föreslagna byggnadsanslaget. Med anledning häraf och med särskild! fästad!
afseende på Statsverkets för andra angelägna behof anlitade tillgångar, har
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
Riksdagen ansett sig för närvarande icke böra Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda
nådiga framställning bifalla.
29:o. Enär de förhållanden utan förändring bortföre, under hvilka
föregående Riksdagar, uppå Eders Kongl. Maj ds nådiga Proposition, beviljat
så väl för'' åren 1864 — 1870 ett årligt lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning
emellan Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt
Eders Kongl. Näjd funne godt derom i nåder bestämma, som ock för åren
1867 —1870 en lönetillökning af 50 R:dr åt Kollega förste vaktmästare,
har Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Kollega ordförandes i ämnet gjorda
framställning, föreslagit, att omförinälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,
8,000 R:dr, måtte jemväl för år 1871 ställas till Eders Kongl.
Majrts disposition, äfvensom förste vaktmästarens lön för samma tid ökas
med 50 R:dr;
och har Riksdagen till omförinälda ändamål anvisat jemväl för 1871
ett extra anslag af 8,050 R:dr.
3Oro. Sedan Vetenskapsakademien i skrifvelse den 10 sistlidne November
underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr, som Akademien
under flera år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar af växter
ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål,
fortfarande vore af behofvet påkalladt och detta icke endast för det ändamål,
hvartill anslaget ursprungligen afsetts, nemligen bekostande af svampmålningar,
utgifna under ledning af Professoren Elias Fries, utan äfven och
ännu mera för att kunna utföra det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska
planscher, hvilka Akademien årligen hade att såsom illustrationer till sina
skrifter offentliggöra, har Eders Kongl. Näjd föreslagit, att ett extra anslag
af 1,200 R:dr måtte äfven under år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå
till Vetenskapsakademiens förfogande; och har Riksdagen till donna nådiga
framställning lenmat bifall.
31:o. På sätt Riksdagen under punkten 16 bär ofvan omförmält, har
Eders Kongl. Maj :t, till uppförande på ordinarie stat under Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademien, föreslagit, bland annat, de tillförene beviljade
extra anslagen till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent
3,500 R:dr, till undersökning af fäderneslandets fornlemningar
och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 Rall’, samt till arfvoden
åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af Statens under
nämnda Akademis inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening
vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; hvarförutan Eders
Kongl. Näjd äskat anvisande på extra stat af dels 1,500 R:dr för runstenars
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande, dels ock 2,000
R:dr för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i Statens historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden.
Under åberopande af hvad Riksdagen, beträffande förslaget om uppförande
å ordinarie stat af de tre förstnämnda anslagen, under nyssberörda
punkt yttrat, får Riksdagen vidare anföra, att de särskilda anslagen till en
antiqvitets-intendent, till undersökning och förtecknande af fäderneslandets
förnlemningar samt till runstenars uppsökande och aftecknande synts Riksdagen
afse föremål, som med hvarandra ega så nära gemenskap, att anslagen
lämpligast borde till ett sammanföras, dervid någon nedsättning af beloppet
utan olägenhet bör kunna ega rum, helst på det förstnämnda anslaget
vid flera tillfällen uppstått ej obetydliga besparingar, hvilka, såsom för
ändamålet obehöfliga, bl hvit till Riksgälds-kontoret indragna.
Riksdagen har alltså dels till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m. för år 1871 å extra stat anvisat ett belopp
af tillhopa 5,000 R:dr; dels till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af Statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens
inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening
vid samlingarnes offentliga förevisning beviljat ett extra anslag af
4,000 R:dr; och dels till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i Statens historiska museum samt Svenska sigill från
medeltiden jemväl å extra stat anvisat ett belopp af 2,000 R:dr.
32:o. 1 enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga fram
ställning
har Riksdagen för hospitalsvården anvisa! för år 1871 ett extra
anslag af 120,000 R:dr.
33m. Det af Eders Kongl. Maj:t till fortsättning af liospitalsbyggnaden vid
Göteborg för år 1871 äskade extra anslag af 50,000 R:dr har Riksdagen
jemväl beviljat.
34:o. Med anledning af en vid sistlidne riksdag gjord framställning
om anvisande af bidrag för ett i Sköfde stad inrättad! idiotbarnhem, anförde
Riksdagen uti underdånig skrifvelse, att, enär de upplysningar, som i ämnet
blifvit meddelade, syntes antyda, att ifrågavarande uppfostringsanstalt väl
förtjena de understödjas, Riksdagen, som emellertid ansett sig icke böra utan
närmare utredning för sådan! ändamål anvisa statsmedel, anhöll, det täcktes
Eders Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande taga i nådigt öfvervägande,
om icke donna anstalt kunde anses förtjent af allmänt understöd.
Sedan dels Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Skaraborgs län
och Domkapitlet i Skara stift till följd af härå erhållen nådig remiss med
-
21
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
delat utredning rörande ifrågavarande anstalts uppkomst och utveckling jemte
dess verksamhet och ekonomiska ställning samt vitsordat anstalten vara val
förtjent af allmänt understöd och följaktligen tillstyrkt, att erforderligt statsanslag
måtte densamma beredas, dels Serafimerordens-gillet, hvars yttrande i
ämnet jemväl infordrats, uti underdånig skrifvelse den 13 sistlidne December
på anförda skål hemställt, att till stiftarinnan af idiotbarnhemmet i Sköfde,
Emanuela Carlbeck, måtte beviljas ett ärligt understöd, beräknadt efter 100
R:dr för hvarje under året der underhållet idiotiskt och medellöst barn, dock
icke för liera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever, som i
donna anstalts nuvarande skick syntes lämpligen kunna der vårdas, — har
Eders Kong!. Maj:t föreslagit, att 2,500 R:dr måtte för år 1871 anvisas på
extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde, att utgå med 100
R:dr för hvarje der intaget medellöst barn.
På de skäl, som af bemälda embetsmyndigheter bl hvit anförda till stöd
för det ifrågasätta understödet till donna anstalt, hvilken i följd af stiftarinnans
menniskovänliga och uppoffrande bemödande fortgått med en allt mera
utvidgad verksamhet, bär Riksdagen äfven ansett sig höra det föreslagna anslagsbeloppet
bevilja, Riksdagen har likväl funnit betänkligt, att dervid
skulle fästas ofvannämnda vilkor, hvars tillämpning, enligt Riksdagens förmenande,
komma att i väsendtlig grad motverka ändamålet. Enligt ofvanberörda
utredning uppgingo de årliga utgifterna för 16 barn till sammanlagdt
] 1,340 R:dr, under det utgifter na för barnen, hvaraf två voro frielever, utgjort
2,885 R:dr. För att nu komma i åtnjutande af hela statsanslaget, skulle
enligt förslaget alla eleverna vara medellösa. Sålunda måste de, som kunde helt
och hållet eller till någon del bekosta sitt underhåll, från anstalten uteslutas,
hvithet icke synes vara med billighet öfverensstämmande. Anstaltens ekonomiska
ställning blefve derigenom ingalunda förbättrad, alldenstund inkomsterna
komme att minskas med skilnaden emellan statsanslaget och det förut
utgående beloppet af elevernas bidrag, under det att utgifterna komme att
betydligen ökas, då antalet barn, som skulle der vårdas, bestämdes till 25.
Det har derföre förefallit Riksdagen lämpligare, om såsom vilkor för anslagets
åtnjutande stadgades, att ett visst antal frielever skulle der emottagas
och vårdas; och har Riksdagen på grund af hvad sålunda blifvit an förd t,
till understöd för den i Sköfde inrättade vårdsanstalt för sinnesslöa barn, anvisat
ett extra anslag af 2,500 R:dr att under år 1871 utgå, mot vilkor att
två frielever der underhållas och vårdas.
35:o. Sedan sist församlade Riksdag för år 1870 anvisa! ett extra anslag
af 8,500 R:dr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af
Jerfsö provincialläkarestation anlagd t sjukhem för personel'' i Helsingland behäftade
med sjukdomen spetälska samt deras skötsel och vård, under förbe
-
22 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
håll att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med 3,000
R:dr, både, enligt hvad det den nådiga Propositionen angående Statsverkets
tillstånd och behof bilagda Statsråds-protokoll gifvit vid handen, Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 5 sistlidne
December, i sammanhang med anmälan att berörda för statsanslagets åtnjutande
stadgade vilkor vore af landstinget uppfyldt, gjort underdånig framställning
derom, att erforderligt ärligt anslag af statsmedel måtte för sjukhemmets
behöriga handhafvande äfven framgent anvisas och varda å ordinarie
stat uppfördt, i hvithet afseende till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats
ett af direktionen för sjukhemmet uppgjord t förslag, enligt hvithet efter sjukhemmets
fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll,
som derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till 8,850
B:dr. Uti häröfver infördradt underdånigt utlåtande hade Sundhetskollegium,
då någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå en noggrann
beräkning af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde grundas, samt
ibland dem, hvilka kommo att der söka vård, sådana, som befunne sig i
bergliga vilkor, syntes ej böra helt och hållet befrias från afgift, ansett sig
böra berörda framställning endast så till vida förorda, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition om anslag åt ifrågavarande
sjukhem för år 1871 till samma belopp, som ursprungligen för ändamålet
af statsmedel utgått, eller 3,000 R:dr, under vilkor att landstinget för
samma ändamål beviljade ett lika stort anslag. Och har på grund af hvad
i detta ärende sålunda förekommit, Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till underhåll år 1871 af det uti Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetälska anvisa ett extra anslag af 3,000 R:dr under nyssnämnda
vilkor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.
36:o. För tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och
under musei-intendentens inseende ställda LifrustJcammarens samlingar har
Eders Kongl. Maj:t för år 1871 äskat samma belopp, som under innevarande
och närmast föregående åren för detta ändamål beviljats, eller 600
R:dr; och har, med bifall härtill, Riksdagen för tillsyn och vård af Lifrustkammarens
samlingar jemväl för - år 1871 anvisat ett extra anslag af
600 R:dr.
37:o. Enär Svenska fornskriftsällskapet fortfarande syntes höra från
Statens sida komma i åtnjutande af det understöd, som jemlikt Rikets Ständers
beslut vid 1844—1845 årens riksdag årligen från Riksgäld s-kontoret
utgått, och hvarförutan sällskapets för den Svenska häfdeforskningen och
kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke
23
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
vore i synnerlig grad att påräkna, tvifvelsutan skulle komma att i brist af
medel till utgifternas bestridande afstadna, bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för utdelning till in- och utländska offentliga lärda inrättningar,
till skolbibliothek in. m. måtte för Statens räkning inlösas trehundra
exemplar utaf sällskapets handlingar, efter en beräkning af 3 Rall’ 50 öre
för hvarje exemplar, och att härtill måtte för år 1871 anvisas ett extra
anslag af 1,050 R:dr, att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition från Statskontoret
utbetalas.
Då genom beslut vid 1868 års riksdag de till den extra statsregleringen
hörande utgifter, som förut plägat å Riksgälds-kontoret anvisas, blifvit,
med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar och
likartade ändamål, till Statskontoret öfver flyttade, har det jemväl synts Riksdagen
lämpligt, att det till understöd för Svenska fornskriftsällskapet vid
1844—1845 årens riksdag beviljade anslag, hvilket allt hitintills upptagits
bland de Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, nu anvisas på Statskontoret,
hvadan Riksdagen till inlösen af 300 exemplar utaf Svenska fornskrittsällskapets
handlingar för år 1871 anvisat ett extra anslag af 1,050 R:dr.
38:o. Under åberopande af de skäl, hvilka vid föregående riksmöten
föranledt understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvists
arbete: ”Svenska språkets lagar'', nemligen arbetets utmärkta vetenskapliga
värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen, har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till arbetets fortsätta utgifvande anvisa på
extra stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 R:dr;
och har Riksdagen denna nådiga framställning bifallit.
39:o. Sedan de två sista Riksdagarne å extra stat anvisat en summa
af 2,500 R:dr att, enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga disposition, utgå till
extra ordinarie Professoren Carl Gustaf Malmström, på det han skulle sättas
i tillfälle att, utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas
jemna fortgång, fullborda och utgifva ett af honom påbörjadt arbete: ”Sveriges
politiska historia från Konung Carl XII:s död till statshväHningen 1772”,
har Eders Kongl. Majd, i anseende till ifrågavarande arbetes störa vigt för
kännedomen af fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod
af dess politiska förhållanden, som detsamma behandlade, föreslagit
Riksdagen att äfven för år 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 R:dr åt Professoren
Malmström, på det han måtte kunna jemväl under detta år egna
sin tid odelad t åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.
Jemväl denna nådiga framställning bär Riksdagen bifallit.
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
40:o. Enär utgifvandet af planschverket ”Sverige, aqvarell-lithografier
och tontryck”, för hvars fortsättande Lithografen Carl Johan BUlmark allt
ifrån 1859 —1860 årens riksmöte fått sig beviljad t ett ärligt understöd af
800 R:dr, vore förenadt med betydande kostnader i förhållande till den afsättning,
det jemförelsevis dyra verket hade -att påräkna, samt svårligen kunde
af Billmark fortsättas, utan bibehållande af det understöd, som Staten
hittills lem nät, har hos Riksdagen blifvit föreslaget, att äfven för år 1871
ett extra anslag till nyssnämnda belopp måtte honom för ändamålet beviljas.
Och då, enligt hvad Riksdagen inhemta!, omförmälda förtjenstfulla arbete med
oförminskad t nit fortsättes, samt Billmark för dess utgifvande fortfarande är
af detta understöd i behof, har Riksdagen såsom understöd för fortsatt utgifvande
af planschverket ”Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck” åt
Lithografen Billmark jemväl för år 1871 beviljat ett extra anslag af
800 R:dr.
41 :o. Jemte erinran, att 1868 års Riksdag, i likhet med hvad alltsedan
år 1862 egt ruin, åt Artisten N. M. Mandelgren anvisa! ”för fortsättning
af hans antiqvariska forskningar” ett anslag af 1,500 R:dr för år 1869,
har hos Riksdagen fråga blifvit väckt derom, att enahanda anslag måtte
äfven nu anvisas.
Då Akademien för de fria konsterna uti afgifvet utlåtande vitsorda!
Mandelgrens verksamhet, som haft till hufvudmål att genom afbildningar
samla och bekantgöra konst- och kulturhistoriska minnen från äldre tider,
såsom icke blott nitisk och sjelfuppoffrande, utan äfven för det allmänna
gagnelig genom den uppmärksamhet, som derigenom blifvit fästad å vigten
af tillförene ringaktade byggnaders, konstverks och gamla husgerådstings bevarande,
samt att af den betydliga mängd afbildningar, han sammanbragt,
en stor del utgjordes af föremål, vårda uppmärksamhet och intresse, har
Riksdagen ansett giltig anledning förefinnas att äfven nu bevilja det understöd
af allmänna medel Mandelgren i flera år åtnjutit; hvadan Riksdagen
till Eders Kong!. Maj:ts nådiga disposition för år 1871 anvisat ett extra
anslag af 1,500 R:dr att användas till understöd åt Artisten N. M. Mandelgren
för fortsättning af hans antiqvariska forskningar, derest Eders Kongl.
Maj:t, efter Akademiens för de fria konsterna hörande, finner Mandelgren
deraf vara förtjent, samt med skyldighet för Mandelgren att till nämnda
Akademi afgifva berättelse och inlemna de after!ningar han under året gjort.
42:o. Slutligen har hos Riksdagen framställning blifvit gjord om anvisande
af 20,000 R:dr till inlösen af Expeditionschefen C. F. Meinanders
Svenska myntsamling, att öfverlemnas till Kongl. Myntkabinettet, för hvars
ökande
25
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
ökande äfven alla de möjligen blifvande dupletterna borde användas till utbyten
eller försäljning; till stöd för hvilken framställning åberopats åtskilliga
handlingar, innefattande dels en af Expeditionschefen Meinander meddelad
summarisk uppgift å myntsamlingens innehåll, jemte erbjudande att mot
20,000 R:dr aflåta densamma till Staten, dels intyg, att enskild^ anbud å
samlingen till nämnda pris blifvit afslaget, dels ock ett af Riksantiqvarien afgifvet
utlåtande om densammas beskaffenhet och värde. Af sistnämnda handling
har inhemtats, att Expeditionschefen Meinanders samling af Svenska
mynt vore i sitt slag, både med afseende på fullständighet och” myntens utmärkta
beskaffenhet, en af de dyrbaraste, som egts af någon enskild person
i vårt land; att i donna samling farinös många högst sällsynta mynt och
bland dessa icke få, som hvarken i Statens offentliga myntkabinett eller hos
enskilda samlare förvarades; att det för fäderneslandet vore en stor, man
kunde med skål säga oersättlig förlust, om donna genom en enskild mans
mångåriga omsorg och med betydlig kostnad tillvägabragta samling skulle
gå till utlandet eller skingras genom försäljning på auktion; att i sednare
fallet för Kongl. Myntkabinettet och Statens öfriga offentliga samlingar b lofve
omöjligt att inköpa just de mynt, som der företrädesvis vore behöfliga,
alldenstund tillgångarne icke medgåfvo att för en offentlig samling betala de
utomordentligt höga pris, som i närvarande tid för sällsynta Svenska mynt
erlades af enskilda samlare. Den enda utvägen att kunna komplettera Statens
hufvudsamling med de många sällsyntheter här förefunnes, vore således
att med offentliga medel inköpa hela samlingen; hvarefter, sedan Kongl!
Myntkabinettet uttagit hvad som der hittills saknats och utbytt sämre exemplar
mot bättre, resten kunde antingen användas till utbyten, eller fördelas
på de öfriga större offentliga samlingarne, eller på auktion försäljas; att det
således för våra offentliga vetenskapliga samlingar och för kunskapen om
fäderneslandets myntförhållanden i äldre och nyare tid vore af stor vigt, om
medel blefve anvisade att erlägga den af Expeditionschefen Meinander’ bestämda
lösesumma, hvilken, om man inge i betraktande de pris, som för
äldre och sällsynta mynt i sednare tid varit gällande, icke kunde anses vara
för högt beräknad, samt att ett lika gynsamt tillfälle att föröka de offentliga
myntsamlingarne sent eller aldrig torde erbjudas.
Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst har äfven Riksdagen
ansett, att det nu erbjudna tillfället att komplettera Statens myntkabinett
med sådana sällsynta Svenska mynt, som deruti saknas, icke bör lemnas utan
afseende. Men då det blifvit ifrågasatt, att en del mynt åter skulle försäljas,
torde hela det ifrågasätta anslaget icke vara för ändamålet behöflig!. Då
dessutom Eders Kongl. Maj:t bäst är i tillfälle bedöma, huru Myntkabinettet
med minsta uppoffring från Statens sida må sättas i tillfälle att" förvärfva de
Bih. till Riksd. Prat. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 6 Höft. 4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
mynt utur den Meinanderska samlingen, som för närvarande i Statens samlingar
saknas, vare sig detta med egarens begifvande kan ske genom urval
eller på annat sätt, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t vidtaga de åtgärder, som kunna finnas lämpliga för att förvärfva
Expeditionschefen Meinanders Svenska myntsamling eller de delar
deraf, som för kompletterande af Statens samlingar kunna finnas behöfliga.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 9 Maj 1870.
-
Tab. Litt. A.
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41,
Riks-statens Åttonde
Ecklesiastik-departementet.
Departementschefen ......................................
Departementets expedition...................................
Riksarkivet ............................................
Kongl. Bibliotheket......................*................
Nationalmuseum..............''..........................
Kleresistaten:
Penningar:
Nuvarande beloppet...................... 14,864: 64.
Tillkommer:
Ersättning åt kyrkoherden i Skagerhults pastorat för
3 kubikfot 9 kannor mistad kronotionde. 8: 42.
Dito åt kontraktsprosten i Mora kontrakt för
prostetunna af Wåmhus församling ...... 10: 84. 19: 26. 14,883: 90.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta..................................... 130,160: 79.
Tionde.................................... 315,425:-46.
Oindelt spannmål, såsom i 1870 års Riks-stat . ............. 6,773: 34.
Särskilda förslagsanslag för Kleresiet:
Biskopens på Gotland lön......................... 3,000: —
Åt 13 konsistoriinotarier, å 270 R:dr, högst............... 3,51(k TZ
Domkapitlens expeditioner, Reservationsanslag :......................
Lappmarks Ecklesiastikverk, Förslagsanslag........................
Universiteten (af kontanta beloppet .ett Förslagsanslag å 30,000 R:dr för upprätthållande
till visst belopp af sådana löner vid Upsala universitet, i hvilka spannmål
ingår.)
Penningar:
Nuvarande beloppet.................... 265,337: 49.
Transport 265,337: 49.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
29
Hufvudtitel,
Förslags |
-anslag |
|||||||||||
Indelt tionde |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
||||||||||
Penningar. |
och ersättning |
och ersätt-ning för |
Mått. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
Riksmynt. |
|||||||
R:dr. |
Ö. |
B: dr. |
Ö. |
B:dr. |
0. |
Kub.-fot. |
k. |
B: dr. |
0. |
B: dr. |
0. |
|
17,000 52,800 20,040 27,850 25,550 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17,000 52,800 20,040 27,850 25,550 |
— |
|
14,883 |
90 |
130,160 |
79 |
315,425 |
46 |
3,225 |
4 |
6,773 |
34 |
467,243 |
49 |
|
6,510 10,000 22,700 |
— |
— |
— |
--- |
— |
— |
— |
6,510 10,000 22,700 |
||||
197,333: 90 |
130,160 79 |
315,425 |
46 |
3,225 |
4 |
6,773 34 |
649,693| 49 |
30
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o il.
Transport 265,337: 49.
Tillkommer:
För Upsala universitet:
Förhöjning i anslaget till materiel för den fysiologiska
institutionen............ 500: —
För Lunds universitet:
Förhöjning i anslaget till byggnadsfonden
............... 2,000: —
Anslag till den geologiska institutionen
............... 1,000: —
Ersättning för mistad inkomst af
Stäfvie och Lackalänga församlingars
prebendepastorat .... 2,800: — 5,800: — 271 637- 49
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta.................................... 82,363: 36.
_ Tionde...................................112,381: ?1.
Oindelt spannmål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 168: 42.
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet:
Nuvarande beloppet.............................. 74,051: —
Tillkommer för den pathologiskt-anatomiska institutionen........ 1,000: —
Elementarläroverken, Reservationsanslag:
Penningar:
Nuvarande beloppet................... 1,410,691: 74.
Tillkommer:
Ersättning för ett tillförene af stadskassa!! i Arboga
till en kollega vid dervarande elementarläroverk
utbetaldt lönebidrag . . . 100: —
Godtgörelse för ett likaledes indraget
lönebidrag af Norrköpings kyrkokassa
till två lärare vid elementarläroverket
derstädes......... 133: 34.
För befrämjande af gymnastik- och
vapenöfningar............ 13,500: —
Ett efter gällande statspris svarande
vederlag för den under anslaget
nu inbegripna oindelta spannmål,
hvilken från Riks-staten utesluta 45,615: 15.
Transport 59,348: 49. 1,410,691: 74!
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
31
Penningar. |
Förslå |
gs-anslag: |
Summa. Riksmynt. |
|||||||||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt Mått. |
spanmål. Värde för-slagsvis å 2 K:dr 10 öre |
|||||||||
R:dr. |
0. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
|
197,333 |
90 |
130,160 |
79 |
315,425 |
46 |
3,225 |
4 |
6,773 |
34 |
649,693 |
49 |
|
271,637 |
49 |
82,363 |
36 |
112,381 |
71 |
80 |
2 |
168 |
42 |
466,550 |
98 |
|
75,051 |
75,051 |
|||||||||||
544,022 |
39 |
212,524) 15 |
427,807) 17 |
3,305 |
6 |
6,941 |
76 |
1,191,295)47 |
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
( Transport 59,348: 49. 1,410,691: 74.
Lön till en lektor vid läroverket i
o Luleå................. 2,000: — 61,348: 49.
Af går: Den i stat anslagna kontanta aflöning för
läraren vid skolan i Skeninge.......... 717: 75. 1,471,322:48.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta................''................... 8,913: 96.
Tionde:
Nuvarande anslag................... 208,639: 41.
Afgår: Värdet för 122 kubikfot 5 k:r spannmål,
anslagen läraren vid Skeninge skola..... 257: 25. 208,382: 16.
Seminarium för bildande af lärarinnor............................
Pedagogier och folkskolor:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat................... 44,609: 85.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta..................................... 4,219: —
Tionde.................................... 7,990: 08.
Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 942: 69.
För folkundervisningen, Reservationsanslag:
Seminarier för folkskolelärares bildande:
Nuvarande belopp....................... 90,000: —
Tillkommer, förhöjning..................... 7,000: — 97,000: _
Stipendier för scminarii-elever....................... 45,000:
Arfvoden och resekostnadsersättning för folkskoleinspektörer..... 40,000
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna.............. 10,000
Löneförbättring för examinerade folkskolelärare............. 150,000
Understöd för högre folkskolor....................... 10,000
Folkskoleväsendets utveckling och förbättring:
Nuvarande beloppet.................... 160,000: —
Tillkommer, förhöjning.................. 15,000: — 175,000:
Gymnastiska Central-institutet
Sundhets-kollegium med Medicinalstaten (derunder ett Reservationsanslag å 6,000
R:dr)..............................................
Barnmorskeundervisningen och Barnbördshusen:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.................. 21,841: —
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana...... 4,103: 82.
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
33
Penningar. |
— |
Förslags- |
anslag: |
8 limma. Riksmynt. |
|||||||
Indelt ränta i 1 |
Indelt tion t |
6 |
Oindelt s |
panmål. |
|||||||
1 |
Mått. |
Värde för-slagsvis ä 2 R:dr 10 öre |
|||||||||
It-dr. |
K |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
Ö. |
Kub.-fot.. 1 |
k. j |
R:dr. |
O. |
R:dr. |
O. |
544,022 |
39 |
212,524 |
15 |
427,807 |
17 |
3,305 |
6 |
6,941 |
76 |
1,191,295 |
47 |
1,471,322 |
! 48 |
8,913 |
96 |
208,382 |
16 |
1,688,618 |
60 |
||||
25,000 |
25,000 |
||||||||||
44,609 |
85 |
4,219 |
— |
7,990 |
08 |
448 |
9 |
942 |
69 |
57,761 |
62 |
527,000 |
— |
'' |
__ |
527,000 |
! 1 — |
||||||
29,400 |
— |
— |
— |
--- |
! — |
29,400 |
- |
||||
280,121 |
,-- |
— |
i |
280,127 |
|||||||
21,841 |
J — |
1 1- |
4,10f |
85 |
__ |
- |
i |
_ |
25,944 |
-1 82 |
21,841 —|--- | 4,103! 82 ---j—j —— |—]____
2,943,322^72 225,657| U\ 648,283 23: 3,754! 5| 7^884; 451 3,825,147! 51
Bill. till Eiksd. Prat. 1870. 10 Sami, 1 Afd. 1 Band, 6 Käft. 5
84
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
V
Transport
Ortopedisk a institutet .....................................
Veterinärundervisningen.....................................
Vaccinationens befrämjande..................................
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet............................ 40,000: —
Tillkommer, förhöjning........................... 35,000: —
Svenska Läkaresällskapet . . . ................................
Svenska Akademien.......................................
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:
Nuvarande beloppet.............................16,150: —
Tillkommer: För underhåll och fortsättning af inredningen i Statens
historiska museum och myntkabinett................. 300: —
Fria konsternas akademi:
Till aflöning in. m.............................. 39,600: —
„ utrikes resestipendier, Reservationsanslag.............. 8,000: —
„ inköp af Svenska konstnärers arbeten, Reservationsanslag . . . 6,000: —
Musikaliska akademien.....................................
Naturhistoriska Riksmuseum:
Nuvarande beloppet.............. 41,250: —
Tillkommer: Förhöjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta
föremål och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande . 2,700: —
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Allmänna institutet............................. 81,000: —
Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för
medellösa döfstumma barn ...................... 20,000: —
Fattigvården i Stockholm och landsorterna:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat................. . 9,141: 25.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta.................................... 158: 29.
Tionde.................. . ................. 236: 46.
Fattigvården i allmänhet, Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet. . ........................ 15,000: —
Tillkommer, förhöjning............................ 20,000: —
Serafimerordens-lasarettets underhåll.............................
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o ål.
35
- a n s 1 a c |
|||||||||||
Penningar. |
r o r s J a g s |
Summa. Riksmynt. |
|||||||||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt Matt. |
spanmål. Värde för-slagsvis å 2 Rdr 10 öre |
||||||||
K: dr. |
Ö. |
It: dr. |
Ö. |
Rdr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Rdr. |
Ö. |
Rdr. |
O. |
2,943,322 |
72 |
225,657 |
11 |
648,283 |
23 |
3,754 |
5 |
7,884 |
45 |
3,825,147 |
51 |
8,250 |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
— |
— |
— |
8,250 |
— |
39,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
— |
— |
— |
39,400 |
— |
3,600 |
3,600 |
||||||||||
75,000 |
75,000 |
||||||||||
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—--- |
— |
3,000 |
— |
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
||||||
14,710 |
— |
“ |
14,710 |
||||||||
16,450 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
— |
16,450 |
— |
|
53,600 |
- |
53.600 |
|||||||||
30,300 |
30,300 |
||||||||||
43,950 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
43,950 |
— |
|
101,000 |
— |
— |
-- |
— |
— |
—— |
— |
— |
— |
101,000 |
— |
9,141 |
25 |
158 |
29 |
236 |
46 |
— |
— |
— |
— |
9,536 |
— |
35,000 |
35,000 |
||||||||||
24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
|
3,412,723 |
97 |
225,815 40 |
648,519 |
69 |
3,754 |
5 |
7,884 |
45 |
4,294,943) 51 |
36
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
Transport
Hospitals och Lasaretts underhåll:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.................... 7,804: 33.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta..................................... 18,856: 27.
Tionde.................................... 89,587: 68.
Oindelt spannmål, såsom i 1870 års Riks-stal............... 148: 89.
Stora Barnhuset i Stockholm:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat................... 1,750: —
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana....... 42,930: 09.
Frimurarebarnhuset......................................
Barnhusen i landsorterna:
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana..............
Kyrkors underhåll:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.................. 6,720: 83.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta.................................... 14,089: 62.
Tionde................................... 284,401: 95.
Oindelt spån mål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 2,067: 66.
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, Reservationsanslag. . .
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in., Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet............................... 16,854: 06.
Tillkommer, förhöjning............................. 28,222: 40.
Extra utgifter, Reservationsanslag...............................
Summa
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
37
Förslags |
-anslag |
|||||||||||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt |
spanmål. |
Summa. |
||||||||
Penningar. |
och ersätt-ning för |
Mått, |
1 |
Värde för-slagsvis å 2 K:dr 10 öre |
Riksmynt. |
|||||||
R:<lr. | 3,412,723 |
ö. 97 |
R:dr. 225,815 |
4°o'' |
R:dr. 648,519 |
Ö. 69 |
Ku b.-fot. 3,754 |
k.l 5 |
R:dr. 7,884 |
Ö. 45 |
R:dr. 4,294,943 |
Ö. 51 |
|
7,804 |
33 |
18,856 |
27 |
89,587 |
68 |
, 70 |
9 |
- 148 |
89 |
116,397 |
17 |
|
1,750 1,250 |
— |
— |
42,930 |
09 |
— |
— |
— |
44,680 1,250 |
09 |
|||
1-- |
— |
25,672 |
71 |
" |
25,672 |
71 |
||||||
6,720 20,000 1,500 |
83 |
14,089 |
62 |
284,401 |
95 |
984 |
6 |
2,067 |
66 |
307,280 20,000 1,500 |
06 |
|
45,076 15,000 |
46 |
- |
45,076 15,000 |
46 |
* |
|||||||
3,511,825 |
59 |
258,761 |
29 |
1,091,112 |
12 |
4,810 |
10,101 |
| 4,871,800 |
38
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
Tat). Litt. B.
Extra Statsregleringsanslag tillhörande Åttonde Hufvudtiteln.
Eiksmynt. |
||
EcJclesiastik-departementets expedition: |
R:dr. |
Ö. |
För biträde vid handläggning af ärenden rörande lönereglerin-gen för presterskapet i riket.................... |
3,000 |
— |
Kongl. Bibliotheket : Till uppförande af byggnad för Kongl bibliotheket....... |
45,000 |
— |
Kleresistaten: Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pasto-rats- och sockenadjunkters lönevilkor, Reservationsanslag .< . . |
10,000 |
— |
För folkundervisningen: Till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till er-forderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole-lärare .....................‘20,000: - För undervisning i trädgårdsskötsel vid folksskolelä- rare-seminarierna..................... 4,500: -— — |
24,500 |
|
Sundhets-kollegium: Till löneförbättring för dess em bets- och tjensteman samt förste |
8,050 |
|
Vetenskaps-akademien: |
||
Till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges |
1,200 |
— |
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien: Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem- ningar m. in....................... 5,000: — „ arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ord-nandet och vården af akademiens samlingar samt till aflöning åt vaktbetjeuingen........... 4,000: — „ utgifvande af plancheverk öfver fornsaker m. m.. 2,000: — |
11,000 |
|
Transport |
102,750 |
— |
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
39
Riksmynt. |
|||
R:dr. |
Ö. |
||
För Hospitalsvården: |
Transport |
102,750 |
— |
Till hospitalsfondens förstärkande........... „ fortsättning af liospitalsbyggnaden vid Göteborg Bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade |
120,000: — 2,500: — 3,000: - |
175,500 |
|
Diverse anslag: |
|||
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar sällskapets handlingar............... Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska |
600: — 1,050: - 1,500: — 2,500: — 800: — 1,500: — |
||
Till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande af ett historiskt arbete............. Understöd för fortsatt utgifvande af planchcverket |
7,950 |
||
Summa |
286,200 |
— |