16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
N:o 39.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.
— — — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26 och Memorial N:o 31.)
8. A. K.
I afseende å Riks-statens Sjette Hufvudtitel, innefattande anslagen till
Civil-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
hvilka här nedan omförmälas.
Departementets Expedition.
Ro. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen
till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande för nästkommande år anvisat ett extra anslag af 1,800 R:dr.
Statistiska Tabeilkominissionen.
2:o. Sedan Chefen för Statistiska Centralbyrån uti underdånig skrifvelse
af den 3 November sistlidet år hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning
derom, att byråns vaktbetjentes aflöning 700 R:dr, som enligt gällande
stat utginge med 500 R:dr till en vaktmästare, hvilken åtnjöte fri
bostad, och med 200 R:dr till en biträdande vaktbetjent, måtte ökas till
1,000 R:dr, har Eders Kongl. Maj:t, som funnit den föreslagna anslagstill
ökningen
-
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
ökningen vara af behofvet påkallad, föreslagit, att aflöningsmedlen för Statistiska
Centralbyrån måtte med 300 R:dr förhöjas.
Denna nådiga framställning bär Riksdagen bifallit.
Kommers-kollegium.
3:o. Då vid behandlingen af ett inom Riksdagen väckt förslag angående
förening af bergmästaretjensterna i femte och sjette distrikten Riksdagen
trött sig finna, att flera af de göromål, som vid sednaste reglering af
bergslagsstaten blifvit åt bergmästarne uppdragna, numera dels upphört,
t. ex. uppgörande af längder för uppbörden af bergsbrukens riksdagsfullmäktiges
arfvode!!, dels blifvit till följd af sedermera utvidgad frihet för
bergshandteringen betydligen inskränkta, i hvilket afseende bör nämnas Kong!.
Förordningen af den 20 September 1859, dels slutligen utan olägenhet kunna
till andra tjensteman öfverlåtas, såsom förvaltningen af grefve- och malmöreskassorna,
utfärdandet af mutsedlar m. m.; bär Riksdagen, som i saknad
af erforderlig utredning icke kunnat ingå i någon speciel pröfning af förberörda
förslag, deremot ansett det kunna med skål ifrågasättas, huruvida
icke i allmänhet den nuvarande kontrollen öfver nämnda handtering kunde
på ett billigare sätt anordnas och besparingarne till grufvedriftens och bergsbrukets
fromma nyttigare användas; och får vid sådant förhållande Riksdagen
i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong!. Maj:t i nåder
taga under öfvervägande, huruvida icke bergmästaretjensterna må kunna
indragas eller genom förändrad distriktindelning dessa tjensters antal
förminskas.
Laudtmäteristaten.
4:o. Sedan, med anledning af eu hos Riksdagen gjord framställning
derom, att andre landtmätaretjensterna, såsom numera obehöfliga, måtte indragas,
Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868, bland annat
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida
en förändrad organisation af landtmäterikorpsen i riket måtte kunna
genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blefve större än hvad beliofvet
kräfde, både, enligt hvad af det den nådiga Propositionen angående
Statsverkets tillstånd och behof bilagda Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden
inhemtats, Landtmäteri-styrelsen uti deröfver infordradt underdånigt utlåtande,
på anförda skäl, hemställt om vidtagande af åtgärder i sådan riktning,
att den till hvarje andre landtmätaretjenst, som kunde komma att
indragas, hörande lön 900 R:dr måtte under högst 10 år fördelas i två
lika expektansarfvoden och tilldelas äldre kommissionslandtmätare att af
Bih. till Riksd. Rrot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 4 Häft. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
dem innehafvas, intill dess de blifvit lagligen berättigade till pension å allmänna
indragningsstaten, hvarjemte Styrelsen förklarat sig icke kunna afgifva
något förslag till omorganisation af landtmäterikorpsen, hvarigenom
landtmätarnes antal kunde, utan afbidan på de nu anställdes successiva
afgång, minskas till hvad behofvet kräfde, enär alla landtmätare voro
genom landtmäteri-instruktionen samt fullmakter och konstitutorial tryggade
vid sina befattningars innehafvande, intill dess de derifrån erlmllo afsked,
och vid rättigheten att under tiden få sysselsätta sig med tjenstegöromål
i den mån sådana erbjödos.
Emellertid både i detta ämne jemväl andra Underdåniga framställningar
blifvit gjorda. Landtmätarne i Christianstads län både nemligen
anhållit, att nämnda län måtte i landtinäteridistrikt indelas; och sedan en
bland landtmätarne i riket bildad förening åt utsedde komiterade uppdragit
att utarbeta förslag till en förändrad organisation af landtmäterikorpsen,
både bemälde komiterade till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat ett sådant,
utaf största delen af rikets landtmätare godkändt förslag, åsyftande, bland
annat, hela rikets indelning i omkring 200 landtmäteri-distrikt, med en i
hvarje distrikt anställd, på stat aflönad landtmätare, på hvilka skulle öfverflyttas
ekonomiska karteverkets arbeten samt insamlandet och beredandet
af uppgifter för jordbruksstatistiken m. in., hvilket förslag Landtmäteristyreisen
uti deröfver afgifvet utlåtande i hufvudsakliga delar förordat.
Eders Kongl. Maj:t, som vid pröfning af dessa särskilda framställningar
funnit tiden ännu icke vara inne för framläggande af något allmänt
regleringsförslag i den af komiterade angifna riktning, har nu endast föreslagit
Riksdagen att, derest andre landtmätaretjensterna blefvo af Eders
Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som då voro lediga
eller endast på förordnande innehades, samt de öfriga i mån af innehafvarnes
afgång, lönerna, allt efter som de blefvo tillgängliga, måtte af
Eders Kongl. Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska
karteverket.
Denna Eders Kongl- Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen på
det sätt bifallit, att Riksdagen för sin del beslutat, att, derest andre landtmätaretjensterna
varda af Eders Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års
slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande innehafvas, samt de
öfriga i mån af innehafvarnes afgång, den besparing i utgifterna å Hufvudtiteln,
som sålunda uppkommer, tills vidare må af Eders Kongl. Maj:t få
användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
19
Btikets <‘k<mvmifika karteverk.
5:o. För detta karteverk har Eders Kong!. Maj:t äskat, utöfver det
å ordinarie stat uppförda belopp 6,000 R:dr, extra anslag af 20,000 R:drul!
arbetena i Norrbottens län, och 40,000 R:dr till öfriga arbetena, eller
tillsammans 60,000 R:dr.
Då, enligt hvad Riksdagen inhemtat, Eders Kongl. Maj:t, som, jemlikt
beslut den 14 December nästlidet år, ställt ekonomiska karteverket,
utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-styrelsen, dervid tillika
anbefallt Styrelsen att efter någon tids förlopp på grund af derunder vunnen
erfarenhet till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning,
angående de nya eller förändrade föreskrifter, som i ett eller annat hänseende
kunde af omständigheterna påkallas, torde på grund häraf och med
anledning af de anmärkningar, som blifvit uttalade mot detta karteverks
störa kostnader i förhållande till dess långsamma fortskridande, visserligen
kunna förväntas att en ny arbetsplan innan kort må blifva framlagd. I
donna syftning har Riksdagen jemväl, uti sin underdåniga skrifvelse angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel, gjort
framställning om åvägabringande af ett närmare samband emellan arbetena
för de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken. Emellertid
har Riksdagen ansett omständigheterna påkalla, att redan nu från ekonomiska
karteverket skiljas de kostsamma och för det egentliga karteverket
hinderliga arbetena med utgifning af kartorna. De obetydliga belopp,
hvartill försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen uppgår, motsvara
icke de störa uppoffringar, Staten fatt vidkännas för deras utgifning; och
detta förhållande torde hafva sin förklaring deruti, att intresset för de utgift^
kartorna hufvudsakligen förefinnes endast hos innevånarne i de orter,
kartorna omfatta. Billigt synes derföre vara, att de landsting, hushållningssällskap
eller kommuner, som önska komma i åtnjutande af en dylik karta,
äfven drabbas af de med utgifningen förenade utgifter, helst Staten i allt
fall förut bekostat det dyrbaraste och väsendtligaste, nemligen den ritade
kartan. På grund af hvad sålunda förekommit och då beloppet af de poster,
som i ekonomiska karteverkets utgiftsstat kunna hänföras till utgifningskostnader,
uppgå till något mer än 8,000 R:dr, har Riksdagen, som,
beträffande det begärda anslaget för kartearbetena i Norrbottens län, icke haft
något att erinra, funnit skäligt Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning
på det sätt bifalla, att Riksdagen till ekonomiska karteverket, utöfver
det på ordinarie stat derför uppförda anslag 6,000 R:dr, anvisat å extra
stat 20,000 R;dr till arbetena i Norrbottens län och 32,000 R:dr till öfriga
arbeten, eller tillsammans 52,000 R:dr; anhållande Riksdagen i underdå
-
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 39.
nighet, att utgifningen på Statens bekostnad af de ekonomiska kartorna,
utom den öfver Norrbottens län, må tills vidare inställas.
Landsstaterna I länen.
6:o- 1 enlighet med hvad Eders Kong!. Maj:t under donna anslags
rubrik
föreslagit har Riksdagen beslutat, dels att, med anledning deraf, att
landsstatstjenstemäns boställen blifvit till statsverket indragna, det kontanta
anslaget ökas med ett belopp, motsvarande de indelnings hafvande tillerkända
ersättningar, eller 3,437 R dr, men de indelta räntorna deremot minskas
med 223 R:dr, dels ock att den innehafvare!! af bostället Wara
Stommen tillerkända årliga ersättning för mistad nyttjanderätt till jord,
som från samma boställe exproprierats, under förevarande anslå» uppföres
med 13 R:dr. 6 11
Statens jernvägstrafik.
, Eders ICongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till Statens
jei nvägstrafik matte uppföras till samma belopp, som för innevarande
år, eller 4,300,000 R:dr.
Riksdagen, som vid granskning af de i det vid den nådiga Propositionen
fogade Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden intagna kalkyler öfver utgifterna
vid jernvägstrafiken för år 1871 ansett förenklingar och besparingar
i ti afikstaten kunna ega rum, har derföre för nämnda år uppfört ifrågavande
anslag till 4,200,000 R:dr.
8:o. Uti särskild under den 21 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten
nådig Proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att en ny mindre
jernvägsstation, med benämning Killeberg, enligt eu af Intendenten N. F.
Frykholm upprättad plan, måtte för eu kostnad af högst 30,000 R:dr under
loppet af innevarande år anläggas mellan stationerna Ousby och Elmhult
vid södra stambanan, men Riksdagen har icke funnit skäl detta nådiga
förslag bifalla.
9:o. Sedan Malmö sockerbruksaktiebolag, med tillkännagifvande, det
bolaget ämnade vid Arlöfs by, nära södra stambanan mellan Malmö och
A karp, anlägga en fabrik för sockerberedning af h vitbetor, hos Styrelsen för
Statens jernvägstrafik hemställt, att å lämplig plats vid nämnda by måtte
på Statens jernvägstrafiks bekostnad inrättas eu jernvägsstation, hvarvid
bolaget, med afseende å den ringa vattentillgången å Malmö station för
lokomotivens derstädes behof, erbjudit sig att för Statens jernvägars räkning
vid förberörda fabrik tillhandahålla erforderliga qvantitetcr färskt
vatten, samt Styrelsen _ med anledning häraf uti ett den 20 nästlidne Januaii
afgifvet underdånigt memorial af anförda skål föreslagit att, på vilkor,
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
21
ett för sådant ändamål med bolaget upprättadt, det underdåniga memorialet
felaktigt förslagskontrakt innehölle, en jernvägsstation finge på trafikens
bekostnad anläggas å ifrågavarande plats, har Eders Kongl. Maj:t, uti en
till Riksdagen den 11 sistlidne Februari aflåten nådig Proposition, till
Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemnat frågan om behofvet af
en mindre stations anläggning vid Arlöf.
Efter öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit har Riksdagen
icke funnit skäl bifalla förslaget om anläggning af ifrågavarande
jernvägsstation.
Skiften och afvittringar.
10:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen för storskiftes-
och afvittring sarbetenas fortsättande beviljat, utöfver det ordinarie
till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag af 107,000 R:dr.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinannanäringar.
ll:o. Vidare har Eders Kongl- Maj:t föreslagit, att följande vid sista
och flera föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för
år 1871 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid. allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
6,000 R:dr;
b) till prisbelöningar vid. täfling smöten för gödboskap, smör, ost, fläsk
och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa
och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel
till dessa utställningar, 3,000 R:dr;
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård m. m. 2,000 R:dr; och
d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som vid
föregående riksdagar bestämts, 4,500 R:dr.
Med bifall till denna nådiga framställning har Riksdagen de äskade
extra anslagen, tillhopa 15,500 R:dr, för år 1871 anvisat.
12:o. Likaledes har Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl.
Maj:t i Nåder äskat, till fortsättande af de geologiska undersökningarne anvisat
för år 1871 ett extra anslag af 55,000 R:dr.
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
13:o. Uti underdånig skrifvelse af den 3 sistlidne December hade,
enligt hvad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition inhemtats, Styrelsen
för Teknologiska Institutet, bland annat anfört, att, enär sistlidne års
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Riksdag, med anledning deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst
meddelades vid nämnda institut, indragit anslaget för sådan undervisning
vid Artilleriläroverket å Marieberg, samt denna undervisning i följd
deraf numera vid sistnämnda läroverk upphört, och Teknologiska Institutet
alltså hädanefter kom me att blifva landets högsta läroanstalt för civil-ingeniörer,
Styrelsen funnit sig höra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derå, att den undervisning i väg och vattenbyggnadskonst, som
hittills vid institutet meddelats, ingalunda kunde anses motsvara nutidens
fordringar å ett läroverk, som hade till uppgift att för det allmännas tjenst
bilda dylika ingeniörer, och att en utsträckning af lärokursen för civil-ingeniörer
derstädes derföre syntes vara af behofvet påkallad. Att den treåriga
lärokurs, som vid institutet för närvarande meddelas, icke kunde vara
annat än ofullständig i jemförelse med lärokurserna för civil-ingeniörer vid
de förnämsta utländska tekniska läroverk, hade Styrelsen funnit ådagalagdt
genom de upplysningar rörande dessa, som institutets föreståndare, i eu
till institutets lärare-kollegii protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga
skrifvelsen bifogad promemoria lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning
väl ordnades hade Styrelsen ansett aldra minst höra underskattas
i Sverige, hvarest så störa jernvägsbyggnader för närvarande vore under
arbete och så många val behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet
ännu återstode att utföra. Styrelsen hade derföre hemställt, att lärokursen
för civil-ingeniörer vid institutet måtte från och med höstterminen
1871 få utsträckas från 3 till 4 år, för hvilken utvidgning följande förhöjning
af institutets årsanslag erfordrades:
Tillökning i aflöning åt läraren i väg- och vattenbyggnadskonst
..................................................................................................
Dito åt läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst
Aflöning till en ny lärare i topografi och geodesi......................
Dito till eu assistent i väg- och vattenbyggnadskonst
2,250
550
750
500
Summa R:dr 4,050
Jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hade fästat
Eders Kongl- Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka kursen
för civil-ingeniörers undervisning och af anförda skål hemställt, att det anslag,
som förut till ingeniörs-elevers undervisning utgått till Krigshögskolan,
måtte i nåder föreslås att för år 1871 ånyo uppföras, för att utgå till
Teknologiska Institutets behof med 3,000 R:dr.
Eders Kongl. Maj:t, som lika med Styrelsen för Teknologiska institutet
och allmänna väg- och vattenbyggnader ansett en utsträckning af
lärokursen för civil-ingeniörselever från tre till fyra år vara af behofvet på
-
23
Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 39.
kallad, har nu föreslagit Riksdagen att bevilja den härför erforderliga anslagstillökningen
af 4,050 R:dr, samt, då fjerde årets kurs skulle börja den
1 November 1871, deraf för samma år anvisa ett belopp af 825 R:dr.
Utan att ingå i något bedömande, huruvida lärokursen för civil-ingeuiörer
bör utsträckas från 3 till 4 år, har Riksdagen dels till löneförbättring
för läraren vid institutet uti väg- och vattenbyggnadskonst och dels
för undervisning uti topografi och geodesi beviljat ett ökadt anslag af
2,500 R:dr, att å ordinarie stat uppföras under lika vilkor, som institutets
öfriga årsanslag.
14:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t i den nådiga Propositionen om Statsverkets
tillstånd och behof äskat förhöjning med 10,100 R:dr i det anslag
af 46,500 R:dr, som utöfver det ordinarie anslaget, 15,000 R:dr, är för
Stockholms slöjdskola provisoriskt å Riks-staten uppfördt, har Eders Rörig],
Maj:t under den 18 nästlidne Februari till Riksdagen afl åt i t särskild nådig
Proposition angående anslag till nämnda skola, hvaraf inhemtats, bland annat,
att, sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 8 Maj 1867 anhållit
att, efter det undervisningsplanen för slöjdskolan blifvit ordnad i öfverensstämmelse
med skolans hufvudsakliga syftemål, Eders Kongl. Makt
täcktes för Riksdagen framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat,
både Kommers-kollegium, som erhållit nådig befallning att, efter inhemtande
af Styrelsens för slöjdskolan yttrande och förslag, huru i den af Riksdagen
antydda syftning undervisningen kunde ordnas, till Eders Kongl. Maj:t
inkomma med detta yttrande jemte eget utlåtande, uti skrifvelse den
15 December nästlidet år i underdånighet öfverlemnat af skolstyrelsen
uppgjorda förslag till undervisningsplan samt inkomst- och utgiftsstat
för slöjdskolan från och med 1871, Indika förslag finnas i den nådiga Propositionen
intagna.
Hvad undervisningsplanen beträffade, hade Kommers-kollegium funnit
åtskilliga förändringar deruti vara af omständigheterna föranledda, hvarjemte
Kollegium på anförda skål föreslagit vissa nedsättningar i de af skolstyrelsen
i statsförslaget upptagna utgiftsposter, hvarigenom summan å utgiftsstaten
nedbragts från 81,900 R:dr till 80,400 R:dr, för hvilkas betäckande,
med beräkning af skolans fasta inkomster till 23,800 Rall-, ett ytterligare
statsbidrag af 56,600 R:dr skulle vara erforderligt. Då en något längre
erfarenhet om skolans verksamhet under nya förhållanden, än som ännu
kunnat vinnas, vore af nöden för ett jemförelsevis tillförlitligt bedömande
af skolans verkliga behof samt jemväl vissa föreslagna, besparing åsyftande
förändringar i vilkoren för tillträde till undervisningen ännu icke blifvit
tillämpade, hade Kollegium ansett ofvannämnda, utöfver det ordinarie anslaget
erforderliga, belopp fortfarande böra i Riks-staten provisoriskt upp
-
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
föras; och har Eders Kong!. Maj:t, som ansett hvad Kommers-kollegium,
rörande undervisningsplanen och i öfrigt, för så vidt utgiftsstaten deraf vore
beroende, yttrat och hemställt, vara af beskaffenhet att böra af Eders Kongl.
Maj:t godkännas, föreslagit Riksdagen att för år 1871, utöfver det anslag
af statsmedel, slöjdskolan har sig på ordinarie stat tillagdt, åt nämnda skola
anvisat 56,600 R:dr.
Med bifall till denna nådiga framställning har Riksdagen, utöfver
det å ordinarie stat till slöjdskolan i Stockholm uppförda anslag 15,000
R:dr, för år 1871 åt nämnda skola anvisat ett belopp af 56,600 R:dr.
15:o. Såsom bidrag till underhållande af väf''skolan i Boras har
Eders Kongl. Maj:t för år 1871 äskat ett extra anslag af 3,000 R:dr, eller
enahanda belopp, som vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne
beviljats, med vilkor att från länets landsting, eller eljest inom orten, tillskötes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget; och har Riksdagen
det äskade anslagsbeloppet anvisat
Bdrämjaside
i allmänhet af slöjderna.
16:o. Vid 1862—1863 årens riksdag uppfördes på ordinarie stat
ett vid nästföregående riksmöte beviljat extra statsanslag af 3,000 R:dr årligen
till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,
hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och konstfärdighet.
Då detta anslag, oaktadt det vid derpå följande riksdag höjdes
till 6,000 R:dr, visat sig otillräckligt i så måtto att af ett stort antal kompetente
sökande endast få kunnat hugnas med dylikt understöd, har hos
Riksdagen fråga blifvit väckt om anslagets förhöjande. Med anledning
häraf och då det för den inhemska industrien onekligen är särdeles gagneligt
att med utmärktare anlag utrustade arbetare i de särskilda yrkena beredes
tillfälle att i främmande länder med mera utvecklad industri förskaffa
sig ökade insigter, smak och yrkesskicklighet, har Riksdagen funnit skäligt
förhöja ifrågavarande anslag med 2,000 R:dr, eller från 6,000 R:dr till
8,000 Rdr.
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
17:o. Med anledning af eu utaf Direktionen för navigationsskolan i
Calmar gjord och af Kommers-kollegium förordad underdånig framställning
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit att, på det undervisning vid nämnda
skola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna an/
ordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte
förhöjas
25
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
förhöjas med 500 R:dr; och har Riksdagen den äskade anslagsförhöjningen
beviljat.
Karantänsinrättningen på Känsö.
18:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t den 19 Februari sistlidet år beslutit
en förändrad organisation af karantänsinrättningen på Känsö, hvarigenom
utgifterna för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen
kunde genomföras, lcomme att minskas, samt denna omorganisation
redan ledt till sådan minskning, att den för innevarande år för inrättningen
fastställda utgiftsstat upptoge omkostnaderna till endast 15,850
R:dr, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att det för nämnda karantänsinrättning
uppförda förslagsanslag, 18,500 R:dr, måtte med 2,650 R:dr nedsättas,
så att det för år 1871 komme att i Rik s-staten utföras med det i
omförmälda utgifts-stat upptagna belopp: och har, på sätt Eders Kongl.
Maj:t sålunda föreslagit, förslagsanslaget till Känsö karantänsinrättning
blifvit nedsatt till 15,850 R:dr.
Kontrollen å bräiivhisförfattningarnes tillämpning och
restitution af ti ilverkningsafgift för ntfördt bränvin.
19:o. Med anledning deraf att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes
tillämpning och till restitution af tillverkningsafgift för
ntfördt bränvin, i innevarande års Riks-stat upptaget till 440,000 R:dr,
lemnat betydligt öfverskott icke allenast för 1868, utan äfven för år
1867, har Eders Kongl. Maj:t, som, jemlikt en i Statsråds-protokollet intagen
kalkyl, ansett utgifterna å detta anslag höra beräknas till 400,000 R:dr,
föreslagit att ifrågavarande anslag måtte med 40,000 R:dr nedsättas; och
har, i öfverensstämmelse härmed. Riksdagen uppfört nämnda förslagsanslag
till minskadt belopp af 400,000 R:dr.
Hese- och traktaHientspeiiiiingar samt skrifmaterialier
och expenser in. m.
20:o. Enär anslagen till rese- och traktamentspenningar samt till
skrifmaterialier och expenser ro. ro. såväl 1868 som flera föregående år varit
otillräckliga, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag måtte förhöjas,
det förra med 8,000 R:dr och det sednare med 9,998 R:dr: och har,
med bifall härtill, Riksdagen förhöjt förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
med 8,000 R:dr eller från 15,000 R:dr till 23,000 R:dr samt
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. med ett för
jemnande af Hufvudtitelns slutsumma lämpadt belopp af 10,023 R:dr eller
från 50,046 R:dr 8 öre till 60,069 R:dr 8 öre.
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Käft.
4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.9.
21:o. Ofriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag äro
af Riksdagen bestämda till enahanda belopp, som i nu gällande Riks-stat
äro upptagna; kommande, i följd af Riksdagens nu i underdånighet anmälda
beslut, Hufvudtiteln att minskas med 106,000 R:dr och dess slutsumma att
uppgå till 7,610,400 R:dr på sätt bilagda tabell Ritt. A närmare utvisar.
22:o. Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjort
underdånig framställning om löneförhöjningar med 500 R:dr till den tjensteman,
som är kamererare och kansli-ledamot, och med 100 R:dr till
vaktmästaren hos Styrelsen, har i följd häraf Eders Kong!. Maj:t till aflöning
åt nämnda Styrelse samt dess tjenstebiträden, hvartill under flera år
anvisats 32,800 R:dr årligen, nu äskat ett extra anslag till förhöjdt belopp
af 33,400 R:dr.
Det sålunda äskade anslagsbeloppet har Riksdagen beviljat.
23:o. Då deremot behållning vanligen uppkommit å det extra anslag
af 30,000 R:dr årligen, som hittills beviljats till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten, har Eders Kong!. Maj:t, i enlighet med derom
af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjordt underdånigt förslag,
ansett samma anslag kunna nedsättas med 5,000 R:dr och derföre
för år 1871 härtill endast äskat 25,000 R:dr; och bär Riksdagen detta belopp
25,000 R:dr för år 1871 på extra stat anvisat.
24:o. Till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten,
har Riksdagen, i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda
nådiga framställning, anvisat ett extra anslag till samma belopp, som vid
flora föregående riksdagar beviljats, eller 2,000 R:dr.
25:0. Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att, med anledning
af de i Eders Kongl Maj:ts nådiga Proposition om statsverkets
tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af medel för kanal-
och slussanläggningar, för hamnbyggnader, för anläggning af nya samt
förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar, för
befrämjande af utdikning^ och vattenaftappningar med flera allmänna arbeten,
Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t afl åt! t särskild underdånig skrifvelse.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 9 Maj 1870.
V
i
Litt, A.
v1'' P‘V
. . '' ; v.- . '' .''iU , -/ = • - ..
. '' .. , x. IH '' I
. , U x ” : : h
''-4 ■'' ■ ■
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Riks-statens Sjette
Civil-departementet.
Statsråden utan departement..........
Departements-chefen.............
Departementets expedition...........
Kommers-kollegium.............
Statistiska Tabell- kommissionen:
Nuvarande beloppet...........
Tillkommer i aflöningsanslaget för Statistiska Centralbyrån
Landtmäteristaten.............
För Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag
Ofverståthållare-embetet...........
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet.............1,075,108: 82.
Tillkommer: Ersättning till landsstats-tjenstemän för af dem
frånträdda boställen........ 3,437: —
Ersättning för exproprierad mark från länsmans
bostället
Wara Stommen i Skaraborgs län . . ] 3: —- 3 45Q.
3 å 12,000: —
29,700: _
300: —
''1,078,558: 82.
Transport 1,078,558: 82.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
29
ufvudtitel.
Penningar.
R:dr.
36.000
17.000
45,600
86,950
30,000
95,500
6,000
77,267
I
Fors] |
a g |
s a n s 1 a g. |
I |
||||||
Indelt tionde |
Oindeit |
spanmål. |
Summa |
||||||
Indelt ränta och |
Matt. |
Värde förslags-vis ä 2 R:dr |
Riksmynt. |
||||||
foten. |
|||||||||
Rdr. |
Ö. |
Rdr. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
ö. |
Rdr. |
ö. |
36.000 17''0 00 |
|||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
45,600 86,950 30,000 |
|||||||||
1 |
|||||||||
_ |
|||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
95,500 6,000 77,267 |
—i |
|
-1 |
— |
- |
— |
— |
-1 |
394,3 17 |
-1 |
394,3-17
30
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Transport 1,078,558: 82
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta:
Nuvarande beloppet..............I 53,196: 09.
Af går: Räntor åt till Statsverket indragna boställen . . . _ 223: — 152,973: 09
Tionde..................... • "MI. 86
Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat...........15,031. 38
Särskildt förslagsanslag för landsstaterna i länen:
Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:
Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar......
Statens järnvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafik med len utgå:
Nuvarande beloppet.................. 4,300,000.
Afgå . . ................- '' - ±00,000:
Gästgifvares friheter:
Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.......... 1,039. 13
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
Ränta........~............- - 17’42R: 7 i
Tionde...................... 8: 6
Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 0
Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och tir särdeles ryckande
reservationsanslag .............. •
Färjor och färjekarlar:
Penningar, såsom i 1870 ars Riks-stat...............
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:
n- . .... 184: 69
Ranta............... o7. 47
Tionde.....................6‘i ‘
S:gi
Transpor
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
31
Penningar. |
Fors |
agsanslag. |
Summa Riksmynt. |
||||||||
Indelt ranta och |
Indelt tionde 1 |
Oindelt spanmål. |
|||||||||
Matt. |
1 Värde förslags-j vis ä 2 R:dr |
||||||||||
lt:dr. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
ö. |
Kub.-fot. |
1 k. 1 |
R:dr. |
10. |
R:dr. |
Ö. |
3 q 4 3 ,| 7 |
I |
394 34 7 |
|||||||||
4,078,558 |
82 |
152,973 |
09 |
42,364 |
86 |
7,4 57 |
8 |
. 4 5,034 |
38 |
1,258,925 |
15 |
5,000 |
— |
— |
--- |
— |
'' |
— |
— |
5,000 |
! |
||
4,200,000 |
— |
— |
--- |
— |
——- |
— |
4,200,000 |
! |
|||
1,039 |
13 |
17,423 ■ • '' |
74 |
8 |
64 |
38 |
4 |
80 |
04 |
4 8,554 |
46 |
125 000 |
425 000 |
||||||||||
50 |
484 |
69 |
37 |
47 |
274 |
86 |
|||||
5,803,964 | |
95 |
170,581 |
49| |
42,407 |
64 |
7,4 95 |
9 |
4 5.4 1 1 39| |
6,002,065 (47 |
||
5,803,964 |
95 |
4 70,581 |
49 |
12,407 64j |
7,495 |
9 |
4 5,4 4 4|39j |
6,002,065 |
47 |
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Jordbruket, handeln och näringarne.
Reservationsanslag.
Transpor
Skiften och afvittringar......................
Vägar och kommunikationer............,.........
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäriugar . ... .......
Landtbruksingeniorer och deras biträden.................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar...........
Hästafvelns förbättrande......................
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:
Nuvarande beloppet....................221,650:
Tillkommer: Förhöjning i anslaget för teknologiska institutet . . 2,000.
Dito för Slöjdskolan i Stockholm......10,100: — 12,600:
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Nuvarande beloppet................
Tillkommer: Förhöjning i anslaget till reseunderstöd åt sådane arbetare
skilda näringsyrkena, hvilka önska att i främmande länder förvärfva
insigter och konstfärdighet ..........
. . . 25,500:
i de särsig
ökade
. . . 2,000:
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Nuvarande beloppet.......... .....
Tillkommer: Förhöjning i anslaget till Calinar navigationsskola för undervisnings
meddelande i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling ......
48,350:
500:
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ....
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Penningar, såsom i 1870 års Rik s-stat......
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana
Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat ....
Fiskerinäringens understöd..........
8,700: i
23,700: \
\\: 3
8:
Transp
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
33
Fors! |
a g |
5 a n s 1 a g. |
|||||||||
Pen ningar. |
Indelt tionde |
Oindelf spanmål. |
Summa |
||||||||
''ädelt ränta och I |
Mått. |
Värde förslags-vis ä 2 B:di-to öre, kubik-foten. |
Riksmynt. |
||||||||
R:dr. |
Ö. |
E:dr. |
ö. |
R:dr. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
Rall-. |
ö. |
5,803,964 |
95 |
170,581 |
49 |
12,407 |
64 |
7,195 |
9 |
15,11 139 |
6,002,065 |
47 |
|
63,000 |
— |
_ |
— |
— |
--- |
— |
— |
— |
63,000 |
__ |
|
-12.000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
|||
1 64,600 |
— |
— |
__ |
— |
— |
— |
164,600 |
||||
43,450 |
— |
— — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
43,450 |
||
40,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
40,900 |
||
49,545 |
330 |
7 |
694 |
47 |
50,239 |
47 |
|||||
234,250 |
— |
234,250 |
_ |
||||||||
27,500 |
— |
27,500 |
— |
||||||||
48,850 |
48,850 |
||||||||||
22,500 |
22,500 |
— |
|||||||||
8,700 |
40 |
23,700 |
10 |
5 |
4 |
11 |
34 |
32,41 1 |
84 |
||
16,100 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16,100 |
— |
||
73 1,395 |
40 |
23,700 10 -- |
— |
336 1 |
lO O I r- | I |
81 |
755,801 |
31 |
|||
6,535,360 35 194,281 59 JBih. till Jtiksd. Brot. 1870. |
12,407 64 7,532 — 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. |
15,817 |
20 |
6,757,866 |
Ut ^7 oc |
34
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Diverse anslag.
Transport
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............,
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling eller afskrifning .
Odlingshjelp för krön ony byggare, förslagsanslag................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag;
Penningar, såsom i 1870 års Piks-stat ..............2,700: 36.
Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana........2,946: 27.
Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Piks-stat.......... . -1,308: 93.
Karantäns-inrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst 15,850 R:dr
Nuvarande beloppet......... -18,500: _
Afgå........................ 2,650: —
Till aflösning af Oresundska tullen, förslagsanslag ...............
Till aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...... ......
Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt
bränvin, förslagsanslag:
Nuvarande beloppet............ 440,000: _
Afgå...................... 40,000: —
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag-.
Nuvarande beloppet...................15,000: _
Tillkommer, förhöjning.................. 8,000: _
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag:
Nuvarande beloppet................... 50,046: 08.
Tillkommer, förhöjning..................-10 023: _
Extra utgifter, reservationsanslag ...............
S:gr
Summa
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
35
Penningar. |
Fors |
a g |
sanslag. |
Summa Riksmynt. |
|||||||
Iridelt ränta och |
Indelt tionde |
Oiudelt |
spantnål. |
||||||||
Mått. |
Värde förslags-vis ä 2 R:dr |
||||||||||
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
ö. |
Knb.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
6,535,360 |
35 |
194,281 |
59 |
-12,407 |
64 7,532 |
15.817 |
20 |
6,757,866 |
78 |
||
M 0,000 |
— |
'' |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
110,000 |
||
4 |
18 |
— |
— |
— |
— |
1,264 |
— |
2,654 40 |
2,658 |
58 |
|
4,500 |
— |
4,500 |
|||||||||
O o <3? |
36 |
2,946 |
27 |
’• - |
623 |
3 |
I 1,308 93 |
6,955 |
56 |
||
15,850 |
15,850 |
||||||||||
188,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
188,000 |
||||
26,500 |
v |
— |
— |
26,500 |
— |
||||||
400,000 |
— |
■ |
- |
— |
400,000 |
— |
|||||
23,000 |
-! |
— |
1 |
— |
23,000 |
—; |
|||||
60,069 |
08 |
1 |
- |
60,069 |
1 08: |
||||||
''15,000 |
— |
__ |
— |
— |
— |
--1 |
—j |
--j |
— |
15,000 1 |
|
845,623 62 |
2,946 (27) |
j |
— |
1,887 |
3 |
3,963 33'' |
852,533 |
22 |
|||
7,380,983 97l |
197,227 86 |
12,407 64 |
9,419 |
3 |
19,780 53j |
7,610,400 | |
— |
36
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Tab. lätt. B,
Extra Statsregleringsanslag under Sjette Hufvudtiteln,
Civil-Departementets expedition.
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande...................
För Dikets ekonomiska karteverk...........1
Skiften och afvittring ar...............
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtniannanäringar.
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, red-!
skap, maskiner m. in............ 6,000: —
» prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött............. 3,000: —-
» understöd åt personer af mankönet, som genomgå
fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel
och vård m. m............... 2,000: —I
» understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola 4,500: —j
» fortsättande af de geologiska undersökningarne och
utgifvande af derpå grundade kartor...... 55,000: —-
i Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
\ Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås ........
Diverse anslag.
! Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden...... 33,400: —J
» undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25,000: —
» stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten........ 2,000: —
Summa
Riksmynt. ’
_______
It:dr. jo. I
'' i I
1,8001—
52,000—I
107,000—;
I i
70,500;—|
3,000—|
| i
j i
|
60,400!-
294,700,—!
Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1870.