Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.
3
JV:o :t,
Uppläst och godkänd
hos Första Kammaren den 1 Mars 1870.
— Andra Kammaren den 1 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beslutade förändringar i rikets
grundlagar.
(Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.)
8. A. K.
Sedan Riksdagen numera till pröfning förehaft, de vid riksdagarne åren
1867 och 1869 väckta och till slutligt afgörande vid den nu innevarande lagligen
beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar, har Riksdagen, för sin del, godkänt
och antagit samtliga omförmälda förslag, nemligen:
om utsträckning af den i 28 § Regeringsformen bekännare af annan lära
än den rena evangeliska medgifna rätt att innehafva befattning i Statens tjenst;
om sådan ändring i 26 § Riksdags-ordningen, att bekännare åt annan lära
än kristen protestantisk må vara valbar till riksdagsman;
om ändring i 1 § 5 mom. samt 5 § 6, 8 och 12 mom. Tryckfrihets-förordningen
angående utsträckt frihet att anlägga boktryckerier;
om ändring i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen beträffande den tid inom
hvilken anmälan bör ske, när boktryckeri ombyter egare m. m.;
om ändring i 1 § 12 mom. och 4 H 11 inom. Tryckfrihets-förordningen i fråga
om anmälan hos Justitie-statsministern af bokhandels idkande; samt
om ändring i 5 § 3 mom. Tryckfrihets-förordningen angående lydelsen af
den för Nämnden i tryckfrihetsmål föreslagna ed.
Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer,
i nedanskrifna delar, erhålla följande lydelse:
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.
§ 28.
l:o. Konungen eger att i Stats-Rådet utnämna och befordra infödde Svenske
män till alla de embeten och tjänster inom riket, högre och lägre, hvilka äro
af den egenskap, att Konungen fullmakter derå utfärdar, dock höra vederbörande
förut med förslag hafva inkommit, der sådana hittills egt rum. Konungen vare
likväl obetaget, att, efter vederb uran des hörande, eller uppå deras framställning,
till lärarebefattningar vid universiteterna, de theologiska läraretjensterna likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra
äfven utländske män af utmärkt förtjenst, de der den rena evangeliska läran
bekänna. Likaledes må Konungen kunna uti militära embeten nyttja utländske
män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarne. Konungen
fäste, vid alla befordringar, afseende endast å de sökandes förtjenst och
skicklighet, men icke på deras bord. Till presterligt embete eller till annan tjenst,
hvarmed är förenad! åliggande att meddela undervisning i kristendom eller theologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla öfråga embeten eller tjenstår, med det undantag i afseende å StatsRådets
ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare af annan kristen troslära, äfvensom
af den mosaiska, kunna nämnas; dock må icke någon, som ej tillhör den
rena evangeliska läran, såsom domare eller innehafvare af annan tjenst deltaga i
handläggning eller afgörande af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den Svenska kyrkan. Hvarje Departementschef skall
föredraga och expediera alla ärenden rörande befordringar, förordnanden, tjenstledighet
och afsked, till och ifrån embeten och fenster vid de verk och stater, som
under Departementet höra.
2:o. Konungen eger--------—---------
— —--— — — — — — — — — — — — — — — — — — utnämnas.
Riksdags-ordningen.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast af Svensk medborgare utöfvas.
Ej må såsom Riksdagsman godkännas — — — — — — — — — — —
-----------„ „ „ ----—— — — stört valfriheten,
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.
5
Tryckfrihets-förordningen.
§ 1-
5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras., utan stände hvar och en
fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon skråordning, anlägga sådana
tryckerier, af hvad beskaffenhet eller vidd honom Renligt synes.
Då ett boktryckeri utom stad anlägges, skola, i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under närmaste stadsrätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar, åligger att sist fjorton dagar, innan någon
skrift derifrån utgifves, såväl hos magistraten i den stad, hvaruti boktryckeriet
anlägges, eller under hvars domsrätt han såsom boktryckare skall lyda, som ock
hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under hvars styrelse eller embetes tillsyn
staden hörer, skriftligen tillkännagifva, att och hvarest han boktryckeri anlagt.
Der boktryckeri ombyter egare, åligge den nye egaren att, innan någon skrift utgifves,
göra så beskaffad anmälan som nu sagd är. I båda fallen åligger det Konungens
Befallningshafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit gjord, att
genast eller med först omgående post derom underrätta Justitie-statsministern. Anlägges
eller öfvertages boktryckeri utan föreskrifven anmälan, plikte boktryckaren
etthundra riksdaler. Utgifves från ett icke behörigen anmäldt tryckeri någon
brottslig skrift, vare boktryckaren jemte författaren underkastad lika straff och ansvar
för skriftens innehåll och skrifart.
12:o. Intet hinder vare för bokhandels idkande, icke heller för utgifning
till föryttrande af någon skrift, vare sig inländsk eller utländsk. Hvarje författare
eller förläggare stånde fritt att en honom, i följd af sådan egenskap, tillhörig skrift
antingen sjelf eller genom andra föryttra; och vare för en skrifts föryttrande ingå
andra hinder än de, som i 4 § af donna lag föreskrifvas. Föryttrar någon en tryckt
skrift, hvarå boktryckarens namn, tryckningsorten eller årtalet icke finnas utsätta,
bete för hvarje gång femtio riksdaler och stånde derjemte, i händelse skriften åtalas,
författareansvar, derest icke boktryckaren eller författaren kan upptäckas.
§ 4.
ll:o. Finner Justitie-statsministern, att utrikes ifrån inkommen, på främmande
språk författad, skrift innehåller något stridande emot 3 §:s 4, 5, 7, 9, 10
och 13 mom., åligge honom, att, efter tills vidare derå lagd qvarstad, i underdånighet
inhemta Kongl. Maj:ts befallning, huruvida skriften bör till föryttrande frigifvas,
eller under vidare qvarstad förblifva. Till den ändan åligge hvar och en, som
bokhandel idkar, att till Justitie-statsministern eller hans ombud inlemna förteckning
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.
på inkomna utländska skrifter. Skulle å någon
ersättning af statsmedlen.
§ 5.
3:o. Sedan Nämndens antal sålunda blifvit nedsatt till nio ledamöter skola
de af domstolen, så snart sig gorå later, till utsättande dag sammankallas, då de
inför domstolen skola afgifva en edlig försäkran att efter sitt bästa förstånd och
samvete utlåtande i saken afgifva, och att i obrottslig tystnad hålla, så väl det
som under öfverläggningen yttras, som hvilka af de särskilda ledamöterna med
ja eller nej röstat.
6:o. Förbrytelser emot donna lag upptagas vid allmän Underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvithet den åklagade skriften utkommit, anlagdt är,
eller, på sätt § 1 innehåller, vid anläggandet anmäldt blifvit. Stämningstid vare
åtta dagar, ehvad tryckeriet är beläget inom eller utom staden. Uppstår fråga om
boktryckares eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller hörande, höra han
eller de vid Rätten personligen till svars stånda, men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och särskilda författningar, uti allt hvad genom
detta förordnande icke uttryckligen annorlunda stadgadt är.
8:o. Finner Justitie-statsministern eller dess ombud sig befogad, att, på
de grunder för qvarstad å tryckt skrift, bär ofvan stadgade är o, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas må, vare han eller det berättigad, att sådan
qvarstad erhålla, medelst skyndsam handräckning, som ej får vägras, af vederbörande
Konungens Befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent; börande öfver
förloppet af qvarstadsförrättningen och orsakerna dertill, samt i afseende på
den åklagade skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning tretal dt författas, hvaraf den ena tillställes Justitie-statsministern
eller hans ombud, den andra magistraten i den stad, hvarunder boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren. Magistraten vare pligtig,
att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse, med näst afgående post, en afskrift
af denna anteckning till Justitiekansleren insända. I Stockholm värde samma anteckning
genast eller sist inom nästföljande dags utgång till Justitiekansleren aflemnad.
Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm inom åtta dagar, och i landsorterna
aldra sist inom trenne veckor efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist
målet till vederbörlig domstol och aktor förordnat, då domstolen sist inom
åtta dagar må pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd. Sker det ej, och är icke
qvarstad inom en månad häfven, ege boktryckare rätt, i enahanda ordning som
handräckning till qvarstadens beläggande meddelad blifvit, att fordra dess brytande,
hvithet icke vägras må vid ansvar af embetets förlust. Justi tie-statsministern —
— — — — — — — — — — — — — — — — — —--— skulle erhållas.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.
7
12:o. I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande Konungens
Befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må ej hos bokhandlare eller annan försäljare å någon inom Riket utkommen
skrift qvarstad begäras, utan att genom bevis kan styrkas, att skriften i tryckningsorten
blifvit med qvarstad belagd, eller i det fall, att skriften ej blifvit, enligt
4 § 2 mom., till Justitie-statsministern eller dess ombud inlemnad.
Iivilket Riksdagen får hos Eders Kong], Maj:t i underdånighet anmäla,
med anhållan att ifrågavarande förändringar i grundlagarne måtte vinna Eders
Kongl. Maj:ts nådiga bifall samt sedermera varda i vanlig ordning kungjorda.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 1 Mars 1870.
JV:o 4.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 Mars 1870.
— — — — Andra Kammaren den 1 — —
t <
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående uppskof med behandlingen af
det från sistlidne riksdag hvilande Förslag till ny Förening såld
mellan Sverige och Norge.
(Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.)
8. A. K.
Sedan Riksdagen genom beslut den 28 April 1869 antagit det genom Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af den 5 Januari samma år för Riksdagen fram
lagda
Förslag till ny Föreningsakt mellan Sverige och Norge att hvila till vidare