Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 12.
15
*
i%:o SS
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 April 1870.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om bestämmande i penningar af
arrendeafgifterna för Statens egendomar.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.)
8. A. K.
Filter inhemtande af Kammar-kollegii och Statskontorets underdåniga utlåtande
öfver eu af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Södermanlands län
gjord underdånig framställning, angående bestämmande i penningar af arrendeafgifterna
för Statens egendomar, har, uti en den 21 sistlidne Januari aflåten nådig
Proposition, Eders Kong!. Maja föreslagit Riksdagen, att alla arrenden af nämnda
egendomar må, der icke Eders Kong!. Maj:t funne särskilda omständigheter erfordra
leverering af natura-persedel, bestämmas i penningar, dock att i öfrig! hittills
gällande föreskrifter rörande utarrendering af Kronans egendomar fortfarande borde
tjena till efterrättelse.
Vid behandling al detta ärende har Riksdagen, som funnit leverering in
natura al arrendepersedel i allmänhet olämplig, sökt utreda, huruvida några sådana
förhållanden förefinnas, som betinga nödvändigheten af undantag i särskilda fall.
Ett sådant förhållande hafva ''oemälda Kollegier visserligen ansett vara för hunden i
afseende å vissa fiolstall et till utfodring anslagna kronoängar, af hvilka arrendet
utgår i hö, som till hofstallet levereras enligt särskilda kontrakt, hvilka, enligt
hvad uti en Kollegiernas utlåtande vidfogad reservation upplyses, tilländagå med
åren 1877, 1885, 1887 och 1888. Det hö, som enligt dessa kontrakt bör till hofstallet
levereras, uppgår dock endast till 4,523 centner, en qvantitet, som för behofvet
icke lärer vara tillräcklig. Då upphandling således under alla förhållanden
it;
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o i 2.
måste sire af det hö, som derutöfver är erforderligt, och, när arrendatorerne brista
j sin levereringsskyldighet, jemväl af det hö, som af dem bort aflemnas, samt dylik
upphandling å en ort sådan som hufvudstaden, der tillförseln af hö är ganska stor,
desto mindre kan antagas vara förenad med någon svårighet, som det vida större
höbehofvet för till en del i landsorterna förlagda artilleri- och kavalleriregementen
lätteligen kunnat afhjelpas medelst upphandling, har det synts Riksdagen, som
skulle ifrågavarande höleverans till hofatallet kunna för framtiden, i den mån nu
gällande arrendekontrakt tilländagå, utan olägenhet upphöra. En dylik åtgärd har
förefallit Riksdagen vara särdeles önskvärd i afseende å eu sådan arrendepersedel
som hö, om hvars beskaffenhet att vara levereringsgild eller ej olika tankar så lätt
kunna uppstå. Med afseende härå och då priset å hö vanligen är mycket omvexlande,
samt högst de år, då arrendator!! i följd af felslagen skörd har svårighet att
in natura fullgöra den åtagna leveransen, har arrendepersedeln hö synts Riksdagen
vara bland de minst lämpliga, såsom medförande en sådan höjning af arrendeafgiften
i svåra och en minskning deri under göda år, som med penningearrenden ej
eger rum; och enär vid arrendets bestämmande sådant utan tvifvel måste af arrendator!!
tagas i betraktande, kan, enligt Riksdagens tanke, donna omständighet ej
undgå att ofördelaktigt inverka på arrendeafgiftens belopp.
På grund häraf och då för det föreslagna undantagsstadgandet, hvilket vid
tillämpningen kunde, utan strid mot ordalydelsen, längre än hittills utsträckas,
någon särskild omständighet för (ifrigt icke blifvit anförd, har Riksdagen på det
sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning, att Riksdagen
beslut!!, att alla arrenden af Statens egendomar må bestämmas i penningar; dock
att i öfrig! hittills gällande föreskrifter rörande utarrendering af Kronans egendomar
fortfarande höra tjena till efterrättelse.
Hvilket Riksdagen härmed får hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Riksdagen framhärda!'' etc.
Stockholm den 13 April 1870.
N:ö 13