Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

1

TV:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Jan. 1870, kl. 6 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående anslag
till fortsättande af Statens Jernväg sbyggnader; Gifven
Stockholms Slott den 21 Januari 1870.

Enligt den beräkning, hvilken låg till grund för Kongl. Maj:ts
framställning till 1869 års Riksdag om beviljande af medel för fortsatt
byggande af Nordvestra stambanan mellan Christinehamn och Arvika,
uppgick återstoden af den antagna kostnadssumman för banans fullbordande
till 6,180,000 R:dr. Medelst en i banans riktning vidtagen
förändring, åsyftande att genom ett sidospår vinna afsedd förbindelse
med Frykarnes vattendrag, ansågs dock en besparing i anläggningskostnaden
af 325,340 R:dr kunna vinnas, och af det derefter återstående
beloppet beviljade Riksdagen i enlighet med Kongl. Maj:ts Proposition
3,100,000 R:dr för arbetenas fortsättning under innevarande år.
Då ifrån ofvannämnde 6,180,000 R:dr afräknas såväl det belopp, hvarmed
anläggningskostnaden ansetts kunna minskas, som ock de för innevarande
år beviljade byggnadsmedlen, återstår eu summa i rundt tal af
2,760,000 R:dr, hvilken alltså skulle för fullbordandet af den ifrågavarande
delen af Nordvestra stambanan erfordras.

Sedan denna för samfärdseln med Norge vigtig» bana blifvit
färdigbyggd, återstå af det redan för längre tid tillbaka för Sverige
uppgjorda statsbanesystemet såsom ofullbordade Norra och Östra stambanorna,
utgående, den förra från Stockholm och den sednare från
Vestra stambanan vid Katrineholm. Fortsättningen af båda dessa banor
motses med stor otålighet af de landsdelar, hvilka vänta att deraf närsa.
till Rilisd. Prof. 1870. 1 Sand, 1 Afd. 4 Höft. 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

mast draga nytta, och nekas kan ej, att de båda äro af stor nationel
betydelse samt hvar för sig af den framstående vigt, att, då arbetet å
dem med första bör företagas, Kongl. Maj:t icke kan åt endera af dem
tillmäta företräde framför den andra, utan anser medel för dem båda
böra samtidigt beviljas.

I afseende å riktningen för den Ostra banans fortsättning hafva
på sednare tiden skiljaktiga meningar icke försports, utan har det antagits,
att den från Norrköping borde öfver Linköping och Mjölby sträcka
sig till Nässjö, der den Södra stambanan möter. Någon anledning till
afvikelse härifrån har ej heller yppats; och är kostnaden för donna banas
fullbordande beräknad till 11,360,000 K:dr.

Helt olika är förhållandet med den Norra stambanan, för hvilkens
fortsättning åtskilliga från hvarandra mer eller mindre afvikande
förslag blifvit uppgjorda. Vigten af att i samband med eu jernbanas
byggande norrut bereda en gen och lätt förbindelse mellan Westmanlands
bergslag och Stockholm, å ena, samt nämnde bergslag och de
norra orterna, å andra sidan, är dock så stor och har äfven på sednaste
tiden blifvit så allmänt erkänd, att, oaktadt genom antagande af ettdera
af de två förslag för banans sträckning, hvilka erbjuda nämnda fördel,
nemligen öfver hopsala och Sala till Storvik samt öfver Thureberg och
Sevalla till Storvik, kostnaderna icke obetydligt öfverstiga hvad enligt
hvardera af de andra förslagen, eller öfver Upsala och Gysinge till
Storvik, öfver Upsala och Söderfors till Margretehill och öfver Upsala
till Getle, vare sig med eller utan dragning till Dannemora, för järnvägsförbindelse
mellan de norra orterna och hufvudstaden erfordras, och
oaktadt sjelfva våglängden äfven blifver betydligt ökad, fråga dock numera
knappast kan blifva om väljande af någon annan linie, än en af
de två förstnämnda.

Vid valet åter mellan dessa förekomma å ömse sidor vigtiga fördelar,
som, i olika hänseenden, den ena riktningen har att framför den
andra erbjuda. De väsendtligaste skäl, hvilka tala för riktningen öfver
Upsala och Sala äro: att en sträcka af 4 mil 32,500 fot redan finnes
derå. färdig utöfver hvad förhållandet är å den andra riktningen; att i
följd häraf äfven kostnaden för banans byggande till Storvik öfver Sala
blifver lägre än om Sevalla-linien väljes; att det för framtiden vore med
mindre kostnad förenad! att å en gemensam bana framföra den Norrländska
och Upsala-banans trafik, än att fördela denna på två linier,
hvaraf i sådan händelse åtminstone endera ej kunde antagas särdeles
väl återgälda de kostnader, som å dess byggande blifvit använda; samt
slutligen, att banan med sträckning öfver Upsala och Sala komme att

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

3

mellan dessa städer genomlöpa en landsdel, hvilken saknar lätta kommunikationer,
under det att en ganska betydlig del af området för den
sydligare riktningen öfver Thureberg och Sevalla finnes gynnad af eu
ovanligt beqväm vattenkommunikation.

Om än hvad emot dessa skål kan å andra sidan framhållas derom,
att Sevalla-liniens antagande medförer någon förkortning i banans längd,
icke bör tillerkännas någon afgörande betydenhet vid jemförelse!!, så är
dervid en annan synpunkt af synnerlig vigt, nemligen afseende! å sambandet
med ofri ga jern vägs- och vatten kommunikationer. Det kan nemligen
i den allmänna rörelsens intresse icke vara önskelig!, att trafiken,
der sådant står att undvika, intvinga^ i vissa riktningar, utan bör densamma
lemnas all den frihet, hvartill möjlighet linnés. Den trafik, som
kommer å den ifrågavarande banan norr ifrån, bör således ej heller ovilkorligen
drifvas åt öster, vare sig för att i hufvudstaden stadna eller
sjöledes gå vidare eller att först efter en lång omväg komma till vestliga
delar ne af riket. Den behöfver en möjlighet att utan donna omväg
kunna vända sig i vestlig riktning och sålunda komma i beröring med
det sig der utbredande jernvägsnätet eller att omedelbart söka hamn
vid Mälaren, likasom för trafiken från de vestra orterna och från Mälaren
behöfves en möjlighet att utan alltför störa svårigheter komma i
beröring med den norra banan. I detta afseende innebär otvifvelaktigt
den sydliga limon ett stort företräde, i det att sannolikheten af en enskild
banas byggande från Köping öfver Westerås till Sevalla, om Norra
statsbanan dragas öfver sistnämnda ort, synes, med afseende ej mindre
å den kortare vägsträckan och derigenom äfven lägre anläggningskostnaden,
än ock å det intresse för en sådan anläggning, som nu i orten
gifvit sig tillkänna, vara ganska stor i förhållande till utsigterna för en
banas dragande mellan Sala och Köping.

Men icke nog att kommunikationen mellan Mälaren och de vestra
orterna, å ena, samt de norra orterna, å andra sidan, bör på nämnda
sätt tillgodoses. Den rörelse, som intill sednaste tiden förena! vestra
Westmanland, norra delen af Nerike och södra delen af Dalarne med
hufvudstaden, kräfver ock, om den icke skall med tvång hänvisas att i
stället draga sig vesterut, en lättnad i förbindelsen större än att den
ens kan anses vunnen med en jernbana, som genom kräkning uppåt Sala
och Upsala blifver 4 till 5 mil längre än om vägen t ages öfver Sevalla
och Thureberg.

För att närmare tillse hvilken uppoffring i ökad byggnadskostnad
fordras för vinnande af sednast omförmälda förmåner i allmänna rörelsens
intresse vill Kong]. Maj:t nu yttra Sig i fråga om valet mellan de

4

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

liera för banans framdragande på det för båda riktningarne hufvudsakligen
gemensamma området undersökta alternativ, hvilka finnas omförmälda
uti en af Jernvägsbyggnads-styrelsen den 12 innevarande månad
aflåten underdånig skrifvelse, hvilken Kongl. Maj:t vill låta såsom bilaga
åtfölja donna nådiga Proposition. Hvad då först angår förslaget att med
banan beröra Avesta, denna punkt, i afseende å hvilkens vigt för banans
sträckning de i öfrigt skiljaktiga meningarne synas temligen eniga,
torde de störa kostnader, som dermed äro förenade, icke af motsvarande
fördelar uppvägas, utan Union snarare böra läggas öfver det ej aflägse
derifrån belägna Krylbo, der öförgången af Dalelfven lättare later sig
verkställa och hvarifrån, då sådant anses erforderligt, ett sidospår med
mindre kostnad bör kunna till Avesta utläggas. Af nyss anförda grund
anser Kongl. Maj:t att i fortsättning från Krylbo norrut icke bör bestämmas
vestligare riktning än öfver Horndal till Storvik. I fråga åter
om sträckningen söder om Krylbo, så ehuru det måste erkännas vara
fördelaktigt, att banan erhåller en så vestlig riktning som möjligt, finner
Kongl. Maj:t dock den obetydliga dragning i vester, som af Sevallaliniens
förande öfver Fors blefve en följd, icke tillräckligt uppväga den
tillökning i kostnad med ej mindre än 415,000 R:dr, som deraf skulle
föranledas. Kongl. Ma:jt anser följaktligen att, derest hufvudriktningen
toges öfver Thureberg och Sevalla, det särskilda alternativ för banans
fortsättning bör väljas, hvilket af Jernvägsbyggnads-styrelsen blifvit benämndt
Sevalla, Ångsholmen, Muren, Wansjö, Krylbo, Horndal, Storvik
med antecknad byggnadskostnad från Thureberg till Storvik af 15,459,000
R:dr, men att, då under banans byggande bör tillses i hvad mån inom
den beräknade byggnadskostnad^! en ytterligare dragning åt vester later
sig gorå, banlinien bör upptagas under benämningen endast af Thureberg,
Sevalla, Wansjö, Krylbo, Storvik. Jemföres nu till våglängd och
anläggningskostnad donna sträckning med det alternativ af Sala-linien,
som på samma sätt sträcker sig fram till Muren, Wansjö och Krylbo,
linnés att Sevalla-linien mellan ändpunkterna Stockholm och Storvik har
företräde af att vara öfver lVs mil kortare, men i anläggningskostnad
krafvel* 2,617,000 R:dr mera än Sala-linien.

Genom uppoffring af nämnda summa är dock för en blifvande
jernbanas byggande öfver Westerås till Köping vunnen eu förkortning
af inemot 2 mil och eu besparing i anläggningskostnad af öfver eu million
Riksdaler. Den derefter återstående större kostnad för Norra jernbanans
framdragande öfver Thureberg och 8 e vall a synes mera än vivi motsvaras
af de förmåner för rörelsen i allmänhet, hvilken, såsom redan blifvit
anfördt, donna riktning medförer; och då härtill kommer: att densamma

o

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o S.

jemväl i strategiskt hänseende egen ett afgjordt företräde; att de Upsala
—Sala-linien o ingifvande orter icke i industriel hänseende äro af någon
för landet särskild! framstående betydelse; att de derifrån gjorda erbjudanden
af bidrag till lindring i expropriationskostnaden äro till eu
de! mindre bestämda och i allt fall ej torde vara förtjenta af synnerlig
uppmärksamhet vid afgörande! af frågan om den ena eller andra riktningens
väsendtligt fördelar; samt att en ny jernvägssträcka af S3/» mils
längd i närheten af hufvudstaden, hvarigenom donna förbindes med orter,
derifrån den redan nu hemtar en stor del af sina dagliga förnödenheter,
icke kan annat än vara gagnelig samt komma att lemna icke
obetydlig nettoinkomst, tvekar Kongl. Maj:t ej att hos Riksdagen föreslå
antagande! af Sevalla-linien på det sätt härofvan finnes närmare bestämdt.

Sammanräknade kostnaden för Östra banans fullbordande samt
Norra banans framdragande i ofvan föreslagna riktning till Storvik
skulle då uppgå till 26,819,000 Ruin. Den årliga kapitalbildningen i
laude! torde icke för högt uppskattas, om det antages, att, utan egentligt
men för landets näringar, ett belopp af 4,000,000 R:dr årligen" kan
för statsbanornas byggande inom laude! upplåna^; och skulle ett härtill
begränsad! belopp, endast med de jemkningar, som för arbetets jemna
bedrifvande kunna erfordras, varda årligen använd! för statsbanorna, till
dess de i den omfattning, hvarför ofvan är redogjord!, varda inom en
tiderymd af 6 å 7 år färdigbyggda, sa torde någon särdeles kännbar
uppoffring för laude! icke uppkomma genom den endast småningom
växande amorteringen af denna nya skuld, helst genom afkastning^! af
de nya jernvägar, laude! med ifrågavarande uppoffring vinner, och deri
ökade rörelse, som af dem kommer att å förutvarande jernband1 föranledas,
amorteringens fullgörande bör i icke obetydlig mån underlättas.

Enär emellertid af de för innevarande år till Nordvestra banans
fortsättning beviljade 8,100,000 R:dr, enligt Riksdagens medgifvande
Eu million Riksdaler redan under år 1869 blifvit ä b an byggnaden
utöfver de för samma år ursprungligen anslagna 3,090,000 R:dr
använda, hvadan för innevarande år återstå 2,100,000 R:dr för Nordvestra
banan jemte 300,000 R:dr för det till sammanbindningsbanan genom
hufvudstaden hörande stationshus, men det icke för arbetets jemna
gång kan vara gagneligt, att detsamma under innevarande år minskas,
anser Kongl. Maj:t ömkligt att för året anvisas ytterligare 1,600,000 Rall''
att till arbetenas fortsättande å Nordvestra stambanan utgå.

För sistnämnda stambanas fullbordande torde vidare för år 1871
böra anvisas återstoden af beräknade kostnaden med 1,160,000 R:dr. Af

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

hvad derefter utaf 4,000,000 R:dr återstår, eller 2,840,000 R:dr, finner
Kongl. Maj:t 250,000 R:dr höra användas för materielens tillökning, på
sätt Styrelsen för Statens jernvägstrafik uti dess underdåniga skrifvelse
af den 12 innevarande månad hemställt, samt återstoden anslås till arbeten
å de två andra stambanorna med 2,590,000 R:dr, hvilka synas
lämpligast böra med hälften för hvardera banan utgå. Då vid slutet af
arbetena å en bana det ofta måste inträffa att arbetsområdena inskränkas
till några få, så att hela den förut anlitade personalen icke med
fördel kan derå användas, men i förevarande fall det är af vigt att för
de förestående störa arbetena kunna bibehålla det inöfvade befälet och
manskapet, vore det önskligt att, i män af behof, ett belopp af högst
500,000 R:dr af anslaget för Norra och Ostra stambanorna redan under
innevarande år kunde vara att tillgå för beredandet och företagandet af
arbetetia å nyssnämnda stambanor.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, föreslår Kongl. Maj:t
Riksdagen:

att bevilja dels för innevarande år till fortsättande af arbetena å Nordvestra
stambanan ........................................................... R:dr 1,600,000: —

dels för år 1871 till fullbordande af

samma arbeten .................................... R:dr 1,160,000: —

till anskaffande af förökad materiel...... » 250,000: —

samt till fortsättande af arbetena å de
öfriga två ofullbordade stambanorna
i ofvan antydda riktning med hälften
till hvardera banan.................... » 2,590,000: — 4,000,000: -—

samt att medgifva ej mindre att, i händelse någon del af det vid Nordvestra
stambanan använda arbetsbefäl och manskap, som för kommande
år för de öfluga stambanorna blifver behöfligt, icke under årets fortgång
kan eljest lämpligen sysselsättas, ett belopp af högst 500,000 R:dr
må af anslaget för sistnämnda baner redan under innevarande år användas
till beredandet och företagandet af arbetena derå, än äfven att,
i enlighet med hvad hittills i allmänhet blifvit i afseende å Statens
jern vägsbyggnad er iakttaget, det öfverskott, som möjligen kan uppkomma
å anslaget till Nordvestra banans fullbordande, må för annan stambana
användas, samt vid jernvägsarbetenas utförande af Kongl. Magt närmare
bestämmas de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder
bevilja»!!, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa.

I afseende å sättet för anskaffande af de för ofvanomförmälda
jern vägsbyggnader erforderliga medel anser Kongl. Maj: t lämpligast, att

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

dessa medel beredas genom ett större inhemskt amorteringslån, i enlighet
med hvad Chefen för Finans-departementet uti härvid hilagda protokoll
närmare utvecklat.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott
tillhandahållas, och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong],
nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

Axel Adlercreutz.

Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hane Maj:t,
Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den 21 Januari
1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister, samt
Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Carlson,
von Ehrenhéim,

Berg,

Adlercreutz och
Friherre Leijonhufvud.

Efter föregången beredning gemensamt med Chefen för Finansdepartementet,
Friherre af Ugglas, föredrog Departements-chefen, Statsrådet
Adlercreutz, i underdånighet följande hos Kongl. Maj:t gjorda
framställningar rörande Statens jernv ägs byggnader, nemligen:

a) af Malmöhus läns hushållningssällskap, af den 24 Mars 1869,
derom att, innan någon ny jernvägsanläggning för Statens rakning påbörjades,
den östra stambanan måtte fullbordas;

b) af Upsala läns hushållningssällskap, af den 12 Januari 1869,
med den af sällskapet tillsätta komités afgifna betänkande rörande för -

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

hållandet i ekonomiskt hänseende mellan de föreslagna särskilda riktningarne
för norra stambanans fortsättande norr om Upsala;

c) af Landshöfdingen, Grefve A. Hand Itc n in. fl., af den 4 sistlidne
September, angående norra stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala
till Storvik, med en kräkning åt trakten af Avesta och eu derifrån utlöpande
bibana till Norbergs bergslag samt en från Sala till Vesterås;

d) af stadsfullmägtige i Upsala, af den 30 sistlidne Augusti, angående
norra stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala, för att,
efter en kräkning mot Norbergs bergslag öfver Avesta, vid Storvik förenas
med Gefle—Dala-banan;

e) af Landshöfdingen Grefve A. Hamilton, af den 23 nästlidne December,
med öfverlemnande af 15 kommunalstämmo-protokoll, hvarigenom
de intill Upsala—Sala—Storviks-linien belägna socknar utfäst sig att till
expropriationskostnader för donna bana lemna särskilda bidrag;

f) af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnåder, af den 12 innevarande
månad, angående verkställda undersökningar rörande fortsättning
af jernvägsbyggnaderna; samt

g) af Styrelsen för Statens jer vägstrafik, af den 12 i donna månad,
angående behofvet af den rörliga materielens förstärkning vid Statens
stambanor, i hvithet ämne sistbemälda Styrelse hufvudsakligen anfört:

att de till transportmedel uti kostnadsförslagen för de särskilda
delarne af nordvestra stambanan beräknade belopp utgjort

för Union Laxå—Christinehamn ............. 5,6 mil R:dr 295,700: —

» » Arvika—Norska gränsen ......... 3,8 » » 220,050: —

» » Christinehamn—Arvika ............ 10 » » 1,000,000: —

tillsammans R:dr 1,515,750: —
att, då Byggnadsstyrelsen af byggnadsanslaget år
1866 betalt af Trafikstyrelsen gjorda beställningar för

Laxå—Christinehams-linien med............................................. R:dr 311,741: 89.

samt till Trafikstyrelsens disposition under år 1867
öfverlemnat anslaget för Union—Arvika—Norska gränsen
och i Januari 1869 för linien Christinehamn—Carl stad

beräknade ............................................................................

samt under loppet af år 1870 vore att påräkna
återstoden af anslaget för linien Christinehamn—

Arvika ............................................................................................

den för rörlig materiel till hela nordvestra stambanan
afsedda summan uppginge till...............................R:dr 1,531,791: 89.

att, emedan ingen uppsättning af egna transportmedel på linien

» 220,050: —

» 400,000: —

» 600,000: —

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 8.

Arvika—Norska gränsen erfordrades, innan hela nordvestra stambanan
blifvit fullbordad, och det belopp, som Byggnadsstyrelsen utbetalt för
luden Baxa—Christinehamn, utgörande i rundt tal 55,650 R:dr per mil,
befunnes alldeles otillräckligt, de för luden Arvika—Norska gränsen beräknade
220,050 R:dr måst tagas i anspråk till fyllande af behofvet för
linien Baxa—-Christinehamn, som, äfven med detta tillskott, icke bekommit
mera än 94,784 R:dr per mil, och således icke fullt det belopp af
100,000 R:dr per mil, hvilket, efter hvad erfarenheten visat, erfordrades
till första uppsättningen af transportmedel på stambanorna;

att för anskaffande af transportmedel till hela linien Christinehamn—
Norska gränsen, utgörande i rundt tal 14 mil, Trafikstyrelsen sålunda
vore inskränkt till ett belopp af eu million Riksdaler;

att Styrelsen, som funne sig, på anförda skäl, kunna antaga, att
för nordvestra banan mellan Christinehamn och riksgränsen ingå nya
personvagnar behöfde anskaffas, såvida fråga icke uppstode om anordnande
af särskilda natt-tåg, deremot ansåge nödvändigt att erhålla:

lokomotiv för sns

d:o för blandade
d:o för godståg...

I postvagnar utom axlar och hjul............... »

tåg utan tendrar

4 fångvagnar

och

och

4 packvagnar » 1

300 godsvagnar af olika slag ......................... »

400 satser axlar och hjul för vägnar

eller tillsammans transportmedel för R:dr 1,245,660
att af ofvanuppräknade transportmedel vore
vid 1869 års slut levererade och med af Byggnadsstyrelsen
öfverlemnande medel betalda:

R:dr

165,600

—

»

80,000

■—

»

90,000

—

)) .

16,000

—

))

14,800

—

))

14,000

—

))

545,260

—

))

320,000

—-

R:dr 1,245,660

—

samt kontrakt om leverans under innevarande år
upprättade å:

6 lokomotiv och

återstående således att anskaffa:
postvagnar,
fångvagnar och

R:dr

»

80,000: —
320,000: —

R:dr

400,000: —

R:dr

800,860: —

R:dr

44,800: —

R:dr

845,660: —

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami 1 Afd. 4 Häfl.

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Enär den ännu odisponerade delen af materielanslaget, hvilken
Byggnadsstyrelsen skulle under innevarande år aflemna, utgjorde endast
600,000 R:dr, återstod ett belopp af 245,660 R:dr, hvartill särskilda medel
saknades; och anhölle derföre Styrelsen, som ansåge behofvet af
rörelsemateriel för det närvarande kunna afhjelpas med 245,660 R:dr,
eller i jemnadt tal 250,000 Rall-, att sistnämnda summa måtte anvisas
till ökande af transportmedlen vid Statens jernvägar, på sätt bär ofvan
blifvit i detalj uppgifvet; och hade Traflkstyrelsen tillika, i afseende
på sättet för de nödiga medlens åstadkommande, hemställt, att Styrelsen
måtte erhålla nådigt bemyndigande att under åren 1870 och 1871
förskottsvis bestrida ifrågavarande utgifter af under händer hafvande
medel, eller ock att särskilda anslag dertill måtte af Riksdagen anvisas
såsom fyllnad i bristen af för ändamålet disponibla medel å byggnadsanslaget
för de först fullbordade delar ne af nordvestra stambanan.

Efter att hafva närmare redogjort för innehållet af dessa särskilda
framställningar med dertill hörande handlingar, yttrade Departements-chefen,
Statsrådet Adlercreutz:

»Enligt den beräkning, hvilken — — — — — — — —

den bör genomlöpa.»

Härefter yttrade Chefen för Finans-departementet, Friherre af
Ugglas:

»Då det yttrande, som Chefen för Civil-departementet nu afgifvit
och i hvilket jag till alla delar instämmer, innefattar en plan för fortsättning
af Statens jern vägsbyggnader under en tidrymd af flera år,
torde det finnas vara i sin ordning att, i sammanhang dermed, taga i
öfvervägande frågan huru medel till dessa arbeten må kunna på lämpligaste
sätt beredas. Redan allt ifrån början af jern vägsbyggnaderna
har den åsigt blifvit såväl af Eders Kongl. Maj:t som af Representationen
uttalad, att dessa kostsamma företag, hvaraf gagnet tillfaller den
kommande tiden lika mycket som den närvarande, icke höra utföras
medelst direkta skattebidrag, utan medelst dertill upplånade medel; och
jag finner donna grundsats fullkomligt billig och rättvis. För de arbe -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

11

ten, som, enligt ofvan nämnda plan, skola utföras under den tid, för
hvilken nu församlad Riksdag har att uppgöra statsreglering^, skulle
visserligen, i afseende å eu sådan upplåning, enahanda utväg kunna
anlitas som den, hvilken under sednaste riksdagar blifvit begagnad, eller
upptagande af ett tillfälligt lån, stäldt att återbetalas på bestämda, icke
särdeles aflägsna förfallotider; men en sådan utväg är, enligt min åsigt,
förenad med åtskilliga olägenheter.

1 detta afseende tillåter jag mig endast att fästa uppmärksamheten
dels på det för vår kredit i längden skadliga deruti, att riksdag
efter riksdag besluta upptagande af nya temporära lån, dels derpå att
dylika lån vid tiderna för deras återbetalning, om dessa inträffa under
det att Statsverkets inkomster icke lemna något öfverskott utöfver andra
nödiga utgifter, antingen påkalla en särskild beskattning eller också
ånyo föranleda till upptagande af lån till de gamlas betalande. I förra
fallet kommer afbetalningen af dessa tillfälliga lån, hvilka hittills varit
afsedda hufvudsakligen till jernvägsbyggnader, att alltför tungt drabba
den närvarande tiden; i det sednare åter befriar man denna från eu del
af den afbetalning, som rätteligen bort den åligga, och vältar hela
tyngden af amorteringen på efterkommande. Intetdera kan vara rätt.

För att nu undvika dessa olägenheter finnes, enligt min åsigt,
ingen annan utväg, än att, såvidt sådant på någorlunda förmånliga vilkor
kan ske, upptaga ett fonderadt lån; och då nu Eders Kongl. Maj:t
för Riksdagen framlagt ett förslag till våra jernvägsbyggnaders fortsättning
under loppet af en längre tid, synes mig också råtta tidpunkten
vara inne att beträda donna väg och dervid tillika tillse, huruvida icke
ett så beskaffadt lån skulle kunna inom landet erhållas. För min del
hyser jag en sådan förhoppning och jag stödjer denna på redan här
vunnen erfarenhet. Sveriges allmänna hypoteksbank har nemligen, enligt
hvad allmänt är kändt, upptagit ett amorteringslån emot obligationer
i Svenskt mynt. Till en början både väl dessa obligationer icke
någon stor afsättning, men begärligheten att åtkomma desamma har för
hvarje år visat sig vara i stigande, så att, då år 1864 dylika obligationer
sålts för endast 172,900 R:dr, samma försäljning uppgått:

och under de 18 första dagarne af denna månad har försäljningen uppgått
till 931,300 R:dr; och dessa försäljningar af obligationer hafva egt

år 1865 till
» 1866 »

» 1867 »

» 1868 »

» 1869 «

1.708.400 R:dr

1.781.400 »
4,318,900 »
7,154,200 »

12,703,300 »

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ruin samtidigt dermed att Riksgäld s-kontoret äfven inom landet upptagit
två temporära lån å tillsammans 10 millioner Riksdaler. Det förefaller mig
sålunda mer än antagligt, att, om Svenska Staten beslöt upptagande af
ett inhemskt amorteringslån till icke alltför stort belopp, någon svårighet
att få dess obligationer försålda icke skulle förefinnas; och om tillika
donna försäljning ordnades sålunda, att den årligen endast omfattade
det belopp, som, enligt förenämnda plan, erfordras för fortsättningen
af Statens jernvägsbyggnader, äfvensom, på sätt jag här nedan
närmare skall omförmäla, för afbetalning af nu befintliga, utaf Riksgälds-kontoret
upptagna, temporära lån, tror jag icke heller, att donna
försäljning skulle i någon väsendtlig mån från näringarne rycka de medel,
som för dem eljest varit att påräkna. På grund häraf, och då genom
en sådan åtgärd man tillika skulle tillmötesgå eu ofta uttalad önskan
om ett inhemskt fonderadt statslån, tvekan jag icke att tillstyrka
upptagande af ett sådant lån.

Enligt hvad af Chefen för Civil-departementet linnés omförmäldt,
erfordras för fullbordande af de jernvägsbyggnader, som innefattas i

hans ofvanberörda plan, ett belopp af sammanlagdt ..... 29,829,000 R:dr,

nämligen för nordvestra stambanan jemte tillökning i

dess materiel.................................................................... 3,010,000 »

samt för de östra och norra stambanorna......................... 26,819,000 »

Att ett fonderadt lån bör i främsta rummet afse att till samtliga dessa
arbeten bereda en tillgång antager jag; men vid bestämmande af lånets
storlek bör tillika tagas i betraktande, att intill år 1877, då, enligt
samma plan, dessa jernvägsbyggnader först blifva fulländade, förfalla
till betalning icke allenast hela beloppet af 1867 årslån, 6,000,000 R:dr
utan ock af 1869 års lån eu summa af 2,000,000 R:dr. Uti den nådiga
Propositionen till donna Riksdag angående Statsverkets tillstånd och
behof har Eders Kongl. Maj:t redan föreslagit Riksdagen, att de andelar
af förstnämnda lån, Indika förfalla åren 1870 och 1871, höra inberäkna^
i den upplåning, som vid donna riksdag kan varda beslutad; och det
synes mig vara allt skit! att uti det af mig föreslagna, fonderade lån
jemväl inbegripa återstående andelen af 1867 års lån, tillika med hvad
som under åren 1876 och 1877 förfaller af 1869 års lån, eller 2,000,000
R:dr, hvarigenom amorteringen af dessa tillfälliga lån kan ordnas på det
för landet minst tryckande sätt.

Den summa, som Staten för de af mig angifna ändamål behöfver,
uppgår sålunda till ett sammanlagdt belopp af 37,829,000 R:dr; och under
sådana förhållanden synes mig lånesummans nominela storlek lämpligen
kunna bestämmas till 40,000,000 R:dr

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 13

Att jag tänkt mig, att icke hela detta belopp borde på en gång
upptagas, utan att af obligationerna skulle afyttras endast hvad som
erfordrades för fortsättning af Statens jernvägsbyggnader, enligt den af
Chefen för Civil-departementet uppgjorda plan, äfvensom för afbetalning
af de tillfälliga lånen, framgår af hvad jag redan anfört; och för att i
möjligaste måtto förekomma, att icke dessa medel användas till andra
än de dermed afsedda ändamål, anser jag det vara af yttersta vigt, att
det bestämdt uttalas, att detta lån upptagits endast för fortsättning och
afsittande af ofvanberörda stambanor, äfvensom till afbetalning af 1867

lan.

detta lån beträffa!

Det har icke
för ett så beskaffad!;

undgått

synes mig, att den bör
min uppmärksamhet,
amorteringslånr som det

och 1869 årens temporära
Hvad räntefotön för
bestämmas till 5 procent,
att en sådan räntefot kan,
ifrågavarande, ställa sig hög. Men då de båda sednast afslutade utländska
statslånen löpa med 5 procent, då icke allenast hypoteksbankens

med eu amorteringstid af dels 50, dels 45 år,
andra Svenska obligationer åro förskrifva med enaränta,
tror jag, att det icke vore klokt att nu, då Staten för -

svenska obligationer,
åtskilliga

utan

banda

ock

första gången

ifrågasätter upptagande af ett inhemskt amorteringslån,
lägre

bestämma någon lägre räntefot.

För att slutligen närmare åskådliggöra hvilka belopp för de afling
angifna ändamål årligen erfordras och derigenom erhålla eu öfversigt
rörande den årligen behöflig!! upplåningen för tiden intill 1877 års
utgång, har jag uppställt följande tabell, som utvisar, att samma upplåning
omfatta!-:

år 1870 för . „ , oo______________________

'''' °af 1867 års lån

år 1871

år 1872

ar

åi år år år -

1873

1874

1875

för

för

föi för för föi för för -

amortering -

amortering

af 1867 års lån

jern vägsbyggnaderna...........

amortering af 1867 års lån

1876 för jernvägsbyggnaderna

1877

för amortering af 1869 års lån

föi -

amortering

af 1869 års lån

Rall- 1,600,000

—

» 1,920,000

— 3,520,000: —

Rall- 4,000,000

—

» 1,950,000

“ 5,950,000: —

Rall- 4,000,000

—-

» 2,130,000

“ 6,130,000: —

...... 4,000,000: —

...... 4,000,000: —

Rall- 4,000,000

..... 4,000,000: —

» 1,000,000

— 5,000,000: —

R:dr 4,000,000

—

» 1,000,000

— 5,000,000: —

Summa R:dr 37,600,000:

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. ‘

med tillägg hvarje gång af hvad som anses erforderligt för att af obligationernas
nominalbelopp kunna påräkna den behöfliga summan.

I korthet sammanfattad är sålunda min mening, att lämpligaste
sättet att nu bereda erforderliga medel vore att för fortsättning och
afsilande af de nordvestra, östra och norra stambanorna, äfvensom för
afbetalning af 1867 års temporära lån å 6,000,000 R:dr samt den andel,
eller 2,000,000 R:dr, som inom 1877 års utgång förfaller af 1869 års
enahanda lån, uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, emot
fonderade statsobligationer å ett sammanräknadt belopp, motsvarande
40,000,000 R:dr, utställda i Svenskt mynt samt löpande med 5 procent
ränta, som halfårsvis förfaller, upptaga ett lån, att återbetalas genom
årlig amortering under loppet af högst 40 år; att af dessa obligationer
finge intill slutet af år 1871, till det pris Fullmäktige ega bestämma,
föryttras ett nominel t belopp af högst 10,000,000 R:dr; och att återstående
obligationsbeloppet, skulle reserveras till framtida disposition af
Riksdagen för ofvanuppgifna ändamål.»

På tillstyrkan af Stats-Rådets samtlige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla hvad
såväl Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz, som
äfven Statsrådet Friherre af Ugglas sålunda föreslagit
och hemställt samt befallde, att nådig Proposition i
ämnet skulle till Riksdagen afgå i enlighet med ett i
detta hänseende uppsatt, nu till justering jemväl uppläst
förslag.

Ex protocollo
IF. ./. Mocligh.

Stormägtigste Allernädigste Konung!

Genom nådig skrifvelse af den 25 sistlidne Maj har Eders Kongl.
Maj:t anbefallt Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnåder att låta verkställa
detaljerade undersökningar och kostnadsberäkningar för anläggning
af en stambana emellan Storviks station å Gefle—Dala-banan och

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

trakten omkring Avesta, samt, om dervid utröntes att denna anläggning
utan alltför hög kostnad kunde utföras, för samma banas fortsättning i
genaste riktning från sydliga ändpunkten deraf till trakten omkring Sevalla
å redan undersökt jernvägslinie emellan denna trakt och Stockholm—Upsala-banan,
och till jemförelse härmed anställa okulär besigtning
för utrönande, huruvida banan, i syfte att åstadkomma närmare
beröring med Norbergs bergslag, lämpligen skulle kunna dragas i vestligt
riktning antingen öfver Fors eller annat ställe, samt vidare att
låta, der så erfordrades, kontrollera redan verkställda undersökningar,
hvilka för densammas framdragande från Stockholm—Upsala-banan mot
Westman lan ds bergslager kunde ifrågakomma, samt för östra stambanan
emellan Katrineholm och Nässjö; hvarefter Eders Kongl. Maj:t i nådig
Skrifvelse af den 28 sistlidne September, med anledning af särskilda
underdåniga framställningar dels från komiterade för Westmanlands läns
innevånare, och dels från andra vid ett möte i Sundsvall utsedda komiterade,
anbefallt Styrelsen att låta fullständigt undersöka den bansträckning,
_ som enligt förstnämnda nådiga Bref endast skulle göras till föremål
för okulär besigtning, och likaledes fullständigt undersöka eller, i
den mån sådant ej före årets slut mcdhunnes, okulärt besigtiga den
jernvägslinie från Sala till Avesta med dragning åt Norbergs bergslag,
som de i Sundsvall utsedde komiterade förordat, dock så att dessa arheten
icke finge hindra afslutandet af förstnämnda undersökningar, för
hvilka Styrelsen borde sä fort ske kunde hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
redogöra.

Med underdånig anmälan att samtliga i Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Bref afsedda undersökningsarbeten enligt Styrelsens förordnande pågått
under ledning af förre distriktsingeniören vid Statens jernvägsbyggnader
E. M. Nordenfelt och numera hunnit afslutas, äfvensom att Styrelsen,
för att tydligt åskådliggöra läget af de särskilda jernvägslinier, som
undersökningarne omfattat, dels användt den af Topografiska korpsen
utgifna karta öfver en del af Stockholms, Upsala och Westmanlands län,
som befunnits vara för ändamålet i tillräckligt stor skala, nemligen i en
tvåhundra-tusendedel af naturliga storleken, dels ock för de delar af
Kopparbergs och Gefieborgs län, öfver hvilka de undersökta linierna
framgå, i brist på kartor af lika storlek med förstnämnda låtit tillöka
densamma genom utdrag från de tillförlitligaste provinskartor, transporterade
i lika skala, får Styrelsen underdånigst öfverlemna, jemte den
sålunda upprättade kartan, de på grund af undersökningarne upprättade
profiler och öfriga handlingar enligt bilagd förteckning, samt härnedan
särskild! redogöra för sådana upplysningar i afseende å de ifrågasätta

16

\

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 8.

jernvägsliniernas anläggningskostnader, längd och tekniska förhållanden,
hvilka de verkställda undersökningarne gifva vid handen och på bedömandet
af den ena eller andra liniens företräden kunna inverka.

De undersökta jernvägslinierna från Storvik till Sevalla, och från
Storvik till Sala gå "i hvar sina hufvudriktningar öfver Dalelfven vid
Avesta, Kr ylbo eller Utsund, af hvilka sistnämnda båda ställen Krylbo
ligger helt nära Avesta, hvarjemte eu från Sala utgående linie sammanträffar
med de till Sevalla ledande. Härigenom hafva 31 alternativa
linier uppstått, som för den enas jemförelse med den andra blifvit till
längd och anläggningskostnad beräknade från Sevalla eller Sala såsom
utgångspunkt till Storvik såsom gemensam slutpunkt.

Af bilagde tabell Kitt. A., som upptager dessa förhållanden, inlicmtas,
att 21 alternativa linier gå till Storvik dels öfver Avesta och
Garpenberg, dels öfver Krylbo och Garpenberg och dels öfver Avesta

och Horndal. .

De verkställda undersökningarne ådagalägga, att alla linier, som
blifvit dragna öfver Avesta, blifva från 1,035 till 8,382 fot längre, samt
i följd häraf och genom de större svårigheter, som för öfvergången af
Dalelfven på detta ställe mota, från 516,000 till 722,000 It:dr dyrare, än
de som i samma hufvudriktning öfvergå Dalelfven vid Krylbo, äfvensom
att liniens sträckning från Krylbo öfver Garpenberg till Storvik blifver
i anseende till terrängens beskaffenhet 11,938 fot längre och härigenom
i förening med ökade svårigheter vid anläggningen 1,221,000 R:dr dyrare
än den luden, som går fram till Storvik öfver Horndal, hvarjemte
Garpenbergs-linien, hvad lutnings- och kröknings-förhållanden beträffa!,
äfvenledes ställer sig ofördelaktigare än Horndals-linien.

Då ofvannämnda 21 alternativa linier, som beröra dels Avesta och
Garpenberg och dels ettdera af dessa bada ställen, sålunda skulle fa
större längd och medföra högre anläggningskostnader, samt de af dessa
linier, som leda öfver Garpenberg, jemväl erhålla sämre lutnings- och
krökningsförhållanden, än de andra i åberopade tabellen upptagna altei
nativa linier, finner Styrelse!! för sin del sig icke kunna till utförande
förorda något enda af ifrågavarande 21 alternativa linier, hvadan Styrelsen
lemna!- desamma utan vidare jemförelse med de andra linierim,
desto heldre som Avesta, om donna plats anses vara af särskild stor vigt,
alltid skall kunna genom ett sidospår förenas med stambanan för vida
mindre kostnad, än hufvudliniens framdragande dit krafvel-.

De återstående alternativa linierim gå, såsom redan är nämndt,
öfver Dalelfven antingen vid Krylbo eller vid Utsund, och fortsätta hvar

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

i sin hufvudriktning förbi Horndal till Storvik. Af dessa linie!1 hafva
4 Sevalla och 6 Sala till utgångspunkt.

De tre vestligaste linierna från Sevalla, af Indika, räknadt från
vester till öster, den första berör Fors och Lasjö, den andra Muren och
den tredje Dufmuren, gå alla öfver Krylbo och förete sinsemellan ej
någon betydlig skilnad i våglängd; men anläggningskostnaden för dem
är olika så till vida, att den för den första uppgår till 415,000 Ridt1
mera än för den andra, och 537,000 R:dr mera än för den tredje luden.

Den fjerde Sevalla-linien, som vid Knisberg afviker från den
tredje och i sin fortsättning berör Brovallen och går öfver Dalelfven
vid Utsund, är den kortaste och i afseende å anläggningskostnaden den
billigaste af ofvannämnda 4 Sevalla-linier, nemligen 19,393 fot kortare
och 810,000 R:dr billigare än den första, 13,232 fot kortare och 395,000
R:dr billigare än deri andra, och 13,621 fot kortare och 273,000 R:dr
billigare än den tredje.

Då Sala är nordligare beläget än Sevalla, kan det icke låta sig
gorå att framdraga alternativa jernvägslinier från Sala till Storvik i lika
stor afvikning åt vester, som Sevalla-linierna erhållit, med mindre än de
förra linierna måste föras i en omväg, som gör dem i förhållande till
afståndet emellan ändpunkterna längre än Sevalla-linierna.

Fyra af de alternativa linierna från Sala uppkomma derigenom,
att en från Sala förbi Bolandet framdragen linie sammanträffar med alla
Sevalla-linierna; och gå de båda andra, eller den 5:te och 6:te Salalinien,
äfvenledes förbi Bolande! upp till Brovallen, der den femte viker
af till I^rylbo och den sjette vid Utsund leder öfver Dalelfven.

Åberopade tabellen upptager hvardera af dessa sex Sala-liniers
längd och beräknade anläggningskostnad; och framgår deraf, att första
linien Lasjö—Krylbo är 33,960 fot längre och 927,000 R:dr dyrare, andra
Union Muren—Krylbo 30,367 fot längre och 727,000 R:dr dyrare,
tredje linien Dufmuren—Krylbo 27,157 fot längre och 573,000 R:dr dyrare,
femte linien Brovallen—Krylbo 17,007 fot längre och 280,000 R:dr
dyrare, fjerde linien Dufmuren—Brovallen—Utsund 13,536 fot längre
och 300,000 R:dr dyrare, än sjette linien Bolandet—Brovallen—Utsund,
hvilken sistnämnda linie alltså af de undersökta linierna emellan Sala
och Storvik är den kortaste och billigaste.

De undersökta jernvägsliniernas kröknings- och lutningsförhållanden
finnas för jemförelse för hvarje linie särskild! upptagna i en undersökningshandlingarne
bifogad tabell. Det synes deraf, dels att ej någon
kurva med mindre radie än 3,000 fot förekommer å någondera af
dessa linie!1, och dels att, då linien öfver Garpenberg undantages, hvil Bih.

till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami I Afd. 4 Häft. 3

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ken, såsom ofvan är anfördt, har ofördelaktigare lutningsförh ålland en än
de öfriga linierim, någon så väsendtlig skilnad i dessa afseenden ej förefinnes
de öfriga alternativen emellan, att valet bland dem deraf bör
bestämmas.

I sammanhang med ifrågavarande undersökningar har Styrelsen,
i anledning af det utaf Eders Kongl. Maj:t dermed åsyftade ändamål,
låtit tillse, huruvida från ofvanbeskrifna luder emellan Sevalla eller Sala
såsom utgångspunkt och Storvik såsom slutpunkt en bibana skulle kunna
anläggas fram till Norbergs grufvefält. liden har icke medgifvit att
utreda detta förhållande genom detaljerad undersökning, utan endast
medelst okulär besigtning. Det har likväl genom sådan besigtning visat
sig, att för detta å kartan särskilt betecknade grufvefält eu lämplig
bibana kan anläggas från norra ändan af Norbergs nuvarande jernbana
antingen fram till Kry Ib o eller ock ut till Brovallen eller någon plats i
närheten till sistnämnda ställe; att bibanan med slutpunkt vid Kry 1 bo,
der den sammanträffar med alla de alternativa linjer, som beröra donna
punkt, blifver i längd 1% mil, räknadt från Norbergs Kärrgrufva; att
den förlängning af bibanan, som erfordras för att leda den ut till Brovallen
eller annan närbelägen plats i förening med de alternativa linjer,
som härifrån fortsätta öfver Utsund, utgör % mil eller 22,500 fot; samt
att eu bibana från Norbergs grufvefält med sydligare läge, utgående från
Högfors station å Norbergs nuvarande jernbana och sträckande sig till
Lasjö, såsom kartan närmare utvisar, vid jemförelse med ofvan beskrifna
bibana icke skulle åt grufvefältet i dess helhet medföra någon
afsevärd förminskning i våglängd för den söderut gående trafiken, men
deremot gorå en ökning i väg!ängd af VA å IV2 mil för dess trafik åt
norr och härigenom blifva mindre ändamålsenlig.

Då eu jernvägslinie från Sevalla eller Sala, såsom utgångspunkt,
och Storvik, såsom slutpunkt, med den riktning som de verkställda
undersökningarne enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga
föreskrifter afsett, icke kan befordra samfärdseln med Norbergs grufvefält,
äfven om donna jernvägslinie gånge i den undersökta vestligaste
riktningen, med mindre än grufvefältet genom bibanan förenades med
hufvudlinien; då åt frågan, huruvida en sådan bibana skulle blifva %
mil längre eller kortare, icke torde kunna gifvas den vigt, att hufvudliniens
riktning deraf bestämmes; och då anläggningskostnaden för de
alternativa linierna, som beröra Kry Ib o, blifver minst 273,000 R:dr från
Sevalla, eller 280,000 K:dr från Sala, högre än för de åt Utsund ledande
linierna, samt all från orterna omkring och norr om Gefle—Dala-banan
till södra Sverige genomgående trafik å de förra linierna genom deras

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

19

minst 13,621 fot från Sevalla, eller 17,007 fot från Sala, större längd
Unge draga högre afgift, än motsvarande trafik å de kortare linierim,
anser Styrelsen för sin del i underdånighet, ehvad Sevalla eller Sala
fastställes såsom utgångspunkt, att den linie, hvilken från ettdera af
dessa ställen och vidare förbi Brovallen leder öfver Dalelfven vid Utsund
och derifrån öfver Horndal fortsattes till Storvik, eger företräde
framför alla de andra undersökta alternativa linierim.

Enligt Eders Kongl. Majt:s nådiga skrifvelse den 25 Maj 1869
har, såsom ofvan omförmäles, det ålegat Styrelsen att, der så erfordrades,
låta kontrollera redan förut verkställda undersökningar för norra
stambanan i de sträckningar, Indika för densammas framdragande från
Stockholm—Upsala-banan mot Westmanlands bergslager kunde ifrågakomma.

Beträffande den ena af nyssnämnda sträckningar, nemligen jernvägslinien
från Thureberg på Stockholm—Upsala-banan till Sevalla, får
Styrelsen underdånigst erinra, att denna linie utefter hela sin längd
blifvit under år 1866 i detalj undersökt särskild! med hänseende till de
svårigheter, som mota för öfvergångarne vid Staket, Kalinarsand och
Ekolsund och att noggranna jordborrningar dervid egt rum; och som
det till sagda undersökning hörande kostnadsförslag för liniens anläggning
är upprättad! efter sådana, från vunnen erfarenhet vid stambanebyggnaderna
henitade beräkningsgrunder, som varit tillämpade vid alla
andra för Statens räkning de sednare åren utförda jernvägsundersökningar,
och deruti jemväl upptagits 100,000 B:dr för banmil för anskaffning
af rörelsemateriel, anser Styrelsen underdånigst, att den vilkorligtvis
anbefallda kontrollen af undersökningsarbetet för Thureberg—
Sevalla-linien nu icke erfordras.

Sedan den andra af de bansträckningar, hvarpå Eders Kongl.
Maj:ts nyssnämnda nådiga bref hänsyfta!1, nemligen limon emellan städerna
Upsala och Sala, under åren 1858 och 1859 blifvit fullständigt
undersökt, hafva de då uppgjorda kostnadsberäkningarne varit begagnade
för de uppgifter rörande samma linie, som lemnats i sammanhang
med redogörelsen för 1866 års undersökningsarbeten med iakttagande
deraf; att rörelsematerielen för donna, likasom för de andra linierim,
blifvit beräknad till 100,000 R:dr för mil.

För att emellertid undanrödja den anledning till anmärkning mot
nyssnämnda uppgifter rörande Upsala—Sala-linien, som skulle kunna
härledas derifrån, att kostnaderna för densammas anläggning icke blifvit
beräknade efter enahanda grunder, som, på sätt här ofvan omförmäles,
tillämpats vid upprättandet af kostnadsförslagen för alla sednare under -

%

20

Kongl. Maj:té Nåd. Proposition N:o 8.

sökta linjer, har Styrelsen låtit omarbeta kostnadsförslaget för linie»
Upsala—Sala efter nyssnämnda grunder; och utvisar detta bårhus bilagda
förslag ej större skilnad i slutsumman än densammas förhöjning
med 18,786 R:dr; men vidare kontroll anser Styrelsen underdånigst icke
af någon omständighet påkallad.

Hela längden af linie» från Thureberg till Sevalla utgör 7 mil
29,910 fot, och uppgår beräknade anläggningskostnaden för samma linie
till 6,500,000 R:dr.

Upsala—Sala-liniens längd är 5 mil 22,500 fot, för hvilken kostnaden
enligt det omarbetade kostnadsförslaget är beräknadt till

4,531,000 R:dr.

Af förenämnda uppgifter rörande linierim Thureberg—Sevalla
och Upsala—Sala, sammanförda med Styrelsens här ofvan lemnade redogörelse
för de undersökta alternativa linierim med Sevalla eller Sala
såsom utgångspunkt och Storvik såsom slutpunkt, inhemtas såväl hela
våglängden af som beräknade kostnaden för de ifrågasätta olika nya
bansträckningarne, nemligen den ena från Thureberg förbi Sevalla till
Storvik och den andra från Upsala förbi Sala till Storvik.

Dessa förhållanden tillika med de olika banornas våglängd emellan
centralbangården i Stockholm och Storviks station på Gefle—Dala-banan
såsom ändpunkter samt den del deraf, som redan utgör färdig och trafikerad
bana, har Styrelse», till lättnad för jemförelse de olika banorna
emellan, upptagit i eu särskild tabell, hvilken Styrelse» uderdånigst får
bårhus under Ditt. B. bilägga.

Donna tabell gifver vid handen, att den linie från Stockholm,
som vid Thureberg afviker åt Sevalla och derifrån i någon af de nu
undersökta riktningar ne går till Storvik, är kortare än den linie från
Stockholm, som förenar Upsala med Sala och från sistnämnda stad fortsätter
i endera af de derifrån till Storvik undersökta linjer; att sagde
skilnad i våglängden å kortaste riktningarne utgör 23,962 fot; att längden
af ny banbyggnad som erfordras deremot är större för linie» åt
Se vall a än för den andra linie», och uppgår å de kortaste riktningarne
till 4 mil 8,538 fot mera för linie» åt Sevalla än för linie» åt Sala;
att anläggningskostnaden likaledes ställer sig högre för linie» åt Sevalla
än för linie» åt Sala, och är i de kortaste riktningarne, som jemväl
blifva de billigaste, för linie» åt Sevalla 2,949,000 R:dr dyrare än för
linie» åt Sala; och att redan färdig och trafikerad bana har för linie»
åt Sevalla eu längd af allenast 1 mil 9,500 fot, eller 67Ao procent af
hela denna linie i kortaste riktningen, och för linie» åt Sala en längd

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 21

af 6 mil 6,000 fot, eller 31 procent af sistnämnda linie» längd i kortaste
riktningen.

Då de olika linierim gå i enahanda hufvudriktning till Storvik
från de ställen, till hvilka, såsom Styrelsen här ofvan underdånigst anmärkt,
en bibana från Norbergs grufvefält kan anlägga», men afvika
från nämnda ställen i hvar sin riktning till Stockholm, blifver skilnad en
i våglängd å de olika linierim för samfärdseln emellan sagda grufvefält
och Stockholm så stor, som den våglängd, hvarmed, enligt nyssnämnda
tabell Ditt. B, limon åt Sala öfverskjuter luden åt Sevalla, och utgör
alltså i kortaste riktningarne 23,962 fot.

Såsom en upplysning för jemförelse!! emellan de olika linierim
får Styrelsen underdånigst meddela, att, om en bibana från Westerås
skulle komma att anlägga» till den blifvande stambanan, på sätt kartan
utvisar, får denna bibana, för att mota stambanan vid Sevalla, en längd
af omkring 1 mil 24,000 fot, men, för att sammanträffa med sistnämnda
bana vid Sala, eu längd af omkring 3 mil 18,000 fot.

Utom ofvannämnda luder för norra stambanans anslutning med
Gefle—Dala-banan hafva å åberopade kartan äfven de andra år 1866
för banans fortsättning undersökta luder nu blifvit uppdragna; och
bifogas liärhos underdånigst under Ditt. C. eu tabell, som upptager
längden å och anläggningskostnaden för sistnämnda lini er jemte uppgifter
rörande deras lutnings- och krökningsförhållanden; varande tillika
för de tvenne af dessa luder, som leda till Storviks station, sådana
uppgifter i tabellen Ditt. B. sammanförda, som deri för de undersökta
nya linierim förekomma.

Genom nyssnämnda tabell i denna del visar sig, att våglängden
från Stockholm till Storvik är å linien åt Upsala—Gysinge 3 mil 9,300
fot kortare än å linien åt Upsala—Sala—Näs, och 2 mil 21,810 fot
kortare än å linien åt Thureberg—Sevalla—Näs, samt sistnämnda linie
23,490 fot kortare än linien åt Upsala—Sala—Näs; att längden af erforderlig
ny banbyggnad utgör för linien åt Upsala—Gysinge 3 mil 9,300
fot mindre än för linien åt Upsala—Sala—Näs, och 7 mil 18,310 fot
mindre än för linien åt Thureberg—Sevalla—Näs, samt för sistnämnda
linie 4 mil 9,010 fot mera är för linien Upsala—Sala—Näs; att beräknade
anläggningskostnaden ställer sig för linien åt Upsala—Gysinge

3.316.000 R:dr billigare än för linien åt Upsala—Sala—Näs, och

6.498.000 R:dr billigare än för linien åt Thureberg—Sevalla—Näs, samt
för sistnämnda linie 3,182,000 R:dr dyrare än för linien åt Upsala—
Sala—Näs; samt att linierim åt Upsala—Gysinge och åt Upsala—Sala—
Näs hafva redan färdig och trafikerad bana till en längd af 6 mil 6,000

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

fot, men linien åt Thureberg—Sevalla—Näs endast till eu längd af
1 mil 9,500 fot; hvarjemte ifrågavarande tabell i sill helhet kan i omförmäld
a afseende tjena till ledning för jemförelse emellan nyssnämnda
tre linjer och de undersökta nya linierim.

För fullständigande af uppgifterna rörande linierim åt Thureberg—Sevalla—Näs
och åt Upsala—Sala—Näs, får Styrelsen underdånigst
tillägga, att en bibana kan från Norbergs bergslag anläggas ut
till Möklinta, i den å kartan utmärkta riktning, hvarigenom samfärdseln
med bergslagen å dessa linjer beredes, och att våglängden å bibanan
utgör omkring 3% mil beräknad från Norbergs K ärr grufva, och
från Möklinta till Stockholm å linien förbi Se vall a 13 mil 14,000 fot,
och å linien förbi Sala 14 mil 1,500 fot.

Hvad slutligen angår den kontroll å redan verkställda undersökningar
å östra stambanan, hvilken Eders Kongl. Maj:t i ofvan åberopade
nådiga skrifvelse af den 25 i sistlidne Maj anbefallt Styrelsen att,
der så erfordrades, låta verkställa, får Styrelsen underdånigst erinra,
att ifrågavarande stambana redan blifvit till sin hufvudriktning emellan
ändpunkterna Nässjö och Katrineholm vid 1862—1863 årens riksdag
bestämd, och att någon ny riktning för donna bana ej sedermera
blifvit ifrågasatt; och emedan kostnadsförslaget för sagda banas anläggning
är upprättad! efter grunder, som för de andra samtidigt
undersökta stambanor, hvilka redan äro färdiga, visat sig fullt tillförlitliga,
samt det för året till undersökningar beviljade anslag icke lemna!
tillgång till bestridande af de kostnader, som erfordras för förnyade
undersökningar å donna nära 15 mil långa handel för åstadkommande
af sådana förbättringar i liniens plan och profil, som måste föregå
angläggningens utförande, har Styrelsen underdånigst ansett annan
åtgärd beträffande samma handel nu icke kunna vidtagas, än att kostnaden
för anskaffning af rörelsemateriel enligt sednare årens bestämmelser
i kostnadsförslaget upptagits till 100,000 R:dr för b anm il, hvarigenom
detsamma^ slutsumma blifvit förökad från 10,609,487 R:dr till
i jemn t tal 11,360,000 R:dr.

Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte

Carl Gr. Beijer.

Rudolf Cronstedt.

Stockholm den 12 Januari 1870.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Litt. A.

23

Tabell

upptagande år 1869 undersökta jernvägslinier för Norra Stambanans fortsättning.

Riktning,

Längd.

|

Beräknad anlägg-ningskostnad.

g

Fot.

Sevalla, Fors, Lasjö, Vansjö, Avesta, Garpenberg, Storvik...............

10

31,935

11,111,000

» » » » » Horndal, Storvik....................

10

26,085

10,054,000

» » » » Krylbo, Garpenberg, Storvik...............

10

30,900

10,595,000

» » » » » Horndal, Storvik..................

10

18,962

9,374,000

Sevalla, Ängsholm, Muren, Vansjö, Avesta, Garpenberg, Storvik......

10

25,774

10,696,000

» 8 » » » Horn dal, Storvik .........

10

19,924

9,639,000

—

8 » » » Krylbo, Garpenberg, Storvik......

10

24,739

10,180,000

—

8 8 » » » Horndal, Storvik .........

10

12,801

8,959,000

—

Sevalla, Ängsholm, Dufinuren, Knisberg, Avesta, Garpenberg, Storvik

10

27,422

10,616,000

—

8 " 8 8 8 Horndal, Storvik ..

10

21,572

9,559,000

—

8 8 8 » Krylbo, Garpenberg, Storvik

10

25,128

10,058,000

—

" 8 8 » » Horndal, Storvik . .

10

13,190

8,837,000

—

8 » 8 8 Utsund, Horndal, Storvik...

9

35,569

8,564,000

—

Sala, Lasjö, Vansjö, Avesta, Garpenberg, Storvik...........................

9

9,374

10,248,000

—

» » » » Horndal, Storvik...................................

9

3,524

9,191,000

—

» 8 8 Krylbo, Garpenberg, Storvik..............................

9

8,339

9,732,000

—

» » » » Horndal, Storvik....................................

8

32,401

8,511,000

—

Sala, Muren, Vansjö, Avesta, Garpenberg, Storvik...........................

9

5,781

10,048,000

—

8 8 » 8 Horndal, Storvik..............................

8

35,931

8,991,000

-!

» 8 8 Krylbo, Garpenberg, Storvik..........................

9

4,746

9,532,000

—

8 8 8 8 Horndal, Storvik.................................

8

28,808

8,311,000

—

Sala, Dufmuren, Knisberg, Avesta, Garpenberg, Storvik.................

9

3,830

9,936,000

—

8 8 8 » Horndal, Storvik.......................

8

33,980

8,879.000

—

8 8 8 Krylbo, Garpenberg, Storvik..................

9

1,536

9,378,000

8 8 » » Horndal, Storvik........................

8

25,598

8,157,000

—

8 8 8 Utsund, Horndal, Storvik......................

8

11,977

7,884,000

--1

Sala, Bolandet, Brovallen, Avesta, Garpenberg, Storvik ..................

8

29,680

9,643,000

--i

8 8 8 » Horndal, Storvik ......................

8

23,830

8,586,000

—

8 8 8 Krylbo, Garpenberg, Storvik ..................

8

27,386

9,085,000

■—

8 8 » » Horndal, Storvik .....................

8

15,448

7,864,000

—

8 8 8 Utsund, Horndal, Storvik ......................

7

34,441

7,584,000

—:

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Jernvägsliniernas riktning.

År 1869 undersökta jernvägslinier emellan Sevalla och Storvik.

Stockholm, Thureberg, Se valla, Fors, Lasjö, Vansjö, Krylbo, Horndal, Storvik .........

» » » Ängsholm, Muren » » » » .........

» » » » Dufmuren, Knisberg » » » .........

» » » » » » Utsund » » .........

År 1869 undersökta jernväg slinier emellan Sala och Storvik.

\

Stockholm, Upsala, Sala, Lasjö, Vansjö, Krylbo, Horndal, Storvik...................................

» » » Myren, » » » » ...................................

» » u Dufmuren, Knisberg » » » ...................................

» » » » » Utsund » » ....................................

» » » Bolandet, Brovallen, Krylbo » » ....................................

» » » » » Utsund » » ...................................

År 1866 undersökta jernväg slinier.

Stockholm, Upsala, Gysinge, Storvik.......................................................................................

» » Sala, Näs, Storvik....................................................................................

» Thureberg, Sevalla, Sala, Näs, Storvik...................................................................

Anmärkning. Kostnaden för bandelen Upsala—Sala är upptagen enligt det ar 1869 omarbetade
kostnadsförslaget.

Kongl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 8.

25

Litt. B.

Väg

längd

Beräknad kostnad för

ny benbyggnad.

emellan ändpunk-terna.

af redan färdig och
trafikerad bana.

af erforderlig ny ban-byggnad.

Mil.

fot. .

Mil.

fot.

Mil.

fot.

Riksdaler.

öre.

19

22,372

1

9,500

18

12,872

15,874,000

- i

19

16,211

I

9,500

18

6,711

15,459,000

—

19

16,600

1

9,500

18

7,100

15,337,000

— ,

19

2,979

1

9,500

17

29,479

15,064,000

20

24,901

6

6,000

14

18,901

13,042,000

20

21,308

6

6,000

14

15,308

12,842,000

—

20

18,098

6

6,000

14

12,098

12,688,000

1

20

4,477

6

6,000

13

34,477

12,415,000

—

20

7,948

6

6,000

14

1,-948

12,395,000

—

19

26,941

6

6,000

13

20,941

12,115,000

16

200

6

6,000

9

30,200

7,341,000

19

9,500

6

6,000

13

3,500

10,657,000

—

18

22,010

1

9,500

17

12,510

13,839,000

—

It di till Hiksd. Prof. 1&70. 1 Sand. i Afd. / Haft.

Jemiorelsetabell emellan undersökta jernvägslinier från Upsala till Gefle —Dala-jernvägen.

Litt. C.

jUpsala—Dannemora—Gefle ............... i

[Upsala—Galle direkta vägen öfver Tierp j

[Upsala—Yattholma— Söderfors — Mar- j

| gretehill.................................... [

med brantaste lutning 1:100.

[Upsala—Yattholma — Söderfors — Mar- j

[ gretehill.................................... [

med brantaste lutning 1 : 200.

[Upsala—Gysinge—Storvik..................j

i med brantaste lutning 11100.

[Upsala—Gysinge—Storvik..................j

med brantaste lutning 1 : 200.

[Upsala—Sala—Storvik ..................... j

[Upsala—Sala..........

[Sala—Näs—Storvik .

[Thureberg—Sevalla.
[Sevalla—Sala .......

Längd. ] Kostnad.

Sammanräknade längden

i fot af lutningarne.

Sammanräknade längden i

fot på krökningarne med radie af

c1

Afstånd från Stockholm

Mil. j Fot. i R:dr.

1 100 I ^ '' ^01 från 1: 200

till 1 : 199. ! till 1 : 299.

från 1 :
till 1 :

300

499.

från 1 :500

, ■, Horizontelt.

och derutöfver.

1,000 fot.

från 1,001
till 2,000 fot.

1 från 2,001

[till 3,000 fot.

från 3,001 Ifrån 5,001 fot!
till 5,000 fot. och derutöfver.!

Rakt.

Längd

fot.

Procent

af längden.

do

:§ -L

Procent

af längden.

H3

bti ^

:§ -2

r-q

Procent

af längden.

Längd

fot.

Procent

af längden.

Längd | 5? 1? [ Längd 511?
fot. ; % g | fot. J <& |

! b ^ ; P ^

H-

Längd | g
fot. [||

Längd

fot.

Procent

af längden.

j Längd

fot.

Procent

af längden.

Längd

fot.

Procent

i af längden.

rÖ

do

-Z Z

i-q ^

Procent

af längden.

Längd : g? g
fot. | |

till kafle.

•

till Fahinn.

10 25,410 8,871,000

17,200

4,461 8,980.6i 2,341106,012 [27,51

24,520

6,37

104,7031 27,16 123,994,4 32,17

—1-

5,827

1,51

14,279

3,7 0

40,884

10,62[ 44,202 11,47[

280,218 72,71

829,065

16 mil 30,835 fot

25 mil 16,435 fot

9 8,000 7,430,000

15,500

4,67j 58,990! 17,77] 34,930 110,52!

34,560

10,41

91.830 27,66, 96,140 ! 28,97

—

—

8,350

2,51

5,800

1,75 77,990[ 23,47

239,86072,27

805,859

15 mil 13,425 fot

23 mil 35,025 fot

9:31,650 7,505,000

55,860

15,?ij 9,320 2,62! 63,767,5 17,93

I I 1

31.994

8,99

56,401 15,86:138,307,5! 38,89

3,282

0,92

4,529

1,27

25,874

7,27) 28,014 7,88

293,951)82,66

759,615

17 mil 19,075 fot

23 mil 4,675 fot

9 31,650 8,068,000

—

--- ----- ---- 151,607,5 40,55!

32,319

9,39

61,251 18,78:110,472,5! 31,38

---—

3,282

0,92

4,529

1,27

25,874

7,27 28,014 7,88

293,95182,66

816,599

17 mil 19,075 fot

23 mil 4,675 fot

9 30,200 7,341,000

51.950

14,67 37,475 10,58 61,400 17,s»!

16,850

4,7 6!

32,900 9,29[153,625 ) 43,37

------1 __

2,094

0,60

9,782

2,7 6

31,972

9,02j 22,877[ 6,46)

287,475(81,16

746,036

19 mil 24,825 fot

20 mil 32,025 fot

9 30,200 7,662,000

_

--[ -----:----163,000 46,03

25,300

7,16

39,700:11,191126.200 i 35,63

__1 _

2,094

0,60

9,782

2,7 6 [

31,972

9,02 22,877; 6,46

287,475 81,16

778,658

19 mil 24,825 fot

20 mil 32,025 fot

13

3,500 10,657,000

114,961

24,38! 54,(04 11,46 24,700 5,3 4

97,120

20,59

32.500 6,89 148,215 : 31,44

no 0,02

2,650

0,56

28,472:

6,04;

45,496

|

9,65j 31,553; 6,69;

363,21977,04

812,388

22 mil 34,125 fot

24 mil 5.325 fot

A Stor viks

sta [tion.

5

22,500; 4,531,000

37.600;

18,55! 8,650 --1 18.750 i--j

57.370

--!

13.000:---; 67,130 :--

|

2,650

1,33

11,685

13,280

--- 8,100--

166,785 --

802 171

_

7

17,000; 6,126,000

77,361

28,68; 48,004 17,79; 7,200 1 2,67 [

36,750

13,96

19,500 7,3o! 80,185 30,oo

no 0,o 41

18,672

7,00

30,796

11,43 23,453 8,68)

195,96972,85

820,080

j i

A Stor viks |

i ! !

sta j tion.

7

29,910! 6,500,000

58,4601

--j 47,980 -- 24,670 j--!

49,1501

--!

20,450 ---; 81,200 -----

1

7,282

_____!

25,821:

28,776:

--i 58.954!--i

161 077 - -

830 140

j

2

1,600 1,213,000

--1

---- 2,700 -- 15,300 ''---

16,300

--;

i !

22,300 --1 17,000 --

! !

—

--i

3,750

—.

10,620:

-- 5,420 --------

53,810! -------

593,444 j

i

_____

beräknad efter det 1869:
omarbetade förslag.

beräknad efter det 1869!
omarbetade förslag.

Hörer till Kongl. Majds Nåd. Prop., 1870, N:o 8.