Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
1
JV:o 4.
Ank. till Riksd.'' Kansli den 27 Jan. 1870, kl. 6 e m.
Kongl. Map.ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående ändringar i §§.
45, 46 och 41 af Förordningen om kommunal-styrelse i Stockholm;
Gifven Stockholms Slott den 22 December 1869.
I skrifvelse af den 1 December 1868 hafva Stockholms Stadsfullmägtige på
anförda skäl hemställt, det Ofverståthållare-embetet ville vidtaga nödiga åtgärder
i ändamål att, derest sådant kunde ega rum utan ökade kostnader för kommunen,
från och med år 1870 årligen en andra uppbördsstämma blefve hållen under första
hälften af Juni månad, vid hvilken de kommunens skattskyldige innevånare, som icke
vid den första uppbördsstämma!! inbetalt de bland nästföregående årets utskylder,
som skulle ingå till Stadsfullmägtige underlydande nämnder, borde sistnämnda utskylder
erlägga; hvarjemte Stadsfullmägtige anhållit, det Ofverståthållare-embetet
ville hos Kongl. Maj:t gorå underdånig framställning om meddelandet af nådiga
föreskrifter dels derom, att skattskyldig, som underläte att under utlyst uppbördsstämma
verkställa honom åliggande inbetalning af påförda utskylder till Stockholms
kommun, skulle erlägga ersättning för utsökningskostnad, beräknad efter
fem öre å hvarje riksdaler af utskyldernas belopp, hvilken ersättning herde till
stadskassa!! ingå, och dels derom, att hufvudstadens kronouppbördskommissarier
må ega enahanda omedelbara utmätningsrätt för alla Stockholms kommun tillkommande
utgifter, som för utbekommande af kronoutskylderna vore stadgad.
Sedan Stadsfullmägtige i särskild skrifvelse af den 8 Juli innevarande år ytterligare
anhållit, bland annat, att Ofverståthållare-embetet ville anmoda uppbördsmännen
att å Drätselnämndens depositionsräkning i Riksbanken insätta de
skattebidrag, hvilka under uppbördsstämma!! inflöte, hvarefter det skulle åligga
Drätselnämnden att af de sålunda å dess depositionsräkning insätta skattebidrag
tillhandahålla öfråga nämnder dem tillkommande belopp genom att insätta ifrågaBili.
till Riksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afl 3 Käft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
varande andelar å dessa nämnders depositionsrälcningar i Riksbanken, har Öfverståthållare-embetet
i underdånig skrifvelse den 2 sistlidne September anfört, hurusom
det icke kunde förnekas, att ett samtidigt erläggande af krono- och kommunalutskylderna
numera, till följd af dessa sednares efter hand stegrade belopp,
i många fall måste kännas betungande för skattskyldig, som hade att, utom personlig
skatt, utgöra bevillning efter andra artikeln jemte derå belöpande kommunalafgifter
ej mindre för kommunens gemensamma behof, än äfven till de särskilda
territoriela församlingar''^, i synnerhet när inbetalningen, såsom nu vore fallet,
skulle ega ruin under en tid af året, då utskyldernas erläggande i alla händelser
för mången folie sig företrädesvis olägligt; hvadan och då hela uppbördens fördelning
på två terminer deremot kunde antagas för en öfvervägande del af de skattskyldige
bereda en så väsendtlig lättnad vid skatternas utgörande, att en förändring
i detta syfte åtminstone på försök borde vidtagas, Ofverståthållare-embetet
i underdånighet hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva, det bemälda
embete, utan hinder af den i § 45 af nådiga Förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 Maj 1862 meddelade föreskrift, att uppbörden af de utaf Stadsfullmägtige
till uttaxering beslutade utgifter skall verkställas i sammanhang med
den af utskylderna till Kongl. Maj:t och Kronan — måtte, så länge det af Stadsfullmägtige
äskades och af Öfverståthållare-embetet befunnes lämpligt, ega att på
det sätt och under de vilkor sådant, med hänsyn till Stadsfullmägtiges förbehåll
i afseende på omkostnaderna, kunde ega ruin, utan att tillskynda vederbörande
tjensteman oskäligen ökade utgifter i och för tjensterna, eller förhindra fullgörandet
af öfriga tjensteåligganden, ordna uppbörden af kommunalutskylderna i Stockholm
så, att anstånd med en del af dessa utskylders erläggande till en för sådant
ändamål utsatt särskild uppbördsstämma medgåfves skattskyldig, som af ett sådant
anstånd ville sig begagna.
Beträffande Stadsfullmägtiges anhållan om särskilda bestämmelser, angående
det äfventyr, för hvilket skattskyldig utsatte sig genom att icke å föreskrifna tider
erlägga sina kommunalutskylder, så, enär erfarenheten vitsordat behofvet af sådana
bestämmelser ej mindre för rikets öfriga städer, än ock företrädesvis för Stockholm,
hvarest tillförene, under det uppbörden af större delen utaf kommunalafgifterna
ombesörjdes af särskilda uppbördsman, böter för uraktlåten betalning af dessa
utgifter utgingo med ända till sex öre å riksdaler!! af restantiebeloppet, har Ofverståthållare-embetet
i underdånighet anhållit om nådig föreskrift derom, att skattskyldig,
som underläte att under utlyst uppbördsstämma verkställa honom åliggande
inbetalning af påförda utskylder till Stockholms kommun, skulle såsom ersättning
för utsökningskostnaden erlägga fem öre å hvarje riksdaler af dessa utskylders
belopp, hvilken ersättning skulle till stadskassa!! ingå.
Vidkommande Stadsfullmägtiges hemställan, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder
förordna, att kronouppbördskommissarierna i Stockholm skulle ega enahanda utmätningsrätt,
utan föregången särskild lagsökning, för alla Stockholms kommun
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
3
tillkommande afgifter, som för kronoutskylderna vore stadgad, har Ofverståthållareembetet
ansett sig desto heldre höra tillstyrka nådigt bifall till donna anhållan,
som en dylik omedelbar utmätningsrätt, hvilken icke allenast blifvit genom nådiga
Brefvet den 4 Maj 1849 ofvannämnde uppbördskommissarie!- tillerkänd i afseende å
fattigförsörjningsmedlen i Stockholm, utan jemväl syntes vara i § 70 af Nådiga
Förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 medgifven i fråga
om resterande kommunalutskylder derstädes, utgjorde ett nödvändigt vilkor för
möjligheten att, utan en betydlig och kostsam tillökning i tjenstemannapersonalen,
verkställa den förnyade och mödosamma restantie-indrifning, som af en särskild
uppbördsstämma för en del kommunalutskylder blefve en följd.
Slutligen har Öfverståthållare-embetet visserligen funnit Stadsfullmägtiges
ofvan omförmälda den 8 Juli innevarande år gjorda framställning icke vara öfverensstämmande
med den i § 46 af nådiga Förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm meddelade föreskrift, att »de skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman
ingå, skola af uppbördsmännen. med iakttagande af den fördelning, hvarom,
efter bidragens olika ändamål, föreskrift varder genom Öfverståthållare-embetet
meddelad, insättas i Riksbanken å de depositionsräkningar, förvaltningsnämnderna
hvar för sig der höra öppnra ; men då den af Stadsfullmägtige ifrågasätta åtgärd skulle
utan att någon olägenhet deraf vore att befara, medföra förenkling och lättnad vid
medlens insättning, särdeles som de för de särskilda nämndernas behof afsedda
skattebidrag numera å debetsedlarne upptoges under den gemensamma titeln kommunalskatt,
har Öfverståthållare-embetet i underdånighet anhållit, det Kongl.
Maj:t täcktes i nåder tillåta Öfverståthållare-embetet förordna om de inflytande,
till Stadsfullmägtige ingående, k o m m u n al a fgi ft er n a s insättning i Riksbanken på sätt
Stadsfullmägtige hemställt.
Enär det icke bör vara Stockholms kommun mera än andra rikets städer betaget
att, om sådant finnes lämpligen kunna ske, få uppbörden af de till kommunen
utgående utgifter verkställd på annan tid, än den för kronouppbörden bestämda,
och med afseende å hvad Öfverståthållare-embetet anfört dels till stöd för
Stadsfullmägtiges hemställan i fråga om äfventyr för skattskyldig, som underlåter
å föreskrifven tid erlägga sina kommunalutskylder, ett äfventyr, som likväl synes
icke lämpligen höra för Stockholm sättas högre, än till det för Riket i öfrigt genom
Kongl. Kungörelserna den 29 Juni 1866 och den 8 September 1868 bestämda
provisionsbelopp af tre procent, dels ock om Kronouppbörds-kommissarierne i Stockholm
tillkommande omedelbar utmätningsrätt för afgifter till Stockholms kommun
samt om insättning af sådana skattebidrag å drätselnämndens depositionsräkning i
Riksbanken, har Kong]. Maj:t funnit i dessa hänseenden föreslagna bestämmelser
vara af beskaffenhet att höra hufvudsakligen godkännas. Då de emellertid samtliga
falla inom området för kommunal-lagstiftningen, hvilken, enligt § 57 Regeringsformen,
tillhör Konungen och Riksdagen gemensamt, samt icke kunna meddelas
utan ändring elller tillägg i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 4.
Stockholm den 23 Maj 1862, vill Kongl. Maj:t härmed i nåder föreslå Riksdagen
att antaga följande förändrade lydelse af §§ 45, 46 och 47 i ofvannämnda Kongl.
Förordning:
§ 45.
Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit af Stadsfullmägtige
fastställd, samt uttaxering af vissa belopp för särskilda behof beslutats, gifve Stadsfullmägtige
Öfverståthållare-embetet del deraf, hvarefter bemälda embete later
genom Kronouppbördsverket debiteringen enligt sednare bevillningstaxeringslängd
förrätta, äfvensom, der ej Stadsfullmägtige genom beslut, som af Öfverståthållareembetet
godkännas, annorlunda förordna!, uppbörden i sammanhang med den af
utskylderna till Kongl. Maj:t och Kronan verkställa.
De utskylder till staden, hvilka icke blifvit inom föreskrifven tid erlagda, låter
vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid indrifvandet af sådana
medel må derutöfver hos den restskyldige såsom ersättning för utsökningskostnaden
uttagas tre öre å hvarje riksdaler af de resterande utskyldernas belopp, hvilken ersättning
skall till stadskassan ingå.
§ 46.
De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman ingå eller efter dess slut i
laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen insättas å Drätselnämndens depositionsräkning
i Sveriges Riksbank.
§ 47.
Efter uppbördsstämmans slut har uppbördsverket att för hvarje särskild! slag
af stadsutskylder afgifva först summarisk och sedan slutlig redovisning till Drätselnämnden;
gällande i öfrig! de föreskrifter, som redan äro eller framdeles varda
genom Öfverståthållare-embetet meddelade.
Vid hvarje redovisnings — — — — — — — — — bestämmes.
De till målet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas;
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
välbevågen.
Axel Adlercreutz,
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4,
o
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans May.t Konungen
uti Stats-Iiådet å Stockholms Slott den 22 December 1869.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Elirenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz, uppläste härefter till justering
ett, under förutsättning af Kongl. Maj ds Nådiga bifall till hvad i sist omförmftlda
ärende blifvit af Stats-Rådet tillstyrkt, uppsatt underdånigt förslag till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående ändringar i §§ 45, 46 och 47
af Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm;
Och behagade Kongl. Maj:t, jemlik! Stats-Rådets enhälliga
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla detta förslag samt
befalla att, i öfverensstämmelse dermed, Nådig Proposition,
så tydande som bilagan till detta Protokoll visar, skulle till
Riksdagen i vanlig ordning aflåtas.
Ex protocollo.
TF. Th. Strokirk,