Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 23.

1

N:o

23.

Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Februari 1870, kl- 1 e. m

KongL Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen angående upplåtelse
under eganderätt af en till marknads- och kyrkostuguplats
anslagen mark inom Lycksele socken af Westerbottens
lön; Gifven Stockholms Slott den 11 Februari 1870.

I sammanhang med en åren 1800 och 1801 skedd afvittring af pastors-
och skoleboställena i Lycksele socken af Westerbottens län, för
hvilket ändamål karta med beskrifning blifvit af Kommissionslandtmäta.ren
A. M. Strinnholm upprättad, har en å donna karta med N:o 109 utmärkt
ego vidd om 73 tunnland 31! kappland, som icke är i nämnda boställens
områden inberäknad, blifvit uppmätt för Umeå städs borgerskaps marknadshus
och Lycksele socknemäns kyrkostugor. Denna afvittring har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet genom utslag den 29 November 1803,
jemte medgifvande att berörda till byggnadsplats afsedda mark Unge dertill
användas, fastställt, med förbehåll likväl af den lagliga rätt till större
eller mindre vidd inom det utbrutna området, som kunde behörigen styrkas;
hvarefter genom Kongl. Brefvet den 6 Maj 1817 bland annat förordnats,
att alla då befintliga kyrkostugor väl fingo af sina egare behållas och
för gudstjensternas bevistande begagnas, så länge de dertill voro brukbara,
men ingå nya uppföras eller köp om de gamla slutas utan Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes tillstånd. Då emellertid en mängd mer eller mindre
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 9 Höft. I

2

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 23.

dyrbara byggnader redan uppförts och framdeles komrae att uppföras samt
en reglering i detta hänseende således vore af behofvet påkallad, men hinder
derför mötte deruti, att tomtplatsen ej kunde upplåtas annorlunda än
på sätt och till det ändamål högst berörda nådiga Bref föreskrefve, hafva
dels Lycksele socknemän och dels åtskilliga å Lycksele kvrko- och marknadsplats
boende tjenstemän, handlande, handtverkare och gårdsegare, med
hvilka några köpmän och handtverkare i Umeå, som innehafva gårdar å
nämnda plats, sig förenat, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, dels
att otvanberörda 73 tunnland 311 kappland måtte få för alltid till allmän
byggnadsplats afskilja-; och särskilda tomter derå insynas, för att, sedan
de blifvit å karta lagda och plan för deras bebyggande fastställd, om verkställighet
hvaraf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande borde gå i författning,
under full eganderätt upplåtas, dels ock att tillfälle till utvidgning af denna
plats måtte vid blifvande afvittring i Lappmarken beredas.

Häröfver har Kammar-kollegium i underdånighet afgifvit utlåtande,
efter att hafva i ämnet bort ej mindre den till Lycksele socken hörande
Ohrträsks kapellförsamling, som instämt i ansökningen, än äfven Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet; och har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
för sin del, enär den allmänna afvittringen förmodades inom ej alltför
många år kunna utsträckas till Lappmarken, dervid Lycksele socken
först torde komma att afvittras, och eu fullständig reglering af ifrågavarande
marknads- och kyrkoplats kunde åvägabringas, hvilket under nuvarande
förhållanden ansågs svårligen låta sig gorå, på dessa och i öfrig!
anförda skål hemställt, att ofvanberörda ansökning icke för närvarande måtte
till någon åtgärd föranleda, uti hvilken hemställan Kammar-kollegium i
underdånighet instämt.

Då likväl Kongl. Maj:t vid detta ärendes föredragning den 1 Maj
1868, med afseende på den af sökandena ifrågaställa regleringens vigt
för ortens innevånare, ansett samma reglering icke böra, på sätt Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och Kammar-kollegium i nyssberörda utlåtanden
föreslagit, lemnas anstående till den blifvande allmänna afvittringen inom
Lycksele socken, har Kongl. Maj:t under sistnämnda dag låtit anbefalla
Kammar-kollegium att, efter vederbörandes hörande, afgifva nytt utlåtande,
huru och på hvad vilkor nämnda egovidd må redan nu kunna afskilja^ från
kringliggande egor och för alltid upplåtas till tomtindelning och bebyggande.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sedan
vederbörande kronofogde och afvittringsstyresman blifvit börda, i skrifvelse
den 14 November 1868 föreslagit, att, enär ofvanberörda jordrymd icke
lämpligen syntes kunna mantal och ränta åsättas, samma egovidd, såsom
afvittringsstyresmannen ansett, må beläggas med årlig ränta i enlighet med

3

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 23.

Kongl. Förordningen den 28 Juni 1775 och Kongl. Brefvet den 5 December
1780 angående skattläggningars verkställande i Savolax och Karelen
samt upplåtas under full eganderätt till Lycksele socken, emot skyldighet
att ansvara för räntans utgörande och bekosta de åtgärder, som för ifrågavarande
ändamål erfordrades, hvarjemte Kongl. Majrts Befallningshafvande,
för den händelse att nådigt bifall till ansökningen lemnades, ansåge nödvändigt,
att plan för platsens indelande till byggnadstomter uppgjordes och
å karta utmärktes, att byggnadsordning upprättades och att dessa åtgärder
pröfvades och fastställdes af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande;

Och har Kammar-kollegium, som den 8 nästlidna Februari afgifvit
underdånigt utlåtande i ämnet, dervid till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
ofvanberörda förslag tillstyrkt nådigt bifall på det sätt, att, sedan
plan för platsens ordnande och bebyggande blifvit på sökandenas bekostnad
uppgjord samt af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande pröfvad och fastställd,
marken må under full eganderätt upplåtas åt Lycksele socknemän
och öfriga, som derå ega byggnader, emot skyldighet att svara för den
ränta till Kronan, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åsättes.

Kongl. Maj:t har detta ärende ånyo till pröfning förehaft, och vill
Kongl. Maj:t, som ansett sig icke höra detsamma utan medverkan af Riksdagen
afgöra, härmed i nåder föreslå Riksdagen, att ifrågavarande plats
må, mot den ränta, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande enligt ofvan
åberopade författningar derå sättes, för alltid öfverlåtas till Lycksele kommun
i ändamål att, sedan så stor del af platsen, som för kommunens gemensamma
behof erfordras, blifvit afsatt och återstoden af platsen enligt
plan, som Länsstyrelsen efter pröfning fastställt, fördelats i byggnadstomter,
dessa åt enskilda till bebyggande upplatas mot de vilkor, kommunen
kan finna skäligt bestämma, men med företrädesrätt för egare af redan å
platsen befintliga byggnader att dertill erhålla nödigt tomtutrymme utan
högre afgift till kommunen än som, i förhållande till hela arealen, belöper
på den andel, de deraf bekomma.

Handlingarne i detta mål skola tillhandahållas det Utskott, till hvilken
frågan varder af Riksdagen öfverlemnad; och Kongl. Maj:t förblifver
Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

CARL.

dust. af Vg glas.

4

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 23.

Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 11 Februari
1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
Wachmeister, samt
Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Carlson,
von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz och
Friherre Leijonhufvud.

Slutligen uppläste Departements-chefen till justering särskilda, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyr—

denna dag fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner
till Riksdagen i nedanstående ämnen, nemligen:

2:o angående upplåtelse under eganderätt af en till marknads- och
kyrkostuguplats anslagen mark inom Lycksele socken af Westerbottens län.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana
de finnas detta protokoll bilagda, och befallde, att, i enlighet
dermed, särskilda nådiga Propositioner skulle till
Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Mildhog Lundgren.