Kong!. Majds Nåd. Proposition Ado 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Jan. 1870, kl. 6 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Piksdagen, med förslag till författning
angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars
rätt till särskildt forum i brottmål; Gifven Stockholms Slott den
5 Oktober 1869.
Sedan Riksdagen, på sätt dess underdåniga skrifvelse den 8 April 1868 utvisar,
för sin del beslutat en författning, angående upphäfvandeffaf frälsemäns rätt
till särskild! forum, men Kongl. Maj:t, då berörda fråga var af beskaffenhet att erfordra
bifall af Ridderskapet och Adeln, låtit frågan, för hvars behandling sammankallande
af urtima Adelsmöte ej ansetts höra ega ruin, för tillfället förfalla, hade
Kongl. Maj:t i nådig Skrifvelse till Adelsmötet af den 5 sistlidne Februari infordrat
Ridderskapet och Adelns yttrande, huruvida Ridderskapet och Adeln för sin del godkände
det i Riksdagens omförmäld a skrifvelse intagna förslag till författning i ämnet,
hvarpå Ridderskapet och Adeln i underdånig skrifvelse den 19 påföljande Mars
tillkännagifvit, det Ridderskapet och Adeln funnit sig nu icke kunna biträda förevarande
framställning så vidt dermed afsågs åstadkommande af förändring af den
frälsemän enligt 8 Kap. 2 § 8 mom. Rättegångs-balken tillkommande rätt att få
vissa dem rörande mål och ärenden omedelbarligen af Hofrätt handlagda och bedömda,
men deremot för sin del funnit skäligt samtycka till den ifrågasätta förändringen
af det i 6 § af Ridderskapet och Adelns privilegier den 16 Oktober 1723
grundade och i 8 Kap. 2 § 9 mom. Rättegångs-balken meddelade stadgande, det
frälseman i vissa brottmål bör omedelbarligen af Hofrätt dömas samt följaktligen
godkänt det af Kongl. Maj:t framställda förslag till författning i ämnet, så vidt
samma förslag berörda förändring angår.
Då den ifrågasätta förändringen sålunda ej kan för närvarande i dess helhet
genomföras, men hinder ej bör mota för dess antagande i den del, i hvilken
Bill. till Piksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft. \
2
Kongl. Maj:(s Nåd. Proposition N:o 2.
Eidderskapet och Adeln förklarat sig dertill samtycka, samt upphäfvande af frälsemäns
rätt till särskild! forum i brottmål jemväl måste medföra upphörandet af den
deras vederlikar, enligt 8 Kap. Kättegångs-balken i visst fall tillkommande enahanda
förmån, vill Kong!. Maj:t alltså, med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och
Stats-Rådet angående donna fråga hållna protokoll, enligt 87 § Regeringsformen föreslå
Riksdagen antagande af följande:
“Författning angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars rätt
till särskild! forum i brottmål.
Med ändring af hvad 6 § af Ridderskap^ och Adelns privilegier den 16 Oktober
1723 samt 9 mom. af 2 § i 8 Kap. Rättegångs-balken innehålla derom, att
vissa brottmål rörande frälsemän och deras vederlikar skola omedelbart af Hofrätt
bedömas, förordnas att dessa mål hädanefter skola tillhöra vederbörande underdomstolar
och efter allmänna rättegångsordningen behandlas; kommande i följd häraf
Kongl. Brefven den 26 Oktober 1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske
adelsman, som hit till riket inkommit, samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit
förunnade enahanda förmåner i rättegångsmål, som Ridderskapet och Adeln, att i
afseende å brottmål till all verkan upphöra.
De mål af omförmälda beskaffenhet, som, vid den tid denna författning
träder i verkställighet, på Hofrätts pröfning bero, skola af Hofrätten med slut aflijelpas.
“
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
Utdrag af Protokollet öfver ett Justitie-ärende, hållet i Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol Fredagen den 7 Maj 1869.
Naumann,
Bolin,
von Hofsten,
Olivecrona,
Lagerstråle,
Strandberg.
T. f. Byråchefen, Revisions-sekreteraren Friherre Leijonhufvud föredrog i
underdånighet:
välbevågen.
Louis De Geer.
Närvarande:
Justitieråden: Qvensel,
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
Note ur Statsråds-protokollet öfver Justitie-departements-ärenden för den 2
April innevarande år, deraf inhemtades att, sedan Riksdagen, på sätt dess underdåniga
skrifvelse den 8 April 1868 utvisade, för sin del beslutat en författning angående
upphäfvande af frälsemäns rätt till särskild! forum i vissa fall, men Kongl.
Maj:t, då berörda fråga vore af beskaffenhet att erfordra bifall af Ridderskap^ och
Adeln, låtit frågan, för hvars behandling sammankallande af urtima Adelsmöte ej
ansetts höra ega rum, för tillfället förfalla, samt derefter Kongl. Maj:t den 5 sistlidne
Februari i nådig Skrifvelse till Adelsmötet tillkännagifvit, det Kongl. Maj:t vore
sinnad att till Riksdagens antagande framlägga förslag i ämnet, såvida Ridderskapet
och Adeln till den ifrågasätta förändringen samtyckte, samt i följd deraf infordrat
Ridderskapet och Adelns yttrande, huruvida Ridderskapet och Adeln för sin
del godkände det i Riksdagens omförmälda skrifvelse innefattade förslag till författning
i ämnet; och i anledning häraf Ridderskapet och Adeln i underdånig skrifvelse
den 19 sistlidne Mars tillkännagifvit, det Ridderskapet och Adeln funnit sig icke
kunna biträda förevarande framställning så vidt dermed afsåga åstadkommande af
förändring af den frälsemän enligt 8 Kap. 2 § 8 mom. Rättegångs-balken tillkommande
rätt att få vissa dem rörande mål och ärenden omedelbarligen af Hofrätt
handlagda och bedömda, men deremot för sin del funnit skäligt samtycka till den
af Kongl. Maj:t ifrågasätta förändring af det i 6 § af Ridderskapet och Adelns privilegier
den 16 Oktober 1723 grundade samt i 8 Kap. 2 § 9 inom. Rättegångsbalken
meddelade stadgande, det frälseman i vissa brottmål bör omedelbarligen af
Hofrätt dömas, samt följaktligen godkänt det af Kongl. Maj:t framställda förslag till
författning i ämnet, så vidt samma förslag berörda förändring angår; så både öfver
ett inom Justitie-departementet uppgjordt förslag till författning, grundad! å Riksdagens
ofvannämnda beslut i hvad Ridderskapet och Adeln dertill samtyckt, för det
ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens yttrande blifvit infordrad!
; varande berörda förslag af följande lydelse:
“Med ändring af hvad 6 § af Ridderskapets och Adelns privilegier den 16
Oktober 1723 samt 9 mom. af 2 § i 8 Kap. Rättegångs-balken innehålla derom, att
vissa brottmål rörande frälsemän skola omedelbart af Hofrätt bedömas, förordnas
att dessa mål hädanefter skola tillhöra vederbörande underdomstolar och efter allmänna
rättegångsordningen behandlas; kommande i följd häraf Kongl. Brefven den
26 Oktober 1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske adelsmän, som hit
till riket inkommit, samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit förunnade enahanda
förmåner i rättegångsmål som Ridderskapet och Adeln, att i afseende å brottmål
till all verkan upphöra.
De mål af omförmälda beskaffenhet, som, vid den tid donna författning
träder i verkställighet, på Hofrätts pröfning bero, skola af Hofrätten med slut afhjelpas.
"
4
Konejl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
Högsta Domstolen lemnade detta förslag utan annan anmärkning
än att, till undvikande af missförstånd, i förslaget syntes höra
tydligen utmärkas att jemväl de i 9 mom. af 2 § i 8 Kap.
Rättegångs-balken omförmälda brottmål rörande frälsemäns vederlikar
hädanefter skulle tillhöra vederbörande underdomstolar och
efter allmänna rättegångsordningen behandlas.
Ex protocollo
C. J. E. Åkerstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-dcpartements-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Bådet å Stockholms Slott Tisdagen
den 5 Oktober 1869,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz,
Justitieråden: Södergren,
Cramér.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade:
Sedan Eders Maj:t, på sätt Statsråds-protokollet för den 2 sistliden April
utvisar, i nåder förordnat, det Högsta Domstolens yttrande skulle infordras i anledning
af ett inom Justitie-departementet uppgjordt förslag till författning angående
upphäfvande af frälsemäns rätt till särskilt forum i brottmål, hvilket förslag blifvit
grundad! å Riksdagens år 1868 i detta hänseende fattade beslut i hvad Rederska
-
5
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 3.
pet och Adeln vid innevarande års Adelsmöte dertill samtyckt, så har Högsta Domstolen
i sitt den 7 sistlidne Maj afgifna underdåniga utlåtande lemnat förslaget utan
annan anmärkning, än att, till undvikande af missförstånd, i förslaget syntes höra
tydligen utmärkas att jemväl de i 9 mom. af 2 § i 8 Kap. Rättegångs-balken omförmälda
brottmål rörande frälsemäns vederlikar hädanefter skulle tillhöra vederbörande
underdomstolar och efter allmänna rättegångsordningen behandlas.
I anledning häraf får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall till förenämnda
lagförslag med det tillägg Högsta Domstolen ansett nödigt, under hemställan
att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta nådig Proposition härom till Riksdagen
afgå.
På Stats-Rådets öfrige ledamöters tillstyrkande täcktes Kongl.
Maj:t gilla hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern
hemställt; och skulle i följd häraf Proposition i ämnet, sådan
den finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
E. Adlerstråhle.
N:o 3.
Anis. till Riksd. Kansli d. 27 Jan. 1870, kl. 6 e. m.
Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, om antagande af en
författning angående ändring i Konkurslagens stadganden om
borgenärsed och ackord; Gifven Stockholms Slott den 14 December
1869.
Sedan framställningar vid sistlidne riksdag blifvit gjorda, åsyftande ändring
i Konkurslagens stadganden om borgenärs skyldighet att, då yrkande derom framställes,
edfästa sin fordran samt angående vilkoren för ackords godkännande; samt
Riksdagen funnit dels att, till förekommande af anmärkta missbruk af rättigheten
att påkalla borgenärsed, det vore lämpligt, att den, som yrkandet framställer, åläg
-