Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
5
\:o 10.
Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Januari 1870, kl, 6 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående disponerandet
af de åt f. d. Bergsskolan i Falun upplåtna
gårdar m. in.; Gifven Stockholms Slott den 21 Januari 1870.
Uppå Kopparbergs läns landstings hos Kongl. Maj:t gjorda framställning
att, för inrymmande i Falun af eu lägre bergsskola, till hvars
underhåll Brukssocieteten anslagit medel, måtte kostnadsfritt upplåtas så
stor del af de för den i nämnda stad då befintliga bergsskola begagnade
fastigheter, bestående af obebyggda tomten N:o 5 i qvarteret N:o 1, gården
N:o 6 i samma qvarter, samt går dar ne N:ris 16, 17, 18 och 19 i qvarteret
N:o 2, som, efter närmare undersökning, kunde för skolan erfordras, äskade
Kongl. Maja medelst nådig Proposition den 16 Januari 1868 Riksdagens
medgifvande, att de delar af ifrågavarande, Kronan tillhöriga lägenheter,
som för omförmälda lägre bergsskola erfordrades, måtte få inlösas emot
erläggande af det penningebelopp, som, i förhållande till det värde taxeringskomitéen
bestämt för hela gårdarne N:ris 16, 17, 18 och 19 i qvarteret
N:o 2, å berörde delar af samma gårdar sig belöpte, och hvilket
värde herde af stadens magistrat, i närvaro af ett utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet förordnadt ombud till bevakande af Kongl. Maj:ts
och Kronans rätt, i laga ordning bestämmas. Denna nådiga framställning
blef af Riksdagen, enligt skrifvelse den 1 April samma år, bifallen, hvarefter
Kongl. Maj:t medelst nådig remiss den 17 i sistberörda månad an
-
6
Kong!. Maj:ts, Nåd. Proposition N:o 10.
befallde Sin bemäldc Befallningshafvande att från landstinget infordra
yttrande, huruvida det önskade att på förberörda vilkor tillvinna sig de
ifrågavarande lägenheterna.
Vid sammanträde den 30 September 1868 beslöt landstinget att
icke begagna sig af det gjorda erbjudandet, men har Kong]. Maj;ts Befallningshafvande
uti skrifvelse den 20 April 1869, jemte öfverlemnande af
landstingets protokoll i ämnet samt instrument öfver en af magistraten
den 25 September 1868 hållen besigtning och värdering å de af f. d. bergsskolan
i Falun begagnade lokaler, i underdånighet hemställt, att då, sedan
i följd af Brukssocietetens beslut frågan om inrättande af en lägre bergsskola
i Örebro förfallit, inrättandet af eu sådan läroanstalt i Falun blifvit
af än större vigt, ej mindre för bruksidkarne inom Stockholms, Upsala,
Gefleborgs, Westmanlands och Örebro län, än för sådana läkare inom Stora
Kopparbergs län, Kong!. Maj:t täcktes i nåder tillåta, att frågan om försäljning
af gårdarne Kris 18 och 19, hvilka vid förenämnda besigtning i
värde uppskattats till 6,450 Riksdaler, jemte så stor del af N:o 17, som
erfordrades för vinnande af regulier form, för närvarande finge förfalla,
och samma lägenheter såsom, enligt besigtningsmännens vid berörda förrättning
uttalade åsigt, för sådant ändamål mest lämpliga, kostnadsfritt
upplåtas till begagnande för den lägre bergsskola, hvartill Brukssocieteten
anvisat medel, antingen tillsvidare eller under viss tid, hvarinom det kunde
vara att förvänta att annan lämpligare lokal blefve anskaffad.
Uti eu af Kommersekollegium den 30 Juni 1869 till Kong!. Maj:t
öfverlemnad skrift har tillika f. d. Föreståndaren för den numera upphörda
bergsskolan i Falun, Professoren in. in. V. Eggertz, med afseende å såväl
Kopparbergs landstings omförmälda beslut som Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes
deraf föranledda underdåniga framställning samt under åberopande
af de skäl, som uti eu af honom till Bergsmannaföreningen i Dalarne
år 1867 ingifven, i afskrift bifogad uppsats funnos anförda för inrättandet
af en så ballad förmans- eller bergsarbetareskola, hemställt att,
oberoende af frågan om afsättande af gårdarne Kris 18 och 19, gården
Ko 6 i qvarteret Ko 1, hvilken vid den af magistraten den 25 September
1868 anställda besigtning blifvit uppskattad till ett värde af endast
1,700 Riksdaler, måtte få tills vidare lemnas osåld för att användas till
en bergsarbetareskola, derest en sådan kunde bringas till stånd.
Öfver Professoren Eggertzs berörda förslag hafva Fullmäktige i Jernkontoret
sig yttrat, och dervid, jemte förklarande att Fullmäktige ansåge
en så beskaffad skola, som den Professoren Eggertz ifrågaställa höra blifva
af ganska stort gagn för bergshandteringen, och att densammas upprättande
i staden Ealun jemväl syntes vara företrädesvis lämpligt, förmält, att, ehuru
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o io.
Brukssocieteten anslagit medel till en lägre bergsskola i nämnda stad, dessa
medel likväl, enär den skola, för hvilken de voro bestämda, skulle anordnas
efter hufvudsakligen samma grunder som bergsskolan i Filipstad och
följaktligen blifva af annan egenskap än den föreslagna arbetareskolan,
icke kunde till en skola af sistnämnda slag tagas i anspråk.
För egen del har Kommersekollegium uti afgifvet utlåtande, hvad
beträffar den förmans- eller bergsarbetareskola, om hvilken Professoren
Eggertz nu väckt fråga, hufvudsakligen anfört, att eu dylik undervisningsanstalt
tvifvelsutan vore påkallad af ett verkligt och ingalunda underordnadt
behof, för hvars tillvaro redan beskaffenheten af yrket i och för sig,
med dess mångartade, arbetarens omdöme och skicklighet ofta i hög grad
profvande, göromål och bestyr vore tillräckligt talande; men att äfven
andra, af tidsomständigheterna betingade skål erbjöde sig sjelfmant för
ådagaläggande af detta behof; att nemligen om, såsom icke läte sig förneka,
den ställning på verldsmarknaden, som den Svenska bergshandteringens
förnämsta produkt numera intoge, vore en helt annan än förr, i det
donna produkt till följd af de nya utvägar, vetenskap och erfarenhet i förening
inom jernhandteringen beredt för frambringandet af på en gång, för
den större förbrukningen, användbar och prisbillig vara, icke i samma grad
som tillförene å donna marknad innehade en förherrskande plats eller der
kunde lika lätt vinna afsättning, utan måste för att röna behöflig efterfrågan
till det pris, hvartill densamma kunde afyttras, med ökad omtanke och
urskiljning gifvas den beskaffenhet och halt, att den kunde gorå sitt egendomliga
företräde mest gällande; och om, vid sidan af dessa, på industriens
inre utveckling beroende förhållanden, nämnda handterings angelägenheter
i öfrig! icke kunnat undgå att i vidsträckt omfattning beröras af de å lagstiftningens
väg, utan tvifvel på göda grunder, vidtagna åtgärder för införandet
af ett sådant sakernas skick, att den ena näringen icke må vara
med privilegier och yttre företrädesrättigheter framför den andra gvnnad,
äfvensom att de inhemska näringarne för sitt bestånd i täflan med andra
länders verksamhet inom samma produktionsfält icke må, i fråga om fyllandet
af förbrukningens behof inom landet, söka ett skydd i mer eller
mindre konstlade undantag från varubytets naturliga lagar; så syntes härutinnan
för donna näring, i betraktande derjemte af dess betydelse för landet,
ligga en särskild! berättigad grund för den fordran att, för så vidt på
Staten ankomma bringas i tillfälle att på det mest ändamålsenliga sätt
kunna tillgodogöra sin kraft, i den mån denna kraft, med afseende å nyss
antydda, förändrade samt i ytterligare förändring sladda förhållanden, toges
i ett alltjemt stegrad! anspråk; varande i detta hänseende, enligt Kollegii
åsigt, någon anordning för näringen, såsom sådan, icke af större vigt, än
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Kr oposition N:o 10.
att läkare af samma näring inom alla grader, och således äfven inom den,
der uppgiften vore att omedelbarligen lägga hand vid produktionsmaterialets
framskaffande och förarbetande, beredes utväg att förvärfva sig det grundlag
af in sigte?1 och yrkesskicklighet, hvarpå handteringens råtta bedrifvande
ytterst berodde; hvadan och då, i fråga om bildningsanstalter för den
egentliga arbetsklassen af näringsidkare, de tvänne näringar, Indika i (ifrigt,
med hänsyn till både produktionens beskaffenhet och det producerades
värde, vore af största betydelsen för landet, nemligen jordbruket och skogsliandteringen,
blifvit på ett icke ogynnsamt sätt tillgodosedda, hvaremot för
bergshandtering^! för närvarande icke funnes någon läroanstalt, der den
egentlige arbetaren kunde erhålla undervisning i de ämnen, i Indika lian,
för att kunna fylla sin plats och på ett tidsenligt sätt motsvara sitt yrkes
berättigade fordringar, borde hafva eu, efter hans ståndpunkt och verksamhetsområde
lämpad insigt och förfarenhet, Kollegium funnit sig ega giltigt
skål att förorda det af Professoren Eggertz väckta förslag om reserverandet
af lokal för en dylik anstalt, genom afsättande, intilldess annorlunda
kunde varda beslutadt, af en bland de gårdar, som varit åt Fall!
bergsskola upplåtna; hvarjemte Kollegium i fråga om bibehållande tills
vidare af de för en bergselementarskola såsom lämpliga ansedda lokaler,
yttrat, att då Brukssocieteten, som till bergsskolans underhåll anvisat nödiga
medel mot vilkor att lokal utan kostnad för societeten anskaffades, ännu
icke varit i tillfälle att med afseende å ärendets genom landstingets beslut
förändrade skick sig utlåta; samt, på sätt Kong!- Maj:ts Befallningshafvande
anmärkt, uppskattningsvärdet å nyss omförmälda lägenheter icke
uppginge till något för Staten afsevärdt. belopp, skål syntes icke saknas
för ifrågasättandet deraf, att äfven dessa lägenheter finge tills vidare Finnas
osålda i afvaktan å huruvida medel för desammas inlösande kunde af
nämnda societet tillskjutas eller på annat sätt beredas; samt att då, i händelse
båda de åsyftade läroanstalterna ansåges höra komma till stånd, det
måste vara af fördel att kunna anordna dem i sammanhang med hvarandra,
och för ärendets fullständiga beredning en plan för undervisningen
vid dessa läroanstalter lämpligen torde höra på förhand uppgöras, men
den åtgärd, som i sådant afseende pröfvades ändamålsenlig, icke läte sig,
åtminstone lika omedelbart, vidtagas, derest någondera af Statens till f. d.
bergsskolan upplåtna gårdar redan blifvit försåld, Kollegium ansåge saken
i dess helhet skola bäst tillgodoses, om äfven de återstående lägenheterna
lemnades osålda samt med försäljningen af alla f. d. bergsskolans gårdar
sålunda finge anstå, åtminstone till dess Brukssocieteten vid dess nästa
allmänna ordinarie sammankomst blifvit i tillfälle att sig i ämnet yttra.
Kongl.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
9
Kong!. som vid pröfning af detta ärende den 10 sistlidne
Augusti förklarat, att, enär Kopparbergs läns landsting icke velat begagna
sig af erbjudandet att få för inrättande af den utaf brukssocieteten ifrågaställda
lägre bergsskola i Falun inlösa en del af de till numera upphörda
bergsskolan derstädes upplåtna lägenheter, frågan om användande för berörda
ändamål af någon del af omförmälda lägenheter förfallit, vill härmed
i nåder åska Riksdagens medgifvande, att alla åt f. d. bergsskolan i Falun
upplåtna, Staten tillhöriga gårdar och tomter må försäljas, m d undantag
af gården N:o 6 i qvarteret N:o 1, hvilken gård, såsom lämplig lokal för
en förmans- eller bergsarbetareskola, synes höra tills vidare och intilldess
sig visat, om en sådan skola inom den närmaste framtiden kommer till
stånd, höra för Statens räkning bibehållas.
I afvaktan af Riksdagens beslut har Kong!. Maj t i nåder uppdragit
åt Sin Befallningshafvande i Störa Kopparbergs län att föranstalta om
samtliga ifrågavarande lägenheters uthyrande under ett års tid, räknad
från och med den 1 Oktober 1869, dock hvad angår gården N:o 6 endast
i den mån densamma icke funnes behöflig för förvarandet af f. d. bergsskolans
i Falun då ännu möjligen qvarvarande lösa egendom.
De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande Utskott; och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Axel Adlercreutz.
Bill. till Biksd. Prof. 1870 1 Sand. 1 Afd. 5 Käft.
2
ro
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
Utdrag
af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den 21 Januari
1810.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Carlson,
von Ehrenheim,
Berg,
Adlercreutz och
Friherre Leijonhufvud.
Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz, uppläste till justering
följande, i öfverensstämmelse med Hans Maj:ts Konungens, på Stats-Rådets
enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl.
Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:
2:o angående disponerandet af de åt f. d. bergsskolan i Falun upplåtna
gårdar, m. m.;
Och behagade Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla ofvanberörda förslag
samt förordna att, i öfverensstämmelse dermed, nådig
Proposition skulle till Riksdagen i vanlig ordning
aflåtas.
Ex protocollo,
W. J. Modig It.