Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870.

KONGL. MAJ.-TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R ik§dagen

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1870.

Jemlikt Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie;
Och anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster
ingående spanna ål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2
Rall'' 10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning böra uppgöras på följande sätt:

Ordinarie eller ständiga inkomster.

l:o Räntan och

2:o Tiondespanmålen eller Tionden, såsom donna inkomst numera torde
höra benämnas. Dessa inkomster beräknades vid nästlidna års riksdag, Räntan
till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till 2,666,000 R:dr och den Kronan

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

behållna till 2,023,000 k:är, samt Tiondespanmålen till 1,685,250 lä:är, deraf
indelt 652,000 kubikfot med ett värde efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten af

1,369,200 R:dr och oindelt eller Kronan behållen 150,500 kubikfot med värde
efter enahanda pris, af 316,050 R:dr.

Genom Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år angående förändring
af grundräntor och kronotionde!!, hvilken förordning skall tillämpas
vid utgörande af 1871 års räntor och tionde, har emellertid blifvit stadgadt,
att ränta af hemman och lägenheter, som nu är bestämd i vissa persedlar
att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål, hvilken nu
likaledes efter sådant pris bör lösas, skall, vare sig att nämnda ränta och
tionde är Kronan behållen eller för särskilda ändamål indelt och anordnad,
omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan 1834—1853
årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris och med detta värde
framgent utgöras.

I anledning häraf har Statskontoret för beräknande af den inkomst,
hvartill räntan och tionde!! må för 1871 upptagas, låtit öfver värdet efter
ofvanberörda omsättningspris af de enligt 1867 års års Rikshufvudbok uti
räntan och tionden för samma år ingående persedlar upprätta ett sammandrag,
enligt hvithet räntan skulle uppgå till 4,491,100 R:dr 51 öre och tionde!!
till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Omförmälda Nådiga Förordning stadgar vidare i allmänhet, att indelta
och anordnade räntor och tiondeanslag skola till Statsverket indragas, men
gör derifrån undantag för militie-, civil- och ecclesiastikboställens räntor
äfvensom för sådana, hvilka äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka
något besvär i stället utgöres. I följd häraf borde alltså, derest Riksstatens
nuvarande uppställning bibehålies, de räntor och tiondeanslag, hvilka icke
komma att till Statsverket indragas, fortfarande upptagas uti kolumnerna
för indelt ränta och indelt spanmål. Då emellertid dessa indelningar för
närvarande och innan erforderliga upplysningar från vederbörande myndigheter
hunnit inhemta^ icke kunna från den Kronan behållna anparten af
ifrågavarande inkomster skiljas, så kommer åtminstone för den statsreglering,
hvarom nu är fråga, den indelta anparten af räntan och tionden att sammanföras
med den till Statsverket ingående del af samma inkomster.

Derjemte och då, i afseende å den hittills såsom en särskild inkomsttitel
upptagna Tiondespanmdlslösen efter bestämda pris, förekommer, att, till
följd af förstberörda stadgande i Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidna
år, för framtiden all tiondespanmål kommer att af tiondegifvarne lösas efter
bestämdt pris och vid sådant förhållande någon anledning icke vidare förefinnes
att bibehålla omförmälda särskilda inkomsttitel, så föreslår Kongl.
Maj:t, att de under denna titel hittills upptagna inkomster, hvilka under åren
1865 1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87 öre och ''följaktligen torde nu

Kongt. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

kunna, likasom vid de senaste Riksdagarne skett, beräknas till 6,800 R:dr,
sammanföras med öfriga inkomster af tionden under en och samma titel.

På grund af förberörda hos Statskontoret uppgjorda sammandrag öfver
räntans och tiondens nya omsättningsvärde och med tillämpning af hvad
Kongl. Maj:t härofvan föreslagit upptagas alltså här ifrågavarande inkomster
i jemnade tal:

Räntan till .......................................................................... R:dr 4,491,000: —

och Tionden, deri inbegripen den förut så kallade tiondespanmålslösen
efter bestämda pris 6,800 R:dr, till.................... 1,582,800: —

3:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter,
hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års Riksdag till............................. R:dr 410,200.

och vid 1869 » » » ............................... » 395,200.

har utgjort:

t» . Spanmål.

Penningar. Kubikfot/ Värde.

år 1865 .................................. 69,385. 153,870. 296,045.

» 1866 ................................... 54,951. 157,017. 325,022.

» 1867 .................................... 40,480. 161,800. 431,265.

Till sistnämnda års inkomst 40,480. 161,800.

höra dock nu läggas arrenden för
åtskilliga till Statsverket indragna,
från midfasta!! åren 1868 och 1869
utarrenderade landstats- in. fl. boställen
.....................................................4,252.

tillsammans 40,480. 166,052.

Och som anledningen dertill, att de för år 1867 i penningar
upptagna arrendemedel så'' betydligt understigit nästföregående
årets, synes hufvudsakligen vara att söka deri, att anstånd
med erläggande af 1867 års arrenden i sin helhet eller till
någon del blifvit åtskilliga arrendator^ af Kongl. Maj:t medgifvet,
hvaremot, om berörda såsom restantier för år 1867
bokförda arrendeafgifter tilläggas de influtna penningearrendena
för samma år, dessa uppgå i det närmaste till enahanda
belopp som för år 1866, så anser Kongl. Maj:t ifrågavarande
inkomst kunna för år 1871 upptagas på följande sätt:

Penningar, likasom vid senaste Riksdag, R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot ä 2 R:dr 10 öre 348,600: — 403 600- _

Transport R:dr 6,477,400: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

4:o Silf v ertionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilken inkomst
uppgått:

år 1865 till....................................................... 20,336: —

» 1866 » ........................................................ 17,988: —

och » 1867 » ...................................................... 17,104: —

eller i medeltal till................................................... 18,476: —

anser Kongl. Maj:t på grund deraf och enär af 1867 års inkomst,
hvilken understigit nämnda medeltal, ett belopp af
1,939 R:dr 49 öre balanseras såsom restantier till påföljande
år, icke böra nu upptagas lägre än vid de båda senaste Riksdagarne
eller till....................................................................................

5:o Kopparräntan, hvilken beräknades vid Riksdagarne
både 1868 och 1869 till 1,200 centner ä 57 R:dr eller till
68,400 R:dr, har utgjort:

Centner.

Försäljningsvärde
: R:dr.

år 1865 .............................................. 1,283. 76,859: —

» 1866 .............................................. 1,262. 77,783: —

» 1867 ............................................... 1,356. 79,704: —

Medeltalet häraf är................................. 1,300. 78,115: —

och har medelpriset å den åren 1868 och 1869 af Statskontoret
försålda koppar varit, det förra året 56 R:dr 39 öre,
men det senare endast 53 R:dr 52 öre, hvarföre Kongl. Maj:t
nu anser förevarande inkomst höra beräknas till 1,300 centner
å 54 R:dr ........................................................................................

6:o Tiondetackjernet beräknades vid de båda senaste
Riksdagarne till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller till

40,800 R:dr samt har utgjort:

år 1865.............................	Centner. .................. 17,517.	Värde. 43,228:
» 1866............................	................. 17,543.	42,955:	_*
» 1867.............................	.................. 18,224.	43,562:
er i medeltal....................	.................. 17,761.	43,248:

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centnern; Och anser Kongl.
Maj:t derföre ifrågavarande inkomst kunna beräknas till något
högre värde än det vid de begge senaste Riksdagarne antagna
eller till 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre..........................

6,477,400: —

18,000: —

70,200: —

42,000: -

Transport R:dr 6,607,600:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

7:o Svafvelbrukstionden, beräknad vid 1868 års Riksdan
till 3,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 3,500 R:dr”
bär uppgått:

år 1865 till...................................................... 3,085: —

>'' 1866 » .......................................................... 5,629: —

och » 1867 » .......................................................... 2 327:

eller i medeltal till.................................................... 3,680: _

Denna inkomst bär alltså år 1867 nedgått ganska betydligt,
men då anledningen dertill förefinnes hufvudsakligen
i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett belopp af
1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanseras såsom restantier
till påförande år, anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst
nu ej höra beräknas till lägre belopp än som vid senaste
Riksdag upptogs eller till ..........................................

8:o Mantalspenningar ne, hvilka beräknades vid 1868 års
Riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000 R:dr,
hafva utgjort:

år 1865 ........................

» 1866........................

» 1867 .......................

eller i medeltal...................

hvarföre Kongl. Maj:t anser d
Riksdagen skett, upptagas till

.............................. 579,160: —

............................... 575,882: —

............................. 567,850: —

............................. 574,297: —

höra nu, likasom vid senaste

9:o Bötesmecllen beräknades vid 1868 års Riksdag till
162,700 Rall* och vid 1869 års Riksdag till 174,000 Rall- samt
hafva utgjort:

år 1865 ......................

» 1866 ......................

och » 1867 ......................

eller i medeltal.................

och torde derföre nu höra i
rörda medeltal beräknas till

.............................. 161,696: —

.................................... 187,178: -

.................................... 162,793: -

.................................... 170,556: -

ära öfverensstämmelse med be -

10:o Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna
inkomst utgår:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841, till och
med år 1871,

6,607,600:

3,500:

575,000:

170,000:

Transport Rall- 7,356,100:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

vid Lif-Regementet för 500 nummer ä 47,25 kubikfot

med........................................................... kubikfot 23,625.

» Smålands Dragoner för 500 nummer ä 44,l

kubikfot med ......................................................... 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1844, till
och med år 1870,

vid f. d. Östgöta Kavalleri för 1,000 nummer ä

47,25 kubikfot med ............................................ 47,250.

och vid f. d. Westgöta Dragoner för 1,000 nummer k

47,25 kubikfot med.................................................. 47,250.

tillsammans kubikfot 140,175.

Inkomsten häraf har utgjort:

år 1865 ..................................

» 1866 ...................................

och » 1867 ..................................

eller i medeltal .............................

R:dr 298,978: —

» 301,385: —

» 332,558: —

» 310,974: —

Och som efter det fråga blifvit vackt om förlängning till
1873 • års slut af kontrakterna om hästvakansafgiften vid f. d.
Östgöta Kavalleri och f. d. Westgöta Dragoner antagligt är
att en sådan förlängning skall komma till stånd, anser Kongl.
Maj:t förevarande inkomst höra nu beräknas på samma sätt,
som vid senaste Riksdagen, eller till 140,175 kubikfot å 2
R:dr 10 öre ................................................................................................

ll:o Tillfälliga Rotevakansafgifter hafva under åren
1865—1867 i medeltal inbringat 7,592 R:dr, hvarföre Kongl.
Maj:t anser donna inkomst fortfarande kunna beräknas till
samma belopp som vid senaste båda Riksdagar eller till........

12:o Vakansafgifter af nyroterad jord hafva utgjort:

år 1865........................................................ 75,105: -

» 1866................................................................ 80,003: —

och » 1867............................................................... 93,314: —

Och som donna inkomst svårligen kan vara underkastad nedsättning,
upptages den här till ...............................................

13:o Rotevakansaf giften af insockne frälsehemman i Halland,
hvilken vid de båda senaste statsregeleringarne beräknats
till 20,000 R:dr och under åren 1865—1867 i medeltal upp Transport

R:dr

7,356,100: —

294,367: so.

7,500: —

93,000:

7,750,967: so.

Korujl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

gått till 21,378 R:dr, torde alltså kunna fortfarande beräknas
till ..........................................................................

14:o Trosspassevolansafgiften har under åren 1865—1867
i medeltal inbringat 26,495 R:dr och synes alltså kunna nu,
likasom vid de båda senaste Riksdagarne skott, beräknas till
15:o Båtsmansvakansafgiften beräknades vid de båda senaste
Riksdagarne till 60,000 R:dr och, som donna afgift under
åren 1865 -1867 utgjort i medeltal 61,249 R:dr, så anser

Kongl. Maj:t den höra fortfarande beräknas till.........................

16:o Kontrollstämpelmedlen hafva utgjort:
år 1866.............

» 1867...........................................

och » 1868.................................................................. ^ _

Medeltalet häraf är visserligen 14,193 R:dr, men, då donna
inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års Riksdag till 18,000
R:dr och vid den påföljande Riksdagen till 17,500 R:dr, på
senare liden visat sig ständigt vara i fallande, anser Kongl.
Maj:t den nu icke höra upptagas högre än till

16,137

13,565

12,876

17:o
beräknades

och

Fyr- och Båkmedel, Indika vid
till 650,000 R:dr, hafva utgjort:
1866............

1867 ..............

1868 .....................

1869

ars

Riksdag

, , 703,107: —

.... 656,926: —

.. , . ............................................... 744,602: —

Medeltalet häraf är 701,545 R:dr och synes således föranleda
till antagande, att senaste Riksdags beräkning af donna
inkomst skall befinnas för låg. Men då genom Kongl. Kungörelse]!
den 28 sistlidne September fartyg, som gå emellan
inrikes orter, blifvit från och med början af innevarande år
befriade från fyr- och båkafgifter, och det torde vara säkrast
att, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne
af. donna befrielse, åtminstone icke vidtaga någon förhöjning
i inkomstens beräkning, så anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst
böra nu upptagas till samma belopp, som vid senaste

Riksdag beräknades, eller till................................................

18:o Jernvägstrafbnedlen beräknades vid 1868 års Riksdag
till 6,400,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 6,500,000
R:dr samt hafva

1866 utgjort........................................ 5,064,370: —

1867 ...................................................... 6,017,049: —

7,750,967: so.

20,000: —

26,500: —

60,000: —

12,000:

650,000:

Transport R:dr 8,519,467:

50.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

år 1868........................................................ 6,161,079: —

och » 1869 öfverstigit .................................... 6,250,000: —

Och som, till följd af det snart förestående öppnandet för
trafik af såväl sammanbindningsbanan genom hufvu dstaden
som den återstående delen af nordvestra stambanan, ännu
större inkomst synes för år 1871 vara att emotse, finner Kongl.

Maj:t trafikmedlen fortfarande böra beräknas till .......................

19:o Skogsmedlen, hvilka vid 1869 års Riksdag för första
gången upptogos bland Statsverkets inkomster och då beräknades
till 236,300 R:dr, hafva, sedan Kongl. Förordningen
den 21 December 1865 angående utsyning och försäljning af
skogsalster från Kronans skogar i Kopparbergs och de Norrländska
länen börjat tillämpas, utgjort:

år 1866..................................''........................... 175,122:

» 1867............................................................... 201,020

och » 1868 enligt approximativ beräkning... 235,578

Medeltalet häraf är väl icke mer än............ 203,906

men då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf, som
utgöres af skogsförsäljningsmedel, visat sig vara i stigande
och antagligen ännu icke uppgått till det belopp, som för
framtiden torde kunna förväntas, anser Kongl. Maj:t donna
inkomst böra upptagas åtminstone till samma summa, som

vid senaste Riksdag beräknades eller till .......................................

20:o Observationsmedel beräknades vid de båda senaste
statsregleringarne till 3,000 R:dr samt hafva utgjort:

år 1865 .................................................................. 5,749: —

men » 1866 endast................................................... 1,608: —

och » 1867 .............................................................. 1,919: —

eller i medeltal........................................................ 3,092: -—

och anser Kongl. Maj:t donna ovissa inkomst icke höra beräknas
högre än till..............................................................................

21:o Extra uppbörd. De under donna titel, hvilken hittills
benämnts ”Extra medel och uppbörder”, inflytande inkomster
beräknades vid 1868 års Riksdag till 63,000 R:dr
och vid 1869 års Riksdag till 65,182 R:dr 50 öre samt hafva
efter afdrag såväl af .stubböresafgifterna, hvilka från och med
år 1867 ingått till Skogsplanterings-kassan, som ock af den
från åtskilliga hemman i Christianstads län för uppbörd dagsverksskyldighet
till Kungsgårdar inom länet utgående afgäld,

8,519,467: so.

6,500,000:

236,300:

2,000:

Transport R:dr 15,257,767:

50.

Kotte/!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 15,257,767: so.

hvilken vid de båda senaste statsregeleringarne inräknats bland
den behållna delen af räntan, utgjort:

år 1865................................................................ 99,568: —

» 1866............................................................... 58,476: —

och » 1867............................................................... 72,468: —

eller i medeltal........................................................... 76,837: —

Härtill herde visserligen nu läggas de förut under särskild
titel upptagna Intressemedlen, Indika, enligt beslut vid

1869 års Riksdag, hädanefter skola under nu förevarande titel
upptagas, men sedan Riksgäldskontor likaledes genom beslut
vid 1869 års Riksdag blifvit befriad t från åliggandet att
betala ränta å den till nämnda kontor öfverlemnade behållning
af Lappmarks Ecclesiastikfond, utgöra intressemedlen ett
allt för ringa belopp för att böra inverka på beräkningen af
ifrågavarande mycket föränderliga inkomst, hvarföre ock Kong!.

Maj:t anser densamma höra i nära öfverensstämmelse med ofvannämnde
medeltal och för erhållande af jemn slutsumma
å beräkningen af de ordinarie inkomsterna upptagas till......... 72,232: so.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,330,000:

Extraordinarie inkomster

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom Bevillning:

a) Tullmedlen, hvilka beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000
R:dr och vid 1869 års Riksdag till 14,000,000 R:dr hafva utgjort:

år 1866............................................................................ R:dr 13,214,937: —

» 1867 ................................................................................... 12,785,579: —

och » 1868 .................................................................................. 14,632,095: —

medeltalet häraf är väl endast................................................... 13,544,204: _

men som General-Tull-Styrelsen, på sätt Statsrådsprotokollet för den 7 innevarande
månad innehåller, upplyst, att inkomsten af Tullmedlen under 1869
uppgått till 13,982,950 R:dr 54 öre eller till nära 1 million R:dr mera än
som för samma år beräknats, så och då tullinkomsten under det nästföregående
året utgjort något mer än 14,630,000 R:dr, anser vid sådana förhållanden
Kong!. Maja ifrågavarande inkomst kunna för 1871, i likhet med

hvad för nu innevarande år skett, beräknas till .............. R:dr 14,000,000: —

helst om tullen å bränvin och sprit varder, på sätt Kongl.

Maja, i sammanhang med aflåtande af nådig framställning om

Transport R:dr 14,000,000:

Bih. till Rilcsd. Prof. 1870, l:a Sami., l:a Afd.

Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport K:dr 14,000,000: —
bränvinstillverkningsafgiftens höjande från 70 till 80 öre påkänna,
äril ar föreslå, förhöjd med 10 öre per kanna.

b) Postmedlen hafva vid de begge senaste Statsregleringarne
beräknats till 2,250,000 k:dr. Då emellertid dessa medel,
efter afdrag af influten ränta å den hos Postverket från
äldre tid reserverade, numera till Riksgäldskontoret öfverlemnade
fond af räntebärande obligationer, utgjort:

år 1866........................................................... 2,146,378: —

» 1867........................................................... 2,177,313: —

och » 1868............................................................ 2,188,793: —

eller i medeltal endast.................................... 2,170,828: —

anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu icke höra beräknas
högre än till................................................................................. 2,200,000: —

c) Stämpelpapp er smedlen beräknades vid de båda senaste
Statsregleringarne till 1,300,000 R:dr och hafva uppgått:

år 1866 till................................................. 1,340,086: —

» 1867 » ................................................. 1,336,044: —

» 1868 « omkring ................................. 1,352,000: —

eller i medeltal till ................................... 1,342,710: —

Och som någon förhöjning i denna inkomst synes vara
att förvänta i följd af den genom senaste Stämpelpappersförordning
skedda nedsättning i försäljningsprovisionen, hvilken
förhöjning antagligen kommer att uppgå till omkring

16,000 R:dr, så anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst kunna
nu beräknas till.................................................................................. 1,350,000: —

d) Bränvinstillverkningsaf''giften har vid de begge senaste
Statsregleringarne beräknats att efter eu tillverkning af
14 millioner kannor uppgå till 9,800,000 R:dr och har tillverkningen
utgjort:

år 1867 ............................................ kannor 12,215,784.

» 1868 ............................................... » 10,179,533.

och » 1869 ............................................... » 12,205,233.

eller i medeltal........................................ » 11,533,516.

Att nu beräkna tillverkningen äfven för år 1871 till 14
millioner kannor anser Kongl. Maj:t icke vara med nödig försigtighet
öfverensstämmande, sedan 3 års erfarenhet visat, att
en sådan beräkning icke vidare motsvaras af verkligheten och
då särskilt tillverkningen under nästlidna höst, oaktadt den

Transport R:dr 17,550,000: —

Kong1. May.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. } ]

Transport R:dr 17,550,000: —

rika skörden och de jemförelsevis låga priserna å spanmål,
icke ens uppgått till fullt samma kannetal, som hösten 1868,
då skörden i landet var mycket svag. Att åter beräkna tillverkningen
för 1871 så lågt, som nyssnämnda medeltal utvisar,
synes Kongl. Maj:t icke heller vara af omständigheterna
påkalladt, enär under de 3 år, som medeltalet afser, inträffat
två särdeles ogynnsamma skördar. Eu lämplig medelväg torde
vara att nu antaga donna tillverkning till 12,500,000 kannor.

Då emellertid efter en sådan beräkningsgrund med bibehållande
af den nuvarande afgiften 70 öre per kanna skulle i
inkomst erhållas endast 8,750,000 R:dr eller 1,050,000 R:dr
mindre än hvartill samma inkomst vid senaste Riksdag bli fri t
beräknad, men för statsbehofvens fyllande torde blifva oundgängligen
nödigt, att Statsverkets inkomster bibehållas ungefärligen
vid det belopp, hvartill desamma för nu innevarande
statsregleringsperiod finnas upptagna, är Kongl. Maj:t sinnad
att till Riksdagen aflåta nådig framställning om bränvinstillverkningsafgiftens
höjande med 10 öre eller till 80 öre per
kanna. Med antagande af nyssnämnda tillverkningsbelopp

12,500,000 bannor, uti hvilken, jemförelsevis med tillverkningen
under åren 1861—1866, som i medeltal utgjorde öfver 15
millioner bannor årligen, låga beräkning, någon rubbning icke
synes Kong]. Maj:t vara påkallad af den ifrågasätta, icke särdeles
betydliga skatteförhöjningen, skulle en bränvinstillverkningsafgift
af 80 öre per kanna inbringa 10 millioner R:dr i
inkomst och föreslår alltså Kongl. Maj:t, under förutsättning,
att berörda afgiftsförhöjning kommer att ega ruin, att ifråga -

varande inkomst för år 1871 beräknas till	................ 10,000,000: —
Summa Extraordinarie inkomster R:dr 27,550,000: —
Tilläggas nu de Ordinarie inkomsterna ..........	................ 15,330,000: —-
	R:dr 42,880,000: —
och jeinföras dessa summor med de uti nu gällande upptagna:	Riksstat
för Ordinarie inkomster............... och för Extraordinarie inkomster ......... ..................	. ... R:dr 15,616,300: -.............. 27,350,000: —
	R:dr 42,966,300: —

Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

så finnes, att i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna egt

rum en minskning af.................................................................. Hull’ 286,300: —

men i beräkningen af de Extraordinarie en förhöjning af......... 200,000: —

eller på det hela en minskning af........................................... R:dr 86,300: —

Hörande dock i afseende på nyssberörda minskning i beräkningen af
de Ordinarie inkomsterna anmärkas, att denna minskning icke uppgår till
det belopp af omkring 307,000 R:dr, hvarmed på grund af Kongl. Förordningen
den 23 Juli 1869 Räntan och Ti ond en nu måst lägre än hittills beräknas,
och att således samma minskning helt och hållet är en följd af
nämnda Kongl. Förordning och den derigenom i sjelfva verket skedda skatteeftergift.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergå!’ till en framställning af de utgifter, som
under de särskilda Hufvu dtitlar ne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvud
titel såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro
af en stadigvarande natur, och derefter de utgifter af mera tillfällig och
öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås; så och med anledning
dels af bestämmelserna i nyssnämnda Kongl. Förordning, samt dels af det
redan här ofvan omförmälda förhållande att, bland de indelta rånte- och
tiondebeloppen, de, hvilka enligt bemälda Förordning fortfarande skola bibehållas
såsom indelta, icke för närvarande kunna skiljas från dem, hvilka
skola indragas och ersättas med penningar, vill Kongl. Maj:t, under åberopande
af hvad bilagda Protokoll öfver Finansärenden den 7 innevarande
månad i ämnet innehåller, till en början bär i ett sammanhang för alla de
hufvudtitlar, under hvilka indelta rånte- eller tiondeanslag finnas i Riksstaten
uppförda, eller samtliga hufvudtitlarne med undantag af den lista
och den 3:dje, i nåder föreslå:

att i stället för hvart och ett särskild! i Riksstånd! nu förekommande
indelt rånte- eller tiondeanslag må under samma titel uppföras ett anslag,
innefattande såväl den del af det i anslaget ingående belopp, hvilken fortfarande
skall bibehållas såsom indelt, som ock den ersättning, hvilken bör
till vederbörande indelningshafvare utgå för den del af det indelta beloppet,
som skall till statsverket indragas;

att å hvarje sådant anslag må, såvidt ej för något fall annat här nedan
särskild! äskas, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande
Riksstat finnes för det motsvarande indelta rånte- eller tiondeanslaget upptaget
;

samt att såväl de nu omförmälda anslagen, som de i Riksstaten förekommande
så kallade oindelta spanmålsanslagen, med undantag af de för

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Elementarläroverken uppförda anslagen af sistnämnda beskaffenhet, om hvilka
under Åttonde Hufvudtiteln här nedan särskild framställning kommer att göras,
må tilläggas natur af förslagsanslag.

Första .0 eif Vild titel»,

innefattande Kongl. klöf- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de

förra till............................................................................................ R:dr 1,293,900: —

samt de senare till .......................................................................... » 123,100: —

tillsammans R:dr 1,417,000: —
Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

•Ämneträ

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta Departement:

Penningar .............................................................. Bunt R:dr 2,489,796: it.

Indelta räntor, enligt markegång, förslagsvis

beräknade till ............................................... » » 5,903: 89.

Summa R:mt R:dr 2,495,700: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför
Kong!. Maj:t i Statsrådet den 7 innevarande man ad förda protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden
omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen
af donna Hufvudtitel endast följande förändringar:

Krigs-Ho fr ätten

att enär, i följd af den numera verkställda indragning af Notarietjensten, å det
i Riksstaden uppförda anslaget åt Ixrigs-Hofrätten kan åstadkommas en besparing
af 314 R:dr, nämnda anslag, som för innevarande statsregleringsperiod är
bestämdt till 12,555 R:dr 50 öre, måtte för nästkommande år utgå med nedsatt
belopp af 12,241 R:dr 50 öre; samt

att dels, vid nuvarande Kanslisters afgång, deras löner må indragas, mot
det att renskrifningsarfvoden komma att utgå åt Sekreteraren och Krigsfiskalen

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1810.

till de af Kongl. Maj:t i sådant hänseende vid sednaste Riksdag föreslagna belopp,
dels ock att vid någondera af Vaktmästarnes afgång, hans lön, utöfver
hvad som erfordras för att åt den qvar varande Vaktmästaren bereda lönefyllnad
till 600 R:dr, må besparas.

. Anslaget till fångars vård och underhåll,

nemligen den del af detta anslag, hvilken, såsom bestämdt anslag, omfattar
aflöningar till vissa fångvårdens em bets- och tjensteman samt betjente:

att det på Fångvårds-Styrelsens stat åt Ombudsmannen anslagna arfvode
af 500 R:dr måtte indragas;

att likaledes anslaget af 600 R:dr till gratifikationer åt extra ordinarie
tjensteman å Fångvårds-Sty relsens Byggnadskontor måtte ur staten afföras;

att aflöning till ytterligare en Subalternofficer vid det å Waxholm förlagda
Kronoarbetskompaniet måtte med 900 R:dr beviljas; samt

att det för förre Kompanichefen vid Kronoarbetsbataljonen på Carl sborg,
Kapitenen W. II. Kuylenstjerna å ordinarie aflöningsstaten uppförda personella
arfvode af 150 R:dr måtte indragas.

Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar
för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att detta förslagsanslag, af sistförflutna Riksdag bestämdt till 120,000
R:dr, måtte jemväl för nästa statsregleringsperiod anvisas, men till nedsatt belopp
af 117,000 R:dr, under enahanda vilkor, som tillförene vid ifrågavarande
anslag blifvit fäs tade.

Förslagsanslagen till l:o medikolegal besigtningar, 2:o rese- och traktamentspenningar,
3:o ersättning åt domare, vittnen och parter samt 4:o skrifmaterialier,
ved m. fn.:

att dessa anslag måtte från de i nu gällande Riksstat för dem upptagna
belopp höjas till efterskrifna summor, nemligen:

det första från 10,000 R:dr till 12,000 R:dr;

det andra från 12,000 R:dr till 18,000 R:dr;

det tredje från 16,000 R:dr till 40,000 R:dr; och

det fjerde från 23,934 R:dr 52 öre till 29,898 R:dr 52 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således
..................................................................................................... R:dr 37,964: —

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,495,700: —-

uppgå till ....................................... R:dr 2,533,664: —

Transport R:dr 2,533,664: —

Kong!» Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 2,533,664: —
Men då derifrån dragas de föreslagna nedsättningarne

dels i anslaget åt Krigs-Hofrätten.................. R:dr 314: —

dels i det bestämda anslaget för fångars vård

och underhåll.............................................. » 350: —

och dels i förslagsanslaget till ersättning

för mistade bötesandelar......................... » 3,000: —

eller tillhopa R:dr 3,664: —

kominer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings period

att utgöra........................................................................ Rfdr 2,530,000: —

Dessutom äskar Kong!. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll
öfver Justitie-Departements-ärenden:

a) att för fullbordande af det nya kronohäktet i staden Westervik måtte
anvisas ett anslag af 30,000 R:dr att under år 1871 utgå; samt

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr måtte beviljas för att användas
till bestridande af erforderliga kostnader för det fall, att Kong!. Maj:t skulle
förordna, att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hofrätter skola
arbeta å förstärkta divisioner.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter........................................................... Runt R:dr 2,530,000: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande
Riksstat förslagsvis upptagna belopp för indelta
räntor enligt markegång, 1,522,802 R:dr
41 öre utgöra förslagsanslag.

för tillfälliga utgifter ........................................................... » » 40,000: —

TvecTJe IIulS udlifelu.

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra
sammanlagd! 607,000 R:dr Runt.

Kongl. Majits Nåd. Prof. Nio /, om Statsverket 1870.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollet öfver Utrikes-Departementsärenden
för den 7 i denna månad blifvit anförd t, finner Kongl. Maj:t Sig höra
föreslå:

dels att nedannämnde särskilda anslag, motsvarande ungefärliga It af
det belopp, som för ombesörjandet af de förenade Rikenas diplomatiska angelägenheter
ansetts erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att, mot nu
gällande redovisningsskyldighet, och på samma vilkor för dessa anslags användande,
som hittills varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod
till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikesärendena.............................................

Departementets expedition ..........................................................

Ministerstaten ................................................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...........................

eller tillsammans Runt R:dr

24.000 R:dr,

25,500 »

340,500 »

50.000 »

440,000;

dels att Sveriges bidrag till den gemensamma konsulsfonden fortfarande
anvisas med 160,000 R:dr R:mt, motsvarande f af de förenade Rikenas kontanta
bidrag till donna fond, att på samma vilkor, som hittills varit för deras
användande bestämda, utgå;

dels ändteligen att till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska
kronans hus i Konstantinopel och Tanger äfven för donna statsreglering må
anvisas 7,000 R:dr Runt;

i följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle oförändrad blifva 607,000
R:dr R:mt.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna Hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar.................................................................................................... 6,935,242: os.

» indelta räntor, enligt markegång på förslag .................................... 2,097,695: 93.

» indelt spanmål på förslag 125,955 kub.fot 9 kannor å 2 R:dr

10 öre kubikfoten.............................................................................. 264,507: 39.

» oindelt spanmål 129,026 kub.fot, förslagsvis ä 2 R:dr 10 öre

kubikfoten .................................................. 270,954: oo.

Tillhopa Runt R:dr 9,568,400: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Kong]. Maj:t, som, i anledning af Chefens för Landtförsvars-Departementet
underdåniga anmälan om ett af honom utarbetad t fullständigt förslag till reglering
af indelta arméens afiöningsväsende, under den 31 nästlidne December förklarat,
att berörda förslag, i anseende till de med dess genomförande förknippade
betydliga kostnader, icke borde för innevarande års Riksdag till antagande
framläggas —, bär deremot funnit angeläget, att redan nu sådana anordningar
vidtagas, hvarigenom, medelst bildande af stamtrupp inom de delar af landet,
der saknaden deraf är kännbarast, på samma gång åstadkommes ett lämpligare
förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens styrka i de
särskilda delarna af landet, utan att nya anslag derför må behöfva hos Riksdagen
begäras; Och vill Kongl. Maj:t i sådant hänseende, med åberopande af
hvad bilagda utdrag af Statsråd s-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för
den 7 innevarande månad derom innehåller, i Nåder föreslå Riksdagen:

att utaf båtsmanshållet må med år 1871 från sjö- till 1 andtförsvaret öfverflyttas: -

4 Norrlands båtsmanskompanier ..........................	....................... 662	man
2 Hallands	d:o ..........................	...................... 364	»
1 Westergötlands	d:o ..........................	....................... 87	»
1 Östergötlands	d:o ..........................	....................... 194	»
af 1 Bohus läns	d:o ..........................	....................... 100	» och
af 3 Södra Möre härads	d:o ..........................	....................... 490	»

tillhopa 1,897 man

under förutsättning dervid, att anslaget till sjövapnets öfningar får till sitt nuvarande
belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande
af det privata sjöfolk, som, i följd af minskningen i båtsmännens antal,
behöfver för sjötj en stens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af 5:te Hufvudtitelns
anslag till båtsmäns beklädnad må med ett belopp af 44,659 R:dr
42 öre, hvartill berörda andel enligt uppgjord uträkning uppgår, få till 4:de
Hufvudtiteln öfverföras;

o att> i den män ofvanberörda öfverflyttning går i verkställighet, rust- och
rotehållare för de öfverflyttade numren må komma i åtnjutande af enahanda
frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållare
numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, K ibis, Glanshammars och Ringkarleby socknar
af Örebro län belägna 101J mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet
från ordinarie rotering åliggande tjenstbarhet^ till Bylta svafvelbruk befriade,
måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens Fältjägarekorpsers
samt Norra och Södra Skånska infanteri-regementenas nummerstyrka,

Bih. till RiJcsd. Prof. 1870, l:a Sami., i:a Af cl. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

en kontant aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man må för Kronans räkningfå
uppsättas;

att ett stamregemente under benämning: Wester-Norrlands regemente, må
i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra Norrlands-kompanierna,
hvilka bär ofvan föreslagits att till Landtförsvaret öfverflyttas,
samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya
regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente alltså kommer att
bestå af 1,000 rotar;

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps,
medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna två
i Halland förlagda båtsmanskompanier om tillhopa 364 man, samt i öfrigt genom
uppsättning af kontant aflönade 136 man;

att inom Södra Möre härad af Kalmar län må uppsättas eu ny corps
under benämning: Kalmar Fältjägare-corps, genom öfverflyttande från Kalmar
regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad förlagda nummer
och för öfrigt medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret
föreslagna 490 nummer utaf b åtsm an s h allé t i Södra Möre härad af Kalmar län;

att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och corpsers styrka
och områden må ega rum i öfverensstämmelse med den vid förut åberopade
Statsrådsprotokoll fogade bilaga N:o 1.

att 1,007 indelta rotenummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps
redan vakanta 99 nummer, må, enligt den plan, som i nyssnämnda bilaga
angifves, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas otillsatta emot vakansafgifter
och dessa afgifters inleverering till Armé-Förvaltningen, för att
användas till aflöning, i öfverensstämmelse med de vid Statsrådsprotokollet
fogade stater, åt befäl och underbefäl med vederlikar vid ofvannämnda nya
regemente och corpser samt till aflönande af det manskap, som ofvan blifvit
föreslaget att med kontant aflöning uppsättas; dock under vilkor, att ofvan
föreslagna öfverflyttning till Landtförsvaret af 1,897 nummer af båtsmanshåll
samt reglering af regementens och corpsers styrka och områden kommer att
ega ruin, och att, derest, genom möjligen förändrad organisation af rusthållsinfanteriet
eller på annat sätt, de afsutna rusthållsregementenas eller corpsernas
effektiva numerär skulle komma att förminskas, Kongl. Maj:t då må ega att,
af de till vakans nu föreslagna nummer, låta uppsätta ett mot minskningen
svarande antal;

att det i Carlskrona förlagda Marinregementet må med år 1871 från
Sjö- till Landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge värfvade
skarpskyttecorps, organiseras på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans
500 man;

att de för Marin-regementet under Femte Hufvudtiteln nu utgående anslagsmedel,
tillhopa omkring 273,000 R:dr, må till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att Wermlands Fältjägare-regemente må från och med år 1871 förändras
till corps, formerad på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans 500 man ;

att befäl och underbefäl med vederlikar, som till följd af Marin-regementets
och Wermlands Fältjägare-regementes förändring till corpser blifva
öfvertalige, må uppföras på indragningsstat. med rättighet att, intilldess de
kunna varda till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande
aflöningsförmåner fortfarande uppbära, emot skyldighet: för Regementschef att,
efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t kan finna skäl
honom i Nåder anbefalla, och för öfrige Officerare, äfvensom för Underofficerare,
att, der så erfordras, vid sina regementen tjenstgöra under de årliga
vapenöfningarna, äfvensom, i händelse af mobilisering, hvar helst inom arméen
deras tjenst påkallas; samt, efter uppnådd full pensionsålder, för samtlig-; Officerare
och Underofficerare, att endast vara underkastade tjenstgöring i likhet
med hvad för dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension,
finnes föreskrifvet; samt

att, hvad särskild! angår de öfvertalige bland civilstaterna, dessa må vara
förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande corps, så länge de äro
af der innehafvande lön i åtnjutande.

I öfrig! vill Kongl. Maj:t vid det framställda förslaget om Marin-regementets
och Wermlands Fältjägare-regementes förminskande hafva fästa! det
vilkor, att den jemväl föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen
af indelta infanteri-regementenas och corpsernas nummerstyrka och
områden varder af Riksdagen bifallen.

I anledning af den i Statsrådsprotokollet förekommande beräkning dels
öfver kostnaderna för det nya regementets och de nya corpsernas aflöning samt
för uppsättandet af kontant aftonadt manskap, dels ock öfver de till dessa kostnaders
bestridande afsedda tillgångar, vill Kongl. Maja gifva Riksdagen tillkänna,
att, derest icke tillgångarna kunna, genom nedsättning i de beräknade
kostnaderna, blifva för dessas bestridande tillräckliga, uppsättning af kontant
aflöna-!! manskap kommer att ske endast i den mån berörda tillgångar sådan!
medgifva.

Hvad särskild! angår de i följd af förändringen med Marin-regementet
uppkommande kostnader för en gång, beräknade till 21,000 R:dr, föreslår Kongl.
Maj:t, att desamma må bestridas af de till aflöning åt de nya corpserna beräknade
medel, enär dessa endast småningom, i den mån befälet vid corpserna
hinner antagas, behöfva för nämnda aflöning användas.

Beträffande den kostnad, som, utöfver de bär förut angifna, uppstår för
första uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och tross-persedlar
åt det manskap, 1,383 man, hvarmed, till följd af den föreslagna regleringen
af indelta infanteri-regementens och corpsers styrka, den effektivt tjenstgörande
nummerstyrkan vid arméen kommer att ökas, och hvilken kostnad beräknas

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

till omkring 200,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t begära Riksdagens medgifvande,
att nödiga medel till bestridande deraf må, till -högst nämnda summa, anvisas
å allmänna beväringsfonden.

Vidkommande i öfrigt:

dels de medel, hvilka, till följd af nu föreslagna anordningar, äro afbilda
att från Femte till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras, nemligen:

af anslaget till båtsmännens beklädnad ........................... 44,659: 42.

för Marin-regementet nu utgående tillhopa omkring ... 273,000: —. ggg. 42_

dels de inflytande vakansafgifterna för 1,004 indelta nummer,
In lika utgifter beräknas till ............................................................. 109,8 5 7 : 68.

dels ock de besparingar, som genom minskningen af Marinregementet
och VYermlands Fältjägare-regemente uppstå med tillhopa
..................................................................................................................... 65,593: is.

eller sainmanlagdt 493,110: 25.
vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att dessa sålunda beräknade medel må för
år 1871 få såsom extra anslag under Fjerde Hufvudtiteln för de uppgillra ändamålen
utgå och användas samt först vid uppgörandet af förslag till statsregleringen
för år 1872 å ordinarie stat under behöriga titlar uppföras.

I afseende härefter å de i nu gällande Riksstat under Fjerde Hufvudtiteln
upptagna anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med förut åberopade Statsrådsprotokoll för den 7 innevarande
månad, i Nåder föreslå följande förändringar:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-expedition och Generalitets-staten. På grund af
hvad nyssberörda Statsrådsprotokoll innehåller, angående behofvet af tillökning
i flen vid Kommando-expeditionen med aflöning anställda personal, samt om
minskning af personalen vid Militär-distriktens, Lifgardes-brigadens och Kavalleri-inspektionens
staber, föreslår Kongl. Maj:t, att, från och med år 1871, arfvode
vid berörda staber må utgå endast för Stabschef vid hvarje stab, samt
att de till arfvoden åt Stabs- eller Andre adjutanter derstädes under anslaget
till Generalitetsstaten nu beräknade tillhopa 3,750 R:dr må från nämnda anslag
till anslaget för Landtförsvars-departementets Kommando-expedition öfverföras,
för att till arfvoden åt derstädes tjenstgörande Generalstabs-officerare, enligt
Kongl. Maj:ts disposition användas; hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle
komma att från 12,700 R:dr höjas till 16,450 R:dr, samt anslaget för Generalitets-staten
deremot minskas från 76,100 R:dr till 72,350 R:dr.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 21

. Kommendants-staten. Med afseende å de under sednare åren inträffade
förändrade förhallanden, beträffande så väl omfattningen som vigten af de med
Kommendants-befattningarna å Carlsborgs och Carlstens fästningar förenade
göromål, föreslår Kongl. Maj:t, att arfvode!: för Kommendanten å Carlsborgs
fästning må från och med år 1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu utgående
1,500 K:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång till donna, förhöjning må beredas
genom nedsättning med lika belopp, eller 300 R:dr, i Kommendantens å
Gatsten nu till 1,800 R:dr bestämda arfvode.

Derjemte och sedan Kommendants-befattningen i Grisslehamn numera,
enligt Kongl. Maj:ts beslut, blifvit indragen, hvarigenom ett belopp af tillhopa
547 R:dr 50 öre blifvit å Kommendants-statsanslaget disponibelt, vill Kongl.
Maj:t föreslå, att nämnda belopp må till aflöning åt en å Carlsborgs fästning,
till biträde åt Kommendanten vid de honom åliggande fyrfaldiga bestyr, behöflig
fästningsväbel användas.

Genom dessa nu föreslagna anordningar kommer alltså någon förändring
i anslagets till Kommendants-staten slutsumma icke att föranledas.

Indelta Arméen.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t föreslår, att det för
nämnda ändamål under flera föregående år och äfven för år 1870 anvisade
anslag af 100,000 R:dr må jemväl för år 1871 fä med oförändradt belopp
utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta, arm,ems och Wermlands .Fältjägare-regementes vapenöfning ar. Enär
det, i anledning af Kongl. Maj:ts förslag, vid 1869 års Riksdag anvisade och
under anslaget till indelta armeens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar
upptagna belopp, 40,061 R:dr 60 öre, till bestridande af de ökade
kostnader för indelta armeens underbefälsskolor, som af det vid samma Riksdag
antagna förslaget om förändrad organisation af berörda skolor föranleddes,
blifvit endast för år 1870 be viljad t, men detsamma fortfarande blifver för
nämnda ändamål oundgängligen behöflig!, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen begära,
att berörda belopp, 40,061 R:dr 60 öre, må på ordinarie stat under omförmälda
anslag varda uppfördt, för att allt framgent vara för det afsedda ändamålet
att tillgå, och hvarigenom anslaget till indelta arméens och Wermlands
Fältjägare-regementes vapenöfningar nu komma att bibehållas vid sitt i 1870
års Riksstat upptagna belopp 924,062 R:dr 8 öre.

Yärfvade Arméén.

Fortifikationen.. S afseende å läkarebefattningen vid Pontonier-bataljonen,
med hvilken befattning för närvarande är förenad förste Bataljonsläkares grad

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1870.

och aflöning, vill Kongl. Maj:t, som anser läkarebefattningen vid _ Pontonierbataljonen
höra vara Regementsläkare-beställning, föreslå, att det till fyllnad i

Regementsläkare-aflöning erforderliga belopp....................................... R:dr 800:

måtte af Riksdagen anvisas, att tilläggas det under rubrik ’ penningar”
i Fortifikationens anslag ingående belopp 168,620 R:dr
11 öre, hvarigenom pennin gebeloppet under detta anslag kommer
att höjas till 169,420 R:dr 11 öre samt anslagets slutsumma att
utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. På
grund af de i ofvanberörda Statsrådsprotokoll, i afseende a detta
anslag, anförda förhållanden, och då anslaget under loppet af
flera år visat sig för afsedt ändamål otillräckligt, samt angeläget
är, att icke, genom fortvara!! af berörda missförhållande och ett
ytterligare ökande af den uppkomna bristen, alltför störa svårigheter
må vid besörjandet af garnisons-regementenas mathållning
uppstå, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, att anslaget till
mathållning för manskapet vid garnisons-regementena må från

sitt nuvarande belopp, 320,000 R:dr, varda med.............................. 100,000:

förhöj dt till 420,000 R:dr.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. I det härtill anvisade
anslag, nu utgörande 500,000 R:dr, äskar Kongl. Maj:t eu förhöjning
af...................................................................................................

hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma att utgöra
600,000 R:dr.

Diverse anslag.

Durchmarchekostnader. Med afseende å uppkommen minsk
ning i utgifterna från det för nämnda ändamål anvisade anslag

föreslår Kongl. Maj:t,

lopp................................

nedsättas med..............

att detsamma må från sitt nuvarande be .

.................. 12,000 Kali''

,............................................ 4,000 »

till .......................................................................................... 8,000 Rall’.

Derjemte och på det att de å detta anslag, h vil ket är af
reservationsanslags natur, under förflutna åren uppkomna bespa Transport

R:dr

200,800: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

ringar må kunna tagas i anspråk, för att, bland andra tillgångar,
användas till betäckande af bristen å anslaget till mathållning
för manskapet vid Garnisonsregementena, föreslår Kongl.
Maj:t, att omförmälda besparingar, hvilka vid 1868 års utgång
utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda ändamål få till
Fjerde Hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras.

Rese- och traktamentspenningar. Beträffande det härtill an
visade anslag 58,000 R:dr, föreslår Kongl. Maj:t att detsamma

må med..........................................................................................................

förhöjas till 70,000 R:dr.

Summa förhöjning R,:dr

200,800: —

12,000: —

212,800: —

När härifrån dragés det belopp, hvarmed anslaget till
durchmarche-kostnader föreslagits att nedsättas eller ..................... 4,000: —

kommer verkliga förhöjningen å Fjerde Hufvudtitelns ordinarie

anslag att uppgå till ....................................................................... R:dr 208,800: —

och då detta belopp tillägges Hufvudtitelns nuvarande slutsumma.
.............................................................................................................. 9,568,400: —

höjes donna derigenom till ............................................................ R:dr 9,777,200: —

Vidkommande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga
eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i ofvan
åberopade Statsråds-protokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 7 innevarande
månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnde föremål,
hvartill medel behöfva för år 1871 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen
åska beviljandet af följande extra anslag:

l:o Årtilleri-behof

för tillverkning af nya och förändring af äldre infanterigevär R:dr 200,000: —

» tillverkning af kopparpatroner............................................... » 80,000: —

hvarjemte Kongl. Näjd begär Riksdagens medgifvande, att de
öfverskott till sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr 80 öre, hvilka,
enligt t. f. General-Fält-Tygmästarens anmälan, å åtskilliga vid
föregående Riksdagar för numera till fullo verkställda anskaffningar
beviljade anslag uppstått, må till extra anslaget för anskaffning
af fältartilleri-materiel öfverföras.

Transport R:dr 280,000:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr
2:o Fortifikations-behof.

För Carlsborgs fästning:

till fortsättande af slutvärnets inredning...... R:dr 25,000: —

» d:o af persedelförrådsbyggnaden ............ » 60,000: —

» hufvudvallen................................................... » 15,000: —-

För befästningarna i Stockholms skärgård:

till skansarbetet vid Fredriksborgssundet... R:dr 87,400: —
» försänkningarna i de dertill afsedda sunden
i nämnda skärgård, hela den derför
beräknade kostnadssumma 282,630, deraf
dock blott H att för år 1871 utgå med
i jemn t tal...................................................... » 94,200: —

280,000: —

100,000: -

181,600: —

3:o Beklädnads-behof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad.............................. 189,000: —

4:o Topografiska corpsens arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten ......................................................... 60,000: —

ö:o Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Till understöd åt Officerare, som vunnit sådan anställning............ 9,000: —

med de förändrade bestämmelser, Statsråds-protokollet innehåller.

6:o De frivilliga Skarpskytteföreningarna.

Till skarpskytteväsendets befrämjande................................................... 70,000: -

att, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas dels till priser vid
större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna,
dels ock för andra ändamål, såsom skjutbanors inrättande
in. m.

Summa extra anslag för år 1871 R:dr 889,600: —

H ufvudsu m inom a af de till Fjerde Hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande
anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

till utgifter på ordinarie stat................................................................ 9,777,200: —

deraf förslagsanslag 1,239,334 R:dr 68 öre utom de under anslaget
för indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena uppförda
förslagsbelopp;

till extraordinarie behof........................................................................ 889,600: —

Summa Runt R:dr 10,666,800:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1870.

Femte I li ilvuddteln.

omfattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.

Enligt nu gällande Riksstat finnas på donna Hufvudtitel till årliga eller
stående utgifter anvisadt:

i penningar .......................................................................................... R:dr 4,017,084: 91.

» indelta räntor, efter markegång på förslag ........................... » 81,4 2 2 : 79.

» oindelt spanmål 59,663 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10

öre kubikfoten ........................................................................... » 125,292: so.

tillhopa R:mt R:dr 4,223,800: —

1 enlighet med de beslut, som innefattas uti närlagda den 7 dennes inför
Kongl. Maj:t uti Statsrådet förda protokoll, vill Kongl. Maj:t nu, beträffande
regleringen af utgifterna under Femte Hufvudtiteln, framställa följande förslag:

Aflöningsstaterna.

På de skäl, som finnas angifna uti nyssberörda protokoll, föreslår Kong].
Maj:t att, med uteslutande från Förvaltningens af Sjöärendena nuvarande af löningssumma.

............................................................................................ R:dr 35,350: —

af deri inbegripna 2:ne arvoden å tillsammans R:dr 1,100: —
men med öfverförande till densamma af ett i
aflöningsanslaget till Sjöförsvarets stationer i
Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg
ingående belopp ............................................. » 1,000: —

förstnämnda aflöningssumma minskas med skillnaden emellan

dessa 2:ne belopp, eller ........................................................................ » 100: —

hvarigenom anslaget för Förvaltningen af Sjöärendena från och

med år 1871 komme att utgöra........................................................ R:dr 35,250: —;

äfvensom att till penningeanslaget för Sjöförsvarets stationer

och depot ............................................................................................ Kali- 1,127,807: so

läggas förenämnda............................................................................. » 100: —

så att detta anslag skulle förhöjas till...................................... R:dr 1,127,907: so.

Vidare och då oegentligt är, att anslaget till Sjökrigsskolan, hvilket redovisas
inför Förvaltningen af Sjöärendena, nu finnes inbegripet under det allmänna
anslaget till förenämnda stationer och depot, föreslår Kongl. Näjd, att
det för denna skola anvisade anslag, 21,470 Rall-, särskild! å Riksstaten upptages,
under iakttagande af motsvarande förminskning i nyssnämnda allmänna
penningeanslag.

Bih. till Rifcsd. Prot. 1870. 1 Sand. 1 Afd.

Komjl. Maj;ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Enär den vid 1867 års Riksdag bestämda summa af 10,861 R:dr till aflöning
åt de å flottans gamla Reservstat då Kvarstående officerare ännu med
oförändrad t belopp är inbegripen i förutnämnda allmänna penningeanslag, ehuru
numera till officerarnes å berörde Reservstat aflönande endast erfordras 5,458
R:dr 12 öre, skulle skilnaden emellan berörda 2:ne belopp eller 5,402 R:dr 88
öre kunna aflöningsanslaget fråndraga; men Kongl. Maj:t föreslår likväl Riksdagen
att låta det nuvarande anslaget orubbadt qvarstå, för att med ej mindre
nu befintliga än äfven framdeles derå uppkommande besparingar öka aflöningstillgångarne
för Sjöförsvarets nybildade Corpser och såmedelst bereda en hastigare
öfvergång till normalstaterna.

Af anledning, att Statskontoret uti dess den 1 sistlidne December aflåta
underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning,
anhållit, att å Riksstaten uppförda förslagsanslag måtte så vidt möjligt bestämmas
så, att de motsvara de verkliga utgifterna, vill Kongl. Makt föreslå, att
det under aflöningsstaterna å Femte Hufvudtiteln såsom sådant anslag uppförda
tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor, hvilket
anslag år 1868 öfverskridits med 8,449 R:dr, må från dess nuvarande belopp

16,000 R:dr med en summa af 8,200 R:dr höjas till 24,200 R:dr.

Materielen.

Såsom af ofvanberörda inför Kongl. Maj:t den 7 dennes förda protokoll
inhemtas, har Kongl. Maj:t, i anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse
den 13 Maj 1869, angående reglering af anslagen å Riksstatens Femte Hufvudtitel,
gjorda anhållan, att Kongl. Maj:t ville af de behållningar, som vid 1869
års slut kunde finnas å Hufvudtitelns reservationsanslag, med undantag af det
till lots- och fyrinrättningen, låta till Krigsfartygs-byggnadsfonden öfverföra så
stort belopp, som för år 1870 ansåges vara såsom bidrag till nämnde fond
erforderligt, sedan Förvaltningen af Sjöärendena inkommit med eu närmare
utredning öfver ifrågavarande anslags ställning vid sistlidet års slut, beslutat
öfverföring till berörda fond af så stort belopp utaf de för ändamålet användbara
befunna behållningar, som, utöfver befintliga eller påräknade tillgångar,
funnits vara för krigsfartygsbyggnader under år 1870 erforderliga; hvarjemte
Kongl. Maj:t nu föreslår Riksdagen dels att, till bestridande af kostnaderna för
dylika arbeten in. in., som ansetts höra under år 1871 utföras, till fyllnad i
derför påräkneliga medel använda en särskild å Hufvudtiteln befintlig tillgång,
dels att, af återstående behållning på reservationsanslaget till Sjö vapnets öfningar,
till Statsverket för användande till andra ändamål öfverlemna en summa
af 200,000 R:dr, som för Sjöförsvarets behof nu anses kunna undvaras, dock
under förutsättning, att ifrågavarande anslag får till sitt nuvarande belopp
fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det
privata sjöfolk, som, i följd af härnedan omförmäla öfverflyttning till Landtförsvaret
af ett visst antal båtsinansnummer, behöfver för sjötjenstens bestridande
förhyras.

Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1810.

Diverse anslag.

I)å de å Femte Hufvudtiteln nu uppförda anslag till Sjökartekontorets
verksamhet och Lifräddningsanstalterna å Rikets kuster icke blifvit till sin natur
närmare bestämda, föreslår Rongl. Maj:t, att dessa anslag, det förra å 60,000
R:dr och det sednare å 10,000 R:dr, i 1871 års Riksstat upptagas såsom Reservationsanslag.

I anseende dertill, att det under denna rubrik förekommande anslag å

30,000 R:dr till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader under flera år
leinnat icke obetydliga behållningar i förhållande till anslagets belopp, har
Rongl. Maj:t ansett detsamma kunna förminskas med 10,000 R:dr och vill fördenskull
föreslå Riksdagen att i 1871 års Riksstat upptaga förenämnde anslag
till endast 20,000 R:dr, hvaremot och då förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
å Hufvudtiteln uppförd t till 5,000 R:dr, städse i betydlig mån
öfverskridits, Rongl. Maj:t, med föranledande tillika af Statskontorets ofvan
omförmälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning,
föreslår Riksdagen att till detta förslagsanslag öfverföra nyssberörda 10,000
R:dr, hvarigenom detsamma komme att till 15,000 R:dr förhöjas.

För Handeln.

Under förutsättning, att det under donna rubrik uppförda reservationsanslag
till Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal för år 1871
beräknas till lika belopp som för år 1870 eller till 650,460 R:dr, begär Rongl.
Maj:t Riksdagens medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln fyr- och båkmedel
må fortfarande, såsom hittills, få för det med ifrågavarande anslag afsedda
behof användas.

Om till Femte Idufvudtitelns nuvarande slutsumma... R:dr 4,223,800: —
läggas förutnämnda under rubriken aflöning sstater upptagna
förhöjning i tillskott i de till båtsmansindelningen uti

Blekinge län anslagna räntor......................................................... » 8,200: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma att uppgå till.................... R:dr 4,232,000: —,

deraf på förslagsanslagen belöpa 205,556: ro.

Vidare vill Rongl. Maj:t härigenom hafva erinrat om den förändring i
vissa under Femte Hufvudtiteln förekommande anslag, som, genom öfverföring
af medel till Fjerde Hufvudtiteln, bl ifver en följd, derest Rongl. Maj:ts under
denna dag till Riksdagen beslutade framställning om öfverflyttning till Landthus
varet af åtskilliga båtsmanskompanier äfvensom det i Carlskrona förlagda
Marinregemente biff ver af Riksdagen bifallen; om hvilken fråga uti här ofvan
åberopade protokoll närmare förmäles.

Slutligen fäster Rongl. Maj:t Riksdagens uppmärksamhet på den under
Nionde Hufvudtiteln förekommande framställning om uppförande på samma
hufvudtitel för år 1871, såsom extra anslag, af följande 2:ne kreditiv, nemligen:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

För att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-ICrigsmanskassan i stånd att
till Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast
utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven
utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

R:dr 72,000: —

samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap
förunnade förbättrade pensionering.............................. » 40,000: —

tillhopa Runt R:dr 112,000: —
med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv
under loppet af år 1871 lyfta hvad för omförmälda behof bl ifver erforderligt,
sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv
för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för
ändamålet erfordrats, må för 1871 års pensionering i mån af behof användas.

Sjette Hiifvudtiteln,

innefattande anslagen för Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar ............................................................................................ R:dr

Indelta räntor, enligt markegång på förslag ......................................

Indelt spanmål, 5,908 kubikfot 4 kannor, ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten
..................................................................................................

Oindelt spanmål, 9,419 kubikfot 3 kannor, ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten
...................................................................................................

7,486,760: 97.
197,450: Sfi.

12,407: 64.

19,7 8 0: 53.

Summa Runt R:dr 7,716,400: —
Enligt närlagda den 7 innevarande månad öfver civilärenden förda protokoll,
föreslår Kongl. Maj:t, beträffande:

bo Departementets Expedition,

att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning
och expedierande å extra stat anvisas .................... 1,800: —

2:o Statistiska Tabellkommissionen,

att aflöningsmedlen för Statistiska Centralbyrån
måtte höjas med................................................... 300: —

1,800: -

Transport R:dr

300:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1870. 29

Transport R:dr 1,800: — 300: —

eller till 15,750 R:dr, så att anslaget till Statistiska
Tabellkommissionen kommer att uppgå till

30,000 R:dr.

3:o Landtmäteristciten,

att, derest Andre Landtmätaretjensterne varda
af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut
de, som då äro lediga eller endast på förordnande
innehafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes
afgång, lönerna, allt eftersom de blifva tillgängliga,
må af Kongl. Maj:t få användas till landtrnätares
sysselsättande vid det Ekonomiska karteverket.

4:o Rikets Ekonomiska karteverk,

att för detta karteverk anvisas, utöfver det
å ordinarie stat uppförda anslaget, 6,000 R:dr,
extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens
län och 40,000 R:dr till öfriga arbetena
eller tillsammans............................................................. 60,000: —-

5:o Landsstaterna i länen,

dels att, med anledning deraf, att landsstatstjenstemäns
boställen blifvit till Statsverket indragna,
det kontanta anslaget ökas med ett belopp,
motsvarande de indelningshafvarne tillerkända ersättningar
eller..................................................................

men de indelta räntorna deremot minskas med
223 R:dr;

dels ock att åt innehafvaren af länsmansbostället
Wara Stommen anvisas ersättning för mistad
nyttjanderätt till jord, som från samma boställe
exproprierats, med..............................................

6‘:o Statens jernväg strafik,

att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik
måtte uppföras till samma belopp som för innevarande
år eller 4,300,000 R.:dr.

Transport R:dr

3,437: —

13: —

3,750: —-

61,800: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:tlr 61,800: — 3,750

7:o Skiften och afvittringar,

att för storskiftes- och afvittringsarbetenas
fortsättande måtte beviljas, utöfver det ordinarie
till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag
af................................................................................. 107,000: —

8:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar,

dels att följande vid sista och flere föregående
Riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl
för 1871 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, machiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom
landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa
och der Hushållnings-sällskapen vilja förena sig
om sammanskott af medel till dessa utställningar

c) till understöd åt personer af mankönet,

som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,
skötsel och vård in. in..................................

och d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot
enahanda vilkor, som vid föregående Riksdagar

bestämts ..........................................................................

och dels att till de geologiska undersökningarne
beviljas ett extra anslag af.............................

9:o Undervisningsanstalter för bergsbruk
och slöjder,

dels att för genomförandet af väckta förslag
om utsträckning af lärokursen för Civilingeniörselever
vid Teknologiska Institutet detta Instituts
anslag måtte förhöjas med 4,050 R:dr och att af

denna förhöjning för 1871 anvisas..............................

dels att Riksdagen beviljar förhöjning uti
det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt å Riks -

6,000: —

3,000: —

2,000: —

4,500: —
55,000: —

825

Transport R:dr 239,300:

4,575

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 239,300: —
staten uppförda anslag, hvilken förhöjning, hvarom
Kongl. Maj:t vill aflåta särskild nådig proposition,

här in föres till................................................................

och dels att såsom bidrag till underhållande
af väfskolan i Borås anvisas ett extra anslag af... 3,000: —

10:o Undervisningsanstalter för handel
och sjöfart,

att, på det undervisning vid Ordinär navigationsskola
i läran om ångmachiners konstruktion
och behandling må kunna anordnas, detta anslag
förhöjes med .....................................................................

Diverse anslag,

att förslagsanslaget till Känsö karantänsinrältning
minskas med 2,650 R:dr;

att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes
tillämpning och till restitution af tillverkning
saf gift för utfördt bränvin minskas med
40,000* R:dr;

att förslagsanslaget till rese- och traktaments penningar

deremot höjes med.......................................

att förslagsanslaget till skrifmaterialier, ex -

penser, ved ro. ro. likaledes förhöjes med..................

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden på

extra stat anvisas ............................................................ 33,400: —

att till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten på extra stat anvisas ........................ 25,000: —

att till stipendier för medlemmar af väg- och
vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål
att studera andra länders allmänna arbeten måtte

beviljas ett extra anslag af .......................................... 2,000: —

och att för fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader,
hvarom särskild proposition kommer att
aflåtas, må beviljas för innevarande år 1,600,000
R:dr och för år 1871...................................................... 4,000,000: —

4,302,700: —

4,575: —
10,100: —

500: —

8,000: —
9,998: —

Transport R:dr 33,173: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:clr

Hvad angår alla öfriga i nu gällande Riksstat upptagna
anslag, föreslår Kongl. Maj:t att de måtte bibehållas oförändrade.

De belopp, Kongl. Maj:t bär ofvan begärt å ordinarie stat

utgöra...............................................................................................................

Om härtill lägges nu gällande Riksstat^ slutsumma ............

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa...
afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Landsstaterna i länen .................... 223: —

» » till karantänsinrättningen på Känsö ... 2,650: —

» » till kontrollen å bränvinsförfattnin garnes

tillämpning................................... 40,000: —

33,173:

33,173: -7,716,400: -

7,749,573: -

42,873: —

7,706,700: —

så erhålles det belopp........................................................................

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanlagdt......... 4,302,700: —

Beträffande anslag till allmänna arbeten af den beskaffenhet,
att medel dertill vid föregående Riksdagar anvisats på Riksgäldskontor»^,
föreslår Kongl. Magt:

att för fullbordandet af väganläggning mellan Asele och
Wilhelmina i Westerbottens län anvisas återstoden af förut be viljadt

anslag med ....................................................................................... 5,000:

att för vågbrytarens tillökning utanför Wisby hamn enligt
plan, uppgjord af Öfversten O. Modig, Öfverstelöjtnanten F. W.

Leyonancker samt Majorerna E. A. Rommel'' och A. Grafström,
beviljas ett statsanslag till belopp af 130,000 R:dr; och att deraf

till utgående under år 1871 anvisas..................................................... 20,000: —

att till väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina i
Westerbottens län beviljas statsbidrag till det belopp, 106,700
R:dr, som i jemn! hundratal närmast motsvarar | af beräknade
anläggningskostnaden; samt att af berörda belopp för år 1871

anvisas .......................................................................................................... 15,000: —

att fonder anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition
för följande ändamål, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensningar af åar och farleder................................................ 20,000: —

2:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre göda vägar................................ 150,000: —

Transport R:dr 4,512,700:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 4,512,700: —
3:o för sådana utdikningar och vattenaftappningar i Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och
Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen afse

att förminska frostländigheten.................................................................. 90,000: —

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar
och aftappning^ af sänka trakter och sjöar för beredande af

odlingsbar mark inom Rikets mellersta och södra län..................... 50,000: —

samt att nu gällande föreskrifter om så val vilkoren för
erhållande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å
arbetsföretagens utförande enligt fastställda planer må bibehållas.

De tillfälliga anslag Kong]. Maj:t för 1871 begärt utgöra

sammanlagd!................................................................................................... 4,652,700: —

Sjunde Hufvticltiteln.

innefattande anslagen för Finans-Departementet, hvilka anslag i nu gällande
Riksstat utgöra:

Penningar................................................................................................ 6,607,112: 08.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång ......... 22,2 5 8: 52.

Iädelt spannmål, 391 kubikfot, vårda å 2 R:dr 10 öre kubikfoten 821: in.

Oindelt spannmål, 623 kubikfot, efter samma värderingsgrund 1,308: so.

Tillsammans R:dr 6,631,500: —

Enligt de beslut, som innefattas i härvid bi lagd a utdrag af det inför
Kongl. Maj:t den 7 innevarande månad förda protokoll i Finansärenden, vill
Kong]. Maj:t i fråga om reglering af anslagen under Sjunde Hufvudtiteln framställa
följande förslag, nemligen:

l:o.

att det till omkostnader för Kontrollverket uppförda förslagsanslag 3,450
R:dr måtte, enär detta belopp under flera år visat sig för ändamålet otillräckligt,
förhöjas till 5,400 R:dr.

2:o.

att sedan inkomsten af Postmedlen härofvan blifvit beräknad till 2,200,000
R:dr, Riksdagen, med godkännande af de Postverkets utgiftsstater för år 1871,

Bih. till llikttd. Prof. WTO, l:a Sami., ha A/d. 3

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvilka, slutande sig å enahanda belopp, blifvit, enligt hvad nyssberörda Protokollsutdrag
närmare utvisar, af Kong!. Maj.fl för Dess del gillade, må i öfverensstämmelse
dermed under förevarande hufvudtitel anvisa, såsom kontant anslag,
förslagsvis beräknadt att af Postmedlen utgå, ett belopp af 2,200,000
R:dr eller 50,000 R:dr mindre än i nu gällande Riksstat finnes för samma
ändamål anvisadt.

3:o.

att vidkommande Tullverket, för hvilket utgiftsstater för år 1871 komma
att medelst särskild nådig Proposition, sedan desamma blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvade, framläggas till granskning jemväl af Riksdagen, må till bestridande
af utgifterna å berörda stater under förevarande hufvudtitel uppföras ett förslagsanslag,
till det belopp, hvartill slutsumman af staterna finnes höra fastställas,
att af tullmedlen direkte utgå, och att detta belopp må tillsvidare beräknas
till deras af General-Tull-Styrelsen föreslagna slutsumma 1,990,000 R:dr
eller till 7,000 R:dr mindre än som nu finnes för Tullverket i Riksstaten anvisadt.

4:o.

att, sedan Kongl. Näjd, på sätt ofvan åberopade bilagda Protokoll öfver
Finansärenden närmare utvisar, vid pröfning af den hos senast församlade
Riksdag väckta frågan om skogsundervisningens förflyttande från det nuvarande
Skogsinstitut et till Teknologiska institutet och till Landtbruks- institutern a vid
Ultima och Alnarp eller endast till ettdera af de sistnämnda, funnit berörda
undervisning fortfarande böra vid Skogsinstitutet bibehållas, och i sammanhang
dermed för Kongl. Maj:ts del gillat ett af Skogs-Styrelsen afgifvet förslag till
Utgiftstat för institutet, Riksdagen måtte samma stat äfven för sin del godkänna
och, jemte beviljande af den summa, hvarå nämnda stat slutar, 13,100
R:dr, medgifva, att detta belopp må uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas
det för Skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle
komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

5:o—7:o.

att följande förslagsanslag, hvilkas belopp under flera af de senaste åren
visat sig vara för dermed afsedda ändamål otillräckliga, måtte förhöjas:
anslaget till Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i

Stockholm från 15,500 R:dr till ................................................ 18,000 R:dr

» till uppköp af nedför Wisby kronokalkugn från 1,500 R:dr till 4,000 »

och » till Rese- och Traktamentspenningar från 1,500 R:dr till... 6,000 »

För öfrigt föreslår Kongl. Näjd icke rörande de Ordinarie anslag, hvilka
i nu gällande Riksstat äro å Sjunde Hufvudtiteln uppförda, någon annan ändring

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

än att för vinnande af jemnt tal i Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved m. in. minskas med 50 R.dr till 18,530 R:dr
79 öre.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med
de af Kongl. Maj:t bärofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande
förslag så visar sig, att nämnda summa................................. 6,631,500: —

komrne att ökas genom nedannämnda anslags höjande med följande
belopp, nemligen:

Anslaget till omkostnader för Kontrollverket R:dr 1,950: —

» till Skogsväsendet....................................... 13,100: —

» till Lyshållning m. in............................... 2,500: —

» till Uppköp af ved för Wisby krono kalkugn

......................................... 2,500: —

och » till Rese- och traktamentspenningar...... 4,500: — 24 550- _

Läger R:dr 6,656,050: —

men deremot att minskas genom nedannämnda anslags nedsättande
med följande belopp, nemligen:

Anslaget till Postverket.................................... R:dr 50,000: —

» till Tullverket ........................................... 7,000: —

och » till Expenser in. m.................................. 50: — 57,050: _

så att Hufvudtitelns nya slutsumma kommer att blifva ...... R:dr 6,599,000: —

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som vidare omförmälas i
bilagda protokollsutdrag rörande Finansärenden dels den 17 nästlidna December
och dels ofvannämnda den 7 innevarande månad, att såsom extra anslag för
år 1871 må under denna hufvudtitel anvisas:

1) Till granskning inom Kammar-Kollegium af nya Jorde böcker.

............................................................................. R:dr 15,000:

2) Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Bartheleiny 25,000: —
och 3) Till fullbordande af Landshöfdingeresidensbyggnad en i

Carlstad .................................................................................... 65,000: —

Summa R:dr 105,000: —

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Åttonde Hill vild titeln,

som innefattar anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt riksstaten
för 1870 utgöra:

Penningar............................................................................................. 3,335,653: is.

Indelta räntor, förslagsvis beräknade efter markegång............ 258,761: 29.

Indelt spanmål, 519,699 kubikfot 7 kannor, efter värde af

2 R:dr 10 öre för kubikfot ........................................................ 1,091,369: 37.

Oindelt spanmål, 26,531 kubikfot 5 kannor, beräknad efter

samma värde .................................................................................... 55,716: is.

Tillhopa R:dr 4,741,500: —

Kongl. Maj:t har, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Ecklesiastikärenden
för den 7 innevarande Januari utvisar, endast i nedan omförmälda delar funnit
förändrade bestämmelser nu böra ifrågakomma rörande de under denna hufvudtitel
hörande anslag och vill i sådant afseende föreslå, beträffande

l:o Kleresistaten:

att ersättning åt Kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde
af torpen Gårdsjötorp och Södra Asen beviljas med 3 kubikfot 9 kannor

oindelt spanmål, motsvarande efter ofvannämnda värde.........R:dr 8: 19.

samt att åt Kontraktsprosten i Mora kontrakt anvisas
prostetunna för Wårnhus församling, 6 kubikfot 3 kannor oindelt
spanmål, motsvarande .............................................................................. 13: Z3.

2:o Universiteten:

att anslaget till materiel för den fysiologiska institutionen

vid universitetet i Upsala ökas med...................................................... 500:

att för universitetet i Lund beviljas:

förhöjning i anslaget till byggnadsfonden .................................. 2,000: —

anslag till den geologiska institutionen ....................................... 1,000:

samt ersättning för minskad inkomst till följd af upphörande
af Stäfvie och Lackalänga församlingars pastorats prebendeegenskap,
4,200 R:dr, hvaraf dock för år 1871 erfordras endast 2,800: —

3:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:
att för den pathologiskt-anatomiska institutionen anslås...... 1,000: —

Transport R:dr 7,321: 42.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 37

Transport R:dr 7,321: 42.
4:o Elementarläroverken:

att ersättning för ett tillförene af Stadskassa!! i Arboga
till en kollega vid dervarande elementarläroverk utbetaldt lönebidrag,
som nu mera upphört, anvisas med ................................... JOO: _

att såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag
af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket
derstädes beviljas................................................................. ^33. 34

att, för ett nytt fullständigt elementarläroverk i hufvudstaden,
löner åt rektor, 7 lektorer och 7 adjunkter må, efter gällande
grunder, å stat uppföras, sedan läroverkshus och rektorsboställe
blifvit genom kommunens försorg anskaffade, samt att
de för Stockholms tvåklassiga skolor nu anslagna medel äfvensom
rektorslönerna vid två af stadens femklassiga läroverk må till
bestridande af de för det nya fullständiga läroverket erforderliga
utgifter användas;

att den i stat anslagna lön för läraren vid den enklassiga
skolan i Skeninge, 1,000 R:dr, må från och med år 1871 upphöra
att utgå;

att, för befrämjande af gymnastik och vapenöfningar, beviljas:

1 till förhöjning af arvoden för gymnastiklärare och till reseoeh
traktamentsersättning åt officerare, som särskild! förordnas att
leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition för

målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans .................. ] 3,500: —

samt att det under anslaget till elementarläroverken uppförda
belopp oindelt spann)äl, 21,721 kubikfot 5 kannor, utbytes mot
ett efter nu gällande stats pris svarande kontant anslag, 45,615
R:dr 15 öre, att tilläggas det öfriga för dessa läroverk anvisade
penningeanslag.

5:o Folkundervisningen:

att under det för detta ändamål beviljade reservationsanslag
uppföres

dels såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare............

dels såsom förhöjning i anslaget för folkskoleväsendets utveckling
och förbättring............................................................................

och dels till aflöning, efter gällande grunder, för folkskolelärareseminariernas
rektorer och adjunkter, samt till arvoden för led -

68,000: —
15,000: —

Transport R:dr 104,054: 7(i.

Kori/jl May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport

ning af vapenöfningarne och till ammunition för målskjutning,
utöfver det nuvarande anslaget för seminarierna.............................

6:o Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien:

att de tillförene beviljade extra anslagen
till arvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets Inteudent.

.............................................................................3,500:

till undersökning af fäderneslandets fornlemning

gar och upprättande af förteckningar öfver sådana......

samt till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af Statens under Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-Akademiens inseende
ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid

samlingarnas offentliga förevisning ...................................

varda tillika med ett anslag för underhåll och fortsättning
af inredningen i Statens historiska museum

och myntkabinett .....................................................................

å ordinarie stat uppförda med tillhopa ..............................................

7:o Musikaliska Akademien:

att till ränta och amortering å ett af Akademien upptaget
lån, afsedt för uppförande af en byggnad för Akademien och
dess läroverk å Kronans tomt N:o 8 Blasiiholmen, beviljas .........

8:o Naturhistoriska Riksmuseum:

att anslaget för materiel, inköp af sällsynta föremål och
för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande ökas med...

9:o Fattigvården i allmänhet.

att detta förslagsanslag förhöjes med .................................................

Om från de sålunda föreslagna tillökningar...........................

afdrages anslaget för läraren vid skolan i Skeninge.

2,000:

4,000:

300:

104,054: 70.
7,000: —

9,800: —

7,000: —

2,700:

10,000: —

140,554: 76

1,000: —

och till återstoden
lägges beloppet af samtliga under Åttonde Hufvudtiteln för närvarande
anvisade medel ................................................ 4,741,500:

utan annan förändring än att, för jemnande af
slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. in. ökas med .......................................

139,554: 76

45: 24- 4,741,545:

utgöra donna Hufvudtitels anslag för ständiga behof tillsammans
...................................................................................................... R:dr 4,881,100:

Kong1, Maj:ts Nåd. Prof,. N:o 1, om Statsverket 1870.

För tillfälliga behof, hänförliga till samma Hufvudtitel, vill Kong!. Maj:t
föreslå Riksdagen att bevilja följande anslag, nemligen:

. I-0 för biträde vid handläggningen i Ecklesiastik-Departementets Expedi tion

af ärenden rörande löneregleringen för presterskap^ i riket

2:o till uppförande af byggnad för Kong]. Biblioteket

484,000 R:dr, hvaraf att utgå under år 1871...........

3:o till förbättring af de svagast aflönade komministrars,
kapellpredikanters samt pastorats- och socken-adjunkters lönevilkor
...........................

3,000: —
45,000: —

10,000: —

4:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole lärare

....................................................................................... 20,000: —

5:o för undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärareseminarierna ............................................... 4,500:

• vit O''0 fm byggande af lärohus för folkskolelärareseminariet
i Wexiö 53,000, hvaraf att utgå under år 1871

7:o för inspektion öfver gymnastik och militärt)fningar vid
läroverken ....................................................

8:o till löneförbättring för Sundhets-Kollegii ordförande
samt embets- och tjensteman jemte Kol legd förste vaktmästare

9:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges
flora och utgifvande af teckningar af zoologiska föremål ...

10:° för runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes
utgifvande..................................................

ll:o för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i Statens historiska museum samt
svenska sigill från medeltiden..................................................

12:o för hospitalsvården.............................................

13:o till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg
, 14:° till understöd för den i Sköfve inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn.......................................................

15m såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetälska ...........................................

16:o för tillsyn och vård af Bifrost kammarens samlingar...

17:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska FornskriftSällskapets
handlingar, för hvilket ändamål anslag tillförene enligt
Rikets Ständers år 1844 fattade beslut årligen utgått från
Riksgäldskontoret............................................

24,500: —
20,000: —
4,000: —
8,050: —
1,200: —
1,500: —

2,000: —
120,000: —
50,000: —

2,500: —

3,000: —
600: —

1,050: —

Transport R:dr 296,400: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 296,400: -—
18:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska
språkets lagar”.....................................................................•••......;•••• 1,500:

19:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande
af ett historiskt arbete ................................................................ 2,500: —

eller anslag för tillfälliga utgifter under år 1871 tillhopa... R:dr 300,400: —

.”Viol!do Hufvudtiteln.

innefattande Pensions- och Indragnings-staterna,
för den förra eller

Pensionsstaten.

upptager i nuvarande Riksstat

Penningar................................................................................................ ^:(^r 523,598. li.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 kannor, efter 2 R:dr 10 öre

kubikfoten............................................................................................... 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 628,657: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t, enligt härvid bilagda Protokollsutdrag
öfver Finans-ärenden, att det vid 1847 och 1848 årens Riksdag till
utfående från Riksgäldskontor^ beviljade anslag å 7,200 R:dr för pensionering
afKommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn måtte varda
öfverflyttadt att hädanefter utbetalas från Statskontoret, samt, då samma anslag,
enligt derom gifna föreskrifter, bör tillhandahållas Direktionen öfver Civilstatens
Pensions-inrättning, uppföras med 7,200 R:dr bland de under nu förevarande
Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda Inrättning, hvarigenom
dessa anslag komme att förhöjas till 98,485 R:dr 50 öre, och hela Pensionsstaten
skulle komma att sluta sig på 635,857 R:dr 99 öre.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,
hvarunder finnes i nuvarande Riksstat uppfördt:

Penningar ................................................................................................ R:dv 759,7 7 2 : 52.

Indelta räntor, enligt markegång, på förslag....................................... 2,506: 72.

Indel t spanmål, 45 kubikfot, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten ........ 94: so.

Oindelt spanmål, 8 kubikfot 7 kannor, efter samma värderingsgrund_27.

Tillsammans R:dr 762,392: oi.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nw 4, om Statsverket 1870.
vill Kongl. Maj:t föreslå:

l:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Justitie- ärenden:

att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen
af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professoren, Doktor C. J.
Schlyter, må å Allmänna Indragningsstaten för nästkommande statsreglering
uppföras ett belopp af 2,000 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning
i vanlig ordning.

2:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Landtförsvars-ärenden:

a) att Regements-kommissarien vid Dalregementet, Kaptenen Carl Gustaf
Hellberg må beviljas en årlig pension af 450 R:dr, att af honom å Allmänna
Indragningsstaten uppbäras från och med månaden näst efter den, i hvilken
han från Regementskommissarie-befattningen entledigas;

b) att för Fanjunkaren vid Nerikes regemente Carl Jansson må å Allmänna
Indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 R:dr, motsvarande
Fanjunkares pension, enligt Kongl. Brefvet den 9 Febr. 1858 och Pensionsstaten
af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller
afsked, af honom åtnjutas, dock med vilkor, att Jansson från tjensten afgår,
innan han varder berättigad till pension från Arméens pensionskassa;

c) att Fältmusikanten vid Bohusläns regemente Anders Fredrik Westholm
må beviljas en årlig pension af 125 R:dr, motsvarande den hans grad tillkommande
fyllnadspension af statsmedel, att, med månaden näst efter den, i hvilken
han erhåller afsked, af honom å Allmänna Indragningsstaten åtnjutas;

d) att Öfversten J. M. Tausons efterlemnade enka Margaretha Fredrika
Tauson, född Ekstrand, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 R:dr;

e) att Kaptenen vid Svea Artilleriregemente Majoren E, af Klerckers
enka Sophia af Klercker, född Bergh, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten
till åtnjulande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 300 R:dr;

f) att Styckjunkare!) O. J. Aquilons enka Fredrika Aquilon, född Rehn,
må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en årlig pension å 200 R:dr;

g) att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadda landtvärnsman
måtte för år 1871 anvisas samma belopp som för innevarande år, eller

20,000 R:dr.

3:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Civil-ärenden:

a) att f. d. Exsecutionsbetjenten i Öfverståthållare-Embetets Kansli Nils
Edström må å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och
med innevarande år af en årlig pension å 220 R:dr, motsvarande skillnaden
emellan den lön, han innehaft, och honom från Civilstatens Pensionsinrättning
tillagd pension;

Bih. till Rissel. Prot. 1870, l:a Sami., l:a Afd.

Kortgl. Maj:ts Nåd. Prof. A'':o 1, om Statsverket 1870.

b) att Länsnotarie!! i Östergötlands län, vice Häradshöfdingen Albert
Aspegren inå, efter erhållet afsked från Länsnotarie-befattningen, uppföras å
Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta
en årlig pension af 560 R:dr;

c) dels att Förste Landtmätare» i Westernorrlands län Mårten Richard
Stjernström, som varit Styresman för afvittringsverket i nämnda län, må, från
och med innevarande år, å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att derifrån
för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp af 1,000 R:dr, emot skyldighet att,
sä länge han är Förste Landtmätare i länet, utan särskild ersättning af Statsverket,
verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar, som vid
1869 års utgång återstått, de undersökningar, hvilka erfordras för att bestämma,
huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna i länet skola användas,
sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva en följd, behötiiga utstakningar
och upphuggning''^ af rågångar omkring nyssnämnda marker, och
de ägoutbyten mellan kronans och enskildes markör, som kunna förekomma,
samt för öfrig! tillhandagå Kong!. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar
och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den afslutade afvittringen
och skattläggningen i länet, kunna komma under Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes
pröfning; dels ock att Afvittrings- och Kommissionslandtmätarne Jonas
Gustaf Wiklund och Lars Östlund berättigas att, från och med månaden näst
efter den, hvarunder de erhålla afsked från Kommissionslandtmätare-befattningarne,
. å Allmänna Indragningsstaten årligen åtnjuta hvardera ett belopp af
900 R:dr, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat
dem enligt författningarne tillkomma.

4:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Finans-ärenden:

a) att framlidne Guvernören och justitiarie!! å S:t Barthelemy F. C. VIrichs
efterlemnade Enka Loxiisa Albertina Ulrich må uppföras å Allmänna Indragningsstaten
till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående
lifstid af en årlig pension å 600 R:dr, med rätt för hennes dotter Fåla
Wilhelmina Ulrich, derest hon modren öfverlefver, att efter hennes död få af
nämnda pensionsbelopp årligen under sin återstående lifstid uppbära hälften;

b) att för Underjägaren å krön oparken Edsmären Lars Agren må beviljas
pension å Indragningsstaten till belopp af 150 R:dr, att från och med
månaden näst efter den, hvari afsked honom meddelas, årligen under hans återstående
lifstid till honom utgå; samt

c) att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras ett belopp af 44 R:dr,
hvilket, utgörande omkring 5 procent af den summa, som till Riksgäldskontor
influtit i ersättning för till Ystad—Eslöfs jernväg exproprierad mark från indragna
kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpinge i Köpinge socken
och Herrestads härad af Malmöhus län, blifvit arrendator» af nämnda boställe
tillerkändt, att årligen under arrendetiden i Statskontoret uppbära.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

5:o. Enligt bi lagda Protokolls-utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden:

a) att Herr Erkebiskop^ m. m. Doktor Henne Reuterdahl må från och
med ecklesiastik-året näst efter det, då afsked från Erkebiskops-embetet kan
varda honom beviljadt, uppföras på allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000 R:dr; samt

b) att Provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor
Carl Fredrik Kjellberg må ega att, från och med månaden näst efter den, hvarunder
afsked från Provincialläkare-befattningen honom meddelas, från Allmänna
Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid en hans nuvarande lön
motsvarande pension af 2,000 R:dr.

Då riksmarkegångspriset å spannmål 1867, 1868 och 1869 utgjort i medeltal
2 R:dr 71 öre för kubikfoten, motsvarande 17 R:dr 9 öre för tunnan
eller 6 R:dr 59 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill
spån målen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom,
jemlik! då stadgade grunder, de en,hets- och tjensteman in. fl., som före
vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med
derunder beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda
prisskilnad, 6 R:dr 59 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna
Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,
som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 738 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i
jern nåd t tal en summa af 4,800 R:dr.

Då utgifterna å Allmänna Indragningsstaten, hvilka utgjort 1867 ett belopp
af 819,162 R:dr 67 öre, och 1868 omkring 900,000 R:dr, således under
dessa år betydligt öfverstigit det för nämnda stat i 1870 års Riksstat anvisade
belopp 762,392 R:dr 1 öre, så Annor Kongl. Maj:t ifrågavarande förslagsanslag
nu böra väsendtligen förhöjas, och föreslår, i sådant afseende samt för vinnande
af jemn slutsumma å Rik sstaten i sin helhet, att anslaget för nästa statsregle ringsperiod

bestämmes till................................................................R:dr 892,742: i.

så att, om härtill lägges beloppet af Pensions-statsanslagen ......... 635,857: Afl.

slutsumman af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

blifver .................................................................................................. R:dr 1,528,600: —

Beträffande nu extra anslag under donna Hufvud titel, så föreslår Kongl.
Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagd a Protokoll öfver Landt- och Sjöför
svar s-ärenden :

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande
af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1871 få utgå till
samma belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller R,:dr 85,500: —
med skyldighet för Pensionskassan, att till Riksgäldskontoret
afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda
vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och
under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att
årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans
Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,
hos Fullmäktige i Riksgäldskontor^ behörigen ådagalägga, om
hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöfiigt,
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått,
öfverskotta återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari
1858 och den 6 November 1860, må för år 1871 bestämmas

till ................................................................................................................ 230,000: —

att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens
Pensionskassa under samma tid kan uppstå genom den
ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra
hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid
reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper
redovisa föregående årets utgift;

samt att under förevarande Hufvudtitel må med de när -

mare bestämmelser, som härofvan under Femte Hufvudtiteln
redan blifvit angifna, uppföras såsom extra anslag för år 1871
följande tvänne kreditiver, nemligen:

för fortsatt tillämpning af'' Staten för pensionering af Sjöförsvarets
embets- och tjensteman samt betjente .......................... 72,000: —

och för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret
förunnade förbättrade pensionering......................................... 40,000: —

Summa extra anslag för år 1871 R:dr 427,500: —

Då, enligt bär ofvan gjorda beräkning, Statsverkets inkomster för år 1871

uppgå till . .................................''.................................................... Rall- 42,880,000: —

och Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad under
de särskilda Hufvudtitlarne blifvit af Kong]. Maj:t föreslaget,
omfatta följande anslagssummor, nemligen:

Transport R:dr 42,880,000: —.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Första Hufvudtiteln	Ordinarie..................	Transport R:dr — 1.417.000.
Andra	Dito	Ordinarie...............	2,530,000.
Tredje	Dito	Extra Ordinarie...... Ordinarie..................	40,000.	2,570,000. 607,000.
Fjerde	Dito	Ordinarie..................	9,777,200.
Femte Sjette	Dito Dito	Extra Ordinarie...... Ordinarie.................. Ordinarie.............	889,600. 7,706,700.	10,666,800. 4,232,000.
Sjunde .	Dito	Extra Ordinarie...... J ernvägsbyggnader Ordinarie..................	652,700. 4.000. 000. 6.599.000.	12,359,400.
		Extra Ordinarie......	105,000.	6,704,000.
Åttonde	Dito	Ordinarie..................	4,881,100.
Nionde	Dito	Extra Ordinarie...... Ordinarie...........	300,400. 1,528,600.	5,181,500.
		Extra Ordinarie......	427,500.	1,956,100.

så erfordras alltså till betäckande af utgifterna för år 1871 en Statsfyllnäds summa

att från Riksgäldskontoret utgå till belopp af ......... R:dr 2,813,800:

Dessutom bär Kong!. Maj:t bär ofvan äskat, att utgå under år 1870, till

fortsättning af jern vägsarbetena emellan Carlstad och Arvika R:dr 1,600,000: _

Vidare tillkommer, att, på sätt härvid bilagda Protokoll
öfver Finans-ärenden närmare utvisar, de medel, som blifvit dels
för oförutsedda behof af Statskontoret och dels af åtskilliga Länsstyrelser
under förskottstitel utanordnade, utgöra tillsammans...... 98,282: 37.

hvilket Kongl. Maj:t för de förskjutna beloppens ersättande
velat härmed tillkännagifva.

__ Summa R:dr 1,6 9 8,2 8 2 : 37.

Hvad nu angår Riksgäldskontorets inkomster och utgifter för år 1871, så
finner Kongl. Maj:t desamma, enligt en af Fullmäktige uppgjord och i bilagda
Protokoll öfver Finans-ärenden närmare omförmäld beräkning, men med uteslutande
från inkomsterna af den ifrågavarande år till Kontoret inflytande
Allmänna Bevillning, hvilken anvisats för fyllande af 1870 års behof, kunna
antagas komma att uppgå:

Inkomsterna till.................................................................... R:dr 1,365,656: —

och Utgifterna till............................................................ 9,394,805: 37.

Transport R:dr 9,394,805: 37. 1,365,656: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 9,394,805: 37. 1,365,656: —

eller med tillägg

dels af ofvannämnda statsfyllnadssumma...... 2,813,800: —

dels af den ökade ränteutgift, som kan uppstå,
derest, på sätt Kongl. Maj:t ämnar föreslå, en
ytterligare upplåning för fortsättande af Statens
jernvägsbyggnader under åren 1870 och 1871,

skulle af Riksdagen beslutas, eller omkring........... 300,000: — 12,508,605: 37.

så att Kontorets utgifter för år 1871 med........................... 11,142,9 49 : 37.

öfverskjuta dess inkomster för samma år.

Beträffande vidare Kontorets ställning för nu innevarande år 1870, hafva
Fullmäktige, enligt hvad nyssberörda Protokoll närmare utvisar, upplyst, att
Kontorets förväntade inkomster, med tillägg af den kontanta behållning, som
af Fullmakt!o-e antagits komma att vid årets början förefinnas, skulle uppgå

tiH.................................................................................................... Rall- 9,215,496: 87.

och att utgifterna för samma år kunde beräknas till......... 12,425,196: Öl.

i följd hvaraf alltså utgifterna skulle öfverstiga inkomsterna
med .................................................................................................. 3,2 0 9,6 9 9 : 74.

eller med 641,280 R:dr 32 öre mera än vid slutet af senaste Riksdag antogs.

Till betäckande af sistnämnda brist för år 1870.........R:dr

finnes emellertid att tillgå deri Allmänna Bevillning, som Riksdagen
för samma år sig åtagit med ..................................................

så att den andel af blåsten, för hvars fyllande åtgärd af Riksdagen
nu bör vidtagas, inskränker sig till.............................. R:dr

Men härtill måste läggas de belopp, som Kongl. Maj:t här

ofvan af Riksdagen äskat till utgående under år 1870 ...............

Derjemte och då Kongl. Maj:t, till undvikande af deri
rubbning uti deri af Riksdagen en gång fastställda statsreglering,
som kärr uppkomma i följd af den Riksgäldskontor''^ ålagda
skyldighet att godtgöra Statskontoret de brister, som, enligt afslutad
Rikshufvudbok, uppkommit i Statsverkets inkomster och
i förslagsan slagen, anser det vara önskvärd! att vid hvarje Riksdag
kunna, så vidt möjligt, uppgifva förhållandet i berörda hänseende
för det år, hvarför liqvid skall ega ruin innan ny Riksdag
sam man träder, och Kongl. Maj: t af en i sådant afseende
verkställd approximativ utredning för år 1868 inhemta!, att

bristerna för samma år uppgå ______________

Transport R:dr

3,209,699: 74.
2,600,000: —

609,699: 74.
1,698,282: 37.

2,307,982: H.

Kong!. Mufti Råd. lJrop. N:o 1, vin Statsverket 1870,

å förslagsanslagen till.....................

och i de extraordinarie inkomsterna till

Transport R:dr
R:dr 1,345,000: -.......... 2,877,577:

2,307,982: n.

har

Kona'']

taga skillnaden

eller tillsammans till 4,222,577
Maj:t funnit sig höra här upp

emellan detta belopp och det åt
Riksgäldskontor''^, vid 1867 års Riksdag anvisade,

till Kontoret
statsinkomster

icke influtna bidrag af 1868 års

sannolik

såsom en
med omkring........................

då hela deri ännu
visar sig uppgå till

utgift

........................... 3,318,270: —

för Kontoret under år 1870

900,000:

obetäckta bristen vid 1870 års slut

~w ....................................................R:dr

Riksgäldskontorets behof för bestridande af dess utgifter intill 1871 års
slut finnas sålunda, utöfver redan anvisade medel, uppgå

3,207,982: it.

för är 1870 till
och för är 1871 till.....

eller tillsammans till

Till betäckande
Bankovinsten för år
kunna beräknas till . .
Vidare

R:dr 3,207,982: n
......... 1 1,142,949: 37

1869

bör

................................................. 14,350,931: 48.

denna summa anser Kong!. Maj:t till eu början, att
anvisas och antager Kongl. Maj:t densamma

............;.................................. R:dr 1,500,000: —

kan på sätt och under vilkor, som hprofvan under
Femte Hufvud titeln om förmärs, af reservationer ä samma
Hufvudtitels anslag för Exercis af Flottans bemanning till Riks gäldskontoret

inbetalas ett belopp af................................................... 200 000'' -_

Med tillämpning af hittills följda grundsats, att hvad som
erfordras till fortsättning af Statens jern vägs byggnader bör genom
upplåning anskaffas, skulle den för berörda ändamål nu
nödiga upplåning, derest Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag af
Riksdagen bifalles, komma att inskränkas till 5,600,000 R:dr.

Men då bland Riksgäldskontorets utgifter för ifrågavarande två
år förekomma, förutom amortering å den fonderade skulden med
2,436,326 R:dr 67 öre, äfven kapitalafbetalningar å 1867 års
län med icke mindre än 3,870,000 R:dr; då vidare de medel,
hvilka varit afsedda att användas till betalning af den del utaf
sistnämnda lån, som förfaller vid 1870 års utgång, redan tagits
eller kommer att tagas i anspråk för betäckande af brister, uppkomna
till följd af 1867 och 1868 årens ogynnsamma förhål Transport

R:dr 1,700,000: —

Kongl. Maj:ls Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1870,

Transport R:dr

landen, och då en convertering af denna summa uti ett nytt
lån icke i ringaste mån ökar Statens skuld, utan endast afser
att något framskjuta betalningen af samma skuld och derigenom
möjligen bereda tillfälle att framdeles ordna donna amortering
på ett, mindre tryckande sätt än hittills, anser Sig Kongl.
Näjd ega fullt skål föreslå Riksdagen att uti den upplåning,
som nu kan ifrågakomma, inberäkna jemväl förenärnlida 3,870,000
R,:dr, så att upplåningen i sin helhet kommer att omfatta

9,470,000 Kali'' eller i rundt tal............................................................

Viljande Kongl. Maj:t angående sättet för donna upplånings
verkställande yttra sig i sammanhang med frågan om
fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader, hvarom särskild
Nådig proposition kommer att till Riksdagen aflåta^.

Den summa, som än ytterligare för Riksgäldskontor^ erfordras,
måste genom Allmän bevillning fyllas; Och föreslår
Kong]. Maj:t Riksdagen i sådant afseende att åtaga sig

dels för år 1871 enahanda Allmänna bevillning, som för

år 1870, hvilken kan beräknas till ett belopp af .........................

och dels till fyllande af återstoden..........................................

eu särskild tilläggsbevillning att utan sammanblandning med
den Allmänna bevillning^, på grund af innevarande års bevillningstaxering,
utgå sålunda, att å en hvar enligt 2:a Artikeln
Bevillningsstadgan skattskyldigs debetsedel utföres ett belopp,
motsvarande trettio procent af den honom i debetsedeln påbörda
Allmänna bevillning efter 2:a Artikeln, för att på enahanda
sätt, som donna, vid de under år 1871 infallande uppbördsstämmor
uppbäras. ___

1,700,000: —

9,500,000: —

2,600,000: —
550,931: 48

Summa R:dr 14,350,931: 48.

Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrig! med Statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Stats-Utskott tillhandahållas;
Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och
ynnest städse välbevågen.

C A R L.

Gustaf af Ugglas.

STOCKHOLM, 1 870.

P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

Bil. N:o 1 till Körtel. MajUs Nåd. Pr vp. N:o 1, om Statsverket 1870.

Note ur Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför
Hans Maj :t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Tisdagen
den 14 December 1869,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geeb,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
W ACHTMEISTER,

Statsråden: Friherre ap Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Jemte anmälan att Konung Christoffers Landslag, utgörande tolfte handel i samlingen
af Sveriges gamla lagar, nu af trycket utkommit och att detta arbete härmed vore
fulländad!, erinrade Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern i underdånighet, hurusom
Kongl. Maj:t den i December 1866 förklarat Sig vilja, när Professoren m. m.
Doktor C. J. Schlyters befattning med utgifvande! af ifrågavarande lagverk upphörde,
på anmälan, taga under vidare öfvervägande frågan om ersättning för den förlust Professoren
kunde hafva fatt vidkännas derigenom, att det honom beviljade anslag till biträde
och kostnader varit otillräckligt; hvarjemte Herr Justitie-Statsministern anförde,
att, enligt hvad Professor Schlyter för honom tillkännagifvit, utgifterna för arbete! med
lagarnes utgifvande vid detta års slut öfverstege de härtill beviljade anslagen med omkring
3,000 Riksdaler, men att om derifrån afdroges de 900 Riksdaler, som af Riksdagen
blifvit för år 1870 beviljade såsom ersättning för biträde och andra kostnader
vid utgifningen af Sveriges gamla lagar jemte lexicon deröfver, för hvilket sistnämnde
arbete Professoren förklara! sig numera icke önska någon ersättning, helst hans krafter
sannolikt icke kunde hädanefter medgifva så stor ansträngning som hittills, så komme
bristen icke att betydlig! öfverstiga 2,000 Riksdaler. Med anledning häraf hemställde
Herr Justitie-Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att såsom slutlig
ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

finge å Allmänna Indragningsstaten för nästkommande statsreglering uppföras ett belopp
af 2,000 Riksdaler att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt
täcktes, uppå Statsrådets öfrige ledamöters tillstyrkande, Hans
Maj:t Konungen gilla; och skulle detta beslut, genom note ur protokollet,
Finans-Departementet meddelas, för att vid regleringen af
utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

E. Acllerstråhle.

Utdrag af Protokollet öfver Jiistitie-Departements-Ärenden, hållet inför
Hans Maj :t Lönnligen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
Fredagen den 7 Januari 1870,

i närvaro af:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
Wachtmeisteb,

Statsråden: Friherre ap Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,
von Ehrenheim,

Berg,

Adlercreutz.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af
nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,
i afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga,
hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att de å densamma nu
uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, som
kunde föranledas af följande underdåniga framställningar:

I :o. Angående Krigs-Ho fr ätten.

Uti Kongl. Maj:ts till \ 869 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående
Statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t att, under förutsättning att No -

Bil. No 1 till Kongl. Magis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tarie- och de två Kanslist-befattningarne samt en Vaktmästare-syssla blefvo, i den män
innehafvande af dessa tjänster derifrån afginge, indragna, såsom ordinarie anslag åt KrigsHofrätten
måtte beviljas, för

Krigshofrättsrådet, lön ............................	................ R:dr	R:mt	4,500: —
Seki-eteraren, lön.....................................		))	2 500-
renskrifningsarfvode ...........................		800-
Krigsfiskalen, lön ......................................	................ ))	))	2,500: —
renskrifningsarfvode ..........................			200-
En Vaktmästare, lön ......................			600-
Åt e. o. tjensteman och vaktbetjente såsom gratifikation.	................ »	))	150: —
	Summa R:dr	R:mt	1 1,250: —

Men enär hinder för donna lönereglerings genomförande för det dåvarande motto deraf,
att Notarien och Kanslisterna samt såväl Hofrättens Väbel som Vaktmästaren ännu i
tjenstår! qvarstodo, och, så länge detta förhållande fortfor, den begärda förhöjningen i
Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens löneförmåner icke torde höra utgå,
äskade Kong!. Maj:t att skilnaden emellan den föreslagna staten, -I 1,250 Riksdaler, och
den gällande 12,565 Riksdaler 50 öre, utom ljuspenningar, eller 1,305 Riksdaler 50
öre, måtte särskild! anvisas att tills vidare utgå i den mån som erfordrades, för att
hvar och en af Hofrättens civila embete- och tjensteman må varda bibehållen vid då
innehafvande löneförmåner och med vilkor att, derest Notarien eller Kanslisterna eller
någondera af Vaktmästarne skulle komma att från tjenstår! afgå, Kongl. Maj:t finge af
de för dessa befattningar anslagna lönebelopp bevilja förbättring i Krigshofrättsrådets,
Sekreterarens och Krigsfiskalens samt den qvarvarande Vaktmästarens lönevilkor, dock
ej till högre belopp än att hvarderas löneinkomster sammanräknade icke öfverstego de för
en hvar af dem föreslagna löneförmåner.

Till svar härå har Riksdagen, uti underdånig skrifvelse den 13 Maj sistlidna år,
angående reglering af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, meddela!, att
Riksdagen till oförändrad! belopp bibehållit det förut för Krigs-Hofrätten beviljade anslag,
12,555 Riksdaler 50 öre, äfvensom att Riksdagen på det sätt bifallit hvad Kongl.
Maj:t, såsom ofvan förmärs, föreslagit beträffande reglering af tjenstebefattning»»-^ hos
Krigs-Hofrätten, att de ifrågaetälida indragningarne finge, vid dåvarande innehafva»-^
afgång, ega rom, hvarjemte Riksdagen medgift, att de sålunda uppkommande lönebesparing»
rne finge af Kongl. Maj:t disponeras till ersättning för det genom indragningen
uppkommande ökade arbete för Krigs-Hofrättens qvarvarande civila personal, dock
ej utöfver de belopp, som uti ofvanberörde nådiga Proposition blifvit i sådan! hänseende
föreslagna.

Efter det Krigs-Hofrättens Ordförande uti underdånigt memorial den 20 nästlidne
Augusti anmält, att innehafvare»! af notarietjensten, Notarien Sven Adolf Theodor
Schöldberg, den 10 i samma månad aflidit, har Kongl. Majrt den 7 derpåföljde Sep -

I Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT;o 1, om Statsverket 1870.

tember, i fråga om reglering af löneförmånerna för de qvarvarande embets- och tjenstemännen,
förordnat:

att de till Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och ICrigsfiskalen utgående ljuspenningar,
utgörande för den förstnämnde 55 Riksdaler 20 öre och för en hvar af de båda
andra 46 Riksdaler, skulle upphöra;

att af notarielönen, 1,3 14 Riksdaler, dels lönefyllnad skulle tilläggas Krigshofrättsrådet,
Sekreteraren och Erigsfiskalen till så stort belopp, som motsvarade skilnaden
emellan de för dem, såsom ofvan furmäles, föreslagna löner och de dem förut, efter afdrag
af ljuspenningarne, tillkommande ordinarie löneförmåner, eller

för Krigshofrättsrådet.........................................................................

» Sekreteraren...................................................................................

» Erigsfiskalen

dels ock till Sekreteraren utgå såsom renskrifningsarfvode

Halt''	512: —
....... ))	169: —
....... »	169: _
	150: —
Riksdaler	1,000: —;

att återstoden af notarielönen, 3 14 Riksdaler, äfvensom den till Erigsfiskalen utgående
ersättning för mistade bötesandelar, 6 I Riksdaler, skulle Statsverket besparas;

samt att den sålunda förordnade reglering borde tråda i verkställighet från och
med den ''I nästlidne Oktober.

Under åberopande af sitt i förevarande ämne afgifna yttrande till Statsråds-protokollet
för den 5 Januari 1869, hemställde härefter Hans Excellens Herr Justitic-Statsministern
i underdånighet, att, enär, i följd af den numera verkställda indragning af
notarietjensten, uti det å Riks-staten uppförda anslaget åt Krigs-Hofrätten kunde åstadkommas
en besparing af 314 Riksdaler, Kong!. Maj:t ville hos Riksdagen åska att
nämnda anslag, som för innevarande statsregleringsperiod är bestämdt till 12,555 Riksdaler
50 öre, måtte för nästkommande år utgå med nedsatt belopp af 12,241 Riksdaler
50 öre, samt att dels vid nuvarande Kanslisters afgång deras löner må indragas,
mot det att runskrifningsarfvoden komma att utgå åt Sekreteraren och Fiskalen till
de, efter hvad bär ofvan förmärs, af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, dels, vid någondera
af Vaktmästarnes afgång, hans lön, utöfver hvad som erfordras för att åt den
qvarvarande Vaktmästaren bereda lönefyllnad till 600 Riksdaler, må besparas.

2:o. Angående anslaget till fångars vård och underhåll.

Utgifterna under donna titel utgöras af dels ett bestämdt anslag, hvilket omfattar
aflöningen till Fångvårds-Styrelsen samt en del andra fångvårdens embets- och tjensteman
samt betjente, och dels ett förslagsanslag.

Beträffande Fångvårds-Styrelsens stat har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13
Maj 1869 bland annat anfört, att, enligt den af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens
Riksmöte fastställda aflöningsstat för Styrelsen, för närvarande utginge såsom arfvode
åt eu Intendent och Chef för Styrelsens Byggnads-kontor 3,000 Riksdaler samt derjemte,
i ändamål att bereda Intendenten biträde af extra Konduktör och på det Styrelsen
skulle ega tillfälle att erhålla nödiga upplysningar af byggnadskunnig person vid

•5

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

de tider, då Intendenten vore stadd på em betsresor i landsorten, ett anslag af 600 Riksdaler
till e. o. tjensteman i Byggnads-kontoret; att uti det förslag till nämnde stat,
som af Kongl. Maj:t vid berörde Riksmöte framlades, ofvanomförmälde 3,000 Riksdaler
såsom lön åt Intendenten upptagits, men att, ehuru för det dåvarande, medan ännu betydliga
nybyggnader för fångvården egde rum, ifrågavarande aflöning ej syntes vara för
högt beräknad, det likväl antagits att, då de för omförmälda behof erforderliga byggnader
hunnit afslutas, nämnde tjenstemans embetsåtgärd mindre skulle komma att tagas
i anspråk och han följaktligen komma att med lägre aflöning åtnujas, hvadan Rikets
Ständer ansett det af Kongl. Maj:t föreslagna lönebelopp, 3,000 Riksdaler, höra endast
såsom arfvode förenämnde tjensteman tilläggas; att, med afseende å Fångvårds-Styrelsens
betydligt minskade verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande, förslag
blifvit hos 1869 års Riksdag väckt att, i stället för ofvanomförmälda arfvodesanslag å
tillhopa 3,600 Riksdaler, å Styrelsens stat uppföra ett belopp af 1,000 Riksdaler för
byggnadsbiträde; att, då numera endast en eller annan ny fängelsebyggnad kunde
till uppförande ifrågakomma, det behof af tillgång på byggnadskunnigt biträde, som
fortfarande för Styrelsen förefunnes, torde kunna fyllas med vida mindre kostnad, än
som för närvarande deraf föranleddes; att, om det än skulle anses lämpligt att Fångvårds-Styrelsen
fortfarande både att tillgå någon sakkunnig person för uppgörande af
ritningar och förslag till nybyggnader samt för granskning af inkommande förslag till
äldre byggnaders i landsorten förändring, förbättring och vidmakthållande, den speciela
tillsynen öfver samtliga fångvården tillhöriga byggnader samt skyldigheten att vaka öfver
i frågakommande byggnadsarbetens behöriga verkställande åtminstone torde utan olägenhet
och till minskning i kostnaderna kunna på Öfverintendents-embetet öfverflyttas;
samt att Riksdagen! som emellertid i brist af erforderlig utredning icke kunnat ingå i
hufvudsaklig pröfning af denna fråga, i anledning häraf, jemte tillkännagifvande att de
å Fångvårds-Styrelsens stat uppförda arfvodesbelopp för Intendenten och till e. o. tjensteman
i Byggnads-kontoret, tillhopa 3,600 Riksdaler, blifvit för år 18/0 bibehållna, i
underdånighet anhöll att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida icke, genom förändrad!
anordnande af tillsynen öfver fångvårdens byggnader, hela eller större delen af ifrågavarande
anslag skulle kunna för nämnde år och framgent besparas.

Redan innan Riksdagens berörda underdåniga skrifvelse afläts, både Kongl. Magt
genom nådigt Bref den 5 Januari ''1869 anbefallt Fångvårds-Styrelsen att afgifva underdånigt
utlåtande och förslag, huruvida icke nedsättning i det ordinarie anslaget till
Styrelsen kunde för framtiden beredas, dels förmedelst förenkling i behandlingssättet af
en del Styrelsen tillhörande mål, dels genom tillämpning af grundsatsen att icke anställa
särskilda tjensteman, hufvudsakligen afsedde för renskrifning, och dels genom iakttagande
af allt, som i öfrig! kunde lända till besparing, under särskild! afseende å Styrelsens
numera inskränktare verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande.

Till åtlydnad af donna befallning har Styrelsen den 10 sistlidne December afgifvit
underdånigt utlåtande, deri Styrelsen först faster Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att, enär, med högst få undantag, tjänstemännen hos Styrelsen voro, jemlik! Kongl,

Bil. N:o 1 till Kong}, May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Maj:ts beslut den L9 September 1863, med fullmakter försedde och de flesta dessutom
erhållit Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd att med sina befattningar hos Styrelsen förena
andra statens fenster, någon allmännare förändring i tjenstepersonalens åligganden
och aflöningsvilkor icke kunde vinna tillämpning utan i man af nuvarande tjensteinnehafvares
afgång.

Beträffande frågan om förändring i tjenstegöromål och aflöning inom Styrelsens
kansli, hvars personal nu består af en Sekreterare, en Ombudsman, en Registrator, en
Notarie och två Kanslister, anför Styrelsen, att en viss förenkling i expeditionssättet nyligen
blifvit af Styrelsen vidtagen, hvarigenom de utgående skrifvelsernas antal i någon
män minskats; att genom förändrad anordning af diarii- och prof okol Isföringen förminskning
äfven i de Registrator!, och Notarien tillhörande göromål syntes, utan åsidosättande
af nödig kontroll och ordning, kunna vinnas, så att dessa göromål kunde af
en tjensteman bestridas; att den renskrifning, som, jemte afsändandet af expeditioner
och annat biträde åt Sekreteraren, Kanslisterna nu ålåge, lämpligen torde kunna, utan
anlitande af derför anställde tjensteman, mot visst anslag besörjas; samt att antalet af
de mål, som påkallat Ombudsmannens handläggning, under sednare åren varit så ringa,
att deras utförande icke vidare syntes erfordra särskild tjensteman; med afseende å
hvilka förhållanden Styrelsen ansåge kansli personalen framdeles kunna sålunda inskränkas,
att den komme att utgöras af en Sekreterare med samma åligganden, som honom
nu tillkomma, samt två andra tjensteman; men enär dessa sednares befattningar blefve
så trägna, att annan allmän tjenst ej kunde med någondera befattningen förenas, samt
dessutom utsigten att vinna befordran till högre lön skulle varda för ifrågavarande tjenstemän
ringa eller ingen, blefve, för erhållande af skickliga personer till samma befattningar,
nödvändigt att bestämma aflöningar till sådana belopp, att tjensteinnehafvarne
kunde för sig och familjer deraf erhålla skålig utkomst och i öfrigt så, att, efter vissa
års tjenstetid, någon förbättring i aflöningsvilkoren vore att påräkna. Då likväl, med
undantag af Ombudsmannen, alla öfriga nuvarande tjcnstemännen i kansliet voro anställda
på grund af fullmakt eller sådant förordnande, att någon verkställighet af ofvan
antydda förändringar icke vidare, än hvad Ombudsmannen beträffade, kunde för närvarande
ega rum, funne sig Styrelsen, såvidt kansliet anginge, endast böra i underdånighet
hemställa:

dels att det för Ombudsmannen anslagna arfvode, 500 Riksdaler, må indragas
samt Styrelsen bemyndigas att åt någon tjensteman hos Styrelsen uppdraga ombudsmannagöromålens
bestridande;

dels ock att, när ledighet vid någondera af Registrator-, Notarie- och Kanslisttjensterna
inträffar, Styrelsen måtte ega att, innan tjensterna återbesättas, hos Kong!.
Maj:t gorå underdånig anmälan om och i hvad mån förändring i göromål och aflöning
vid den lediga tjenstår; må kunna ega rum.

Hvad vidare angår Kammar-kontoret, som för närvarande utgöres af en Kamererare,
en Kammarförvandt, två Revisorer, en Kassör och tre Kammarskrifvare, af hvilka sednare
två biträda vid revisionen af räkenskaperna, har Styrelsen ansett att, äfven med bi be -

Bil. N:o- 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållande af nuvarande organisation i (ifrigt, eu kammarskrifvaretjenst kunde, med till—
lftmpning af grundsatsen att ordinarie tjensteman icke användes till renskrifningsgöromål,
vid nuvarande innehafvares afgång indragas.

Vidkommande sedermera Styrelsens Byggnads-kontor och dervid först den af Riksdagen
väckta frågan, att den speciela tillsynen öfver de fångvården tillhöriga bv"»nader
samt öfvervakandet af ifrågakommande byggnadsarbetens behöriga verkställande
skulle på Öfverintendents-embctet öfverflyttas, har Styrelsen funnit sig höra i underdånighet
afstyrka detta förslag; till stöd för hvilket afstyrkande blifvit anfördt, att, äfven
om en sådan förändring vidtoges, Styrelsen dock fortfarande hade behof att anlita byggnadskunnig
person, med afseende derå att Styrelsen, som hade under sin disposition de
för nödiga förändrings- och reparationsarbeten vid fängelserna anvisade medel, fortfarande
maste ega att handlägga förekommande frågor om och på hvad sätt dessa arbeten skulle
verkställas; att det derjemte skulle leda till onödig omgång samt oreda och brist på
enhet i förvaltningen, om den ena embetsmyndigheten skulle i nämnda hänseende förordna
och en annan tillse verkställigheten; samt att dessutom härvid förekomma att,
för besparings vinnande, ifrågavarande arbete», så vidt ske kunde, utfördes med fångar
under vederbörande Fängelse-direktörs inseende, hvilket förfaringssätt icke vore förenligt
med arbetenas verkställande under tillsyn af en embetsmyndighet, som icke både befäl
inom fängelserna.

Beträffande aflöningsanslaget till Byggnads kontoret har Styrelsen yttrat, att, enär
uppförande af nya fängelsebyggnader numera sällan ifrågakomme samt Kontorets göromål
till följd deraf blifvit minskade, ansåge Styrelsen det i stat till gratifikationer åt
extra ordinarie tjensteman å Kontoret uppförda anslag kunna umbäras, äfvensom det
för Intendenten anvisade lönebelopp, 3,000 Riksdaler, torde kunna något nedsättas. Då
likväl nuvarande Intendenten, Tbeodor Ankarsvärd, sedan 1855 innehaft och uteslutande
egnat sig åt denna befattning, hvarå han erhållit Kong!. Maj.-ts konstitutorial, syntes
billigheten fordra, att han vid sin nuvarande lön fortfarande bibehölles, i likhet med
hvad tillförene i sådana fall blifvit medgifvet, såsom t. ex. af Rikets Ständer vid

1862 och 1803 årens riksdag i fråga om Fångvårds-Styrelsens Registrator, Kammarförvandt
och förste Revisor samt af Kong!. Maj:t enligt nådiga Bref den 29 September

1863 och den 10 Juli 1866, i fråga om den hos Styrelsen anställde extra Notarie för
revisionsärenden.

Med anledning deraf att uti det i Riksdagens ofvan åberopade skrifvelse omförmäkla
förslag om nedsättning i Byggnads-kontorets anslag, bland annat, blifvit anmärkt,
att betydliga belopp af fångvårdsmedlen årligen utgått såsom resekostnadsersättning till
Intendenten, har Styrelse» funnit sig höra i underdånighet anföra, dels att Intendentens
tjensteresor och i följd deraf kostnaderna för desamma blifvit under sednare åren betydligt
inskränkta, så att kostnadsbeloppet under hvartdera året motsvarat ungefärligen hälften
af hvad tillförene årligen utgått, dels ock att Styrelsen ansåge ej obetydlig besparing
uti ifrågavarande resekostnader lämpligen kunna vinnas derigenom att desamma,
som hittills utgått enligt femte klassen i Rese-reglementet, hädanefter komme att utgå

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

enligt sjette klassen, som upptoge flera med Intendenten i afseende på befattningens
egenskap och vigt jemförlig» tjensteman; och har Styrelsen, på grund af hvad sålunda
i fråga om Byggnads-kontoret blifvit anfördt, i underdånighet hemställt:

att det i stat uppförda anslag af 600 Riksdaler till gratifikationer åt extra ordinarie
tjensteman å nämnda Kontor måtte indraga?:

att Kongl. Maj:t måtte täckas förordna, att ersättningen för Intendentens å Byggnads-kontoret
tjensteresor skall utgå enligt sjette klassen i 1865 års Rese-reglemente; samt
att Fångvårds-Styrelsen må ega, när ledighet vid Intendents-befattningen härnäst
inträffar, derom till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan och afgifva yttrande i fråga
om lönebeloppet för donna befattning.

Vidkommande det i stat uppförda arfvode af 600 Riksdaler för den till biträde
åt Fångvårds-Styrelsen, i hvad till helsovården inom fängelserna hörer, anställde Läkare, har
Styrelsen anmält, att, under förutsättning att den redogörelse för sjukvården inom fängelserna,
som nu ingår i Styrelsens årliga berättelse om fångvården, komma att öfverflyttas
till Sundhets-Kollega allmänna berättelse om sjukvården samt att ifrågavarande
biträde kunde genom bemäld» Kollegium eller annorledes blifva att för Styrelsen tillgå,
nyssnämnda arfvode för särskild! läkarebiträde skulle för framtiden kunna undvaras.

Uti sin underdåniga framställning i förevarande ämne har Riksdagen ifrågaställa
att, ehuru aflöningsstat för Fångvårds-Styrelsen under ar 1870 blifvit af Riksdagen
godkänd, med bibehållande af förut varande aflöning till Byggnads-kontoret, den indragning
eller förminskning af samma aflöning, som funnes kunna ega ruin, herde från och
med nyssnämnda år tillämpas. Då det likväl syntes vara billigt att den tjensteman å
Byggnads-kontoret, hvilken uppbär det åt extra ordinarie tjensteman å samma Kontor
anslagna arfvode, hvars indragning Fångvårds-Styrelsen i underdånighet föreslagit, icke
oförberedt beröfvades donna inkomst, bär Styrelsen hemställt, att detta arfvode, likasom
de öfrig» anslag, hvilkas upphörande Styrelsen här ofvan ifrågaställa måtte få äfven
under år 1870 fortfarande utgå.

Med afseende å hvad af Styrelsen sålunda är vordet anfördt, hemställde Hans
Excellens Herr Justitie-Statsministern, att Kong!. Maj:t — med förklarande det Kongl.
Näjd funne den af sednaste Riksdag väckta fråga, att den speciel» tillsynen öfver de
fångvården tillhörig» byggnader samt öfvervakandet af ifrågakommande byggnadsarbetens
behörig» verkställande skulle på Öfverintendents-embetet öfverflyttas, icke för närvarande
höra till vidare åtgärd föranleda — täcktes hos Riksdagen gorå framställning om
följande förändringar i anslaget åt Fångvårds-Styrelsen, nemligen:

att det åt Ombudsmannen anslagna arfvode, 500 Riksdaler, måtte indragas; och
att likaledes det i stat uppförda anslag af 600 Riksdaler till gratifikationer åt
extra ordinarie tjensteman å Fångvårds-Styrelsens Byggnads-kontor måtte ur staten aftöras.

Vidare och under åberopande af Fångvårds-Styrelsens ofvananmärkta utlåtande
hemställde Hans Excellens:

att Fångvårds-Styrelsen måtte bemyndigas att uppdraga åt någon tjensteman hos
Styrelsen att från nästkommande års början bestrida ombudsmanna-göromålen;

att

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen att, när ledighet vid någondera af
Registrator»-, Notarie-, Kammarskrifvare- eller Kanslist-tjensterna inträffar, hos Kongl.
Maj:t, före tjensternas återbesättande, gorå underdånig anmälan om och i hvad mån
förändring i göromål och aflöning vid den lediga tennsten må kunna ega rum ;

att Styrelsen likaledes måtte förständigas att hos Kongl. Maj:t gorå underdånig
anmälan om inträffande ledighet vid Intendents-befattningen i Byggnads-kontoret samt
dervid afgifva yttrande i fråga om lönebeloppet för samma befattning;

att förordnas måtte, det resekostnads- och traktaments-ersättningen till Intendenten
i Byggnads-kontoret för resor i tjensten skall från och med innevarande år utgå i enlighet
med hvad för sjette klassen i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Bese-reglemente
den 10 November 1865 är bestämdt;

att, med anledning af hvad Fångvårds-Styrelsen anfört i fråga om indragning af
det i stat uppförda arfvode för den till biträde åt Styrelsen, i hvad till helsovården
inom fängelserna hörer, anställde Läkare, Kongl. Maj:t täcktes infordra Sundhets-Kollegii
underdåniga yttrande, huruvida hinder möter för en sådan förändrad anordning i afseende
å de bemälde Läkare nu åliggande göromål, som Styrelsen, uti förrberörda underdåniga
skrifvelse, förutsatt såsom vilkor för indragning af ifrågavarande arfvode; samt

att Kongl. Näjd slutligen villo förklara, att det i nu gällande stat till gratifikationer
åt extra ordinarie tjensteman i Byggnads-kontoret anslagna belopp af 600 Riksdaler
må under innevarande år fortfarande utgå till den e. o. tjensteman, som detsamma
hittills åtnjutit, så länge han enahanda tjenstgöring inom Styrelsen bestrider.

Vidkommande öfriga delar af det bestämda fångvårdsamlaget hemställde Hans Excellens
att, i enlighet med hvad Fångvårds-Styrelsen i underdånig skrifvelse den 10
sistlidne December derom anfört, Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen allenast följande
förändringar, nemligen:

att, enär, dels med afseende å den betydliga tillväxten i det å Waxholm förlagda
Elfte, eller, såsom det enligt Styrelsens förslag skulle komma att benämnas, Femte Kronoarbetskompaniets
styrka, som under sistförflutna år en gång uppgått till 379 man, och
dels af den anledning att en stor del af styrkan blifvit förlagd vid Fredriksborg, för
att der på ett längre afstånd från kompaniets station användas i arbete, behof uppstått
om tillökning i kompaniets nuvarande befäl, bestående af en Kompanichef, 2 Subalternoch
7 Underofficerare, aflöning till ytterligare en Subalternofficer måtte med 900 Riksdaler
i staten uppföras; samt

att, då Kompanichefen vid Kronoarbetsbataljonen på Carlsborg, Kapitenen W. U.
Kuylenstjerna irån Kompanichefs-beställningen afgått, det för honom å ifrågavarande
stat uppförda personela arfvode af 150 Riksdaler måtte indragas.

I händelse af bifall till hvad sålunda i fråga om det bestämda anslaget till fångvården
blifvit hemstäldt och föreslaget, kommer nämnda anslag, som i nu gällande Riksstat
är upptaget till 193,957 Riksdaler 50 öre, att minskas med 350 Riksdaler och
sålunda uppgå till 193,607 Riksdaler 50 öre.

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

3:o. Angående anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar
för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar.

Beträffande detta förslagsanslag föreslog Kongl. Maj:t vid 1869 års Riksdag, att
detsamma för innevarande statsregleringsperiod måtte anvisas till belopp af 120,000
Riksdaler, under enahanda vilkor som för sistförflutna statsregleringsperiod blifvit vid
ifrågavarande anslag fastade, dock med förklarande dels att ersättning för mistade bötesandelar
icke vidare komme att utgå till härader, fattig vårdsstyrelser, kyrkor och städer,
hvad dessa sistnämnde anginge, så vid t rättigheten till dylik ersättning ej grundade sig
på särskilda privilegier eller före nya Strafflagens tillkomst gifna resolutioner, dels ock
att, derest definitiv reglering af Skogsstaten blefve af Riksdagen och Kongl. Maj:t före
nästa statsregleringsperiod fastställd, ifrågavarande slags ersättning jemväl komme att
upphöra för Skogsplanteringskassan från och med 4 870 och för tjenstebefattningar vid
Skogsstaten med nuvarande innehafvares afgång eller tillträdande af så stor löneförhöjning,
som motsvarade den ersättning de hittills uppburit.

Denna nådiga framställning bifölls af Riksdagen, som i sammanhang dermed, i
underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869, af anförda orsaker anhöll, att de till vissa
häradshöfdingar utgående bötesersättningsbelopp måtte, i mån af tjensteinnehafvarnes afgång,
upphöra att utgå och att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke jemväl
åtskilliga andra för närvarande utgående ersättningar af ifrågavarande beskaffenhet
skulle kunna indragas.

Enär definitiv reglering af Skogsstaten blifvit af Kongl. Maj:t och sistförflutna
Riksdag fastställd att lända till efterrättelse från och med innevarande år 1870, har
Kongl. Maj:t, vid underdånig föredragning den 7 sistlidne September af Riksdagens ofvananmärkta
skrifvelse, stadgat, att ersättning för mistade bötesandelar icke vidare komme
att utgå till Skogsplanteringskassan samt till tjensteman och betjente vid Skogsstaten,
hvarjemte Kongl. Maj:t, i anledning af Riksdagens för berörda anhållan, dels förklarat
sig vilja vid hvarje ny tillsättning af de Häradshöfdinge-embeten, till hvilka ersättning
för mistade bötesandelar utgår, taga i öfvervägande, huruvida ersättningen för framtiden
behöfde tagas i anspråk, dels ock förordna!, att de ersättningsbelopp, som blifvit anslagna
till Direktionen för Amiralitets-krigsmanskassa!), Lidköpings skogskassa samt
Krigsfiskalen, skulle Statsverket besparas; och har i afseende å de häradshöfdingeembeten,
hvilka efter nämnda tid blifvit af Kongl. Maj:t tillsätta, föreskrift meddelats,
att bötesersättning icke vidare skulle utgå.

På sätt Statsråds-protokollet öfver Justitie-Departementsärenden för den 5 Januari
1869, Inlagd! Kongl. Maj:ts till sednaste Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående
Statsverkets tillstånd och behof, utvisar, utgjorde de dittills å ifrågavarande förslagsanslag
beviljade ersättningsbelopp 147,298 Riksdaler. Genom de derefter, på sätt
ofvan förmäles, beslutade och verkställda indragningar har utgiftssumman förminskats
med omkring 30,600 Riksdaler, så att de ersättningar, som fortfarande utgå, utgöra
omkring 116,700 Riksdaler; och hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern
i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för nästa statsreglering^

Bil. N:o 1 till Kongl, Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

period anvisa ett förslagsanslag till belopp af 117,000 Riksdaler, under enahanda vilkor,
som tillförene vid ifrågavarande anslag blifvit fastade.

4:o. Angående de öfriga förslagsanslagen å Andra Hufvudtiteln.

Hans Excellens yttrade:

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll bestämdes af sistlidne Riksdag till

1,300,000 Riksdaler. Detta belopp bär val icke öfverskridits under något af de år,
för h vil k a finnes afslutad Rikshufvudbok; men till följd af ett synnerligen förökadt fångantal
i förening med höga priser å lifsförnödenheter samt svårighet att åt fångarne bereda
några inkomstgifvande arbeten, hafva utgifterna å detta anslag under åren 1868
och 1869 så stigit, att de enligt approximativ beräkning öfverskrida det beräknade beloppet
under förra året med omkring 320,000 Riksdaler och det sednare med ej mindre
än 370,000 Riksdaler. Men då för närvarande icke finnes någon anledning att
antaga, det priserna å lifsmedel eller arbetsbristen under år 1871 skola blifva ofördelaktigare
än de i allmänhet under de föregående åren varit, samt någon förminskning i
fångantalet, vid jemförelse med hvad förhållandet derutinnan under de två sistförfluten
åren varit, jemväl torde kunna påräknas, synes mig ännu ett års erfarenhet höra afvakta^
innan en ytterligare förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag sker, och jag
hemställer derföre att nämnde anslag måtte upptagas till samma belopp som i nu gällande
Riks-stat eller 1,300,000 Riksdaler.

Deremot torde de återstående, hittills ej omnämnda förslagsanslagen tarfva någon
förhöjning, så framt det anses ensidigt, att beräkna dem så nära de verkliga utgifterna
som möjligt. Anslaget till mediko-legala besigtningar, nu beräknadt till 10,000 Riksdaler,
utgick år 1864 med 10,075 R:dr 31 öre, år 1865 med 9,388 R:dr 37 öre och år
1866 med 9,404 R:dr 7 öre, men anlitades år 1867 med 10,494 R:dr 51 öre och
har, enligt Statskontorets approximativa beräkning, år 1868 utgått med omkring 12,780
Riksdaler. Då tillökningen i utgifterna sannolikt åtminstone till en del härleder sig
från förhöjd skjutslega, lärer knappt vara att förvänta, det utgifterna å detta anslag
åter skola nedgå till sitt fordna medelbelopp, hvarföre jag hemställer att detta anslag
måtte förhöjas till 12,000 Riksdaler. Enahanda är förhållandet med anslagen till Reseoch
traktamentspenningar samt till Ersättning åt domare, vittnen och parter. Utgifterna hafva
utgått å det förstnämnda af dessa anslag, år 1864 med 12,423 R:dr 9 öre, år 1865
med 9,453 R:dr 41 öre, år 1866 med 12,703 R:dr 9 öre, år 1867 med 18,447 R:dr
17 öre samt år 1868, enligt approximativ beräkning, med 21,085 Riksdaler. Jag
hemställer, att detsamma, som nu är i Riks-staten upptaget till 12,000 Riksdaler, måtte
ökas till 18,000 Riksdaler. Å det sednare anslaget åter hafva utgifvits år 1864
35,187 R:dr 71 öre; år 1865 40,732 R:dr 85 öre; år 1866 38,963 R:dr 69 öre;
år 1867 41,931 R:dr 27 öre, samt år 1868 omkring 55,591 Riksdaler. En tillökning
från det nuvarande beloppet, 16,000 Riksdaler, till 40,000 Riksdaler torde derföre
vara påkallad. Slutligen har för Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dertill i
stat äro beräknade 23,934 Riksdaler 52 öre, verkligen åtgått: år 1864 28,641 R:dr

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

85 öre; år 1865 29,064 Rdr 30 öre; år 1866 27,234 R:dr 32 öre; år 1867 29,149
R:dr 10 öre, och år 1868 omkring 34,678 Riksdaler; med afseende hvarå och för att
jemna Hufvudtitelns slutsumma jag i underdånighet tillstyrker, att detta förslagsanslag
måtte höjas till 29,898 Riksdaler 52 öre.

5:o. Extra statsanslag.

A) Till uppförande af nytt Kronohäkte i Westervik.

Åf sednast^ Riksdag blek för uppförande af ifrågavarande häkte, som, enligt i
Fångvårds-Styrelsens Byggnads-kontor uppgjordt kostnadsförslag, beräknats att kosta

95.000 Riksdaler, anvisadt ett belopp af 50,000 Riksdaler att under innevarande år
utgå. — Uti underdånig skrifvelse den 10 sistliden December har Fångvårds-Styrelsen
anfört, att då, till följd af behofvet af ökadt utrymme vid fängelserna, det varit af vigt,
att detta byggnadsföretag med möjligaste skyndsamhet utfördes, Styrelsen, efter hållen
entreprenadauktion, uppgjort kontrakt om arbetets påbörjande redan sistförflutne höst, så
att fängelset, enligt samma kontrakt, hösten 1871 borde kunna till begagnande upplåtas,
samt att Styrelsen af andra för fängelsebyggnader befintliga tillgångar, bestående dels
af 5,000 Riksdaler, som, till följd af föreskriften i Kongl. Brefvet den 12 Januari 1861,
numera influtit såsom ersättning af Jönköpings stad för tomt till dervarande länsfängelse,
och dels af besparingar å äldre anslag till fängelsebyggnader, för ifrågavarande ändamål
disponerat 6,000 Riksdaler; hemställande Styrelsen donna åtgärd till Kongl. Maj:ts nådiga
godkännande; hvarjemte Styrelsen, med anmälan att, på grund af det låga anbud
å byggnadens uppförande, som vid förenämnda auktion erhållits, den beräknade byggnadskostnaden
syntes kunna nedsättas med omkring 10,000 Riksdaler, Styrelsen underdånigst
hemställt att, med beräkning af ofvanberörde tillgångar samt af det betingade
billigare entreprenadpriset för byggnadens uppförande, ett belopp af 30,000 Riksdaler
måtte till byggnadens fullbordande anvisas att under år 1871 utgå.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställde Hans Excellens i underdånighet,
att Kongl. Maj:t, med godkännande af Styrelsens åtgärd att för ifrågavarande
ändamål, af andra för fängelsebyggnader befintliga tillgångar, använda 11,000 Riksdaler,
måtte hos Riksdagen, för fullbordande af Kronohäktet i Westervik, aska ett anslag af

30.000 Riksdaler att utgå under nästkommande år.

B) Till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Hans Excellens yttrade:

Af sednaste Riksdag anvisades ett förslagsanslag af 20,000 Riksdaler för att användas
till bestridande dels af kostnader för utarbetande af förslag till ny utsökningslag
och till beredande af andra lagförslag, som blifvit af Riksdagen begärda och ej kunde
inom Justitie-Departementet utan särskild!: biträde utarbetas, och dels af adjunktionsarfvoden
och andra kostnader, som kunde erfordras, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle

förordna

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

förordna att under innevarande år en eller flera af Rikets Hofrätter må förstärkas med
en division utöfver det å stat uppförda antal.

Under sistförflutna år hafva samtliga Rikets Hofrätter å vissa tider hvar för
sig arbetat å en afdelning utöfver de divisioner, af hvilka hvarje Hofrätt eljest består.
Oaktadt Hofrätternas arbetsprodukt derigenom betydligt ökats, har det dock, enär antalet
af inkommande mål fortfarande varit i stigande, befunnits nödigt medgifva Göta Hofrätt
och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge att jemväl under bestämda tider innevarande
år arbeta å öfvertaliga divisioner; och giltiga skål förefinnas att antaga att äfven
under nästkommande år en eller flera af Hofrätterna måste sålunda förstärkas, derest
icke balansen af omgjorda mål skall ökas. De utgifter, som härigenom uppkomma, äro
så betydliga, att till deras betäckande extra anslag erfordras; men då ett Revisionssekreterare-embete
med derunder tydande kanslist- och kopist-befattningar, enligt Eders
Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, fortfarande är och ännu någon tid torde kunna lemnas
otillsatt, samt derigenom en väsentlig tillökning uppstår i Hufvudtitelns besparingar,
vågar jag tro att dessa skola lemna tillräcklig tillgång till bestridande af kostnaderna
för beredande af utaf Riksdagen begärda lagförslag.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att för nästkommande statsregleringsperiod
må äskas ett extra förslagsanslag af 10,000 Riksdaler att användas till bestridande
af erforderliga kostnader för det fall att Eders Kongl. Maj:t skulle förordna
att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hofrätter skola arbeta å förstärkta
divisioner.

Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda
hemställt och tillstyrkt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde,
täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och
skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

Ex protocollo

Oscar David Egge.

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Tiiulstrup,

Carlson,
von Ehrenheim,

Berg,

och Adlercredtz.

Statsrådet Abelin anmäldes vara af sjukdom förhindrad att tillstädeskomma.

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

’’1 den reglering af Tredje Hufvudtitelns utgifter under nästa statsregleringsperiod,
som jag nu går att föredraga för att biläggas Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
till den snart sammanträdande Riksdagen, om Statsverkets tillstånd och behof, har jag
icke föreslagit några förändringar af Sveriges bidrag vare sig till de diplomatiska utgifterna
eller till den gemensamma Konsulsfonden, hvartill anslagen, enligt Eders Maj:ts af
nästlidne Riksdag antagna förslag, blifvit till denna Hufvudtitel öfverflyttade. Den på
Norge fallande andelen af dessa utgifter är af sist församlade Storting, för den budgettermin
som tilländagå!'' den 3 I Mars 1872, redan beviljad. Från och med nästa statsregleringsperiod
kommer deremot, till följd af Eders Maj:ts nådiga beslut den 5 sistlidne
November, Utrikes- Departementets budget, med dertill hörande beräkningar öfver fördelningen
af de särskilda utgiftsbeloppen, att samtidigt framläggas för de i början af året
sammanträdande nationalrepresentationerna i båda Rikena.”

”Med afseende på de diplomatiska utgifterna föreslår jag således, att Eders Maj:t
täcktes såsom Sveriges bidrag till detta behof af Riksdagen åska enahanda summa som
för innevarande år beviljats att utgå, nämligen:

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1870.

till Statsministern för Utrikes Ärendena......................................................... 24,000 R:dr.

» Departementets Expedition .................. 25,500 »

» Ministerstaten................................................................................................ 340,500 »

» Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 50,000 »

eller tillsammans 440,000 R:dr.”

”Hvad Konsulsfonden åter beträffar, så och ehuru jag föreslår Eders Maj:t att af
Riksdagen aska enahanda bidrag dertill som nästförflutna år, eller i60,000 R:dr, hafva,
enligt hvad af en särskild! uppgjord beräkning, hvilken kommer att protokollet biläggas,
synes, väsendtlig förändringar blifvit deri vidtagna, i det nämligen, å ena sidan, bland
inkomsterna upptagits det påräknade beloppet af de till General-Konsulatet i London inflytande
lästafgifter, hvilka enligt Eders Maj:ts nådiga beslut den 14 nästl.^December
skola till Konsulsfonden ingå, å andra sidan åter, dels bland utgifterna uppförts de till
samma Konsulat, enligt nyssnämnda nådiga beslut, anslagna summor, samt, förslagsvis,
lön till en Generalkonsul i New-York, äfvensom ett par andra mindre anslag, hvarom
frågan ännu icke är af Eders Maj:t definitiv afgjord, dels traktamentet" och en del af
extrautgift s-anslaget till Generalkonsuln i Tanger uteslutits, sedan detta Generalkonsulat
redan vid den ledighet, som uppstod genom färre innehafvarens befordran till Ministerresident
i Konstantinopel, blifvit, i enlighet med Riksdagens derom uttalade önskan, tillsvidare
åt en främmande makts på platsen anställde Konsul anförtrodt.”

”Det till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och Tanger samt Svenska
Kyrkan i London, äfvensom till brandförsäkring af huset i Tanger, nu utgående anslag
torde Eders Maj:t föreslå att fortfarande beviljas med 7,000 R:dr, hvari dock någon
minskning kunde införas, i händelse den på sistnämnda ställe befintliga Kronans egendom,
såsom föreslaget blifvit, försäljes.”

Slutligen hemställde Herr Statsministern att samtliga å Tredje Hufvudtiteln äskade
anslag måtte föreslås att utgå på samma vilkor som hittills och med samma rätt i afseende
å deras användande, som förut varit Kongl. Maj:t förbehållen;

Och behagade Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Herr Statsministern
sålunda föreslagit och hemställt, och jemlik! Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att i den nådiga propositionen
om regleringen af Tredje Hufvudtiteln höra uppföras följande
summor, nämligen för Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter:

till Statsministern för Utrikes Ärendena..................... 24,000 R:dr.

» Departementets Expedition..................................... 25,500 »

» Minister-staten.......................................................... 340,500 »

« Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... 50,000 »

Transport 440,000 R:dr;

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 440,000 R:dr.

såsom bidrag till Konsulsfonden................................... 1 60,000 »

samt till underhåll af Svenska Kronans hus i Ronstantinopel
och Tanger samt Svenska Kyrkan i London,
äfvensom till brandförsäkring af huset i Tanger 7,000 »

Summa 607,000 R:dr;

att på enahanda vilkor och med samma rätt i afseende å medlens
användande som hittills utgå; hörande afskrift af detta protokoll till
Finans-Departementet öfverlemnas för att tjena till grund vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd
och behof.

Ex protocollo
Alfred Lagerheim.

Beräkning öfver Konsnls-fondens Inkomster och Utgifter för år J871.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.............................................................. R:dr Hamb. B:ko 4-0,000.

Norges kontanta bidrag................................................................................................. 30,000.

Påräknade lästafgifter i Stor-Britannien, liv il ka, enligt Kongl. Maj: t Nådiga Beslut
af den 14 sistlidne December, skall till Konsuls-fonden ingå,

af svenska fartyg..................................... 3,140.

af norska fartyg........................................................................ 12,560,

Summa R:dr Hamb. B:ko 85,700.

Utgifter:

I. Förvaltningskostnader. j>:c[r. Hamb. B:ko.

a) Bidrag till Utrikes-Departementets Expeditions aflöning

R:dr Hamb. B:ko 1,625.

b) Skrifmaterialier och expenser, förslagsvis............................................. 75. 1,700.

II. Traktamenten samt anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp samt per sonliga

ersättningsbelopp.

Konsuln i Archangel, traktamente.................................................. 2,000

anslag till kontorshyra..................... 500 2,500.

Transport 2,500. 1,700.

Bih. till Riksd. Prof. 1870. l:a Sami. 1 Afd.

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

R:dr Hamb. B:ko.

Transport 2,500. 1,700.

Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente.................................... 2,000

anslag till kontorshyra.................. 500

personlig ersättning........................... 1 50 2,650.

Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente.................. 1,000

personligt ersättningsbelopp............ 2,200 3,200.

Vice Konsuln i Helsingör, kontorshyra ................................................... 250.

Generalkonsuln i Hamburg, traktamente....................................... 1,000

anslag till kontorshyra..................... 1,000 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra, förslagsvis.........................-....... 1,000.

Konsuln i Lybeck anslag till kontorshyra.................................... 750

personligt arvode............................. 250

personlig ersättning........................... 75 1,075.

Konsuln i Bostock, anslag till kontorshyra.................................... 750

personligt anslag.............................. 100 850.

Generalkonsuln i London,............................................................... 6,000

Vice Konsuln.................................................................................... 2,500

Kanslisten.......................................................................................... 1,500

2 Kontorister ä 1,000 R:dr ......................................................... 2,000

Kontorshyra och expenser............................................................... 3,000 15,000.

Generalkonsuln i Havre, kontorshyra ...................................................... 500.

Generalkonsuln i Alicante, kontorshyra...................-.................................. 750.

Konsuln i Bilbao, kontorshyra.................................................................. 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente ............................................................ 1,500.

Generalkonsuln i Gibraltar, kontorshyra................................................... 750.

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente.......................................... 2,000

anslag till kontorshyra..................... 500 2,500.

Generalkonsuln i Italien, traktamente......................................................... 2,500.

Konsuln i Bom, kontorshyra ..................................................................... 500.

Generalkonsuln i Athen, traktamente......................................................... 2,500.

Beskickningen i Konstantinopel:

Chefen, traktamente ........................ 2,500

Drogmannen, traktamente............... 500

Chanceliern, traktamente................. 1,500 4,500.

Vice Konsuln i JDardanellerna, personligt arvode.................................... 125.

Konsuln i Smyrna, personligt arvode ...................................................... 250.

Transport 45,400. 1,700.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition No 1, om Statsverket 1870.

B:dr Hamb. B:ko.

Transport 45,400. 1,700.

T. f. Generalkonsuln i Alexandrin, traktamente........................... 2,000

anslag till kontorshyra..................... 4,000

Konsuln i Tunis, traktamente................................................... ~

Generalkonsuln i Alger, traktamente............................................. 2,000

anslag till kontorshyra..................... 750

Tjenstförrättande Generalkonsuln i Tanger, kontorshyra m. m...............

Generalkonsuln i Washington, traktamente................................................

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra................................. 1,000

traktamente, förslagsvis .................. 2,500

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente.............................. 2,500

anslag till kontorshyra..................... 4,000

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra ...........................................

Konsuln i Buenos Aires, traktamente............................................ 2,500

anslag till kontorshyra..................... 500

Agenten i Ost Asien, traktamente...............................................................

Reservationsanslag för Konsulatet å Malta, i fall Herr Munch Rteder
dit skulle återgå........................................................................

III. Expektans-löner och pensioner.

a) Expektanslöner .............................................................................. 900.

IV.	b) Pensioner .....................		............................................ 3,4871.	4,387i.
Konsulernas embetsutgifter,	förslagsvis ...		2,000.
V.	Extra utgifter	d:o		900.
VI.	Vexelomkostnader	d:o	Summa Riksdaler Hamb. Banko	62z. 85,700.

3,000.

1.500.

2,750.

500.

3,000.

3.500.

3,500.

500.

3.000.

8.000.

2,000. 76,650.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870.

Utdrag af Protokollet ''öfver Landtjörsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie Stats-Ministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Wachtmeister,

Stads-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och
Adlercreutz.

1:o.

Sedan Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, inför
Stats-Rådets Ledamöter till underdånig föredragning fullständigt beredt samtlig,a
de frågor, hvilka vid upgörandet af förslag till reglering af utgifterna under
Riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1871 borde komma i öfvervägande, samt i
sammanhang dermed jemväl frågan om de för arméens pensionering äfvensom
till understöd åt f. d. landtvärnsman erforderliga särskilda anslag; — och hvarvid
förekommit, bland annat, följande till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga
framställningar, nemligen:

l:o t. f. General-Fält-Tygmästarens och Chefens för Armé-Förvaltningens
Artilleri-Departement underdåniga memorial af den 1 November 1869, med
uppgift å nämnda Departements behof af ordinarie och extra statsmedel för
år 1871;

2:o Chefens för Armé-Förvaltningens Fort-ifikations-Departement underdåniga
memorial åt den 11 i samma månad, med öfverlemnande dels af förslag

Bill. till Bitcsd. Prof. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

öfver de för Departementet under år 1871 erforderliga ordinarie anslag och
dels Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning angående för fästningsbyggnaderna
under nyssnämnda år erforderliga extra anslag;

3:o Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga skrifvelse af
den 9 sistlidne November, innefattande yttrande och förslag rörande för nämnda
Departement under ifrågavarande statsregleringsperiod erforderliga så väl ordinarie
som extra anslag;

4:o Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den

3 sistförflutne November, med förslag öfver medelsbehofven för år 1871 å de
under nämnda Departements förvaltning ställda ordinarie och extra anslag;

5:o Direktionens öfver arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af
den 8 sistlidne December, rörande de för uprätthållande af den berörda kassa
åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner, erforderliga anslag;

6:o Stats-Kontorets underdåniga berättelse af den 1 i nyssnämnda månad,
angående statsverkets tillstånd och förvaltning i hvad landtförsvaret rörde;

så, och efter anmälan härom, äfvensom att Stats-Rådet Abelin vore af
sjukdom hindrad att nu tillstädeskomma, blef ett af honom i de till förevarande
statsregleringsförslag hörande ämnen afgifvet skriftligt yttrande af Stats-Rådet
Friherre af Ugglas upläst; och var berörda yttrande af följande lydelse:

Enär Eders Kongl. Näjd, i anledning af min underdåniga anmälan om ett
af mig utarbetadt särskilda förslag till reglering åt indelta arméens aflöningsväsende,
under den 31 sistlidne December, jemte förklarande att, i öfverensstämmelse
med min, lika med Stats-Rådets ofri ga Ledamöters, dervid uttalade
åsigt, berörda löneregleringsförslag, i anseende till de med dess genomförande
förknippade betydliga kostnader, icke borde för den nu snart sammanträdande
Riksdagen till antagande framläggas, i Nåder medgifvit mig, dels att i sammanhang
med förslaget till förestående reglering af utgifterna under riksstatens
4:de hufvudtitel för år 1871, jemväl föreslå sådana anordningar, hvarigenom,
medelst bildande af stamtrupp inom de delar af landet, der saknaden
af sådan vore kännbarast, på samma gång kunde åstadkommas ett lämpligare
förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens styrka i de
särskilda delarna af landet, utan att nya anslag derför behöfde hos Riksdagen
begäras, dels ock att derefter uppgöra och till Eders Kongl. Maj ds pröfning
anmäla förslag till allmänna grunder, hvarefter, med användande af de
för indelta arméens aflöning nu anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor.
kronotionde, kontanta medel m. in., aflöningen för indelta arméens befäl,
underbefäl och öfrige tjensteman komme för framtiden att i sin helhet utgå i
kontant efter en jemnare och billigare fördelning, än som nu vore gällande;
hvarjemte Eders Kongl. Näjd föreskrifvit, att berörda förslag, derest det af

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Eders Kongl. Maj:t gillades, skulle till Riksdagen framställas, äfvensom att, i
sammanhang dermed, det ofvannämnda fullständiga löneregleringsförslaget borde
Riksdagen till kännedom meddelas; får jag i underdånighet anhålla, att de frågor,
hvilka angå beredande af stamtrupp inom vissa delar af landet och i sammanhang
dermed ett lämpligare ordnande af stammens och beväringens styrka i
förhållande till hvarandra, måtte först få till behandling upptagas.

Det torde icke kunna bestridas, att eu stor brist i vår försvarsorganisation
ligger uti saknaden åt stamtrupp inom sådana vidsträckta delar af landet, som
t. ex. Wester-Norrland, Halland och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka
landsdelar, på sätt äfven särskilda Utskottet vid 1869 års Riksdag anmärkte,
j egenskap af gräns- och kustorter, i händelse af krig, i första hand torde blifva
utsätta för fiendtligt angrepp och hvarest, åtminstone hvad Halland beträffar,
någon nämnvärd organisation af försvarskrafterna icke förefinnes. Denna brist
torde derföre så mycket hellre och snarare höra afhjelpas, dels emedan sådant kan
ske utan statsverkets betungande med ökade kostnader, såsom jag här nedan
skall i underdånighet visa, dels ock derföre, att de anordningar, jag för detta ändamåls
vinnande i underdånighet föreslår, på samma gång underlätta och befrämja
den reglering af nummerstyrkan vid indelta infanteri-regementen och corpser
samt det ordnande af deras förläggningsområden, som ur militärisk synpunkt
högeligen är att önska.

Förutom i ofvannämnda landsdelar saknas äfven å ön Gotland en derstädes
väl behöflig stamtrupp, men enär den begränsning, som nu måste gifvas åt mina
framställningar rörande försvarsväsendet, äfven nödga mig att vid detta tillfälle
icke föreslå några förändringar i Gotlands försvarsväsende, kan alltså någon insättning
af stamtrupp derstädes nu icke ifrågakomma.

I afseende åter å provinsen Blekinge, hvarest för närvarande icke heller finnes
någon landtförsvaret tillhörig stamtrupp, fordras i detta hänseende ej annan åtgärd,
än att, på sätt i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 jemväl
föreslagits, till landtförsvaret öfverflytta det i Carlskrona förlagda, för sjöförsvaret
numera obehöfliga Marin-regementet; och torde frågan om en sådan öfverflyttning
alltså härnedan få till förnyad behandling uptagas.

För de provinser, hvarest, enligt hvad ofvan är nämndt, stamtrupp nu behöfver
upsättas, erbjuder sig för en dylik insättning ett synnerligen lämpligt
tillfälle derigenom, att, till följd af den under sednare åren vidtagna ombildning
af vårt sjöförsvar, ett betydligare antal båtsmansrotar blifvit för sjöförsvaret
obehöfliga och således kunna till arméens förstärkande användas. Att det
i detta hänseende redan vid förra Riksdagen framställda förslag icke vann Riksdagens
bifall, torde hafva haft sin orsak mindre i sj elfva förslaget i och för sig, än
deruti, att det då utgjorde en del af ett omfattande helt system, hvars genomförande
ansågs komma att för det allmänna medföra alltför dryga kostnader.

4 Bil. No 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Då nu genom ifrågavarande förslag afses endast att med de medel som antingen
redan finnas eller genom förändrade anordningar inom de försvarsväsendet omfattande
hufvudtitlar kunna beredas, söka åstadkomma ett ändamålsenligare ordnande
af landets försvarskrafter, torde något hinder derför från Riksdagens sida
skäligen icke vara att motse.

Sedan jag, vid öfverläggning i donna fråga med Chefen för Sjöhors varsDepartementet,
inhemta!:, att, utom de vid terra Riksdagen till öfverflyttning
föreslagna båtsmansrotar, äfven de i Södra Möre härad af Kalmar län förlagda
båtsmanskompanier kunna för Flottan undvaras, under förutsättning att anslaget
till sjö vapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det
att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som i följd
af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande förhyras,
anser jag följande antal båtsmansnummer böra till landtförsvaret öfver -

flyttas, nemligen:

4 Norrlands båtsmanskompanier..................... 662 man,

2 Hallands » 364 »

1 Westergötlands >> 87 »

1 Östergötlands » 194 »

af 1 Hokus läns » 100 » och

» 3 Södra Möre härads » 490 »

tillhopa 1897 man,

äfvensom att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af öde
hufvud-titelns anslag till båtsmäns beklädnad bör till 4:de hufvud-titeln öfverföras;
och lära, i den mån öfverflyttning af båtsmansnumren går i verkställighet, rustoch
rotehållare för de öfverflyttade numren höra komma i åtnjutande af enahanda
frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne
numera åtnjuta.

Härvid anser jag mig dock böra anmärka, att enär, efter båtsmansnumrens
öfverflyttning till landtförsvaret, vissa af de öfverflyttade numren äro afsedda
att ställas på vakans, manskapet för dessa nummer, intilldess detsamma ur tjenst
afgår, bör ega skyldighet att vid sjöförsvaret fortfarande tjenstgöra.

Af nämnda kompanier höra Norrlands, Hallands och Södra Möre härads
användas till bildande åt stamtrupp i Wester-Norrland, Halland och nämnda
härad, och de öfriga till förstärkande och reglerande af nummerstyrkan vid
närmast belägna regementen af arméen.

För närvarande äro nemligen arméens regementen och corpser af så väsendtligen
olika styrka, att eu reglering i detta hänseende är af behof högeligen
påkallad för att, så vidt möjligt är, åstadkomma en efter nuvarande organisationen
afpassad lika stor nummerstyrka, särskild! vid hvarje regemente och
särskild! vid hvarje corps.

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Emot ett fullständigt genomförande af eu sådan reglering möter dock en
svårighet uti det indelta aflöningssättet, enligt hvithet eu del nummer vid
hvarje regemente och corps måste till aflöningens bestridande påräknas. För
att sålunda icke minska effektiva styrkan alltför långt under den såsom normal
antagna siffran, har jag nödgats beräkna nummerstyrkan till 1,080 man
vid de störa regementena, som ega jemförelsevis större befälsstyrlta, och till

1,000 man vid de mindre regementena, hvaremot vid samtlig:1, eorpser nummerstyrkan
blifvit beräknad till 500 man.

För detaljerna af den reglering som i detta afseende åsyftas redogöres i
härvid fogade Bil. N:o 1.

I och för ifrågavarande reglering af regementenas nummerstyrka påkallas
vid vissa regementen eu ej obetydlig tillökning i den nuvarande styrkan, i
hvithet hänseende, för komplettering af Nerikes regemente, uppstår behof af
effektiv rotering för de s. k. frisocknarna i Örebro Län, eller tillhopa 10 1|
mantal i Axbergs, Motstå, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar åt
nämnda län.

Beträffande denna fråga förekommer visserligen, att, i anledning af Eders
Kong!. Maj:ts till sistlidne Riksdag afiåtna framställning om åläggande för
ifrågavarande hemman att utgöra effektiv rotering under nyssnämnda regemente
för det antal rotar, som vid redan anbefalld roteringstörrättnmg blefve bestämdt.
Riksdagen genom underdånig skrifvelse den 11 Maj 1869 anmält, att Riksdagens
båda Kamrar i afseende å berörda fråga stadna!, i olika beslut och att frågan alltså,
jemlik! 63 § Riksdags-Ordningen, för den Riksdagen förfallit; men enär det antal
rotar, som för omförmälda hemman kan påräknas, är för komplettering af
Nerikes regementes nummerstyrka behöflig!, anser jag förnyad framställning till
Riksdagen, om effektiv roterings utgörande för ifrågavarande hemman, höra göras.

För att bringa Norrbottens och Westerbottens Fältjäg arecorpser samt Norra
och Södra Skånska infanteriregementena till den såsom normal antagna styrka
af 500 man för hvardera af corpserna och till 1,000 man för hvartdera
regemente! skulle erfordras uppsättning ej allenast af de 99 nummer, som för
närvarande hållas vakanta vid Norrbottens Fältjägarecorps och hvilkas vakansafgifter
ingå till den under Armé-Förvaltningen ställda s. k. Norrbottens Hästjägaresqvadronsfonden,
utan äfven, såsom förenämnda bilaga N:o 1 utvisar, derutöfver
ett antal af 17 man, eller tillsammans 116 man vid Norrbottens Fältjägarecorps,
27 man vid Westerbottens Fältjägarecorps, 18 man vid Norra
Skånska infanteri-regementet och 3 man vid Södra Skånska infanteri-regementet,
tillhopa således 164 man. Då likväl nyssnämnda 99 vakanta rotar, jemlik!
de med rotehållarne afslutade kontrakt, icke kunna åläggas att, förr än kontrakten
år 1896 gått till ända. uppsätta manskap, synes mig lämpligaste utvägen
vara, att, under det dessa rotar fortfarande intill den kontraktsenliga tidens

6 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

utgång förblifva vakanta, ett motsvarande antal man varder mot kontant aflöning
för kronans rakning antaget, hvilket förfaringssätt äfven lämpligen torde
böra iakttagas ej mindre i fråga om de för Norrbottens Fältjägarecorps’ kompletterande
ytterligare erforderliga 17 man, än äfven för uppsättande af de
vid Westerbottens Fält]ägarecorps felande 27 man samt 21 man vid de Skånska
infanteriregementena.

För regleringen af regementenas nummerstyrka äro i öfrigt de för närvarande
till stadsvakt i Göteborg anslagna 44 rotar i Säfvedals härad beräknade
att användas; men enär redan den 1869 församlade Riksdagen, uppå
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, medgifvit berörda rotars indragning till
Kronan för att till arméens förstärkande användas, påkallas i detta hänseende
icke någon ytterligare framställning till Riksdagen.

Under förutsättning att, på sätt här ofvan blifvit ifrågastäldt, 1,897 båtsmansnummer
varda till landtförsvaret öfverflyttade och effektiv rotering kommer
att af de s. k. frisocknarna i Örebro län utgöras, samt ytterligare manskap till
erforderligt antal jemväl i Norr- och Westerbotten samt Skåne varder uppsatt,
äfvensom att, såsom bär nedan föreslås, för Hallands nya stam trupp, utöfver i
Halland befintliga två båtsmanskompanier, erforderliga 136 man komma att
uppsättas, anser jag för regleringen af regementenas och corpsernas nummerstyrka
lämpligt, att, i de delar af riket, hvarest för närvarande finnes en jemförelsevis
talrik stamtrupp, rotar, tillhörande dels de nuvarande infanteriregementena
och dels de till öfverflyttning föreslagna båtsmanskompanierna, må
i mån af afgång bland manskapet tills vidare hållas vakanta till ett antal af

l, 007 rotar, och mot erläggande af vakansafgift, som bör till aflöning åt befäl

m. fl. vid de blifvande nya corpserna användas. Då likväl i detta antal ingå
3 rotar i Sårna socken af Kopparbergs län, hvilka för alltid äro från rotering
i fredstid befriade, kommer det verkliga antalet vakanta rotar, hvarför vakansafgifter
kunna påräknas, att utgöra blott 1,004.

För öfrigt torde för berörda vakansers medgifvande böra fästas det vilkor,
afl, derest, genom framtida förändringar i rusthållsinfanteriets organisation eller
på annat sätt, de afslutna rusthålls-regementenas eller corpsernas effektiva nummerär
skulle komma att förminskas, Eders Kongl. Näjd må ega att af de nummer,
hvilka nu ifrågakomma att hållas vakanta, låta uppsätta ett mot förminskningen
svarande antal.

I afseende å sjelfva uppsättningen af berörda corpser får jag, beträffande
Wester-Norrlands regemente, underdånigst erinra, hurusom jag i mitt underdåniga
memorial af den 31 December 1868 anfört, att bristen å stam trupp i
Wester-Norrland visserligen till någon del kunde afhjelpas och en stamtrupp
derstädes af ungefärligen en bataljons storlek bildas genom öfverflyttning till
landtförsvaret af de inom länet befintliga rotar af gamla och nya ordinarie

Bil. N:o S a) till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870. 7

båtsmansroteringen, men att, då den inom Wester-Norrlands län befintliga
stora beväringsstyrka, uppgående till omkring 900 man i hvardera af lista
och 2:dra klasserna, icke lämpligen kunde med en så ringa stam införlifvas
och öfvas, och då dessutom åt försvarskrafterna i Norrland borde gifvas all
den utsträckning och fasthet, som omständigheterna kunde medgifva, det syntes
mig högeligen af behof påkalladt, att ett fullständigt regemente der uppsattes,
hvartill ock tillfälle erbjöde sig genom öfverflyttning af nödigt antal rotar från
Helsinge regemente. Några till förändring af min berörda uppfattning föranledande
förhållanden hafva sedermera ej förekommit.

I Halland, hvars beväringsmanskap är mindre talrikt än det i WesterNorrland,
erfordras stamtrupps uppsättande endast med en corps af en bataljon;
och äro härtill i främsta rummet påräknade de i Halland förlagda två
båtsmanskompanier med en sammanlagd nummerstyrka af 364 man. De derutöfver
för fyllnad i den normala styrkan erforderliga 136 man skulle lämpligen
kunna erhållas genom uppsättning af motsvarande antal i Halland befintliga
båtsmans-nyrotar; men enär, på sätt i mitt underdåniga memorial af den
31 December 1868 blifvit utredt, dessa rotar, hvilka, med undantag af
24, utgöras af utsockne frälsehemman, äro, genom Kong!. Maj:ts och
Rikets Ständers beslut, för alltid från effektiv rotering utgörande befriade,
mot erläggande af endast half vakansafgift, lärer donna dem sålunda förunnade
frihet icke höra dem fråntagas, utan den ifrågavarande manskapsstyrkan 136
man, i likhet med hvad här ofvan i afseende å de för komplettering afNorroch
Westerbottens corpser samt Skånska infanteriregementena erforderliga 164
man blifvit ifrågastäldt, få för Kronans räkning mot kontant aflöning antagas.

Enär bildandet af förenämnda stamregemente och corps inom WesterNorrland
och Halland egentligen är att betrakta såsom en åtgärd, hvarigenom
nuvarande Wester-Norrlands bevärings-bataljon och Hallands infanteri-bataljon
komma att förses med hittills saknad stamtrupp samt med det tillökade antal
befäl, som af den nya organisationen påkallas, lärer häraf följa att, på sätt
i memorialet den 31 December 1868 underdånigst erinrats, det vid nyssnämnda
bataljoner nu Renande befäl med vederlikar måste vara förpligtade att vid det
nya regementet och corpsen ingå.

Den stamtrupp åter, som i södra delen af Kalmar län eller Södra Möre
härad bör uppsättas, och hvilken, med afseende å den der befintliga beväringsstyrkan,
jemväl kan inskränkas till en corps på en bataljon, måste, hvad befälet
angår, helt och hållet såsom ny corps betraktas, men det till densamma erforderliga
manskap erhålles genom öfverflyttning från Kalmar regemente af 10
nummer och från båtsmanshållet af 490 nummer; och bör jag i afseende å
denna corps i (ifrigt underdånigst anmäla, det densamma är afsedd att hålla
sina öfningar å mötesplatsen Kulltorp i Kalmar län, der Södra Möre härads

8 Bill. No .9 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

beväring redan nu undergår vapenöfning, ehuru utan tillfälle att kunna med
någon stamtrupp samöfvas, och hvarest för corpsen behöfliga byggnader till
en del redan finnas.

På grund af hvad jag sålunda i det föregående anfört, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:
att från båtsmanshåll må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier..................... 662 man,

2 Hallands » 364 »

1 Westergötlands » 87 »

1 Östergötlands » 194 »

af 1 Hokus läns » 100 »

» 3 Södra Möre härads » 490 »

tillhopa 1,897 man;

under förutsättning, att anslaget till sjö vapnets öfningar får till sitt nuvarande
belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af
det privata sjöfolk, som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver
för sjötjenstens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af 5:te hufvudtitelns
anslag till båtsmäns beklädnad må med ett belopp af 44,659 R:dr 42
öre, hvartill, enligt mig meddelad upgift, berörda anslagsandel upgår, få till
4:de hufvudtiteln öfverföras;

att, i den mån öfverflyttning af båtsmansnumren går i verkställighet, rustoch
rotehållare för de öfverflyttade numren må komma i åtnjutande af enahanda
frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatro
tehållare numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar
af Örebro län belägna 101 z mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet
från ordinarie rotering åliggande tjenstbarheter till Bylta svafvelbruk befriade,
måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens Fältj ägare-corpsers
samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas nummerstyrka, en kontant
aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man må för Kronans räkning få upsättas;

att ett stamregemente under benämning: ^Vester-Norrlands regemente, må
i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra Norrlandskompanierna,
hvilka här ofvan föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas,
samt i (ifrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya
regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente kommer att bestå af

1,000 rotar;

att

Bil. N:o 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps,
medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna”två
i Halland förlagda båtsmanskompamer om tillhopa 364 man samt i (ifrigt genom
uppsättning af kontant aflönad stam trupp af 136 man;

att inom Södra Möre härad af Kalmar län må uppsättas en ny corps
under benämning: Kalmar Fältjägare-corps, genom öfverflyttande från Kalmar
regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad förlagda nummer
och för (ifrigt medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret
föreslagna 490 nummer utaf båtsmanshållet i Södra Möre härad af Kalmar
län;

att reglering af samtliga indelta infanteriregementens och corpsers styrka
och områden måtte få ega rum i öfverensstämmelse med hvad förenämnda
bilaga N:o 1 närmare utvisar; samt

att 1,007 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps
redan vakanta 99 nummer, måtte, enligt den plan, nyssnämnda bilaga
angifver, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas o tillsätta emot
vakansafgifter och dessa afgifters inleverering till Armé-Förvaltningen för att
användas till aflöning åt befäl och underbefäl med vederlikar vid ofvannämnda
nya regemente och corpser, i öfverensstämmelse med de vid Stats-Rådsprotokollet
fogade stater, samt åt manskap, som bör med kontant aflöning upsättas;
dock under vilkor, att ofvan föreslagna öfverflyttning till kandi,försvaret af
1,897 nummer utaf båtsmanshållet samt reglering af regementens och corpsers
styrka och områden kommer att ega ruin, och att, derest'' genom möjligen förändrad
organisation af rusthållsinfanteriet eller på annat sätt, de afsntna rusthålls-regementenas
eller corpsernas effektiva numerär skulle komma att förminskas,
Eders Kong!. Maj:t då må utaf de till vakans nu föreslagna nummer
låta uppsätta ett mot minskningen svarande antal; kommande, i följd af den
sålunda föreslagna dispositionen af vakansafgifterna, några sådana utgifter för
de vid Norrbottens Fältjägare-corps redan vakanta 99 rotar icke att till Norrbottens
Hästjägaresqvadronsfond vidare ingå.

Blekinge läns beväringsmanskap har, såsom ofvan blifvit erinradt, hittills
varit anslaget till det i Carlskrona förlagda Marinregemente! och derstädes
undergått sina årliga vapenöfningar; och torde donna anordning äfven för framtiden
höra fortfarande bibehållas. Enär likväl Marinregemente!, på sätt i mitt
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sund. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

förut åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 finnes omförmäldt,
numera icke afses för bemanning af flottan och således är för sjöförsvaret
obehöflig!:, samt regementet genom sin organisation, sin nuvarande
tjenstgöring och hela riktningen af sina öfningar är att betrakta såsom ett fullständigt
infanteriregemente, synes mig detta regemente lämpligen böra till landtförsvaret
öfverflyttas, hvarvid det likväl, med afseende å sin blifvande bestämmelse
att utgöra stam endast för Blekinge läns beväring och derjemte garnisonstrupp
i Carlskrona, bör kunna från sin nuvarande styrka af 800 man
minskas till en bataljon på ''500 man korporal, soldater, spel och geranium
dtverk are.

Efter öfverläggning äfven i donna fråga med Chefen för SjöförsvarsDepartementet,
får jag således i underdånighet föreslå:

att det i Carlskrona förlagda Marinregemente! må, med år 1871 från
Sjö- till Landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge vårsäde
skarpshjttecorps, organiseras på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans
500 man; samt att de för Marinregementet under 5:te lmfvudtiteln nu utgående
anslagsmedel, tillhopa omkring 273,000 R:dr, måtte till 4:de hufvudtiteln
öfverföras.

I anledning af den ofvan föreslagna regleringen af indelta regementens
och corpsers nummerstyrka, anhåller jag att här få till förnyad behandling
uptaga den i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 väckta
frågan om Wermlands Fältjägare-regementes reduktion.

I afseende å detta regemente har jag i nyssberörda memorial, vid behandlingen
af frågan om det antal värfvade trupper, som för Svenska arméen
vore behöflig!, yttra!, hurusom bibehållandet af värfvad trupp i kV ermland betingades
af, bland annat, nödvändigheten att åt Wermlands talrika beväring
bereda tillräcklig stamtrupp, enär Wermlands regemente, äfven i händelse åt
då ifrågaställd tillökning i dess nummerstyrka, icke utan alltför stor rubbning
i förhållandet emellan "stam och beväring skulle kunna med sig införlifva och
krigsbilda den större beväringsstyrka, som inom dess område förefinnes.

Då emellertid, på sätt i nämnda memorial jemväl i underdånighet erinrats,
Wermlands Fältjägareregemente för närvarande egen eu nummerstyrka, spelet
inberäkna»!!, af endast 600 man, fördelade på 6 kompanier, är detsamma alltför
svagt att utgöra ett regemente och synes mig derföre höra förvandlas till
en corps af fyra kompanier med eu nummerstyrka af 500 man, korporaler,
soldater, gevär sliandt ve r k ar e och spel, hvarigenom dess förmåga att i sig uptaga
beväringsmanskap visserligen i någon man minskas, men organisationen deremot
bringas till öfverensstämmelse med systemet för infanteriets corpser.

Jag får således i underdånighet föreslå:

Bil. N:o 3 a) till Kongt. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 11

att Wermlands Fält]ägare-regemente må från och med år 1871 förändras
till corps, formerad på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

Derjemte anser jag mig dock böra i underdånighet hemställa, att den sålunda
ifrågaställda reduktionen af så väl Marinregementet som Wermlands Fältjägare-regemente
måtte få ega rum endast under vilkor af Riksdagens bifall
till den ofvan föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen af
indelta infanteri-regementenas och corpsernas nummerstyrka och områden.

1 anledning af den minskning i antalet af det vid Marinregementet och
Wermlands Fältjägare-regemente nu anställda befäl och underbefäl med vederlikar,
som af regementenas föreslagna förändring blifver en följd; och då de
bland nyssnämnda personal, Indika sålunda icke blifva för de nya corpserna
behöfliga, ej kunna förvägras att, för så vidt de icke vilja eller kunna till
andra allmänna befattningar förflyttas, sina. nu innehafvande löner allt framgent
bibehålla, emot den tjenstgöringsskyldighet som i sådant afseende varder stadgad;
får jag i underdånighet föreslå:

att befäl och underbefäl med vederlikar, som, till följd af Marinregementets
och Wermlands Fältj ägare-regementes förändring till corpser, blifva öfvertalige,
må upföras på indragningsstat, med rättighet att, intilldess de kunna
varda, till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande aflöningsförmåner
fortfarande upbära, emot skyldighet: för Regements-Chef att, efter
innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t "kan finna skål honom
i Nåder anbefalla, och för Öfrige Officerare, äfvensom för Under-Officerare, att,
der så erfordras, vid sina regementen tjenstgöra under de årliga vapenöfningarna,
äfvensom, i händelse af mobilisering, hvarhelst inom arméen deras tjenst
påkallas; samt, efter upnådd full pensionsålder, för samtlige Officerare och
Under-Officerare, att endast vara underkastade tjenstgöring i likhet med hvad
för dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension, linnés
föreskrifvet; samt

att, hvad särskild!: angår de öfvertalige bland civil-staterna, dessa må vara
förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande corps, så länge de äro
af der innehafvande lön i åtnjutande.

Beträffande det vid så väl Marin-regementet som Wermlands Fältjägareregemente
ännu gällande sättet att genom kontrakt med Kompani-Cheferne låta
desse på passevolans handhafva bestyret ej allenast med rekryteringen utan
äfven med anskaffning och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- m. fl.
persedlar, har jag i meranämnda memorial af den 31 December 1868 anfört
de skäl, som ur både ekonomisk och rent militärisk och disciplinär synpunkt syntes
mig tala för afskaffande af det s. k. passevolansväsendet vid värfvade arméen
i allmänhet; och då jag fortfarande anser berörda skäl ega full giltighet, synes
det mig och angeläget att, i sammanhang med den nu förestående förändringen

12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Fr ap. N:o 1, om Statsverket 1870.

i Marin-regementets och Wermlands Fältjägare-regementes organisation, passevolansen
derstädes kommer att uphöra; men enär frågan härom icke torde behöfva
underställas Riksdagens behandling, anhåller jag att framdeles få densamma
till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning särskild! anmäla i sammanhang
med den om passevolansens bestånd vid öfriga värfvade regementen af
arméen.

Då jag nu går att i ett sammanhang redogöra för de ökade kostnader,
hvartill organisationen af Wester-Norrlands regemente samt Hallands och Kalmar
Fältjägare-corpser, äfvensom upsättningen af kontant aflönadt manskap i
Norr- och Westerbotten samt Halland och Skåne föranleder, samt de tillgångar,
som för berörda kostnaders bestridande må kunna påräknas, och hvaribland
äfven förekomma de besparingar, som genom Marin-regementets och Wermlands
Fältj ägare-regementes förminskning beredas, får jag i afseende å aflöningen till
befäl och underbefäl med vederlikar i underdånighet åberopa de för hvardera
af nämnda regemente och corpser upgjorda aflöningsstater (bil. N:ris 2, 3, 4)
samt dervid i underdånighet anföra:

att vid Wermlands Fältj ägare-corps, W ester-N orrlands regemente, Hallands
och Kalmar Fältjägare-corpser lönerna föreslagits till ungefärligen de belopp,
som utgöra medium af lönerna vid indelta arméen i de särskilda graderna;

att vid Blekinge värfvade skarpskytte-corps lönerna beräknas i närmare
öfverensstämmelse med dem vid värfvade arméen; samt

att, i öfverensstämmelse med hvad jag i memorialet af den 31 December
1868 yttrat angående de civila tjenstebefattningarna vid arméen, Auditörs- och
Regementsskrifvare-befattningarna vid de nya corpserna nu blifvit sammanslagna,
samt några Mönsterskrifvarebefattningar derstädes ej föreslagits.

Enligt afiöningsstaten för W ester-N orrlands regemente erfordras för regementets
aflöning................................................................................R:dr 85,950: —

och då härifrån afräknas Wester-Norrlands bevärings-bataljons nuvarande,
för det nya regementet disponibla tillgångar, nemligen:

af 4:de hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.
..................................................... 13,905: —

och särskild!: anslag.......................................... 6,295: — )( 20 200'' _

erfordras alltså för det nya regementet ytterligare.....................R:clr 65,750: —.

För Hallands Fälb''ägare-corps upgår, enligt det upgjorda förslaget till stat,

aflöningen till..........................................................................!.......R:dr 45,750: —

och då härtill finnes att tillgå Hallands infanteri-bataljons nuvarande
anslag............................................................................... » 7,500: —

erfordras alltså för donna corps...................................................R:dr 38,250: —.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 13

Till aflöningens bestridande vid Kalmar Fältjägare-corps åtgår enligt staten
för samma corps...........................................................................R:dr 45,750: —.

Hvad angår Blekinge värfvade skarpskytte-corps torde jag böra något närmare
visa de särskilda kostnadsbelopp, som för densamma komma att utgå.

Jemlikt det upgjorda förslaget till aflöningsstat, erfordras till bestridande
af aflöning åt befäl och underbefäl med vederlikar, äfvensom till musikens

underhåll vid nämnda skarpskyttecorps sammanlagd!...............R:dr 70,910: —,

hvartill kommer:

Hage:

för 500 man i 61 dagar ä 19

öre för dagen........................ R:dr 5,795: —

» 375 man i 304 dagar ä 19

öre för dagen........................ » 21,660: — 27 455

Brödkorn:

för 500 man i 61 dagar ä 48

kub.-fot om dagen.................. 1,464 kub.-fot.

» 375 man i 304 dagar ä 48

kub.-fot om dagen.................. 5,472 »

tillhopa 6,936 kub.-fot,

ä 2 R:dr 10 öre per kub.-fot.................................

Medikament^- och kommunionpenningar för 500

man ä 2 R:dr 30 öre....................................

Kokinrättningskostnad...............................................

Rekryteringspenningar för 500 man ä 7 R:dr 75 öre

14,565: 60.

1,150: —
1,500: —
3,875: —

48,545: 60,

tillhopa R:dr 119,455: 60,
hvilken summa omfattar de utgifter, som hittills varit i de värfvade regementenas
och corpsernas aflöningsstater uptagna.

Vidare påkallas, till följd af Marin-regementets öfverflyttning till arméen,
förhöjning i det under 4:de hufvudtiteln upförda anslag till mathållning för
manskapet vid garnisonsregementena. Då den för värfvade arméen nu gällande
provianteringsstat lärer höra äfven för Blekinge värfvade skarpskytte-corps
tillämpas, har portionspriset blilvit beräknadt till 45 öre, utom brödet; men
enär det här ofvan uptagne särskilda anslag för manskapets gage, sedan från
samma anslag utgått manskapets tobaksskilling med i medeltal 8 öre per man,
är afsedt att till kostnaden för natura-underhållet lemna ett bidrag af omkring
11 öre portionen, kan i följd häraf tillökningen i mathållningsanslaget inskränkas
till hvad derutöfver med 34 öre per portion erfordras för betäckande af
det beräknade portionsvärdet. '' Donna tillökningen kommer alltså att utgöra:

14 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

för 500 man i 61 dagar ä 34 öre per dag........................... R:dr 10,370

» 375 » i 304 » ä 34 » » » ........................... » 38,760

eller tillhopa R:dr 49,130: —.

Alldenstund regementets förminskning till 500 man dock icke på en gång
utan blott småningom kan verkställa^ hvadan under år 1871 eu stor del af
den till indragning afsedda styrkan kan komma att befinnas i tjenstgöring,
erfordras för donna styrkas provianter!ng under nämnda år ett ytterligare, belopp,
som, på grund af upgjorda beräkningar, torde kunna antagas för natura portion

till omkring........................................................................B:dr 13,000: —

för brödspanmål till omkring......................................................... » 4,000: —

eller tillhopa förslagsvis till R:dr 17,000: —.

Ytterligare erfordras, jemlik! af Armé-Förvaltningen upgjorda beräkningar:
till underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt sängservispersed lar

in. in....................................................................................R:dr 55,526: 25,

till underhåll af gevärspersedlar................................................... »_925: —

tillhopa R:dr 56,451: 25

att tilläggas anslaget för försvarsverket i allmänhet, samt
till öfvertaligt manskaps beklädande under år 1871.................. B:dr,4,000: —•

De anslag, som sålunda under 4:de hufvudtiteln erfordras för Blekinge
värfvade skarpskytte-corps, äro:

särskild! anslag under rubrik: Blekinge värfvade skarpskytte-corps B :dr 119,455: 60,
tillökning i anslaget för mathållning åt manskapet vid garni sonsregementena.

.............................................—................... » 49,130: —

tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet.................... » 56,451: 25.

summa Bunt B:dr 225,036: 85,
samt såsom tillfälliga anslag tillhopa .......................................... » 21,000: —.

Härvid är dock antaget, att den till manskapets inqvarterande i Carlskrona
hittills uplåtna kasernbyggnad fortfarande skall komma att för samma
ändamål begagnas.

Då kostnaderna för Mariu-regementet, enligt mig meddelade upgifter, kunna

anses hittills hafva utgjort omkring.............................................R:dr 273,000: —

kommer alltså efter afdrag af den för den nya corpsen ofvan
beräknade kostnadssumma ................................................... » 225,036: 85

den årliga kostnadsbesparing, som genom ifrågavarande förändring
Statsverket beredes, att utgöra................................... »

47,963: 15.

Bil. 3 a) till Kom/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

För Wermlands Fältjägareregemente uppgår beloppet af aflöning för befäl,
underbefäl och manskap, deruti äfven inbegripet jägarearfvoden och anslag till

musikens underhåll, för närvarande till ................................... R:dr 63,063: _

och då den nu föreslagna aflöningsstaten i motsvarande utgiftsposter
upptager............................................................................ » 59,965: —

uppkommer eu besparing i aflöningskostnad af........................ R:dr 3,098: _

och då härtill läggas de besparingar, hvilka, till följd åt föreslagen
reduktion af nummerstyrkan samt passevolansens upphörande,
uppstå i vapenöfningskostnad samt i underhåll af
beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar in. m., uppgående
till ett sammanlagdt belopp åt....................................... » 14,532: _

kommer den sammanlagda besparingen att utgöra.................. R:dr 17.630: _

Enligt hvad i det föregående bl hvit anfördt, erfordras:
för aflöning vid Wester-Norrlands

regemente .................................... R:dr 85,950: —

» » vid Hallands Fältjä gare-corps

.................................... » 45,750: —

» » vid Kalmar Fältjägare

corPs......................................... » 45,750: — 177 450- _

hvartill kommer:

Kontant aflöning för 136 man vid Hallands Fält jägare-corps

ä 110 R:dr.......................................... 14,960: _

» » för 164 man vid Norr- och Wester bottens

Fältjägare-corpser samt Norra och Södra

Skånska Infanteriregementena ä 110 R:dr............ 18,040: —

Ärligt underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings-,
tross- och gevärspersedlar för 1,383 man,

hvarmed effektiva styrkan ökas ä R:dr 19,85 ...... 27,452: 55.

Årlig vapenöfningskostnad för 1,383 man ä 16 R:dr 22,128:

till hvilka utgifters bestridande följande tillgångar
tagas i anspråk:

Nuvarande anslag till Wester-Norrlands Bevärings bataljon.

...................................................................

deraf 13,905 Rall- utgå från 4:de hufvudtitelns
anslag till Indelta Kavalleri- och Infanteriregementena.

B:o d:o Hallands Infanteri-bataljon ...........................

260,030: 55

20,200:

7,500: —

Transport 27,700: — 260,030: 55

16 Bil. N:o ?> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 27,700: — 260,030: 55
Besparing, till följd af Wermlands Fältjägare-regementes
reduktion...................... 17,630: —

T):o d:o Marin-regementets d:o .................................... 47,963: is

Vacans-afgifter från 1,004 rotar ä B:dr 109,42 ...... 109,857: 68

Från 5:te Hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad.
.......................................................... 44,659: 42 247,810: 25

hvadan alltså en brist uppstår af ...................................................... 12,220: 30

Då jag likväl icke anser mig kunna ifrågasätta att, till betäckande åt
berörda brist, särskild!: anslag hos Riksdagen begäres, får jag, för den händelse
tillgång till bristens fyllande icke kan beredas genom nedsättning i ofvan
beräknade kostnader för manskap, som bör med kontant aflönas, i underdånighet
hemställa, att uppsättningen af detta manskap verkställes endast i den mån
ofvannämnda tillgångar sådant medgifva.

Hvad särskild! angår de i följd af förändringen med Marinregemente!
uppkommande kostnader för eu gång, anser jag desamma kunna bestridas af
de till aflöning åt de nya corpserna beräknade medel, enär dessa endast småningom,
i den mån befälet vid corpserna hinner antagas, behöfva för nämnda
aflöning användas.

Enär genom ofvan föreslagna reglering af nummerstyrkan vid indelta
infanteri-regementen och corpser, den effektivt tjenstgörande styrkan derstädes,
enligt hvad bilagorna N:ris 5 och 6 närmare visa, skulle komma att ökas med
1,453 nummer, men donna tillökning, i anseende dertill, att sammanlagd! 70
nummer torde behöfva till musikens aflönande och underhåll vid de nya corpserna
användas, bör beräknas till endast 1,383 nummer, uppstår till följd
häraf, utom förut uppgillra kostnader, äfven kostnad för en gång för första
uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar för den
sålunda med 1,383 nummer tillökade effektiva styrkan; men enär, genom ifrågavarande
tillökning, i väsendtlig mån afses att bereda ändamålsenlig öfning åt
allmänna beväringen, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl. Maj:t
täcktes begära Riksdagens medgifvande dertill, att berörda uppsättningskostnad,
beräknad till omkring 200,000 R:dr, måtte fä till högst nämnda summa bestridas
af allmänna beväringsfonden, hvilken är afsedd att enligt Eders Kongl.
Maj:ts disposition användas för beväringsinrättningens utbildande.

Vidkommande i öfrig!: dels de medelsbelopp som enligt det föregående
äro utsudda att från 5:te till 4:de hufvudtiteln öfverföras, nemligen:

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

af anslaget till båtsmännens beklädnad............ R:dr 44,659: 42

för Marinregementet nu utgående tillhopa om krm£.

............................................................... » 273,000: — 317959. 42

dels de inflytande vakansafgifterna för de 1,004 indelta nummer,

Indika äro afsedda att hållas otillsatta, och Indika utgifter beräknats
till .......................................................................................... 109,857: 68

dels ook de besparingar, som genom minskningen af Marin-rege mentet

och Wermlands Fältjägare-regemente uppstå med tillhopa 65,593: 15

tillhopa således 493,110: 25
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder
föreslå Riksdagen, att dessa sålunda förslagsvis beräknade medel måtte för år
1871 få såsom extra anslag under 4:de hufvudtiteln beräknas och utgå, samt
först vid uppgörandet af förslag till statsregleringen för år 1872 å ordinarie
stat under behöriga titlar uppföras.

Sedan jag sålunda i underdånighet framstäf de förslag, som af Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 31 nästlidne December varit föranledda,
anhåller jag att i den ordning, hvartill uppställningen i nu gällande Riksstat
gifver anvisning, få till Nådig pröfning anmäla de frågor, som för regleringen
i öfrig! af utgifterna för landtförsvaret under år 1871 höra tagas under öfvervägande,
och hvarvid förekomma följande ämnen:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-Expedition och Generalitets-staten. I mitt ofvan
åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag angifvit
de brister, som enligt mitt förmenande förefinnas i vår nuvarande generalstabsinrättning,
äfvensom framställt förslag till förändrad organisation af Generalstaben.
med afseende å såväl krigs- som freds-tjenstgöring; och ehuru jag, på
grund deraf, att statsverkets tillgångar påkalla all möjlig sparsamhet i utgifter,
finner mig nu icke kunna ifrågasätta ett fullständigt genomförande af
berörda organisationsförslag, hvilket skulle medföra ökade kostnader, har jag
dock ansett de åtgärder, som med tillgängliga medel kunna vidtagas för
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 3

Arfvodeu åt
GeneralstabsOfflcerare.

18 Bil. N:o Sa) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

ett lämpligare ordnande af generalstabstjenstgöringen, icke böra uppskjutas.
Enligt hvad i förenämnda memorial anförts, utgör Landtförsvars-Departementets
Kommando-Expedition för närvarande ett slags centralstation för de GeneralstabsOfficerare,
hvilka icke tillhöra Topografiska corpsen; men den vid KommandoExpeditionen
med aflöning anställda Officerspersonal, bestående, utom Chefen,
af endast 7 Generalstabs-Officerare, deruti inberäknad Expeditionens registrator
och redogörare, till hvilken befattning numera vanligen förordnas Officer, är
obestridligen alltför fåtalig för de mångartande och omfattande göromål, som
tillhöra Expeditionens tjenstemän. Olägenheterna häraf, Indika i ökad grad
framträdt, sedan numera en särskild afdelning för de militärstatistiska arbetena
blifvit inom Kommando-Expeditionen inrättad, torde dock till ej oväsendtlig del
kunna afhjelpas, om någon del af de medel, som för närvarande äro anslagna
till aflöning åt den vid Militär-Distriktens, Lif-Gardes-Brigadens och KavalleriInspektionens
staber anställda personal, bestående af en Stabs-Chef och en
Stabs- eller Andre Adjutant vid hvarje stab, hädanefter finge användas till
arfvoden åt i Kommando-Expeditionen tjenstgörande Generalstabs-Officerare. Något
hinder härför synes mig desto mindre mota, som jag anser göromålen vid
nämnda staber under nuvarande förhållanden kunna utan olägenhet bestridas af
endast en Stabs-Chef vid hvarje stab, dock med förutsättning att, under sjelfva
mötestiderna, ett efter det då ökade beliofvet af arbetskrafter afpassadt antal
extra Adjutanter till biträde vid distriktsstaberna under då förekommande inspektions-
och mönstrings-förrättningar beordras. Enligt nu gällande stat för
Generalitetet, utfärdad den 3 Oktober 1866, utgår såsom arfvode till eu Stabseller
Andre Adjutant vid hvardera af de särskilda militärdistriktens staber

600 R:dr, eller tillhopa för 5 Adjutanter............................................ 3,000: —

till en Stabs- eller Andre Adjutant vid Lif-Gardes-Brigaden............... 300: —

» en d:o vid ICavalleri-lnspektionen......................................................450: —•

eller sammanlagt R:dr 3,750

Och får jag, på grund af hvad i donna fråga nu blifvit anfördt, i underdånighet
hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,
att, från och med år 1871, arfvode vid ofvanberörda staber må utgå endast
för Stabs-Chef vid hvarje stab, samt att de, enligt hvad ofvan är omförmäldt,
till arfvoden åt Stabs- eller Andre Adjutanterne derstädes under anslaget till
Generalitets-staten nu beräknade 3,750 R:dr må från nämnda anslag till anslaget
för Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition öfverföras, för att
till arfvoden åt derstädes tjenstgörande Generalstabs-Officerare, enligt Kongl.
Maj:ts disposition användas; hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle komma
att från 12,700 R:dr höjas till 16,450 R:dr, samt anslaget för Generalitetsstaten
deremot minskas från 76,100 Rall* till 72,350 R:dr.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 19

Kommendants-staten. A Hemligen för Kommendanterne i de särskilda fäst- Kummendmisnings-
och garnisonsorterna fastställdes sednast vid 1856—1858 års riksdag. ‘"''Boden m. m.
I den reglering af aflöningen, som då egde rum, har någon annan förändring
sedermera icke förekommit, än den som varit en följd af tid efter annan skedda
indragningar af Kommendantsbefattningar. Vid 1869 års riksdag blef anslaget,
till följd af då förestående indragning af Kommendantsbefattningarna å NyElfsborg
samt i Helsingborg, Landskrona och Ystad, nedsatt till sitt nuvarande
belopp 11,717 K:dr. Derefter och sedan 1869 års riksdag bifallit Eders
Kongl. Maj ds förslag om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid
indelta arméen, hvithet förslag föranledt, bland annat, indragning af gränseposteringskommenderingen
och korporalskolan vid Grislehamn, har äfven kommendantsbefattningen
å sistnämnda ställe blifvit indragen, hvarigenom åter å kommendantstatsanslaget
upstått en besparing af förut utgående:

arfvode till en Kommendant eller Gränsebefålhafvare..................... II:dr 525: —

skrifmaterialier..................................................................................... » 22: 50,

eller tillhopa R:dr 547: 50.

Då likväl detta belopp mer än väl behöfves till andra utgifter inom
Kommendantsstaten, hvarom jag anhåller att här nedan få gorå underdånig
framställning, anser jag kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning icke
höra till nedsättning i Kommendantstatsanslaget föranleda.

Genom ofvanberörda vid 1856—1858 års riksdag vidtagna reglering af
Kommendanternes aflöning bestämdes arfvodet för Kommendanten å Carlsborgs
fästning till 1,500 R:dr och för den å Carlstens fästning till 1,800 R:dr.
Sedermera hafva likväl åtskilliga förändrade förhållanden inträda hvilka jemväl
påkalla förändring i nyssberörda två aflöningsbelopp. Den ''större vigt och de
ökade göromål, som, i den mån befästningsarbetet å Carlsborg framskrider,
måste komma att åtfölja kommendantsbefattningen derstädes, påkalla, i förening
med de nya åligganden, som för Kommendanten uppstå i följd af Infanteriunderbefälsskolans
förläggande å fästningen, redan nu en förhöjning i Kommendantens
aflöning, hvilken förhöjning dock torde kunna inskränkas till 300 R:dr.
Vidkommande deremot kommendantsbefattningen å Carlstens fästning, hafva
göromålen vid densamma minskats till såväl omfattning som vigt, sedan ej allenast
befästningsarbetena derstädes upphört utan äfven den der förlagda garnisonsko
in mundering med korporalskola ur indelta arméen numera till följd af
Eders Kongl. Maj ds under den 22 nästlidne Juni fattade beslut indragits; och
anser jag, till följd häraf, det för sistnämnda befattning nu utgående arfvode
lämpligen kunna med 300 R:dr nedsättas, hvarigenom alltså tillgång beredes
till den för Kommendanten å Carlsborg ofvan ifrågaställda förhöjning. Något
hinder för en sådan nedsättning i kommendants-arfvodet å Carlsten förefinnes
icke i det för nuvarande Kommendanten utfärdade förordnande.

20 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Hvad åter angår det -genom kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning
disponibla belopp af 547 H:dr 50 öre, så anser jag detsamma böra
användas till aflöning åt eu fåstningsväbel, hvars anställande å Carlsborgs fästning
till biträde åt Kommendanten vid de honom åliggande flerfaldiga bestyr
jag anser af behof oundgängligen påkaladt.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda beträffande kommendantsstats-anslaget
anförts får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i
Nåder föreslå Riksdagen:

att arfvodet för Kommendanten å Carlsborgs fästning må från och med år
1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr,
och att tillgång till donna förhöjning må beredas genom nedsättning med lika
belopp eller 300 R:dr i Kommendantens å Gallsten nu till 1,800 Rxlr bestämda
arfvode; samt

att det belopp af 547 Rxlr 50 öre, som genom kommendantsbefattningens
i Grislehamn indragning blidt disponibelt, måtte få användas till aflöning åt
en å Carlsborg behöflig fåstningsväbel.

Indelta arméen.

Löneförbättrin- Löneförbättringar vid indelta arméen. Det anslag af 100,000 R:dr, hvil,
jnr flj''^eltaket under flera föregående år utgått och jemväl för innevarande år linnés anvisad!
till förbättrande af en del utaf indelta arméens tjenstemannapersonals
aflöningsvilkor, blifver fortfarande för nämnda ändamål erforderlig!, och hemställer
jag fördenskull i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder
föreslå Riksdagen, att anslaget må till oförändrad! belopp, 100,000 R:dr, äfven
för år 1871 få utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Anslaget till Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar. Enär
undskoie/,ah'''' ^t, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, vid 1869 års riksdag
anvisade och under anslaget till indelta arméens och Wermlands fältjägareregementes
vapenöfningar uptagna belopp af 40,061 Rxlr 60 öre, till bestridande
af de ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor, som af det
vid samma riksdag antagna förslaget om förändrad organisation af berörda skolor
föranleddes, blifvit endast för år 1870 beviljad!, men detsamma fortfarande
blifver för nämnda ändamål oundgängligen behöflig!, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att
berörda belopp, 40,061 R:dr 60 öre, måtte å ordinarie stat under omförmälda
anslag varda upfördt, för att allt framgent vara för det afsedda ändamålet att

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tillgå, och hvarigenom anslaget till indelta arméens och Wermlands faltjägareregementes
vapenöfningar nu skulle komma att bibehållas vid sitt i 1870 års
riksstat upptagna belopp 924,062 R:dr 8 öre.

Värfvade arméen.

Fortifikationen. Uti eu till Eders Kongl. Maj:t genom Chefen för Fortifikationen
insänd skrift har den vid Pontonier-bataljonen anställde Läkare,
Förste Batalj ons-Läkaren Doktor Herman Wilhem Hulphers. i underdånighet
anfört, hurusom nämnda bataljon på sednare åren genom tillkomsten af två
kompanier vuxit från den ursprungliga numerären af 120 man vid det första
Sappörkompaniet till den nuvarande styrkan af 360 man, men att läkareväsendets
utveckling vid bataljonen härmed långt ifrån hållit jemna steg, enär Läkarebefattningen
vid bataljonen endast bli hvit från 2:dra till lista Bataljonsläkares
grad och aflöning uppflyttad. Fn följd häraf vore, att Läkaren vid Pontonierbatalj
onen i afseende å förhållandet emellan göromål och aflöning befunne sig
i vida ofördelaktigare ställning, än läkande vid öfriga arméen. Vid värfvade
arméen voro nemligen för corps på en bataljon med föga större styrka än
Pontonier-bataljonen anställde så väl Regements- som 2:dre Bataljonsläkare,
under det Läkaren vid Pontonier-bataljonen hade att ensam bestrida läkarevården
för bataljonens hela styrka 360 man; och erinrades i öfrig! att äfven
vid indelta arméen, hvarest tjenstgöringen vore mindre trägen än vid den värfvade,
läkarevården vore bättre ersatt än vid den värfvade Pontonier-batalj onen.

Då föröfrigt det af Eders Kongl. Näjd vid sistlidne Riksdag framlagda
förslag rörande försvarsverkets ordnande uppi oge för Pontonier-bataljonen både
Regements- och 2:dre Bataljons-Läkare, har Doktor Hulphers nu i underdånighet
anhållit, att donna fråga, oberoende af hvarje större organisationsförslag
rörande arméen, måtte, i öfverensstämmelse med nämnda förslag, af Eders
Kongl. Maj:t till pröfning och afgörande i Nåder upptagas, eller ock att, derest
liden härför tilläfventyrs nu icke ansågs lämplig, en löneförhöjning af 800
R:dr måtte Batalj ons-Läkaren vid Pontonier-bataljonen beredas, mot förpligtelse
för honom att tills vidare ensam bestrida läkarevården vid nämnda bataljon.

Sundhets-Collegium, som häröfver i underdånighet sig utlåtit, har af
anförda skal tvekat att tillstyrka bifall till första alternativet uti BataljonsLäkaren
Hulphers underdåniga framställning.

Deremot och i betraktande deraf:

att Pontonier-bataljonen blifvit tillökad med en tredjedel af sin nuvarande
nummerstyrka efter den tid, då den till Bataljons-Läkaren Hulphers utgående
lön bestämdes;

Läkarevården
vid Pontonierbataljonen.

22 Bil, No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

att de läkare, Indika äro anställda vid eorpser, tillhörande indelta arméen
och räknande omkring en fjerdedel högre nummerstyrka än Pontonier-bataljonen,
hafva Regements-Låkare fullmakt och lön; och

att Doktor Ilulphers såsom Förste Batalj ons-L åkare fullgör både Regements-
och Bataljons-Läkares åligganden, och det vid garnisonstrupp, som fordrar
daglig tjenstgöring;

har Sundhets-Collegium i underdånighet förordat Bataljons-Läkaren Hiilphers
framställning sålunda, att han, så länge han är ensam läkare vid Pontonier-bataljonen,
må komma i åtnjutande af eu löneförhöjning af 800 R:dr.
hvarigenom hans lön blefve lika med den som af Regements-L åkare uppbäres.

I anledning af hvad sålunda i donna fråga förekommit och då den vid
Pontonier-bataljonen anställde läkare obestridligen är, i förhållande till sina
göromål, vida svagare Monad än hans vederlikar vid öfriga arméen, samt sä
.val Pontonier-Batäljonens styrka och organisation såsom särskild corps, som
ock beskaffenheten och omfattningen af läkarebestyren vid bataljonen, synas
mig påkalla Regements-Läkares anställande derstädes, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att det
till fyllnad i Regements-Läkoreaflöning erforderliga belopp R:dr 800: —
måtte af Riksdagen anvisas, att tilläggas det under rubrik
penningar i Fortifikationens anslag ingående belopp........... <> 168,620: 11.

hvarigenom penni ngebeloppet under detta anslag Lomme att

höjas till ................................................................................... hk dr 169.420: 11.

samt anslagets slutsumma att utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

MathåUm,,, för Mathållning för manskapet vid garnisonsregemenima. Beträffande detta
mai,siapet vid p™ utgörande 320.000 R:dr, har Eders ICongL Näjd, på sätt Stats-Rådsmenta,
n. protokollet för den 5 Januari 1869 utvisar, i sammanhang med det vid

nämnda års Riksdag framlagda förslag till reglering af utgifterna under riksstadens
4:de hufvudtitel för år 1870, låtit meddela Riksdagen, att anslagets
förhöjande till 420.000 R:dr redan då syntes af behof påkalladt. Enligt
hvad Armé-Förvaltningens Intendents-Departement i underdånigt betänkande af
den 10 November 1868 anmält, hade nemligen ifrågavarande anslag under
loppet af flera år visat brist, hvilken antogs vid 1868 års utgång komma att
uppgå till omkring 200,000 R:dr, och då berörda förhållande, hvilket härrörde
af de genom sednare årens svaga skördar ökade prisen å lifsförnödenheter,
jemte den, i följd af minskade arbetstillfällen för manskapet, uppkomna
inskränkning i regementenas
år 1868 komma att upphöra, äfven om, genom då inträffade prisfall å naturaartiklar,
bristen å anslaget under år 1869 blefve något mindre, hemställde
Armé-Förvaltningen, det Eders Kongl. Näjd täcktes åt Riksdagen åska anslå -

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 23

gets förhöjande med ofvannämnde belopp, 100,000 R:dr; men i betraktande
af statsverkets inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Armé-Förvaltningen
antydt, någon nedsättning i bristen under den närmaste framtiden syntes
vara att motse, ansåg Eders Kong!. Näjd någon framställning till Riksdagen
om förhöjning i berörda anslag då ej böra ega rum.

Emellertid har Armé-Förvaltningen nu uti underdånig skrifvelse af den

9 November 1869 gjort förnyad anmälan om behofvet af förhöjning i ifrågavarande
anslag med åtminstone 100,000 R:dr eller från 320,000 R:dr till
420,000, hvarvid Förvaltningen åberopat såsom skål ej mindre hvad, på sätt
ofvan finnes omförmäldt, Förvaltningen i dess underdåniga betänkande af den

10 November 1868 i sådant afseende anfört, än äfven den omständigheten att,
på grund af infordrade uppgifter från vederbörande regementen och corpser,
ifrågavarande anslag, som år 1868 understeg behofvet med 220,000 R:dr,
uppenbarligen kom me att för år 1869 visa en ytterligare brist af mer än

150,000 R:dr, samt att mathållningskostnaden innevarande år 1870, så vidt
densamma af upphandlingsauktionerna blefve beroende, syntes snarare böra
antagas tillväxa än förminskas i jemförelse med 1869 års enahanda kostnad.

På grund af de nu i afseende å ifrågavarande anslag anförda förhållanden,
och då deraf blifvit ådagalagdt att anslaget under loppet af flera år visat
sig för afsedt ändamål otillräckligt, samt angeläget är, att icke, genom fortvaron
af berörda missförhållande och ett ytterligare ökande af den uppkomna
bristen, alltför störa svårigheter må vid besörjandet af garnisonsregementenas
mathållning uppstå, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kong!. Näjd,
i öfverensstämmelse med hvad Armé-Förvaltningen underdånigst hemställt, täcktes
af Riksdagen i Nåder äska, att anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena må från sitt nuvarande belopp...... R:dr 320,000: —

varda med....................................................................................... » 100,000: —

förhöj dt till ................................................................................. » 420,000: —-

Då likväl nödigt är, icke allenast att anslaget bringas till det belopp, att
detsamma för framtiden blir för sitt ändamål tillräckligt, utan äfven att den
redan uppkomna och under innevarande år än ytterligare uppkommande bristen
varder betäckt, men jag ännu icke är i tillfälle att kunna upplysa, huruvida
de i sistnämnda hänseende af Eders Kong! Näjd anbefallda åtgärder
i förening med de anvisningar, som möjligen kunna för ändamålet göras på
de å anslagen under 4:de hufvudtiteln uppstående besparingar, må blifva för
syftemålets uppnående tillräckliga, anhåller jag i underdånighet att härom framdeles
få gorå den underdåniga framställning, hvartill omständigheterna må
kunna föranleda.

24 Bil. N:o 3 a) till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Beväringsmanskapets
vapenöfningctr.

Anslaget till
durchmarcheko
st nåder.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfningar. I den af Stats-Kontoret afgifva, bär
ofvan omförmälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning
har bemälda embetsverk, jemte anmälan om olägenheterna deraf, att de
s. k. förslagsanslagen i riksstaten uppfördes till lägre belopp, än hvarmed
utgiften i verkligheten utgått, meddelat uppgift å de förslagsanslag under
4:dé hufvudtiteln, hvilka år 1868 visat brist, äfvensom Stats-Kontoret uttalat
önskvärdheten deraf, att ifrågavarande slags anslag i riksstaten uppfördes med
belopp, så nära som möjligt motsvarande dem, hvarmed utgifterna visat
sig utgå.

Då likväl de af Stats-Kontoret härvid anmälda brister å 4:de hufvudtitelns
förslagsanslag för år 1868 är o, med undantag endast hvad angår anslagen
till beväringsmanskapets vapenöfningar och till rese- och traktamentspenningar,
antingen af särdeles obetydlig eller ock af tillfällig beskaffenhet,
anser jag Stats-Kontorets förevarande underdåniga framställning, i hvad
4:de hufvudtiteln angår, icke höra föranleda till annan åtgärd, än att nyssnämnda
två anslag föreslås att förhöjas till belopp, motsvarande de utgifter,
för hvilkas bestridande anslagen äro beräknade.

Med afseende således å det belopp hvartill utgifterna för beväringsmanskapets
vapenöfningar i allmänhet under flera år uppgått, äfvensom å den
minskning deri, som för framtiden möjligen torde i någon mon kunna beredas,
får jag, ehuru anslaget för år 1868 öfverskridits med mer än 230.000 K:dr.
i underdånighet hemställa, att anslaget för nämnda vapenöfningar, nu utgö -

rande.......................................... R:dr 500,000: —

måtte föreslås att med endast...................................................... » 100.000: —

förhöjas till..................................................................................R:dr 600,000: —:

och torde det tillåtas mig att här nedan i underdånighet föreslå den förhöjning,
jag anser behöflig i rese- och traktamentsanslaget.

Diverse anslag.

D nr chmarclie,-kostnader. Med afseende å. uppkommen minskning i utgifterna
från detta anslag har Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet i
underdånighet föreslagit eu nedsättning deri med 4,000 R:dr; och då jaganser
en sådan nedsättning utan olägenhet för det med anslaget afsedda ändamål
kunna ega rum, får jag i underdånighet hemställa, att ifrågavarande an -

Bil. N:o 3 a) till Kong]. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

slag, som nu utgör........................................................................ R:dr 12,000:= —

måtte föreslås att med.................................................................... » 4,000: —

nedsättas till ................................................................................... R:dr 8,000: —

samt med sistnämnda belopp fortfarande i stat upptagas.

Derjemte och på det att de å detta anslag, hvilket är af reservationsanslags
natur, under förflutna åren uppkomna besparingar må kunna tagas i
anspråk, för att, bland andra tillgångar, användas till betäckande af blåsten
ä anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kong], Magt täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,
att omförmälda besparingar, hvilka, enligt från Armé-Förvaltningen meddelad
uppgift, vid 1868 års utgång utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda
ändamål få till 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras.

Esse- och Iraktamentspenningar. På grund af hvad förut i anledning af
Stats-Kontorets underdåniga berättelse blifvit angående detta anslag anfördt,
och med afseende å det belopp, hvartill utgifterna å samma anslag under sednare
åren i allmänhet uppgått, får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, hvithet anslag för närvarande utgör......R:dr 58.000: —

må med......................................................................................... » 12,000: —

förhöjas till.....................................................................................R:dr 70,000: -—

Sedan jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar, jag
anser vid den under instundande Riksdag förestående reglering af utgifterna
under riksstatens 4:de hufvndtitel höra i afseende å ordinarie anslagen
ega rum, torde det tillåtas mig öfvergå till framställningen rörande de anslag
af mera tillfällig natur, hvilka under samma hufvndtitel för år 1871 blifva
af behof påkallade; hvarvid följande frågor förekomma:

l:o. Artilleri ehof.

Fält-artilleriet. Uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 1 November
1869 har t. f. General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Armé-Förvaltningens
Artilleri-Departement anmält, att behållningen å de för anskaffning
af fält-artillerimateriel anvisade extra statsmedel kunde antagas komma att vid
Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sand. 1 Åfd. 4

Anslaget til]
rese-och trakta-
merits-pennin -

Fält-artilleri et.

Infanteri-gevär.

26 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1869 års slut uppgå till i jemn! tal........................................ R:dr 48,000: —

och då härtill lades det af Riksdagen för år 1870 till ifrågavarande
ändamål beviljade extra anslag af................................. » 30,000: —

komrne under sistnämnda år att för anskaffning af fältart
ill erimateriel finnas disponibla.................................................. R-''dr 78,000: —

Den årliga kostnaden för tillverkning af berörda slags
materiel beräknas af t. f. General-Fält-Tygmästaren till högst__» 50,000: -—

och skulle härigenom alltså till år 1871 uppstå eu behållning
af .......................................................................................... » 28,000:

Derjemte har t. f. General-Fält-Tygmästaren anmält, att öfverskott till ett

sammanlagdt belopp af R:dr 15,259: 80 förefunnes å de vid föregående Riksdagar
beviljade extra anslag till nedannämnda, numera till fullo verkställda
anskaffningar, nemligen:

å 1861—1863 års anslag till refflade kanoner med dertill afpassade lavetter
samt öfriga fordon till tre fältbatterier;

å .1864—1866 års anslag till 12 st. refflade gröfre kanoner samt lavetter
med släpor jemte projektiler;

å 1867 års anslag till refflade kanoner, ammunitions vagnars inredning
in. in.; samt

å 1868 års anslag till tross- och expeditions vagnar;

Och enär, för den händelse ifrågavarande öfverskott finge för anskaffning
af fält-artillerimateriel användas, medelsbehofvet för nämnda ändamål under år
1871 blefve i det närmaste fyldt, har t, f. General-Fält-Tygmästaren, under
förmälan att den möjligen uppkommande bristen torde kunna fyllas af inflytande
försäljningsmedel, i underdånighet hemställt, att sammanlagda öfverskottsbeloppet
15,259 R:dr 80 öre måtte få till extra anslaget för anskaffning af
fältartillerimateriel öfverföras.

Infanteri-gevär. 1 afseende härå anmäler t. f. General-Fält-Tygmästaren.

att infateri-gevär af sednaste konstruktion, dels nya och dels förändrade, för
närvarande finnas:

vid arméen ............................................................................... 24,501

i förråden...................................................... 20,063

vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori färdiga till besigtning............ 2,714

och att vid samma faktori komma att under återstående delen åt

år 1869 fullbordas omkring...................................................................... 2,000

hvarförutan Husqvarna vapenfabriks aktiebolag genom kontrakt
förbundit sig att, innan nyssnämnda års slut, i särskilda terminer
leverera ............................................................................................................ 2,800

Transport 52,078

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

Transport 52,078.

hvarigenom alltså tillgången å infanterigevär af sednaste konstruktion
för arméen då komma att uppgå till omkring ................................ 52,000.

Att antalet färdiga gevär sålunda icke uppgänga till det, som enligt vid
sistlidna riksdag meddelade beräkningar antagits, hade sin orsak i flera omständigheter.

Vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori hade åtskilliga tillfälliga arbeten
måst utföras, såsom tillverkning af fixtures, modeller, besigtningsverktvg. försöksborrning
åt såsom prof inlemnade pipämnen in. m., hvarjemte gas blifvit
inledd uti hela faktoribyggnaden, hvilken undergått fullständig inre reparation;
och bada allt detta störande inverkat på faktoriets egentliga verksamhet.

Vid gevärsreparations,verkstäderna i Stockholm, Carlsborg och Christianstad,
hvarest förändring af aldra gevär till en del bort verkställas, hade personalen
större delen af året varit sysselsatt med besigtning, rengöring och
inöfning af de från arméen till ett antal af öfver 50,000 st. inlemnade gevär
af äldre konstruktion, under hvilken tid förändringsarbetet måst helt och hållet
nedläggas.

För öfrig! hade Husqvarna vapenfabriksaktiebolag, som antogs kunna
under år 1869 leverera omkring 10,000 nya gevär, endast åtagit sig under
samma tid en leverans af 4,800 stycken.

Denna förminskade tillverkning, jemte gevärsprisets nedsättning sedan
maskinarbetet numera blifvit infördt, måste emellertid hafva till följd att behållningen
å de för gevärstillverkningen anslagna medel komme att vid 1869
års slut uppgå till icke obetydligt högre belopp, än hvad föregående året
beräknats.

Behållningen å dessa medel utgjorde den 1 November 1869, sedan, jemlik
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 2 förutgångnc September, 80,000
It:dr blifvit till anslaget för kopparpatrontillverkning

Överflyttad^ .......................................... R:dr 616,426: 23.

eller med tillägg af såsom förskott till
Husqvarna vapenfabriksaktiebolag utbetalda
................................................. » 70,000: —

tillhopa R:dr 686,426: 23.

Häraf beräknades att till den 31
nästlidne December utgå:
till Carl Gustafs städs gevärsfaktori.
................... R:dr 80,000.

» Husqvarna vapenfabriksaktiebolag
... » 100,800. 180,800: -_

Transport 505,626: 23.

28 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om

Transport 505,626: 23.
Den härigenom uppkommande
behållning till innevarande år är af
t. f. General-Fält-Tygmästaren beräk -

nad i rundt tal till.............................. E:dr 505,000: 4-i

som tillsammans med årets anslag...... » 524,000: —

utgör en summa af

Vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori anser t. f.
General-Fält-Tygmästaren hädanefter, så framt ej oförutsedda
omständigheter mellankomma, höra årligen kunna
tillverkas minst 10,000 stycken nya gevär. Dä tjenstemannapersonalcns
aflöning, byggnaders och maskiners
underhåll m. fl. utgifter bekostas af ordinarie medel, har
t. f. General-Fält-Tygmästaren upptagit tillverkningskostnaden
vid berörda faktori endast till ett belopp, motsvarande
arbets-, material- och besigtningskostnaderna,
hvilka tillsammans antagas till högst 25 K:dr för hvarie
gevär.

II usqvarna vapenfabriksaktiebolag åter både hittills
icke velat åtaga sig större leverans än 700 gevär i
månaden. Bolaget uppbure nu 36 R:dr för hvarje levererad!
och godkändt gevär, och då härtill lades besigtningsmännens
traktamente, kunde priset för ett vid Husqvarna
förfärdigadt gevär beräknas till 36 R:dr 50 öre.
Vid gevärsreparationsverkstäderna kunde sannolikt, med
afseende å ofri ga arbeten, som derstädes förekomme, icke
mera än 3,000 gevär årligen förändras. Då härtill
erforderliga mekanismer svårligen kunde af faktorierna
tillhandahållas och således måste, åtminstone till en de],
tillverkas för hand, blefve priset för det förändrade
geväret jemförelsevis högt, och antoges komma att uppgå
till närmare 20 R:clr.

Utgifterna för gevärstillverkningen år 1870 skulle,
på grund af hvad sålunda anförts komma att utgöra:
för 10,000 gevär, tillverkade vid Carl Gustafs städs

gevärsfaktori .................................. R:dr 250,000: —

» 8,400 gevär, tillverkade vid Hus qvarna

faktori.............................. » 306,600: —

» 3,000 förändringsgevär.................. » 60,000: --—

Statsverket 1870.

R:dr 1,029,000: —

616,600: —

Transport 412,400: —

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 20

Transport 412,400: —

Och om denna summa afdroges från den här ofvan
för år 1870 beräknade tillgången, skulle derigenom uppkomma
eu behållning till år 1871 af................................. R:dr 412,400: —

Vid sistnämnde års början borde, enligt t. f. General-Fält-Ty gm äs tårens
beräkning, antalet nya och förändrade gevär uppgå till omkring 73,000 stycken,
men då detta antal icke kunde anses motsvara behofvet, och gevärstillverkniugen
alltså syntes böra under år 1871 fortfarande med skyndsamhet
bedrifvas, borde medelsbehofvet för detta år beräknas till samma belopp som

för år 1870 eller till ............................................................. R:dr 616.600: —

och då härifrån afräknades den vid samma års början, enligt

ofvanstående beräkning, befintliga tillgång af........................... » 412,400: -

uppstod eu brist af .................................................................. R:dr 204,200: —

för hvars betäckande extra anslag blefve erforderligt; men enär åtskilliga uti
den erforderliga anslagssumman ingående belopp endast kunnat approximativt
beräknas, har t. f. General-Fält-Tygmästaren ansett det extra anslaget för år
1871 kunna nedsättas till i rundt tal 200,000 R:dr, samt alltså i underdånighet
hemställt, att för år 1871 måtte för tillverkning och förändring af infanterigevär
äskas ett extra anslag af Ii:dr 200,000.

Köp par patroner. Utom den ammunition, som, beräknad efter 30 patroner
per man, alltid bör finnas vid arméen att tillgå, och som uti regementenas
och corpsernas egna förråd förvaras, uppgick, enligt hvad t. f. GeneralFält-Ty
gmästaren anmält, behållningen af skärpa patroner den 1 sistlidne November
till 5,040,000 stycken. Till 1869 års slut komme att förfärdigas
ytterligare 500,000 stycken hylsor.

Behållningen å anslaget för donna tillverkning utgjorde nyssnämnda dag,
sedan, jemlik! ofvanberörda Nådiga Bref af den 2 nästlidne September, 80,000

B:dr blifvit dit från gevärsanslaget öfverflyttade, ett belopp af R:dr 49,657: 34.
Under återstående delen af året antages komma att utgå...... » 20,000: -.....

så att behållningen till innevarande år skulle blifva, i jGrant tal, B:dr 30,000: —

och då härtill lädes dels 1870 års extra anslag................... » 80,000: —

dels värde! af återställda hylsor efter vid 1869 års vapen öfningar

förbrukade patronel-, beräknadt till .......................... » 8,000: —

komme alltså den för kopparpatron ti 1 ] verk n inge 11 under innevarande
är disponibla tillgång att utgöra ..............................R:dr 118,000: —

Kostnaden för eu patron, då, såsom vanligt, krut och bly ej toges i
beräkning, uppginge för närvarande, enligt t, f. General-Fält-Tygmästarens
uppgift, till omkring 3,5 öré. För nyssnämnda, under innevarande år tillgång -

Koppar

patronel

30 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1870.

liga belopp kunde alltså tillverkas 3,370,000 patroner. Då härifrån afräknades
hvad under året förbrukades, eller omkring 1,300,000 patroner, komme behållningen
i förråden sålunda att ökas med 2,070,000 och vid innevarande
års slut utgöra 7,610,000 stycken.

Uppå af t. f. General -Fält- rl'' ygmästaren hos mig framställd förfrågan angående
det antal kopparpatroner, som för annéen ständigt borde finnas att
tillgå, hade blifvit honom till svar meddeladt, att innan arméens behof af
sådana patroner kunde anses fyldt, tillgången derå borde utgöra 10 millioner,
hvaraf dock halfva antalet tills vidare icke borde laddas.

Vid 1871 års början skulle alltså en brist i det erforderliga antalet
förefinnas af 2,390,000 stycken, och om fyllandet af donna brist fördelades på
två år, borde under 1871 tillverkas 1,195,000 för förråden och dessutom
det antal, som motsvarade hvad till förbrukning under samma års vapenöfningar
erfordrades, eller tillhopa i jemnadt tal 2,500,000 stycken. Kostnaden härför
vippgalge, enligt ofvannämnda pris, till omkring 87,500 K:dr; och, då kostnaden
för den under året erforderliga lösa ammunition, under förutsättning att
förbrukningen deraf ej komme att öfverstiga den vanliga, ansåges kunna af
ordinarie statsmedel bestridas, skulle ofvannämnde kostnadsbelopp, minskadt
med värdet af återlemnade kopparhylsor efter förbrukade patroner, utgöra det
för året erforderliga anslag.

På grund af hvad sålunda anförts har t. f. General-Fält-Ty gmästaren
derföre i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
aska ett extra anslag att under år 1871 utgå för tillverkning af kopparpatroner
med R:dr 80,000.

I anledning af den nu af t. f. General-Fält-Tygmästaren lemnade utredning,
rörande förhållandet med så val anskaffningen af fält-artillerimateriel
som tillverkningen af infanteri-gevär och kopparpatroner, och då jag till alla
delar instämmer i hvad t. f. General-Fält-Tygmästaren yttrat i afseende å
den utsträckning, hvari så väl anskaffningen af fält-artillerimateriel som tillverkning
af infanteri-gevär och kopparpatroner borde under nästa stats-regleringsperiod
bedrifvas, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl.
Näjd täcktes dels begära Riksdagens medgifvande, att de öfverskott till ett
sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr 80 öre, Indika, enligt t. f. General-FältTygmästarens
anmälan, å åtskilliga vid föregående riksdagar för numera till
fullo verkställda anskaffningar beviljade extra anslag uppstått, måtte få till
extra anslaget för anskaffning af fält-artillerimateriel öfverföras, dels ock af
Riksdagen äska anvisande för år 1871 af följande extra anslag, nemligen:
för tillverkning af nya och förändring af äldre infanterigevär R:dr 200.000: -

» tillverkning af kopparpatroner ...............................................»- 80,000: ■

eller tillhopa R:dr 280,000: —

Bil. N:o 3 a) till Kongl, Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 31

2:o. Fortifikationsbehof.

Uti ofvanberörda underdåniga framställning angående de för fästningsbyggnadsarbetena
år 1871 erforderliga extra anslag, bär Chefen för Fortifikationen,
med erinran att under förflutna året några förändringar i befästa ingsväsendet,
föranledande rubbning i antagna planer för våra befästningsarbeten,
ej inträffat, i underdånighet anfört hurusom det fortfarande vore striden emellan
de grafva kanonerna och pansaret, jemte de deraf följande förändringarna
i fästningsverkens anordningar, som hufvudsakligen sysselsatte Ingeniörerne i
alla länder, och att, ehuru donna strid ännu ej ledt till några afgörande
resultat, frågan dock hade i väsendtlig mån klarnat genom de praktiska försök,
som i stor skala med ofantliga kostnader under flera år pågått, förnämligast i
England, och Indika de under sistlidne höst i Sverige utförda skjutförsök mot
pansartafla i sin mån bestyrkt. De enda bepansringar af kustbatterier, som
veterligen ännu voro utförda, inskränkte sig till ett par batterier vid Cronstadt,
Indika dock blifvit konstruerade efter olika modeller och egentligen voro att
betrakta såsom försök, samt de för ej lång tid tillbaka af England förfärdigade
s. k. Malta- och Gibraltar-sköldarna, Indika sedermera hade ansetts erfordra
eu ej obetydlig förstärkning. Jernkonstraktionernas tillämpning å befästningskonsten
fortfore emellertid afl i de större länderna, och särskild! i England,
Preussen och Ryssland, utgöra föremål för så väl teoretiska undersökningar
som praktiska försök, och det med en ifver och en uppoffring af penningar, som
gåfve anledning till den förmodan att man ganska snart skulle få se dem tillämpade.
Våra fästnin^byggnader hade visserligen ännu ej framskridit så
långt, att några pansarsköldar der skulle kunna under nästkommande statsregleringsperiod
insättas, men det vore dock anledning hoppas, att, vid afgifvande!
af nästa förslag öfver medelsbehof för landets fästningsarbete!!, ritning
å de första jernpansar, som vid Fredriksborgssundets försvar erfordrades, skulle
kunna till Eders Kongl. Majrts godkännande öfverlemnas.

För år 1871 har Chefen för Fortifikationen alltså, under åberopande i
öfrig! af sitt underdåniga memorial af den 14 November 1868, hvithet i lmfvudsakliga
delar blifvit 1869 års riksdag meddelad!, i underdånighet föreslagit,
att endast följande anslag må af Eders Kongl. Maj:t hos den snart sammanträdande
Riksdagen äskas, nemligen:

för Carlsborgs fästningsbyggnad:

De arbete!!, som derstädes påginge, utgjordes af dels slutvärnets inredning,
hvarför den återstående kostnaden den 1 Januari 1869 beräknades till

100,000 R:dr, deraf dock redan för hvardera af åren 1869 och 1870 bevil -

32 Bil. N:o Sa) till Kong]. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

jats 25,000 B:dr; dels per sedelförrådshus för Armé-Förvaltningens IntendentsDepartement,
för hvilken byggnad kostnadsförslaget slutade på en summa af
239,300 B:dr, deraf för hvardera af åren 1869 och 1870 anvisats 60,000
B:dr; dels ock fortsättning af allmänna retranchementet, numera fästningens
kufoudvall mot landsidan.

Till dessa arbeten har Chefen för Fortifikationen i underdånighet föreslagit,
att följande summor måtte för år 1871 begäras, nemligen, till fortsättande:

af slutvärnets inredning................... B:dr 25,000: —

» persedelförrådet............................................................................ 1 60,000: —

» hufvudvallen ........................................................ » 15,000: —

Summa B:dr 100,000: -—;

för befästningarna i Stockholms skärgård:

De arbeten, som å detta område borde under år 1871 utföras, utgjordes,
enligt 1867 års befåstnings-komités förslag, dels af fortsättandet af skansanläggningen
å Bintiö östra ända vid Fredriksborgssundet, dels ock af påbörjandet
af de nya försänkningarna. Enligt samma Komités beräkningar vore kostnanaderna
för skansanläggningen vid Fredriksborgssundet uptagna till 499,590
B:dr för sjelfva skansarna samt till 779,017 B:dr 60 öre för jerntornen och
pansarsköldarna, utom en i bestyckningsplanen uptagen kostnad af 270,000
B:dr till 15 vridbara pansarsköldar för de å skansarnas vallgångar upställda
kanoner; hvilken sednare kostnad dock af Vapen- och Befästnings-Komitén ansetts
höra höjas till 450,000 B:dr. Af dessa summor hade förut blifvit beviljade:
för år 1867, 100,000 B:dr; för år 1868, 50,000 B.dr; för år 1869,
87,400 B:dr; och för år 1870, 87,400 B:dr, eller tillhopa 324,800 B:dr;
och har Chefen för Fortifikationen nu hemställt, att jemväl för år 1871 måtte
äskas eu lika summa som den för år 1870 beviljade eller 87,400 B:dr. Samtidigt
med dessa skansars byggande borde äfven de nya försänkningarnas utförande
jemte förstärkandet af de äldre och slutligen öpnandet af genomfarten
i Fredriksborgssundet ega ruin. Uti 1867 års betänkande voro dessa arbeten
uptagna till eu kostnad af 282,630 B:dr, och nyare beräkningar hade bestyrkt,
att donna summa borde blifva tillräcklig, under antagande att utfyllningen af
de grusbankar, som skulle utgöra försäkningarnas hufvudmassa, kunde ställas
på entreprenad. Arbetet kunde ock lämpligen fördelas på tre somrar, hvarigenom
de utfyllda bankarna finge tid att sätta sig. Men för att en entreprenör
skulle våga åtaga sig ett så betydande arbete, hvithet fordrade störa förlager
till anskaffande af pråmar och bogserfartyg in. in., blefve det oundgängligen
nödigt att kunna med honom upgöra ett bindande kontrakt för hela

arbetet,

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870.

arbetet., hvartill åter erfordrades, att hela den beräknade kost.nadssumman på
en gång beviljades, ehuru fördelad att utgå med J under hvartdera af de tre
arbetsåren.

På nu anförda skål har Chefen för Fortifikationen derföre i underdånighet
hemställt, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes till befästningsarbetena i Stock -

holms skärgård af Riksdagen begära:

till skansarbete! vid Fredriksborgssundet år 1871..................Rall- 87,400: —

samt till försänkningarna uti de dertill bestämda sunden en
summa af 282,630 R:dr, att utgå med j under hvardera
åt åren 1871, 1872 och 1873, eller för år 1871
med ......................................................................................... » 94,200: —

Summa R:dr 181,600: —;

Carlskrona skärgård:

Med erinran derom att Riksdagen under tre på hvarandra följande år
funnit sig förhindrad bevilja de anslag, Eders Kongl. Maj:t begärt för fortsättande
af befästningsarbetena vid Carlskrona, har Chefen för Fortifikationen,
under antagande att anledningen till nämnda förhållande förnämligast vore att
söka i Riksdagens önskan att så litet som möjligt splittra de medel, som kunde
till befästningarna anvisas, förmält sig anse ändamålslöst att för nästa statsregleringsperiod
ifrågasätta något anslag till befästningsarbeten i Carlskrona
skärgård. Då emellertid den tanken hos mången torde finnas, att man i händelse
af ett hastigt påkommande krig skulle kunna genom provisionela försvarsanstalter
sätta Carlskrona i säkerhet, och att således de permanenta befästningsarbetenas
afstannande äfven ur militärisk synpunkt ej vore till någon verklig
skada, ansåge Chefen för Fortifikationen sig pligtig att Öppet och oförbehållsamt
uttala den sanningen, att Carlskrona, utan permanenta befästningar och
isynnerhet utan en genom en permanent försänkning betydligen förminskad
bredd® af störa inloppet, ej kunde försvaras mot ett allvarsamt anfall åt eu vår
egen betydligt öfverlägsen flotta. Lika visst som det vore, att Carlskrona,
Sveriges bäst belägna och snart sagd! enda verkligen fullgoda örlogshamn, med
tillhjelp af tjenliga befästningar kunde lättare försvaras än de flesta andra
större örlogsetablissementer i Europa, ehuru kostnaderna för mot nutidens kraf
svarande befästningar derstädes alltid måste uppgå till betydliga summor, lika
visst vore det ock, att ingå provisionella anläggningar, intet, om än så betydligt
antal trupper eller i hast derstädes uppställda kanoner, kunde betrygga denna
ypperliga hamn mot att falla i fiendens hand. Om Sverige råkade i krig med
snart sagd! hvilken som helst af sina grannar, skulle Carlskrona, i sitt nu Bih.

till Jiitsd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afl. 5

34 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1870.

varande ofullkomliga försvarsskick, efter afl sannolikhet blifva operationsföremål
för fiendens flotta, dels emedan hvar och eu tilltagsen sjöman insåge, att han
här kunde skörda en triumf, dels ock emedan Carlskrona hamn erbjöde många
och störa fördelar för en i Östersjön opererande flotta. För oss återstod^ då
att genom provisoriska anläggningar söka afhålla fienden, ehuru med föga
utsigt att deruti lyckas, men med gifven uppoffring af krafter och materiel,
som i sådant fåll vore val behöflig!! på andra ställen, — eller ock att genom
etablisementets utrymmande och de der befintliga befästningars demolerande
spara våra rörliga stridskrafter och minska fiendens triumf. Båda dessa alternativ
skulle kännas påkostande och förödmjukande, då det gällde den sedan
två århundraden erkända hufvudstationen för Sveriges flotta, hvars fall ej kunde
undgå att gorå ett för oss olycksbådande intryck i Europa. Det vore ock
derföre angeläget att Svenska folket på förhand erhölle kännedom om hvad
det hade att befara och hvaruti orsaken härtill vore att söka. Eu flottstation
och en örlogshamn, som ej kunde försvaras, skulle, enligt Chefens för Fortifikationen
åsigt, ej kunna undgå att vara ett ständigt föremål för oro och

bekymmer, till dess den blefve antingen satt i försvarbart skick eller ock —

utrymd.

I anledning af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, och då

Eders Kongl. Näjd, vid föredragning den 14 sistlidne December af den år

1867 för granskning af planerna för fästningsbyggnaderna vid (.''aidsborg, Waxholm
och i Carlskrona skärgård tillsätta Komités underdåniga betänkande af
den 7 December nämnda år, jemte deröfver af Vapen- och Befästnings-Komitén
äfvensom af Chefen för Fortifikationen afgifna särskilda yttranden, täckts i
Nåder förordna, dels att det af Chefen för Fortifikationen, enligt Nådig befallning,
den 13 Augusti 1869 afgifna förslag till förenkling af planen för attackeller
landt-fronterna å Carlsborgs fästning, så vidt berörda förslag blifyit af
bemälde Chef till godkännande hos Eders Kongl. Näjd anmäldt, skulle, under
de af samme Chef tillika ifrågaställda förbehåll, tjena till ledning vid afgifvandet
af förslag till arbetsplaner för Carlsborg, dels ock att det af förbemälda,
är 1867 nedsätta Komité afgifna förslag, i hvad det rörer försvaret i Stockholms
skärgård, uti hvilket förslag Vapen- och Befästnings-Komitén samt nuvarande
Chefen för Fortifikationen hufvudsakligen instämt, och i öfverensstämmelse
hvarmed 1870 års befästningsarbeten i sistnämnda skärgård äfven
blifvit bestämda, skulle, med iakttagande af hvad Vapen- och BefästningsKomitén
samt Chefen för Fortifikationen i afseende å verket vid Fredriksborgssundet
sammanstämmande anmärkt, tjena till ledning vid upgörandet af planerna
till framtida arbeten i berörda skärgård; samt då de af Chefen för Fortifikationen
nu för år 1871 föreslagna arbeten, så vidt de afse sjelfva befästningarna,
ingå i de af Eders Kongl. Näjd. enligt hvad nyss nämndt är, godkända för -

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1870. 35

slag, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen
i Nåder äska:

att för Carlshorgs fästningsbyggnad måtte för år 1871 anvisas:

till slutvärnets inredning..........................................R:dr 25,000: —

« fortsättande af persedelförrådsbyggnaden...... » 60,000: —

» hufvudvallen......................................................... » 15,000: — 100 000'' ■

att för befästningarna i Stockholms skärgård jemväl må för
samma år anvisas:

till skansarbetet vid Fredriksborgssundet...............R:dr 87,400: —

samt att, med beviljande af hela den för försänkningarna
i de dertill afsedda sunden i nämnda
skärgård beräknade kostnadssumma 282,630
R:dr, J deraf måtte anvisas att för år 1871
utgå i jemnt tal med..................................... » 94,200: —

181,600:

eller tillhopa för fortifikationsbehof år 1871 R:dr 281,600: —.

3:o. Beklädnadsbehof.

Armé-Förvaltningens Intendents-Departement, som har sig anförtrodt ombesörjandet
af arméens och beväringsmanskapets beklädnad, har uti ofvan omförmälda
betänkande af den 9 nästlidne November i underdånighet anmält, att
det extra anslag af 189,000 R:dr årligen, hvilket i följd af den med 1859
vidtagna förlängningen i beväringsmanskapets vapenöfningar sedermera utgått
för vidmakthållande af nämnda manskaps beklädnad, fortfarande är för berörda
ändamål erforderligt;

Och får jag i anledning deraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Näjd täcktes af Riksdagen i Nåder äska ett extra anslag af 189,000 Rdr, att
för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad jemväl under år 1871 utgå.

4:o. Topografiska corpsens arbeten.

I betraktande af angelägenheten deraf, att Topografiska corpsens arbeten
till fullbordande af dess karteverk må utan afbrott få fortgå, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen äska, att ett
lika belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 R:dr, må till
kostnadernas bestridande för ifrågavarande arbeten äfven under år 1871 utgå.

36 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

5:o. Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Sedan flera år tillbaka har ett extra anslag 9,000 R:dr varit anvisadt,
att enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare
af arméens särskilda hufvudvapen som kunde vara hugade att inträda i aktiv
krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, hvars
armé till större eller mindre del befunne sig på krigsfot, med Eders Kongl.
Maj:t förbehållen rätt att, hvad af anslaget kunde inom året komma att besparas,
få ett följande år disponera.

Enär jag anser för arméens Officerare, med afseende å deras utbildning
för krigar-yrket, vara af synnerlig vigt, att få inhemta kännedom om främmande
länders krigsinrättningar samt deltaga i deras arméers krigsoperationer,
synes mig det ifrågavarande anslaget fortfarande höra för ofvannämnda ändamål
blifva att tillgå. Då det likväl stundom kan för Riksstyrelse!! vara af
vigt att kunna bereda Officer anställning vid någon viss makts armé, utan afseende
på, huruvida den ens till någon del är ställd på krigsfot eller ej, men
hinder härför mott i den vid anslaget hittills fästade bestämmelse, att den makt,
i hvars krigstjenst Officer med understöd af berörda anslag inträdde, skulle
hafva sin armé till större eller mindre del ställd på krigsfot, anser jag nämnda
bestämmelse böra för framtiden från vilkoren för anslagets beviljande uteslutas;
och får jag i öfverensstämmelse härmed i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Majrt täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att ifrågavarande anslag må
till oförändrad! belopp äfven under år 1871 utgå och enligt Eders Kongl.
Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda
hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i
vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills
för Eders Kongl. Maj:t att, hvad af anslaget kan inom året komma att
besparas, få under ett följande år disponera.

6:o. De frivilliga skarpskytteföreningarna.

Vid 1869 års Riksdag täcktes Eders Kongl. Maj:t, uppå min derom
gjorda underdåniga framställning, i Nåder åska för skarpskytteväsendets befrämjande
ett extra anslag till lika belopp som för år 1869 och flora föregående
år beviljats, eller 90,000 R:dr, men denna Eders Kongl. Maj ds Nådiga
framställning blef endast i den mån af Riksdagen bifallen, att till skarpskytteväsendets
befrämjande för år 1870 anvisades en summa åt 70,000 R:dr.

Bil N:o 3 a) till Kanyl. Muj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1370. 37

Under år 1869. då anslaget utgick med det högre beloppet, 90,000 B.rlr,
har, i likhet med hvad år 1868 egde ruin, eu allmän skjuttätiingsfest vant i
hufvudstaden anordnad, deruti medlemmar af rikets samtliga skarpskytteföreningar
inbjudits att deltaga, och hvartill Eders Kong!. Maj:t täckts af årets anslag
anvisa en summa af 4,000 R:dr. Dessa skjuttäflingar, Indika fortfarande med
allmänt och stegradt deltagande omfattas, synas mig. i den män de hinna utbildas
och blifva mera allmänna, höra blifva eu mäktig häfstång för skjutfärdighetens
befrämjande inom vårt land.

Till utdelning åt skarpskytteföreningarna har under är 1869 varit afsatt,
ett sammanlagdt belopp af 78,890 R:dr; men enär åtskilliga föreningar jemväl
då uraktlåtit att fullgöra de för medlens utbekommande stadgade vilkor, har
härigenom samt genom de från nästföregående år reserverade medel uppstått
eu behållning, som, enligt af vederbörande tjensteman i Armé-Förvaltningen
meddelad uppgift, den 28 sistlidne December utgjorde 32,899 E:dr 46 öre,

Donna behållning är dock på långt när icke tillräcklig till kostnadernas
bestridande för inrättandet af de för skarpskytteföreningarna och arméen gemensamt
afsedda skjutbanor i landets särskilda delar, hvartill kostnadsförslag
till Eders Kong! Näjd inkommit. Under den 31 sistlidne December har Eders
Kong!. Näjd, på grund af inkomna förslag, täckts till eu början meddela föreskrift
om skjutbanors inrättande för de inom Malmöhus, Christianstads samt eu
del af Kronobergs och Kalmar län befintliga skarpskytteföreningar, med rättighet
för Södra och Norra Skånska infanteriregementena samt Kronobergs och
Kalmar regementen att samma baner för sitt manskaps skjutöfningar begagna.
Kostnaderna för dessa skjutbanor jemte nödiga skotthus, till h vil ka sednare
ritning och kostnadsförslag blifvit genom Chefen tör Fortifikationen uppgjorda,
synas mig, på grund af hvad de inkomna förslagen gifva vid handen, icke
kunna beräknas lägre än till sammanlagdt omkring 26,000 B:dr; och det derefter
återstående beloppet är det min afsigt att föreslå till användande dels för
fullkomnande af en skjutbana med skotthus åt Stockholms skarpskytteförening
och dels till dylika baner för andra föreningar så långt medlen dertill förslå.

På grund af hvad sålunda anförts, och alldenstund skjutbanor äfven inom
de öfriga länen böra. i den mån tillgängliga.medel sådant medgifva, för skarpskytteföreningarnas
och arméens gemensamma behof inrättas, vore det visserligen
önskvärd! att anslaget till skarpskytt^väsendet för år 1871 blefve bestämdt
till 90,000 B:dr; men i anledning af sistlidne Riksdags beslut i donna
fråga, anser jag mig höra inskränka min hemställan dertill, att Eders Kongl.
Näjd måtte täckas af Riksdagen i Nåder åska för år 1871 ett extra anslag
af 70,000 B:dr, att, på sätt för innevarande år redan finnes medgifvet, enligt
Eders Kongl. Maj:ts hopropande användas dels till priser vid större skjuttäflingsfester,
dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna, dels ock för andra

38 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N-''o 1, om Statsverket 1870.

ändamål, egnade för skarpsky tteväsendets befrämjande, såsom skjutbanors inrättande
in. m.

7:o. Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 8 nästlidne December har Direktionen
öfver arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under sednare tiden
med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af den pensionskassan
åliggande pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 9 Februari 1858.

Beträffande först det för upprätthållande af den Pensionskassan åliggande
pensionering beviljade anslag, hvithet, inberäknadt det Pensionskassan med
8,820 R:dr tillkommande förhöjda vederlag för de uti Wadstena Krigsmansimskassas
äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna,
från och med 1856 utgått med 85,500 Rdr, så hade, enligt hvad
Direktionen uti underdånig skrifvelse den 2 December 1868 uppgifvit, de
utöfver detta anslag under åren 1861—1865 uppkomna brister blifvit med
1866 och 1867 årens öfverskott till så stor del betäckta, att vid sistnämnda
års slut endast återstod en brist af 4,682 R:dr 35 öre, hvilken med 1868
års anslag blifvit betäckt; hvarjemte detta anslag derutöfver lemna! ett öfverskott
af 20,644 R:dr 82 öre, hvilket belopp komme att till Ståts-Kontoret
äterle ver pras; och som tillkomst och afgång bland kassans pensionärer under
den sednare liden nära motsvara! hvarandra, har Direktionen ansett ifrågavarande
anslag till sitt nuvarande belopp jemväl för år 1871 blifva för sitt
ändamål tillräckligt.

Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag, så hade
under de sednare åren den årliga förhöjningen af utbetalningarna å detta anslag
för hvarje år i medeltal något öfverstigit 15,000 R:dr, och som utgifterna
för år 1869 vid sista ståtsregleringen ansågos komma att uppgå till 200,000
Rdr. bestämdes 1870 års anslag till 215,000 R:dr. Nu både det emellertid
visat sig att 1869 års utgift uppginge till omkring 201,200 R:dr och således
komme att med ett mindre belopp gravera 1870 års anslag.

Ehuru, vid det förhållande, att ett betydlig! antal af arméens befäl uppnått
den för fyllnadspensions erhållande erforderliga ålder och tjenstetid, det
icke vore möjligt att redan nu med visshet bestämma behofvet för år
1871, såsom beroende på framtida tillkomst och afgång bland pensionärerne,
syntes likväl för närvarande och intilldess afgången bland de pensionärer,
hvilka erhållit fyllnadspension, hunnit blifva större, ofvan omförmälda beräkningsgrund
lämpligast kunna fortfarande följas och således, med tillägg af

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ta Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 39

15,000 R:dr till de för år 1870 beviljade 215,000 R:dr, anslaget för år 1871
bestämmas till 230,000 R.dr.

I anledning af de sålunda af Direktionen öfver arméens pensionskassa
anförda förhållanden, får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders
Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med Direktionens tillika gjorda anhållan i
Nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det ärliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande
af arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte
för åi 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisad!,
, eller 85.500 R:dr, med skyldighet för pensionskassan att till RiksgäldsKontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna. och under enahanda vilkor i
(ifrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med
förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper
hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret behörigen ådagalägga,
om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig! samt
att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna.

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858
och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens
gjorda beräkning, bestämmas för år 1871 till 230,000 R:dr, att användas till
betäckande af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år
kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas
sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1
Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets
belopp, med afsilande räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt
att de sålunda för annéens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i
likhet med hvad vid de två sistförfluten riksdagarna iakttagits, få under riksstatens
9:de hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet
meddelas.

8:o. F. d. Landtvärnsman.

Enär, vid det förhållande att under,stödsbeloppen till de från 1808 och
1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman hittills icke
kunnat bestämmas till högre belopp än 21 R:dr 50 öre, det härtill för innevarande
o år anvisade'' extra anslag af 20,000 R:dr synes äfven för nästkommande
år 1871 blifva till oförminskad! belopp behöflig! för jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen i'' Nåder begära
ett anslag af 20,000 R:dr, att under är 1871 för ofvannämnda ändamål an -

40 Bil. N:o 3 a) till Kom/l. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

våndas; lärande äfven detta anslag få under Biksstatens 9:de hufvudtitel upptagas,
samt underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga Ledamöter täcktes
Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder gilla och bifalla
hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under
4:de hufvudtiteln samt de för Landtförsvarets behof ifrågasatta
nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i
Girigt blifvit af Departemets-Chefen föreslaget och hemstäldt;
och skulle angående hvad Kongl. Maj:t härutinnan,
beträffande statsreglering^, sålunda i Nåder beslutit, utdrag
af Protokollet Finans-Departementet meddelas, för att
läggas till grund vid författandet af ICongl. Maj:ts Proposition
om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den körnare
att röra Landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende
hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott
tillhandahållas.

2:o.

Vidare och med anmälan, att en af framlidne Kaptenen vid Svea Artilleriregemente,
Majoren E. af Klerckers enka, Sofia Bergh, hos Kongl. Maj.t gjoid
underdånig ansökning om pension å allmänna indragningsstaten jemväl blifvit
af Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet Abelin, inför Stats-Rådets
öfriga Ledamöter till underdånig föredragning beredd, uppläste Statsrådet Friherre
af Ugglas ett af Statsrådet Abelin afgifvet skriftligt yttrande i ämnet af
följande lydelse:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökningsskrift har afiidne Kapitenen
vid Svea Artilleriregemente, Majoren i arméen Echard af Klerckers enka
Sophia af Klercker, född Bergh, — under åberopande dels af mannens i lifstiden
långvariga verksamhet i statens tjenst samt hans derunder utförda värf,
hvaribland särskild! omnämnes, hurusom, under 1813—1814 års krig, icke
mindre än 68 stycken vid Gluckstadt eröträde grafva metall-kanoner blifvit
genom hans åtgärder, under särdeles svåra omständigheter, åt Svenska staten
räddade, dels ock af sökandens egna fattiga omständigheter och, vid framskriden
ålder af öfver 68 år, försvagade helsa, — i underdånighet anhållit,

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 41

det Kong]. Maj:t måtte täckas till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta
Nådig Proposition om årlig pension åt sökanden till belopp af 300 R:dr.

Majoren af Klerckers rid ansökningen fogade tjensteförteckning visar, att
lian, som var född år 1787, blifvit Officer redan 1803, bivista! krigen 1805,
1808—1809, 1813—1814, under hvilket sistnämnda lian, bland annat, deltagit
i slagen vid Grossbeeren, Dennevitz och Leipzig.

Enligt vid ansökningen fogade läkare- och prest-attester är sökanden sjuklig,
så att hon, vid nu upphunnen ålder af mer än 68 år, icke kan genom arbete
sig försörja, och befinner sig i torftiga vilkor, hvilket sednare äfven bestyrkes
genom utdrag af bouppteckningen efter aflidne mannen; utvisande berörda utdrag,
att behållningen i boet uppgått till endast 31 R:dr 12 öre. Majoren
af Klercker var i tjenst till sin död i Februari 1869 och hade således tjent
såsom Officer i mer än 65 år.

I betraktande af framlidne Majoren af Klerckers långvariga och hedrande
verksamhet i rikets tjenst och då hans efterlemnade enka Sofia af Klercker,
född Bergh, efter hvad styrkt blifvit, befinner sig. vid öfver 68 års ålder,
sjuklig och i torftiga vilkor, anser jag mig höra i underdånighet hemställa,
det Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig framställning om
hennes uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af eu pension af 300 R:dr.

Kong!. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets (Kriga Ledamöters
underdåniga tillstyrkan, till Departements-Chefens
sålunda gjorda hemställan lemna Nådigt bifall; och skulle
härom utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas,
för iakttagande vid regleringen af Riksstatens 9:de hufvudtitel.

Ex protocollo
J. H. E. von Knorring.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1 Sami. 1 Åfd.

42 Bil. N:o ?> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 11 om Statsverket 1870.

s w

''• o

Lif-Reg:ts Grenadier-Corps......

l:a L i f-grenadi er-Regem eu tet
! 2:a d:o

Westgöta Regemente...............

| Smålands Grenadier-bataljon..

| Uplands Regemente.........

i Skaraborgs d:o .........

Södermanlands d:o .........

| Kronobergs d:o .........

| Jönköpings d:o .........

| Dal- d:o .........

| Helsinge d:o .........

: Elfsborgs d:o .........

| Westgöta Dals d:o ........

| Hokus läns d:o .........

; Westmanlands d:o .........

500

Norrbottens Fältj ägare-Corps..
Westerbottens d:o
Kalmar Regemente...............

Nerikes d:o

Wermlands d:o ...............

Jemtlands Fältj ägare-Corps......

Norra Skånska lnfanteri-Reg:t
Södra d:o

Hallands Fältjägare-Corps...

Wester-Norrlands Reg: te......

Kalmar Fältjägare-Corps......

Att ställas på vakans .........

116

Summa

136

1,080

1,000

164

300,''500 1,244

1,000

— 500

1,080

103

1,080

120

17j 75

1,080

20 20

1,000| 1,000(500 1,200| 1,200 1,200(1,100 1.100

1,200

*) deraf äro 3 rotar i Sårna befriade från rotering i fredstid,
") brutna rotar.

Bil No 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1870. 43

Bil. N:o 1.

cre

3 a:

CD S -

dd td

3 |
3 5T

P: Z

L e= tv

I Pr1
tw Po

« g

td

750

1,080

1,080

— i 56

450

— 120

64

904

65

1,080

55

384

99

460

1,080

730

36

10

10

908?

99

52

13

?500? — ! —

j982

25

997

**

>2

**) 5

364

550

490

329

50

44

500

1,080

1,000

1,000

500

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,000

1,080

500

500

1,080

1,000

1,000!

500!

1,000;

1,000

500

1,000

500

1,007

24,460 |

I I

1,200)1,200|l,200|904jl,200|483|460|l,100j 766 908|525

984|l,002)1,897| 50 | 44 | 25,467?

44 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 2.

Förslå g

till aflönings-stat för Wester-Norrlands Regemente samt Hallands
och Kalmar Fältjägare-Corpser.

ce

1*

p- >

g o?

SL ^ B i

Wester-Norriands Regemente.

sr

® 5*

eg er?

-= S E

O ^ ^5 1

o 3 Sb

4 p o:

Staben.

?

O-. ©•

n er? |

1 Regements-chef .........................................................

7,500

7,500

1 Öfverste-löjtnant, l:e Major...................................

4,500

4,500

1 2:e Major .......................................................i.........

3,200

3,200

1 3:e Major .................................................................

2,700

2,700

1 Regements-qvartermästare .......................................

1,500

1,500

1 l:e Regements-adjutant............................................

1,000

1,000

1 2:e d:o .............................................

750

750

1 Regements-skrifvare och Auditör ...........................

2,000

2,000

1 D:o pastor ......................................................

600

600

1 l:e Batalj ons-adj utan t................................................

500

500

1 2:e d:o ................................................

400

400

1 Regements-väbel.........................................................

400

400

1 D:o trumslagare ............................................

500

500

2 Gevärs-handtverkare...................................................

150

300

Läk are-staten.

1 Regements-läkare ......................................................

2,500

2,500

1 1:e Bataljons-läkare...................................................

1,200

1,200

1 2:e d:o ...................................................

800

800

Kompani-staten.

8 Kompani-chefer ........................................................

2,200

17,600

4 2:e Kaptener...............................................................

1,100

4,400

8 1:e Löjtnanter............................................................

800

6,400

4 2:e D:o ...........................................................

650

2,600

8 Underlöjtnanter .........................................................

500

4,000

8 Fahnjunkare...............................................................

800

6,400

|

8 Sergeanter ..................................................................

500

4,000

8 l:e Furirer ...............................................................

400

3,200

8 2:e D:o ...............................................................

300

2,400

48 Korporaler ...............................................................

75

3,600

85,950

Bil. N-.o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 45

£

5" >

_ in

_ O; 3

i '' |

Hallands Fältjägare-Corps.

3

3-

4 1

3

CTQ 09

£5 W B
o 09

2 S a»

O

-3

Gu O?

•titta

Staben.

-3

'' *•«§

1 Corps-chef.........................................................

5,300

5,300

1 Major..............................................................

3.200

3,200

1,500

1 Regements-qvartermästare...............................

1,500

1 Regements-adjutant ...............................................

1,000

1,000

1 Regements-skrifvare och Auditör .....................

1,500

1,500

1 Regements-pastor ....................................................

600

600

1 Bataljons-adjutant......................................................

500

500

1 Regements-vabel.........................................................

400

400

1 D:o trumslagare ............................................

500

500

1 Gevärs-handtverkare ................................................

150

150

Läkare-staten.

1 Regements-läkare ......................................................

2,500

2,500

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ......................................................

2,200

8,800

2 2:e Kaptener...............................................................

1,100

2,200

4 l:e Löjtnanter...........................................................

800

3,200

4 2:e I):o ............................................................

650

2,600

4 Underlöjtnanter ..........................................................

500

2,000

4 Fahnjunkare...............................................................

800

3,200

4 Sergeanter .................................................................

500

2,000

4 l:e Furirer..................................................................

400

1,600

4 2:e D:o ...............................................................

300

1,200

24 Korporaler ...............................................................

75

1,800

45,750

Kalmar Fältjägare-Corps.

Lika med Hallands Fältjägare-Corps...........................

—

—

45,750

46 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj :ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 3.

Förslag

till afiönings-stat, för Blekinge värfvade Skarpskytte-Corps.

Staben.

I

1 Gorps-chef...........................................................

1 Major....................................................................

1 Regements-qvartermästare ................................

1 Regements-adjutant .........................................

1 Regements-skrifvare och Auditör ....................

1 Regements-pastor ...............................................

1 Bataljons-adjutant..............................................

1 Regements-väbel..................................................

1 D:o trumslagare .....................................

5 Fält-musikanter ..................................................

1 Gevärs-handtverkare (jemte natura-underhåll)

Läkare-staten.

1 Regera ents-läkare ..............................................

1 l:e Bataljons-läkare............................................

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ..................................................

2 2:e Kaptener ...................................................

| 4 l:e Löjtnanter..................................................

4 2:e D:o .....................................................

i 4 Underlöjtnanter ..................................................

| 4 Fahnjunkare........................................................

I 4 Sergeanter ...........................................................

4 1:e Furirer...........................................................

| 4 2:e I):o ...........................................................

24 Korporaler (jemte natura-underhåll)..............

Musikens underhåll ...............................................

Lönens

belopp.

1 1

Aflöning
för hvarje
grad.

5,300

5,300

4,300

4,300

2,000

2,000

1,500

1,500

1,500

1,500

1,000

1,000

800

800

800

800

800

800

500

2,500

150

150

2,500

2,500

1,200

1,200

3,500

14,000

2,000

4,000

1,200

4,800

1,000

4,000

800

3,200

1,000

4 000

800

3,200

700

2,800

600

2,400

90

2,160

—

2,000

Summa
aflöning
för Corpsen.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 47

Bil. N:o 4.

Förslag

till aflönings-stat för Wermlands Fältjägare-Corps.

o-

F §:

t Z |

Staben.

®

1 Corps-chef ..................................................

5,300

5,300

1 Major...... ............................................

3,200

3,200

1 Regements-qvartermästare .....................

1,500

1,500

1 Regements-adjutant ..........................................

1,000

1,000

1 Regements-skrifvare och Auditör ............

1,500

1,500

1 R egements-pastor ..............................

600

600

1 Bataljons-adjutant..........................................

400

400

1 Regent ents- väbel.........

400

400

1 D:o trumslagare .......................................

500

500

1 Gevärs-handtverkare...................................................

160

160

Läkare-staten.

1 Regements-läkare .............................

2,500

2,500

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ...............

2,200

8,800

2 2:e Kaptener ........................................

1,100

2,200

4 l:e Löjtnanter...

800

3,200

4 2:e D:o

650

2,600

4 Underlöjtnanter ..................

500

2,000

4 Fahnjunkare..............

600

2,400

4 Sergeanter .................

400

1,600

4 l:e Furirer..................

300

1,200

4 2:e D:o ..

250

1,000

24 Korporaler ....................................

70

1,680

475 Spel, vice Korporaler och Jägare.....................

31

14,725

Musikens underhåll ......................................................

1,500

Summa
aflöning
för Corpsen.

48 Bil N:o 3 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 6.

Uppgift

öfver de nummer af Indelta Infanteriet, med Indika den effektiva
nummerstyrkan kommer att minskas.

Lif-Regementets Grenadier-Corps....

l:a Lif-grenadier-Regementet..........

2:a d:o ..........

Westgöta Regemente.........................

Smålands Grenadier-batalj on ..........

U plands Regemente........................j 16

Skaraborgs d:o ...................

Södermanlands d:o ...................

Kronobergs d:o ...................

Jönköpings d:o ...................

val- d:o ...................

Helsinge d:o ...................

Elfsborgs d:o ..................

Westgöta vals d:o .............

Bolins läns d:o ..................

Westmanlands d:o .................

Westerbottens
! Kalmar Regeme
| Nerikes d:o

i W erinlands d:o

d:o

Norra Skånska Infanteri-Regementet...
Södra d:o

Anslagna

nummer.

Indragna

nummer.

Vakante för Völontär-vakansmedelsfonden.

B

B

Till Furirer.

Till Fält-musikanter.

Summa.

Till lönefyllnad
åt Under-o£f:re.

Till Musikens
underhåll.

I

Till Gevärs- j

handtverkare.

Summa.

8

5

13

19

l

20

4

37

16

10

26

—

48

2

50

8

84;

16

10

26

—-

40

2

42

8

76

16

10

26

2

38

2

42

8

76:

8

5

13

—

19

1

20

4

37

16

10

26

24

24

2

50

8

8V

16

10

26

10

38

2

50

8

84:

16

10

26

16

32

2

50

8

84

16

10

26

6

38

2

46

8

80

16

10

26

13

35

2

50

8

84

16

10

26

16

32

2

50

8

84

16

10

26

—

48

2

50

8

84

16

10

26

10

38

2

50

8

84

16

10

26

10

38

2

50

8

84

16

10

26

—

24

2

26

8

60

16

10

26

16

32

2

50

8

84

8

8

27

10

1

38

4

50

8

8

27

10

1

38

4

50

16

10

26

10

38

2

50

. 8

84

16

10

26

—

10

2

12

5

43

16

10

26

10

38

2

50

8

84

8

8

2

3

1

6

4

18

10

10

—

—

2

2

8

20

—

i 10

10

—

—

2

2

i 8

20

312200

512

199652

43

894 169|l,575

bil. No o a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1870. 49

Bil. If:o 0.

Tablå,

utvisande den genom föreslagen organisation uppkommande tillökning
i l^idelta Infanteriets effektiva nummerstyrka.

Indelta Infanteriets föreslagna hela nummer-

1

|

styrka utgör (Bil. N:o 1)

25,467

i

Hvarifrån afgår:

a) HH aflöning anslagne och vakanta nummer ( Bil.

N:o 5).......

1 575

b) Nummer, som ställas på vakans (Bil. N:o 1) ...
Effektiva nummerstyrkan kommer således att utgöra

1,007

2,582

—

—

22,885

Indelta Infanteriets nuvarande hela nummer-

styrka utgör

23,176

Hvarifrån afgår:

:

Tdl aflöning nu anslagne, indragne och va kanta

nummer

1,744

Effektiva nummerstyrkan utgör således för när-

varande .

21,432

Skillnaden j

_ 1

1,453

uttrycker tillökningen i effektiva nummerstyrkan.

Bih. till lliksd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä

7

50 Bil. N:o 3 1) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1810.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvarsärendm, hållet inför
Hans Näjd Korna igen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 22 December 1869.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre eif Ugglas.

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och
Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, föredrog i underdånighet
:

1:o.

ärende Chefens för Dalregementet underdåniga memorial hvaruti jemte anmälan

slån a allmänna Regements-Koiumissarien vid nämnda regemente, Cam Gustat Hellberg, VI -"tfför*Ref ken i donna befattning tjensthjon - sedan den 22 Maj 1852 vid nu uppnådd
menu-Kommis- Mg;. af nära 72 år sannolikt icke förmår att tjensten någon längre tid bestrida,
äfvensom att han befinner sig i knappa omständigheter, anhållits, det Kong.
i,. ueUberrj. ]\jaj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning derom, att Hellberg matte VI.

afskedstagande! tilldelas af statsmedlen för sin återstående lifstid en årlig pension
af 600 R:dr, utöfver den pension å enahanda belopp, lian, såsom t. d.
Kapiten vid regementet, från Arméens Pensionskassa uppbär. Uti härö ver a
oäfvet underdånigt utlåtande hade Arméförvaltningen å Intendents-Departementet
anfört: att Regements-Kommissarien, Kapitenen Hellberg, som den 6 Oktober

1813 antogs till volontär vid Svea Artilleriregemente, hvarifrån han, efter uppnådd

51

Bil. N:o 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk 1870.

Sty ckj un k a regrad, år 1820 ingick såsom Fänrik vid Dalregementet, der lian
sedermera oafbrutet tjenstgjort till den 29 April 1852, då lian såsom Kapiten
och Kompanichef erhöll nådigt afsked med pension, hvarefter han den 22 derpåföljande
Maj förordnades till Regements-Kommissarie. Ehuru Hellberg, i likhet
med indelta arméens öfriga Kegements-Kommissarier. såsom ej å stat nplörd,
saknar rättighet att vid afskedstagande åtnjuta pension af allmänna medel,
så och emedan flera personer af donna tjenstemannaklass likväl tid efter
annan blifvit å rikets allmänna indragningsstat pensionerade, samt i betraktande
åt dels de utaf f. d. Krigs-Collegium i underdånigt utlåtande den 8 September
1865, angående pension åt Regements-Kommissarien vid Kronobergs regemente,
Kapitenen 0. F. Schmaltz, åberopade allmänna omständigheter, nemligen att för
utöfningen åt regementskommissarietjenst, synnerligen efter den tillökning i göromål,
som i sednare lider blifvit dessa tjensteman ålagd, fordras rörlighet och
arbetsförmåga, Indika egenskaper vanligen icke kunna påräknas hos en tjenstinnehafvare
åt långt framskriden ålder, samt att, under nuvarande arfvodesvilkor,
det kan blifva svårt att förmå duglige och fullt pålitliga personer till mottagande
åt regementskommissariebefattning, eller att, sedan en gång dertill antagna
personers tid och krafter i tjensten medtagats, oförtjent entlediga dem.
mn ej något hopp om pensionsunderstöd på deras ålderdom dem lemnas, dels ock
att kronans egen fördel synes påkalla uppbörd smäns pensionering på ålderdomen,
när de med ringa aflöning, men vidsträckt ansvar, sina skyldigheter redligt och
väl fullgöra, samt dels slutligen, hvad särskild! anginge Kapitenen Hellberg,
hans höga ålder åt numera tydda 72f år, hans ovanligt långa tjenstetid af mera
än 56 år, hvaraf 38i i krigstjenst och 174 år såsom Regements-Kommissarie,
hans åt Regements-Chefen vitsordade knappa ekonomiska omständigheter, samt
otillräckligheten för hans nödtorftiga uppehälle af den Kapitenspension å 600
R:dr lian redan uppbär, hade Arméförvaltningen, tillstyrkande bifall till Regements-Chefens
framställning, hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande
riksdag att, i likhet med hvad Rikets Ständer, uppå Kongl.
Maj:ts nådiga proposition, beviljat Regements-Kommissarien vid Kronobergs regemente,
Kapitenen (J. F. Schmaltz, Riksdagen måtte åt Regements-Kommissarien,
Kapitenen Carl Gustaf Hellberg å allmänna indragningsstaten uppföra, till utgående
med månaden näst efter den, uti hvilken han från regementskommissariebefattningen
entledigas, en årlig lifstidspension, motsvarande skilnaden mellan
regementskommissarie-aflöningen, hvilken utgör dels för äldre åligganden i tjensten,
efter afdrag af så kalladt vaktmästarearfvode, 850 R:dr, dels för sedermera tillkommen
befattning med beväringsmanskapets materiel 200 R:dr, eller tillhopa
1050 R:dr, och Kapitenspensionens belopp 600 R:dr, så att den ifrågastälda
pensionen blefve bestämd till 450 R:dr.

52 Bil. No 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. B rop. No 1, om Statsverket 1870.

Med afseende å de för Regements-Kommissarien vid
Dalregementet, Kapitenen Carl Gustaf Hellberg, förekommande
omständigheter, och då Rikets Ständer, uppå Kongl.
Majds derom gjorda framställningar, tillförene medgift åtskilliga
regementskommissarier, under likartade förhållanden,
pension från rikets allmänna indragningsstat, fann Stat,s-Rådet
sig ega skålig anledning tillstyrka, det Kong]. Mad täcktes
föreslå Riksdagen, att bevilja Regements-Kommissarien Hellberg
en årlig pension af Fyrahundrafemtio Riksdaler, att
med månaden näst efter den, i hvilken han från regementskommissarie-befattningen
entledigas, å rikets allmänna indragningsstat
åtnj idas.

2:o.

Angående Chefens tor Nerikes regemente, af General-Befälhafvaren i Fjerde Mi rifSr

r litär-Distriktet med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlemnade, underdåniga megementej.
jans- morial, hvaruti dels anmälts, att Fanjunkaren vid nämnda regemente, Carl
^auJäZTln " ansson, som under flera år ej kunnat för sjuklighet bestrida honom åliggande
dragningsstaten tjenstgöring, numera af läkare förklarats sakna allt hopp om förbättring, dels .
vid. afgång m- ooh enär bemälde Jansson, såsom blott 41J år gammal, skulle kunna behöfva
qvarstå vid regementet under 8J1 års tid för att blifva tillit pensionsmessig, derunder
så väl betungande kamraterna med skötande af hans tjänsteåligganden,
som stående i vägen för yngre och dugligare underofficerares fortkomst, anhållits
att, som Fanjunkaren Jansson befinner sig i synnerligen betryckta och fattiga
omständigheter, Kongl. Majd täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att
bevilja förbemälde Fanjunkare en pension på allmänna indragningsstaten af
400 R:dr, att tillträdas af honom då lian afgår från krigstjensten.

I anledning af hvad sålunda anmäldt blifvit, och med
stöd af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade
förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam
eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning
i rikets tjenst, tillstyrkte Stads-Rådet, det Kong]. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att bevilja Fanjunkaren vid Nerikes
regemente, Carl Janson, en årlig pension af 400 R:dr,
motsvarande Fanjunkares pension enligt Kongl. Brefvet den
9 Februari 1858 och pensionsstaten af samma dag, att med
månaden näst efter den, i hvilken han afsked erhåller, å
rikets allmänna indragningsstat åtnjutas; dock med vilkor

att

£?/. N:o 3 b) till Kongl. Mqj.is Nåd, Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870. 53

att Janson från tennsten afgår innan lian blifvit till pension
från Arméens Pensionskassa berättigad.

Bro.

Chefens för Bohus läns regemente, af Generalbefälhafvare!! i tredje mili- Angående ,,eutärdistriktet
till Nådigt bifall förordade, underdåniga memorial, hvaruti öfver- swn l>alemnats
eu åt k ältmusikanten vid nämnda regemente, Anders Fredrik West- mngsstaten för
bolin ingifven underdånig ansökning att på grund af genom läkarebetyg styrkt ^TTottTuL
svår kroppsskada, hvarigenom lian blifvit urståndsatt till vidare tjenstgöring, antingen regemente a. f.
blifva upförd på indragningsstat, eller och hugnas med någon årlig gratifikation; WestholmOch
hade Begements-Chefen, enär några medel för understöd åt sökanden icke
fnnnos vid regementet tillgängliga, hemställt, att lian måtte blifva hos Biksdagen
föreslagen att uppföras på allmänna indragningsstaten, eller ock honom beredas
vid afsked ur tjensten ett årligt understöd eller gratifikation, ungefärligen
motsvarande hans nu innehafvande lön af 180 B:dr.

I betraktande af hvad för sökanden förekommit, tillstyrkte
Stats-Bådet, det Kongl. Näjd behagade föreslå Biksdagen
att bevilja Fältmusikanten vid Bohus läns regemente,

Anders Fredrik Westholm, en årlig pension af 125 B:dr,
motsvarande den hans grad tillkommande fyllnadspension
af statsmedel, att med månaden näst efter den, i hvilken
lian afsked erhåller, å rikets allmänna indragningsstat åtnjutas.

4:o.

Eu af Öfversten J. M. Tausons enka, Fredrique Tauson, född Ekstrand, Angående *»«.-ingifven underdånig ansökning, att enär hon, enligt hvad genom vederbörliga m™2,
betyg styrkts, befunne sig urståndsatt att i någon mån genom eget arbete mngsstaten för
kunna bidraga till sitt uppehälle, Kongl. Näjd måtte täckas till nästkommande rott!''
Biksdag aflåta Nådig propostion om ett ärligt understöd åt henne för hennes F- Tauson,
återstående lifstid, till det belopp, Kongl. Näjd kunde finna lämpligt.

I betraktande af framlidne Öfversten J. N. Tausons
långvariga och hedrande verksamhet i rikets tjenst, och då
hans efterlemnade enka, Fredrique Tauson, född Ekstrand,
efter hvad styrkt blifvit, befinner sig, ganska sjuklig och
med tre oförsörjda döttrar, i mycket behöfvande omständigheter,
tillstyrkte Stats-Bådet, det Kongl. Näjd täcktes till
Biksdagen gorå Nådig framställning om hennes införande

Bill. till Biksd. Prål. i Sami. 1 Afd. 8

54

Angående pension
på allmänna
indragningsstaten
för
Styckjuvkaren
0. J. Aqvilons
enka, Fr. Aqvilon,
född Relin.

Bil. No 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. No 1, om Statsverket- 1870.

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af eu årlig pension af 400 R:dr.

5:o.

En af framlidne Styckjunkare!! vid Svea Artilleri-regemente 0. J. Aqvilons
enka, Fredrika Aqvilon, född Relin, ingifven underdånig ansökning, det
Kongl Näjd täcktes till nästa Riksdag aflåta Nådig proposition om något ärligt
understöd för henne; hvarvid till stöd för ansökningen åberopats företedda
vederbörliga intyg om så väl mannens förtjenstfull!! verksamhet i lifstulen som

sökandens störa sjuklighet och medellöshet.

Med afseende å den förtjenstfull» verksamhet, Styckjunkare!!
Aqvilon i lifstiden'' utöfvat såsom Verkmästare, vid
Fyrverkare-corpsen, hvarvid lian utmärkt sig genom åtskilliga
uppfinningar, Indika tillskyndat statsverket- besparingar,
och då hans efterlemnade enka, Fredrika Aqvilon, född
Relin, enligt hvad styrkt blifvit, befinner sig, med eu minderårig
son, i synnerligen torftig:! omständigheter, tillstyrkte
Stats-Rådet, det Kong]. Näjd täcktes till Riksdagen gorå
Nådig framställning om hennes uppförande på allmänna indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid
af eu årlig pension af 200 R:dr.

Kongl. Näjd täcktes till alla delar i Nåder gilla och
bifalla hvad Stats-Rådet vid hvarje af förestående fem mål
i underdånighet yttrat, hemställt och tillstyrkt.

Ex protocollo
K. B. Kindblad.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1870.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1

Protokoll öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7
Januari 1870.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr dnslltn-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachlmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,
von Ehrenheim,

Berg och
Adlercreutz.

Stats-Rådet Abelin anmäldes frånvarande i följd af sjukdom.

, Chefen för Sjöförsvars-Departementet, Stats-Rådet Thulstrup anhöll i underdånighet
att få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka herde komma under
öfvervägande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens
Femte Hufvudtitel för år 1871, eller den tid nästa statsregleringsperiod
komme att omfatta; och anförde dervid beträffande:

l:o. Aflöningsstater.

»Förvaltningen af Sjöärendena. I följd af den vid 1856—1858 årens Angående
Riksdag af Rikets då församlade Ständer begärda och af Eders Kongl. Näjd ''''amiant till
bifallna reglering af amiralslönerna blef, sedan genom Amiralen m. m. Fri- Ffrfafnin,Jffna
herre C. A. Gyllengranats afgång en afsedd besparing på aflöningsanslaget för mJ/^plingeFlottans
Officerscorps uppstått, medelst Nådigt Bref den 29 December 1860 sBj?rna vid
förklarad!, att af samma besparing 1,000 R:dr R:mt årligen skulle såsom bidrag stationer och
Bih. till RiJcsd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 2 dep6u

2 Bil. N:o d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

till representationskostnader tilldelas Chefen för Förvaltningen af Sjöärendena.
Detta belopp, som hittills qvarstått på allmänna aflöningsanslaget för Sjöförsvarets
stationer och depot, bör, för beredande af ordning i räkenskaperna,
öfverföras till aflöningsanslaget för ofvanbemälda embetsverk, hvaremot derifrån
bör på nyssberörda allmänna aflöningsanslag öfverflyttas sammanlagda beloppet
af 2:ne på Förvaltningens stat ännu Kvarstående arvoden med 1,100 rdr årligen,
helst detsamma var inberäknadt i den summa af 2,300 R:dr, som motsvarade
de arvoden, hvilka tillförene voro anslagna till officerare vid Flottans
Konstruktionscorps och af Eders Kongl. Näjd föreslogs att, utöfver aflöningsanslagen
för nämnda corps och Flottans machinistofficerare, eller 39,650 R:dr,
användas till aflönande af den nya Mariningeniörsstaten, men vid den af Riksdagen
år 1867 beslutade organisation åt denna stat, dervid för densamma beviljades
ett ärligt anslag af 32,000 R:dr, i sin helhet affördes från allmänna
aflöningsanslaget, ehuru ofvannämnde 1,100 R:dr rätteligen bort från aflöningsanslaget
för Förvaltningen af Sjöärendena uteslutas, såsom och i sjelfva verket
nu årligen skott, enär berörda belopp måst användas till betäckande åt den
motsvarande bristen på allmänna -aflöningsanslaget.»

»Om nu föreslagna reglering af Eders Kongl. Maj:t i Nåder bifalles, skulle
således, då från Förvaltningens af Sjöärendena aflöningsanslag R:dr 35,350: —

uteslutas nyssnämnda arvoden med ............................. 1,100: —

men deremot samma anslag påföres bidraget till representationskostnad
åt Förvaltningens chef....................... 1,000: —

och skilnaden eller...............................................................................100- —

således komme att fråndraga^ nämnda anslag, detta alltså blifva

på Hufvudtiteln uppfördt med endast....................................... rdr 35,250: —

hvaremot skulle till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i
Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg under pen ningeanslaget.

................................................................................. rdr 1,127,807: 30.

läggas berörda Förvaltningens af Sjöärendena stat fråndragna_»_100: —

hvarigenom nämnda penningeanslag blefve ökadt till............. rdr 1,127,907: 30.»

Angående »Dä det vid 1867 års Riksdag af Eders Kongl. Näjd begärda anslag,

sjökrig3skolan. 21,470 R:dr, för en Sjökrigsskola beviljades, uppfördes detsamma under nyssberörda
penningeanslag. Som emellertid, såsom af Förvaltningen af Sjöärendena
blifvit erinradt, anslaget för nämnda skola icke disponeras åt Befälhafvarne
vid Sjövapnets stationer utan redovisas hos bemälda embetsverk, samt
anslaget för öfrigt inbegriper utgifter, som icke kunna till aflöning hänföras,
anser jag mig, i enlighet med Förvaltningens förslag, höra hemställa, det Eders
Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att anslaget till Sjökrigsskolan må från
meranämnda allmänna penningeanslag uteslutas och på Femte Hufvudtiteln

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 3

särskildt uppföras, i följd hvaraf sistnämnda anslag skulle med motsvarande
summa förminskas.»

»Uti anslaget till aflöning vid Sjöförsvarets stationer och depot ingår äfven
det, som af ursprungliga anslaget till Flottans gamla Reservstat vid 1867 års
Riksdag lemnades Kvarstående, eller 10,861 R:dr, till aflöning åt då ännu
lefvande officerare å nämnda stat. Enligt hvad nu anmäldt blifvit har, genom
afgång bland bemälde officerare, aflöningsbehofvet för de ännu qvarlefvande
nedgått till 5,458 R:dr 12 öre och skilnaden mellan de uppgillra summorna,
eller 5,402 R:dr 88 öre, skulle således kunna från allmänna aflöningsanslaget
uteslutas, helst öfverskottet, som under de år afgången på gamla Reservstaten
timat, tillflutit Amiralitetskrigsmanskassan i och för den förbättrade pensioneringen
af Sjöförsvarets embets- och tjensteman, för närvarande synes icke vara
för samma pensionering behöflig!, så framt det derför under sednare åren beviljade
årliga kreditiv å 72,000 R:dr än vidare tär bibehållas.»

»Deremot skulle genomförandet af öfvergången till normalstaterna för officerarne
vid Sjöförsvarets nybildade corpser i väsendtlig mån befrämjas, derest så
väl nu befintliga som hädanefter genom afgång än vidare uppkommande besparingar
på anslaget till Flottans gamla Reservstat finge på Hufvudtiteln qvarstå och
ingå bland aflöningstillgångarne för bemälde officerscorpser, hvarigenom för öfrig!
den tidpunkt desto hastigare komme att inträda, då den för ifrågavarande nya organisation
särskild! beviljade och uti ofvanberörda allmänna aflöningsanslag inbegripna
summa af 75,000 R:dr årligen kunde begynna att efter hand indragas
och till statsverket återgå; och anser jag mig derför höra i underdånighet
föreslå att nådig framställning härom må till Riksdagen göras.»

»I anledning deraf, att antalet karlskrifne skeppsgossar under sednare
åren ökats vida öfver hvad som fordrats för komplettering af matros- och
kanoniercorpserna, hvarigenom, till icke ringa kostnad för Kronan, uppstått
ett betydlig! antal öfvertalige jungman, "föranläts Eders Kongl. Maj:t genom
Nådigt Bref den 22 Augusti 1865 förordna, att skeppsgossecorpsens styrka
skulle från 280 till 200 nummer på det sätt förminskas, att af årligen ledigblifvande
nummer tillsvidare, och intilldess indragningen hunnit verkställas,
endast en tredjedel finge återbesättas. Oaktadt donna sålunda vidtagna åtgärd
har likväl, i följd af numera inträffande mindre afgång från matroscorpsen
samt timmermans- och handtverksstaterna, jungmännens antal så ökats, att
vid innevarande års Generalmönstring med matroscorpsen funnos icke mindre
än 85 öfvertaliga nummer, till förekommande af hvilket missförhållande Eders
Kongl. Näjd under den 28 sistlidne September fann godt i nåder förklara
att, i den mån afgång från skeppsgossecorpsen eger ruin, ett antal af 25
nummer af hvartdera af corpsens 2:ne kompanier tillsvidare skall hållas vakant.
Då - likväl de genom en sådan endast småningom skeende minskning i corpsens

Angående
anslaget till
Flottans gamla
Reservstat.

Angående indragning
tillsvidare
af ett
visst antal
nummer vid
skeppsgossecorpsen.

Angående
förhöjning i
anslaget till
båtsmansindelningen
i
Blekinge län.

4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

styrka uppkommande besparingar under den närmaste tiden blifva behöfliga
till bestridande af utgifterna för aflöning och beklädnad åt sådana karlskrifne
skeppsgossar, som ännu icke kunnat vid matros- och kanoniercorpserna eller
handtverk^- och timmermansstaterna i nummer på stat insättas, kan vid sådant
förhållande någon minskning i skeppsgossecorpsens anslag för närvarande icke
föreslås.»

»Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor.
För det fall, att Statskontorets uti dess den 1 sistlidne December till Eders
Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning
gjorda hemställan om förslagsanslagens bestämmande till belopp, så
nära som möjligt motsvarande de utgifter, som med dem skola bestridas, skulle
vinna Riksdagens bifall, torde detta förslagsanslag, hvilket nu är i Riksstaten
upptaget till 16,000 R:dr, enär detsamma, enligt hvad Statskontoret uppgifvit,
år 1868 betydligt öfverskridits, böra föreslås att förhöjas med ett belopp af

8,200 R:dr och således i blifvande Riksstat upptagas till 24,200 R:dr, och
anser jag mig fördenskull höra hos Eders Kongl. Maj:t hemställa om nådig
framställning derom till Riksdagen.»

»Innan jag öfvergår till framställningen om behofvet af medel för anskaffande
af ny krigsfartygsmateriel anser jag mig böra, med anledning af Riksdagens
uti dess underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne Maj, angående regleringen
af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för år 1870, gjorda
anhållan, att Eders Kongl. Maj:t villo af de behållningar, som vid 1869 års
slut kunde finnas å Hufvudtitelns reservationsanslag, med undantag af det till
lots- och fyrinrättningen, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort
belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag till nämnda fond erforderligt,
för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga den utredning rörande förhållandet
med nämnda anslag, hvilken Förvaltningen af Sjöärendena under den
23 sistlidne December, i följd af derom gifven nådig befallning, afgifvit, dervid
anslagen förekomma i den ordning, hvari de finnas å Riksstaten upptagna.»

»Flottans underhåll. Å detta anslag skulle, enligt nyssberörda utredning,
vid 1869 års slut antagligen komma att finnas eu behållning af omkring
33,600 R:dr; men då donna, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena tillika
anmält, blifver erforderlig för åtskilliga materiela behof af beskaffenhet att utgifterna
derför höra af detta anslag bestridas, anser jag ifrågavarande behållning
icke höra för annat ändamål påräknas.»

»Blottans nybyggnad. Omförmälda utredning visar, att å detta anslag
vid sistlidna års slut eu behållning fanns af 28,561 R:dr 81 öre, hvilken, vid

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 5

det förhållande, att anslaget allt sedan 1862 och 1863 årens Riksdag, då den
s. k. fonden för krigsfartygs-byggnad bildades, blifvit med Riksdagens samtycke
sammanfördt med öfriga tillgångar, som förklarats skola nämnda fond
tillfalla, i sjelfva verket mindre är att anse såsom en behållning på anslaget,
än en tillgång å berörda fond, dit den fördenskull bör öfverföras. Då i följd
häraf krigsfartygs-byggnadsfonden ökas med omförmälda belopp, bör detta icke
särskilt upptagas såsom tillgång till fondens förstärkning, men minskar naturligtvis
i samma mån medelsbehofvet för ändamålet.»

»Båtsmäns förseende med kojer och täcken. Till förklarande huru på
detta anslag, som å Femte Hufvudtiteln finnes uppfördt med 13,500 R:dr,
kunnat vid 1869 års slut förefinnas en uppgifven behållning af 62,464 R:dr
19 öre, liar af vederbörande blifvit upplyst, att då Kronan år 1841 öfvertog
bestyret att förse båtsmännen med kojer och täcken, sådant skedde under
åliggande för rust- och roteliållarne att till Kronans förråd inlemna de persedlar
af nämnda slag, som då funnos på rotarne och rusthållen, samt att, i
följd häraf, till förråden ingått eu mängd s. k. ryor och hängmattor, Indika
sedermera begagnats af uppfordradt manskap och minskat behofvet af nya
kojers och täckens anskaffning. Då likväl hemställanden numera blifvit af Befälhafvarne
vid Sjö vapnets stationer gjorda om sådana persedlars behöflighet
redan innevarande år, hvarigenom behållningen genast komme att anlitas med
omkring 21,800 R:dr, torde, vid detta förhållande, det ännu vara för tidigt,
att nu för andra ändamål påräkna någon större eller mindre del af ofvannämnda
behållning.»

»Sjövapnets öfningar. Då vid 1862—1863 årens Riksdag för detta ändamål
begärdes och, efter någon nedsättning, erhöllc, utom 150,000 R:dr från
Handels- och Sjöfartsfonden till sjöexpeditioner för handelns skyddande, ett
ärligt statsanslag af 480,000 R:dr, hvithet numera är sammanfördt med förenämnda
jemväl på Riksstaten upptagna belopp, så att anslaget utgör, tillhopa
med detta, 630,000 R:dr, trodde man sig kunna antaga, att anskaffningen af
nya tidsenliga krigsfartyg skulle kunna så fortskyndas, att sjöförsvarets personal
redan under den närmaste tiden skulle sättas i tillfälle att uteslutande å
nya med ångkraft försedda fartyg förvärfva den öfning i yrket, för hvars beredande
anslaget var afsedt. Detta har dock af kända skäl ej kunnat förverkligas.
Statsverkets finansiela ställning har icke medgifvit att fartygsbyggnaderna
fortgått så, som man önskat och försvarsverket onekligen fordrat.
Följden häraf har varit, att sjöexpeditionerna till väsendtlig del måst verkställas
med äldre segelfartyg, hvarför äfven den i beräkningarne upptagna
kostnaden för kolförbrukning i betydlig män blifvit inbesparad och öfningsanslagen
sålunda, år efter år, lemna! öfverskott. Men då de nu begagnade
segelfartygen, Indika alla äro af föråldrad modell, snart måste utrangeras och

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870.

antalet af nya tidsenliga ångfartyg ökas, kominer äfven det årliga öfningsanslaget
att till hela sitt belopp blifva erforderligt och kan då icke lemna något
öfverskott.»

»Enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena nu utredt skulle, såsom följd
af här ofvan anförda förhållanden, vid 1869 års slut å anslaget antagligen
hafva uppstått en behållning af 574,260 R:dr 20 öre, hvaraf dock 74,260
B:dr 20 öre föreslagits att afsätta*; till betäckande af möjligen uppkommande
brister i de genom Eders Kongl. Majrts Nådiga bref den 5 Mars sistlidna år
till fartygs expeditioner anvisade belopp. Afdrages donna från den uppgillra
behållningen, skulle deraf återstå 500,000 R:dr, af hvilken summa jag, i öfverensstämmelse
med deri framställning rörande de materiela behofveu, som i
det följande skall lenmas, får i underdånighet hemställa, att ett belopp af
297,788 B:dr 62 öre måtte få afses till krigsfartygs nybyggnad eller den
dertill bildade fonds förstärkande.))

»Gemenskapens vid Sjöförsvarets corpser natur a-underhåll. Sedan på
detta anslag, oaktadt portionsvärdets år 1863 anbefallda förhöjning från 25
till 33 öre, under eu längre tid uppstått behållningar, Indika vid 1867 års
slut uppgingo till omkring 179,000 R:dr, hafva dessa likväl, i följd af stegrade
pris på proviant-artiklar, under åren 1868 och 1869 måst i betydlig
män anlitas och derigenom befunnits vid sistnämnda års slut hafva nedgått till
omkring 122,000 R:dr. Under sådant förhållande och då dessutom fråga
blifvit väckt om ytterligare förbättring af matportionen, anser jag skäl icke
vara för handen att föreslå någon nedsättning i detta anslag eller den derå
qvarvarande behållningens användande för annat ändamål.»

»Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader. Behållningen å detta anslag
kan, enligt Förvaltningens af Sjöärendena uppgift, antagas vid 1869 års slut
utgöra 30,000 R:dr, hvilket belopp jag hemställer måtte få tagas i beräkning
vid anskaffning af ny krigsfartygs-materiel; och anser jag derjemte, lika med
Förvaltningen af Sjöärendena, att nämnda anslag lämpligen bör kunna nedsättas
till 20,000 R:dr årligen eller hvad som torde kunna antagas vara i det
närmaste erforderligt till bestridande af kostnaderna för sj elfva förbakningen
af gemenskapens bredkorn; hvaremot utgifterna till betäckande af skilnaden
emellan stats- och upphandlingspris för den spannmål, som behöfver uppköpas,
hvartill anslaget, såsom dess rubrik tillkännagifver, äfven är afsedt, böra, för
så vidt behållningarne derå hädanefter icke skulle härtill blifva tillräckliga,
kunna bestridas genom inflytande medel till uppköp af spanmål.»

»I sammanhang härmed anser jag mig höra omförmäla en tillgång, som
uti Förvaltningens af Sjöärendena räkenskaper förekommer under rubrik: »influtna
medel till uppköp af spanmåh och under hand uppkommit dels genom
öfverskott på dylika medel och dels genom behållningarna å ofvanberörda an -

Bil. N:o 4 till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 7

slag till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, som dermed blifvit sammanförda.
Rörande uppkomsten af donna tillgång, som vid sed näste bokslut
uppgick till eu summa af 568,525 R:dr 43 öre, är af vederbörande upplyst,
att sedan genom Nådigt Bref den 9 Juni 1837 blifvit föreskrifvet, att vid
Flottans station i Karlskrona skulle finnas ett reserv-upplag af 5,000 tunnor,
motsvarande 28,583 kubikfot spanmål garnisonsmål, och detta lager jemväl
derefter blifvit uppsatt för eu kostnad af 49,945 R:dr 31 öre, som efterhand
utgått från anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, hade Kongl.
Näjd, på gifven anledning, under den 5 September 1865 förordnat, att samma
reserv-lager skulle tillsvidare förminskas till 7.000 kubikfot spanmål och den
derigenom föranledda medelsbehållning tillgodokomma berörda anslag. — Denna
reservlagrets förminskning, som verkställdes sålunda, att den för detsamma öfverflödiga
spanmålsqvantitet användes till brödkorn åt gemenskapen, utan att
motsvarande qvantitet behöfde för densamma uppköpas, bidrog, i förening med
anbefallda indragningar af arbetsmanskap vid kronovarfven och deraf föranledd
minskning i åtgången af spanmål, i väsendtlig mån till ökande af redan förut
uppkomna behållningar. Den för Karlskrona stations stater och corps er beliöfliga
spanmål lennias nemligen från Statskontoret icke in natura, utan erhåller
Förvaltningen af Sjöärendena kontant ersättning efter statspris för de i stat
bestämda qvantiteter, hvaraf följer att, i den mån åtgången minskas, betalningen
för den af Förvaltningen, efter beräkning af verkliga behofvet, upphandlade
spanmål icke obetydligt understiger den inflytande kontanta ersättningen för
hela den enligt stat bestådda spanmålsqvantiteten.»

»Då ifrågavarande tillgång hittills betraktats såsom en för större rustningar
påräknelig reservfond, från hvilken alla för Sjöförsvaret erforderliga uppköp af
spanmål i första hand blifvit bestridda, men de utgifter, som för ifrågavarande
ändamål erfordras, utan tillhjelp af densamma kunna genom Förvaltningen förskjutas
af under händer egande medel, intilldess de genom inflytande ersättningar
från Statskontoret hinna betäckas, anser jag för min del icke något
giltigt skål förefinnas att vid hela det bokförda beloppet, 568,525 R:dr 43
öre, bibehålla berörda fond, utan får i underdånighet hemställa, att af densamma
en summa af 468,000 R:dr måtte få afses att till nybyggnad af
krigsfartyg användas. Om Eders Kongl. Näjd gillar detta förslag torde framställning
böra ske om Riksdagens medgifvande till ifrågavarande öfverskottsmedels
användande för det nu uppgifna ändamålet.»

»Durchmarche-kostnader. Behållningen å anslaget utgör visserligen nu
43,005 R:dr 43 öre, men då utgifterna från detsamma, hvithet år 1868 öfverskreds
med 2,546 R:dr 83 öre, i medeltal årligen sedan år 1863 uppgått till
29,325 R:dr 59 öre och anslaget blifvit af Riksdagen för år 1870 nedsatt till

20,000 R:dr, bör med visshet kunna antagas, att ofvan upptagna behållning,

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvaraf ännu okända utgifter för år 1869 skola utgå, blifver för den närmaste
framtiden behöflig, i följd hvaraf jag icke kan tillstyrka, att någon del deraf
för annat ändamål afses.»

»Ofvan omförmälda af Förvaltningen af Sjöärendena meddelade utredning
åtföljes af eu tablå öfver fondens för krigsfartygs nybyggnad förmodade ställning
vid 1869 års slut, enligt hvilken då skulle å fonden uppstå eu brist af
16,349 R:dr 43 öre. Detta förhållande förklaras dels derigenom, att de inkomster,
som beräknats skola ifrågavarande fond under åren 1867 och 1868
tillflyta dels från materialier efter slopade fartyg och dels i bidrag från Flottans
material- och virkesförråd med tillhopa omkring 160,000 R:dr årligen, i
sjelfva verket, enligt fondens räkenskaper, dit ingått med mindre belopp under
hvardera året än påräknadt varit, och dels deraf att, i följd af tid efter annan
nödiga befunna och derför i Nåder anbefallda förändringar å de fartyg, som
varit under byggnad, kostnaden för dessa blifvit betydligare än från början
kunnat beräknas.»

»Den i det föregående omnämnda, på fonden yppade brist blifver icke
allenast fullt betäckt om, såsom af mig härofvan blifvit antydt och rätteligen
bör ske, till fonden öfverföres den, enligt Förvaltningens af Sjöärendena uppgift,
på anslaget till Flottans nybyggnad befintliga behållning af 28,561 R:dr

81 öre, utan kommer der att uppstå ett öfverskott af R:dr...... 12,211: 38.

och om härtill läggas följande af mig i det föregående såsom
användbara till byggande af nya krigsfartyg uppgillra behållningar
å reservations-anslagen, nemligen:

a) till Sjö vapnets öfningar med ............................................. 297,788: 62.

b) till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader............... 30,000: —

c) af influtna medel till uppköp af spanmål........................ 468,000: —

äfvensom

d) anslaget till Flottans nybyggnad för år 1870 ............... 162,000: —

och, under förutsättning att detsamma för år 1871 oförändrad!

bibehålies, för sistnämnda år likaledes ......................................... 162,000: —

samt vidare:

e) bidragen till förberörda fond från slopade fartyg samt
material- och virkesförråden med endast 60,000 R:dr för hvart dera

af nyssberörda 2:ne år, eller tillhopa.................................... 120,000: —

skulle således till anskaffande af ny krigsfartygsmateriel finnas

att påräkna en tillgång af R:dr ...................................................... 1,252,000: —»

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No i, om Statsverket 1870. 9

»Då denna tillgång, enligt hvad i det följande skall under rubriken
»Materiel» närmare utredas, blifver tillräcklig för bekostandet af deri krigsfartygsmateriel,
som under åren 1870 och 1871 kan hinna anskaffas och för
utförandet under samma tid af andra nödvändiga arbeten in. in., så skulle den
af behållningen å anslaget till sjövapnets öfningar återstående del 202,211
R:dr 38 öre, eller i rundt tal 200,000 R:dr, kunna, under förutsättning att
detta anslag vid sitt nuvarande belopp å Riksstaten bibehålies, erbjudas Riksdagen
såsom tillgång till fyllande af andra statsbehof.»

2:o. Materiel.

»Sedan, under Skärgårds-Artilleriets öfningsexpedition sistlidna år, jemfö- Angående
relseförsök blifvit verkställda med pansarbåtarne Garmer och Sköld för vin
ilande af eu närmare kännedom om dessa fartygs egenskaper, samt under bn9snad *»• msamma
år försöks-skjutningar äfven egt ruin med grafva kanoner af skiljaktig
beskaffenhet, för att utröna deras olika verkan mot pansarplåt, har, med ledning
af de upplysningar, som dessa försök gifvit vid handen, förslag blifvit
utarbetadt till eu ny pansarbåt med fast torn, men för (ifrigt i det hufvudsak!
iga öfverensstämmande med monitor-systemet, försedd med starkare och
fullständigare bepansring än å de förenämnda kanonbåtarne samt så mycket
större ångmachin, som medgifvits af fartygets dimensioner, hvilka sednare
blifvit så bestämda, att äfven denna pansar båt kan genomgå Göta kanal.

Den förslagsvis beräknade kostnaden uppgår till 130,000 R:dr. Derjemte utarbetas,
för att snart underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, förslag till en
större pansarbåt, hufvudsakligen afsedd för Stockholms skärgård och Mälaren,
men, i händelse af behof, äfven för ett vidsträcktare område. Som storleken af
detta, likaledes monitorartade fartyg, är bestämd med afseende på vilkoret, att
det skall kunna genomgå Södertelje sluss, erhåller det större dimensioner än
nyssnämnde pansarbåt och kommer, i följd deraf, att kunna bära såväl en ännu
starkare pansarklädnad som en större och kraftigare ångmachin. Kostnaden
för detta fartyg kan svårligen ännu med tillförlitlighet uppgifvas, men lärer
dock icke kunna beräknas till mindre än 210,000 Ridt. Dessa begge pansarbåtar,
hvilka först nu, efter vunnen erfarenhet genom nyssnämnda försök,
kunnat nöjaktigt konstrueras, torde höra byggas under innevarande år och
Förvaltningen af Sjöärendena erhålla uppdrag att, så snart förslag och ritningar
dertill blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade och fastställda, gå i författning
om deras anskaffande.»

»Yid framställandet den 5 Januari 1869 af underdånigt förslag till reglering
af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för innevarande år ansåg
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami, 1 Afd. 2

10 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1870.

jag mig böra föreslå att, jemte afstötande af de under föregående år påbörjade
nybyggnadsarbeten, hvilket skulle medföra eu kostnad af omkring 222,000
R:dr, under år 1870 tvenne pansarbåtar borde byggas, hvilkas sammanlagda
kostnad då antogs komma att'' uppgå till ungefär 240,000 R:dr. Skilnaden
emellan detta belopp och den förslagsvis beräknade kostnaden för de nu ifrågavarande
pansarbåtarne är en följd af de erforderliga förstärkningar och förändringar
i fartygens konstruktion, hvartill de i det föregående omnämnda
försök med pansarbåtar, kanoner och jernplåt gifvit anledning. De till utförande
under år 1870 beräknade arbeten skulle alltså komma att medföra en
kostnad af omkring 562,000 R:dr, hvartill af under året tillgängliga medel

skulle vara att påräkna........................................................................ 222,000 R:dr

och återstoden....................................................................................... 340,000 R:dr

betäckas genom befintliga reservationer å Hufvudtitelns anslag.»

»I afseende på verksamheten under nästkommande år kan icke nu något
mera detaljerad! förslag framställas, än att alla för bekostandet af nybyggnadsarbeten
tillgängliga medel böra användas till anskaffande af pansarbåtar, förstärkning
af monitorerne oah fortsätta skjutförsök. Om, såsom all anledning
är att förmoda, de pansarfartyg, som i år skola byggas, komma att, vid anställd
pröfning, befinnas fullt ändamålsenliga, så torde åtminstone 2 nya sådana
af den större certen böra under 1871 anskaffas. Kostnaden härför kan beräknas
till 420,000 R:dr. Jag skulle ej dragit i betänkande att tillstyrka
byggande! af 3 eller 4 dylika fartyg, om det ej vore oundgängligen nödvändigt
att afse en del af penningetillgången för andra lika vigtiga ändamål.
Vid de i det föregående omnämnda, under sistlidna år verkställda profskjutningar
hafva reffla de kanoners verkan mot pansarplåt visat sig vara så kraftig,
att en förstärkning af monitorernas torn till förökande af deras motståndsförmåga
måste tillvägabringas. Visserligen kunna en del af de för en sådan
verkan mera gynsamma förhållanden, som vid de fredliga försöken alltid äro
för handen, af många skål endast undantagsvis förekomma under en sjöstrid;
sålunda uppkomma, såsom lätt inses, andra verkningar, då från ett på förhand
förbered! fast och orörlig! batteri kanoner ostördt riktas och afskjuta mot en
på bestämdt, uppmätt afstånd derifrån uppförd, mot skottens riktning öfverallt
vinkelrät
mot ett mindre torn, hvars bugtiga, mot skottens riktning mer eller mindre
sneda eller undanböjda yta endast undantagsvis kan träffas vinkelrätt och blott
då röna samma verkan, som den plåna, på öfningsfåltet uppställda täflan. Men
det är dock angeläget, att de stridsredskap, som under freden beredas, blifva,
så vidt möjligt är, tillfyllestgörande äfven under mera sällan förekommande
undantagsförhållanden. Huru detta mål skall kunna ernås med afseende på
våra monitorer och den erfarenhet, som sednast vunnits, utgör för närvarande

I

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1870. 11

föremål för sakkunniges allvarliga och sorgfällig pröfning, och är ingen anledning
att betvifla, det, dels genom förstärkning af monitorernas torn och dels
genom andra anordningar till förminskning af beskjutningens verkan, dessa fartyg
skola bibehålla samma fördelaktiga egenskaper, för Indika de hittills varit
utmärkta. Kostnaden för dessa förändringar kan naturligtvis icke med någon
tillförlitlighet uppgifvas förrän deras beskaffenhet blifvit närmare bestämd;
men då det är af stor vigt att, så snart förslaget till dessa förändringar blifvit
uppgjordt och pröfvadt, arbetet dermed ofördröjligen företages och att medel
för dess verkställande alltså under år 1871 måtte finnas tillgängliga, så torde
för sådant ändamål, på grund af de beräkningar, som varit möjliga att uppgöra,
böra afses en summa af omkring 240,000 K:dr, att under nämnda
år utgå.»

»För att, innan dessa arbeten företagas, kunna på praktisk väg utröna tillförlitligheten
af uppgjorda förslag till fartygstornens förstärkning m. nr., är det
af vigt att profskjutningar kunna företagas. Ehuru åt dessa försök icke behöfver
gifvas någon större utsträckning, torde kostnaden för deras verkställande
dock böra beräknas till 30,000 K:dr.»

»Kostnaderna för de i det föregående föreslagna nybyggnads- och förändringsarbeten
samt profskjutningar skulle alltså komma att under innevarande
och nästföljande år uppgå till följande belopp nemligen:

under år 1870,

till afbildande af sedan föregående år återstående

arbeten............................................................... K:dr 222,000: —

» byggandet af en större pansarkanonbåt...... » 210,000: —

» dito af eu mindre dito ................................. » 130,000:— 562 000''

tmder år 1871,

» byggande! af 2:ne pansarkanonbåtar............ R:dr 420,000: —

» förstärkning af monitorer .............................. » 240,000: —

»skjutförsök ...................................................... » 30,000: — »ggg qqq. _

eller tillsammans R:dr 1,252,000: —

hvartill tillgång, enligt den här ofvan meddelade utredning, finnes för år 1870
uti de under föregående år uppkomna behållningar å reservationsanslagen och
för år 1871 dels genom årets nybyggnadsanslag och hvad som kan beräknas
inflyta genom slopning af utrangerade fartyg, dels genom anlitande af den behållning,
som uppkommit genom »influtna medel för uppköp af spanmål», om

Angående
ifrågasatt
nedsättning i
anslag et till
båtsmännens
beklädnad.

Angående en ä
detta anslag
befintlig brist.

12 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvars öfverförande till krigsfartygs-byggnadsfonden med här ofvan föreslaget belopp
af 468,000 B:dr jag således hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade
till Riksdagen göra nådig framställning.»

»I sammanhang härmed och då förhållanden möjligen kunna inträffa, Indika
göra ensidigt, att någon del af de arbeten, för hvilkas utförande den under
år 1871 afsedda medelstillgång är beräknad, skulle anses böra redan under
loppet af innevarande år sättas i verkställighet, anser jag mig höra hos Eders
Kongl. Näjd föreslå, det Nådig framställning må göras till Riksdagen om dess
medgifvande, att de medel, som för 1871 års arbeten blifva anvisade, i sådan
händelse må till det belopp, som derför möjligen kan anses erforderligt, varda
redan under år 1870 för ändamålet disponibla.»

»Båtsmännen5" beklädnad. Detta förslagsanslag, hvilket år 1848, då bestyret
med anskaffning och underhåll af båtsmännens beklädnad öfvertogs af
Kronan, uppfördes på Femte Hufvudtiteln, blef då och har äfven sedermera
vid de tillfällen, då förhöjningar deri beviljats, varit betecknad med tillägget
högst, till utmärkande, att anslaget, som beräknats jemnt efter det på Statsverket
belöpande bidrag till bekläclnadskostnaden för samtlige effektive båtsmansrusthåll
och rotar, icke skulle få öfverskrida^ men deremot till den del,
som belöpte för sådana rusthåll och rotar, Indika icke på det nya beklädnadssättet
ingått, återbära^ till Statsverket. Ehuru nu, med högst få undantag,
alla rusthåll och rotar funnit med sin fördel förenligt att låta Kronan öfvertaga
bestyret med den egentliga beklädnaden, har dock detta ännu icke hunnit
inträffa i afseende på anskaffningen af de s. k. småpersedlarne, enär bestyret
dermed först är 1867, från hvithet års början anslaget med afseende härå
sednast förhöjdes, af Kronan öfvertogs, och är det således, enär tillgång ständigt
måste förefinnas till betäckande af beklädnadskostnaden för de rusthåll
och rotar, som efter hand ingå på det nya beklädnadssättet, angeläget att anslaget
bibehålies vid sitt nuvarande belopp och att den af Statskontoret såsom
det vill synas af dess ofvan omförmälda berättelse ifrågasätta nedsättning med
11,457 R:dr icke bör ega ruin, helst, under iakttagande af den för anslaget
gällande föreskrift, deri uppkommande besparingar i allt fall komma Statsverket
tillgodo.»

»Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar. Vid
1862—1863 årens Riksdag blef detta anslag, på grund af Förvaltningens af
Sjöärendena underdåniga framställning, förhöj dt till det belopp af 118,400
R:dr, hvarmed detsamma allt sedermera varit på Hufvudtiteln upptaget. Om,
sådant oaktadt, sedermera på anslaget uppstått brist, hvilken vid slutet af år
1868 uppgick till 259,751 R:dr 47 öre, kan detta förhållande, så framt de
beräkningar, som lades till grund för anslagets förhöjning, voro tillförlitliga,
icke förklaras på annat sätt, än att för Marinregemente!, för hvithet passe -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o B om Statsverket 1870. 13

volansen ej är grundad på medelberäkning, under sednare åren måst anskaffas
beklädnadspersedlar med längre slitningstid, Indika i följd deraf fordrat betydligare
anskaffningskostnad än persedlar af kortare varaktighet, helst priset
på beklädnadsartiklar under tiden snarare varit lägre än tillförene och föröfrigt
antalet af det manskap, som bort beklädas, icke ökats. Det bör således
kunna antagas, att bristen å anslaget hädanefter, i följd af mindre kostsamma
anskaffningar, åter skall nedgå och synes derför det anmärkta förhållandet icke
för närvarande höra föranleda till någon åtgärd.)/

3:o. Diverse anslag.

»1 öfverensstämmelse med Eders Kongl. Majds uti särskild Nådig propo- Angående
sition till sistförfluten Riksdag gjorda framställning om upphörande af det på
Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag till Handels- och Sjöfartsfonden emot det 2.™ anslag.
att vederlag för de bidrag, som till åtskilliga statsbehof från donna fond utgått,
vederbörande Hufvudtitlar tillgodokomme, äro å Femte Hufvudtiteln såsom årliga
anslag nu uppförda för sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet

60,000 R:dr och för lifräddningsanstalterna på Rikets kuster 10,000 R:dr.

Då likväl dessa anslags natur icke blifvit i Riksstaten närmare bestämd och
de behållningar, som å desamma möjligen kunna uppstå, i följd deraf komma
att ingå bland Hufvudtitelns allmänna besparingar och således möjligen icke
blifva för dermed egentligen afsedda ändamål disponibla, men beloppet af
de utgifter, som med ifrågavarande anslag böra bestridas svårligen kan, med
afseende på beskaffenheten af de behof, som med dem afses, på förhand hvarje
är närmare bestämmas, har jag ansett nödigt och får derför hemställa, det
Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad som egt
ruin med det jemväl förut från Handels- och Sjöfartsfonden utgående anslag
till expeditioner för handelns skyddande, förstnämnda 2:ne belopp jemväl må
vid regleringen af Riksstaten för år 1871 få på Femte Hufvudtiteln såsom
Reservationsanslag upptagas.»

»Sedan, till följd dels af den år 1865 anbefalda här ofvan omförmälda Angående
minskning i det år 1837 bildade spanmålsreservupplag vid flottans station i ITJagJtVu
Karlskrona, dels genom efter hand beslutade indragningar af arbetarestyrkan ‘P^åimppå
kronovarfven, å anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader be- handbaglri- °Ch
hållningar numera årligen uppstått, vid hvithet förhållande nedsättning i det å kostnaderFemte
Hufvudtiteln till 30,000 R:dr nu uppförda anslaget ansetts kunna ega ruin,
får jag fördenskull, i enlighet tillika med Förvaltningens af Sjöärendena i
sådant afseende gjorda förslag, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Näjd måtte föreslå Riksdagen att med 10,000 R:dr nedsätta anslaget till spån -

(

Angående
förhöjning i
anslaget till
i''ese~ och
traktamentspenningar.

Angående
anslaget till
Lots- och Fyrinrättningen.

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870.

målsupphandlings- och bagerikostnader samt således i 1871 års Riksstat upptaga
detsamma till 20,000 R:dr.»

»Bese- och trdktamentspenningar. Detta förslagsanslag, som i Riksstaten
upptages med 5,000 R:dr, har alltid måst öfverskridas, år 1868, enligt hvad
Statskontoret uti dess ofvanberörda underdåniga berättelse af den 1 December
sistlidna år upplyst, med ett belopp af 9,421 R:dr. Det synes af räkenskaperna
att, sedan genom Kongl. Kungörelsen den 10 Maj 1867 en lägre tariff
än den i gällande resereglemente i allmänhet föreskrifna blifvit fastställd för
de Sjöförsvaret tillhörande embets- och tjenstemäns resor och extra tjensteförrättningar,
utgifterna å detta anslag förminskats; men då emellertid anslaget
ännu år 1868 öfverskreds med ofvannämnda betydliga belopp, synes skål vara
för handen, att detsamma i förhållande till omförmälda brist förhöjes; och får
jag derför i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå
Riksdagen att till detta anslag öfverföra det belopp af 10,000 R:dr, hvarmed
anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader ansetts kunna förminskas.
Härigenom skulle nu ifrågavarande förslagsanslag komma att höjas till

15.000 R:dr och den föreslagna öfverflyttningen således icke leda till någon
förändring i Hufvudtitelns slutsumma, men dock i sjelfva verket för Statsverket
medföra en årlig besparing.»

»Hvad angår de af Statskontoret omnämnda behållningar, som år 1868
uppstått på förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för
dels Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition med 215 R:dr och dels Sjöförsvarets
stationer och depot med 203 R:dr, så äro dessa belopp alltför obetydliga
för att någon förändring i anslagen deraf torde höra föranledas, i synnerhet
som, hvad det förstnämnda af dem angår, dess summa vid hvarje statsreglering
plägar undergå j dunkning till jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.»

4:o. För handeln.

»Då reservationsanslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande
.personal hittills städse blifvit å Hufvudtiteln uppfördt med samma belopp som
det, hvartill inkomsten af fyr- och båkmedel ansetts kunna uppskattas och
denna inkomst för år 1871 beräknats, likasom i innevarande års Riksstat, till

650.000 R:dr, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte
föreslå Riksdagen att ofvanberörda anslag fortfarande äfven för nästa år å
Femte Hufvudtiteln upptaga till lika belopp, med tillägg af ett med anslaget
städse förut förenad! räntebelopp af 460 R:dr, så att anslaget komme att med
tillsammans 650,460 R:dr å Hufvudtiteln uppföras, under medgifvande derjemte,
att öfverskotten å statsinkomsten »fyr- och båkmedel» må, såsom tillförene
egt rum, än vidare få för de med nämnda anslag afsedda behof användas.»

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om StatsverJcet 1870. 15

»Enligt nu gällande Riksstat slutar Femte Hufva dtiteln

med en summa af........................................................................ R:dr 4,223,800: —

och om härtill lägges den, såsom ytterligare tillskott i de båtsmansindelningen
i Blekinge län tillslagne räntor, härofvan

föreslagna summa af............................................................... R:dr 8,200: —

skulle Hufvudtitelns slutsumma blifva .................................... R:dr 4,232,000: —

deraf på förslagsanslagen belöpa 205,556 R:dr 70 öre.

»Sedan Eders Kongl. Maj:t uppå Land!- och Sjöförsvars-Departementens
gemensamma föredragning donna dag i nåder beslutat föreslå Riksdagen: dels
att följande antal båtsmansnummer, nemligen:

4 Norrlands kompanier .......................... 662 man, .

2 Hallands d:o......................................... 364 »

1 Westergötlands kompani .................... 87 »

1 Östergötlands d:o ........................ 194 »

af l:a Bohusläns d:o ................. 100 » och

» 3 Södra Möre kompanier........................ 490 »

tillhopa 1,897 man,

äfvensom Marinregementet må från och med år 1871 till Landtförsvaret öfverflyttas,
dock under förutsättning, hvad båtsmansnumren af Södra Möre kompanier
beträffar, att anslaget till sjövapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande
utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk,
som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande
förhyras, dels ock att ej allenast en mot nämnda antal båtsmansnummer
svarande andel, 44,659 R:dr 42 öre, af det å Femte Hufvudtiteln uppförda
anslag till båtsmäns beklädnad, utan äfven de för Marinregementet under
samma Hufvudtitel nu utgående anslagsmedel, beräknade tillhopa till omkring

273,000 R:dr, måtte från Femte till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras, får jag i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,
derest den sålunda ifrågaställda öfverföringen varder af Riksdagen bifallen, ett
emot ofvanberörda summor svarande afdrag från nedannämnda anslag å Femte
Hufvudtiteln må ega rum och vid Riksstatens uppgörande iakttagas, nemligen:

å anslaget till båtsmäns beklädnad............................................ R:dr 44,659: 42.

å aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och
Stockholm samt depot i Göteborg, penningar R:dr... 96,030: so.

11,153 kubikfot 2 kannor 75 kubiktum oindelt

spanmål, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten............... » 23,421: 88.

Transport Runt R:dr 119,452: 68. 44,659: 42.

16 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport R:mt R:dr 119,452: 68. 44,659:42.

å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer,

matroser och skeppsgossar ................................. » 79,610: 67.

å anslaget till gemenskapens vid Sjöförsvaret

natura-underhåll..................................................... » 74,342: 40. 273 4Q5. 75

eller tillsammans R:mt R:dr 318,065: 17.»

Angående »Enligt från Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan inkomna be mwTTcT

räkningar, grundade på den under år 1868 och föregående år vanna erfarentjenstemåns
het om nredelsbeliofvet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjenstepmnonenng.
män sarnt betjente efter den vid 1859 och 1860 årens Riksdag godkända och
genom Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November sistnämnda år fastställda stat,
skall denna pensionering kunna, likasom för år 1870 antagits, äfven under år
1871 upprätthållas, om för samma år blefve att påräkna ett kreditiv, till lika
belopp med det allt sedan år 1866 derför bestämda, eller 72,000 R:dr, att
jemte den förmodade behållningen på 1870 års redan beviljade enahanda kreditiv
för ändamålet användas; och då Direktionen tillika förklarat sig anse
någon nedsättning i nämnda summa icke, utan äfventyr af brist i pensioneringstillgångame,
kunna ega rum, får jag, vid sådant förhållande, i underdånighet
hemställa, det måtte Eders Kongl. Näjd i nåder föreslå Riksdagen
att, för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan i tillfälle
att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked,
genast utgifva pension enligt de för Kassan gällande pensioneringsgrunder, än
äfven bereda tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioner, jemväl friår
1871 på Riksstadens Nionde Hufvudtitel anvisa ett kreditiv å 72,000 R:dr,
med rättighet för nämnda Kassas Direktion att å detta kreditiv under loppet
af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt
blifvit i hvad mån det för år 1870 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen
åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats
må för 1871 års pensionering i män af behof användas.»

Angående »Likaledes och enär, såsom Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan

^sjöförwaretf ådagalagt, det från 1861 års början äfven såsom kreditiv beviljade årliga anafikedade
slag af 40,000 R:dr till förbättrad pensionering åt afskedadt manskap från de
gemenskap. gj()försvaret tillhörande corpser och stater fortfarande blifver för omförmälda
ändamål erforderligt, så framt de för samma i allmänhet behöfvande gemenskap
fastställda pensioner skola vid nuvarande belopp kunna bibehållas, finner jag
mig böra hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att, för

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 17

upprätthållande under år 1871 af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade
förbättrade pensionering, sådan denna genom Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November
1860 blifvit bestämd, på Riksstatens Nionde Hufvudtitel anvisa ett kreditiv
af 40,000 R''dr, att utgå på det sätt och under samma vilkor, som här
förut i afseende på kreditivet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och
tjensteman samt betjente föreslagits.»

»I händelse hvad sålunda blifvit af mig om nyssberörda 2:ne till uppförande
på Nionde Hufvudtiteln föreslagna pensioneringsbidrag i underdånighet
hemstäldt, af Eders Kongl. Näjd i nåder gillas, lärer underrättelse derom få
meddelas Chefen för Finans-Departementet för iakttagande deraf vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under nämnda Hufvudtitel, och
torde Eders Kongl. Näjd, uppå bemälde Departements-Chefs underdåniga föredragning,
besluta om fortfarandet af de på samma Hufvudtitel redan uppförda
ständiga anslag till Sjöförsvarets pensionsinrättningar.»

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter behagade
Kong]. Näjd till alla delar i under bifalla hvad
nu, i afseende på regleringen af utgifterna under Riksstatens
Femte Hufvudtitel och i (ifrigt för Sjöförsvarets
behof ifrågasätta anslag, blifvit af Departements-Chefen i
underdånighet hemstäldt; och skulle det om hvad Kong],
Majd sålunda härutinnan beslutat förda Protokoll FinansDepartementet
meddelas, för att läggas till grund vid författandet
af Kongl. Maj ds Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof i hvad den komme att röra
nämnde Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof.

In fidem Protocolli
Anton Granlund.

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

3

Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870.

1

Ltdrag af Protokollet, ''öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 7 Januari 1870.

N ä rvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och
Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin anmäldes
vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz anmälde de ärenden,
som röra regleringen af utgifterna under Riks-Statens Sjette Hufvudtitel
för år 1871, samt anförde dervid, beträffande

l:o. Departementets Expedition.

Behofvet af särskilt anslag till ett biträde vid de kommunala ärendenas
beredning och expedierande är nu lika stort om icke större än under
Bih. till Biksd. Prot. 1870. 1. Samt. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

de närmast föregående åren. Antalet af nämnde ärenden har nämligen
icke minskats och totalantalet af de till Departementets Expeditions handläggning
hörande mål har ökats år 1868 med 41 och sistlidet år med ytterligare
108 mål.

Detta förhållande gifver mig anledning hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen begära, att till arvode åt ett slikt biträde
jemväl för 1871 å extra stat anvisas 1,800 R:dr.

2:o. Statistiska Talielikommissioneii.

Chefen för Statistiska Centralbyrån har uti underdånig skrifvelse af
den 3 November sistlidet år anhållit, att Byråns vaktbetjentes aflöning,
700 R:dr, som enligt gällande stat utgå med 500 R:dr till en vaktmästare,
hvilken åtnjuter fri bostad, och med 200 R:dr till eu biträdande vaktbetjent,
måtte ökas till 1,000 R:dr. Till stöd för donna anhållan är anfördt: att
göromå,len med expedierandet till in- och utrikes orter af tryckta berättelse!''
och formulärblanketter vore för Byrån högst betungande; att allt som
afsända skulle afräkna^ inpackas och med adresser förses; att, enligt
utomlands gällande föreskrifter för transport med post eller på jernväg,
alla dit afgående paketer måste insys i eller omslutas af vaxduk eller dylikt;
att försändningar med den inrikes posten måste fördelas i mindre
paketer, som icke få öfverstiga eu bestämd vigt, hvarföre det ofta vore af
nöden att våga de paketer, som skola afsända^ att det vore misshushållning
att, utöfver hvad som oundgängligen erfordrades, för dessa expeditionsbestyr
taga tjenstenit!nuens tid i anspråk: att vaktbetjeningen alltså deruti
inöfvats och att ökad ersättning till vaktbetjeningen påkallades för att kunna
på denna väg fortgå till vinnande af tidsbesparing för tjenstemännen.

Då den ifrågasätta anslågstillökningen synes vara af behof påkallad,
tillstyrker jag, att Eders Kor.gl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att med
300 R:dr eller till 15,750 R:dr höja aflöningsmedlen för Statistiska Centralbyrån,
så att anslaget till Statistiska Tabellkommissionen kommer att uppgå
till 30,000 R:dr.

3:o. LimiStmiiteristateii.

Uti skrifvelse af den 13 Maj 1868 har Riksdagen förmält, dels att
framställning blifvit hos Riksdagen gjord derom, att Andrelandtmätaretjensterna,
såsom obehöfliga, måtte indragas, dels att, enär inom åtskilliga

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 3

provinser skiftesarbetena kunde anses i det närmaste afslutade och således
en betydlig minskning i behofvet af Landtmäteritjenstemän inom kort vore
att förvänta, den sålunda väckta frågan om en förenklad organisation af
Landtmäterikorpsen synts Riksdagen vara förtjent af uppmärksamhet; anhållande
Riksdagen derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt
öfvervägande, huruvida och på hvad sätt en förändrad organisation af
Landtmäterikorpsen i riket må kunna genomföras, så att dessa tjenstemäns
antal icke blefve större än hvad behofvet kräfde.

Öfver donna Riksdagens skrifvelse har Landtmäteri-Styrelsen afgifvit
underdånigt utlåtande, deruti Styrelsen, som, derest Riksdagens skrifvelse
kan anses afse äfven de tjensteman, som äro anställde vid General-Landtmäteri-kontoret,
härom åberopat hvad Styrelsen andragit uti det af Eders
Kong], Maj:t redan pröfvade ärendet angående väckt fråga om Öfveringeniörstjenstens
indragande, beträffande Förstelandtmätaretjensterna uttalat
den åsigt, att dessa tjenstår icke kunna undvaras. Hvad derefter angår
Andrelandtmätaretjensterna har Styrelsen anfört, att dessa tjensters innehafvare
i sjelfva verket ej voro annat än med lön på stat försedde Kommissionslandtmätare
utom derutinnan, att de borde, då landtmäterigöromål
skola verkställas ensamt för kronans räkning, jemte Förste Landtmätarne,
sysselsättas med sådana göromål, mot åtnjutande af allenast trefjerdedels
arvode; men att då, enligt 9 § 3 mom. Landtmäteri-Instruktionen och 19
§ 1 mom. Landtmäteri-Taxan, nämnda göromål kunna, om Förste och Andre
Landtmätarne äro hindrade att dem verkställa, uppdragas åt öfriga Landtmätare
emot fullt arvode, syntes Andrelandtmätaretjensterna kunna indragas
genast, för så vidt sådana nu äro lediga, och för öfrig! i den män
deras nuvarande innehafvare afgå. Härvid har Styrelsen emellertid ansett
sig höra fästa uppmärksamheten på några i Styrelsens tanke särdeles behjertansvärda
omständigheter och för sådant ändamål vidare yttrat: att
landtmäteri-förrättningarnes antal och vidd under de sednare åren högst
betydligt aftagit; att vid Allmänna Skiftesverket voro anställde 102 vice
Kommissionslandtmätare och 219 Kommissionslandtmätare, hvilka icke tillika
voro Storskiftes- eller Afvittrings-landtmätare och ej eller hade lön på
stat, utan voro för sin utkomst uteslutande beroende af hvad de kunde förtjena
genom förrättningar vid Skiftesverket; att de fleste af desse 321
tjenstemän, helst de från början varit obemedlade, genom den omnämnda
minskningen i göromål råkat i svårt ekonomiskt betryck, hvilket säkerligen
komme att än vidare ökas isynnerhet för de äldre och mindre arbetsföre,
hvilka icke kunde täfla med de yngre om verkställigheten af de återstående
göromålen; att donna de äldres beklagansvärda ställning blefve än svårare
efter indragning af Andrelandtmätaretjensterne, emedan de med dessa

4 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tjenster förenade löner, ehuru små, dock lemnade tillgång till ett tarfligt
uppehälle; att desse vanlottade äldre tjensteman likväl emot ett
ringa arvode, som icke medgifva besparingars afsättande, utan kostnad
för Statsverket beredt det allmänna betydliga fördelar dels genom
verkställda ägoskiften, som varit första vilkoret för landtbrukets uppbringande
till dess nu varande höga ståndpunkt, och dels genom fullgörande
af den så kallade publika renovationsskyldigheten, hvarigenom Statens
dyrbara kartearkiv riktats och materiel samlats till geografiska, ekonomiska
och geologiska karte verken; att härifrån väl icke kunde härledas
laglig skyldighet för Staten att gifva ersättning eller lön åt de i dess tjenst
Kvarstående äldre Kommissionslandtmätarne, men att billigheten talade härför
vid betraktande deraf, att dessa gamle tjensteman dels genom olyckliga,
af dem ej vållade omständigheter blifvit satte ur stånd att få arbete och
dagligt bröd åt sig och familjer samt dels genom landtmäteriinstruktionerna,
så val den äldre upphäfda, som den nu gällande, tillförsäkrats att njuta befordringsrätt
till alla tjenster vid Landtmäteristaten, en försäkran, som, derest
Andrelandtmätaretjensterna körnare att indragas, icke uppfylldes så vidsträckt,
som derförinnan varit att förmoda och hoppas; att en sådan ersättning
icke behöfde blifva permanent, utan kunde beviljas endast för den närmaste
framtiden, högst 10 år, intill dess den alltför talrika landtmäteripersonalen
blifvit så mycket förminskad och de nu rådande svåra konjunkturerna
för jordägarne så förbättrats, att de återstående landtmätarne kunde
få jemn och tillräcklig sysselsättning i tjensten; samt att slik ersättning skulle
kunna åstadkommas utan ökning af Statsverkets nuvarande utgifter för landtmäterikorpsen,
om indragne Andrelandtmätares löner Unge dertill användas.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit har Landtmäteri-Styrelsen hemställt
om vidtagande af åtgärder i sådan riktning, att den till hvarje Andrelandtmätaretjenst,
som kan komma att indragas, hörande lön, 900 R:dr, må
under högst 10 år fördelas i tvä lika störa exspektansarvoden och tilldelas
äldre Kommissionslandtmätare att af dem innehafva^ intill dess de blifvit
lagligen berättigade till pension å Rikets Allmänna Indragningsstat.
Slutligen har Styrelsen förklara! sig icke kunna afgifva något förslag till
omorganisation af landtmäterikorpsen, hvarigenom landtmätarnes antal kan,
utan afbidan på de nu anställdes successiva afgång, minskas till hvad behofvet
krafvel-, enär alla landtmätare äro genom landtmäteriinstruktionen
samt fullmakter eller konstitutorial tryggade vid sina befattningars innehafvande
intilldess de derifrån erhålla afsked på egen begäran eller för fel i
tennsten och vid rättigheten att under tiden få sysselsätta sig med tjenstegöromål,
i den mån sådana erbjudas.

o

Bil. B:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

I det ämne, hvarom nu är fråga, hafva jemväl andra underdåniga framställningar
blifvit gjorda. Landtmätarne i Christianstads län hafva nämligen anhållit,
att nämnda län måtte i landtmäteridistrikt indelas; och sedan en bland
landtmätarne i riket bildad förening, som benämner sig Landtmäteriföreningen,
åt utsedde komiterade uppdragit att utarbeta förslag till en förändrad
organisation af landtmäterikorpsen, hafva bemälde komiterade i underdånighet
öfverlemnat ett sådant, af största delen af rikets landtmätare godkändt
förslag, med anhållan, att detsamma måtte tagas i nådigt öfvervägande
vid pröfningen af Riksdagens af mig nyss föredragna framställning,
samt att, om förslagets hufvudgrunder gillades, Eders Kongl. Maj:t täcktes
åt en komité uppdraga att utarbeta detaljerad! omorganisationsförslag. Grunddragen
i komiterades förslag äro: att ekonomiska karteverkets arbeten med
undantag af upprättandet af stomkarta och karteutgifningen, hvilka två slags
arbeten komiterade ansett icke vara för karteverkets hufvudändamål nödvändiga,
skulle öfverlemnas åt landtmätarne i orterna; att desse jemväl borde
öfvertaga hushållningssällskapens bestyr med uppgifters insamlande för jordbruksstatistiken;
att Förstelandmätarne ej vidare skulle äga åtaga sig enskilda
förättningar, utan i stället borde, hvar för sitt län, hafva öfverinseende! öfver
och ledningen af de från ekonomiska karteverket och hushållningssällskapen
på landtmätarne öfverflyttade arbeten för jordbruksstatistiken, utöfva
närmaste tillsynen öfver öfrige landtmätarne i länen samt vara sjelfskrifne
biträdande landtmätare vid syner och ägodelningsrätts-sammanträden eller
ock, hvilket vore önskligare, göras till ledamöter i ägodelningsrätterna, om
en sådan förändrad domstolsorganisation kunde tillväga!)ringas; att Andrelandtmätarebefattningarne
skulle indragas; att hela riket borde indelas i
landtmäteridistrikt, hvilkas antal antagits kunna bestämmas till omkring
200, med en på stat aflönad landtmätare i hvarje distrikt; att desse distriktslandtmätare
skulle, med rättighet att få antaga extra landtmätare såsom
tjenstebiträden, hvar inom sitt distrikt verkställa alla privata landtmäteri -förrättningar och derjemte, i den mån de privata förrättningarne det medgåfve,
eller i brist på sådana, verkställa arealafmätningar för jordbruksstatistikens
behof samt, alltefter som nu varande justerare från sina befattningar
afgå, justera mått, målkärl och vigter; att de nu på eget ansvar
arbetande landtmätarne, som icke kunde blifva försedde med distrikt eller
anställde såsom tjenstebiträden hos distriktslandtmätarne, skulle sysselsättas
med arealaffattningar för jordbruksstatistiken emot arvode efter taxa. För
genomförandet af en sådan omorganisation hafva komiterade ansett särskild
kostnad för Statsverket icke vara erforderlig, enär dertill skulle kunna användas
dels lönerna för Andrelandtmätarebefattningarne, som komma att
indragas, dels anslagen till det ekonomiska karteverket samt de bidrag, hus -

6 Bil N:o 5 a) till Kougl. Maj:ts Nåd. Brott. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållningssällskapen antagligen skulle finnas villige att lemna för insamlandet
af de jordbruksstatistiska uppgifterna, hvilka nu för sällskapen medförde omkostnader,
dels ock anslaget till utflyttningshjclp efter skiften, för hvilken
utflyttningshjclp skiftesdelägarne kunde beredas motsvarande vederlag genom
nedsättning af landtmätarnes arvode för skiftesförrättningar ne.

Äfven öfver nu anmälda framställningar och förslag har Landtmäteri-Styrelsen
afgifvit underdånigt utlåtande. Deri har Styrelsen gjort åtskilliga
anmärkningar emot speciel delar af komiterades förslag samt angående principen
om rikets indelning i landtmäteridistrikt sökt vederlägga af några
landtmätare deremot gjorde invändningar samt i öfrigt hufvudsakligen yttrat:
att då en mycket stor pluralitet af landtmäteripersonalen godkänt komiterades
förslag, så syntes deraf, att landtmätarne sjelfve ansett sagda princips
genomförande vara för dem fördelaktigt; att hvad jordägarnes intresse
anginge, de nuvarande områdena för landtmätarnes verksamhet, nämligen
länen, vore för störa och derigenom medförde flora olägenheter, enär jordägare
och landtmätarne ofta icke kände hvarandra och de sednare voro
obekanta med de för vissa traktör stundom förekommande egendomliga förhållanden,
samt landtmätarnes resekostnader för mindre förrättningar blefvo
större än de behöfde vara samt att Styrelsen, efter öfvervägande af de skäl,
som talade för och emot distriktsindelning, funne de förra vara öfvervägande
och derföre hyste den åsigt, att alla län herde, efter vcderbörandes hörande,
indelas i landtmäteridistrikt, derest icke i afseende på något visst län förekomme
giltiga skäl för uppskof med distriktsindelningen derstädes; att dessa
distrikts antal icke herde rättas efter det nuvarande antalet af landtmätare
utan i allmänhet efter domsagornas antal, dock så, att der domsagorna voro
alltför små eller störa, jemkningar kunde göras; att de nu varande landtmätarne
herde fördelas på distrikten med hänsigt till beräknelig tjenstegöromål
inom hvarje och med rättighet till tjenstgöring såsom medhjelpare, om
göromålen i eget distrikt togo slut, hos landtmätare i annat distrikt; samt
att, så vidt sådant utan förnärmande af någon landtmätares lagliga rätt
kunde ske, Landtmäteri-Styrelsen herde bemöda sig om förminskning af landtmätarnes
antal till dess att blott en landtmätare funnes i hvarje distrikt.

Frågan om distriktsindelnings införande i Christianstads län är till
bifall förordad ej mindre af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet,
än äfven af Landtmäteri-Styrelsen, hvilken föreslagit distriktens antal till 4,
som skulle komma att omfatta, det första: staden Christianstad samt Willands
och Östra Göinge härader; det andra: staden Cimbrishamn samt Albo,
Gärds, Järrestads och Ingelstads härader; det tredje: Westra Göinge härad
och det fjerde: staden Engelholm samt Bjäre, Norra Åsbo och Södra Åsbo
härader.

Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Pro)>. N:o 1, om Statsverket 1870. 7

För åstadkommande af jemvigt i förhållandet mellan landtmätarnes
antal och de dem tillkommande göromål har så val hos Kongl. Maj:t, som
hos Landtmateri-Styrelsen den grundsats under sednare tiden gjort sig
gällande, att befordringar och anställningar vid landtmäterikorpsen borde
ske i så inskränkt omfång, som möjligt. Redan genom den af Eders Kongl.
Maj:t den 6 Augusti 1864 utfärdade Landtmäteri-Instruktion har ock blifvit
förklaradt, att länen kunna indelas i vissa landtmäteri-distrikt, försedda med
egna landtmätare, om Kongl. Maj:t, uppå derom gjord framställning, finner
skål att sådant tillåta; och förutsätter en sådan indelning i landtmäteri-distrikt
utan tvifvel, antingen att landtmätarnes antal ej är större,
än som motsvarar beliofvet, eller ock att antalet småningom skall dertill
nedbringas. När nu Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t uttryckt önskan om
genomförande af en förändrad organisation af landtmäterikorpsen, så att
dessa tjensteman antal ej blefve större, än hvad behofvet kräfde, kan jag
svårligen tänka mig att donna organisation skulle kunna gå i annan riktning
än till omförmälda distrikt-indelning, för hvilken obestridligen särdeles
be aktans vårda skål blifvit af Landtmäteri-F öreningens komiterade och
Landtmäteri-Styrelsen anförda och hvilken, såsom handlingarne utvisa, i
allmänhet blifvit af landtmätarne med synnerlig förkärlek omfattad. Denna
fråga har jemväl flera gånger förut varit å bane; men om än antagas kan,
att ju längre skiftesverket framgått, desto mera hafva ock betänkligheterna
mot systemets antagande försvagats, vågar jag dock icke tro, att det allmänna
föreställningssättet ännu är tillräckligen förberedt för distriktindelningens
allmänna genomförande och än mindre anse mig berättigad att,
utan afseende å de olika förhållanden, som inom skilj da delar af landet
kunna påkalla olika anordningar, tillstyrka ett allmänt för hela riket gällande
påbud i detta hänseende. På den genom omförmälda Instruktion
antydda vägen synes mig deremot saken kunna i stillhet framgå och utvecklas;
och då nu fråga af landtmätarne inom ett län blifvit väckt om
detsammas indelande i distrikt och förslaget vunnit understöd af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, synes mig allt skål att deröfver inhemta
länsinvånarnes mening samt, om donna utfaller till förmån för förslaget,
detsamma i hufvudsaken godkänna. Visar sig sedermera resultatet fördelaktigt
och varder på samma sätt, efter samtlige vederbörandes hörande,
distriktindelning införd jemväl i andra län, synes tidpunkten vara inne att
till pröfning företaga frågan i en allmännare omfattning.

En omständighet, som, i sammanhang med en allmännare reglering af
distriktväsendet, dock måste tagas i betraktande, är distriktlandtmätarnes
förseende med en viss årlig inkomst såsom lön eller arvode. Vill man för
framtiden till dessa befattningar kunna påräkna dugliga och redhara män,

8

Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

torde ett oeftergiflig! vilkor derför vara att tillförsäkra dem, att de, äfven
om förrättningar till följd af missgynnande omständigheter under något år
alldeles uteblifva, dock ej skola komma i saknad af det nödvändigaste för
sin bergning. Tillförsäkras dem åter ett visst, om än ringa, ärligt belopp
såsom löneförmån, kan otvifvelaktigt ersättningen för deras arbete i
stället nedsättas till förmån för jordbrukarne, som deraf sig begagna. Ehuru,
såsom redan blifvit antydt, jag icke har för afsigt att nu framställa ett
allmänt regleringsförslag, har jag dock ansett mig höra anvisa den riktning,
uti hvilken jag trött utvecklingen höra ga. Om, pa sätt Landtmätei lFöreningens
koiniterade yttrat, samlandet af de jordbruksstatistiska uppgifterna
och deltagande i de ekonomiska kartearbetena lämpligen och med
fördel kunde åt landtmätarne i viss mån uppdragas, blefve derigenom ytterligare
tillfälle till eu behöflig inkomst dem beredt.

Hvad särskild! angår indragningen af Andrelandtmätaretjensterna, så,
enär dessa befattningar allt hitintills i det närmaste sammanfallit med
Kommissionslandtmätarnes, finnes egentligen efter min uppfattning intet
skäl, hvarföre de nu höra anses mera öfverflödiga än på den tid, då skiftesförrättningarue
i stor mängd pågingo. Man skulle fastheldre kunna säga,
att då med anslaget till Andrelandtmätarnes löner synes hufvudsakligen
hafva varit afsedt att åt val förtjente Kommissionslandtmätare, en inom
hvarje län, bereda en fast, årlig löneinkomst vid sidan af hvad de med
sitt arbete förtjenade, ett sådan! anslag vore än mera påkallad! nu, då så
ringa tillfälle finnes att något med arbete förtjena. Att alldeles fråntaga
korpsen detta anslag i en tidpunkt, då den genom bristande sysselsättning
befinner sig i den mest tryckta ekonomiska belägenhet, synes mig vara ett
alltför hardt förfarande mot en tjenstemannakorps, som dock så väsentligen
varit vårt land till gagn. Då emellertid hvarken Landtmäteri-Föreningens
koiniterade eller Fandtmäteri-Styrelsen förorda! bibehållande af
Andrelandtmätaretjensterna, och jag ej heller kan vitsorda sjelfva tjensteman
behöflighet, tror jag, att det lämpligaste sättet att tillgodose landtmätarnes
billiga anspråk i förevarande hänseende vore, att vid tjensteman indragning
lönerna Ange användas till landtmätares sysselsättande vid de ekonomiska
kartearbetena till dessas skyndsamma bedrifvande, intilldess, sedan
landtmätarnes antal nedgått, lönerna kunde antingen helt och hållet indragas
eller ock blifva tillgängliga för att underlätta genomförandet af
distriktindelningen.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då skälen så väl för som
emot distriktindelningen finnas uti Landtmäteri-Styrelsens underdåniga utlåtande
framställda, hvadan eu större tillgänglighet af utlåtandets innehåll

Bil. N:o 5 a) till Kongt. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 9

i denna del synes kunna bidraga till befordrandet af den för frågans lösning
erforderliga insigt, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, derest Andrelandtmätaretj ensterna varda af
Eders Kongl. Maj:t indragne, vid innevarande års slut de, som då äro lediga
eller endast på förordnande inneliafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes
afgång, lönerna, allt eftersom de blifva tillgängliga, må af Eders Kongl.
Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska
karteverkct, samt att Eders Kongl. Maj:t måtte dels medgifva, att Landtmäteri-Styrelsens
ifrågavarande utlåtande, i hvad det afser landtmäteridistrikt-indelningen,
må i ett större antal exemplar till trycket befordras, för
att på förhand tillhandahållas dem, hvilka på något sätt kunna komma att i
frågans behandling deltaga eller deröfver sig yttra, samt kostnaden derför
utgå af Sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier, expenser, m. m., dels
förordna, att öfver omförmälda af landtmätarne i Christianstads län gjorda
anhållan skall infordras yttrande från Landstinget i nämnda län, dels slutligen
förklara, att vidare åtgärd i anledning af hvad i ena eller andra afseendet
blifvit i underdånighet hemställdt ej för närvarande föranledes.

4:o. Rikets ekonomiska karteverk.

Landshöfdingen 8. P. Bergman, som har öfverinseende öfver ekonomiska
karteverkets arbeten i Norrbottens län har, under åberopande af
sin underdåniga berättelse af den 28 Juli 1865, uppgifvit behofvet af
medel för nämnda arbeten under år 1871 till enahanda belopp, som förut
årligen utgått, eller 20,000 R:dr; och Öfveringeniören Liunggren, hvilken
till innevarande års början varit tillförordnad styresman för ekonomiska
karteverkets arbeten i öfriga delar af Riket, har uti afgifvet underdånigt
förslag till stat för år 1871 beräknat utgifterne för sistnämnda arbeten till

60,000 R:dr.

Till betäckande af dessa utgifter har Liunggren påräknat utom det
ordinarie anslaget 6,000 R:dr och för kartor och ägomätningar inflytande
medel, förslagsvis upptagne till 4,000 R:dr, jemväl ett från 40,000 R:dr
till 50,000 R:dr förhöj dt extra anslag. Såsom skål för den ifrågasätta
anslagsförhöjningen har lian anfört, att de årsanslag, som hittills utgått, på
sätt utredt vore i hans underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkning mot karteverkets i dess kassaräkning för 1867 upptagna
skuld, icke varit tillräckliga; att sagda skuld, hvilken sedan 1863
existerat och för närvarande uppgång» till 7,656 R:dr 82 öre, syntes höra
Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 2

10 Bil. N:o 5 a) till Komjl, Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

betalas utan reduktion af personal eller arbete; att fena af kartograferne
gjort sig förtjent^ af arvodestillökning och att två extra kartografer utöfver
de redan anställde herde antagas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne December ställt karteverket,
utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-Styrelsens
ledning, hvarigenom större delen af det arvode, som förut utgått till styresmannen,
från innevarande års början blifver disponibel till andra utgifter;
så bär Eders Kongl. Maj:t den 31 i sagda månad vid fastställandet
af karteverkets stat inskränkt utgiftsbeloppen så, att redan med innevarande
års anslag karteverkets skuld bör kunna gäldas. I följd häraf och
med antagande att hvad här ofvan i afseende å Andrelandtmätarnes löner
föreslagits varder bifallet, anser jag karteverket, utan den af Öfveringeniören
Liunggren ifrågasätta anslagsför höj ning, kunna och höra fortsättas
med samma belopp, som förut varit för ändamålet anvisade, och hemställer
alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för det Ekonomiska Karteverket hos
Riksdagen äska, utöfver det å ordinarie stat uppförda beloppet 6,000 R:dr,
extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och 40,000
R:dr till öfriga arbetena, eller tillsammans 60,000 R:dr.

5:o. Landsstaterne i länen.

Genom särskilda nådiga beslut har Eders Kongl. Maj:t till statsverket
indragit åtskilliga landsstatsboställen emot ersättningar till indelningshafvarne
för ränta, afkastning och hyra. Enligt en af Statskontoret afgifven
förteckning på sådane indragna boställen, för hvilka ersättning till
vederbörande tjcnstcmän ännu icke blitvit å anslaget till landsstaterna uppförd,
äro räntorna för sagde boställen upptagna till 223 R:dr och de tjensteinännen
tillagde ersättningar bestämde till sannnanlagdt 3,43 / R:di; och
torde Eders Kongl. Maj it alltså gorå framställning till Riksdagen om den
förändring under denna anslagstitel, att penningeanslaget ökas med 3,43 /
R:mt, men att deremot de indelta räntorna minskas med 223 R:dr.

Vidare och då Eders Kongl. Maj:t, sedan ett stycke mark blifvit till
Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga-jernvägen exproprierad från länsmansbostället
Wara Stommen för 271 R:dr 50 öre, den 31 December 1868
förordna! om sagda belopps öfverlemnande till Riksgäldskontor samt anbefallt
Statskontoret att till boställsinnehafvare!! årligen utbetala 13 R:dr,
utförande omkring 5 procent åt expropriationssumman intilldess ersättningsbeloppet
kunde blifva å Riks-Staten uppfördt, hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, att den innehafvare!! af bostället

11

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Wara Stommen sålunda tillerkända ersättning för afkomst af exproprierad
jord måtte å anslaget till landstaterne i länen uppföras med 13 R:dr.

6:o. Statens jcrnvägstrafik

Sedan Styrelsen för Statens jern vägstrafik uti afgifvet förslag till omkostnadsstat
för innevarande år upptagit utgifterna sålunda :
l:o för drift och underhåll:

a) för byråafdelningen, dit milkontoret blifvit från maskinafdelningen

flyttadt.............................................. 180,300: —

b) för banafdelningen............................... 1,195,400: —

c) för maskinafdelningen........................ 1,581,000: —

d) för trafikafdelningen........................... 1,118,300: — 4 075,000:__

2:o för nya byggnader och anläggningar 161,825: -—

3:o för nya inventariers och förlagers

ökande............................................. 79,656: — 241,481: _

Summa R:dr 4,316,481: —

samt i sammanhang dermed anmärkt, att det belopp, 16,481 R:dr, hvarmed
nyssnämnda summa öfversteg förut approximativt beräknade kostnader
för år 1870, motsvarades af besparingar på 1869 års anslag, uppkomne derigenom,
att utförandet af åtskilliga för sistnämnda år beräknade arbeten
måst uppskjutas till innevarande år, så hafva utgifterne för jernvägstrafiken
under år 1871 af Styrelsen beräknats uti två så lydande kalkyler:

I

12 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statens jern vägstrafiks utgifter för tjensteman och
betjening år 1871.

>

Arvoden.

A) Byråafcleliiingen.

P

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

a) vid Styrelsen.

Generaldirektör ................................................

1

9,000

| 14,500

Byråchef ...........................................................

1

5,500

—

Kansliet.

Sekreterare .........................................................

1

4,000

—

1

Registrator och Aktuarie...............................

1

3,500

—

. 14,000

Notarier...............................................................

2

5,000

—

Kontorsskrifvare...............................................

1

—

1,500

Kammarkontor et.

Kamrerare ........................................................

1

4,000

—

1

Kammarförvandt................................................

1

-- ''

2,400

\ 8,560

Kammarskrifvare .............................................

2

2,160

Revisionskontoret.

Revisor .........

1

3,000

j 4,200

Kontorsskrifvare................................................

1

1,200

Kassakontoret.

Hufvudkassör.....................................................

1

3,000

|

Uppbördskassör ................................................

1

3,500

—

\ 7,700

t. f. Bokhållare ................................................

1

—

1,200

r

Statistiska kontoret.

Föreståndare...................................................

1

4,000

J 5,500

t. f. Bokhållare ................................................

j Anm. Betingsarbeten vid detta kontor, förslagsvis

1

—

1,500

beräknade till 11,500 B:dr, äro i omkost-nadsstaten upptagne tillsammans med betings-arbeten å Milkontoret.

Transport

18

44,500

9,960

54,460

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 13

>

ö

Arvode n.

SL

Fäste.

Föränderliga.

Summa.

Transport

18

44,500

9,960

54,460

Milkontoret.

Milkontrollör......................................

1

3,600

)

Bokhållare ..........................

1

—

1,800

\ 22.380

Kontorsskrifvare................

13

—

16,980

1

Anm. Betingsarbeten vid detta kontor, förslagsvis
beräknade till belopp af 4,500 R:dr, äro i om-kostnadsstaten upptagna tillsammans med be-tingsarbeten vid Statistiska kontoret.

Vaktbetjening ...........................................

3

1,860

1,860

Summa vid Styrelsen

36

44,500

34,200

78,700

b) vid Distrikten.

Intendent ..........................................................

1

5,000

Byrå assistenter................................................

2

—

4,500

Kassörer ..........................................................

3

—

6,300

Bokhållare .........................................................

4

—

5,340

i

Vaktbetjening......................................................

4

—

2,820

Summa vid Distrikten

14

5,000

18,960

23,960

Dessa utgifter äro desamma som de för
1870 beräknade. Till möjligen ifråga-kommande förstärkning af ofvanstående
ordinarie arbetskrafter under 1871 an-håller Styrelsen att få disponera ett be-lopp af...........................................................

1,340

1,340

Summa för Byråafdelningen

50

49,500

54,500

104,000

B) lian a idel nin ge n.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör.....................................................

1

Af donna embetsmans arvode afföres hälf-ten å donna afdelning med..................

3,000

Transport

1

3,000

—

—

14 Bil. N:o 5 a) till Konijl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

>

Arvoden.

r-

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

Transport

1

3,000

—

—

Telegrafdirektör ................................................

1

—

3,600

Baningeniör .................................................

1

—

2,400

Summa vid Styrelsen

3

3,000

6,000

9,000

b) vid Distrikten.

\ 7

Bandirektörer ...................................................

3

—

12,300

i Baningeniör er ...................................................

11

—

27,000

| Bokhållare ........................ -...............................

3

—

5.100

Banbetjening....................................................

582

—

234,540

Summa vid Distrikten

599

—

278,940

278,940

Summa för Banafdelningen

602

3,000

284,940

287,940

C) Maskinafdeliimgeii.

a) vid Styrelsen.

[ Öfverdirektör (se Banafdelningen)...............

—

3,000

—

Assistent ............................................................

1

—

2,700

Summa vid Styrelsen

1

3,000

2,700

5,700

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Assistenter..................

4

—

15,600

j Verkmästare ......................................................

4

—

10,200

Kamrerare ..................*......................................

3

—

8,400

Förrådsförvaltare................................................

3

—

8,400

Bokhållare, ritare och skrifvare ..................

25

—

33,120

Lokomotiv- ock vagnbetjening .....................

311

—

262,680

Förråds- och kontorsbetjening .....................

11

—

6,900

|

Summa vid Distrikten

361

—

345,300

345,300

Summa för Maskinafdelningen; 362

3,000

1348,000

| 351,000

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870. 15

>

Arvoden.

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

D) Trafikafdelningeit.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör...................................................

1

6.000

—

Assistent ..........................................................

1

—

2,700

Öfverkontrollör.................................................

1

4,000

—

Kontrollörer och biljettförvaltare..................

4

—

9,000

Kontorsskrifvare...............................................

16

—

21,720

Telegrafister .................................................

3

—

3,540

Summa vid Styrelsen

26

10,000

36,960

46,960

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och Assistenter ..................

8

—

26,700

Stationsföreståndare..........................................

99

—

144,420

Stationskassörer, bokhållare, skrifvare och

biljettörer ....................................................

157

—

138,900

Telegraftjenstemän .........................................

33

—

28,320

Stationsbetj ening .............................................

426

—

170,800

Tågbetjening...................................................

107

—

83,940

Summa vid Distrikten

o

ro

ce

—

593,080

593,080

Summa för Trafikafdelningen

856

10,000

630.040

640,040

16 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statens jern vägstrafiks samtlige utgifter under år 1871.

I. Byråafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening..................

Betingsarbeten vid Styrelsens Statistiska-
och Milkontor.........................

104,000:

16,000

Tillfälliga biträden............................

8,000

Missräkningspenningar...................

3,300

—

Inqvarteringsersättningar.................

4,500

—

Reseersättningar och dagtraktamenten

3,000

Anslag till utländska resor ..............

5,000

—

Rit- och skrifmaterialier, post- och

telegramporto, bokbinderi m. in.

5,000

—

Tryckningskostnader..............................

11,500

—

Hyra för tjenstelokaler samt dessas

eldning, belysning och städning......

12,000

-

Bibliotek ..............................................

1,500

—

Inventariers underhåll och förbrukning

300

—

Sjukvård och begrafningshjelp............

1,000

—

Pensioner till under byggnadsarbetena
eller vid trafiken skadade personer
samt till enkor och barn efter till

följd af skada aäidne personer........

5,500

—

Rättegångskostnader, inberäknade ar-voden till juridiska biträden vid

distrikten................................................

1,800

—

Diverse utgifter.......................................

3,600: —

135,800:

50,200:

Summa för Byråafdelningen 186,000:

II. Banafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening................. 287,440. —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad in. in. 61,338: —

Inqvartering................................... 10,625: —

Transport 359,403: —--—

186,000:

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870. 17

Transport 359,403: —- ----— 186,000:

Bränsle i boställslägenheter................. 16,145: —

.......................................... 45,396:

Beklädnad

Kontorskostnader ...............................

Underhåll af banvallen........................

„ „ broar, kulvertar och

trummor.....................

„ „ vägar, vägöfvergångar o. d

11,000

9,700

420,944:

24,100

24,800

öfverbyggnaden................ 26,200

Utbyte af sliprar.................................... 150,800

„ „ räler........................................ 202,100

Underhåll af stängsel.............................. 62,000

„ „ husbyggnader å stationerna.
........................... 100,200:

„ „ bangårdsmaskinerier....... 51,700:

„ „ stationsplaner och planteringar.
.......................

„ „ signaleringsinrättningar..

Materialförbrukning för signaleringen
Inventariers underhåll och förbrukning
Expropiationsräntor och kontributioner

Snöskottning.............................................

Reseersättningar och traktamenten.....

Sjukvård och begrafningshjelp...........

Diverse utgifter....................................... 3,200

37,050

--

16,700

—

10,400

—

3,650

—

6,325

—

8,166

—

1,475

—

33,940

—

6,100

—

9,450

—

3,200

—

799,056:

Summa för Banafdelningen 1,220,000: —

III. Maskinafdelningen.

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening.................. 88,320: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m. 15,180: —

Inqvartering............................................. 16,500: — 120,000: —

Transport 120,000: — 1,406,000: —■

3

Bih. till Biksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd.

18 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport 120,000: — 1,406,000: —
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp
samt diverse utgifter....................................... 19,000: —

Lokomotivtjenst.

Ordinarie arvoden till lokomotivförare,
eldare, putsare, pumpare, kolvakter

m. fl......................................................... 231,240: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m. 58,170: —

Inqvartering........................................... 48,450: —

Kol- och oljepremier ........................ 39,960: — 377.820:__

Inventariers underhåll och förbrukning 7,200: —

Förbrukning af stenkol..................... 410,500: —

„ „ olja och talg.............. 26,000: —

„ „ diverse materialier,... 25,000: —

Eldning, belysning och materialförbrukning
för vattenstationer, lokomotivstall
m. m.................................... 28,400: —

Hyror för lokomotiv.............................. 28,000: —

Resor........................................................ 8,600: —

Sjukvård och begrafningshjelp............ 6,000: — 539,700: -

Vagntjenst.

Ordinarie arvoden till vagnmästare,

putsare, vagnsmörj are m. fl................ 31,440: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad in. m. 19,460: —

Inqvartering.............................................. 8,200: —

Beklädnad och premier till vagnsmörj
are................................................... 6,250: -- 65,350: —

Materialförbrukning vid smörjning och

renhållning............................................ 19,100: —

Inventariers underhåll och förbrukning 24,600: —

Resor, sjukvård och begrafningshjelp 9,300: — 53 qqq._

Transportmedlens underhåll.

Verkstäders och förrådsbyggnaders underhåll,
belysning, eldning och renhållning.
.................................................. 22,300: —

Transport 22,300: — 1,274,870: — 1,406.000:

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 22,300: — 1,274,870: - 1,406,000:

Verksrädernas ångmaskiner.................. 23,500: —

Transporter, last- och lossningar......... 6,200: —

Inventariers underhåll och förbrukning 14,000: —

Resor, sjukvård och begrafningshjelp 4,900: —

Underhåll af lokomotiv och tendrar..... 193,530: —

„ „ person- med flera vagnar 75,000: —

„ „ godsvagnar........................ 93,200: —

„ „ vagnaxlar och hjul......... 46,500:— 479 130-_

Summa för Maskinafdelningen 1,654,000:

IV. Trafikafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening..................

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar,
anmärkningsprocent lönefyll nad

in. m. ............................................

Inqvartering...........................................

Bränsle till bostadslägenheter............

Beklädnad.................................................

Milpenningar till tågbetj eningen.........

Kontorskostnader...................................

Signalering och belysning inom stationerna.
................................................

Eldning inom stationerna....................

Signalering, belysning och uppvärmning
å bantågen ................................

Diverse materialförbrukning för tra -

640,040:

134,660:

72,000:

11,440:

48,000:

15,000:

44,800:

25,455:

19,100:

8,200:

921,140: —

fiken och telegraferingen...................

14,530: —

Inventariers underhåll och lerbruk-

ning.........................................................

20,750: —

Hyra för begagnande af främmande

jernvägars vägnar,.................................

30,200: —

Renhållning vid stationerna................

10,300: —

Reseersättningar och traktamenten

14,200: —

Sjukvård och begrafningshjelp............

9,100: —

Transport

196,635: —

921,140:— 3,060,000:

19

20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 196,635: — 921,140: — 3:060,000: —

Ersättning för bortkommet och ska dadt

gods............................................... 7,500: —

Diverse utgifter..................................... 4,725: — 208 860'' —

Summa för Trafikafdelningen 1,130,000: —

Summa utgifter för drift och underhåll..................................... 4,190,000: —

Nya byggnader och inventarier...................................................... 110,000:—-

Summa summarum utgifter 4,300,000: -—

I den skrifvelse af den 31 sistlidne December, hvarmed Styrelsen aflemna t
nämnda kalkyler, är hufvudsakligen anfördt, att, med afseende å det sannolika
utbytet af sliprar och räler samt de utgifter, en mera försliten rörlig
materiel förutsätter, Styrelsen ansett nödigt beräkna utgifterna för banafdelningen
25,000 R:dr och för maskinafdelningen omkring 73,000 R:dr
högre än för innevarande år; att förhöjningar funnits erforderliga jemväl
för byråafdelningen med omkring 6,000 R:dr och å trafikafdelningen med
omkring 11,000 R:dr; att deremot minskning i utgifterne under år 1871 vore
att emotse i afseende å nya byggnader och inventarier; samt att, ehuru
Styrelsen ej vågade framlägga något bestämdt förslag härom, Styrelsen
dock, med fästadt afseende å nu kända förhållanden, ansett sig kunna antaga,
att utgifterna för nya byggnader och inventarier icke skola komma
att öfverstiga 110,000 R:dr, äfven om deruti inbegripas större arbeten vid
Malmö bangård samt anläggning af en mindre station mellan Malmö och
Akarp, hvarom Styrelsen ernade afgifva särskild! underdånigt memorial.
Slutligen har Styrelsen tillagt, att då ännu ej känd! vore, huruvida Nordvestra
stambanan emellan Carlstad och Arvika i sin helhet eller till någon
del kommer att under 1871 trafikeras och än mindre huru -lång tid af
året en sådan trafik kan ifrågakomma, utgiftsberäkningarne blifvit gjorda
utan afseende på nämnda trafik, och att, om berörda del af nordvestra
stambanan komme att under 1871 för trafik öppnas och om än inkomsterna
å den nya bandelen skulle betäcka utgifterne för densammas trafikerande,
så erfordrades likväl nödvändigt en icke obetydlig tillökning af materialförlaget
i allmänhet och särskild! af lokomotiv och vägnar, hvartill det på
nordvestra stambanan beräknade, af byggnadsmedlen utgående anslaget icke
vore tillräckligt, men hvarom Styrelsen hade för afsigt att med särskild!
memorial i underdånighet inkomma.

Med stöd af hvad Styrelsen för Statens järnvägstrafik sålunda anfört,
hemställer jag, som, då i beräkningarne icke ingå kostnaderna för blifvande

Bil. N:o o a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870. 21

trafik å nordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika eller å sammanbindningsbanan
genom Stockholm, anser upptagna summan höra ungefärligen
motsvara behofvet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att uppföra förslagsanslaget till statens jernvägstrafik till samma belopp
Som för innevarande år eller 4,300,000 R:dr.

7:o. Skiften och afvittrhigar.

Uti underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne November har Landtmäteri-Styrelsen,
med anmälan att afvittringen i Wester-Norrlands län
numera är fullbordad, afgifvit förslag till stat för Storskiftes- och Afvittringsverken
under innevarande år. Enligt berörda förslag, som förut
i dag blifvit af Eders Kongl. Maj:t fastställdt, äro utgifterna beräknade
till följande belopp:

Slöra Kopparbergs län.

Arvode åt Styresmannen....................................- R:dr

d:o åt 7 landtmätare i första lönegraden, P.
J. R. Westerberg, konstituerad den ''i
1869; J. H. T. Rubenius den f 1868; E.
T. Didrikson den | 1865; E. M. Cederstam
och A. Dahlgren den \9 1864; M.
F. Landtmansson den 1862 och P. A.
Adde den A 1860, å 1,500 R:dr till

hvarje ...............................................................

d:o åt 11 landtmätare i andra lönegraden:
C. G. Clason, A. O. Berg, C. G. Klingvall,
A. W. Göös, D. 8. von Wolcker, C.
Egnell, B. H. Iilingvall, E. M. Köppen,
J. G. Andersson, S. Lindstedt cell A.

Steffenburg, ä 2,000 R:dr till hvarje......

Respenningar åt Styresmannen.................................

d:o åt 18 landtmätare ä 200 R:dr till

hvarje.....................................................

öfverarbetesersättningar, beräknade till högst 400
R:dr årligen för hvarje landtmätare, förslagsvis.
....................................................................

2,500: —

10,500: —

22,000: —

600: —

3,600: —

7>2QQ: — 46,400: —

Transport 46,400: -—-

22 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1870.

• Transport 46,400: —

Jemtlands län.

Arvode åt en landtmätare i andra lönegraden,

H. F. Bobin..............................................

Bropenningar åt samme landtmätare ....................

Till Skifteslaridtmätare för rågångsreglcringar, förslagsvis.
.....................................................................

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,
förslagsvis................................................................

Gefleborgs län.

Till f. d. Af vitt ringsland tmätaren C. E. Wallberg, som, enligt
nådiga brefvet den 8 December 1865, ägor tills vidare
uppbära sitt fordna arvode i nämnda egenskap.................. 900: —

Westerbottens län.

Arvode åt Föredraganden samt för skrifbiträdc 1,200: —

d:o åt Styresmannen............................................ 3,500: —

d:o åt 9 landtmätare i första lönegraden:

J. A. Fagenström, konstituerad den
1867; W. A Segerhammar den « 1867;

L. P. Ågren den y 1866; J. W. Lidblom
den 1865; M. Alsterlund den § 1864;

A U. Orstadius den ''/ 1864; C. A. Ericsson
deri y 1864; J. P. Wikström den y
1862; och C. J. Sandelin den -f 1861 ä

1,500 R:dr till hvarje................................... 13,500: —

d:o åt 9 landtmätare i andra lönegraden:

C. H. Huldt, N. J Gadd, D. Åslund,

A. Backman, E. G. Tunell, W. O. Widestedt,
C. E Furtenbach, J. A. Linder
och A. G. Degerrnan, ä 2,000 R:dr till

hvarje................................................................. 18,000: —

Besepenningar åt Styresmannen................................. 600: —

d:o åt 18 landtmätare ä 200 R:dr till

hvarje..................................................... 3,600: —

Transport 40,400: — 52,300: —

2,000. —
200: —

1,300: —

1,500: -

5,000:

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 23

Transport 40,400: — 52,300; —

Öfverarbetesersättningar, beräknade till högst 400
R:dr årligen, för hvarje af 18 Landtmätare,

förslagsvis.............................................................. 7,200: —

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

förslagsvis................................................................ 18,000: —

Till inköp af papper och inbindning af handlingar,
förslagsvis.................................................... 400: — 66)0()0: _

Norrbottens län.

Arvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200: —

d:o åt Styresmannen........................................... 1,700: —

d:o åt 3 Landtmätare i första lönegraden:

C. G. Hollström, konstituerad den 2T3 1867;

C. W. Holmström den § 1862 och C. H.

Burman den | 1862, ä 1,500 R:dr till

hvarje................................................................ 4,500: —

d:o åt 12 landtmätare i andra lönegraden:

H. W. Boström, J. J. Sundström, A. M.

Rheborg, J. W. Lindfors, I. Burman J.

W. Hackzell, J. Nordberg, I. Grape, T.

Sel 1 ing, E. M. Horhund, C. J. Grape
och L Ruuth, -å 2,000 R,:dr till hvarje... 24,000: —
Resepenningar ät Styresmannen, enligt gällande

nådiga Landtmäteri-taxa, förslagsvis 600: —

d:o åt 15 landtmätare, ä 200 R:dr till

hvarje.................................................... 3,000: —

Öfverarbetes-ersättningar, beräknade till högst 400
R:dr årligen för hvarje landtmätare, förslagsvis.
........................•"....................................... 6,000: —

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

Till inköp af papper, förslagsvis................................. 200: — ^ 200- _

Summa R:dr 169,500: —

Till bestridandet af dessa utgifter finnas disponible det ordinarie
anslaget till skiften och afvittringar 63,000 R:dr, det för innevarande år
på extra stat för ändamålet anvisade anslag 100,000 R:dr, och en af

24 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statskontoret kalkylerad behållning å föregående års anslag 6,510 R:dr
71 öre, eller tillsammans 169,510 R:dr 71 öre.

Under förutsättning att arbetena i Störa Kopparbergs, Jemtlands,
Westerbottens och Norrbottens län skola under år 1871 bedrifvas i samma
omfattning, som hittills, hvilket Landtmätcri-Styrelsen förorda!, har Styrelsen
beräknat utgifterna för sistnämnda år sålunda:
för Störa Kopparbergs län:

dels det i innevarande års stat upptagna belopp 46,400: —

dels ock erforderlig tillökning i följd deraf,

att en storskiftes-landtmätare från och med

år 1871 sannolikt kommer att uppflyttas i

högre lönegrad ..................................................... 500: — 4g 90O: _

för Jemtlands län enahanda belopp, som för innevarande år 5,000: —
för Gefleborgs län skulle, enär f. d. Afvittrings-Jandtmätaren
Wallberg, hvilken icke äger behålla innehafvande
arvode från afvittringsmedlen längre än till dess
lian i egenskap af Kommissions-landtmätare kan erhålla
pension å allmänna indragningsstaten, den 20 April
1871 antages hafva uppfyllt de vilkor, som för pensions rätt

äro stadgade, erfordras högst....................................... 400: —

för Westerbottens län samma belopp, som för innevarande år 66,000: —
och för Norrbottens län:

dels det i innevarande års stat upptagna belopp 51,200: —
dels ock, enär ådagalagd! blifvit, att hittills
beräknade reseersättningar varit otillräckliga
för de inom Pajala socken arbetande landtmätare,
tillökning i sagde ersättningar med
50 R:dr för en hvar af de 7 landtmätare,
hvilka under år 1871 antagligen blifva stationerade
i nämnda socken................................ 350: — 51,550: _

Summa R:dr 169,850: —
I sammanhang härmed torde jag höra anmäla, att ett stort antal
kronohemmansåboer i Asele och Lycksele lappmarkssocknar uti en den
23 sistl. September ingifven skrift beklaga! sig deröfver, att afvittringen
inom nämnde lappmarkssocknar ännu icke kunna! påbörjas, samt i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att
r påskynda afvittrings verkställande i lappmarkerna; att Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Westerbottens län med anledning af berörda anhållan -

25

✓

Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållan förklarat, att åtskillige landtmätare kunna, utan hinder för afvittringens
fullbordande i länets kustsocknar, redan under innevarande år
beordras till arbete inom lappmarkssocknarne; samt att LandtmäteriStyrelsen
förmält sig anse afvittring i lapprnarkerne vara af behofvet
högt påkallad.

Vid det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens
län upplysta förhållande att afvittringen i länets lappmarkssocknar redan
under innevarande år kan påbörjas, torde kronohetnmansåboernes i Asele
och Lycksele om förmäl da skrift icke höra vid detta tillfälle föranleda
något annat Eders Kong]. Maj:ts beslut, än att Eders Kongl. Maj:t förklarar
sig vilja, efter ny anmälan, taga densamma i öfvervägande i sammanhang
med fastställandet af plan för innevarande års afvittringsarbeten
i länet.

Enär vid innevarande års utgång utan tvifvel all besparing kommer
att saknas å ifrågavarande anslag, samt det ur alla synpunkter är af
stor vigt, att arbetena under den närmaste framtiden bedrifvas i minst
lika omfattning som innevarande år, hemställer jag, med ledning af
Landtmäteri-Styrelsens beräkning, dervid jag icke finner något att anmärka,
att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen att för storskiftesoch
afvittrings-arbetenas fortsättande under år 1871 bevilja ett extra
anslag till det belopp, som, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr,
erfordras till det beräknade behofvets fyllande, eller, i iemnt tusental,

107,000 R:dr.

8:o. Befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmaimanäringar.

Under donna anslagstitel har jag att anmäla dels Landtbruks-Akademiens
underdåniga skrifvelse af den 11 sistlidnc December angående fyra
särskilda för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns, mejerihushållningens
och trädgårdsodlingens utveckling behöfiiga anslagsbelopp, dels ock *
underdåniga skrivelser om medels anskaffande för de geologiska undersökningarnes
fortsättande.

Hvad nu först angår Landtbruks-Akademiens skrifvelse, så får jag
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad
deri föreslaget blivit, täcktes hos Riksdagen begära, att följande vid sista
och flere föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för
är 1871 anvisas, nämligen:

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

4

26 Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.
................................................................................................ 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas
tjenligast dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar ... 3,000: —

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå
fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, in. in. 2,000: —

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen mot enahanda

vilkor, som vid föregående Riksdagar bestämts............................. 4,500: —

Summa R:dr 15,500: —

Rörande behofvet af anslag för fortsättandet af de geologiska undersökningarne
har numera aflidne Professoren Erdmann uti skrifvelse af
den 10 sistlidne November gjort underdånig framställning. Uti nämnda
skrifvelse rcdogöres för undersökningarnas fortgång under sistlidna år
och upplyses, att en geolog under sagda år afgått och att sex geologer
antagas blifva berättigade att från och med nästa år uppflyttas i högre
lönegrad enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1867 med 500 R:dr lönetillökning
för hvardera. Utgifterna för 1871 äro i skrifvelse!! Inlagd!
förslag till stat upptagne till 63,000 R:dr; men då genom försäljning af
kartor ansetts komma att inflyta ett belopp af omkring 2,000 R:dr och
besparing å innevarande års anslag vore att påräkna derigenom, att en
yngre tjensteman, derest särskild derom gjord underdånig framställning
blefve bifallen, skulle såsom Pateontolog anställas i den afgångne geologens
ställe med lägre aflöningsförmåner än denne haft, är behofvet af
anslag för 1871 af Erdmann beräknadt till endast 60,000 R:dr eller enahanda
belopp, som för innevarande och nästföregående åren af Riksdagen
beviljats.

Nyssnämnda förslag till stat är af följande lydelse:

Underdånigt förslag till Utgiftsstat för de geologiska undersök ningarne

under år 1871.

Geologiska undersökningarncs Chef, med lön af..... 6,000:

6 tjensteman med lön af 2,500....... 15,000:

2 '' d:o d:o 2,000.................................... 4,000: —

2 d:o d:o 1,200................................... 2,400: —

1 vaktmästare d:o ........................................... 600: 28,000: —

Transport 28,000: —

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

27

Reseräkningar.

Chefens................

9 st. ä 1,400 ....

Transport 28,000:

2,000:

12,600:

Extra arvoden för beskrifningar till kartorna.................................

Utgifter för rekognoskeringarne, såsom kartors fotografiering,
kopiering, inköp och uppfodrang, inköp af nya och reparation
af gamla rekognoskerings- och afvägningseffekter,

frakter för stufflådor, m. in.....................................................

Rit- och skrifmaterialier........................................................................

Laboratorium: Gasförbrukning............................................ 500:

Kemiska reagentier
Inköp af effekter

300

200

Samlingarnes förökande, inköp och bindning af böcker och

kartor, in. in. ................................................................................

Karttrycket: 5 nya blad med tillhörande beskrifningar

ä 2,500..................................................................... 12,500:

Förberedande fotografier.................................... 200: —

Inköp af tryckpapper............................................ 1,500:

Diverse utgifter, såsom:

Kostnaden för värme- och vattenledningarnes begagnande
....................................................................... 1,300: —

Inköp af ved till amanuensens och vaktmästarens
ruin..................................................... 100: —

Rengöring af lokalerna............................................ 150: —

Diverse oförutsedda utgifter ................................. 50: —

14,600:

1,600:

900:

300:

1,000:

800:

14,200:

1,600:

Summa R:dr 63,000:

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 16 November sistlidna år bifallit fram-,
ställningen om en Palseontologs anställande vid undersökningsverket i
stället för deri afgångne Geologen samt, efter det Professoren Erdmann
aflidit, Geologen vid undersökningarne, A. E. Törnebohm, den 7 nästlidne
December erhållit nådigt förordnande att intill 1870 års slut utöfva ledningen
af undersökningarne mot en aflöning, som med 2,000 R:dr, för år
räknadt, understiger den af Erdmann innehafda, har bemälde Törnebohm
i underdånighet anfört, att, då genom det honom meddelade förordnande
en geologs-befattning blifvit ledig, borde, vare sig densamma förblefve
obesatt under hela den tid Chefs-förordnandet för Törnebohm varade eller
extra biträde i stället användes, en större eller mindre besparing i 1870

28 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

irs utgifter uppstå; att, om härjemte toges i betraktande såväl skilnaden
mellan förre Chefens lön och den för Törnebohm bestämda, som ock den
omständighet, att besparingen i 1869 års utgifter kornrne att öfverstiga
det belopp, hvartill den förut blifvit beräknad, skulle sammanlagda beloppen
af minskade utgifter och ökade inkomster 1870 uppgå till åtminstone
5,000 R:dr, samt att Törnebohm derföre, under antagande, att
föregående årens besparingar må öfverförare till 1871 års räkenskaper,
ansåge ett anslag af endast 55,000 R:dr för 1871 böra hos Riksdagen
begäras.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t för fortsättandet af de geologiska undersökningarne måtte
hos Riksdagen begära ett extra anslag för 1871 till belopp af 55,000 R:dr.

9:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Styrelsen för Teknologiska Institutet har uti underdånig skrifvelse
den 3 sistlidne December anfört, att, enär sistlidna ars Riksdag, med anledning
deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst meddelas
vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för sådan undervisning vid
Artilleri-läroverket å Marieberg, samt donna undervisning i följd deraf
numera vid sistnämnda läroverk upphört, och Teknologiska Institutet
alltså hädanefter komme att blifva landets högsta läroanstalt för Civil—
ingeniörer, Styrelsen funnit sig böra fästa Eders Kongl. Maj ds nådiga
uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst,
som hittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde anses motsvara
nutidens fordringar å ett läroverk, som har till uppgift att för det
allmännas tjenst bilda dylika Ingeniörer, och att en utsträckning af lärokursen
för Civil-ingeniörer derstädes derföre syntes vara af xbehofvet påkallad.
Att den treåriga lärokurs, som vid Institutet för närvarande
meddelas, icke kan vara annat än ofullständig, i jemförelse med lärokurserna
för Civil-ingeniörer vid de förnämsta utländska tekniska läroverk,
har Styrelsen funnit ädagalagdt genom de upplysningar rörande
dessa, som Institutets föreståndare, i en till Institutets Lärare-Collegii
protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad promemoria
lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning väl ordnas
bär Styrelsen ansett aldraminst böra underskattas i Sverige, hvarest så
störa jern vägsbyggnader för närvarande äro under arbete och så många
väl behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet ännu återstå att
utföra. Styrelsen har derföre hemställt, att lärokursen för Civil-ingeniörer

29

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsvcrlcet 1870.

vid Institutet måtte från och med höstterminen 1871 få utsträckas från
3 till 4 år, men att sista eller fjerde årets kurs för dem icke måtte börja
förr än den 1 November, för att påföljande år afslutas i vanlig tid den
9 Juni. Under de sålunda föreslagna längre sommarferierna för de Civil—
ingeniörselever, som genomgått Institutets tredje årskurs, borde desse
praktiskt sysselsättas vid större byggnadsföretag, för att derigenom med
mera fördel kunna begagna Institutets undervisning under fjerde året;
och tillfällen till sådan sysselsättning syntes i allmänhet utan svårighet
kunna dem beredas vid allmänna arbeten, på sätt i ofvannämnda promemoria
blifvit närmare antyda Af enahanda skäl är Styrelsen af den
åsigt, att de Civil-ingeniörselever, som nöjaktigt genomgått Institutets
andra eller tredje årskurs, men derefter lemna läroverket, för att egna
sig åt praktisk verksamhet, borde, om de efter ett eller två år återkomma,
vara berättigade att utan examen inträda i den årskurs, som är närmast
högre än den, de förut tillhört, och att en likartad förmon äfven borde
lemnas elever, tillhörande Institutets öfrige fackskolor, på sätt i särskilda
fall förut af Styrelsen varit medgifvet. Huru undervisningen vid läroverket
för öfrigt borde anordnas är antydt uti ett den underdåniga skrifvelsen
jemväl b i fogad t förslag till undervisningsplan, emot h vilket Institutets
Lärare-Collegium, som deraf erhållit del, icke haft något att erinra.
Enligt donna plan skulle, äfven om antalet Civil-ingeniörselever till en
början ej blefve större än att tredje och fjerde årskursernas konstruktionsöfningar
i väg- och vattenbyggnadskonst kunde ega rum samtidigt,
i hvilket fall likväl läraren i ämnet till sitt biträde dervid syntes behöfva

eu assistent, nämnde lärare under hvarje läseår blifva upptagen icke

mindre än 285 timmar af föreläsningar samt lika många timmar af konstruktioner.
Med anledning af de trägna göromål, han sålunda skulle

erhålla, samt med hänsyn jemväl till läroämnets vigt samt till den utsigt,

som skicklige Civil-ingeniörer hafva att vid byggnadsarbeten, som af dem
utföras, betinga sig störa tillfälliga arvoden, har Styrelsen för ifrågavarande
lärare föreslagit aflöning till belopp af 3,500 R:dr, och som för
läraren i väg- och vattenbyggnadskonst i Institutets stat nu är upptaget
ett arvode af 1,250 R:dr, skulle till hans aflöning alltså erfordras ett
tillskott af 2,250 R:dr. Enär läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst,
hvilken för närvarande icke åtnjuter mer än 1,250 R:dr,
enligt den nya planen skulle erhålla betydligt ökad tjenstgöring, har
Styrelsen hemställt, att ifrågavarande lärares aflöning måtte höjas till

1,800 R:dr. Beträffande åter aflöningarne dels till den i planen upptagne
läraren i de vid läroverket nya undervisningsämnena, Topografi och Geodesi,
dels ock till den förut omnämnde, äfvenledes nye Assistenten i väg- och

30 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1870.

^vattenbyggnadskonst äro, med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten
af hvarderas undervisningsskyldighet, afton!ngar af Styrelsen föreslagna
till belopp af 750 R:dr för den förre och 500 R:dr för den sednare.

Genom den nu föreslagna utvidgningen af lärokursen för Civilingeniörer
vid Teknologiska Institutet från 3 till 4 år skulle alltså följande
förhöjning af Institutets årsäll slag erfordras:

Tillökning i aftoningen åt läraren i Väg- och Vattenbygg -

nadskonst ...............................................,.................................... 2,250: —

Dito åt läraren i allmän Byggnadslära och Husbyggnadskonst.
.............................................................................................. 550: —

Aflöning till en ny lärare i Topografi och Geodesi ............ 750: —

Dito till en Assistent i Väg- och Vattenbyggnadskonst...... 500: —

Summa R:dr 4,050: —

Som den nya planen dock icke kunde börja tillämpas förr än höstterminen
1871 och den nye läraren i Topografi och Geodesi icke skulle
börja sin tjenstgöring förr än med ingången af år 1872, skulle för år
1871 icke behöfvas mer än hälften af de begärda anslagen till öfrige
lärare, eller blott 1,650 R:dr.

Jemte det Styrelsen, på grund af hvad sålunda anfördt och föreslaget
blifvit, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
begära tillökning i Institutets anslag för omförmälda utvidgnings genomförande,
bär Styrelsen slutligen tillagt, att, ifall berörda anslagstillökning
beviljas, skulle ett af Institutets Lärare-Collegium väckt förslag att till
4 år utsträcka undervisningen äfven för Mekaniske Ingeniörer kunna
utan särskildt anslag utföras, men att denna utsträckning, hvilken jemväl
Styrelsen funne önskvärd, borde ega ruin endast för de elever, hvilka
sjelfve ansåge sig behöfva en fullständigare undervisning, hvaremot öfrige
elever skulle hädanefter som hittills kunna erhålla afgångsbetyg efter att
hafva genomgått en treårig lärokurs.

Jemväl Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader bär fästat
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka
kursen för Civil-ingeniörers undervisning. Uti underdånig skrifvelse af
den 3 sistlidne December, för hvars innehåll jag kommer att närmare redogöra,
då fråga förekommer om anslag till sistnämnde Styrelse och dess
tjenstebiträden, in. m., yttrar nämligen Styrelsen: »Till arvoden för Ingeniörselevers
undervisning vid Krigshögskolan har under föregående år
fått utgå 3,000 R:dr, hvilken summa af nästlidne Riksdag indrogs för
år 1870, enär den åsigt gjorde sig vid Riksdagen gällande, att ifrågavarande
undervisning borde öfverflyttas till Teknologiska Institutet. Härvid
blef emellertid ej observeradt, att, när Ingeniörer skola för allmänna

m

Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

arbeten bildas vid nämnda Institut, erfordras derför till en del en särskild
kurs, och följaktligen tillökning i lärarepersonaleus förutvarande åligganden.
Styrelsen får derföre nu underdåhigst hemställa, att det anslag,
som förut till Ingeniörselevers undervisning utgått till Krigshögskolan, måtte
i nåder föreslås att för år 1871 å ny o uppföras, för att utgå till Teknologiska
Institutets behof, med 3,000 R:dr.»

Lika med Styrelserna för Teknologiska Institutet och Allmänna Vägoch
Vattenbyggnader anser jag en utsträckning af lärokursen för Civil—
ingeniörselever från tre till fyra år vara af behofvet påkallad; och emot
deri af förstnämnda Styrelse föreslagna plan för undervisningens ordnande
har jag ingenting att anmärka. Då emellertid fjerde årets undervisningskurs
enligt samma plan ej skulle börja förr än den 1 November 1871,
och lärarne i husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadskonst följaktligen
endast under de två sista månaderna af sagda år erhölle förökad
undervisangsskyldighet, synes mig behofvet af anslagstillökning för år
1871 kunna inskränkas till 825 R:dr, eller hälften af hvad Institutets
Styrelse beräknat. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Magt mätte
föreslå Riksdagen att bevilja den för genomförandet af förslaget om lärokursens
utsträckning erforderliga anslagstillökning 4,050 R:dr, samt deraf
för år 1871 anvisa 825 R:dr.

Commerce-Collegium har till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna! af
Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm afgifna förslag dels till undervisningsplan
och nya stadgar för nämnda skola, dels ock till inkomst- och
utgiftsstat för skolan från och med år 1871, hvarjemte Collegium i dessa
ämnen sig utlåtit och hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
för år 1871 begära 56,600 R:dr utöfver det på ordinarie stat
uppförda anslaget, eller 10,100 R:dr mera än som för innevarande år är
å Riksstaten provisoriskt uppfördt.

Då handlingar^ i detta ärende, hvilka äro ganska vidlyftiga, icke
förr än i dag till Civil-Departementets Expedition inkommit, är jag icke
nu i tillfälle att hufvudsakligen föredraga ärende!; och jag hemställer
derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte, med förklarande att särskild proposition
i ämnet skall aflåtas, föreslå Riksdagen att utöfver de nu i Riksstaten
upptagna anslag för Slöjdskolan beräkna en tillökning i anslagen
af 10,100 R:dr.

Vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne har ett extra
anslag af 3,000 R:dr beviljats till underhåll af en i samband med tek -

32

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

niska skolan i Borås ställd väfskola; och Elfsborgs läns Landsting har
till samma skola n t fäst ett ärligt bidrag af 1,500 R:dr. Då enahanda
statsanslag fortfarande är behöflig!, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå
Riksdagen att jemväl för år 1871 såsom bidrag till väfskolans underhållande
anvisa ett extra anslag till belopp af 3,000 R:dr.

10:o. Dmlervisniugsanstaltcr för handel och sjöfart.

Direktionen för Navigationsskolan i Kalmar har uti underdånig skrifvelse
af den 4 sistlidne November förmält: att elever i skolan ofta uttryckt
den önskan att derstädes få undergå examen för behörighet att
fora befäl å ångfartyg; men att derom framställd begäran, i saknad af
rättighet för skolan att undervisa uti de i sådant afseende erforderliga
kunskapsämnen, icke kunnat bifallas; att, då emellertid sannolikt vore,
det större delen af Sveriges sjöfart inom icke lång tid komrne att hell
rifvas med fartyg, försedda med ångmaskiner, Direktionen blifvit betänkt
på nödvändigheten för Kalmar navigationsskola att ega förenämnda rättighet,
så mycket heldre som den kuststräcka af omkring 13 mil, hvarifrån
skolan emottag!! större delen af sina elever, egde, enligt officiel
uppgift för år 1867, ett lästetal af 1,155 nyläster, eller 4,43 procent af
hela det öfriga Rikets i inrikes sjöfart, samt 6,304 nyläster, eller 9,58
procent af hela det öfriga Rikets i utrikes sjöfart använda fartyg; att
navigationsskolan i Kalmar, med hänseende till inskrifva elever, lika väl
som navigationsskolorna i Gefie och Karlshamn, vore förtjent af att erhålla
ifrågavarande rättighet, enär en på officiela uppgifter grundad beräkning
visade, att antalet af inskrifna elever vid hvardera af dessa tre
skolor per medium för de sex åren 1862—1868 utgjort i procent af de
uti Rikets alla navigationsskolor under samma tidrymd inskrifna elever,
i Kalmar navigationsskola 12,79 procent, i Gefie 8,28 procent och i Karlshamn
7,51 procent; samt att betydelsen af det medeltal elever, som besökt
Kalmar navigationsskola, kunde än bättre uppskattas, om i betraktande
toges, att för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg enahanda
medelprocent utgjorde för Stockholms navigationsskola 17,29 och för
Göteborgs 19,47; anhållande Direktionen på grund af dessa omständigheter,
att, för beviljandet åt navigationsskolan i Kalmar af rättighet att
meddela undervisning åt och anställa examen med sådana elever, som
åstunda vinna behörighet att fora befäl å ångfartyg, tillgång till lämplig!
arvode åt lärare i ämnet måtte beredas.

Gom -

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 33

Commerce-Collegium, som insändt Navigationsskole-Direktionens omförmälda
skrifvelse, har dervid, med förmälan att enligt gällande stater
för navigationsskolorna, i arvode åt lärare för meddelande af den undervisning,
som afser bildandet af ångfartygsbefälhafvare, äro anvisade för
hvardera af navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg 600 R:dr, för
navigationsskolan i Gefie 500 R:dr och för navigationsskolan i Karlshamn
450 R:dr, i underdånighet anfört, att det syntes Collegium obestridligt
att, i samma mån ångkraftens begagnande ej mindre för passagerares
fortskaffande än ock för varutrafiken tilltagit, både jemväl ökats angelägenheten
att å skiljda orter inom riket bereda utväg till inhämtande
af de för ångfartygsbefälhafvare nödiga kunskaper; och att då för utvidgande
af de i detta hänseende nu befintliga tillfällen navigationsskolan
i Kalmar vore bland öfrige navigationsskolor, i hvilka dylik undervisning
icke äger rum, företrädesvis lämplig med afseende å dels det större antal
elever, som der årligen inskrifvas, dels ock skolans aflägsenhet från annan
navigationsskola, hvarest dylik undervisning är anordnad, Collegium ansåge
sig äga skäl understödja den af Direktionen för navigationsskolan i
Kalmar gjorda framställning. Det för ändamålet erforderliga anslag har
Collegium upptagit till 500 R:dr.

På de af Navigationsskole-Direktionen och Commerce-Collegium sålunda
anförda skal hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen att, på det undervisning vid Kalmar navigationsskola
i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna
anordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte
förhöjas med 500 R:dr.

1 l:o. Diverse förslagsanslag.

Den 19 Februari sistlidne år har Eders Kongl. Maj:t beslutit en förändrad
organisation för karantäns-inrättningen på Känsö, hvarigenom utgifterna
för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen
kan genomföras, komma att minskas. Omorganisationen har redan ledt,
till sådan minskning, enär den af Eders Kongl. Maj:t fastställda utgiftsstat
för inrättningen under innevarande år upptager omkostnaderna till endast
15,850 R:dr; och Eders Kongl. Maj:t torde derföre föreslå Riksdagen att
minska inrättningens förslagsanslag med 2,650 R:dr, så att det för år
1871 kommer att i Riksstaten utföras med det i omförmälda utgiftsstat
upptagna belopp 15,850 R:dr.

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

o

34 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Enligt uppgjord approximativ beräkning, bär, på sätt Statskontoret
upplyst, förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning
för 1868 lemna! öfverskott, uppgående till icke mindre än 160,637
R:dr, hvaremot utgifterna samma år i betydligare mån öfverstigit de beräknade
beloppen å följande förslagsanslag, nämligen: å anslaget till utflyttningshjelp
efter skiften med 22,565 k:dr, å anslaget till rese- och traktamentspenningar
med 8,052 R:dr och å anslaget till skrifmaterialier, expenser,
ved m. m. med 15,970 R:dr; och bär Statskontoret ansett det vara
önskvärd!, att förslagsanslagen i allmänhet uppfördes i Riksstaten med
belopp, så nära som möjligt motsvarande dem, med hvilka utgifterna
verkligen utgått.

Enär, enligt Landtmäteri-Styrelsens underdåniga berättelser, antalet
af verkställda laga skiften på sednare tiden år efter år minskats, och
donna omständighet bör verka till minskning af de från statsverket utgående
understöd för utflyttning, synes det mig icke vara erforderligt att
nu begära förhöjning af det anslag, som är afsedt för sagda understöd.

Anslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och till
restitution af tillverkning saf gift för utför dt bränvin bär lemna! betydlig!
öfverskott icke allenast för 1868 utan äfven för 1867. Under de förn
åren 1864—1868 uppgingo icke utgifterna å detta anslag till mera än
omkring 386,500 R:dr per år, i medeltal räknad!; och anslaget torde derföre
kunna minskas; men då de störa öfverskotten för 1867 och 1868 vant
föranledda deraf, att bränvinsbränning under dessa år af tillfälliga orsaker
bedrifvits i mindre omfattning än vanligt, synas utgifterna höra beräknas
något högre än sagda medelbelopp eller till jemn! 400,000 R:dr. Jag
hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att minska
ifrågavarande förslagsanslag med 40,000 R:dr.

Då deremot anslagen till rese- och traktamentspenningar samt till
skrifmaterialier, expenser, in. m., så väl 1868 som flera föregående år varit
otillräckliga, torde Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begära att de höjas,
det förra med 8,000 R:dr och det sednare med ett belopp, som, för
jemnande! af Hufvudtitelns slutsumma, lämpligen kan sättas till 9,998 R:dr.

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt
dess tjenstebiträden har under flera år anvisats ett extra anslag af 32,800
R:dr. Nu har bemälda Styrelse hemställt om löneförhöjningar med
500 R:dr till den tjensteman, som är Kamrerare och Kansliledamot och
med 100 R:dr till vaktmästaren hos Styrelsen. Kamrerarens lön har hittills
utgått med 2,500 R:dr, men som denna aflöning, i anseende till göromålens
ökning, vore allt för ringa och den dessutom ej motsvarade hvad
som utginge för lika befattningar i andra embetsverk, då befattningarnes

Bil. No 5 å) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1870. 35

innehafvare vore af desammas utöfning fullt upptagne, har Styrelsen ansett
Kamrerarelönen höra bestämmas till 3,000 K: dr. Äfven för vaktmästaren
hafva göromålen, enligt Styrelsens uppgift, ökats, hvarföre och
då den hittills bestådda årsaflöningen 500 k:dr vore otillräcklig ersättning
för den dagliga tjenstgöringen, Styrelsen föreslagit vaktmästarens
årsaflöning till 600 R:dr.

På grund af hvad Styrelsen uppgifvit och anfört, hemställer jag, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden för 1871 begära ett extra
anslag af 33,400 R:dr.

Det extra anslag af 30,000 R:dr, som hittills årligen utgått till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten har Styrelsen ansett kunna
nedsättas med 5,000 R:dr; och enär behållning vanligen uppkommit å det
förutvarande årliga anslaget, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtto
för 1871 härtill begära endast 25,000 R:dr.

Till stipendier för medlemmar af väg- och vattenby ggna dskorpsen för
utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten torde
Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad oftanämnde Styrelse derom hemställt,
äska ett extra anslag till samma belopp, som vid föregående riksdagar
beviljats, eller 2,000 R:dr.

Hvad angår frågan om fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader,
är jag, enär Styrelsen för nämnda byggnader ännu ej redogjort för resultaten
af de utaf Eders Kongl. Maj:t anbefallda förberedande undersökningar,
ej i tillfälle att nu definitivt mig yttra. Med ledning af de upplysningar,
jag i ämnet inhemtat, anser jag mig emellertid kunna till

5,600,000 R:dr uppgifva den summa, som jag anser höra för dessa byggnader
begäras; och torde Eders Kongl. Maj:t, med förklarande att särskild
proposition i ämnet skall aflåtas, föreslå Riksdagen att för jernvägsbyggnader
beräkna nämnda belopp, deraf 1,600,000 R:dr för innevarande år.

Sedan jag nu redogjort ej mindre för nödiga ansedda förändringar
beträffande de ordinarie anslagen, genom hvilka förändringar Sjette Hufvudtitelns
slutsumma för 1871 skulle blifva 7,706,700 R:dr eller 9,700
R:dr mindre än för innevarande år, än äfven för extra anslag, som jag
ansett höra begäras till ändamål, för hvilka föregående Riksdagar anvisat
medel på Statskontoret, går jag att yttra mig om sådana allmänna arbeten,
hvartill medel plägat på Riksgäldskontoret anvisas. De arbetsföretag,
för hvilka statsanslag blifvit sökta, finnas förtecknade och i korthet beskrifna
uti ett af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den
20 sistlidne December afgifvet underdånigt generalförslag. Detta upptager i
första rummet eu v äg anläggning emellan Asele och Wilhelmina i Wester -

36 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No B om Statsverlcet 1870.

bottens län. Vid 1865—1866 års Riksdag beviljades till denna anläggning
ett statsbidrag af 50,000 R:dr, hvaraf 45,000 R:dr af vägbyggnadsintressenterne
utbekommits, men återstoden 5,000 R:dr ännu icke blifvit
af Riksdagen anvisade. Eders Kongl. Maj:t torde derföre föreslå Riksdagen
att för ifrågavarande väganläggnings fullbordande anvisa sagda återstod
5,000 R:dr.

Vidare bär Styrelsen antecknat de arbetsföretag, som äro af det större
omfång att bidrag till deras utförande ej lämpligen kunnat lemnas från
de för allmännyttiga arbetens understödjande till Kongl. Maj:ts disposition
ställda fonder. Dessa arbetsföretag äro af Styrelsen indelade i tre klasser,
så att i första klassen sammanförts de, hvilka Styrelsen ansett vara
af största vigt och derföre mest förtjent af statsanslag och i andra klassen
sådana, som, i fråga om statsunderstöd, ansetts höra stå tillbaka för
de i första klassen, men erhålla företräde framför de i tredje klassen upptagna.
För följande i första klassen antecknade arbetsföretag bär Styrel -

sen föreslagit nedannämnde statsanslag:

Hamnanläggning vid Drankullavik på Öland .................. R:dr 116,800: —

Vågbrytårens förlängning utanför Wisby hamn............... » 130,000: —

Väganläggningar inom Gagnefs, Flöda, Nås, derna och

Äppelbo socknar................................................................. » 64,000: —

Anläggning af väg från Skalstugan i Jemtland till Sand vigen

nära Riksgränsen mot Norge.............................. » 36,000: —

Väggläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrko byar

i Westerbottens län ............................................... » 106,700: —

Omläggningar och förbättringar å kustlandsvägen från
Bergviksbro genom Helsingland, Medelpad och Ångermanland
till Westerbottens läns gräns........................ » 195,900: —

Vägomläggningar från staden Borås till Skaraborgs läns

gräns........................................ » 39,200: —

Väganläggning från Kengis i Öfverkalix till Skräfvel! i

Gellivara socken.................................................................. » 61,330: —

Anläggning af väg mellan Wilhelmina och Stensele

kyrkobyar.............................................................................. » 75,000: —

Vägomläggningar mellan gästgifvaregårdarne Kärra, Fors

och Gärdhem i Elfsborgs län.......................................... » 50,000: —

Anläggning af väg mellan Ström i Jemtlands län och

Ramsele i Wester-Norrlands län.................. » 65,930: —

Vägomläggningar inom Grythytte bergslag i Örebro län » 82,500: —

Vägomläggningar inom Wahlbo och Wedbo härader i

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 37

Elfsborgs län....................................................................... R:dr 100,000: —

Sänkning af Finja sjö och rensningar i Alma å i Chri steanstads

län........................................................................ » 43,000: —

Sänkning af Olands-ån från Waldeqvarn till Östersjön » 76,800: —

Sänkning af sjön Strålången i Östergötlands län............ » 35,000: —

Sänkning af Örsjön, Gärdsjön, Wingsjön, Angsjön, Bredsjön,
Kroksjön och Lillsjön samt utdikning af Wångs,

Härna och Wings mader i Elfsborgs län..................... » 29,000: —

Sänkning af Rångedala sjö, Tornsjön, Wälasjön, Tåsjön
och Fenneslundasjön samt Igila, Fåla, Rångedala
och Fenneslunda åar......................................................... » 45,000: —

Bland nu uppräknade arbetsföretag äro två, som jag anser böra under
år 1871 understödjas, nämligen förlängningen af vågbrytaren vid
Wisby hamn och anläggningen af väg mellan Lycksele och Wilhelmina
kyrkobyar. Förstnämnda arbete är af högsta behof påkalladt för skyddandet
af den dyrbara hamnanläggning vid Wisby, som år 1863 fullbordats
till en kostnad af 543,711 R:dr och hvartill statsverket med 245,437 R:dr
50 öre bidragit. Den nu varande vågbrytaren utanför hamnen har af
svåra stormar skadats så att den icke kan motstå den våldsamma sjögången,
hvilken derföre vid svåra stormar sönderbryter både grundkistorna
och öfverbyggnad en, samt orsakar betänkliga uppgrundning^ i yttre
hamnbassinen. Mindre reparationer hafva blifvit på Wisby stadskassa
bekostnad verkställda, men nya skador hafva derefter uppstått, hvarföre
Chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren Remmer uppgjort
plan till vågbrytarens förstärkning och sammanbyggnad å norra
sidan med land. Sedan Stadsfullmäktige i Wisby gjort underdånig framställning
om statsanslag till det belopp, som erfordrades för utförandet af
de utaf Remmer i berörda plan föreslagna arbeten, hvilka beräknats kosta

156,500 R:dr, samt 1868 års Riksdag för reparation af vågbrytaren på
yttre sidan anslagit ett belopp af 9,000 R:dr, hafva Chefen för väg- och
vattenbyggnadskorpsen samt Öfverste-Löjtnanten Leyonancker, Majoren
Grafström och bemälde Remmer å stället hållit besigtning samt dervid,
med uttalande af den åsigt att hamnbyggnaden på ändamålsenligaste sätt
och med minsta möjligaste kostnad kan förstärkas och skyddas genom att
sammanbygga den nu varande vågbrytarens yttersta pynt med land, för
sådan sammanbyggnad uppgjort plan och kostnadsförslag, hvilket sistnämnda
upptager kostnaden till 130,000 R:dr. Stadsfullmäktige hafva
uti nyssnämnda framställning om statsanslag uppgifvit, att staden för
hamnanläggningen uppoffrat alla sina tillgångar, att kommunalutskylderna
redan voro så höga, att samhället icke förmådde genom uttaxering an -

38 Bil. No 5 a) till Longl. Maj:ts Nåd. Trop. No 4, om Statsverhet 1870.

skaffa det nu erforderliga beloppet, hvarjemte de uttalat den förhoppning
att, vid sagda förhållanden och då de nödiga arbetena blifvit en följd
deraf att Statens väg- och vattenbyggnadsingeniörer vid tiden för hamnanläggningens
utförande saknat tillräcklig erfarenhet i fråga om hamnbyggnader
mot öppna hafvet, deras framställning skall vinna bifall. Stadens
Magistrat och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet hafva
förenat sig i Stadsfullmäktiges framställning, hvarvid sistnämnda myndighet
för egen del anfört: att emot det behöfliga beloppets upplånande mötte
betänklighet, enär staden genom förut för hamnbyggnaden ingångna förbindelser
åtagit sig årliga utbetalningar, som svårligen tålde tillökning;
att af statsmedel årligen anslogos icke obetydliga belopp till kommunikationsanstalters
förbättrande och jern vägsanläggningar; att, med undantag
af hvad som förut lemnats till Wisby hamn, Gotland icke blifvit delaktigt
uti sådana anslag; att billigheten derföre syntes tala för att det ändamål,
för hvilket denna provins nu påkallade Statens biträde, icke lemnades å
sido, äfven om, hvilket tacksamt erkändes, Staten redan för donna sak
gjort betydande uppoffringar; att det aldrig kunde blifva likgiltigt för
moderlandet att en säker förbindelse funnes med donna aflägsna öprovins;
att den lämpligaste orten för sådan förbindelse på Gotland vore Wisby
stad, men att för donna orts lämplighet härför utgjorde dess hamns underhållande
ett oeftergiIligt vilkor, hvaruti Staten derföre ägde ett omedelbart
intresse.

På grund af hvad sålunda är upplyst och anfördt, torde Eders
Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för vågbrytarens tillökning utanför
Wisby hamn, enligt den plan öfversten Modig, Öfverste-Löjtnanten Leyonancker
samt Majorerne Grafström och Remm er i samråd uppgjort, bevilja

130,000 R:dr och deraf till utgående under år 1871 anvisa 20,000 R:dr.

Genom den föreslagna, 9 mil 2,988 fot långa vägen mellan Lycksele
och Wilhelmina skulle den nära fullbordade nya vägen från Asele till
Wilhelmina sammanbindas med en gammal häradsväg från Lycksele till
Umeå, samt kommunikation för Wilhelmina sockens invånare beredas
med Lycksele kyrkoplats, der lappmarkens Provincial-läkare, Veterinär,
Kronofogde och Apotek äro förlagda och hvarest det största varu-utbytet
mellan nedre landets och Lappmarkens produkter äger ruin. Undersökningsförrättaren,
Kaptenen Jordbeck har ansett att vägen mellan Wilhelmina
och Lycksele vore den vigtigaste och mest behöfliga i Westerbottens
lappmarker, synnerligast som befolkningen i Lycksele och Wilhelmina
socknar år 1860 uppgick till 7,488 personer eller nära hälften af befolkningen
i sagda lappmarker samt allmogen i de byar och lägenheter, hvilka
ligga invid den föreslagna väglinien, sommartiden icke hade annan utväg

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870. 39

för framskaffandet af sina förnödenheter än att bära dem, enär vattendrag
för båtfärd der saknades. Kostnaden för väganläggnin gen är beräknad
till 160,095 K:dr; och hafva Wilhelmina och Lycksele socknars invånare
för bandit sig att utföra vägarbetet, om de erhålla ett statsanslag,
motsvarande Z: delar af beräknade anläggningskostnaden. Eders Kong!.
Maj:ts Befallningshafvande och Landstinget hafva vitsordat behofvet och
ändamålsenligheten af väganläggn ingen och såsom ytterligare skål för beviljandet
af statsbidrag till densamma och för detta bidrags anvisande att
utgå redan innevarande år anfört, att fattigdomen och arbetsbristen i orten,
efter liera års felslagna skördar, är stor och att, derest icke ett större
arbetsföretag der anordnas, undsättningslån måste sökas.

Med afseende å hvad om behofvet och nyttan af donna väganläggning
blifvit af undersökningsförrättaren och lokalmyndigheterna anfördt,
anser jag mig höra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen
att till densammas utförande bevilja statsbidrag till belopp, som, i jemn!
hundratal närmast motsvarar Z:delar af anläggningskostnaden eller med
106,700 R:dr samt att af detta belopp för år 1871 anvisa 15,000 R:dr.

Uti sitt generalförslag har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
vidare yttrat, att den vid föregående Riksdagar till understöd
för smärre hamn- och brobyggnader samt mindre rensningar för far- eller
flott-leders förbättrande till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda fond
varit till stor båtnad för många smärre företags utförande, och att ansökningar
fortfarande till Styrelsen ingingo om understöd till mindre kommunikationer;
och Eders Kongl. Maj:t torde alltså föreslå Riksdagen att
till en sådan fond jemväl för 1871 anvisa 20,000 R:dr.

Hos Styrelsen hvila i afbidan på statsbidrags beviljande en mängd
planer till vägarbeten af sådan beskaffenhet, att Styrelsen ansett dem lämpligast
kunna understödjas från en vägbyggnadsfond, om en sådan af Riksdagen
beviljas; varande statsbidrag till dessa arbeten uti generalförslaget
förordade till följande belopp, nämligen:

för arbeten, hänförda till första klassen ........................... R:dr 421,920: —

d:o eko till andra d:o » 631,800: —

d:o d:o till tredje d:o » 33,000: —

Detta gifver mig anledning i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rik»dagen att för 1871 anvisa en fond för
bidrag till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre göda vägar till belopp af 150,000 R:dr.

Rörande önskligheten af anslag till vattendränkta markers afdikning,
yttrar Styrelsen uti generalförslaget: att de bidrag som hittills beviljats
till frostafledande utdikning^ i de norra länen, i allmänhet taget, verkat

40 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

särdeles välgörande; att under sednare tiden hade endast från Westerbottens
och Jemtlands län inkommit planer för sådana afdikningar; att
emot en del af planerna kunde skäliga anmärkningar göras rörande arbetenas
ändamålsenlighet; att Styrelsen i anledning häraf och _ ehuru det
hufvudändamål, som med statsanslag till ifrågavarande utdikning^ åsyftats
blefve mycket fördröj dt när en ringare understödssumma dertill uto-inge
per år, ansåge sagda understödssumma kunna för 1871 bestämmas
till ”det i förhållande till föregående års anslag låga belopp som för innevarande
år må för ändamålet utgå eller 60,000 R:dr, samt att, då flan
rikets södra och mellersta län statsbidrag blifvit sökt till utdikningar och
aftappning^ af sänka traktör och sjöar, för befrämjande af sådana utdikningar
och aftappningar en lånefond af 50,000 It:dr måtte hos Riksdagen begäras.

I sammanhang med denna fråga torde jag få anmäla en af Riksdagen
till Eders Korg!. Maj:t afbiten skrifvelse af den 16 April 1868, hvaraf
inhemta^: att sedan förslag blifvit väckt derom att Riksdagen, för befrämjande
dels och i främsta rummet af vattenskadade markers afdikning
och torrläggning dels af den redan odlade jordens fullständigare grunddikning
ville utöfver det till de norrländska länen lemnade anslag bevilja
ett låneunderstöd af 5,000,000 Riksdaler att under 10 års tid utgå med

500,000 R:dr årligen, och att Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t måtte
göra underdånig framställning, det Eders Kongl. Maj:t ville fördela låneunderstödet
mellan de olika landstingen samt låta uppgöra de närmare
bestämmelser som för dess utbekommande, användande och återbetalande
kunde anses ändamålsenliga och betryggande; så har Riksdagen, under
förmälan, det Riksdagen funnit föremålet för ofvanberörda framställning
vara af så vidsträckt och omfattande beskaffenhet, att medel till det väckta
förslagets utförande icke synts Riksdagen höra anvisas utan att en närmare
undersökning föregått om och i hvad mån det åsyftade ändamålet
må erfordra Statens mellankomst, anhållit att Eders Kongl. Maj:t efter
inhemtande af landstingens och hushållningrsällskapens yttranden, måtte
taga frågan under nådigt öfvervägande och derefter till Riksdagen afgifva
det förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Efter det Eders Kongl. Maj:t förständiga! samtlig»; Sina Befallningshafvande
att infordra vederbörande landstings och hushållningssällskaps
yttranden i ämnet och förslag till lämpligaste åtgärder för det med Riksdagens
framställning afsedda mål samt att med dessa yttranden och egna
utlåtanden till Eders Kongl. Maj:t inkomma, så hafva sådane yttranden
afgifvits, utom från Gefleborgs län, der landstinget uppskjutit frågan och
öfverlemna! densammas utredande till en komité.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 41

Af de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, har ett mindre antal
afstyrka bifall till det hos Riksdagen väckta förslag. Flere hafva deremot
i allo tillstyrkt bifall till samma förslag. Största antalet har emellertid
ansett grunddikningen af den redan odlade jorden höra öfver Jemn as uteslutande
åt den enskilda företagsamheten, men uttalat den önskan, att för
utdikningar af vattensjuk mark måtte anvisas större anslag än hittills
skeft. I fråga om den myndighet, som skulle förvalta och fördela de
medel, som enligt förslaget kunde komma att till lönen anslås för att till
enskilde utlånas, hafva högst olika meningar uttalats. Flora hafva ansett
landstingen vara mindre lämpliga för dessa bestyr. Några hafva velat
uppdraga förvaltningen och fördelningen åt Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
ensamt eller åt dessa i förening med delegerade från landstingen
och hushållningssällskapen. Andre hafva såsom lämpliga institutioner
för öfvertagandet af ifrågavarande bestyr föreslagit LandtbruksAkademien
eller hypoteksföreningarne. Andre åter hafva ansett, att med
medlens fördelning herde förhållas så, som hittills förfarits med de fonder,
som blifvit för allmänna arbetens understödjande anvisade.

I donna fråga delar jag deras åsigt, som ansett, att grunddikningen
af den redan odlade jorden är ett arbete, som bör lemnas åt de enskildes
egen omtanka och att vattensjuka markers afdikning i ändamål att minska
frostländigheten eller göra dem odlingsbara lämpligast bör befordras
på samma sätt, som hittills. Att genom förhöjda anslag hastigare och i
vidsträcktare man söka framkalla de välgörande verkningar, som med sådan
afdikning åsyftas, vore väl ömkligt, men statsverkets tillgångar synas
mig icke för närvarande medgifva större förhöjning af de sednast för ändamålet
beviljade anslag, än att det för de frostafledande afdikningarne anvisade,
hvithet vid sista Riksdag med afseende å då förhandenvarande förhållanden
nedsätta från 120,000 R:dr till 60,000 R:dr, nu höjes till

90,000 R:dr. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte finna
Riksdagens nyss omnämnda skrifvelse ej höra föranleda annan Eders Kongl.
Maj:ts åtgärd, än att framställning till Riksdagen göres om anvisande till
Eders Kongl. Maj:ts disposition af följande två anslag nämligen:

dels till understödjande af frostafledande utdikningar i Norrbottens,
Westerbottens, W esternorrlands, Jemt! an ds, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryks dals, Jösse och Nordmarks härader i Wer inlands
län 90,000 R:dr;

dels ock till låneunderstöd för utdikningar och aftappningar af sänka
traktör och sjöar i rikets mellersta och södra län 50,000 R:dr.

Bill. till Riksd. Prof. 1 Sami. 1 Afd.

ti

42 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o i, om Statsverket 1870.

Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag, som kontrollen
å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag, att
Eders Kong!. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att bibehålla de härom
nu gällande föreskrifter.

Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda
yttrat och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af StatsRådets
öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af
detta protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas
till ledning vid uppsättandet af Kong!. Maj:ts
nådiga Proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.

)

Ex protocollo,

Otto TF. Seijjpel.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 43

Utdrag af Protokollet öfver Civd-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 5 November 1869.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Charlson,
von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och
Adlercreutz,

Härefter föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz i underdånighet
en af f. d. Exsekutionsbetjenten hos Öfverståthållare-Embetets
Kansli Nils Råström gjord underdånig ansökning om erhållande af så ballad
fyllnadspension å Allmänna Indragningsstaten.

Af ansökningen jemte dervid fogade handlingar inhemtades: att sökanden,
som är född den 10 Maj 1803 och antagits till Exekutionsbetjent den
15 Mars 1831, uppå af honom hos Öfverståthållare-Embetet gjord ansökning,
beledsagad af läkarebetyg, det han af uppgifven sjukdom vore oförmögen
att sin tjenst vidare fullgöra, blifvit derifrån af ÖfverståthållareEmbetet
entledigad den 10 Juli 1868; att, efter derom gjord framställning,
Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning tillagt Råström pension af

44 Bil. N:o 5 b) till Kongl■ Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

180 R:dr årligen från och med Augusti månad sistnämnda år, hvilken pension
dock, i anseende till oguldna pensionsafgifter till ett sammanlagdt belopp
af 244 R:dr 72 öre, skulle utgå med endast 90 R:dr årligen intilldess
nyssnämnda belopp blifvit pensionsinrättningen godtgjordt; samt att
Råström, som är gift, befinner sig i torftiga vilkor; — anhållande Råström
att, enär han varit berättigad att vid sin afgång från tjensten uppföras å
Rikets Allmänna Indragningsstat till erhållande af ett mot hans lön, 400
R:dr, svarande belopp, men han till följd af sin sjukdom uraktlåtit att derom
samtidigt med afskedssökandet gorå framställning, fyllnadspension å Allmänna
Iudragningsstaten måtte honom i nåder anvisas, att utgå med 310
R:dr så länge han å Civilstaten uppbure den nedsätta pensionen af 90 R:dr,
samt derefter, sedan han erhållit full sådan pension, med 220 R:dr årligen.

Efter det Öfverståthållare-Embetet uti häröfver den 14 Januari innevarande
år afgifvet underdånigt utlåtande vitsordat sökandens uppgifter samt
tillstyrkt beviljande af den begärda fyllnadspensionen, att beräknas från och
med månaden näst efter den, uti hvilken sökanden undfått afsked, hade,
till följd af nådig remiss, Statskontoret under den 30 påföljde Alars inkommit
med underdånigt yttrande i ämnet, af innehåll att, enligt Kongl.
Brefvet den 12 November 1823, civile embete- och tjensteman vid upphunnen
ålder af 65 år, då efter vid pass 40 års tjenstgöring deras sjuklighet
eller försvagade helsotillstånd med lagligt läkarebetyg bestyrkes, egde
rättighet att uppföras å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande af
pension, motsvarande lönen; att, likmätigt Statskontorets på Kongl. Brefvet
den 15 September 1807 grundade cirkulär af den 14 April 1808, den
civile embets- och tjensteman tillkommande pensionsrätt vore utsträckt till
sådana ringare betjente, till hvilka sökanden kunde hänföras; samt att sökanden
i afseende på ålder och helsotillstånd uppfyllt de för pensionsrätter!
stadgade vilkor; men att, då han, som varit i tjenst endast ungefär 374 år,
icke, efter den härutinnan i allmänhet följda beräkningsgrund, fullt uppnått
den föreskrifva tjenstgöringsåldern, Statskontoret vid sådant förhållande
funne sig förhindrad! tillstyrka, att den af honom gjorda ifrågavarande framställning
må af Kongl. Maj:t bifallas.

Då emellertid de i författningarna stadgade vilkor för åtnjutande af
ofvanomförmälda förmon i det närmaste blifvit fullgjorda, — då det måste
tillskrifvas eu i sökandens samhällsställning ursäktlig okunnighet om gällande
föreskrifter, att han icke, med begagnande under ännu eu kort tid af tjenstledighet,
hvilken, i anseende till hans sjuklighet, svårligen kunnat honom
förvägras, bevarat sin pensionsrätt, äfvensom att han ej, såsom ske bort,
samtidigt med afskedsansökningen anmält frågan om pension af staten, —
och då beloppet af den honom tillagda enahanda förmon från Civilstatens

Bil. N:o 5 b) till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870. 45

pensionsinrättning, 180 R:dr, otvifvelaktigt vore alltför ringa för sökandens
och hans familjs nödtorftiga bergning, hade Statskontoret för sin del ansett
anledning vara för handen, att till Riksdagen aflätes nådig Proposition om
pension för sökanden äfven från Allmänna In dragningsrätt) n till så stort
belopp, att hans pensionsförmoner komme att motsvara deri af honom vid
afskedet innehålla lön, 400 R:dr, helst dylik pensionsfyllnad förut blifvit
medgifven, såsom vid 1887 års Riksdag, då förre Hofrättsrådet J. U. Södergren,
jemlik! Kong!. Brefvet den 28 Maj samma år, tillerkändes en sådan
förmon; och som, enligt hvad Statskontoret inhemtat, pensionen från Civilstatens
pensionsinrättning redan från och med 1869 års början komme att
utgå med lulla beloppet, 180 R:dr årligen, ansåge Statskontoret skillnaden
emellan detta belopp och lönen, 400 R:dr, eller 220 R:dr, höra äskas
såsom pensionsfyllnad åt sökanden från Allmänna Indragningsstaten; hvarförutom
och enär billigt syntes, att, såsom Öfverståthållare-Embetet jemväl
föreslagit, sökanden komme i åtnjutande af denna förmon från och med månaden
näst efter afskedet, Statskontoret till Kong!. Maj:ts nådiga bedömande
i underdånighet öfverlemnade, antingen fyllnadsbeloppet för tiden intilldess
det kunde varda å Stat uppfördt, utgörande för Augusti med December
månader 1868, efter 310 R:dr för år, 129 R:dr 17 öre och för år 1869
220 R:dr, borde föreslås att för donna tid retroaktivt utgå, eller om detsamma
hellre må i nåder anvisas att till sökanden gratifikationsvis utanordnas
från allmänna besparingarna å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel.

Sedan jemväl yttrande rörande detta ärende blifvit från Direktionen
för Civilstatens pensionsinrättning infordra dt, både bemälda Direktion i skrifvelse
den 24 sistlidne April, med vitsordande af de utaf Statskontoret i
dess underdåniga yttrande anförda förhållanden i afseende å den Råström
från Civilstatens pensionsinrättning tillagda pension, instämt i samma yttrande
samt förklarat, att Direktionen för sin del funne stadgandet uti 11 § af det
för Civilstatens pensionsinrättning gällande nådiga Reglemente af den 30
Oktober 1868 icke utgöra hinder för Råström att, i händelse den ifrågavarande
pensionen från Allmänna Indragningsstaten blefve honom i nåder
tilldelad, varda bibehållen vid pensionen från Civilstatens pensionsinrättning.

Med afseende å hvad i ämnet förekommit och af Statskontoret är vordet
i underdånighet anfördt, hemställde Stats-Rådet, det Korigl. Magt täcktes
dels gratifikationsvis i nåder tillägga Råström utaf allmänna besparingarna
å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel ett belopp af Trehundra Riksdaler,
dels i nådig Proposition till Riksdagen föreslå, att Råström må å Allmänna

46 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och med år 1870 af en
årlig pension af Tvåhundratjugo Riksdaler, motsvarande skillnaden emellan
hans förut innehafvande lön och den honom från Civilstatens pensionsinrättning
tillagda pension.

Kongl. Maj:t behagade härtill lemna bifall; Och skulle
Utdrag af Protokollet härom meddelas Finans-Departementet
för behörigt iakttagande vid uppgörandet af regleringen
utaf Riks-Statens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,
Otto W. Seippel.

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 47

Utdrag af Protokollet öfver'' Oivil-Ärenden, hållet inför kläm
Maj:i, Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 7 December 1869.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup.
von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och
Adlercreutz.

Departements-Chefen, Statsrådet Adlercreutz, föredrog i underdånighet:

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands län memorial af
den 31 Oktober 1868, hvaruti, under förmälan hurusom Länsnotarie^ vice
Häradshöfdingen Albert Aspegren för några år sedan träffats af ett slaganfall,
som icke allenast helt och hållet förlamat högra handen, utan äfven
i öfrigt så menligt inverkat på hans själs- och kroppskrafter, att lian, oaktadt
alla under tiden gjorda försök att återvinna helsan, fortfarande vore
och för framtiden sannolikt förblefve oförmögen till allt arbete, Kongl.
Maj;ts Befallningshafvande, med öfverlemnande af Aspegrens derom hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorda skriftliga framställning, i underdånighet
hemställt, att, då det icke allenast icke kunde vara med Länsnotarietjenstens
ändamål förenligt att vid densamma qvarstode en person,

48 Bil. No 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

som så länge varit och efter all sannolikhet för alltid blcfve oförmögen att
sina tjensteåligganden bestrida, utan det äfven visat sig vara med svårighet
förenadt att erhålla fullt lämplig person, som på förordnande velat tennsten
bestrida, Kong]. Maj:t täcktes, med afseende derå, att Aspegren för sitt
uppehälle saknade alla andra tillgångar än sin lön såsom Länsnotarie, till
Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att Aspegren måtte förklaras berättigad
att, efter erhållet afsked, å Allmänna Indragningsstaten uppföras
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension; och inhemtades
af bifogade prestbevis, tjensteförteckning och läkarebetyg, att Aspegren
är född den 25 Augusti 1833 och således blott något mer än 36 j år
gammal; att han i Mars månad år 1854 inträdt i Statens tjenst, der han
alltså tillbragt 15| år, samt att han i följd af ett för några år sedan honom
träffadt slaganfall blifvit och fortfarande vore lam i högra handen, hvadan
och »då under denna långa tid ingen nämnvärd förbättring inträffat, numera
ej är att hoppas på hans tillfrisknande»; Och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
under åberopande af hvad nu blifvit i ämnet anför dt, med
memorial af den 2 innevarande månad till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett
sistnämnda dag utfärdadt läkarebetyg, utvisande, att Aspegren lider af obotlig
lamhet i hägra armén efter ett honom träffadt slaganfall samt är oförmögen
att sin tjenst vidare skota.

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, både uti skrifvelse
den 31 December 1868 anfört, att, ehuru Aspegren, enligt hvad handlingarne
utvisade, icke hvarken till lefnads- eller tjenstår på långt när hunnit
den i Kongl. Brefvet den 12 November 1823 för pensionsrätt å Rikets
Allmänna Indragningsstat, och Statskontoret således funne sig af författningens
föreskrifter förhindradt att till den gjorda framställningen tillstyrka
nådigt bifall, Statskontoret likväl, i betraktande deraf att, i händelse ifrågavarande
pensionering icke medgåfves, sådant skulle hafva till följd, att omförmälda
Länsnotarie^enst ännu under många år, eller intilldess Aspegren
uppnått den för pensions erhållande föreskrifva lefnads- och tjensteålder,
komrne att, såsom för närvarande, uppehållas genom vikarie, helst det understöd,
som Aspegren, såsom delegare i Civilstatens pensionsinrättning,
kunde, om han från sin tjenst nu aflinge, derifrån undfå, otvifvelaktigt vore
alltför otillräckligt för hans nödtorftiga bergning, funne sig, med liemtadt
stöd af den vid 1853 —1854 års riksdag af Rikets Ständer uttalade åsigt
beträffande de embets- och tjensteman, som till följd af iråkad obotlig sjukdom
befinnas urståndsätta att utöfva sin tjenst, böra i underdånighet hemställa,
att Kongl. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen,
att Länsnotarie!! Aspegren, när han från sin tjenst erhölle afsked, måtte,

från

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870. 49

från och med månaden derefter, få öfverflytta^ å Rikets Allmänna Indragningsstat
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension,
motsvarande hvad han under tjenstledighet^, efter författningsenligt löneafdrag
till vikarien, egde af sin aflöning, 750 R:dr årligen, sjelf uppbära,
eller tre fjerdedelar deraf, med ett jemnadt belopp af 560 Riksdaler.

Stats-Rådet tillstyrkte, att, ehuru Aspegren icke uppnått den för pensions
erhållande å Allmänna Indragningsstaten föreskrifna ålder, Kongl.
Maj:t likväl, med afseende å härvid förekommande omständigheter samt då
af företedt läkarebetyg inhemtades, att sökandens lamhet vore obotlig, täcktes,
i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret hemställt, medelst nådig
Proposition föreslå Riksdagen, att Aspegren måtte, efter erhållet afsked från
Länsnotariebefattningen, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten, för att
derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension, motsvarande
hvad han under sin tjenstledighet jemlikt författningarne egde att af lönen,
750 R:dr årligen, uppbära, eller tre fjerdedelar deraf, med ett jemnadt
belopp af Femhundrasextio Riksdaler.

Hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt
täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla och förordnade,
att utdrag af Protokollet derom skulle FinansDepartementet
meddelas, för iakttagande vid uppgörandet
af förslaget till reglering af Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

W. J. Modigh.

Bih. till Biksd. Prof.

1 Sami. 1 Afd.

7

50 Bil. N:o 5 d) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Ltdrag eif Protokollet öfver Civil-Ärenden, lidllet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och
Adlercreutz.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz föredrog i underdånighet: Landtmäteri-Styrelsens

underdåniga memorial den 6 nästlidne December
angående de vid Afvittringsverket i Westernorrlands län anställde
tjenstemäns arvoden efter verkets afsittande.

Uti en till bemälda Styrelse insänd, till Kongl. Magt ställd skrifvelse
åt den 5 sistlidne November hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
nämnda län anmält såväl Styresmannen vid Afvittringsverket i länet, Förstelandtmätaren
derstädes, M. R. Stjernsten, i enlighet med hans, skrifvelsen
bifogade, underdåniga ansökning, som ock Afvittringslandtmätarne i samma
län, J. G. Wiklund och L. Östlund, till erhållande af nådigt tillstånd att,
efter 1869 års utgång, då de egentliga afvittringsgöromålen inom länet
kunde anses vara afslutade, fortfarande få uppbära, Stjernsten) såsom årligt
arvode 1,500 R:dr, med skyldighet att tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
med utredning och upplysningar i de flera ärenden rörande
den afslutade afvittringen och skattläggningen, hvilka framdeles kunde

Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 51

komma under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes pröfning, och verkställa
förefallande ägoutbyten emellan kronans och enskildes markör, — hvarigenom
särskild arvodesersättning härför skulle kronan besparas, — äfvensom
erforderliga undersökningar rörande uppgillra odisponerade öfverloppsmarker,
samt Wiklund och Ostlund ett ärligt arvode af 900 R:dr hvardera,
med hemställan derjemte att till ersättning åt gode män och handtlangare
vid omförmälda förrättningar ett förslagsanslag af 150 R:dr måtte
mot redovisningsskyldighet i nåder beviljas; — och inhemtades af handlingarna.
att 8tjeldström är född den 8 Maj 1822 och således omkring 471
år gammal, samt, efter inträde i statens tjenst såsom Landtmäteriauskultant
den 11 April 1840, innehaft åtskilliga befattningar vid Landtmäteriet,
hvaribland landtmätarebeställning vid Afvittringsverket i Westernorrlands
län från den 1 Juni 1848 till den 8 Mars 1850 samt styresmansbefattningen
derstädes från den 28 Juni 1855 intill närvarande tid, hvarunder lian
den 6 November 1863 utnämndes till Förste Tuandtmätare i nyssnämnda län,
eller båda förstberörda befattningar ungefär 16.) år; att Wiklund är född
1810 samt antagen den 14 Maj 1832 till Landtmäteriauskultant, konstituerats
till Afvittringslandtmätare den 24 April 1839 och fortfarande, eller
omkring 30§ år, utöfvat denna tjenst samt derunder den 21 Januari 1846
utnämnts till Kommissionslandtmätare, och att Östlund är född 1804, träd!
i statens tjenst den 30 April 1836, då han antogs till Landtmäteriauskultant,
och blifvit konstituerad till Afvittringslandtmätare den 10 Juni 1841,
med utöfningen af hvilken befattning han, som den 6 Maj 1851 utnämnts
till Kommissionslandtmätare, hittills eller under en tid af ungefär 281 år
fortfarit.

Med öfverlemnande af de insända handlingarna hade LandtmäteriStyrelsen
uti sitt underdåniga memorial, jemte meddelande, bland ann utaf
uppgift rörande de af förenämnda afvittringstjenstemän under deras tjenstetid
innehafda aflöningsförmåner, dels föreslagit, att både styresmansbefattningen
vid Afvittringsverket i förenämnda län och de begge landtmätarebeställningarna
vid samma verk, hvilka alla innehades tillsvidare på grund
af konstitutorial, skulle med 1869 års slut indragas, dels tillstyrkt, ej
mindre att Stjernsten! Unge sig i nåder beviljad en särskild årlig inkomst
af allmänna medel för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 R:dr,
dock emot förbindelse att, utan vidare ersättning, verkställa den slutliga
redovisning åt afvittringskartor och handlingar, som vid 1869 års utgång
möjligen återstod»!, — de undersökningar, med allt hvad dertill hörde,
hvilka erfordrades för att bestämma huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna
inom länet skulle användas, — sådana delningar och
skattläggningar, som häraf blefve en följd, — de förut ifrågaställde eller

52 Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

eljest behöfliga utställningar och upphuggningar af rågångar omkring nyssnämnda
marker, som kunde pröfvas nödiga för deras och derå växande
skogs skyddande, för så vidt nämligen kostnaden för dessa göromål skulle
drabba det allmänna, samt, med samma vilkor, de ägoutbyten mellan
kronans och enskildes marker, som hädanefter förekomme, och för öfrigt
tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar och
upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den nu afslutade afvittringen
och skattläggningen i länet, kunde komma under Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes pröfning, allt så länge Stjernsten! fortfore att vara
Förste Landtmätare, än äfven att Afvittringslandtmätarne Wiklund och Östlund
likaledes för deras återstående lifstid måtte af allmänna medel undfå
en årlig inkomst af 900 R:dr hvardera eller samma belopp, som, i fall de
varit berättigade till pension å Allmänna Indragningsstaten, lagligen skolat
dem tillkomma, samt dels, beträffande det äskade anslaget, 150 R:dr,
till godtgörelse af ofvanomförmälde godo män och handtlangningsbiträden,
hemställt, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte i nåder bemyndigas
att hvad till denna godtgörelse kunde erfordras förskjuta af under
händer varande medel, emot ersättning, hvarom Kongl. Maj:t, efter
härutinnan vid hvarje års slut skeende underdånig anmälan, täcktes i nåder
besluta; varande för öfrig! den framställning af Landtmäteri-Styrelsen i
underdånighet gjord, att, i anseende till bristande tillgång å de till storskiftes-
och afvittringsverkens fullföljande anvisade medel, Kongl. Maj:t
måtte af andra tillgångar för innevarande år anvisa de för Stjernsten!,
Wiklund och Östlund föreslagna belopp, tillsammans 3,300 R:dr, samt
derjemte aflåta nådig Proposition till detta års Riksdag om berörda
summas upptagande å Rikets Allmänna Indragningsstat, för att derifrån
årligen qvartalsvis utbetalas till sagda personer, de två sistnämnda likväl
sedan de först begärt och fatt afsked från innehafvande kommissionslandtmätarebeställningar.

Genom nådig remiss anbefaldt att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande,
hade Statskontoret i skrifvelse den 21 nästlidne December anfört
att, såsom handlingarne jemväl innehålla, Kongl. Maj:t, i anledning
af väckt förslag å arvodesersättning åt styresmän och landtmätare vid Afvittrings-
och Storskiftesverken, när göromålen dervid upphörde, genom
nådigt Bref den 27 Mars 1852 förklarat, att något allmänt stadgande
om pensionsrätt för nämnde styresmän och landtmätare då icke lämpligen
kunde meddelas, men att Kongl. Maj:t, när framdeles fråga om slik ersättning
förekomme, villo, uppå derom särskild! skeende anmälan, i nåder
pröfva, hvilken åtgärd för ändamålet vore att vidtaga; att sedermera, likmätigt
Kongl. Brefvet den 5 September 1865, Afvittrings- och Storskiftes landt -

Sil. N.o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om StcUsverhet 1870. 53

landtmätare, som uppfyllt de för Statens embets- och tjensteman i allmänhet
bestämda pensionsvilkor, fatt sig tillerkänd rättighet att vid afskedstagandet
erhålla pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp af 600
R:dr B:ko eller 900 R:dr R:mt. hvaremot i afseende å dylik rättighet
för styresmän vid Afvittringsverket någon särskild föreskrift icke funnes
meddelad; att, enligt hvad, på sätt ofvanberördt blifvit, af handlingarne
inhemtades beträffande ifrågavarande trennc landtmätares lefnadsålder
och tjenstgöringstid, ingendera af dem hade någon på författningarna
grundad lätt att bibehålla sin aflöning, om de nu skulle lemna sina tjenster
vid Afvittringsverket; att emellertid, då Wiklund och Östlund under
en lång följd af år egnat sina krafter åt Afvittringsverkets tjenst och, i
anseende till deras numera uppbrinna högre ålder och minskade arbetsförmåga,
både ringa utsigt till inkomst af annan slags tjenstgöring samt
dessutom befunne sig i mindre göda ekonomiska omständigheter, och Stjernsten!
åter, hvilken under sin, ehuru kortare, tjenstetid, dock, såsom jemväl
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Landtmäteri-Styrelsen vitsordat,
derunder visat sig i hög grad verksam och till väsentlig del bidragit
dertill, att afvittringen i Westernorrlands län nu blifvit afslutad,
billigheten syntes fordra, att desse tjensteman icke nödsakades att med
tjensternas upphörande frånträda hela" den dermed förenade inkomst, utgörande,
enligt Landtmäteri-Stytelsens uppgift, för Stjernsten,, arvode 1,500
R:dr och respenningar 500 R:dr, samt för Wiklund och Östlund, arvoden
h_ 2.000 R:dr för hvardera, helst, hvad Stjernsten» särskildt beträffade,
härtill komme, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande än vidare behöfde
taga hans insigter och erfarenhet i anspråk.

I betraktande häraf hade Statskontoret, under förklarande likväl att
det för Stjernsten» föreslagna, hans nuvarande arvode motsvarande belopp
syntes skäligen höra i någon mån inskränkas, samt att Statskontoret ansäge.
mindre lämpligt såväl att anvisa de belopp, som kunde komma att
beviljas, till utgående af afvittringsmedlen, hvilka torde böra uteslutande
användas för det dermed egentligen afsedda ändamål, som ock att, på
sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äskat, medgifva ett särskildt förslagsanslag
till godtgörelse åt godo män och handtlangare vid de förrättningar,
som Stjernsten» ytterligare komme att verkställa, i hvilket afseende
Statskontoret biträdt hvad af Landtmäteri-Styrelsen derutinnan blifvit i
underdånighet hemstäldt, pa det sätt förordat ifrågavarande framställning i
öfrigt, att till Riksdagen må aflåtas nådig Proposition derom, att ofvanomförmälde
tre tjensteman måtte varda, från och med 1870 års början
räknadt, uppförde å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande af arvoden,
Stjernsten», under vilkor af ytterligare tjenstgöring i enlighet med
Bill. Ull Bilcsd. Prof. 1870. 1. Sami 1 Afd. a

54 Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro». N:o 1, om Statsverket 1870.

Landtmäteri-Styrelsens hemställan och så länge denna tjenstgöring fortfore,
med det belopp, Kongl. Näjd kunde pröfva skäligt i neder föreslå, samt
Wiklund och östlund för deras återstående lifstid, sedan de sekt och
erhållit afsked från sina jemväl innehafvande kommissionslandtmatare-beställningar,
med 900 R:dr hvardera årligen.

På grund af hvad sålunda förekommit och då Stjernströms, Wiklunds
och Östlunds innehafda beställningar vid Afvittringsverket torde hora anses
hafva med nästlidna års utgång upphört tillstyrkte Stats-Radet att
Kongl. Mai;t täcktes i nådig Proposition till Riksdagen föreslå, att ^tjernström
må från och med innevarande år å Allmänna Indragmngsstaten uppföras,
för att derifrån för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp åt Ett Tusen
Riksdaler, emot skyldighet att, så länge han innehar forstelandtmataretjensten
iWesternorrlands län, utan särskild ersättning förrätta de göromål,
Landtmäteri-Styrelsen uppräknat, samt Wiklund och Ostlund berättigas
att från och med månaden näst efter den, hvarunder de erhålla afsked
från kommissionslandtmätare-beställningarna, å Allmänna Indragmngsstaten
åtnjuta hvardera ett belopp af Niohundra Riksdaler, motsvarande den pension,
som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat dem enligt iorfattnm ®

Hvad åter beträffade anvisandet af ett förslagsanslag för godtgörelse
till o-ode män och handtlangningsbiträden, hemställde Stats-Radet, lika
med Landtmäteri-Styrelsen och Statskontoret, att, i händelse Stjernstrom
komme att på nu föreslagna sätt fortfarande hafva befattning med afyittrmgsärendenaP
! länet, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande matte . nåder
bemvndigas att af under händer varande medel förskjuta hvad till sådan
codtgörelse kunde erfordras, emot ersättning, som, uppå årligen skeende
underdånig anmälan, Kongl. Maj:t villo i nåder bestämma

Hvad Stats-Rådet i detta mai tillstyrkt tacktes
Koncrl. Maj:t i nåder bifalla; hvarom utdrag af protokollet
skulle Finans-Departementet meddelas för iakttagande
vid regleringen af Riks-Statens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

Otto W. Seippel.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1870.

Bih. N:o 6 a till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 17 December 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister, samt
Statsråden: Friherre af

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Äbelin och
Berg.

Etter justering — — — föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet
Friherre af Ugglas i underdånighet följande mål, nämligen:

Kammar-Kollegii den 26 nästlidne November a flatna underdåniga
skrivelse, deruti Kollegium afgifvit berättelse om Jordeboks-Kontoret och dess
verksamhet för tiden efter den 30 Oktober 1868, då sednaste berättelse i
ämnet afgafs, samt tillika yttrat sig i fråga om jordeboksarbetets ordnande
efter år 1870.

Härvid hade Kollegium till en början underdånigst anmält, att med granskningen
af rånte förvandlingsuträkningarne så fortskridit, att densamma nu vore
fullbordad för Rikets alla fögderier, med undantag endast af de fem, som
tillhörde Göteborgs och kohus län, af Lappmarks-fögderiet i Yesterbottens
samt af Norra och Södra Ångermanlands fögderier i Yester-Norrlands län,
Bih. till Bikscl. Prof. 1870. 1 Sami 1 Afä.

o

Bil. N:o 6 a till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

hvadan icke någon anledning vore att betvifla, det granskningen af berörda
uträkningar skulle vara till slut bragt inom utgången af nästinstundande år.

Under erinran att, enligt hvad i sist omförmälda underdåniga berättelse
blifvit anförd t, för jordeboksarbetets afsilande härefter återstode att granska
anteckningarne rörande det oförmedlade mantalet med byamålet, rustningsoch
roterings-skyldigheten, dispositionen af Kronans räntor och tionde, vid
hvad tid frälse- eller skatterätt vunnits, och alla de uppgifter, som föröfrigt
borde i jordeboken inflyta, både vidare Kollegium underdånigst yttrat, att
till följd af Nådiga Förordningen den 23 sistlidne Juli, angående förändring al
grundräntor och kronotionde, komma dock den granskning, hvilken vid joidebokens
uppgörande borde ega rum rörande de räntor, som voro indelta eller
anordnade, att till hufvudsakligaste delen förfalla, och derest Kongl. Maj:t
täcktes lemna sitt Nådiga bifall dertill att, på sätt Kollegium i dess under
§. 1 i detta protokoll anmälda underdåniga skrifvelse den 20 nästlidne Oktober
hemställt, dels det oförmedlade mantalet och bya-målet må i de nya jordeböckerna
utan föregången undersökning jnföras sådant det vore upptaget
i äldre jordeböcker, dels anteckning icke egde rum om tiden, då hemmans
eller lägenheters skattläggning skott, frälsefrihet eller skatterätt för dem
vunnits, äfvensom om åtskilliga andra förhållanden, hvilka vore mera af ett
historiskt intresse, än de egde praktisk vigt och betydenhet, körnare jordeboken
att erhålla en förenkling, hvilken skulle medgifva dess fullbordande
inom vida kortare tid och med mycket ringare kostnad, än eljest kunde
beräknas.

Detta arbete, hvilket måste inledas af en jemförelse med förvandlmgsuträkningarne,
i hvad anginge namn, nummer, nuvarande mantal, nya räntans
och kronotionde^ belopp i persedlar och penningar, och vidare utsträckas
till dessa persedlars omsättning i penningar samt, åtminstone för de flesta
län, afslutas med utskrifning af ett fullständigt exemplar af jordeboken, sådan
den af Kollegium fastställdes, vore dock af mera omfattande beskaffenhet,
än att det kunde af Ivollegii egna tjensteman i Provinskontoren verkställas.
Det vore nämligen Kollega pligt att vitsorda, det donna personal
vore med de löpande ärenden så träget sysselsatt, att någon tillökning i
deras nuvarande göromål icke kunde dem påläggas. Kollega år 1838 utfärdade
Instruktion, 25 § 6 mom., gåfva ock vid handen, att, när nya
jordeböcker komma att upprättas, serskild! biträde dertill kunde böra anvisas,
och om sådant antoges kunna blifva behöflig!, äfven under den förutsättning, att
granskningen skulle ske endast efter hand, sa läge det för klar dager, att ett
sådant biträde än mindre nu kunde undvaras, då nödvändigheten bjöde, att
nya jordeböcker för alla Rikets län varda snarligen granskade och fastställda
samt granskningsarbetet dessutom blefve mera besvärligt än tillförene
afsedt varit, till följd både af de, sedan 1825 års jordebok upprättades, vid -

Bil. N:o 6 a till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 3

tågna, djupt° ingripande förändringar i beskattningsväsendet och af de i ofrigt
i afseende på jordebokens uppställning meddelade nya stadgande!!. Emellertid
ansåge ^ Kollegium icke nödvändigt att ett serskildt jordebokskontor för
tiden efter år 1870 bibehölles, utan vore fortfarande af den i underdåniga skrifvelse!!
den 30 Oktober 1868 uttalade tanke, att granskningsgöromålen kunde
och borde bringas i närmare förbindelse med Kollegium och dess Provinskontor,
hvarigenom de medel, tillsammans 6,700 Rdr, som årligen utginge
till arvoden åt en Chef för Jordebokskontoret och en serskildt dervid anställd
Notarie kunde inbesparas. Anslag af allmänna medel skulle således
icke hågas i anspråk för andra, än dem, som funne sysselsättning med den
egentliga granskningen af de inkomna förslagen och med upprättandet af de
nya jordeböckerna, och Kollegium ville anse möjligt, att för hvarje afdelning
der sådant verkställdes, kostnaden i medeltal nedsattes ända till 3 500 E‘dr?
dervid Kollegium för den, som förestode arbetet, beräknat ett belopp som
motsvarade den lägre Kammarförvandtlönen inom Kollegium, eller 2 500 P:dr
och för den eller dem, som vore honom till biträde, 1,000 Rdr, Indika ''belopp
dock borde med hänseende till förekommande omständigheter kunna få
annorlunda emellan de tjenstgörande fördelas, endast att anslaget på det hela
icke blefve öfverskridet. Det kunde visserligen vara vansklig! att nu bestämma,
huru långt arbetet å en sådan afdelning må kunna inom ett år
fortskrida, men Kollegium hade dock kommit till den öfvertygelse!!, att derest
de i dess underdåniga skrifvelse den 20 nästlidne Oktober föreslagna stadganden
rörande upprättandet af de nya jordeböckerna blefve af Kong!. Maj:t
i nåder godkända och för rcnskrifning af jordeböckerna något serskild! anslag
stöld t till Kollega förfogande, hvarje afdelning herde under nämnda
hd, eller ett år, kunna fullborda jordebokens granskning för ett medelstort
län, så att, om till exempel ifrån och med år 1871 sex afdelningar vore
dermed samtidigt sysselsatte, jordeböcker för hela riket skulle kunna vara
färdiga att vid slutet af år 1874 eller senast år 1875 aflemnas. Ehuru
ensidigt och äfven angeläget det vore, att de nya jordeböckerna inom nämnda
hd blefve tillgängliga, tvekade Kollegium ändock att för år 1871 föreslå
granskningens utställande på sex afdelningar, enär dels koncept-jordeböcker
ännu icke till Kollegium inkommit fullständigt från flera än Stockholms,
Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län samt för vissa fögderier endast
ifrån Upsala, Malmöhus och Störa Kopparbergs län, dels och svårighet för
Kollegium mötte att nu uppgifva, huruvida tillräckligt antal personel'' med
dertill erforderlig skicklighet och erfarenhet kunde vid nämnda tid vara
att tillgå.

Kollegium, som sålunda för det närvarande ansåge sig icke höra
ifrågasätta beviljandet af större anslag, än som kräfdes för det antal afdelmngar
af fyra, hvarpå arbete! inom Jordebokskontoret nu fbrtginge, eller,

4

Bil. N:o 6 a till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

efter ofvan omförmäla beräkning, 14,000 R:dr, med tillägg af 1,000 R:dr
för bekostande af nödigt renskrifningsarbete, och i öfrig! utbad sig att, angående
behofvet af nya jordeböcker, få åberopa dess vid flera föregående tillfällen
och senast den 30 Oktober 1868 uttalade åsigt, både fördenskull slutligen
underdånigst anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes af den snart sammanträdande
Riksdagen äska Femton Tusen Riksdaler, att under år 1871 för
granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas, på sätt Kong!.
Maj:t kunde i nåder pröfva lämpligt närmare bestämma.

Med afseende på hvad Kammar-Kollegium sålunda
yttrat och hemställt, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl.
Maj:t, jemte förklarande att det inom Kollegium inrättade
Jordeboks-kontoret skulle med utgången af nästinstundande
år upphöra och de nämnda Kontor tillhörande
göromål derefter ordnas på sätt Kollegium föreslagit,
täcktes uti den nådiga Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof, som komma att aflåtas till nästsamman
trädande Riksdag, äska anvisande af ett extra anslag
å Femton Tusen Riksdaler, att under år 1871 för
granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas.

Hvad Statsrådet i samtliga förestående mål underdånigst yttrat och
tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

Ossian Bleckmått.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISVÄG MARCUS, 1870.

Bil. N:o G b till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
dm 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve
Wachtnieister, samt
Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och
Adlercreutz.

Statsrådet Abelm anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas anhöll
i underdånighet att fa underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de delar af
statsreglering^ vid nu instundande riksdag, Indika tillhöra nämnda departements
föredragning, och anmälde i sådant afseende, hvad först angick beräkningen
af Statsverkets tillgångar för de behof, som vid berörda statsreglering
borde fyllas, att uti den Berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning
som Statskontoret den 1 nästlidna December afgifvit och hvilken i hvad densamma
rörde anslagen under 2alra, 4:de, öde, 6de och 8:de Hufvudtitlarne,
sarskildt delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets inkomster
lör år i871 och intilldess ny statsreglering vidtager, ansetts höra med bibehållande
för deribland ingående spanmål af det vid 1868 års riksdag antagna
förslagspriset, 2 I4:dr 10 öre kubikfoten, beräknas på följande sätt,
nemligen:

Bill, till Riksd. Prof. 1870. 1 Samt, 1 Afd.

1

0

Bil. N:o G b till Kong/. Maj ds Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Ordinarie inkomster.

ko. Räntan och

2:o. Timdespanmähn. Dessa inkomster beräknades vid nästlidna års
riksdag, Räntan till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till 2,666,000 R:dr
och den Kronan behållna till 2,023,000 R:dr, samt Tiondespanmålen till
1,685,250 Ridt1, deraf i ädelt 652,000 kubikfot med ett värde efter 2 R:dr
It) öre kubikfoten af 1,369,200 Rall1 och oindelfc eller Kronan behållen

150,500 kubikfot med värde efter enahanda pris af 316,050 Rall''.

Genom Kong!. Förordningen den 23 nästlidna Juli, angående förändring
af grundräntor och kronotionde!!, hvilken förordning skall tillämpas vid utgörande
af 1871 års räntor och tionde, hade emellertid numera blifvit stadgadt,
att ränta af hemman och lägenheter, som nu vore bestämd i vissa
persedlar att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål,
hvilken nu likaledes efter sådant pris herde lösas, skulle, vare sig att nämnda
ränta och tionde vore Kronan behållen eller för särskilda ändamål indelt och
anordnad, omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan
1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris och med
detta värde framgent utgöras. 1 anledning häraf både Statskontoret, för beräknande
af den inkomst, hvartill räntan och tiondespanmålen eller, såsom
donna senare inkomst numera torde höra benämnas, Tionden, må för 1871
upptagas, låtit öfver värdet efter ofvanberörda omsättningspris af de enligt
1867 års Rikshufvudbok uti Räntan och Tionden för samma år ingående
persedlar upprätta ett vid den underdåniga berättelsen fogadt sammandrag,
enligt hvithet Räntan skulle uppgå till 4,491,100 Rall- 51 öre och Tionden
till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Vidare stadgade om för in äkta nådiga Förordning väl i allmänhet, att
indelta och anordnade räntor och tiondeanslag skulle till statsverket indragas,
men gjorde derifrån, undantag för militie-, civil- och ecklesiastikboställens
räntor äfvensom för sådana, Indika voro påförda hemman och lägenheter, af
Indika något besvär i stället utgjordes; och herde i följd häraf, derest Riksstatens
nuvarande uppställning bibehölles, omförmälda räntor och tiondeanslag,
Indika icke komme att till Statsverket indragas, fortfarande upptages uti kolumnerna
för indelt ränta och indelt spannmål. Då emellertid dessa indelningar
för närvarande och innan de af Statskontoret från länsstyrelserna och andra
myndigheter i ämnet infordrade upplysningar inkommit, icke kunde från den
Kronan behållna anparten af ifrågavarande inkomster skiljas, och någon olägenhet
af dessa inkomsters sammanförande i Riksstaden icke syntes uppkomma,
hade Statskontoret hemställt, att åtminstone för den statsreglering, hvarom
nu vore fråga, den indelta andelen af Räntan och Tionden måtte få sam -

Bil. :o 6 b till Katigt. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket ISIG.

nianföras med den till Statsverket ingående del af samma inkomster och
dessa inkomster följaktligen upptagas i jemna tal med deras i omförmäld a

sammanhang uträknade värde: Räntan till........... 4,491,000: _

och Tionde)! till J ,576,000: —
3:o. Tiondespanmålslöseri efter bestämda pris hade under
åren 18(35 —1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87 öre
och syntes alltså nu kunna likasom vid de senaste riks dagarne

beräknas till....................... 6,800:__

4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kromlägenheter,
hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års Riksdag till........R:dr 410,200:

och vid 1869 „ „ „ ........ ,, 395,200:

hade utgjord!

Penningar. Spanmål.

Kubikfot. Värde.

år 1865 .......... 69,385. 153,870. 296,045.

„ 1866 .......... 54,951. 157,017. 325,022.

„ 1867 .......... 40,480. 161,800. 431,265.

Till sistnämnda års inkomst 40,480. 161,800.

borde dock nu läggas arrenden
för åtskilliga till statsverket indragna
från midfasta!! åren
1868 och 1869 utarrenderade
landsstats in. 11. boställen . . . 4,252.

tillsammans 40,480. 166,052.

Och som anledningen dertill, att de för år 1867 i
penningar upptagna arrendemedel så betydligt understigit nästföregående
årets, syntes hufvudsakligen vara att söka deruti,
att anstånd med erläggande af 1867 års arrenden, i sin helhet
eller till någon del, blifvit åtskilliga arrendatorer i nåder
medgifvet, hvaremot, om berörda, såsom restantier för år
1867 bokförda, arrendeafgifter tillädes de influtna penningearrendena
för samma år, dessa uppgänga i det närmaste till
enahanda belopp som för år 1866, så ansåge Statskontoret
ifrågavarande inkomst kunna för år 1871 upptagas på följande
sätt:

Penningar liksom vid sednaste riksdag R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot å 2 R:dr

10 ore................ " 348,600: — 403,600: —

Transport 6,477,400; —

4

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 6,477,400:
och slagskatt, hvilken

5:o. Silfvertionde, myntarelön
inkomst uppgått:

år 1865 till ..........It:dr 20,336:

n 1866 ,,..........

och ,, 1867 „..........

eller i medeltal till ........

ansågs på grund deraf och enär af 1867 års inkomst, hvilken
understigit nämnda medeltal, ett belopp af 1,939 R:dr
49 öre balancerades såsom restantier till påföljande år, icke
höra nu upptagas lägre än vid de båda senaste riksdagarnc
eller till..............................

77

77

77

17,988

17,104

18,476

18,000: —

6:o. Koppärr ant an, hvilken beräknades både vid 1868
och 1869 årens riksdagar till 1,200 centner å 57 It:dr eller
till 68,400 Rxlr, hade utgjort:

Centner.

år

77

77

1,283.

1,262.

1,356.

1865 ...............

1866 ...............

1867 ...............

Medeltal häraf vore............1,300.

och hade medelpriset å den åren 1868 och 1869
kontoret försålda koppar varit, det förra året 56

men det senare endast 53 Rall* 52 öre, hvarföre Stats -

Försäljningsvärde:
B:dr.

76,859.
77,783.
79,704.
78,115.
i StatsR:dr
39

ore,

kontoret nu ansåg
1,300 centim t å 54

förevi
It: dr

rande inkomst höra beräknas till

70,200:

7 :o, Tiondeladaernet beräknades vid de båda senaste
riksdagarnc till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller till
40,800 R:dr samt hade utgjort:

Centner.

Värde.

år

1865 ..........

.......17,517.

43,228.

1)

1866 ..........

....... 17,543.

42,955.

77

1867 ..........

....... 18,224.

43,562.

eller

i medeltal .......

.......17,761.

43,248.

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centern; och ansåg Statskontoret
derföre ifrågavarande inkomst kunna beräknas till
något högre värde än det vid de tvänne senaste riksdagarnc
antagna eller till 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre.....

42,000:

Transport 6,607,600:

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Frop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 6,607,600:

8:o. Svafvdbrukstionden, beräknad vid 1868 års riksdag
till 3,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 3,500 R:dr,
hade uppgått:

år 1865 till..................R:dr 3,085.

n 1866 ................... 5,629.

och „ 1867 ................... „ 2,327.

eller i medeltal till................. 3 680.

Denna inkomst hade alltså år 1867 nedgått ganska
betydligt, men då anledningen dertill hufvudsakligen förefLinnés
i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett belopp
af 1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanserades såsom
restantier till påförande år, ansåg Statskontoret ifrågavarande
inkomst nu ej böra beräknas till lägre belopp än som vid
senaste riksdag upptogs eller till................ 3,500:

9:o. Mantalspemingarne, Indika beräknades vid 1868
års riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000
Rall-, hade utgjort:

år 1865 ..................... 579,160.

„ 1866 ..................... 575,882.

och 1867 ..................... 567,850.

eller i medeltal....................574 297.

hvarföre de ansågos höra äfven nu likasom vid senaste riksdagen
upptagas till....................... 575,000:

10:o. Bötemedlm beräknades vid 1868 års riksdag
till 162,700 R:dr och vid 1869 års riksdag till 174,000
R:dr samt hade utgjort:

år 1865 ..................... 161,696.

n 1866 ..................... 187,178.

och „ 1867 ..................... 162,793.

eller i medeltal.................... 170 556.

och ansågos derföre nu höra i nära öfverensstämmelse med

berörda medeltal beräknas till.................. 170,000:

ll-o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål. Donna
inkomst utginge:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Mai 1841 till
och med år 1871:

Transport 7,356,100: —

6

Bil. JV:o G b till Kotujl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 7,356,100: —

Vid dalregementet för 500 nummer, å 47,25 kub.-fot

med................kub.-fot 23,625.

,, Smålands dragoner för 500 nummer
å 44,t kub.-fot med .... „ 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti
1844 till och med år 1870:

Vid f. d. Östgöta kavalleri för 1,000

nummer å 47,25 kub.-fot med . „ 47,250.

och „ f. d. Westgöta dragoner för 1000

nummer å 47,25 kub-fot med . . „_____47,250.

tillsammans kub.-fot 140,175.
förevarande inkomst hade utgjort:

år 1865 ........ R:dr 298,978.

„ 1866 .................. „ 301,385.

och „ 1867 .................. » 332,558.

eller i medeltal................. „ 310,974.

och hade Statskontoret, som inhemtat att fråga vore väckt
om förlängning till 1873 års slut al kontrakterna om hästvakansafgiften
vid f. d. Östgöta kavalleri och 1. d. Westgöta
dragoner ansett sig förthy sakna anledning att nu beräkna
förevarande inkomst annorlunda än vid de senaste riksdagarne
skett eller till 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre 294,367: 50.

12:o. Tillfälliga rotemkansafgifter hade inbringat:

år 1865 ....................... 6,641.

„ 1866 ....................... 8,581.

och „ 1867 ....................... 7,553.

eller i medeltal..................... 7,592.

hvarföre Statskontoret ansåg donna inkomst höra nu, likasom

vid de senaste båda riksdagar ne skott, beräknas till..... 7,500:

13:o. Valcansafgifter af nyroterad jord, som utgjort:

år 1865 ....................... 75,105.

„ 1866 ...................... 80,003.

och „ 1867 ....................._ • 93,314.

ansågs, då donna inkomst således visat sig vara i stigande,

nu kunna upptagas till..................... 93,000:

14:o. RotevahansafgiJten af tdsockne frälsehemman i
Halland, beräknad vid de båda senaste statsregleringarne
till 20,000 R:dr, hade uppgått: ________

Transport 7,750,967: 50.

Bil. N:o G b till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 7

, 10fl. ... Transport 7,750,967: 50.

ar 1865 till.................... 21,900.

„ 1866 ..................... 19,432.

()eh 1867 ..................... 22,801.

aller i medeltal „ . ................... 21 378.

samt kunde alltså fortfarande beräknas till.......... 20,000 __

15:o. Trosspassevolansafgiften, som vid de båda senaste
statsregleringarne beräknades till 26,500 Rall-, både
utgjort:

ål‘ 7865 .................. 26,532.

„ 7866 ...................... 26,511.

och ,, 1867 ...................... 26 443.

eller i medeltal..................... 26 495.

ansågs derföre fortfarande böra upptagas till......... 26 500- —

16:o. JJåtsmansvakansafgiften beräknades vid de båda
senaste statsregleringarne till 60,000 R:dr samt hade inbringat:
ål'' 7865 ...................... 60,194.

7 866 ...................... 60,943.

ocl> >» 7 867 ...................... 62,609.

eller i medeltal.....................Öl 249.

hvarföre den ansågs höra fortfarande beräknas till...... gQ 000- _

17:o. Kontrollstämpelmedlm både utgjort:

år 7 866 ................. . ...... 16,137.

. n 7 867 ...................... 13,565.

och " 7 868 ...................... 12,876.

medeltalet häraf vore visserligen...........14 193.

men som donna inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års
riksdag till 18,000 R:dr och vid den påförande riksdagen
till 17,500 R:dr, på senare liden visat sig ständigt vara i
fallande, ansågs densamma nu icke böra upptagas högre än

tl]1................................. 12,000: —

7 8:0. Fyr- och lålmcäd beräknades vid 1868 års
riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till

650,000 R:dr samt både uppgått:

för år 1866 till................. 703,107.

11 11 7867 „ . ............... 656,926.

och „ „ 1868 enligt General-Tullstyrelsens upp .

till..............."....... 744,602.

medeltalet häraf vore................. 701,545

Transport 7,869,467: 50.

8

Bil JSr:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

och ehuru, jemlikt Kongl. kungörelsen den 28 nästlidne September,
den fyr- och båkafgift, som nu erlägges af fartyg,
gående emellan inrikes orter och hvilken ansetts utgöra omkring
30,000 K:dr årligen, från och med den 1 Januari
1870 tillsvidare icke konune att utgå, ansåge dock Statskontoret,
i betraktande deraf att fyr- och båkmedlen hvarje år
lemnade betydliga öfverskott och att, enligt från GeneralTullstyrelsen
erhållen upplysning, influtna dylika medel för
sistliden år redan vid Oktober månads slut uppgått till
696,304 B,:dr 63 öre, ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas
till............................ •

19:o. Jernvägstrafikmedlen beräknades vid 1868 års
riksdag till 6,400,000 B:dr och vid 1869 års riksdag till

6.500.000 B:dr samt hade utgjort:

år 1866 .................. 5,064,370: —

„ 1867 ................... 6,017,049: - -

och „ 1868, enligt Trafik styrelsens uppgift. 6,161,079: —
Val vore medeltalet häraf endast 5,747,500, men med
afseende derå att, enligt hvad Statskontoret inhemta!, inkomsten
för 1869 kunde antagas komma att uppgå till omkring

6.300.000 B.xlr och då till följd af det snart förestående

öppnandet för trafik af såväl sate manbindningsbanan, som
den återstående delen af Nordvestra stambanan, större inkomst
syntes vara för år 1871 att emotse, funne Statskontoret
trafikmedlen höra nu beräknas till samma belopp, som
vid senaste riksdag för dem uppfördes, eller till.......

20:o. Skogsmédlen, Indika vid 1869 års riksdag för
första gången upptogos bland Statsverkets inkomster och då
beräknades till 236,300 B:dr, hade, sedan Kongl. förordningen
den 21 December 1865 angående utsyning och försäljning
af skogsals ter från Kronans skogar i Kopparbergs och
de Norrländska länen börjat tillämpas, utgjort:

år 1866 ................''. . . 175,122: —

„ 1867 ................... 201,020: —-

och „ 1868 enligt approximativ beräkning . . 235,578: -Medeltalet häraf vore val icke mer än 203,906, men
då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf, som utgjordes
af skogsför säljnin gs med el, visat sig vara i stigande och

Transport

7,869,467: 50.

700,000: —

6,500,000:

15,069,467: 50.

9

Bil, N:o 6'' b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

antagligen icke ännu uppgått till det belopp, som för framtiden
torde kunna förväntas, ansåg Statskontoret denna inkomst
böra åtminstone upptagas till samma summa, som vid
senaste riksdag beräknades, eller till..............

21:o. Observationsmedel, som vid de båda senaste

statsreglering^''^ beräknades till 3,000 R:dr, både utgjort:

år 1865 .....i........ 5 749

>, 1866 .................1,608.''

och ,, 1867 ....................... 1,919.

eller i medeltal...................... 3,092.

men ansågs dock donna ovissa inkomst nu icke böra beräknas
högre än till.........................

22:o. Extra medel och uppbörder. De under donna
titel, hvars benämning syntes böra förändras till ”Extra uppbörd”,
inflytande inkomster beräknades vid 1868 års riksdag
till 63,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 65,182 R:dr
50 öre samt hade efter afdrag såväl af stubböresafgifterna,
livilka från och med år 1867 ingått till skogsplanteringska
ssan, som ock af den från åtskilliga hemman i Christianstads
län för uppbörd dagsverksskyldighet till åtskilliga kungsgårdar
inom länet utgående afgäld, hvilken vid de båda senaste
statsregleringarne inräknats bland den behållna delen
af räntan, utgjort:

år 1865 ...................... 99,568.

n 1866 58,476.

och ,, 1867 ...................... 72,468.

eller i medeltal..................... 76,837.

Härtill borde visserligen läggas de förr under särskild
titel upptagna intressemedlen, hvilka, enligt beslut vid 1869
ars riksdag, hädanefter skola bland extra medel och uppbörder
upptagas; men sedan Riksgäldskontoret blifvit befriadt
från åliggandet att, såsom förut, betala ränta å den till
nämnda kontor öfverlemnade behållning af Lappmarks Ecklesiastikfond,
utgjorde intresse in edlen ett allt för ringa belopp
för att höra inverka på beräkningen af ifrågavarande, till
beloppet för (ifrigt mycket föränderliga inkomst, hvilken
Statskontoret ansåg höra i närmaste öfverensstämmelse med

15,069,467: 50.

236,300: —

2,000: —

Transport 15,307,767: 50.

2

Bill. till Riksd, Prof, 1870. 1 Sami, 1 Afd,

10 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 15,307,767: 50.

ofvannämnda medeltal och för erhållande af jemn slutsumma

upptagas till............................ 72,2■_>2: 50.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,380,000: —-

Extra ordinarie inkomster,

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom bevillning:

a) Tullmedlen, Indika beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000
R-dr och vid 1869 års Riksdag till 14,000,000 Rall-, både utgjort:

år 1866 .........:................... 13,214,937.

„ 1867 ............................. 12,785,579.

och 1868, enligt uppgift från General-tullstyrelsen..... 14,632,095.

eller i medeltal............................ 13,544,204.

Dock som tulluppbörden under år 1869 intill den 1 November uppgått till
11 680,736 R:dr samt för November och December månader sannolikt belöpte
sig till minst den summa, som för samma månader 1868 ingick eller
2,047,149 R:dr och således för hela året kunde antagas till 13,727,885 R:dr,
ansåg5 Statskontoret ifrågavarande inkomst höra utföras med enahanda belopp,
som vid senaste riksdagen beräknades eller med .... Rall1 14,000,000: —

b) Postmedlen beräknades vid de begge senaste statsregleringarne
till 2,250,000 R:dr och hade, efter afdrag af
influtna intressemedel å den hos Postverket från äldre tid
reserverade fond af räntebärande obligationer, hvilken i följd
af 1868 års riksdagsbeslut blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnad,
utgjort:

år 1866 .................... 2,146,378.

„ 1867 .................... 2,177,313.

och „ 1868 .................... 2,188,793.

eller i medeltal................... 2,170,828.

hvarföre ifrågavarande inkomst nu ansågs icke höra beräknas
högre än till...............-......... 2,200,000:

c) Stämpelpapper smedlen, som vid de båda senaste statsregleringarne
beräknades till 1,300,000 Rall'', både uppgått:

år 1866 till.................. 1,340,086.

„ 1867 „ .................. 1,336,044.

och „ 1868 „ omkring............. 1,352,000.

eller i medeltal till........ 1,342,710. ___

Transport 16,200,000:

11

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj ris Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

och som någon tillökning i stämpelpappersmedlen syntes vara
att förvänta i följd af den genom senaste stämpelpappersförordningen
skedda nedsättning i försäljningsprovisionen,
hvilken tillökning antagligen komma att uppgå till omkring

16,000 Rall’, ansåg Statskontoret förevarande inkomst kunna
nu beräknas till .........................

d) Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid de begge
senaste statsregleringarne till 9,800,000 Rall’ samt hade
utgjort:

år 1866 .................... 9,283,534.

„ 1867 .................... 8,029,289.

och „ 1868 .................... 7,138,328.

eller i medeltal................... 8,150,384.

Under 1869 intill den 1 December hade bränvinsskatten

uppgått till...................... 6,977,403.

och, enligt uppgift från bränvinskontrollbyrån,

kunde inkomsten för December månad antagas
komma att uppgå till................ 1,540,000.

16,200,000: —

1,350,000: —

eller tillhopa 8,517,403.
i följd hvaraf ifrågavarande inkomst syntes nu icke höra beräknas
till högre belopp än................... 8,500,000: —

’ Summa, extra ordinarie inkomster Rall'' 26,050,000: —

Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså
under nästa statsregel’!ngsperiod Statsverkets årliga ordinarie och extra ordinarie
inkomster tillsammans komma att utgöra 41,430,000 Rall’, eller
1,536,300 Rall’ mindre än vid senaste riksdag för nu innevarande år påräknades.

Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-Chefen:

”Vid donna Statskontorets beräkning anser jag mig böra i underdånighet
gorå följande anmärkningar:

a) Då, till följd af ofta omförmälda nådiga, förordning den 23 Juli
nästlidna år, för framtiden all tiondespanmål kommer att af tiondegifvarne
lösas efter bestämdt pris, så torde någon anledning icke vidare förefinnas att,
på sätt hittills skett, upptaga Tionde och Tiondespanmålslösen efter bestämdt
pris såsom tvänne särskilda inkomsttitlar, utan hemställer jag att dessa båda
titlar sammanföras till en enda med benämning Tionde och att inkomsten under
denna titel beräknas till summan af de belopp, som Statskontoret för de
nämnda båda titlarne föreslagit eller till 1,582,800 R:dr.

12

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

b) Fyr- och bakmedlen beräknades vid senaste Riksdag till 650,000
R:dr, men hafva nu af Statskontoret ansetts höra upptagas till 700,000 R:dr.
Sedan emellertid genom Kongl. kungörelsen den 28 nästlidna September fartyg,
som gå emellan inrikes orter, blifvit från och med början af innevarande
år befriade från fyr- och båkafgifter, synes det vara säkrast att, intilldess
någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af donna befrielse, åtminstone
icke vidtaga någon förhöjning i beräkningen af förevarande inkomst,
hvarföre jag ock hemställer, att den må nu upptagas endast till samma belopp
som vid nästlidna års Riksdag eller till 650,000 R:dr.

c) Sedan General-Tullstyrelsen på telegrafisk väg från samtliga tullkammare
i landsorterna med undantag af dem i Dufed och Funäsdalen, der
några telegrafstationer icke finnas, erhållit rapportör om beloppet af tulluppbörden
under nästlidna December månad, har bemälda styrelse upplyst
att med beräkning åt de båda nämnda tullkamrarnes uppbörd under berörda
månad till samma belopp, som den utgjort under motsvarande månad af 1868,
inkomsten af Tidlmedlen under 1869 uppgått till 13,982,950 R:dr 54 öre
eller till nära 1 million R:dr mera än som för samma år beräknats; och
som tullinkomsten under det nästföregående året utgjort något mer än

14,630,000 Rall’, så anser jag vid sådana förhållanden ifrågavarande inkomst
kunna för 1871, i likhet med hvad för nu innevarande år skett, beräknas
till 14 millioner R:dr, helst om Eders Kongl. Näjd skulle finna för godt,
att, på sätt jag ärnar i underdånighet hemställa, föreslå Riksdagen att med
10 öre förhöja bränvinstillverkningsafgiften, och att i följd deraf vidtaga en
motsvarande förhöjning i tullen å bränvin och sprit, hvarigenom i tullinkomsten
bör uppkomma en förökning, som, då importen af bränvin och sprit
under åren 1864—1867, hvilka i afseende å denna import icke företett
några exceptionella förhållanden, i medeltal utgjort omkring 850,000 kannor
om året, skulle för 1871 kunna antagas till omkring 85,000 R:dr.

d) I fråga dernäst om det belopp, hvartill Bränvinstillverkningsmedlen
må höra uppskattas, så har tillverkningen i kannetal utgjort:

år 1867 ........................ 12,215,784 kannor,

„ 1868 ........................ 10,179,533

„ 1869 ........................ 12,205,233 „

eller i medeltal för dessa tre år ............. 11,533,516 ,,

Att nu beräkna tillverkningen för år 1871 till 14,000,000 kannor,
såsom innevarande år skott, synes mig icke vara med nödig försigtighet öfverensstämmande,
sedan 3 års erfarenhet visat, att en sådan beräkning icke
vidare motsvaras af verkligheten, och då särskilt tillverkningen under nästlidna
års höst, oaktadt den rika skörden och de jemförelsevis låga priserna
på spannmål, icke ens uppgått till fullt samma kannetal, som hösten 1868, då
skörden i landet var mycket svag. Att åter beräkna tillverkningen för 1871

13

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

så lågt, som nyssnämnda medeltal utvisar, synes mig icke heller vara af omständigheterna
påkalladt, enär under de 3 år, som medeltalet afser, inträffat
två särdeles ogynnsamma skördar. En lämplig medelväg synes mig vara att
nu antaga denna tillverkning till 12,500,000 kannor. Då emellertid efter
en sådan beräkningsgrund med bibehållande af den nuvarande afgiften 70
öre per kanna skulle i inkomst erhållas allenast 8,750,000 R:dr eller 1,050,000
R:dr mindre än hvartill samma inkomst vid senaste Riksdag blifvit beräknad,
men för statsbehofvens fyllande torde blifva oundgängligen nödigt, att Statsverkets
inkomster bibehållas ungefärligen vid det belopp, hvartill desamma
för nuvarande statsregleringsperiod finnas upptagna, är jag sinnad föreslå
Eders Ivongl. Maj.t att till Riksdagen aflåta nådig framställning om bränvinstillverkningsafgiftens
höjande med 10 öre eller till 80 öre per kanna. Med
antagande af ofvanuämnda tillverkningsbelopp, 12,500,000 kannor, uti hvilken,
jemförelsevis med tillverkningen under åren 1861—1866, som i medeltal
uppgått till öfver lo millioner kannor om året, låga beräkning någon
rubbning icke synes mig påkallas af den ifrågasätta icke särdeles betydliga
skatteförhöjningen, skulle en tillverkningsafgift af 80 öre per kanna inbringa
10 millioner Rall’ i inkomst, och jag hemställer, under förutsättning att
nyssberörda afgiftsförhöjning af Eders Kong!. Maj:t finnes böra hos ''Riksdagen
föreslås, att nu förevarande inkomsttitel för år 1871 beräknas till
10 millioner R:dr.

Med iakttagande af de ändringar i Statskontorets beräkning af fyroch
båkmedlen samt af bränvinstillverkningsmedlen, hvilka jag sålunda föreslagit,
och derest Eders Kong!. Maj:t, på sätt jag underdånigst tillstyrker,
täckes gilla bemälda embetsverk^ beräkning af de öfriga Statsinkomsterna

skulle

de Ordinarie inkomsterna komma att utgöra R:mt R:dr 15,330,000: —
och de Extra ordinarie . . . ........ r 27,550,000: _

hvilka summor, då Riks-Staten för 1870 upptager:

i Ordinarie inkomster............... ]{:(|r 15 616 300: _

och i Extra ordinarie................... 27,350,000: _

utvisa :

för de Ordinarie inkomsterna en minskning af ... . ,, 286,300:

och för de Extra ordinarie en förhöjning af..... „ 200,000:

eller på det hela en minskning af...........R:dr 86 300: —

Rörande jag härvid icke underlåta att, i afseende å omförmälda minskning
i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna, fästa Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet derå, att denna minskning icke uppgår till det belopp af omkring

J4 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

307,000 R:dr, hvarmed på grund af Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869
Räntan och Fienden måste, på sätt Statskontoret upplyst, lägre än hittills
beräknas, och att således samma minskning helt och hållet är eu följd af
nämnda förordning och den derigenom i sjelfva verket skedda skatteeftergift.

De af föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga
om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga
hemställanden, under här ofvan omförmälda förutsättning
beträffande bränvinstillverkningsafgiftens förhöjande,
behagade, sedan Stats-Rådets Öfriga ledamöter deruti instämt,
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Föredragande Departements-Chefen yttrade vidare:

“Innan jag nu enligt vedertagen ordning, öfver går till föredragning af
de ärenden, som tillhöra regleringen af utgifterna särskild! under lista och
hide Hufvudtitlarne, anser jag mig höra fästa uppmärksamhet på några åt
Statskontoret i dess underdåniga berättelse väckta, till en del af Kongl. Förordningen
den 23 Juli nästlidna, år föranledda, frågor rörande de i RiksStaten
uppförda indelta ränteanslagcn samt indelta, och oindelta spanmalsanslagen
i allmänhet, och ehuru vid det förhållande, att sådana anslag finnas
ej allenast å fide och 9.''de Hufvudtitlarne, utan äfven å 2alra, -fide, fide,
6de och 8:de, dessa frågor således angå äfven andra Departementer, än det
som blifvit mig i nåder anför tro dt, torde det likväl, da de hafva, enahanda
grund och syfte och således höra för samtliga nämnda Hufvudtitlar pa en
gång komma under pröfning, tillåtas mig att bär i ett sammanhang för alla
berörda Hufvudtitlar få till Eders Kongl. Maj ds nådiga afgörande anmäla
omförmälda frågor.

Bemälda nådiga förordning, hvarigenom, enligt hvad redan är nämndt,
indelta och anordnade räntor och tiondeanslag, med undantag al boställens
räntor och sådana, som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något
besvär i stället utgöres, förklarats skola till Statsverket indragas, stadgar
tillika, att för sålunda indragna räntor och tionde skall lemnas ersättning medelst
statsanslag i penningar, att dessa anslag, intilldess annorlunda varder
förordna»!! eller innehafvare af rånte- eller tiondeanslag förklarar sig nöjd
med godtgörelse efter det nya omsättningspriset, komma att utgå till belopp,
motsvarande de indelta och anordnade rånte- och tiondeanslagens värden
efter årlig! medelmarkegångspris, samt att embete- och tjenstemän, som enligt
fullmakter och konstitutorial til It råd t indel! lön utan skyldighet att ingå på

1 5

Bil. N:o 6 b till Körd. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

den genom Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 vidtagna förändring i
sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande samt icke sedermera
densamma sig underkastat, skola, om icke de sjelfva derom hörda annat
medgifva, af Statsverket tillhandahållas deras indelta löner på lika sätt och
vilkor, som de nu ega att desamma åt rånte- och tiondegifvare bekomma.

Till följd häraf borde nu rätteligen, bland utgå terna å Liksstaten, de
rånte- och tiondeanslag, som fortfarande komma att bibehållas såsom indelta
eller anordnade, upptagas i sina vederbörande kolumner med det värde,
hvartill de enligt ofvannämnda Kådiga Förordning blifvit omsätta eller med
samma välde, hvartill de bland inkomsterna beräknats, och derjemte uppföras
erforderliga penningeanslag till godtgörande af de indelningar, som skola till
Statsverket indragas.

Då emellertid åt skål, som här ofvan vid inkoms ther åkningen blifvit
anförda, de föi stnämnda rånte- och tiondeanslagen icke kunna för närvarande
skiljas från de öfriga, har Statskontoret för den nu förestående Siatsregleringen
föreslagit, att de rånte- och tiondeanslag, Indika fortfarande skola såsom
indelta eller anordnade bibehållas, sammanföras med ersättningsanslagen för de
till indragning afsegla indelningarne på det sätt, att för de stater och korpser,
verk och inrättningar, i k vilkas anslag enligt senast upprättade Riksstat ränta
och tiondespanmål ingå, uppföras Minne särskilda förslagsanslag, det ena för
indelt ränta och ersättning för de till Statsverket indragna räntor och det andra
för indelt tiondespanmål och ersättning för indragna tionde anslag.

Beträffande derefter beloppen af desse förlagsanslag har Statskontoret
ansett dem lämpligen kunna upptagas med de belopp, hvartill indelningarne
för år 1867, enligt deri för samma år afskräde Rikshufvudboken, befinnas
hafva i värde uppgått, dock med uteslutande af oren samt med anslagens
afrundande till jemna tiotal. Härvid förekomma väl att detta värde öfverstege
det omsättningsvärde, hvartill räntan och tiondespanmålen blifvit bland
inkomsterna beräknad, med ett belopp af 262,256 R:dr, deraf omkring 96,000
lidr torde belöpa sig på den till Statsverket indragna andelen och 166,000 Rall''
å den indelta eller anordnade anparten samt att, i följd häraf och då boställsräntorna
med öfriga rånte- och tiondeanslag, som icke skola till Statsverket indragas,
icke kunde frånskilj as de andra rånte- och timid e anslå gen, värde t å
de förra komma att i berörda ersättningsanslag ingå med något för högt belopp;
men enligt Statskontorets åsigt vore detta öfverskott väl behöflig! för
fyllande, åtminstone till någon del, af den brist, som antagligen skulle i
ersättningsanslagen uppstå till följd deraf, att 1871 års medelmarkegångspris,
hvari bland annat 1868 ars ovanligt höga årsmarkegångspris inginge, sannolikt
klafve icke obetydligt högre än 1867 års medelmarkegångspris, och
det icke gerna kunde antagas, st it indelningshafvare, som miste sina indelningar,
skulle åtnöja^ med ersättning efter det jemförelsevis låga omsätt -

16

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningspriset, då de voro enligt Förordningen berättigade att, intilldess annorlunda
kunde blifva förordnadt, utbekomma godtgörelse efter årets medelmarkegångspris.

I sammanhang härmed har Statskontoret vidare, i fråga om de uti
Riksstaten uppförda så kallade oindelta spanmålsamlag en, anfört, hurusom i
anseende dertill, att dessa anslag i allmänhet voro anvisade till utgående af
kronans behållna räntespanmål, skillnaden emellan spanmålens värde efter
statspriset och medelmarkegångspriset, efter hvithet senare pris vederbörande
indelningshafvare, såvidt de icke tillhörde elementarläroverken, för hvilka ett
annat förhållande gällde, erhållit godtgörelse, blifvit tillgodoförd eller påförd
räntan, som derigenom ökats eller minskats med motsvarande belopp. Ehuru
genom detta bokföringssätt enahanda slutliga resultat vid uppgörande af
liqviden med Riksgäldskontoret för öfverskott, besparingar och brister erhölles,
som om räntan upptoges till det belopp, hvartill den i verkligheten
uppgått, och bemälda kontor särskilt debiterades i liqviden för berörda
prisskillnad, ansåg dock Statskontoret nämnda bokföringsmetod numera efter
räntans omsättande till en bestämd penningeskatt vara mindre lämplig och
föranleda till en felaktig beräkning af inkomsterna. Förut hade detta icke varit
förhållandet, ty i samma mån som medelmarkegångspriset öfversteg statspriset
och ersättningen för prisskillnaden å den oindelta spanmålen blef större, bereddes
ock tillgång till prisskillnadens betäckande genom öfverskott å räntan,
hvilken höjdes i samma förhållande i följd deraf att deri ingående persedlar
löstes efter medelmarkegångspris. Efter räntans omsättning i en oföränderlig
penningeskatt kunde deremot något öfverskott till betäckande af berörda prisskillnad
icke uppstå och Statskontoret hemställde derföre om vidtagande af
den förändring i afseende å ifrågavarande anslag, att dessa i den blifvande
Riksstaten uppfördes såsom förslagsanslag i den mening, att förenämnda prisskillnad
Unge i de årliga liqviderna emellan Statsverket och Riksgäldskontoret
särkildt upptagas. Härifrån ansågs dock undantag höra ega rum för den
under Åttonde Hufvudtitelns anslag till Elementarläroverken uppförda oindelta
spanmål, för hvilken lösen utginge enligt gällande statspris, i följd hvaraf ock
någon prisskillnad, föranledande till förhöjd eller minskad aflöning för innehafva
r ne af denna spanmål, icke kunde ifrågakomma.

Då, enligt hvad ofvan är nämndt, do indelta rånte- och tiondebelopp,
hvilka fortfarande skola bibehållas såsom indelta, icke för närvarande kunna
skiljas från de till samma anslagstitel hörande indelta rånte- och tiondebelopp,
hvilka skola indragas och ersättas med penningar, så lärer deraf blifva eu
följd, att för nu förestående statsreglering måste, på sätt Statskontoret föreslagit,
de rånte- och tiondebelopp, hvilka bibehållas såsom indelta, sammanföras med
ersättningarna för de indragna rånte- och tiondebeloppen uti samfällda anslag

17

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

och i detta afseende finner jag således icke skål att afvika från hvad Statskontoret
föreslagit. Beträffande åter samma myndighets förslag i fråga om beloppen
af dessa anslag, så skulle, derest detta förslag antoges, alla de anslagssummor,
i Indika indelningar ingå, komma att uppföras med helt andra belopp
än som i den nuvarande Riksstaten återfinnas. För min del kan jag
dock icke finna, att en så genomgripande omarbetning af Riksstaten nu bör
företagas, helst som, på sätt Statskontoret anmärkt, innan de andelar af ränteoch
tionde-anslagen, hvilka såsom indelta skola bibehållas, kunnat behörigen
afskilja från de andelar deraf, hvilka till Statsverket indragas, Riksstaten
i allt fall icke kommer att utvisa förhållandet, sådant det lör framtiden bör
blifva, utan synas det mig rättast att i frågans nuvarande outredda skick
och då sådant icke kan medföra någon egentlig olägenhet icke vidtaga andra
förändringar, än sådana, som af omständigheterna oundgängligen påkallas.
Jag hemställer således, att å de anslag, hvilka, enligt Statskontorets ofvanberörda
af mig delade åsigt, höra för stater, korpser, verk och inrättningar,
som nu hafva indelningar af ränta eller tionde sig anslagna, uppföras dels
för indelta räntor och ersättning för indragna dylika räntor samt dels för
tionde och ersättning för indragen tionde, må, såvidt ej ändring i anslagsbeloppen
påkallas af annan anledning än som nu varit ifråga, bibehållas
samma belopp i penningar, som i nu gällande Riksstat finnas för de motsvarande
indelta rånte- och tiondeanslagen upptagna. Då vidare de belopp,
hvarmed berörda anslag komma att i verkligheten utgå, bero af ett ännu
okändt tioårigt medelmarkegångspris, torde samma anslag, på sätt ock Statskontoret
hemställt, höra erhålla naturen af förslagsanslag, hvarjemte jag, på
grund af hvad Statskontoret bär ofvan i fråga om de oindelta spanmålsanslagen
anfört, tillstyrker att jemväl dessa anslag, med undantag af dem, som
äro uppförda för Elementarläroverken och hvarom under Åttonde hufvudtiteln
särskild underdånig framställning lärer komma att göras, måtte tilläggas enahanda
natur i den mening, som Statskontoret angifvit.

Uti hvad föredragande Departements-Chefen sålunda föreslagit
och tillstyrkt förenade sig Statsrådets öfriga ledamöter
; och behagade Hans Maj:t Lönnligen dertill i Nåder
lemna sitt bifall.

Bill. till Rissel. Prut. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

3

18

Bil, N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1870.

Beträffar de derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Dapartements-Chefen, att på nådig pröfning nu icke
vore beroende någon fråga, som kunde för år 1871 föranleda vare sig till
förändring af de under donna Hufvudtitel för närvarande uppförde ordinarie
anslag eller till framställning om nya sådana eller om extra anslag; och
hemställde Departements-Chefen vid sådant förhållande, att i den nådiga Propositionen
angående Statsverkets tillstånd och behof måtte för Första liufvudtiteln
beräknas enahanda belopp, som nu finnes till donna Hufvudtitel anvisad!
eller............................ 1,417,000 R:dr,

hvilket Hans Maj:t Konungen täcktes enligt Statsrådets
underdåniga tillstyrkande gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, anförde föredragande Departements-Chefen: « 1:o.

Då utgifterna å det till omkostnader för Kontrollverket uppförda förslagsan
slag utgjort:

år 1864 ..........R:dr 5,243.

„ 1865 ......... . ,, 5,408.

,, 1866 .......... „ 5,113.

och „ 1867 . ......... ,, 5,850.

eller under dessa 4 år i medeltal 5,403 R:dr 50 öre om året, så hemställer
jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att berörda anslag,
som i nu gällande Riksstat är uppbörd! med ett belopp af endast 3,450 R:dr,
måtte, enär detta belopp således visat sig vara otillräckligt, höjas till nära
öfverensstämmelse med nämnda medeltal eller till 5,400 R:dr.

Bil. K:o 6 b till Korigl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

19

;:o

Sedan den af 1868 års Riksdag väckta fråga om förening af Rostock
Telegrafverken den 22 sistlidne December för cyanit till Nådig pröfning,
dervid Eders Kong!. Maj:t funnit Riksdagens i ämnet gjorda framställning
icke för närvarande föranleda till annan åtgärd än att å de orter, der båda
verkens styrelser funne sådant lämpligt, befattningarna såsom postexpeditör
och telegrafstationsföreståndare vid inträffande ledigheter må förenas hos
samma person, så bär väl en af de omständigheter, hvilka af Eders Kong!.
Maj:t ansägos utgöra hinder för att till granskning af 1869 års Riksdag
framlägga förslag till normal stat för Postverket numera bortfallit. Men då
upprättande och framläggande af en sådan normalstat fortfarande torde få
anses icke böra ske förr än i sammanhang med pröfning och fastställelse af
eu allmän Poststadga samt det förslag till en dylik förordning, som Generalpoststyrelsen
under nästlidna år afgifvit, och hvithet i åtskilliga delar är
af beskaffenhet att erfordra beslut jemväl af Riksdagen, icke ännu kunnat
blifva föremål för pröfning och fastställelse, så lärer icke heller den stat för
Postverket, som framiägges till nu instundande Riksdags granskning, kunna
föreslås såsom en normalstat utan endast att tjena till efterrättelse under
år 1871.

Postverkets stater för 1870, sådane de af E. K. M. blifvit i öfverensstämmelse
med senast församlade Riksdags beslut fastställda sluta sig å en
summa af 2,250,000 R:dr. Sedan dessa stater upprättades, hafva emellertid
i dåvarande förhållanden inträffat åtskilliga förändringar, hvilka, enligt hvad
General-Poststyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 nästlidna December anmält,
föranledt till följande jemnkningar i samma stater, nemligen:

Aflöning sstaten, som upptagits till........R:dr 647,950: —

har blifvit minskad

dels på grund af nådiga beslutet den 23 April nästlidna
år om Kisa postkontors förändrande till postexpediton, med skillnaden
emellan sammanlagda anslagen till lön och skrifvarebiträde
för en postförvaltare i tredje klassen, 1000 R:dr, och
lönen för eu postexpeditör 600 R:dr eller med R:dr 400: --

dels ock med............. „ 1,800: —

utgörande lön å stat för en postdirektörsbefattning
vid Stockholms Postkontors afdelning för ankommande
poster, hvilken befattning, enligt nådigt

beslut den 11 Juni nästlidna år, skulle indragas_____________ 2,200: —

tillit: dr 645,750: —

Transport R:dr 645,750: —

20

Bil. N:o 6 l till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R:dr 645,750: —
hvaremot samma stat blifvit ökad med aflöningen för
de två nya postexpeditioner, som, enligt nådigt beslut den
30 nästlidna Oktober, höra inrättas, den ena vid Finspong
och den andra vid Bengtsfors eller annan lämplig plats vid
någondera af postlinierna Låbyn-Strand eller Barkerud-Mon,

tillsammans........................... . 1,200: - -

så att ifrågavarande stat för närvarande uppgår till R:dr 646,950: —

Indragnings-staten, upptagen till.........R:dr

har sedermera minskats med den ersättning för nedsatt spor telinkomst,

som förut med................R:dr

tillkommit postdirektören vid Stockholms Postkontors afdelning
för ankommande poster S. Å. Broman, hvilken den 25 sistlidne
Juni erhållit afsked från nämnda postdirektörsbefattning,
så att för närvarande anslagen å donna Utgifts-stat
inskränka sig till.....................R:dr

Pensions-staten, hvilken fastställdes till belopp af Rall''
har blifvit ökad med den pension, som vid afskedstagande!
beviljades förenämnde postdirektör Broman R:dr 4,480: —
hvarjemte å donna stat höra uppföras de
pensioner, som numera tillkomma

förre kansli vaktmästaren H. Bandqvist
jemlik t nådiga Brefvet den 21 Februari
1868 .................R:dr 320: —

och förre brefbäraren J. E. Wallin,
på grund af nådiga Brefvet den 18 December
samma år.............. ,, 350: -—

hvaremot afgå de pensioner som hittills
tillkommit:

Postmästaren i Sala, Fredrikssons
enka med...................

R:dr

37:

50.

extra postiljorion G. Abrahamssons
enka med ...................

n

30:

postiljonen P. Östgrens enka med . .

V

22:

50.

samt postkontrollören i HamburgDorn-buschs enka med...............

))

200:

—

hvilka understödstagare numera aflidit,

så att sammanlagde anslagen å denna utgift-s-stat sluta
sig på...........................R:dr

18,859: 50.
2,681: 50.

16,178. —
17,780: —

5,150: —
22,930: —

290: —

22,640: —

21

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Omkostnadsstaten fastställd till..........R:dr 1,511,400: —

har sedermera minskats:

dels med....................R:dr 700: —

derigenom att, sedan i Malmö postkontorslokal
blifvit för Postverkets räkning förhyrd, det för
nämnda postkontor till kontorshyra och expenser
förut uppförda anslag 1,400 R:dr blifvit jemlikt
Nådigt beslut den 2 sistlidna Juli nedsatt till 700
R:dr för expensernes bestridande;

dels ock med..............R:dr 250: — o tv v

utgörande skillnaden emellan det anslag för kontorshyra och
expenser, som utgick till det förutvarande postkontoret i
Kisa, och det som tillkommer den nuvarande postexpeditionen
derstädes.

Deremot har det sålunda uppkommande belopp Rall- 1,510,450: —
ökats med anslagen till de nya postexpeditionerna vid Fin spong

och Bengtsfors, tillsammans.............. 300: —

så att för närvarande anslagen å Omkostnadsstaten

uppgå till.........................R:dr

Om nu till anslagen

å Aflöningsstaten, sålunda uppgående till R:dr 646,950: —

„ Indragningsstaten, „ „ „ „ 16,178: —

„ Pensionsstaten, „ „ „ „ 22,840: —

samt å Omkostnadsstaten, sålunda uppgående
till.............„ 1,510,750: —

läggas Afkortningar och Restitutioner, beräknade till ....

och Oförutsedda utgifter, Indika nu i staten upptagas
till 43,000 R:dr, i stället förslagsvis antagas komma att
uppgå till............................

skulle således, äfven med iakttagande af omförmälda
jemkningar, Postverkets sammanlagda utgifter komma att
för år 1870 uppgå till samma summa, som i de nu för
nämnda år faststälda staterna upptages, eller till . . . R:dr 2,250,000: —
I fråga nu om Postverkets stater för år 1871, har Generalpoststyrelsen
uti dess ofvan omförmälda skrifvelse till en början erinrat, hurusom
Styrelsen redan vid afgifvande den 25 nästlidne Augusti af sitt förslag till
Allmän Post-stadga fästat E. K. M:s uppmärksamhet på de omständigheter,
som högt talade för åvägabringande af förbättrade löningsvilkor för den del
af Postpersonalen, hvilken nu svårligen kunde af arbetet i Postverkets tjenst
påräkna nödtorftig bergning. Innan emellertid berörda förslag kunde varda

1,510,750: —

2,196,718: —
11,010: 50.

42,271: 50.

22

Bil, N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

till slutlig Nådig pröfning upptaget och i sammanhang dermed frågan om
sportelväsendets upphörande och en förändrad klassindelning af postanstalterna
blifvit afgjord, ansåge sig likväl Styrelsen icke höra föreslå några
partiella löneförhöjningar ä stat, hvarföre också de förändringar i aflöningsstaten,
som nu af Styrelsen ifrågaställdes, hufvudsakligen afsåga beredande
af tillgång till bestridande af de utgifter, som från postförbindelsernas utvidgande
och postutvexlingens tillväxt voro oskiljaktiga.

Då det för postkupébefordringens utsträckande såväl till de blandade
fägen å Statens jern vägar som till åtskilliga enskilda jernband'' befanns nödigt
att använda ett större antal resepostexpeditörer än förut, men antalet
af de resepostexpeditörer, som kunde komma att vid olika tillfällen användas,
måste bero dels på sättet för ordnande! af bantågens turer och dels på de
överenskommelser om vilkoren för postbefordringens verkställande, som kunde
varda träffade med de enskilda jernvägsbolagen, täcktes E. K. M. den 4
Januari 1868 förordna, att ifrågavarande ökade postbehandling skulle tillsvidare
besörjas af extra resepostexpeditörer, Indika ansågos, utöfver belöpande
traktamente, kunna åtminstone under första året åtnöjas med ett ärligt arvode
af 500 R:dr, motsvarande half lön för (Unga resepostexpeditörer i lägre
löneklassen, och blef till bestridande af dessa utgifter, Indika 1868 och
1869 utgått af anslaget till postföringskostnaden, förutvarande anslag till
reservresepostexpeditörer i aftöningsstaten för innevarande ar förhöj dt irån

1,200 till! 12,000 R:dr.

Generalpoststyrelsen vore fortfarande af den åsigt, att den ökade
personal, som erfordrades för tjenstgöring i postkupéerna, åtminstone tills
vidare icke borde å ordinarie stat uppföras. Med afseende emellertid på
svårigheten att under en längre tid kunna för den ansträngande och maktpåliggande
tjenstgöringen i jern vägskupé påräkna biträde åt dertill tillit lämpliga
personel'', derest arvodet för donna tjenstgöring fortfarande inskränktes
till 500 R:dr om året, medan derför utgående traktamente 3 R:dr om dagen,
hvilket med 50 procent understege det traktamente, som enligt gällande Resereglemente
utginge till de i 8:de klassen upptagna tjenstemän och betjente,
icke allenast postexpeditörer i allmänhet utan äfven fanjunkare, kustsergeanter,
klockare in. fl., i de flesta fall icke vore tillräckligt till betäckande af den
tillökning i utgift, som uppkörande genom vistelsen å resa och nödvändigheten
i de flesta fall att samtidigt betala hyra för bostad å tvänne särskilda
orter, hade Generalpoststyrelsen ansett sig höra hemställa, att det nämnda
arvodet måtte förhöjas från 500 till 800 R:dr eller till 4/s a* lönen för
ordinäre resepostexpeditörer, samt att, såväl i följd häraf som med afseende
å sannolikheten deraf, att utvidgade jernvägsförbindelser inom utgången af
år 1871 skulle påkalla användande af ett ökadt antal resepostexpeditörer,

23

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket

Aflöningsstatens anslag för extra och reservexpeditörer må

förhöjas med . . . ....................

eller från 12,000 till 20,000 R:dr.

_ Vidare och på det icke nödiga medel måtte saknas
till vidtagande af sådana åtgärder till postatvexlingens underlättande,
som af behof påkallades, särskild! till åstadkommande
af postutvexling genom de nya jern vägsstationer,
som kunde komma att inrättas inom 1871 års utgång,
hemställde Generalpoststyrelsen att af nuvarande anslagen å
aflöningsstat

det till poststations förestav dåres aflönande måtte med .
förhöjas från 65,000 till 70,000 Ii:dr,

och det till aflönande af brefbärare ökas från 40,000 till

42,000 R:dr eller med....................

äfvensom att, i anseende till den årliga minskningen i
sporteluppbörd, anslaget till ersättande i enlighet med de i
Kongl. hr ef vet den 21 Augusti 1865 fastställda grunder afl
uppkommande minskning i postförvaltares sportelinkomster
måtte höjas från 42,000 till 45,000 R:dr eller med ....

och skulle med tilläggande härtill af de anslag, som för
närvarande utgå å aflöningsstaten ........

denna stat för år 1871 komma att sluta på ..... . R:dr

I afseende å Indragnings- och Pensionsstaterna fann
Generalpoststyrelsen någon annan ytterligare förändring icke
böra ifrågakomma än att, i händelse af nådigt bifall till Styrelsens
i skrifvelse den 22 nästlidna November gjorda framställning
om tilldelande åt P o stkontors vak tm ästar en Anders
Eriksson af ett ärligt understöd å 250 R:dr från den tid han
erhölle afsked ur Postverkets tjenst, samma belopp bland
förutvarande anslag å Pensionsstaten uppfördes.

Hvad slutligen anginge anslagen å Omkostnadsstat, så
ansåg Generalpoststyrelsen följande förhöjningar deri vara
erforderliga:

I följd af postexpeditionens i Håkantorp förflyttande
till jernvägsstationen af samma namn, komme anslaget till
kontor shy ra och expenser för samma postanstalt att i öfverensstämmelse
med hittills följda grunder förhöjas från 150
till dOO R:dr, hvartill å Omkostnad sstaten erfordrades en
tillökning af . ...........

Transport R:dr

1870.

8,000: —

5,000: —
2,000: —

3,000: —

£46,950: —
664,950: VA

150: --150: -

24

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R:dr 150:

Sedan å flera orter lokaler till Postkontor blifvit för
Postverkets räkning förhyrda och E. K. M. med afseende å
den nedsättning i de till postförvaltarnes disposition ställda
anslag, som i sammanhang dermed egt rum, behagat den
21 Maj nästlidna år medgifva, att utgifterna för dessa lokalers
uppvärmning och belysning må bestridas af postmedlen,
ansågs anslaget till ved och belysning höra förhöjas från

11.000 till 15,000 R:dr eller med .............. 4,000:

Vidare faun Generalpoststyrelsen en ökad rörelse påkalla
förhöjning i anslagen till provisioner

för bref portouppbörden med........R:dr 2,500: —

„ persontrafik- och paketuppbörden...... 1,500: —

„ försäljning af frimärken........... 1,000: — 5,000:

hvarigenom dessa anslag skulle komma att från 34,500
resp. 15,500 och 35,000 ökas till 37,000 resp. 17,000 och

36.000 R:dr.

Likaledes både behof visat sig af någon förhöjning i
anslaget till beklädnad

för postiljoner, upptaget i 1870 års stat till R:dr 15,000: —

och för brefbärare och vaktbetjente...... 12,000: —

äfvensom i anslaget till skrifmaterialier samt till
bestridande af tryckning, stämpling och inbindning
skostnader ................... 50,000:

af Indika anslag det förstnämnda ansågs höra ökas

med .....................Rall'' 2,000:

det till brefbärares och vaktbetjentes beklädnad 1,000: —

och det till skrifmaterialier in. in....... . 5,000: —- 8,000:

Derjemte och då under 1868 utgifterna för sjöpostfÖringen
emellan Sverige och Finland uppgått till något mer
än 18,000 R:dr, faun Generalpoststyrelsen kostnaden för
denna sjöpostförbindelse, som i 1870 års stat upptagits till

12.000 R:dr, icke, innan säkerhet erhållits att Finska Postverket
kunde förmås deltaga i utgifterna för ifrågavarande
postförings besörjande med ångfartyg, höra beräknas till

mindre än 15,000 R:dr, hvarigenom uppkomma en anslags förhöjning

af.....................................Q,000''

Summa förhöjningar å Omkostnadsstaten R:dr 20,150:

Deremot

Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj.is Prof. N:o 1 om Statsverket 1870. 25

Deremot och sedan genom kontrakt, afslutadt under
1868, utgifterna för sjöpostföringen emellan fastlandet och
Gotland blifvit icke o väsendtligt minskade, kunde anslaget dertill,
i 1870 års stat upptaget till 40,000 R:dr, nedsättas med R:dr 5,000: -Äfvenså och sedan på grund af Art. 2 i Postfördraget
med Danmark den 6/io April 1869 öfverenskommelse nyligen
blifvit i Köpenhamn träffad derom, att de med postbefordringen
emellan Sverige och Danmark förenade utgifter skola
utgöras till lika belopp af båda Postverken, komma kostnaden
för denna ^postföring, hvilken 1868 utgjorde 14,600
Rall- och i 1870 års stat beräknats till 12,000 R:dr, att
nedgå så betydligt, att densamma kunde i staten för 1871
upptagas till endast 6,000 Rall'', hvarigenom besparades . . 6,000: -

Kostnaden för sjöpostföringen emellan Sverige och
Tyskland, som beräknats i staten för 1866 till 125,000 R:dr
samt för hvardera af åren 1867 och 1868 till 120,000 R:dr,
hade för sistnämnda år icke uppgått till mer än omkring
83,100 R:dr.

Genom den förändring i sättet för besörjande af denna
postföring, som åvägabragts genom Postfördraget emellan
Sverige och Nordtyska "Förbundet den 24/23 Februari 1869,
både Svenska Postverkets bidrag till ifrågavarande postförbindelses
underhållande för 1869 nedgått till mindre än

15,000 R:dr, och, då grundad anledning förekomma till det
antagande, att aftal innan kort skulle kunna träffas om berörda
postförings öfverlåtande åt ett enskild! bolag utan
större bidrag af Postverket än det belopp, hvartill nettokostnaden
för postföring^ besörjande under 1869 uppgått, funnes
enligt Generalpoststyrelsens åsigt icke skål att "för 1871
beräkna kostnaderna för postföringen emellan Sverige och
Tyskland till mer än 15,000 R:dr, hvadan å anslaget dertill,
som i 1870 års stat upptagits till 75,000 R:dr, uppkomma
eu besparing af..................... 60,000: —

Anslaget för utrikes brefvexling^, som upptagits i

staten för år 1864 till

R:dr 290,000

både i staten för år 1868 beräknats till . . . 12o’oOO: —

250.000

160.000
140,000

Transport R:dr 71,000:

Bill. till Biksd. Prof.. 1870. 1 Samt. 1 Afd,

4

26 Bil. N:o 6 b. till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Stat svårhet 1810.

Transport R:dr 71,000: —
Då emellertid, med anledning af efterhand åvägabragta
nedsättningar i utrikes portot, utgifterna å detta anslag
för 1868 icke uppgått till mera än omkring 76,000
R:dr, då äfven efter nämnda års utgång icke obetydliga
portonedsättningar blifvit- vidtagna och da till följd af Svenska
postkontorets i Hamburg indragning de från detta anslag förut
bestridda utgifterna för dervarande kontorspersonals aflönande,
förhyrande af expeditionslokal, bekostande af densammas
uppvärmning och belysning m. m. numera upphört, ansåge
Generalpoststyrelsen ifrågavarande anslag, som i 1870 års

stat upptagits till 100,000 R:dr, nu kunna med.......

nedsättas till 60,000 Rall’. ___________

Summa nedsättningar å Omkostnadsstaten

Om nu från detta belopp ....... 111,000: —

frånräkna summan af bär ofvan föreslagna

förhöjningar å Omkostnadsstaten .... ■ ■ ■ ____20,150: —

och återstoden 90,850: —
afdrages från samma stats för år 1870 fastställda
belopp ..............R:dr 1,510,750:

så linnés alltså berörda stat enligt Generalpoststyrelsens förslag
komma att för år 1871 sluta på ............

Läggas så härtill de föreslagna utgifterna å:

Aflöningsstaten........................

Indragnhigssiaten.......................

Ferisionsstaten.........................

och beräknas Afkortningar och Restitutioner till .....

så visar sig, att, äfven om utbetalningarna å titeln Oförutsedda
utgifter, som i 1870 års stat upptagas till 43,000 R:dr,

beräkna» till ...........................

slutsumman af Postverkets samtliga utgifter, sådana de för
år 1871 blifvit af Generalpoststyrelsen föreslagna . . . R:dr 2,250,000:
likväl icke skulle komma att öfverstiga slutsumman af verkets
för innevarande år fastställda utgiftsstater.

Då bär ofvan bland inkomsterna postmedlen blifvit beräknade _ till
endast 2,200,000 R:dr lärer i följd deraf slutsumman af Postverkets Utgiftsstater
bära jemnkas till öfverensstämmelse härmed. Detta synes lämpligast
kunna ske derigenom, att det för oförutsedda utgifter beräknade belopp,

115,000 R:dr, minskas med 50,000 Rall’, hvarefter för berörda ändamål än>
dock återstår ett derför fullt tillräckligt belopp af 65,000 -R:dr. För öfrig!

111,000: —

1,419,900: —

664,950: —
16,178: —
22,640: —
11,332: —

115,000: —

27

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

hav jag vid Generalpoststyrelsens förslag till ifrågavarande Stater ingenting
annat att erinra än att, då den af Styrelsen under pensionsstaten härofvan
omförmäld a framställning om beviljande af ett ärligt understöd för Postkontorsvaktmästaren
Anders Eriksson af Eders Kongl. Maj:t funnits icke kunna nu
bifalla s, någon sådan utgift icke hell öfver, på sätt Generalpoststyrelsen ifrågaställa
å pensionsstaten uppföras. Jag tillstyrker således i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t måtte, med nyssnämnda nedsättning af anslaget för
oförutsedda utgifter, för (ifrigt gilla Generalpoststyrelsens förslag till Postverkets
utgiftsstater för 187 1 och föreslå Riksdagen att jemväl för dess del
samma förslag godkänna äfvensom att Eders Kongl. Maj:t i sammanhang
dermed täcktes hos Riksdagen äska, att såsom kontant anslag, förslagsvis beräknad!
att af postmedlen direkte utgå till postverket, måtte uppföras ett belopp
af 2,200,001) R:dr eller 50,000 R:dr mindre än i nu gällande Riksstat
finnes för samma ändamål anvisad!.

3:o.

Beträffande Tullverket, så har det af Generaltullstyrelsen på nådig befallning
afgifna förslag till normalaflöningsstat för samma verk och till dess
öfriga utgiftsstater för år 1871 först i förrgår blifvit till Departementets
expedition inlemnadt och jag är derföre icke nu i tillfälle att inför Eders
Kongl. Maj:t redogöra för detaljerna af detta förslag, utan måste anhålla, att
med den nådiga pröfningen deraf måtte få anstå till en annan dag. Då jag
emellertid af förslaget funnit, att slutsumman af Tullverkets utgiftsstater, som
i nu gällande Riksstat upptages till 1,997,000 R:dr, af Generaltullstyrelsen
ansetts kunna för 1871 nedsättas till 1,990,000 R:dr, och jag icke har anledning
att utan närmare granskning af förslaget antaga, att donna summa skall
ännu ytterligare kunna nedsättas, så hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t,
med förklarande att Tullverkets utgiftsstater för 1871 komma att, sedan desamma
blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade, framläggas till granskning
äfven af Riksdagen, derjemte täcktes i nåder föreslå, att till bestridande af
ifrågavarande utgifter å Sjunde Hufvudtiteln uppföres ett förslagsanslag till
det belopp, hvartill slutsumman af omförmälda stater finnes höra fastställas,
att af tullmedlen direkte utgå till Tullverket, och att detta belopp nu tillsvidare
beräknas enligt Generaltullstyrelsens förslag till 1,990,000 R:dr.

4:o.

Uti den underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869, hvaruti då församlade
Riksdag anmälde sina beslut rörande regleringen för nu innevarande år

28 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af utgifterna under Sjunde Hufvudtiteln, har Riksdagen i fråga om Skogsinstitutet
anfört, att Riksdagen väl icke hade något att anmärka emot den af
Eders Kongl. Maj:t för nämnda institut då föreslagna aflöningsstat, men ansåge
det kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefinnas för bibehållande
af ett särskild!: läroverk för den ifrågavarande undervisningen; att det förefölle
Riksdagen som skulle det både bereda minskning i kostnaderna och
leda till gagn för skogselevernas utbildning, om donna undervisning klafve
öfverflyttad antingen till Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituterna
vid Ultuna och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter;
att dock för ett tillförlitligt bedömande af en sådan förflyttnings fördelar
eller olägenheter erfordrades en närmare utredning såväl beträffande
kostnaderna som i afseende på lämpligaste sättet för undervisningens ordnande
i uteslutande teoretisk eller jemväl praktisk riktning, och att Riksdagen
alltså, jemte det den till aflöning och öfriga kostnader vid Skogsinstitutet på
extra stat för år 1870 beviljat det af Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende
äskade belopp, tillika funnit sig böra anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
efter vederbörandes hörande taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen
i skogsväsendet lämpligen kunde till Teknologiska institutet eller till
ettdera af Landtbruksinstituterna vid Ultuna och Alnarp eller till begge dessa
undervisningsanstalter förläggas samt till nästsammanträdande Riksdag gorå
den framställning, hvartill förhållandena kunde finnas föranleda.

I anledning häraf har Skogsstyrelsen erhållit nådig befallning att, efter
vederbörande styrelsers för Teknologiska institutet samt Landtbruksinstituterna
vid Ultuna och Alnarp hörande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
yttrande angående sålunda ifrågaställda förflyttning af undervisningen
i skogsväsendet; och har till följd häraf Skogsstyrelsen till Eders Kongl.
Maj:t ingifvit eget utlåtande i ämnet jemte yttranden ej mindre från Styrelserna
för nyssnämnda tre instituter än äfven från Skogsinstitutets läroverkskollegium.

Styrelsen för Teknologiska institutet har uti sitt afgifna yttrande anfört,
att någon fördel genom undervisningens förläggande till detta institut skulle
vara att vinna endast derest uti flora undervisningsämnen kunde anordnas
gemensamma lärokurser för skogselever och institutets öfriga lärjungar, men
att i anseende till olikheten af de kunskaper, äfven i till namnen lika läroämnen,
som fordrades och behöfdes för de tvänne slagen af lärjungar, några
dylika gemensamma lärokurser icke syntes kunna åstadkommas utan skada
för läroverket, hvarförutom Styrelsen framhållit, att någon nämnvärd besparing
i aflöning till lärare ej skulle genom förflyttningen kunna vinnas, enär i följd
deraf lärare måste vid Institutet anställas för bibringande af erforderlig undervisning
åt skogseleverna, i botanik, zoologi, skogshushållning, jagt ochförfattningskunskap
äfvensom uti åtskilliga grönår af matematik, och att dess -

29

Bil. N:o 6 b t,ill Kong!,. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverk 1870.

utom Institutet icke hade tillräckligt utrymme för de samlingar, hvilka för
skogsundervisningen voro nödiga; och har på grund häraf Styrelsen uttryckt
den åsigt, att undervisningen i skogsväsendet under nuvarande förhållanden
icke lämpligen kunde till Teknologiska institutet förläggas; varande likväl
derjemte af föredraganden, Öfverdirektören Stylta, med åberopande af exempel
på polyteknisk^ skolor i utlandet, hvilka meddelade undervisning jemväl i
skogshushållning, uttryckt den särskilda mening, att under andra förhållanden
skogsundervisningens förläggande till Teknologiska institutet ej skulle vara
alldeles olämpligt.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut har rörande det ifrågavarande
ämnet yttrat, att förläggande af hela skogsundervisningen till det i Skåne
belägna Alnarp skulle, i anseende till olikheten af skogsförhållandena i denna
provins och i Rikets öfriga delar icke vara lämpligt eller välbetänkt, men
att af samma skäl icke heller de vid skogsinstitutet utbildade eleverna voro
lämpliga att förvalta skogar i de sydligaste delarne af landet, åtminstone ej
förr än de under någon längre tid gjort sig hemmastadda med dervarande
förhållanden, hvarföre ock Styrelsen ansåge, att en fördelning af skogsundervisningen
till de begge landtbruksinstituterna skulle vara önskvärd i det att
de skog selever, som utbildades vid Alnarp, skulle blifva mera egnade för de
sydligaste provinserna, under det deremot de, som inhemtade sina kunskaper
i yrket vid Ultuna, skulle blifva mera tjenliga för landets mellersta och norra
delai , åberopande Styrelsen, såsom stöd för sin jemväl uttalade åsigt om
nyttan i allmänhet af undervisningens i landtbruket förening med den i skogsväsendet,
exempel från utlandet, der fierastädes undervisning i båda lärogrenarne
meddelades vid samma läroverk till fromma för båda, i det landtbrukseleverna
erhö Ilo grundligare kunskap i skogshushållning, och skogsele
vei na vunno en fullständigare kännedom i j ordartsläran, under det att
undervisningen i botanik, zoologi, geometri, niveliering, plan- och profilritning
samt ekonomisk rättskunskap kunde vara gemensam för begge elevgrupperna;
och skulle det anslag, som erfordrades för att vid Alnarp lemna undervisning
åt b å 10 med landtbrukseleverna likställda skogselever, hvartill endast anställande
af en lärare ! skogshushållning erfordrades, uppgå till 7,000 Rullander
vilkor att Alnarps institut erhölle hälften af skogsinstitutets undervisningsmateilel
kostnadsfritt sig tillställd. Eu ledamot har dock till protokollet
uttryckt den åsigt, att frågan erfordrade en fullständigare utredning.

Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut har i ämnet andragit: att enligt
dess mening fördelning af skogsundervisningen å begge landtbruksinstituterna
ej skulle, såsom alltför kostsam, vara lämplig; att den teoretiska undervisningen
för skogs- och landtbrukselever utan svårighet eller inskränkning i
kunskapsfordringarne a någondera grenen skulle kunna vid Ultima förenas,
då skogseleverna dessutom finge tillfälle inhemta grundligare kännedom än

30

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj-M Prop, N:o 1 om Statsverket- 1870.

för närvarande i fysik, kemi och geologi samt landtbrukseleverna bereddes
gamma förmån hvad skogshushållning och zoologi vidkomma; att den praktiska
undervisningen deremot, såsom väsendtligen skiljaktig, ej bolde sammanblaudas,
men att, ehuru det vore maktpåliggande, att skogseleverna genom
besök och handläggande af arbeten å skogar inom olika delar åt landet
Unge sätta sig in i skilj da förhållanden, vigten åt att i läroverkets omedelbara
grannskap ega skogar till praktiska ökningar, om ock denna omständighet
ej ensam kunde vara afgörande för frågan om skogsundervisningens förläggande
till ena eller andra stället, dock ej herde förbises, och att i detta
afseende Ultima hade tillgränsande kronoparker och egen skog af tillsammans
4,336 qvadratrefs (77 5 tunnlands) vidd och med lo,7 L1 kubikfot (131
famnar) årlig utverkning, under det att på ett afstånd af 2 till o nm i n
institutet förefuiinos kronoparker och allmänningar till eu vidd åt -l, U,UU
ovadratref (35,714 tunnland); att institutsbyggnaden lemnade utrymme för
50 lärjungar, medan högsta antalet landtbrukselever hittills vant 36, hvadan
hinder i detta afseende ej mötte för emottagande af 12 å 14 skogseleyer,
helst tillfälle till inredning af ytterligare 10 elevrum förefunnes; att institutets
lärarepersonal i och för skogsundervisningens förflyttande till läroverket
endast behöfde ökas med eu förste lärare i skogshushållning, hvaremot undervisningen
i öfrig! kunde bestridas af nuvarande lärare med tillökning i
deras lektionstimmar; att boställsrum i så fåll behofde anskaffas åt nämnde
förste lärare i skogshushållning äfvensom åt läraren i naturhistoria, hvilken,
i anseende till väsentligen ökad tjenstgöring, herde vara boende vid institutet
och att tillfälle till beredande af omförmälda boningsrum förefinna; samt
att under vilkor att Skogsinstitutets samlingar Ange afgiftsfritt ofvertagas åt
Ultima Landtbruksinstitut, i hvars Styrelse Chefen för Skogstyrelsen eller
någon af Eders Kong! Maj it på Skogstyrelsens underdåniga förslag i nådår
utsedd person skulle ingå, kostnaderna för öfverflyttande af undervisningen i
skogsväsendet till nämnda Landtbruksnstitut skulle komma att uppgå till
följande belopp, nemligen:

årligen: R . 0

lön till en förste lärare i skogshushållning - K:dr d’UUUl

lönetillökning åt nuvarande läraren i skogshushållning, tältmat ning

in. ............................'' " n00''

d:o åt läraren i botanik och zoologi............... ” ” ’

d:o åt läraren i författningskunskap............ '' '' '' ” 3Q0"

lön åt en lärare i matematik................... ” . ooo

stipendier åt fyra skogselever................... ” g^oO*

till praktiska ökningar ....................... ” ^r^oo''

P Summa R:dr 10,200-

Bil. N:o 6 b till Kong1. Moj.ls Prop. Ko 7 om Statsverket 1870.

31

för en gång

till anskaffande af boställsrum åt tvenne lärare......... It:dr 6,500.

Skogsinstitutets lärarekollegium har uti sitt angående ifrågavarande
ämne afgifna yttrande förmält sig instämma såväl med Styrelsen för Teknologiska
institutet i dess afstyrkande af förslaget att till nämnda institut förlägga
undervisningen i skogshushållning, som oek med Styrelsen för Landtbruksinstitutet
vid Alnarp i dess åsigt om olämpligheten af att dit förflytta
skogsundervisningen i sin helhet, samt för {ifrigt i ämnet andragit: hvad först
angår sistnämnde Styrelses förslag om fördelning af skogsundervisningen å
båda Landtbruksinstituterna, att Alnarps läge på Skånska slättbygden gjorde
detsamma otjenligt till skogsundervisningsverk; att resekostnaderna för åstadkommande
af praktiska öfningar skulle i betydlig mån ökas eller också dessa
öfningar inskränkas; att delning af Skogsinstitutets samlingar, Indika ej
innehölle dublettexemplar, icke skulle kunna verkställas utan att gorå dem
ofullständiga; att en lärare i skogshushållning, synnerligast med hänsyn till
de praktiska öfningarne, vore otillräcklig, samt att lämpligheten att bekosta
utbildandet af rikets halfva skolpersonal endast för de sydligaste delarne
af landet skäligen kunde ifrågasättas, helst de, som önskade anställning i
skogsstaten derstädes, hade tillfälle, att inom nämnde ort tillbringa det
praktiska läroår, som skall föregå kursen vid institutet, i följd hvaraf allt,
och då ett skogsläroverk vore fullt tillräckligt, samt genomförandet af berörda
förslag dessutom skulle åstadkomma ökade kostnader, lärarekollegiet
ansett sig höra instämma uti Styrelsens för Ultima Landtbruksinstitut
mening om otjenligheten af skogsundervisningens förläggande till tvenne
orter inom riket. — Beträffande derefter sistnämnde Styrelses'' förslag om
förflyttandet af undervisningen i skogsväsendet till Ultima Landtbruksnstitut,
har lärarekollegiet yttrat: att den omedelbara tillsynen och kontrollen
öfver denna undervisningsgren härigenom skulle undandragas Skogsstyrelsen,
som genom den af Ultima styrelse föreslagna delaktigheten i Direktionen
öfver Landtbruks-Institutet ingalunda blefve i tillfälle, att med erforderlig
omsorg öfvervälta utbildandet af skickliga skogsmän, hvilkas danande deremot
i väsentligaste män skulle göras beroende af en Styrelse och en lärarecorps,
sammansatt af personer, som blifvit välde och antagna med hufvudsakligt
afseende å Landtbruksinstitutet; att detta sednare val antagligen
skulle vinna på att skogsundervisningen dit förlädes, men att deremot sistnämnde
undervisningsgren, såsom vid ett Landtbruksinstitut underordnad,
alltid deraf skulle blifva lidande; att skickliga fackmän sannolikt ej skulle
finnas benägna att lemna en mera betryggad ställning inom skogsstaten, för
att öfvertaga lärarebefattning vid Landtbruksinstitut på de vilkor, under
hvilka lärarne der anställdes; att det af Ultuna-Styrelsen framställda kostnadsförslaget
ej vore affattadt med tillbörlig hänsyn till skogselevernas behof

32

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Brop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af undervisning i naturhistoria, författningskunskap och matematik med kartritning,
i följd hvaraf det beräknade anslagsbeloppet blefve otillräckligt; att
den ej obetydliga årsafgiften för eleverna vid Ultunn kunde komma att från
skogsmannabanan utestänga ynglingar, som voro utrustade med håg och
fallenhet derför’ men obemedlade; och har lärarekollegiet, under förmälan,
att sammanslagning af skogs- och landtbruksundervisning vid samma läroverk
i utlandet ingalunda visat sig för begge gynnande, samt i betraktande
af anförda omständigheter, äfvensom med hänsyn dertill, att de begge
lärogrenarne redan nu äro med dryga kostnader hvar för sig försedda med
tillräckliga bygnader och för de skilda vägarne afpassade lärarekrafter, jemväl
funnit sig höra afstyrka förslaget om skogsundervisningens förläggande
till Ultima Landtbruksinstitut, helst Skogsstyrelsen numera vore oförhindrad
foga anstalt om beredande af tillfälle till praktisk undervisning åt skogseleverna
å någon för Skogsinstitutet lämpligt belägen skog.

För egen del har Skogsstyrelsen, angående först skogsundervisningens
förflyttande till Teknologiska institutet, anfört, att då, på sätt ock Styrelsen
för nämnda läroverk visat, de grönår af matematik samt kemi och fysik,
hvaruti skogsele varna och Teknologiska institutets lärjungar undervisas,
ehuru till benämning öfverensstämmande, dock äro till sin omfattning och
riktning så olika, att någon gemensam undervisning deruti ej kunde ordnas,
och då Teknologiska institutet, för att utbilda skogsmän, behöfde, utom sin
nuvarande lärarepersonal, äfven de lärare, som nu finnas anställda vid Skogsinstitutet,
läraren i matematik ej ens undantagen, till följd hvaraf kostnaderna
för skogsundervisningen genom dess öfverflyttande till Teknologiska
institutet ingalunda skulle minskas, men saknaden dels af den planteringspark
af omkring 100 qvadratrefs (18 tunnland) vidd, som Skogsinstitutet
disponerade, dels af erforderligt utrymme för samlingar och annan undervisningsmateriel
säkerligen skulle inverka ganska menligt pa undervisningen,
Skogsstyrelsen ansåge sig hafva fullt skäl, att, i likhet "med Styrelsen för
Teknologiska institutet och Skogsinstitutets lärarekollegium, afstyrka förslaget
om skogsundervisningens förläggande till Teknologiska institutet.

Rörande derefter förslaget om danande af skogsmän för hela landet
vid Alnarps Landtbrukinstitut, funne Skogsstyrelsen att, — äfven under förutsättning,
det skogseleverna å nämnde ort, som lärer sakna skog, dock skulle
kunna beredas tillfälle till praktiska öfningar — den ensidiga, blott för, de
sydligaste delarne af landet lämpade riktning, som undervisningen bär måste
erhålla, borde, på sätt ock Styrelsen för Alnarps Landtbruksinstitut medgift,
antagas vara eif tillräckligt skål för att lemna detta förslag utan
afseende.

Beträffande vidare skogsundervisningens förläggande dels till Alnarp
och dels till Ultima ansåg Skogsstyrelsen sig kunna till hufvudsakliga delar -

M. N:o 6 b till Kong!, Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 33

lar instämma uti hvad Skogsinstitutets lärare-kollegium och Styrelsen för
häruta L,anf^Itbruksmstitut angående olämpligheten af eu sådan fördelning

in ^kommande slutligen hela undervisningens i skogsväsendet förläggande
ri , ''‘na Landtbruksinstitut, och upphäfvande således af det å Rond
Djurgården förlagda Skogsinstitutet, så syntes det Skogs-Styrelsen som
skulle en dylik åtgärd endast höra ega rum, för så vidt derigenom antingen
berörda undervisning utan ökad kostnad kunde blifva fullständigare och ”för
andamalet bättre afpassad, eller också någon besparing i kostnaden för undervisningons
meddelande vunnes, utan att denne sednare deraf kom me att
blifva lidande.

.. , M60 Skeende å undervisningen hade det framhållits, att skogseleverna

Md L It lina skulle kunna erhålla eu fullständig kännedom i vissa af de
naturhistoriska ämnena, nemligen kemi, fysik och geologi, samt att de U1-tuna dels tillgränsande kronoparker, dels underlvdande skogar af tillsammans
( 7o tunnlands vidd äfvensom de på 2 ä 5 mils afstånd från gården belägna
allmänna skogarne af So,i 14- tunnlands areal erbjöde ökade tillfällen för de
praktiskt ofningarne. Hvad åter anginge kostnaderna, så hade dessa af
U Runa Styrelse upptagits till 10/200 R:dr årligen samt G,500 R:dr för en
"vilket med beräkning af 5 procents ränta, >125 R:dr, å sistnämnde

6,o00 it.dr_ skulle utgöra omkring 10,500 R:dr för året, i följd hvaraf eu
årlig besparing af 4,800 R:dr skulle uppstå i förhållande till det af Eders

u , :t °r skogsinstitutet vid senaste Riksdag äskade anslag af
l o,o00 it:dr, " "

, . ™ jemförelse mellan undervisningen, sådan densamma, enligt den för

åt 18it 0 fasts tablå stat, meddelas vid Skogsinstitutet och sådan densamma
mZ Z .lararekra tef? som af Styrelsen för Ultima Landtbruksinstitut an-’
setts till fackliga, skulle komma att bibringas vid • sistnämnda läroverk, framginge,
a t undervisningen i de naturhistoriska läroämnena skulle komma att
vid Ultima handhalvas af en för skogs- och landtbruksgrenarne gemensam
laiare, dä dessa ämnen deremot vid Skogsinstitutet förelästes af eu fack -

iva

kunnig person, som sjelf studerat vid Institutet. Riktningen af de botanisk»
och zoologiska kunskaper, som skulle bibringas de tvänne elevgrupperna
nnistc pa lagligen vara helt olika och för landtbrukaren hufvudsakfi»ast afse
sädesslag, gräsarter och odlade foder- och trädgårdsväxter samt domesticerade
och för joi dbruket skadliga djur, då skogshushållaren åter endast behöfde
kanna de träd artade växterna och deras fiender samt de vilda djuren. Visser
igen torde vetenskapsmän kunna anträffas, som egde insigter i båda dessa
riktningar, men det vore dock antagligt och vid ett hufvudsakligen för landtbruket
afsedt läroverk äfven i sin ordning, att läraren valdes företrädesvis
Bib. till Biksrl. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä, k

34

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

med hänsyn till hans kunskaper i den för ett dylikt läroverk vigtigaste riktningen
och i så fall skulle sannolikt, om äfven å- lärarens sida ofrivilligt,
den andra grenen, som erfordrade ej allenast vetenskaplig utan äfven skogsmanna-bildning,
blifva lidande. Af de öfriga naturhistoriska ämnena kemi,
fysik och geologi, behöfde skogsmannen för den egentliga skogshushållningen
föga mer än som redan i skolan inhemta** Kemien och geologien, som for
landtbrukaren vore af så stor vigt, enär det satte honom i stånd att genom
i ordblandningar och olika slag af gödning i väsentlig man förändra beskaffenheten
af den jord, som lian hade att behandla, voro deremot för skogsmannen
hvilken måste taga tillgodo den jordmån, som förefinnes af mycket
underordnad betydenhet. — Visserligen vore en utvidgning af de kemiska
kunskaperna äfven för skogsmannen ensidig, men dock ej i den riktning,
som vid ett Landtbruksinstitut vore att förvänta, utan fastmer i tekniskt
hänseende, så att skoghushållarne äfven blefvo skickliga att på ändamalsenligaste
sätt tillgodogöra sådana skogsalster, som harts, gaifämne in. in.

° pför läraren i författningskunskap, hvilken* lön i den för år 1870 gällande
staten för Skogsinstitutet vore uppförd till 600 K:dr, både Styrelsen
för Ultima institutet upptagit endast 100 R:drs förhöjning åt den nuvarande
läraren; och syntes för Skogsstyrelsen deraf följa, att, om undervisningen örlades
till sistnämnda institut, ej synnerligt mycken och säkert alldeles otillräcklig
tid skulle komma att egnas detta, för blifvande tjensteman dock sä

vigtiga ämne. , t

Det af Ultuna-Styrelsen för en lärare i matematik upptagna arvode åt

300 R:dr tycktes enligt Skogsstyrelsens uppfattning jemväl håntyda på eu
helt annan undervisning än som föreskrefves i nu gällande stadgar för skogs1
är o verken. Ensamt den undervisning, hvilken nu meddelades i kartritning,
och genom hvilken skogskartorna bringats till den jemnhet i utförandet och
den åskådlighet, som de nu företedde, skulle ej kunna ersättas med berörda
belopp och då — äfven med uteslutande af den nu likväl föreskrifva eleinentarmatematiken,
härtill komme de för skogsundervisnmgen erforderliga
delar af högre matematik, konstruktionslära, byggnadslara, mekanik och faran
om de af skogsmannen använda matematiska instrumenters konstruktion och
begagnande, i förening med de praktiska ötningar, som inatematik-lararen
vore skyldig att med skogseleverna anställa, så framgmge påtaghgen, att ej
ofvannämnda arvode kunde vara ämna dt för bär omforma! da utsträckning a
de matematiska läroämnena, utan afl deremot högst betydliga inskränkningar,
som skulle nedsätta den matematiska undervisningen till i det narmaste ingen,

varit åsyftade.

Den teoretiska delen af skogs vetenskapen, hvilken
skulle föreläsas af föreståndaren, herde väl äfven vid
ste läraren i skogshushållning skulle handhatv a denna

vid Skogsinstitutet
Ultima, der förlärogren,
kunna,

35

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prov. N:o 1 om Statsverket 1870.

föredragas till lika omfattning som vid förstnämnda Institut; men som det
för landtbrukslärjungarne skulle borttaga alltför mycket af den till studium
i det egentliga landtbruket ämnade lärotiden, att bevista alla de föreläsningar
och lektioner, som för skogselevernas erforderliga utbildande oundgängligen
måste hållas i detta ämne, så kunde man svårligen undvika att anordna
särskilda föreläsningsserier och lärokurser i skogshushållning för skogs- och
land tbr ukseleverna, då det ej torde låta tänka sig, att de sednare skulle åhöra
endast vissa af föreläsningarne eller deltaga uti blott en del af lektionerna,
hvarigenom allt sammanhang af undervisningen skulle afbrytas. Jemte den
teoretiska undervisningen måste l:ste läraren, på samma sätt som vid Skogsinstitutet,
hafva till åliggande att beledsaga skogseleverna på deras praktiska
öfningar, Indika, för att vara förenade med påräknad nytta, måste förläggas
än i de nordligare än i de sydligare delarne af landet. Under de flere månader,
som dessa praktiska öfningar pågingo, skulle undervisningen i skogshushållning
för landtbrukseleverna, Indika ej hade behof af så omfattande
praktik i denna gren och Indika således endast skulle komma att deltaga i
vissa öfningar, afbrytas, helst 2:dre läraren i skogshushållning, likasom vid
Skogsinstitutet, äfven måste vara följaktig och handleda eu afdelning skogselever
å dessa praktiska öfningar, hvarigenom undervisningen för landtbrukseleverna
ytterligare skulle rubbas, enär denne andre lärare i skogshushållning
äfven undervisade i fältmätning och trädgårdsskötsel, hvilken senare lärogren
således skulle sakna lärare just under den för undervisningen i densamma
mest lämpliga tid. Likasom Ultuna i sitt närmaste granskap hade 775 tunnland
skog, så hade Skogsinstitutet den vid dess anläggande i och för öfning
påräknade norra Djurgården (norr om Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdskanalen)
med 788 tunnland skogbeväxt mark, hvarå ordnad skogshushållning
drifvits längre tid än å de flesta andra skogar i landet, och som derföre, hvad regelbundna
skogsbestånd och omvexling af trädslag beträffade, hade mer att erbjuda
än flertalet öfriga skogar af samma omfattning. Härjemte förefunnes skogsmark
till omkring 300 tunnlands vidd, tillhörande de Djurgården underlydande
lägenheter, af hvilken skogsmark omkring eu tredjedel vore till ordnad hushållning
indelad, och dispositionsrätten till de öfriga två tredjedelarne Djurgården
förbehållen. Förutom den till uppdragande af och försök med främmande trädslag
utsudda planteringspark af 18 tunnlands areal, å hvilken Skogsinstitutet vore
beläget, och till motsvarighet hvaraf tillfälle vid Ultuna torde saknas, hade Skogsinstitutet
således i sitt omedelbara grannskap en Kongl. Maj:t och Kronan
tillhörig skogsvidd af öfver 1,000 tunnland eller omkring 300 tunnland mer
än som förefunnes vid Ultuna, eu omständighet, som Skogsstyrelsen för qm
del dock ej ville tillägga någon synnerlig vigt, enär nämnda skogsvidd, oaktadt
den bär hade företrädet att kunna framvisa resultat af äldre planteringar
och ändamålsenligt utfärda gallringar m. in., likväl vore alldeles o till -

36

Bil. N:u 6 b till Kongl. Maj:ts Pro]). N:o 1 om Statsverket 1870.

facklig för skogsele ver nas praktiska öfningar. Endast såsom exempel å hvad
som under föreläsningar ne afhandla ts och för inlärande af handgreppen vid
skogsarbetena kunde en dylik skogsareal vara tillräcklig, hvaremot för bibringandet
af kunskap om ordnande! af dylika arbeten i större skala och
vinnande af kännedom om planläggandet och ordnandet af skogshushållningen
i allmänhet erfordrades vida större skogar och i synnerhet mer omvexlande
förhållande!! än som stodo till buds vare sig vid Skogsinstitutet eller
Ultima. Af dessa begge ställen måste i nu ifrågavarande hänseende enligt
Skogsstyrelsens åsigt, det, hvarifrån man, såsom fallet vore med Skogsinstitutet.
kunde med största lätthet och med minsta kostnad förflytta sig till
skogar i skilda delar af landet, med olika klimat och jordmån samt skiljaktiga
skogsbestånd, äfven vara det för undervisning i skogshushållning lämpligaste,
helst, enligt nu gällande stadga liden, skogseleverna före inträdet vid
institutet skola vistas ett år hos någon tjenstgörande skogsman och förete
betyg af honom öfver handläggning af de vid skogsskötsel» förefallande göromål
och förrättningar. De skogar, som Ultuna-styrelsen omformält såsom
belägna på 2 å 5 mils afstånd från Landsbruksinstitutet, och Indika skulle
lemna tillfälle till praktiska öfningar för skogseleverna, måste Skogsstyrelsen,
enär man ej kunde färdas till dessa skogar utan att begagna skjuts, anse
för undervisningen nästan otillgängliga i förhållande till de under Skogsstatens
förvaltning ställda allmänniiigarne inom Stockholms län, Indika voro belägna
utmed jernvägen, börjande på V/2 mils afstånd från Stockholm, och till de
af Skogsinstitutets lärare och elever för längre tid tillbaka indelade och sedan
dess efter hushållningsplan behandlade skogar, till Indika man medelst
de från hufvud sta den afgående ångsluparne fortskaffades på ganska kort tid.

Enligt det af Ultuna-styrelsen upprättade förslag öfver kostnaden för
skogsundervisningen, om den öfverfivttades till landtbruksinstitutet, skulle en
besparing af 4,800 R:dr derigenom uppstå. Med anledning af den ökade
undervisningskyldighet, som vid Ultima skulle komma att tillhöra lusta lärare»
i skogshushållning, såsom följd af den särskild! för landtbrukseleverna
nödiga och för deras behof lämpade kursen i skolvetenskap, torde likväl
kunna ifrågasättas, huruvida ej den, enligt Skogsinstitutets stat, endast för
skogselevernas undervisning afpassade lönen af 3,000 R:dr, om förflyttning
komme att ske, tarfvade en förhöjning af 500 R:dr, hvarjemte, enligt Skogsstyrelsens
förmenande, de belopp, som Styrelse» för Landtbruksinstitutet
upptagit såsom arvode» åt lärarne i författningar rörande skogsväsendet och
i Matematik, eller tillhopa 400 R:dr, syntes vara så oskäligt ringa, att nämnda
aflöningar måste ökas med minst 1,100 Rall*, så att lärare» i författningskunskap
erhölle eu lönetillökning af 500 R:dr till hvad han för landtbrukselevernas
undervisande åtnjuter, och lärare» i matematik ett arvode af 1,000
R:dr. I anseende till den ökade resekostnad vid de praktiska öfningarne,

Bil. N:o 6 b till Kongi, Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870. 37

som blefve eu följd af Landtbruksinstitutets läge, torde anslaget till dessa
öfningar, för att de ej må behöfva inskränkas, böra ökas med åtminstone
500 It''.dr. hvartill slutligen komme kostnaden för handräckning vid anläggning
och vård af eu sådan planteringspark, som vid Skogsinstitutet nu finnes
anslagen, derest någon motsvarighet dertill kunde vid Ultuiia beredas, hvilken
kostnad ej torde kunna upptagas till mindre än 500 R:dr, i följd hvaraf allt
de af Styrelsen för Landtbruksinsti tutet beräknade kostnaderna skulle komma
att förhöjas med tillsammans 2,600 Rall-, då besparingen genom skogsundervisningens
förflyttande till nämnde Institut, i förhållande till 1870 års
Stat. för Skogsinstitutet, skulle inskränka sig till 2,200 R:dr, hvilken besparing
dock genom antagande af de jemkitingar >i 1870 års Stat, som
Skogsstyrelsen hade för afsigt att föreslå, äfven vid Skogsinstitutet kunde
åstadkommas, då följaktligen ett förläggande af skogsundervisningen till Ultima
ej skulle hafva någon fördel kitt erbjuda, som kunde anses motväga
hvad berörde undervisning förlorade genom att blifva ställd såsom eu underordnad
lärogren vid''ett landtbruks-läroverk.

På grund af hvad Skogsstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn till
det af Skogsinstitutets lärarekol legitim påpekade förhållandet, beträffande den
årsafgift, eleverna skulle komma att vid Ultima erlägga, hvars bestämmande
Styrelser! dessutom funne skulle mota svårighet deraf, att skogseleverna flora
månader om året voro genom praktiska öfningar aflägsnade från Institutet,
så och då de försök, som redan bl Hvit gjorda, att förlägga den lägre undervisningen
i skogskötsel till Lantbruksskolor, utfallit så otillfredsställande, att
de härför anslagna medel måst indragas, funne sig Skogsstyrelsen, med
kännedom derom, att vid de läroverk i utlandet, der skogs- och landtbruksundervisningen
sammanförts, städse den ena lärogrcnen ansetts såsom hufvudändamål
och gjord högst menligt intrång på den andra, hvarpå såsom exempel
kunde nämnas Landtbruksinsti tutet i Koben heim, der skogsundervisningen
vore jemförelsevis undertryckt, och Skogsakademicn i Tharand, der landtbruksundervisningen
åter blifvit trängd i bakgrunden, underdånigst bära jemväl
afstyrka bifall till framställningen om förläggandet af undervisningen i
skogsväsendet till Ultima Landtbruksinstitut, helst till hvad redan vore sagd!
komme ej mindre, att Skogsstyrelsen, i anseende till sin fåtaliga personal,
funnit sig föranlåten påräkna det biträde af Skogsinstitutet, att dess elever
skulle, för sin egen öfning, af till Styrelsen inkommande kartor och skogshushållning-spinner
taga de kopior, som bonde tillställas skogsinspektörerna,
än äfven att närvarande tidpunkt, då just samtliga de allmänna skogarne
blifvit ställda under Skogsstatens förvaltning eller kontroll, ej syntes vara en
sådan, som borde väljas för att gorå skogsundervisningen till en bisak vid
ett för annat ändamål inrättadt läroverk.

Då Skogsstyrelsen sålunda icke ansett sig kunna i underdånighet till -

38 Bil X:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

styrka de förändringar med afseende å undervisningen i skogsväsendet, hvilka
Riksdagen ifrågasatt, och Styrelsen vid öfverläggningarne rörande detta ämne
ej heller funnit något annat sätt för bibringande af kunskap i skogsväsendet
som, utan att föranleda minskad skicklighet i yrket, skulle kunna Bisätta
hvilket således, enligt Styrelsens åsigt, borde såsom sådant
det af Eders Kong!. Maj:t äskade anslag för berörda underblifvit
be viljad t endast för år 1870, ansåge Skogsstyrelara
sill pligt att, i och för den nådiga framställning,

Skogsinstitutet,
bibehållas, men
visningsan stall

sen det äfven .......... r~D- ^ -

som, angående anvisande af medel till donna undervisningsgren, torde komma
att framställas till näst sammanträdande Riksdag, afgifva underdånigt
förslag till de jemkningar uti den för år 1870 gällande stat för Skogsinstitutet,
som möjligen kunde ega ruin och leda till den af Riksdagen åsyftade
minskning å kostnaderna, hvilken enligt Skogsstyrelsens åsigt torde kunna
vinnas utan att sjelfva fackundervisningen deraf skulle komma att blifva

lidande. .

I sådant afseende bär Skogsstyrelsen vidare anfört, hurusom uti 1870

års stat för Skogsinstitutet upptages en lön af 1,600 R:dr, som, utom våning
och ved, skulle utgå till eu härå lärare, hvilken hade att undervisa i jagtkunskap
samt expeditions- och bokföring, hvarjemte denne lärare skulle
handleda eu afdelning elever under de praktiska öfningarne. Då af Skogsstatens
speciella befattning med jagten numera, i följd af 1864 års nådig»
•Jagtstadga, endast obetydligt qvarstode och dä den af Eders Kong!. Maj:t
nyligen utfärdade instruktion för nämnda stat i detta afseende endast innehölle
ett allmänt stadgande, att skogspersonalen skulle beflita sig om skadedjurs
utödande och befrämjande åt eu ändamålsenlig jaktvård, så torda emedlertid,
utan fara för de blifvande skogsmannens duglighet för sitt yrke, den
särskilda jagtlärarebefattningen kunna indragas och den erforderliga undervisningen
'' i jagtkunskapen uppdragas åt läraren i zoologi, pa sätt äfven
förut varit förhållandet, intill dess år 1859 särskild jagtlärare anställdes.
Denna lärares undervisningsskyldighet i bokföring skulle i så fall ölvertiyttas
å läraren i matematik och lektionerna i tjenste-expedition på läraren i författningskunskap.
För att under inseende af läraren i skogshushållning, som
äfven vore Direktör för Institutet, å de af Skogsstyrelsen anvisade skogar
biträda vid handledande af skogsele ver na under de praktisk» öfningarne och
sålunda dervid ersätta hd ra läraren, herde vidare två de skickligaste eleverna
för hvarje lärokurs, efter aflagd afgångsexamen, i egenskap al rcpetitörer,
vid Institutet få, jemväl till sin egen ytterligare utbildning, qvarstanna
under den tid de praktiska öfningarne pågingo, samt derunder bibehålla små
innehafvande stipendier och tilläggas ett ytterlig,m1 arvode af 300 R.dr hvardera
eller 600 R:dr tillhopa; skulle någon gång inträffa att för ändamålet
fullt lämplig» elever saknades, borde Skogsstyrelsen eg» att på nyssnämnd»

39

Bil. *N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 7 om Statsverket 1870.

aflöningsvilkor förordna andra från institutet förut utgångna skickliga yngre
skogsmän. Dylika uppdrag kunde dessutom sedermera så i ena som andra
fallet räknas till merit vid ansökning till ordinarie befattning. Derest Skogsinstitutet
erhölle nådigt tillstånd, att i och för undervisningen använda de
arvoden, som mild to för af eleverna under lärarens ledning verkställda skogsindelningar,
så kunde ofvannämnde ersättning till repetitörerna af donna inkomst
utgå, då genom en dylik anordning behofvet af anslag skulle minskas
med 1,600 R:dr.

Vidare har Skogsstyrelsen erinrat att, dä nu gällande nådiga stadgar
för skogsläroverken icke ovilkorligen fordrade, att elev, för att antagas vid
Skogsinstitutet, skulle hafva al lågt examen, som berättigade till inträde vid
universitet, så både i följd deraf dels särskild inträdesexamen varit behöflig,
dels undervisning derstädes måst meddelas i åtskilliga, uti ofvannämnda
stadgar uppräknade matematiska och naturhistoriska ämnen, som egentligen
tillhörde elementarskolan. Om åter dessa förhållanden nu ordnades på det
sätt, att s. k. maturitetsexamen ovilkorligen fordrades för inträde vid Skogsinstitutet,
då särskild inträdesexamen derstädes ej vidare skulle vara behöflig,
så skulle ej heller elementarämnena i matematik och naturhistoria vid Institutet
upptaga någon särskild undervisningstid, utan donna kunna egnas uteslutande
åt berörda ämnens tillämpning i skogsyrket och den vidare utveckling
af dem, som för skogsmannen vore erforderlig. Derigenom att undervisningsskyldigheten
sålunda betydligt minskades, kunde de i 1870 års stat
till 1,200 R:dr upptagna arvoden för hvardera af läraren i naturhistoria och
matematik åter nedsättas till 1,000 Rall", och således 400 Rall'' besparas, äfven
fastän dessa lärare ålades att undervisa, den förre i jagtkunskap och
den sednare i bokföring.

Slutligen och då eu af de tvänne boställs våningar ne vid Skogsinstitutet
blefve för dess personal obehöflig, skulle i följd deraf anslaget till expenser
och underhåll, hvarifrån äfven kostnaderna för anskaffande af ved bestridas,
kunna inskränkas med ett belopp af 200 R:dr, motsvarande vedåtgången i
nämnda våning och således nedsättas från 2,000 till 1,800 Rall1.

Med iakttagande af de jemkning!!!-, Skogsstyrelsen sålunda ansett kunna
ske, skulle Skogsinstitutets stat komma att erhålla följande utseende:

Direktören och förste läraren, utom boställsvåning och ved R:dr 3,000: —-

Planteringsvaktaren, utom dito ................... 500: —

Två lärare i naturhistoria och matematik, arvoden å 1,000 R:dr 2,000: —

En lärare i författningskunskap, arvode .............. 600: —

Stipendier åt fyra elever å 250 R:dr................ 1,000: —

Transport R:dr 7,100: —

40

Bil. N:o 6 b, till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R;dr 7,100

Elever nes praktiska öfningar .
Expenser och underhåll ....
Arrende för Instituts-lägenheten

3,000

1,800

600

600

D:o för laborator!ihagen och dess underhåll

Summa R:dr 13,100

På det att den för några år sedan förberedda och numera verkställda
ombildning af skogsväsendet och derför gällande lagstiftning må kunna uppfylla
det dermed väsendtligen åsyftade ändamål att för framtiden betrygga
ett behörigt tillgodogörande af Statens dyrbara skogsegendom, är det af synnerlig
vigt, att skogstjenstemännen ega den skicklighet och duglighet i sitt
yrke, som i hufvudsaklig mån befrämjas genom ett ändamålsenligt ordnande
af skogsundervisningen; och som af flen utförliga utredning beträffande denna
undervisnings ifrågaställda förflyttande från Skogsinstitutet till Teknologiska
Institutet eller Landtbruksinstitut ernå, hvilken Skogsstyrelsen åstadkommit,
synes framgå, åt i: genom en sådan förflyttning några egentliga fördelar för
skogselevernas vare sig teoretiska eller praktiska utbildning icke stå aftvinna,
hvaremot det alltid måste befaras, att skogsundervisningen, om den
förlägges till något för en annan lärogren inrättad t läroverk skall på del
nya stället komma afl tilläggas eu underordnad vigt i förhållande till den
undervisning, som förut derstädes meddelats; alltså och då den besparing i
nuvarande utgifter för skogsundervisningen, som antagligen skulle vara att
genom den ifrågaställda förflyttningen ernå, kan genom bifall till de af
Skogsstyrelsen föreslagna ned sättningar i Skogsinstitutets stat i väsendtlig
män vinnas äfven med undervisningens bibehållande derstädes, anser jag mig,
på grund häraf och i betraktande af hvad Skogsstyrelsen i öfrig! anfört, höra
i underdånighet afstyrka verkställande af någon så beskaffad förflyttning af
skogsundervisningen, som Riksdagen ifrågasatt. Deremot och då nyssberörda
nedsättningar i Skogsinstitutets stat synas med vidtagande af de anordningar,
Skogsstyrelsen i sådant afseende föreslagit, kunna ega ruin utan något men
för undervisningen, samt jag emot ifrågavarande stat i öfrig! icke har något
att anmärka, tillstyrker jag, att samma stat, sådan den af Skogsstyrelsen föreslagits,
må af E. K. M. gillas och att i följd deraf E. K. M., med statens
framläggande till granskning jemväl af Riksdagen och tillkännagifvande, att
E. K. M. finner skogsundervisningen fortfarande höra vid Skogsinstitutet bibehållas,
täcktes hos Riksdagen äska. att slutsumman af omförmälda stat,
13,100 R:dr, må beviljas och uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas
det för skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle
komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

Bil. N:n 6 h till Kong!. Maj.is Prof). N:o 1 om Statsverket 1H70.

41

o:o.

A det för Lyshållning m. ji. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm
uppförda förslagsanslag hafva utgifterna uppgått:

av 1864 till.......R:dr 17,464,

„ 1865 till....... „ 16,038,

„ 1866 till......... 18,996,

och „ 1867 till....... ,, 19,378,

eller i medeltal till......... 17,969,

hvarjemte samma utgifter af Statskontoret beräknades hafva år 1868 utgjort
omkring 19,000 Ridt.

Beloppet å samma anslag av nu bestämdt till endast 15,500 R:dr och
då detta belopp således visat sig vara för anslagets ändamål otillräckligt,
hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska, att samma
belopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 18,000 R:dr, eller till nära likhet
med ofvannämnda medeltal.

6:o.

Likaledes påkallas en förhöjning af det nu till 1,500 R:dr upptagna
för slagsanslaget till uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn. Utgifterna
för berörda ändamål hafva nemligen utgjort:

år 1864 . . ....''. R:dr 4,604,

,, 1865 ....... „ 4,638,

„ 1866 ....... „ 4,148,

och „ 1867 ....... ,, 3,000,

eller i medeltal..... „ 4,097,

samt beräknades af Statskontoret hafva år 1868 utgjort omkring 3,500 R:dr.
Och torde på grund häraf Eders Kongl. Näjd finna godt föreslå, att anslagets
belopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 4,000 R:dr.

7:o.

Vidare har jemväl det nu till 1,500 R:dr bestämda beloppet af förslagsanslaget
till Rese- och trahtamentspenningar blifvit under liera år betydligen
öfverskridet af utgifterna. Dessa senare, hvilka af Statskontoret beräknats
hafva år 1868 utgjort ända till omkring 12,000 R:dr, hafva nemligen
enligt afslutade räkenskaper uppgått:

år

1864

till . . .

. . . . R:dr 3,826,

1865

till . . .

. . . . „ 6,777,

))

1866

till . . .

. . . . „ 6,790,

och

n

1867

till . . .

...... 10,023,

eller i

medeltal

till . . .

. . . . ,, 6,854.

Likså.

Prat, 1870.

. 1 Sami.

1 Afä.

42

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Med afseende härå och ehuru den betydliga tillökningen i utgifter
åren 1867 och 1868 kan antagas halva berott på ölvergående förhållanden,
lärer likväl det nuvarande beloppet 1,500 R:dr icke vidare kunna anses vara
för ändamålet tillräckligt, utan hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täckes
äska detsammas förhöjande med 4,500 R:dr till 6,000 R:dr.

8:o.

Rörande öfriga ordinarie anslag, som i nuvarande Riksstat äro å Sjunde
Hufvudtiteln upptagna, har jag icke anledning att i underdånighet föreslå natron
annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal i Ilufvudtitelns slutsumma,
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nedsättes med 50
R:dr och således bestämmes till 18,530 R:dr 79 öre.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med
de af mig härofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visar sig att nämnda summa.........R:dr 6,631,500: —

komrne att ökas genom nedannämnda anslags höjande
med följande belopp, nemligen:

Anslaget till omkostnader för kontrollverket R:dr 1,950: —

11

11

11

och

skogsväsendet

lyshållning, m. m.......

uppköp af ved för Wisby

kronokalkugn........

rese- och traktamentspenningar

11

11

13,100

2,500

2,500:

4,500:

24,550:

Säger R:dr 6,656,050: —

men deremot att minskas genom nedannämnda anslags
nedsättande med följande belopp, nemligen:

Anslaget till postverket......R:dr 50,000: —

„ „ tullverket......... 7,000: —

och „ „ expenser, m. m. . . . „ 50: „ 57,050: —

så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... R:dr 6,599,000: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat förslagsvis upptagna
belopp för indelta räntor samt indelta och oindelta spanmålsanslag,
förslagsanslagen utgöra 5,558,540 R:dr;

43

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

utvisande ofvanstående beräkning, att de af mig föreslagna nedsättningar
af de ordinarie anslagen å förevarande hufvudtitel, efter afdrag af de förhöjningar,
som jag likaledes tillstyrkt, utgöra ett belopp af 32,500 R:dr, hvarvid
likväl tillika bör, beträffande omförmälda förhöjningar, tagas i betraktande,
dels att förhöjningarna å förslagsanslagen till lyshållning in. in., till inköp af
ved för Wisby kronokalkugn och till rese- och traktamentspenningar i sjelfva
verket utgöra endast en bokföringsåtgärd, såsom åsyftande, icke någon för
framtiden förökad utgift, utan endast att dessa anslag skola bättre än hittills
angifva de belopp, hvartill dermed bestridda utgifter sedan flera år tillbaka
uppgått, samt dels att förhöjningen af anslaget till skogsväsendet endast utgör
eu öfverflyttning med nedsatt belopp på ordinarie stat af det anslag för
skogsinstitutet, som redan i nu gällande Riksstat linnés å extra stat uppförd t.

Beträffande härefter sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga
behof, som torde höra anses tillhöra den extra statsregleringen, får jag

l:o.

till en början erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t den 17 nästlidne December,
i sammanhang med nådigt förklarande, att det inom Kammar-kollegium inrättade
jorde bokskontor skall med utgången af innevarande år upphöra, täckts
besluta, att i den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och
behof, som komme att aflåtas till nästa Riksdag, åska anvisande af ett
extra anslag å femton tusen R:dr att under år 1871 för granskning inom
kollegium af nya jordeböcker användas; hvilket nådiga beslut nu bör iakttagas.

2:o.

I afseende ä kolonien S:t Barthelemy, hvars förvaltning fortfarande påkallar
bidrag från moderlandet, torde Eders Kongl. Maj:t finna godt hos
Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1870
finnes å extra stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader,
må jemväl för 1871 varda på enahanda sätt anvisadt.

3:o.

Sedan 1868 års Riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat
ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R:dr anvisats att
utgå under år 1869 och 50,000 R:dr att utgå under år 1870, så torde

44 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Eders Kongl. Maj:t nu finna skäligt aska, att återstoden, 65,000 R:dr, af det
redan beviljade anslaget till ifrågavarande byggnad, som enligt gillra föreskrifter
bör vara färdig senast den 1 Oktober 1871, måtte anvisas till utgående
under sistnämnda år.

Derest de af mig nu gjorda hemställanden af Eders Kongl. Näjd godkännas,
komma således de extra anslag, hvarom framställning bör göras under
Sjunde Hufvud titeln, att blifva följande:

1. Till granskning inom Kammar-kollegium af nya jordeböcker R:dr 15,000.

2. Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy,

förslagsanslag......................... „ 25,000.

3. Till fullbordande af Landshöfdinge-residensbyggnaden i Carl stad.

............................. „ 65,000.

eller tillsammans R:dr 105,000.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande
Departements-chefen, på sätt ofvan förmäles,
hemställt såväl rörande Postverkets utgiftsstater för år
1871 som frågan om skogsundervisningens förflyttande från
Skogsinstitutet och om samma instituts utgiftsstat äfvensom
beträffande ordinarie och extra anslag under Sjunde Hufvud -titeln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla
delar lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit pröfva de, på sätt de derom särskild! förda protokoll
utvisa, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af
Ugglas, att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Mufvudtiteln,

omfattande Pensions- och Indragnings-staterna.

I sådant afseende hemställde Departements-chefen, hvad först anginge

Bil. N:o 6 b till Kongl. May.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

45

Pensions-staten,

att då det icke vidare torde vara skäl, att det vid 1847 och 1848 årens
Riksdag till belopp af 7,200 R:dr beviljade anslag "för pensionering af
kommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn" fortfarande
utbetalades från Riksgälds-kontoret, sedan andra likartade extra anslag blifvit
vid de senaste Riksdagarne anvisade till utgående från Statskontoret, Kongl.
Maj:t ville hos Riksdagen föreslå, att utbetalningen jemväl af nu ifrågavarande
anslag skulle öfver flyttas på Statskontoret och anslaget i sådant afseende,
samt da detsamma enligt derom gillra föreskrifter herde Direktionen öfver
Civilstatens pensionsinrättning tillhandahållas, uppföras med 7,200 Rall’ Irland
de under nu förevarande Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda
inrättning, hvarigenom samma anslag kornrne att förhöjas till 98,485 R:dr
50 öre och hela pensionsstaten, nu utgörande tillsammans 628,657 R:dr 99
öre, skulle komma att uppgå till 635,857 R:dr 99 öre.

Beträffande derefter

Allmänna Indragnings-staten.

så erinrade Departements-chefen, att härvid herde iakttagas Kong!. Maj:te, på
nedannämnda Departementers föredragning dels innevarandedag och dels, enligt
Finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade nådiga
beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

Ko. På Justitie-departementets föredragning:

att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningcn
af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professorn, Doktor C. J.
ScMyter, må å Allmänna Indragnings-staten för nästkommande statsreglering
uppföras ett belopp af 2,000 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning
i vanlig ordning.

2:o. På Landtför svar s-departementets föredragning:

a) att Regemente-kommissarien vid Dalregementet, Kaptenen (Jarl Gustaf
Hellberg, må beviljas eu årlig pension af 450 Rall-, att af honom å Allmänna
indragnings-staten uppbäras från och med månaden näst efter den, i hvilken
lian från Regements-kommissariebefattningen entledigas;

46

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

b) att för Fanjunkaren vid Nerikes Regemente, Carl Jansson, må å Allmänna
Indragnings-staten uppföras eu årlig pension af 400 Rxlr, motsvarande
fanjunkares pension enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 och
Pensionsstaten af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han
erhåller afsked, af honom åtnjutas, dock med vilkor att Jansson tran tjensten
utgår innan lian varder berättigad till pension från Armeens pensionskassa;

c) att Fältmusikanten vid Bohusläns regemente, Anders Fredrik Westliolm,
må beviljas en årlig pension af 125 Rxlr, motsvarande den hans grad tillkommande
fyllnadspension åt statsmedel, att med månaden näst efter den,
i hvilken han erhåller afsked, af honom å Allmänna Indragnings-staten
åtnjutas;

d) att Öfversten J. M. Tausons efterlemnade enka Margaretha Fredrika
Tausson, född Ekstrand, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid åt en årlig pension å 400 Rxlr;

é) att Kaptenen vid Svea artilleriregemente, Majoren E. af Klerekers
enka Sophia af Eder eker, född Beryll, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å
300 Rxlr;

f) att Styckjunkare:! O. J. Aquilons enka Fredrika Aquilon, född Helin,
må uppföras å Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af eu årlig pension å 200 Rxlr;

rf) att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman
mätte, för år 1871, anvisas samma belopp som för innevarande år eller

20,000 Rxlr.

3:o. På Civil-departementets föredragning:

a) att f. d. Exsekutionsbetjenten i Öfverståthållare-embetets känslig Nils
Råström, må å Allmänna Indragnings-staten uppföras till åtnjutande från och
med innevarande år af en årlig pension å 220 Rxlr, motsvarande skillnaden
emellan den lön, lian innehaft, och honom från Civilstatens pensionsinrättning
tillagd pension;

b) att Länsnotarie!! i Östergötlands län, vice Häradshöfdmgen Albert

Aspegren må, efter erhållet afsked från länsnotariebefattningen, uppföras å
Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta
eu årlig pension af 560 Rxlr; ,

c) dels att Förste Landtmätare!! i Westernorrlands län, Marten Richard
Stjern s Ironi, som varit Styresman för Afvittringsv erke t i nämnde län, ma
från och med innevarande är å Allmänna Indragningsstaten uppföras, att derifrån
för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp af 1,000 Rxlr, emot skyldighet

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1870. 47

att, så länge lian är förste landtmätare i länet, utan särskild ersättning af
Statsverket verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar
som vid 1869 ars utgång återstått, de undersökningar, Indika erfordras för
att bestämma, huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna i länet
skola användas, sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva eu
följd, behöflig^ utstakningar och upphuggningar af rågångar omkring nyssnämnda.
marker och de egoutbyten mellan Kronans och'' enskildas markör,
som kunna förekomma, samt för (ifrigt tillhandagå Kong!. Majits Befallningshafvande
med utredningar och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande
den afskräde afvittringen och skattläggningen i länet, kunna komma
under Kong!. Majits Befallningshafvandes pröfning,

dels ock att Afvittrings- och Kommissionsfandtmätarne Johan Gustaf
Wiklund och hats Ostlund berättigas att från och med månaden näst efter
den, hvarunder de erhålla afsked från kommissionslandtmätare-befattningarne
å Allmänna Indragningsstaten årligen åtnjuta hvardera ett belopp af 900
U:dr, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolår
dem enligt författningarne tillkomma.

4:o. På Echlesiastik-departementets föredragning:

a) att Herr Erkebiskopen in. in.. Doktor Henrik Beuterdahl må, från och
med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från Erkebiskopsembetet kan
varda honom beviljadt, uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin tifriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000 R:dr, och

b) att Provinci al läkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor
Curt Fredrik Kjellberg må ega att från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked från provincialläkare-befattningen honom meddelas å Allmänna
Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid eu hans nuvarande
lön motsvarande årlig pension af 2,000 Tiidr.

0:0.

Vidare hemställde Departementschefen, i anledning af särskilda till
Finans-departementet ingifna ansökningar, Indika nu föredrogos, det Kong!
Maj it täcktes hos Riksdagen föreslå:

a) att då framlidne Guvernören och Justitiarie!! å S:t Barthelemy E. C.
Ulrichs efterlemnade enka, Lovisa Albertina Ulrich, sjelf kroppsligen förlamad
och lidande af eu kronisk hjernaffektion med tidtals påkommande sinnessjukdom,
hvilket omöjliggjorde hennes förflyttning till Sverige, nu, jemte eu oför -

48

Bil. N:o H b till Kongl. Maj:t-s Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

sond sjuklig dotter, Edla Wilhelmina Ulrich, befinner sig i knappa, omstänständigheter
och stort behof af hjelp, Riksdagen ville med afseende dels på
dessa ömmande förhållanden och dels på det utmärkta och oförtröttade nit.
Guvernören Ulrich i lifstiden ådagalagt under sin långvariga tjenstgöring i
kolonien, derunder han i omkring 33 år förestått justitiarie-befattningen och
i mer än 10 år tillika utöfva! guvernörsembetet, medgifva, att hans enka må
uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande
år under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr, med
rätt för hennes ofvannämnda dotter att, derest hon modren öfverlefver, efter
dennas död få af nämnda pensionsbelopp årligen under sin återstående lifstid

uppbära hälften — och .

b) att då Under]ägaren å kronoparken Bdsmären, härs Ågren, som i 4o
år tjenstgjort vid skogsstaten i Elfsborgs län, nu vid den höga åldern af nära
74 ''är och lidande af nästan fullkomlig blindhet icke vidare förmår att sin
tjenstebefattning utöfva, Riksdagen på grund häraf och i betraktande af de
hedrande vitsord om nit och redbarhet i tjensten, Ågren af sina förmån erhållit
villo medgifva honom pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp
af 150 R:dr, att från och med månaden näst efter den, hvari afsked honom
meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå.

6:o. Sedan indragna kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpinge
i Köpinge socken och Herrestads härad i Malmöhus län blifvit, enligt
kontrakt den 20 April 1861, utarrenderadt på BO år, från midfasta!! 1862
till samma tid 1892. samt af nämnda boställes egoområde till Ystad—Eslofs
jernväg exproprierats ett tunnland 14,9 käppband mark för ett belopp al
879 Rall1 37 öre. hade, i anledning af gjord framställning i fråga om ersättning
till arrendator!! för mista,! inkomst af den exproprierade marken.
Kong!. Maj:t den 1 Maj 1868 förklarat boställets nuvarande arrendator berättigad
att i sådant hänseende årligen under den återstående arrendetiden
uppbära 44 R:dr, utgörande omkring .3 procent å berörda till Riksgäldskontor!
afiemnade expropriationsmedel, hvithet ersättningsbelopp skulle af Statskontoret
utaf under händer varande medel utbetalas, intilldess beloppet kunde
varda å stat uppfördt.

Med anledning häraf hemställde nu Departementschefen, enligt Statskontorets
i dess underdåniga berättelse gjorda förslag, att, då dylika ersättningar
tillförene blifvit å Allmänna Indragningsstaten uppförda, jemväl bär
ofvan omförmälda belopp 44 R:dr matte a nämnda stat uppför as.

7:o. Föredragande Departementschefen anmälde härefter, hurusom i
fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringspenod å
sparmålen under sådana löner, som imehafvarne tillträdt före statsreglermqen
vid 1840—41 årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den
4 mån

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Prof). N:o 1 om Statsverket 1870. 49

man medelpriset öfverstege 7 R:dr B:ko eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild
ersättning jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna
indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess omförmälda
berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen utgjort:

För kubikfot. För tunna.

1867 ......... 2: 07. 13: o-s.

1868 ......... 3: os. 19: si.

1869 ......... 3: 02. 19: 03.

eller i medeltal 2 R:dr 71 öre för kubikfot och 17 R:dr 9 öre för tunna,
och tillstyrkte Departementschefen, att ofvanberörde ersättning måtte föreslås
att utgå efter nämnda medelpris 17 R:dr 9 öre för tunna, i följd hvaraf och
då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som
inbegrepes under lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering
utnämnde embets- och tjensteman m. fl. utgjorde för närvarande 738
tunnor, samt således den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde
bemälde löntagare tillkomma, uppginge å 6 R:dr 59 öre för tunna till 4,863
Rall* 42 öre, Departementschefen i likhet med Statskontoret ansåg det till
bestridande af ifrågavarande utgift å Allmänna Indragningsstaten erforderliga
anslag lämpligen kunna för år 1871 bestämmas i rundt tal till 4,800 R:dr.

8:o. Vidare anmälde föredragande Departementschefen, att, medan
beloppet å det för Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag i nu
gällande Riksstat vore bestämdt till 762,392 R:dr 1 öre, så både samma
stats utgifter, Indika utgjort:

år 1864 .......R:dr 7 3 9,6 7 8 : 07.

„ 1865 ........, 742,613: 64.

och „ 1866 ''........, 759,290: co.

deremot „ 1867 stigit till . . „ 8 1 9,162 : 67.

och beräknades af Statskontoret hafva

år 1868 uppgått till omkring .... ., 900,000: —

Den betydliga tillökningen i utgifter under åren 1867 och 1868 kunde
enligt Departementschefens åsigt till väsendtlig del tillskrifvas de störa anvisningar,
som under de nästföregående årens Riksdagar å denna stat egt rum

och Indika utgjorde: vid 1865—66 årens Riksdag.....R:dr 88,978: —

samt vid 1867 års Riksdag.................. „ 82,3 8 6 : 75.

och, ehuru vid de derpå följande Riksdagarne anvisningarne

hållit sig vid vida lägre belopp, nemligen: 1868 års Riksdag „ 44,519: so.

1869 års Riksdag „ 36,878: —

samt de bär ofvan för 1870 års Riksdag föreslagna anvisningarne
utgjorde endast.................... „ 37,249: —

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 7

50

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prnp. N:o 1 om Statsverket 1870.

Indika belopp till en del torde kunna antagas motsvaras af de besparingar,
som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, så funne Departementschefen
det likväl vara påtaglig!, att anslaget nu herde väsendtligen förhöjas,
samt föreslog i sådant hänseende och för vinnande af jemn slutsumma å
Riksstaten i sin helhet, att detsamma måtte för nästa statsregleringsperiod

bestämmas till........................$hdf 892,742: i.

hvarigenom, om dertill lades beloppet af Pensionsstatsanslagen 635,857: ss.
slutsumman af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

skulle blifva........................R:dr 1,528,600: oo.

Beträffande nu extra anslag under denna Ilufvudtitel, så erinrade Departementschefen,
hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af Fjerde och
Femte Hufvudtitlarne på vederbörande Departementers föredragning beslutat
i sådant afseende föreslå:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för
upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag
måtte för år 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes

anvisadt eller.........................R:dr 85,500: —

med skyldighet för Pensionskassan att till Eiksgäldskontoret
afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda
vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills
egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse
för Pensionskassans direktion att, så snart årets
räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
behörigen ådagalägga om hela anslaget eller huru
stor del deraf varit för ändamålet behöflig! samt att, i
händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;

att vidkommande beloppet af det årliga kreditiv,
som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande
pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November
1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens

gjorda beräkning, bestämmas för år 1871 till....... ,, 230,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för
Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå ge Transport

R:dr 315,500: —

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. ■ 51

Transport

nom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att
utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April
och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för
Direktionen att vid reqvirerande af första halfårets belopp,
med a/slutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;
samt

att såsom extra anslag för år 1871 må å Hufvudtiteln
uppföras tvänne kreditiv, nemligen:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan
i stånd att till de sj öförsvarets - embetsed!
tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,
än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade
fyllnadspensioners utbetalande..........

och dels för upprätthållande af den Sjöförsvarets afsked
a de gemenskap förunnade förbättrade pensionering . .

R:dr 315,500: —

72,000: —
40,000: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet
att å berörda kreditiv under loppet af år 1871 lyfta hvad
för omförmälda behof blir erforderligt, sedan styrkt blifva,
i hvad »rån de för innevarande år beviljade enahanda
kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under
sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1871
års pensionering i mån af behof användas.

Summan af de extra anslagen för år 1871 under

Nionde Hufvudtiteln skulle alltså blifva...........11:dr 427,500: —

Hvad Departements-chefen sålunda rörande reglering
af utgiftsanslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed
sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört och
hemställt biträddes af Stats-rådets öfråga ledamöter och biel
af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt.
Departements-chefen anmälde vidare, att Statskontoret
dels vid sin berättelse bifoga! eu förteckning å de af bemäld»
embetsverk intill den 4 nästlidna November under torsk
ottstitel anordnade medel, hvilka af Riksdagen borde ersättas,

uppgående till..................R:dr 64,050: 19.

äfvensom å de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i åtskilliga län anordnade belopp.

Indika blifvit uti Rikshufvudboken under för skottstitel

uppförda, utgörande......... ,, 8,062: 17. 72112- 36

Transport 72,112: 36.

52

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 72,112: 36-

de^s uti underdånig skrifvelse den 8 December 1868 hemställt,
att, sedan Kong!. Maj:t genom nådigt Bref den 12 förutgångna
September anvisat godtgörelse ej mindre åt de för granskning
af inkomna förslag till formulär för Länens räkenskaper
m. m. tillsatte komitérade, än äfven åt ett af dem anlita dt kanslibiträde
jemte vaktbetjaning, och Statskontoret i dessa hänseenden
jemlik! nådigst fastställda grunder utbetalt tillhopa........ 2,272: 38.

ersättning för sålunda förskjutna belopp måtte varda Statskontoret
anvisad;

dels uti underdånig skrifvelse den 19 Mars sistnämnda år
anhållit, att, som, enligt föreskrift i Kongl. Brefvet den 7 December
1860 angående nedsättning af medel för fullföljd af Kronans
talan i ett vid Ölands norra Hets häradsrätt anhängiggjordt
mål emellan Kongl. Maj :t och Kronan, å ena samt Kronofogden
J. II. Eneman, å andra sidan, angående utrifning af den
Eneman tillhöriga Rosenforss vattentullmj ölqvarn i Köpings socken
å Öland, Statskontoret förskottsvis utanordna! 23,293 R:dr
83 öre, utgörande den på Borgholms kungsgård belöpande andel
af lösningssumman för ifrågavarande qvarn, ersättning alltså
och sedan af det förskjutna beloppet sedermera tid efter annan
blifvit, i följd af domstolarnes i målet meddelade beslut, till Statsverket
återbetalde dels af löseskillingen 2,823 R:dr 97 öre, dels
ock såsom ränta å den af Eneman lyftade del af lösesumman
6,151 R:dr 20 öre eller tillhopa 8,475 R:dr 17 öre, måtte Statskontoret
beredas för återstoden af omformälda förskott eller. . . 14,818: 66.

Varande uti häröfver af Kammar-kollegium den 21 December
1868 på nådig befallning afgifvet utlåtande anfördt, att för
ifrågavarande utgift en ersättning bereddes statsverket så val med
påräknad inkomst genom tillgodogörande, under dåvarande period
för kungsgårdens utarrendering, af fördelar utaf qvarnutrifningen
för en del af Kungsgårdens ägor medelst i sådant ändamål
af Kollegium vidtagna åtgärder, som ock genom den ytterligare
tillökning i arrendeinkomster, som, i följd af samma egors skeende
utdikning och uppodling under loppet af dåvarande arrendetid,
kunde vid kungsgårdens förnyade utarrendering betingas;

dels ock uti särskilda underdåniga skrivelser den 9 och 16
nästlidna December hemställt om erhållande af godtgörelse för
de medel, Statskontoret under åren 1868 och 1869 enligt nådiga

Transport 89,203: 40.

53

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 89,203: 40.

befallningar förskjutit till bekostande af reparations- och underhållsarbeten
å Tranebergs, Xoekeby och Drottningholms broar,
och Indika icke kunnat betäckas medelst de för broarne influtna
arrendemedel och andra inkomster; utgörande dessa sålunda ännu

oersatta förskotter: för år 1868 .........R:dr 4,047: 9.

och „ ,, 1869 ........ . „ 5,031: 88. g^78: 97.

Tillsammans R:dr 98,282: 37.

Och behagade Hans Maj:t Konungen uppå StatsRådets
tillstyrkande förordna, att omförmälda förhållanden
skulle för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den
nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof
samt såväl nyssnämnda som öfråga för Statsreglering»;!!
nödiga handlingar tillställas Stats-Utskottet.

Sedan sålunda prutningen af alla förekomna frågor angående statsregleringen
och dermed sammanhang egande ämnen blifvit fullbordad, anhöll
Departements-chefen att få fästa Kongl. Maj ds uppmärksamhet derpå:

att Statsverkets inkomster, enligt den af Kongl. Maj:t, på sätt här ofvan
förmäles, fastställda beräkning för år 1871 uppgår till. . . R:dr 42,880,000.

att Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad vid
de särskilda Hufvudtitlarna blifvit i nåder beslutad t, omfatta

följande anslagssummor nemligen:
Första Hufvudtiteln: Ordinarie . . .

. 1,417,000.

Andra

d:o:

Ordinarie . . .

2,530,000.

Extra ordinarie

40,000.

2,570,000.

Tredje

Fjerde

d:o:

d:o:

Ordinarie . . .
Ordinarie . . .
Extra ordinarie

9,777,200.

889,600.

607,000.

10,666,800.

4,232,000.

Femte

d:o:

Ordinarie . . . .

Sjette

d:o:

Ordinarie . . .
Extra ordinarie

7,706,700.

652,700.

J ernvägsbygg-nader ....

4,000,000.

12,359,400.

Transport 31,852,200. R:dr 42,880,000.

54 Bil. N:o 6 b till Kungl. Maj.is Prop. JST:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 31,852,200. R:dr 42,880,000.
Sjunde Hufvudtiteln: Ordinarie . . . 6,599,000.

Extra ordinarie 105,000. 6,704,000.

Åttonde

d:o:

Ordinarie . . .

4,881,100.

Extra ordinarie

300,400.

5,181,500.

Nionde

d:o:

Ordinarie . . .

1,528,600.

Extra ordinarie

427,500.

1,956,100.

eller sammanlagd!

samt att

sålunda

till utgifternas

betäckande

erfordras en

45,693,800.

statsfyllnadssumma att från Riksgälds-kontoret utgå af . . . R:dr 2,813,800.

Föredragande Departements-chefen erinrade härefter, att, förutom de
här ofvan omförmälda för år 1871 ifrågasätta anslagsbelopp, Kong!. Maj:t

beslutat af Riksdagen äska att utgå under år 1870.

a) till fortsättning af jern vägsarbetena emellan

Carlstad och Arvika....................R:dr 1,600,000: —

b) till ersättning af åtskilliga utaf Statskontoret

under förskottstitel bestridda utgifter........... „ 98,282: 37.

eller tillsammans R:dr 1,698,282: 37.
och yttrade Departements-chefen härefter:

‘''Med ledning af eu mig i skrifvelse den 16 sistlidne December tillhandakommen,
i Riksgälds-kontoret uppgjord beräkning, får jag framlägga
efterföljande kalkul öfver Kontorets inkomster och utgifter för år 1871, dervid
jag, hvad inkomsterna angår, från nyssnämnda beräkning endast uteslutit
den samma år till Kontoret inflytande allmänna bevillning, emedan donna
blifvit anvisad till fyllande af 1870 års behof, och lika med Fullmägtige
icke tagit i beräkning någon inkomst till följd af möjligen skeende återbetalningar
af de undsättningslån, som till följd af 1867 och 1868 årens missväxt
blifvit lemnade af medel, dels lyftade å det s. k. mindre kreditivet, dels
af Riksdagen särskild! anvisade utöfver de 500,000 R:dr, vid hvilkas beviljande
Riksdagen fästat det vilkor, att, i den män fordringar för äldre undsättningslån
inflöte, borde dessa användas till godtgörande af hvad som utaf
sistnämnda summa disponerats.

Bil. N:o G b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

uu

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar............ . 1,193,456: —

Kort- och tidningsstämpelafgifter, observations- och

skatterätts- samt ekeskogsmedel................ 150,000: —

Bidrag af Manufaktur-diskontens vinstmedel...... 21,000: —

Äldre depositionsmedel.................. 1,200: —

Summa R:dr 1,365,656: —

Utgifter:

Från Riksgäldskontoret utgående årliga anslaget till

Eders Kongl. Maj:t....................... 300,000: —

Räntor och amortering å skulder............ 8,366,075: 37.

af hvilket belopp, enligt upplysningar som jag förskaffat mig,

och amorteringen, deruti inberäknad andra
afbetalning^! å 1867 års lån med 1,950,000
R:dr, till.................... 3,184,846: 67.

å Riksgäldskontor^ anvisade äldre anslag, hvilka beräknats
utfalla år 1871 ............. 162,730: _

Riksdags- och revisionskostnader............ 425,000: —

^tidningar, observationsprocenter in. fl. diverse utgifter 141,000: —

Summa R:dr 9,394,805: 37.
Om härtill lägges dels den statsfyllnadssumma, som,
enligt hvad ofvan omförmäles, kan ifrågakomma att från

Riksgäldskontoret utgå under år 1871, eller......... 2,813,800: _

dels den ökade ränteutgift, som kan uppstå, derest, på sätt
jag härnedan ämnar föreslå, en ytterligare upplåning för
fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under åren 1870
och 1871 skulle af Riksdagen beslutas, eller omkring ... 300,000: _

visar det sig, att kontorets utgifter för år 1871 kunna beräknas
till . . . . ........................ 12,508,605: 37.

och sålunda öfverskjuta kontorets här ofvan uppgillra inkomster
för samma år, Indika antagits till............ 1,365,656: _

Ed.............................R:dr 11,742,949: 37.

56 Bil, N:o 6 b till Kongl, Maj:ts Trop. N-.o 1 om Statsverket 1870.

Sedan jag sålunda redogjort, särskild! för Statsverkets, och särskild! för
Riksgäldskontor^ ställning för år 1871, anhåller jag, att, innan jag öfvergår
tiH frågan huru nödiga medel för bestridande af Riksgäldskontorets utgifter
för sistnämnda år lämpligast höra anskaffas, fa yttra mig angående kontorets
ställning för innevarande år.

Enligt hvad Fullmäktige uti ofvanberörda skrifvelse upplyst, uppgå
kontorets under år 1870 förväntade inkomster, inberäknad en vid årets början

antaglig kassabehållning till.................. 9,215,496: 87.

hvaremot utgifterna för samma år beräknats till...... . 12,425,196: 61.

eller till.............................. 3,209,699: 74.

utöfver inkomsterna.

Vid jemförelse emellan denna beräkning och den vid
slutet af senaste Riksdag uppgjorda, vid Stats-Utskottets
memorial N:o 99 fogade beräkning öfver kontorets inkomster
och utgifter intill utgången af år 1870, enligt hvilken vid

sistnämnda tidpunkt skulle förefinnas en brist af....... 2,568,419: 42.

visar sio* den skiljaktighet, att samma brist numera upptagits
till.-. 641,280: 32.

mera än Stats-Utskottet antagit. .

På sätt Fullmäktige tillkännagifvit förklaras denna skiljaktighet derigenom,

att, å ena sidan, Riksgäldskontorets utgifter ökats, dels genom kontorets
skyldighet att godtgöra Statskontoret för skillnaden mellan det åt Riksgäldskontoret
anvisade bidrag utaf 1867 års statsinkomster och de, enligt Rikshufvudboken
för samma år, uppkomna brister i inkomster jemte förslagsanslag,
med............................ 1,100,687. 21.

dels genom något skiljaktiga beräkningar af en del inkomstoch
utgiftsposter, äfvensom genom ökade räntebetalningar
till följd af de tillfälliga lån Riksgäldkontoret mast upptaga
för beredande åt Statskontoret af erforderlig kassaförstärkning,
med........................... . 40,820: 81.

eller 1,141,508: 02.

samt att, å andra sidan, kontorets inkomster ökats med ett belopp
af.............................. 500,227: 70.

hvarmed den förlidet år verkställda upplåning*öfverskjutit det belopp, som
Stats-Utskottet vid afgifvande af ofvanomförmälda memorial i detta afseende

beräkna!. . o

Till betäckande af den brist för ar 1870, som Fullmäktige, pa sätt
jag bär ofvan nämnt, antagit till........- -..... 3,209,699: 74.

Transport R:dr 3,209,699: 74.

57

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 3,209/599: 74.

finnes att tillgå den allmänna bevillning, som Riksdagen för

År 1870 sig åtagit med..................... 2,600,000: —

så att deri andel af förenämnda brist, för hvars fyllande åtgärd
af Riksdagen nu måste vidtagas, inskränker sig till . 609,699: 74.

men härtill måste nu läggas de belopp, som, på sätt härofvan
omförmäles, Eders Kongl. Maj:t beslutat af Riksdagen
åska till utgående under år 1870 ............... 1,698,282: 37.

Derjemte och då jag, till undvikande af den rubbning
uti den af Riksdagen eu gång fastställda statsreglering,
som kan uppkomma genom Riksgäldskontorets skyldighet
att godtgöra Statskontoret uti Statsverkets inkomster
och i förslagsanslagen uppkomna brister enligt afslutad Rikshufvudbok,
ansett det vara önskvärd! att vid hvarje Riksdag,
så vidt sådant är möjligt, kunna uppgifva förhållandet
uti detta afseende, för det år hvarför liqvid skall ega rum
innan ny Riksdag sammanträder, samt jag af en i detta
hänseende verkställd utredning för år 1 868 funnit, att bristerna
för samma år uppgå å förslagsanslagen till 1,345,000: —
och i de extra-ordinarie inkomsterna till . . 2,877,577: —

eller tillsamman 4,222,577: —
har jag trött mig här höra upptaga skillnaden
emellan detta belopp och det åt Riksgäldskontoret
anvisade bidrag af 1868 års
statsinkomster ................. 3,318,270: —

såsom en sannolik utgift för kontoret år

1870 med omkring....................... 900,000: —

så att hela den ännu obetänkt» bristen vid 1870 Års slut

visar sig uppgå till....................R:dr 3,207,982: 11.

Riksgäldskontorets behof för bestridande af dess utgifter intill 1871
års slut visar sig sålunda, utöfver redan anvisade medel, uppgå för år

1870 till....................■......... 3,207,982: 11.

och för är 1871 till....................... 11,142,949: 37.

eller tillsammans 14,350,931: 48.

8

Bill. Htt Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

ÖB

Bil. N:o 6 b till Konyl. Maj:ts Proj). N:o 1 om Statsverket 1870.

Till betäckande af denna summa anser jag, till eu början, att blankovinsten
för år 1869 bör anvisas; och antager jag, att densamma kan beräknas
till .........................Kali'' 1,500,000:

Vidare kan, på sätt och under vilkor, som Chefen
för tij öfö r s v ars-d ep a r te me n te t vid Femte llufvudtitelus
behandling omförmält, af reservationer ä anslaget på
samma Hufvudtitel till exercis af flottans bemanning
till Riksgäldskon ture t inbetalas ett belopp af...... „ 200,000: —

Med tillämpning af den hittills följda grundsats,
att hvad som erfordras till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader
bör genom upplåning anskaffas, skulle
eu sådan upplåning, derest Riksdagen bifaller Eders
Kong!. Maj ds förslag i förrberörda afseende, komma att
inskränkas till 5,600,000 U:dr; men dä bland Riksgäldskontorets
utgifter för ifrågavarande två år förekomma,
förutom amortering å den fonderade skulden
med 2,436,326: 67, äfven k a,pila laf be ta hd tiga r å 1867
års lull med icke mindre än 3,870,000 Rall’, dä vidare
do medel, hvilka varit afsedda att användas till betalning
af den del utaf sistnämnda iån, som förfaller vid
1870 års utgång, redan tagits eller också komma att
tagas i anspråk för betäckande af brister, uppkomna
till följd af 1867 och 1868 årens ogynnsamma förhållanden,
och då eu konvertering af donna summa uti
ett nytt län icke i ringaste mån okär Statens skuld,
utan endast af ser att något framskjuta betalningen af
samma skuld och derigenom möjligen bereda tillfälle
att framdeles ordna donna amortering på ett mindre
tryckande sätt än hittills, anser jag mig ega fullt skål
att tillstyrka Eders Kong). Maj:t att föreslå Riksdagen
att uti den upplåning, som nu katt ifrågakomma, jemväl
inberäkna förenämnde 3,870,000 Kult-, så att upplåningen
i si» helhet skulle komma att omfatta

9,''470,000 R:dr eller i rundt tal............. „ 9,500,000: —

och anhåller jag att angående sättet för donna upplåning
få yttra mig i sammanhang med. frågan om fortsättningen
åt Statens järnvägsbyggnader, hvarom särskild
Nådig Proposition, enligt Eders Kong). Maj:is beslut,
kommer att till Riksdagen aflåta?. _;__

Transport R:dr 11,200,000:

59

Bil. N:o 6 b till KongI, Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport IT dr 11,200,000: —

I)et tiar icke undfallit min uppmärksamhet,, att
eu ytterligare tillgång torde uppkomma, om, på sätt i
likartadt fall vid 1867 ars Riksdag beslöts och jag
anser lämplig!, den förhöjning i bräm vinstill verkningsafgiften
och deraf föranledda tullförhöjning å bränvin,
som Eders Kong!. Maj:t nu ämnar föreslå Riksdagen,
ko turné att tillämpas omedelbart efter det Riksdagens
beslut i ämnet blifvit fattad t; men dä Statens inkomst
al denna handtering redan för innevarande år är beräknad
så högt, som af omständigheterna medgifves,
anser jag försigtigheten bjuda att icke taga förenämnda
tillgång i beräkning.

Den summa, so in ytterligare för Riksgäldskontor
erfordras, måste sålunda, enligt min åsigt, genom allmän
bevillning fyllas; och hemställer jag i detta afseende, att
Eders Kong]. Maj:t villo föreslå Riksdagen att åtaga
sig dels för ar 18/1 enahanda allmänna bevillning, som

för år 1870, och hvilken kan beräknas till ett belopp af „ 2 600 000-___

dels till fyllande af återstoden................ *550,*98.1- 48

eu särskild tilläggsbevillning att utan sammanblandning
med den allmänna bevillnmgeii, på grund af inneva -rande års bevillningstaxering, utgå sålunda, att å eu
hvar, enligt 2.dra artikeln Bevillningsstadgan skattskyldigs
debetsedel utföres ett belopp motsvarande trettio
procent åt deri honom i debetsedeln påförda bevillning
citer 2alra artikeln, för att, på enahanda sätt som allmänna
bevillningen, vid de under år 1871 infallande
uppbördsstämmor uppbäras.

Summa R:dr 14,350,931: 48.

Efter inhemtaude häraf behagade Hans Maj:t Konungen^
uppå tillstyrkande af Ståts-rådets samtliga "ledamöter,
i under gilla hvad föredragande Departementschefen sålunda,
i fråga om Riksgäldskontorets ställning så väl 1871
som 18/ 0, yttrat och hemställt samt förklara Sig vilja uti
aflåtande särskild nådig Proposition föreslå Riksdagen omför
mälda förhöjningar dels af bränvinsfillverkningsafgifien
och dels af tullen å bränvin och sprit, hvarefter Hans

60

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Maj:t, likaledes enligt Stats-rådets hemställan, uppdrog åt
Chefen för Finans-departementet att, sedan lian erhållit
protokollsutdrag angående hvad på de öfriga Departementernas
föredragning blifvit i afseende å Statsregleringen besluta
dt, uppsätta och till justering inför Kongl. Näjd i Statsrådet
anmäla förslag till nådig Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof, grundad på Kongl. Maj:ts nu
i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo
Osdan Backman.

Bih. N:o 6 c till Kongl Maj:ts Prop. N:o t om Statsverket 1870

Öl

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 14 Januari 1870.

När varande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
Wachtnie/ster. samt
Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Tkulstrupj

Carlson,

ron Ehrenheim,

Berg och
Adlercretdz.

Föredragande Departements - c h efen uppläste härefter till justering ett i
följd af Kongl. Maj ds nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj ds den 7 innevarande månad fattade beslut, herde till Riksdagen
aflåtas;

Och täcktes Hans Maj b Konungen, enligt Stats-rådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och
befalla, att, i enlighet dermed, omforma Ida, nådiga Proposition
skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Mildling Lundgi en.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irendén, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet på Stockholms Slott den 7 Januari
1870.

När varand e:

Hans Excellens Justitie-Statsininistern Herr Friherre De Geee,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve
Wachtmeister,

Stats-Råden Friherre af Ugglas.

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,
von Ehrenheim,

Berg och
Adlercreutz.

Stats-Rådet Abelin anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomraa.

Departements-Chefen Stats-Rådgt Carlson föredrog vidare följande
ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så väl ordinarie
son?, extra stat och dels nedan omförmäld a anslag att uppföras under Nionde
Hufvudtiteln; och yttrade Departements-Chefen dervid i underdånighet:

l:o.

Hos Eders I^ongl. Maj:t har Kyrkoherden i Skagershults pastorat i Ersättning un
Örebro Län G. Akerstein i underdånighet anmält, att, ehuru kyrkoher- st%ZiZu?pl
darne i nämnda pastorat genom Drottning Christinas Bref den 10 April ''toZrouZ7e.ad
1647 fatt sig tillagd all Kronans tionde derstädes, hvilken ock specifikt

1

2

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

upptagits i den för tretio år gällande nådiga Stadfästelseresolutionen den
30 Maj 1S57 angående presträttigheterna i Skagershults församling, Kyrkoherden
Åkcrstein likväl för åren 1863 till och med 1866 gått miste om
den kronotionde, som bort honom tillfalla från de under Svartå bruk
lydande hemmanen Westanbäck och Grytforss, af den anledning att hd ers
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium genom utslag den 12 November
1860 angående skattläggning af Svartå bruks rekognitionsskogar,
af hvilka nämnda hemman bildats, förklarat kronotionden af desamma
böra till Eders Kongl. Maj:t och Kronan årligen utgöras, oafsedt i doenna
kronotionde äfven ingick den af torpen Gårdsjötorp och Södra Asen,
hvilka utgöra stammen till hemmanet Grytforss, med tillsammans 20 kappar
spannmål, två tredjedelar råg och en tredjedel korn, som uttryckligen
ijpptages i ofvannämnda Stadfästelseresolution; och har Kyrkoherden
Akerstein derföre i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
i nåder förordna, dels att han må ega utbekomma lösen efter medelmarkegångspris
för berörda fyra år för de 11 kubikfot 8,14 kannor kronotiondespanmål,
som vore hemmanen Westanbäck och Grytforss åsatt,
dels att pastor i Skagershult allt framgent, så länge dessa hemman ansågos
tillhöra samma socken, Unge åtnjuta kronotionden derifrån, samt
att, ifall hemmanen framdeles skulle komma att tillhöra ann ap socken,
åtminstone ofvanberörde 20 kappar kronotionde från Södra Asen och
Gårdsjötorp måtte komma honom till godo.

Öfver donna underdåniga ansökning har Eders Kongl. Maj:t genom
nådig remiss den 12 Februari 1867 anbefallt Kammarkollegium och
Statskontoret att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt
utlåtande; och har, uti infordrad förklaring, disponenten af Svartå
bruk, Kammarherren Friherre C. G. Leijonhjelm underdånigst yttrat, att,
då så val han som Nysunds församling väckt fråga derom, att hemmanen
Westanbäck och Grytforss rätteligen borde tillhöra Nysunds socken, vore
sökandens rätt till kronotionde af berörda hemman beroende på ^utgången
af donna fråga, samt att, beträffande kronotionden af Södra Asen och
Gårdsjötorp, så och enär donna tionde inbegripits under tionden af Grytforss
hemman, hvilken hel och hållen blifvit af Svartå bruksegare till
Kronan erlagd, kunde bruksegarne icke med utgörande af särskild kronotionde
deraf till pastor i Skagershult betungas. I förra delen af detta
yttrande hafva Kronofogden och Häradsskrifvaren i orten instämt, men
ansett kronotionden af Södra Åsen och Gårdsjötorp icke hafva bort upphöra
att erläggas i och med kronotiondes åsättande å ny hemmanet Grytforss,
utan fortfarande höra utgå till Kyrkoherden i Skagershult; hvaremot
Domkapitlet i Strengnäs funnit bemälde Kyrkoherde på grund af
1647 års Kongl. Bref höra förblifva i oqvald besittning af kronotionden

3

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af de ifrågavarande båda hemmanen så länge de tillhörde Skagershults
socken; hvilken rätt åter Eders Kongl. Maj:ts Befh:de i Länet ansett
honom hafva förverkat derigenom att han icke öfverklagat Kammarkollegii
ofvanberörda utslag angående samma kronotiondes utgörande
till kronan.

Jemte förmälan, hurusom i ofvan antydda tvist emellan Nysunds
och Skagershults socknar, till hvilkendera af dessa socknar de å Svärta
bruks rekognitionsskogar nyskattlagda hemmanen Grytforss, Westanbäck
och Gårdsjöhult rätteligen hörde, Kammar-kollegium den 19 Maj sistlidet
år afgifvit underdånigt utlåtande och deruti, på anförda skal, ansett
de båda sistnämnda hemmanen höra räknas till Nysunds socken,
men hemmanet Grytforss, som med tillägg af skog bildats af torplägenheterna
Grytforss, Södra Åsen och Gårdsjötorp, hvilka alltid i jordeboken
upptagits, likasom deras åboer skattskrifvits i Skagershults socken,
fortfarande höra samma socken tillhöra, hafva Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti afgifvet utlåtande den
24 nästlidne September underdånigst anfört, att, om äfven alla de ifrågavarande
skogshemmanen skulle hänföras till Skagershults socken, deraf
ingalunda följde, att den å dem nytillkomna kronotionde vore inbegripen
under den förläning till kyrkoherden derstädes af »all den tionde»spannmål,
som utaf de torp och hemman, hvilka till berörda kapell blifva
lagda, kan falla, och Oss och kronan tillhörig är», hvilken genom Kongl.
Brefvet den 10 April 1647 skott och sedermera genom Kongl. Brefven
den 9 Juni 1789 och den 4 Februari 1809 bekräftats, hvarföre den nu
hade egenskapen af ständigt vederlag. Genom Kongl. Brefvet den 20
Juni 1805 vore nämligen förklarad!, och sedermera alltid tillämpad!, att
i de socknar, hvarifrån kronotionde!! blifvit ecclesiastikstaten på vinst
och förlust anslagen, de sedan 1723 års stat tillkomna nya hemman och
särskild! skattlagda lägenheter icke, hvad kronotionde!! anginge, kunde
inbegripas under 4:de § af Presterskapets privilegier den 16 Oktober
1723, utan borde kronotionde!! deraf Kongl. Maj:t och kronan tillfalla.
Inom Skagershults socken utgjorde gamla kronotiondebeloppet enligt
1728 års tiondesättningslängd, efter afdrag af kappemålet eller vederlagsrågarna
2 kappar på tunnan, den summa af 26 tunnor 28 kappar,
som Kongl. Stadfästelseresolutionen den 30 Maj 1857 specifikt oupptager
och hvari torpet Gårdsjötorp ingår med 8 kappar och Södra Åsen med
12 kappar spannmål; och endast till åtnjutande af dessa 20 kappar spaning
vore alltså kyrkoherden i Skagershults socken af Svartå bruks rekognitionsskogar
fortfarande berättigad. Men nu både dessa två torp
med alla sina egor ingått i den skattläggning af hemmanet % mantal
N:o 1 Grytforss, som genom Kammarkollegii utslag den 12 November

4

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1860 blifvit fastställd och hvarvid kronotionde!! af detta hemman, i följd
af bristande uppgift och undersökning derom att kronotionde!! af torpen
redan utgjorde 20 kappar och var kyrkoherden i Skagershults socken
anslagen, upptogs till blott 15 Vs kappar eller 3 kubikfot 0,33 kannor
spån in ål samt förklarades böra, på sätt författningarna förmå, till Kongl.
Maj:t och Kronan årligen utgöras. Af nämnde brist i uppgift och undersökning
vore ock att förklara, att Kammarkollegium icke på samma
gång förordnat om upphörande af den torpen förut åsätta kronotionde;
men enär dubbel kronotionde af ett och samma hemman icke kunde
erläggas, hade Kammarkollegium uti skrifvelse den 19 Maj sistlidet år
till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordnat om afskrifning
i jordeboken och räkenskaperna af berörda 20 kappar kronotiondespanmål.
Emellertid vore kyrkoherde!! i Skagershults socken ostridigt
till ersättning för dessa 20 kappar kronotionde berättigad; och
som detta spanmålsbelopp ursprungligen bort utgå af tiondegifvare, och
kyrkoherden i Skagershult, först sedan afskrifning deraf formligen egt
rum och ersättning derför beviljats, behöft vånda sig till Statsverket
om samma ersättnings utbekommande, kunde Kammarkollegium och
Statskontoret icke anse Kongl. Kungörelsen den 8 September 1824
angående praescriptionstid för fordringar hos Statsverket här ega tillämpning,
utan borde Statsverket från den tid bemälde kyrkoherde af
ifrågavarande kronotiondespanmål varit i mistning derför meddela honom
ersättning; hvarföre kollegierna i underdånighet hemställde, att för 20
kappar eller 3 kubikfot 9 kannor kronotionde-spanmål, två tredjedelar
råg och eu tredjedel korn, godtgörelse efter tioårigt medelmarkegångspris
för Nerike måtte åt kyrkoherde!! i Skagershults socken i nåder anvisas
att utgå från Örebro läns landtränteri för åren 1863 till och med
1870 af åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar, samt att för tiden
derefter samma belopp måtte genom nådig proposition till nästa riksdag
äskas till uppförande för ifrågavarande ändamål å nämnda hufvudtitels
anslag för kleresistaten.

1 öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret
hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att nådig proposition måtte
af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen afiåtas om beviljande åt kyrkoherde!!
i Skagershults pastorat af ett ersättningsanslag af 3 kubikfot 9 kannor
oindelt spanmål, att uppföras under anslaget till Kleresistaten och
från och med 1871 utgå.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

2:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 6 Augusti 1859 Anslag tm
förordnat, att Wåmhus kapellag i Mora pastorat af Störa Kopparbergs
Bin, efter dåvarande Kyrkoherdens och] pastoratets öfriga ecclesiastika1 Mora kontrakL
tjensteman afgång, skulle skiljas från moderförsamlingen och utgöra ett
särskildt pastorat, har Domkapitlet i Vesterås uti underdånig skrifvelse
den 21 sistlidne Oktober anmält och dervid förordat en af Kontraktsprosten
i Mora kontrakt, Kyrkoherden C. B. Godée i underdånighet
gjord ansökning att bekomma prostetunnna för Varuhus församling,
hvilken deri 1 Maj nästlidet år blifvit afskild från moderförsamlingen
och numera utgör ett eget gäll.

I likhet med hvad Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium
och Statskontor uti häröfver infordradt utlåtande tillstyrkt, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig Proposition om anvisande af en prostetunna för Varuhus församling
med 6 kubikfot 3 kannor oindelt spån mål, bestående af blandsäd,
hälften korn och hälften ludra, uti hvilka sädesslag prostetunnan för
Mera pastorat i räkenskaperna upptages, att från och med år 1871 till
vederbörande Kontraktsprost utgå.

3:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t bär Kanslers-embetet för universitetet i Anslag un
Upsala uti underdånigt memorial den 18 sistlidne November anmält ochÄffiK
förordat eu af Consistorium Academicum Majus derstädes gjord fram- ffZtTJ.
ställning om behofvet af ett ärligt belopp af Femhundra Riksdaler till
fyllnad eller tillökning i det nu med 1,000 Rdr utgående årsanslaget till
materiel för den fysiologiska institutionen vid nämnda universitet. Dervid
har blifvit anfördt, att sistberörda belopp visat sig vara otillräckligt
i förhållande till det arbete, som eljest kunde och borde åstadkommas
inom nämnda institution, som, tillkommen helt och hållet genom eu
enskild mans frikostighet utan statsverkets betungande, vore egnad att
genom sin verksamhet utöfva ett stort och väsendligt inflytande på deri
vetenskapliga bildningen, ett mål, hvilket med nuvarande inskränkta tillgångar
. skulle i hög grad förfelas. Den nu ifrågasätta, jemförelsevis
obetydliga tillökningens belopp har, enligt hvad jemväl Kansiers-embetets
underdåniga memorial upplyser, beräknats med ledning af erfarenheten

6

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

i afseende å kostnaderna under de två år institutionen varit inrymd i
den nya lokalen, under hvilken tid arbetet derstädes kunnat i dess utvidgade
omfattning fortgå endast genom serskilda bidrag af rent tillfällig
beskaffenhet; och är för jemförelses skull erinradt, att den nya
likartade institutionen i Köpenhamn för samma ändamål åtnjuter ett
ärligt anslag af 2,060 Rdr.

l)å jag icke kan annat än medgifva befogenheten af denna framställning,
hvarmed i öfrig!, åsyftas en mindre betydande utgift, för statsverket,
, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till Ett tusen femhundra Riksdaler förhöja det nu
till 1000 Rdr bestämda årsäll slaget för materielen vid den fysiologiska
institutionen i Upsala.

4;o.

Förnöjdt anslag Kaiislers-embetet för Lunds universitet bär uti underdånigt memorial
wLvhi,iaLmis deri 30 nästlidne November hos Eders Kongl. Maj: t anmält behof vet af
Uansiagm deT åtskilliga dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som af (konsistorium
Academicum derstädes ansetts erforderliga för ett tidsenligt upprättdes
ro. ro. hållande af undervisningen och vården af universitetets inrättningar.

I främsta rummet har Kanslers-embetet, likasom (konsistorium, omförmält
årsanslaget för universitetets s. k. Byggnadsfond, hvilket nu
utgår med 2000 Rdr, och hvari eu tillökning af lika stort belopp årligen
ansetts nödig.

Behofvet af ökadt anslag för denna fond härflyter dels deraf, att
sedan den tidpunkt, då utgifts- och inkomst-stat för Lunds universitet
senast fastställdes, flera störa och dyrbara. byggnader, såsom för de
astronomiska, kemiska och botaniska institutionerna, tillkommit, i följd
hvaraf underhållet och vården af dessa jemte de andra äldre byggnaderna
medföra större utgifter, än som kunna bestridas af det nu
varande anslaget, dels ock väsendtligen deraf, att genom indragningen af
de universitetet från äldre tider tillslagna prebendepastorat, af hvilka
vid inträffade ledigheter inkomsterna, för så vidt de icke tillkomma
vederbörande sterbhus, enligt gällande föreskrifter tillfalla Byggnads
fonden, dennas förut påräkneliga inkomster nu mera minskats och ytterligare
komma att minskas. Enär Byggnadsfondens utgifter under de
senast förflutna tio åren uppgått i medeltal till mera än 3,500 Rdr,
har (konsistorium Academicum, med afseende jemväl å de nyssnämnda

7

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

anledningarne till utgifternas tillväxt, ansett minst 4,000 Rdr utgöra det
årsanslag, hvaraf fonden hade behof.

Vidare har Kanslers-embetet, i likhet med (konsistorium Majus, i
underdånighet anmält behofvet af understöd för den vid universitetet
nybildade geologiska institutionen. Denna inrättning, för hvilken intet
årsanslag hittills varit anvisadt, har derföre fatt åtnöjas med de tillfälliga
inkomster, som tid efter annan, ehuru ganska sparsamt, kunnat
densamma tilldelas från universitetets reservfond; hvarföre ock de till
denna institution hörande samlingarne icke kunnat fullständigt ordnas.
Då desamma emedlertid, för att kunna blifva fullt gagneligt måste val
ordnas, uppställas och vårdas samt alltjemt kompletteras, har Consistorium
Academicum ansett sig ega fullgiltiga skål att föreslå ett årsanslag
för ifrågavarande institution af 1,000 Rdr. Såsom skål för donna framställning
har i öfrigt blifvit anfördt, dels att samlingar för studiernas
bedrifvande och för undervisningen vore icke mindre nödvändiga för
geologien än för naturvetenskapens öfriga grenar, dels att geologien
jemte sin rent vetenskapliga uppgift att undersöka jordens fasta och
lösa lagers sammansättning, beskaffenhet och uppkomst samt, i sammanhang
härmed, att utreda det organiska lifvets historia under olika perioder,
äfven har en praktisk betydelse för jordbruket, bergshandteringen,
produktion af råämnen och åtskilliga andra näringar, samt att
ingenstädes i Skandinavien ett bättre tillfälle linnés att vinna en fullständig
kännedom om jordens utveckling eller att gifva eu geologisk
undervisning i naturen, än i Skåne. Ehuru fattigt på malmer, är detta
landskap så mycket rikare på värdefulla mineralier, berg- och jordarter
(t. ex. stenkol, alunskiffer, kalk, krita, leror och mergla!'', material till
qvarn- och byggnadsstenar in. in.), hvilkas noggranna undersökning och
samlande samt ordnande i stuffer i ett museum skulle, utom sin allmänt
vetenskapliga nytta och fördel för studiet, medföra icke obetydande
ekonomiska fördelar, hvarom ock exempelvis de från Lunds universitet
ledda undersökningar vittna, Indika nu i ekonomisk-geologisk riktning
fortgå i Skåne och redan lenmat så lofvande resultater, att nya industriella
företag på grund deraf äro i fråga.

De geologiska samlingarne i Lund utgjordes ursprungligen af gåfvor
från professorerna i förra och början af detta seklet, K. Stoikus och
A. J. Retzius, hvartill sedan, utom en mindre del, förvärfvad genom
köp, kommit talrika gåfvor af nuvarande föreståndaren samt flere af hans
lärjungar, äfvensom af några andra för saken nitälskande personel''. Det
är i synnerhet genom det senaste decenniets tillökningar dessa samlingar
uppnått det vetenskapliga och praktiska värde de nu besitta, men de

8

Bil N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

kunna det oaktadt, i saknad af lämplig lokal och utan nödiga medel för
tillvext, administration och expenser, snarare kallas göda material!er till
ett museum, än ett verkligt museum. Icke dess mindre innehålla dessa
samlingar redan nu t. ex. endast af skandinaviska bergartci flan Haa
paranda till Ystad omkring 2,000 stofter. Ett icke ringa antal studerande
hafva redan begagnat samlingarne, men detta antal skall säkerligen
icke obetydligt förökas, så snart medel erhållits för deras tidsenliga
utveckling och planmessiga anordning.

Enligt planen för Lunds geologiska museum skulle detsamma innefatta:
1. En lithologisk samling, innefattande de för geologien vigtigaste
mineralier samt en bergartssamling i två serier: en allmän, systematiskt
ordnad och eu skandinavisk, geografiskt ordnad; 2. En paleontologisk samling,
bestående af fossila djur och vexter, systematiskt sammanställda,
utan afseende på de geologiska formationer, i hvilka de förekomma.
Z. En geognostisk samling, belysande bergbyggnadslärans hufvudmomenter
samt formationernas historia med dertill hörande prof på bergarter och
de för hvarje formation mest karakteristiska försteningar, och 4. En
praktiskt-geologisk samling, innehållande sådana berg- och jord-arter, malmer
och mineralier, som äro af vigt att känna för jordbrukaren, bergsmannen
och fabrikanten.

Under flera år hade arbetet vid detta begynnande museum mast
inskränka sig hufvudsakligen till samlande, bestämmande och magasinerande.
I följd deraf vore behofvet af uppsättningsmateriel under de första
åren större än under de följande. Hälften af den begärda summan
skulle under dessa första år tagas i anspråk för samlingarnes uppställande
och förvarande (inköp af skåp, glasbyråer, bord, pappaskar,
glasskifvor, klossar in. in.). Sedermera kunde utgifterna å denna post
minskas och derigenom tillgång vinnas för inköp af hvad för ett geologiskt
laboratorium erfordras (omkring 750 Rdr), samt af ett ändamålsenligt
nivelleringsinstrument (omkring 400 Rdr) in. in. För uppsättningsmateriel
beräknades alltså 500 Rdr, för samlingarnes ökande 200 Rdr,
till fraktkostnader för inköpta, skänkta eller under resor insamlade geologiska
föremål 150 Rdr, för ljus, eldning och städning samt arbetsbiträde
150 Rdr, eller tillsammans 1,000 Rdr Rmt.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, får jag,
då af de gjorda framställningarne de som röra anslag till byggnadsfonden
och den geologiska institutionen företrädesvis synas höra vinna afseende, i
underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen
att förhöja årsanslaget till Byggnadsfonden för Lunds universitet

med ett

9

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

med ett belopp af 2,000 Rdr, samt bevilja ett årligt anslag för den geologiska
institutionen till belopp af 1,000 Rdr.

5:o.

Uti underdånigt memorial deri 14 nästlidne December har Kanslers- Ersättning un
embetet för Lunds universitet anmält, att genom Professoren C. G.

Brunn den 12 nästförutgångne November inträffade död Stäfvie ochZLackalänga
församlingars pastorat, hvilket såsom prebende tillhörde den
af Bni ni us i lifstiden innehafda professorslön, blifvit ledigt att, i enlighet
med föreskrifter! i den för Lunds universitet deri 4 Oktober 1861 ,"‘mUl''asU‘raL
fastställda utgiftsstat, från universitetet indragas, sedan tiden för nådårsförmånen
gatt till ända; och har Kanslers-embetet, i fråga om ersättning
för de universitetet sålunda frångående, i afföningsstaten beräknade
medel, upplyst: att nämnda pastorat linnés i staten beräknadt såsom
medförande åt innehafvare!! en årlig inkomst af 5,200 Rdr, hvartill
komme spanmål från löningsfonden till ett värde af 300 Rdr, hvarföre
den ifrågavarande professorslönen i sin helhet är i staten utförd till

5,500 Rdr; att till samma belopp jemväl var beräknad den lön, hvilken
på sin tid innehafvare!! af det numera indragna Hardeberga och Sandby
prebendepastorat åtnjöt, nemligen 3,046 Rdr från pastoratet och 2,454
Rdr från löningsfonden; att vid indragning af sistnämnda prebendepastorat
Eders Kongl. Maj:t täcktes den 13 Februari 1863 till Riksdagen
aflåta proposition derom, att ett ersättningsbelopp af 2,046 Rdr
årligen måtte beviljas, för att jemte det bidrag, som från löningsfonden
utgått till innehafvare!! af Hardeberga och Sandby prebendepastorat,
bringa ifrågavarande lön till samma värde som de öfriga äldre professorslönerna
inom filosofiska fakulteten, eller 4,500 Rdr, hvilken nådiga framställning
ock af Riksdagen bifölls, samt att, med tillämpning af samma
grunder på nu ifrågakomma löneförhållanden, 4,200 Rdr skulle utgöra
det belopp, som vid indragning af Stäfvie och Lackalänga församlingars
prebendepastorat blefve erforderligt, för att, med tillägg af de 300 Rdr,
hvilka nu från löningsfonden såsom bidrag till lönen utgå, bringa donna
till samma belopp som de öfriga äldre professorslönerna.

Med afseende å hvad sålunda är vordet upplyst, tillstyrker jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, såsom
ersättning till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst
densamma genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och
Lackalänga församlingars ledigvordna prebendepastorat får vidkännas,

2

10

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ett anslag af 4,200 Rdr årligen måtte anvisas att å universitetets stat
uppföras samt utgå när berörda pastorat blifvit universitetet frånskildt,
i hvilket afseende jag torde få erinra, att, då det Professoren Brunii enka
tillkommande nådår tilländagå!- med den 30 April 1871, för sistnämnda
år erfordras utbetalning af det ifrågavarande anslaget endast till så stor
del, som belöper på åtta månader, eller 2,800 Rdr.

6:o.

Andag för den Uti underdånigt memorial den 24 sistlidne November har Kanslers«SSa‘l
embete! för Upsala universitet hos Eders Kongl. Maj:t anmält och derstiKar°oiZk^
vid förorda! eu af Lärarekollegium vid Karolinska medico-kirurgiska
institutet gjord framställning om behofvet af årlig! anslag till bestridande
af omkostnader vid de arbeten, som utföras inom den med institutet
förenade pathologiskt-anatomiska institutionen. Till stöd för
donna framställning har blifvit anfördt, att, då genom den för ifrågavarande
institutions behof uppförda nya byggnad möjlighet blifvit beredd
att på ett tidsenligt och omfattande sätt ordna arbetena inom den
pathologiska anatomiens område, men donna utvidgade verksamhet åter
måste leda till ökad förbrukning af materialier af alla slag, såsom:
sprit, gas och andra chemikalier, optiska och kemiska apparater och
instrumenter, försöksdjur in. m., äfvensom till ökade kostnader för
planscher och ritningar, syfte! med sjelfva institutionen skulle betydligen
förfelas, om medlen för verksamheten derinom blefve alltför
mycket inskränkta. Med ledning af de föregående årens erfarenhet har
Lärarekollegium beräkna! minst 1000 Rdr i nämnda afseende erfordras
och derföre hemställt, att ett årlig! anslag till detta belopp måtte för
ändamålet beredas.

Med hänseende till hvad härutinnan blifvit anfördt, anser jag mig
höra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att bevilja ett anslag af Ett tusen Riksdaler årligen för den
pathologiskt-anato miska institutionen vid detta läroverk.

7:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t in gifven skrift har Kollegan vid
“^elementarläroverket i Arboga L. Th. Sundeil, med anmälan att Stadstil‘amrJid
j«--e"fullmäktige i nämnde stad genom beslut den 20 Maj 1868 vägra! att

varande elementarläroverk
aflöning.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 11

till honom utbetala ett belopp af 100 Rdr, som enligt den för läroverket
upprättade stat borde såsom bidrag till kollegalönen från stadskassa
utgå, i underdånighet anhållit att för år 1868 och framgent af statsverket
erhålla nämnda belopp.

Uti häröfver infordradt och den 22 Januari 1869 afgifvet utlåtande
har Statskontoret i underdånighet anfört:

att i aflöningen för förre pedagogen i Arboga inginge följande inom
kolumn specificerade belopp, nemligen:

donationsmedel.................................................................................... Rdr 150: —

af staden............................................................................................ » 100: —

af kyrkokassa!!....................................................... » 3: —

eller tillsammans Rdr 253: —

att då Arboga pedagogi år 1861 förändrades till treklassigt elementarläroverk
uppfördes, i likhet med hvad i andra dylika fall egt rum,
rektorsbefattningen såsom varande eu ny tjenst med kontant lön af

2,500 Rdr, hvaremot nyssberörda lönebidrag, 253 Rdr, inlades i första
kollegans lön, för hvilken således af statsmedel endast uppfördes
747 Rdr;

att läroverkets rektor uti infordradt yttrande meddelat, bland annat,
att, beträffande grunden för ifrågavarande af stadskassa^ hittills utgående
lönebidrag, någon annan upplysning icke kunnat vinnas, än att
uti en i Arboga städs Kamererarekontor befintlig afskrift utaf en den
15 September 1819 af Kongl. Maj:t fastställd och med vissa förändringar
fortfarande tillämpad aflöningsstat för stadens magistrat samt öfrige
tjensteman och betjente upptages:

Rector schola, lön........................................................ 33 Rdr 16 sk. banko,

hushyra ............................................... 33 » 16 »___»

eller tillhopa 66 Rdr 32 sk. banko,

hvilket belopp dock, enligt hvad stadens räkenskaper utvisade, utgått
redan långt före år 1819;

Och då staden Arboga icke torde kunna förpligta^ att fortfarande
utgifva ifrågavarande lönebidrag samt Riksdagen i flera likartade fall
medgifvit anslag af statsmedel till lönefyllnad åt lärare, hvilka tillförene
af städs- eller kyrkokassa åtnjutit någon del af sin aflöning, har Statskontoret
i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens
stat af omförmälda belopp.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders
Kongl. Maj:t måtte, på sätt Statskontoret hemställt och i enlighet med

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Ersättning för
ett från Norrköpings
kyrkokassa
hittills utgående
bidrag
till aflöning åt
lärare vid
elementarläroverket
derstädes.

hvad tillförene i derå dylika fall skett, hos Riksdagen gorå nådig framställning
om uppförande å elementarläroverkens stat af ett belopp, motsvarande
ofvannämnda från Arboga stad hittills utgående bidrag till
förste kollegans atiöning, eller 100 Rdr.

8:o.

Med skrifvelse den 23 December 1868 har Domkapitlet i Linköping
till Eders Kongl. Maj:t insändt och till nådigt bifall förordat en af
Rektorn vid Norrköpings elementarläroverk H. Aspling gjord underdånig
framställning om ersättning af statsmedel för ett förut från Norrköpings
kyrkokassa till två lärare vid nämnda läroverk utgående belopp af 133
Rdr 34 öre årligen såsom ersättning för uppbörd soeknegång, hvithet
belopp, enligt Norrköpings stadsförsamlings beslut, från och med år 1869
icke vidare vore att påräkna.

Öfver denna framställning hördt, har Statskontoret i underdånig
skrifvelse den 20 Januari 1869 åberopat ett förut i ämnet afgifvet utlåtande,
hvaruti anförts, att genom särskild, den 7 April 1756 i nåder
fastställd, öfverenskommelse Norrköpings stad visserligen tillförsäkrat
det dåvarande läroverkets två kolleger att, i stället för den så kallade
socknegången, årligen få af staden uppbära hvardera 600 daler kopparmynt,
hvilken afgift sedermera med 133 Rdr 16 sk. riksgäld utgått af
stadskassa.!! och blifvit, enligt sockenstämmobeslut den 6 December 1867,
på kyrkans stat Överflyttad; men att, enär jemlikt nådiga brefvet den
24 Januari 1835 den under namn af djeknepenningar utgående socknegångsafgiften
skulle från och med nämnda år upphöra, något skål icke
syntes förefinnas, hvarför det ifrågavarande beloppet, som vore i Östergötlands
läns stat, med 66 Rdr 67 öre på hvardera, fördela dt på två
adjunktslöner vid Norrköpings högre elementarläroverk, skulle vidare af
Norrköpings kommun utgöras; Och har Statskontoret på grund häraf i
underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta
nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af
ett nämnda lönebidrag motsvarande belopp, Ett hundrat.retiotre Riksdaler
34 öre.

Till donna Statskontorets hemställan får jag i underdånighet tillstyrka
nådigt bifall.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

13

9:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 29 Juni 1866 gifvit Direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk tillkänna, att ett ärligt anslag
för inrättandet af ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstadpn blifvit af
Rikets Ständer beviljadt, och tillika anbefallt Direktionen att inkomma
med underdånigt yttrande, huruvida hinder mötte för den nya femklassiga
skolans förening med gymnasium till ett i öfverensstämmelse
med skolstadgans föreskrifter fullständigt elementarläroverk, samt Direktionen
med anledning häraf till Stockholms stadsfullmäktige öfverlemna!,
ett förslag, enligt hvilket det nuvarande gymnasiihuset skulle
kunna göras tillräckligt för provisoriskt inrymmande af ett fullständigt
högre elementarläroverk, så och efter det Direktionen i skrifvelse till
stadsfullmäktige den 8 November 1867 förmält att, i anseende till det
under sednare tider alltmera ökade antalet lärjungar vid Stockholms
gymnasium, Direktionen funnit behofvet oundgängligen påkalla inrättandet
af ännu en, det nuvarande gymnasium motsvarande högre läroverksafdelning,
hvarföre Direktionen, innan vidare åtgärder för ändamålet
vidtoges, begärde stadsfullmäktiges yttrande, huruvida de vore
villige att anskaffa erforderlig lokal för det afsedda läroverket; hafva
stadsfullmäktige, som ansett de af Direktionen väckta frågor icke kunna
på ett tillfredsställande sätt afgöras utan i sammanhang med frågan i
hela dess vidd rörande ordnandet af elementarläroverken i hufvudstaden,
för sin del tagit donna fråga i öfvervägande och, efter att genom
särskilt utsedde komiterade hafva låtit utreda, hvilka åtgärder i berörda
afseende vore af behofvet påkallade, uti en af Öfverståthållareembetet
insänd underdånig skrifvelse af den 1 December 1868 anhållit,
det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder fastställa en för ordnande
af elementarläroverken i hufvud staden, med afseende å den närmaste
framtidens behof, uppgjord plan. Donna plan har äfven af Direktionen
öfver Stockholms städs undervisningsverk i dess underdåniga utlåtande
af den 9 sistlidne April blifvit till dess liufvudsakliga delar tillstyrkt.
Den afser

att upprätta ett på båda bildning slinierna fullständigt läroverk å Norrmalm,

att jemväl inrätta ett på båda bildning slinierna fullständigt läroverk i
stadens södra del,

att inrätta det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan
blifvit af Rikets Ständer anvisade, å Ladugårdslandet, samt

Användande
af n. v. anslag
för Stockholms
tvåklassiga.
elementarläroverk,
m. m.

14

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

att bibehålla Jakobs och Katarina nuvarande femklassiga läroverk
såsom sådana i sina närvarande lokaler.

De i hufvudstaden befintliga fyra tvåklassiga läroverk, nemligen
Nikolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets, hafva såväl
af stadsfullmäktige som af Direktionen ansetts kunna för framtiden umbäras.
Dessa skolor, hvilka i deras närvarande form vore afsedda att
afleda det växande tilloppet till de femklassiga läroverkens två lägsta
klasser, både nemligen visat sig endast i ringa man motsvara donna
bestämmelse, hvilket framginge af det ringa antal lärjungar, af hvilka
de besöktes, och hvithet antal år 1868 uppgått till högst 27 inom en
af dem. Också har i afseende på dessa skolor, uppå derom af stadens
Undervisnings-direktion gjord framställning, blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet,
att i den mån de'' ordinarie lär ar ne vid desamma afgå undervisningen
skall tills vidare endast genom tillförordnade lärare uppehållas.

Stadsfullmäktige och jemväl Direktionen hafva nu i sammanhang
med sina förut omförmälda framställningar hemställt, att dessa fyra
tvåklassiga skolor skulle indragas och de medel, som derigenom blefve
att tillgå, användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket
på Södermalm. För samma ändamål borde, enligt stadsfullmäktiges
tanke, vidare användas rektorslönerna vid de båda, förut fristående
femklassiga läroverk, som numera skulle komma att endast bilda
underklasser i fullständiga läroverk, och hvilka femklassiga läroverk,
enligt stadsfullmäktiges förslag, skulle blifva Clara och Maria skolor.

Den beräkning stadsfullmäktige uppställt af tillgångar och behof
för upprättandet af ett nytt fullständigt läroverk är följande:

Tillgångar.

Nuvarande lärarelöner efter lägsta

lönegraden:

Lektorslönen vid Clara ......... 3,500

Lektorslönen vid Maria........ 3,500

7 Colleger vid Maria.............. 7,000

4 Lektorer vid de tvåklassiga

läroverken ............................. 8,000

4 Kolleger vid d:o ............... 4,000

Summa Ldr 26,000

Behof.

Löner vid det södra fullständiga
läroverket efter lägsta lönegra -

den :

Lektor .................................... 4,000

7 Lektorer............................. 14,000

7 Adjunkter ............................. 7,000

Summa Ldr 25,000

således lemnande 1,000 Ldr öfverskott, som erfordrades för höjande
af lärarnes i gymnastik, teckning och sång löner, när desse lärare
skola öfvertaga undervisningen vid det fullständiga läroverket.

15

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

Kommunen, å sin sida, skulle deremot åtaga sig uppförande af lärohus
för de två fullständiga läroverken äfvensom för ett af de femklassiga,
samt inköpa två af de befintliga skolhusen; hvarföre ock stadsfullmäktige
å kommunens vägnar förbundit sig att, så fort omständigheterna
medgåfve, anslå de för ändamålets vinnande erforderliga medel,
dock under förutsättning att den af stadsfullmäktige antagna planen till
lärohusens anordnande blefve fastställd.

Vid underdånig föredragning den 29 sistlidne April af detta förslag,
hvilket blifvit af Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk
förordadt, bär Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af den åsigt att
två fullständiga elementarläroverk höra finnas i hufvudstaden, funnit
godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt lärohus jemte bostad
åt rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd tillgängligt, ett fullständigt
läroverk skall inrättas å Norrmalm, samt förklara, att i anledning
af det framställda förslaget om ett fullständigt läroverk å Södermalm
Eders Kongl. Maj:t vill framdeles, när dertill erforderliga medel blifva att
tillgå, fatta nådigt beslut; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, som i afseende
å de lägre elementarläroverken inom hufvudstaden funnit godt gilla
bibehållandet af Jacobs och Katarina femklassiga skolor i deras nuvarande
lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid 1865—66 årens
riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden beviljade anslag
finge tills vidare användas för en femklassig skola i den af stadsfullmäktige
förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande
åtgärder för en omreglering af elementarläroverken i Stockholm,
från lektorer och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna
derstädes låtit infordra yttranden, huruvida de vore villige att i händelse
af dessa skolors indragning träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk
i hufvudstaden, äfvensom i de fullmakter, Indika hädanefter
utfärdas för lärare vid elementarläroverken i Stockholm anbefallt
intagandet af det förbehåll, att de utnämnde skola vara skyldige att,
om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat hufvudstadens elementarläroverk
än det, vid hvilket ledigheten uppstått.

Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken
i Stockholm, afser en med skolstadgans föreskrifter öfverensstämmande
samt tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare
och mera ändamålsenlig reglering af dess läroverk, hvilken äfven i
följd af det stärka tilloppet af lärjungar till det nu varande gymnasium
är af ett oafvisligt behof påkallad, men bildandet af ett nytt fullständigt
läroverk i Stockholm icke kan försiggå utan Riksdagens medgifvande,
att de tillförene för andra läroverks behof anslagna medel
må för nämnda ändamål anlitas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

16

Bil, N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att, när läroverkshus
och rektorsboställe blifvit genom kommunens försorg anskaffade, ett
nytt fullständigt elementarläroverk i Stockholm må upprättas med lönestat
enligt gällande grunder för rektor, 7 lektorer och 7 adjunkter, samt
att de för de tvåklassiga skolorna i Stockholm nu utgående statsanslag
äfvensom rektorslönerna vid två af hufvudstadens femklassiga skolor i
stället må till bestridande af de för det nya fullständiga läroverket erforderliga
kostnader användas.

10:o.

indragning åt J underdånig skrifvelse den 25 Februari 1858 hafva Rikets Ständer
/*•ifrare» t j afseende å skolan i Skenninge, det enda af rikets offentliga elemenmnge.
tarlär o verk som består af en klass, och för hvilket lön åt en lärare är
anslagen med 122 kubikfot 5 kannor indelt spaning! och 717 Rdr 75
öre, ''förutom afkomst af boställsjord beräknad till 25 Rdr, hos Eders
Kongl. Maj:t hemställt, huruvida icke donna skola kunde vid dåvarande
lärarens afgång indragas; i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t den 29
December 1860 anbefallt Domkapitlet i Linköping att göra underdånig
anmälan när nämnde lärare lemnade sin befattning.

Sedan Domkapitlet i underdånig skrifvelse den 14 April sistlidna
år inberättat, att denne lärare blifvit genom Eders Kongl. Maj ds utslag
den 11 nästförutgångne Mars från sin lärarebefattning för alltid skiljd,
får jag nu, med afseende derå att Eders Kongl. Maj:t den 10 Mars 1869
beslutat indragning af elementarläroverkens lägsta klass, och då Rikets
Ständers berörda åsigt äfven vid 1862—1863 årens riksdag blifvit af
dem uttalad, i underdåninghet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen, att det till lön för läraren vid skolan i Skenninge
under anslaget till elementarläroverken anvisade belopp 1,000 Rdr må
från och med år 1871 upphöra att utgå.

ll:o.

Anslag till befrämjande
af p i
vapenöfning ar It Cl T

liga skolor och undervisningsverk,

verken.

år 1870 ett extra anslag af 20,000
ö af krigsbildningen vid rikets oftent -

Jeinte anmälan derom, att för
blifvit anvisadt för utsträckning 0

anhöll den sist församlade riksdagen,

att Eders Kongl. Magt måtte för den näst sammanträdande framlägga

förslag

afseende å de anslagsbelopp, som för

berörda ändamål

framgent

''öc

kunna

17

Bil. N:q 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. Ar:o l om Statsverket 1870.

framgent anses erforderliga. I afseende å denna fråga har Direktionen för
Gymnastiska Central-Institutet den 22 sistl. månad afgifvit infordradt utlåtande,
och får jag, med ledning deraf, i underdånighet anföra följande.

Med anledning af en från Riksdagen år 1860 inkommen framställning,
åsyftande att en mera utbredd färdighet i vapenkonst och andra
militära öfningar måtte kunna genom undervisning i skolorna bibringas
det uppväxande slägte!, behagade Eders Kongl- Maj:t genom nådigt
cirkulär den 9 Januari 1863 meddela bestämda föreskrifter angående
undervisningen vid elementarläroverken, folkskolelärareseminarierna och
folkskolorna såväl i gymnastik som i militäröfningar, uti hvilka sednare
ingå infanterirörelser,* gevärsexercis, bajonettfäktning, värjföring, sabelföring
och målskjutning. Till hufvudsaklig ledning vid undervisningen
i dessa ämnen bär sedermera den 19 Juni 1866 eu plan för gymnastikoch
vapenöfningarna vid elementarläroverken blifvit i nåder faststäld,
och en anvisning för dessa öfningar vid folkskolelärareseminarierna blifvit
samma år utarbetad, hvilken anvisning, af trycket utgifven, sedermera
tjena! eleverna till handbok och hjelpreda. Hela undervisningen
i förenämnda öfningsämnen är ställd under uppsigt af Direktionen öfver
Gymnastiska Central-Institutet, och såväl elementarläroverken som seminarierna
blifva i afseende derå tid efter annan inspekterade.

Af de 13 till 14,000 lärjungar, som årligen besök! elementarläroverken,
hafva inemot 5000 öfvats i gevärsexercis och infanterimanöver,
och de öfriga 8 å 9000 i marscher och enklare infanterirörelser. Enligt
hvad anställda inspektioner gifvit vid handen, går donna undervisning
vid elementarläroverken i allmänhet taget lika val som den i andra lärotid!
öfningsämnen, och på några ställen skötes den med särdeles framgång.
Vid folkskolelärareseminarierna går den med ordning och säkerhet,
och antalet af de folkskolelärare, som äro fullt skicklige att meddela
densamma vid folkskolorna, växel1 således med hvarje år ganska
betydlig!. Många folkskolor äro dock ännu i saknad af ändamålsenlig
undervisning i dessa ämnen, emedan de äldre folkskolelärare i allmänhet
sjelfve häruti erhållit otillräcklig eller ingen handledning.

Vid öfvervägande af det vigtiga ärende som Riksdagens nyss omförmälda
underdåniga framställning afse!-, och innan man kunna! komma
till en bestämd föreställning om de årliga anslagsbelopp, som erfordras
lör att möjliggöra införande! af eu mera omfattande krigsbildning vid
de allmänna undervisningsverken, har det varit nödvändigt att uppgöra
eu viss plan, enligt hvilken de militära öfningarna herde vid olika slag
af läroanstalter bedrifvas.

Hvad först beträffar elementarläroverken, så är redan nu föreskrift!,
att gevärsexercis må förekomma först i 5:te klassen, och att vapenöf *

3

4

18

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningarna skola för densamma upptaga en timma i veckan. Lärjungarne i
5:te klassen hafva i allmänhet uppnått en ålder af omkring 15 år, och före
donna tidpunkt torde ynglingens kroppsliga utbildning i allmänhet ej vara
tillräcklig att gorå honom mogen för egentliga vapenöfning^ eller tilllåta
honom att af dylika hemta någon verklig nytta eller fördel. Denna
åsigt bestyrkes af den erfarenhet, som vunnits såväl vid de svenska
läroverken, som ock vid skolorna i Schweiz, hvarest gevärsexercisen hittills
börjat vid en spädare ålder, men der man numera anser densamma
hafva varit för tidigt införd. Då det sålunda synes lämpligt att låta
nämnda, nu gällande föreskrift qvarstå oförändrad, torde någon utsträckning
af vapenöfningarna icke höra ifrågakomma vid de lägre elementarläroverken,
— hvilka icke hafva mer än högst fem klasser, — utan först
i de högre elementarläroverkens två öfverstå afdelningar.

Inom dessa bestå de militäriska öfningarna för närvarande af:
repetition af hvad i föregående klass blifvit inheintadt, bajonettfäktning,
samt fullständigare öfningar i infanterimanövern, hvilken på de
flesta ställen, och såvidt lärjungarnes antal dertill är tillräckligt, utföre»
bataljonsvis. Härtill komma fäktning på värja (florett) och sabel
samt målskjutning för de lärjungar, som med målsmans begifvande
åstunda undervisning deri. Dessa öfningar synas nu böra föreskrifvas
såsom obligatoriska. Målskjutningen synes för lärjungarne i 6:te klassen
och 7:de klassens nedre afdelning kunna försiggå i gymnastiksalen med
dertill lämpliga s. k. salongsgevär, men af lärjungarne i 7:de klassens
öfre afdelning höra öfvas med fullgoda rnålskjutningsgevär och i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som gälla för arméens målskjutningsöfningar.
Inom sistnämnda högsta afdelning af läroverket synes likaledes
fäktning på värja (florett) och med sabel böra öfvas minst 2 timmar
i veckan, hvaremot lärjungarne i 7:de klassens öfre afdelning kunde
befrias från att deltaga i de öfriga gymnastiska och militäriska öfningarna.

Utom hvad nu blifvit omförmäldt och som afser färdigheten i sjelfva
vapnens handterande, bör jemväl åt öfningarna i infanterimanövern gifva»
den fullständighet, att både kompani- och bataljonsexercis genomgås
så väl i sluten som i spridd ordning, hvarvid 7:de klassens ynglingar
företrädesvis höra använda» såsom befäl och underbefäl, så att åtminstone
de flesta bland dem, innan de lemna läroverket, ernått vana att
fora pluton. I sammanhang med infanterimanövern synas äfven öfningar
i fälttjenst några gånger under den blidare årstiden böra företagas,
allt i enlighet med de för arméen gällande föreskrifter. Under utförandet
af dessa praktiska arbeten bör läraren genom muntligt föredrag
och förklaringar bibringa lärjungarne den kännedom af reglementen och

Bil. N:o 7 till Kanyl. Ma.j:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

19

instruktioner samt af h an dgevär sl äran, som kan erfordras, hvaremot som
grundregel bör gälla, att sådan theoretisk undervisning ej må meddelas
annat än i sammanhang med och såsom klart framgående af de praktiska
öfningarna. De theoretiska insigter och den kännedom af militäriska
ämnen, som tillhöra den egentliga krigsbildningen, kunna i öfrigt
hos lärjungarne verksamt befordras derigenom, att vid undervisningen
i matematik, fysik och kemi läraren väljer militäriska exempel eller gör
tillämpningar på militäriska förhållanden.

För genomförande af den vidsträcktare plan för undervisning i militära
ämnen, hvilken nu blifvit i korthet antydd, fordras i främsta rummet,
att läraren sjelf skall i dessa ämnen ega grundliga insigter. Dessa
torde i allmänhet icke vara att med visshet påräkna hos andra än armeens
infanteri officerare. Vid åtskilliga af de högre elementarläroverken,
der gymnastikläraren redan nu är militär eller då lian kan visa sig hafva
förvärfvat erforderlig militärisk skicklighet, synes annan särskild åtgärd
ej erfordras än tilldelandet åt bemälde lärare af förhöj dt arvode såsom
ersättning för den ökade undervisningsskyldigheten; men vid de läroverk,
der så ej är förhållandet, torde den riktigaste och lämpligaste utvägen
blifva, att särskilda infanteriofficerare af vederbörande förordnas
att mot resekostnads- och tråk tam en t s- ers ättni n g meddela undervisning
i omförmälda militära ämnen under viss tid mot vårterminens slut och
vid början af höstterminen, hvilken tid synes i allmänhet höra beräknas
till sammanlagdt åtta till tio veckor. Da läroverket bär egentligen arbetar
till arméens fördel och i dess intresse, synes det vara billigt, att
tyngden af de mindre olägenheter, som genom en sådan anordning kunna
uppkomma, så lika som möjligt fördelas mellan dem båda, hvilket skulle
blifva fallet om de officerare, som äro vid högre elementarläroverk anställde
såsom lärare i gymnastik och vapenöfning''^, hvartannat år från militär
tj ensten åtnjöte befrielse intill vårterminens slut, och om sådan befrielse
jemväl tillkomma de officerare, hvilka särskild t förordnas att i
förenämnda egenskap vid dylikt läroverk biträda. För den nu afsedda
planens utförande erfordras derjemte, dels att ändamålsenliga skjutbanor
anläggas för de högre elementarläroverken i sådana städer, der dylik
bana icke redan förut linnés att tillgå, dels ock att samtliga de högre
läroverken erhålla ett tillräckligt antal af så väl salongsgevär som fullgoda
målskjutningsgevär med erforderliga qvantiteter dertill passande
ammunition.

Vid de folkskolelärareseminarier, som äro afsedda för manliga elever,
synes undervisningen i gymnastik och vapenöfningar jemväl höra
utsträckas till en mera omfattande krigsbildning derigenom, att såväl
målskjutning som elementerna af strid i spridd ordning och af fälttjen -

20

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

sten der må öfvas. För sådant ändamål fordras, likasom vid elementarläroverken,
dels lärare med grundliga insigter i militära ämnen, dels
ock tillgång på målskjutningsgevär och ammunition.

I afseende på folkskolans lärjungar möter det förhållande, att dessa
vanligen lemna skolan, när de uppnått tolfte eller trettonde året, och således
i allmänhet icke hunnit den ålder, då egentliga öfningar med vapen
kunna vara lämpliga eller rätt fruktbärande. Uppmärksamheten
måste på detta tidiga stadium uteslutande riktas derpå, att barnen må
vinna eu god kroppsställning och att deras fysiska krafter fritt och harmoniskt
utbildas, att de må lära sig gå i takt och hålla tillsamman i
trupp samt vånda på stället och under marsch. En större stadga och
säkerhet i dessa enkla färdigheter och rörelser är utan tvifvel af största
vigt för deras framtida militäriska utbildning, och detta mål befrämjas
verksamt, om än medelbart, genom beredandet af eu vidsträcktare och
fullständigare undervisning i militära öfningar för folkskolornas lärare.

Vid de tekniska elementarskolorna torde i tillämpliga delar enahanda
anordningar höra träffas, som redan bl hvit omförmälda i fråga om de
högre elementarläroverken. Ehuru frågor rörande de åtgärder, som
finnas höra i afseende på de tekniska skolorna vidtagas, icke tillhöra
Ecklesiastik-departementets föredragning, hafva dock behofven för dessa
skolor så vidt de angå krigsbildningens utsträckning, för att förekomma
splittring af det på samma beräkningsgrunder hyllande anslaget, äfven
blifvit afsedda i den allmänna planen.

För att de gymnastiska och militära öfningarna i sin nya, betydligt
ökade omfattning skola kunna vid samtliga offentliga undervisningsanstalter
bedrifvas på ett ändamålsenligt och öfverensstämmande sätt, är
det nödvändigt, att någon särskild kontroll i detta afseende utöfvas.
Fullständiga anvisningar, reglementen och instruktioner kunna val åstadkomma
en viss likformighet, men både uppfattningen och tillämpandet
af dessa bero dock väsendtligen af hvarje lärares individualitet, och ett
reglerande understöd torde härvid vara af nöden.

Gymnastikundervisningen i folkskolorna kontrolleras af de för dessa
skolor förordnade särskilda Inspektörerne. Folkskolelärareseminarierna
och de högre elementarläroverken inspekteras i detta afseende visserligen
efter hand på grund af stadgan för Gymnastiska Central-Institutet
genom dess föreståndare eller lärare. Men donna inspektion är
icke tillräcklig, enär undervisningen vid Central-Ilistighet hufvudsakligen
omfattar samma tid som undervisningen vid läroverken, i följd
hvaraf föreståndaren eller lärarne endast under kortare tider hvarje år
kunna vara från institutet frånvarande och således inspektionen icke kan
sträckas till mer än några få läroverk hvarje år. Det synes derföre

Bil. N:o 7 till Kovgl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1810.

21

vara af behofvet påkallad t, att, åtminstone under de första åren af de
nya föreskrifternas tillämpning, eu särskild inspektion af sakkunnig person
egen rum öfver undervisningen i gymnastik och vapenföring vid
de offentliga undervisningsverken. Gymnastiska Central-lnstitutets direktion
har nu, likasom redan vid särskilda tillfällen under två föregående
år, gjort underdånig hemställan derom att eu Öfver-Inspektör
borde, i enlighet med den instruktion, som skulle utfärdas af direktionen
för Gymnastiska Central-Institutet, årligen besöka så stort antal
elementarläroverk, folkskolelärareseminarier och folkskolor som kunde
medhinnas, för att tillse det sätt, hvarpå den gymnastiska och militära
undervisningen bedrifves, och i detta afseende meddela råd, anvisningar
och rättelser. Då likväl inrättandet af en ny tjenst på stat icke torde
höra för detta ändamål ifrågasättas, synes det obestridliga behofvet af
en mera fullständig inspektion kunna fyllas, om ett extra anslag för dess
utförande beviljas.

I fråga om de kostnader, som den sålunda ifrågasätta utsträckning
af undervisningen i militära ämnen måste komma att medföra, framstår
först behofvet af förhöjda arvoden åt redan anställde gymnastiklärare,
som äro militärer, samt af medel till rese- och traktamentsersättning
åt officerare, hvilka måste kommenderas såsom biträdande vid sådana
läroverk, der gymnastik]äraren icke är kompetent att bestrida den nu
föreslagna militära undervisningen. Bland rikets 31 högre elementarläroverk
hafva 15 till gymnastiklärare militärer, och 16 ega gymnastiklärare,
som icke nu ådagalagt full insigt i militära ämnen, men af
hvilka utan tvifvel flere skola kunna gorå det. För de förre torde en
arvodesförhöjning af i allmänhet 200 Rdr för hvarje erfordras; ersättningen
för resor och traktamenten till de officerare, som skola särskild!
förordnas, kan ej upptagas lägre än till 300 Rdr för hvarje. I båda
fallen torde dock beloppen böra något jeinkas efter den olikhet i göromål
på olika ställen, som af större lärjungeantal o. s. v. naturligen
blifver en följd. Undervisningen vid 7 folkskolelärareseminarier och 4
tekniska skolor torde kunna för hvarje bestridas med en kostnad af
150 Rdr. För de sålunda omnämnda 42 läroverk uppkommer då en
summa af 9,450 Rdr; men dels med afseende derpå att inträffande förändringar
i den nuvarande lärarepersonalen måste medföra förändring i
den uppgjorda beräkningen, dels ock emedan det nyss antagna lägsta
normalbeloppet af 200 Rdr säkerligen måste i flera fall förhöjas med
afseende å redan nämnda förhållanden, torde den summa, som till
ifrågavarande arvoden och ersättningar årligen erfordras, icke höra upptagas
lägre än till 10,500 Rdr.

Då målskjutningsgevär synas kunna under första året anskaffas, lärer
något vidare ärligt anslag för detta ändamål ej behöfva ifrågakomma.

22

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Deremot måste anskaffandet af ammunition för målskjutningen medföra
en icke obetydlig årlig kostnad. Enligt förut omförmälda grunder
skulle omkring 600 lärjungar vid elementarläroverken och 200 elever
vid folkskolelärareseminarierna komma att öfva målskjutning med Remin
gtonsgevär. Med beräkning af 50 skott för hvar och en, skulle i det
hela 40,000 skarpa patroner erfordras, medförande eu utgift af 2,400
Rdr. Ett nära lika stort belopp behöfves för anskaffandet af ammunition till
100 salongsskott för hvar och en af de 2,400 lärjungarne i 6:te klassen
och 7:de klassens nedre afdelning vid elementarläroverken samt af 400
seminariielever. Totalkostnaden för ammunitionen skulle således uppgå
till 4,640 Rdr, hvilken summa torde höra jemnas till 5,000 Rdr. Kostnaden
för inrättandet af skjutbanor vid läroverk i de städer, hvarest dylika
baner ej redan finnas, torde kunna bestridas med ett ärligt belopp af
500 Rdr.

Slutligen synes till arvode för det med inspektionen förenade arbete
äfvensom till reseersättning ett belopp af 4,000 Rdr vara erforderligt.

På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas, för utsträckning
af krigsbildningen vid rikets offentliga skolor och undervisningsverk,
af Riksdagen aska ett anslag af tillsammans 20,000 Rdr, nemligen
på ordinarie stat:

till förhöjning af arvoden för gymnastiklärare vid elementarläroverken
och till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som särskild!
förordnas att leda vapenöfningarne derstädes, samt till anskaffande af

ammunition och till inrättande af skjutbanor .................................. 13,500.

deri inberäknade de för de Tekniska Elementarskolorna erforderliga
belopp;

till arvoden för ledning af vapenöfningarne och till ammunition

för målskjutning vid folkskolelärareseminarierna ........................ 2,500.

samt på extra stat:

för inspektion öfver undervisningen i gymnastik och vapenöfnin gar

vid läroverken ............................................................................ 4,000.

12:o.

Ulb!/te „f den Då, på sätt Stats-Kontoret i sill den 1 December sistlidna år afgifna
ÄSSunderdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning
anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp
ÄX. oindelt spanmål, enligt 1870 års riksstat utgörande 21,721 kubikfot 5
kannor, synes, enär lösen för denna spanmål utgår enligt gällande statspris,
lämpligen böra, till förenkling i räkenskaperna, förvandlas i pen -

23

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningeanslag, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må
utbytas mot ett efter nu gällande statspris svarande kontant anslag,
eller 45,615 Rdr 15 öre, att tilläggas det öfriga till elementarläroverken
anvisade penningeanslag.

13:o.

Från de vid sjette allmänna Folkskolemötet i Örebro församlade Lönemuggför
Folkskolelärare ingafs till Eders Kongl. Maj:t en underdånig petition, i/S”St.
hvilken de, med anmälan om den tryckande ekonomiska ställning, i
hvilken desse lärare i allmänhet befunne sig, i underdånighet anhöllo,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda dem någon förbättring i deras
lönevilkor. Med en minimilön af 400 Rdr, om ock dertill kommo några
tilläggsförmåner in natura, vore det för folkskolelärare!! i det närmaste
omöjligt att försörja sig sjelf: ännu mindre kunde han dermed framdraga
familj. Dertill korn. att han saknade förhoppning om en bättre ställning i
framtiden, då han icke, såsom lärarne vid den högre skolan, egde utsigt
att efter en under viss tid fortsatt tjenstgöring uppnå en högre
lönegrad.

Flere framställningar åsyftande en förbättring af folkskolelärarees
vilkor hafva ock dels af andra lärare, dels af Folkskole-inspektörer, dels
genom enskilda förslag vid riksdagarne blifvit gjorda.

Ätt de löneinkomster, som i allmänhet äro förenade med en folkskollärarebefattning,
äfven efter de förbättringar, som på senare tider i detta
afseende vidtagits, äro i hög grad knappa, lärer icke kunna bestridas. Vid
de anspråk, som allt mera och med skal göras på lärarens duglighet och
förmåga att bibringa en god undervisning, måste det äfven anses billigt,
att dessa anspråk motsvaras af en aflöning, som befriar åtminstone från
de mest tryckande bekymren. För folkskolans utveckling och höjandet
af den bildning, hon har till uppgift att meddela, är det i sjelfva verket
ett väsentligt vilkor, att läraren, när han egnar sig åt donna ansvarsfulla
verksamhet, äfven kan vara försäkrad om en sorgfri utkomst.

Att emellertid nu ifrågasätta eu allmän förhöjning i den för dessa
lärare stadgade minimilön, synes, vid för handen varande förhållanden,
icke ändamålsenligt. Under de första åren som den unge läraren egnar
åt sitt kall och innan ännu omsorgen för en tillväxande familj hvilar
på honom, kan ock den nuvarande minimilönen anses i någon mån tillräcklig.
Enligt de grundsatser, Indika städse varit antagna och tillämpade
och hvilka särskilt så väl vid beviljandet af den betydliga anslags -

24

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. AT:o 1 om Statsverket 1870.

tillökningen år 1858 som äfven vid riksdagen 1863 af representationen
uttalats, skulle en sådan allmän förhöjning af sjelfva lönen icke utan
kommunernas betungande kunna utföras. Och slutligen blefve beloppet
af de medel, som för detta ändamål toges i anspråk, alltför betydligt.

Om af dessa skal den lagstadgade lönen bibehålies såsom eu under
alla förhållanden gällande grund, så synes deremot staten, såsom eu
uppmuntran för de lärare, hvilka under ett visst antal är med trohet
och skicklighet egnat sig åt sitt ansvarsfulla kall, kunna, utan rubbning
i hittills gällande grundsatser, gifva ett lönetillägg.

Hoppet om eu bättre framtid skänker en märklig lättnad åt den,
som under bekymmer sköter ett tungt arbete, och det. tillagda vilkoret
gifver en säkerhet, att endast de, som värdigt motsvara det i deras händer
lagda förtroende, blifva delaktige af en förbättring i sina vilkor.

Antages donna grundsats, så kan, äfven om tillgångar^ nu ej medgifva
mera än ett sådant steg, den sålunda beträdda banan sedermera
fullföljas, och eu förtjent lärare efterhand uppnå en mera betryggad
ställning. Om lönetillägget bestämmes till 50 Rdr, så bör en sådan tillökning
för läraren medföra eu icke obetydlig fördel.

Enligt gällande bestämmelser finnas för närvarande tre lagstadgade
lönebelopp, till Indika staten, med högst hälften i hvarje särskild t
fall, lemnar bidrag. Det lägsta af dessa belopp, 400 Rdr, är den lön,
hvilken är alla ordinarie, examinerade, vederbörligen antagna folkskolelärare
lagligen tillförsäkrad. \ filare linnés en förhöjd minimilön af 500
Rdr, hvilken tillkommer lärarne i de församlingar, som hafva vilja och
förmåga att tillskjuta hälften af donna förhöjning, hvaremot staten deri
deltager till hälften mot församlingen, eller med högst 50 Rdr. Slutligen
gäller, i afseende på de folkskolelärare, Indika tillika äro klockare,
och för hvilka genom Kongl. kungörelsen den 29 September 1853 den
bestämmelse är gifven, att der lönerna för dessa förenade tjenstår sammanlagda
öfverstiga värdet af femtio tunnor spanmål, församlingen kan
å skollärarelönen afdraga öfverskottet, den genom Kongl. Cirkuläret den
16 December 1864 meddelade föreskrift, att endast i de fall, da de båda
lönerna tillsammans icke öfverstiga nämnda värde, af staten lemnas
anslag till fyllande af skollärareafiöningen, hvadan det omförmäla värdet
af femtio tunnor i förenämnda fall är att anse såsom en minimilön.

Samma fall, i hvilka, enligt hvad sålunda blifvit framstäldt, staten,
för att åstadkomma en nödig förbättring i folkskolelärares vilkor, mellankommit
för fyllande af sj elfva lönen, synas ock vara de, i hvilka ett
sådant lönetillägg, som ofvan blifvit föreslaget, lämpligen bör af staten
lemnas för att bereda de lärare, som med trohet egnat sig åt sitt kall,

eu mera

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

25

en mera sorgfri framtid. I de fall åter, der, vare sig genom kommuners
anslag eller genom enskilda stiftelsers tillgångar eller genom utsigt
till befordran på den prestviga banan en mera tillräcklig utkomst
redan är lärarne tillförsäkrad, synes statens medverkan lika litet nu som
tillförene rätteligen böra tagas i anspråk.

Enligt infordrade uppgifter innehade, af de höstterminen 1869 i
tjenst varande folkskolelärare, 1,932 en tjenstår er af öfver åtta år. Af
dessa voro 23 tillika piaster och 651 tillika klockare. 250 innehade
löneförhöjning till 500 Rdr, enligt de i Kungörelsen den 20 Maj 1868
stadgade grunder.

Antalet af de lärare vid nämnde tjenst ålder, som tillika voro klockare,
och som för dessa förenade tjenstår uppburo en lön öfverstigande
värdet af femtio tunnor spannmål, har icke kunnat med full visshet utrönas.
Men då, efter hvad kändt är, antalet af samtliga lärare, hvilka äro
i åtnjutande af de förenade lönerna utöfver nämnda belopp, utgör något
öfver 400, kan med skål antagas att antalet af dem som, ställda i
detta förhållande uppnått den här i fråga sätta tjenstålder, icke understiger
250. Om man afdrager detta antal, och vidare antalet dels af
dem som, enär de icke innehafva minimilön, tvifvelsutan sakna egenskapen
att vara vederbörligen examinerade och antagna, dels af dem, som
genom kommuners anslag eller eljest redan äro i besittning af högre löneförmåner,
skulle antalet af dem, som ko mule i fråga till åtnjutande af
nu ifrågasätta lönetillägg, icke obetydligt understiga 1400 och således
en summa af 68,000 Rdr kunna med säkerhet antagas blifva för ändamålet
tillräcklig.

Om en lärare under tjenstetid^! icke värdigt motsvarat de fordringar,
som med råtta bort ställas på honom, eller han skulle hafva öfverlemnat
sig åt sådana för lärarekallet främmande sysselsättningar, som
dragit hans håg och hans krafter från hans egentliga verksamhetsfält,
synes detta lönetillägg, såsom afsedt att vara eu uppmuntran för ådagalagd
t välförhållande i tjensten, icke höra honom tillkomma och borde
således för detsamma erhållande stadgas det vilkor, att läraren efter
vederbörande skolråds- och folkskoleinspektörs intyg ådagalagt nit och
skicklighet i sin tjensteutöfning.

På grund af hvad sålunda blfvit anfördt, hemställer jag i underdånighet
att, på det hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare, som blifvit till
lärarebefattningen antagen i den ordning som folkskolestadgans 6 § 3
inom. enligt detta lagrums lydelse i Kongl. Förordningen den 29 September
1853 föreskrifter, och som åtta år varit i ordinarie lärår otjenst anstånd,
samt antingen åtnjuter stadgad minimilön enligt Kongl. Kungörelsen
den 11 December 1863 eller lön öfver minimum enligt de genom

4

26

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Kong!. Kungörelse!! den 20:de Maj 1868 fastställda grunder, eller ock,
der klockare^ enst är med lärarebefattningen förenad, för dessa båda
tjenstår uppbär löner, hvilka sammanlagda icke öfverstiga värdet af femtio
tunnor spannmål, må, om honom af vederbörande skotråd och folkskoleinspektör
meddelas vitsord att han med nit och skicklighet egnat
sig åt sitt lärarekall, erhålla ett ärligt lönetillägg af femtio Rdr, Eders
Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för dettqj ändamål anvisa ett
belopp af 68,000 Rdr, att uppföras under det på Åttonde hufvudtiteln
för Folkundervisningen upptagna reservationsanslag.

14:0.

Anslag till Utöfver det sedan år 1867 på ordinarie stat uppförda årliga anslag

ffiSSX af 150,000 Rdr till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, hvilket
och förbättring. af ]?(}ers Kong!. Maj:t blifvlt genom nådigt bref den 31 Maj nämnda år
till fulla beloppet utdeladt, anvisades vid sistlidne riksdag ytterligare

10,000 Rdr att för samma ändamål årligen utgå, och bestämdes dervid
de årliga bidragen för en småskola, som vore egnad att meddela förberedande
kunskaper för deri egentliga folkskola!! samt vore i gång
tretiotvå veckor om året, till 75 Rdr, för eu biträdande examinerad lärare
till 100 Rdr, och för eu biträdande icke examinerad lärare till
75 Rdr.

För delfående af dessa från innevarande års början tillgängliga medel
hade redan under loppet af förlidet år så många ansökningar inkommit,
att Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning deraf den
31 sistlidne December funnit skäl genast använda hela den anvisade
summan, för att, så långt tillgångar^ medgåfve, för det ifrågavarande
ändamålet lemna understöd åt de församlingar, som åtagit sig att fullgöra
de stadgade vilkoren.

Men då det beviljade anslaget med omkring 5,000 Rdr understigit
det erforderliga beloppet, hafva icke ens de redan inkomna ansökningar
ne kunnat för närvarande samtliga bifallas.

En ytterligare förhöjning i detta anslag är sålunda behöflig för fyllande
af det redan anmälda behofvet, och då med all sannolikhet kan
beräknas, att under innevarande år dels derå nya småskolor komma att
bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring
blifva vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallas,
och billigheten fordrar, att församlingar, som åtaga sig de för
skolväsendets, fullständigare ordnande behöåiga uppoffringar, äfven
framgent må kunna genom bidrag af staten erhålla det understöd, som

27

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

förut kommit andra församlingar till godo, torde utöfver förenämnda

5,000 Rdr, hvaraf behofvet redan är kändt, ytterligare åtminstone en
lika summa med den vid sistliden; riksdag beviljade, eller 10,000 Rdr,
för ändamålet erfordras.

Jag får derföre i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen gorå nådig oframställning om 15,000 Riksdalers
förhöjning i anslaget å riksstatens Åttonde hufvudtitel till skolväsendets
utveckling och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda
vilkor af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

15:o.

Till följd af den genom Rikets Ständers beslut och Eders Kongl. aZZaHuugfM.
Maj:ts derpå grundade nådiga bref föreståndarne och lärarne vid Folk- :sCm''°T“Zl
skolelärareseminarierna tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärarne vid
elementarläroverken, intill vissa gränser för hvart femte tjenstår erhålla
förhöjning i lönen med 500 Rdr, har af den inom Ecclesiastikdepartementet
upprättade afdelning för folkskoleärenden beräkning blifvit
uppgjord öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning
vid dessa seminarier bör för år 1871 uppgå, och har, enligt
denna beräkning, med afseende fästadt å den år 1866 af Rikets Ständer,
två bland dessa lärare, hvilka förut varit anställda vid elementarläroverk,
medgifna rättighet att för uppflyttning i högre lönegrad räkna
sig till godo sina tjensteår såsom ordinarie lärare vid nämnda läroverk,
en summa af 4,500 Rdr funnits för donna löneförhöjning erforderlig.

Och får jag, då för donna nya utgift tillgång icke finnes å det till seminarierna
å stat uppförda, för andra behof till fullo utgående anslag,
i underdånighet tillstyrka, att Ed^rs Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
begära, att anslaget å riksstatens Åttonde hufvudtitel till folkskolelärareseminarierna
i riket må för nämnda ändamål ökas med förenämnda
belopp.

17:o.

Anslag för

I underdånig skrifvelse den 7 nästlidne December har VitterhetsqvarståSd
Historie- och Antiqvitets-akademien anhållit, att, på det A k a d e in i e n”
måtte kunna fortsätta de vetenskapliga företag, som under närmast föve-°fidVamterhet^
gående åren börjats, samt fullgöra de åligganden, hvilka med afseende HAnuqvmt akademiens

samlingar
m. m.

28

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

på de historiska samlingarnes vård och offentliga förevisning äro åt
akademien uppdragna, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition, att nedannämnda anslag måtte för år 1871 beviljas,
nemligen:

a) Till arvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent,

3,500 Bär. I afseende härpå har akademien anfört: att t. f. Antiqvitetsintendenten
Friherre N. G. Djurklon år 1869 aflemna! utförlig berättelse
om sin verksamhet under föregående året, innehållande en med många
ritningar försedd antiqvarisk beskrifning öfver 53 socknar inom Väno,
Bjerke, Flundre, Ale, Vätte och Kullings härader i Elfsborgs län, hvarjemte
han samma år besökt Marks, Kinds, Bollebygds, As, Vedens, Redvägs
och Gäsene härader i nämnda län, äfvensom, med anledning af
hemställanden från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län, enligt akademiens föreskrift anställt besigtning af åtskilliga
inom Karret)/ och T horsby socknar i Bohus län befintliga fornlemningar,
hvilka för pågående väganläggning eller odlingsföretag måst
rubbas eller tillintetgöras; Och har akademien i betraktande af det
gagn, denna befattning redan medfört för kännedomen om och bevarandet
af fäderneslandets fornminnen, äfvensom af det oförminskade behof, som
förefunnes af en verksamhet för detta ändamål, hemställt, att anslaget
för Antiqvitets-intendenten fortfarande måtte utgå med samma årliga belopp
som tillförne.

b) Till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande,
1,500 Bär. Detta anslag, som under flere föregående år varit
anvisadt till Eders Kongl. Maj:ts dispositon och fått uppbäras af Richard
Dybeck, med förbindelse för honom att af arbetet »Sverikes Runurkunder»
årligen utgifva ett häfte, innehållande minst femtio runstensteckningar
jemte text, samt att deraf för statens räkning aflemna femtio exemplar,
har akademien, enär berörda arbete bidroge att sprida ljus öfver fäderneslandets
forntid och vore af vigt för språkforskningen, ansett fortfarande
vara af behof vet påkalladt.

c) Till undersökning af fäderneslandets fornlemning ar och upprättande
af förteckningar öfver sädana, 2,000 Bdr. Utaf det anslag, som för detta
ändamål blifvit till samma belopp anvisadt för 1869, har akademien utbetalt
till Friherre O. Hermelin 1,000 Rdr, såsom understöd för fortsatta
forskningar inom Södermanland; till läkaren H. Hofberg 500 Rdr,
för afsittande af hans undersökningar inom Nerike; till Dalarnes och
Uplands fornminnesföreningar hvardera 200 Rdr, för antiqvariska sockenbeskrifningars
upprättande inom dessa båda landskap; samt till en man
ur allmogens klass, metallarbetaren Ericsson, hvilken gifvit prof på utmärkt
förmåga att inom sin krets samla och med omsorg uppteckna

29

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

fornåldriga seder och bruk, sägner, folkvisor, språkegenheter in. in., 25
Rdr, hvarjemte honom tillförsäkrats vidare understöd när hans anteckningar
blifvit aflemnade; förmälande akademien, att, som vidsträckta
trakter af fäderneslandet återstode att genomforska för samlande af bidrag
till kunskapen om vårt folks forntid och om de stammar, hvilka i
ännu äldre tid varit inom Sverige bosätta, ifrågavarande anslag vore än
vidare[behöfligt för sådana forskningars fortsättande.

d) Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska
märkvärdighetor i statens Historiska Museum, samt öfver svenska sigill
från medeltiden, 2,000 Rdr. Akademien, som, sedan första bandet af
planschverket öfver »Svenska sigill från medeltiden» numera är fullt) ordadt,
ansett sig höra till utgifning företaga ett dylikt verk öfver fornsaker
m. in. i statens Historiska museum, på det att donna samlings
dyrbara skatter måtte blifva mera allmänt hända och för den vetenskapliga
forskningen tillgängliga, för hvithet ändamål och teckningar redan
åro till stort antal utförda, förmäler sig hafva, efter flera fruktlösa försök
att erhålla tjenligt planschpapper af inhemsk tillverkning, först nyligen
bekommit några få ris sådant papper, så att lithograferingen kan
under innevarande vinter taga sin början; och anhåller akedemien, att,
då ifrågavarande planschverk, om det skall kunna, äfven i yttre afseende,
motsvara vår tids anspråk, föranleder betydlig kostnad, samt
enär de för detsamma redan anvisade medel, enligt riksdagens beslut,
endast i mån af behof till akademien utbetalas, Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå anvisandet af samma belopp som hittills, på det arbetet icke
matte behöfva afbrytas innan åtminstone de i vetenskapligt hänseende
vigtigaste fornsakerna i museet blifvit aftecknade och dessa teckningar
genom tryck offentliggjorda.

e) Till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
värden af statens under akademiens inseende stälda samlingar, och till aflöning
åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning, 4,000 Riksdaler.
I fråga om detta anslagsbelopp har akademien anfört: att ordnandet
och vården af berörda, med hvarje år betydligt växande samlingar
omöjligen kunde på ändamålsenligt sätt besörjas af de två tjensteman,
. som akademien har på ordinarie stat anstälde, nemligen Riksantiqvarien,
— hvilken, jemte vården om statens historiska museum och
Kongl. myntkabinettet egen att bestrida sekreterarebefattningen i akademien
—, samt amnanuensen: en personal, som till antalet icke undergått
någon förändring sedan akademiens stiftelse, för 83 år tillbaka,
då samlingarna ännu voro obetydliga och icke ordnade för vetenskapligt
begagnande eller offentlig förevisning, och dä omfånget af akademiens
verksamhet i öfrig! ej på långt när både den utsträckning som i

30

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

närvarande tid; att, till afhjelpande af denna brist på arbetskrafter,
akademien, med användande af de extra anslag, som varit stälda till
hennes förfogande, anskaffat tillfälligt biträde af unge vetenskapsidkare
eller tjensteman, hvilka dock snart, den ene efter den andre, afgått för
att söka annnan verkningskrets, som kunnat gifva utsigt till lifsuppehälle
för framtiden; att akademien för närvarande vid sig och samlingarna
fäst två vetenskapligt bildade män, Indika för sitt strängt anlitade
biträde uppburit arvoden, motsvarande för den ene fyra femtedelar
och för den andre hälften af lägsta lektorslönen vid riket elementarläroverk;
att, sedan statens historiska museum och myntkabinettet
blifvit inflyttade i den för dem afsedda våning af nationalmuseibyggnaden,
akademien måst, för nödig tillsyn i samlingssalarne under de offentliga
förevisningarna, som två dagar i verkan ega ruin, antaga särskilda
extra vaktmästare, Indika erhålla hvardera 1 Rdr 50 öre för
hvarje förevisningsdag, och derjemte en förman, ansvarig för ordningen
samt fönsterluckors öppnande och tillstängande, hvilken är aflönad
med 4 Rdr för hvarje tjenstgöringsdag; att antalet af dessa extra vaktbetjente
under föregående åren varit fem, utom förmannen och den vid
arbetsrummen dagligen tjenstgörande vaktmästaren, men att under sistlidet
år ytterligare eu person mast antagas, sedan den för museets moderna
afdelning bestämda salen, efter fullbordad inredning, blifvit öppnad
för allmänheten; att en sådan bevakning vore oundgängligen nödig
för de dyrbara samlingarnas skydd, antingen tilloppet af besökande,
såsom vanligen plägade hända, uppginge till flere hundra på dagen, eller
ock endast några få personer skulle infinna sig; att af anslaget till vetenskapligt
bildade biträden och till vaktbetjening, hvithet för innevarande
år utgör:

på ordinarie stat ........................................................... Rdr 2,900

på extra stat, enligt sista riksdagens beslut ......_ » 4,000

tillsammans » 6,900

följande belopp skola utgå, nemligen:

lön åt t. f. förste amanuensen .............................. Rdr 1,600

lönefyllnad å akademiens ordinarie vaktmästare » 350

lön åt en vaktmästare, som dagligen tjenstgör i museets
och myntkabinettets arbetsrum samt biträder
med tillsyn under förevisningarna ..... » 500

aflöning åt sex extra vaktbetjente under förevisningarna
............................................................ » 900

dito åt en förman för denna betjening................. » 400

~ 3,750

31

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

för rengöring, borstning af glasen i skåp och
montrer, skurning af de bonade golfven, tvätt,
renskrifning, extra vakthållning hos handtverkare
under reparationer eller inredningsarbeten
i museisalarne, aflöning vid extra förevisning
af samlingarna in. in. eu utgift, som ej

kunde beräknas till mindre än............................. Rdr 200

återstående således att använda till arvoden åt

vetenskapligt ^bildade biträden........................... » 2,900

och har akademien ansett donna redogörelse utvisa,* att det vid senaste
riksdagen uppförda anslaget vore val behöflig! om det skulle blifva möjligt
att för längre tid vid samlingarna fästa män med håg och förmåga
att uteslutande egna sig åt de specialstudier, som erfordras för att vårda
dessa samlingar och gorå dem för vetenskapen fruktbara.

I sammanhang härmed har akademien — under förmälan, att då
för inredningsarbeten i statens historiska museum och myntkabinettet
akademien icke egde några medel att använda, men att, i den mån samlingarna
tillväxa, sådana arbeten städse erfordrades, såsom att hyllinredningen
i de gamla skåpen måste ändras eller tillökas, nya montrer anskaffas,
att, när ett altarskåp, en afbildning från medeltiden eller andra
saker, som kräfde en fristående plats, blefve i museet intagna, nya fotställningar,
konsoler in. in. måste anbringas för deras uppsättning, samt
att i myntkabinettet nya myntskåp blifva behöfliga, — i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för omförmälda
ändamål ett ärligt anslag af 300 Rdr, hvilket akademien ansett
kunna blifva tillräckligt, om det medgåfves, att den besparing, som något
år torde uppstå, finge till det följande öfverföras för att användas när ett
arbete af större omfång och betydligare kostnad blefve nödvändigt.

Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien
sålunda anfört, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet af
de belopp, akademien i sin underdåniga framställning uppgifvit såsom
för särskilda ändamål erforderliga; men hemställer tillika, att vissa af
dessa anslag nu måtte på ordinarie stat uppföras. Då arvode! och
resekostnadsersättningen för en Antiquitets-intendent numera i tio år
varit utan förändring på extra stat uppförd! och behofvet af eu fortsatt
verksamhet i donna riktning för kunskapen om och bevarandet af
fäderneslandets fornminnen är oförneklig!, synes anslagets upptagande
på ordinarie stat så mycket mindre möta betänklighet, som sjelfva den
ifrågavarande befattningen ändock kan och efter min tanke bör fortfarande
endast på förordnande tillsättas. Anslaget för fornleningars

32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

uppsökande och förtecknande, hvilket, till stort gagn för fornkunskap^,
utgått allt sedan år 1863, torde likaledes, då det område, för hvilket
anslaget är afse dt, är så vidsträckt och så mycket på detta område ännu
återstår att undersöka, med skål höra till ordinarie stat öfverföras; och
slutligen kan, i afseende å de medel, som blifvit anslagna för vården
och den vetenskapliga bearbetningen af de under akademien strida,
rika och oupphörligt tillväxande samlingar, äfvensom inredningen i de
derför upplåtna lokaler icke vara tvifvelaktigt, att dessa medel, hvilka
tillika äro afsedda för att kunna gorå nämnda samlingar, sedan de i den
nya lokalen blifvit uppställda och ordnade, för allmänheten tillgängliga,
framgent äro af behofvet påkallade.

De öfriga, af akademien omförmälda anslagen, nemligen till runstenars
uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande, och till utgifvande
af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter
i statens historiska museum samt svenska sigill från medeltiden,
hemställer jag måtte såsom extra anslag för år 1871 utgå.

18:o.

Amlag m Hos Eders Kongl. Maj:t har Musikaliska akademien i underdånig
skrifvelse den 28 Maj 1869 gjort framställning om beredande af stats”de^bov0ertdess
anslag för åstadkommande af en ny byggnad för akademien och det
med henne förenade läroverk. I sådant afseende har akademien underdånigst
anfört:

att akademien — som under sednare åren talldragit sig allmännare
uppmärksamhet genom den framgång, hvarmed hon efter sitt läroverks
utvidgning verkat för den musikaliska bildningens spridning i Sverige,
så att man icke numera, såsom förr varit vanligt, behöfde använda utländningar
för besättande af platser, der en större musikalisk skicklighet
erfordrades, utan tillräcklig tillgång för fyllande af dessa behof nu
funnes bland landets egna, vid konservatorium bildade söner och döttrar,
hvarvid ock så väl statens och kyrkans som skolans och kommunens billiga
fordringar blifvit tillgodosedda, samt äfven för utveckling af mera
framstående anlag, till vinnande af högre artistisk bildning, mycket blifvit
uträttadt — på detta sätt sökt, så långt till buds stående medel
medo-ifvit, motsvara de fordringar, som blifvit på akademien stälda,
genom beviljad förhöjning af statsanslaget för utvidgningen och utvecklingen
af konservatorium; men att, ehuru detta läroverk med friska
krafter sträfvar att motsvara sin bestämmelse i riktning framåt, och dess

verksamhet

33

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

verksamhet för närvarande kunde sägas vara löftesrik, dock deröfver
sväfvade en fara, som hotade att i hög grad försvåra, om ej alldeles
hämma dess framgång, och mot hvilken akademien sökte Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bistånd.

Den lokal, hvilken akademien mot hyra disponerat i egendomen
n:r 8 Gara Strandgata (f. d. Kirsteinska huset) ifrån början af år 1857,
vore val ytterligare förhyrd till den 1 Oktober 1872, men akademiens
ställning vore i allt fall härutinnan så osäker, att hon icke utan största
oro såge framtiden till mötes, emedan äfven med bibehållande af donna
lokal, hvilken torde vara den bästa och möjligen den enda användbara,
som i något enskilda hufvudsakligen för annat ändamål uppfördt
hus. mot hyra vore tillgänglig, läroverkets oafvisliga behof icke funnes
så tillgodosedda som ömkligt, enär utrymmet vore ingalunda tillräckligt,
rummen mestadels små och olägliga, isynnerhet derföre att de icke uti
akustiskt hänseende tillfredsställde fordringarne, hvilket för ett musikaliskt
undervisningsverk måste vara af högsta vigt, desto heldre som
ändamålsenligt användande af tiden vore i väsendtlig mån beroende af
möjligheten att i ruin, belägna ofvan, under eller intill hvarandra, kunna
samtidigt hålla lektioner, utan att den ena inverkade störande på den
andra, hvartill komme att akademiens dyrbara bibliotek och vackra instrumentsamling
icke egde tillräckligt skydd mot eldfara, så att, om
olycka inträffade, en förlust, särdeles hvad bibliotheket angår, kunde akademien
tillskyndas, som ingalunda vore med materiel skadeersättning
godtgjord. Detta allt hade, på samma gång det väckt akademiens bekymmer
för närmaste framtiden, tillika grundlagt den öfvertygelse, att
de för handen varande olägenheterna och farorna ej kunde afhjelpas
och akademiens verksamhet för dess läroverks fortgående utveckling
nöjaktigt betryggas, med mindre akademien kunde komma i åtnjutande
af egen lokal, ifrån början ändamålsenligt inredd samt med ett mera
centralt läge än den nuvarande, på det att läroverket blefve, så vidt
ske kunde, lika tillgängligt för alla inom olika stadsdelar boende. För
detta med hänseende till akademiens bestämmelse vigtiga mål syntes
såsom ytterligare skål böra gälla, att Musikaliska akademien vore den
enda konstnärliga akademiska bildningsanstalt i riket, som saknade
eget hus.

Sedan för denna frågas lösning en komité inom akademien biff vit
tillsatt med uppdrag att föreslå lämplig tomt, likasom utväg till anskaffande
af nödiga medel, hade man sökt bilda ett aktiebolag och utfärdat
teckningslistor öfver allt i landet, men utan framgång, särdeles
som akademien icke kunde erbjuda de aktietecknande säker räntegaranti,

34

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

och akademien icke kunnat på ett sådant företag använda sina egna
kapitaler, enär dessa till största delen bestå af enskilda till stipendier
eller annat visst ändamål donerade medel. För undanrödjande af dessa
hinder hade en akademiens ledamot under sistförfluten riksdag väckt
motion om bidrag af allmänna medel till inköp af tomt och uppförande
af boningshus för inrymmande af akademiens undervisningsverk och
samlingar i den syftning, att riksdagen måtte anvisa ett ärligt anslag af

6.000 Rdr för att, jemte akademiens hyresanslag m. in. användas till
ränta och amortering å ett lån af 136,000 Rdr, hvilken summa beräknades
vara tillräcklig till inköp af tomt och uppförande af ett ändamålsenligt,
fullt passande hus; statsutskottet hade i anledning af den sålunda
gjorda framställningen yttrat, att utskottet väl icke förbisåg vigten af
detta förslag, men dock ansett det ej höra till någon Riksdagens åtgärd
föranleda, enär förslaget icke varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning och vederbörande myndigheter således ej haft tillfälle att
i ämnet afgifva yttrande; hvarefter, ehuru vid frågans behandling i
kamrarne af flertalet ledamöter uttalats ett erkännande, att akademiens
styrelse visat sannt intresse för saken, att läroverket gjort betydande
framsteg samt att akademien vore i största behof af egen lokal och
derföre yrkats motionens återremitterande till statsutskottet, plural!teten
godkände utskottets betänkande på deri anförda motiver. .

Akademien, som, efter det donna fråga sålunda blifvit vackt inom
representationen, funne sig mer än någonsin manad till osparda bemödanden
för ernående af det för läroverkets framtid så vigtiga målet,
har nu i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition om beviljande af medel för uppbyggande
af läroverkshus, enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt
till 138,077 Rdr 60 öre, hvartill komme ytterligare 11,922 Rdr 50 öre
för åtskillig inredning, inköp af möbler samt en del inventarier, äfvensom
för ritningars utförande, alltså tillsammans 150,000 Rdr. Dessa

150.000 Rdr skulle antingen utbetalas på två eller högst tre år, med
hälften eller eu tredjedel hvarje år, räknadt från 1870 års början, eller
ock akademien bemyndigas att, på möjligen fördelaktigaste vilkor, upptaga
ett lån till nyssnämnda summa, 150,000 Rdr, för inköp af tomt
och uppförande af en för inrymmande af hennes läroverk och samlingar
m. in. fullt lämplig byggnad, i hvilket sednare fall borde på riksstadens
8:de hufvudtitel uppföras ett ärligt anslag af 7,000 Rdr, att användas till
ränta och amortering af samma lån, jemte redan anslagna 1,800 Rdr, som
årligen utgå till hyran för akademiens nuvarande lokal, hvarigenom, om
dertill lades 200 Rdr, hvilka vore disponibla från Mazérska fonden,
akademien skulle hafva att förfoga öfver en annuitet af 9,000 Rdr för

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870. 35

år. Akademien har ock begärt bemyndigande att erlägga 5Vr procent
ränta på de medel, som genom utfärdande af obligationer eller annorledes,
komme att upplånas, i hvilket fall första årets amortering blefve
omkring Vio:dels procent och amorteringstiden omkring 50 år.

Akademien bär vidare anfört, att donna tid kunde betydligt förkortas
om akademien finge använda dels tills vidare, hvad som kunde
inflyta genom uthyrande af några mindre, till en början för läroverket
ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten för upplåtelse vid särskilda
tillfällen af lektionsrummen och konsertsalen, äfvensom derigenom att
akademien, som redan egde och, i samma mån som läroverket utbildade
sig, påräknade allt större tillgångar att för ändamålet disponera, kunde
genom uppförande af egna konserter bereda sig inkomster till fortskyndande
af amorteringen. Dessa medel skulle då disponeras i följande
ordning: i första rummet skulle akademien använda eu half procent af
ännu oguldet kapital till fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka
kunde komma att upplånas från akademiens fonder, för hvilka, anslagna
till särskilda ändamål, sex procent, enligt derom af donatorer meddelade
föreskrifter, måste vid skeende utlåningar betingas; — dernäst
skulle akademien, för fortskyndande af amorteringen, begagna öfverskottet
af de årliga hyresinkomsterna, till dess hela amorteringen för året uppginge
till VA procent af det ursprungliga kapitalet, eller en summa af
omkring 2,050 Rdr, hvarigenom kapitalet blefve vida fortare återbetaldt,
och då den alltmer minskade kapitalåterstoden kräfde allt mindre del
af annuiteten till räntebetalning, akademien äfven kunde förvänta att donna
afgift under sednare tiden af amorteringsperioden icke blefve särdeles
betungande, utan fast heldre med visshet påräknas öfverskott; i följd
hvaraf akademien föreslagit, att akademien finge använda hyresafkastningen
till husets och inventariernas underhåll samt i öfrigt till läroverkets
gagn, på sätt Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes bestämma; och skulle
sålunda efter amorteringstidens slut, hvilket sannolikt kunde antagas
inträffa efter vid pass tretio år, staten ega ett hus af icke obetydligt
värde i en central del af staden, emot jemförelsevis måttlig uppoffring,
och akademiens läroverk skulle se sin framtid ej allenast betryggad,
utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för undervisningens jemna
gång i fullt lämplig lokal.

För den händelse staten i hufvudstaden egde obebyggd tomt, hvilkens
centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande
byggnad och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras,
komme statskassan att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 Rdr,
som i annat fall borde utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre akademien
för donna händelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

36 Bil. N:o 7 till Koiigl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

aflåta proposition om upplåtande af dylik tomt till akademiens disposition
för ändamålet.

Genom nådig remiss anbefaldt att afgifva yttrande öfver akademiens
berörda framställning i hvad angår upplåtelse af en kronans tomt, har
Öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 21 December nästlidna
år yttrat, att bland kronan tillhöriga tomter i hufvudstaden, embetet
visserligen kunde uppgifva två, hvilka uppfyllde de af akademien
framställda anspråken på att ega centralt läge och tillika vara obebyggda,
nemligen: den inhägnade platsen öster om operahuset samt norra
delen af Carl XIII:s torg. Men, då emot den förstnämd^ af dessa platser,
hvilken vid flera föregående tillfällen varit afse dd att till olika ändamål
användas, nu, likasom då, kunde åberopas dels det eldfarliga
grannskapet med operahuset, dels platsens behöflighet för detta sednare
i händelse af dess möjligen inträffande ombyggnad till större utsträckning,
samt då uppförandet af en så stor byggnad som den ifrågavarande
å norra delen af Carl XIII:s torg, skulle, mera än lämpligt vore, inkräkta
på torgets område, har Öfverintendentsembetet framför dessa
bägge sistnämnde byggnadsplats^, såsom enligt embetets tanke, lämplig
föreslagit nedre delen af kronans egendom nfr 8 å Blasieholmen, hvilken,
ehuru icke helt och hållet obebyggd, likväl endast upptages af obetydligare
uthusbyggnader, tillhöriga dels Hans Excellens Utrikes-Statsministerns
boställe, dels den å tomten tillsvidare befintliga Kongl. Fatburn.
Angående denna plats, som innehåller 10,500 qvadratfot, har
öfverintendents-embetet meddelat att, sedan den blifvit af embetet uti underdånigt
memorial af den 10 Oktober 1865, föreslagen att användas
dels till boställe åt Hans Excellens Justitie-Statsministern och dels
till embetslokaler för några rikets embetsverk, Eders Kongl. Maj:t under
den 13 Oktober samma år täckts förklara, att Eders Maj:t, med afseende
på det fördelaktiga läge, som utrikes minister-hotellet komme att i följd
af utfyllningen i Nybroviken, erhålla åt donna sida, och de flerahanda
byggnadsbehof, som för statsverket förefunnes, ansåge det otvifvelaktig!;
blifva angeläget att förr eller sednare värdigt bebygga denna tomt,
ehuruväl, då statsverkets tillgångar voro starkt anlitade för andra behof,
och då med fyllningsarbetets fullbordande samt den öppna platsens
planering och stensättning skulle dreja flora år, Eders Kongl. Maj:t
funne frågan härom icke då höra till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd
föranleda; Och har öfverintendents-embetet vidare upplyst, att för
den å tomten nu befintliga, jemte öfriga fatbursinrättningar för de Kongl.
bofven, nyligen blifvit inköpt en å Kungsholmen belägen, särskild egendom,
inom hvars åbyggnad erforderligt utrymme för åtminstone förstnämnda
fatbur antagligen torde kunna, utan svårighet och större tids -

37

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

utdrägt, beredas, under det att ersättning för det stallutrymme, som
komme att minister-bostället frånbända^ kunde utan anmärkningsvärd
kostnad beredas å den återstående delen af boställstomten; — samt
slutligen att ifrågavarande byggnadsplats, efter den förändring Nybrohamnen
genom dess utfyllning numera undergått, erbjöde fördelarne af
så val Öppet och centralt läge i grannskapet af hufvudstadens förnämsta
promenadplatser och öfriga allmänna konstanstalter, som ock lätta kommunikationer
från, å ena sidan, Nybrokajen och, å den andra, Stallgatan.

öfverintendents-embetet, som genom akademiens försorg lemnats tillfälle
att taga del af förutnämnda ritningar och kostnadsförslag, har
anmärkt att förstugor, trappuppgångar och kommunikationer jemte entréer
vore för frångå, beroende till eu del af den för byggnaden först
ti Hämnade tomtens otillräckliga vidd; i anledning hvaraf akademien erinrat,
att dessa ritningar vore blott förslagsritningar, till ledning för beräkningen
af byggnadskostnaden och bedömande af antalet och den ungefärliga
beskaffenheten af de behöfliga lokalerna, hvarföre ock dessa ritningar
måste lämpas efter utrymmet å den blifvande byggnadstomten.

Då för tillförlitligt bedömande af byggnadskostnaden samt öfriga i
sammanhang dermed ställda utgifter erfordrats dels närmare undersökning
af grundens beskaffenhet å den nu föreslagna byggnadstomten, dels
ock beräkning af kostnaden för erforderlig, förändrad anordning af de
till Utrikes-Statsministerns boställe hörande uthus samt tomtens reglering
i öfrig!, har Öfverintendents-embetet erhållit uppdrag att yttrande
härutinnan afgifva.

Med afseende å akademiens förtjenstfull verksamhet för höjande af
den musikaliska bildningen i landet och då för fullföljandet och'' utvecklingen
af donna verksamhet den särdeles ogynnsamma ställning, i hvilken
akademien i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorum
för dess talrik! besökta läroverk befinner sig, icke kan annat än
medföra en högst ofördelaktig inverkan, hvadan angeläget synes, att dessa
olägenheter blifva, så snart ske kan, undanröjda, samt den af akademien
föreslagna utväg att på en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga
kostnader torde, såsom mindre betungande för statsverket, böra föredragas
förslaget om anslagets beviljande att utgå under två eller tre år,
får jag, jemte hemställan, att enligt öfverintendents-embetets förslag nedre
delen af kronans tomt N:r 8 Blasiiholmen må såsom byggnadsplats
för akademiens behof få användas, i underdånighet tillstyrka, att Eders
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till renta och amortering å ett af
akademien upptaget lån, stort högst 150,000 Rdr och afsedt för uppförande
på omförmäla, kronan tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska
akademien och dess läroverk, bevilja ett årlig! anslag, att utgå under så

38

Bil. Nio 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. Nio 1 om Statsverket 1870.

lång tid som, med användande derjemte af de särskilda tillgångar akademien
uppgifvit, för lånets återbetalning erfordras. I afseende å det erforderliga
beloppet af detta årsanslag förekommer val å ena sidan, att, vid
användande af nämnda, staten tillhöriga tomt, enligt öfverintendentsembetets
förslag, icke någon särskild utgift för inköp af byggnadsplats
blifver behöflig, men då likväl å andra sidan den ifrågavarande tomten
icke kan för detta ändamål begagnas, utan bestridande af de kostnader, som
uppkomma för grundens förstärkning samt för tomtens anordning och planering,
och då tillfället icke synes höra betagas akademien att vidtaga den
af öfverintendents-embetet förordade utvidgning af de tillämnade lokalerna,
enär tomten dertill lemnar utrymme och byggnaden sålunda blifver
mera ändamålsenlig, hvaremot nedsättning bör kunna , göras i den för
inredning och inventarier beräknade summa, samt slutligen det allmänna
härvid beredes den fördel, att den ifrågasätta, nu mera vid en
betydande kommunikationsled belägna tomten blir på ett värdigt och
prydligt sätt bebygd, hemställer jag, med afseende på dessa förhållanden,
att den anslagssumma, som hos Riksdagen begäres, måtte bestämmas
i enlighet med hvad akademien i sin första inlaga uppgifvit, nemligen
7,000 Rdr.

19:o.

Tillökning i
anslaget för na
turhistoriska
riksmuseum.

1 underdånig skrifvelse den 8 nästlidne December har V etenskaps"Akademien
anfört: att det under Akademiens vård ställda Naturhistoriska
Riksmuseum för närvarande åtnjuter till bekostande af materiel, till
inköp af sällsynta föremål samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas
ordnande ett ärligt statsanslag af 14,800 riksdaler, som på grund af
särskilda nådiga föreskrifter är så fördeladt, att deraf utgå

till mineralogiska afdelningen ................ Rdr 3,600: —

» zoologiska » « 6,70(6 —

» botaniska » » 2,000: —

» palseontologiska » » 2,500: —

hvilka belopp, med undantag af det för sistnämnda afdelning, som bildades
först år 1864, uppburits sedan 1858; —- att under tiden Riksmuseets
förråder vunnit en ansenlig tillväxt genom inköp, skänker, förmånliga
byten med utländska museer, och genom de betydliga insamlingar
af naturalster, som dels under de från Sverige utgångna vetenskapliga
expeditionerna till norra Ishafvet, dels under åtskilliga vetenskapsmäns
med understöd af staten eller Akademien företagna forskningsresor och
dels vid andra tillfällen blifvit för museets rakning verkställda; — att,
då det allt mera tillväxande omfånget af dylika samlingar måste med -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 39

fora allt större kostnad för deras vård, så framt de ej genom bristfällighet
derutinnan skulle delvis tillspillogifvas, och då deras ytterligare
fullständigande jemväl i samma mån blefve dyrare, emedan det felande
i en någorlunda utbildad samling vanligen bestode af sällsyntare föremål,
som endast mot jemförelsevis högt pris kunde anskaffas, hade till
följd häraf i synnerhet de belopp af statsanslaget till Naturhistoriska
Riksmuseum, som blifvit bestämda för dess zoologiska och botaniska afdelningar,
visat sig allt mer otillräckliga; att hvad den zoologiska af delningen
angår, företrädesvis samlingen af lägre, s. k. evertebrerade djur
på senare tiden befunnits till underhåll och vård kräfva vida större
kostnader, än som för densamma ursprungligen beräknats, hvilket både
sin förklaringsgrund dels deri, att denna samling är jemförelsevis ung
vid museum och följaktligen i hastigare tillväxt, dels ock i det förhållande,
att den materiel, som för samlingen hufvudsakligen erfordras,
nemligen sprit och glas, är af särdeles dyr och föga varaktig beskaffenhet;
hvarförutan till utgifterna vid berörda samling komme kostnaden
för anskaffande af nya skåp, förändringar och inredningar i de förut befintliga,
insamlingsredskaps och förvaringsmedels tillhandahållande åt
dem som erbjuda sig att under resor inom eller utom landet göra insamlingar
för museum, äfvensom de insamlade föremålens rengöring och
propagation, förrådens utläggning m. in., för hvilka sistnämnda göromål
särskild! biträde måste anlitas och bekostas, emedan på museets konservatorsverkstad
omöjligen kunde medhinnas annat arbete än det som fordrades
för vertebratsamlingen; till följd hvaraf, och då omkostnaderna
för omförmälda behof under sista tiden lemna! ringa eller ingen tillgång
öfrig för inköp af sällsyntare föremål, som i samlingen saknades, äfvensom
till arfvoden för biträde vid densammas ordnande och vetenskapliga
bearbetning, akademien, efter noggrann utredning af förhållandet och
med iakttagande af all möjlig inskränkning vid kostnadernas beräknande,
ansett en tillökning af 2000 riksdaler i ofvan uppgifna årsanslag för
zoologiska afdelningQn vara erforderlig, så framt denna afdelning skulle
kunna någorlunda fylla sin uppgift och motsvara tidens vetenskapliga
kraf; — samt att, beträffande botaniska af delningen, dennas växtsamling,
hvilken för närvarande omfattar mellan 50,000 och 60,000 arter, kunde
antagas nu vara tre gånger större än vid den tidpunkt, då det för afdelningen
utgående anslaget beviljades, hvartill komme, att under senare
tid en alldeles ny afdelning blifvit i sammanhang med den botaniska inrättad,
nemligen det botaniskt-ekonomiska museum, som i två störa rum
innehåller sådana samlingar af växtämnen och växtprodukter, hvilka
mest kunde intressera allmänheten att se och lära känna; att likväl medel
alldeles saknades till sistnämda samlingars förökande och underhåll,

40 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. Aho 1 om Statsverket 1870.

enär botaniska afdelningens tillgångar helt och hållet toges i anspråk
för anskaffande af materiel till den egentliga växtsamlingen och för densammas
nödiga komplettering genom inköp; att äfven vid donna afdelning
af Naturhistoriska Riksmuseum det förhållande under senaste åren
egt ruin, att ingå medel blifvit öfriga till arfvoden för vetenskapligt biträde,
hvilket dock vore i högsta grad behöfligt, emedan intendenten
omöjligen kunde medhinna alla de bestyr, som vid en så betydande

växtsamlings ordnande och vidmakthållande förefalla, nemligen växternas
ständiga tillsyn och tid efter annan återkommande omläggning för
att skydda dem mot fukt och mai, vidare utläggning och upphäktning
samt etikettering af inköpta eller skänkta växtsamlingar, äfvensom

dessas ordnande och inpassande i museets herbarier, utläggning af

bytesremisser in. m., hvarföre ock Intendenten, i saknad af sådant

biträde, nu måste använda nästan all sin tid på dylika, vanligen en
konservator tillkommande göromål, hvarigenom honom betoges tillfälle
till samlingarnas kritiska granskning eller deras katalogisering och till
mera rent vetenskapliga sysselsättningar; samt att således, till afhjelpande
af de undgängligaste behofven vid denna afdelning, erfordrades
dels ett belopp af minst 500 Rdr årligen för att aflöna nödiga biträden
vid den egentliga växtsamlingens vård och ordnande, dels ock ett särskildt
ärligt anslag af 200 Rdr till det botaniskt-ekonomiska museets
underhåll och förökande; •— anhållande fördenskull akademien i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen aflåta nådig proposition
derom, att ofvannämnda för naturhistoriska riksmuseum nu utgående
anslag måtte höjas med 2,700 Rdr årligen, hvaraf 2,000 Rdr
skulle tillkomma dess zoologiska och 700 Rdr dess botaniska afdelning.

Med afseende å hvad Vetenskaps-akademien sålunda anfört, får jag
underdånigt tillstyrka, att Eders Maj:t ville i nåder föreslå Riksdagen,
att det ordinarie anslag som naturhistoriska riksmuseum för närvarande
åtnjuter till bekostande af materiel, till inköp af sällsynta föremål
samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, måtte
förökas med ett ärligt belopp af 2,700 Rdr.

20:o.

Förhöjning i för- För »fattigvården i allmänhet» är enligt Riksstaten anvisadt ett förslfauigvfrdLfrslagsanslag
stort 15,000 Rdr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken
“ enligt gällande stadgande!! icke åligger kommunen eller enskilda perso nel''

att bestrida. Oaktadt den stränga sparsamhet, som iakttagits vid

41

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

dispositionen af detta anslag, har dock icke kunnat undvikas, att detsamma^
belopp under en följd af ar öfverskridits. I sådant hänseende
utbedjer jag mig att få erinra, att, enligt hvad rikshufvudboken utvisar,
utgifterna för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått

år 1864 till 87,082: 60

» 1865 » 42,099: 19

» 1866 « 40,473: 97

» 1867 » 39,712: 93

^ I medeltal hafva således under dessa fyra år utgifterna utgjort
39,842 Rdr 17 öre, öfverstigande anslaget med 24,842 R:dr 17 öre. På
det att detta förslagsanslag må till siffran komma att närmare motsvara
de verkliga utgifterna, hemställer jag i underdånighet, huruvida icke
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bestämma ifrågavarande
anslag åtminstone till 25,000 Rdr, hvarföre erfordras en tillökning i dess
nuvarande belopp med 10,000 Rdr.

21:o.

presterskapets

löneinkomster.

Då, i anseende till mängden af ärenden röranden ordnandet af pre- Anslag un u.
sterskapets löneförmåner i enlighet med nådiga kungörelsen den 11 JuliSm
1862, särskild! biträde för handläggning af dessa ärenden inom Ecele- ^peditTä"
siastik-departementet mast antagas, har vid nästföregående Riksdag
uppå derom gjorda nådiga framställningar, för befrämjande af löneregleringarnas
skyndsamma gång till Kongl. Maj:ts disposition beviljats ^ett
belopp af 3,000 Rdr för hvartdera af de sistförfiutna fyra åren. Ifrån
den 1 November 1868 till samma dag 1869 hafva vederbörande Nämnder
upprätta! förslag till lönereglering i 48 pastorat, och äro numera,
der icke redan upprättade .löneregleringsförslag blifvit af Eders K o md.''

Majd till förnyad behandling af Nämnderna återförvisade, dessa förrätta
ingar afslutade i alla länen, med undantag af Kristianstads, Malmöhus,
_ Vermlands, Vestmanlands och Jemtlands län. Utaf de till Ecclesiastik-departementet
inkomna löneregleringsförslagen hade till slutlio’
pröfning af Eders Kongl. Näjd den 31 December 1868 företagits 649*

Under år 1869 hafva 205 sådana förslag föredragits Eders Maj:t af
hvilka 199 blifvit fastställda. Slutligen afgjorda äro således intill nästlidna
års utgång. 848 sådana ärenden. Af öfriga regleringsförslao'', hvilka
i fullständigt skick till Ecclesiastik-departeinentet inkommit, äro åtskilliga
af Eders Kongl. Maj:t återförvisade till Nämnderna och 53 under
bearbetning i Departementet. Återstående af Nämnderna upprättade
löneregleringsförslag äro beroende på vederbörande embetsmyndigheters

6

42

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Andag till byggnad
för Kongl.
bibliotheket.

handläggning eller öfverlemnade till församlingarne och presterskapet
för afgifvande af deras yttranden.

Enär det häraf visar sig, att antalet af de inom Ecclesiastik-departementet
till handläggning förekommande ärenden af ifrågavarande slag
ännu är ganska betydligt, och detsamma med säkerhet kan antagas
blifva förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet
af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af
oundgängligt behof påkalladt, finner jag mig föranlåten i underdånighet
hemställa, det Eders Maj:t måtte besluta nådig framställning till Riksdagen
derom, att jemväl för år 1871 ett anslag af 3,000 Rdr måtte anvisas,
att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

22:o.

Hos Rikets vid 1865—1866 årens riksdag församlade Ständer
gjorde Eders Kongl. Maj:t nådig framställning om det oundgängliga behofvet
att för Kongl. bibliotheket erhålla en annan lokal än den inskränkta
lägenhet inom Kongl. slottet, i hvilken det redan år 1768 eller
för mera än hundra år sedan inrymdes. Den högst betydliga tillväxt,
som bibliothekets förråder vunnit sedan en så lång tid tillbaka, har nemligen
medfört nödvändigheten att för utrymmes beredande i den allt
mera otillräckliga lokalen tillgripa utvägar, hvilka särdeles försvårat
samlingarnas tillgänglighet och vård samt gjort deras strängt vetenskapliga
anordning omöjlig. Sådana nödfallsåtgärder hafva varit, bland andra
: att anbringa hyllor utefter rummens golf, hvarigenom det behöfliga
ljuset och gångrummet lidit en menlig inskränkning; att i fönsternischer,
mellan dubbeldörrar, i förstuga, korridor och magasinslägenheter eller
annars på otjenligt platser inrätta hyllor och skåp; att uppställa böckerna
i dubbla rader, sammanlägga dem hoptals på golf, utsprång, taklister
m. m., eller ock förvara dem i kistor och packlårar. Sedan dessa
ogynsamma förhållanden framkallat förslaget att äfven för ifrågavarande
samlingar upplåta plats i Nationalmuseibyggnaden, blef, under afvaktan
af detta förslags trädande i verkställighet, någon lindring i Kongl. bibliothekets
trångmål beredd derigenom, att eu del af bokförrådet förflyttades
till ett bredvid nämnda byggnad befintligt stenhus, kalladt
Fiskargången, samt till eu inom sjelfva byggnaden provisoriskt upplåten
lägenhet. Men då det sedermera fanns nödigt att utesluta Kongl. bibliotekets
förråder från de samlingar, som skulle i Nationalmuseibyggnaden
inrymmas, —• i hvilket hänseende Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse den 27 November 1863 yttrade, att Kongl. bibliotheket icke

43

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

kunde anses i Nationalmuseum vara på sin råtta plats, och att dessutom
detta bibliothek, med afseende på den genomgripande förändring, hvilken
dermed förr eller senare måste vidtagas i anledning af den stärka
tillökning, som i dess samlingar vore att påräkna, lämpligast borde förläggas
till ett ställe, som för en längre framtid lemnade både utrymme
åt dess tillhörigheter och tillfälle för erforderlig utvidgning, — måste
bibliotheket åter frånträda ofvannämnda till dess begagnande upplåtna
lägenheter, utan annan ersättning än den lokal inom kungliga
slottet, som förut varit anvisad åt statens samling af plastiska konstverk
(det s. k. Sten-museum), hvilken lokal ej lemnade mera utrymme
än de frånträdda lägenheterna och följaktligen icke beredde bibliotheket
någon ökad tillgång på förvaringsrum för dess under senare tiden
i mer än vanligt matt utvidgade förråd. Ty detta förråd, som, enligt
anförande till Rikets Ständers Revisorers år 1863 afgifna berättelse om
statsverkets tillstånd och förvaltning, då utgjordes af 120,000 volymer
(deribland ej inberäknade 11,000 häften utaf oafslutade verk och tidskrifter),
7,000 portföljer, innehållande mellan 700,000 och 800,000 småskrifter,
5,500 handskrifter, 214 portföljer med kartor och planscher,
samt en större gravyrsamling, har sedermera, jemte den ständigt fortgående
tillväxten så väl genom de inhemska bokalstren, utaf hvilka ett
exemplar skall till Kongl. bibliotheket aflemnas, som genom inköp af
utländska verk, erhållit eu särskild tillökning genom öfverlemnandet dels
af de icke obetydliga boksamlingarna på Drottningholms och Gripsholms
Kongl. lustslott, dels af den till omkring 15,000 band uppgående Engeströmska
samlingen af böcker och handskrifter in. in. I följd häraf
hafva, i trots af alla de åtgärder, som vidtagits för att till det yttersta
möjliga tillgodogöra det befintliga utrymmet, svårigheterna ständigt ökats.
Den från äldre lider för sin arkitektoniska skönhet befintliga bibliothekssalen
är på ett sätt, som undandöljer hvarje spår af den storartade stilen,
till hela sin golfyta, med blott alnsbreda mellangångar upptagen
dels af höga bokhyllor, dels af parallell med dem ställda bokskåp, dels,
i motsatt riktning mot dem, af lägre hyllor, öfver hvilka slutligen, mellan
de höga hyllorna, äro anbragta föreningsbräden, uppbärande störa
planschverk. Oaktadt alla dessa anordningar, har den Engeströmska
samlingen icke kunnat emottagas i Kongl. bibliothekets lokal och då någon
plats för densamma ej heller funnits att tillgå inom annan staten
tillhörig lägenhet, har utrymme derför måst i enskildt hus beredas, till
följd hvaraf statsverket får vidkännas en hyresutgift af 1,500 Rdr årligen,
hvartill kommer det menliga förhållande, att samlingens afskildhet
från bibliothekets öfriga tillhörigheter försvårar tillsynen öfver
densamma och lemnar föga tillfälle att hålla den tillgänglig för allmän -

44

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

heten. Till de sålunda omförmälda olägenheter, som äro förenade med
Kongl. bibliothekets nuvarande lokal, bör slutligen läggas: att de förnämsta
bokrummen ej kunna uppvärmas och följaktligen äro under större
delen af året o b ogagneligt för annan tjenstgöring än bokutlåningens besörjande,
hvilket fordrar endast kortare stunders vistande derstädes, men
likväl visat sig medföra våda för tjenstepersonalens helsotillstånd; att
tjenstemännens egentliga arbetsrum, hvilka äfven delas af vaktbetjeningen,
äro till utrymmet högst inskränkta och dessutom låga, mörka och
kalla; samt att läsrum för allmänheten, hvarförutan ett offentligt biblothek
ej kan uppfylla sin bestämmelse, i donna lokal alldeles saknas.
Alla dessa olägenheter antydas jemväl i ofvan åberopade anförande till
Rikets Ständers Revisorers berättelse, i hvilket uttalas såsom eu Revisorernas
pligt, ”att framhålla den otjenliga lokal, hvaruti bibliothekets
värdefulla samlingar sig befinna, alldenstund donna omständighet i hög
grad förlamar tjenstemännens verksamhet och snart nog gör bibliotheket
till en ofruktbar institution”, — hvarefter tillägga: ”man har redan sett
sig nödsakad att förvägra besökande tillträde till Bibliotheket, och den
tidpunkt kan ej vara fjerran, då oöfvervinneliga hinder uppstå för eu
fortsatt utlåning. Kan och bör ett riksbibliothek i viss mån anses som
en värdemätare på ett lands litterära ståndpunkt, synes med skål bibliothekets
förflyttande till en tjenligare lokal höra betraktas som en national
angelägenhet.”

I anledning af förberörda omständigheter anbefallde Eders Kongl.
Maijrt genom nådigt bref den 23 September 1864 Öfverintendents-embetet
att afgifva förslag till ny byggnad för Kongl. bibliotheket. Med ledning
af ett utaf bibliothekets styresman meddeladt program och i samråd
med. honom lät Öfverintendents-embetet derefter för ändamålet uppgöra
ritnings- och kostnadsförslag. Enligt dessa förslag, hvilka i underdånig
skrifvelse den 10 Oktober 1865 öfverlemnades till Eders Kongl. Maj:ts
pröfning, skulle byggnaden, ämnad att uppföras hufvudsakligen af sten
och jern, komma att innehålla följande lägenheter, nemligen i souterrainen:
magasiner och plats för värme-apparat, äfvensom bostadsrum för
vaktbetjening in. in., derest sådant kunde pröfvas lämpligt; i bottenvåningen:
två boksalar för Svenska samlingar, en läsesal och en förevisningssal;
i midtelpartiet: expeditions- och arbetsrum, jemte tamburer och
vaktmästarerum; samt i öfre våningen: en enda stor boksal för utländsk
litteratur, hvilken säl ansågs i början behöfva endast till en del inredas,
för att sedermera i mån af behof fullbordas. Till plats för byggnaden
både hos öfverintendents-embetet ifrågakommit: 1) en kronan till inlösen
för 240,000 Rdr erbjuden tomt, utgörande qvarteret »Grönlandet
södra» i Adolf Fredriks församling och belägen mellan Drottning- och

45

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Holländaregatorna samt Adolf Fredriks Vestra och Södra Kyrkogator;
2) den kronan tillhöriga s. k. Humlegården, och 3) den Stockholms stad
tillhöriga s. k. Sillhofstomten å Blasiiholmen. Sistnämnda plats, der
likväl grundens beskaffenhet ansågs förorsaka en tillökning af 70,000 Rdr
i byggnadskostnad^, blef utaf Öfverintendents-embetet förordad, under
förutsättning att tomten skulle af Stockholms stad till staten upplåtas.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, på grund af hvad i donna angelägenhet
förekommit, uti ofvannämnda nådiga framställning föreslagit Rikets
Ständer att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa för år 1867
ett belopp af 70,000 Rdr, och sedan derefter till Rikets Ständer öfverlemnats
ett af Stockholms stadsfullmägtige afgifvet utlåtande rörande
den väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den s. k. Sillhofstomten,
hvari Fullmägtige på anförda skål förklarat donna tomt icke
kunna för sådant ändamål upplåtas, hafva Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 16 Juni 1866 förmält, att, oaktadt behofvet af ny byggnad
för Kong], bibliotheket syntes numera vara oafvisligt, och således
hvarje ytterligare uppskof med donna frågas afgörande otvifvelaktigt
skulle föranleda väsendtligen olägenheter, Rikets Ständer likväl funnit sig
förhindrade a-tt bevilja det äskade anslaget, enär plats för byggnaden
icke vore bestämd och dessutom en fullt ändamålsenlig bibliotheksbyggnad
ansågs kunna åstadkommas med vida mindre kostnad än den föreslagna;
anhållande Rikets Ständer, att Eders Kongl. Magt täcktes låta
utarbeta och för kommande riksdag framlägga fullständigt förslag till
ny sådan byggnad, uppgjordt med iakttagande af all den sparsamhet,
som med byggnadens varaktighet och ändamålsenliga anordning vore
förenlig.

Öfverintendents-embetet, som fatt sig anbefaldt att i samråd med
Kong!. Bibliothekarien uppgöra det ytterligare förslag, hvarom Rikets
Ständer sålunda gjort framställning, har den 6 November 1866 i ämnet
afgifvit underdånigt Utlåtande, hvari, beträffande först platsen för ifrågavarande
byggnad, anförts, att vid valet mellan de tvenne af ofvan uppgift
platser, som återstodo att för ändamålet påräkna, nemligen qvarteret
»Grönlandet södra» och Humlegården, Öfverintendents-embetet ansett
den förstnämnda, till följd af åtskilliga dervid förekommande betänkligheter,
bland hvilka det höga inköpspriset, 240,000 Rdr, icke höra
förordas, utan företrädet gifvas åt Humlegården, hvilken eger fördelarne
åt fritt läge, fast byggnadsgrund och vidsträckt utrymme, hvartill komme
att dess begagnande skulle medföra minsta kostnad, emedan densamma
redan tillhör kronan. Vidkommande derefter Rikets Ständers anhållan
om uppgörande af nytt förslag till bibliotheksbyggnad med iakttagande
af all den sparsamhet, som vore förenlig med byggnadens varak -

46

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

låghet och ändamålsenliga anordning, har Ofverintendents-embetet i afseende
på de redan upprättade ritnings- och kostnadsförslagen anfört,
att, hvad angår de tvenne omständigheter, af hvilka byggnadskostnaden
hufvudsakligen berodde, nemligen husets storlek och konstruktionssätt,
den förra blifvit lämpad efter de fordringar på utrymme, som Kongl.
Bibliothekets styresman uppställt såsom vilkor för byggnadens ändamålsenlighet,
med beräkning af minsta möjliga volymantal för boksamlingens
fortgående tillökning samt med iakttagande af största sparsamhet beträffande
utrymmet, i hvithet hänseende äfven tjenat till efterrättelse
den erfarenhet, som vunnits vid dylika byggnadsföretag i främmande
länder; -— att berörda förslag icke afsåge några öfverflöds- eller praktlägenheter,
någon stor trappa, några boställen o. s. v., varande bokförråden
sammanträngda till den minsta rymd de möjligen kunde vidtaga,
hvarjemte läsrum för allmänheten, likasom tjenstemännens arbetsrum,
vore föreslagna till minsta möjliga antal, och att följaktligen, då byggnadens
hufvudform — den enkla parallelogramen — med sina ytterst
få skiljemurar icke kunde vidare förenklas, och ingen onödig kostnad
uppkomme genom öfverflödigt tilltagna och oanvändbara höjdmått, någon
nedsättning i byggnadssumman ej stode att vinna genom en förändring
af hufvudanordningarna i planen; — att, i fråga om inredningsarbetena,
dessa visserligen vore dyrbara till följd af de beräknade jernkonstruktionerna
för byggnadens så väl taklag som hyllinredning, men
att, då härvid för kostnadsberäkningarna lagts till grund Engelska jernvarupris,
hvilka i betydlig mån understege de Svenska, någon nedsättning
i förslaget öfver dessa jerneffekter ej syntes böra ifrågakomma,
hvadan, derest besparing måste sökas i afseende på inredningens arbetsposter,
eu sådan, enligt Ofverintendents-embetets åsigt, endast kunde
tillvägabringas derigenom, att taklag och bokhyllor gjordes af trä i stället
för jern, samt att bjelklag anbragtes i stället för hvalf: eu åtgärd,
hvarigenom dock hela systemet för byggnaden skulle rubbas, dess konstruktion
återfalla till förgångna tiders icke ändamålsenliga anordningssätt,
den i förslaget sökta, högst betydliga rumbesparingen jemte deraf
beroende hushållning med materialier tillintetgöras och den större säkerheten
mot eldfara försvinna, utan att likväl kostnadsnedsättningen,
uppgående måhända till 40 ä 50,000 Rdr, blefve så väsendtlig, att för
densammas åstadkommande borde åsidosättas de fördelar, som numera
anses vara från en ändamålsenlig bibliotheksbyggnad oskiljaktiga och
utan hvilka en dylik byggnad svårligen kunde blifva annat än förfelad;
— att, hvad beträffar säd an e till byggnaden hörande delar, på hvilka
dess fasthet och nytta icke berodde, nemligen de i förslaget afsedda arkitektoniska
prydnaderna, kunde åtskilliga gipsorneringar, äfvensom kan -

*

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

47

delabrarna vid porten, fontänerna samt de föreslagna »pots ä fen» utelemnas,
hvarigenom någon besparing skulle vinnas, dock ej till högre
belopp än 6,300 Rdr; — och slutligen att, då nyssnämnda summa vore
allt hvad utan menlig inverkan på byggnadens varaktighet och ändamålsenlighet
kunde från den gjorda kostnadsberäkningen afdragas, Öfverintendents-embetet
funnit enda sättet att bereda någon väsendtligare,
om äfven endast tillfällig, besparing i byggnadskostnad^ bestå deruti,
att, så framt sådant vore med bibliothekets samlingars ändamålsenliga
ordnande förenligt, byggnadens båda ändar, utan förändring af densammas
planindelning och höjdmått, blefve till större eller mindre del afkortade,
och således fortsättningen öfverlemnad åt framtiden. Den besparing,
som såmedelst kunde vinnas, skulle, enligt Öfverintendents-embetets
beräkning, utgöra omkring 2,624 Rdr för hvarje längdfot af byggnaden
jemte dess inredning i hela afskärningsarean.

Beträffande den af Ofverintendents-embetet sålunda väckta fråga
om byggnadens förkortning har Kongl. Bibliothekarien uti infordradt
underdånigt utlåtande yttrat, att genom en sådan åtgärd den arkitektoniska
öfvcrensstämmelsen mellan byggnadens midtel- och sidopartier skulle
uppoffras, men att för öfrigt något hinder för berörda afkortning icke
funnes, hvarken i husets konstruktion eller i planen för samlingarnas
och arbetsrummens anordnande; dock borde, så framt de för läsesalen
och den Svenska samlingen bestämda lokalerna icke skulle redan från
början blifva för små, ifrågavarande åtgärd sträcka sig endast till utelemnande
af de två yttersta, mot hvarandra svarande fönstren å byggnaden,
så att hela det i ritningsförslaget afsedda antal fönster blefve
minskadt från 25 till 23 i raden, hvarigenom husets längd komrae att
förkortas med 11 fot åt hvardera ändan, eller med tillsammans 22 fot.

Då, såsom redan blifvit, ådagalagdt, de dyrbara samlingarna i Kongl.
Bibliotheket — hvilket i sjelfva verket är att anse såsom ett Riksbibliothek
— icke kunna behörigen vårdas, än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas
och göras för allmänheten tillgängliga uti den otillräckliga och olämpliga
lokal, der de nu äro inrymda, och då den stärka tillväxt, som dessa
samlingar alltjemt vinna dels genom inköp af utländska verk, dels genom
emottagande af den inhemska pressens årligen förökade alster, hvartill
under senaste tiden kommit öfverlemnandet af andra, betydliga bokförråd,
gör nödvändigheten af en ny, efter behofvet anpassad lokal för
berörda samlingar allt mera tvingande, och då det undantagstillstånd, i
hvilket detta bibliothek befinner sig, ett tillstånd, till hvilket något motsvarande
knappt torde finnas i något annat land, är af den beskaffenhet,
att, enligt hvad Bibliothekarien yttrat, inom några få år ingå böcker vidare
skulle kunna i bibliotheket inträngas, och detsamma måste för allmän -

48

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

heten tillslutas, har jag, i betraktande af denna institutions höga betydelse
för den nationel bildningen äfvensom af Riksdagens på grund
deraf hos Eders Kongl. Makt anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof
med denna frågas afgörande måste vara med väsendtlig olägenheter
förenadt, ansett mig icke höra längre dröja med den underdåniga
hemställan, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig
proposition om anvisande af nödiga medel till en byggnad för detta
bibliothek. Beträffande platsen för denna byggnad får jag, på de skäl
Öfverintendents-embetet anfört, tillstyrka att den s. k. Humlegården må
dertill bestämmas, helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat
Humlegårdens synnerliga lämplighet med afseende på fordringarne
för bibliothekslokalen i och för sig betraktad, men byst betänkligheter
mot nämnda plats, i anseende till dess betydliga aflägsenhet från stadens
medelpunkt, numera, sedan den allmänna rörelsen tagit en afgjord
rigtning äfven åt detta håll och traktens bebyggande småningom fått
och alltjemt får eu större utsträckning, ansett det aflägsna läget blifva
af allt mindre betydelse, och derföre instämt i Ofverintendents-embetets
förord för ifrågavarande byggnadsplats. — Angående åter den beräknade
byggnadskostnaden, så torde man böra rätteligen skilja mellan den del
deraf, som afser husets grundläggning och konstruktion, efter den ursprungliga
planen utgörande ett belopp af 544,266 Rdr 97 öre, och den
kostnad, som belöper sig för inredningen, och som uppgår till en summa
af 198,287 Rdr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdrages dels den
till 6,300 Rdr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska
prydnaderna, hvilka, enligt hvad öfverintendents-embetet
yttrat, skulle kunna utelemna^, och dels det belopp, som kan besparas
genom det ifrågasätta __ borttagandet af 22 fot af byggnadens längd,
hvilket belopp, enligt Öfverintendent-embetets antagande af 2,624 Rdrs
besparing för hvarje fot, uppgår till 57,728 Rdr, så återstå 480,238 Rdr
97 öre såsom den summa, hvilken efter sparsammaste beräkning funnits
erforderlig för ifrågavarande byggnads grundläggning och konstruktion;
och endast donna summa synes mig höra för närvarande begäras. Då
kostnaden för byggnadens grundläggning är beräknad till icke fullt

35,000 Rdr och, om arbetena under första året inskränkas till planering,
gräfning och uppmurande af grunden, ett tillägg af 10,000 Rdr till detta
belopp synes vara erforderligt för att bestrida sådana kostnader som
möjligen i sammanhang med grundens läggande kunna blifva nödiga,
hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till uppförande af ny byggnad för Kong], bibliotheket
bevilja till en början 480,238 Rdr, hvarutaf 45,000 Rdr att under år
1871 utgå.

23:o.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. No 1 om Statsverket 1870.

49

23:o.

Det vid föregående Riksdagar från och med år 1864 beviljade re-/tof/a0. tm f°rservationsanslag
af 10,000 Rdr årligen till förbättring af de svagast af-jvagasta/dnalönade
komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters
vilkor, hvilket anslag icke medgifvet vidare löneförbättring
för ofvannämnda ecclesiastika tjensteman än att för sådana tjensteinnehafvare,
hvilkas löner i betydligare mån understigit 700 Rdr, löneförmånerna
för hvardera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till
ungefärligen detta belopp och sedermera, efter det åtskilliga af de prestviga
lägenheter, hvilkas innehafvare under nämnda år varit i åtnjutande
af lönetillskott, dels af vederbörande löneregleringsnämnder föreslagits
till indragning, dels enligt fastställda löneregleringar blifvit försedda
med tillräckligare inkomster, för hvardera af åren"l867 och 1868
kunnat förhöjas till omkring 725 och för år 1869 till omkring 755 Rdr,
har för innevarande år, med tillägg af de å ifrågavarande anslag för
åren 1864—1868 reserverade behållningar af tillsammans 3,533 Rdr 87
öre, visserligen lemnat tillgång till ytterligare förhöjning i de svagaste
lönerna, dock så oansenlig, att dessa löner icke kunnat uppbringas till
högre belopp än omkring 820 Rdr; — Och då alltså behofvet af ifrågavarande
anslag måste anses fortvara samt den anbefallda regleringen
af presterskapets löner icke ännu på någon tid kan hinna genomföras,
finner jag mig deraf föranlåten i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i likhet med hvad föregående
år egt rum, för år 1871 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 Rdr, att
till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters
samt pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor af Eders Kongl.

Maj:t användas, med iakttagande, såsom hittills, att löneförbättring icke
kommer någon till godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd
ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.

27:o.

Vid flera föregående riksdagar har i enlighet med Kongl. Maj:ts Anslag tm mderom
gjorda framställning ett anslag af 20,000 Rdr om året beviljats
till understöd åt sådana församlingar, hvilka till följd af fattigdom icke tö
kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare./^"^.

7

Anslag till un
der visning i
trädgårdsskötsel
vid folkskolelärareseminarierna.

50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

De sednare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört
ännu större omkostnader för församlingarne, och de fattigare bland
dem, som länge behöft särskilda understöd för det ifrågavarande ändamålet,
kunna nu än mindre hjelpa sig med egna ringa tillgångar. Vid
den sednast verkställda fördelningen af det ifrågavarande anslaget uppgick
antalet församlingar, som deraf erhöllo del, tillsammans i hela riket
till 451, och har, i anledning af gjorda underdåniga framställningar,
under sistförflutna liksasom under föregående år anslagets hela belopp
blifvit utdeladt. Då behofvet för den närmaste framtiden utan
tvifvel är oförminskadt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå, att ett belopp af 20,000 Rdr anvisas för år 1871 att af Kongl.
Maj:t disponeras till understöd åt sådana församlingar, som till följd af
fattigdom ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

28:o.

Sedan sistlidne riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, anvisat 4,500 Rdr till bestridande dels af utgifterna under
nämnde år för undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna i
Linköping och Lund, dels för undervisningens i detta ämne fullständigare
ordnande vid något af de öfråga seminarierna, har Eders Kongl.
Maj:t anbefallt vidtagande af förberedande åtgärder för en dylik anordnings
genomförande vid seminariet i Skara och är till trädgård derstädes
inköpt ett lämpligt jordland, äfvensom medel blifvit anvisade till
jordens beredning för trädgårdens anläggande.

Genom de anordningar som under föregående år blifvit vidtagna
vid seminarierna i Linköping och Lund och under sistlidna år vid seminarium
i Skara för undervisningen i ifrågavarande läroämnen, har en
början blifvit gjord att bereda blifvande folkskolelärare och lärarinnor
både en grundligare teoretisk skicklighet och en säkrare praktisk öfning
i trädgårdsskötsel och trädplantering, hvilken förbättring otvifvelaktigt,
då dylika anordningar hinna att jemföras vid alla rikets seminarier,
skall kraftigt bidraga till höjande af allmogens insigt i donna hushållningsgren
och derigenom utöfva ett välgörande inflytande på landets
kultur.

Det är emellertid af stor vigt att vid de seminarier, der en dylik
anordning redan blifvit genomförd, tillfälle beredes till undervisningens
fortsätta meddelande i samma omfång och fullständighet, som nu

Öl

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

blifvit börjadt, och sålunda en ökad erfarenhet jemte en säkrare insigt
i den metodiska behandlingen af detta läroämne må vinnas, och får jag
på grund deraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte
genom nådig proposition af Riksdagen begära att för ifrågavarande ändamål
för 1871 anvisas samma belopp som för innevarande år blifvit anslaget,
eller 4,500 Rdr.

29:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Wexiö vid två föregående Andag un
tillfällen gjort underdånig framställning om behofvet af en egen lokal LULL,
för folkskolelärareseminarium derstädes och dervid anfört, bland annat: senlZ%!''
att lokal för donna läroanstalt, enär någon staten tillhörig byggnad ej
funnes att tillgå, måst förhyras i ett enskild! hus; att deu förhyrda lokalen,
hvilken vore den enda som kunnat erhållas, ej lemnade tillräckligt
utrymme för seminariets elever, hvilkas antal höstterminen 1868
uppgått till 105; att rummen derstädes ej vore lämpliga för undervisningens
behöriga anordning, samt att seminariets öfningsskola måst inrymmas
i en särskild från seminariet aflägsen lägenhet.

I underdånig skrifvelse den 27 November 1869 har Domkapitlet
gjort förnyad hemställan rörande behöfligheten af en egen lokal för
donna läroanstalt, och dervid i afseende på den nuvarande lokalens
■olämplighet vidare andragit: att samtliga lärorummen voro låga och
för sitt ändamål otillräckliga samt, med undantag af ett, försedda med
fönster från olika sidor, hvaraf uppkomme eu för åtskilliga öfningar
hinderlig, falsk dager; att samlingssalen, som äfven måste begagnas
till lärorum, ej lemnade utrymme för alla läroverkets elever,
så att störa svårigheter uppstode vid alla gemensamma öfningar; att
i de qväfva och öfverfyllda rummen ofta utvecklade sig en osund
luft, som menligt inverkade på lärares och lärjungars helsa, och till
följd hvaraf bröstsjukdomar, särdeles under höstterminerna, då luften
vore tyngre, varit mycket allmänna bland eleverna; att lokalen vore
belägen i eu af allmoge och förmån mycket besökt gård, hvarigenom
icke blott den för läro inrättningen önskvärda snyggheten gjordes omöjlig,
utan äfven stundom hinder förorsakades för sjelfva undervisningen;
att derstädes icke funnes någon plats för lärjungarnes rörelser
i fria luften under deras fristunder och för öfningar i gymnastik och
vapenföring, och att Seminarii öfningsskola, enär tjenlig lägenhet dertill
ej på närmare håll kunnat erhållas, mast förläggas i en aflägse

52

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

stadsdel, hvarigenom ej blott tillsynen försvårades, utan äfven tid borttoges
från sjelfva lektionerna, då eleverna dagligen måste gå mellan
skolan och seminarium; — och har Domkapitlet på grund häraf, och
då det vore ovisst huruvida den nu begagnade lokalen, som ehuru bristfällig,
dock vore den enda tillgängliga, fortfarande finge behållas eller
komme att af den nuvarande egaren försäljas, hvarigenom verklig förlägenhet
kunde uppkomma att för seminariet erhålla några lärorum,
i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen
gorå nådig framställning om anvisande af de för en ny seminariibyggnad
i Wexiö med tillhörande uthus, uppvärmnings- och luftvexlingsapparat
samt inköp af tomt och trädgårdsland behöfliga medel.

Domkapitlet har derjemte föreslagit, att lärohuset, enär dess byggande
af trä ej vore ändamålsenligt och till följd af de på ett trähus
ofta behöfliga reparationer inom några år skulle medföra lika störa
kostnader som en stenhusbyggnad, måtte få uppföras af sten i öfverensstämmelse
med det förslag till normalritning för seminariibyggnader i
riket, som blifvit af dertill förordade komiterade upprättadt; och ehuru
kostnaden för en del byggnadsmaterialier, enligt ett Domkapitlet meddeladt
yttrande af sakkunnig och vid byggnadsföretag i orten van person,
skulle kunna derstädes anskaffas till billigare pris än som i förslaget
upptagas, har Domkapitlet dock, enär andra materialier deremot
ansågos blifva så mycket dyrare, beräknat för ändamålet erfordras ett
statsanslag till samma belopp, som komiterade föreslagit, eller 50,584
Rdr, hvartill komme lösen för jord till tomt för byggnaden och till
trädgårdsland 3,000 Rdr.

På grund af hvad Domkapitlet sålunda anfört, och då det för eu
allmän läroinrättnings framtida bestånd och ändamålsenliga utveckling
är af synnerlig vigt att hafva en egen lokal, som för sitt ändamål behörigen
ordnas, så att undervisningen i alla läroämnen kan utan yttre
hinder fullständigt utföras och i säker ordning uppehållas, får jag i
underdånighet tillstyrka nådigt bifall Domkapitlets hemställan; men då
byggnadsföretaget ej kan fullständigt utföras under det första året, och
till en början endast behöfvas medel för inköp af jord, och byggnadsmaterialier
samt grundens läggande, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att af förutnämnda belopp anvisa för år
1871 endast 20,000 Rdr.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga JProp. N:o 1 om Statsverket 1870.

53

30:o.

Uti memorial den 10 sistlidne December har Ordföranden i Eders Anslag för
Kong]. Maj:ts Sundhetskollegium, Generaldirektören N. J. Berlin, under- kollegium.
dånigst anhållit, att, enär de förhållanden utan förändring fortfore, under
Indika föregående riksdagar, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
beviljat så väl för åren 1864-—1870 ett ärligt lönetillskott af

8,000 Rdr till fördelning emellan Sundhetskollegii ordförande, ledamöter
och tjensteman, på sätt Eders Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder
bestämma, som ock för åren 1867—1870 en lönetillökning af 50 Rdr åt
kollegii förste vaktmästare, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till den nu
sammanträdande Riksdagen gorå framställning derom, att förutnämnda
belopp, 8,050 Rdr, må på samma vilkor som förut fortfarande utgå
äfven under året 1870; —- Och får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att omförmälda tillökning
i anslaget för Sundhetskollegium, 8,000 Rdr, må jemväl för år
1871 ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, äfvensom förste vaktmästarens
lön för samma tid ökas med 50 Rdr.

31:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien i skrifvelse den Anslag uu
10 sistlidne November underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 Rdr, origmaimäimnsom
Akademien under flere år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar
af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningars?»-^«/
utaf zoologiska föremål, fortfarande vore af behofvet påkalladt, och zoologiska
detta icke endast för det ändamål, hvartill anslaget ursprungligen afsetts,
nemligen bekostande af svampmålningar, utgrina under ledning af
professoren Elias Fries, utan äfven och ännu mera för att kunna utföra
det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska planscher, hvilka Akademien
årligen hade att såsom illustrationer till sina skrifter offentliggöra;
hvarföre Akademien anhållit, att nådig framställning hos Riksdagen
måtte göras om nämnda anslags beviljande äfven för nästkommande
år; — Och anser jag mig höra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 1,200 Rdr finge äfven under
år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskapsakademiens
förfogande.

54

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

32:o.

Anslag för Vid underdånig anmälan om det för handen varande behofvet af
statsanslag för år 1870 åt hospitalen i riket, hemställde Serafimer-ordensgillet
uti skrifvelse den 28 September 1868, bland annat, att det kreditiv,
som till förstärkning af hospitalsfonden under föregående år anvisats
att utgå med 100,000 Rdr, måtte förhöjas till 110,000 Rdr, äfvensom
att ett särskild!! belopp af 100,000 Rdr måtte för en gång beviljas
till betäckande af en uti nämnde fond uppkommen brist; men enär
Eders Kongl. Näjd, genom särskilda under tiden fattade nådiga beslut,
meddelat föreskrift om förhöjning så väl i de afgifter, som för vård af
sinnessjuke skulle under de närmast följande fem åren till hospitalen
erläggas, som ock i det årliga ersättningsbelopp, som borde för vansinniga
brottslingars vård och underhåll å hospitalen utgå, samt erfarenheten
ännu icke hunnit visa dessa besluts inverkan på hospitalsfondens
ställning, faun Eders Kongl. Näjd, i betraktande jemväl af den inskränkning
i utgifterna, som de finansiella förhållandena påkallade, Sig höra
vid sistlidna års riksdag åska allenast ett anslag till hospitalsfondens
förstärkning under år 1870 af 120,000 Rdr, hvilket belopp ock blifvit
af Riksdagen för sådant ändamål anvisadt.

Uti den underdåniga framställning Serafimer-ordens-gillet sedermera,
den 3 sistlidne November aflåtit i fråga om hospitalsfondens nuvarande
ställning och behof af allmänt understöd för tiden närmast efter år
1870, har Serafimer-ordens-gillet anfört, att någon på afslutad räkenskap
grundad erfarenhet icke ännu kunnat i detta afseende vinnas, men
att, sedan det för intagning å hospitalen bestämda antal patienter blifvit
minskadt, äfvensom ersättningen för tredje klassens sinnessjuke och
för kriminalpatienterna ökats, hvartill komme att prisen för patienternas
utspisning nedgått, det ville synas såsom något särskild!! extra tillskott
ej nu herde ifrågakomma, derest 1871 års anslag till hospitalsfondens
förstärkning bestämdes till beloppet lika med det som skall för år 1870
utgå; med anledning hvaraf Serafimer-ordens-gillet, i ändamål att söka
upprätthålla hospitalförvaltningens jemna gång, funnit sig för närvarande
höra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet endast begära, att nådig
framställning måtte hos nu sammanträdande Riksdag göras om beviljande
för år 1871 af ett extra anslag till allmänna hospitalsfondens förstärkande
af 120,000 Rdr.

Härjemte har Serafimer-ordens-gillet anmält behof af anslag för
fullbordande af det under byggnad varande hospitalet å Hisingön vid

55

Bil. N:o 7 till Kong!. Majtfs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Göteborg, för hvars uppförande, enligt den med tillämpning af det nya,
så kallade paviljons-systemet uppgjorda och af Eders Kongl. Näjd den
14 Augusti 1867 fastställda byggnadsplan, kostnaden blifvit beräknad
att uppgå till 532,730 Rdr 19 öre, och har Serafimer-ordens-gillet härvid,
med tillkännagifvande att entreprenadkontraktet blifvit år 1868 afslutadt
om uppförande af byggnaderna, fullständigt färdiga och inredda,
emot ersättning, i ett för allt, af 449,700 Rdr, samt att arbetet på grund
deraf sedermera alltjemnt fortgått, tillika meddelat, följande beräkning
af det behof af statsanslag, som ytterligare förefunnes för fullbordande
ifrågavarande byggnad sföretag.

Af nyssnämnda entreprenadsumma både för åren 1868—69 redan

utbetalts tillsammans......................................................................... 179,880: —

och egde entreprenören, enligt kontraktet, ytterligare utbekomma
år 1870............................................................................. 134,910: —

» 1871............................................................................... 893,10: —

» 1872..................................................... 44,970: —

Rdr 449,700: —

hvarförutom följande utgifter egt ruin:
för inköp af hemmanet Stenhagen, derå hospitalet nu bygges,
undersökningar på stället, särskilda ritningars upprättande
m. in.............................................................................

» platsens erforderliga dränering och dermed sammanhängande
vattenledning utomhus, terrasseringsarbeten
samt en oundviklig väg- och broanläggning emellan
nämnda hemman och närmaste häradsväg, jemte inge niörers

arvode m. in..................................................................

» pålning, som under arbetets fortgång funnits nödvändig

till förstärkning af grunden för alla stenhusen...............

och vore i (ifrigt att emotse följande kostnader:

» återstående schaktnings- och planeringsarbeten samt
vattenledningen ordnande inomhus jemte ångpanna,

stängsel mot grannar in. in., omkring................................

» aflöningar till eu under hela byggnadstiden öfvervakande
arkitekt, eu arbetsinspektor och en räkenskapsförare,
omkring...........................................................................................

35,226: 89.

33,075: 43.
38,494: 40.

28,870:

13,000: —

Tillsammans Rdr 598,366: 72,

hvilken summa ansetts höra jemnas till......................... Rdr 599,000: —

hvaraf dock närmare 70,000 Rdr, såsom motsvarande kostnaderna för

56

Anslag till
en t Skö/de inrättad
anstalt
för sinnesslöa

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

väg- och broanläggningen och grundförstärkningen, icke varit eller kunnat
vara uti den fastställda byggnadsplan!! afsedda;

Och som för nu ifrågavarande ändamål blifvit vid föregående riksdagar
anvisade tillhopa.............................................................. Rdr 465,000:

med hvilket belopp Rikets Ständer ansett den väsendtligaste delen af
den nya hospitalsanläggningen kunna utföras och byggnaden bringas
under tak,

men den uti byggnadsplan!! beräknade kostnads summa

......................................................................................... Rdr 532,730: 19,

öfverskjuter berörde anslag......................................................... 465,000:

med....................................................................................................... 67,730: 19,

blefve, om härtill läggas kostnaderna för omförmälda extra
arbeten, nära 70,000 Rdr, här beräknade till endast............

dessa två sistnämnda summor, tillsammans.............................

det belopp, som utöfver redan anslagna...................................

66,269: 81,

134,000: —
465,000: —,

skulle erfordras för att icke allenast bringa hospitalsbyggnaderna under
tak, utan äfven få dem fullständigt inredda och med erforderlig
vattentillgång försedda samt hela lägenheten torrlagd, ordnad och genom
väg satt i förbindelse med närmaste stad.

Med stöd af donna utredning hav Serafimer-ordens-gillet underdånigst
hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af
donna sjukvårdsanstalt hos Riksdagen åska ett ytterligare anslag af

134.000 Rdr, att, i män af behof, utgå under åren 1871 och 1872.

I anledning af Serafimer-ordens-gillets ifrågavarande framställning
får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till hospitalsvården bevilja för 1871 ett anslag af

120.000 Rdr, äfvensom att Eders Kongl. Magt behagade gorå nådig
framställning derom, att till fortsättning af Göteborgs hospitalsbyggnad
måtte för år 1871 anvisas ett anslag, hvars belopp, med afseende
å hvad till arbetets fortgång under samma år erfordras, torde kunna
bestämmas till 50,000 Rdr.

33:o.

I anledning af en hos sistlidne riksdag gjord enskild framställning
om anvisande af bidrag för ett i Slcöfde stad inrättadt idiot-barnhem

har

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

bär Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj nästlidet år anfört,
att, enär de upplysningar, som i ämnet blifvit meddelade, synts antyda,
att ifrågavarande uppfostringsanstalt väl förtjenade att understödjas,
Riksdagen, som emellertid ansett sig icke böra utan närmare utredning
för sådant ändamål anvisa statsmedel, anhölle, det täcktes Eders Kongl.
Maj:t, efter vederbörandes hörande, taga i nådigt öfvervägande, om icke
donna anstalt må anses förtjent af allmänt understöd.

Af den utredning Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs
län och Domkapitlet i Skara stift, till följd af erhållen nådig remiss,
meddelat rörande ifrågavarande anstalts uppkomst och utveckling,
jemte hennes verksamhet och ekonomiska ställning, inhemtas hufvudsakligen,
att donna inrättning, som år 1866 blifvit af Emanuela Earlbe
ck grundad i mera inskränkt omfattning, emellertid till följd af stiftarinnans
menniskovänliga och uppoffrande bemödanden fortgått med
en alltmera utvidgad verksamhet, så att derstädes vid slutet af Augusti
månad 1869 vårdades 16 idiotbarn, hvilkas antal, efter det ansökningar
om plats för ytterligare 88 sådana barn inkommit, blifvit ökadt, från
och med den 1 Oktober sistberörda år, till 25; att inom anstalten syntes
vara på ett ändamålsenligt sätt sörj dt för barnens utveckling i andligt
och kroppsligt afseende, hvithet äfven haft till följd att de barn,
som en längre tid derstädes åtnjutit vård, undergått betydlig förbättring
genom visad Öppenhet, lydnad och renlighet, samt ådagalagd håg så
väl för boklig undervisning, som kroppsligt arbete, samt att, enligt hvad
eu den 28 Augusti 1869 uppgjord beräkning utvisade, anstaltens in -

komster belöpte sig till:

afgift för ett barn.................................... Rdr 400

» » fem d:o, hvarje å, 300 Rdr » 1,500

» » tre d:o, hvarje å 200 Rdr » 600

» » två'' d:o, hvarje å 100 Rdr » 200

» » ett d:o .................................... » 80

» » ett d:o .................................... » 75

» » ett d:o ................................... » 30

två frielever ..........................L » —

Summa sexton barn Rdr 2,885

hvaremot utgifterna för hyra, barnens underhåll, lärares och tjenstehjons
löner in. in. uppgingo till ett sammanlagd t belopp af 11,340
Riksdaler; och som ifrågavarande barnhem i fullaste mening vore inrättadt
i mensklighetens intresse och måste betraktas såsom en verklig
räddningsanstalt för de derstädes vårdade olyckliga barn, hos Indika
förståndets sista gnista syntes hafva utslocknat och endast genom en lika

8

58

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

kärleksfull som outtröttlig omvårdnad kunde åter väckas till lif, hafva
så väl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som Domkapitlet vitsordat
anstalten vara val förtjent af allmänt understöd, och följaktligen
tillstyrkt, att erforderligt statsanslag måtte henne beredas.

Serafimer-Ordens-Gillet, hvars yttrande i ämnet jemväl infordrats,
har i underdånig skrifvelse den 13 nästlidne December upplyst, att anstalter
för vård och uppfostran af idiotiska barn först under senare
lider blifvit inrättade inom åtskilliga af Europas länder; att den första
anstalt i denna riktning, som väckt någon allmännare uppmärksamhet,
blifvit för omkring 20 år tillbaka ordnad i Schweitz på Abendberg i
närheten af Interlaken, hvarefter dylika anstalter inrättats i England
och andra stater dels genom enskildas bemödanden, och dels medelst
statsbidrag, men att uti de skandinaviska rikena hitintills funnits blott
en enda så beskaffad inrättning, nemligen i Köpenhamn; och emedan ifrågavarande
anstalter, om än vederbörande Landsting kunde synas i första
rummet åligga att dem understödja, likväl närmast vore jemförlig
med de flerestädes. inom riket befintliga privatanstalter för döfstummas
uppfostran och undervisning, samt dessa ansetts förtjent^ af understöd
med statsmedel, har Serafimer-ordens-gillet i underdånighet tillstyrkt,
att till stiftarinnan af idiot-barnhemmet i Sköfde, Emanuela Carlbeck
måtte beviljas ett ärligt understöd, beräknadt efter 100 Rdr för hvarje
under året der underhållet idiotiskt och medellöst barn, dock icke för
flera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever, som i denna
anstalts närvarande skick syntes kunna lämpligen der vårdas.

Lika med bemälde embetsmyndigheter anser jag giltiga skål förefinnas,
att denna välgörande anstalt måtte erhålla understöd af allmänna
medel, hvarföre jag ock i underdånighet tillstyrker, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att 2,500 Rdr för år 1871 anvisas på
, extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde att utgå med
100 Rdr för hvarje der intaget medellöst barn.

34:o.

Anslag/er den i Sedan riksdagen för år 1870 anvisat ett extra statsanslag af 8,500
rättade sjuk- Rdr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af Jerfsö provlrsomr
uhä.f- vin cial-1 äkar estati on anlagd t sjukhem för personer i Helsinsdand, behäf t(((Je

iffl e CD

spetälska, tade med sjukdomen spetälska, samt deras skötsel och vård, under förbehåll
att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med

3,000 Rdr, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse
den 5 nästlidne December, i sammanhang med anmälan att be -

59

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof . N:o 1 om Statsverket 1870.

rörda för statsanslagets åtnjutande stadgade vilkor vore af landstinget
uppfyldt, gjort underdånig framställning derom, att erforderligt ärligt
anslag af statsmedel måtte för sjukhemmets behöriga handhafvande äfven
framgent anvisas och varda å ordinarie stat uppfördt; i hvithet afseende
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfverlcmnat ett af Direktionen
för sjukhemmet uppgjordt förslag, enligt hvithet efter sjukhemmets
fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll,
som derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till
8,850 Rdr.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundhetskollegium
anfört, att, enligt vederbörande provincial-läkares rapport för år
1868, de af spetälska angripnes antal inom provinsen Helsingland vid
årets början utgjorde 68, att af dessa under året 8 aflidit, hvaremot 5
tillkommit, så att vid årets slut 65 funnits qvar under behandling, af
Indika 82 vore arbetsföra och 36 till arbete oförmögna; och som det
vore af synnerlig vigt, att ifrågavarande anstalt, der de sjuke kunde
påräkna eu vida ändamålsenligare vård, än som i allmänhet kunde dem
beredas i deras hem, blefve försatt i stånd att i vidsträcktaste män utveckla
sin verksamhet, hvaraf de mest fördelaktiga''verkningar till sjukdomens
hämmande med skäl vore att förvänta, äfvensom med särskild!
fästadt afseende å donna sjukdoms beskaffenhet och de störa svårigheter,
som äro förenade med eu ändamålsenlig skötsel och vård af de
dermed behäftade personer, har Sundhetskollegium ansett staten ej höra
undandraga sig att lemna nödigt bidrag, på det att dessa beklagansvärda
sjuke måtte erhålla tjenlig vård och verksamma åtgärder vidtagas
mot sjukdomens utbredning.

Då emellertid någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå
eu noggrann beräkning af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde
grundas, samt ibland dem, Indika der komme att söka vård, sådane,
som befunne sig i bergliga lefnadsvilkor, syntes ej böra helt och hållet
befrias ifrån afgift, hvarigenom inrättningen ock kunde påräkna någon
inkomst, har Sundhetskollegium ansett sig höra Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande» berörda framställning för närvarande endast så till
vida förorda, att Eders Kongl. Maj:st täcktes till Riksdagen aflåta nådig
proposition om anslag åt ifrågavarande sjukhem för år 1871 till samma
belopp, som ursprungligen för ändamålet af statsmedel utgått, eller

3,000 Rdr, under vilkor att Landstinget för samma år beviljar ett lika
stort anslag.

På grund åt hvad sålunda i detta ärende förekommit får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen
att såsom bidrag till underhåll år 1871 af det uti Jerfsö socken inrät -

60

Anslag för Lifrustkammare)}.

Del åt Svenska
Fornskrifts-sti Itskåpet
anvisade,
anslags öfverflyttande,
frän
lliksgcildskontoret
till Statskontoret.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majits Nådiga Proji. A'':u 1 om Statsverket 1870.

tade sjukhem för spetälska anvisa ett extra anslag af 3,000 Rdr, under
nyssnämnda vilkor.

35:o.

Likasom under innevarande och de närmast föregående åren erfordras
ock för år 1871 till vård och tillsyn af den i nationalmseum inrymda
och under Musei-intendentens inseende ställda lifrustkammaren
ett anslag af 600 Rdr, och tillstyrker jag derföre i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj t behagade föreslå Riksdagen att för detta ändamål
anvisa nämnda belopp, att äfven under år 1871 såsom extra anslag
utbetalas.

36:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag beslutat, att
ett antal af trehundra exemplar af de handlingar, Svenska Lön,skriftssällskapet
årligen utgifter, hvarje exemplar för året beräknad t. till omkring
två Rdr Eko, må så länge Sällskapet fortfar i sin verksamhet, för
statens räkning inlösas, för att dels till in- och utländska offentliga,
lärda inrättningar, till gymnasier och skolbibliothek in. in. utdelas, och
dels förvaras för eu framtid, dä upplagan ej vidare funnes i bokhandeln
att tillgå, hafva, på grund af detta beslut och de sedermera ifrån
Riksgäldskontor! utfärdade reglementen, medel för ifrågavarande ändamål
fortfarande af Riksgäldskontor! utbetalats till Svenska Fornskriftssällskapet,
som för hvarje år hos Eders Kongl. Maj:t derom gjort underdånig
framställning. Under de sednare åren har sådan inlösen skott efter
beräkning af 3 Rdr 50 öre för hvarje exemplar, hvars boklådspris i
allmänhet utgjort omkring förn Rdr, och har till följd häraf hela inlösningssumman
uppgått till 1,050 Rdr årligen.

Då genom 1868 års riksdagsbeslut de till den s. k. extra statsregleringen
hörande utgifter, som förut plägat å Riksgäldskontor anvisas,
blifvit, med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar
och likartade ändamål, på Statskontoret öfverflyttade, och vid
sådant förhållande synes lämpligt att jemväl det till understöd för Svenska
Fornskrifts-sällskapet beviljade anslag, hvilket allt hitintills, på sätt
äfven det för innevarande år gällande reglemente för Riksgäldskontor
utvisar, upptagits bland de samma kontor ålagda utbetalningar, varder
lika med andra dylika extra anslag öfverfördt å Statskontoret, hemstäl -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Jfrojt. N:o 1 om Statsverket 1870.

61

ler jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t, enär Svenska Fornskrifts-sällskapet
fortfarande synes höra från statens sida komma i åtnjutande
af omförmälda understöd, hvarförutan sällskapets för den svenska
häfdaforskningen och kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken
allmänhetens medverkan icke lärer vara i synnerlig grad att påräkna,
tvifvelsutan skulle komma, i brist af medel till utgifternas bestridande,
att afstadna, måtte i nåder föreslå Riksdagen, att för inlösen af trehundra
exemplar af Svenska Fornskrifts-sällskapets handlingar efter nämnda
beräkningsgrunder, och till det ändamål, som tillförne är vordet bestämdt,
må för år 1871 anvisas ett extra anslag af 1,050 Rdr att, efter
Eders Kongl. Maj:ts disposition, från Statskontoret utbetalas.

37 :o.

F. d. Kong!. Bibliotekarien Johan Erik Rydqvist tiar, med anmälan,åmuv tuifonatt
af hans arbete Svenska språkets lagar fjerde bandets andra häfte, «/ «vLm^
innehållande afhandlingar om konsonanterna och öfriga till ljudläran ”''mV
hörande ämnen, sedan sistlidne September månad legat under pressen,
och förmodades kunna utkomma i bokhandeln instundande vår, ■—- anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande
Riksdagen aflåta proposition om fortfarande af det statsanslag, som en
längre följd af år varit beviljadt för utgifvande af nämnda språkverk;

Och får jag, med åberopande af samma skäl, som tillförne föranleda
nådiga framställningar om ifrågavarande arbetes understödjande,
nemligen detsamma^ utmärkta vetenskapliga värde och dess vigt för den
inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska
bildningen, underdånigast tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att till fortsatt utgifvande af »Svenska språkets lagar» anvisa
på extra stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500
Riksdaler.

38:o.

I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen hos Anslag åt e. „.
Eders Kongl. Maj:t, att, på enskild framställning om vigten deraf att för odmZZJlk
adjunkten i historia och statistik vid hopsala universitet, extra ordinarie"," mhåtwuu
professoren Carl Gustaf Malmström bereddes tillfälle att utan afbrott af arUte''
embetsgöromål fullborda sitt arbete »Sveriges ''politiska historia frän
(Jarl XIJ:s död till statshvälfnmgen 1772», hvartill en tid af omkring tre
år beräknades åtgå, eu summa af 2,500 Rdr på extra stat för år 1869

62

Petition u Allmänna
Indragning
sstaien åt
Erkebiskopen,
Doktor Reulcrdahl.

Bil. Nio 7 till Kongl. Mäj:ts Nådiga Prop. Nio 1 om Statsverket 1870.

af Riksdagen anvisats för berörda ändamål; och vid sistlidne riksdag
beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för samma ändamål
ett lika anslag att under innevarande år utgå. Profoss oren Malmström,
som med anledning häraf erhållit ledighet från sina tjensteåligganden
wid universitetet och tills vidare bosätt sig i hufvudstaden, för
att ega lättare tillträde till de i arkiven härstädes förvarade handlingar,
som äro de tillförlitligaste källor för ifrågavarande tidehvarfs historia,
har afgifvit redogörelse för sin verksamhet under sistförflutna året, hvaraf
inhemta», att nämnda arbetes fortsättning till in på 1747 års riksdagär
färdig till tryckning, att författarens arkivforskningar sträcka sig i vissa
delar mycket längre fram i tiden, och att han förmodar verkets tredje
band kunna från trycket utgifva» under loppet af innevarande år.

1 anseende till ifrågavarande arbetes störa vigt för kännedomen om
fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod af
dess politiska förhållanden, som det samma behandla!'', tillstyrker jag i
underdånighet, det Eders Kong]. Magt täcktes föreslå Riksdagen att äfven
för år 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 Rdr åt professoren
Malmström, på det han må kunna jemväl under detta år egna sin tid
odeladt åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.

41 :o.

Uti eu den 11 sistlidne December till Eders Kongl. Maj: t ingå tv eu
skrift har Erkebiskop^!, Ledamoten i Andliga Ståndet af Eders Kongl.
Maj:ts Serafimerorden in. in. Doktor Henrik Reuterdahl, under anförande
hurusom han, efter upphunna 74 år, af Indika femtiotvå varit
upptagna af arbete inom skolans, statens och kyrkans områden, hvarunder
han icke heller på literaturens fält varit overksam, börjat känna
behof af hvila och derföre, om ock med undertryckande af den känsla,
som bjöd honom att åt det allmänna egna äfven sina sista krafter, önskade
att se den plats, som blifvit honom anförtrodd, lemnad åt andra
krafter än den trötte gubbens, underdånigst anhållit, att, då lian, som
från barndomen varit mycket fattig och sedermera mycket länge besvärats
af skuld samt alltjemt kännt sig förpligta,! att biträda fattiga anförvandter,
ej varit i tillfälle förvärfva mycket annat än böcker och de
för hans samhällsställning behöfliga bohagsting, hvilka, om de än förvandlades
i penningar, hvartill han ogerna sago sig tvingad, likväl icke
skulle gifva honom den trygghet för framtiden, som det för den gamle
är tungt att sakna, och alltså icke kunde söka önskadt entledigande från

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1870.

63

Erkebiskops-embetet, med mindre han för sin bergning vore betryggad
medelst pension för den lefnadstid, som kunde honom återstå, Eders
Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition af nästa Riksdag åska hvad
Eders Kongl. Maj:t kunde anse höra dertill beviljas; -— och inhemtas i
öfrig! af en ifrågavarande ansökningsskrift åtföljande promemoria, bland
annat, att Erkebiskop Reuterdahl, som är född i Malmö den 10 September
1795, förordnades till docens vid theologiska seminarium i Lund i Oktober
1817, till theologie extra ordinarie adjunkt 1824 och ordinarie adjunkt
1833, utnämndes till bibliothekarie vid Lunds universitet 1838, till theologie
professor 1841, till domprost 1845, till statsråd och chef för Ecclesiastik-departementet
1852, till Biskop i Lund 1855, samt till Erkebiskop
1856. Erkebiskop Reuterdahl har utgifvit många vetenskapliga skrifter,
hvaribland Svenska Kyrkans Historia, fyra band i sex delar, bör i
första rummet nämnas.

Uti nådig proposition till Rikets Ständer den 29 Maj 1863, angående
rätt för biskopen i Hernösands stift, doktor Israel Bergman att, vid
afskedstagande! på rikets allmänna indragningsstat uppbära pension,
yttrade Eders Kongl. Maj:t, att den de flesta civila äfvensom militära
tjensteman tillkommande rättighet att, efter uppnådd högre ålder och
sedan de någon bestämd längre tid varit i statens tjenst anställde, vid
afskedstagande! undfå pension af allmänna medel, uppå giltiga skål icke
blifvit till medlemmar af presterskap et utsträckt, men att förhållanden
dock understundom kunde förekomma, de der, ehvad de betraktades ur
synpunkten af det allmännas egen fördel eller den enskildes billiga förväntan,
påkallade ett undantag ifrån den allmänna regeln; och Rikets
Ständer erkände äfven uti underdånig skrifvelse den 21 November 1863
att i det fall, hvarom då var fråga, sådana undantagsförhållanden funnos
för handen, att ett frånträdande af den allmänna grundsatsen var ej
blott berättigad!, utan äfven af behofvet påkalla!. Ett dylik! undantagsförhållande
torde ock vara för handen i afseende på herr erkebiskopen
Reuterdahls ofvanförmälda ansökning.

Erkebiskop Reuterdahl har med utmärkelse och med ett af Eders
Kongl. Maj:t på flerfaldigt sätt enhändt nit, som äfven tillvunnit honom
stiftets tillgifvenhet och det allmännas vördnad, intill sena ålderdomen
fortfarit att med en under innehafvande! af kyrkans och statens vigtigaste
embeten förvärfvad skatt af ovanliga kunskaper och rik erfarenhet
oförtröttad! tjena och gagna det allmänna, jemte det han om fäderneslandets
literatur inlag! förtjenst^'', Indika tillförsäkra hans namn
ett varaktigt rum i dess vetenskapliga häfder; och då han nu, hunnen
till en ålder, som vida öfverskrider den vanliga gränsen för embetsmannens
offentliga verksamhet, finner sig icke längre med samma kraft och

64

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

själsspänstighet so in tillförene kunna bestrida det maktpåliggande embete
han bekläder, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det Erkebiskopen
Reuterdahl må, från och med ecclesiastikåret näst efter det, då
afsked från erkebiskopsembetet kan varda honom beviljadt, uppföras på
Rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande under sin öfriga lifstid
af eu årlig pension, stor sjutusen Riksdaler. -—

I eu till Eders Kongl. Näjd ställd, af Sundhetskollegium, med skrifvelse
den 3 December 1868 öfverlemnad och till nådigt bifall förordad
ansökning har provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län,
medicine doktorn och kirurgie magistern Carl Fredrik Kjellberg underdånigst
anhållit att få vid afskedstagande! åtnjuta pension på indragningsstat.

Af ansökningshandlingarne inhemta^, att provincialläkaren Kjellberg,
som är född den 22 December 1802 och numera, enligt läkarebetyg, i
anseende till sin ålder och sina genom ansträngningar i tjenst en mycket
försvagade kroppskrafter är oförmögen att tillbörligen skota sina tjensteåligganden,
blifvit. antagen den 25 Februari 1850 till stipendiat i fältläkarekorpsen,
den 28 Mars 1831 till bataljonsläkare vid WestgötaDals
regemente, den 12 Juni 1832 till lasaretts- och stadsläkare i Piteå,
den 20 Juli 1837 till distriktsläkare i Näs härad af Wermlands län,
med hvilken sistnämnda befattning, jemlik! Kongl. brefvet den 15 Maj
1840, rättighet att beräkna tjenstår lika med läkare i allmän tjenst är
förenad, den 27 Juli 1840 utnämnd till provincialläkare i Hedemora
distrikt och den 30 November 1841 till provincialläkare i Wenersborgs
distrikt; — Och som Kjellberg intygats vara urståndsatt att sin provincialläkarebefattning
vidare uppehålla, men han icke i allo uppfyllt de
i Kongl. brefvet den 12 November 1823 för åtnjutande af pensionsrätt
å allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, tillstyrker jag, att Eders
Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti infordradt,
den 18 Januari 1869 inkommet underdånigt utlåtande hemställt, måtte,
med hänseende både till provincialläkaren Kjellbergs långvariga samt
ansträngande tjenstgöring och angelägenheten af annan läkares anställande
för den allmänna lielso- och sjukvården inom distriktet, föreslå
Riksdagen, att Kjellberg må ega att från och med månaden näst efter
den, under hvilken afsked från provincialläkarebefattningen varder honom
beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppbära under sin återstående
lifstid en hans provincialläkarelön motsvarande årlig pension af 2,000 Rdr.

65

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. AT:o 1 om Statsverket 1870.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvanberörda afseenden
yttrat och hemställt, täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige
ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning
tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet
öfverlemnas, för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition 0till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och''behof
i hvad angår Åttonde och Nionde hufvudtitlarne, samt att handlingar]^
rörande de ärenden, i hvilka framställning till Riksdagen beslutats,
framdeles skulle till vederbörande utskott öfverlemnas.

Ex protocollo:

C. A. H. Adelgren.

9

			ce
	1*	p- > g o?	SL ^ B i
Wester-Norriands Regemente.	sr	® 5* eg er?	-= S E O ^ ^5 1 o 3 Sb 4 p o:
Staben.	?	O-. ©•	n er? \|
1 Regements-chef .........................................................	7,500	7,500
1 Öfverste-löjtnant, l:e Major...................................	4,500	4,500
1 2:e Major .......................................................i.........	3,200	3,200
1 3:e Major .................................................................	2,700	2,700
1 Regements-qvartermästare .......................................	1,500	1,500
1 l:e Regements-adjutant............................................	1,000	1,000
1 2:e d:o .............................................	750	750
1 Regements-skrifvare och Auditör ...........................	2,000	2,000
1 D:o pastor ......................................................	600	600
1 l:e Batalj ons-adj utan t................................................	500	500
1 2:e d:o ................................................	400	400
1 Regements-väbel.........................................................	400	400
1 D:o trumslagare ............................................	500	500
2 Gevärs-handtverkare...................................................	150	300
Läk are-staten.
1 Regements-läkare ......................................................	2,500	2,500
1 1:e Bataljons-läkare...................................................	1,200	1,200
1 2:e d:o ...................................................	800	800
Kompani-staten.
8 Kompani-chefer ........................................................	2,200	17,600
4 2:e Kaptener...............................................................	1,100	4,400
8 1:e Löjtnanter............................................................	800	6,400
4 2:e D:o ...........................................................	650	2,600
8 Underlöjtnanter .........................................................	500	4,000
8 Fahnjunkare...............................................................	800	6,400	\|
8 Sergeanter ..................................................................	500	4,000
8 l:e Furirer ...............................................................	400	3,200
8 2:e D:o ...............................................................	300	2,400
48 Korporaler ...............................................................	75	3,600	85,950

	£	5" >	_ in _ O; 3 i '' \|
Hallands Fältjägare-Corps.	3 3-	4 1 3 CTQ 09	£5 W B o 09 2 S a»
	O -3	Gu O?	•titta
Staben.	-3		'' *•«§
1 Corps-chef.........................................................	5,300	5,300
1 Major..............................................................	3.200	3,200 1,500
1 Regements-qvartermästare...............................	1,500
1 Regements-adjutant ...............................................	1,000	1,000
1 Regements-skrifvare och Auditör .....................	1,500	1,500
1 Regements-pastor ....................................................	600	600
1 Bataljons-adjutant......................................................	500	500
1 Regements-vabel.........................................................	400	400
1 D:o trumslagare ............................................	500	500
1 Gevärs-handtverkare ................................................	150	150
Läkare-staten.
1 Regements-läkare ......................................................	2,500	2,500
Kompani-staten.
4 Kompani-chefer ......................................................	2,200	8,800
2 2:e Kaptener...............................................................	1,100	2,200
4 l:e Löjtnanter...........................................................	800	3,200
4 2:e I):o ............................................................	650	2,600
4 Underlöjtnanter ..........................................................	500	2,000
4 Fahnjunkare...............................................................	800	3,200
4 Sergeanter .................................................................	500	2,000
4 l:e Furirer..................................................................	400	1,600
4 2:e D:o ...............................................................	300	1,200
24 Korporaler ...............................................................	75	1,800	45,750
Kalmar Fältjägare-Corps.
Lika med Hallands Fältjägare-Corps...........................	—	—	45,750

Lönens belopp. 1 1	Aflöning för hvarje grad.
5,300	5,300
4,300	4,300
2,000	2,000
1,500	1,500
1,500	1,500
1,000	1,000
800	800
800	800
800	800
500	2,500
150	150
2,500	2,500
1,200	1,200
3,500	14,000
2,000	4,000
1,200	4,800
1,000	4,000
800	3,200
1,000	4 000
800	3,200
700	2,800
600	2,400
90	2,160
—	2,000

	o-
	F §:	t Z \|
Staben.		®
1 Corps-chef ..................................................	5,300	5,300
1 Major...... ............................................	3,200	3,200
1 Regements-qvartermästare .....................	1,500	1,500
1 Regements-adjutant ..........................................	1,000	1,000
1 Regements-skrifvare och Auditör ............	1,500	1,500
1 R egements-pastor ..............................	600	600
1 Bataljons-adjutant..........................................	400	400
1 Regent ents- väbel.........	400	400
1 D:o trumslagare .......................................	500	500
1 Gevärs-handtverkare...................................................	160	160
Läkare-staten.
1 Regements-läkare .............................	2,500	2,500
Kompani-staten.
4 Kompani-chefer ...............	2,200	8,800
2 2:e Kaptener ........................................	1,100	2,200
4 l:e Löjtnanter...	800	3,200
4 2:e D:o	650	2,600
4 Underlöjtnanter ..................	500	2,000
4 Fahnjunkare..............	600	2,400
4 Sergeanter .................	400	1,600
4 l:e Furirer..................	300	1,200
4 2:e D:o ..	250	1,000
24 Korporaler ....................................	70	1,680
475 Spel, vice Korporaler och Jägare.....................	31	14,725
Musikens underhåll ......................................................		1,500

Anslagna nummer.	Indragna nummer.	Vakante för Völontär-vakansmedelsfonden.	B B
Till Furirer.	Till Fält-musikanter.	Summa.	Till lönefyllnad åt Under-o£f:re.	Till Musikens underhåll.	I Till Gevärs- j handtverkare.	Summa.
8	5	13		19	l	20	4	37
16	10	26	—	48	2	50	8	84;
16	10	26	—-	40	2	42	8	76
16	10	26	2	38	2	42	8	76:
8	5	13	—	19	1	20	4	37
16	10	26	24	24	2	50	8	8V
16	10	26	10	38	2	50	8	84:
16	10	26	16	32	2	50	8	84
16	10	26	6	38	2	46	8	80
16	10	26	13	35	2	50	8	84
16	10	26	16	32	2	50	8	84
16	10	26	—	48	2	50	8	84
16	10	26	10	38	2	50	8	84
16	10	26	10	38	2	50	8	84
16	10	26	—	24	2	26	8	60
16	10	26	16	32	2	50	8	84
8		8	27	10	1	38	4	50
8		8	27	10	1	38	4	50
16	10	26	10	38	2	50	. 8	84
16	10	26	—	10	2	12	5	43
16	10	26	10	38	2	50	8	84
8		8	2	3	1	6	4	18
	10	10	—	—	2	2	8	20
—	i 10	10	—	—	2	2	i 8	20
312200	512	199652	43	894 169\|l,575

Indelta Infanteriets föreslagna hela nummer-		1	\|
styrka utgör (Bil. N:o 1)		25,467	i
Hvarifrån afgår:
a) HH aflöning anslagne och vakanta nummer ( Bil.
N:o 5).......	1 575
b) Nummer, som ställas på vakans (Bil. N:o 1) ... Effektiva nummerstyrkan kommer således att utgöra	1,007	2,582
—	—	22,885
Indelta Infanteriets nuvarande hela nummer-
styrka utgör		23,176
Hvarifrån afgår:		:
Tdl aflöning nu anslagne, indragne och va kanta
nummer		1,744
Effektiva nummerstyrkan utgör således för när-

varande .			21,432
Skillnaden j	_ 1		1,453
uttrycker tillökningen i effektiva nummerstyrkan.

	>	Arvoden.
A) Byråafcleliiingen.	P	Fasta.	Föränderliga.	Summa.

a) vid Styrelsen.
Generaldirektör ................................................	1	9,000		\| 14,500
Byråchef ...........................................................	1	5,500	—
Kansliet.
Sekreterare .........................................................	1	4,000	—	1
Registrator och Aktuarie...............................	1	3,500	—	. 14,000
Notarier...............................................................	2	5,000	—
Kontorsskrifvare...............................................	1	—	1,500
Kammarkontor et.
Kamrerare ........................................................	1	4,000	—	1
Kammarförvandt................................................	1	-- ''	2,400	\ 8,560
Kammarskrifvare .............................................	2		2,160
Revisionskontoret.
Revisor .........	1	3,000		j 4,200
Kontorsskrifvare................................................	1	1,200
Kassakontoret.
Hufvudkassör.....................................................	1	3,000		\|
Uppbördskassör ................................................	1	3,500	—	\ 7,700
t. f. Bokhållare ................................................	1	—	1,200	r
Statistiska kontoret.
Föreståndare...................................................	1	4,000		J 5,500
t. f. Bokhållare ................................................ j Anm. Betingsarbeten vid detta kontor, förslagsvis	1	—	1,500

beräknade till 11,500 B:dr, äro i omkost-nadsstaten upptagne tillsammans med betings-arbeten å Milkontoret.
Transport	18	44,500	9,960	54,460

	> ö	Arvode n.
	SL	Fäste.	Föränderliga.	Summa.
Transport	18	44,500	9,960	54,460
Milkontoret. Milkontrollör......................................	1		3,600	)
Bokhållare ..........................	1	—	1,800	\ 22.380
Kontorsskrifvare................	13	—	16,980	1
Anm. Betingsarbeten vid detta kontor, förslagsvis beräknade till belopp af 4,500 R:dr, äro i om-kostnadsstaten upptagna tillsammans med be-tingsarbeten vid Statistiska kontoret. Vaktbetjening ...........................................	3		1,860	1,860
Summa vid Styrelsen	36	44,500	34,200	78,700
b) vid Distrikten. Intendent ..........................................................	1	5,000
Byrå assistenter................................................	2	—	4,500
Kassörer ..........................................................	3	—	6,300
Bokhållare .........................................................	4	—	5,340	i
Vaktbetjening......................................................	4	—	2,820
Summa vid Distrikten	14	5,000	18,960	23,960
Dessa utgifter äro desamma som de för 1870 beräknade. Till möjligen ifråga-kommande förstärkning af ofvanstående ordinarie arbetskrafter under 1871 an-håller Styrelsen att få disponera ett be-lopp af...........................................................			1,340	1,340
Summa för Byråafdelningen	50	49,500	54,500	104,000
B) lian a idel nin ge n. a) vid Styrelsen. Öfverdirektör.....................................................	1
Af donna embetsmans arvode afföres hälf-ten å donna afdelning med..................		3,000
Transport	1	3,000	—	—

Tillfälliga biträden............................	8,000
Missräkningspenningar...................	3,300	—
Inqvarteringsersättningar.................	4,500	—
Reseersättningar och dagtraktamenten	3,000
Anslag till utländska resor ..............	5,000	—
Rit- och skrifmaterialier, post- och
telegramporto, bokbinderi m. in.	5,000	—
Tryckningskostnader..............................	11,500	—
Hyra för tjenstelokaler samt dessas
eldning, belysning och städning......	12,000	-
Bibliotek ..............................................	1,500	—
Inventariers underhåll och förbrukning	300	—
Sjukvård och begrafningshjelp............	1,000	—
Pensioner till under byggnadsarbetena eller vid trafiken skadade personer samt till enkor och barn efter till
följd af skada aäidne personer........	5,500	—
Rättegångskostnader, inberäknade ar-voden till juridiska biträden vid
distrikten................................................	1,800	—
Diverse utgifter.......................................	3,600: —

37,050	--
16,700	—
10,400	—
3,650	—
6,325	—
8,166	—
1,475	—
33,940	—
6,100	—
9,450	—
3,200	—

fiken och telegraferingen...................	14,530: —
Inventariers underhåll och lerbruk-
ning.........................................................	20,750: —
Hyra för begagnande af främmande
jernvägars vägnar,.................................	30,200: —
Renhållning vid stationerna................	10,300: —
Reseersättningar och traktamenten	14,200: —
Sjukvård och begrafningshjelp............	9,100: —
Transport	196,635: —

		Centner.	Värde.
år	1865 ..........	.......17,517.	43,228.
1)	1866 ..........	....... 17,543.	42,955.
77	1867 ..........	....... 18,224.	43,562.
eller	i medeltal .......	.......17,761.	43,248.

Postmästaren i Sala, Fredrikssons enka med...................	R:dr	37:	50.
extra postiljorion G. Abrahamssons enka med ...................	n	30:
postiljonen P. Östgrens enka med . .	V	22:	50.
samt postkontrollören i HamburgDorn-buschs enka med...............	))	200:	—

	år	1864	till . . .	. . . . R:dr 3,826,
		1865	till . . .	. . . . „ 6,777,
	))	1866	till . . .	. . . . „ 6,790,
och	n	1867	till . . .	...... 10,023,
eller i	medeltal	till . . .	. . . . ,, 6,854.
Likså.	Prat, 1870.	. 1 Sami.	1 Afä.

följande anslagssummor nemligen: Första Hufvudtiteln: Ordinarie . . .		. 1,417,000.
Andra	d:o:	Ordinarie . . .	2,530,000.
		Extra ordinarie	40,000.	2,570,000.
Tredje Fjerde	d:o: d:o:	Ordinarie . . . Ordinarie . . . Extra ordinarie	9,777,200. 889,600.	607,000. 10,666,800. 4,232,000.
Femte	d:o:	Ordinarie . . . .
Sjette	d:o:	Ordinarie . . . Extra ordinarie	7,706,700. 652,700.
		J ernvägsbygg-nader ....	4,000,000.	12,359,400.