Stats-Utskottets Utlåtande N:o 78.

1

]%:o 7H.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Maj 1870, kl. 6 e. m.

Utlåtande öfver väckt motion om förändring af uppvärmnings-
och luftvexlingsanstalterna i Första Kammarens
sessionsrum.

(R A.)

^ledning af en inom Första Kammaren af Friherre Gorfitz Beclc-Friis
vackt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 49), deri blifvit föreslaget, att
mäktige ! Riksgalds-kontoret måtte få sig uppdraget att låta förändra eller förbättra
Forsta Kammarens uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter så, att värmen
e ve mindre tryckande och att för helsan skadligt luftdrag må undvikas, har Utskottet
anmodat bemalde Fullmäktige att, efter inhemtande af sakkunnige personers
jfirande i ämnet, föreslå de åtgärder, som kunna finnas ändamålsenliga för de öfverklagfde
olagenheternas afhjelpande; och hafva Fullmäktige, med öfverlemnande
af särskilda utaf Ingeniör E. A. Wiman och Professoren Friherre A. H. Fock,
uppå ullmaktiges anmodan, afgifna yttranden, rörande sättet att afhjelpa berörda
olagenheter af uppvärmnings- och luftvexlingsanstalterna ej mindre i Första än äfven
i Andra Kammarens sessionsrum, hemställt, att Fullmäktige måtte få sig uppdiaget,
att, med ledning af såväl redan verkställda försök, som ock den erfarenhet,
hvilken dels under Riksdagens sammanvaro och dels vid fortsatta undersökningar
ytterligare kunde vinnas, söka under tiden intill nästa riksdag på lämpligaste och
ancama sen lgaste sätt bereda en sådan förbättring i uppvärmnings- och luftvexlingsanstalterna,
att de dermed förenade olägenheter må förekommas.

Bih. till Ritcsd. Frot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 38 Häft.

1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 78.

Med hänvisning till ofvanberörda, härjemte bifogade yttranden af Ingeniören
Wiman och Professoren Friherre Fock, får Utskottet tillstyrka:

att Riksdagen måtte uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
att genast efter innevarande riksdags slut låta vidtaga
de åtgärder, som må finnas mest lämpliga och ändamålsenliga
för att försätta uppvärmnings- och luftvexlingsanstalterna i
Kamrarnes sessionsrum i sådant skick, att de öfverklagade olägenheterna
må för framtiden undvikas.

Stockholm den 3 Maj 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

På grund af erhållet uppdrag att söka utröna orsakerna till de under innevarande
riksdag öfverklagade olägenheterna vid luftvexlingsapparaten för Första Kammaren,
har jag såväl under pågående plena som å tiderna mellan dessa anställt
försök och iakttagelser, vid hvilka verkningarne af apparaten blifvit observerade under
flerahanda förändringar i afseende å densammas verkningssätt. Af dessa observationer
har jag ansett mig kunna sluta, det alla de å än den ena, än den andra
platsen inom Kammaren bemärkta luftrörelser, hvilka jag denna riksdag varit i tillfälle
konstatera, kunna tillskrifvas det sätt, på hvilket luftinpressningen eger rum,
alldenstund desamma visat sig regelmessigt variera med de förändringar, som från
ena stunden till den andra under observationernas fortgång blifvit vidtagna i afseende
å den inströmmande luftens temperatur, hastighet och riktning. Sålunda
hafva meranämnda luftrörelser tilltagit, i samma mån den inpressade luften haft
stor hastighet, samt i samma män dess värmegrad varit lägre än den för tillfället
i rummet rådande. Den plats, å hvilken draget observerats, har förändrats med
samma omständigheter: den inblåsta luften har nedsjunkit till golfvet på större
eller mindre afstånd från inloppsöppningarne, beroende af variationerna i dess hastighet,
riktning och värmegrad. Då dess temperatur varit lika med eller högre än
rummets, har ingen olägenhet försports; men detta fall har i år ytterst sällan kun -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 78.

3

nät förekomma. Till följd nemligen af de under sommaren gjorda tilläggen vid
värmeapparaten, afsedda att skydda Kammarens ledamöter för de kalla ytterväggarne,
kar man nu måst ventilera både kraftigare och med svalare luft än under
föregående år. Genom en för stark uppvärmning af dessa väggar steg dessutom
under Riksdagens första plena, innan erfarenhet härutinnan hunnit förvärfvas, temperaturen
i rummet till eu besvärande grad, hvilken olägenhet framkallade nödvändigheten
af ännu kraftigare ventilering, än eljest varit af nöden, samt deraf följande
förstorade obehag. Med eu måttlig uppvärmning af väggarne visade sig sedan,
att ventileringsapparaten förmådde hålla temperaturen inom salen mellan passande
gränser. Den enda olägenhet vid anordningen, som återstår att afhjelpa,
synes derföre utgöras af det med ventileringen följande draget. För dettas upphäfvande
torde, på grund af hvad här ofvan anförts såsom dess antagliga orsaker, intet
annat medel kunna ifrågakomma, än att fördela den friska luften öfver en betydligt
större yta, genom hvilken den må få tillfälle inkomma med möjligast minsta hastighet.
På något detaljeradt förslag till förverkligandet af denna plan torde jag likväl
nu icke böra inlåta mig, så mycket mindre som dess utförande på tillfredsställande
sätt under pågående riksdag väl kan anses möta alltför stora svårigheter.

Stockholm den 16 Mars 1870.

E. A, Wiman.

Då, förmedelst ventilationsluftens inledning genom ett större antal öppningar,
erbjudande en betydligt ökad inströmningsarea mot hvad hittills varit fallet, en deremot
svarande förminskning i hastigheten måste uppkomma; och då vidare genom
dessa inströmningsöppningars större fördelning en likformigare luftvexling bör vara
att förvänta, så anser jag goda skäl vara för handen att vidtaga den af Herr Wiman
här ofvan antydda anordningen, hvilken, om den riktigt utföres, utan att blifva särdeles
kostsam, enligt min öfvertygelse bör i väsendtlig mån bidraga till undanrödjandet
af de ännu qvarvarande olägenheterna af luftvexlings-apparaten.

Stockholm den 14 April 1870.

A. H. Fock.