Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.
1
N:o 67.
Ank. till Riksd. Kansli d. 25 Apiål 1870, kl. 5 e. in.
Utlåtande, i anledning af vädd motion, angående befrielse för Skillinge
fiskeläges åboar från erläggande af nu utgående afgäld till
borgmästaren i Christianstad.
(I. A.)
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare Täckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 96) liar Herr Ola Lasson föreslagit, att Riksdagen måtte
uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag aflåta
nådig Proposition om befrielse för Skillinge fiskeläges åboar från erläggande till
borgmästaren i Christianstad af den afgäld, hvilken nu till honom utginge såsom
fyllnad i hans aflöning, samt att nämnda afgäld i stället finge ingå till Staten, emot
det bemälde tjensteman för framtiden erhölle fyllnadslön af statsmedel.
Af motionen bilagda handlingar har i afseende å ifrågavarande fiskeläge,
som, enligt motionärens uppgift, är beläget 1 mil söder om Cimbrishamn och 7 mil
från Christianstad, Utskottet hufvudsakligen inhemtat, hurusom uti bref, dateradt
Köpenhamns slott Tisdagen näst efter Divisionis Apostolorum år 1543, Konung
Christian IH i Danmark undt och tillåtit att borgmästare, rådmän och menige borgare
uti köpstaden Ahus måtto och skulle hafva, njuta, bruka och behålla Skillinge
fiskeläge, så att der skulle ingen bygga och bo utan bergare och innevånare (byemendh)
i Ahus. Af dessa skulle borgmästare och råd uti Ålius uppbära jordskyld
och derför gifva till Kongl. Maj fl och Kronan ett mindre belopp i penningar (24 sk.
groth.) samt dertill någon sill, såsom Kongl. Maj:t fick på andra Dess och Kronans
Bill. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 33 Haft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.
fiskelägen samt desslikes sakfall och annan Kongl. ränta och rättighet härvid i
allo måtto oförkränkt. Efter det staden Christianstad blifvit anlagd både Konung
Christian den IT i Danmark uti 7:de punkten af stadens under den 15 Mars 1622
utfärdado privilegier undt och beviljat Christianstads innevånare att alltid dädanefter,
intilldess annorlunda förordnades, för den årliga och sedvanliga afgift njuta,
bruka och behålla, ibland annat, Skillinge fiskeläge, som af framfarne konungar
vore privilegieradt under Åhus; varande, sedan provinsen Skåne kom under
Sveriges krona, af Kongl. Maj:t i nåder förklarad! genom särskilda resolutioner den
21 November 1660, att, ehuru Kongl. Maj:t icke hade lägenhet att revidera stadens
privilegier, Kongl. Maj:t likväl villo, att borgerskapet blefve dervid handhafdt och
erhållet, till dess Kong!. Maj:t blefve i tillfälle att samma privilegier noga låta
öfverse och konfirmera: och den 15 April 1676: att Kongl. Maj:t fann skäligt stadfästa,
konfirmera och bekräfta Christianstads välfägna privilegier, friheter och
resolutioner, så att dess borgmästare, råd och menige borgerskap skulle och måtte
obehindradt njuta och behålla allt det, som staden och menigheten till välfärd och
bästa derutinnan ferfattadt och begripet funnes efter deras rätta innehåll och förstånd.
Vid jordrefning den 21 Oktober 1670 hade, enligt dervid fördt protokoll,
åboarnc å fiskeläget uppgifvit sig hafva sitt forum eller värneting i Christianstad,
men att magistraten likväl gifvit dem tillstånd att, der någon gäldsak förekomme,
den sjelf ve råtta, i hvilket ändamål eu man vore förordnad till ålderman, som sutte
i Rätten med några så kallade “Stockemän11; att åboarnc icke hade någon egendom
eller jordbruk till sina hus, utan närde sig allena af fiskeri i Östersjön; att åboarne
■deraf'' gåfve till magistraten i Christianstad landgille årligen tolf lispund torr torsk
och till Kronan nio riksort om året, som kallades sommarskatt och emottoges af
b vfogden i Cimbrishamn, hvilken derför gjorde räkning, samt att åboarne pretendera^
att vara, såsom orden lyda: “deras egne och jordegande hus, hviska de utaf
och till hvar annan köpa och sälja, men kunde intet visa någon skriftlig åtkomst
eller dokument derpå, utan har alltid så varit“. I Kronans äldre jordeböcker upptoges
Skillinge fiskeläge med anteckning om antalet åboar “utan ränta11. Uti flera
i slutet på 1600-talet och äfven i förra århundradet upprättade jordeböcker förekommer
anteckning derom, att fiskeläget, som då bestod af 14 nummererade hus,
svarade till Christianstads Rätt och gåfve till Christianstads hospital 12 Lti torr
fisk och till Cimbrishamns grufveskatt 8 daler, som borgmästaren emottoge. Nåo-on
handling funnes emellertid icke som tillförsäkrade hospitalet denna ränta,
hvilken, så vidt räkenskaperna utvisade, icke heller dit ingått. Under den 26 Mars
1S45 förordnade Kongl. Kammar-kollegium att de i jordeböckerna förekommande
anteckningar, att Skillinge fiskeläges innevånare svarade till Christianstads Rätt,
skulle derefter uteslutas från Kronans jordeböcker, såsom icke varande af beskaffenhet
att hafva bort deruti inflyta. I anledning af anteckningen derom, att ett
belopp af 3 daler utgjordes till Cimbrishamns grufveskatt, hade någon annan upplysning
icke kunnat erhållas, än att vid Cimbrishamn i äldre tider blifvit bearbetade
dels silfver- och dels ■blymalmstreck samt att privilegium för ett sådant af
sednare egenskap under den 23 December 1724 utfärdades.
Tvist har på sednare tiden uppstått, i anledning af Skillinge fiskeläges
åboars yrkande att staden Christianstad samt dess borgmästare och magistrat måtte
fråndömas all rätt till den af fiskeläget utgående ränta och att åboarne för framtiden
måtte få erlägga den i jordeboken utsatta ränta antingen till vederbörande
hospital eller till Kronan m. m. Genom Kongl. Maj:ts nådiga Resolution den 11
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.
8
December 1852 afgjordes slutligen denna i administrativ väg utförda tvist. Uti
denna resolution förklarade Kong!. Maj:t, att enär åboarne å Skilling© fiskeläge icke
förmått visa annan rätt till besittning af ifrågavarande kronolägenhet, än den som
grundats å städjobref af borgmästaren i O h ri s tian st a d, åt hvilken stad samma lägenhets
nyttjande, brukande och bibehållande genom Konung Christian den IY:s år
1622 för staden utfärdade privilegier, intill dess annorlunda förordnades, upplåtits
samt åboarne emot öfverenskomna vilkor vore af de innehafvande lägenheterna i
besittning, kunde något afseende å åboarnes talan icke fästas; hvarjemte nådigt förklarande
meddelades derom, att det likväl alltjemt fortfarande berodde på Kongl.
Maj:t att rörande fiskelägets brukande och nyttjande i eu framtid förordna. I anledning
häraf anhöllo åboarne å nämnda fiskeläge sedermera hos Kongl. Maj:t i underdånighet
dels om skatteköp af den till fiskeläget hörande jord, dels ock om upphäfvande
af den staden Christianstad enligt privilegierna tillagda dispositionsrätt i
afseende å fiskeläget; men, sedan vederbörande häröfver blifvit hörda, förklarade
Kongl. Maj:t medelst nådig resolution den 10 Februari 1868, att då staden Christianstad
genom 1622 års privilegier fått sig, intill dess annorlunda förordnades,
Skillinge fiskeläge till nyttjande, brukande och bibehållande upplåtet, samt anledning
icke syntes vara för banden att, såsom åboarne begärt, till fördel för dem
upphäfva berörda, staden vid dess grundläggning förunnade, sedermera vid särskilda
tillfällen bekräftade och aldrig förverkade privilegier, i hvad do rörde nämnda fiskeläge,
hvilket af staden innehades med samma rätt, som annan jord, hvilken blifvit
denna stad, lika med många andra städer, donerad, och hvartill någon skatterätt
icke kunde do till brukare derå af städerna antagne personer tillkomma, funne
Kongl. Maj:t icke skäl att innehafvarnes af Skillinge fiskeläge ifrågavarande framställningar
i nåder bifalla. (
Å ifrågavarande fiskeläge äro, enligt uppgift, för närvarande bosatte 61
åboar, hvilka till borgmästaren i Christianstad årligen erlägga:
35 st. hvardera 4 R:dr 50 öre......... 157: 50.
14 „ * 3 „ — „.........42: -
5 „ „ 2 „ 25 „.........11: 25.
1 ................. 2: —
6 ” „ 1 , 50 ... ....... 9: -
tillhopa R:dr 221: 75.
förutom 10 R:dr såsom städja vid hvarje åbo-ombyte. Dessa afgifter äro dock icke
för all framtid bestämda, utan kunna möjligen, på sätt förut egt ruin, förhöjas.
Den otrygghet, som ett sådant förhållande för åboarne å nämnda fiskeläge medför,
synes Utskottet böra, såvidt möjligt är, afhjelpas. Enligt äldre stadgande!! var
hafs- och saltsjöfisket utan särskild skatt upplåtet åt samtlige rikets innevånare,
som deraf ville sig begagna, och å tillstötande skär egde dessa taga byggnadsplats
för bodar, beredningshus m. in., som kunna behöfvas för fiskets idkande. Den tillfälliga
omständigheten, att detta fiskeläge blifvit en stad tills vidare förunnadt, torde
icke för all framtid böra beröfva åboarne å detta fiskeläge förmånen att beredas eu
lika tryggad ställning, som idkarc af hafs- och saltsjöfiske i allmänhet, hvilka nedsatt
sig å kafsskären. Det fortsatta innehafvandet af rätt för staden Christianstad
till afgäld af ifrågavarande, 7 mil derifrån belägna och under Ingelstads Häradsrätt
numera lydande fiskeläge synes Utskottet dessutom vara särdeles olämpligt. Eu
reglering af förhållandet för framtiden torde äfven vara af billighet och rättvisa
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 68.
påkallad. Då emellertid Utskottet icke är i tillfälle att uppgöra förslag för cn
sådan reglering, får Utskottet hemställa,
det Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kong! Maj:t
täcktes låta utreda, om och på hvad vilkor en till tryggad besittning
för Skillinge fiskeläges åboar ledande reglering må kunna åvägabringas
samt till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.
Stockholm den 25 April 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
N:o 68.
Ank. till Rik sd. Kansli d. 25 April 1870, kl. 5 e. va.
Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande StatsUtskottets
Utlåtande N:o 46, angående Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition i fråga om fortsatt utgifvande af teknisk-ekonomisk
beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader.
(R. A.)
Vid föredragning af ofvanberörde Utlåtande har Första Kammaren bifallit
Utskottets deri gjorda hemställan “att Riksdagen väl må lemna sitt bifall till Kongl.
Maj:ts nådiga framställning att kostnaden för ifrågavarande; verks fortsättande i
hvad afses nordvestra, norra och östra stambanorna jemte sammanbindningsbanan
genom Stockholm må utgå af jernvägsbyggnadsmedlen, äfvensom att den vid försäljningen
af detta verk uppkommande behållning må användas till återbetalning
af hvad å det i Riksgälds-kontoret anvisade förslagsanslag blifvit lyftadt; men att
Riksdagen vid meddelandet af detta bifall måtte i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t behagade förordna, att arbetet skall fortsättas efter en mindre kostsam plan,
än hittills, så att beskrifningen öfver de tekniska och ekonomiska detaljerna af do