8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.
N:o 61.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1870, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande m. m.
(I. A.)
Sedan Riksdagen, uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868, angående
vidtagande af åtgärder till ytterligare lindring i gästgifveri-, håll- och
reservskjutsen ni. m., yttrat, att för tillförlitligt bedömande, huruvida särskilda
åtgärder lämpligen kunde och borde vidtagas för att undanrödja de
utomordentliga missförhållanden, som inom vissa orter egde rum i afseende
å de från skjutslag utgående höga bidrag till entreprenörer, en speciel
utredning af de orsaker, som vid de särskilda skjutsstationerna betingade
svårigheten att anordna entreprenad, erfordrades, hvadan Riksdagen
hemställde om eu sådan, på noggranna undersökningar grundad utredning;
så hade, enligt hvad af nådiga skrifvelsen till Riksdagen af den 18 sistlidne
Februari inhemtas (denna skrifvelse är under N:o 25 införd i lista
samlingen af bihanget till Riksdagens protokoll), Kongl. Maj;t i nåder
anbefallt samtliga länsstyrelserna att noggrant utreda de förhållanden,
som kunde anses betinga de höga bidragen för entreprenadinrättningar å
alla de ställen, der dessa bidrag vippgalge till anmärkningsvärdt höga belopp)
eller åtminstone der de öfverstego 50 R:dr på hvarje helt förmedladt
mantal, eller för stad enahanda belopp för hvarje fullt hundratal af stadens
innevånare och derefter ofördröjligen till Kongl. Maj:t inkomma med förslag
till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
9
till de åtgärder, hvilka för undanrödjande af verkliga missförhållanden
kunde finnas mest lämpliga.
Af de uppgifter och förslag i berörda hänseende, som i följd häraf
från rikets län till Kongl. Civildepartementet inkommit, har en sammanfattning,
innehållande tillika upplysningar rörande åtskilliga hithörande förhållanden,
blifvit inför Kongl. Maj:t afgifven, på sätt ett vid den nådiga skrifvelsen
fogadt utdrag af Statsrådsprokotollet öfver civilärenden den 27 sistlidne
Januari utvisar; och då af denna sammanfattning, hvartill Utskottet, för
undvikande af vidlyftighet, allenast får hänvisa, syntes framgå, att under
en fortsatt tillämpning af bestämmelserna i Kongl. Kungörelsen den 14
December 1866, hvarigenom förhöjning af legal! för entreprenadskjuts medgafs
till belopp af 1 Riksdaler 50 öre i stad och 1 Riksdaler 20 öre på
landet, skjutslagens bidrag till entreprenadernas uppehållande i allmänhet
egde benägenhet att nedgå, samt att de å vissa orter utgående, särdeles
höga bidragen, i de fall nedsättning deri ej kunde genom förändrade anordningar
af myndigheterna vinnas, vore beroende af lokala eller med näringslifvet
å dessa orter i samband stående förhållanden, de der icke kunde
genom lagstiftningens mellankomst förändras; hvartill komme att, på sätt
några länsstyrelser jemväl anmärkt, missförhållandena med afseende å
entreprenadbidragen ej i sjelfva verket vore så stora, som de höga bidragen
för mantal vid första påseendet syntes gifva vid handen, funne Kongl.
Maj:t sig icke nu böra föreslå någon särskild lagstiftningsåtgärd i förevarande
hänseende.
I sammanhang med denna nådiga skrifvelse, som af Riksdagens
Första Kammare blifvit till Stats-Utskottet remitterad, men af Andra Kammaren
lagd till handlingar^, har Utskottet till behandling förehaft 2:ne
inom sistnämnda Kammare väckta och till Utskottet öfverlemnade motioner
angående skjutsningsbesvär. I den ena af dessa (N;o 239) har Herr
J. F, Fredricson föreslagit, att Riksdagen, med afseende å nämnda besvärs
ordnande, ville för sin del besluta: att gästgifveri-, håll- och reservsamt
postskjutsen måtte från jordbruket skiljas; att till landstingen, hvart
inom sitt län, öfverlemna att ordna skjutsväsendet genom entreprenad; att
landstingen berättigades bestämma om skjutsombytenas läge, så i stad som
vid allmänna vägar å landet, med fästadt afseende å billigaste entreprenad;
att skjutslegan så i stad som på landet må bestämmas till ett maximum af
1 R:dr 50 öre milen för hvarje häst; att den resande betalade värdet af
den skjuts han begagnade med den för hvarje fall bestämda maximiafgift;
att Statens mellankomst, som endast för särskilda undantagsfall finge påfordras,
måtte vidtaga, der kostnader utöfver maximibeloppet 1 R:dr 50 öre
Bih. till Biksd. Prot. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 31 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
kunde ifrågakomma och hvilka sednare kostnader borde utgå till ena hälften
af landstingskassan och till den andra hälften af statskassan, samt
att Riksdagen till Kongl Maj:ts disposition måtte ställa för det afsedda
ändamålet behöfliga medel. Uti den andra motionen (N:o 240) har Herr
Magnus Jonsson endast föreslagit, att legan för kronoskjuts med inbegripen
ersättning för åkdon måtte höjas till 1 R:dr 20 öre milen för hvarje
häst.
Stats-Utskottet har tagit dessa framställningar i öfvervägande; och
hvad först angår Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse i ämnet; så innefattar densamma
icke förslag till någon åtgärd från Riksdagens sida, hvadan och då
Andra Kammaren redan lagt den nådiga skrifvelsen till handlingarne,
Utskottet ansett sig endast böra:
l:o förhållandet hos Riksdagens Första Kammare anmäla.
Beträffande härefter Herr Fredricsons motion, så finner Utskottet,
instämmande i den åsigt som vid flera föregående riksdagar blifvit uttalad,
det visserligen önskvärdt att gästgifveri-, håll-, reserv- och postskjutsen
kunde från jordbruket skiljas; men Utskottet anser den närvarande tidpunkten
icke derför vara lämplig. Förslaget om skjutsningsbesvärets ordnande
länsvis är icke nytt. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län har nemligen i detta hänseende gjort underdånig framställning,
hvilken Kongl. Maj:t fann vara förtjent att taga under närmare öfvervägande
samt förständigade fördenskull och på det åsigterna från landets
olika delar angående de i förslaget framställda hufvudgrunder för skjutsningsväsendets
ordnande måtte kunna inhemtas, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i samtliga länen under den 24 Januari 1865 att öfver förslaget
inhemta landstingens yttrande. Dessa blefvo i frågan hörda och af 25
landsting var det endast 4 som obetingadt tillstyrkte förslaget, hvaremot
11 afstyrkte detsamma och 10 förordade detsamma med vissa modifikationer.
Efter denna utgång af frågan i denna del finner Utskottet nu fruktlöst
att försöka uppställa något förslag till skjutsens ordnande länsvis,
enär ett sådant förslag, huru det än uppgjordes, hade föga utsigt att vinna
de olika landstingens bifall.
Skjutsningsbesvärets ordnande på sådan grund, att den resande finge
vidkännas hela kostnaden för skjutsningsbesväret, är onekligen i regeln
riktigt; med vid utförandet deraf skulle utan tvifvel möta svårigheter af
den beskaffenhet, att Statens intresse nödvändigt påkallade åtgärders vidtagande
för deras undanrödjande, och i sådant fall kunde Staten icke undgå
att vidkännas dermed förenade kostnader, hvilkas belopp svårligen kan
på förhand beräknas. Det är nemligen *att med visshet förutse, det på
vissa orter, särdeles sådana som äro glest befolkade, skjutslega!! kunde,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
11
till en del genom sådana åtgärder som skjutslagen i några orter ansett
lämpliga att vidtaga för erhållande af större andel än vederbör af statsbidraget
till skjutsningstungans lättande, böja sig till så oerhördt belopp, att
hinder för samfärdseln, till skada för Staten och den enskilde, derigenom
uppstode, hvadan åtgärder för undanrödjande af en sådan olägenhet måste
vidtagas. Motionären synes äfven dela denna Utskottets uppfattning, i
det han föreslagit, att den resande icke skulle betala högre skjutslega än
1 R:dr 50 öre milen för hvarje häst, men att den Överskjutande kostnaden
skulle utgå till hälften af statsmedel och till hälften af landstingskassan.
Utskottet har svårt att förutse, om och i hvad mån landstingen
skulle vara benägna att deltaga i berörda kostnad, hvars belopp, såsom
beroende af flera tillfälliga förhållanden, icke ens tillnärmelsevis kan på
förhand beräknas; men hvad statsverkets bidrag till berörda kostnad angår,
så ehuru Riksdagen genom fortsatt beviljande af det numera till
125,000 R:dr uppgående statsanslaget till lättnad för skjutsningstungan visat
sin benägenhet att lindra detta på några orter ganska tryckande besvär,
lärer likväl, om än Riksdagen skulle, på sätt Utskottet gerna antager,
vara böjd för att vidare lindra detta besvär, statsverkets nuvarande ställning
icke medgifva anvisandet af de för sådant ändamål erforderliga medel,
hvilka torde uppgå till ganska betydligt belopp. Under det Utskottet
af detta rent finansiela skäl ej vågar tillstyrka motionärens framställning,
hvars syftemål Utskottet derföre icke vill underkänna, vågar Utskottet
antaga, att frågan i en icke aflägsen framtid lättare än nu kan finna sin
lösning, sedan fortsatta jernvägsanläggningar och entreprenader ytterligare
minskat skjutsningstungan samt möjliggjort dess lyftande från jordbruket
utan så betydliga kostnader, som för närvarande vore dermed förenade.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört och då Utskottet under
nuvarande förhållanden icke heller ansett lämpligt att förorda skjutslegans
höjande till det af motionären föreslagna belopp, hemställer Utskottet:
2:o att Herr Fredricsons ofvannämnda motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Vidkommande slutligen Herr Magnus Jonssons framställning derom,
att legan för kronoskjuts, som, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 11 December
1857, nu utgör 80 öre milen för hvarje häst, måtte höjas till 1 R:dr
20 öre, åkdonsersättning deruti inbegripen; så enär, enligt den i ofvanberörda
Statsrådsprotokoll meddelade utredning, den allmänna skjutslegan
under år 1868 — det sista för hvilket uppgift erhållits — vid 545 gästgifvaregårdar
utgått med 80 öre, eller med samma belopp som för kronoskjuts,
och vid 435 gästgifvaregårdar med 1 R:dr, samt det icke synes
lämpligt att, på sätt motionären föreslagit, legan skulle för kronoskjuts i
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
en stor del af riket utgå med högre belopp än för annan skjuts, äfvensom
bifallandet af motionärens framställning i öfrigt skulle medföra förhöjning
i åtskilliga statsanslag till belopp, hvarom all utredning saknas och hvilken
förhöjning statsverkets närvarande ställning dessutom svårligen medgifver,
föranlåtes Utskottet hemställa:
3:o att Herr Magnus Jonssons ifrågavarande motion må af Riksdagen
utan afseende lemnas.
Stockholm den 20 April 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Reservationer:
af Herr Wcern, C. F., och Grefve af Ugglas, L., i afseende å motiveringen;
samt
af Herr Per Nilsson emot Utskottets hemställan i 2:dra punkten af
utlåtandet; yrkande denne sistnämnde att, med afslag å utlåtandet i berörda
punkt, motionärens i ämnet gjorda framställning måtte bifallas.
Rättelse
i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58.
Sid. 6, rad. 16 uppifr. står: beskattning derför icke må ega rum;
läs: beskattning derför icke nu må ega rum;
Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1870.