6

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

Vid sådant förhållande ansåg sig Utskottet, som lika med Revisorernes pluralitet icke
kunde godkänna de af ofvannämnde tvänue reservanter yttrade åsigter, vid afgifvandet af
sitt nu ifrågavarande Utlåtande N:o 34 sakna skäl att i detta ämne till Riksdagen göra
någon framställning.

Då Utskottets i 6:te punkten af förenämnda Utlåtande N:o 34 gjorda hemställan
blifvit af Första Kammaren godkänd, hemställer Utskottet,

att Andra Kammaren behagade i ämnet fatta beslut,

Stockholm den 12 April 1870.

I

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Frison Posse.

J¥:o SO.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 April 1870, kl. 5 e. m.

Memorial, i anledning af erhållna återremisser å 5: te, 7:de och 8:de
punkterna i Utskottets Utlåtande N:o 19, angående dels anslag
till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, dels stambanornas
spårvidd och antåggningssätt m. m.

(R. A.)

Enligt Stats-Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva begge Kamrarne till
Utskottet återförvisat öde punkten uti ofvannämnda Utlåtande, i hvilken punkt Utskottet
hemställt, att Riksdagen måtte besluta,

»att vid fortsättningen af norra och östra stambanorna, dessa banor skola an»läggas
med samma spårvidd och enahanda byggnadsätt, som vid de hittills anlagda
»stambanorna blifvit begagnade;»

Stats-Utshottets Memorial N:o 56.

7

hvarförutan Andra Kammaren till Utskottet återförvisat 7:de oeh 8:de punkterna
i samma Utlåtande, i hvilka Utskottet tillstyrkt att, i enlighet med hvad hittills i allmänhet
blifvit i afseende på Statens jernvägsbyggnader iakttaget samt Kongl. Maj:t nu
jemväl äskat, Riksdagen måtte medgifva:

»att det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å anslaget till nordvestra stam»banans
fullbordande må för annan stambana användas; samt

»att, vid jernvägsbyggnadernas utförande, af Kongl. Maj:t må närmare bestämmas
»de orter, som stambana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå
»och de ställen den bör anlöpa.»

Beträffande nu först Utskottets ofvanberörda i 5:te punkten gjorda hemställan’
så var densamma föranledd af den utaf Friherre A. C. Raab inom Första Kammaren
väckta motion, att Riksdagen vid beviljande af medel för fortsättning af såväl östra som
norra stambanorna måtte fästa det vilkor, att banorna skola byggas med .S1^ fots spårvidd,
omkring 14 U. räler och i öfrigt med de inskränkningar i anläggningskostnaden,
som äro förenliga med och ändamålsenliga vid detta byggnadssätt.

Af den i detta ämne inom Första Kammaren förda diskussion har Utskottet
inhemtat, att flera olika meningar dervid sökt göra sig gällande, i det att, oberäknadt
återremissen, icke mindre än fem särskilda yrkanden blifvit framställda, nemligen:

l:o att Stats-Utskottets hemställan måtte af Kammaren bifallas;

2:o att såväl norra som östra stambanorna måtte byggas med en spårvidd af 3 fot 6
tum samt omkring 14 skålpunds räler och i öfrigt med de inskränkningar i anläggningskostnaden,
som kunna finnas ändamålsenliga;

3:o att dels norra stambanan i dess fortsättning måtte byggas med en spårvidd af
3 fot 6 tum engelskt mått, och med de inskränkningar i anläggningskostnaden,
som af den mindre spårvidden betingas eller i öfrigt kunna finnas ändamålsenliga,
dels Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t anbefalla Jernvägs-byggnadsstyrelsen att vid östra stambanans fortsättning
iakttaga all den sparsamhet i byggnadssättet, som med nödig säkerhet
för trafiken och fästadt afseende på banans bestånd kan vara förenlig;

4:o att den del af norra stambanan, som sträcker sig emellan Sala och Storvik, måtte
anläggas med en spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått och med begagnande
af ett derefter lämpadt byggnadssätt; samt

5:o att den del af norra stambanan, som sträcker sig från Upsala till Sala, måtte
byggas med den allmänna, för Statens stambanor hittills brukliga spårvidd, samt
att Riksdagen måtte besluta och medelst underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anmäla sitt beslut, att stambanans sträckning emellan Sala och Storvik må blifva
smalspårig i enlighet med de dimensioner Kongl. Maj:t efter pröfning täckes bestämma.

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

Inom Andra Kammaren liar deremot, så vidt af diskussionen kan inhemtas, återremissen
hufvudsakligen dels afsett att bereda tillfälle dertill att frågan om ändamålsenligheten
af ett billigare byggnadssätt må kunna komma under förnyad pröfning, dels
varit föranledd deraf att Kammaren vid afgörandet af 3:dje och 4:de punkterna afslagit
Utskottets deri gjorda framställningar om anslag såväl till norra som till östra stambanornas
fortsättande, i följd hvaraf och för den händelse vid den gemensamma voteringen
Riksdagens beslut utfölle olika med Kammarens, det ansåges gagneligt att frågan om
spårvidden stode öppen till dess det blefve afgjordt, om stambanebyggnaderna skola
fortsättas eller icke.

Under öfverläggningen inom Första Kammaren hafva åtskillige talare sökt
ådagalägga ändamålsenligheten deraf att för såväl norra, som östra- stambanan bibehålla
samma spårvidd och byggnadssätt, som vid de hittills byggda stambanorna begagnats
hvaremot andra talare väl ansett berörda spårvidd och byggnadssätt böra bibehållas vid
fortsättandet af östra stambanan, men deremot den mindre spårvidden och ett dermed
öfverensstämmande billigare byggnadssätt begagnas vid den norras fortsättande; och
hafva en del talare å hvardera sidan ingått i vidlyftiga tekniska undersökningar och beräkningar
ej mindre för att söka utreda den större eller mindre kostnad, som dels i och
för sjelfva jernvägsanläggningen, dels vid banornas trafikerande uppkomme vid begagnandet
af större eller mindre spårvidd, starkare eller svagare lokomotiver, tyngre eller
lättare räler m. m., utan ock rörande tra-fikförmågan och de särskilda fördelar eller
olägenheter, som vore förenade med jernvägar, anlagda efter det ena eller andra systemet.
Då det skulle blifva alltför vidlyftigt att här lemna en närmare redogörelse för de
olika meningar, som i alla dessa afseenden sökt göra sig gällande, får Utskottet endast
erinra, att Kamrarnes protokoll för den 8 sistlidne Mars, då frågan förevar, redan äro
tryckta och bland Kamrarnes ledamöter utdelade, så att den, som så öu-skar, kan utur
de tryckta protokollen härom skaffa sig fullständig kännedom. Utskottet anser sig, med
anledning af hvad i detta ämne blifvit yttradt, för egen del endast böra uttrycka den
åsigt, att vid bestämmandet, huruvida jernvägarne böra byggas efter det ena eller
andra systemet, i främsta rummet torde böra tagas under öfvervägande beskaffenheten
och omfånget af det trafikbehof, som jernvägen skall motsvara. Om sålunda vid en
ifrågasatt jernvägsanläggning, den trafik jernvägen skall ombesörja fordrar stor hastighet,
reguliera passageraretåg, snälltåg och extra tåg, eller om en stor godstrafik är att påräkna,
eller om de varor, som på jernvägen skola framföras, erfordra låga trafiktaxor,
eller äro af mycket olika tyngd, utrymme och mängd, så att varuqvantiteten vissa tider
är betydligt större, än under andra, eller om trafiken kan antagas blifva i stor tillväxt
o. s. v., lärer svårligen kunna nekas att banan, om den skall fullt uppfylla sin bestämmelse,
bör byggas bredspårig, Om deremot jernvägen skall betjena en trafik, som är af
mera likartad beskaffenhet och der godsqvantiteten kan på bantågen jemnare fördelas,
torde i de flesta fall en smalspårig bana kunna uppfylla behofvet, så vida icke varumängden -

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

9

mängden, som skall framföras, inom allt för kort tid vinner en sådan tillväxt, att den
öfverstiger banans trafikförmaga.

Hvad nu beträffar frågan huruvida östra stambanan skall byggas efter det ena
eller andra systemet, så kan Utskottet, med tillämpning af sina bär ofvan yttrade åsigter,
så mycket mindre tillstyrka att någon förändring i afseende på den för de hittills byggda
stambanorna begagnade spårvidd och byggnadssätt vid fortsättandet af denna jernvägsanläggning
må ega rum, som just de omständigheter, hvilka Utskottet här ofvan framställt
såsom bestämmande vid begagnandet af den breda spårvidden, inträffa pa denna
bana enär densamma är afsedd att förkorta afstandet från Stockholm till södra Sverige
samt’ att fortskaffa posten till och från utlandet, hvartill kommer att, då ifrågavarande
bana utgör en förening mellan Statens redan färdigbyggda bredspåriga banor, det icke
borde ifrågakomma att bygga banan med annan spårvidd än dessa ega. Under förutsättning
att i öfrigt vid banans byggande all den sparsamhet iakttages, som låter sig
förena med arbetets .utförande på ett för trafiken ändamålsenligt sätt, anser sig Utskottet
således böra hemställa,

l:o

att, vid fortsättningen af östra stambanan, densamma skall anläggas
med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de hittills
anlagda stambanorna blifvit begagnad.

Vidkommande derefter norra stambanan; så och ehuru Utskottet för sin del icke
anser sig kunna bestämdt tillstyrka Riksdagen att nu besluta någon förändring i afseende
på den för Statens jernvägar hittills begagnade spårvidd och deraf föranledda byggnadssätt,
finner dock Utskottet de skäl, som blifvit anförda för det smalspåriga systemets
begagnande vid den norra stambanans fortsättande, förtjena det afseende, att en närmare
utredning af de förhållanden, som kunna inverka på bestämmandet af spårvidden och
byggnadssättet, torde böra ega rum; och Utskottet hemställer alltså,

2:o

att Riksdagen måtte besluta att i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t behagade, efter fullständig och noggrann utredning
af såväl de tekniska som de ekonomiska förhållandena, taga i nådigt
öfvervägande huruvida icke vid byggandet af norra stambanan
det må finnas ändamålsenligt att införa ett billigare byggnadssätt,
vare sig genom användande af mindre spårvidd å hela banan eller
någon del deraf, eller svagare öfverbyggnad, än å de hittills utförda
stambanorna.

Derjemte anser sig Utskottet, med afseende på de inom båda Kamrarne yttrade
åsigter om önskvärdheten deraf att kostnaderna för byggandet af Statens jernvägar i
möjligaste mån nedsättas, böra hemställa,

Bih. till Eiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 29 Haft. 2

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

3:o

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen för Statens jernvägsbyggnader
att vid utförandet af dessa byggnader iakttaga all den sparsamhet,
som med trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kan
vara förenlig.

Hvad slutligen angår den från Andra Kammaren erhållna återremissen af 7 och
8 punkterna i Utskottets förenämnda Utlåtande, så och enär Utskottets deri gjorda, här
ofvan omförmälda hemställanden blifvit af Första Kammaren gillade, samt den af Andra
Kammaren beslutade återremissen synes varit föranledd af sistnämnda Kammares beslut
rörande 3:dje och 4:de punkterna samt med återförvisningen hufvudsakligen afsetts att
hålla frågorna öppna till dess vid den gemensamma voteringen blifvit afgjordt, huruvida
norra och östra stambanorna borde fortsättas eller icke, får Utskottet endast hemställa,

4:o

att Andra Kammaren måtte, i enlighet med hvad Utskottet i 7:de
och 8:de punkterna föreslagit, fatta beslut.

Stockholm den 12 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Reservati oner:

Af Herr E. Key, mot det sätt, hvarpå i motiveringen lämpligheten af och egenskaperna
hos det bredspåriga eller smalspåriga byggnadssättet blifvit till jemförelse
framställda.

Af Herr L. J. Hierta i fråga om Utskottets i 2:dra punkten gjorda hemställan.

Af Herrar Carl Ifvarsson, E. Key och Kiss Olof Larsson, hvilka ansågo att den
i 3:dje punkten föreslagna underdåniga skrifvelse borde erhålla följande tillägg: »och
»tillse om ej detta ändamål kunde säkrast vinnas genom upplåtandet af större eller
»mindre del af arbetet på entreprenad.»