Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4b''.

1

J\:o 46

Ank. till Riksd. Kansli den 7 April 1870, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition i fråga om fortsatt
utgifvande af teknisk ekonomisk beskrifning öfver Statens jernväg
sbyggnader.

(R. A.)

Uti sin den 14 September 1863 till Kong]. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse
angående fortsatt utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning och anvisande
af dertill erforderliga medel yttrade Rikets Ständer att, då de för Statens
räkning utförda jernvägsanläggningar dåmera erhållit den utsträckning, att desamma
måste hafva framkallat en ganska vidsträckt och mångsidig praktisk erfarenhet
rörande alla till sådana anläggningar hörande arbeten, — en erfarenhet, som icke
allenast i flerfaldiga hänseenden vore af stor vigt vid utförandet af blifvande jernvägsbyggnader,
utan äfven måste vara af mycket gagn vid utöfvandet af ingeniörsyrket
i andra dess delar, — kunde det för det allmänna icke vara likgiltigt, om
denna erfarenhet, så vidt ske kunde, för efterkommande bevarades eller om den
ginge förlorad med de individer, som haft tillfälle inhemta densamma. Det måste
deremot, enligt Rikets Ständers förmenande, vara Statens både rättighet och skyldighet,
att såsom en det allmännas tillhörighet för kommande tider bevara det vetande,
som samtiden genom stora uppoffringar vunnit i ett ämne af en så mångfaldig
och djupt ingripande beskaffenhet. Om detta icke kunde förnekas, så insåges
lätt vigten deraf, att de tekniska och ekonomiska detaljerna af de redan utförda
stambane-arbetena blefve fullständigt beskrifna och offentliggjorda uti ett
deröfver fullständigt affattadt, med behöfliga plancher försedt vetenskapligt verk.
Bill. till Riksd. Prof, 1870. 4 Sami. 1 Afd. 26 Käft.

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o å6.

Att utarbetandet och utgifvandet af ett sådant arbete skulle komma att medföra
kostnader utöfver inkomsten genom försäljning vore att förutse; men denna kostnad
komme säkerligen, om den af statsmedel bestriddes, att medföra flerdubbel
vinst genom en allmännare spridd kunskap om och deraf föranledd skicklighet i
dylika arbetens utförande. Också funnes icke något allmänt arbete af det omfång,
som Svenska Statens stambanor, utfördt i andra länder, hvaröfver icke ett sådant
vetenskapligt arbete blifvit utgifvet. Den nytta Svenska ingeniörer af sådana utländska
verk kunde draga vore visserligen icke ringa, men ersatte dock icke bristen
på kunskap om den erfarenhet, som i eget land blifvit vunnen.

På dessa skäl ansågo sig Rikets Ständer böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kong]. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva
en tekniskt ekonomisk beskrifning öfver de för Statens räkning utförda
jernvägsbyggnader, för hvilket ändamål Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts disposition
jemväl anvisade ett förslagsanslag af 10,000 Riksdaler att till bestridande af
kostnaderna härför, i mån af behof, utbetalas.

Efter det Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, till följd af nådig befallning
att i den sålunda af Rikets Ständer väckta frågan afgifva underdånigt yttrande
och förslag, med sådant yttrande den 26 Juli 1865 inkommit, och deri, bland
annat, angifvit de hufvudgrunder, enligt bvilka det ifrågavarande arbetet borde
uppställas, äfvensom de kostnader, hvilka styrelsen ansåg blifva för ändamålet erforderliga,
har Kong]. Maj:t under den 22 Augusti 1865, jemte godkännande af de utaf
styrelsen föreslagna hufvudgrunder för arbetets uppställning, dels uppdragit åt
styrelsen att om detta verks utgifvande, till en början omfattande vestra stambanan
med utgrening till Örebro, gå i författning, dervid dock styrelsen borde tillse,
huruvida icke vid utförandet nedsättning i de beräknade kostnaderna skulle kunna
åvägabringas, dels ock förklarat, att arbetet skulle i en upplaga af 1,500 exemplar
utgifvas och försäljningspriset derå framdeles, sedan verkliga kostnaden för utgifvandet
blifvit känd, bestämmas uppå underdånig framställning af styrelsen, som
emellertid egde att i mån af behof uti Riksgälds-kontoret lyfta de för ändamålet
erforderliga medel.

Med anmälan att ifrågavarande vetenskapliga arbete så fortskridit, att såväl
alla plancherna, tillhörande vestra stambanan med utgreningen till Örebro, tillhopa
63 stycken, som ock de angående den rörliga materielen, hvilka utgjorde 15 stycken,
utom särskilda titelblad till båda afdelningarne, blifvit i 1,500 exemplar tryckta,
har styrelsen uti en den 11 Augusti nästlidna år till Kongl. Maj:t i underdånighet
aflåten skrifvelse bland annat anfört:

att, hvad anginge kostnaderna för dessa plancheverk, hvilka i styrelsens underdåniga
yttrande den 26 Juli 1865 förslagsvis beräknats till 51,663 Riksdaler,
det, oaktadt alla bemödanden, icke varit styrelsen möjligt att åstadkomma någon
nedsättning i nämnda kostnader, dels emedan sjelfva plancheverket, såsom varande
det första i sitt slag här i landet utgifna, till en början måste såsom sådant med -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

3

föra drygare utgifter, än annars skulle hafva varit fallet, dels emedan uppmätningen
och graveringen af den rörliga materielen med den stora mängden dera utsatta
mått fordrade mycken tid och arbete, för att med tillbörlig noggrannhet kunna
återgifvas, dels ock slutligen emedan samlandet af de materialier, som borde iigga
till grund för sjelfva beskrifningen, varit förenadt med mycket arbete, i anseende
till det sätt, hvarpå räkenskaperna förut förts;

att emellertid den beräknade kostnaden icke med mer än 107 R:dr öfverskridits,
då den icke kunde uppskattas öfver 52,370 Riksdaler, som, fördelade på
1,500 exemplar, utgjorde 34 Riksdaler 91 öre för hvarje, i stället för förslagsvis
uppgifna 34 Riksdaler 44 öre;

att denna kostnad, med hänsyn till planchernas antal och exakta utförande,
ingalunda kunde, vid jemförelse med kostnaden för utländska verk åt liknande art,
anses hög, utan snarare ganska billig, enär den i medeltal icke uppginge till högre
belopp än 44,76 öre för hvarje planche, hvilket syntes berättiga till den förhoppning
att, om också icke hela kostnadsbeloppet skulle kunna genom verkets försäljning
återvinnas, såsom äfven Rikets Ständer förutsatt, likväl en icke obetydlig del
deraf borde kunna återfås;

att styrelsen ansåge i högsta grad önskvärd! att det ifrågavarande verket
fortsattes så att det komme att omfatta så väl den redan fullbordade södra stambanan,
som de påbörjade nordvestra, norra och östra stambanorna, äfvensom sammanbindningsbanan
genom Stockholm, enär bland annat det med arbetets utgifning
afsedda ändamål skulle till stor del förfelas, om det inskränktes endast till
vestra stambanan med utgreningen till Örebro, och således den rika erfarenhet,
som vid de andra stambanornas utförande vunnits, icke komme att deri för framtiden
förvaras, helst å dessa sednare, och särdeles å den nordvestra stambanan samt
sammanbindningsbanan genom Stockholm, do största bär i landet utförda så kallade
konstarbeten förekomme, hvilka oafsedt det stora intresset i tekniskt hänseende,
vore af den beskaffenhet, att en fullständig kännedom om deras byggnadssätt
måste, med afseende å framtida underhåll och möjligen blifvande förändringar,
på ett för framtiden fullt betryggande sätt bevaras;

att det vid 1863 års riksdag begärda förändrade bokföringssättet, afseende
att med tillförlitlighet kunna angifva kostnaderna under hvarje hufvudtitel, icke
allenast för banorna i deras helhet, såsom förut egt ruin, utan äfven för hvarje
sektion deraf, blifvit tillämpad! på dessa banor, med undantag af den södra, hvarigenom
styrelsen kommit i tillfälle att med största noggrannhet redogöra för hvarje
särskild del af hvarje stambana, hvilket för bedömandet af kostnaden för jernvägsanläggningar
i allmänhet inom vårt land är af ett ganska stort intresse;

att den teknisk ekonomiska beskrifningen öfver Statens jernvägsbyggnader,
enligt styrelsens åsigt, borde i ett sammanhang omfatta alla stambanorna, emedan,
om beskrifning särskild! upprättades för hvarje särskild stambana, dessa beskrifningar,
oafsedt den derigenom uppkommande större vidlyftigheten och kostnaden,

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

icke skulle komma att utgöra ett sammanhängande helt och ej heller på ett så
ändamålsenligt och klart sätt, som verkets vigt kräfde, redogöra för de framsteg
och förbättringar, hvilka tid efter annan på grund af vunnen erfarenhet blifvit
gjorda och tillämpade så väl på sjelfva byggnadssättet, som på arbetsmethoderna,
och för det inflytande, dessa haft på anläggningskostnaderna, hvarförutom de i så
många afseenden högst vigtiga jemförelserna de särskilda banorna emellan skulle
i väsendtlig mån försvåras;

att kontrollmätningarne å alla dessa stambanor redan blifvit å de fullbordade
delarne deraf verkställda, och profilritningar deröfver upprättade i den skala
och på samma sätt, som öfver den vestra stambanan, och så, att deras gravering
utan omritning genast kan taga sin början;

att, då icke allenast de för den rörliga materielens, utan äfven för rälstillverkningens
med flera för alla stambanorna gemensamma föremåls beskrifning erfonlerliga
plancher finnas i plancheverket för den vestra stambanan upptagna, det
för de öfriga stambanornas beskrifning erforderliga antalet plancher och följaktligen
äfven kostnaden derför komtne att i icke ringa mån inskränkas;

att, förutom det af Rikets Ständer påräknade gagn, som utgifvandet afifrågavatande
verk skulle i tekniskt hänseende medföra, det svårligen kunde bestridas
att ju icke den del af plancheverket, som afser stambanornas profiler, derjemte hade
en i topografiskt samt geologiskt hänseende ganska stor nytta, alldenstund dessa
profiler redogöra för terrängens konturer i alla de riktningar, som stambanorna genomskära
landet, visa de verkställda skärningarnes djup, markens beskaffenhet, de
berörande vattendragens äfvensom hvarje särskild punkts å jernvägslinien höjd
öfver hafvet, och genom den stora mängden under arbetet verkställda jordborrningar
äfven det djup, hvarå fast botten påträffats under jordytan, och allt detta med
sådan noggrannhet, som svårligen utan i förening med en jernvägsanläggning skulle
kunnat erhållas; hvilken, enligt styrelsens underdåniga åsigt, ganska störa nytta
skulle blifva i hög grad förminskad, om icke verkets utgifvande finge utsträckas
till alla stambanorna; samt

att på dessa skäl och enär kostnaden för en dylik fortsättning, hvilken
kom me att erfordra tillsammans 100 plancher, skulle, jemte tillhörande beskrifning
och plankarta, uppgå till allenast omkring 50,000 Riksdaler, samt denna utgift, enligt
styrelsens åsigt, ej mindre kunde af jernvägsbyggnadsmedlen bestridas, utan
att beräknade anläggningskostnaderna behöfde öfverskridas, än äfven borde af
nämnda medel utgå, helst en icke ringa besparing i kostnaderna för erforderliga
ritningar, ej blott för arbetet, utan ock för framtida underhållet, skulle uppstå just
genom den till följd af detta verks utgifvande erhållna tillgång på plancher öfver
utförda ai beten, styrelsen, jemte afgifvande af förslag till försäljningspris å det
redan utkomna plancheverket dels i sin helhet, dels i hvad det rörde den rörliga
materielen, dels ock åt verket utom plancherna för jernvägsmaterielen, i underdå”
'' Maj :t måtte tillåta styrelsen att gå i författning om

nighet hemställde, att Kong

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

5

fortsatt utgifvande, af plancheverket, så att det omfattade äfven södra, nordvestra,
norra och östra stambanorna jemte sammanbindningsbanan genom Stockholm, äfvensom,
att den teknisk ekonomiska beskrifningen med tillhörande plankarta finge
i ett sammanhang omfatta alla de fullbordade eller påbörjade stambanorna och
tillika i nåder förordna, att de för denna fortsättning erforderliga kostnader finge
af jernvägsbyggnadsmedlen utgå, samt alla de för försäljningen af ifrågavarande
plancheverk, så väl den nu färdiga delen, jsom dess fortsättning, inflytande medel
inlevereras i Riksgälds-kontoret, efter afdrag åt de dermed förenade försäljningsomkostnaderna,
äfvensom af de 2,370 Riksdaler, hvarmed kostnaden för plancheverket
öfver vestra stambanan öfverskjutit de dertill i Riksgälds-kontoret lyftade 50,000
Riksdaler.

Under den 17 September sistlidne år har Kong], Maj:t derefter meddelat
bestämmelser angående försäljningspriset och dispositionen af det färdiga plancheverket,
samt tillika dels i nåder bemyndigat styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader
att ga i författning om fortsatt utgifvande af detsamma, dock tills vidare endast
hvad anginge södra stambanan, dels ock i nåder förordnat, att beskrifningen
eller texten till plancheverket borde för hvarje bana afslutas och, för så vidt ske
kunde, samtidigt med plancheverket utkomma, hvadan styrelsen hade att, så fort
ske kunde, besörja utgifvandet af texten till den redan färdiga delen af detsamma,
samt att de för arbetets fortsättning erforderliga kostnader, för så vidt det genom
verkets försäljning inflytande belopp, efter afdrag af de med försäljningen förenade
omkostnader samt de 2,370 Riksdaler, hvarmed kostnaden för verket öfverstigit i
Riksgälds-kontoret lyftade 50,000 Riksdaler, icke härtill blefve tillräckligt, finge
utgå af det för arbetets utförande anvisade förslagsanslag, men deremot vid försäljningen
möjligen uppkommande öfverskott å samma anslag till Riksgälds-kontoret
återbetalas.

I betraktande af hvad sålunda förekommit och i enlighet med de af styrelsen
öfver Statens jernvägsbyggnader uttalade åsigter, har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda
den 11 sistlidne Februari till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition.
(hvilken finnes intagen under N:o 22 uti första samlingen af Pihanget till Riksdagens
protokoll) föreslagit Riksdagen att medgifva, det kostnaden för ifrågavarande
karteverks fortsättande, i hvad afses nordvestra, norra och östra stambanorna jemte
sammanbindningsbanan genom Stockholm, må utgå af jernvägsbyggnadsmedlen,
samt den vid försäljningen uppkommande behållning användas till återbetalning af
hvad å det på Riksgälds-kontoret anvisade förslagsanslag kan finnas utestående.

Då det, till följd af erhållen remiss å ofvanberörda nådiga Proposition,
åligger Stats-Utskottet att i detta ämne afgifva sitt utlåtande, anser sig Utskottet
först böra upplysa, att Kong]. Maj:t, uti sin angående anslag till jernvägsbyggnader
och till rörelsemateriel å redan anlagda stambanor den 1 December 1865 till
Rikets Ständer aflåtna nådiga Proposition, meddelat Rikets Ständer underrättelse
om hufvudsakliga innehållet af styrelsens öfver Statens jernvägsbyggnader ofvan -

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

berörda underdåniga skrifvelse af den 26 Juli 1865, deri styrelsen, efter att hafva
redogjort för och meddelat de hufvudsakliga upplysningar i afseende på arbetets
uppställning, soin kunde hemtas från utgifna utländska verk, tillika anmält att
styrelsen, med ledning af flera bland dessa verk, låtit samla erforderliga materialier
öfver till en början vestra stambanan, med dess utgrening till Örebro, hvarefter
styrelsen i underdånighet framställt förslag till fullständiga grunder för detta
arbete, dervid styrelsen beräknat att kostnaden för en upplaga af 1,500 exemplar
skulle, såsom ofvan år nämndt, belöpa sig till 51,663 Riksdaler, eller 34 Riksdaler
44 öre för hvarje exemplar; hvarjemte Kongl. Maj:t underrättat Rikets Ständer
om sitt ofvan omförmälda den 22 Augusti 1865 fattade beslut, hvarigenom Kongl.
Maj:t, med godkännande af de grunder styrelsen föreslagit för ifrågavarande arbetes
uppställning, funnit skäligt dels uppdraga åt styrelsen att gå i författning om
dess utgifvande i en upplaga af 1,500 exemplar, dervid styrelsen dock borde tillse
huruvida icke vid utförandet nedsättning i de beräknade kostnaderna kunde åvägabringas,
dels jemväl i nåder förordnat att den afdelning af arbetet, som komme
att omfatta den rörliga jernvägsmaterielen, skulle uppställas så, att densamma kunde
såsom ett helt för sig från det öfriga arbetet skiljas.

Uti sitt i anledning af berörda nådiga framställning den 27 Februari 1866
afgifna Utlåtande (N:o 54 sid. 30) anmälde dåvarande Stats-Utskott att, enligt hvad
Utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t under den 29 förutgångne December underrättat
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret derom att Kongl. Maj:t bemyndigat styrelsen öfver
Statens jern vägsbyggnader att uti Riksgälds-kontoret i mån af behof lyfta det
belopp af 41,663 Riksdaler, som efter afdrag af förut lyftade 10,000 Riksdaler ytterligare
funnits erforderliga för bekostande af den till 1,500 exemplar bestämda
upplagan af ifrågavarande verk; och förklarade Rikets Ständer, i enlighet med
Utskottets hemställan, att Kongl. Maj:ts nådiga Proposition i detta ämne icke för
det dåvarande föranledde till någon Rikets Ständers åtgärd.

Ehuruväl således Kongl. Maj:ts i detta ämne till Rikets Ständer vid
1865—1866 års riksdag gjorda nådiga framställning icke ansågs påkalla någon särskild
åtgärd, anser dock nuvarande Sfats-Utskott sig böra fästa Riksdagens synnerliga
uppmärksamhet på den af Kongl. Maj:t Riksdagens pröfning nu underställda
frågan, huruvida Staten bör bekosta det fortsatta utgifvandet af ett så dyrbart verk,
som det hvarom här är fråga, eller om icke sådana förändringar i afseende på dess
fortsättande må kunna vidtagas, att kostnaderna derför må i betydlig mån kunna
nedsättas. Det har nemligen synts Utskottet, som skulle nyttan och gagnet af ett
sådant verk svårligen kunna komma att fullt, motsvara den betydliga utgift af mer
än 100,000 R:dr, som derför blifvit beräknad. Då deremot det med arbetet alsedda
ändamål till hufvudsaklig del torde kunna vinnas, om arbetet förnämligast inskränktes
till en teknisk ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader, och om
i följd deraf plancher endast då bifogades beskrifningen, när densamma afhandlade
sådana delar af arbetet, som förete någon synnerlig ovanlighet i afseende på sin

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

7

konstruktion eller byggnadssätt, hvarigenom en icke obetydlig besparing torde kunna
vinnas, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Riksdagen väl må lemna sitt bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
framställning att kostnaden för ifrågavarande verks fortsättande
i hvad afses nordvestra, norra och östra stambanorna
jemte sammanbindningsbanan genom Stockholm må utgå af
jernvägsbyggnadsmedlen, äfvensom att den vid försäljningen
af detta verk uppkommande behållning må användas till återbetalning
af hvad å det i Riksgälds-kontoret anvisade förslagsanslag
blifvit lyftadt; men att Riksdagen vid meddelandet af
detta bifall måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
behagade förordna, att arbetet skall fortsättas efter en mindre
kostsam plan, än hittills, så att beskrifningen öfver de tekniska
och ekonomiska detaljerna af de utförda stambane-arbetena
må utgöra hufvudsak och plancher endast då bifogas beskrifningen,
när sådana äro nödvändiga för att åskådliggöra de uti
beskrifningen förekommande uppgifter.

Stockholm den 7 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

Reservationer:

af Herrar E. Key och Lins Olof Larsson.