Stais-UlskolMs Utlåtande N:o 59.

9

På grund häraf, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke måtte
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

R eser v ;i tion

af Herr NordenfelI, L. M.

N:o

39.

Ank. till Riksd Kansli d, f» April 1870, kl. 2 e. nu

Utlåt,ande, i anledning af Kongl. Majds nådiga Proposition, angående
upplåtelse under eganderätt, af. en till marknads- och, kyrlco.
. stugaplats anslagen mark inom Lycksele socken af West erbottens
län. (I. A.)

I sammanhang, med en åren 1800 och 1801 skedd afvittring af pastorsoch
skoleboställena i Lycksele socken af Westerbottens län, för hvilket ändamål
karta med beskrifning blifvit af'' Koramissions-landtmätaren A. M. Strinnholm upprättad,
hade, enligt hvad af ofvaunämndo den 11 sistiidne Februari till Riksdagen
aflåtna och uti första samlingen af bihanget till dess protokoll under N:o 23 intagna
nådiga Proposition inhemta^, eu å denna karta med N:o 109 utmärkt ego
vidd om 73 tunnland 31 ?/4 kappland, som icke vore i nämnda boställens områden
inberäknad, blifvit uppmätt för Umeå städs borgerskap» marknadsbus och Lycksele
socknejnäns kyrkostugor. Donna afvittring. hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

Bil/, till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 23 [luft. 2

10

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 39.

i länet genom utslag den 29 November 1803, jemte medgifvande att berörda, till
byggnadsplats afsedda mark finge dertill användas, fastställt med förbehåll likväl
af den lagliga rätt till större eller mindre vidd inom det utbrutna området, som
kunde behörigen styrkas, hvarefter genom Kongl. Brefvet den 6 Maj 1817 blaud
annat förordnats, att alla då befintliga kyrkostugor val fingo af sina egare behållas
och för gudstjensternas bevistande begagnas så länge de dertill voro brukbara,
men inga nya uppföras eller köp om de gamla slutas utan Kongl. Maj:ts Befallningsbafvandes
tillstånd. Då emellertid eu mängd mer eller mindre dyrbara byggnader
redan uppförts och framdeles komrne att uppföras samt en reglering i detta
hänseende således vore af behofvet påkallad, men hinder derför mötte deruti,
att tomtplatsen ej kunde upplåtas annorlunda än på sätt ocli till det ändamål
högstberörda nådiga bref föreskrefve, hade dels Lycksele socknemän och dels åtskillige
å Lycksele kyrko- och marknadsplats boende tjensteman, handlande, handtverkare
och gårdsegare, med hvilka några köpmän och handtverkare i Umeå, som
innehade gårdar å nämnda plats, sig förenat, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, dels att ofvanberörda 73 tunnland 31 3/4 kappland måtte få för alltid till
allmän byggnadsplats afskiljas och särskilda tomter derå insynas, för att, sedan
de blifvit å karta lagda och plan för deras bebyggande fastställd, om verkställighet
hvaraf Kongl. Majrts Befallningshafvande borde gå i författning, under full eganderätt
upplåtas, dels ock att tillfälle till utvidgning af denna plats måtte vid
blifvande afvittring i Lappmarken beredas.

Häröfver hade Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet afgifvit utlåtande,
efter att hafva i ämnet hört ej mindre den till Lycksele socken hörande Öhrträsks
kapellförsamling, som instämt i ansökningen, än äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet; och hade Kongl. Majrts Befallningshafvande för sin del hemställt,
att ofvanberörda ansökning icke för det dåvarande måtte till någon åtgärd föranleda,
uti hvilken hemställan Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet instämt.

Då likväl Kongl. Majrt vid detta ärendes föredragning den 1 Maj 1868,
med afseende på den af sökandena ifrågaställda regleringens vigt för ortens innevånare,
ansett samma reglering icke böra, på sätt Kongl. Majrts Befallningshafvande
och Kongl. Kammar-kollegium i nyss berörda utlåtanden föreslagit, lemnas
anstående till den blifvande allmänna afvittringen inom Lycksele socken, hade
Kongl. Majrt under sistnämnda dag låtit anbefalla Kongl. Kammar-kollegium att,
efter vederbörandes hörande, afgifva nytt utlåtande, huru och på hvad vilkor
nämnda egovidd må redan nu kunna afskiljas från kringliggande egor och för alltid
upplåtas till tomtindelning och bebyggande.

Med anledning häraf hade Kongl. Majrts Befallningshafvande, sedan vederbörande
kronofogde och afvittringsstyresman blifvit hörda, i skrifvelse den 14
November 1868 föreslagit, att, enär ofvanberörda jordrymd icke lämpligen syntes
kunna mantal och ränta åsättas, samma egovidd, såsom afvittringsstyreBmannen

Stats-UIskottets Utlåtande N:o 39.

11

ansett, måtte beläggas med årlig ränta i enlighet med Kongl. Förordningen den 28
Juni 1775 och Kongl. Brefvet den 5 December 1780 angående skattläggningars
verkställande i Savolax och Karelen samt upplåtas under full eganderätt till Lycksele
socken, emot skyldighet att ansvara för räntans utgörande och bekosta de
åtgärder, som för ifrågavarande ändamål erfordrades, hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
för den händelse att nådigt bifall till ansökningen lemnades, ansåge
nödvändigt, att plan för platsens indelande till byggnadstomter uppgjordes
och å karta utmärktes, att byggnadsordning upprättades och att dessa åtgärder
pröfvades och fastställdes af Kongl. Maj;ts Befallningshafvande.

Kongl. Kammar-kollegium, som den 8 nästlidne Februari afgifvit underdånigt
utlåtande i ämnet, hade dervid till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ofvanberörda
förslag tillstyrkt nådigt bifall på det sätt, att, sedan plan för platsens ordnande
och bebyggande blifvit på sökandenas bekostnad uppgjord samt af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande pröfvad och fastställd, marken måtte under full eganderätt
upplåtas åt Lycksele socknemän och öfriga, som derå ega byggnader, emot skyldighet
att svara för den ränta till Kronan, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
åsattes; och har Kongl. Maj:t i nåder föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande
plats må, emot den ränta, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande enligt ofvan
åberopade författningar derå sättes, för alltid öfverlåtas till Lycksele kommun i
ändamål att, sedan så stor del af platsen, som för kommunens gemensamma behof
erfordrades, blifvit afsatt och återstoden af platsen enligt plan, som Länsstyrelsen
efter pröfning fastställt, fördelats i byggnadstomter, dessa åt enskilda till bebyggande
upplåtas mot de vilkor, kommunen kunde finna skäligt bestämma, men med
företrädesrätt för egare af redan å platsen befintliga byggnader att dertill erhålla
nödigt tomtutrymme utan högre afgift till kommunen än som, i förhållande till
hela arealen, belöpte på den andel de deraf bekomme.

Stats-Utskottet, till hvilket förevarande nådiga framställning blifvit remitterad,
har, efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar, jemte tillhörande
karta, detta ärende till behandling förehaft; och får, med afseende å hvad sålunda
förekommit, vördsamt tillstyrka,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda
måtto behagat föreslå.

Stockholm den 5 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.