Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o m\

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Mars 1870, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning,
bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra
vattenaftappnings/öretag.

(R. A.)

I sammanhang med afgifVet förslag till reglering af utgifterna
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel har Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition
om statsverkets tillstånd och behof, hos Riksdagen gjort framställning
om de tillfälliga anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas
för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och
hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag;
och får Stats-Utskottet, jemlikt hvad Utskottet i sitt, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, afgifna Utlåtande
N:o 26 tillkännagifvit, nu meddela särskildt yttrande öfver ej
mindre Kongl. Maj:ts, än enskilde motionärers framställningar om medels
beviljande för dylika arbeten.

A) Väganläggningar och yägförbättringar

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga.
eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga
Proposition föreslagit, att Riksdagen måtte fortfarande till Kongl. Maj:ts
disposition anvisa enahanda belopp, eller 150,000 R:dr, som under flera
föregående riksdagar för hvarje år beviljats.

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 22 Rätt. 1

Angående (inslag
för anläggning
af
nya samt förbättring
eller
omläggning af
mindre goda
vägar.

L

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Enligt hvad Stats-Utskottet inhemtat. ej mindre af det vid den nådiga
Propositionen fogade Statsråds-protokoll rörande civilärenden (Bil.
N:o 5 a sid. 39), än ock af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
till Utskottet aflemnade generalförslag rörande ifrågasatta
allmänna arbetsföretag, äro, i afvaktan på statsunderstöd, hos bemälde
Styrelse hvilande en mängd planer till vägarbeten inom olika delar af
landet, af sådan beskaffenhet, att deras understödjande lämpligast kan
ske af den fond, Kongl. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat; och uppgå
de understöd, Styrelsen förordat för dessa, i trenne klasser upptagna
arbeten till ett sammanlagdt belopp af 1,086,720 R:dr, nemligen:
i första klassen (eller de, som företrädesvis ansetts förtjenta af understöd)
................R:dr 421,920: —

i andra klassen..............» 631,800: —

i tredje klassen............. . » 33,000: —

Summa R:dr 1,086,720: —

Då de statsunderstöd, som af ifrågavarande medel beviljas, vanligen
uppgå till “^delar af den beräknade kostnaden, har inom Utskottet
fråga blifvit väckt om icke, sedan menigheterna numera i allmänhet klart
inse och fullt uppskatta värdet af förbättrade kommunikationsanstalter,
det skulle befinnas lämpligt, att vid det ifrågavarande anslagets beviljande
fästades det vilkor, att understöd af dessa medel icke i något
fall finge öfverstiga hälften af den kostnad, som för arbetets utförande
enligt fastställd plan blifvit beräknad. Ehuru det icke kan förnekas, att
anslagssumman härigenom blefve tillräcklig för långt flera arbetsföretag
och att understödet, äfven om det inskränktes till hälften af den för
hvarje arbete beräknade kostnad, måhända i de flesta fall blefve tillräckligt
för att förmå vederbörande menigheter att utföra nödiga vägförbättringar,
har dock Utskottet tvekat att såsom bestämdt vilkor vid
anslagets beviljande föreslå en sådan inskränkning, enär det torde vara
lämpligast att, hädanefter såsom hittills, åt Kongl. Maj:t öfverlemnas att,
efter pröfning af de i hvarje särskilt fall förekommande omständigheter
och förhållanden, bestämma understödets belopp.

Under förhoppning att Kongl. Maj:t behagar i hvarje särskildt fall *
tillse, att icke större statsbidrag beviljas, än behofvet för arbetsföretagets
åvägabringande oundgängligen påkallar, hemställer Utskottet alltså,
att Riksdagen måtte, för anläggning af nya samt förbättring
af: backiga eller eljest mindre goda vägar, till
Kongl. Maj:ts disposition för år 1871 på Riksgälds-kontoret
anvisa ett anslag af Etthundrafemtiotusen R:dr.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36,

2:o.

3

0 Vid 1865—1866 års riksdag beviljades till väganläggning mellan
Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län ett statsbidrag af

50,000 R:dr, hvaraf 10,000 R:dr anvisades att utgå under år 1867,
hvarefter i ytterligare afräkning derå anvisats till lyftning under år
1868 ett belopp af 15,000 R:dr samt under år 1869 ytterligare 20,000
R:dr, eller tillhopa 45,000 R:dr; och har Kong!. Maj:t nu äskat att återstoden
af anslaget måtte beviljas, att utgå med 5,000 R:dr.

Då, enligt hvad Utskottet af förenämnda generalförslag inhemtat,
ifrågavarande arbete bör vara färdigt till afsyning den 1 nästkommande
Oktober, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte till utgående från Riksgälds-kontoret
under innevarande år anvisa återstoden, Femtusen
R:dr, af det för väganläggningen mellan Asele och
Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län vid 1865 och
1866 års riksdag beviljade anslag å 50,000 R:dr.

3:o.

Bland de flera föreslagna vägarbeten af det omfång och den beskaffenhet
att den årliga vägbyggnadsfonden är otillräcklig att till deras
utförande anvisa bidrag, hvilka vägarbeten finnas omförmälda å sid. 36
i Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t ansett sig nu endast böra
förorda understöd för väganläggningen mellan Lycksele och Wilhelmina
kyrkoby i Westerbottens län. Genom berörda anläggning, som afser en
vägsträcka af 9 mil 2,988 fot, skulle, enligt hvad gå berörda bilaga inhemtas,
den nära fullbordade nya vägen från Asele till Wilhelmina
sammanbindas med en gammal häradsväg från Lycksele till Umeå, samt
för Wilhelmina sockens innevånare beredas kommunikation med Lycksele
kyrkoplats, der Lappmarkens provincialläkare, veterinär, kronofogde
och apotek äro förlagda och hvarest det största varuutbytet mellan nedra
landets och Lappmarkens prodiikter eger rum. Såsom ytterligare
skäl för denna väganläggning, har chefen för Kongl. Civil-departementet
anfört att, enligt undersökningsförrättarens, Kapitenen Nordbecks, i ämnet
yttrade åsigt, ifrågavarande väg mellan Wilhelmina och Lycksele vore
den vigtigaste och mest behöfliga i Westerbottens lappmarker, synnerligast
som befolkningen i Lycksele och Wilhelmina socknar år 1860
uppgick till 7,488] personer, eller nära hälften af befolkningen i sagda

Väganläggning
mellan Asele
och Wilhelmina
kyrkoby
i Westerbottens
län.

Väganläggning
mellan Lycksele
och Wilhelmina
kyrkoby
i Westerbottens
län.

4

Stats-Utskottets Utlåtande No 86.

lappmarker, samt allmogen i ''de byar och lägenheter, hvilka ligga invid
den föreslagna väglinien, sommartiden icke hade annan utväg för framskaffandet
af sina förnödenheter, än att bära dem, enär vattendrag för
båtfärd saknades. Kostnaden för väganläggningen vore beräknad till
160,095 R:dr; och hade Wilhelmina och Lycksele socknars innevånare
förbundit sig att utföra vägarbetet, om de erhålla ett statsanslag, motsvarande
*|3:delar af beräknade anläggningskostnaden. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och Landstinget hade vitsordat'' behofvet och ändamålsenligheten
af väganläggningen och såsom ytterligare skäl för beviljandet
af statsbidrag till densamma och för detta bidrags anvisande att utgå
redan innevarande år anfört, att fattigdomen och arbetsbristen i orten,
efter flera års felslagna skördar, vore stor och att, derest icke ett större
arbetsföretag der anordnades, undsättningslån måste sökas.

Med afseende å hvad om behofvet och nyttan af denna väganläggoing
sålunda blifvit anfördt, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till densammas utförande bevilja statsbidrag till belopp, som, i jemnt
hundratal närmast motsvarar % :delar af anläggningskostnaden, eller med
106,700 R:dr, samt att af detta belopp för år 1871 måtte anvisas 15,000 R:dr.

Ehuru den summa, hvilken sålunda blifvit föreslagen att för nästkommande
är till ifrågavarande väganläggning anvisas, icke uppgår till
något större belopp, anser dock Utskottet betänkligt att till ett vägarbete
i dessa aflägse belägna orter under nuvarande förhållanden bevilja ett
bidrag, som, innan arbetet blifver fullbordadt, skulle komma att ådraga
Staten den betydliga utgiften af mer än Etthundratusen R:dr, helst af
hvad en motionär från Wester-Norrlands län, hvilken föreslagit en väganläggning
mellan Ramsele och Ströms socken, blifvit upplyst, anledningar
icke saknas * till det antagande, att möjligen angelägnare vägarbeten
inom de Norrländska länen behöfva statsunderstöd för att kunna komma
till verkställighet. Under sådana förhållanden anser sig Utskottet nu
icke kunna förorda anvisandet af några medel för ifrågavarande väganläggning,
utan hemställer,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af statsbidrag till väganläggning mellan Lycksele och

Westerbottens län icke må

Wilhelmina kyrkobyar i
vinna Riksdagens bifall 4:o.

Väganläggning
mellan Ramsele
socken i

tenäTiän^ch Uti en inom Andra kammaren väckt och till Utskottet remitterad

ströms socken motion (N:o 68) har Hexa'' P. Jungman från Wester-Norrlands län föreslå -

Jemtland/t
lön.

git-, att Riksdagen måtte för väganläggning mellan Ramsele socken i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

5

Wester-Norrlands län och Ströms socken i Jemtlands län bevilja ett emot den
beräknade kostnadssumman eller två tredjedelar deraf svarande belopp,
65,930 R:dr R:mt, att utan återbetalningsskyldighet utgå med en tredjedel
under åren 1871, 1872 och 1873.

I afseende på denna väganläggning har af motionären hufvudsakligen
blifvit anfördt, att den föreslagna vägen komme att sammanbinda
två län, i trakter der på många mils afstånd väganläggning saknas; att
hela befolkningen inom Ramsele och Hammerdahls tingslager, uppgående
vid 1868 års slut till 16,415 personer, komme i mer eller mindre mån
att draga fördel af denna väganläggning; att från Hernösand till Sollefteå
vore tio mils ångbåtsled samt derifrån till nedre ändan af Hellgumssjön
fullständig landsväg af 2 mils längd; att från nedre ändan af Hellgumssjön
till ödsgårdsforsen, omkring 3 mil, ångbåt skulle kunna användas;
att landsvägen, som går på norra sidan om Hellgumssjön, leder ända
till Ramsele kyrka, men icke längre, i sträckningen mot Ström i Jemtlands
län; att det således vore från Ramsele kyrka till Ströms s. k.
vattudal som väg saknades; samt att denna floddal, som från nedre ändan
af Ströms socken vesterut är segelbar på en sträcka af 10 till 12
mil, redan innevarande sommar komme att befaras med en för sådant
ändamål inköpt ångbåt.

Motionären har vidare uppgifvit att, enligt 1863 gjorda beräkningar,
redan då, dels till, dels ifrån dessa socknar transporterades minst

3.000 lass årligen, hvarje lass beräknadt till 8 centner, eller tillhopa

24.000 centner, hvilken ej obetydliga varutransport nu, i saknad af väg,
endast under några månader vintertiden kunde ega rum; samt att Ramsele
och Ströms socknar åtagit sig att verkställa vägbrytningen och för
framtiden underhålla vägen, mot erhållande af 2j,:delar af den beräknade
kostnadssumman för väganläggningen, till hvilken Hernösands stadsfullmäktige
anslagit ett bidrag af 5,000 R:dr.

Ehuru den ifrågavarande väganläggningen, hvilken är beräknad
till en kostnad af 98,900 R:dr, blifvit i Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens
generalförslag uppförd bland första klassens arbeten till erhållande
af ett statsbidrag, motsvarande ''|3:delar deraf, eller 65,930 R:dr, samt de
skäl för väganläggningen, som af motionären anförts, synts Utskottet
synnerligen behjertansvärda, har dock Utskottet, vid det förhållande,
att statsverkets närvarande ställning icke medgifver beviljandet af särskilda
statsbidrag för större vägarbeten, funnit sig böra hemställa,

att Herr Engmans ifrågavarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Väganläggning
mellan Gideåj
och Trehörningssjö
kyrkor
i WesterNorrlands
län.

Omläggning af
allmänna
landsvägen
mellan Hvetlanda
och Serarps
gästgifvaregärdar

inom Ostra
härad af Jönköpings
län.

5:o.

Till Stats-Utskottet har jemväl blifvit remitterad en inom Andra
Kammaren af Herr P. 0. Hörnfeldt väckt motion (N:o 30), att Riksdagen
måtte, för väganläggning emellan Gideå och Trehörning ssjö kyrkor i
WesterNorrlands län, anvisa ett understöd af allmänna medel, utan återbetalningsskyldighet,
motsvarande två tredjedelar af den beräknade anläggningskostnaden,
eller 48,000 R:dr Runt, att utgå med en tredjedel
under hvartdera af åren 1870, 1871 och 1872 och under vilkor det ortens
väghållningsskyldige innevånare, utan vidare statsbidrag, anlägga
och framdeles underhålla sagde väg.

Enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens ofvanberörda generalförslag
har kostnaden för ifrågavarande väg, med en längd af 3 mil
16,750 fot, beräknats till 72,000 R:dr; men dels i anseende till de i
förslaget upptagna höga arbetspriser, dels emedan väganläggningen åsyftar
endast eu lokalkommunikation, har bemälde Styrelse derför bland
andra klassens arbeten härför endast förordat ett statsbidrag af 36,000 R:dr.

Vid sådant förhållande och i öfverensstämmelse med de uti nästföregående
tvänne punkter yttrade åsigter, har Utskottet funnit sig böra
hemställa,

att Herr Hörnfeldts ifrågavarande motion må lemnas
utan afseende.

6:o.

Med bifall till Stats-Utskottets vid sistlidne riksdag under N:o 16
afgifna Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om
statsbidrag till åtskilliga väganläggningar inom Kronobergs, Calmar och
Jönköpings län, för beredande af arbetsförtjenst åt den till följd af missväxt
nödlidande befolkningen i dessa län, beviljade Riksdagen, för omläggning
af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar
inom Östra härad af Jönköpings län, ett anslag af Fyratio
tusen Riksdaler, deraf 15,000 Rulr att utgå under år 1869 och lika belopp
år 1870 med föreskrift derjemte att, derest för år 1870 till Kongl.
Maj:ts disposition anvisades vanligt anslag för anläggning af nya eller
omläggning och förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar,
de för samma år till denna jemte tvänne andra vägförbättringar beviljade
medel skulle af berörda anslag utgå. Som likväl ej blifvit bestämdt
när återstående beloppet, 10,000 R:dr, af ifrågavarande anslag skall få
lyftas, har Herr John Stålhammar uti en inom Första Kammaren väckt

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 36.

7

motion (N:o 15) anhållit, att som kommunen, för att under sistlidet år
skaffa förtjenst åt så stor arbetsstyrka, som det var möjligt emottaga,
genom upplåning anskaffat de för vägomläggningens skyndsamma bedrifvande
utöfver samma års anslag, 15,000 R:dr, erforderliga medel, under
förhoppning att utbekomma återstående anslagsbeloppet så snart
arbetet vore färdigt och behörigen afsynadt, återstoden 10,000 R:dr af
det för ifrågavarande vägomläggning beviljade anslag måtte varda anvisadt
att under innevarande år utbetalas så snart vägen blifvit af vederbörande
embetsmyndighet afsynad och godkänd. ,

Enär hvarken uti Kongl. Maj:ts ofvanberörda, vid sistlidne riksdag
afgifna nådiga Proposition rörande ofvanberörda vägarbete, eller uti det
derom af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen, å Kongl. Majrts och Kronans
vägnar, afslutade kontrakt någon tid finnes bestämd då återstående
beloppet af ifrågavarande anslag skall till vederbörande utbetalas, samt
Kongl. Majrt icke heller funnit skäl att rörande detta ämne till nuvarande
Riksdag göra någon framställning, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Herr Stålhammars ifrågavarande framställning, i

sakens nuvarande skick, icke må af Riksdagen bifallas.

B) Hamn- och Brobyggnader.

7:o.

Såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader Anslag till
samt upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t i sin nådiga Pro- Zctbrobyggposition
om statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att för år 1871 väder samt
måtte å extra stat anvisas enahanda belopp, som tillförene, eller 20,000 R:dr.

Stats-Utskottet delar åsigten om det fortfarande behofvet deraf, farleder.
att medel för ifrågavarande ändamål varda anvisade, och tillstyrker
derför,

att Riksdagen måtte till Kongl. Majrts disposition, för
understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder, på Riksgälds-kontoret
för år 1871 anvisa ett anslag af Tjugutusen Rrdr.

8:o.

T_ ^ Tillökning af

Uti sistberörda nådiga Proposition har Kongl. Majrt vidare före- »ågbrytaren
slagit att för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn, i enlighet “''“"{if ''$by

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

med en af Öfversten 0. Modig, Öfverste-löjtnanten F. W. Leijonancker
samt Majorerne E. A. Remmer och A. Grafström uppgjord plan, måtte
beviljas ett, statsanslag af 130,000 R:dr; och att deraf till utgående under
år 1871 måtte anvisas Tjugutusen R:dr.

Af bilagan N:o 5 a) vid den nådiga Propositionen inhemtas, att
Chefen för Kongl. Civil-departementet funnit ifrågavarande arbete vara
af högsta behof påkalladt för skyddandet af den dyrbara hamnanläggningen,
som år 1863 fullbordats med en kostnad af 543,711 R:dr och
hvartill Statsverket bidragit med 245,437 R:dr 50 öre. Den nuvarande
vågbrytaren skyddar nemligen icke den yttre hamnen mot sjögång och
uppgrundning. Enligt hvad bemälde Departements-chef vidare anmält,
hafva mindre reparationer väl blifvit på Wisby stadskassas bekostnad
verkställda, men nya skador hafva derefter uppstått, hvarföre Chefen för
södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren Remmer hade uppgjort
plan till vågbrytarens förstärkning och sammanbyggnad å norra
sidan med land. Sedan stadsfullmäktige i Wisby gjort underdånig framställning
om statsanslag till det belopp, som erfordrades för utförandet
af de utaf Remmer i berörda plan föreslagna arbeten, hvilka beräknats
kosta 156,500 R:dr, samt 1868 års Riksdag för reparation af vågbrytaren
på yttre sidan anslagit ett belopp af 9,000 R:dr, hade Chefen för vägoch
vattenbyggnadskorpsen samt Öfverste-löjtnanten Leijonancker jemte
Majorerne Remmer och Grafström å stället hållit besigtning, hvarvid de
uttalat den åsigt, att hamnbyggnaden på ändamålsenligaste sätt och med
minsta kostnad kunde förstärkas och skyddas genom att sammanbygga
den nuvarande vågbrytarens norra ända med land. För sådan sammanbyggnad
hade af dem blifvit uppgjord plan och kostnadsförslag, hvilket.
sistnämnda upptager kostnaden till 130,000 R:dr. Då, enligt W isby stadsfullmäktiges
uppgift, Wisby stad för hamnanläggningen uppoffrat alla
sina tillgångar och kommunalutskylderna redan vore så höga att samhället
icke förmådde genom uttaxering anskaffa det nu erforderliga beloppet,
hade bemälde stadsfullmäktige uti sin ofvanberörda underdåniga
framställning uttalat den förhoppning, att, vid sagde förhållande och då
de nödiga arbetena blifvit en följd deraf att Statens väg- och vattenbyggnadsingeniörer
vid tiden för hamnanläggningens utförande saknat
tillräcklig erfarenhet i fråga om hamnbyggnader mot öppna hafvet, deras
framställning skulle vinna bifall. Stadens Magistrat och Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet hade jemväl förenat sig i stadsfullmäktiges
framställning, hvarvid sistnämnda myndighet för egen del anfört: att
emot det behöfliga beloppets upplånande mötte betänklighet, enär sta -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36. 9

den genom förut för hamnbyggnaden ingångna förbindelser åtagit sig
årliga utbetalningar, som svårligen tålde tillökning; att af statsmedel
årligen ansloges icke obetydliga belopp till kommunikationsanstalters
förbättrande och jernvägsanläggningar men att, med undantag af hvad
som förut leinnats till Wisby hamn, Gotland icke blifvit delaktigt uti
sådana anslag; att billigheten derföre syntes tala för att det ändamål,
för hvilket denna provins nu påkallade Statens biträde, icke lemnades
å sido, äfven om, * hvilket tacksamt erkändes, Staten redan för denna
sak gjort betydande uppoffringar; att det aldrig kunde blifva likgiltigt
för moderlandet att en säker förbindelse funnes med denna aflägsna
öprovins; att den lämpligaste orten för sådan förbindelse på Gotland
vore Wisby stad, men att för denna orts lämplighet härför utgjorde dess
hamns underhållande ett oeftergifligt vilkor, hvaruti Staten derföre egde
ett omedelbart intresse.

I sammanhang härmed har Utskottet förehaft en inom Andra Kammaren
af Herr E. Leijer väckt motion (N:o 1), deruti, på anförda skål,
blifvit föreslaget, att Riksdagen måtte, i enlighet med ofvanomförmälda
förslag, dels anvisa en summa af 130,000 R:dr, antingen på en gång
eller fördelad på flera år, för den utanför Wisby hamn befintliga vågbrytarens
fullbordande genom sammanbindning med land, dels anslå
den summa af 32,000 R:dr, som blifvit beräknad för uppmuddring af
„ bassinen efter vågbrytarens sammanbindning med land.

På grund af de omständigheter och förhållanden, hvilka vid ärendets
föredragning inför Kongl. Maj:t blifvit af chefen för Kongl. Civildepartementet
i underdånighet framställda och af Utskottet här ofvan
anförda, samt då den af nyssnämnde motionär omförmälda uppmuddring
af hamnbassinen, enligt Utskottets åsigt, tillhör densammas underhåll
och således bör kommunen åligga, anser sig Utskottet böra hemställa,

att för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn,
i enlighet med uppgjord och af Kongl. Maj:t i nåder
gillad plan, måtte, under förbehåll att Wisby stad förpligtas
att till det djup, som Kongl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma, låta uppmuddra och underhålla
hamnbassinen, till Kongl. Maj:ts disposition beviljas ett
statsanslag af Etthundra trettiotusen Riksdaler att utgå
under de vilkor, som för tillgodonjutande af dylika
statsbidrag vid innevarande riksdag varda bestämda,
samt deraf till utgående från Riksgälds-kontoret under
år 1871 anvisa ett belopp af Tjugu tusen Riksdaler.

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 22 Raft. 2

10

Stats-Utskottets Utledande N:o 36.

Anslag till
myrutdikningar
och
vattenaftappningar
inom
de norra länen.

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsf*öretag,

9:o.

För sådana utdikningar och aftappningar i Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gejleborgs och Störa Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheten, har Kong!.
Maj:t, uti den nådiga Propositionen om statsverkets tillstånd och behof,
äskat att för år 1871 ett belopp af Nittio tusen Riksdaler måtte ställas
till Kongl. Maj:ts nådiga disposition.

Härförutan har uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner
(N:is 126 och 193) blifvit yrkadt, af Herr P. Jonsson från Westerbottens
län samt Herr P. J. Warberg, att det af Kongl. Maj:t i ofvanberörda
hänseende äskade anslag måtte förhöjas till det belopp, hvarmed
detsamma utgått före år 1869, eller Etthundra tjugutusen Riksdaler.

Ehuru Stats-Utskottet ingalunda förbiser att utdikningsarbetena
inom ifrågavarande delar af landet otvifvelaktigt medverka att förekomma
missväxt, har dock Utskottet för sin del icke funnit skäl, att
under nuvarande mindre gynsamma finansieia förhållanden föreslå tillökning
i det belopp, hvartill ifrågavarande anslag vid sistförflutna riksdag
bestämdes, och Utskottet får derföre hemställa,

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för
år 1871 på Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp af
Sextiotusen R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
af sådana myrut dikning ar och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, jemtlands,
Gejleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;
dock under vilkor, dels att sådant understöd
icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för
arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade
kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning
mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas
till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån
befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens
förminskande; dels att vederbörande kom -

Ståts-Utskottets Utlåtande No 36.

it

muner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse
att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för
arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och
andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som
med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att
Kongl. Maj:t^ må ega att, i de fall der sådant anses
vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon
del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; hvarjemte

Riksdagen behagade föreskrifva,

att, för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd,
skola i öfrigt lända till efterrättelse de vilkor och bestämmelser,
som Riksdagen, med anledning af det Memorial
Utskottet derom särskildt skall afgifva, kommer
att fastställa.

10:o.

h ör att användas till låneunderstöd för bef rämjande af utdikningar för *«-och aftappninggr af sänka trakter och sjöar för beredande af odlingsföretag
inom rikets mellersta och södra län har Kong!. Maj:t äskat att g&r och vattenRiksdagen
måtte för år 1871 anvisa lika belopp, som vid flera föregå- fZTrZZ
ende riksdagar blifvit beviljadt eller 50,000 R:dr. mellersta och

I sammanhang härmed har Utskottet tagit under öfvervägande ''edra län''
eu af Herr Sven Nilsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 212),
att den summa, som för 18Öl ställes till Kongl. Maj:ts disposition för
att användas till lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets
mellersta och södra län, måtte af Riksdagen bestämmas till Ett hundra
tusen Riksdaler.

Ehuru Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti det
afgifna generalförslaget upplyst att åtskilliga planer till sjösänkningar
och sänka trakters utdikning, hvartill begärda lånebidrag af 1870 års
fond icke kunnat i anseende till dess otillräcklighet anvisas, finnas hos
Styrelsen förvarade, anser dock Utskottet skäl icke förefinnas att för
nästkommande år höja det ifrågavarande anslaget utöfver det belopp
Kongl. Maj:t äskat och hvartill detsamma sedan flera år tillbaka varit
bestämdt; och Utskottet hemställer alltså,

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Angående
sänkning af
Wiska-ån.

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för
år 1871 på Riksgälds-kontoret anvisa en summa af
Femtio tusen Riksdaler, att utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappning ar af sänka
trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag inom
rikets mellersta och södra län, samt att för erhållande
af lån utaf ifrågavarande medel skola lända till efterrättelse
de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen,
med anledning af det Memorial Utskottet derom särskilt
skall afgifva, kommer att fastställa.

ll:o.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 37) har Herr O. Thorell föreslagit att Riksdagen
måtte till det bolag, som inom Wings och Herna socknar i Ahs härad
af Elfsborgs län blifvit bildadt i och för sänkning af Wiska-ån från fallet
vid Netta’ qvarn, på sätt hos Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen förvarade
handlingar utvisa, på vanliga vilkor bevilja ett amorteringslån,
stort trettiofem tusen Riksdaler, att af ofvannämnda bolag lyftas, om
icke hela, åtminstone halfva summan innevarande år.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som uti sitt
generalförslag uppfört ifrågavarande arbetsföretag, uppgifver att kostnaden
derför enligt godkänd plan blifvit beräknad till 58,000 R:dr och
att den areal, som derigenom skulle blifva odlingsbar, upptagits till
1,000 tunnland eller 5,768 qvadratref; och har styrelsen, under erinran
att för dylika arbetsföretag hittills såsom lån icke beviljats högre understöd,
än som motsvarar hälften af den beräknade kostnaden, såsom
bidrag för detta arbete i första klassen uppfört 29,000 R:dr.

Då Utskottet för sin del anser att, derest ifrågavarande åsänkningsarbete
skulle befinnas vara af den beskaffenhet, att låneunderstöd
för detsammas utförande bör beviljas, tillgång dertill bör kunna beredas
af de medel, som, enligt hvad Utskottet i nästföregående punkt
föreslagit, torde komma att ställas till Kongl. Maj:ts disposition, har
Utskottet funnit sig

icke kunna tillstyrka att Riksdagen för Wiska-äns
sänkning beviljar något särskildt låneunderstöd.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 36.

13

12:o.

Med anförande af åtskilliga bevekande omständigheter har Herr
C. F. Kjellman, uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet
remitterad motion (N:o 48) föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja det
af sex uppgifne personer bestående bolag, hvilket bildats för sänkning
af sjön Roten, i UnnarycLs socken af Westbo härad och Jönköpings län,
ett anslag af 500 R:dr såsom gåfva och 500 R:dr såsom räntefritt lån
under fem års tid.

Enligt motionärens uppgift hade kostnaden för ifrågavarande arbetsföretag
blifvit beräknad till 2,420 R:dr, hvarigenom skulle vinnas
en jordrymd af 300 tunnland; men arbetet hade måst afstadna till följd
deraf att oförutsedda kostnader uppstått genom nödvändigheten att
bortspränga ett under vattnet påträffadt berg. Det redan utförda arbetet
hade under sistlidet års svåra hungersnöd beredt uppehälle åt
den dervid använda arbetspersonal; men bolagsmännen saknade nu nödiga
tillgångar att fullborda detsamma.

Då den plan för arbetets utförande, som blifvit uppgjord, icke
varit underställd Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens pröfning samt af
de ingifna handlingarne icke med tillförlitlighet kan bedömas hvarken
huru stor summa, som för arbetets fullbordande-erfordras, eller det
gagn, som detsamma kan komma att medföra, har Stats-Utskottet, som
förmodar att, derest, vid närmare utredning af förhållandena, skäl skulle
förefinnas att för ändamålets vinnande bevilja något statsunderstöd, sådant
kan erhållas af de för dylika arbetsföretag till Kongl. Maj:ts disposition
ställda medel, ansett sig böra hemställa,

att några särskilda medel för ifrågavarande sjöaftappning
icke må af Riksdagen beviljas.

13:o.

Under erinran att vid de flesta riksdagarne alltsedan år 1847
riksdagsmännen för Willands härad af Christianstads län begärt understöd
af allmänna medel för sänkning af den inom nämnda härad belägna
Ifösjön, har Herr Sven Nilsson uti en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 211) förnyat sin vid sistförfluten riksdag gjorda framställning
att 54,000 R:dr, utgörande icke fullt tvåtredjedelar af den beräknade
kostnadssumman, måtte såsom lån på billiga vilkor beviljas för
nämnde sjös sänkning.

Angående
sänkning af
sjön Roten i
Jönköpings
län.

Angående
sänkning af
Ifösjön inom
Willands härad
och Christianstads
län.

14

Stats-tit,skottets Utlåtande N:o 36.

Upprensning
af den del af
Olands-ån, som
är belägen nedanför
Walde
qvarn.

Angående
sänkning af
sjö ar ne Bjurtller
Bjersjön,
Liatorpsgölen
och Örsjön.

Uti 14:de punkten af sitt vid sistlidet års riksdag afgifna Utlåtande
N:o 43 hemställde dåvarande Stats-Utskott att, enär af Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens då afgifna generalförslag inhemtades att Ifösjöns
sänkning inginge ibland de arbeten, som af bemälde Styrelse föreslagits
till erhållande af understöd utaf de medel, som kornrne att ställas
till Kongl. Maj:ts disposition för vattenaftappningar inom mellersta och
södra delarne af riket, något särskildt anslag för ifrågavarande ändamål
icke måtte af Riksdagen beviljas; och nuvarande Stats-Utskott anser sig
på enahanda skäl böra hemställa,

att Herr Sven Nilssons ifrågavarande motion leinnas
utan afseende.

14: o.

Herr Pehr Pehrsson från Stockholms län har jemväl uti en inom
Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o 214)
förnyat sitt vid de tvänne sistföregående riksdagarne gjorda yrkande att
Riksdagen måtte till verkställande af gräfning uti och upprensning af
den del utaf Olands-ån, som är belägen nedanför Walde qvarn, bevilja
ett låneunderstöd af 102,400 R:dr, motsvarande ungefär ~|3:delar af den
beräknade kostnaden, under vilkor att, i likhet med hvad som medgifvits
vid låneunderstödets beviljande för upprensning af öfra delen utaf
ifrågavarande å, under arbetstiden, hvilken antagits till fyra år, icke
någon ränta å lånebeloppet skall beräknas eller afbetalning å kapitalet
ega rum, men att efter nämnda tid låntagarne skola vara skyldige att
årligen inbetala 8 procent af lånesumman, deraf 5 procent såsom ränta
och 3 procent såsom amortering å kapitalet.

Till bemötande af detta yrkande anfördes af sistlidet års Statsutskott
att statsverkets ställning lika litet vid 1869, som vid 1868 års
riksdag medgåfve anvisande af det begärda låneunderstödet; och då
enahanda förhållande ännu fortfar, hemställer Utskottet,

att ifrågavarande framställning icke heller nu må af
Riksdagen bifallas.

15:o.

Under anförande att särskilda bolag blifvit bildade för sänkning
af sjöarne Bjur- eller Bjersjön, Liatorpsgölen och Örsjön, belägna inom
Stenbrohults och Wirastads socknar af Kronobergs län, för hvilka sjöars
sänkning kostnaden, enligt uppgjorda och behörigen granskade under -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

15

sökningar och förslager, uppginge till 22,819 R:dr 50 öre, deraf för
Bjur- eller Bjersjön 7,919 R:dr 50 öre, för Liatorpsgölen till 6,900 R:dr
och för Örsjön till 8,000 R:dr, har Herr Å. Medin, uti en inom Andra
Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 221)
föreslagit, att dessa bolag måtte tillerkännas, hvart och ett efter sitt
kostnadsförslag, en tredjedel utan återbetalning och en tredjedel såsom
lån, efter de grunder Riksdagen bestämmer, hvarefter intressenterna
skulle tillförbinda sig erlägga den tredje delen.

Då de statsunderstöd, som för sjösänknings- och vattenaftappningsföretag
inom mellersta och södra delarne af riket under de sednast förflutna
åren blifvit anvisade, uteslutande utgått under form af lån, men
icke såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och då någon giltig anledning
icke förefinnes att häruti, för framtiden göra ändring, hemställer
Utskottet,

att Herr Medins ifrågavarande motion icke må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

FREDRIK ALEXANDER FUNCK.

belägna inom
Stenbrohults
och Wirastads
socknar af
Kronobergs
län.

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 36,

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36 tillstyrkta statsbidrag
för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader
och vattenkommimikationer samt yattenaftappningsföretag.

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa i
anslag o. lån.

A.) Vägan läggningar och vägförbätt-ringar.

j

Till fond för anläggning af nya samt för-bättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar ........................

För väganläggning mellan Åsele och Wil-helmina kyrkoby i Westerbottens län ...

150,000

5,000

—

__

—

155,000

—

—

—

155,000

—

11.) Hamn- och brobyggnader.

Till fond för understödjande af mindre
hamn- och brobyggnader samt upprens-ning af åar och farleder..........................

För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby
hamn 130,000 R:dr att utgå under år
1871 med..................................................

20,000

20,000

—

__

—

40,000

—

—

—

40,000

—

C.) Sjösänkningar och andra vatten-aftappniugsföretag.

Till fond för myrutdikningar och vatten-aftappningar inom de sex nordligaste
länen jemte fyra härader af Wermlands

län.............................................................

Till fond för understödjande af utdiknin-gar och aftappningar af sänka trakter
och sjöar i öfriga delar af riket ............

60,000

—

50,000

60,000

—

50,000

-

110,000

1

Summa R:mt

---

_

__

255,000

—

50,000

.....

305,000

—!

N:o 37.