Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
1
N:o 31.
Ank. till Kiksd. Kansli d. 22 Mars 1870, kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till sammanjemkarng eller voteringspropositioner
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti
åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens
särskilda Hufvudtitlar.
(U.-Afd:ne.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning af
Utskottets Utlåtanden Kas 21, 22, 23, 24. 25, 26, 27, 28 och 29, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet,
som uti särskilt Memorial af denna dag afgifvit svar i anledning af erhållna
återremisser å l:a punkten, mom. a, c och d af Utlåtandet N:o 24 samt 4:de
punkten af Utlåtandet N:o 25, här framställa de förslag till sammanjemkning
af skiljaktiga beslut eller propositioner för votering, hvartill berörda beslut
funnits föranleda; börande Utskottet härvid tillkännagifva, att i afseende å
de af Kamrarne med olika beslut afgjorda frågor, vid hvilka Utskottet icke
meddelat yttrande om beslutens sammanjemkning, sådan sammanjemkning
funnits icke vara möjlig.
Andra Hufvudtiteln.
(Utlåtande H:o 22.)
l:o. Uti 3:dje punkten inom. c hade Utskottet af anförda skäl tillstyrkt,
att det hittills åt en Intendent och Chef för Fångvårdsstyrelsens
Byggnadskontor uppförda arfvode af 3,000 R:dr måtte upphöra att utgå.
Denna Utskottets hemställan är af begge Kamrarne afslagen, dervid Andra
Kammaren beviljat omförmälda arfvode att utgå till nedsatt belopp af 2,000
R:dr. Då således Första Kammaren ansett samma arfvode böra till oförändradt
belopp, 3,000 R:dr, bibehållas, får Utskottet för frågans afgörande
genom omröstning inom Kamrarne föreslå följande voteringsproposition:
Bih. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 31,
”Deri som vill, att det för en Intendent och Chef för Fångvårds-styrelsens
Byggnadskon tor uppförda arfvode af 3,000 R:dr till oförändradt belopp
bibehålies, röstar
J a 5
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beviljat omförmälda arfvode att utgå till
nedsatt belopp af 2,000 Riksdaler”.
Fjerde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 24.)
2:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
hade Utskottet under I2:te punkten tillstyrkt, att anslaget till mathållning
för manskapet vid garnisonsregementena måtte från sitt nuvarande belopp
320.000 Riksdaler varda med 100,000 R:dr förhöjdt till 420,000 Riksdaler.
Denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen, hvaremot
Andra Kammaren, med afslag derå, beslutit, att det anslag, hvarom i denna
punkt vore fråga, skulle utgå till oförändradt belopp af 320,000 Riksdaler.
För frågans afgörande får Utskottet alltså föreslå följande voteringsproposition
:
“Den som vill, att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena
må från sitt nuvarande belopp 320,000 Riksdaler varda
med 100,000 Riksdaler förhöjdt till 420,000 Riksdaler, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att nämnda anslag skall utgå till
oförändradt belopp af 320,000 Riksdaler!4
3:o. Sedan dels Kongl. Maj: t i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning
ar, nu utgörande 500,000 Riksdaler, äskat en förhöjning af 100,000
Riksdaler, hvarigenom anslaget således skulle komma att utgöra 600,000
Riksdaler, dels af Herr Jöns Pehrsson blifvit uti väckt motion yrkadt, att
antingen beväringens vapenöfningar under år 1871 skulle helt och hållet
inställas och således hela anslaget indragas eller åtminstone ett belopp af
200.000 Riksdaler, beräknade för den ena klassens öfningar, besparas, hade
Utskottet uti I3:de punkten mom. b tillstyrkt, att, med afslag å Herr Jöns
Pehrssons motion, Riksdagen, jemte anvisande för år 1871 af ett förslagsanslag
å 250,000 Riksdaler till vapenöfning af första klassens beväringsmanskap,
måtte i underdånighet anhålla, att, om Kongl. Maj:t funne nödigt,
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
3
att under nämnda år äfven andra klassens beväringsmanskap undergår öfning,
Kongl. Maj:t då täcktes från Allmänna Beväringsfonden anslå de för ändamålet
erforderliga medel. I afseende härå har Första Kammaren, med bifall
till Utskottets hemställan, för så vidt den rörde Herr Jöns Pehrssons motion,
men med afslag å samma hemställan i öfrigt, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga
framställning om förhöjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar
från 500,000 R:dr till 600,000 R:dr. Af Andra Kammaren åter är
Utskottets hemställan bifallen. Utskottet föreslår alltså för denna frågas afgörande
följande voteringsproposition:
“Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning
om förhöjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar från
500,000 Riksdaler till 600,000 Riksdaler, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Tinner Nej, har Riksdagen beslutit, att, jemte anvisande för år 1871
af ett förslagsanslag å 250,000 Riksdaler till vapenöfning af första klassens
beväringsmanskap, i underdånighet anhålla, att, om Kongl. Maj:t finner nödigt
att under nämnda år äfven andra klassens beväringsmanskap undergår öfning,
Kongl. Maj:t då täcktes från Allmänna Beväringsfonden anslå de för ändamålet
erforderliga medel. “
Femte Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 25.)
4:o. Utskottet, som under 7:de punkten uppställt en beräkning öfver
de å denna Hufvudtitel befintliga reservationer och besparingar, hade, under
åberopande deraf, tillstyrkt, dels i 5:te punkten, att, jemte det penningeanslaget
till flottans underhåll 592,888 R:clr 30 öre indroges, Riksdagen måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till de
ändamål, för hvilka nämnda anslag är afsedt, för år 1871 anvisa nödiga medel
utaf de å Femte Hufvudtiteln befintliga, för deras ursprungliga ändamål
för närvarande icke behöfliga behållningar, dels i 6:te punkten, att Kongl.
Maj:ts nådiga, förslag om användande för krigsfartygsbyggnader af den under
rubrik ”influtna medel till uppköp af spanmål” befintliga tillgång icke
måtte vinna Riksdagens bifall, och dels i 8:de punkten, att Riksdagen måtte
för år 1871 nedsätta anslaget till ”exercis af flottans bemanning” med 380,000
R:dr eller från 480,000 R:dr till 100,000 R:dr, samt vid anmälan af detta
beslut i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till fyllnad i anslagsbehofvet
under nämnda rubrik anvisa nödiga medel af den tillgång, som
4
Stats-Vtskottets Memorial N:o 31.
å Femte Hufvudtitelns reservationer och besparingar förefunnes; hvarförutan
Utskottet i -/ 0:de punkten, hemställt, att anslaget till ”gemenskapens vid sjöförsvaret
natura-underhåll” måtte med ett belopp af 230,000 B:dr såsom förslagsanslag
upptagas, och i sammanhang dermed anmält, att den å berörda
anslag, hvilket för närvarande är af reservationsanslags natur, uppkomna behållning,
som icke vidare blefve der behöflig, utan kunde för andra föremål
inom Hufvudtiteln afses, vid 1869 års utgång utgjort 122,000 R:dr.
I afseende å dessa särskilda frågor har Första Kammaren
vid 7:de punkten bifallit Kong! Maj:ts nådiga förslag, att af behållningen
på reservationsanslaget till sjövapnets öfningar skulle till statsverket
för användande till andra ändamål öfverlemnas en summa af 200,000
R:dr och lagt punkten i öfrigt till handlingarne;
vid 0:te punkten fattat ett beslut af följande lydelse: ”Riksdagen beslutar
för sin del, att den i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition omförmälda,
under rubrik ”influtna medel till uppköp af spannmål” befintliga tillgång,
468,000 R:dr, skall, såsom för sitt ursprungliga ändamål icke vidare behöflig,
till Riksgälds-kontoret aflemnas;
vid 5de punkten, med afslag å Utskottets hemställan, besluta, att anslaget
till ”flottans underhåll” skall å Riks-statens Femte Hufvudtitel bibehållas
vid sitt nuvarande belopp, eller, spanmålen oberäknad, 592,888 R:dr 30 öre,
att utgå såsom reservationsanslag;
vid 8:de punkten, med afslag å Utskottets hemställan, beslutit, att till
”sjövapnets öfningar”, oberäknadt de för ”sjöexpeditioner till handelns skyddande”
särskildt anslagna 150,000 R:dr, skall å Riks-statens Femte Hufvudtitel
bibehållas det nu utgående reservationsanslaget, 480,000 R:dr; och
vid iO:de punkten bifallit Utskottets hemställan med följande tillägg:
”att Riksdagen för sin del beslutar, att den å anslaget till ”gemenskapens
vid sjöförsvaret natura-underhåll” vid 1870 års slut befintliga behållning skall
till Riksgälds-kontoret aflemnas.”
Andra Kammaren, som lagt 7:de punkten till handlingarne, har bifall
lit Utskottets i 5:te, 6:te, 8:de och 10:de punkterna gjorda hemställanden.
Då samtliga dessa frågor äro med hvarandra så nära förbundna, att
de synas böra i ett sammanhang afgöras, får Utskottet i sådant afseende
föreslå följande voteringsproposition:
“Den som vill,
att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att af behållningen
på reservationsanslaget till sjövapnets öfningar skall till statsverket för
användande till andra ändamål öfverlemnas en summa af 200,000 Riksdaler;
att Riksdagen för sin del beslutar, att den i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
omförmälda, underrubrik “influtna medel till uppköp af spån mål“
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
5
befintliga tillgång, 468,000 Riksdaler skall, såsom för sitt ursprungliga ändamål
icke vidare behöflig, till Riksgälds-kontoret aflemnas;
att Riksdagen beslutar, att anslaget till “flottans underhåll“ skall å
Riks-statens Femte Hufvud titel bibehållas vid sitt nuvarande belopp, eller, spannmålen
oberäknad, 592,888 Riksdaler 30 öre, att utgå såsom reservationsanslag;
att Riksdagen beslutar, att till “sjövapnets öfningar“, oberäknadt de
för “sjöexpeditioner till handelns skyddande," särskilt anslagna 150,000
Riksdaler, skall å Riks-statens Femte Hufvudtitel bibehållas det nu utgående
reservationsanslaget, 480,000 Riksdaler; samt
att anslaget till “gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll” med
ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom förslagsanslag upptages, och att Riksdagen
för sin .del beslutar, att den å nämnda anslag vid 1870 års slut befintliga
behållning skall till Riksgälds-kontoret aflemnas; röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen besluta,
att, jemte det penningeanslaget till flottans underhåll 592,888 Riksdaer
30 öre, indrages, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kong!
Maj:t täcktes till de ändamål, för hvilka nämnda anslag är afsedt, för år
1871 anvisa nödiga medel utaf de å Femte Hufvudtiteln befintliga, förderas
ursprungliga ändamål för närvarande icke behöfliga behållningar;
att förklara, det Kongl. Maj:ts nådiga förslag om användande för krigsfartygsbyggnader
af den under rubrik ”influtna medel till uppköp af spannmål”
befintliga tillgång, icke vunnit Riksdagens bifall;
att för år 1871 nedsätta anslaget till ”exercis af flottans bemanning”
med 380,000 Riksdaler, eller från 480,000 Riksdaler till 100,000 Riksdaler,
samt vid anmälan af detta beslut i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes till fyllnad i anslagsbehofvet under nämnda rubrik anvisa nödiga
medel af den tillgång, som å Femte Hufvudtitelns reservationer och besparingar
förefinnes; samt
att anslaget till ”gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll” upptages
med ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom förslagsanslag”.
Sjette Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 26.)
5:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att, derest andre lamdtmätaretjensterna
blefvo af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som då
voro lediga eller endast på förordnande innehades, samt de öfriga i mån af
innehafvarnes afgång, lönerna, allt eftersom de blefvo tillgängliga, måtte af
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
Kong). Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska
karteverket, hade uti 4:de punkten af Utlåtandet angående denna Hufvudtitel
Utskottet hemställt, att Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag att andre landtmätarnes
löner, allt efter som de blefvo tillgängliga skulle användas till
landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverket, icke måtte af
Riksdagen bifallas; att Riksdagen måtte för sin del besluta, att andre landtmätare
tjensterna skulle indragas och de till dem anslagna löner statsverket
besparas; och att anslaget till landtmäteristaten måtte med 6,300 R:dr nedsättas
till 89,200 R:dr. Med utslag å denna Utskottets hemställan har Första
Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts i frågan gjorda nådiga framställning på
det sätt, att Kammaren för sin del beslutit, att, derest andre landtmätaretjensterna
varda af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som
då äro lediga eller endast på förordnande innehafvas, samt de öfriga i mån
af mnehafvarnes afgång, den besparing i utgifterna å Hufvudtiteln, som sålunda
uppkommer, tills vidare må af Kongl. Maj:t få användas till landtmätares
sysselsättande vid ekonomiska karteverket. Andra Kammaren har Utskottets
omförmälda hemställan bifallit; och Utskottet får alltså, för frågans afgörande
genom omröstning inom Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:
”Deri som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts i afseende å andre
fandtmätaretjensterna gjorda nådiga framställning på det sätt, att Riksdagen
för sin del beslutar, att derest nämnda tjenster varda af Kongl. Maj:t indragna,
vid innevarande års slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande
innehafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes afgång, den besparing i
utgifterna å Hufvudtiteln, som sålunda uppkommer, tills vidare må af Kongl.
Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverket,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Hej;
Yinner Nej, har Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga förslag
derom, att andre landtmätarnes löner, allt efter som de blefvo tillgängliga,
skulle användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverket,
för sin del beslutit, att andre landtmätaretjensterna skola indragas
och de till dem anslagna löner statsverket besparas, samt i följd deraf nedgått
landtmäteristatens anslag med 6,300 R:dr eller till 89,200 R:dr.
6:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att för
rikets ekonomiska karteverk måtte, utöfver det å ordinarie stat uppförda belopp,
6,000 R:dr, beviljas extra anslag af 20,000 Rall’ till arbetena i Norrbottens
län och 40,000 R:dr till öfriga arbeten eller tillsammans 60,000 R:dr,
hade Utskottet under 5:te punkten af anförda skäl hemställt, att Riksdagen
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
7
måtte Kongl. Maj ds berörda framställning på det sätt bifalla, att till ekonomiska
karteverket, utöfver det på ordinarie stat derför uppförda anslag, 6,000
li:dr, å extra stat anvisades 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och
32,000 K:dr till öfriga arbeten eller tillsammans 52,000 R:dr, samt att i sammanhang
dermed Riksdagen skulle i underdånighet anhålla, att utgifningen
på Statens bekostnad af de ekonomiska kartorna, utom den öfver Norrbottens
län, måtte tills vidare inställas. Första Kammaren har, med afslag å
Utskottets hemställan, i hvad den skilj de sig frän Kongl. Maj ds nådiga framställning
i frågan, bifallit samma framställning, hvaremot Utskottets hemställan
blifvit af Andra Kammaren godkänd. Utskottet får vid sådant förhållande
föreslå följande voteringsproposition:
”Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Majds nådiga framställning
derom, att för rikets ekonomiska karteverk måtte, utöfver det å ordinarie
stat uppförda belopp, 6,000 R:dr, beviljas extra anslag af 20,000 R:dr
till arbetena i Norrbottens län och 40,000 Rall- till öfriga arbeten eller tillsammans
60,000 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Sinner Nej, har Riksdagen Kongl. Majds berörda framställning på det
sätt bifallit, att till ekonomiska karteverket, utöfver det på ordinarie stat derför
uppförda anslag, 6,000 R:dr, å extra stat anvisats 20,000 R:dr till arbetena
i Norrbottens län och 32,000 R:dr till öfriga arbeten, eller tillsammans
52,000 R:dr, samt beslutit att i sammanhang dermed i underdånighet
anhålla, att utgifningen på Statens bekostnad af de ekonomiska kartorna,
utom den öfver Norrbottens län, måtte tills vidare inställas.”
7:o. Utskottets uti 8:de punkten mom. a gjorda hemställan, att förslagsanslaget
till Statens jernvcigstrajilc för år 1871 måtte uppföras till samma
belopp som för innevarande år, eller 4,300,000 R:dr, är af Första Kammaren
bifallen, hvaremot Andra Kammaren beslutit, att nämnda anslag för
år 1871 skall uppföras till belopp af 4,200,000 R:dr; och får i följd häraf
Utskottet föreslå följande voteringsproposition:
”Den som vill, att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik för år
1871 uppföres till samma belopp som för innevarande år, eller 4,300,000
R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
Vinner Nej, har Riksdagen besluta, att nämnda anslag för år 1871
skall uppföras till ett belopp af 4,200,000 R:dr.”
8:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att en ny mindre järnvägsstation,
med benämning Kalkberg, måtte för eu kostnad af högst 30,000 R:dr under loppet
afår 1870 anläggas mellan stationerna Ousby och Elmhult vid södra stambanan,
hade Utskottet i 9:de punkten af anförda skäl hemställt, att en mindre
jernvägsstation måtte å södra stambanan anläggas vid Killeberg mellan Ousby
och Elmhult och derför ett belopp af högst 20,000 R:dr utgå af förslagsanslaget
till Statens jern vägstrafik. Då denna Utskottets hemställan blifva
af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren afslagen, föreslår
Utskottet, för frågans åtgörande, följande voteringsproposition:
”Den som vill, att Riksdagen medgifver, att en mindre jernvägsstation
må å södra stambanan anläggas vid Killeberg mellan Ousby och Elmhult
och derför ett belopp af högst 20,000 R:dr utgå åt förslagsanslaget till Statens
järnvägstrafik, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla förslaget om anläggning
af nämnda jernvägsstation.”
Sjunde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 27.)
9:o. Jemte tillkännagifvande, bland annat, att Kongl. Maj:t för sin del
gillat det af Skogsstyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstat för skogsinstitutet,
har Kongl. Maj:t, med statens framläggande till granskning äfven af Riksdagen,
föreslagit, att slutsumman af omförmälda stat, 13,100 R:dr, måtte beviljas
och uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas det för skogsväsendet
nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle komma att förhöjas
till 351,678 R:dr 6 öre. I afseende härå hade Utskottet i 5:te punkten
af anförda skäl tillstyrkt, att Riksdagen, med godkännande af den för
skogsinstitutet föreslagna utgiftsstat, måtte det derför äskade anslagsbelopp,
13,100 R:dr, såsom extra anslag för år 1871 bevilja. Med afslag å denna
Utskottets hemställan, för så vidt den skilj de sig från Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga framställning, har Första kammaren bifallit samma framställning
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
9
ning, hvaremot Utskottets hemställan är af Andra Kammaren godkänd. Utskottet
får alltså, för denna frågas afgörande genom omröstning inom Kamrarne,
föreslå följande voteringsproposition:
”Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att
slutsumman af skogsinstitutets utgiftsstat, 13,100 R:dr, måtte beviljas och uppföras
å ordinarie stat genom att tilläggas det för skogsväsendet nu anvisade
ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle komma att förhöjas till 351,678
R:dr 6 öre, röstar
J a:
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen, med godkännande af den för skogsinstitutet
föreslagna utgiftsstat, det derför äskade anslagsbelopp, 13,100 R:dr, såsom
extra anslag för år 1871 beviljat.”
Åttonde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 28.)
10:o. Uti 7 Le punkten hade Utskottet, i anledning af enskilde motionärers
i ämnet gjorda framställningar, hemställt, att för Luleå elementarläroverks
utvidgning till fullständigt äfven på latinlinien måtte från och med
nästa års början anvisas 2,000 R:dr till lön åt en lektor, med vilkor att
Norrbottens läns landsting, enligt sitt åtagande, från samma tid bekostade
aflöning åt en lektor till och med år 1874; börande de lärare, som för
nämnda utvidgning kunde tillsättas, underkastas skyldighet att, i händelse af
förändrad reglering för ifrågavarande läroverk, vid annan skola tjenstgöra.
Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren
afslagen; hvadan Utskottet, för frågans afgörande, föreslår följande voteringsproposition
:
“Den som vill, att för Luleå elementarläroverks utvidgning till fullständigt
äfven på latinlinien må från och med nästa års början anvisas 2,000
R:dr till lön åt en lektor, med vilkor, att Norrbottens läns landsting, enligt
sitt åtagande, från samma tid bekostar aflöning åt en lektor till och med år
1874, samt att de lärare, som för nämnda utvidgning kunna tillsättas, underkastas
skyldighet att, i händelse af förändrad reglering för ifrågavarande
läroverk, vid annan skola tjenstgöra, röstar
Ja;
Bih. till llitcsd. Prof. 1870. 4 Sarnl. 1 Afd. 18 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit framställningen om nämnda läroverks
utvidgning."
ll:o. Utskottets i /5:e punkten mom. a gjorda hemställan, att Kongl.
Maj:ts nådiga framställning om anvisande af 68,000 R:dr såsom lönetillägg
för examinerade folkskolelärare icke måtte af Riksdagen bifallas, är af Första
Kammaren godkänd, hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets
hemställan, bifallit Kong! Maj:ts nådiga framställning om anvisande af 68,000
R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare. Utskottet får alltså
i afseende härå föreslå följande voteringsproposition:
“Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning
om anvisande af 68,000 R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare,
röstar
J a;
Den det ej vill, röstar
.....Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts berörda
nådiga framställning."
12:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af. 15,000 R:dr såsom förhöjning i anslaget till folkskoleväsendets utveckling
och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor
af Kongl. Maj:t disponeras, hade Utskottet uti 15:e punkten mom. b hemställt,
att Riksdagen måtte i nämnda anslag bevilja en förhöjning af 10,000
R:dr, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Kongl. Maj:t
disponeras. Äfven denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen,
hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, i
hvad den skiljde sig från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, bifallit
samma framställning. Utskottet föreslår alltså följande voteringsproposition:
“Den
som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning
om anvisande af 15,000 R:dr såsom förhöjning i anslaget till folkskoleväsendets
utveckling och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda
vilkor af Kongl. Maj:t disponeras, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen i nämnda anslag beviljat en förhöjning af
10,000 R:dr, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Kongl.
Maj:t disponeras."
Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
11
13:o. Till ränta och amortering å ett af Musikaliska Akademien upptaget
lån, afsedt för uppförande af en byggnad för akademien och dess
läroverk å Kronans tomt N:o 8 Blasieholmen, hade Kongl. Maj:t äskat anvisande
på ordinarie stat af ett anslag å 7,000 R:dr. I afseende härå hade Utskottet
i 2 lista punkten hemställt, att Kongl. Maj:ts berörda nådiga framställning
för närvarande icke måtte af Riksdagen bifallas. Vid pröfning af
denna fråga har Första Kammaren för sin del fattat ett beslut af följande lydelse
: ”Riksdagen beslutar, att i underdånig skrifvelse anmäla, att Riksdagen,
som erkänner behofvet af ny byggnad för Musikaliska Akademien, likväl icke
funnit sig kunna för närvarande och i dess nuvarande form bevilja det af
Kongl. Maj:t för ändamalet äskade anslag”; hvaremot Andra Kammaren bifallit
Utskottets hemställan. Och får Utskottet, för sammanjemkning af de
sålunda i viss mån skiljaktiga besluten, föreslå,
att Riksdagens svar å Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga
framställning måtte få på följande sätt affattas: att Riksdagen
funnit sig icke kunna för närvarande och i den
form, som för bidrag till ny byggnad för Musikaliska Akademien
nu blifvit ifrågasatt, bevilja det af Kongl. Maj:t
för ändamålet äskade anslag.
14:o. Utskottets i 39:de punkten mom. a gjorda hemställan, att till
undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. in. måtte
för år 1871 å extra stat anvisas ett belopp af tillhopa 5,000 R:dr, är af
begge Kamrarne bifallen, af Första Kammaren likväl med den förändrin r, att
anslagsbeloppet blifvit förhöjdt till 5,500 R:dr. Utskottet får alltså föreslå
följande voteringsproposition:
”Den som vill, att Riksdagen till undersökning och beskrifning af
fäderneslandets fornlemningar m. m. för år 1871 å extra stat anvisar ett belopp
af tillhopa 5,500 R:dr, röstar
J a i
Den det ej vill, röstar
Nej;
Sinner Nej, har Riksdagen till nämnda ändamål för år 1871 anvisat
ett belopp af tillhopa 5,000 R:dr”.
Nionde Hufvudtitelu.
(Utlåtande N:o 29.)
15:o. Femte punkten, deruti Utskottet hemställt, att den af Kongl.
Maj:t för Regementskommissarien, Kapitenen Carl Gustaf Hellberg begärda
pension af 450 R:dr från Allmänna Indragningsstaten måtte af Riksdagen
beviljas, är af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren afslagen;
12 Stats-Utskottets Memorial N:o 31.
hvadan Utskottet, för denna frågas afgörande, föreslår följande voteringsproposition:
”Den
som vill, att den af Kongl. Maj:t för Regementskommissarien,
Kapitenen Carl Gustaf Hellberg begärda pension af 450 R:dr från Allmänna
Indragningsstaten må af Riksdagen beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl omförmälda pension
bevilja/''
16:o. Uti 7:de pimsten hade Utskottet hemställt, att Kongl. Maj:ts
nådiga förslag om pension af 125 R:dr årligen för Fältmusikanten A. F.
Westholm icke måtte af Riksdagen bifallas; och är denna Utskottets hemställan
af Första Kammaren godkänd; hvaremot Andra Kammaren, med afslag
å Utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning i
ämnet; i följd hvaraf Utskottet, för frågans afgörande, föreslår följande voteringsproposition
:
”Den som vill, att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension af 125
R:dr årligen för Fältmusikanten A. F. Westholm må af Riksdagen bifallas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att till omförmälda nådiga
förslag lemna bifall.”
17:o. Då Utskottets i i3:de punkten gjorda hemställan, att den för f. d.
Exsekutionsbetjenten Nils Räström föreslagna pension, 220 R:dr, måtte af
Riksdagen beviljas, att från och med innevarande år utgå, är af Första
Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren afslagen, får Utskottet i afseende
derå föreslå följande voteringsproposition:
”Den som vill, att den för f. d. Exsekutionsbetjenten Nils Råström föreslagna
pension, 220 R:dr, må af Riksdagen beviljas, att från och med innevarande
år utgå, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl omförmälda pension
bevilja."
18:o. Uti 19:de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen måtte
i underdånighet förklara sig icke hafva funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts nådiga
framställning derom, att Erkebiskopen m. m. Doktor Henrik Reuterdahl
Siats- Utskottets Memorial N:o 31. 13
måtte från och med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från erkebiskopsembetet
kunde varda honom beviljadt, uppföras på rikets Allmänna Indragningsstat
till åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp
af 7,000 R:dr. Med afslag å Utskottets hemställan, har Första Kammaren
bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andra
Kammaren Utskottets hemställan godkänt. För denna frågas afgörande far
Utskottet föreslå följande voteringsproposition:
”Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning
derom, att Erkebiskopen m. m. Doktor Henrik Reuterdahl måtte från
och med ecklesiastikaret näst efter det, da afsked från erkebiskopsembetet
kan varda honom beviljadt, uppföras på rikets Allmänna Indragningsstat till
åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000
R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att Kongl. Majrts omförmälda
nådiga framställning bifalla.”
19:o. Öfriga af Utskottet under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar behandlade
frågor äro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut
slutligen afgjorda, eller ock hafva de (Uti. N:o 24 p. 1 mom. b och p. 4, N:o
26 p. 8 mom. b., N:o 28 p. 26 samt N:o 29 p. 2), i anseende till skiljaktiga
beslut mellan Kamrarne, enligt 63 § Riksdags-ordningen, förfallit.
Stockholm den 22 Mars 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Bih. till liiJcsd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 18 Häft.
3