Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

1

ft :o 29.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Mars 1870, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen aj utgifterna under Riksstatens
nionde Hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Af Nionde Hufvudtitelns tvänne afdelningar fastställdes den ena eller Pensionsstaten
vid sistlidne riksdag till 628,657 R:dr 99 öre. Den andra afdelningen,
innefattande Allmänna Indragnings staten, beräknades för innevarande år till 762,392
R:dr 1 öre, deruti inbegripna indelta räntor, upptagna efter markegång på förslag
till 2,51)6 R:dr 72 öre samt 53 kubikfot 7 kannor indelt och oindelt spanmål, utgörande,
efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten, 112 R:dr 77 öre; hvadan sålunda denna Hufvudtitels
slutsamma i nu gällande Riks-stat utgör 1,391,050 R:dr.

Pensionsstaten.

Do. I afseende härå har Kong!. Maj:t, — då det icke syntes vara skäl, att
det vid 1847 och 1848 årens riksdag till belopp af 7,200 R:dr beviljade anslag för
pensionering af Rommissions-landtmätare jemte dessa tjenstemäns enlcor och barn
fortfarande utbetalades från Riksgälds-kontoret, sedan andra likartade extra anslag
blifvit vid de sednaste riksdagarne anvisade till utgående från Statskontoret, — uti
den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att
samma anslag måtte varda öfverflyttadt att hädanefter utbetalas från Statskontoret,
samt, då anslaget, enligt derom gifna föreskrifter, bör tillhandahållas direktionen
öfver Civilstatens Pensionsinrättning, uppföras med 7,200 R:dr bland de under nu
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 16 Käft. 1

Angående
öfverflyttande
till utbetalning
från
Statskontoret
af anslaget
för
pensionering
af Kommissions-landtrnätare
jemte
deras enkor
och barn.

Angående
förändring i
sättet för
tjenstemäns
pensionering.

2 Stats- Utskottets Utlåtande N.-o 39.

förevarande Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda inrättning, hvarigenom
dessa anslag komme att förhöjas till 98,485 R:dr 50 öre och hela pensionsstaten
skulle komma att sluta sig på 635,857 R:dr 99 öre; Och hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förslag må af Riksdagen
bifallas.

2:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 4) har Herr J. A. Hazelius föreslagit: “att Riksdagen behagade
till Kongl. Maj:t ingå med en underdånig skrifvelse om Statens befrielse från embetsmäns
pensionering i det syfte, som Stats-Utskottets Betänkande N:o 40 vid förra
riksdagen framställde.“

Jemväl från Andra Kammaren har Utskottet erhållit remiss å motioner i enahanda
syfte, nemligen:

af Herr Lars Persson (motion N:o 143), som föreslagit, att Riksdagen måtte
anhålla, att Kongl. Maj:t behagade tillse, om icke Staten skulle kunna helt och
hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embets- och tjenstemän, derigenom
att åt dessa bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkrings- och pensionsanstalt
vinna inträde mot afgifter, som till eu början skulle af Staten bekostas för
att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras, och att Kongl. Maj:t täcktes låta
utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkrings- och pensionsanstalt,
samt till Riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning samt
af öfriga förekommande omständigheter kunde föranledas;

af Herr Fredrik Pettersson, som (i motion N:o 144) föreslagit, att Riksdagen
för sin del ville besluta, antingen att Staten måtte hädanefter befrias från all pensionering
till dess embets- och tjenstemän, hvilka icke redan äro tillförsäkrade denna
rättighet, mot det att en pensionsanstalt bildades, hvartill Staten inbetalte endast
första årsafgiften, lämpad efter hvars och ens tjenstemannaklass, eller ock att Riksdagen
ville till Kongl. Maj:t ingå med en underdånig skrifvelse med anhållan om
utarbetande af förslag till pensionsinrättningar för Statens embets- och tjenstemän
och detsamma till Riksdagen aflåta; och slutligen

af Herr S. Johnson, hvilken (i motion N:o 199) framställt det förslag: l:o att
tio procent af alla löner till Statens tjenstemän skulle innehållas och genom statsförvaltningens
försorg, utan någon särskild förvaltningskostnad för tjenstemännen,
utlånas och förräntas med minst fem procent och ränta på ränta, så att bokföringen
deröfver upptoge för hvar och en tjensteman särskildt konto öfver hans lönebesparing;
2:o denna lönebesparing skulle tjenstemännen eller hans rättsinnehafvare
få lyfta med alla upplupna räntor sednast sex månader efter sedan han frånträdt
tjensten, men icke under tjenstetiden, såvida icke sjukdom eller annan sådan trängande
orsak tvingat honom att någon längre tid hafva vikarie, som uppburit någon
betydligare del åf lönen, i hvilken händelse en viss del af besparingen finge till ho -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

3

i om utbetalas efter Kongl. Maj:ts derom för hvarje särskilt fall meddelade nådiga
föreskrift; 3:o nämnda lönebesparingar skulle för de löntagare, kvilka uppbure kontant
lön, innehållas, då lönerna utbetaltes. För inkomst af boställe skulle lönebesparingen
beräknas till eu tiondedel af hvad som utgjorde fyra procent af boställets
taxeringsvärde, och för tjenstemäns extra inkomster upptagas till en tiondedel
af hvad sådana inkomster utgjort, enligt af tjenstemannen sjelf lemnad och af
årets taxeringsförrättningar granskad och godkänd eller rättad uppgift derå. Lönebesparingarne
för inkomst af boställen eller för extra inkomster skulle upptagas i
de årliga kronodebetsedlarne och uppbäras tillika med kronouppbörden; 4:o dessa
lönebesparingar skulle icke få utmätas för skuld, men om tjenstemannen såsom uppbördsman
ådragit sig propriebalans, så skulle Statsverket ega förmånsrätt till hans
lönebesparing framför alla andra fordringsegare, till så stort belopp, som motsvarade
propriebalansen.

Uti det af förstbemälde motionär åberopade, utaf sistförsamlade Riksdags
Stats-Utskott afgifna Utlåtande N:o 40 tillstyrktes aflåtande till Kongl. Maj:t utaf en
underdånig skrifvelse af samma lydelse med den nu af Herr Lars Persson föreslagna,
endast med den skilnad, att Utskottet, — som i afseende på grunden för
Statens skyldighet att pensionera civila tjenstemän, utgick från det antagande, att
denna grund snarast vore att söka deruti, att Staten kunde undgå en högre aflöning
till tjenstemännen, då dessa icke behöfde vara betänkte på sin utkomst efter
det de blifvit uttjente, likasom tjenstemännen af samma anledning kunde åtnöjas
med en lägre aflöning, — af sådan anledning i skrifvelseförslaget antydt, att tjenstemännens
skyldighet, att sjelfva utgöra afgifterna till lifförsäkrings- och pensionsanstalten,
borde motsvaras af viss tillökning i aflöningen. Nämnda Utskotts förslag
blef af Första Kammaren förkastadt, men af Andra Kammaren godkändt, med den
af Herr Lars Persson nu iakttagna förändring.

Lika med förenämnde motionärer anser äfven nuvarande Stats-Utskott särdeles
önskvärd!, om Staten kunde befrias från bestyret med civila tjenstemäns pensionering;
men Utskottet har dock icke ansett sig kunna de af motionärerne framställda
förslag understödja. Samtliga dessa förslag förutsätta tillvaron af eu på erkändt
goda och pröfvade grunder inrättad och under behöriga kontroller förvaltad
anstalt för lifräntors meddelande. Tillvägabringandet af en sådan anstalt, hvilken
utgör ett nödvändigt vilkor för pensioneringens upphörande, kan emellertid, enligt
Utskottets åsigt, icke betraktas såsom en Statens angelägenhet, helst dess inrättande
och förvaltande såsom en statsinstitution lätteligen skulle föranleda större utgifter,
än dem Staten nu får för pensioneringen vidkännas. Beträffande särskilt förslaget
om innehållande af tio procent af tjenstemäns löner, bör Utskottet erinra,
att, då dessa löner i allmänhet icke kunna anses öfverstiga hvad lör en tarflig
bergning erfordras, ett så betydligt afdrag, som det föreslagna, otvifvelaktigt skulle
föranleda, att ett stort antal tjenstemän blefve för sitt uppehälle hänvisadt till nöd -

Angående
anslaget för
blesserade
öfver- och
underofficerare.

Anslag till
utgifvande
af Sveriges
gamla lagar

4 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.

vändigheten att söka utom tjensten bereda sig inkomst — ett förhållande, som måste
på statsförvaltningen menligt inverka.

Utskottet tillstyrker alltså,

att förevarande motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

3:o. För blesserade öfver- och underofficerare finnes å denna stat nppfördt
ett reservationsanslag af 7,500 R:dr. Jemlikt Kongl. Brefvet den 24 September 1845
blef i anledning af Rikets Ständers derom framställda begäran stadgadt, att de å
nämnda anslag då befintliga och sedermera uppkommande besparingar skulle af
Statskontoret göras räntebärande och räntan uppdebiteras att dermed öka det reserverade
beloppet. Då anslaget under en lång följd af år lemnat öfverskott, har,
enligt hvad Utskottet inhemtat, denna reservation numera stigit till ett belopp af
omkring 41,000 R:dr. Pensionsutgiften har under nästlidet år uppgått till emellan
4,000 och 5,000 R:dr, och då under nuvarande förhållanden någon tillökning i dessa
utgifter icke torde kunna förväntas, synes det Utskottet, som borde omförmälda reservation
lämpligen kunna till Statsverket indragas, och det oaktadt anslaget nedsättas
till närmaste likhet med verkliga behofvet.

Utskottet hemställer alltså:

a) att det för blesserade öfver- och underofficerare i nu gällande
stat till 7,500 R:dr uppförda reservationsanslag må med
2,500 R:dr nedsättas till 5,000 R:dr; och

b) att Riksdagen, vid tillkännagifvande af detta beslut, må hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
låta tillse huruvida icke den å detta anslag uppkomna reservation
skulle kunna utan olägenhet till Statsverket öfverlemnas.

Allmänna Indragningsstaten.

4:o. Såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen
af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professoren Doktor C. J. Schlyter, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 2,000 R:dr måtte å Allmänna Indragningsstaten
för nästkommande statsreglering uppföras, att af utgifvaren uppbäras emot
redovisning i vanlig ordning; och får Utskottet, med hänvisning till hvad i det den
nådiga Propositionen bifogade Statsråds-protokoll öfver Justitie-departements-ärenden
(Bil. N:o 1 pag. 1) finnes i nu förevarande hänseende anfördt, hemställa,

att Riksdagen måtte till denna nådiga "framställning lemna
bifall.

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

5

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Regements-kommissarien vid Dalregementet,
Kapitenen Carl Gustaf Hellberg måtte beviljas en årlig pension af 450 R:dr att af
honom å Allmänna Indragningsstaten uppbäras från och med månaden näst efter
den, i hvilken han från regements-kommissariebefattningen blefve entledigad.

Af det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden
(Bil. N:o 3 b pag. 50 och 51) inhemtas, bland annat, att Hellberg
uppnått en ålder af 72 V2 år samt under mera än 56 år varit i Statens tjenst, deraf
38^ år i krigstjenst och 17''/2 år såsom regements-kommissarie; att han, enligt
hvad regementschefen vitsordat, befinner sig i knappa ekonomiska omständigheter,
samt att den kapitenspension, han uppbär, utgör allenast 600 R:dr och således
blifver otillräcklig för hans nödtorftiga uppehälle. Med afseende å dessa omständigheter
och då Rikets Ständer uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
tillförene medgifvit åtskilliga regements-kommissarier under likartade förhållanden
pension från Allmänna Indragningsstaten, anser Utskottet sig ega skäl att tillstyrka
den för Hellberg äskade pension, som till beloppet motsvarar skilnaden emellan
regementskommissarie-aflöningen 1,050 R:dr och kapitenspensionens belopp 600 Ruin,
samt hemställer alltså,

att den af Kongl. Majd för Regements-kommissarien, Kapitenen
Carl Gustaf Hellberg begärda pension af 450 R:dr från Allmänna
Indragningsstaten må af Riksdagen beviljas.

6:o. Enär Fanjunkaren vid Nerikes regemente Carl Jansson, som under dera
år ej kunnat bestrida honom åliggande tjenstgöring, numera af läkare förklarats
sakna allt hopp om förbättring, samt Jansson, såsom blott 41 ''/2 år gammal, skulle
kunna behöfva qvarstå vid regementet under 81/2 års tid för att blifva fullt pensionsmessig,
derunder så väl betungande kamraterna med skötande af hans tjensteåligganden
som stående i vägen för yngre och dugligare underofficerares fortkomst,
har Kongl. Majd, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade
förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjensteman skiljande
från ordinarie beställning i rikets tjenst, föreslagit, att för Jansson, som befunne
sig i synnerligen betryckta och fattiga omständigheter, måtte å Allmänna Indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 400 R:dr, motsvarande fanjunkares
pension, enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 och pensionsstaten af samma
dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked, af honom åtnjutas,
dock med vilkor, att Jansson från tjensten afginge, innan han blefve berättigad
till pension från Arméens Pensionskassa; och får Utskottet tillstyrka,

att den för Fanjunkaren Carl Jansson föreslagna pension af

400 R:dr må af Riksdagen beviljas.

Ang. pension
för
Regementskommissarien
C. G.
Hellberg.

Ang. pension
för
Fanjunkaren
Carl
Jansson.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Ang. pen- 7:o. Likaledes har Kongl. Maj:t föreslagit att Fältmusikanten vid Bohus läns

Fältmusi- regemente Anders Fredrik Westholm måtte beviljas en årlig pension ai 125 R:dr,
kanten A. F. motsvarande den lians grad tillkommande fyllnadspension af statsmedel, att med
Westholm. månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked, af honom å Allmänna In dragningsstaten

åtnjutas.

Af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 b pag. 53) och de till den nådiga Propositionen
hörande handlingar har Utskottet inhemtat, att Westholm är född 1817,
inträdt i tjenst år 1831 samt befinner sig i medellösa omständigheter, äfvensom
att hau enligt läkares intyg, i följd af svårt benbrott vid venstra fotleden, nu och
för framtiden är till krigstjenst oförmögen; och är, enligt Utskottet från Arméens
Pensionskassa meddelad upplysning, Westholm vid afskedstagande! berättigad till
erhållande af pension från nämnda kassa, dock endast till belopp åt 75 R:dr R:mt.

Då Wrestholm uppnått den ålder och tjenstetid, att han redan skulle varit
till fyllnadspension berättigad, om han begagnat det tillfälle, som stått honom öppet,
att dertill göra inbetalningar; och då hans underlåtenhet derutinnan icke synes
böra grundlägga någon rätt till pension af Statsverket, samt det ej torde för regementet
medföra någon väsendtlig olägenhet, om Wrestholm ännu några år vid tjensten

qvarstadnar, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension för Fältmusikanten
A. F. Westholm icke må af Riksdagen bifallas.

Ang. pen- 8:o. Kongl. Maj:t har jemväl föreslagit, att aflidne Öfversten J. M. Tausons

enka Margareta Fredrika Tauson, född Ekstrand, måtte uppföras å Allmänna In,
sten J. M. dragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension å

Tausons ^qq men då, enligt hvad Utskottet inhemtat, bemälda enka numera aflidit,

enka. ^

lärer

denna nådiga framställning i följd häraf få anses hafva för -

fallit.

Ang. pen- 9:o. Med anledning af derom gjord framställning har Kongl. Maj:t föreslagit,

sion åt Ma- att afHdne Kapitenen vid Svea Artilleri-regemente, Majoren i arméen Eckard af
^°Klerekers Klerckers enka Sophia af Klercker, född Bergh, måtte å Allmänna Indragningsstaten
enka Sofia föras tili åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension å 300 R:dr.

9 Utaf Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a sidd. 40 och 41) inhemtas, bland

annat, att af Klercker tjent såsom officer i 65 år och derunder bevistat krigen 1805,
1808—1809 och 1813—1814, under hvilket sistnämnda han, bland annat, deltagit i
slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, samt att hans bemälda enka uppnått
en ålder af mer än 68 år och är fullkomligt obemedlad; och får Utskottet af
dessa skäl tillstyrka,

Ståts-Utskottets Utlåtande A''.-o 29.

1

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande fall föreslagit må vinna
Riksdagens bifall.

10:o. Med afseende å den förtjenstfulla verksamhet aflidne Styckjunkaren vid Ang. penSvea
Artilleri-regemente O. J. Aqvilon i ifstiden utöfvat vid Fyrverkarekorpsen, hvar- Si°unkarer,f"
vid han utmärkt sig genom åtskilliga uppfinningar, hvilka tillskyndat Statsverket be- Ö. J. Aqvisparingar,
och då hans efterlemnade enka Fredrika Aqvilon, född Rehn, enligt hvad l0-predrVka
styrkt blifvit, befunne sig med en minderårig son i synnerligen torftiga omständig- Mehn.
heter, har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälda enka måtte å Allmänna Indragtiingsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af
200 R:dr.

Efter tagen kännedom af de till frågan hörande handlingar, får Utskottet, i
betraktande af hvad ofvan blifvit anfördt och då enkan Aqvilon, enligt behörigt intyg,
lider af sjukdom, som anses obotlig, tillstyrka,

att Riksdagen må den för enkan Fredrika Aqvilon föreslagna
årliga pension af 200 Riksdaler bevilja.

1l:o. Vid sistlidne riksdag anvisades till Kongl. Maj:ts disposition för år Ang. underlän)
ett belopp af 20,000 Riksdaler, att användas till understöd åt de sedan 1808 stodätlandtoch
1809 års krig qvarlelvande landtvärnsman, som kunde anses vara af dylikt understöd
i behof; och har Kongl. Maj:t nu äskat, att för detta ändamål enahanda
belopp måtte å Allmänna Indragningsstaten för år 1871 uppföras.

Enär, på sätt af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a, pag. 39 och 40) närmare
inhemtas, understödsbeloppen hittills icke kunnat bestämmas till högre belopp än
21 R:dr 50 öre och således ifrågavarande anslag äfven för år 1871 synes till oförminskadt
belopp blifva erforderligt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till ifrågavarande ändamål för år 1871 å
Allmänna Indragningsstaten uppföra till Kongl. Maj:ts disposition
ett belopp af 20,000 Riksdaler.

12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 86) har Herr J. Sjö- Ang°. väckt
gren af anförda skäl föreslagit, att samtliga officerare vid flottans nya reservstat öfverflyttmåtte
förflyttas på Allmänna Indragningsstaten, med åtnjutande för deras återstående ning på Alllifstid
af samma rättigheter och fördelar, som blifvit f. d. konstruktionskorpsen och ^agniJgsmaskinist-officersstaten
tillerkända och äfven med lika skyldigheter, som blifvit sist- staten af
nämnda korpser ålagda, enligt Kongl. Brefvet den 24 September 1867; samt att ^reservstat‘*
anslaget till Femte Hufvudtiteln måtte minskas med så stor summa, som genom den
föreslagna öfverflyttningen erfordrades, för att, utan tillökning i statsutgifterna, betäcka
det ökade anslaget till Nionde Hufvudtiteln.

Då emellertid den förändring i organisationen af flottans officers- och underofficers-personal,
hvarigenom den nya reservstaten blifvit inrättad, så nyligen egt

8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

rum, att det icke skäligen kan förutsättas, att de förhållanden, som föranledt tillkomsten
af denna särskilda stat, redan upphört; då vidare det af motionären gjorda
antagande, att den nya reservstaten skulle för den vanliga tjenstgöringen under
fredstid vara obehöflig, icke torde vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande,
enär, enligt hvad Utskottet inhemtat, officerare på denna stat redan nu äro till
tjenstgöring använda, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Herr J. Sjögrens ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.

Ang. pen- l3:o. Kongl. Maj:t har i nåder föreslagit, att f. d. Exsekutionsbetjenten i Öf K0"

k Höns- verståthållare-embetets kansli Nils Råström måtte å Allmänna Indragningsstaten upp•
betjenten föras till åtnjutande från och med innevarande år af en årlig pension å 220 RiksNils
Rå- (jg^gr, motsvarande skilnaden emellan den lön, han innehaft, och honom från Civilstatens
Pensionsinrättning tillagd pension; och får, med hänvisning till den i Statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b pag. 43 och följande) lemnade utredning af förevarande
fråga och då deraf framgår, att Råström allenast i följd af okunnighet om
gällande föreskrifter gått miste om den pensionsrätt å Allmänna Indragningsstaten,
han eljest kunnat bereda sig, Utskottet tillstyrka,

att den för f. d. Exsekutionsbetjenten Råström föreslagna pension,
220 Riksdaler, må af Riksdagen beviljas, att från och med
innevarande år utgå.

Ang. pen- 14:o. Vidare har, med anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Öster sionåtLänj-

göt}an(js län derom gjorda underdåniga framställning och efter Statskontorets höranAspegren.
de, Kong!. Maj*t hos Riksdagen föreslagit, att, enär Länsnotarie!), \ice Häradshöfdingen
Albert Aspegren, som är född den 25 Augusti 1833 samt år 1854 inträdt
i Statens tjenst, i följd af ett slaganfall sedan flera år tillbaka vore förlamad i högra
handen och i öfrigt till själs- och kroppskrafter så försvagad, att han vore oförmögen
att sina tjenstealiggauden bestrida och det, enligt hvad handlingarne bifogadt
läkarebetyg innehölle, numera ej vore att hoppas på hans tillfrisknande, Aspegren
måtte efter erhållet afsked från länsnotarie-befattningen uppföras å Allmänna Indragningsstaten
för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension,
motsvarande hvad han under sin tjenstledighet jemlikt författningarne egde att af lönen,
750 R:dr, årligen uppbära, eller tre fjerdedelar deraf med ett jemnadt belopp åt 560
R:dr; och får med anledning af de i förevarande fall förekommande bevekande omständigheter,
Utskottet tillstyrka, v _

att Aspegren må, efter erhållet afsked från länsnotarie-befattningen,
uppföras å Allmänna Indragningsstaten för att derifrån
under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 560 R:dr.

15:0.

9

Stats- Utskottets Utlåtande N.-o 29.

15:o. Kong], Maj:t har föreslagit, dels att förste landtmätaren i Wester-Norriands
län Mårten Richard Stjernsten); som varit styresman för afvittringsverket i
nämnda län, måtte, från och med innevarande år, å Allmänna Indragningstaten uppföras,
för att derifrån för lifstiden årligen uppbära ett belopp af 1,000 R:dr, emot
skyldighet att, så länge han är förste landtmätare i länet, utan särskild ersättning
af Statsverket, verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar, som
vid 1869 års utgång återstått, de undersökningar, hvilka erfordras för att bestämma,
huru de ännu icke disponerade krono-öfverloppsmarkerna i länet skola användas^
sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva en följd, behöfliga utstakningar
och upphuggningar af rågångar omkring, nyssnämnda marker, och de egoutbyten
emellan Kronans och enskildas marker, som kunna förekomma, samt för
öfrigt tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar och upplysningar
i alla de ärenden, som, berörande den afslutade afvittringen och skattläggningen
i länet, kunna komma under Kongl. Maj:ts Befallningsbafvandes pröfning; dels
ock att Afvittrings- och Kommissionslandtmätarne Jonas Gustaf Wiklund och Lars
Ostlund måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, hvarunder de
erhålla afsked från kommissionslandtmätare-befattningarne, å Allmänna Indragningsstaten
årligen åtnjuta hvardera ett belopp af 900 R:dr, motsvarande den pension,
som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat dem enligt författningarne tillkomma.

Då, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 d pag. 51) inhemtas,
Stjernström, som ännu ej uppnått 48 års ålder, såsom förste landtmätare åtnjuter
lön af Statsverket, samt det särskilda biträde, han, enligt det nådiga förslaget, skulle
lemna länsstyrelsen, synes lämpligare kunna på annat sätt än medelst pension å
Allmänna Indragningsstaten ersättas, har Utskottet ansett sig icke kunna förorda
förslaget om Stjernströms pensionerande; hvaremot i afseende å Wiklund och Östlund,
af hvilka den förre vid 60 lefnadsår under mer än 30 år och den sednare vid
66 års ålder under 28x/2 år tjenstgjort vid afvittringsverket, deras framskridna ålder
och långa tjenstgöring med arbeten som i hög grad anlita helsa och krafter, synas
utgöra giltiga skäl, att nu, då afvittringsarbetena i Wester-Norrlands län äro afslutade,
tillägga dem pension något tidigare än de eljest dertill varit berättigade.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om beviljande af pension
för Afvittrings-styresmannen M. R. Stjernström icke må af
Riksdagen bifallas; och

b) att de af Kongl. Maj:t för Afvittringslandtmätarne J. G.
Wiklund och L. Östlund föreslagna pensioner må af Riksdagen
beviljas.

Angående
pensioner åt
Afvittringsstyresmannen

M.R. Stjernström
samt
Afvittringslandtmätarne
J. G. Wiklund
och L.

Östlund.

B%h. till Riksd. Prut. Ib70. 4 Samt l Afd. 16 Käft.

2

10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

femion^åt f6:0. Då framlidne Guvernören och Justitiarien å S:t Barthelemy F. C. Ulrichs

afiiåne Gu- efterlemnade enka Lovisa Albertina Ulrich, sjelf kroppsligen förlamad och lidande
vernöreji^F. af eu kronisk hjern-affektiou med tidtals påkommande sinnessjukdom, hvilket omöjenica
Lovisa Hggjorde hennes förflyttning till Sverige, nu jemte en oförsörjd sjuklig dotter, Edla
AVlricia Wilhelmina Ulrich, befunne sig i knappa omständigheter och stort behof af hjelp,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen ville, med afseende dels å dessa ömmande
förhållanden och dels på det utmärkta och oförtröttade nit, Guvernören Ulrich i
lifstiden ådagalagt under sin långvariga tjenstgöring i kolonien, derunder han i omkring
33 år förestått justitiarie-befattningen och i mer än 10 år tillika utöfvat guvernörs-embetet,
medgifva att hans enka måtte uppföras å Allmänna Indragningsstaten
till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid al
eu årlig pension å 600 R:dr, med rätt för hennes ofvannämnda dotter att, derest hon
modren öfverlefver, efter dennas död få af nämnda pensionsbelopp årligen under sin
återstående lifstid uppbära hälften; och får Utskottet, som ansett giltig anledning
nu icke förefiunas för medgifvande af den för Guvernören Ulrichs dotter ifrågaställda
vilkorliga pensionsrätt, i öfrigt tillstyrka,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts nu förevarande nådiga förslag
på det sätt bifalla, att aflidne Guvernören F. C. Ulrichs enka
Lovisa Albertina Ulrich varder å Allmänna Indragniugsstaten
uppförd till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig
pension å 600 R:dr, att från och med innevarande år utgå.

17:0. Enär Underjägaren å kronoparken Edsmären, Lars Ågren, som i 45
hnderjäga- år tjenstgjort vid skogsstaten i Elfsborgs län, nu vid den höga åldern af nära 74 år
renL.Ågren, och lidande af nästan fullkomlig blindhet icke vidare förmådde att sin tjenstebefattning
utöfva, har Kongl. Maj:t, på grund häraf och i betraktande af de hedrande
vitsord om nit och redbarhet i tjensten, Ågren af sina förmän erhållit, hemställt att
för Ågren måtte beviljas pension å Allmänna Indragniugsstaten till belopp af 150
R:dr, att från och med månaden näst efter den, hvari afsked blefve honom meddeladt,
under hans återstående lifstid till honom utgå.

Efter tagen kännedom af de frågan rörande handlingar och med erinran,
hurusom vid sistlidne riksdag beslut blifvit fattadt derom, att skogsplanteringskassan,
från hvilken pensioner förut beviljats skogstjeustemännen, skulle till Riksdagens
disposition öfverlemnas, i sammanhang hvarmed de från nämnda kassa anvisade pensioner
blefvo på Allmänna Indragningstaten öfverflyttade, får Utskottet

till förevarande nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

Stats-Utskottets Utlåtande Ko 29. 11

I8.0. Sedan från indragna kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpmge
i Köpinge socken och Herrestads härad af Malmöhus län, hvilket boställe är
på 30 år, räknade från midfastan år 1862, utarrenderadt, blifvit till Ystad—Eslöfs
jernväg för ett belopp af 879 R:dr 37’/2 öre exproprieradt ett egoområde af 1
tunnland 14,9 kappland, samt nuvarande arrendatorn af nämnda boställe, i anledning
af gjord framställning i lråga om ersättning för mistad inkomst af den exproprierade
marken, al Kongl. Maj:t den 1 Maj 1868 förklarats berättigad att i sådant
hänseende årligen under den återstående arrendetiden uppbära 44 R:dr, utgörande
omkring fem procent å berörda till Riksgäldskontoret afiemnade expropriationsmedel,
har Kong], Maj:t med anledning häraf Riksdagen föreslagit, att omförmälda
belopp, 44 R:dr, måtte, i likhet med hvad i afseende å dylika ersättningar tillförene
egt rum, å Allmänna Indragningsstaten uppföras; och får Utskottet, då arrendatorn
måste anses till ifrågavarande ersättningsbelopp berättigad, tillstyrka,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit må
af Riksdagen bifallas.

19:0. Med anledning af en utaf Erkebiskopen m. m. Doktor Henrik Reuterdahl
till Kongl. Maj:t ingifven skrift, — hvaruti Erkebiskopen, under anförande hurusom
han, efter upphunna 74 år, af hvilka femtiotvå varit upptagna af arbete inom
skolans, statens och kyrkans områden, hvarunder han icke heller på litteraturens fält
varit overksam, börjat känna behof af hvila och derföre, om ock med undertryckande
af den känsla, som bjöd honom att åt det allmänna egna äfven sina sista krafter
önskade att se den plats, som blifvit honom anförtrodd, lemnad åt andra krafter,
underdånigst anhållit, att, då han, som från barndomen varit mycket fattig och sedermera
länge besvärats af skuld samt alltjemt känt sig förpligtad att biträda fnttiga
anförvandter, ej varit i tillfälle förvärfva mycket annat än böcker och de för hans
samhällsställning behöfliga bohagsting, hvilka, om de än förvandlades i penningar,
hvartill han ogerna såge sig tvingad, likväl icke skulle gifva honom den trygghet
för framtiden, som det vore tungt att sakna, och alltså icke kunde söka önskadt
entledigande från erkebiskopsembetet, med mindre han för sin bergning vore betryggad
medelst pension för den lefnadstid, som kunde honom återstå, Kongl. Maj:t
täcktes genom Proposition till Riksdagen äska hvad Kongl. Maj:t kunde anse böra
dertill beviljas, — hav Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva det Erkebiskopen
Reuterdahl måtte från och med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från
erkebiskopsembetet kan varda honom beviljadt, uppföras på Rikets Allmänna Indragningsstat
till åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af
7,000 R:dr.

Den samvetsgrannhet, som jemte ett aldrig tröttadt nit utmärkt Erkebiskopen
Reuterdahls långvariga verksamhet i det ''allmännas tjenst, synes jemväl hafva utgjort
närmaste anledningen till den underdåniga framställning om pension, som legat till

Angående
ersättning
för exproprieradmcirk

från kronofogdebostället
Lilla
Köpinge -

Angående
pension till
Erkebiskopen
m. m.
Doktor
Henrik
Reuterdahl.

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Angående
pension åt
Provincialläkaren
C.
F. Kjellberg.

Angående
pension åt
Folkskoleinspektören

C. A. Dahlströms
enka.

grund för förevarande nådiga förslag. Hos dem, som med någon uppmärksamhet
följt Erkebiskopen Reuterdahls embetsförvaltning, torde emellertid den åsigt vara
allmän, att någon rubbning icke egt rum i det tillitsfulla förtroende, som städse
kommit Erkebiskopen Reuterdahl till del; och då Utskottet dessutom anser pensionering
af prestman icke böra af Riksdagen medgifvas, får af dessa skäl Utskottet
hemställa,

att Riksdagen må i underdånighet förklara sig icke hafva funnit
skäl att Kongl. Maj;ts förevarande nådiga framställning bifalla.

20:0. Kongl. Maj:t har ytterligare föreslagit, att Provincialläkaren i Wenersborgs
distrikt af Elfsborgs län doktor Carl Fredrik Kjellberg måtte ega att, från
och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från provincialläkarebefattningen
honom meddelades, från Allmänna Indragningsstaten uppbära under sin återstående
lifstid en hans nuvarande lön motsvarande pension af 2,000 R:dr; och inhemtas
af det vid den nådiga Propositionen fogade protokoll öfver ecklesiastikärenden
(Bil. N:o 7 pag. 64) att Kjellberg är född den 22 December 1802, blifvit
antagen till stipendiat i fältläkarekorpsen den 25 Februari 1830, till bataljonsläkare
vid Westgöta-Dahls regemente den 28 Mars 1831, till lasaretts- och stadsläkare
i Piteå den 12 Juni 1832, till läkare å Wermlandsnäs den 20 Juli 1817, till provincialläkare
i Hedemora distrikt den 27 Juli 1840 och till provincialläkare i Wenersborgs
distrikt den 30 November 1841, äfvensom att han, enligt läkarebetyg, i anseende
till sin ålder och sina genom ansträngningar i tjensten mycket försvagade
kroppskrafter, är oförmögen att tillbörligen sköta sina tjensteåligganden. Kjellberg,
som uppnått mer än 67 års ålder, skulle således hafva varit till pension berättigad,
derest den tid af 8 år, under hvilken han tjenstgjort dels såsom lasaretts- och
stadsläkare i Piteå och dels såsom läkare på Wermlandsnäs fått, enligt författningarne,
i hans tjensteår inberäknas; vid hvilket förhållande och då den sistnämnda
befattningen redan samma år, som Kjellberg densamma frånträdde, förklarats berättiga
till vanlig tjensteårsberäkning, Utskottet tillstyrker,

att den af Kongl. Maj:t för Provincialläkaren Doktor C. F.
Kjellberg från Allmänna Indragningsstaten föreslagna pension
af 2,000 R:dr må af Riksdagen beviljas.

21:0. Herr C. F. Tenger har uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:0 32) föreslagit, att Riksdagen ville bevilja aflidne Rektorn vid Oscarshamns
elementar-läroverk, Folkskole-inspektören C. A. Dahlströms enka Sofie Dahlström
född Eckerlund en årlig pension af 500 R:dr R:mt.

Då emellertid Utskottet anser pensionering af tjenstemäns enkor och familjer
endast i särskilda undantagsfall och under synnerligen ömmande omständigheter,
som här icke synas vara för handen, böra ega rum, hemställer Utskottet,

att Herr C. F. Tengers ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.

13

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

A2:o. Vid den fördelning mellan de olika Hufvudtitlarne, som vid 1840—1841 Angående
årens riksdag egde rum af det dittills å dåvarande Åttonde Hufvudtiteln till extra ut- nMegåfvor''
gifter uppförda anslag blef detta anslag under Sjunde Hufvudtiteln bestämdt till åt behöfbögre
belopp än för de öfriga Hufvudtitlarne, “med hänseende till disposition af vandepensioner
och nådegåfvor“.

I afseende å detta på Sjunde Hufvudtiteln uppförda anslag hafva Riksdagens
sednast församlade Revisorer (se Berättelsen angående Statsverkets tillstånd och
förvaltning pag. 116) anmärkt, bland annat, att de gratifikationer, hvilka af sagda
anslag utaf Kongl. Maj:t beviljats och till en del personer år från år med oförändiadt
belopp utgått, synts Revisorerne närmast hänförliga till pensioner, hvarföre
Revisorerne ansett sig böra ifrågasätta, om icke gratifikationer af denna beskaffenhet
till det belopp, hvarmed Riksdagen kunde finna dem böra utgå, lämpligen kunde
uppföras under Nionde Hufvudtiteln, hvarå dylika utgifter i allmänhet äro upptagne;
men, enär ifrågavarande till Kongl. Maj:ts disposition ställda anslag uppenbarligen
är afsedt och väl äfven blifvit användt för sådana tillfälliga understöd,
som Kongl. Maj:t kan finna skäl i särskilda fall för en eller annan gång tilldela
behöfvande, och dylika understöd synts Utskottet vara af helt annan beskaffenhet
än årliga lör lifstid beviljade pensioner, hemställer Utskottet,

att Revisorernes ifrågavarande framställning icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

23:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål för åren 1867, 1868 och 1869 ut- Angående
gjoit i medeltal 2 R:dr 71 öre för kubikfoten, motsvarande 17 R:dr 9 öre för tunnan ^de^under*
eller 6 R:dr 59 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen en del§löner
vid 1841 års statsreglering beräknades, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den löne- inlXmål
fyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjenstemän m. fl.,
som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner
med derunder beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, måtte al Riksdagen bestämmas
efter nämnda prisskilnad, 6 R:dr 59 öre för tunnan, till utgående från Allmänna
Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål
som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare för närvarande utgör 738
tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande utgift erfordras i jemnadt
tal en summa af 4,800 R:dr.

I anledning häraf får Utskottet hemställa,

att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till spanmålstillökning
utöfver det i staterna beräknade pris af 7 R:dr Banko,
denna tillökning måtte för hvarje tunna under lönerna beräknad
spanmål bestämmas till 6 R:dr 59 öre.

14

Angående
förhöjning i
Allmänna
Indragningsstatens
n. v.
anslag och
om Hufvudtitelns
slutsumma.

Arméens

pensio nering.

Stats-Utskottets Utlåtande JSl:o 29.

24:o. Enär utgifterna å Allmänna Indragning sstaten, hvilka utgjort under år
1867 ett belopp af 819,162 R:dr 67 öre och under år 1868 omkring 900,000 R:dr,
således under dessa år betydligt öfverstiga det för nämnda stat i 1870 års Riksstat
anvisade belopp, 762,392 R:dr 1 öre, har Kongl. Maj:t funnit ifrågavarande förslagsanslag
böra väsendtligen förhöjas och i sådant afseende samt för vinnande af jemn
slutsumma å Riks-staten i sin helhet, föreslagit att anslaget för nästa statsregleringsperiod
måtte bestämmas till 892,742 R:dr I öre, så att om härtill lades beloppet
af pensionsstats-anslagen 635,857 R:dr 99 öre, slutsumman af de ordinarie anslagen
under Nionde Hufvudtiteln blefve 1,528,600 R:dr; och får Utskottet i öfverensstämmelse
med den åsigt Utskottet tillförene uttalat, i afseende å förslagsanslags bestämmande
till närmaste öfverensstämmelse med de behof för hvilka de äro afsedda,
tillstyrka,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning om
förhöjning i Allmänna Indragningsstatens förslagsanslag bifalla,
dock att, vid nya Riks-statens upprättande, samma anslag måtte
få jemkas i den mån som blifver erforderlig för att till jemnade
belopp bringa Riks-statens slutsummor.

Dessutom har Kongl. Maj:t gjort framställning om beviljande af nedannämnda
extra anslag för år 1871.

25:o. I och för Arméens pensionsinrättning har Kongl. Maj:t äskat, dels för
upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering en summa af 85,500
R:dr, eller enahanda belopp som för innevarande år finnes anvisadt, och dels för
fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och
den 6 November 1860 ett kreditiv å 230,000 R:dr, att användas till betäckande af
den skilnad, som för Arméens pensionskassa under år 1871 kunde uppstå genom
den ifrågavarande pensioneringens tillämpning.

Under åberopande af hvad beträffande Arméens pensionskassas ställning och
för 1871 påräknade utgifter är i det vid den nådiga Propositionen fogade Statsrådsprotokoll
(Bil. N:o 3 a, pag. 38 & 39) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

a) att för upprätthållande af Arméens pensionskassas egen
pensionering, må för år 1871 på extra stat anvisas ett kreditiv
å 85,500 R:dr, med skyldighet för pensionskassan, att till Riksgälds-kontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande
förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum,
eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för
pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit
afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga,
om hela anslaget eller huru stor del deraf för ända -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

15

målet varit behöfiigt, samt att, i händelse det lyftade beloppet
icke åtgått, öfverskottet återlemna;

b) att för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 måtte
för år 1871 anvisas på extra stat ett kreditiv af 230,000 R:dr,
att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens
pensionskassa under samma tid kan uppstå genom den ifrågavarande
pensioneringens tillämpning och att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften
den 1 Oktober, med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande
af första nalfårets belopp, med afslutade räkenskaper
redovisa föregående årets utgift.

26:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit att följande kreditiv måtte anvisas Angående
nemligen : pensionering

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i stånd att sLretfmtill
Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast ut- bets- och
gifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra
tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande 72,000 R:dr gemenskap.
samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap
förunnade förbättrade pensionering .......................................................... 40,000 „

tillhopa 112,000 R:dr

eller enahanda belopp, som för berörda ändamål äro för innevarande år anvisade,
med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att å berörda kreditiv under loppet
af år 1871 lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt
blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen
åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, mä
för 1871 års pensionering i mån af behof användas; och får Utskottet, med åberopande
af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. M 4 sid. 16 & 17) finnes anfördt,

till denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

Stockholm den 11 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr.son Posse.

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Res e rv a ti o n er:

Vid 10:de punkten (angående pension för Styckjunkare!! O. J. Aqvilons enka)
af Grefve L. af Ugglas.

Vid 15:de punkten (angående pension för Afvittrings-styresmannen M. R. Stjernström)
af Herrar Friherre F. A. Funck, E. af Klint och C. R. P. von Stockenström.

Vid 19:de punkten (angående pension för Erkebiskopen H. Reuterdabl) af
Herrar F. W. E. Leijonancker, C. F. Wcern, E. af Klint, L. af Ugglas och G. E.
Casparsson.

Af Herr A. O. Wallenberg, som yttrade: “Emot Utskottets beslut i 19:de
punkten får jag mig reservera. Utskottet har bland motiverna för sitt afstyrkande
intagit att det icke vill af allmäna medel pensionera prestman. Jag ser uti denna
fråga icke presten, utan den utmärkte mannen, Henrik Reuterdahl, som med sällspordt
nit och sjelfförsakelse under ett hälft sekel arbetat i det allmännas tjenst. Gerna
skall jag gifva min röst till pensionering åt huru många som helst lika utmärkte
män. Man behöfver icke befara att tillämpningen af en sådan grundsats skulle blifva
betungande för statskassan. Men att erkänna och hedra förtjenstfulle medborgare
ligger inom Riksdagens befogenhet. På dessa skäl tillstyrker jag vördsamt att Riksdagen
behagade bifalla hvad Kongl. Maj:t i denna fråga föreslagit/4

Herr R. N. G. Montgomery-Cederhielm, Grefve Vh. Em. Piper och Herr M.
Ahlgren hafva begärt få antecknadt, att de i Utskottet icke deltagit i behandlingen
af denna Hufvudtitel.

Tab, A.

Tab. I Att.

bih. till Rilcsd Frat. 1870. 4 Sami. 1 Afd 16 Raft

3

18

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Riks-statens Nion

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, en-ligt marke-gång på
förslag.

Spanmål:

Indelt
på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10
öre kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis ä

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr. ö.

R:dr. ö.

kub.-f. k.

R:dr. ö.

kub.-f. k.

R:dr. ö.

Summa

Riksmynt.

Tpt

91,285

50

70,219

50

161,505) —|--

R:dr.

91,285

50i

70,219

50

161,505

Pensions- och I

A. Pension

Civilstatens Pension
Nuvarande anslag:
Pensionsstaten f

stemän......

Dito för deras enk
ock omyndiga bar
Ersättning för mistad
löneinnehållniugar
Dito för nådårs- oc
begrafningshjelps b
sparingar.....

Tillhommer: t
För pensionering
sions-landtmätare
tjenstemäns enk
Arméens Pension
Pensions-staten f
embets- och tjenst
underofficerares e
Ersättning för mista
hållningar ....

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29,

19

e Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag:

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt

spannmål:

Summa

ragnings-staterna:

taten.

renningar.

och ersättning
för indragna

räntor.

och ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

assa:

ivile embets och tjen-7,500: —

5,000: -

2,245: 50.

6,540: — 91,285: 50.

omniis-mte dessa

h barn . 7,200: —

sa:

ilitäre
än samt

r och barn 37,500: —
neinne-

..... 4,639: 50.

R:dr.

98,485

Ö.

50

R:dr.

ö.

R:dr.

ö

kub.f.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

98,485

Ö.

50

Transport 42,139: 50.

98,485

50

—

—

—

---

—

|

—

98,4851 50

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Tpt

Sgr

Tpt

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta
räntor, enligt
markegång
på
förslag.

Spanmål:

Indelt
på förslag.

Oindelt.

Summa

Mått.

Värde å 2
R:dr 10

öre kubikfoten.

R:dr.

161,505

193,058

46,295

3,239

7,500

74,000

30,000

2,000

98

16

6,000 —

523,598

R:dr.

kub-f.

14

523,598

R:dr.

14

Matt.

Värde förslagsvis
ä
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

kub-f.

24,713

25,315

50,028 5

R:dr. ö.

51,897

53,161

50,028 5

93

92

R:dr.

161,505

244,956

46,295

56,401

7,500

74.000

30.000

2,000

6,000

91

08

Ersättning för nådårs
nings-hjelps-bespa
Waclstena krigsmans
Amiralitets-krigsmans
Förra anslaget unde
Ersättning för mistad
hållningar ....
Dito för nådårs- oc
hjelps-besparingar
Invalidhus-fonden . .
För blesserade öfver
Reservationsanslag:
Nuvarande beloppet

Afgå........

Bidrag till handels
att af tullmedlen di
tionsanslag ....
Bidrag till folkskole
Bidrag till folksko

pillkassa......

Bidrag till Kong!
kassor.......

105.059 85 628,657

99

105,059 85 628,657

99

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

21

Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis
å 2
R:dr 10 öre

Summa

Riksmynt.

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö

kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Transport 42,139: 50.

98,485

50

__

_ ■

__

—

—

—

98,485

50

och begraf-

ringar . . 28,080: —

70,219

50

___

__

---

__

—.—

—

—

70,219

50

buskassa.......

193,058

98

——

—

—

24,713

3

51,897

93

244,956

91

kassan:

enna titel 43,100: —

löneinne-

...... 615: —

begrafnings-

...... 2,580: —

46,295

—

___

—.

—

—

---

—

—

46,295

—

3,239

16

—

—

—

25,315

2

53,161

92

56,401

08

och underofficerare,

...... 7,500: —

...... 2,500: —

5,000

—

—

—

—

——

—

—

5,000

—

flottans pensions-stat,

rekte utgå, Beserva-

74,000

__

_

_

74,000

_

lärares pensionering .

30,000

—

—

——

—

——

—

—

30,000

—

lärarnes enke- och pu-

2,000

_

—

—

---

—

—

—

2,000

—

Theaterns pensions-

1

6,000

—

—

—

—

6,000

__

Säger

528,298

14

•--

—

__

50,028

£

105,059

85

633,357 99

Transport

528,298

14

—

1

!

1

50,028

£

> 105,059

85

633,357

99

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, en-ligt marke-gång på
förslag.

Spanmål.

Summa

Riksmynt.

jIndelt
på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10
öre kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

knb.-f.

k.

R:dr.

Ö.

kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Tpt

523,598

14

—

—

--

--.

—

50,028

5

105,059

85

628,657

99

759,772

52

2,506

72

45

i

94

50

8

7

18

27

762,392

01

S:a

1,283,370

66

2,506

72

45

—

94 50

50,037

2

105,078

12

1,391,050

—

B. Allmänna

För diverse föremål,
Penningar:
Nuvarande beloppet

Tillkommer, förhöjning
........

Bibehållna indelninsättning
för indragna

Ränta........

Tionde.......

Oindelt spannmål, såårs
Riks-stat ....

Anm. Tillökningen å
ledes 135,050 R:dr.

Indragningsstaten.

Transport
Förslagsanslag:

759,772: 52.

130,350: — 890,122:52.
gar och ersådana: .

..... 2,506: 72.

..... 94: 50.

som i 1870

...... 18:27.

Summa

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 29. - 23

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslag

sanslag:

Summa

Riksmynt,

Indelt ränta

och ersättning
för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersättning
för indragna
tionde-anslag.

Oindelt

spantnål.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

528,298

14

50,028

5

105,059

85

633,357

99

890,122

52

2.506

72

94

50

8

7

18

27

892,742

Öl

1,418,420

66

2,506 72

94

50

50,037

2

105,078

12

1,526,100

—

ufvudtiteln blifverså -

21

Stats-Utskottets Utlåtande- N:o 29.

Tal». 3.11* «.

Allmänna Indragningsstaten.

Ny anvisning.

Professoren, Doktor C. J. Schlyter, såsom slutlig ersättning för biträde
och andra kostnader vid utgifvandet af “Sveriges'' gamla

lagar“ .............................................................................................

Regementskommissarien vid Dalregementet, Kapitenen Carl Gustaf

Hellberg .......................................................................................

Fanjunkaren vid Kerikes regemente Carl Jansson ...........................

Kapitenen vid Svea Artilleri-regemente, Majoren E. af Klerckers

enka Sophia af Klercker, född Bergh ......................................

Styckjunkare!! O. J. Aqvilons enka Fredrika Aqvilon, född Rehn
Till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande

landtvärnsman ...............................................................................

F. d. Exsekutionsbetjenten i Öfverståthållare-embetets kansli Nils

Båström, att utgå från och med år 1870 ............................

Länsnotarien i Östergötlands län, vice Häradshöfdingen Albert

Aspegren ..................-.......................................................

Afvittrings- och kommissionslandtmätaren Jonas Gustaf Wiklund

D:o ,, d:o Lars Östlund .........

Framlidne Guvernören och Justitiarie!! å S:t Barthelemy F. C. Ulrichs
enka Lovisa Albertina drick, att utgå från och med år

1870 ...................-...................................................................

Underjägaren Lars Agren ............................................................

Ersättning åt arrendatorn af indragna kronofogdebostället, 1 mantal,
As 12, Lilla Köpinge i Köpinge socken, Herrestads härad

och Malmöhus län ........................................................................

Provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor
Carl Fredrik Kjellberg .............................................................

Summa

Stats-utskottet
föreslår:

2,000

i

450

_

400

—!

300

200

|

20,000

220

560

|

900

—

900

—

600

150

—

44

—

2,000

—

28,724

—

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

25

Tätt. Ditt C.

Extra Statsregleringsanslag under Nionde Hufvudtiteln.

Kreditiv.

Stats-Utskottet
föreslår:

För upprätthållande af Arméens Pensionskassas] egen

Rdr.

öre

pensionering ..........................................................

85,500: —

v fortfarande tillämpning af nu gällande pensionssta-

ter för arméens befäl och tjensteman ................

230,000: —

315,500

fortsatt tillämpning af staten för pensionering af

Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt be-tjente ....................................................................

72,000: —

'' » upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöför-

svaret förunnade förbättrade pensionering ..........

40,000: —

112,000

--

Summa

427,500

—

liih. till Riksd. Prat. 1870. 4 Sami 1 Afd. 16 Haft.

4