Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
1
N:o 27.
Ank. till Riksd. Kansli ri. 10 Mars 1870, kl. 12 raidd.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjunde Hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Uti nu gällande Riks-stat finnas under Sjunde Hufvudtiteln, innefattande
anslagen till Finans-departementet, upptagna följande slutsummor:
Penningar ............... 6,607,112: 8.
Indelta räntor ............. 22,258: 52.
x Indelt spanmål.............. 821: 10.
Oindelt spanmål............. 1,30 8: 30.
tillsammans R:dr 6,631,500: —
Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen'' äro i Riks-staten
uppförda, får Utskottet här nedan meddela yttrande i afseende å de förändringar,
som vid denna Hufvudtitel ifrågakommit.
mynt- och |
koittrolherken. |
Angående |
|
l:o. Då utgifterna å det |
till |
omkostnader för kontrollverket |
111313— förhöjning |
förda förslagsanslag utgjort: |
|||
år 1864 . . . |
. |
. R:dr 5,243: — |
omkostnaden |
» 1865 . . . |
. |
» 5,408: — |
|
» 1866 . . . |
. |
» 5,113: — |
|
» 1867 . . . |
• |
» 5,850: — |
|
Bill. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sand. |
1 Afd. 14 Häft. |
1 |
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
eller under dessa fyra år i medeltal 5,403 R:dr 50 öre om året, har Kongl.
Maj:t äskat, att berörda anslag, som i nu gällande Riks-stat är uppfördt
med ett belopp af endast 3,450 R:dr, måtte, enär detta belopp sålunda
visat sig vara otillräckligt, höjas till nära öfverensstämmelse med nämnda
medeltal eller till 5,400 R:dr; och tillstyrker Utskottet,
att det till omkostnader för kontrollverket uppförda förslagsanslag,
3,450 R:dr, måtte förhöjas med 1,950 R:dr eller till
5,400 R:dr.
Postverket.
Angående 2:o. Uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anhöll Riksdagen
Postverkets bland annat, att, efter föregången utredning af fördelar och olägenheter af
Post- och Telegrafverkens förening under en gemensam Styrelse och i
sammanhang med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga,
Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till normalstat för
Postverket. Utaf Statsråds-protokollet (Bil. N:o 6 b. sid. 19) inhemtas nu,
att frågan om förening af Post- och Telegrafverken den 22 sistlidne December
förevarit till nådig pröfning, dervid Kongl. Maj:t funnit Riksdagens
i ämnet gjorda framställning icke för närvarande föranleda till annan åtgärd,
än att å de orter, der båda verkens styrelser funne sådant lämpligt,
befattningarne såsom post-expeditör och telegrafstations-föreståndare vid
inträffade ledigheter borde förenas hos samma person. En af de omständigheter,
hvilka ansetts utgöra hinder för framläggande af förslag till
normalstat för Postverket, hade således numera bortfallit. Men då upprättande
och framläggande af en sådan normalstat synts Kongl. Maj:t icke
böra ske förr än i sammanhang med pröfning och fastställelse af en allmän
poststadga, samt det förslag till en dylik förordning, som Generalpoststyrelsen
under nästlidna år afgifvit, och hvilket i åtskilliga delar vore
af beskaffenhet att erfordra beslut jemväl af Riksdagen, ännu icke kunnat
blifva föremål för pröfning och fastställelse, har icke heller den nu till
Riksdagens granskning framlagda stat för Postverket, för hvilken Utskottet
nu går att redogöra, föreslagits såsom normalstat, utan endast att tjena till
efterrättelse under år 1871.
Postverkets stater för år 1870, sådana de af Kongl. Maj:t blifvit, i
öfverensstämmelse med sednast församlade Riksdags beslut, fastställda, sluta
sig å en summa af 2,250,000 R:dr. Sedan dessa stater upprättades, hade
emellertid i dåvarande förhållanden inträffat åtskilliga förändringar, hvilka,
enligt hvad General-poststyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 nästlidne
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
3
December anmält, föranledt till följande i Statsråds-protokollet (Bil. N:o
6 b. sid. 19—21) närmare angifna jemkningar i samma stater, nemligen:
Aflöning sstaten, som upptagits till 647,950 R:dr, hade blifvit minskad
med 2,200 R:dr och ökad med 1,200 R:dr, så att ifrågavarande stat för
närvarande uppginge till 646,950 R:dr;
Indragning sstaten, upptagen till 18,859 R:dr 50 öre, hade sedermera
minskats med 2,681 R:dr 50 öre, så att för närvarande anslagen å denna
utgiftsstat inskränkts till 16,178 R:dr;
Pensionsstaten, hvilken fastställdes till 17,780 R:dr, hade blifvit ökad
med tre pensionsbelopp å tillsammans 5,150 R:dr, hvaremot afgått 290 R:dr,
utgörande pensionsbeloppen till fyra numera aflidna understödstagare, så
att sammanlagda anslagen å denna utgiftsstat slutade sig på 22,640 Rall-;
Ornkostnadsstaten, fastställd till 1,511,400 R:dr, hade sedermera minskats
med 950 R:dr och ökats med 300 R:dr, så att för närvarande anslagen
å omkostnadsstaten uppginge till 1,510,750 R:dr.
Om nu till anslagen
å aflöningsstaten, sålunda uppgående till R:dr 646,950: —
» indragningsstaten » » » » 16,178: —
» pensionsstaten » » » » 22,840: -—-
» omkostnadsstaten » » » » 1,510,750: — 2,196,718: —
lädes afkortningar och institutioner, beräknade till .... 11,010: 50.
och oförutsedda utgifter, hvilka nu i Staten upptogos till
43,000 R:dr, i stället förslagsvis antogos komma att uppgå
till.................... . 42,271: 50.
skulle, äfven med iakttagande af nyssnämnda jemkningar,
Postverkets sammanlagda utgifter för år 1870 komma att
uppgå till samma summa, som i de nu för nämnda år fastställda
staterna upptages, eller till....... R:dr 2,250,000: —
I fråga om Postverkets stater för år 1871 hade General-poststyrelsen
uti dess ofvan omförmälda skrifvelse af anförda skäl (sid. 21—26)
hemställt, beträffande aflöningsstaten, att följande derå upptagna anslag
måtte förhöjas med nedanstående belopp nemligen:
Anslaget för extra och reservexpeditörer med...... 8,000: —
» till poststations-föreståndares aflönande..... 5,000: —
» » aflönande af brefbärare......... 2,000: —
» » ersättande i enlighet med de i Kongl. Bref vet den
21 Augusti 1865 fastställda grunder af uppkommande minskning
i postförvaltares sportelmkomster ...........3,000: —
Transport 18,000: —
4
8tats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
Transport 18,000: —
och skulle med tilläggande härtill af de anslag, som för närvarande
utginge å aflöningsstaten, eller ........ 646,950: _
denna stat för 1871 komma att slutas på.....R:dr 664,950:___
I afseende å indragnings- och pensionsstaterna hade General-poststyrelsen
icke funnit någon annan ytterligare förändring böra ifrågakomma,
än att, i händelse af nådigt bifall till en af styrelsen gjord framställning
om tilldelande åt Postkontorsvaktmästaren Anders Eriksson af ett årligt
understöd å 250 R:dr från den tid han erhölle afsked ur Postverkets tjenst,
samma belopp bland förutvarande anslag å pensionsstaten uppfördes.
Hvad slutligen angick anslagen å omkosinadsstaten, hade General-poststyi
elsen ansett följande anslag böra förhöjas med nedan upptagna belopp,
nemligen:
Anslaget till kontorshyra och expenser med ...... R:dr 150
» » ved och belysning med. ........» 4 000
” » provisioner för brefportouppbörden .... » 2,500
” " “ » persontrafik och paketuppbörden » 1,500
B K » försäljning af frimärken. . . » 1,000
» » beklädnad för postiljoner........» 2,000
” w ’> » brefbärare och vaktbetjente . . » 1,000
» » skrifmaterialier samt till bestridande aftryckning,
stämpling och inbindning skostnader . . . » 5,000
» sjöpostfÖring en mellan Sverige och Finland . » 3,000
utgörande summan af föreslagna förhöjningar R:dr 20,150:_
Deremot hade nedannämnda anslag ansetts kunna nedsättas med
följande belopp:
Anslaget till sjöpostf öring en mellan fastlandet och Gotland med Ii:dr 5,000:_
» sjöpostf öring en mellan Sverige och. Danmark med » 6,000: —
» sjöpostf öring en mellan Sverige och Tyskland med » 60,000:
och »
utrikes brefvexlingen
40,000
uppgående summan af ifrågasatta nedsättningar till R:dr 111,000
Om från detta belopp.....R:dr 111,000:_
frånräknas summan af här ofvan föreslagna
förhöjningar å omkostnadsstaten . . . . » 20,150:_
och återstoden R:dr 90,850: —
afdrages från samma stats för år 1870 fastställda
belopp..........R;dr 1,510,750: —
sa skulle alltså berörda stat enligt General-poststyrelsens
förslag komma att för år 1871 sluta på......R:dr 1,419,900:-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
5
Transport R:dr 1,419,900: —
Lädes så härtill de föreslagna utgifterna å:
Aflöning sstaten...............
Indragning sstaten ..............
Pensions staten ...............
och beräknade afkortningar och restitutioner till . . .
så visade sig, att, äfven om utbetalningarne å titeln
oförutsedda utgifter, som i 1870 års stat upptagits till
43,000 R:dr, beräknades till ..........
slutsumman af Postverkets samtliga utgifter, sådana de för
är 1871 blifvit af General-poststyrelsen föreslagna . . R:dr 2,250,000: —
likväl icke skulle komma att öfverstiga slutsumman af verkets
för innevarande''år fastställda utgiftsstater.
Med anledning deraf att vid beräkningen af statsinkomsterna Kongl.
Maj:t upptagit postmedlen till endast 2,200,000 R:dr, har Kongl. Maj:t ansett
slutsumman af Postverkets utgiftsstater böra jemkas till öfverensstämmelse
dermed, hvilket synts lämpligast kunna ske derigenom, att det för
oförutsedda utgifter beräknade belopp, 115,000 R:dr, minskades med 50,000
R:dr, hvarefter för berörda ändamål ändock återstode ett derför fullt tillräckligt
belopp af 65,000 R:dr, hvarförutan Kongl. Magt funnit Generalpoststyrelsens
ofvanberörda framställning om beviljande af ett årligt understöd
för Postkontorsvaktmästaren Anders Eriksson icke kunna nu bifallas,
hvadan någon sådan utgift icke behöfde, på sätt General-poststyrelsen
ifrågasatt, å pensionsstaten uppföras; och har Kong!. Maj:t, som, med nyssnämnda
nedsättning af anslaget för oförutsedda utgifter, för öfrigt gillat
General-poststyrelsens förslag till Postverkets utgiftsstater för 1871, föreslagit
Riksdagen, att jemväl för dess del samma förslag godkänna, hvarjemte
Kongl. Maj:t i sammanhang härmed äskat, att såsom kontant anslag,
förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, måtte
uppföras ett belopp af 2,200,000 R:dr, eller 50,000 mindre än i nu gällande
Riks-stat finnes för samma ändamål anvisadt.
Utskottet, som, vid det förhållande, att, på sätt ofvan är antydt,
förslag till normalstat för Postverket är att till nästkommande Riksdag
förvänta, saknat anledning att ingå i någon detaljerad granskning af det nu
framlagda statsförslaget, har emot Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke haft något att erinra; hvadan Utskottet tillstyrker,
att Riksdagen, — med godkännande af de Postverkets utgiftsstater
för år 1871, hvilka slutande sig å 2,200,000 ll:dr, blifvit, enligt
hvad ofvan anförts, af Kongl. Maj:t för dess del gillade, —
måtte under Sjunde Hufvudtiteln anvisa, såsom kontant anslag,
» 664,950: —
» 16,178: —
» 22,640: —
» 11,332: —
» 115,000: —
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
förslagsvis beräknadt att af postmedlen utgå, ett belopp af
2,200,000 R:dr.
Tullverket.
Ang. anslag 3:o. Jemte tillkännagifvande att Tullverkets utgiftsstater för år 1871
verke1 komme att, sedan desamma blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade, medelst särskild
nådig Proposition framläggas till granskning jemväl af Riksdagen,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att till bestridande af utgifterna å berörda
stater under Sjunde Hufvudtiteln måtte uppföras ett förslagsanslag till det
belopp, hvartill slutsumman af staterna finnes böra fastställas, att af tullmedeln
direkte utgå och att detta belopp måtte tillsvidare beräknas till
dess af General-tullstyrelsen föreslagna slutsumma 1,990,000 Riksdaler,
eller till 7,000 Riksdaler mindre än som nu finnes för Tullverket i Riksstaten
anvisadt.
Ehuru således särskild nådig Proposition om tullstaten är att vid denna
riksdag förvänta, har Utskottet likväl, då det är af vigt att Tullverkets
anslag varder till siffran bestämdt i sammanhang med den öfriga statsregleringen,
och detta bestämmande icke på något sätt hindrar den särskilda
granskningen af ifrågavarande utgiftsstater, ansett sig nu böra hemställa,
att under rubrik »Tullverkets förslagsanslag att af tullmedlen direkte
utgå» måtte i Riks-staten uppföras ett belopp af 1,990,000
Riksdaler.
ErHättniug till städerna för mlstad tolag.
Ang. vackt 4:0. Jemte redogörelse för uppkomsten af stapelstädernas rätt att
nedsättning uppbära tolag samt det vid 1856—1858 årens riksdag fattade beslut om
i anslaget tolagens upphörande såsom särskild beskattningstitel mot godtgörelse af
ning tillstå-tullmedlen, har Herr Nils Larson uti en inom Andra Kammaren väckt,
d7X''f’V ^ Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 2l), bland annat, anfört, att
•m. m. " resultatet af omförmälda reglering vore lätt att finna, om de tolagsinkomster,
städerna, enligt de gamla beräkningsgrunderna, under ett visst år i
verkligheten åtnjutit, jemfördes med de belopp, tolagsersättningen med tilllämpning
af de nya bestämmelserna skulle hafva för samma år utgjort.
Sålunda skulle, enligt en af motionären gjord beräkning, tolagsafgifterna
för hela riket under år 1857, om den nya regleringens bestämmelser hade
tillämpats, med mer än tvåhundratusen Riksdaler Riksmynt hafva öfverstiga
det belopp, hvartill de enligt förr stadgade grunder i verkligheten
visat sig hafva under samma år uppgått.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
7
Men äfven oafsedt detta mest uppenbara missförhållande vore slagen,
eller den numera såkallade tolagsersättningen, för såvidt den kommit
utom omfånget af en taxa för ersättningen af de beqvämligheter, hvarmed
städerna förse Tullverket, en beskattning, som icke kunde försvaras; och
nationen hade rättmätiga anspråk på att den bragtes inom behöriga gränser.
En fullständig och rättvis reduktion kunde dock icke genomföras
utan noggranna förberedelser; men äfven om sådant läte sig göra, syntes
likväl skäl finnas för att icke på en gång återtaga en så betydande förmån
som den, hvilken de flesta af stapelstadskommunerna under en lång
tidrymd vant sig att i tolagsinkomsterna åtnjuta.
Det ofvan anmärkta missförhållandet kräfde dock snar rättelse, och
på samma gång borde för hvarje stad ett visst maximum bestämmas,
hvaröfver tolagsersättning icke i något fall finge utgå. För sådant ändamål
och i öfverensstämmelse med hvad, rörande sättet för ändring af nu
ifrågavarande statsutgift, vore stadgadt, har motionären föreslagit, det Riksdagen
måtte för sin del besluta, att beträffande godtgörelsen för mistad
tolag till en hvar af de stapelstäder, hvilka före år 1857 voro till uppbärande
af tolag berättigade, den nu medgifna tillökningen i nämnda godtgörelse
af fem procent å den tulluppbörd, som öfverstiger det i Kongl. Brefvet
den 18 December 1857 för hvarje stad utsatta tulluppbördsbelopp, icke
vidare må, från och med år 1871, till någon af dessa städer utgå; att det en
hvar af städerna Oscarshamn, Jönköping och Sölvesborg, i stället förtolag
beviljade anslag af tullmedlen från och med år 1871 icke må för något
år utgå med högre belopp, än medeltalet af hvad staden i sådant afseende
åtnjutit under åren 1864, 1865 och 1866; att staden Trelleborg från
och med år 1871 icke må för något år undfå, i stället för tolag, högre belopp
än medeltalet af hvad staden såsom tolagsanslag åtnjutit under åren
1868, 1869 och 1870; samt att i 1871 års Riks-stat uppföra anslaget till
ersättning åt städerna för mistad tolag med ett till 825,000 R:dr Runt
minskadt belopp.
Då en förnyad reglering af gällande bestämmelser för tolagsersättningen
icke lärer kunna genomföras, utan att noggranna förberedelser vidtagas,
hvilket motionären äfven medgifvit, men den fullständiga utredning
i ämnet, som för denna vigtiga frågas bedömande erfordras, icke blifvit af
motionären förebragt, samt härtill kommer, att, jemlikt Rikets Ständers
beslut vid 1856—1858 årens riksdag, ifrågavarande ersättning icke kan
förändras utan samtycke jemväl af Kongl. Maj:t, lärer Riksdagens pröfning
af ifrågavarande motion icke kunna på 1871 års statsreglering inverka;
och Utskottet, som vill framdeles i anledning af Herr Nils Larsons
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
I fråga om
skogsundervisningens
ordnande
samt angående
anslag
till Skogsinstitutet.
förrberörda framställning afgifva särskilt utlåtande, får alltså nu endast
hemställa,
att anslaget för »Ersättning till städerna för mistad tolag» må
för nästa statsregleringsperiod till oförändradt belopp bibehållas.
Skogsväsendet.
5:o Uti den underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869, hvaruti då
församlade Riksdag anmälde sina beslut rörande regleringen för nu innevarande
år af utgifterna under Sjunde Hufvudtiteln, anfördes i fråga om
Skogsinstitutet, att Riksdagen väl icke hade något att anmärka emot den
af Kongl. Maj:t för nämnda institut då föreslagna aflöningsstat, men ansåge
det kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefunnos för bibehållande
af ett särskildt läroverk för den ifrågavarande undervisningen; att
det förefölle Riksdagen, som skulle det både bereda minskning i kostnaderna
och leda till gagn för skogselevernas utbildning, om denna undervisning
blefve Överflyttad antingen till Teknologiska institutet eller till
ettdera af landtbruksinstituterna vid Ultima och Alnarp eller till begge
dessa undervisnings-anstalter; att dock för ett tillförlitligt bedömande af
en sådan förflyttnings fördelar eller olägenheter erfordrades eu närmare
utredning såväl beträffande kostnaderna, som i afseende på lämpligaste
sättet för undervisningens ordnande i uteslutande teoretisk eller jemväl
praktisk riktning; och att Riksdagen alltså, jemte det den till aflöning och
öfriga kostnader vid Skogsinstitutet på extra stat för år 1870 beviljat det
af Kongl. Maj:t i sådant afseende äskade belopp, tillika funnit sig böra
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter vederbörandes hörande taga i öfvervägande,
huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen kunde till
Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituterna vid Ultima
och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter förläggas samt
till näst sammanträdande Riksdag göra den framställning, hvartill förhållandena
kunde finnas föranleda.
I anledning häraf hade, enligt hvad af Statsråds-protokollet (se Bil.
6 b. sid- 28) inhemtas, Skogsstyrelsen erhållit nådig befallning att, efter
vederbörande styrelsers för Teknologiska institutet samt landtbruks-instituterna
vid Ultima och Alnarp hörande, till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
yttrande angående den sålunda ifrågaställda förflyttningen af
undervisningen i skogsväsendet, hvarefter Skogsstyrelsen den 22 November
nästliden år till Kongl. Maj:t ingifvit eget utlåtande i ämnet jemte
yttranden ej mindre från styrelserna för nyssnämnda tre instituter än äfven
från Skogsinstitutets lärarekollegium.
Sedan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
. .. Sedan Skogsstyrelsen uti berörda utlåtande redogjort för de åsigter
i ämnet, som i de infordrade yttrandena blifvit uttalade af styrelserna för
namnda instituter samt af Skogsinstitutets lärare-kollegium (se Statsrådsprotokollet
bil. N:o 6 b. sid 28-32), hade Skogsstyrelsen på anförda skäl
y. 61 67) ansett sig icke kunna i underdånighet tillstyrka de förän
dringar
med afseende å undervisningen i skogsväsendet, hvilka Riksdagen
lrragasatt. Da^ Skogsstyrelsen vid öfverläggning rörande detta ämne ej
heller funnit något annat sätt för bibringande af kunskap i skogsväsendet,
som utan att föranleda minskad skicklighet i yrket skulle kunna ersätta
Skogsinstitutet, hvilket således, enligt styrelsens åsigt, borde såsom sådant
bibehållas, men det af Kongl. Maj:t äskade anslag för berörda undervisningsanstalt
blifvit beviljadt endast för år 1870, hade Skogsstyrelsen äfven
afgifvit underdånigt förslag (sid. 38 och 39) till de jemkningar uti den
för innevarande år gällande stat för Skogsinstitutet, som möjligen kunde
ega rum och leda till den af Riksdagen åsyftade minskning i kostnaderna,
hvilken Skogsstyrelsen föreställt sig kunna vinnas, utan att sjelfva fackundervismngen
deraf skulle komma att blifva lidande.
Med iakttagande af de jemkningar, Skogsstyrelsen i sådant afseende
ansett kunna ske, skulle Skogsinstitutets stat komma att erhålla följande
utseende: J
Direktören och förste läraren, utom boställsvåning och ved R:dr
Planterings vaktaren, utom boställsvåning och ved ... »
Ivå lärare i naturhistoria och matematik, arfvoden ä 1,000 »
En lärare i författningskunskap, arfvode.......
Stipendier åt fyra elever å 250 R:dr.......»
Elevernas praktiska öfningar..........»
Expenser och underhåll..........._ »
Arrende för instituts-lägenheten.........»
d:o för laboratoriihagen och dess underhåll ... »
3.000
500
2.000
600
1,000
3,000
,800
600
600
Summa R:dr 13,100
Pa det den sedan några ar tillbaka förberedda och numera verkställda
ombildning af skogsväsendet och derför gällande lagstiftning måtte
kunna uppfylla det dermed väsendtligen åsyftade ändamål att för framtiden
betrygga, ett behörigt tillgodogörande af Statens dyrbara skogsegendom,
vore det, enligt hvad i Statsråds-protokollet är erinradt. af synnerlig vigt,
att skogstjenstemännen egde den skicklighet och duglighet i sitt yrke, som
i hufvudsaklig mån befrämjades genom ett ändamålsenligt ordnande af
skogsundervisningen; och enär af den utförliga utredning, beträffande denna
Bih. till liilcsd. Prot. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 14 Käft. 2
10
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 27.
undervisnings ifrågaställda förflyttande från Skogsinstitutet till Teknologiska
institutet eller landtbruksinstituterna, hvilken Skogsstyrelsen åstadkommit,
syntes framgå, att genom en sådan förflyttning några egentliga fördelar för
skogselevernas vare sig teoretiska eller praktiska utbildning icke stode att
vinna, hvaremot det alltid måste befaras, att skogsundervisningen, om den
förlädes till något för en annan lärogren inrättadt läroverk, skulle på det
nya stället komma att tilläggas en underordnad vigt i förhållande till den
undervisning, som förut derstädes meddelats; samt da dessutom den besparing
i nuvarande utgifter för skogsundervisningen, som antagligen skulle
vara att genom den Tfrågaställda förflyttningen ernå, kunde genom bifall
till de af Skogsstyrelsen föreslagna nedsättningar i Skogsinstitutets stat i
väsendtlig mån vinnas äfven med undervisningens bibehållande derstädes,
har Kongl. Maj:t, på grund häraf och i betraktande af hvad Skogsstyrelsen
i ofrigt anfört, funnit någon så beskaffad förflyttning af skogsundervisningen
som Riksdagen ifrågasatt, icke böra ega rum.
Jemte tillkännagifvande att Kongl. Maj:t vid pröfning af denna
{råga sålunda ansett skogsundervisningen fortfarande böra vid Skogsinstitutet
bibehållas samt för sin del gillat Skogsstyrelsens ofvanberörda förslagtill
utgiftsstat för institutet, har Kongl, Maj:t, med statens framläggande
till granskning äfven af Riksdagen, föreslagit, att slutsumman af omförmälda
stat, 13,100 R:dr, måtte beviljas och uppföras å ordinarie stat genom
att tilläggas det för skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket
derigenom skulle komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.
Då af den utredning, som i Statsråds-protokollet finnes meddelad rörande
lämpligaste sättet för undervisningens i skogsväsendet ordnande, synes
tillfyllest ådagalagdt, att förläggandet af denna undervisning från Skogsinstitutet
till Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituten
eller till begge dessa undervisningsanstalter icke erbjuder några fördelar,
som skulle kunna anses motsvara dermed förenade väsendtlig^ olagenheter,
får Utskottet, som vid den föreslagna utgiftsstaten för Skogsinstitutet
icke haft något att erinra, men deremot ej funnit anledning för närvarande
förorda anslagets uppförande på ordinarie stat, tillstyrka,
att Riksdagen, med godkännande af den för Skogsinstitutet föreslagna
utgiftsstat, må det derför äskade anslagsbelopp, 13,100 R:dr
såsom extra anslag för år 1871 bevilja.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 27. U
Lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm,
6:o. Å det för lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i
Stockholm uppförda förslagsanslag hafva utgifterna, enligt hvad i Statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 6 b sid. 4i) meddelas, under åren 1864—1867 i medeltal
uppgått till 17,969 R:dr, hvarjemte samma utgifter af Statskontoret
beräknats hafva år 1868 utgjort omkring 19,000 R;dr.
Då beloppet af berörda anslag, som nu är bestämdt till endast
15,500 R:dr, således visat sig vara för ändamålet otillräckligt, har Kongl.
Maj:t hos Riksdagen äskat, att samma anslag må med 2,500 R:dr förhöjas
till 18,000 R:dr, eller till nära likhet med ofvannämnda medeltal. Utskottet
tillstyrker,
att ifrågavarande förslagsanslag måtte förhöjas med 2,500 R:dr
eller från 15,500 R:dr till 18,000 R:dr.
Angående
förhöjning
uf anslaget
till lyshålln
-.ig m.fl. ut(ifter
för
K ronans publika
hus i
iilockholm.
Städers friheter.
7:o. Utgifterna å förslagsanslaget till städers friheter, i nuvarande
Riks-stat upptaget till 46,870 R:dr 92 öre, hafva enligt rikshufvudboken
utgjort:
år 1865 ............R:dr 49,107: 80.
» 1866 ........» 42,389: 92.
och » 1867 ............ » 41,072: 91.
För år 1868 äro dessa utgifter af Statskontoret
beräknade till ...... » 43,425: 92.
Medeltalet häraf utgör.....• » 43,999: lö
sgående
från den åsigt, att förslagsanslagen i allmänhet böra i Riksstaten
uppföras med belopp, så nära som möjligt motsvarande dem hvarmed
utgifterna i verkligheten utgått, har Utskottet ansett ifrågavarande anslag
böra minskas till nära likhet med ofvannämnda medeltal, hvarföre Utskottet
hemställer,
att förslagsanslaget till städers friheter måtte med 2,000 R:dr
minskas till 44,870 R:dr 92 öre.
Angående
nedsättning
af förslagsanslaget
till
städers
friheter.
i
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
;procenter
m. m.
Observations- och uppbördsprocenfer in. in.
nedsättning 8:0- Enligfc hvad Utskottet inhemta!, hafva utgifterna å förslagsan
af
anslaget slaget till Observations- och uppbördspr ocenter, i nuvarande Riks-stat upptaget
tltions-eoch td^ 1^.066 R:dr 15 öre, under nedannämnda år utgjort:
uppbörds- år 1864 ..................R:dr 14,447; 50.
" 1865 .................... 11,391: 02.
” 1866 ................... 8,002: 70.
» 1867 ..................»
Enligt en i Statskontoret uppgjord approximativ
beräkning hafva samma utgifter under år 1868
uppgått till ... ..........„
Medeltalet häraf utgör ........ „
Vid sådant förhållande synes detta anslag lämpligen kunna'' bestäm
mas till 10,000 R:dr, hvadan Utskottet hemställer,
att förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m.
måtte nedsättas med 5,066 R:dr 15 öre eller från 15,066 R:dr 15 öre till
10,000 R:dr.
8,386: 07.
5,977: —
9,640: 86.
Angående
förhöj ning
af förslagsanslaget
till
uppköp af
ved för
Wisby s. k.
kronokalkugn.
Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn.
9-°'' Vidare har Kongl. Maj:t meddelat, att en förhöjning påkallades
af det nu till 1,500 R:dr upptagna förslagsanslaget till uppköp af ved för
Wisby s■ k. kronokalkugn.
och
år 1864 . . . |
. R:dr |
4,604: |
_ |
» 1865 . . . |
. . » |
4,638: |
— |
» 1866 . . . |
. . » |
4,148: |
— |
» 1867 . . . |
. . » |
3,000: |
_ |
eller i medeltal |
. . » |
4,097: |
_ |
af Statskontoret |
hafva år |
1868 |
uppgått |
Angående
förhöjning
af förslagsanslaget
till reseoch
traktamentspenningar.
3,500 R:dr.
På o grund häraf har Kongl. Maj:t funnit godt föreslå, att anslagets
dopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 4,000 R:dr; hemställande Utskottet,
att ifrågavarande förslagsanslag måtte med 2,500 R:dr förhöjas
till 4,000 Rdr. J J
Rese- och trakbuncntspenniugar.
10:o Jemväl det nu till 1,500 R:dr bestämda beloppet af förslagsansf
aget till rese- och traktamentspenningar har, på sätt af Statsrådsprotokollet
(liil- N:o 6 b. sid. 4l) iuhemtas, blifvit under flera år betydligen öfver
-
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 27.
13
skridet af utgifterna. Dessa sednare, hvilka af Statskontoret beräknats
hafva år 1868 utgjort ända till omkring 12,000 R:dr, både nemligen enligt
afslutade räkenskaper under åren 1864—1867 i medeltal uppgått till
6,854 R:dr.
Med afseende härå och ehuru den betydliga tillökningen i utgifter
åren 1867 och 1868 kunde antagas hafva berott på öfvergående förhållanden,
har Kongl. Maj:t, enär det nuvarande beloppet 1,500 R:dr icke
vidare kunde anses vara för ändamålet tillräckligt, äskat anslagets förhöjande
med 4,500 R:dr till 6,000 R:dr.
I enlighet härmed tillstyrker Utskottet,
att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar måtte
med 4,500 Rdr förhöjas till 6,000 Rdr.
Kong!. Theatern.
ll:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 183) har Angående
Herr P. Östman föreslagit, att det nu utgående anslaget till Kongl. minskning af
theatern måtte af Riksdagen ^nedsättas till 45,000 R:dr årligen, uti hvilket fatsfa%
förslag Herr Piss Olof Larsson vid motionens remitterande till Stats-Utskottet^
förklarat sig instämma.
Åtskilliga vid sista riksdagen gjorda yrkanden om indragning
eller nedsättning af statsanslaget till Kongl. theatern blefvo, i enlighet med
dåvarande Stats-Utskotts i ämnet afgifna utlåtande, af Riksdagen lemnade
utan afseende. Sedermera har, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl.
Maj:t under den 17 sistlidne Maj tillsatt en komité för uppgörande af
förslag till ordnande af Kongl. theaterns ekonomiska och finansiela förhållanden,
hvilken komité den 21 Januari innevarande år afgifvit underdånigt
betänkande.
Då en reorganisation af Kongl. theaterns förvaltning sålunda förestår
och nådig framställning i ämnet torde till nästa riksdag vara att förvänta,
synes någon förändring med det till denna anstalt nu utgående statsbidrag
icke böra vidtagas annat än i sammanhang med berörda organisationsfråga;
hvarföre Utskottet hemställer,
att Herr Ostmans ofvanberörda motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
12:o. I afseende å öfriqa under Sjunde Hufvudtiteln uppförda ordi-And\. °fr}9a
• i i . t/» • .« o i uatti ordinarie
nane anslag, deruti förändring icke bliivit itragasatt, hemställer Utskottet, anslag.
att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp som vid
sistlidne riksdag bestämdes; dock att till jemnande af Hufvudtitelns
slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och ex
-
Kongl.
theatern.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
pensel-, ved m. m., som för närvarande utgör 18,580 R:dr79 öre,
må bestämmas till 18,596 R:dr 94 öre;
kommande, hvarest Riksdagen bifaller hvad Utskottet i föregående punkter
föreslagit, Hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 6,578,900 R:dr eller
52,600 R:dr mindre än nuvarande Riks-stat upptager.
/ör gransk 13:o. För fullbordande under år 1870 af jordebokskontorets arbeten
ning inom med granskning af ränteförvandlingsuträkningarne anvisade sista Riksdag
Kammar- extra anslag af 24,700 R:dr. Enligt hvad af Statsråds-protokollet inaf
nya hemtas, hade Kammar-kollegium uti underdånig skrifvelse den 26 nästjordeböcker.
lidne November, jemte anmälan att anledning icke vore att betvifla det
granskningen af berörda uträkningar skulle vara till slut bragt inom utgången
af innevarande år, tillika redogjort för de åtgärder, som för jordebok
sarbetets afsilande härefter återstodo, till hvilken i Statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 6 a sid. 2) intagna redogörelse Utskottet, för undvikande af vidlyftighet,
här torde få hänvisa; varande af Kammar-kollegium vidare anfördt,
att, oaktadt dessa återstående arbeten vore af mera omfattande, beskaffenhet,
än att de kunde af Kollega tjensteman i provinskontoren verkställas,
hade Kollegium ansett icke nödvändigt, att ett särskildt jordebokskontor
för tiden efter 1870 bibehölles, utan vore fortfarande af den i underdåniga
skrifvelsen den 30 Oktober 1868 uttalade tanke, att granskningsgöromålen
kunde och borde bringas i närmare förbindelse med Kollegium
och dess provinskontor, hvarigenom de medel, tillsammans 6,700 R:dr,
som årligen utginge till arfvoden åt en chef för jordebokskontoret och en
särskildt dervid anställd notarie kunde inbesparas. Anslag af allmänna
medel skulle således icke tagas i anspråk för andra än dem, som funne
sysselsättning med den egentliga granskningen af de inkomna förslagen och
med upprättandet af de nya jordeböckerna, och Kollegium ville anse möjligt,
att för hvarje afdelning, der sådant verkställdes, kostnaden i medeltal
nedsattes ända till 3,500 R:dr, dervid Kollegium för den, som förestode
arbetet, beräknat ett belopp, som motsvarade den lägre kammarförvandtlönen
inom Kollegium, eller 2,500 R:dr, och för den eller dem, som vore
honom till biträde, 1,000 R:dr, hvilka belopp dock borde med hänseende
till förekommande omständigheter kunna få annorlunda emellan de tjenstgörande
fördelas, endast att anslaget på det hela icke blefve öfverskridet.
Kollegium, som af anförda skäl för det närvarande ansett sig icke böra
ifrågasätta beviljandet af större anslag än som kräfdes för det antal afdelningar
af fyra, hvarpå arbetet inom jordebokskontoret nu fortginge, eller,
efter ofvanomförmälda beräkning 14,000 R:dr med tillägg af 1,000 R:dr
för bekostande af nödigt renskrifningsarbete, hade i berörda skrifvelse slutligen
anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska 15,000 R:dr att
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 27.
15
under år 1871 för granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas,
på sätt Kongl. Maj:t kunde i nåder pröfva lämpligt närmare bestämma.
Jemte förklarande att det inom Kammarkollegium inrättade jordebokskontoret
skall med utgången af innevarande år upphöra och de nämnda
kontor tillhörande göromål derefter ordnas på sätt Kollegium föreslagit,
har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande af ett extra anslag"å 15,000 R:dr,''
att under år 1871 för berörda ändamål användas. Utskottet, som vid
den nådiga framställningen icke haft något att erinra, tillstyrker,
att till granskning inom Kammarkollegium af nya jordeböcker
måtte för år 1871 anvisas ett extra anslag af 15,000 R:dr.
14:o. I afseende å kolonien S:t Barthelemy, hvars förvaltning fort- fn9dende
farande påkallar bidrag från moderlandet, har Kongl. Maj:t funnit godt hos slagt?fT
Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1870 kolonien S:t
finnes å extra stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af koloniens för-Barthelemyvaltningskostnader,
må jemväl för 1871 varda på enahanda sätt anvisadt.
Utskottet tillstyrker,
att Riksdagen till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy
måtte för år 1871 bevilja på extra stat ett förslagsanslag
af 25,000 R:dr. S 8
15:o. Sedan 1868 års Riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad Än9ående
beviljat ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R:dr an-Sl
visats att utgå under år 1869 och 50,000 R:dr att utgå under 1870 så har-uta? bevil''
Kongl. Maj:t nu äskat, att återstoden, 65,000 R:dr, af det redan beviljade^uiZnZ
anslaget till ifrågavarande byggnad, som enligt gifna föreskrifter bör vara h?fdin9^efärdig
sednast den 1 Oktober 1871, måtte anvisas till utgående under sist- nadenf
nämnda år; hemställande i enlighet härmed Utskottet, Carlstad.
att till fullbordande af landshöfdingeresidensbyggnaden i Carlstad
måtte anvisas 65,000 R:dr, att under 1871 å extra stat utgå.
Stockholm den 9 Mars 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Herr It N. G. Montgomery-Cederhjelm har begärt få antecknadt, att
han hos Utskottet icke deltagit i behandlingen af denna Hufvudtitel,
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
Tab.
Riks-statens
1870 ars Biks-stat aiislar:
Penningar.
Indelta
räntor,
enligt
markegång,
på för
-
S p
anm
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
||
Mått. |
Värde å 2 R:dr 10 |
Mått. |
Värde för-slagsvis k 2 R:dr I0 |
Summa
Riksmynt.
R:dr.
17,000
38,200
117,450
107,105
164,000
30,700
3,450
126,426
25,400
2,250,000
1,997,000
1,040,000
337,67806
94
K:dr.
Kub.f.
34
900
R:dr.
Tpt
6,254,410—| 934
Kub.f.
113
R:dr.
238
14
—!—1113 I 4 238
Finans
R:dr.
j ö. I
17,000|—j Departements-chefen . . .
38,200—: Departementets Expedition
117,450—[Kammar-kollegium . . .
107,34314 Statskontoret med kronoma164,
000—J Stämpelpappers-omkostna30,
700;—Mynt- och Kontrollverken:
| | Löningar......
Till myntverkets drift o. un—|
Omkostnader för KontrollNuvarande
beloppet
Tillkommer förhöjning.
94 Kammarrätten.....
Ofverintendents-embetet . .
Postverket, kontanta anslaget,
medlen direkte utgå:
Penningar:
Nuvarande beloppet
Afgå.......
Bibehållna indelningar och
Tullverket, förslagsanslag att
Nuvarande beloppet
Afgå.......
Ersättning till städerna för miSkogsväsendet
(af kontanta
vationsanslag):
Penningar, såsom i 1870
Bibehållna indelningar och
3,450
126.426
25,400
2,250,034
—11,997,000
1,040,000 —
338,57806
146,255,582|14|
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
17
Litt. A.
Sjunde Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslagsanslag.
Penningar.
Departementet.
| Indelt tijlndelt
ränta] onde oeh
! och ersätt
! ning för
indragna
räntor.
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmäl. |
|
Matt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
gasinerna samt vågstaten i Falunj
der, Förslagsanslag......|
......... 18,700:
derhåll Reservationsanslag 12,000: —
verket, Förslagsanslag:
.......... 3,450: —
.......... 1,950:
förslagsvis beräknadt att af post -
2,250,000:
50,000:
.R:dr. | ö.
i7,ooo;—
38,200]—
117,450
107,105
164,000
30,700:
5,400''—
126,426 94
25,400 —
R:dr.
R:dr.
ö. Kub.f.
113 4
Summa
Riksmynt.
R:dr
238
14
2,200,000:
ersättning för indragna sådana 34: —[2,200,000]—
af tullmedlen direkte utgå:
........ 1,997,000: —
..... 7,000: — 1,990,000-
stad tolag, Förslagsanslag. . . . 1,040,000
beloppet 90,000 R:dr såsom Beser -
34
års Riks-stat .
337,678: 06
ersättning för indragna sådana 900: —-
Transport
337,67806 900
6,199,360,—| 934
R:dr.
17,000 —
38,200 —
117,450 —
107,343 14
164,000 —
30,700
—! 5,400 -
—] 126,426 94
—| 25,400
1-
—''2,200,034
1,990,000—j
,1,040,000 —
338,57806
Bill. till Biksd. Prot. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 14 Häft.
113j 4| 238 14 6,200,532] 14]
3
18
Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 27.
1870 års ltiks-stat anslå!-.
Penningar.
Tpt ,6
R:dr ö.
,254,410;—
12,000—
15,500:—
50,600
70,300
23,721 29
Indelta |
S p |
anm |
å l. |
||||||
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
||||||||
Mått. |
Värde å 2 R:dr 10 |
Matt. |
Värde för-slagsvis |
||||||
R:dr 934 |
Ö. |
Kub.f. |
k. |
R:dr |
ö. |
Kub.f. 113 |
k. 4 |
R;dr 238 |
Ö. 14 _ H 16; |
21,324 |
52 |
359 |
5 |
75495 |
509 |
6 |
1,070 |
Summa
Riksmynt.
3,000 —
15,000
19,500—i
15,000 —
1,500-
1,500-
18,580 79,
46,500 -60,000 —
31 5 66
15-
R:dr
12,000 — Till belöningar för rofdjurs
15,500 — Lyshållning m. fl. utgifter
holm, Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet . .
Tillkommer, förhöjning .
50,600—byggnader och reparationer
70 300^—Byggnader och reparationer
46*870 92 Städers friheter, FörslagsPenningar:
Nuvarande
beloppet.
Afgå.......
Bibehållna indelningar och
3,000
15,066
19,500
15,000
1,500
1,500
18,580
Oindelt spannmål, såsom i
Transportkostnader för stats15;Observations-
och uppbördsJ
Penningar:
I Nuvarande beloppet
Afgå .......
Ersättningför till statsverMantalsskrifningsprovision,
Restitutioner, Förslagsanslag
Uppköp af ved förWisbys.k.
Nuvarande beloppet . .
Tillkommer, förhöjning .
Rese- och traktamentspenNuvarande
beloppet . .
Tillkommer, förhöjning
79 Skrifmaterialier och expenNuvarande
beloppet . .
Tillkommer, för jemnande
46,500 — Extra utgifter, Beservations60,
000;—Kongl. theatern ....
S:a 6,607,112 08; 22,258 52| 39l|—j 821 10 623j—| 1,308 30 6,631,500]
Anm. Minskningen i Hufvud -
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
19
{förslag till biifvaiule Itiks-stat:
Penningar.
F ö |
r s l a g |
a n s l |
a g. |
|
Iridelt ränta |
Indelt ti-onde och |
Oindelt spanmål. |
Summa |
|
och ersätt- |
ersättning |
Värde för- |
||
ning för |
för in- |
slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
|
indragna |
dragna |
Matt. |
K:dr 10 öre |
|
räntor. |
tionde- |
kubik- |
||
anslag. |
foten. |
R;dr |
|
Transport |
6,199,360 |
dödande, Förslagsanslag . . . . för Kronans publika hus i Stock- |
12,000 j |
.........15,500: — ......... 2,500: — |
18,000 |
i Stockholm, Reservationsanslag |
50,600 70,300 |
ö. R:dr
934---
R:dr
...... 23,721: 29
...... 2,000: —21,721: 29.!
ersättning för indragna sådana
Ränta 21,324: 52.J
Tionde 754:95.
1870 års Riks-stat . . 1,070: 16.
verkets bergseffekter, Förslagsanslag''
procenter ra. m. Förslagsanslag:
Summa
titeln blifver således 52,600 R;dr.
21,721
3,000
29
...... 5,066:15 9,933:85. ket indragen tionde . . . 66: 15. |
9,933 |
Förslagsanslag....... |
19,500 |
15,000 |
|
kronokalkugn, Förslagsanslag: .......... 1,500: — .......... 2,500: — |
4,000 |
ningar, Förslagsanslag .......... 1,500: — .......... 4,500: — |
6,000 |
ser, ved m. m., Förslagsanslag: ......... 18,580:79. af Hufvudtitelns slutsumma 16: 15. |
18,596 |
anslag.......... |
46,500 60,000 |
85
94
21,324
52
Kub.f.
113
k. |
4
R:dr
R:dr
754
66
95
509
15
23814 6,200,532 14
12,000-
18,000 —
50,600!—
70,300 —
1,070
16
6,554,512 08 22,258 52J 821 10| 623
1,308
44,870
3,000
10,000
19,500
15,000
92
4.000
6.000 —
— 18,596
46,500''-60,000-
94
30 6,578,900 —
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
Tab0 Xjitt- 3E3.
Extra Statsregleringsanslag under Sjunde Hufvudtiteln.
Stats-Ut skottet föreslår: -
Kammar-kollegium:
För granskning af nya jordeböcker............
Skogsväsendet:
Till Skogsinstitutet..................
Kolonien S:t Barthelemy:
Bidrag till koloniens förvaltningskostnader, Förslagsanslag . . .
Byggnader:
Till fullbordande af landshöfdingeresidensbyggnaden i Carlstad
Summa
15,000!—
13,100 —
25,OOo|—j
65,000|—|
118,10oJ—|
Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1870.