Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
1
N:o 26.
Ank. till Riksd, Kansli d. 10 Mars 1870, kl. 12 midd.
Utlåtande, angående reglering
Sjette Hufvudtitel.
af utgifterna under Riks-statens
(2:dra U. A.)
Under Sjette Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civil-departementet,
uppfördes vid sednaste riksdag:
Penningar ................. 7,486,760: 97.
Indelta räntor, beräknade till.......... 197,450: 86.
Indelt spanrnål............... 12 407: 64.
Och oindelt spanrnål............. 19,780: 53.
eller tillhopa Knut R:dr 7,716,400: —
De förändringar, som i afseende å ifrågavarande hufvudtitel ifrågakomma,
omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen äro i
Riks-staten uppförda.
Departementets expedition.
bo. Kongl. Maj:t har beträffande denna expedition föreslagit, att Angående avfall
arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och ex- vode åt bi~
pedierande måtte k extra stat anvisas 1,800 R:dr. Då af Statsråds-pro- VommvLu
tokollet öfver civilärenden den 7 nästlidne Januari (Bil. N:o 5 a sid. 1 ärendenas
och 2) inhemtas, att antalet af kommunala ärenden icke minskats, och bertda,ng''•
att total-antalet af de till Civil-departementets handläggning hörande
mål ökats, torde det begärda anslaget, som vid de fyra nästföregående
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4. Samt. 1 Afd. 13 Raft. 1
2
Stais-UtsJcottets Utlåtande N:o 26.
riksdagarne blifvit beviljadt att utgå med enahanda belopp, fortfarande
vara behöfligt, hvadan Stats-Utskottet tillstyrker,
att för ofvanberörda ändamål må anvisas ett extra
anslag af 1,800 R:dr.
Statistiska tabellkommissioncn.
ingående af- 2:o. Sedan Chefen för Statistiska Centralbyrån uti underdånig skrif
höfningS^åt"en
velse af den 3 November sistlidet år bos Kongl. Maj:t gjort framställvaktbetjent
eid njng derom, att byråns vaktbetjentes aflöning 700 R:dr, som enligt gälVentraibgrån.
lande stat utginge med 500 R:dr till en vaktmästare, hvilken åtnjöte fri
bostad, och med 200 R:dr till en biträdande vaktbetjent, måtte ökas till
1,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, som funnit den föreslagna anslagstillökningen
vara af behof påkallad, nu föreslagit, att aflöningsmedien för
Statistiska Centralbyrån måtte med 300 R:dr förhöjas.
Under åberopande af de skäl, som i Statsråds-protokollet (Bil- N:o
5 a $id. 2) blifvit anförda till stöd för den ifrågasatta anslagstillökningen,
tillstyrker Utskottet,
att aflöningsmedien för Statistiska Centralbyrån måtte
höjas med 300 R:dr eller till 15,750 R:dr, så att anslaget
till Statistiska Tabellkommissionen kommer att
uppgå till 30,000 R:dr.
Komm ers-kollegium.
Angående in- 3:0> Herr E. Ehrenborg har uti en inom Andra Kammaren väckt,
^reglering*1 *f till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 252) föreslagit, att bergmäberg,
matare» staretjensterna i femte och sjette distrikten måtte till en tjenst sammantjenetema,
gj^g^ pe]s^ nu genast, men eljest vid nuvarande bergmästarens i femte
. distriktet afgång.
Då vid behandlingen af nämnda motion Utskottet trott sig finna,
att flere af de göromål, som vid sed naste reglering af bergslagsstaten
blifvit åt bergmästarne uppdragna, numera dels upphört, t. ex. uppgörande
af längder för uppbörden af bergsbrukens riksdagsfullmäktiges
arfvoden, dels blifvit till följd af sedermera utvidgad frihet för bergshandteringen
betydligen inskränkta, i hvilket afseende bör nämnas Kongl.
Förordningen af den 20 September 1859, dels slutligen utan olägenhet
kunna till andra tjensteman öfverlåtas, såsom förvaltningen af grufve
-
Stats-Utshottets Utlåtande N:0 26.
3
och malmöreskassorna, utfärdandet af mutsedlar m. in., har Utskottet,
som i saknad af erforderlig utredning icke kunnat ingå i någon speciel
pröfning af motionärens förslag, deremot ansett det kunna med skäl
ifrågasättas, huruvida icke i allmänhet den nuvarande kontrollen öfver
nämnda handtering kunde på ett billigare sätt anordnas och besparingarne
till grufvedriftens och bergsbrukets fromma nyttigare användas. Vid
sådant förhållande får Utskottet med anledning af ofvannämnda motion
hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida
icke bergmästaretjensterna må kunna indragas ''
eller genom förändrad distriktindelning dessa tjenstemäns
antal förminskas
Landtmäteristaten.
4:o. Sedan, med anledning af en hos Riksdagen gjord framställ- -^gående ilning
derom, att andre landtmätaretjensterna, såsom numera obehöfliga, andrTiandtmåtte
indragas, Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 mätaretjenbland
annat anhållit, att K. Maj: t täcktes taga i nådigt öfvervägande, *e,na
huruvida en förändrad organisation af landtmäterikorpsen i riket måtte
kunna genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blefve större än
hvad behofvet kräfde, hade, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o
5 a sid. 3 och 4) inhemtas, Landtmäteri-styrelsen uti deröfver infordradt
underdånigt utlåtande, på anförda skäl, hemställt om vidtagande af åtgärder
i sådan riktning, att den till hvarje andre landtmätaretjenst, som
kunde komma att indragas, hörande lön, 900 R:dr, måtte under högst
10 år fördelas i två lika expektansarfvoden och tilldelas äldre kommissionslandtmätare
att af dem innehafvas, intill dess de blifvit lagligen
berättigade till pension å allmänna indragningsstaten, hvarjemte Styrelsen
förklarat sig icke kunna afgifva något förslag till omorganisation
af landtmäterikorpsen, hvarigenom landtmätarnes antal kunde, utan afbidan
på de nu anställdes successiva afgång, minskas till hvad behofvet
kräfde, enär alla landtmätare voro genom landtmäteri-instruktionen samt
fullmakter och konstitutorial tryggade vid sina befattningars innehafvande
intill dess de derifrån erhöllo afsked och vid rättigheten att under
tiden få sysselsätta sig med tjenstgöromål i den mån sådana erbjödos.
I detta ämne hafva jemväl andra underdåniga framställningar blifvit
gjorda. Landtmätarne i Christianstads län hafva nemligen anhållit, att
4
Stats-Uhhottets Utlåtande jVio 26.
nämnda län mätte i landtmäteridistrikt indelas; och sedan en bland
landtmätarne i riket bildad förening åt utsedde komiterade uppdragit
att utarbeta förslag till en förändrad organisation af landtmåterikorpsen,
hafva bemälde komiterade till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett sådant,
utaf största delen af rikets landtmätare godkändt förslag, åsyftande,
bland annat, hela rikets indelning i omkring 200 landtmäteri-distrikt,
med en i hvarje distrikt anställd, på stat atlönad landtmätare,
på hvilka skulle öfverflyttas ekonomiska karteverkets arbeten samt insamlandet
och beredandet af uppgifter för jordbruks-statistiken in. m.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Landtmäteri-styrelsen komiterades
förslag i hufvudsakliga delar förordat och får, till undvikande af vidlyftighet,
Utskottet hänvisa till den redogörelse för så väl komiterades förslag,
som nämnda utlåtande, hvilken finnes i Statsråds-protokollet (Bil.
N:o 5 a sid. 5 och 6) meddelad.
Jemte det Kongl. Maj:t, som funnit tiden ännu icke vara inne för
framläggande af något allmänt regleringsförslag i den af komiterade angifna
riktning, beslutat, att Landtmäteri-styrelsens omförmälda utlåtande,
i hvad det afsåge landtmäteri-distrikt-indelningen, skulle i ett större
antal exemplar till trycket befordras, för att på förhand tillhandahållas
dem, hvilka på något sätt kunna komma att i frågans behandling deltaga
eller deröfver sig yttra, har Kongl. Maj:t nu endast föreslagit Riksdagen
att, derest, andre landtmätaretjensterna blefvo af Kongl. Maj:t indragna,
vid innevarande års slut de, som då vore lediga eller endast på
förordnande innehades, samt de öfriga i mån af innehafvarnes afgång,
lönerna, allt efter som de blefvo tillgängliga, måtte af Kongl. Maj:t få
användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket.
Vid den nådiga framställningen i hvad den afser indragning af
andre landtmätaretjensterna, hvilkas bibehållande hvarken Landtmäteristyrelsen
eller Landtmäteri-föreningens komiterade förordat, har Utskottet
icke haft något att erinra, likasom Utskottet äfven med afseende
å den nuvarande landtmäterikorpsens brist på sysselsättning i tjensten
och deraf föranledda tryckta ekonomiska ställning, funnit särdeles önskligt,
om företrädesvis landtmätare vunne sysselsättning vid det ekonomiska
karteverket. Hvad åter angår anvisande af andre landtmätarelönerna,
allt efter som de blefvo tillgängliga, till fortskyndande af nämnda karteverk,
har Utskottet icke ansett sig kunna förorda en sådan anordning.
Att anslå successiva lönebesparingar å ordinarie anslag till ändamål,
hvarför extra anslag finnas anvisade, öfverensstämmer icke med det sträfvande
efter enkelhet och reda i förvaltningen, som i sednare tider allt
mera gjort sig gällande, hvarförutan frågan, huruvida det ekonomiska
Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 26.
5
karteverket krafvel’ ett större eller mindre anslagsbelopp, än det nu utgående,
endast torde böra betraktas från synpunkten af karteverkets
nytta för landet och landets förmåga att understödja detsamma och ej
med afseende å de fördelar, som arbetenas bedrifvande i en större skala
möjligen kan medföra för dem, som komma att dervid anställas.
Derest andre landtmätaretjensterna indragas borde derföre, enligt Utskottets
åsigt, de till dem anslagna löner ingå till statsverket; och då,
enligt en från Landtmäteri-styrelsen meddelad uppgift, för närvarande 7
dylika tjänster äro lediga eller på förordnande innehafvas, synes anslaget
till landtmäteristaten, i nuvarande Riks-stat upptaget till 95,500 R:dr, kunna
minskas med det belopp, hvartill lönerna för dessa 7 tjenster saminanlagdt
uppgå, eller med 6,300 R:dr. På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt, hemställer Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag, att andre landtmätarnes
löner, allt efter som de blifva tillgängliga,
må användas till landtmätares sysselsättande vid det
ekonomiska karteverket, icke må af Riksdagen bifallas;
b)
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att andre
landtmätare-tjensterna indragas och de till dem anslagna
löner statsverket besparas; och
c) att anslaget till Landtmäteri-staten måtte med 6,300
R:dr nedsättas till 89,200 R:dr.
Rikets ekonomiska karteverk.
5:o. Utaf Statsråds-protokollet (Bil N:o 5 a sid. 9 och 10) inhemtas,
hurusom Landshöfdingen S. P. Bergman, som har öfverinseende öfver
ekonomiska karteverkets arbeten i Norrbottens län, uppgifvit behofvet
af medel för nämnda arbeten under år 1871 till enahanda belopp,
som förut årligen utgått, eller 20,000 R:dr, samt att Öfveringeniören
Liunggren, hvilken till innevarande års början varit tillförordnad styresman
för ekonomiska karteverkets arbeten i öfriga delar af riket, för
samma år beräknat utgifterna för sistnämnda arbeten till 60,000 R:dr,
till betäckande hvaraf påräknats, utom det ordinarie anslaget 6,000 R:dr
och för kartor och egomätningar inflytande medel, förslagsvis upptagna
till 4,000 R:dr, jemväl ett från nuvarande beloppet 40,000 R:dr till
50,000 R:dr förhöjdt extra anslag. Såsom skäl för den ifrågasatta anslagsförhöjningen
både af Liunggren anförts, att de årsanslag, som hit
-
Angående anslag
för ekonomiska
karteverket.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
tills utgått, icke varit tillräckliga; att den i anledning deraf uppkommande
skuld, hvilken sedan 1863 existerat och för närvarande uppginge
till 7,656 R:dr 82 öre, syntes böra betalas utan reduktion af personal
eller arbete’; att fem af kartograferna gjort sig förtjente af arfvodestillökning
och^att två extra kartografer utöfver de redan anställda borde
antagas.
Sedan Kongl. Maj:t den 14 sistlidne December ställt karteverket,
utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-styrelsen, hvarigenom
större delen af det arfvode, som förut utgått till styresmannen, från
innevarande års början blifvit disponibel till andra utgifter, hade Kongl.
Maj:t den 31 i sagda månad vid fastställandet af karteverkets stat inskränkt
utgiftsbeloppen så, att redan med innevarande års anslag karteverkets
skuld kunde gäldas. I följd häraf och med antagande, att hvad
Kongl. Maj:t uti nästföregående punkt i afseende å andre landtmätarnes
löner föreslagit blefve bifallet, har Kongl. Maj:t för det ekonomiska
karteverket äskat, utöfver det å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000
R:dr, extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och
40,000 R:dr till öfriga arbetena eller tillsammans 60,000 R:dr.
Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t vid ekonomiska
karteverkets ställande under Landtmäteri-styrelsen tillika anbefallt styrelsen
att efter någon tids förlopp på grund af derunder vunnen erfarenhet
till Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning angående
de nya eller förändrade föreskrifter, som i ett eller annat hänseende
kunde af omständigheterna påkallas, torde på grund häraf och med anledning
af de anmärkningar, som under den vid de sednare riksdagarne
i ämnet förekomna diskussion blifvit uttalade mot detta karteverks stora
kostnader i förhållande till dess långsamma fortskridande, visserligen
kunna förväntas, att en ny arbetsplan innan kort må blifva framlagd.
I denna syftning har Utskottet jemväl, vid afgifvande af utlåtande angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens 4:de Hufvudtitel, tillstyrkt
aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse i fråga om
åvägabringande af ett närmare samband emellan arbetena för de topografiska,
ekonomiska och geologiska karteverken. Emellertid har Utskottet
ansett omständigheterna påkalla, att redan nu från ekonomiska
karteverket skiljas de kostsamma och för det egentliga karteverket hinderliga
arbetena med utgifning af kartorna. De obetydliga belopp, hvartill
försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen uppgår, motsvara
icke de stora uppoffringar, staten fått vidkännas för deras utgifning.
Enligt en Utskottet af Öfver-ingeniören Liunggren meddelad uppgift
hade vid 1868 års slut kostnaden för ekonomiska karteverkets gravyr
-
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 26.
7
afdelning och alla med karteutgifningen förenade utgifter, uppgått under
de föregående 8 åren till en summa af 30,685 R:dr 56 öre, hvaremot
försäljningen af gravyrafdelningens karteprodukter vid samma tid inbringat
endast 6,604 R:dr 28 öre. Vidare har Utskottet utaf den för karteverket nu
gällande stat inhemtat, att aflöningen för 8 gravörer, 3 lithografer samt
kartetryckningskostnader för närvarande uppgå till öfver 8,000 R:dr.
Den ringa inkomsten af karteförsäljningen torde hafva sin förklaring
deruti, att intresset för de utgifna kartorna hufvudsakligen förefinnes
endast hos innevånarne i de orter, kartorna omfatta. Billigt synes derföre
vara, att de landsting, hushållningssällskap eller kommuner, som
önska komma i åtnjutande af en dylik karta, äfven drabbas af de med
utgifningen förenade utgifter, helst staten i allt fall förut bekostat det
dyrbaraste och väsendtligaste, nemligen den ritade kartan. Beloppet af
de poster, som i ekonomiska karteverkets utgiftsstat kunna hänföras till
utgifningskostnader, öfverstiger, på sätt ofvan är nämndt, 8,000 R:dr,
och om endast denna summa från det äskade anslaget afdrages, blifva
således tillgångarne för det väsendtligaste arbetet: stomkartors upprättande,
derigenom något ökade. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
får Utskottet, som, beträffande det begärda anslaget för kartearbetena
i Norrbottens län, icke haft något att erinra, hemställa,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning
på det sätt bifalla, att till ekonomiska karteverket,
utöfver det på ordinarie stat derför uppförda
anslag, 6,000 R:dr, å extra stat anvisas 20,000 R:dr
till arbetena i Norrbottens län och 32,000 R:dr till
öfriga arbeten, eller tillsammans 52,000 R:dr; samt att
i sammanhang dermed Riksdagen i underdånighet anhåller,
att utgifningen på statens bekostnad af de ekonomiska
kartorna, utom den öfver Norrbottens län,
må tills vidare inställas.
Landsstaterne i länen.
6:o. På sätt Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets underdåniga
framställning om uppförande i Riks-staten af ersättning till vederbörande
tjensteman för åtskilliga genom särskilda nådiga beslut till statsverket
indragna landsstatsboställen (Statsråds-protokollet Bil. N:o 5 sid.
10 och 11) föreslagit, får Utskottet tillstyrka,
att penningeanslaget under anslagstiteln »landsstaterne
i länen» ökas med 3,437 R:dr, men att deremot de in
-
Angående ersättning
för
indragna
landsstatsboställen.
8
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:a 26.
delta räntorna under samma anslag minskas med
223 R:dr.
Angående er- 7:o. Sedan ett stycke mark blifvit till Uddevalla—Wenersborg—
exproprierad Herrljunga-j ernvägen exproprierad från länsmansb o stället Wara stommen
mark. för 271 R:dr 50 öre och Kongl. Maj:t den 31 December 1868 förordnat
om sagda belopps öfverlemnande till Riksgälds-kontoret samt anbefallt
Statskontoret att till boställsinnehafvare!! årligen utbetala 13 R:dr, utgörande
omkring 5 procent af expropriationssumman, intill dess ersättningsbeloppet
kunde blifva å Riks-staten uppfördt, har Kongl. Maj:t nu
hos Riksdagen giort framställning om anvisande af nämnda ersättningsbelopp;
och får Utskottet tillstyrka,
att den innehafvaren af bostället Wara stommen tillerkända
årliga ersättning för afkomst af exproprierad
jord måtte å anslaget till landsstaterne i länen uppföras
med 13 R:dr.
Statens jermägstraflk.
jernvigstrajik- . 8:0, Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik uti afgifvet förslag
staten. till omkostnadsstat för innevarande år upptagit utgifterna sålunda:
för drift och underhåll
a) för byråafdelningen, dit milkontoret blifvit från
maskinafdelningen flyttadt........ 180,300: —
b) för banafdelningen........... 1,195,400: —
c) för maskinafdelningen.......... 1,581,000: —■
d) för trafikafdelningen......... . 1,118,300: —
för nya byggnader och anläggningar....... 161,825: —
för nya inventariers och förlags ökande ...... 79,656: —
Summa R:dr 4,316,481: —
samt i sammanhang dermed anmärkt, att det belopp, 16,481 R:dr, hvarmed
nyssnämnda summa öfversteg förut approximativt beräknade kostnader,
för hvilka i Riks-staten för år 1870 är uppfördt ett förslagsanslag
å 4,300,000 R:dr, motsvarades af besparingar på 1869 års anslag,
uppkomna derigenom, att utförandet af åtskilliga för sistnämnda år beräknade
arbeten måst uppskjutas till innevarande år, så hade, enligt
hvad af Statsråds-protokollet inhemtas, utgifterna för jernvägstrafiken
under
*
Stats-Utskottets Utlåtande'' N:o 26.
under år 1871 af Styrelsen uti två i samma protokoll intagna kalkyler
beräknats uppgå till
1 :o) för drift och underhåll:
a) för byråafdelningen......... 186,000: —
b) för banafdelningen . ''........ 1,220,000: —
c) för maskinafdelningen........ 1,654,000: —
d) för trafikafdelningen......... 1,130,000: —
2:o) för nya byggnader och inventarier .... 110,000: —
Summa R:dr 4,300,000: —
I den skrifvelse af 31 sistlidne December, hvarmed Styrelsen aflemnat
nämnda kalkyler, anfördes hufvudsakligen att, med afseende å
det sannolika utbytet af sliper och räler samt de utgifter, en mera
försliten rörlig materiel förutsatte, styrelsen ansett nödigt beräkna utgifterna
för banafdelningen 25,000 R:dr och för maskinafdelningen omkring
73,000 Rdr högre än för innevarande år; att förhöjningar funnits
erforderliga jemväl för byråafdelningen med omkring 6,000 R:dr och å
trafikafdelningen med omkring 11,000 R:dr; att deremot minskning i utgifterna
under år 1871 vore att emotse i afseende å nya byggnader och
inventarier; samt att, ehuru Styrelsen ej vågade framlägga något bestämdt
förslag härom, Styrelsen dock, med fästadt afseende å nu kända
förhållanden, ansett sig kunna antaga, att utgifterna för nya byggnader
och inventarier icke skulle komma att öfverstiga 110,000 R:dr, äfven
om deruti inbegrepes större arbeten vid Malm$ bangård samt anläggning
af en mindre station mellan Malmö och Akarp, hvarom Styrelsen
ärnade afgifva särskilt underdånigt memorial. Slutligen hade Styrelsen
tillagt, att då ännu ej kändt vore, huruvida Nordvestra stambanan emellan
Carlstad och Arvika i sin helhet eller till någon del komme att under
1871 trafikeras och än mindre huru lång tid af året en sådan trafik
kunde ifrågakomma, utgiftsberäkningarne blifvit gjorda utan afseende
på nämnda trafik, och att, om berörda del af Nordvestra stambanan
komme att under 1871 för trafik öppnas och om än inkomsterna å den
nya bandelen skulle betacka utgifterna för densammas trafikerande, så
erfordrades likväl nödvändigt en icke obetydlig tillökning af materialförlaget
i allmänhet och särskildt af lokomotiv och vagnar, hvartill det
på Nordvestra stambanan beräknade, af byggnadsämnen utgående anslaget
icke vore tillräckligt, men hvarom Styrelsen hade för afsigt att
med särskildt memorial i underdånighet inkomma.
Med stöd af hvad Styrelsen för Statens jernvägstrafik sålunda anfört,
har Kongl. Maj:t, som, då i beräkningarne icke inginge kostnaderna
Bill. till Biksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
för blifvande trafik å Nordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika
eller å Saminanbindningsbanan genom Stockholm, ansett clen upptagna
summan höra ungefärligen motsvara behofvet, föreslagit Riksdagen, att
uppföra förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik till samma belopp, som
för innevarande år, eller 4,300,000 R:dr.
Vid behandling af förevarande nådiga framställning har Utskottet
äfven tagit kännedom om de vid remissen af Kongl. Maj:ts Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof inom Andra Kammaren afgifna,. till
Utskottet öfverlemnade yttranden i detta ämne. Ett af dessa, nemligen
Grefve E. Sparres framställning, åsyftar en nedsättning i anslaget till
Jernvägstrafik-styrelsen, hvilkens nuvarande organisation, enligt talarens
åsigt, borde förenklas och en mängd derunder lydande tjenstebefattningar
indragas. På hvad sätt den omnämnda omorganisationen skulle företagas
eller hvilka tjenstebefattningar, som kunde undvaras, är dock icke
angifvet. Emellertid har Utskottet vid granskning af förslaget till 1871
års utgiftsstater för jernvägstrafiken äfven trott sig finna, att åtskilliga
till besparing ledande förenklingar i administrationen af jernvägarne
borde kunna åvägabringas, utan men för trafikens jemna och säkra gång.
Hvad först angår sjelfva Styrelsen, har Utskottet ansett de göromål, som
för närvarande åligga byråchefen och sekreteraren, vara af beskaffenhet
att kunna af samma person bestridas och sålunda en af dessa befattningar
indragas. De tvänne hufvudkassörs- och uppbördskassörstjensterna
inom kassörskontoret torde vidare utan olägenhet kunna sammanslås och
skötas af en tjensteman i likhet med livad vid flera andra förvaltande
verk af större omfattning eger rum. Det arfvode, som för sådan händelse
borde till denna tjensteman utgå, synes skäligen kunna bestämmas
till 3,000 R:dr jemte högst 1,000 R:dr i missräkningspenningar.
Mot föreståndarens för statistiska kontoret aflöning, som nu utgår
med 4,000 R:dr, har anmärkts, att densamma borde kunna nedsättas till
3000 R:dr, då i betraktande tages att chefen för Statistiska Centralbyrån,
som har ledningen af hela den officiela statistiken sig anförtrodd, i lön
endast''uppbär 5,000 R:dr. Slutligen hafva en del af de vid distrikten
anställde 11 baningeniörerna ansetts kunna umbäras, helst hvarje distrikt
med afseende å banas och byggnaders underhåll och bevakning dessutom
förestås af en särskild bandirektör.
De indragningar och besparingar i administrationskostnaderna för Statens
jernvägar, hvilka Utskottet sålunda trott kunna vidtagas, har Utskottet,
då nu ej är fråga att fastställa eu normalstat för. detta embetsverk,
ansett böra af Riksdagen i underdånighet anmälas hos Kongl. Maj:t,
som bäst är i tillfälle bedöma, på hvad sätt ändamålsenliga förändrin
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
11
gar i organisationen af detta embetsverk kunna vidtagas samt besparingar
i de dryga trafikkostnaderna ega rum. Då Utskottet i öfrigt vid
de gjorda utgiftsberäkningarne icke haft något att erinra, hemställer
Utskottet:
a) att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik för
1871 uppföres till samma belopp, som för innevarande
år, eller 4,300,000 R:dr; samt
b) att Riksdagen vid anmälan af detta beslut må i
underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta
tillse, huruvida icke en förenklad organisation af Styrelsen
för Statens jernvägstrafik må vara af behof påkallad,
och, i sammanhang dermed, huruvida icke en
jemkning af der anställde tjenstemäns arfvoden må
vara befogad.
9:o. Med anledning af en utaf ledamoten af Riksdagens Andra Angående <mKammare
Jöns Pehrsson i Kråkeryd och Ola Pehrsson i Starsholma hos f ''!n
Styrelser! för Statens jernvägstrafik gjord framställning, hvilken blifvit mellan Ousby
med förord af nämnde Styrelse till Kongl. Maj:t öfverlemnad samt äf- °fidE^lJ
ven af Länsstyrelserna i Christianstads och Kronobergs län i afgifna ut- *tanianan.
låtanden understödd, har Kongl. Maj:t uti särskild till Riksdagen afbiten
nådig Proposition (N:o 9) föreslagit, att eu ny mindre jernvagsstation,
med benämning Killeberg, enligt en af Intendenten N. F. Frykholm upprättad
plan, måtte för en kostnad af högst 30,000 R:dr under loppet af
år 1870 anläggas mellan stationerna Ousby och Elmhult vid södra
stambanan.
Af den nådiga Propositionen, hvilken blifvit till Stats-Utskottets
behandling remitterad, inhemtas, att flere för den ifrågasatta stationsanläggningen
intresserade personer förbundit sig att utan ersättning afträda
den derför erforderliga jord och att med tillsammans 4,489 R:dr
kontanta medel bidraga till kostnaderna för stationsplatsens planering,
samt att Trafikstyrelsen, som ansett stationsanläggningen i en framtid
blifva nödvändig såsom mötesplats för de på den två mil långa sträckan
mellan stationerna Ousby och Elmhult gående bantågen och såsom lastplats
för en del af det gods, som nu sändes till nyssnämnda stationer,
vid hvilka utrymmet för upplag vore ganska inskränkt och snart nog
blefve otillräckligt, den föreslagna stationsanläggningen förordat y och
då således denna anläggning både är af ortens innevånare med lifligt
intresse omfattad och af Trafikstyrelsen ansetts blifva för rörelsen behöflig,
synes giltigt skäl förefinnas att bevilja det anslag, som kan för
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
Angående anläggning
af en
jemn ägs station
vid Arlöf
ändamålet vara erforderligt; men då vid granskning af det uppgjorda
kostnadsförslaget anmärkts, att detsamma borde kunna icke obetydligt
nedsättas genom inskränkning i kostnaderna för stationsbyggnaden, användning
af gamla räler i stället för nya och af furusliper i stället för
dylika af ek m. m., har Utskottet ansett, att den ifrågasatta stationen
skulle kunna åvägabringas för en summa af 20,000 R:dr och hemställer
i öfverensstämmelse härmed,
att en mindre jernvägsstation må å Södra stambanan
anläggas vid Killeberg mellan Ousby och Elmhult och
derför ett belopp af högst 20,000 R:dr utgå af förslagsanslaget
till Statens jernvägstrafik.
10:o. Sedan Malmö sockerbruksaktiebolag, med tillkännagifvande,
det bolaget ämnade vid Arlöfs by, nära Södra stambanan mellan Malmö
och Akarp, anlägga en fabrik för sockerberedning af livitbetor, hos Styrelsen
för Statens jernvägstrafik hemställt, att å lämplig plats vid nämnda
by måtte på Statens jernvägstrafiks bekostnad inrättas en jernvägsstation,
hvarvid bolaget, med afseende å den ringa vattentillgången å Malmö
station för lokomotivens derstädes behof, erbjudit sig att för Statens
jernvägars räkning vid förberörda fabrik tillhandahålla erforderliga qvantiteter
färskt vatten, Samt Styrelsen med anledning häraf uti ett den
20 nästlidna Januari afgifvet underdånigt memorial, bland annat, anfört,
— att det vatten, som vid Malmö jernvägsstation funnes att tillgå, vore
af så dålig beskaffenhet, att ej mindre lokomotivens pannor deraf betydligt
skadades, än jemväl deras dragkraft tidtals minskades, — att
cjugligt vatten i allmänhet icke kunde erhållas på närmare håll än
Akarps station, 0,8 mil från Malmö samt, å vissa tider af året, först
vid Örtofta, 2,4 mil från samma stad; — äfvensom att, med antagande
att en vattenledning framdroges till Malmö, densamma skulle erfordra
en längd af A å y, mil, hvilket åter komme att medföra särdeles dryga
kostnader; på grund hvaraf allt och enär ifrågasatta stationsanläggning,
hvarför sammanlagda utgifterna beräknats uppgå till 25,800 R:dr, hvaraf
16,800 R:dr för anordnandet af stationen och 9,000 R:dr för nödiga vattenledningar
derstädes, enligt Styrelsens förmenande, komme att bereda
en afsevärd tillväxt i trafiken, Styrelsen ansåge sig böra i underdånighet
föreslå att, på vilkor ett för sådant ändamål med bolaget upprättadt,
det underdåniga memorialet följaktigt förslagskontrakt innehölle,
en jernvägsstation Unge på trafikens bekostnad anläggas å ifrågavarande
plats, har Kongl. Maj:t, uti en till Riksdagen den 11 sistlidne Februari
aflåten nådig Proposition (N:o 21), till Riksdagens pröfning och god.
Stats-Utsloottets Utlåtande N:o 26.
13
kännande öfverlemnat frågan om behofvet af en mindre stations anläggning
vid Arlöf.
Hvad här ofvan blifvit i afseende å behöfligheten af den ifrågavarande
stationen anfördt, synes Utskottet innebära fullt giltigt skäl för
bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag om dess anläggande, men i likhet
med hvad angående den i nästföregående punkt omförmälda station
är yttradt, torde jemväl för den nu förevarande anläggningen kostnaderna
kunna i någon mån inskränkas och Utskottet tillstyrker derföre,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga Proposition må
på det sätt bifallas, att Riksdagen jnedgifver anläggning
vid Arlöf mellan Malmö och Akarp af eu mindre
station med en kostnad af högst 20,000 R:dr, att af
förslagsanslaget till Statens jern vägstrafik utgå.
Skiften och afyittringar.
11 JO. Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 21
och 24) inhemtas, hade Landtmäteri-styrelsen, jemte anmälan, att afvittringen
i Wester-Norrlands län numera vore fullbordad, uti underdånig
skrifvelse af den 30 sistlidne November, under förutsättning att
storskiftes- och afvittringsarbetena i Kopparbergs, Jemtlands, Westerbottens
och Norrbottens län under nästkommande år skulle bedrifvas i
samma omfattning som hittills, beräknat utgifterna för år 1871 till
169,850 R:dr; och har Kongl. Maj:t, med ledning af denna beräkning,
dervid icke något varit att anmärka, föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande
arbetens fortsättande under år 1871 bevilja ett extra anslag
till det belopp, som utöfver det ordinarie anslaget, 63,000 R:dr, erfordrades
till det beräknade behofvets fyllande, eller, i jemnt. tusental,
107,000 R:dr.
Då det onekligen är af vigt att storskiftes- och afvittringsarbetena
under den närmaste framtiden må kunna bedrifvas i lika omfattning
som hittills, och Utskottet vid granskning af det framlagda stat-förslaget
funnit der upptagna utgiftsposter icke beräknade högre än som synts
vara oundgängligen erforderligt, tillstyrker Utskottet,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för storskiftes- och
afvittringsarbetenas fortsättande måtte beviljas, utöfver
det ordinarie, till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett
extra anslag af 107,000 R:dr.
jt
Angående anslag
till
skiften och
afvittringar.
14
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 26.
Angående det
ekonomiska
karteverkets
läggande till
grund för
af oittringen i
Norrbottens
och Wester -bottens lappmarker.
12:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt motion (N:o 26) har
Herr A. E. Ros anfört att, om de ekonomiska kartearbetena, på sätt de
utfördes i Norrbottens län, äfven användes och lades till grund vid de
förestående afvittringsförrättningarne i Norrbottens och Westerbottens
lappmarker i och för utbrytning af hemman, nybyggen och kronoparker
samt stockfångstområden åt sågverken för deras privilegier, hvarigenom
afvittringsgöromålen kunde inskränkas till endast ommätning i större
skala af åker, äng samt fjell- och myrslåtter-mark, med dessa lägenheters
taxering och skattläggning samt bestämmande af området för hvarje
lägenhet, så vunnes genom det ifrågavarande karteverket också de fördelar,
att afvittringen och skattläggningen i denna vidsträckta landsdel, som innehölle
omkring 1,100 qvadratmil, med säkerhet kunde antagas medhinnas
liera decennier tidigare och med mångfaldigt mindre kostnader,
än om afvittringen skulle utföras utan att föregås af ekonomiska kartearbeten;
och har af dessa och i öfrigt anförda skäl motionären föreslagit,
att Riksdagen, — med uttryckande af den önskan, att Ivongl. Maj:t
täcktes låta tillse, huruvida icke, för åstadkommande af ett skyndsammare
och mindre kostsamt utförande af afvittringen och skattläggningen
i Norrbottens och Westerbottens lappmarker, det ekonomiska karteverket
kunde läggas till grund för nämnda förrättningar, — måtte till Kongl.
Maj:ts disposition ställa ett förslagsanslag af 5,000 R:dr, att utgå redan
under innevarande år för anställande i Westerbottens län af de trigonometriska
mätningar, som för erhållande af säkra ortbestämmelser borde
föregå det ekonomiska kartearbetet; — detta dock för så vidt Kongl.
Maj:t ansåge det ekonomiska kartearbetet för nämnda ändamål kunna,
med besparing af tid och kostnader och utan förnärmande af någons
rätt, användas vid de förestående afvittringarne i Lappmarkerna.
Till stöd för denna motion hafva till Utskottet blifvit öfverlemnade
åtskilliga handlingar, hvaraf inhemtas, bland annat, att skogsmätning
för afvittring af områden åt några sågverk i Westerbotten till ersättning
för privilegier kostat, enligt en af styresmannen för afvittringen
i detta län meddelad uppgift, ända till 9,441 R:dr pr qvadratmil,
och att afvittring smätning ar ne i Norrbottens kustland, jemlikt afvittringsstyresmannens
derstädes intyg, kostat 2,545 R:dr 71 öre, under det att
utgifterna för de ekonomiska mätningarne i Norrbotten, på sätt chefen
för dessa mätningar intygat, utgjort i skogslandet och de bebygda trakterna
från och med 388 R:dr till och med 505 R:dr 55 öre samt i fjelllandet
endast 110 R:dr, allt för qvadratmil.
Den af motionären föreslagna anordning beträffande afvittringarne
i Lappmarkerna afser besparing af tid och kostnader för dessa arbeten,
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 26,
15
och detta syftemål synes Utskottet visserligen väl förtjent af uppmärksamhet,
men då särskild afvittringsstadga för Lappmarkerna torde vara att
* förvänta, enär ett af Kammar-kollegium uppgjordt förslag till dylik författning,
enligt en från nämnda embetsverk meddelad uppgift, inom
kort kommer att till Kongl. Maj It ingifvas, synas några medel för ofvanberörda
arbeten, för så vidt de ej kunna utföras med det till skiften
och afvittringar beviljade anslag, icke böra ifrågakomma förr än nämnda
stadga blifvit utfärdad. Då vidare de af motionären till stöd för framställningen
anförda skäl och omständigheter äfven finnas uttalade i ett
af Skogsstyrelsen den 18 Augusti 1869 afgifvet yttrande öfver nyssnämnda
förslag och sålunda vid frågans afgörande utan tvifvel kommer att beaktas,
hemställer Utskottet,
att Herr Ros’ ofvanberörda motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
13:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet re- Angående nmitterad
motion (N:o 127) har Herr P. Jonsson, med hvilken Herr A. ne-underst°d
Bäckström och Herr Pehr Tjernlund sig förenat, föreslagit, »att Riksda- ten i fVestergen
måtte för skiftenas bedrifvande i Westerbottens och Norrbottens
län å Riksgälds-kontoret såsom lån anvisa en summa af 50,000 R:dr, för
att5 tillhandahållas de olika länens landsting mot dess ansvarighet för
återbetalningen, samt att lånet måtte få återbetalas genom erläggande af
4 procent ränta och 2 procent amortering.»
Äfven vid de två nästföregående riksdagarne hafva motioner blifvit
väckta, åsyftande låneunderstöd för laga skiften i de norra provinserna;
men dessa motioner hafva,“i enlighet med dåvarande Stats-Utskotts
i ämnet afgifna utlåtanden, blifvit af Riksdagen lemnade utan afseende
på den grund, att, ehuru verkställandet af laga skifte onekligen för
jordegaren medförde dryga kostnader och uppoffringar, gagnet och''fördelarne
af jordens skiftande numera voro så allmänt kända och insedda,
att laga skiftesförrättningarne äfven inom Norrland, utan den medverkan
från Statens sida, som motionärerna afsett, antagligen skulle komma att
fortsättas med all den skyndsamhet, som af omständigheterna, påkallades.
Då i ofvannärnnda motion icke något blifvit anfördt, som kunnat
verkat ändring i den af Riksdagen sålunda tillförene godkända åsigt,
föranlåtes Utskottet äfven nu hemställa,
att Herr P. Jonssons förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
,16
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
Angåendeprisbelönin
jar vid
landtbruksmöten
m, m.
Angående
(inslag till de
geologiska
un dersökningarne.
> Befrämjande i allmänhet af Jordbruk- och Landtmanna
näringar.
14:o. Med bifall till Landtbruks-akademiens derom gjorda underdåniga
framställning har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid sista
och flera föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för
år 1871 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna Landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.
.............■ • • • 6,000:
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det
kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa
utställningar................. 3,000:
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå
fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård
m. ..................... 2,000:
och d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda
vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts, . . . . . 4,500: -
Summa R:dr 15,500: —
Då dessa anslag fortfarande torde vara af vigt för främjande af
jordbrukets, boskapsskötselns, mejerihushållningens och trädgårdsodlingens
utveckling, tillstyrker Utskottet,
att ofvan uppräknade af Kongl. Maj:t äskade extra
anslag, tillhopa 15,500 R:dr, må för år 1871 af Riksdagen
anvisas.
15:o. För fortsättande af de geologiska under bökning ar ne har Kongl.
Maj:t begärt ett extra anslag för J 871 till belopp af 55,000 R:dr.
Hänvisande till hvad Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 b sid. 26—28)
innehåller beträffande detta anslag, som vid de fyra närmast föregående
riksdagarne anvisats att utgå med 60,000 R:dr årligen, får Utskottet, som
redan i sitt utlåtande angående regleringen af utgifterna under Fjerde
Hufvudtiteln tillstyrkt aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse
med anhållan om undersökning i afseende å möjligheten af en närmare
samverkan mellan de Topografiska, Ekonomiska och Geologiska
kartearbetena, nu endast hemställa,
att Riksdagen till fortsättande af de geologiska undersökningarne
måtte för år 1871 anvisa ett extra anslag
af 55,000 R:dr.
16:0.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
17
16:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet re- Angående
mitterad motion (N:o 246) har Herr J. Borg af anförda skäl föreslagit, "Znndltuatt
Riksdagen ville besluta anslå behöfliga medel dels till aflöning af en ning i »Finska
} »Finska torkriors» uppförande och användande sakkunnig person, som
i hvarje län borde anställas under högst två år, och dels till mindre belöningar
åt dem, som låta uppföra dylika rior.
Då frågor af förevarande beskaffenhet synas helt och hållet ligga
inom området för hushållningssällskapens och landstingens verksamhet,
hemställer Utskottet,
att Herr Borgs ofvanberörda motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
17:o. Uti underdånig skrifvelse af den 3 sistlidne December hade, Angående
enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 28-—30) inhemtas, anslag till
Styrelsen för Teknologiska Institutet bland.annat anfört, att, enär sistlidna ^fZuutet
års Riksdag, med anledning deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst
meddelades vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för
sådan undervisning vid Artilleri-läroverket å Marieberg, samt denna undervisning
i följd deraf numera vid sistnämnda läroverk upphört, och
Teknologiska Institutet alltså hädanefter komme att blifva landets högsta
läroanstalt för civil-ingeniörer, Styrelsen funnit sig böra fästa Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst,
som hittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde
anses motsvara nutidens fordringar å ett läroverk, som hade till uppgift
att för det allmännas tjenst bilda dylika ingeniörer, och att en utsträckning
af lärokursen för civil-ingeniörer derstädes derföre syntes vara
af behofvet påkallad. Att den treåriga lärokurs, som vid Institutet för
närvarande meddelas, icke kunde vara annat än ofullständig, i jemförelse
med lärokurserna för civil-ingeniörer vid de förnämsta utländska tekniska
läroverk, hade Styrelsen funnit ådagalagdt genom de upplysningar
rörande dessa, som Institutets föreståndare, i en till Institutets lärarekollegii
protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad
promemoria lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning väl
ordnades hade Styrelsen ansett aldraminst höra underskattas i Sverige,
hvarest så stora jernvägsbyggnader för närvarande voro under arbete
och så många väl behölliga förbättringar inom kommunikationsväsendet
ännu återstode att utföra. Styrelsen hade derföre hemställt, att läro
Bih.
till TtiTcsd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afä. 13 Raft. 3
Ib
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
kursen för civil-ingeniörer vid Institutet måtte från ock med höstterminen
1871 få utsträckas från 3 till 4 år, för hvilken utvidgning följande
förhöjning af Institutets årsanslag erfordrades:
Tillökning i aflöningen åt läraren i väg- och vattenbyggnadskonst 2,250: —
Dito åt läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst 550: —
Aflöning till en ny lärare i topografi och geodosi . ... 750: —
Dito till en assistent i väg- och vattenbyggnadskonst . . . 500: —
Summa R:dr 4,050: —
Jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hade
fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka
kursen för civil-ingeniörers undervisning. Sistnämnda Styrelse hade nemligen
uti underdånig skrifvelse den 3 December nästlidet år bland annat
yttrat: »Till arfvoden för ingeniörs-elevers undervisning vid Krigshögskolan
har under föregående år fått utgå 3,000 R:dr, hvilken summa af
nästlidne Riksdag indrogs för år 1870, enär den åsigt gjorde sig vid riksdagen
gällande, att ifrågavarande undervisning borde öfverflyttas till
Teknologiska Institutet. Härvid blef emellertid ej observeradt, att, när
ingeniörer skola för allmänna arbeten bildas vid nämnda Institut, erfordras
derför till en del en särskild kurs, och följaktligen tillökning i
lärarepersonalens förutvarande åligganden. Styrelsen får derföre nu underdånigst
hemställa, att det anslag, som förut till ingeniörs-elevers undervisning
utgått till Krigshögskolan, måtte i nåder föreslås att för år
1871 ånyo uppföras, för att utgå till Teknologiska Institutets behof, med
3,000 R:dr».
Kongl. Maj:t, som lika med Styrelserna för Teknologiska Institutet
och allmänna väg- och vattenbyggnader ansett en utsträckning af lärokursen
för civil-ingeniörs-elever från tre till fyra år vara af behofvet påkallad,
har nu föreslagit Riksdagen att bevilja den härför erforderliga
anslagstillökningen af 4,050 R:dr, samt, då fjerde årets kurs skulle börja
den 1 November 1871, deraf för samma år anvisa ett belopp af 825 R:dr.
Utom andra till detta ärende hörande handlingar har Utskottet
äfven tagit kännedom om ofvanberörda, till Teknologiska Institutets lärare-kollegii
protokoll afgifna promemoria. De hufvudsakliga skäl, som
der anförts till stöd för den ifrågasatta utsträckningen af lärokurserna
för civil-ingeniörs-elever äro hemtade från jemförelsen mellan Teknologiska
Institutet och åtskilliga uppgifna utländska polytekniska skolor,
hvarest, med ungefärligen enahanda kunskapsfordringar för inträde, kurserna
upptaga 41 till 5 år. Utan att underskatta vigten deraf, att ifrågavarande
elever beredas tillfälle erhålla eu tillräckligt omfattande under
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N-.o 26.
19
visning,. har Utskottet likväl uti det åberopade förhållandet icke funnit
tillräcklig anledning biträda den föreslagna förlängningen af dessa elevers
vistande vid Teknologiska Institutet. Utskottet föreställer sig dessutom
att någon tids erfarenhet fordrades för att afgöra, huruvida icke genom
lämpliga anordningar civil-ingeniörs-elever vid Teknologiska Institutet,
likasom tillförene vid Marieberg, på tre år kunna hinna inhemta det för
deras yrke erforderliga kunskapsmått. I sammanhang härmed har Utskottet
likväl velat erinra derom, att öfverflyttningen af ifrågavarande undervisning
till Teknologiska Institutet medfört behofvet af ej endast en ny lärare
derstädes i topografi och geodosi, för hvilken aflöningen upptagits till
750 R:dr, utan äfven af någon tillökning i aflöningen för läraren i vägoch
vattenbyggnadskonst. Sistnämnda tillökning är af Kongl. Maj:t,
under förutsättning af en fyraårig lärokurs, föreslagen till 2,250 R:dr,
men torde, med bibehållande af den treåriga kursen, lämpligen kunna
inskränkas till 1,750 R:dr; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen — jemte förklarande, det Riksdagen för
närvarande icke funnit skäl bifalla den föreslagna utsträckningen
af lärokursen för civil-ingeniörs-elever
från tre till fyra år — måtte bevilja till aflöning åt en
ny lärare vid Institutet i topografi och geodosi 750 R:dr
och till förhöjning i aflöningen för läraren i väg- och
vattenbyggnadskonst 1,750 R:dr eller tillhopa 2,500
R:dr, att å ordinarie stat uppföras.
18:o. Sedan Kongl. Maj:t i den nådiga Propositionen om Statsverkets
tillstånd och behof äskat förhöjning med 10,100 R:dr i det anslag
af 46,500 R:dr, som utöfver det ordinarie anslaget, 15,000 R:dr, är
för Stockholms slöjdskola provisoriskt å Riks-staten uppfördt, har Kongl.
Maj:t under den 18 nästlidne Februari till Riksdagen aflåtit särskild
framställning angående anslag till slöjdskolan i Stockholm. Afsisfnämnda
till Stats-Utskottet remitterade nådiga Proposition (Nio 24) inhemtas,
bland annat, att, sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 8
Maj 1867 anhållit att, efter det undervisningsplanen för slöjdskolan blifvit
ordnad i öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, Kongl
Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag framlägga ett derefter
lämpadt förslag till utgiftsstat, hade Kommers-kollegium, som erhållit
nådig befallning att, efter inhemtande af styrelsens för slöjdskolan yttrande
och förslag, huru i den af Riksdagen antydda syftning undervisningen
kunde ordnas, till Kongl. Maj:t inkomma med detta yttrande
jemte eget utlåtande, uti skrifvelse den 15 December nästlidet år i un
-
Angående
anslag till
Stockholms
slöjdskola.
20
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 26.
derdånighet öfverlemnat af skolstyrelsen uppgjorda förslag till undervisningsplan
samt inkomst- och utgiftsstat för slöjdskolan från och med
1871, hvilka förslag finnas ! den Kongl. Propositionen (sid. 6—16) intagna
och derföre här endast åberopas.
Hvad undervisningsplanen beträffade hade Kommers-kollegium funnit
åtskilliga förändringar deruti vara af omständigheterna föraxdedda
(se sid. 17 och 18), hvarjemte Kollegium på anförda skäl föreslagit vissa
nedsättningar i de af skolstyrelsen i statsförslaget upptagna utgiftsposter,
uppgående dessa nedsättningar till 1,500 R:dr, hvarigenom summan å
utgiftsstaten nedbragts från 81,900 R:dr till 80,400 R:dr, för hvilkas
betäckande, med beräkning af skolans fasta inkomster till 23,800 R:dr,
ett ytterligare statsbidrag af 56,600 R:dr skulle vara erforderligt. Då
en något längre erfarenhet om skolans verksamhet under nya förhållanden,
än som ännu kunnat vinnas, vore af nöden för ett jemförelsevis
tillförlitligt bedömande af skolans verkliga behof samt jemväl vissa föreslagna,
besparing åsyftande förändringar i vilkoren för tillträde till undervisningen
ännu icke blifvit tillämpade, hade Kollegium ansett ofvannämnda,
utöfver det ordinarie anslaget erforderliga belopp fortfarande
böra i Riks-staten provisoriskt uppföras; och har Kongl. Maj:t, som ansett
hvad Kommers-kollegium, rörande undervisningsplanen och i öfrigt, för
såvidt utgiftsstaten deraf vore beroende, yttrat och hemställt, vara af
beskaffenhet att böra af Kongl. Maj:t godkännas, föreslagit Riksdagen
att för år 1871, utöfver det anslag af statsmedel, slöjdskolan har sig
på ordinarie stat tillagdt, åt nämnda skola anvisa 56,600 R:dr.
De skäl, som af 1867 års Riksdag anfördes till stöd för ofvannämnda
underdåniga anhållan, voro hufvudsakligen, att undervisning i
slöjdskolan meddelades i åtskilliga ämnen, som tillhörde dels folkskolan,
dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter, och att
det icke borde åt styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma
kunskapsämnena utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra
sidan denna sednare icke syntes böraQpå Statens bekostnad utsträckas
till inlärande af speciela handtverk. Åtskilliga förändringar i den ursprungliga
undervisningsplanen äro i det af Riksdagen sålunda angifna
syfte äfven vidtagna uti det nu föreliggande förslaget. Men då, på
sätt ofvan är af Kommers-kollegium erinradt, en något längre erfarenhet
om skolans verksamhet under de nya förhållandena, än som ännu kunnat
vinnas, är af nöden för ett tillförlitligt bedömande af skolans omfattning
och deraf följande anslagsbehof, har Utskottet, lika med Kongl. Maj:t,
ansett det nu behöfliga statsanslaget endast böra provisoriskt beviljas,
vid hvilket förhållande Utskottet ansett sig icke böra ingå i någon mera
Stats-UtskMets Utlåtande N;o 26.
21
detaljerad pröfning af styrelsens förslag såväl till undervisningsplan som
till utgiftsstat. Utskottet, som vid den nådiga framställningen i öfrig!
icke haft något att erinra, hemställer alltså,
att Riksdagen, utöfver'' det å ordinarie stat till slöjdskolan
i Stockholm uppförda anslag, 15,000 R:dr, måtte
för år 1871 åt nämnda skola anvisa 56,600 R:dr.
19:o. Såsom bidrag till underhållande af väfsskolnn i Borås har
Kongl. Maj:t för år 1871 äskat ett extra anslag af 3,000 R:dr, eller enahanda
belopp, som vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne
beviljats, med vilkor att från länets landsting eller eljest inom orten
tillskötes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget. Då,
enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 32) inhemtas, det
begärda anslaget fortfarande är behöfligt och Elfsborgs läns landsting
till skolan utfäst ett årligt bidrag af 1,500 R:dr, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen jemväl för år 1871 måtte såsom bidrag
till underhållande af väfskolan i Borås anvisa ett extra
anslag af 3,000 R:dr.
20:o. Herr M. Ahlgren har uti en inom Andra Kammaren väckt,
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 171) föreslagit, att till inrättande
och underhållande i Sundsvall af en teknisk undervisningsanstalt,
organiserad på sätt i motionen blifvit antydt, Riksdagen måtte på
anslaget till undervisningsanstalter för,!slöjderna bevilja ett årligt belopp
af 5,000 R:dr, under vilkor att staden Sundsvall åtoge sig att för samma
undervisningsanstalt bekostajnödig lokal jemte inredning och uppvärmning;
att ifrågavarande tekniska" undervisningsanstalt med af Kongl. Maj:t
för dess verksamhet utfärdadt nådigt reglemente blefve ställd under
inseende af en utaf stadsfullmäktige i nämnde stad vald styrelse, hvars
ledamöter inom sig utsåge ordförande''; samt att till anskaffande af erforderliga
läroapparater för omförmälda undervisningsanstalt ett anslag
af 3,000 R:dr måtte för en gång beviljas.
Då de af motionären påpekade förhållanden icke lemna tillräcklig
ledning för afgörande!, huruvida staden Sundsvall företrädesvis må vara
i behof af en undervisningsanstalt i den af motionären angifna riktning,
samt, enligt Utskottets åsigt,^frågor af förevarande beskaffenhet i allmänhet
icke böra göras till föremål för Riksdagens bedömande innan
de varit underkastade vederbörande myndigheters granskning och Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning, har ^Utskottet ansett sig för närvarande icke kunna
motionärens förslag understödja, utan hemställer,
att Herr Ahlgrens förevarande motion icke må af Riksdagen
bifallas.
Angående anslag
till väfskolan
i Borås.
Angående inrättande
af en
teknisk skola i
Sundsvall.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
Angående förhöjning
af anslaget
till resestipendier
åt
fabriksarbetare.
Angående anordnande
af
en utsäljningslokal
i Paris
för Svenska in1
dusirialster.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
21:o. Inom Andra Kammaren har Herr J. G. Granlund (uti motion
N:o 81) föreslagit, att det under Kommers-kollegii förvaltning ställda
statsanslag af 6,000 R:dr att årligen utdelas såsom resestipendier åt fabriksoch
handtverks-arbetare i de olika yrkena, hvilka önska att i utlandet
inhemta praktisk undervisning och erfarenhet i sitt yrke, måtte tills vidare
höjas till 12,000 R:dr att, på sätt hittills skett, genom nämnda
Kollegium utdelas.
Vid 1862—1863 årens riksdag uppfördes på ordinarie stat ett
vid nästföregående riksmöte beviljadt extra statsanslag af 3,000 R:dr
årligen till reseunderstöd åt sådane arbetare i de särskilda näringsyrkena,
hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och
konstfärdighet. Detta anslag har, oaktadt det vid derpå följande riksdag
höjdes till 6,000 R:dr, visat sig otillräckligt i så måtto att, på sätt
motionären påpekat, af ett stort antal kompetente sökande endast få
kunnat hugnas med dylikt understöd. Enligt Utskottet från Kommerskollegium
meddelad uppgift utgjorde antalet sökande år 1867 sextioåtta,
år 1868 femtiosju och år 1869 sjutio, under det att antalet af dem
som under nämnda år åtnjutit understöd endast uppgått till fjorton år
1867, femton år 1868 och sexton år 1869. Med anledning häraf och då det
för den inhemska industrien onekligen är särdeles gagneligt att med utmärktare
anlag utrustade arbetare i de särskilda yrkena beredas tillfälle
att i främmande länder med mera utvecklad industri förskaffa sig ökade
insigter, smak och yrkesskicklighet, har Utskottet icke tvekat förorda
att nämnda anslag måtte något ökas. Beloppet af anslagsförhöjningen
har Utskottet dock ansett skäligen kunna bestämmas till 2,000 R:dr och
hemställer derföre,
att ifrågavarande anslag måtte förhöjas med 2,000 R:dr,
eller från 6,000 R:dr till 8,000 R:dr.
22:o. Till Stats-Utskottet har vidare blifvit remitterad en af Grefve
E. Sparre inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 190), innefattande
förslag, att Riksdagen ville till befordrande af en utsägningslokal i Paris
för Svenska industrialster anvisa ett förslagsanslag af 30,000 R:dr, att
under loppet af 3 år med högst 10,000 R:dr årligen af Kongl. Maj:t för
ändamålet användas.
Angående sättet för åstadkommande af en sådan utsäljningslokal
anför motionären, att genom öfverenskommelse med ett Fransyskt handelshus,
som kunde bereda en för ändamålet lämplig lokal och i öfrigt
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
23
erbjöde tillräckliga garantier, målet säkrast skulle uppnås. Om företaget
kornrne till stånd, borde det påtagligen sjelf bära sina omkostnader,
enär näringsidkarne måste betala en viss provision för varornas
utställning och försäljning, men i början och intilldess erfarenhet vunnits,
om eller till hvad utsträckning Svenska näringsidkare kornme att
af anordningen sig begagna, kunde man icke begära, att ett handelshus
underkastade sig äfventyret att anskaffa erforderlig lokal och i öfrigt
vidkännas de kostnader, som blefve oundgängligen nödvändiga. Varande
af motionären tillika upplyst, att det handelshus, med hvilket
underhandlingar blifvit inledda, förklarat sig villigt att anskaffa lokal
samt ombesörja affären emot åtnjutande under loppet af tre år af ett
belopp af 10,000 R:dr årligen, jemte ett belopp för en gång af 5,000
R:dr för åtskilliga förberedande anordningar.
Statens åtgärder i afseende å befordrandet af näringar och handel
torde få antagas i allmänhet böra åsyfta å ena sidan att genom
läroanstalters upprättande m. m. d. bereda dem, som egna sig åt de
industriel yrkena, tillfälle att inhemta eu efter tidens fordringar lämpad
undervisning och å den andra att genom handelstraktater, kommuni -kationsleders upprättande och förbättrande samt andra till samfärdselns
underlättande ledande åtgärder befordra varuutbytet. Den af motionären
föreslagna anordningen åter, äfven om den vid utförandet skulle visa
sig praktiskt gagnelig, synes Utskottet böra utgöra föremål för de en
skilda
industriidkarnes egen omtanke, då ju dessa bäst äro i tillfälle
bedöma, hvar eller till hvem de förmånligast kunna afyttra sina varor;
och Utskottet har af sådan anledning icke kunnat biträda det väckta
förslaget, utan hemställer,
att Grefve Sparres ofvanberörda motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
23:o. Med anledning af en utaf Direktionen för navigationsskolan Angående mi
Calmar gjord och af Kommers-kollegium förordad underdånig fram- sl^rB{s%„ T
ställning har Kongl. Maj:t föreslagit att, på det undervisning vid nämnda ångmaskiners
skola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna ochblhandv
anordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart '' vid navigamåtte
förhöjas med 500 R:dr. tionsskoian
Hänvisande till den utredning, som rörande denna anslagsfråga
finnes intagen i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 32 och 33), får
Utskottet uppå der anförda skäl tillstyrka,
24
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 26.
Angående nedsättning
af
anslaget till
karantänsinrättningen
på
Känsö.
Angående nedsättning
af anslaget
till kontrollen
å bränvin
sförfattningarnes
tillämpning.
att, på det undervisning i läran om ångmaskiners konstruktion
och behandling må kunna vid navigationsskolan
i Calmar anordnas, anslaget till undervisningsanstalter
för handel och sjöfart må med 500 R:dr
förhöjas.
Karantänsinrättningen på Känsö.
24:o. Sedan Kongl. Maj:t den 19 Februari sistlidet år beslutit en
förändrad organisation af karantänsinrättningeii på Känsö, hvarigenom
utgifterna för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen
kunde genomföras, komme att minskas, samt denna omorganisation redan
ledt till sådan minskning, att den för innevarande år för inrättningen
fastställda utgiftsstat upptoge omkostnaderna till endast 15,850 R:dr,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att det för nämnda karantänsinrättning uppförda
förslagsanslag, 18,500 R:dr, måtte med 2,650 R:dr nedsättas, så att
det för år 1871 komme att i Riks-staten utföras med det i omförmälda
utgiftsstat upptagna belopp; hemställande Utskottet,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, förslagsanslaget till
Känsö karantänsinrättning minskas med 2,650 R:dr
eller från 18,500 R:dr till 15,850 R:dr.
\
Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution
af tillverkningsafgift för utfördt bränvin.
25:o. Med anledning deraf att anslaget till kontrollen å bränvinsförfältning
ar nes tillämpning och till restitution af tillverkning saf gift för
utfördt bränvin, i innevarande års Riks-stat upptaget till 440,000 R:dr,
lemnat betydligt öfverskott icke allenast för 1868 utan äfven för år 1867,
har Kongl. Maj:t, som, jemlikt en i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a
sid. 34) intagen kalkyl, ansett utgifterna å detta anslag böra beräknas
till 400,000 R:dr, föreslagit, att ifrågavarande förslagsanslag måtte med
40,000 R:dr nedsättas.
Utskottet, som vid nämnda beräkning icke haft något att erinra,
tillstyrker,
att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes
tillämpning och till restitution af tillverkningsafgift
för utfördt bränvin må minskas med 40,000
R:dr, eller från 440,000 R:dr till 400,000 R:dr.
Rese -
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
25
Rese- och trafctamentspeimingar in. in.
26:o. Enär anslagen till rese- och traJctarnentspenningar samt till Angående fsrskrifmaterialier,
expenser m. m, så väl 1868 som flera föregående år
varit otillräckliga, har Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag måtte och traktaförhöjas,
det förra med 8,000 R:dr och det sednare med 9,998 R:dr. mmupenmnDå
för reda i förvaltningen det onekligen är af vigt, att förslagsanslagen
i allmänhet uppföras i Riks-staten med belopp, så nära som
möjligt motsvarande dem hvarmed utgifterna i verkligheten utgå, tillstyrker
Utskottet,
a) att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
måtte förhöjas med 8,000 R:dr eller från
15,000 R:dr till 23,000 R:dr, samt
b) att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. likaledes måtte förhöjas med ett
för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma lämpadt belopp
af 10,023 R:dr, eller från 50,046 R:dr 8 öre till
60,069 R:dr 8 öre.
27:o. Beträffande öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag, deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,
att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp,
som i nu gällande Riks-stat äro upptagna;
kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit,
Hufvudtiteln att minskas med 12,300 R:dr, och dess slutsumma att uppgå
till 7,704,100 R:dr, på sätt närlagda tabell Lutt. A närmare utvisar.
Angående
öfriga ordinarie
atislag.
28:o. Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjort Angående anunderdånig
framställning om löneförhöjningar med 500 R:dr till den da09ch^atfn-''
tjensteman, som är kamererare och kansli-ledamot, och med 100 R:dr byggnad!-]
till vaktmästaren hos Styrelsen, har i följd häraf Kongl. Maj:t till aflö- ,i>relsmning
åt nämnda Styrelse samt dess tjenstebiträden, hvartill under flera
år anvisats 32,800 R:dr årligen, nu äskat ett extra anslag till förhöj dt
belopp af 33,400 R:dr.
På grund af hvad rörande behofvet af den begärda anslagsförhöjningen
finnes i Statsråds-protokollet (Bil. 5 a sid. 34 och 35) anfördt,
tillstyrker Utskottet,
att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden må pa extra
stat anvisas 33,400 R:dr.
Bih. till Biksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Åfä. 13 Eäft.
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
Angående anslag
till undersökning
för
allmänna arbeten.
Angående
utrikes resestipendier
för
medlemmar
af Väg- och
vattenbyggnads-korpsen.
Angående anslag
för kanalanläggningar
m. m.
29:o. Enär behållning vanligen uppkommit å det extra anslag af
30,000 R:dr årligen, som hittills beviljats till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten, har Kongl. Maj:t, i enlighet med derom af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader gjordt förslag, ansett
samma anslag kunna nedsättas med 5,000 R:dr och derföre för år 1871
härtill endast äskat 25,000 R:dr. Utskottet tillstyrker,
att för år 1871 må till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten på extra stat anvisas ett belopp
af 25,000 R:dr.
30:o. Till stipendier för medlemmar af Väg- och V attenbyggnadskorpsen
för utrikes resor, i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten, har Kongl. Maj:t, med bifall till hvad Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader derom hemställt, äskat ett extra anslag till
samma belopp, som vid föregående riksdagar beviljats, eller 2,000 R:dr;
och ''Utskottet tillstyrker,
att det af Kongl. Maj:t sålunda äskade belopp 2,000
R:dr må af Riksdagen beviljas.
31:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:t nådiga Proposition om
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af
medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbyggnader, för anläggning
af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar, för befrämjande af utclikningar och vattenaftappningar
med flera allmänna arbeten, kommer Utskottet att särskildt utlåtande
afgifva;
hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.
Stockholm den 9 Mars 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARV. FR:SON POSSE.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
27
Reservationer.
vid öde ''punkten (angående Ekonomiska karteverket):
af Friherre F. von Essen, som yttrade: »Under förutsättning att
Riksdagen antager det förslag till skrifvelse Stats-Utskottet under Fjerde
Hufvudtiteln framställt, nemligen: satt Kongl. Maj:t täcktes taga under
ompröfning, i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken
kunna med hvarandra ställas i närmare samverkan, efter hvilken
platt i afseende på skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent
må böra fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför må kunna
inskränkas» — och då dessutom Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse af den
14 December 1869 bland annat befallt General-landtmäteri-styrelsen att
efter någon tid, på grund af vunnen erfarenhet, inkomma med underdånig
framställning angående de nya eller förändrade föreskrifter, som i ett
eller annat hänseende kunna af omständigheterna påkallas, — anser jag
att den förändring i ekonomiska karteverkets plan Utskottet föreslår ej
nu borde antagas, utan får vördsamt föreslå att Riksdagen i afseende
på detsamma måtte bifalla Kongl. Maj:ts Proposition, att Jäv 1871
utöfver det på ordinarie stat uppförda anslaget 6,000
R:dr anvisa ett extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena
i Norrbottens län och 40,000 R:dr till öfriga
arbetena eller tillsammans 60,000 R:dr.»
vid 8:de punkten mom. a (angående anslag för Statens järnvägstrafik):
af Herr E. Key, hvilken yrkade nedsättning i det af Kongl. Maj:t
för ändamålet föreslagna anslagsbelopp.
vid 8:de punkten mom. b (innefattande förslag till underdånig skrifvelse
angående organisationen af Statens jernvägstrafik):
af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrade: »Sedan frågan om or
ganisationen
af Statens jernvägstrafiks förvaltning varit före och med
mycken skärpa behandlats vid tvänne riksdagar, har Kongl. Maj:t, efter
öfvervägande af och med fästadt afseende å hvad dessa begge Riksdagars
skrifvelser i ämnet innehålla och sedan Trafik-styrelsen ytterligare sig i
frågan yttrat, slutligen den 17 September sistlidet år utfärdat nådig
28
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 26,
instruktion för bemälda styrelse, hvarvid Kongl. Maj:t dels lemna! öppna
vissa frågor, hvilka, enligt hvad den af Kongl. Propositionen angående jernvägstrafikens
utgiftsstat för år 1871 framgår, Kongl. Maj:t velat pröfva, innan
han derom definitivt beslut fattar, dels gjort vissa ändringar i det ursprungliga
förslaget, hvaribland här må nämnas milkontorets öfverflyttning
till byråafdelningen.
Att nu, några månader efter sedan en sålunda tillkommen instruktion
blifvit satt i verket, Riksdagen, på sätt Utskottet föreslagit, skulle
till Kong]. Magt ånyo inkomma med erinringar i denna organisationsfråga,
dertill synes mig tiden icke vara lämpligt vald, äfven om jag skulle
kunna instämma i de detaljeringar, Utskottet framhållit.
Ehuru jag, i öfverensstämmelse med nyss anförda skal, icke heller
anser lämpligt att för egen del ingå i detalj, kan jag dock ej underlåta
att i största korthet bemöta nyssbemälda detaljeringar. Sålunda vill
jag endast framhålla, att man af Utskottets yttrande rörande byråchefsoch
sekreterare-befattningarne kunde draga den slutsats, att dessa båda
befattningar innefattade samma slags åligganden inom en och samma
afdelning. Detta är likväl ej förhållandet, tv den sednare, ehuru i instruktionen
upptagen inom byråafdelningen, tillhör i sjelfva verket, liksom
kansliet i öfrigt, samtliga afdelningarne, ungefärligen i lika mått
för hvarje, hvadan således på byråafdelningen endast kommer en fjerdedel,
Och huruvida denna fjerdedel borde kunna skötas af byråchefen
i förening med dennes öfriga åligganden är, enligt mitt förmenande, af
alltför obetydlig vigt att tjena som motiv för en hemställan till Kongl. Maj:t.
Beträffande byråchefens åligganden såsom ledamot i styrelsen, har jag,
på derom framställd begäran, erhållit besked angående antalet af sådana
ärenden, som under 1869 varit föremål för behandling inom Trafik-styrelsen
och ledt till egentliga styrelsebeslut, hvaraf framgår, att
af dessa ärenden hafva föredragits: af byråchefen 923, revisions- och
kassa-ärenden deri inräknade, af föredraganden för trafikafdelningen
800 och af föredraganden för ban- och maskinafdelningarne 186.
Då härtill kommer årsberättelsens författande samt att, under general-direktörens
eller föredragandenas för de öfriga afdelningarne vistande
å linien, byråchefen äfven deltager i handläggningen af sistnämnda
afdelningars ärenden, hvilka ej här ofvan inräknats bland
dem af honom föredragna och att af den inom styrelsen arbetande personal
största antalet tillhör byråafdelningen, så torde icke heller i dessa
förhållanden något motiv vara att söka till en underdånig skrifvelse angående
den nya organisationen i den syftning Utskottet föreslagit. Angående
baningeniörerna vill jag nämna, att deras antal, som 1868 ut
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
29
gjorde 16, numera icke utgör mer än tio, eller en på tio mil, således
med mer än en tredjedel förminskats.
Betraktar jag slutligen utgiftsfrågan i sin helhet, och lägger jag
märke till den omständighet, att utgifter för drift och underhåll under
1869 med några''hundratusen Riksdaler understigit det begärda och af 1868
års Riksdag anvisade förslagsanslag, och tager jag hänsyn till de jemförelsevis
tillfredsställande ekonomiska resultaten för sistlidne år, hvaribland
jag särskildt tillåter mig framhålla dels utgiftsprocentens nedgående
till 56, dels det betydliga öfverskott af mer än 187,000 R:dr, som
utöfver beräknad inkomst till statsverket influtit, så måste jag, för min
del, ovilkorligen komma till den slutsats, att, då fråga nu är om att
ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett förslagsanslag af mer än 4,300,000
R:dr, inga sådana förhållanden äro för handen, som bjuda Riksdagen att
ånyo göra erinringar vid en alldeles ny organisation, hvars utförande
och tillämpning, enligt hvad ofvan är antydt, innefatta ett tillmötesgående
af Riksdagens redan uttalade önskningar, och hvars rubbning väl
icke borde af Riksdagen ifrågasättas förr, än densamma åtminstone någon
tid varit underkastad praktisk pröfning.
Äfven jag anser att betydliga besparingar i trafik-kostnaderna och
tillväxt af nettobehållningen ännu skola komma att vinnas, fastän icke på
de vägar Utskottet föreställt sig eller genom tillfälliga ingrepp af Riksdagen.
Det är genom fortsatta noggranna beräkningar och försök angående
taxor och utgifter, sträng tillsyn ända ned till de minsta detaljer, samt
motstånd emot byråkratiska tendenser hos tjenstemännen och emot allmänhetens
växande fordringar på hastighet, beqvämlighet och lågt pris,
som jag anser bättre resultat af jernvägsförvaltningen vara att söka.
Det kraftigaste medel för vinnande af detta ändamål, som jag känner,
är att förordna skarpsinniga och kraftiga verkställande direktörer för
särskilda distrikt, aflönade endast med en viss del af nettobehållningen.
På grund af hvad jag ofvan anfört, yrkar jag afslag på momentet
b af Utskottets förslag.»
af Herr E. Key, hvilken ansåg större förenklingar och besparingar
i trafikstaten, än de af Utkottet föreslagna, kunna ega rum.
vid 9:de punkten (angående anläggning af en station vid Killeberg):
af Herr L. M. Nordenfelt, som utlät sig: »Oaktadt jag medgifver,
att den af Kongl. Muj:t föreslagna jernvägsstationen framdeles blifver
behöflig, anser jag dock, att dess anläggande tillsvidare bör anstå, på
följande skäl:
30
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 26.
l:o. Enligt officiel beräkningar skulle tillväxten uti Statens trafikinkomster
till följd af den nya stationsanläggningen obetydligt öfverstiga
de påräkneliga utgifterna, oberäknad! ränta på anläggningskostnaden,
hvilket dessutom bestyrkes af det förhållandet, att aldra största
delen af den trafik, som skulle tillkomma den nya stationen, redan nu
upptages af de två närmast belägna stationerna.
2:o. Trafik-styrelsen har i ett förut afgifvit betänkande förklarat
den ifrågavarande stationen icke vara af den vigt, att den borde år
1870 anläggas, och jag kan icke finna någon väsendtlig förändring ännu
hafva egt rum, vare sig i ortens trafikförhållanden eller i statsverkets
ekonomiska ställning.
3:o. Medeltalet af den väglängd, som landsvägsfrakten skulle förkortas
för de å den nya stationen trafikerande, går knappt till ‘|, mil
och största förkortningen för någon af dem till eu mil.
4:o. Jag finner ingalunda afgörande, att lokala embetsman tillstyrkt
fördelar för de områden, som stå under deras förvaltning, och
känner flera fall då stationer på grund af sådana förord blifvit anlagda,
hvilka icke varit för jernvägens ekonomi fördelaktiga.
5:o. Jag befarar icke, att de bidrag, som nu erbjudas, skola vägras
vid den tidpunkt då statsverkets ställning medgifver, att, utan uppskjutande
af för samhället vigtigare ändamål, bevilja medel för den
ifrågavarande stationen.
6:o. Sedan man utfört en mindre ctationsanläggning, dröjer det
ej länge förr än de vid denna station trafikerande påyrka samma beqvämligheter,
som finnas vid andra stationer, hvaraf inom kort följer
stationens betydliga utvidgande och ökande af utgifterna för densamma,
utan att utgifterna för de bredvid liggande stationerna kunna väsendtligen
inskränkas. /
7:o. Jag är slutligen fullt förvissad om att utrymmet vid de båda
närmast liggande stationerna skall befinnas tillräckligt för flera år och
att icke heller ännu någon mötesplats erfordras emellan Ousby och
Elmhult.»
af Herrar C. R. von Stockenström, Carl Ifvarsson och C. A. V.
Kallstenius;
vid 10:de punkten (angående anläggning af en station vid Arlöf):
af Herrar Carl Ifvarsson och M. A/Ugren.
.
/
Litt. J±0
32
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Riks-stateiis ©jette
Tpt
1870 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Indelta räntor,
enligt
markegång,
på förslag.
R:dr
36,0001—
17,000 —
45,600''—
86,950 —
29,700
95,500
6,000 —
77,267 —
1,075,108 82
Spanmål.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å 2!
R:dr 10 örej
kubikfoten.
Summa
Mätt.
j Värde förslagsvis
å 2
;R:dr 10 öre
ikubikfoten.
R:dr ö.
153,196
09
Kub.-f. k. R:dr
5,886 6
1,469,125,82,153,196,09] 5,886
12,361
86
Kub.-f. i k. R:dr ! ö.
7,157
6: 12,361,86
15,031
Riksmynt.
R:dr
o.
36.000
17.000
45,600
86,950
29,700
95,5001-
38
6,000-
77,267 •
Civil-dcpar -
Statsråden utan departement
Departements-chefen ............
Departementets expedition.
Kommers-kollegium...............
Statistiska Tabell-kommissio
Nuvarande
beloppet .........
Tillkommer iaflöningsansla
byrån.
..............................
Lan dtmäteristaten:
Nuvarande beloppet .........
Af går: Lönerna för sju anR:dr
hvardera eller tillFör
Rikets ekonomiska karte
Ofverståthållare-embetet.
......
1,255,698 15 Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet .........
Tillkommer: Ersättning til
tjensteman för af de
boställen...........................
Ersättning för expropriera
mark från länsmansbo
stället Wara Stommen
Skaraborgs län ..............
7,157 j 8] 15,03138,1,649,715,15
Stats- Utskottets Utlåtande N:o titt.
H/ufvi id titel.
Förslag till blifvande Riks-stat:
mentet.
3 å 12,000
en:
............................................29,7CX)
et för Statistiska Central -......................................... 300
...........................................95,500
re landtmätare å ...... 900
ammans.............................. 6,300
erk, Reservationsanslag...............
andsstatsånträdda
.437: —
13:
1,075,108: 82.
3,450: — 1,078,558: 82.
Penningar.
Indelt ränta
och ersätt
Förslagsanslag.
Oindelt spanmål.
Indelt tionde
och ersätt
-
ning för ''ning för inindragna
Jdragna tionräntor.
| deanslag.
Matt.
Värde förslagsvis
å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr 1 ö. R:dr
36.000 —
17.000 —
45,600''—•
86,950 —
30,0001-
R:dr
ö.
Kub.-f. |k. I R:dr
i ö.
89,200
6,000
77,267
Transport 1,078,558: 82. 388,017j—j — |—j — |_
Bih, till Riksd. Prof. 1870, 4 Samt 1 Afä. 13 Raft.
Summa
Riksmynt, j
R:dr ] ö.j
36,000 —
17,000:—;
45,600—|
86,950 —
30.000 —
89,200—1
6,000 —
77,267;—
388,017
34
Stata- Tf t skottets Utlåtande K-o 26.
Tpt
1870 års |
Riks-stat anslår: |
- |
|||||||||||
Spanmål. |
|||||||||||||
Indelta rän-tor, enligt |
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
Summa |
||||||||||
Penningar. |
Mått. |
Värde å 2 kubikfoten. '' |
Mått, * |
I Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
||||||||
R:dr |
Ö. |
R:dr |
ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
ö. |
R:dr |
ö. |
1,469,125 |
82 |
153,196 |
09 |
5,886 |
6 |
12,361 |
86 |
7,157 |
8 |
15,031 |
38 |
1,649,715 |
15 |
5,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
__ |
— |
— |
5,000 |
— |
A,300,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
4,300,000 |
— |
: 1,039 |
13 |
17,423 |
71 |
4 |
1 |
8 |
61 |
38 |
1 |
BO |
Öl |
18,551 |
46 |
| 125,000 |
125,000 |
• |
|||||||||||
50 1 |
184 |
69 |
17 |
7 |
37 |
17 • |
,271 |
86 |
|||||
5,900,21495 170,80449 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,195 |
9 |
15,111 |
396,098,538 |
47 |
||||
15,900,21495170,804 49 |
! 5,908| 4 |
12,407 64 |
7,195 |
9 |
15.111 |
39j6,098,53847 |
Bibehållna indelningar och
Ränta:
Nuvarande beloppet ...
Af går: Räntor af till
indragna boställen......
Tionde ...........................
Oindelt spanmål, såsom i
Särskildt förslagsanslag för
Landshöfdingens i WesterTill
bestridande af lösen
persedlar.....................
Statens jernvägstrafik, forlön
utgå.............................
Gästgifvares friheter:
Penningar, såsom i 187
Bibehållna indelningar och
dana:
Ränta.............................
Tionde ...........................
Oindelt spanmål, såsom i
Till lättnad för skjutsningsbestrides
och är särdeles
Färjor och färjekarlar:
Penningar, såsom i 1870
Bibehållna indelningar och
dana:
Ränta.............................
Tionde .........................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26,
35
Transport 1,078,558: 82
ersättning för indragna sådana:
.................. 153,196: 09.
Statsverket
Penningar.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för
indragna
räntor.
Indelttionde
och ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
It: dr
388,017
223:
152,973: 09.
.................................... 12,361: 86.
1870 års Riks-stat ...... 15,031: 38.
landsstaterna i länen:
Norrlands län lön:
för åtskilliga i lönen ingående ränteslagsvis
beräknadt att af trafikmed
-
1,078,558
5,000
4,300,000
års Riks-stat..................... 1,039: 13.
ersättning för indragna så -
17,423: 71.
8: 61.
80: Öl.
1870 års Riks-stat
tungan, der den genom entreprenad
tryckande, Reservationsanslag.........
1,039
125,000
års Riks-stat ........................ 50:
ersättning för indragna så -
184: 69.
37: 17.1
50
13
R:dr
152,973
09
17,423
184
ö. R:dr
71
69
12,361
o.
86
61
37
17
Mått.
Kub.-f.
Värde förslagsvis
ä 2
R:dr 10 öre
| kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
7,157
38
Sgr 5,897,664 95 170,5811491 12,407 64 7,195
Transport^,897,664:95) 170,581)49) 12,407 64) 7,195
k.l R:dr
15,031
38
80
o.
Öl
R:dr
388,017
1,258,925
5,000
4,300,000
15''
18,551
125,000
271
o.
46
86
15,11139)6,095,765)47
15,111
39 6,095,76547
36
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
1870 års Riks-stat anslår:
Spanmål.
(Indelta rån-:
Penningar, >or enligt !
i markegång
; på förslag.
Indelt på förslag, \
Värde å 2!
Alått. ;R:dr 10 öre1
! kubikfoten, j
Mått.
Oindelt.
i Värde förslagsvis
z 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Summa
Riksmynt,
S:
Tpt
R:dr
Tptjö,900,214
63.000
12.000
164,600
43,450
40,900
49,545
221,650
i 25,500
R:dr |ö.
,!
170,804:49
Kub.-f. jk.'' l
5,908 4^
R:dr
lö.l Kub.-f.
48,350
oo _l _ I
8—30 4o| 23,70010J
16,100}—! — i—j
716,29540 23,70o|lo|
12,407 64
7,195
k.| R:dr
15,111
330 7 i
5 4
336 1
694
o.
39
R:dr
6,098,538
47
11
34
o.
471
Jordbruket handeln
Reserv;!-
Skiften och afvittringar.........
Vägar och kommunikationer
Undervisningsanstalter för
Landtbruksingeniörer och deBefrämjande
i allmänhet åt
63.000
12.000
164,600
43,450—
40,900—
50,239 47 jHästafvelns förbättrande
221,650-
[Undervisningsanstalter fö
Nuvarande beloppet ........
Tillkommer: Förhöjning
giska institutet ............
Dito för slöjdskolan
25,500— [Befrämjande i allmänhet a
Nuvarande beloppet .........
Tillkommer: Förhöjning
åt sådane arbetare i d
hvilka önska att i fram
sig ökade insigter oc
48,350______Undervisningsanstalter fö
Nuvarande beloppet ........
Tillkommer: Förhöjning
gationsskola för under
om ångmaskiners kon
22,500|—[Befrämjande i allmänhet a
32,41184|Befrämjande i allmänhet a
Penningar, såsom i 187
1 j Bibehållna indelningar oc
! i dana ..............................
Oindelt spanmål, såsom
16,100]— Fiskerinäringens understö
70581
6,616,510 35 194,504|59! 5.908 4I 12.407 64
740,701 31
7,532j -
15,817 20|6,839,23978;
Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 26,
37
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar. .--------- _ |
Förslagsanslag. |
Summa Riksmynt. |
||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt spannmål. | Värde för- Mått islagsvis ä 2 jkubikfoten. |
||
K:dr ö. |
R:dr , ö. |
R:dr ö. |
Kuh.-f k.! R:dr 1 ö. |
R:dr 1 ö. |
Transport *>,897.664 95 170.581 49 12,407
och näringame.
tionsanslag.
......................................................... | 63,000
........................................................... i 12,000
jordbruk och landtmannanäringar.....! 164,600
ras biträden........................................I 43,450
jordbruk och landtmannanäringar......i 40,900
''........................................................... i 49,545
bergsbruk och slöjder:
221,650: —
04 7,195! 9 15,111
anslaget för Teknolo.
...................... 2,500: -
Stockholm .
slöjderna:
10,100:
12,600:
25,500:
234,250-
27,500]-
anslaget till reseunderstöd
särskilda näringsyrkena,
mande länder förvärfva
konstfärdighet .................. 2,000:
handel och sjöfart:
.....................................''..... 48,350: -
anslaget till Calmar navivisningsmeddelandeiläran
struktion och behandling 500: —t 48,850
handel och sjöfart ............................j 22,500
bergsbruket:
års Riks-stat..................... 8,700: 40.
ersättning för indragna så
1870
års Riks-stat............
23,700: 10. |
11: 34.
8,700;40i 23,70010
16,100;—| — |—|
S:gr 731,39540 |
23,700 |
10 — |
— |
336 1 |
70581 |
755,801 |
31 |
Transport 6,629,060 3ö! 194,28159! 12,407 |
64 |
7,532!— |
15,817 2Ö[6,851,566 78 |
39
6.095,76547
63.000 —
12.000 —
164,600 —
330! 7
69447!
43,450
40,900
50,239
47
234,250;—!
51 1
11
34!
27,500!-
48,850!-
22,500;-
32,41184
16,100 —
38
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 26.
Tpt
1870 års Riks-stat anslår:
Spanmål.
Penningar.
Indelta rän-j indelt på förslag. !
tor, enligt j---------—:--------j
! markegång i Värde å 2j
på förslag. 1 Mått. jR:dr 10 öre
ikubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 2
R:dr 10 öre
ikubikfoten.
R:dr.
6,616,510
110,000
4
4,500
2,700
18,500
188.000
26,500
440,000
R:dr.
194,504
2,946
27
Kub.-f.
5,908
R:dr.
12,407
o.
64
15,000 —|
|
50,046 08;
15,000-
Kub.-f.
7,532
1,264
870,25062 2,94627]
S-gr ______________________
S;a ‘7,486,76097 197,45086]
T
623
k.
R:dr. | ö.
i
15,817j20
2,65440
1,308 93
R:dr.
6,839,239
Summa
Riksmynt.
o.
78!
Diverse
110.000— jUtfiyttningshjelp efter skif2,
658 58 Ersättning till Sala bergsförvandling
eller afskrif
4,
500—Sodlingshjelp för kronony6,
955 56]Jordförluster genom kanalPenningar,
såsom i 1870
Bibehållna indelningar och
sådana..............................
Oindelt spanmål, såsom i
18,500 —■ Karantäns-inrättningen på
högst 15,850 R:dr.
Nuvarande beloppet .........
Afgå......................;;............
188.000— [Till aflösning af Öresund26,
500—jTill aflösning af Schelde
440,
000 — Kontrollen å bränvinsfortution
af tillverkningsafanslag:
Nuvarande
beloppet .........
; 1 Afgå.....................................
15,000]—IRese- och traktamentspen
I
| Nuvarande beloppet .........
| | Tillkommer, förhöjning......
50,046 08 Skrifmaterialier och ex
Nuvarande
beloppet ........
j j Tillkommer, förhöjning.......
15,000;—Extra utgifter, Beservations -
1,887 3j 3,963:33 877,16022;
5,908; 4 12.407 64 9,419] 3! 19,78053 7,716,400!—;
'' Anm. Minskningen i Hufvudtiteln
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36, 39
i Förslag till blifvande Riks-stat: |
||||||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||||
Indelt ränta |
Indelt tionde |
Oindelt spanmål. |
Summa |
i |
||||||||
Jrennmgar. |
Mått. .. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt, j |
|||||||||
R:dr |
Ö. |
R:d.r |
Ö. |
R:dr |
ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
R:dr |
ö.! |
|
Transport anslag. ten, Förslagsanslag ........................ |
6,629,060 110.000 |
35 |
194,281 |
59 |
12,407 |
64 |
7,532 |
— |
15,817 |
20 |
6,851,566 110,000 |
78 |
lag för förlust genom vissa räntors |
4 |
18 |
1,264 |
2,654 |
40 |
2.658 |
58 |
|||||
byggare, Förslagsanslag..................... |
4,500 |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
4,500 |
j |
||||
och väganläggningar, Förslagsanslag: års Riks-stat..................... 2,700: 36. ersättning för indragna .......................................... 2,946: 27. 1870 års Riks-stat............ 1,308: 93. Känsö, Förslagsanslag. |
2,700 |
36 |
2,946 |
27 |
—■ , |
— |
623 |
3 |
1,308 |
93 |
6,955 |
56 | |
....................................../... 18,500: — ....................................... 2.650: — |
15,850 188,000 26,500 |
15,850 188,000 26,500 |
||||||||||
ska tullen, Förslagsanslag.................. |
_ |
|||||||||||
tullen, Förslagsanslag ....................... |
_ |
|||||||||||
fattningarnes tillämpning och resti-gift för utfördt bränvin, Förslags- |
||||||||||||
........................................ 440,000: — ......................................... 40,000: - |
400,000 23,000 60,069 |
400,000 |
||||||||||
ningar, Förslagsanslag: ..........:.......................:....... 15,000: — ......................................... 8,000: — |
23,000 |
j |
||||||||||
pensel'', ved in. m., Förslagsanslag: .................................... 50,046: 08. ............................. 10,023: — |
08 |
60,069 |
i 081 |
|||||||||
anslag................................................... |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
“sJ |
845,62362 |
2,946''27 |
— — |
1,887 |
3 |
3,96333| 852,533122 |
||||||
Summa |
7,474,68397 |
197,227 86 |
12,407 |
64 9,419 |
3 |
19,780537,704.100 |
utgör således 12,300 R:dr.
40
Stats- Utskottets Utlåtande 2f:o 26.
Tab. Litt. B.
Extra Statsregleringsanslag under Sjette Hufviidtltelii.
Civil-departementets expedition.
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande...............
För Rikets ekonomiska karte verk ...................................
Skiften ock afvittringar.........................................................
Stats-Utskottet
föreslår.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,
maskiner m. m.................................................... 6,000: —
„ prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött.......................................................... 3 000:___!
„ understöd åt personer af mankönet, som genomgå ’
fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel
och vård m. m............................................................ 2 000:___I
» understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola 4,500: —!
» fortsättande af de geologiska undersökningarne och
utgifvande af derpå grundade kartor ........................ 55,000: -
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås.......................
Diverse anslag.
Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tj ens tebiträden..!....................... 33,400:
» undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25,000:
» stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera
’ andra länders allmänna arbeten ................................ 2 000:
R:dr j
l,800j
52,
CXX)j
107,
000-
70,500
3,000
Summa
60,400,
294.700
Stockholm, 1870.
Aséociationa-Boktryckeriet.