Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
1
N:o 20. ,
Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Mars 1870, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag rörande de
uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta.
och oindelta spanmälsanslagen.
(lista U. A.)
Innan Stats-Utskottet till Riksdagen aflemna^ sina särskilda utlåtanden
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens hufvudtitlar, har
Utskottet att meddela yttrande i anledning af Kongl. Makts i den nådiga
Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof gjorda, af bestämmelserna
i Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 föranledda förslag, rörande
de i Riks-staten uppförda indelta ränteanslagen samt indelta och oindelta
spanmälsanslagen, hvilka förslag, då de afse samtliga hufvudtitlarne,
med undantag af den första och den tredje, böra i ett sammanhang komma
under pröfning.
Berörda nådiga förordning, hvarigenom indelta och anordnade räntor
och tiondeanslag, med undantag af boställens räntor och sådana, som
äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres,
förklarats skola till Statsverket indragas, stadgar tillika, att för sålunda
indragna räntor och tionde skall lemnas ersättning medelst statsanslag
i penningar, att dessa anslag, intilldess annorlunda varder förordnadt
eller innehafvare af rånte- eller tiondeanslag förklarar sig nöjd med godtgörelse
efter det nya omsättningspriset, komma att utgå till belopp, motsvarande
de indelta och anordnade rånte- och tiondeanslagens värden efter
årligt medelmarkegångspris, samt att embets- och tjenstemän, som enligt
fullmakter och konstitutorial tillträdt indelt lön utan skyldighet att ingå
på den genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 vidtagna förändring
i sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande samt icke sedermera
Bill. till Rilesd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
densamma sig underkastat, skola, om icke de sjelfva derom hörda annat
medgifva, af Statsverket tillhandahållas deras indelta löner på lika sätt och
vilkor, som de nu ega att desamma af rånte- och tiondegifvare bekomma.
Till följd häraf borde nu, på sätt i Statsråds-protokollet (Bil. N:o
6 b, pag. 15) är erinradt, bland utgifterna å Riks-staten, de rånte- och tiondeanslag,
som fortfarande komma att bibehållas såsom indelta eller anordnade,
upptagas i sina vederbörande kolumner med det värde, hvartill de
enligt ofvannämnda nådiga förordning blifvit omsatta eller med samma
värde, hvartill de bland inkomsterna beräknats, och derjemte uppföras erforderliga
penningeanslag till godtgörande af de indelningar, som skola till
Statsverket indragas.
Då emellertid, för närvarande och innan erforderliga upplysningar
från vederbörande myndigheter hunnit inhemtas, de förstnämnda ränteoch
tiondeanslagen icke kunde skiljas från de öfriga, hade Statskontoret
för den nu förestående statsregleringen föreslagit, att de rånte- och tiondeanslag,
hvilka fortfarande skulle såsom indelta eller anoi’dnade bibehållas,
måtte sammanföras med ersättningsanslagen för de till indragning afsedda
indelningarne på det sätt, att för de stater och korpser, verk och inrättningar,
i hvilkas anslag enligt sednast upprättade Riks-stat ränta och tiondespanmål
inginge, uppfördes tvänne särskilda förslagsanslag, det ena för indelt
ränta och ersättning för de till Statsverket indragna räntor och det
andra för indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.
I sammanhang härmed hade Statskontoret vidare, i fråga om de uti
Riks-staten uppförda så kallade oindelta spanmålsanslagen, anfört, hurusom,
i anseende dertill att dessa anslag i allmänhet voro anvisade till utgående
af Kronans behållna räntespanmål, skilnaden emellan spanmålens värde
efter statspriset och medelmarkegångspriset, efter hvilket sednare pris vederbörande
indelningshafvare, såvidt de icke tillhörde elementarläroverken,
för hvilka ett annat förhållande gällde, erhållit godtgörelse, blifvit tillgodoförd
eller påförd räntan, som derigenom ökats eller minskats med motsvarande
belopp. Ehuru genom detta bokföringssätt enahanda slutliga resultat
vid uppgörande af liqviden med Riksgälds-kontoret för öfverskott, besparingar
och brister erhölles, som om räntan upptoges till det belopp, hvartill
den i verkligheten uppgått, och bemälda Kontor särskildt debiterades i
liqviden för berörda prisskilnad, ansåge dock Statskontoret nämnda bokföringsmethod
numera efter räntans omsättande till en bestämd penningeskatt
vara mindre lämplig och föranleda till en felaktig beräkning af inkomsterna.
Förut hade detta icke varit förhållandet, ty i samma mån,
som medelmarkegångspriset öfversteg statspriset och ersättningen för prisskilnaden
å den oindelta spanmålen blef större, bereddes ock tillgång till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
3
prisskilnadens betäckande genom öfverskott å räntan, hvilken höjdes i samma
förhållande i följd deraf att deri ingående persedlar löstes efter medelmarkegångspris.
Efter räntans omsättning i en oföränderlig penningeskatt
kunde deremot något öfverskott till betäckande af berörda prisskilnad icke
uppstå och Statskontoret hade derföre hemställt om vidtagande af den förändring
i afseende å ifrågavarande anslag, att dessa i den blifvande Riksstaten
uppfördes såsom förslagsanslag i den mening, att förenämnda prisskilnad
finge i de årliga liqviderna emellan Statsverket och Riksgälds-kontoret
särskildt upptagas. Härifrån ansågs dock undantag höra ega rum
för den under åttonde Hufvudtitelns anslag till elementarläroverken uppförda
oindelta spanmål, för hvilken lösen utginge enligt gällande statspris,
i följd hvaraf ock någon prisskilnad, föranledande till förhöjd eller minskad
aflöning för innehafvarne af denna spanmål, icke kunde ifrågakomma.
I öfverensstämmelse härmed och då Kongl. Maj:t af anförda skäl (se
Statsråds-protokollet N:o 6 b, sid. 17) ansett de nya anslagen böra bibehållas
vid samma belopp i penningar, som i nu gällande Riks-stat finnas för de
motsvarande indelta rånte- och tiondeanslagen upptagna, har Kongl. Maj:t
föreslagit:
att i stället för hvart och ett särskildt i Riks-staten nu förekommande
indelt rånte- eller tiondeanslag må under samma titel uppföras ett anslag,
innefattande såväl den del af det i anslaget ingående belopp, hvilken fortfarande
skall bibehållas såsom indelt, som ock den ersättning, hvilken bör
till vederbörande indelningshafvare utgå för den del af det indelta beloppet,
som skall till Statsverket indragas;
att å hvarje sådant anslag må, såvidt ej för något fall annat blifvit
särskildt äskadt, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande
Riks-stat finnes för det motsvarande indelta rånte-eller tiondeanslaget upptaget;
samt att såväl de nu omförmälda anslagen, som de i Riks-staten förekommande
så kallade oindelta spanmålsanslagen, med undantag af de för
elementarläroverken uppförda anslagen af sistnämnda beskaffenhet, om hvilka
under åttonde Hufvudtiteln särskild framställning komme att göras, må
tilläggas natur af förslagsanslag.
Under åberopande af de skäl, som härofvan finnas till stöd för den
nu föreslagna regleringen anförda, tillstyrker Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseenden föreslagit må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 3 Mars 1870.
På Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.