Konstitutions-Utskottets Memorial Ko ti
i
N:o 1.
Ank. till Rikad. Kansli d. 2 Febr. 1870, kl 12 midd.
1
Konstitutions- Utskottets Memorial,, med uppgift å lindande förslag till
ändringar i Grundlagarne.
Med hänvisning till det af Konstitutions-Utskottet denna dag afgifna särskilda
Betänkande N:o 2 angående det från sistlidne riksdag hvilande förslag till
ny Föreningsakt mellan Sverige och Norge, får Utskottet härmed till grundlagsenlig
behandling af Riksdagen anmäla de i § 2 af Riksdagsbeslutet den 16 Maj 1867
och § 2 af Riksdagsbeslutet den 15 Maj 1869 omförmälda
till ändringar i Grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig
behandling vid nu pågående riksdag:
A. Från Riksdagen år 1867.
l:o.
Om utsträckning af den i 28 § Regeringsformen bekännare af annan lära
än den rena evangeliska medgifna rätt att innehafva befattning i Statens tjenst.
Regeringsformen.
§ 28.
(Nuvarande lydelse, hvari med kursiv (Föreslagen lydelse, hvari ändringarne
stil äro utmärkta de delar, som blifvit eller tilläggen äro med kursiv stil utföreslagna
att ändras eller utgå.) märkta.)
l:o. Konungen eger att i Stats-Rådet l:o. Konungen eger att i Statsrådet
utnämna och befordra infödda Svenske utnämna och befordra infödde Svenske
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 3 Sand. 1 Höft. 1
2
Konstitutions-Utskottels Memorial N:o f.
män till alla de embeten och tjenster inom
riket, högre och lägre, hvilka äro af den
egenskap, att Konungen fullmakter derå
utfärdar, dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, der sådana
hittills egt rum. Konungen vare likväl
obetaget, att, efter vederbörandes hörande,
eller uppå deras framställning, till
lärarebefattningar vid universiteterna, de
theologiska läraretjensterna likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom
till läkarebefattningar, kalla och befordra
äfven utländske män af utmärkt
förtjenst, de der den rena evangeliska
läran bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära embeten nyttja utländske
män af sällsynt skicklighet, men icke
till Kommendanter i fästningarne. Konungen
fäste, vid alla befordringar, afseende
endast å de sökandes förtjenst
och skicklighet, men icke på deras börd.
Till civila tjenster inom riket och till domareämbeten
må sådane män endast nämnas,
som äro af den rena evangeliska läran
; härifrån dock undantagna lärarebeställningar
och ofriga tjenster vid inrättningar
för slöjd och skön konst, äfvensom
läkarebefattningar, titt hvilka jemväl
andre än bekännare af den rena evangeliska
läran kunna utnämnas. Hvarje
Departementschef skall föredraga och expediera
alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tjenstledighet och afsked,
till och ifrån embeten och tjenster
vid de verk och stater, som under Departementet
höra.
män till alla de embeten och tjenster
inom riket, högre och lägre, hvilka äro
af den egenskap, att Konungen fullmakter
derå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hafva inkommit, der
sådana hittills egt rum. Konungen vare
likväl obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras framställning,
till lärarebefattningar vid universiteterna,
de theologiska läraretjensterna likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra
beställningar vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom
till läkarebefattningar, kalla och befordra
äfven utländske män af utmärkt
förtjenst, de der den rena evangeliska
läran bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära embeten nyttja utländske
män af sällsynt skicklighet, men icke
till kommendanter i fästningarne. Konungen
fäste, vid alla befordringar, afseende
endast å de sökandes förtjenst
och skicklighet, men icke på deras börd.
Till presterligt embete eller till annan
tjenst, hvarmed är förenadt åliggande att
meddela undervisning i kristendom eller
theologisk vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla ofriga embeten eller
tjenster, med det undantag i afseende ä
Statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas,
må bekännare af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna nämnas;
dock må icke någon, som ej tillhör
den rena evangeliska läran, såsom domare
eller innehafvare af annan tjenst deltaga
i handläggning eller afgörande af fråga,
som angår religionsvård, religionsundervisning
etter befordringar inom den Svenska
kyrkan. Hvarje Departementschef
Konstitutwns-Ulskottels Memorial N:o 1.
3
skall föredraga och expediera alla ärenden
rörande befordringar, förordnanden,
tjenstledighet och afsked, till och ifrån
embeten och tjenster vid de verk och stater,
som under Departementet höra.
2:o. Konungen eger----- 2:o. Konungen eger-----
---utnämnas. ---utnämnas.
Hänvisning:
Konst.-Utsk. Uti, N:o 11 och Mera.
N:o 15.
Första Kammarens Prof. den 17 April
och den 10 Maj 1867.
Andra Kammarens Prot. den 27 April
och den 9 Maj 1867.
. 2:o.
Om sådan ändring i 26 § Riksdags-ordningen, att bekännare af annan
lära, än kristen-protestantisk, må vara valbar till riksdagsman.
Riksdag s-or dn i ngen.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast Riksdagsmannabefattning kan endast
utbfvas af Svenska medborgare, som be- af Svensk medborgare utaf vas.
känna sig till kristen-protestantisk lära.
Ej må såsom riksdagsman godkännas Ej må såsom riksdagsman godkännas
Hänvisning:
Konst.-Utsk. Uti. N:o 12.
Första Kammarens Prot. den 17 April
1867.
Andra Kammarens Prot. den 27 April
1867.
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o t.
3:o.
Om ändring i 1 § 5 mom. och 5 § 6, 8 och 12 mom. Tryckfrihets-förordningen
angående utsträckt frihet att anlägga boktryckerier.
Tryck/ rikets-för ordningen.
§ I -
5:o. Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och en
fritt att, utan hinder af någon särskild
författning, äldre privilegier eller något
boktryckerireglemente, samt utan att vara
underkastad någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet
eller vidd honom tjenligt synes, uti stad
eller inom ett afstånd derifrån af högst
m half mil.
Då ett boktryckeri sålunda utom stad
aidägges, skola, i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet
samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under stadens
rätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar —
5:o. Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och eu
fritt att, utan hinder af någon särskild
författning, äldre privilegier eller något
boktryckerireglemente, samt utan att vara
underkastad någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet
eller vidd honom tjenligt synes.
Då ett boktryckeri utom stad anlägges,
skola, i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet
samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under närmaste
stadsrätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar —
§
6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän Underrätt i den stad,
der boktryckeriet, ifrån hvilket den åklagade
skriften utkommit, anlagdt är, eller
på sätt 1 § innehåller, vid anläggandet an
-
Anm. Derest det här nedan under
4:o upptagna, från Riksdagen år 1869
hvilande förslag till ändring i sista punkten
af detta moment blir af Riksdagen
antaget, kommer detta att vid slutliga
bestämmandet af momentets lydelse iakttagas.
5.
6:o. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän Underrätt i den stad,
der boktryckeriet, ifrån hvilket den åklagade
skriften utkommit, anlagdt är, eller
på sätt 1 § innehåller, vid anläggandet an
-
5
Konstitulions-Utskottets
mäldt blifvit. I Stockholm sker detta
upptagande vid första allmänna Underrätt;
i öfriga städer, der första och andra
Underrätt finnas, vid den sistnämnda;
Akademiernas jurisdiktionsrätt, enligt deras
konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstid
vare i allt fall, ehvad tryckeriet
inom eller, på sätt nyssnämnda § utstakar,
utom staden är beläget, enahanda,
och förhålles dermed, som om stämningstid
i staden lag säger. Uppstår fråga
om boktryckares eller författares af en
tryckt skrift tilltalande eller hörande,
böra han eller de vid sådan rätt personligen
till svars stånda, men åtnjute i
öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt
allmän lag och särskilda författningar, uti
allt hvad genom detta förordnande icke
uttryckligen annorlunda stadgadt är.
8:o. Finner Justitie-statsmicistern eller
dess ombud sig befogad, att, på de
grunder för qvarstad å tryckt skrift, här
ofvan stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad, att i
Stockholm, genom biträde af Öfverståfhållare-embetet
och i öfriga städer samt orterna,
medelst skyndsam handräckning,
som ej får vägras af den magistrat,
hvarunder boktryckeriet enligt § 1 lyder,
sådan qvarstad erhålla, börande öfver
förloppet af qvarstadsförrättningen och orsakerna
dertill, samt i afseende på den
åklagade skriften, om och huru många
exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning trefaldt författas, hvaraf
den ena tillställes Justitie-statsministern
eller hans ombud, den andra magistraten
och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig, att, vid ansvar
Memorial N:o 1.
mäldt blifvit. Stämningstid vare åtta dagar,
ehvad tryckeriet är beläget inom eller
utom staden. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares åt eu tryckt skrift
tilltalande eller hörande, böra han eller
de vid Rätten personligen till svars stånda,
men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och särskilda
författningar, uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.
\
8:o. Finner Justitie-statSministern eller
dess ombud sig befogad, att, på de
grunder för qvarstad å tryckt skrift, här
ofvan stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas må,
vare han eller det berättigad, att sådan qvarstad
erhålla, medelst skyndsam handräckning,
som ej får vägras, af vederbörande
Konungens Befallningshafvande, magistrat
eller kronobetjent; börande öfver förloppet
af qvarstadsförrättningen och orsakerna
dertill, samt i afseende på den
åklagade skriften, om och huru många
exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning trefaldt författas,
hvaraf den ena tillställes Justitie-statsministern
eller hans ombud, den andra magistraten
i den stad, hvarunder boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, och den tredje
boktryckaren. Magistraten vare pligtig,
att, vid ansvar såsom för embetsförsum
-
6
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o /.
såsom för embetsförsummelse, med näst
afgående post, en afskrift af denna anteckning
till Justitiekansleren insända. I
Stockholm varde samma anteckning, genast
eller sist inom nästföljande dags utgång,
till Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm
inom åtta dagar, och i landsorterna
aldra sist inom trenne veckor efter det
qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist målet
till vederbörlig domstol och aktor förordnat,
då domstolen, sist inom åtta dagar,
må pröfva, om qvarstaden skall ega
bestånd. Sker det ej, och är icke qvarstad
inom en månad häfven, ege boktryckare
rätt, i enahanda ordning som handräckning
af magistraten till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit, att fordra dess
brytande, hvilket icke vägras må, vid ansvar
af embetets förlust. Justi tie-statsministern
— — •—
12:o. I frågor om qvarstad höra, i
sådant fall, Konungens Befallningshafvande
och vederbörande magistrater ovägerligen
och vid ansvar biträda; dock må — —
melse, med näst afgående post, en afskrift
af denna anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm varde samma anteckning
genast eller sist inom nästföljande
dags utgång till Justitiekansleren aflemnad.
Justitiekansleren må sedermera,
i Stockholm inom åtta dagar, och i landsorterna
aldra sist inom trenne veckor
efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva
hänvist målet till vederbörlig domstol och
aktor förordnat, då domstolen sist inom
åtta dagar må pröfva, om qvarstaden skall
ega bestånd. Sker det ej, och är icke
qvarstad inom eu månad häfven, ege boktryckare
rätt, i enahanda ordning som
handräckning till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess brytande,
hvilket icke vägras må, vid ansvar af erabetets
förlust. Justitie-statsministern —
12:o. I frågor om qvarstad böra, i
sådant fall, vederbörande Konungens Befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent
ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må — — —
Hänvisning:
Konst.-Utsk. Uti. N:o 6 och Mera.
N:o 13.
Första Kammarens Projt, den 12 April
och den 4 Maj 1867.
Andra Kammarens Prot. den 11 April
och den 4 Maj 1867.
Konstitulions-Utskottets Memorial N:o i.
7
B. Från Biksdagen år 1869.
4:o.
Om ändring i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen beträffande den tid, inom
hvilken anmälan bör ske, när boktryckeri anlägges eller ombyter egare, m. m.
Tryckf rikets-för ordning en.
§ 1.
5:o. Privilegier å boktryckeri — —
— — en half mil.
Då ett boktryckeri — — — rätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar, åligger,
att sist trettio dagar, innan någon skrift
derifrån utgifves, så väl hos magistraten
i den stad, hvaruti boktryckeriet anlägges,
eller under hvars domsrätt han, såsom
boktryckare, skall lyda, som ock hos den
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under
hvars styrelse eller embetes tillsyn staden
hörer, skriftligen tillkännagifva, att
och hvarest han boktryckeri anlagt. Uraktlåter
någon det, plikte han etthundra
riksdaler och varde hans förbrytelse i allmänna
tidningarna kungjord. Utgifves
från ett på nu föreskrifna sätt icke behörigen
anmäldt tryckeri någon brottslig
skrift, vai-e den olaglige boktryckaren jemte
författaren underkastad lika straff och ansvar
för skriftens innehåll och skrifart,
och kåfve sitt boktryckeri till åklagaren
förverkat. Lag samma vare, der boktryckeri
ombyter egare. I båda fallen åligger
det Konungens Befallningshafvande,
sedan behörig anmälan hos honom blifva
gjord, att genast eller med först omgående
post derom underrätta Justitiestatsministern.
5:o. Privilegier å boktryckeri--
— — en half mil.
Då ett boktryckeri — — — rätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar, åligger
att sist fjorton dagar, innan någon skrift
derifrån utgifves, såväl hos magistraten
i den stad, hvaruti boktryckeriet anlägges,
eller under hvars domsrätt han såsom
boktryckare skall lyda, som ock hos den
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under
hvars styrelse eller embetes tillsyn staden
hörer, skriftligen tillkännagifva, att
och hvarest han boktryckeri anlagt. Der
boktryckeri ombyter egare, åligge den nye
egaren att, innan någon skrift utgifves,
göra så beskaffad anmälan som nu sagd
är. I båda fallen åligger det Konungens
Befallningshafvande, sedan behörig anmälan
hos honom blifvit gjord, att genast eller
med först omgående post derom underrätta
Justitie-statsministern. Anlägges eller öfvertages
boktryckeri utan föreskrifven anmälan,
plikte boktryckaren etthundra riksdaler.
Utgifves från ett icke behörigen
anmäldt tryckeri någon brottslig skrift,
vare boktryckaren jemte författaren underkastad
lika straff och ansvar för skriftens
innehåll och skrifart.
8
Konstitutions-Ut skottets Memorial N:o i
Anm. Derest det här ofvan under 3:o
upptagna, från Riksdagen år 1867 hvilande
förslag till ändring i första och andra
punkterna af detta moment blir af Riksdagen
antaget kommer detta att vid slutliga
bestämmandet af momentets lydelse iakttagas.
Hänvisning:
Konst.-Utsk. Uti. N:o 14, 2:o.
Första Kammarens Prut. den 10 Maj
1869.
Andra Kammarens Prat. den 11 Maj
1869.
5:o.
Om ändring i 1 § 12 mom. och 4 § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen i
fråga om anmälan hos Justitie-statsministern af bokhandels idkande.
Tryckfrihets-förordningen.
12:o. Intet hinder vare för bokhandels
idkande, icke heller för utgifning till
föryttrande af någon skrift, vare sig inländsk
eller utländsk. Hvarje författare
eller förläggare stånde fritt att en honom,
i följd af sådan egenskap, tillhörig
skrift antingen sjelf eller genom andra
föryttra; dock vare hvar och en som antingen
i öppen bod eller eljest, med rättighet
att derom i allmänna tidningarna
få kungörelse införa, bokhandel idka eller
böcker försälja vill, förbunden att, på sätt
om boktryckeriers anläggning stadgadt är,
och vid samma ansvar anmälan derom
hos Justitie-statsministern göra. För fortfarande
föryttrande af en skrift vare inga
1.
12:o. Intet hinder vare för bokhandels
idkande, icke heller för utgifning
till föryttrande af någon skrift, vare sig
inländsk eller utländsk. Hvarje författare
eller förläggare stånde fritt att en
honom, i följd af sådan egenskap, tillhörig
skrift antingen sjelf eller genom
andra föryttra; och vare för en skrifts
föryttrande inga andra hinder än de, som
i 4 § af denna lag föreskrifvas. Föryttrar
någon — — —
Kon.stitution.s-ölskottets Memorial S:o 1.
9
andra hinder än de, som i 4 § af denna
lag föreskrifvas. Föryttrar någon — —
§
* 11 ro. Finner — — — förblifva.
Till den ändan åligge hvar och en, som
genom gjord anmälan hos Justitie-statsministern
är berättigad att bokhandel idka,
att till Justitie-statsministern eller hans
ombud inlemna förteckning på inkomna
utländska skrifter. Skulle å någon--
4.
ll:o. Finner —■■ — — förblifva.
Till den ändan åligge hvar och en, som
bokhandel idkar, att till Justitie-statsmistern
eller hans ombud inlemna förteckning
på inkomna utländska skrifter. Skulle
å någon — —
Hänvisning:
Konst.-Utsk. Uti. N:o 14, 3:o.
Första Kammarens Prof. den 10 Maj
1869.
Andra Kammarens Prot. den 11 Maj
1869.
6:o.
Om ändring i 5 § 3 mom. Tryckfrihets-förordningen angående lydelsen af
den för Nämnden i tryckfrihetsmål föreskrifna ed.
Tryckfrihets-förordningen.
§
3:o. Sedan Nämndens antal sålunda
blifvit nedsatt till nio ledamöter, skola
de af Domstolen, så snart sig göra låter,
till utsättande dag sammankallas, då de
inför Domstolen skola aflägga en så lydande
ed:
“Allsvåldige Gud! Du skådar mitt
hjerta, för Ditt allseende öga är intet
uppsåt fördoldt. Vare Din godhet och
Bill. till JRiksd. Prot. 3 Sami. 1
5.
3:o. Sedan Nämndens antal sålunda
blifvit nedsatt till nio ledamöter, skola
de af Domstolen, så snart sig göra låter,
till utsättande dag sammankallas, då de
inför Domstolen skola afgifva en edlig
försäkran att efter sitt bästa förstånd
och samvete utlåtande i saken afgifva,
och att i obrottslig tystnad hålla, så väl
det som under öfverläggning en yttras, som
Höft. 2
10
Konsliluhons-Utskollets Memorial V:o 2.
förbarmande nåd mig evigt tillsluten, om hvilka af de särskilda ledamöterna med
jag döljer min öfvertygelse i detta mål. ja eller nej röstat.
Jag N. N. svär derföre vid Gud och
Hans Heliga Evangelium, att efter mitt
bästa förstånd och samvete utlåtande i
denna sak afgifva, och att det, som under
öfverläggningen yttras, skall af mig
i obrottslig tystnad hållas.
Hänvisning:
Konst.-Utsk. Uti. N:o 14, 5:o.
Första Kammarens Prot. den 10 Maj
1869.
Andra Kammarens Prot. den 11 Maj
1869.
Stockholm den 2 Februari 1870.
På Utskottets vägnar:
Th. Munck af Rosenschöld,
Ordförande.
N:o 2.
Anb til) Riked. Kansli d. 2 Febr. 1870, kl. 12 midd.
Konstitutions- Utskottets Memorial, med förslag att titt nästkommande riksdag
uppskjuta behandlingen af det från sistlidne riksdag hvilande
Förslag till ny Föreningsakt mellan Sverige och Norge.
Sedan Riksdagen genom Kamrarnes beslut den 28 April 1869 antagit det
genom Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af den 5 Januari samma år för Riksdagen