Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86.

1

H:o 86.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1869.

hos Andra Kammaren den 13 — _

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning aj Kongl.
Maj ds nådiga Proposition, angående vissa grunder
för förvaltningen af Statens jernvägstrafik och särskilt
för den dervid anställda personals aflöning
m. m.

(Stats-Utsk. Utlåtande N:o 81 och Hem. N:o 95.)

8. A. K.

Sedan Styrelsen för Statens jernvägstrafik afgifvit underdåniga förslag
dels till organisation af nämnda trafiks förvaltning, dels till aflöningsreglemente
for dervid anställde embets- och tjensteman samt betjente, dels till omkostnadsstat
för år 1869 och dels till reglemente för antagande och entledigande m. m.
af den personal, som af Styrelsen tillsättes, öfverlemnade Eders Kongl Maj''t
uti nådig Proposition till 1868 års Riksdag nämnda förslag, hvarjemte Eders
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att godkänna vissa hufvudbestämmelser i afseende
å vilkoren för tjenstemännens anställning samt grunderna för aflöning åt
dem. Uti det svar, Riksdagen den 13 Maj sistlidna år afgaf å Eders Kongl

Maj:ts oinförmälda Proposition, anhöll Riksdagen på anförda skäl, att Eders
Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke Styrelserna öfver
Bih. till Riksd. Frat. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Häft. 1

2 > Riksdagens nivåerä. Skrifvelse-, N:o Sfi.

Statens jernvägsbyggnader och jevnvägstvafik kunde sammanföras till en enda
Styrelse för Statens jernvägar, eller, om detta icke funnes ändamålsenligt, den
förra Styrelsen förläggas till arbetslinjen; samt huruvida icke dels de föreslagna
distriktchcfs-tjen steril a kunde indragas, dels betydligare inskränkningar ske såväl
i antalet af de vid järnvägstrafiken anställde em bets- och tjensteman samt betjente,
som äfven i fråga om beloppen af de för dem föreslagna löneförmånerna.
Derjemte tillkännagaf Riksdagen sitt bifall till de Hosta af ofvanberörda, utåt
Eders Kong!. Maj:t föreslagna hufvudbestämmelser dels i (»förändra(It skick, dels
med vissa förändringar eller inskränkningar, men förklarade sig icke hafva godkänt
de öfriga bestämmelserna, hvilka hufvudsakligen afsåga beloppen åt fasta
arfvoden, de föränderliga arfvodenas fördelning samt inqvarterings- och t rakt ameutsersättning,
provisionel'', felräkningspenningar och premier.

Uti en under den 2(5 sistlidne Februari till nu församlade Riksdag åt
låten nådig Proposition angående vissa grunder för förvaltningen af Statens
jernvägstrafik och särskildt för den dervid anställda personals aflöning, har
Eders Kong!. Maj:t, bland annat, meddelat, att, ehuru den af sednast!- Riksdag
väckta frågan om sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och jern
vägsbyggnaderna eller den sistnämnda Styrelsens förläggande till arbetslinjen
ännu icke blifvit jemte vederbörande? deröfver afgifna underdåniga utlåtande
företagen till nådig pröfning, Eders Kong!. Maj:t, ansett donna omständighet ingalunda
höra uppehålla den deraf icke nödvändigt beroende frågan om den för
trafiken erforderliga personal och dess aflöning; att, efter öfvervägande af hvad
uti Trafikstyrelsens den 31 sistlidne December afgifna underdåniga utlåtande
anförts rörande behofvet och lämpligheten af distriktehefsembetena, Eders Kongl,
Maj:t funnit den utgift, som för dessa befattningar beräknats, icke kunna undvaras,
men att för närvarande, innan de utaf Trafikstyrelsen o inför maki a olika
system för ett permanent öfvervakande af linieförvaltningen, det ena med vissa
trafikområden, och det andra med de särskilda förvaltningsgrenarne såsom grund
för indelningen, blifvit vidare praktiskt pröfvade, det icke borde definitivt bestämmas,
huruvida distriktchefsembeten skulle införas eller nämnda öfvervakande
lämpligare på annat sätt anordnas; äfvensom att, beträffande ifrågasätta
inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken anställde embetsed»
tjensteman samt beloppen af deras aflöning, Eders Kongl. Maj:t i de delar,
som utgjorde föremål för den nådiga Propositionen, lika med Trafikstyrelsen,
funnit andra sådana inskränkningar än dem, bemäld a Styrelse redan beslut! t,
icke utan fara för betänkliga olägenheter kunna göras.

- Vid detta förhållande och då Eders Kongl. Maj:t fortfarande vidhölle
åsigten om lämpligheten af de utaf Eders Kongl. Maj:t vid sista riksdagen i afseende
å grunderna för aflöningsstaten föreslagna bestämmelser, hvilka, enligt
hvad Eders Kongl. Maj:t antoge, i följd af beslutet om Riksdagens ofvan om -

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86.

förmälda underdåniga hemställan, ej då vunnit Riksdagens godkännande, hav
Eders Kong!. Maj:t ånyo till Riksdagens pröfning öfverlemnat samma bestämmelser
utan annan förändring än dels den modifikation, som påkallades deraf,
att definitivt beslut om distriktchefers tillsättande ej nu fattades, dels ock att
arfvodet för kontrollerande maskiningenjören blifvit nedsatt till 1,800 R:dr eller
det belopp, lian redan för innevarande år åtnjöte.

Härutöfver hav Eders Kong] Maj:t, som ansett lämpligt och med god
ordning öfverensstämmande, att stadgande» meddelades för deri ej sällan inträffande
händelse, att till följd åt eu växande trafik eller i öfrig! förändrade förhållande»
behof af nya anläggningar och byggnader uppstode, föreslagit följande
bestämmelser:

1) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning, såsom rrv station,
ny reparations verkstad eller dubbelspår mellan två stationer, må ej vid redan
till trafik upplåten statsbana verkställas förr. än behofvet blifvit af Riksdagen
pröfvadt och godkändt. Riksdagen tillkomma ock att besluta de vilkor i afseende
på kostnaden, hvarunder anslutning till statsbana må ega rum för bibana,
som härefter af enskilde anlägges.

2) I fråga om erforderlig utvidgning åt redan befintlig anläggning och
byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom anordnande
af hållplats, mötesplats eller dylikt, beslutar Kong!. Maj:t, och bör kostnaden
derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för jet n vägs tv atiken,
som Styrelsen vid slutet af hvarje av bär att för det nästföljande underställa
Kongl. Maj ts pröfning och fastställelse.

Hvad dervid först angår de lönebelopp, so nr nu blifvit föreslagna för de
vid jern vägstrafiken anställde om hets och tjensteman samt betjente, bär Riksdagen,
utöfver de af Trafikstyrelsen beslutade och åt Eders Kongl. Ma j.t gillade
inskränkningar, endast i några få punktör ansett nedsättning i de föreslagna
beloppen höra ega ruin. Sa har öfverdirektörernes särskilda arfvode för öfvervakandet
af afdclningarne a linie» synts Riksdagen skäligen kunna bestämmas
till 500 R:dr i stället för 1,000 Ruff, hvarjemte arfvodet för sekreteraren ansetts
höra i närmare öfverensstämmelse med sekreterarelönerna inom andra embetsverk
utgå med 4,000 Kalf. Beträffande ombudsmannen och arkitekten, Indika
för Byggnads- och Trafikstyrelsen för närvarande gemensamma tjensteman från
byggnadsstate» åtnjuta arfvode», den färre med 3,600 Rall'' och den sednare med
4.800 Rall-, har det synts olämpligt att, innan fråga» om de båda Styrelsernas
sammanslagning blifvit slutligen afgjord, för ifrågavarande tjensteman a tiafikstaten
uppföra högre arfvodesbelopp än de nu derifrån utgående eller 1,000 K-di
för ombudsmannen och 500 R:dr för arkitekten. Ridare och da den för föreståndaren
för statistiska kontoret i staten föreslagna aflöning af 4,000 R:dr synts
utgöra fullt tillräcklig ersättning för de med donna befattning förenade göro -

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86.

mål, samt nuvarande innehafvaren icke lärer kunna vara lagligen berättigad att
något arfvode derutöfver uppbära, bär Riksdagen funnit det i sådant hänseende
i statsforslaget upptagna arfvodesbelopp, 200 R:dr, böra derur utgå.

Likaledes torde, då saintlige tjensteman vid trafikstaten äro endast på
förordnande antagne, giltig anledning icke förefinnas att vidare bibehålla det å
staten för en kontrollerande maskiningenjör upptagna arfvode af 1,800 R:dr,
enär den i staten befintliga anteckning, att tjenstfri skulle vid nuvarande innehafvarens
afgång indragas, otvetydigt angifver, att befattningen icke vidare är
,.ehofl,lg.'' Hvad ^dermera angår de i klassregleringen upptagna arfvoden, har
förändring endast derutinnan funnits höra ega ruin, att för stationskarls-förmän,
lokomotiv- och vagnputsare samt signalkarlar jemte öfrige med dem likställde
jernvägsbetjente, hvilka föreslagits till aflöning efter 22 till och med 16, 22 till
och med 19, samt 23 till och med 20 klasserna, aflöningen i stället må kunna,
likasom för telegrafister, biljettörer, kontorsvakter med flere, begynna redan vid
2o klassen med 240 R:dr.

Hvad slutligen vidkommer det stadgande Eders Ivongl. Maj:t föreslagit
aU meddelas, för den händelse behof uppstår af nya anläggningar och byggnader
vid de till trafik upplåtna statsbanorna, har Riksdagen ansett, att då större
utvidgningar af stationer och bangårdar kunna föranleda lika betydliga kostnader
som nya anläggningar, äfven sådana större utvidgningar böra Riksdagens
profning underställas.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit an förd t, har Riksdagen på
det sätt bifallit Eders Kong], Maj:ts nådiga framställning, att Riksdagen godkänt
följande bestämmelser att gälla för år 1870:

a) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande
embets- och tjenstemän, nemligen:

Vid Styrelsen:

till Generaldirektören............ Z

,, Byråchefen..........

„ Öfverdirektören vid ban- och maskinafdelningarne . . 5,500

» Särskild! arfvode för öförvaltande af afdelningarne å linien 500

,, Öfverdirektören för trafikafdelningen.......5,500

d Särskild! arfvode för öfvervakande af afdelningen å linien 500

„ Sekreteraren...........

„ Registrator!! och Aktuarien............

n en Notarie.............

•n en dito .................

9,000: —
5,500: —

6,000: —

6,000: —
4,000: —
3,500: —
2,500: —
2,500: ——

Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o 86.

5

till Ombudsmannen...... 1,000: _

„ Kamererare!,................. 4,000: _

„ Revisorn..........-........ 3,000: —

„ Hufvudkassören................ 3,000: —

„ Uppbördskassören................ 3,500: _

„ Föreståndaren för statistiska kontoret......... 4,000:__

„ Arkitekten.................. 500: —

„ Öfverkontrollören................ 4,000: —

b) Styrelsen eger, intilldess definitivt beslut fattats om sättet för hela
linieförvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen dispo
liera ett belopp af 15,000 R:dr.

c) Be i klassregleringen upptagna arfvodena utgå sålunda:

Lägsta

Högsta

A. Vid Styrelsen:

klass

R:mt

klass

R:mt

För Öfverdirektörens assistenter . . . .

„ Telegrafdirektörer.......

6

2,700

2

3,900

„ Milkontrollören........

„ Kontrollörer i kontrollkontoret . . .

9

1,800

3

3,600

„ Kammarförvandten.......

„ Biljett- och formulärförvaltaren . .

1,500

2,400

„ Bokhållaren vid kassa-, statistiska och

10

7

milkontoren.........

„ Kammarskrifvare........

„ Kontorsskrifvare........

19

600

9

1,800

„ Telegrafister..... ...

I

„ Vaktmästare.........

20

540

16

780

„ Telegrafbud.........

23

360

20

540

B. Vid Distrikten:

För Ban-, Maskin- och Trafikdirektör

5

3,000

1

4,200

„ Assistenter åt nämnde direktörer . .

9

1,800

5

3,000

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o ,‘7>\

Lägsta

För

55

»

»

55

n

55

55

55

55

55

55

55

55

55

55

55

51

55

55

55

55

55

»

55

55

55

55

55

55

55

55

55

Baningeniörer.
Förrådsförvaltare .
Verkstadskamerevarc
Verkmästare .

Stationsinspektorer .
Byråassistenter .
Lokomotivförarefönnän
Distriktskassörer .
Konstruktörer.

Vagnmästare .
Telegrafinspektorer .
Bokhållare ....

Ritare.....

Lokomotivförare .
Stationskassörer . .

Telegrafister .

Kontors- och Stationsskr
Öfverkonduktörer.
Konduktörer . .

Biljettörer ....
Stationsmästare .

Ridare.....

Vagnförmän
Banmästare
Materialvakter
Fackmästare .
Stationskarlsförmän .
Vaktmästare .

Portvakter ....
Lokomotiv- och Vagnputsare
Kolvakter ....
Pumpare ....

Vagn smörj are .

Bromsave ....

•ifv

are

klass

11

17

11

13

22

25

17

17

25

17

17

19

19

25

25

Knut

1,200

1,800

720

1,200

960

420

240

720

720

240

720

720

600

600

240

240

Högsta

klass

8

9

9

9

10

11

11

12

13

13

19

R:mt

3,000

2.400

2.400

2,100

1,800

1.800

1,800

1,500

1,200

1,200

1,080

960

960

15 840

16 , 780

600

Riksdagen;s miderd. Skrifvelse, JV.-o 86.

7''

Lägsta

Högsta

klasa

Runt

jklass

Runt

25

240

1 20

> i i:. 1 j i\ i i! i

540

25

240

22

;

420

j in.

25

240

22

420

w

?>

För Signalkarlar.........

Spårvexlave........ ,

Stationskarlar.........

Kuskar...........

Förrådsdrängar ........

Ban-, bro- och grindvakter ....
egande Styrelsen att tillägga högst 15
Riksdaler i månaden under seglationstid
för vakter vid rörliga broar samt
att för bevakning af grindar anställa
personer med lägre arfvode!!.

Konto rsvakter.........

Notisbärare..........

Telegrafbud.........J

d) Finbets och tjensteman samt betjente vid distrikten, h vil ka ej erhålla
bostad med vedbrand in natura i jern vägens egna eller för ändamålet
hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20
procent af årliga arfvodet, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro
stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad eller
köping och 10 procent vid station på landet.

e) För sådane em bets- och tjensteman vid distrikten, h vil kas befattningar
äro förenade med ofta re förekommande tjensteresor eller kommenderi!!
gar inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kongl.
Maj.t bestämmes och hvithet icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente
är stadgadt. För tjensteman, som har linieförvaltningens permanenta
öfvervakande åt sig uppdraget, kan, med iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor
inom distriktet af Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.

f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

Styrelsens Jiufvudkassör med 500 R:dr om året;

Styrelsens uppiördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler
af den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan
inremitterad;

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, K:o 88.

Distriktskassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej
öfver 500 R:dr för hvardera;

Kontrollörer och Kontorsskrifvare vid kontrollkontoret med 10 procent å
hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller
redovisning faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta
felets beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller
endast till en del af den felande betalas;

Trafik- och Telegrafstationernas tipp b ördsp er sonat med tre tiondedels procent
af redovisade trafik- eller telegraminkomster, till fördelning emellan nämnda
personal på afsändning^ och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka
Styrelsen eger att bestämma; och

LoJcomotivförare, eldare och vagnsmörjare samt annan betjening, till följd af
hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga
besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen
fastställda bestämmelser

g) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning, såsom ny station,
ny reparationsverkstad eller dubbelspår mellan två stationer, äfvensom
större utvidgning af station eller bangård må ej vid redan till trafik upplåten
statsbana verkställas förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt och godkändt.
Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på kostnaden,
hvarunder anslutning till statsbana må ega rum för bibana, som härefter
af enskilde anlägges.

h) I fråga om erforderlig mindre utvidgning af redan befintlig anläggning
och byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet,
såsom anordnande af hållplats, mötesplats eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t;
och bör kostnaden derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för jernvägstrafiken,
som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att för det nästföljande
underställa Kongl. Maj:ts pröfning och fastställelse.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1869.