Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

Vt

IV: o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1869.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i
af Statsverkets med flera
1866.

anledning af år 1868 verkställd revision
allmänna fonders förvaltning under år

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.)

8. A. K. /

I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande
då verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, .styrelse och förvaltning under år 1866 uti afgifven berättelse anmält,
samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver Sfgifna underdåniga
förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedanomförmälda
ämnen, hvilka blifvit upptagna särskild! för hvarje dermed befattning
egande embetsverk eller myndighet, i underdånighet anföra följande:

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, Lots- och Fyrinrättningen, Sjökartekontoret, Kongl.
Sjöförsvars-departementets Kansli- och Kommando-expeditioner och Sjöförsvarets
stationer i Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg.

Uti specialtitlarnes utgående balans påfördes, enligt hvad Revisorerne omförmäla,
den nya dockbyggnaden i Carlskrona en efterbetalning af 91,462 R:dr 31
öre. Detta belopp, hvilket innefattade kostnaden för de kronoarbetskarlsdagsverken,
som under åren 1842—1851 blifvit för nämnda byggnadsarbete använda,
skulle, jemlik! Kongl. Brefvet den 16 Maj 1851, i räkenskapen balanseras, intilldess,
efter arbetets fulländning, sig visat i hvad man donna kostnad kunde Flottans underhållsstat
ersättas; och då en längre tid förflutit, sedan berörda arbete afslutades,
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft. 3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

utan att ersättning blifvit beredd, samt någon godtgörelse, enligt Revisorernes tanke,
numera ej vore att emotse, syntes det Revisorerne att sådana åtgärder borde
från Förvaltningens af Sjöärendena sida vidtagas, att ofvannämnda belopps fortsatta
balanserande kunde undvikas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande bär Förvaltningen, på de af
Revisorerne anförda skal och då Förvaltningen lika litet nu som under de föregående
åren vore i tillfälle att föreslå något sätt för den ifrågasatta godtgörelsen,
anhållit, att, till förekommande af beloppets ytterligare balanserande, detsamma
måtte ur räkenskapen få afskrifvas; och får, med hänsyn till hvad sålunda förekommit,
Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Magt täcktes låta
tillse, huruvida icke inom Femte Hufvudtiteln tillgång må kunna beredas för godtgörande
af ifrågavarande utgiftspost samt att, derest någon sådan tillgång icke linnés,
ifrågavarande utgiftspost må ur räkenskaperna afskrifvas.

Statens Jernvägsbyggnader.

Af uppgifven anledning både Revisorerne tagit kännedom af Styrelsens öfver
Statens Jernvägsbyggnader depositionsräkning i Riksbanken och dervid inhemtat,
dels att de af Styrelsen i Riksbanken insätta medel icke uti Styrelsens räkenskaper
till redovisning upptogos förr, än de å depositionsräkningen utassignerades, och
dels att Styrelsen vid revisionsårets slut både uti Riksbanken innestående ett belopp
af 188,000 R:dr, förutom hvad Styrelsen under den 31 December 1866 utassignerat
och till redovisning upptagit, men först påföljande år lyftat. Att en så
betydande tillgång för jern vägsbyggnaderna funnits uti Riksbanken innestående,
utan att Styrelsens räkenskaper derom lemnade någon upplysning, hade Revisorerne
funnit anmärkningsvärd! och derföre efterforska! anledningen till berörda förhållande;
och både Revisorerne erfarit, att Statskontorets å Räntekammaren utfärdade,
till disposition af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader ställda anordningar
af bemälda Styrelse qvitterades, samt att Styrelsen sedermera till sin kassör
öfverlemnade, stundom hela, men stundom blott någon del af beloppet, hvaremot återstoden
insattes i Riksbanken samt att kassören till redovisning endast upptoge de
belopp, som till honom kontant aflemnades eller å depositionsräkningen till honom
utassignerades.

Då det anmärkta redovisningssättet synts Riksdagen icke vara med god
ordning öfverensstämmande, och de omständigheter Styrelsen till stöd för berörda
förfarande uti sitt i frågan afgifna underdåniga utlåtande anfört, enligt Riksdagens
tanke, icke äro af beskaffenhet att höra föranleda ett undantagsförhåIlande från det
redovisningssätt, som af andra penningeförvaltande myndigheter är allmänneligen
vedertaget, får, till rättelses vinnande för framtiden, Riksdagen underdånigst anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes förständiga Styrelsen öfver Statens jernvägsbygg -

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

nader att, då medel för nämnda byggnader i Kong!. Räntekammaren eller annorstädes
lyftas eller anvisning derå emottaga, låta hela beloppet uti Styrelsens räkenskaper
till redovisning genast uppdebiteras, och att Styrelsens räkning med Riksbanken
må uti räkenskaperna intagas,

Statskontoret.

Vid 1865 års Statsrevision anmärktes, hurusom af besparingarne å Riks-statens
Andra Hufvudtitel arfvoden utgått till tjensteman och vaktbetjente i Kanslirätten,
oaktadt donna domstol, enligt Revisorerne meddelad upplysning, under en
längie följd åt år ej haft något sammanträde. Lika med Revisorerne funno Rikets
åi en 1865 1866 församlade Ständer det vara önskvärd t att ifrågavarande dom stolsinrättning,

som blott hade att handlägga mål angående svårare förseelser i
tj ensten af embets- och tjensteman inom Eders Kong!. Maj tis Kansli samt frågor
om ansvar för Guvernören å S:t Barthelémy, i det som anginge hans ministeriela
göromål, måtte till besparande af förenämnda, åt behofvet ej påkallade utgift, indragas,
och anhöllo derföre i underdånig skrifvelse den 19 Juni 1866, att Eders
Kongl. Maj.t behagade låta utreda, huruvida nämnda domstolsinrättning kunde
indragas samt i sådan händelse till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.
Penna skrifvelse hade emellertid, enligt hvad nästlidna års Revisorer omförmäla,
icke föranledt till någon åtgärd.

Äfven under revisionsåret hade, enligt hvad Revisorerne meddela, dylika
utgifter egt rum. På grund af flera Kongl. Bref hade nemligen under året blifvit
utanordnadt arfvode till Kanslirättens sekreterare med 225 R:dr och till dess
aktor med 150 R:dr samt ljuspenningar till Rättens tjensteman med 60 R:dr. Hvarken
för det år, dessa medel utgått, eller för något annat af de sista 20 åren hade
emellertid, såvidt Revisorerne kunnat inhemta, Kanslirätten haft något sammanträde.
Penna omständighet, i förening dermed att behandlingen af ifrågavarande
slags mål icke kräfde andra iusigter, än dem ledamöterna i Öfverrätterna, h vil ka
handlade likartade mål i allmänhet, herde besitta, syntes Revisorerne utgöra talande
skal för afskaffande af ifrågavarande domstolsinrättning, hvars bibehållande dessutom
numera icke hade något stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Skulle dock hinder
fortfarande mota för afskaffande af nämnda domstolsinrättning, så syntes det Revisorerne,
att arfvodet till de dervid anställde tjenstemännen, hvilket årligen bestämdes,
herde lämpas efter mängden och beskaffenheten af de göromål, som af dem
under året handlades.

På bibehållande af ifrågavarande domstolsinrättning, såvidt Riksdagen kan
bedöma, icke är af ringaste behof påkallad t och densammas indragning skulle,
förutom besparing af de icke särdeles betydliga kostnaderna, i sin män bidraga till
en önskvärd förenkling af rättsväsendet och administrationen i allmänhet, får Riks -

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

dagen i underdånighet anhålla, det Eders Kong]. Maj:t täcktes ånyo taga under
nådigt öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande dom stolsinrättning må kunna helt
och hållet upphöra och dess göromål å Hofrätt öfverflyttas,

Danviks Hospital

Uti räkningen öfver Danviks Hospitals hemmansräntor och arrenden a Ifördes.
enligt hvad Revisorerne omförmäla, under titel »afkortningar» tillsammans 98
kubikfot 2,23 kannor råg, 98 kubikfot 2.23 kannor korn samt 76 Ridt- 74 öre i penningar.
Dessa afkortningar, hvaribland förekomma räntor, påförda obefintliga lägenheter,
skulle, enligt en i räkenskapen gjord anteckning, hafva egt ruin på grund
af Seraf!mer-ordensgillots den 17 Januari 1806 fattade beslut, hvithet likväl icke
kunnat återfinnas uti Gillets förenämnda år förda protokoll, af hvilka Revisorerne
hade tagit kännedom. Räkenskaperna lemnade emellertid icke någon upplysning,
hvarföre dessa afkortningar fortfarande under särskild t konto derstädes upptogos, i
stället för att, efter vederbörlig anteckning i jordeböckerna, ur debiteringslängderna
afföras. Derjemte både Revisorerne under anförande af Hospitalets ekonomiska
ställning under de sednare åren, uttalat den åsigt, att densamma betydligen
försämrats.

Med afseende å hvad Revisorerne anfört, och då det af Direktionen öfver
nämnda hospital i anledning deraf afgifna underdåniga utlåtande sybts Riksdagen
icke vara fullt tillfredsställande, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta närmare utreda ej allenast förhållandet i afseende å ifrågavarande
afkortningar, utan ock anledningen till den försämrade ekonomiska ställningen
vid hospitalet, samt derefter anbefalla de åtgärder, hvartill berörda undersökning
må föranleda.

Vid behandlingen af de i Revisionsberättelsen upptagna frågor har Riksdagens
uppmärksamhet blifvit fästad på olämpligheten deraf, att revisionsberä ttelsen med
tillhörande förklaringar icke blifvit så tidigt till trycket befordrad, att den, på sätt i
7 § 3 mom. af gällande Instruktion föreskrifves, kunnat vid Riksdagens början till
densamma öfverlemnas; och enär det synes vara af synnerlig vigt att sådant eger
rum vid riksdagens början och ej, på sätt hittills skott, sedan de flesta frågor angående
statsregleringen redan blifvit handlagda, samt den åsyftade rättelsen i detta
hänseende lätt torda kunna vinnas genom den enkla åtgärden, att tiden, inom hvilken
vederbörande embetsverks förklaringar skola afl em nas, för att kunna, jemte berättelsen
till trycket befordras, nedsättes från tvenne till tvänne månader, hvilken tid,
med afseende å nu lättade kommunikationer, lärer i allmänhet vara fullt tillräcklig,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

21

har Riksdagen beslutat, det 3 mom. af 7 § i gällande Instruktion för Riksdagens
Revisorer, i hvad som rörer deras befattning med Statsverket, af den 17 Maj 1867
må erhålla följande förändrade lydelse: »3:o Af denna berättelse med tillhörande

tabeller läte Revisorerne utskrifva tvänne originalexemplar, af hvilka det ena till
Kong!. Maj:t i underdånighet ingifves och det andra aflåtes till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,
hvilka skola samma berättelse, äfvensom vederbörande embetsverks
i anledning deraf afgifvande förklaringar, så framt dessa inom två månader efter
revisionsförrättningens slut varda till Riksgälds-kontoret aflemnade, till trycket befordra
och derefter, så fort ske kan, med allmänna tidningarne utdela låta; åliggande
derjemte bemälde Fullmägtige att samma berättelse och förklaringar såväl
vid näst derpå följande riksdags början till Riksdagen, som ock till Riksdagens
näst sammanträdande Revisorer öfverlemna;» och får med anmälan härom Riksdagen
underdånigst anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes den i berörda hänseende
ändrade delen af Instruktionen till allmän efterrättelse låta kungöra.

Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm de» 7 Maj 1869.