Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

1

X:o 22.

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 April 1869, kl. 10 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående anstånd med
betalningen af 1868, 1869 och 1870 årens annuiteter å det Ystad
—Eslöf jernvägs-aktiebolag beviljade statslån för byggandet af
jernbana mellan Ystad och Eslöf; Gifven Stockholms Slott den
12 Februari 1869.

Sedan Rikets Ständer, enligt underdånig Skrifvelse af den 7 September 1863,
för byggandet af en enskild jernväg mellan staden Ystad och Eslöfs station å Statens
södra stambana på Riksgälds-kontoret anvisat ett mot f af beräknade anläggningskostnaden
ungefärligen svarande belopp af två millioner fyrahundrafemtio tusen Riksdaler
att såsom lån till ett för berörda jernvägsanläggning bildadt aktiebolag utgå, samt
dervid föreskrifvit, bland annat, att lånet, för hvars återbetalning, sedan jernvägen
blifvit fullbordad, densamma med allt hvad dertill hörde skulle utgöra säkerhet, finge
innehafvas räntefritt under tre år från den dag, hvar och en särskild del deraf blifvit
lyftad; att derefter skulle å lånebeloppet, i den mån lyftning egt rum, inom hvarje
kalenderårs slut inbetalas fem procent efter år räknadt, hvaraf för hvad af lånet dessförinnan
icke godtgjorts fyra procent årlig ränta skulle beräknas samt återstoden utgjorde
kapitalafbetalning; att, om det förfallna inbetalningsbeloppet icke i föreskrifven
ordning erlades, sex procent årlig ränta å samma belopp borde gäldas intilldess detsamma
inbetalades; att bolaget skulle under all framtid och utan något ytterligare bidrag
af allmänna medel vidmagthålla hela jernvägen med hvad dertill hörde i sådant
skick, att den kunde för allmänna trafiken begagnas; att, om berörda underhållsskyldighet
eller deri stadgade återbetalnipgen icke fullgjordes, jernvägen komme att hemfalla
till Staten utan rättighet för aktie-egarne att utaf det allmänna erhålla ersättBih.
till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. i Aid. !2 Höft.

1

2

Knngl. Mapts Nåd. Proposition N:o 22.

ning för de tillskott till företaget, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda; samt att
ej mindre förvaltningen af bolagets angelägenheter, än de afslutade räkenskaperna
skulle granskas vid årligen skeende revisioner, uti hvilka Staten, intilldess det af allmänna
medel erhållna låneunderstödet blifvit återbetaldt, egde deltaga genom ombud,
som af Kongl. Näjd utsåges; så och efter det statslånet blifvit lyftadt och jernvägsanläggningen
fullbordad, afsynad och godkänd samt från och med Mars månad 1866
trafikerad, har ofvanomförmälda aktiebolag uti underdånig skrifvelse af den 12 November
nästlidna år anhållit, att enär bolaget saknade förmåga att till Riksgälds-kontoret
inbetala 1868 års annuitet för ofvannämnda lån, hvilken annuitet utgjorde
79,506 R:dr 94 öre, samt bolaget, som sannolikt ej heller blefve i tillfälle att fullgöra
de inbetalningar, som borde erläggas vid innevarande års slut med 121,454

R:dr 16 öre och vid nästkommande års slut med 122,500 R:dr, följaktligen nödgades
åt Staten öfverlemna jernbana!!, om icke ett lämpligt anstånd med amorte ringen

af statslånet kunde erhållas, Kongl. Näjd alltså täcktes till Riksdagen aflåta
Proposition derom, att bolaget måtte under åren 1868, 1869 och 1870 befrias från
inbetalning till Riksgälds-kontoret af stadgade annuiteter, med vilkor att bolaget erlägger
5 procent ränta derå intill 1878, 1879 och 1880 års slut, samt för hvarje af

dessa år inbetalar, jemte då upplupna annuitet, äfven den, som för ett af de tre först nämnda

åren bort erläggas, och att bolaget icke under tiden verkställer utdelning till
aktie-egame; varande i fråga om anledningen till bolagets oförmåga att fullgöra den
ärliga inbetalningen af bolaget uppgifvet: dels att, med anledning af Kong!. Maj:ts
föreskrift i nådigt Bref den 2 Oktober 1863, bolaget måst öka banvallens krönbredd
från 16 till 18 fot och skenornas vigt från 14 till minst 17 skålpund per fot, hvithet
förhöjt kostnaden för anläggningen och lokomotivs anskaffande med 195,568 R:dr; dels
att bolaget ansett sig nödsakadt att, utöfver den i kostnadsförslaget beräknade materiel,
anskaffa sådan till värde af 155,691 R:dr 67 öre; dels att, sedan postångfartygsförbindelsen
mellan Sverige och Tyskland, hvilken förr gått öfver Ystad och hvarå
bolagets kalkyler öfver blifvande inkomster af jernvägstrafiken till väsendtlig del voro
grundade, blifvit sålunda förändrad, att posten till Tyskland numera fortskaffas öfver
Malmö, passageraretrafiken betydligen minskats; dels ock att de två sista årens svaga
skördar orsakat, att godstrafiken icke gifvit påräknad inkomst; och finnes vid den
underdåniga ansökningen fogad en redogörelse öfver inkomsterna och utgifterna vid
jernvägen från anläggningens början intill den 1 sistlidne Oktober, hvilken redogörelse
utvisa!'', att behållningen af trafiken utgjort 34,798 R:dr 44 öre för 10 månader under
år 1866, 62,818 R:dr 78 öre under år 1867 och 50,460 R:dr 35 öre under de 9 första
månaderne år 1868, samt att, sedan 1867 års annuitet för statslånet blifvit erlagd
och öfriga nödiga utgifter bestridda, bolaget den 1 Oktober 1868, utöfver jernvägen
och hvad dertill hörer, ej egde andra tillgångar än 2,688 R:dr 13 öre i fordringar
och 9,414 R:dr 76 öre i kontanta penningar.

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

3

Styrelse!! öfver Statens järnvägstrafik, som yttrat sig i ämnet, har hufvudsakligen
anfört, att de af bolaget uppgifna orsaker till bolagets oförmåga att under den
närmaste framtiden fullgöra sina inbetalningar till Riksgälds-kontoret val icke kunde
tillerkännas någon väsendtlig vigt, men att då Rikets Ständer måste antagas hafva
fattat sitt beslut om lånebidraget på grund af samma förutsättningar i fråga om behållningen
af jernvägstrafiken, hvilka föranledt bolagsmännen att tillskjuta sina andelar
i anläggningskapitalet, syntes billigheten fordra, att, sedan samma förutsättningar befunnits
hafva varit mindre tillförlitliga, Staten ej utan nödtvång gjorde den ekonomiska
förlusten för bolaget tyngre, än som betingades af Statens rättighet att tillgodose
sin egen ställning till företaget, så att donna eller utsigterna till framtida återbekommande
af lånesuinman ej försämrades; tillstyrkande Styrelsen derföre bifall till bolagets
ansökning, såvida bolaget ej mindre forbonde sig att af trafikbehållningen årligen
afsätta en viss del till reserv- eller reparationsfond, som blefve eu banans oskiljaktiga
tillhörighet, så att den, i händelse banan framdeles öfverginge till Staten, skulle
lika med banan Staten tillfalla, än äfven medgåfve Staten en närmare kontroll öfver
förvaltningen af jernvägen, hvilken kontroll Styrelsen ansåge till eu början kunna åvägabringas
derigenom, att Statens ombud vid revisionerna berättigades att när som
helst taga kännedom om bolagsdirektionens åtgärder och beslut äfvensom om alla förhållanden
och anordningar vid förvaltningen, hvilka i någon mån kunde röra Statens
rätt såsom fordringsegare, samt att hos direktionen gorå de framställningar och till
Chefen för Kong!. Civil-departementet afgifva de rapporter, hvartill ombudet kunde
finna sig befogad!:.

Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit och då å ena sidan billigheten
synes fordra, att under närvarande för bolaget mindre gynnsamma förhållanden någon
lindring i betalningsvilkoren varder bolaget medgifven, men å andra sidan skål ej
torde förefinnas att utsträcka eftergiften längre, än behofvet oundgängligen kräfver,
samt jemväl tillses bör, att jernbana!! förvaltas på sådant sätt, att Statens rätt derigenom
icke förnärmas, har Kong!. Maj:t funnit godt härmed i nåder föreslå Riksdagen,
att bolagets ifrågavarande ansökning på det sätt bifalles att, om behållna trafikinkomsten
för ett eller flera af åren 1868, 1869 och 1870, i den mån densamma
icke oundgängligen behöfves för banans underhåll och trafikerande under närmast följande
tiden, finnes otillräcklig till1 gäldande af hela det belopp, som genom lånevilkoren
är bestämdt att vid de särskilda årens slut till Riksgälds-kontoret erläggas, anstånd
med betalningen af den hvartdera året uppkommande brist må ega ruin under
högst 10 år med följande vilkor:

Ro att årligen ränta efter 6 för 100 erlägges å hvad af förfallna annuiteten
finnes oguldet;

2:o att vid slutet af hvarje efter 1870 följande år, utöfver då ytterligare förfallen
annuitet, till Riksgälds-kontoret i afbetalning å öfriga förfallna skulden aflemnas,

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

så mycket af behållna trafikinkomsten, som för banans underhåll och trafikerande under
närmaste tiden kan undvaras;

3:o att ny anläggning icke utan Kongl. Maj:ts tillstånd under tiden verkställes;

4:o att, derest banan eljest förvaltas på sådant sätt, som anses leda till förminskning
af Statens rätt, Kongl. Maj:t må ega att det meddelade anståndet återkalla,
samt

5:o att bolaget lem nar det ombud, som Kongl. Maj:t förordnar att å Statens
vägnar deltaga i den årliga revisionen af bolagets räkenskaper, tillfälle att, när helst
sådant äskas, taga del af bolagets eller dess direktions beslut, äfvensom af alla förhållanden
och anordningar vid förvaltningen, som i någon man kunna på Statens rätt
ega inflytande.

De ärendet rörande handlingar skola tillställas det Riksdagens Utskott, till
hvars handläggning frågan varder öfverlemnad; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

Axel Adlercreutz.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22

5

Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 12
Februari 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,

JBredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

. Äbelin,

Berg och
Adlercreutz.

Departementschefen, Statsrådet Adlercreutz, anmälde härefter en af Ystad—
Eslöfs jernvägsaktiebolag, uti underdånig skrifvelse den 12 November nästlidna år,
framställd anhållan, i fråga om anstånd med betalningen af 1868, 1869 och 1870 års
annuiteter å det bolaget beviljade statslån för byggandet af jernbana mellan Ystad och
Eslöf; och efter redogörande för innehållet af ej mindre omförmälda framställning,
än äfven det af Styrelsen för Statens jernvägstrafik deröfver afgifna underdåniga utlåtande,
hemställde Departementschefen, det Kongl. Näjd måtte täckas besluta aflåtande!
till Riksdagen af nådig Proposition i berörda ämne, i öfverensstämmelse med i
sådant afseende uppsatt förslag;

Och behagade Hans Näjd Konungen, uppå tillstyrkande
af Stats-Rådets öfrige ledamöter, i nåder gilla
förevarande förslag samt förordna, att, i enlighet dermed,
nådig Proposition, sådan den finnes detta protokoll
Inlagd, skulle till Riksdagen afgå.

Ex protocollo
Edv. Seldener.