Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o fl.

1

N:o 11.

i

Ank. till Riksd. Kansli d. 25 Jan. 1869, kl. 2 e, m.

Kong!. Mops nådiga Proposition till. Riksdagen, angående landtförsvarets
organisation; Gifven Stockholms Slott den 19 Januari 1869.

Med förmälan, dels hurusom de omfattande och genomgripande förslag angående
landtförsvarets förstärkande och arméens ombildning, som till deri år 1867
församlade Riksdagen blifvit inlemnade, nogsamt vittnade derom, att Svenska folket
djupt insåge och lifligt kände nödvändigheten af att för sitt försvar gorå alla de
uppoffringar, som utan nationalvälmågans hämmande kunde åstadkommas, dels ock
att nationell aldrig kunde med tillräcklig säkerhet och erforderligt lugn hängifva
sig åt sin inre fredliga utveckling förr än frågan om betryggandet af dess yttre
sjelfständighet på ett tillfredsställande sätt blifvit löst, har Riksdagen uti underdånig
skrifvelse den 13 Maj 1867 framlagt följande, af Riksdagen antagna grunder
för försvarsväsendets ordnande:

att Svenska arméen skulle bestå af stam, innefattande befäl och trupp,
samt beväring}

att, då, för ett fullständigt ordnande af Rikets försvarsväsende, en väsendtligt
utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel vore af behofvet påkallad, men möjligen
icke kunde genomföras med bibehållande af indelningsverket i dess nuvarande
form, Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och vid uppgörande af nådigt förslag till
arméens organisation taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor det nu på rote- och
rusthållare halande besvär må kunna lindras eller ock aflösas, samt jemväl på
öfriga samhällsklasser fördelas;

att infanteriets stamregementen sålunda måtte organiseras, att de kunde
utvidgas till fyra och stam-corpserna till två bataljoner;

att beväringen under fredstid fördelas på alla vapen med undantag af kavalleriet,
h vilket vapen endast vid inträffande krig tilldelas beväringsmanskap; äfvenBill.
till B.iksd. Prot. 1869. 1 Sand. 1 Afd. 5 Höft. 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

som att beväringen samöfvas med stammen, för att vid arméens mobilisering, på
nyssnämnda undantag när, genast med densamma kunna införlifvas;

att det ökade befäl, som erfordras för infanteriet, skall anskaffas dels genom
fullständigt befäl på stat för tre bataljoner, dels för fjerde bataljonen genom
bevärings- och så kalladt halfsolds-befäl, hvilket sednare äfven skulle afgifva den
fjerde underofficeren för de fasta kadrernas kompanier;

att på stat anställde officerare och underofficerare måtte, efter minst tio års
tjenstgöring och derom gjord ansökan, kunna af Kongl. Maj:t öfverflyttas på så
kallad half sold, som dock icke borde öfverstiga den för graden bestämda pension,
mot befrielse från all annan tjenstgöring i fredstid, än de årliga befäls-, regementsoch
bevärings-mötena, samt då Kongl. Maj:t finner omtanken för rikets säkerhet
det påfordra; att på half sold ställd officer måtte bibehålla sin tur och befordringsrätt
vid regementet, beroende det på Kongl. Maj:ts pröfning, om han sedermera,
efter derom gjord anhållan, åter måtte kunna på full stat förflyttas; samt

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå de vilkor, under hvilka sådant befäl måtte berättigas
till pensions erhållande af allmänna medel;

att eu del af arméens befäl måtte utbildas bland de beväringsskyldige, som
i sådan egenskap aftjenade sin värnepligt, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes i den
plan till arméens organisation, som komme att afgifvas, föreslå så val bestämmelser
om flen skolbildning, hvilken borde fordras af nämnda reserv-befäl, som
sättet för dess militäriska utbildning;

att sådana åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom tillfälle bene des att jemväl
ur manskapets leder ega tillgång till befäl;

att alla till aflöning af indelta arméens befäl och tjensteman anslagna boställen
och räntor m. in. skulle ingå till statsverket i den mån sådant författ ningsenligt

kunde sire, samt att nämnda befäl och tjensteman skulle aflönas kontant,
hvarjemte lönerna herde qvartalsvis utfalla;

att sådana åtgärder herde vidtagas, hvarigenom icke blott undervisning i
gymnastik och militära öfningar blefve, så vidt möjligt, i skolorna meddelad, utan
äfven att, efter skoltidens slut till dess beväringsåldern inträdde, den manliga ungdomen
måtte, på det sätt och på de tider Kongl. Maj:t, med hänsyn till lokala
förhållanden, kunde finna skäligt bestämma, samla» inom mindre områden, för att
af dertill förordnade instruktörer i dessa öfningar ytterligare utbildas;

att, om Kongl. Maj:t icke skulle finna de allmänna grunder för landets
försvar, Riksdagen föreslagit, tillämpliga på ön Gotland, Kongl. Maj:t täcktes i
den allmänna organisationsplan, som komme att framläggas, särskildt föreslå de
skiljaktigheter, hvilka för Gotland ansåges påkallade, likväl alltid med fästadt afseende
derå) att öns värnepligtige aldrig måtte påräkna» till tjenstgöring utom dess
område; samt

att genom dertill kommenderade skicklige officerare af olika vapen en fort -

3

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o IL

gående komité måtte bildas, med åliggande att afgifva utlåtande rörande landtoch
sjöförsvarets förseende med tidsenliga vapen och lämplig ammunition, äfvensom
rörande befästningsväsendet samt de öfriga frågor, Kongl. Maj:t kunde täckas
till densamma öfverlemna;

och anhöll Riksdagen slutligen, att Kongl. Maj:t, efter pröfning af de
grunder till arméens organisation, som ofvan blifvit anförda, behagade låta uppgöra
och för Riksdagen framlägga fullständigt förslag till försvarsverkets ordnande.

Sedan, enligt Kongl. Maj:ts den 14 Augusti 1867, vid underdånig .föredragning
af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse, meddelade nådiga befallning, åtskilliga
för detta ärendes utredning nödiga uppgifter blifvit från vederbörande Regementsoch
Corps-chefer samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrade, har Kongl.
Maj:t under den 8 påföljande Oktober åt tillkallade särskilde komitterade, till
hvilka de infordrade uppgifterna öfverlemnades, i Nåder uppdragit att afgifva
yttrande och förslag rörande den af Riksdagen ifrågaställda lindring i det på rustoch
rotehållare nu hvilande besvär; och hafva bemälde komitterade sitt utlåtande derom
till Kongl. Maj:t afgifvit uti underdånigt betänkande af den 27 Maj 1868, hvilket
betänkande, till trycket befordradt, kommer att till Riksdagens medlemmar utdelas.

I afseende å öfriga till detta organisationsärende hörande delar hafva utlåtanden
blifvit, der sådant ansetts nödigt, från vederbörande embetsmyndigheter
inhemtade, hvarefter Chefen för Landtförsvars-depårtementet, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga befallning, i underdånigt memorial af den 31 nästliden December framställt
förslag till fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende till lands, hvilket underdåniga
memorial, som likaledes blifvit till trycket befordradt, Riksdagen bårhus
till kännedom meddelas.

Gillande nämnda förslags alla grunder, har dock Kongl. Maj:t, med afseende
å de många och olikartade frågor, som deri ingå, och af hvilka större delen
ej skulle utan olägenhet kunna redan under nästa statsregleringsperiod genomföras,
för närvarande ansett endast vissa af förslagets delar, såsom utgörande grundvalen
för organisationen, företrädesvis påkalla en lösning, för att, i den mån ske kan,
redan år 1870 bringas till utförande.

Härvid och i främsta rummet har Kongl. Maj:t funnit hvad förslaget innehåller
angående den allmänna beväringsinrättningen höra tagas under pröfning;
och under åberopande af hvad dels Chefen för Landtförsvars-departementet i förenämnda
dess underdåniga memorial, dels Stats-Rådets öfrige ledamöter, enligt bilagda
utdrag af Stats-Rådets protokoll för den 31 sistlidne December, i detta ämne
yttrat, vill Kongl. Maj:t

till antagande af Riksdagen framställa här hos bifogade, af Kongl. Maj:t
för Dess del godkända förslag till kungörelse angående den allmänna värnepligten;

viljande Kongl. Maj:t framdeles, när organisationsfrågan rörande värnepligten
blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande de förändringar, som af berörda

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 41.

organisation kunna påkallas i Kongl. Förordningen den 9 Februari 1861 angående
den allmänna beväringens mönstringar och möten.

Dernäst har Kongl. Maj:t ansett de af Chefen för Landtförsvars-departementet
ifrågasätta förändrade bestämmelser rörande indelningsverket, i hvad de
afse manskapet samt rust- och rotehållare, höra komma under öfvervägande, och
dervid, endast med några mindre förändringar, för hvilka ofvanberörda Stats-Rådsprotokoll
närmare redogör, Departements-chefens förslag i dessa delar godkänt;
på grund hvaraf Kongl. Maj:t nu, under förutsättning och vilkor, att förslaget om
den allmänna värnepligten antages, föreslår Riksdagen:

A) att rust- och rotehållares samt soldatens inbördes förhållanden må
närmare regleras, i ändamål att lindra de förres besvär och ställa soldat samt
rust- och rotehållare i mindre beroende af hvarandra; samt att följande bestämmelser
i detta hänseende må stadgas:

l:o. Alla ovissa besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens upprättande,
nu äro med soldatens aflönande förenade, skola, i den mån gällande
legokontrakt löpa • till ända, såsom skyldighet upphöra, samt må icke vid
lego-aftal, som framdeles upprättas, ovilkorligen åläggas någon att utgöra.

2:o. Kongl. Maj:t och Kronan öfvertager rekryteringsskyldigheten och i sammanhang
dermed ifrågakommande utgifter för städja och lega; och skola
följande stadganden dervid tjena till närmare efterrättelse:

a) kompanichef eger att vid inträffande vakans anskaffa karl för det
lediga numret och, der rotehållare!! för sin del godkänner karlen,
tillse att kontrakt i laga ordning blifver mellan honom och rekryten
uppgjordt; hörande kompanichef, om svårighet skulle uppstå för ersättande
af nummer, sådant anmäla hos Kongl. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande, som har att det eller de lediga numren
inom länet till ansökan kungöra;

b) derest den till antagning för det lediga numret föreslagne karlen af
rust- eller rotehållare ej godkännes och denne dervid fasthåller,
äfven efter det skälen till ett sådant underkännande blifvit vid behörig
pröfning ogillade, skall rust- eller rotehållare vara förpligtad
att sjelf anskaffa karl och vidkännas alla med hans anskaffning och
underhåll förbundna omkostnader;

c) rekryterings möten hållas två gånger om året distriktvis af landshöfdingen
i närvaro af regemente- eller corpschefen, första gången på
våren, i sammanhang med beväringsmönstringarne, och andra gången
på hösten. Till dessa förrättningar, vid hvilka vederbörande kompanieller
sqvadronschefer äfven skola vara tillstädes, inkallas samtlige
ad interim antagne rekryter för att, i händelse de approberas, få
sina kontrakt stadfästade samt, när de blifvit genom befälets försorg
anskaffade, utbekomma den öfverenskomna legan;

5

Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition N:o II.

d) i de fall, då rekryten blifvit genom rust- eller rotehållare anskaffad
eller denne vägrar att föreslagen rekryt godkänna, skall rust- eller
rotehållare!! jemväl vara pligtig att vid rekryteringsmöte, der sådan
fråga förekommer, vara tillstädes.

3:o. Ett normal-kontrakt, gällande för hela riket, upprättas; och skall detta
kontrakt innehålla följande bestämmelser:

a) soldatens löneförmåner utgöras af:

I. bostad på rotens mark, bestående af stuga efter hittills varande
bruk med erforderliga uthus;

II. fyratiofem (45) kubikfot spån mål, hälften råg och hälften korn, årligen
;

b) lönen kan äfven till hela eller en del af sitt belopp bestå af jord,
som rotehållare!! åt soldaten upplåter, penningar eller persedlar, likväl
endast efter frivilligt dem emellan träffad och skriftligen upprättad
samt af befälet godkänd öfverenskommelse;

c) nybyggnad af, äfvensom större, af synerätt ådömda, reparationer å
soldatens boställshus åligga rotehållare!!, som jemväl tillförbindes aflemna
materialier för de mindre underhållsarbetena, hvilka kunna och
således äfven höra af soldaten verkställas. Öfver fullgörandet af dessa
skyldigheter åligger kompani-befälhafvaren att utöfva noggrann tillsyn;

d) under den tid spanmålslönen, till följd af vakans, icke utbetalas till
soldaten, ingår den till statsverket;

e) tvister rörande detta kontrakt afgöras i den ordning, som derom är
är eller kan varda allmänneligen stadgad;

f) af soldatens lön innehålles 10 It:dr om året, hvilka medel för soldatens
rakning insättas uti sparbank i länet; och egen soldat att dem
jemte upplupen ränta vid sitt utträde ur tjensten utfå, men i händelse
han med döden afgått, skola medlen hans rätte arfvingar eller
rättsinne häfvare tillhandahållas.

4:o. Samtliga dessa bestämmelser skola äfven lända till efterrättelse för rusthållare
vid legoaftals uppgörande med rekryt.

5:o. Der soldat icke på ofvan stadgade vilkor kan erhållas, må statsverket

tillskjuta hvad derutöfver kan erfordras.

6:o. För så vidt det skulle inträffa, att någon rust- eller rotehållare icke
befinnes villig att ingå på de nu i normalkontraktet föreslagna nya bestämmelserna,
må det honom icke förvägras att vid sina hittillsvarande
förbindelser förblifva, dock att äfven i detta fall rekrytens antagande
må ske genom vederbörande militärbefäl.

7:o. De statsbidrag, hvilka äro afsedda för eller utgå till rekryteringshjelp,

samt de för sådant ändamål bildade kassör, i den mån de vid skeende

6

Kongl, Nåd. Proposition N:o Ii.

utredning befinnas vara uppkomna af statsmedel, skola, i sammanhang
med rekryteringens öfvertagande af Kronan, till statsverket indragas;

B) Att, utaf de vid regementen och corpser nu befintliga indragna, anslagna
eller för särskilda ändamål vakanta nummer, följande antal må uppsättas,
nemligen:

vid infanteriet......, 1,495 nummer,

» kavalleriet.......... 292 »

C) Att den för sjöförsvaret obeböfliga del af båtsmanshållet må till landtförsvaret,
för dess ordnande, öfverflyttas, nemligen:

4 Norrlands kompanier......... 662 man,

2 Hallands d:o ......... 364 »

2 Gotlands eko ......... 260 »

1 Westergötlands kompani........87 »

1 Östergötlands d:o ........194 » samt af

Bohusläns d:o ,......100 »

tillhopa 1,667 man;

D) Att de i Säfvedals härad af Göteborgs och Bohus län indelta 44 soldatrotar,
hvilka sedan äldre lider tillbaka varit anslagna till stadsvakt i Göteborg,
må till Kronan indragas, för att till arméens förstärkande användas, utan att någon
godtgörelse må staden tilldelas;

E) Att nedannämnda antal rotar af den nya ordinarie ro teringen, Indika
hittills fullgjort sin roteringsskyldighet medelst erläggande af vakansafgift, måtte
åläggas effektiv rotering, nemligen:

inom soldathållet........... 295 rotar,

» båtsmanshållet.......... 230 »

tillhopa 525 retur dock

att, enär, utaf nyssnämnda båtsmansrotar, 136 utgöras af utsockne frälsehemman
i Halland, h vil ka fatt sig medgifvet, att alltid förblifva vakanta, mot erläggande
af vakansafgift, i afseende å dessa 136 rotar måtte iakttagas, att, derest deras
innehafvare ej finnas villiga att, i stället för den dem åliggande, vakansaigiften,
underkasta sig effektiv rotering, nämnda utgifter må disponeras för uppställande af
en värfvad infanteritrupp till den styrka som nämnda rotar äro afsedda att utgöra;

F) Att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och R-ingkarleby socknar
af Örebro län belägna 1017 mantal, hvilka blifvit från dem hittills åliggande tjenstbarheter
till Bylta svafve bruk befriade, mot upphörande af åtnjuten frihet från
ordinarie rotering, må, till komplettering af den för Nerikes regemente erforderliga
nummerstyrka, få sig ålagdt, att utgöra effektiv rotering under nyssnämnda regemente
för det antal rotar, som i följd af roteringsförrättningar varder bestämdt;

7

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

G) Att hvarje kommun, så stads- som lands, i förhållande till all derinom
belägen fast egendom, efter dess taxeringsvärde och utan undantag i följd af privilegier
eller friheter i öfrigt, må vara skyldig att, mot kontant ersättning till det
belopp och i den ordning, här nedan omförmäles, vid inträffande krigsutbrott genast
anskaffa och på ort inom länet, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i
enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla fullt dugliga
hästar till nedannämnda antal, jemte dertill hörande persedlar, enligt de grunder,
som nu gälla för extra roteringsbästars beskaffenhet, under iakttagande härvid:

att skyldigheten till trosshästars anskaffning tills vidare ej må sträcka
sig längre än till upsättande af en häst på hvart 200,000 R:drs fastighetstaxeringsvärde,
och att längder öfver det häst-an tal, som sålunda inom
regementens och korpsers förläggningsområden kunna påräknas, skola genom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg upprättas och vederbörande
regemente- och corpschefer tillställas och hvart tionde år förnyas;

att vid de årliga markegåugssättningarne för hvarje markegångsdistrikt
bestämmes det pris, hvartill hästarne, inom viss stadgad tid efter
krigsutbrott och hästarnes aflemnande, skola vederbörande kommuner af
Statsverket kontant ersättas;

att mera än eu sådan uppsättning af trosshästar icke må under samma
krig kunna någon kommun åläggas; samt

att Statsverket till de emottagna trosshästarne har full eganderätt;

Hj Att egarne af extra roterad jord, så vidt den icke kommer att ordinarie
rotering utgöra, må, i den mån öfverenskommelse derom med dem kan träffas, i
stället för skyldigheten att vid krigsutbrott uppsätta manskap eller trosshäst, ega
att till Statsverket, vid utbrott af krig, erlägga en kontant afgift till lika belopp
med den, som Statsverket enligt gällande markegångssättning har att, på sätt förut
är nämndt, för trosshäst utgifva.

I) Att, när nu gällande kontrakt med rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena
och corpserna tilländagått, berörda regementen och corpser må för framtiden
till roteradt infanteri förvandlas, samt nuvarande hästvakansafgifter upphöra
att vidare utgå;

att Staten må öfvertaga anskaffning och underhåll af soldatens beklädnads-,
bevärings- och utredningspersedlar vid dessa regementen och corpser;

att rusthållarne, i ersättning för kavalleri-rustningens utgörande, må erlägga
en viss årlig afgift, hvilken för hvarje rusthållsnummer bestämmes vid Lifregementets
Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet och Westgöta regemente
till 176 R:dr och vid Smålands G renadier-bataljon till 170 R:drj

att rusthållarne deremot må varda bibehållna vid de hittills af dem uppburna,
hemmanen tillslagna rustnings- och augmentsräntor;

att öfverenskommelse må träffas med rusthållarne om lämplig ersättning

8

Kongl. MajUs Nåd. Proposition No di.

för de vid ifrågavarande regementen och corpser nu i bruk varande beklädnads-,
bevaring- m. fl. persedlar, hvilka skulle af Staten öfvertagas; samt

att med rusthållarne vid de beridna rusthållsregementena och corpserna
öfverenskommelse må träffas derom, att Kronan öfvertager anskaffning och underhåll
af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, häst- och sadelmunderings-persedlar, mot det
att rusthållarne erlägga en mot besväret svarande, på sådan öfverenskommelse
grundad, billig årlig afgift.

I afseende å manskapets tjenstetid dels vid indelta och dels vid värfvade
arméen föreslår Kongl. Maj:t följande bestämmelser :

att ingen må till rekryt antagas efter fyllda 25 år;

att tjenstefel! för manskapet vid de indelta trupperna och Wermlands Fältjägare-regemente
icke må utsträckas utöfver 45:te lefnadsåret samt för manskapet
vid garnisonsregementen och corpser icke utöfver det 40:de;

att de indelta truppernas manskap icke må antagas för kortare tid, än 15
år vid kavalleriet och 7 år vid infanteriet, men att, efter denna tids utgång, karlen
må ega rätt att, när helst han så önskar, undfå afsked, dock med skyldighet för
indelt infanterist att, derest han af sådan rätt före uppnådda 15 tjensteår sig begagnar,
sjelf vidkännas de med rekryts anskaffande för det lediga numret förenade
utgifter; samt

att soldat eller ryttare må, efter 15 års berömlig tjenstgöring i nämnda
egenskap, vara berättigad att, derest han i (ifrigt finnes tjenlig, framför andra
vinna anställning i åtskilliga lägre befattningar i det allmännas tjenst, såsom i
banvaktare- och stationskarls-tjenster vid jern vägar, äfvensom i telegrafvaktare- och
postförare- m. fl. dermed jemförliga befattningar.

I fråga om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid indelta arméen
vill Kongl. Maj:t, med åberopande af de i Chefens för Landtförsvars-departementet
ofvanberörda memorial angifna skäl, föreslå:

att underbefälsskolor för indelta arméen må i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Departements-chefens förslag anordnas, och att till bestridande af de
deraf uppkommande ökade kostnader under år 1870 må användas det belopp, 39,611
K:dr 60 öre, hvarom Kongl. Maj:t redan i propositionen om Statsverkets tillstånd
och behof gjort framställning.

Beträffande de kostnader, som i (ifrigt under år 1870 kunna uppkomma för
de delar af organisationsförslaget, hvilka nu blifvit till Riksdagens pröfning framlagda,
finner Kongl. Maj:t allmänna beväringsfonden, hvilken är afsedd att, efter
Kongl. Maj:ts disposition, användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande,
lemna tillgång för bestridandet af de möteskostnader, som genom den af förslaget
följande utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfningar under år 1870 förorsakas;
hvaremot de ökade kostnader för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, hvilka

under

9

Kong/. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ii,

under samma år af förenämnda anledning uppstå, komma att bestridas af de under
Bevärings-beklädnads-direktionernas förvaltning ställda medel.

Vidkommande åter de kostnader, som under samma år förorsakas Kronan genom
rekryteringens öfvertagande vid indelta arméen, hvilka kostnader beräknas
upgå till omkring 75,000 R:dr, vill Kong], Maj:t begära Riksdagens medgifvande,
att allmänna beväringsfonden äfven dertill må anlitas.

De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det Riksdagens
Utskott, som kommer att med ärendet taga befattning; och Kongl. Maj:
förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

B. Abelin.

Utdrag af Protokollet, hållet inför Hans Maj:t
Konungm, uti Stats-Rådet, ä Stockholms Slott
den 31 December 1868.

Närvarand e:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre de Geer;

Hans Excellens Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Warhtmeister •

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,
von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin anmälde i un -Angående underdånighet
ett af honom på Kongl. Maj:ts nådiga befallning utarbetadt förslag till
Bih. till Rtksd. Prat. 1869. 1 Samt. 1 Af i. 5 Höft. ■/

det till lärds.

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o II.

ordnande af försvarsväsendet till land8 och anförde dervid, att, sedan den ar 1867
församlade Riksdagen, uti underdånig skrifvelse den 13 Maj samma år, angifvit de
hufvudsakliga grunder för 1 andtförsvarets ordnande, om hvilka Riksdagens båda
Kamrar sig förenat, hade, enligt Kongl. Maj ds under den 14 Augusti nämnda år,
vid underdånig föredragning af Riksdagens berörda skrifvelse, meddelade nådiga befallning,
åtskilliga för detta ärendes utredning nödiga uppgifter blifvit från vederbörande
regements- och corpschefer samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrade,
hvarefter Kongl. Maj:t under den 8 nästpaföljande Oktober åt tillkallade
särskilde komitterade, till hvilka berörda uppgifter öfverlemnades, i nåder uppdragit
att afgifva yttrande och förslag rörande af Riksdagen ifrågaställd lindring i
det på rust- och rotehållare hvilande besvär.

Vidare förmälde sig Departements-chefen vid fortgången af arbetet med
detta förslag hafva å de af Riksdagen framställda allmänna grunder fästat allt det
afseende, som, utan åsidosättande åt det med förslaget åsyftade och äfven af Riksdagen
antydda ändamål, att åt frågan om betryggande af nationens sjelfständighet
gifva en tillfredsställande lösning, kunnat ske: äfvensom han funnit förbemälde
komitterades uti det af dem afgifna betänkande gjorda framställningar förtjenta
af hufvudsakligt afseende, hvarförutan han jemväl hemtat ledning ej allenast af den
med sakkännedom verkställda utredning af flera hithörande ämnen, hvilken innefattas
i den s. k. Landtförsvars-komitéens underdåniga betänkande af den 12 Maj
1865, utan äfven af de yttranden och uppgifter, som af vederbörande embetsmyndigheter
meddelats.

Härefter redogjorde Departements-chefen för de särskilda delarne af ifrågavarande
förslag, hvilket finnes detta, protokoll Inlagd!, samt anmälde dervid, bland
annat, dels att, då förslaget, derest det omedelbart efter dess antagande och på en
gång sattes i verket, skulle komma att föranleda större uppoffringar från nationens
sida, än som skäligen herde ifrågasättas, åt sådan anledning för förslagets fullständiga
genomförande beräknats en flerårig tidrymd, hvilken dock ansetts icke lämpligen
kunna utsträckas utöfver sex år, dels ock att, ehuru förslagets bringande till
verkställighet antagits höra, åtminstone i de flesta och hufvudsakligaste delarne,
redan med 1870 års ingång taga sin början, Departements-chefen likväl ansåg
verkställigheten kunna, utan olägenhet eller rubbning af det helas sammanhang,
till år 1871 uppskjutas i afseende å följande delar, nemligen:
värfvade infanteriets organisation;

värfvade arméens lönereglering och i sammanhang dermed passevolansväseudets afskaffande
;

mili tär-läroverkens förändrade organisation; samt
försvarsväsendets på Gotland ordnande.

Hvad särskild! anginge frågan om det till sjöförsvaret nu hörande Marinregementets
öfverflyttning till arméen, ansåg Departements-chefen de ekonomiska

11

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o ii

förvaltningsbestyren för detta regemente lämpligen böra under Sjöförsvars-departementet
bibehållas till 1870 års slut, för att då, efter passevolansens afskaffande
samtidigt derstädes och vid öfriga värträde regementen, och sedan förberedande åtgärder
för Marinregementets förvandling till corps blifvit vidtagna, till Landtförsvars-departementet
öfverflyttas, hvaremot regementet, som vore afsedt att i sina
led upptaga Blekinge läns beväringsmanskap, borde i afseende å tjenstgöring redan
från och med år 1870 tillhöra arméen.

Vid förslaget, att den årliga afgäld, som rusthållare vid afsutna regementen
och corpser bonde i ersättning för kavallerirustningens utgörande erlägga, skulle
bestämmas för hvarje nummer till 200 Riksdaler, anhöll Departements-chefen att
få gorå det tillägg, att jemväl den från hvarje rusthållsnummer nu med i medeltal
4 Riksdaler utgående »trosspassevolansafgiften», som saknade motsvarighet vid
rotehållet, bonde vid öfvergången till ständigt infanteri upphöra, utan att detta
likväl föranledde till någon förhöjning i ofvanberörda afgäld.

Departements-chefen hemställde, det Kongl. Maj:t, med öfverlemnande till
Riksdagens pröfning af så väl omförmälda organisationsförslag som ett dermed öfverensstämmande
förslag till författning om den allmänna värnepligten, täcktes föreslå,
dels att, derest förslagen af Riksdagen godkännas, desammas genomförande, på
sätt och i den ordning som i organisations-förslaget angifves, må med 1870 års ingång
få vidtaga, med undantag endast af de bär ofvan särskild! anmärkta delar,
hvilkas verkställande herde till år 1871 anstå, dels ock att, med anledning af hvad
förslaget innehåller, i afseende å manskapets vid arméen tjensteålder, måtte få
stadgas:

att ingen må till rekryt antagas efter fyllda 25 år;

att tjenstetiden för manskapet vid indelta trupperna och Wermlands Fältjägare-regemente
icke må utsträckas öfver 45:te lefnadsåret samt för manskapet vid
garnisons-regementen och corpser icke utöfver det 40:de;

att de indelta truppernas manskap icke må antagas för kortare tid än 15
år vid kavalleriet och 7 år vid infanteriet, men att, efter denna tids utgång, karlen
må ega rätt att, när helst han så önskar, undfå afsked, dock med skyldighet
för indelt infanterist att, derest lian af sådan rätt före uppnådda 15 tjenstår sig
begagnar, sjelf vidkännas de med rekryts anskaffande för det lediga numret förenade
utgifter; samt

att soldat eller ryttare må, efter 15 års berömlig tjenstgöring i nämnda
egenskap, vara berättigad att, derest han i öfrig! finnes lämplig, framför andra
vinna anställning i åtskilliga lägre befattningar i det allmännas tjenst, såsom i banvaktare-
och stationskarls-tjenster vid jernvägar, äfvensom i telegrafvaktare- och
postförare- m. fl. dermed jemförliga befattningar.

Vidare tillstyrkte Departements-chefen:

12

Konyl. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 11.

att, vidkommande den ifrågaställda förändrade organisationen af underbefäls-skolorna
vid indelta arméen, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att berörda
skolor må i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslaget derom anordnas,
samt de till bestridandet af derigenom uppkommande ökade kostnader för år 1870
erforderliga medel, 39,611 Riksdaler 60 öre, af Riksdagen anvisas;

att, då den s. k. allmänna beväringsfonden vore afsedd att efter Kongl.
Maj:ts disposition användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande, densamma
alltså måtte för bestridandet af de möteskostnader, som genom den af förslaget
följande utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfningar under år 1870
förorsakas, få tagas i anspråk;

att de ökade kostnader för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad,
hvilka under samma år af förenämnda anledning uppstå, må bestridas af de under
bevärings-beklädnads-direktionernas förvaltning ställda medel; samt

att, hvad anginge de kostnader, som under berörda år komme att Kronan
förorsakas genom rekryteringens öfvertagande vid indelta arméen, hvilka kostnader
beräknades uppgå till omkring 75,000 Riksdaler, Kongl. Maj:t täcktes begära Riksdagens
medgifvande, att allmänna beväringsfonden måtte äfven dertill få anlitas;

hvarjemte Departements-chefen slutligen anhöll, att, beträffande de för förslagets
genomförande i öfrigt under år 1870 erforderliga medel, Kongl. Maj:t täcktes
tillåta, att anmälan derom finge ske i sammanhang med föredragningen af de
ärenden, som, vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens
Fjerde Hufvudtitel, för nyssnämnda år borde komma under nådig pröfning.

Stats-Rådets öfrige ledamöter förklarade, att de, ehuru med Departementschefen
ense hvad anginge grunderna för den nu framlagda organisationsplanen, likväl,
med afseende å förslagets vidsträckta omfattning, icke varit i tillfälle att angående
alla dess detaljer slutligen bestämma sitt omdöme. De ansågo ej heller
nödigt eller ens lämpligt att nu på en gång gorå alla de många och olikartade
frågor, som i förslaget ingå, till föremål för Riksdagens pröfning. Enligt hvad
Departements-chefen tillkännagifvit borde, äfven om förslaget i sin helhet godkändes,
en de! af de ifrågasätta reformerna ej bringas till verkställighet förr än år
1871, och sannolikt skulle ej heller af öfriga föreslagna förändringar mera än en
mindre del kunna utan olägenhet redan under nästa statsregleringsperiod genomföras.
Vid sådant förhållande och då det uppgjorda förslagets alla delar ej egde
det oskiljaktiga samband, att på sådan grund ett samtidigt afgörande deraf vore
oundgängligen af behofvet påkalladt, ansågo Stats-Rådets bemälde ledamöter sig böra
i underdånighet hemställa, att Kongl. Magt val, med gillande af förslagets grunder,
täcktes låta framlägga detsamma i sin helhet för nu snart sammanträdande
Riksdag, men dervid likväl begära Riksdagens godkännande endast af sådana, de
vigtigaste frågorna i förslaget, hvilka, såsom utgörande sjelfva grundvalen för organisationen,
företrädesvis påkallade eu lösning; hvaremot, i afvaktan på Riksda -

13

Kongl. Moj:ls Nåd. Proposition N:o VA

gens beslut i dessa delar, den mera detaljerade granskningen af förslaget i öfrig!
hvarpå nämnda beslut kunde komma att ega väsendtligt inflytande, ansågs böra
tills vidare anstå.

De delai af förslaget, hvilka, i händelse denna åsigt vunne nådigt bifall,
nu borde komma under öfvervägande för att, i den mån de godkändes, blifva i
oskiljaktigt sammanhang med hvarandra Riksdagens pröfning underställda, ansåg
Ståts-Rådet vara:

ko. frågan om ordnandet al den allmänna värnepligten, med undantag dock
för Gotlands nationalbeväring;

2:o. de rörande indelningsverket föreslagna bestämmelser, så vidt de afse
manskapet samt rust- och rotehållarne, och således frågorna:

om reglering af förhållandet emellan dessa inbördes, jemte hvad i
sammanhang dermed blifvit föreslaget om indragning till Statsverket af
de genom statsmedel bildade kassör eller direkta statsbidrag, hvilka äro
afsedda för eller utgå till rekryteringshjelp;

om uppsättande af de vid regementen och corpser nu befintliga
indragna, anslagna eller för särskilda ändamål vakanta nummer;

om öfverflyttande af den för sjöförsvaret obehöfliga del af båtsmanshållet
till landtförsvaret;

om indragning till arméen af de i Säfvedals härad indelta 44 soldatrotar,
h vilka äro an slagne till utgörande af stadsvakt i Göteborg;

om effektiv rotering af de s. k. fri-socknarne i Örebro län samt
åtskilliga efter år 1825 tillkomne soldat- och båtsmansrotar, som hittills
erlagt vakansafgift, deribland äfven vilkorligen af uinsockne frälsehemman
i Halland;

om extra rote ringens förvandling till effektiv rotering inom bergslagerna
och dess utgörande inom öfriga orter genom erläggande af en
mot nu stadgade skyldigheter svarande afgift; och den i sammanhang
dermed föreslagna anordning för anskaffande af trosshästar vid utbrott af krig;

om nu afsutna rusthålls-regementens och corpsers förvandling till
roteradt infanteri, mot skyldighet för rusthållare!! att i ersättning för
rustningen erlägga viss årlig afgäld;

om förändrad! sätt för anskaffning och underhåll af beklädnads-,
bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid beridna
rusthållsregementen och korpser; samt

om närmare bestämmelser rörande det indelta manskapets ålder och
tjenstetid; hvarjemte i sammanhang med omnämnda frågor nu äfven syntes
höra till behandling förekomma:

14

KongI. Maj:ls Nåd. Proposition N:o ii.

3:o. de i nyssnämnda hänseenden äfven för det värfvade manskapet föreslagna
bestämmelser; och

4:o. frågan om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid indelta armeen.
Då emellertid af de utaf Departements-chefen i ofvan uppgifna hänseenden''
framställda förslag, det, som afser extra roteriagens förvandling inom vissa bergslager
till ordinarie rotering, såsom beroende af d^u till Finans-departementets handläggning
hörande fråga om dessa bergslagers befriande från tiondetackjern och andra
dermed jemförliga afgifter, för närvarande ej syntes påkalla annat nådigt beslut,
än en befallning till Chefen för Finans-departementet att, i sammanhang med
nyssnämnda ärende, äfven anmäla den åt Chefen för Landtförsvars-departementet
ifrågasätta förändring i bergslagernas roteringsskyldighet; ansågo Stats-Rådets Öl läge
ledamöter vidare yttrande från deras sida nu endast böra afgifvas i öfriga bär ofvan
särskilt uppräknade ämnen.

Hvad dervid först angick frågan om den allmänna värnepligten, instämde
bemälde ledamöter i D eparte me lits- chefens förslag angående beväringsåldern och de
beväringsskyldiges dermed förenade åligganden, men funno deremot tillräckligt skål
ej vara för handen att utöfver de sålunda utsträckta förbindelserna, såsom Departements-chefen
äfven ifrågasatt, föreskrifva anställandet af förberedande vapenöfningar
under S år före inträdet i värnepligtsåldern, helst anordnandet af dylika
obligatoriska öfningar blelve, efter hvad förslaget visade, förenadt med ett betungande
tvång och svårtillämpliga kontroller.

Beträffande landstormen, som icke var afsedd att under fredstid användas
eller öfvas och hvars verksamhet ej heller i krig kunde vinna sin falla utveckling,
förrän beväringen hunnit förvärfva den i organisationsförslaget åsyftade vapenfärdighet
och styrka, delades Departements-chefens åsigt, hvad angick meddelandet af
närmare tjenstebestämmelser, icke af Stats-Rådets öfrige medlemmar, Indika i underdånighet
tillstyrkte, att för närvarande blott de allmänna föreskrifterna om skyldighet
att inom viss ålder deltaga i landstormen för hembygdens försvar i krig,
efter uppbåd genom länsstyrelsens kungörelse, borde meddelas och i Författning
rörande den allmänna värnepligten intagas.

I fråga om de förändringar, som af den nya värnepligtsorganisationen kunde
påkallas i Kongl. Förordningen den 9 Februari 18.61 angående allmänna beväringens
mönstringar och öfningsmöten, anhöll Stats-Rådet att framdeles, när organisationsfrågan
blifvit af Riksdagen afgjord, få särskilt afgifva underdånigt yttrande,
med hänsyn jemväl till uppkommen fråga om lättnad i presterskapets åligganden
att fora anteckningar öfver värnepligtens fullgörande.

Den förbindelse, som nu åligger egarne till den extra rotering underkastade
jorden, att vid krigs utbrott uppsätta manskap eller trosshästar, innefattade ett alltför
obestämdt onus för att till sitt råtta värde kunna i penningar uppskattas; och,
ehuru Departements-chefens förslag om nyssnämnda förbindelses utbyte mot en viss

15

Katigt. Maj:ls Nåd. Proposition N:o ii.

kontant afgift syntes komma att medföra fördelar såväl för det allmänna som för
jordegarne, ansågo dock Stats-Rådets öfrige ledamöter betänkligheter mota att utan
jordegarnes medgifvande ålägga dem eu dylik förändring i deras nuvarande skyldigheter.
Någon tvingande nödvändighet syntes ej heller påkalla en sådan åtgärd.
Om än extra roteringsmanskapet ej utan rubbning i organisationsplanen skulle kunna
insättas i den aktiva arméens led, stode dock den utväg öppen att använda detsamma
såsom trainsoldater; och med de kommunikationsmedel, som inom landet
finnas, syntes några synnerliga svårigheter ej höra möta att skyndsamt fortskaffa
de, vare sig soldater eller hästar, som af den extra roterade jorden konjme att
uppsättas, till den ort, der deras användande behöfdes. I Departements-chefens
förslag i donna del tillstyrkte derföre Stats-Rådets öfrige ledamöter den ändring, att
endast de egare till extra roterad jord, hvilka förklarade sig vilja på den föreslagna
förändringen ingå, skulle i stället för den dem nu åliggande skyldighet att
vid inträffande krig uppsätta manskap eller häst, ega att erlägga eu kontant afgift,
motsvarande värdet af en häst efter markegång, men att deremot för de öfriga
det nuvarande åliggandet finge oförändradt qvarstå. Donna ändring trodde StatsRådets
nämnde ledamöter ej föranleda någon rubbning i hvad förslaget innehåller
om kommunernas skyldighet att vid krig tillhandahålla trosshästar. Sannolikt skulle
nemligen de fleste, extra rotering underkastade jordegare begagna den dem erbjudna
rättighet att mot eu kontant afgift friköpa sig från den nuvarande förbindelsen, så
att endast ett mindre antal hästar torde från dem vara att påräkna och det i allt
fall läge i sakens natur att kommunernas skyldighet ej lcomme att anlitas i vidsträcktare
mån än behofvet kräfde.

Då, på sätt Departements-chefen anmärkt, rusthållare vid de för närvarande
afsutna rusthållsregemeutena obestridligen äro pligtige att, när de med dem
upprättade vakanskontrakt tilläudagått, uppsätta häst och mundera karl, der Staten
så påfordrar; ansågo Stats-Rådets öfrige ledamöter dessa rusthållare, så vida de, på
sätt föreslaget blifvit, med bibehållande af de räntor, hvilka för rustningens upprätthållande
blifvit åt dem anslagna, komma att från en sådan börda befrias, under
det öfrige rusthållare fortfarande deraf betungades, icke skäligen höra undgå
att i stället till Staten erlägga en emot rustningsbesväret någorlunda svarande ersättning;
men ehuru det i sådant hänseende föreslagna belopp, 200 Riksdaler om
året, antagligen understege den kostnad, hvarmed en effektiv rustning, behörigen
verkställd, vore förenad, trodde bemälde ledamöter sig dock ega anledning att förorda
någon nedsättning deri. För icke längre sedan än år 1867 har nemligen
Kongl. Maj:t låtit erbjuda ifrågavarande rusthållare att, efter nu gällande vakanskontrakts
utgång, fortfarande under 30 år blifva befriade från skyldigheten att tillhandahålla
hästar och hästmunderingar emot en tillökning i nuvarande vakansafgift
af allenast 18 kubikfot 9 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, hvarigenom
häst-vakansafgifterna skulle hafva kommit att utgöra vid Lifregementets Gre -

16

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o ii.

nadier-corps, Andra Lifrenadier-regementet och Westgöta regemente 66 kubikfot
samt vid Smålands Grenadier-bataljon 63 kubikfot spanmål. Detta anbud kan väl,
ehuru antaget af en del rusthållare, dock till följd af ändras vägran att derpå ingå,
ej vidare anses å Statens sida förbindande, men att nu såsom beskattning pålägga
rusthållarne en högre afgift än förut på öfverenskommelsens väg varit dem föreslagen,
torde måhända kunna uppfattas såsom en mindre billig åtgärd. Nämnda, af
Kongl. Maj:t föreslagna hästvakansafgift skulle, om spanmålen förvandlades till penningar
efter 2 R:dr pr kubikfot, hafva utgjort för Smålands Grenadier-bataljon 126 och för
»kriga ofvannämnda regementen 132 Riksdaler: och då härtill ytterligare borde läggas 40
Riksdaler, såsom motsvarande medelkostnaden för ryttares beklädnad, remtyg och beväpning,
från anskaffning och underhåll hvaraf rusthållare!!, enligt Departements-chefens förslag,
äfven skulle befrias samt ett mot nuvarande trosspassevolansafgift svarande belopp
af omkring 4 Riksdaler, ansågo Stats-Rådets öfrige ledamöter sig böra tillstyrka att
ersättningen för kavallerirustningens utgörande måtte bestämmas för rusthållare vid
Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet och Westgöta regemente
till 176 Riksdaler och vid Smålands Grenadier-bataljon till 170 Riksdaler
årligen af hvarje rusthållsnumjner.

I hvad Departements-chefen i öfriga nu ifrågavarande delar af förslaget,
äfvensom angående sättet för bestridande af nödjga kostnader för detsamma genomförande,
i den mån sådant komme att ske redan under år 1870, i underdånighet
hemställt, iiistämde Stats-Rådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade yttra:

I det af Chefen för Landtförsvars-departementet framlagda organisationsförslags
alla grunder instämmer Jag. Hvad särskilt indelningsverket beträffar, finner
Jag detsamma vara af den vigt för försvarsväsendet, att någon rubbning eller
eftergift deruti, utöfver hvad nu blifvit ifrågasatt, ej bör ega rum. Med bifall till
hvad Stats-Rådets öfrige ledamöter hemställt, anser Jag emellertid endast de delar
af nämnda förslag, som af Stats-Rådet i sådant hänseende blifvit uppgifva, böra
vid den nu snart instundande riksdagen bringas till afgörande; dervid Jag, hvad
angår den föreslagna förändringen i vissa bergslagers nuvarande roteringsskyldighet,
vill fatta Mitt beslut i sammanhang med frågan om dessa bergslagers befriande
från utgörande af tackjernstionde och andra dermed jemförliga afgifter, hvilken
fråga Chefen för Finans-departementet anbefalles att skyndsamligen till föredragning
bereda.

Fullt

17

katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o It.

Fullt erkännande nyttan af de förberedande vapenöfning!'', som, enligt förslaget,
borde föregå den egentliga beväringsexercisen, särdeles då liden för donna
blifvit bestämd till endast 60 dagar, vill Jag dock, med afseende å de administrativa
åtgärder, som af dessa öfningars ovilkorlig påbjudande blefve eu följd, låta
frågan derom för närvarande anstå, till dess, efter någon tids tillämpning af den
nya beväringslagen, en mera bestämd erfarenhet om deras behöflighet vunnits. Likaså
delar Jag den inom Stats-Rådet yttrade åsigt om uppskof tills vidare äfven
med de i afseende å landstormens organisation erforderliga närmare bestämmelser,
helst dessa i allt tall ej kunna komma att vinna tillämpning förrän de efter flen
nya lagen värnepligtige hunnit förvärfva den utvidgade beväringsbildning, hvarpå
landstormens nytta och användbarhet hvilar. Och gillar Jag äfven de erinringar,
som emot föredragande Departements-chefens förslag blifvit af Stats-Rådets öfrige
gjorda i fråga om den nuvarande extra ro teringens utbyte mot en viss
afgift samt beloppet af den ersättning, som må rusthållare vid de afsutna rusthållsregementena,
i stället för rustningen, åligga.

Till Departements-chefens förslag för öfrig!, i de delar deraf, hvarom nu
är fråga, äfvensom till hvad i sammanhang dermed blifvit af Stats-Rådet hemstäldt,
gifver Jag Mitt bifall; dock, hvad de ifrågasätta eftergifterna i indelningsverket
beträffar, endast under förutsättning och vilkor, att de föreslagna bestämmelserna
om den allmänna värnepligten af Riksdagen godkännas. Och förordna!'' Jag således,
att icke allenast ett med Mitt nu fattade beslut öfverensstämmande förslag till kungörelse
angående den allmänna värnepligten, utan äfven de för öfrig! i ofvannämnda
delar framställda förslag, sådana de nu af Mig blifvit godkända, skola i nådig Proposition
till Riksdagens antagande framställas, dervid Departements-chefens organ isationsförslag
i dess helhet bör Riksdagen till kännedom meddelas.

Ex protocollo
M. .1. Bandelin.

Bill. till PA sd. Prat. 1869. 1 Sand. f Afd. 5 Haft.

3

18

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o it.

Förslag till Kungörelse angående den allmänna

värnepligten.

Med upphäfvande af Kong!. Kungörelsen den 13 November 1860 angående
den allmänna be vänligen, Ivongl. Förordningen den 4 Februari 1862 angående beväringseliter
och Kong! Kungörelsen den 11 Augusti 1863 angående tillägg'' i 15 §
af förstnämnda författning stadgas, som följer:

Art. !.

Om värnepligten och tiden för dess fullgörande.

§ I Mom.

7. Hvarje svensk man skall vara skyldig att deltaga i allmänna be väringen

från och med året näst efter det, då han fyllt tjugo ar, till och med det

år, då lian uppnår tretio års ålder, samt i landstormen från sistnämnda år till och

med det, under b vilket lian fyller fyratio år. Dessa skyldigheter, sådana de bär

nedan närmare bestämmas, utgöra den allmänna värnepligten.

Mom. 2. Undantag derifrån ega ruin endast i de fall, som i §§ 2, 4 och
21 af denna författning omförmälas.

§ 2.

Allt det till Rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen
eller i magistraternas rullor inskrifvet; så ock sjökapiten^ och styrmän, Indika utlagt
de för befälhafvare eller styrman å svenskt handelsfartyg i författningarna föreskrifna
kunskapsprof: äfvensom maskinister på ångfartyg, tillhörande enskilda personer
eller bolag, skola, emot det att de äro befriade från all vapenöfning eller
tjänstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i fredstid samt i öfrigt åtnjuta de i
§§ 22 och 29 bestämda förmåner, vara pligtige att under krig tjenstgöra å Kong].
Flottan eller i Skärgårds-artilleriet från och med året näst efter fyllda tjugo år
till och med det år, då tre tiofem års ålder uppnås, samt tillhöra derefter landstormen
intill värnepligtsålderns slut.

Katigt. Maj ds Nåd. Proposition l\:o it.

19

Art, II.

Om dm allmänna hcväringen och dem, som äro derifrån andantagne.

§ 3.

Mom. 1. Beväringsmanskapet, med undantag af det uti § 2 omföriuälda,
indelas årligen i tio mot beväringsåren svarande åldersklasser.

Mom. 2. Af dessa tillhöra de sju första den aktiva arméen sålunda, att
första klassen utgör arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna arméens ersättningstrupper,
fjerde och femte klasserna innefattas i dess första uppbåd samt sjette
och sjunde klasserna i andra uppbådet.

Mom. 3. Beväringens åttonde, nionde och tionde åldersklasser utgöra Jcrigsreserven,
hvilken i krig må till aktiva arméens förstärkande användas; dock ej förr
än begge uppbåden och ersättningstrupperna inom samma län äro inkallade i tjenstgöring.

Mom. 4. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske af den
anledning som i § 24 sägs.

" § 4.

Frän skyldigheten att deltaga i allmänna hcväringen undantagas:

1 :o de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;

2:o lotsåldermän och lotsar;

3:o de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till krigstjenst
oförmögne eller alldeles oduglige;

4:o ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro med
sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle beroende.

§ 5.

Mom. 1. Den, som på grund af stadgande i § 4 under 2:o eller 3:o undgår
att i allmänna hcväringen deltaga, skall i stället derför erlägga till Staten en
skatt under benämning värneskatt, hvilken under hvarje af de sju första beväringsåren
icke må understiga 2 eller öfverskrida 50 B:dr och under hvarje af de tre
sista beväringsåren icke understiga 1 eller öfverskrida 25 R:dr, men inom dessa
gränser bestämmes för en hvar, som enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger
bevillning, till hälften af dess belopp under de sju förra och fjerdedeleu under
de tre senare åren.

Mom. 2. Från denna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen
påföres och uppbäres, eget vederbörande taxeringskomité att, efter anmälan af Be -

20

Kong!. Muj:ts Nåd, Proposition N:o it.

villningsberedningen, frikalla blinda, döfstum ma och sinnesrubbade samt dem, h vilka
eljest lida af svårare lyte eller sjukdom, eller af stor fattigdom.

§ 6.

Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att blifva från
densamma fri för att kunna till främmande land utflytta, vill Kongl. Maj:t, på
derom gjord underdånig anmälan, för hvarje fall meddela beslut; dock skall ingen,
som eger tillgång, erhålla sådan befrielse, med mindre han erlägger den i § 5 omformälda
skatt, som på hvarje återstående beväringsår belöper.

Art. III.

Om beväringsmanskapets mönstring och tjenstefördelning m. m.

§ 7.

Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas till kavalleri,
artilleri eller ingeniör-trupp, vill Kongl. Maj:t till hvarje regemente eller
corps af infanteriet anslå visst beväringsområde, hvilket derefter mellan regementets
eller corpsens särskilda kompanier fördelas med iakttagande, så vidt lämpligen
ske kan, att ungefärligen lika antal beväringsskyldige anslås till hvarje kompani,
men att samma kommuns beväring icke tilldelas olika kompanier.

§ 8.

Vederbörande mantals- och skattskrifnings-förrättare åligger att, genast efter
det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och i
enlighet med det formulär, som finnes vid donna författning fogadt, upprätta fullständiga
listor på alla i hvarje stad och socken, Indika genom sin ålder eller eljest
tillhöra de sju första beväringsklasserna, med uppgift å deras hemvist samt dopoch
faders- eller tillnamn utan förkortning. Dessa listor skola, inom den 15 påföljande
Januari, för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka
genom anteckning å dem höra upplysa, dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige
aflidit eller afflytta!, till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,
dels om och hvilka beväringsskyldige, utom de å listorna upptagne, efter
mantalsskrifningen inflyttat i församlingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande
pastorers underskrift, skola af dem inom Januari månads slut till skattskrifuingsförrättaren
återsändas. Före den 15 Februari skall skatts k rifningsförr ättaren
till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade
och summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt
sammandrag af dem.

hoiigl. Muj-.ts Nåd. Proposition N:o 11.

21

§ 9.

Mom. 1. Kong!. Maj:ts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl. Maj:t vill
derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor öfver länets beväringsskyldige
af de sju första klasserna.

Mom. 2. För Stockholm skall Öfverståthållare-embetet och för öfriga sjöstäder
vederbörande magistrat inom de» 1 Februari hvarje år till Sjöförsvars-departementet
insända specifik uppgift å antalet af de i staden skattskrifne eller för
öfrigt i dess sjömansrullor inskrifne beväringsskyldige sjökapitener, styrmän och sjöfolk
af handelsflottan samt maskinister på enskilde personers eller bolags ångfartyg.

Dessa maskinister åligge det fördenskull att låta sig å sjömanshus eller i
magistratens rullor öfver sjöfolket inskrifvas och dessutom, så vida de finnas inom
Riket och fortfarande utöfva sitt yrke, att eu gång hvarje år till sjömanshuset eller
magistraten anmäla sin vistelseort och den sjöfart, de för året eller tillfället antagit.

§ io.

Hvarje år skola mönstringar förrättas med första klassens beväring samt
de till äldre årsklasser hörande beväringsskyldige, hvilka förut, af eu eller annan
anledning, ej undergått jnönstring eller vapenöfning. I afseende på dessa mönstringar,
äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande af deras duglighet till
krigstjenst, gäll» hvad derom särskilt är, eller framdeles kan varda af Kongl. Maj:t
förordnadt.

§ U.

Beväringsyngling, som vid mönstring betinnes lida af sjuklighet eller svaghet
åt tillfällig art, ställes på ett års förbättring; och den, som icke uppnått eu
längd af 5 fot 4 decimaltum, men är frisk och färdig, må ställas på ett års tillväxt;
varande den sålunda på förbättring eller tillväxt ställde skyldig att vid nästföljande
års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid lian, allt efter omständigheterna,
approberas, kasseras eller i egenskap af trainsoldat antages.

§ 12.

Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjenstemän införskaffa de beväringsskyldiges
prestbetyg.

Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som, efter det prestbetygen blifyit från
någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldige undergå mönstring,
åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg, vid det äfventyr § 24
mom. 3 utsätter.

22

Kong!. Maj:Is Nåd. Proposition N:o II.

§ 13.

Mom. 1. I område, inom hvilket beväring dels till infanteri, dels ock
till kavalleri, artilleri eller ingeniör-trupp, skall uttagas, bör vid mönstringen utses
och bestämmas, hvilka beväringsskyldige skola tillhöra kavalleriet, artilleriet eller
ingeniörtruppen, hvarvid afseende, så vidt ske kan, fästes å de beväringsskyldiges
egen önskan; och varda de, som till dessa vapen uttagas, genast tilldelade visst
regemente eller viss corps.

Mom. 2. 1 den beväringsrulla, som härefter upprättas för hvarje infanteri kompanis

enligt § 7 bestämda område, skola äfven de, som blifvit de andra vapnen
tilldelade eller till trainsoldater antagne, införas, med anteckning om sådant förhållande.

Mom. 3. I ort, der infanteri icke linnés, skall beväringen, likaledes med
särskild anteckning för trainsoldater, uppföras i rulla för den trupp, som derstädes
är förlagd.

§ 14-

Till beväringen hörande läkare, som aflagt medicine kandidat examen, och
präster ålägges hvarken i freds- eller krigstid annan tjenstgöring, än den, som
tillhör deras yrken.

§ 15-

Så snart mönstringen och enrolleringen skett, skall manskapet på stället aflägga
krigsmannaeden; och är hvarje värnepligtig derefter, så länge han tillhör
beväringen, underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under all tjenstgöring
vid arméen samt under marcher till och från mötesplatserna, som ock i
fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom han till tjenstgöring inkallas.

§ 16-

Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets
öfver öring, vid behörig tid, från aktiva arméen till krigsreserven.

§ 17.

Sedan årets mönstringar och möten äro afslutade, skola för hvarje kompani,
sqvadron eller batteri förslag öfver dithörande manskap af de sju första beväringsklasserna
upprättas åt befälet och genom vederbörande chefs-embeten insändas
till Landtförsvars-departementet, senast inom den 15 Augusti.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o it.

23

Art. IV.

Om beväringsmanskapets vapenöfning i fred.

§ 18.

Mom. 1. I fredstid må, när det här nedan i § 20 omförmälda förhållande
icke inträffar, endast första, andra och tredje beväringsklasserna uppbådas
till vapenöfning, sålunda ordnad, att öfningen för hvarje beväringsskyldig upptager
tillsammans högst sextio dagars tid.

Mom. 2. Från vapenöfning i fred frikallas trainsoldater, antagne på grund
åt § 11, hvilka i stället skola för hvarje af de tre år, de således undgå att till
vapenöfningar sig inställa, till Staten erlägga värneskatt, icke under 2 eller
öfver 50 Rall’, men inom dessa gränser bestämd för dem, som enligt Andra Artikeln
i Bevillningsstadgan erlägga bevillning, till hälften af dess belopp, gällande
härvid, i fråga om skattens påförande och uppbörd samt frihet derifrån på grund
af stor fattigdom, hvad i § 5 inom. 2 sägs.

§ 19.

Finnas bland beväringsmanskapet vanfrejdade personel-, må de kunna uteslutas
ur led med de öfriga och antingen särskild t vapenöfvas eller till andra
lämpliga arbeten användas.

Art. V.

Om beväringsmanskapets åligganden i krig eller vid fara för krig.

§ 20.

Mom. 1. När krig eller fara för krig är för handen, vill Kong!. Maj:t
till vapenkonst uppbåda antingen alla de till arméens första och andra uppbåd .•hörande
beväringsklasserna, eller ock den större eller mindre del af dem, som Kong).
Maj:t finner nödig, vare sig från hela Riket eller endast från vissa landsorter,
eller af vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till huru stor del den
öfriga beväringen kallas till vapen.

Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de beväringsklasser,
som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklassen uppbådas
till vapentjenst.

24

Koncjl. Maj: In Nåd. Proposition N:o 41.

Mom. 3. Skulle, sedan hela den till aktiva arméen hörande beväring
inom något län blifvit till krigstjenst uppbådad, Kong!. Maj:t finna ytterligare förstärkning
vara af nöden, må dervarande krigsreserv till vapen inkallas.

Mom. 4. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra till
krigets slut.

§ 21.

Från den i nästföregående § omförmäld a vapenkonst skola undantag ega
rum för dem, h vil ka vid uppbådets utfärdande innehafva anställning såsom:

l:o. fyrmästare, bivaktare eller fyrbiträden;

2:o. mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning på
artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevärings- samt sjövapnets timmermans- och handtverksstater; 3:o.

gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så vidt
de finnas derstädes behöflige;

4:o. vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedningen inlärde arbetare,
till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar;

hvarförutan jemväl andra personer, med afseende på Rikets sannskyldiga
nytta och behof, kunna af Kongl. Maj:t, på derom för tillfället gjord underdånig
framställning, undantagas från krigstjensten.

§ 22.

Sjökapiten^'' och styrmän vid handelsflottan samt maskinister på ångfartyg,
hvilka under krigstid såsom beväring tjenstgöra vid sjöförsvaret, skola der användas.
de färre såsom befäl eller underbefäl och maskinisterne i maskinistbefattning
eller, om de anses lämplige och skicklige till maskinist-officerare, såsom sådane.

§ 23.

Beväringsskyldig, som, i afsigt att undandraga sig beväringspligten, rymmer
eller afstympar sig någon lem, skall i krigstid på sin bekostnad sätta duglig karl
i sitt ställe.

Art. VI.

Om påföljd för beväringsskyldigs uteblifvande från mönstring eller tjenstgöring,

och om laga förfall.

§ 24.

Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, bete första gången
Tio Riksdaler och, om han ånyo dermed beträdes, Tjugo Riksdaler; vare ock un -

Kong!. Mnj-Js Nåd. Proposition N:o It

25

förkasta*] JJventyret att blifva på egen bekostnad hemtad. Undandrager han sig
sedan han blifvit inmönstrad och aflagt krigsmannaed, den honom åliggande tjenstgöring,
straffes efter krigslag. 88 J

,MTJ- Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit från mönstring eller
eljest afhalht sig från anbefaldt öfnmgsmöte, skall utom den bestraffning, hvartill

Ze> eu -T rf8 f11^ itlHika’ fÖr hVarje år det *er, qvarstadna i bevägt
,Ut°fver den tld honom elJest ålegat, och värde förthy öfverflyttad

om han tillhör första k assen, till nästa års första klass och, om han tillhör andra

äass till J1 !vaSSen; Motsvarande klass för nästa år, samt fullgöra med den
klass till hvilken öfverflyttning sålunda skott, sin återstående beväringspligt • dock

må flan ej, pa grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i beväringen qvarhallas
längre an till slutet af det år, då han uppnår fyratio års ålder

Mom-J- Bär beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i S 12 stadgas det
följd de^f ''t T1181?8 Sj6lf medhafva Sitt Prestbetyg, sådant försummat och till

s i/gadrr mmo"tri,s’vare - - «

8 25.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till

monstnng sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 11 blifvit
stalld pa förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare mönstring
approbera, med det årets första klass deltaga i dennas vapenöfning^ så väl då
som framdeles. Lag samma vare för den som, ehuru inmönstrad, förhindras att

nlTJt tmeri-fnirgrmÖtei’ enligt < § 4:o befriad från bevaring»-

L6gé„ ZLl'' J f0ra"drmg 1 *r "äm"da «■“»»■>«. Ornera i b„ä i

^ beväringsskyldig, som tillhör andra eller tredje klassen af

laga förfall hindrad att bevista för den klassen anbefaldt öfningsmöte, fullgöra
återsUr Yrande klass för nästa år den vapenöfningsskyldighet, som för donna

Mani. 3. På grund af stadgande i donna § må dock beväringsskyldig

utgång a TVt 3 l kng 6ller Vid krigsfara, underkastas vapenöfning efter

han f tråg ar’ J u “Ppnått tjUg0Siu års åläer. Intill nämnda tid vare

ålder räknndHl T u f ^ annan tjenstgöring, utan afseende på

vlpen ötT t,1] de“ klaSS’ ™ed hvi,ken han, enligt mom. 1 eller 2, skall i

Bi/t till Riksd. Prof. 1363. / Samt. 1 Afd. 5 Höft.

4

Kong!. Maj:ts Nåd, Proposition N:o II,

26

§ 26.

Mom. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall såsom
laga förfall anses: om man är sjuk; om man är i Kong!. Maj:ts och Rikets tjenst
uppbådad eller faren; eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då
andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de såsom
ursägt må gälla.

Mom. 2. Utom de i föregående moment uppräknade omständigheter skall,
så vidt angår den i § 2 omförmälda sjöbeväringen, såsom laga förfall för inställelse
till sjökrigstjenst räknas: att vara på utrikes sjöresa stadd eller på inrikes sjöresa
för tillfället aflägsna».! från sin hemort; att före den dag, sjöbeväringen eller någon
del deraf bil fri t genom allmän kungörelse ballad till krigstjenstgöring, vara å fartyg
inmönstrad till förestående sjöresa; eller ock att genom kontrakt eller annan
laglig öfverenskommelse redan tillförene hafva förbundit sig att någon viss, ännu
ej tilländalupen tid tjena enskild man eller bolag å dess fartyg; inträdande dock
skyldigheten till sjökrigstjenst i de tre första fallen den dag efter resans slut, då
sjölagen medgifver befrielse från den innehafda enskilda sjötjensten, och i sista
fallet tretio dagar efter det fartyget första gången kommit i svensk hamn, sedan
sjöbeväringens kallande till krigstjenst hlifvit kungjordt eller krigsförklaring utfärdad.

§ 27.

Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke allenast
till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen föregående
läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen styrkas med behörig läkares
under edlig förpligtelse utfärdade betyg, hvilket den beväringsskyldige sjelf
later anskaffa. Kan lian ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet,
med intyg af pastor i församlingen och ordföranden i kommunalstämma
eller kommunalnämnd.

Alt. VI!.

Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.

§ 28.

Mom. 1. Då beväringsmanskapet till vapenöfning eller till Rikets försvar
uppbådas, skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet på
Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväring och annan utrustning,
allt på sätt i gällande författningar är derom bestämdt.

27

Kanal. May.ts Nåd. Proposition N:o 11.

Mom. 2. Dock är beväriliggkärl, som det duskål’, berättigad att, efter
derom vid mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad eller
densamma ur Kronans förråd sig tilläsa mot det pris, som derför varder bestämdt,
och att för begagnandet under vapeuöfningarne åtnjuta slituiugsersättniug i förhållande
till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.

Mom. 3. Det i § 2 omförmälda sjöfolk af handelsflottan erhåller under
tjenstgöringstiden af Kronan underhåll och, med undantag af beklädnaden, äfven
nödig utredning samt derjemte den månadshyra, som i enrolleringsorten är gångbar.

§ 29.

Mom. 1. De af beväringen till lands, hvilka önska att i egenskap åt
befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt och uppfyllt de i detta hänseende,
enligt hvad särskilt varder föreskrifvet, gällande behörighetsvilkor, kunna dertill,
under namn af reservbefäl, antagas och ega i sådant fall att under all be värdi gstjenst
åtnjuta beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande
förenade kostnader samt att vid befälstjenstgöring erhålla enahanda aflöning och
förmåner, som tillkomma ordinarie befälet i motsvarande grad.

Mom. 2. Beväringsskyldige sjökapiten^’ och styrmän af handelsflottan, hvilka
under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid Flottan eller Skärgårdsartilleriet,
äfvensom till maskinist-officerare befordrade maskinister, skola under
tjenstgöringstiden erhålla lön och dagtraktamente i likhet med deras vederlikar å
sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom, till anskaffande af uniformspersedlar in. in.,
i ekiperingspenningar ett belopp, motsvarande tre månaders lön.

Mom. 3. Öfrige såsom sjöbeväring anställde maskinister skola erhålla sjöaflöning
och månadslön; öfver-maskinisterne såsom flagg-underofficerare och undermaskinisterne
såsom underofficerare åt lägsta grad, så vida de icke hellre önska
tjenstgöra för månadshyra, i hvilken händelse de erhålla aflöningsförmåncr till lika
belopp med hvad de på enskildes ångfartyg senast bevisligen åtnjutit.

§ 30.

Mom. 1. Allt beväringsmanskap befrias i krigstid från erläggande af personalbevillning
och mantalspenningar för det år, hvarunder det gör minst tre månaders
garnisons- eller fälttjenst, äfvensom detta manskap skall ega lika rätt till
gratial er och pensioner, som ordinarie soldater och sjömän i lika belägenhet.

Mom. 2. De af landt- och sjöbeväringen, som varit i egenskap af befäl
eller underbefäl använde, skola jemväl åtnjuta samma förmåner i anseende till gratial
er och pensioner, som tillkommer arméens eller sjövapnets eget befäl och underbefäl
inom motsvarande grader.

28

Kong/. Mops Nåd. Proposition N:o it.

§ 31.

Beväringsmanskapet skall under sin tjenstgöring vara befriadt från alla arbetskommenderingar
af hvad beskaffenhet som helst; sådana arbeten och handräckningar
likväl undantagna, som under vapenöfning eller tjenstgöring i krigstid förefalla.

§ 32.

Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfälligaste omvårdnad till bibehållande
af helsa och krafter; äfvensom de, hvilka utmärka sig genom håg och fallenhet för
krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel under tjenstgöring^!, skola, under de

vilkor, som för öfrig! gälla, ihågkomma till lämplig vidare befordran inom krigareståndet.

Art. VIII.

Allmänna bestämmelser rörande be väring eu.

8 33.

Mom. 1. Den, som är till deltagande i allmänna beväringen förbunden,
skall, utan hinder från husbondes eller mästares sida, om han är i tjenst eller lära
antagen, inställa sig i behörig tid till mönstring, vapenöfning eller annan tjenstgöring;
men biff ver han icke nyttjad i verklig krigstjenst, utan varder från tjenstgönngen
hemförlofvad under den tid, städselaftal eller arbetskontrakt omfattar, bör
han, för fullgörande af sin förbindelse, ofördröjligen anmäla sig hos husbonden
eller mästaren.

Mom. 2. Har lian för vapenöfning^!! eller tjenstgöringen varit frånvarande
endast en kortare tid, högst åtta veckor, vare han berättigad att i tjensten återgå;
men i annat fall må det på husbonden eller mästaren ankomma att honom i tjensten
återtaga eller icke.

§ 34.

Mom. 1. Beväringsskyldig skall under hela sill tjenstetid förblifva vid
samma. vapen, som vid inmönstringen bestämdes. Så länge han tillhör aktiva arméen,
åligger honom, vid flyttning från en till annan kommun, att derom göra anmälan
hos närmast boende befäl, tillhörande det kompani af infanteriet, inom hvars
område han är bosatt, eller, der i någon ort intet infanteri finnes förlagdt, hos befälet
vid den trupp, som den beväringsskyldige tillhör.

Mom. 2. Beväringsskyldig i aktiva arméen skall tillika, när flyttningen
sker utom kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort,
anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet, eller, derest
sådant i orten icke finnes, af det vapen, som är derstädes förlagdt.

29

Ronyl, Muy.ts Nåd, Proposition N:o II.

... , . Mom- 3\ Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan

föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.

äro sagda, att i

§ 35.

Mom. 1. Den till aktiva arméen hörande beväring kallas till möten eller
uppbrott ai mihtärbefälet, vare sig genom ordres eller genom kungörelse, som i
kyrkorna uppläses två gånger, senare gången minst fjorton dagar före inställelsen
vid kompaniets, sqvadronens eller batteriets samlingsplats, hvarifrån manskapet under
ledning åt samma befäl föres till bestämmelseorten.

Horn. 2 Krigsreserven uppbådas, när Kongl. Maj:t, efter ofvan stadgade
grunder, finner det erforderligt, af Dess Befallningshafvande genom kungörelse, som
i kyrkorna uppläses.

Mom. 3. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör iakttagas
galle hvad derom särskild! är eller framdeles kan varda af Kongl. Magt stadgadt.

§ 36.

Mom, 1. Den stående arméens rättighet att värfva och rekrytera äfven
bland de beväringsskyldig fortfar; och anses den beväringsskyldig, som tjenar för
nummer i stående arméen derigenom uppfylla sin beväringspligt.

Mom. 2. Vill delägare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll, hvilken
ar beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote eller rusthållsnummer, och har han
bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet att, i likhet med beväringsmanskapet,
afgå från tjensten vid slutet af det år, med hvilket hans beväringspligt
skulle tilländalöpa.

§ 37.

Al alla de viten och böter, som enligt beväringsförfattningarne ådömas, skall
ena hälften tillfalla åklagaren, men den andra afsättas till bildande af eu invalideller
pensionsfond för dem af beväringsmanskapet, som under tjenstgöring erhållit
sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig
med arbete försörja, samt för i krig aflidne beväringskarlars enkor och barn; dock
utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den beväringsmanskapet
i § 30 tillförsäkrade rätt till understöd från Krigsmanshuskassan eller Amiralitetskrigsmanskassan.

§ 38.

Mom. 1. De förändrade förhållanden, hvartill denna författning föranleder
i afseende på beväringen, skola inträda och fortgå beträffande den åldersklass, hvilken
år 1870 inmönstras till första årets vapenöfning, samt derefter följande klasser.
Mom. 2. Derest Kongl. Maj:t skulle finnn aödigt att, i anledning af krig

30

Kong!. Maj:Us Nåd. Proposition N:o 11

eller krigsfara, uppkalla nuvarande beväringsklasser eller någon del deraf till landets
försvar, skola de vara förbundne att tjenst,gorå sä länge Kongl. Maj:t pröfvar
det oundgängligt, dock icke utöfver tretio års ålder.

Art. IX.

Om landstormen.

§ 39.

Under krigstid ingår i landstormen hvarje vapenför man, som innehar deri
för värnepligt bestämda ålder och icke på annat sätt är till Rikets försvar tagen i
anspråk.

§ 40.

När Kongl. Maj:t under krig finner nödigt att kalla landstormen till vapen,
sker uppbåd dertill genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande medelst kungörelse,
som i kyrkorna uppläses.

§ 41.

Enligt de föreskrifter, som i sådant fall varda meddelade, och under särskilt
förordnadt befäl, kommer hvarje afdelning af landstormen att användas och
utrustas till sin hembygds försvar.

Hvad bär ofvan linnés stadgadt medför icke någon rubbning af nationalbeväringen
på Gotland, sådan densamma nu är eller framdeles kan blifva ordnad.

Formulär

till Namnrulla öfver alla till aktiva arméen hörande beväringsskyldige inom N. N. stad (fögderi) år 18

Andra

klassen.

Tredje I Fjerde
klassen, klassen.

Första

klassen.

Femte

klassen.

Sjette ! Sjunde
klassen.klassen.

De beväringsskyldiges

Anmärk -

Hemvist.

ningar.

Yrke eller
näringsfång.

.För- och tillnamn
''utan förkortning.

By eller
hemman.

Socken.

32

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o It.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
19 Januari 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden : Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,
von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Departements-chefen, Statsrådet Abelin uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse
med Kong!. Maj:ts, enligt Stats-Rådsprotokollet för den 31 nästliden
December, fattade beslut, uppsatt förslag till Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition till
Riksdagen, angående Landtförsvarets organisation.

Kong! Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,
i Nåder gilla nämnda förslag, sådant det finnes detta
Protokoll inlagd!, samt förordna, att, i öfverensstämmelse dermed,
Proposition skulle till Riksdagen afl åtas.

Ex protocollo

A Decker.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman 1869.

IT tf D ER DÅ NIG T A tf Fö RA N DE

TILL

STATSRÅDSPROTOKOLLET DEN 31 DECEMBER 1868.

ANGÅENDE

iÅ^FÖRSVARETS ORGANISATION

AF

CHEFEN FÖR LANDTFÖRSVARS-DEPARTEMENTET.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Allmänna grunder........................

Inledning......................................... »

Arméns storlek...................................... 5.

Arméns sammansättning.......................... 9.

Indelningsverkets militärisk», och sociala karakter.
.............................................. 16.

Indelningsverket ur ekonomisk synpunkt...... 17.

Indelningsverket ur historisk synpunkt......... 20.

Frågan om Indelningsverkets aflösning......... 36.

Regleringen af rotering^ och rustningsbesväret 39.
Insättande af indragne, anslagne eller vakante

nummer............................................ 60.

Öfverflyttande af en del utaf båtsmanshåll^

till landtförsvaret............................... 61.

Indragning till armén af Säfvedalsrotarne...... 62.

Insättande af nya ordinarie roteringen......... 67.

Rotering af de s. k. frisocknarne i Örebro län . 68.

Extra roteringen.................................... 69.

Trosshästars anskaffning vid krigsutbrott...... 73.

Regleringen af indelta regementens och corpsers

förläggningsområden............................ 77.

Ordnandet af rusthållarnes vid de afsutna rusthållsregeinentena
och corpserna rustnings skyldighet.

......................................... 79.

Öfverflyttande på statsverket utaf anskaffning
och underhåll af beklädnads-, bevärings- m. fl.
persedlar vid de indelta kavalleriregementena 95.

Förändringar vid den värfvade armén........... 96.

Manskapets ålder.................................... 100.

Manskapets pensionering.......................... 103.

Beväringsinrättningen.............................. 105.

Landstormen......................................... 122.

Inrättande åt halfsold- och reservbefäl ......... 129.

Civilstaten vid regementen och corpser......... 134.

Befordringslagarne....................i.............. 135.

Organisation....................................... 145.

Infanteriet........................................... 146.

Kavalleriet...................................... 163.

Artilleriet.......................................... 175.

Ingeniörväsendet...........................

Sid.

187.

Pontonier- och Sappörtrupper................

»

Fältsignalväsendet...............................

192.

Ingeniörtruppernas befäl och civilstat m.

in. 196.

Generalitetet och generalstaben.....

.... 201.

Generalitetet......................................

»

Generalstaben.....................................

.... 205.

Krigsbildningen........... .....................

.... 221.

Vapenöfningarne..................................

»

Stammens......................................

»

Beväringsmanskapets.........................

.... 231.

Gemensamma öfningar (öfningsläger).....

.... 234.

Skolorna............................................

.... 236.

För underbefälsbildning......................

.... »

Vid Infanteriet...............................

>,

Vid Kavalleriet................................

.... 240.

Krigsskolan.......................................

.... 243.

Krigshögskolan..................................

.... 259.

Intendentur- och trossväsendet......

II. 1.

Sjukvården.......................................

II. 9.

Löneregleringen.............................

II. 24.

Indelta armén (lönereglering och ackords-amortering.................................

II. 24.

Värfvade armén ................................

11. 54.

passevolansväsendet.....................

» »

löneväsendet.............................

II. 69.

Försvarsväsendet å Gotland...........

III. 1.

Ilufvudgrunder för försvaret..................

» »

Organisation......................................

III. 10.

Infanteriets....................................

» »

Artilleriets....................................

III. 17.

Militärbefälets. \..............................

III. 25.

Vapenöfningarne.................................

III. 26.

Infanteriets....................................

» »

Artilleriets......................................

III. 32.

Löner och arfvoden.............................

in. 36.

Infanteriets...................................

11 »

Artilleriets......................................

III. 39.

Sjukvården...........................................

in. 42.

Slutord......................................

in. 45.

U n d e r cl å n i g t Me m o r i a I.

Samtidens politiska tilldragelser, de genomgripande förändringar i krigsmateriel
och krigföringssätt, hvilka under sednare åren gjort sig gällande,
samt den ovisshet i afseende å utsigterna till en varaktig fred, hvari Europa
onekligen befinner sig, mana hvarje folk, som vill bevara sin frihet och

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Rami. 1 Afd. 1

2

sjelfständighet, att med allvar och fosterländsk hängifvenhet omfatta frågan
om sina försvarskrafters tidsenliga ordnande. Icke allenast de bland Europas
stormagter, hvilkas rådslag företrädesvis bestämma öfver krig och fred, utan
äfven stater af andra och tredje ordningen, hafva derföre med en sällspord
ifver egnat utomordentliga omsorger och uppoffringar åt organisationen och
förstärkningen af sina arméer, hvartill folkrepresentationerna, äfven der dessa
utöfva obetingadt inflytande på statsförvaltningen, ingalunda undandragit
sig att anvisa nödiga medel. Hos oss kan också angelägenheten af denna
frågas skyndsamma lösning väl sägas numera hafva genomträngt hela folkmedvetandet,
sedan den länge utgjort föremål för Eders Kongl. Maj:ts
aldrig hvilande omsorger. Jag har således icke behof att närmare redogöra
för den nödvändighet, som tvingande bjuder mig att inför Eders
Kongl. Maj:t framlägga förslag i detta vidt omfattande och för fosterlandet
så vigtiga ämne.

För de åsigter, som vid upgörande af detta förslag varit ledande och
hvilka i flera hufvudsakliga afseende!! nära sammanfalla med hvad sednaste
Landtförsvars-komité och det särskilda Utskottet för frågor rörande försvarsverkets
ordnande vid 1867 års riksdag uttalat, ehuru jag i andra hänseenden
funnit mig höra ifrågasätta derifrån ganska afvikande bestämmelser, anhåller
jag att få i möjligaste korthet redogöra.

De förenade rikenas ställning i det europeiska statsförbundet, liksom
hela rigtningen af de tvenne brödrafolkens andliga och materiel-! sträfvande!!,
utesluta hvarje tanke på någon agressiv politik från vår sida, hvarföre
upställandet och underhållandet af störa stående krigshärar, om eljest
dertill erforderliga medel förefunnes, bär visserligen icke vidare kunna ifrågakomma.
Men ingenting berättigar åter till det/ antagande att vi alltjemt,
oaktadt egna fredliga afsigter, kunna undgå att invecklas i strider, genom
hvilka vår frihet och sjelfständighet kunde äfventyras. Vården om dessa
lifsvillcor för ett folks tillvaro bjuder att så ordna våra försvarsanstalter,
att de ingifva tryggheten af sjelfmedveten beslutsamhet och kraft, hvilket
ock är enda säkra medlet att bibehålla andra staters aktning och att, om
någon fara kommer å färde, vinna det moraliska och materiel! bistånd,
hvaraf vi kunna blifva i behof.

Ett sådant mål vinnes väl aldrig utan ansträngningar och uppoffringar,
men jag vågar likväl vara af den mening, att de offer af beqvämlighet och
tillgångar, som ett enigt och frihetsälskande folk villigt underkasta!'' sig för
detta höga mål, kunna tillgodogöras på sådant sätt, att de i sjelfva verket,
långt ifrån att undergräfva eller försvaga folkets välstånd och fredliga utveckling,
fastmera i och för sig blifva medel att höja dess moraliska och
fysiska krafter och sålunda främja dess lycka och förkofran. Härtill fordras

3

dock att åt sjelfva arméorganisationen gifvas sådana förmer och att deri
ingjutes en sådan anda, att folket med fullt förtroende omfattar sitt försvarsväsende
och deri finner, icke en för sig och sina intressen främmande
institution, utan ett sannt uttryck af sin egen ordnade, öfvade, stridbara
kraft. Det fordras, att donna armé hvarken till omfånget utsträckes eller
med krigsöfningar betungas utöfver de matt, som till landets försvar och
till vinnande af fullgod krigsduglighet verkligen äro af nöden; och det fordras
slutligen att i alla härmed förknippade anordningar nedlägges det höga
allvar, den manliga enkelhet, samt den rättvisa och billighet, som höfves
ett verkligt nationalförsvar.

Vid en öfverblick af den rigtning, i hvilken öfriga europeiska statur
arbeta på utvecklingen af sina försvarskrafter, kan man omöjligen för sig
dölja, att vår. nu varande armé hvarken till den numerära styrkan eller
till organisation och krigsduglighet motsvarar Rikets verkliga behof, i händelse
af ett fredsbrott.

Äfven om vi, hvad vårt geografiska läge dock förbjuder, kunde helt
och hållet lemna utur räkningen de effektiva stridskrafter, öfver hvilka
sådana stormakter, som t. ex. Ryssland och Nordtyska Förbundet förfoga, och
hvilka inom hvardera af dessa statur, likasom inom Frankrike och Österrike,
upgå till omkring eu million soldater, innefatta likväl de nyaste arméorganisationerna
inom derå mindre, med vår i afseende å folkmängd jemförlig^
men till sina politiska förhållanden åtminstone icke mera blottställda
statur talande bevis om den upfattning, som allmänneligen gjort sig gällande
ej mindre i afseende å myckenheten af de stridskrafter, som den
närvarande ställningen krafvel-, än i fråga om den öfning och krigsduglighet,
som nutidens krigföringssätt tager i anspråk.

I förra hänseendet tillåter jag mig erinra derom, att Holland upställer
en effektiv armé af 70,000 man, och Belgien af 100,000 man, oberäkuadt
ett talrikt landvärn, samt att vår grannstat Danmark tillvägabragt
en effektiv armé af 46,000 man. Hela vår effektiva och under nutidens
snabba och hastigt afgörande krigföringssätt stridbara armé, hvartill jag icke,
utan en längre tids öfning, som vid hastigt påkommande mobilisering ej
torde medgifvas, vågar räkna vår allmänna, ofullständigt öfvade, svagt utrustade
och organiserade bevaring, räknar endast 30,005 soldater.

Vid bestämmande af den styrka, hvartill vi höra inbringa våra försvarskrafter,
måste naturligen komma under sorgfälligt öfvervägande så väl
statens tillgångar och måttet af de uppoffringar, hvilka kunna tagas i anspråk
för en fullkomligare krigsbildning och utrustning af denna styrka,
som ock den sannolika storleken af deri armé, med hvilken vi kunna
blifva anfallne.

4

Hvad den förra af dessa frågor angår, hafva statsmagterna onekligen
det lika vigtiga som grannlaga åliggandet, att sorgfälligt öfverväga landets
materiela tillgångar och aldrig vid anordningar, som äro beräknade på varaktighet
under normala förhållanden, taga i anspråk de yttersta krafter och
uppoffringar, af hvilka ett folk vid utomordentliga fall kunde vara mägtigt.
Åsidosättandet af denna regel vid ordnandet af landets försvarsväsende vore
lika obetänkt som motverkande just det mål man söker, — landets inre, fria,
fredliga och jemna utveckling under skyddet af betryggad yttre sjelfständighet.
Långt ifrån således att söka någon grund för försvarsväsendets
ordnande i det matt af uppoffringar, som Svenska folket under uprörda
politiska tider kunde finnas villigt och mägtigt att sig underkasta, är jag
fast heldre af den öfvertygelse, att all den sparsamhet och återhållsamhet
i anspråk på landets tillgångar, som möjligen är förenlig med betryggande
försvarsanstalter, bör och måste iakttagas, icke blott ur allmängiltiga statshushållningsskäl,
utan ock ur den särskild! för ett folks försvarskraft ovedersägligt
rigtiga synpunkt, att ett välbergadt, trefvet och lyckligt folk i fårans
stund långt villigare, modigare och mera uppoffrande, än ett fattigt och
betryckt, går i striden för sitt oberoende.

Å andra sidan åter må icke heller tillfälliga, för stunden tryckande
bekymmer leda till sådan underskattning af ett folks tillgångar och förmåga,
att man derföre modlöst ryggar tillbaka för åtgärder, som ett af
tidsförhållandena allvarligt påkalladt ordnande af landets försvarskrafter
oafvisligen kr öfver, om ock dessa åtgärder taga landets tillgångar i ökadt
anspråk.

Huru man än må ur olika synpunkter bedöma Sveriges ekonomiska
och finansiella tillstånd, skall dock säkerligen icke kunna förnekas, att
detsamma, oberäknadt tillfälliga konjunkturvexlingar, som intet land lärer
undgå, länge varit stad! i fortgående utveckling och att Svenska folket,
som under framfarna tider underkastat sig så oerhörda lidanden och försakelser
för försvaret af frihet och oberoende, numera befinner sig i den
ställning, att det, väl icke utan ansträngning, men dock utan öfveransträngning,
förmår att, i jemnbredd med arbetet för sin fortgående andliga och
materiela kulturutveckling, bära de bördor, som försvarsväsendets ändamålsenliga
ordnande kr öfver.

De högsinta tänkesätt, som 1867 års Riksdag i sin underdåniga skrifvelse
N:r 81 angående detta ämne uttalade, innebära kraftig försäkran om
Svenska folkets vilja och beslutsamhet att icke sky nya uppoffringar för
bäddande!, af sin sjelfständighet.

Med detta höga mål och det af Riksdagen jemväl klart uttalade behoivet
af försvarsfrågans skyndsamma fösning för ögonen skola, jag vågar

5

derom vara förvissad, underordnade meningsstrider om större eller mindre
jemnkningar i fördelningen af de bördor, h vilka för landets försvar måste
utgöras, icke vidare uppehålla organisationsfrågans afgörande. Man skall
visserligen icke förgäta att, om också dessa bördor i ett eller annat hänseende
befinnas ojemna och derigenom tryckande, i hvilket fall rättelse
kan och bör, oberoende af organisationsfrågan i dess helhet, tillvägabringas,
de likväl aldrig kunna jemföras med de allmänna och enskilda olyckor och
lidanden, som eu segrande fiende skulle bringa öfver ett underkufvadt folk.
Jag skulle icke hafva tillåtit mig ens någon antydan på en så förfärande
och för Svenska sinnen uprörandc tanke, om icke vid bedömandet af de
uppoffringar, som för försvarsväsendet kunna ifrågakomma, man dock måste
för sig gorå frågans hela betydelse fullkomligt klar.

Hvad efter eu sådan öfversigt återstår att undersöka är visserligen
icke i främsta rummet fragan om våra tillgångar, utan den om vidden och
beskaffenheten af de försvarskrafter, som vi behöfva anskaffa, ordna och
underhålla, för att med framgång mota och tillbakavisa en anfallande armé
och värna vart fosterlands urgamla sjelfständighet. Jag öfvergå!’ således
till frågan om den erforderliga arméstyrkan, hvarvid jag utgår från det
antagande att vi, i händelse af ett anfallskrig emot våra gränser, kunna
af Norges krigsmagt påräkna ett understöd af omkring 20,000 man.

Lyckligtvis är ett krigsföretag mot vårt land, till följd af dess afskeda
läge, dess af hafvet bildade naturliga gränser och dess i förhållande till
folkmängd och odling vidsträckta område, åtföljclt af så betydliga svårigheter,
ej allenast vid öfverförandet, utan ännu mera vid underhållandet af
eu stor anfallsarmé, att ett sådant företags omfång derigenom måste i betydlig
mån begränsas.

Man har på göda grunder beräknat, att en främmande magt icke rimligtvis
skulle kunna i vårt glest bebodda land framgå med en större slagfärdig
hufvudstyrka än omkring 100,000 man, i anseende till den utomordentligt
störa tross af krigs- och lifsförnödenheter, som en större styrka
skulle kräfva och som till största delen måste från eget land medföras.

Skulle ock eu större styrka, än denna, vara till våra kuster öfverförd
hvilket man val kan tänka sig — torde emellertid kunna antagas, att
den Överskjutande härmassan behöfde användas att skydda lanclstigningspunktcrna
och förbindelserna, samt att åt olika håll utsända diversionscorpser,
i ändamål att besätta vigtigare punktör, splittra våra försvarskrafter
in. m.

Detta antagande af en viss styrka, utöfver hvilken en fiende icke rimligen
skulle kunna inom vårt land underhålla och fortskaffa sin armé,
synes för beräkningen af de fiendtligt stridskrafter, med Indika vi kunna

komma att kämpa, vara rigtigare, än att grunda den på styrkan af de
truppmassor och sjötransportmedel, öfver hvilka en fiende kan förfoga, ty
dels är det svårt att med full visshet känna dessa, dels äro de föränderliga
och kunna efter vexlande förhållanden minskas eller betydligt ökas.

Antagande sålunda att en fiendtlig magt, som beslutat rigta ett
afgörande slag mot vårt land, kan härstädes upträda med eu hufvudkyrka
af högst 100,000 man, och då det måste vara af yttersta vigt
att förekomma hans djupare inträngande i landet, höra vi så snart
som möjligt kunna upställa minst lika stor styrka, som donna hans antagna
största, hvarföre donna vår hufvudstyrka herde bestå af omkring

100,000 man.

Förutom donna hufvudstyrka, afsedd att pa slagfältet mota fiendens,
måste äfven tillgång finnas till mindre truppcorpser, för att med dem
oroa hans förbindelser och mota sådana hans diversionscorpser, hvilka, för
att besätta vigtigare punktör, eller i ändamål att splittra våra försvarskrafter,
afsändas mot aflägsnare, utom den sammandragna aktiva arméens
egentliga operationsområde, liggande landsdelar in. in. d. Att i dessa afseenden
beräkna mindre än 20,000 man, torde icke vara välbetänkt, och
följaktligen måste vi kunna i fält upställa 120,000 man, — samt derjemte
hafva ordnade, öfvade reserver att ersätta afgången.

Om man tager i beräkning det bidrag af 20,000 man norska trupper,
som jag ofvan antydt, blifver sålunda den i upgifna ändamål oundgängligen
behöfliga styrkan för Sverige 100,000 man, hvaröfver vår fält-armé, —
dess ersättningstrupper oberäknade — icke torde behöfva upbringas och
hvilken jag skulle vilja kalla den större krigsjoten.

Då det skulle vara alltför betungande, att ständigt underhålla en sådan
styrka, och detta ej heller kan antagas vara behöfligt, enär de störa förberedelser,
som en anfallande nödgas gorå för att till vårt land öfverföra
en så betydlig armé som 100,000 man eller derutöfver, nödvändigt måste
lemna oss något rådrum att ordna vårt försvar, så torde endast en del af
ofvan beräknade styrka höra under freden ständigt underhållas, samt arméns
organisation vara sådan, att den hastigt och utan rubbningar kan utveckla
sig till den krigsfot — större eller mindre — som af förhållandena kan
påkallas. Vi måste nemligen tänka oss möjligheten att blifva invecklade i ett
krig som föres mellan några af de europeiska stormagterna, eller att vi åt
politiska förhållanden kunna tvingas att försätta vår armé på krigsfot, utan
att derföre sådana omständigheter äro för handen, att all vår kraft behöfver
upbjudas för att värna vår sjelfständighet. Vår arméorganisation bör
derföre vara sådan, att den motsvarar äfven detta ändamål, och att krigs -

7

upbådets styrka i förekommande olika fall kan lämpas efter det för handen
varande behofvet.

Då emellertid några bestämda begränsningar inom sjelfva organisationsplanen
böra angifvas, torde armén böra bestämmas i en fredsfot, samt en
mindre och en större krigsfot, med det organiska sammanhang dem emellan,
att snabb mobilisering och hastig utveckling från fredsfoten till, vare sig
mindre, eller större krigsfoten kan utan rubbning i organisationsplanen
verkställas.

Ofvan är antaget att den större krigsfoten bör upgå till en styrka af

100.000 man, och återstår sålunda att beräkna den styrka, som lämpligen
bör bestämmas för så väl mindre krigsfoten som fredsfoten.

Den mindre krigsfoten är afse dd att användas vid alla de tillfällen,
då en yttersta kraftansträngning icke är af nöden. Dess styrka, beroende
af de omständigheter, som föranleda arméns försättande på krigsfot, kan
sålunda icke till siffran på förhand bestämmas. Enär likväl en organisationsplan
kräfver vissa bestämmelser i afseende å krigsupbådens sammansättning
och ett visst förhållande mellan försvarskrafternas storlek vid olika
tillfällen, har jag ansett att äfven för denna, den mindre krigsfoten, eu
viss styrka herde såsom normal antagas, och jag har funnit denna, med
hänsyn till de stridskrafter, öfver hvilka vi hafva att förfoga, och till de
omständigheter, som betinga förhållandet dem emellan, höra utgöra omkring

68.000 man, eller omkring f af den större krigsfoten.

Fredsfoten — den ständigt underhållna och öfvade styrkan, den stam,
i och genom hvilken krigsbildningen skall under freden uppehållas och
fortplantas och af hvilken, under kriget, hela den öfriga styrkan skall hemta
ledning och stöd — måste, för att motsvara sitt ändamål, vara så beräknad
att den, äfven vid mobilisering af den större krigsfoten, må kunna motsvara
de behof den är afsedd att fylla. Den skall i sig innefatta det
egentliga befälet af alla grader och alla de beställningspersoner inom manskapsstyrkan,
för hvilkas bildning en längre öfningstid är af nöden; men
den skall icke blott jemnt uppfylla dessa fordringar, den måste inom sig ega
eu reserv för att ersätta afgången inom dessa, mera magtpåliggande platser;
den skall ock kunna lemna en för depöterna tillräcklig styrka och derjemte
hafva något öfver för besättande med fullt pålitligt och erfaret manskap
af de platser i sjelfva ledet, der en större vana vid och kännedom af manövern
är af nöden.

Med fästadt afseende å allt detta herde fredsfoten, stammen, befäl
och trupp vid alla vapen sammanräknade, på sätt af organisationsplanen
framgår, utgöra nära 40,000 man, med eu manskapsstvrka af omkring 36,400.

8

Till fullt upp denna styrka skulle den stående armén likväl icke kunna
upbringas, utan att störa svårigheter eller — der icke andra för försvarsväsendet
lika vigtiga anordningar skulle åsidosättas — ytterligare ökade
kostnader dermed vore förenade; men med iakttagande af de, ur flera skål,
påkallade förändringar i organisationen, dem jag här nedan går att föreslå,
kan nummerstyrkan upbringas till helt nära 36,000 man — hvilken styrka
jag sålunda håller före höra utgöra och beteckna fred sfoten.

T enlighet med ofvan uttryckta åsigter, tillstyrker jag i underdånighet,
att vår effektiva armé måtte organiseras för:

a) en fredsfot, bestående af omkring 36,000 man stamtrupper;

b) eu mindre krigsfot, upgående till omkring 68,000 man; samt

c) en större krigsfot af omkring 100,000 man;

befälet af officers- och underofticersgraderna, civile embets- och tjenstemän
samt trainmanskapet öfverallt oberäknade.

Jemte krigsfot, vare sig den större eller mindre, måste äfven finnas
ersättningstrupper, på det att lidna förluster må genast kunna ersättas, och
fält-arméns styrka sålunda under alla förhållanden hållas fulltalig. Då ett
fälttågs längd svårligen kan förutses, och ersättningstruppernas antal måste
beräknas äfven med afseende å möjligheten af ett långvarigt sådant, under
hvilket fienden, om han antages beherrska liafvet, eger tillfälle att ständigt
draga till sig förstärkningar, torde antalet ersättningstrupper, då bland dem
äfven arméns rekryter inberäkna^, — ehuru dessa törst efter erhållen
krigsbildning kunna vid fält-armén användas, — ingalunda höra beräknas
lägre än fält-arméns halfva styrka, eller omkring 50,000 man.

Ofvan är antydt, huruledes en fiende, ehuru han näppeligen på ett
ställe torde kunna framgå med större samlad styrka än 100,000 man, likväl
för att splittra våra försvarskrafter, eller i ändamål att besätta vigtiga
strategiska punkter, kan mot sådana delar af vårt land, som ligga utanför
fält-arméns egentliga operationsområde, afsända särskilda diversionscorpser,
och huruledes äfven nämnda vår armés styrka är med afseende på dessa
möjligheter beräknad.

Men utom fält-armén erfordras en icke obetydlig styrka till besättningar
i våra fästningar, så väl dem, hvilka till skydd för inloppen till hufvudstaden
och vårt marin-etablissement äro anlagda, som äfven hufvudförrådsfästningen.

Enär för detta mera speciela ortförsvar, fält-armén eller dess ersättningstrupper
icke få i någon väsendtlig mån påräknas, måste särskilda stridskrafter
finnas för detta ändamål att tillgå. Ej heller kan förnekas möjligheten att en eller
annan del af landet kan, aflägsen från fält-arméns operationsområde, eller utanför
den krets, inom hvilken en befintlig fästning kan lemna skydd, blifva utsatt

för

9

för anfall och brandskattning af fiendtliga skaror. De lärdomar, vårt lands
krigshistoria i dessa afseenden erbjuder, höra visserligen icke lemnas opåaktade,
och jag anser derföre nödigt att, jemte den styrka, som tillhör fältarmén
eller dess ersättningstrupper, äfven inom hvarje del af riket finnas
organiserade stridskrafter, hvilka vid förefallande behof kunna med samlad
kraft upträda för att afvärja det anfall, som hotar egen härd. Ett starkt
ortförsvar inom hvarje del af landet torde sålunda höra utgöra slutstenen
af den byggnad, hvarpå vi grunda vårt hopp om värjande af vår sjelfständighet
och bevarande af vårt politiska oberoende. Eu del af detta ortförsvar
bör ega eu fastare organisation, dels för att lemna tillgång till reserv,
i fall fält-arméen skulle drabbas af eu större olycka och dess ersättningstrupper
befinnas otillräckliga, dels för att utgöra besättningar å våra fästningar
och dels för att vid behof kunna bilda en kärna för den öfriga delen
af ortförsvaret, som aldrig påräknas annat än till hembygdens försvar.

Ortförsvaret sönderfaller således naturligen uti 2:ne klasser, af hvilka
enligt förslag, som bär nedan närmare utvecklas, den förra utgöres af
lcrigsreserven och den sednare af landstormen.

Hvad krigsreservens styrka beträffar, torde denna, med hänsyn till
nyssnämnda ändamål, icke höra beräknas lägre än omkring 40,000 man;
och hvad angår landstormen, som bör omfatta alla vapenföra män inom en
viss åldersgräns, hvilka vid försvaret af egen härd kunna biträda, torde
den efter eu ungefärlig beräkning kunna uptagas till 100,000 ä 120,000 man,

Antages nu våra stridskrafter höra ega den styrka ofvan är beräknad,
återstår att afgöra frågan, hvarifrån dessa stridskrafter skola tagas, och huru
de till sin ursprungliga styrka skola kunna underhållas. I detta afseende
lärer val knappast gifvas något val, ty enär eu värfvad trupp af den storlek,
som är i fråga, hvarken lärer vara önskvärd, eller i något afseende
kan ifrågasättas, och eu utskrifning af vissa procent af befolkningen lika
litet torde höra ega rum, så återstår endast tillämpning af den allmänna
värnepligten, hvilken, på samma gång den är rättvis, emedan den drabbar
alla lika, äfven skänkel- den största tillgång på dugligt manskap. Begreppet
allmän värnepligt innefattar att alla krigsdugliga medborgare, inom vissa
åldersklasser, äro skyldiga att deltaga i fäderneslandets försvar och att
således hvarken lega eller friköp får ega rum. I de större medel-europeiska
staterna, Frankrike, Österrike och Preussen, der den allmänna värnepligten är
såsom grundsats antagen, har man dock icke kunnat konseqvent genomföra den,
emedan antalet värnepligtige inom dessa folkrika stater varit större än för armén
behöft tagas i anspråk, hvarföre man i dessa länder, ehuru på något olika
sätt i hvarje, genom lottning uttagit eu viss del till krigstjenst, under det
Bill. till Riksd. Prut. ItSijU. ] Sami. 1 Ajd. 2

10

den öfriga delen gått fri, hvilket system fått namn af konskription. Af de
utlottade hafva i allmänhet blott eu del inkallats i flerårig garnisonstj enstgöring,
och en del blott en kortare tid öfvats i vapen. Den obenägenhet,
som i vårt land gifvit sig tillkänna mot konskriptionssystemet, gör det så
mycket mindre lämpligt att nu ifrågasätta dess införande, som vi hafva den
lyckan att i fråga om vara försvarskrafters anskaffande kunna bygga på
inhemsk grund, och endast genom fullkomnande och vidare utbildande af
de institutioner, vi redan ega, upnå ändamålet. Klokheten bjuder oss
äfven, att vid försvarskrafternas ordnande välja en väg, å hvilken vi oafbrutet
blifva starkaie, utan att, såsom vid omkastning från eller öfvergifvande af
bestående förhållanden blefve händelsen, någon tid stå försvarslösa och
blottställda för alla de väder, som deraf kunde följa vid ett inträffande afbrott
i den europeiska freden.

Vår nuvarande beväring sinrättning, utvidgad till ett större antal årsklasser
och försedd med nödiga bestämmelser i afseende å ortförsvaret,
lemnar en osviklig borgen för erhållande af det nödiga antalet stridsmän,
på samma gång den, om bestämmelserna i afseende å lega och friköp bortfalla,
fullständigt fyller begreppet: »allmän värnepligt», och mer konseqvent
genomför densamma, än fallet är i någon annan europeisk stat, med undantag
af Danmark och Schweitz.

I det förslag till värnepligtens utvidgning, som nedan framställes,
är afsedt:

att hvarje till krigstjenst duglig Svensk medborgare skall vara skyldig
att, från och med året näst efter det, då han fyllt 20 år, och till och med
det, då han fyller 40 år, deltaga i fäderneslandets försvar, och att undergå
den derföre erforderliga öfning;

att denna värnepligt fullgöres dels uti beväringen, dels uti landstormen;

att beväringsskyldighet,;!! varar i 10 år;

att af de sålunda bildade tio årsklasser, tvenne utgöra arméns rekrytoch
ersättningstrupper, fyra aktiva arméns första och andra upbäd, och
tvenne arméns krigsreserv;

att värnepligtig, efter utträdet ur beväringsåldern, qvarstå!'' intill fyllda
40 år i landstormen, hvilken höra vara organiserad länsvis i taktiska enheter,
samt med befäl försedd; och

att i krigstid ingår i landstormen hvarje vapenför man inom värnepligtsaldein,
som icke på annat sätt är till rikets försvar tagen i anspråk.

Pa samma gång dessa bestämmelse!'' afse att tillförsäkra armén eu rik
tillgång på manskap, gruppera de äfven denna tillgång uti:

a) linien, bestående af den aktiva armén med dess rekryter och ersättningstrupper; -

11

b) krig sreserven; och

c) landstormen.

Den aktiva armén, som alltid måste finnas öfvad, fullt utrustad och
beredd att genast vid upbad tråda i fält mot fienden, består af den stän och

ÄUnat St? T T fl''edsfoten — jemte så många af de sednast
och fullständigast ofvade arsklasserna af beväringen, att den mindre eller
stol re krigsfoten upkommer.

Ofvan är antaget, att fredsstyrkan bör utgöra omkring 36,000 manmen,
enär från denna styrka måste göras afdrag för bildande’af de vid
mobilisering oundgängliga depoter, äfvensom för sjuke, tillfälliga vakanser
m. in., torde för den aktiva armén återstå ungefär 32,000 man.

Antalet approbera^ beväringsmanskap har för de sednare fem åren i
medeltal uppgått till 21,014 man; men i anseende dertill att en strängare
granskning af de bevaringsskyldiges kroppskonstitution, än som hittills egt
mm ar af behofvet pakallad, på det att icke någon vapenöfningskostnad
ma förspilla^ a utbildning af till krigstjenst odugligt manskap, torde första
klassen a det beväringsmanskap, som till tjenstgöring i aktiva armén kan
aPPr°beras, icke kunna beräknas till högre styrka än omkring

... Ja8 ^r sålunda ansett att denna siffra bör tjena som grund för be räkning

af ofnga bevänngsklassers styrka. Enligt hvad erfarenheten gifvit
vid handel!, undergår dessa klassers ursprungliga styrka eu icke obetydlig
oi minskning och da afgången torde kunna antagas för 2:dra och 3:die
klasserna till 2| %, för 4:de och 5:te till 5 %, för 6:te och 7:de till 15 %

t-n 9:de ^h 10:de till 25 % samt för ll:te t. o. in. 20:de i medeltal

till 45 ,6, sa skulle styrkan komma att utgöra:

för hvardera af 2:dra och 3:dje beväringsklasserna i rundt tal
" ” » 4;de » 5:te d:o d:o

n )J M 6:te » 7:de d:o d:o

" » » 8:de » 9:de och 10:de d:o d:o

” " ” H:te t. o. m. 20:de i medeltal d:o d:o

„.. .^.a n“ mcd fredsstyrkans, för aktiva armén disponibla 32,000 man.
intorfitvas lista upbådet, eller 4:de och 5:te klassernas beväring 36,000 »

upstår den mindre krigsfoten..................................... 68^00 m—

och då till donna fogas 2:dra upbådet, eller 6:te och 7-de

erhalles den större krigsfoten . -''

Såsom ersattnmgstrupper, vid händelse af mindre krigsfotens unsättande,
beräknas 6:te och 7-de beväringsklasserna, och, då större krigsfoten

18,500 man.
18,000 »
16,000 »

14.000 »

10.000 » .

12

mobiliseras, 2:dra och 3:djc klasserna, hvaremot den lista, såsom den både
i fysiskt och militäriskt hänseende minst utbildade, endast vid yttersta nödfall
bör till detta ändamål tagas i anspråk.

Krig sreserven, som består af beväringens tvenne sista, eller 8:dc, 9:de
och 10:dc årsklasserna, omkring 40,000 man, utgör en reserv, som för
aktiva arméns förstärkande, äfvensom till besättningar i fästningar, kan
användas, liksom den vid behof bildar en kärna för

Landstormen, — bestående af alla vapenföra män mellan 20 ä 40 år,
som icke på annat sätt äro till landets försvar tagne i anspråk, — och
utgör tillsammans med denna det ortförsvar, som är nödvändigt för att
afvärja anfall på aflågsnare, ej på annat sätt skyddade, landsdelar.

domför man nu de belopp, till hvilka vår försvarsstyrka ansetts böra
upgå, med landets befolkning, beräknad till 4,000,000, så befinnes att:

Fredsstyrkan utgör af densamma..................... 0,9 procent.

Mindre krigsfoten................................................ 1>63 »

Större clio .............................................. 2>3 »

Ersättningstruppcr och rekryter ..................... 1,0 » * .

Krigsreserven ..................................................... 1-0 »

Landstormen......................................................... 3,1 »

Granskar man åter det procent-belopp af hela befolkningen, hvartill

krigsstyrka!! i öfriga europeiska stater stiger, så finner man att detta belopp
utgör i:

Nordtyska Förbundet.....................

.................... 3,0 procent.

Österrike ...........................................

................... 3,0 »

Frankrike..........................................

..................... 3,0 »

Italien.................................................

.................. 2,5 »

Holland .............................................

.................... 2,8 »

Belgien ..............................................

................... 2,6 »

Danmark ..........................................

.................... 3,8 »

Schweitz.............................................

.................... 5,48 1)

öfverallt oberäknadt sådana reserver eller landvärnstrupper, hvilka,
endast beräknade för lokalförsvaret, icke hvar som helst inom landet kunna
sammandragas.

Då Sveriges större krigsfot endast skulle utgöra 2,5 %, eller tillsammans
med ersättningstruppcr och rekryter 3,5 % af befolkningen, så torde man
af donna jemförelse finna, att den nu ifrågavarande egentliga krigsstyrka^

*) Bland ersättuingstrupperna är lista beväringsklasseu ej inberäknad emedan den
enligt hvad ofvanföre nämndes endast i sista hand, och i. händelse af stort nödfall, böi
såsom ersättning användas — men i motsatt fall ökas ersättningstrupperna med 0,5 % af
befolkningen.

13

med hänseende till folkmängden, icke kan anses vara för våra förhållanden
öfverdrifven.

Det är nemligen uppenbart, att en mindre stat, för att betrygga sin
sjelfständighet, befinner sig i nödvändigheten att upsätta en försvarsstyrka,
som i förhållande till dess folkmängd är talrikare och som k räfvel'' relativt
större uppoffringar, än i folkrikare och mägtigare stater kan ifrågakomma.

Sålunda har Danmark nödgats att — depöterna inberäknadt — använda
omkring 4 % af sin befolkning för sitt landtförsvar, och Schweitz, hvars
linie-armé med reserv utgör 5,48 % af befolkningen, har, oaktadt sin af alla
grannar garanterade neutralitet, och oaktadt sina för försvaret i högsta
måtto gynnsamma terrängförhållanden, dock funnit sig höra så ordna sitt
försvarsvapen, att t. o. m. 8,08 % af befolkningen kan kallas under vapen.
Om än Holland och Belgien, med hvilka stater vi, i anseende till vår
folkmängd, närmast kunna jeinföras, icke ansett sig behöfva upsätta donna
störa procent, ligger orsaken tvifvelsutan deruti, att dessa länder med starkaste
skäl kunna förutsätta, att de i eu strid för sin sjelfständighet icke
lemnas utan hjelp af någon mäktigare grannstat.

På en dylik förutsättning vore det visserligen icke klokt eller betryggande
att grunda ordnandet af våra försvarskrafter, ty ehuru äfven vi höra
med skål kunna antaga, att det skulle ligga i åtskilliga staters intresse att
bistå oss i en strid för vårt oberoende, skulle de politiska förhållandena
likväl kunna så gestalta sig, att vi lemnades utan understöd och således
måste utkämpa striden endast med egna krafter.

Dessa måste således vara fullt tillräckliga i förhållande till det anfall
vi kunna befara.

Att Sverige, som åren 1808—14, då landet låg i vanmakt, och, hvad det
förra af dessa år beträffar, till nära en tredjedel var besatt af fienden, kunde
upsätta en slagfärdig armé af mer än 2 % af befolkningen, och fora hälften
deraf utom landets gränser, äfven nu, efter mera än femtioårig fred, kan
upsätta en slagfärdig bär af 2,50 % af sin befolkning, jemte nödiga ersättningstrupper,
derom lärer icke något grundad! tvifvel böra förefinnas.

Huru donna försvarsstyrka skall kunna erhålla nog fasthet, sammanhållning
och disciplinarisk stadga, för att motsvara sitt störa ändamål, är
en fråga af framstående vigt.

För upnående af likartad! ändamål, egnas i de större europeiska
staterna åt de krigstjenstskyldiges utbildning, en tid af från och med 3
till och med 8 års garnisonstjenstgöring. I Belgien inkallas H;delar af
de utlottade till 27 månaders garnisonstjenstgöring; och i Danmark anses
i medeltal ett års garnisonstjenst vara nödvändig.

14

Ehui u den daningstid, vi borde medgifva våra värnepligtige, om dessa
ensamme skulle utgöra var armé, icke synnerligt kunde understiga den
som kommer de trupper till godo, med hvilka våra kunna blifva upfordrade
att mata sig, så gifver dock redan den flygtigaste eftertanke vid
handen, till hvilka störa kostnader det skulle leda, om våra beväringsv
assei skulle inkallas, vore det endast till 1 års garnisonstjenst, äfvensom
hvilken ofantlig förlust af arbetskraft deraf blefve eu följd. Kristen på
kaserner för deras inrymmande måste äfven föranleda betydliga kostnader

för utbyggande af sådana, och deras förseende med tillräckligt antal invcntariepersedlar
m. m.

Då en sådan långvarig utbildning i garnison icke synes vara det för
våra förhållanden lämpligaste sättet att leda oss till målet, måste upsökas
ett annat. Detta sått är att bilda en stam af äldre, med tj ens tens och
pligtens bild förtrogne soldater, hvilka, på sätt Landtförsvars-komitén i sitt
betänkande anfört, genom längre tids tjenstgöring kunna tillegna sig, utbilda
och fortplanta den grundligare krigsbildning och aldrig svikande
disciplin, som med nutidens ökade fordringar på krigsduglighet äro så, nödvändiga
för arméns sammanhållning, samt vinna den stadga i lynnet, det
ordningssinne, den vana vid tj enstens fordringar, den iuförlifning med sill
trupp och sitt befäl, ° den militära upfostran, med ett ord de egenskaper,
som skilja soldaten från den vapenkunnige ynglingen. Denna stam, hvilken
med längie^ tjenstetid står fast, under det de årliga beväringsklasserna tilloch
afgå, bör på det unga värnepligtiga manskapet utöfva den hufvudsakliga
inflytelse, att derigenom åt det hela förvärfvas det mått af fasthet,
sammanhållning och disciplinarisk stadga, som i annat fall endast genom
mycket förlängd öfningstid för alla kunde vinnas.

I derå utländska arméer har man, oaktadt de värnepligtiges från 3
till 8 år fortgående garnisonstjenstgöring, underkastat sig störa ansträngningar
för att bilda eu sådan stam.

Jag toide till belysning häraf få, delvis efter Landtförsvars-komitén,
i korthet redogöra för de medel man i sådant afseende använda

I Preussen ° hafva, allt sedan värnepligtsförfattningens införande, de
qval tj enande erhållit soldtillägg och utmärkelsetecken, samt då qvart) enandet
flera gånger förnyats, pensioner och rättighet att inom statens alla förvaltningsgrenar
anställas i lägre befattningar, hvilken rättighet underordnade
myndigheter blifvit anbefallda att låta dem tillgodokomma.

1 Österrike, der man under de närmaste åren före 1866, genom tjenstefrihetsköpets
införande, sökte skaffa sig medel att upmuntra till längre
tjenst, och detta ehuru tjenstetid^! derstädes var 8 år, har man numera
bestämt sig för att tilldela längre tid qvartjenande enahanda fördelar som

15

•fr? C?ölI° 1 Preuss«"- Flera andra europeiska stater hafva vidtacit
åtgärder för att upmmrtra till längre tids tjenstgöring 8

Holländska armén utgöres till eu del af värfvad stan,trupp

Uu Frankrike har man dock i förevarande hänseende gått vida längre

l” ‘ “X , an"at la“d'' A"d“ ‘i» antagandet af den nya iméWen af år
1868, erhollo de, som qvarstadnade i tjenst förutom 310 fnnn., s ,r

ett dagligt soldtillägg samt vid afskedet pensioner, Indika, efter 25§års

och de™8’ VOr° betydl,.gt ,St<i,Te 611 *. nuvarande underotficerspensione

t en UeTTP S°m,‘.-nC“a a“™"d. hav. ! mental fe

. en 1864—66, upgatt till omkring 42 millioner francs. Så angelägen

har man i den mest krigs vånda af de europeiska arméerna och hos det

framdeles8"s«r det rlT *"*** * ™ stadigvarande stam. Älven
tramaeles stål det regeringen Öppet att genom högre aflöning förskaffa sia

Lingie tid qvartjenande soldater, Indika efter 9 års tjenstetid^ fyllda 30

fnadsar hafva rätt att erhålla civila befattning,, i det allmännas tjenst

Anande''so° dat7 SI 7 ^ 1» ™da-‘agnag särskild för sådana T™,-

tjenande soldatei. Slutligen ma namnas att äfven i Ryssland den 18 Juni

at^ntT lagl r0rande. fnköP blifvit utfärdad, enligt hvilken staten, i ändamål
1 1 tofvei, k°nskriptionstidcii vid armén bibehålla krigsdugligt och öfvadt
manskap, atager sig rekrytering för friköpsafgifterna. § &

Ra, oaktadt den fleråriga öfningstiden, det dock i de krigsvanda armé
ernå ansetts sa nödvändigt att bilda eu kärna af äldre, med§ krTgstien“en

utbilTT !° d ’ 7 hum “Vcket nödvändigare måste icke en sådan fullt

förn i fält låsr b r°Sf 6å .StÖrSta delen af den armé. vi kunna nödgas
v-. r . . \ ™ 1 beStf af bevaringsmanskap, för hvilket öfningstiden nöd ff

åSr och hl r-tt kortare än hos någon annan nation® ens blifvit
agasatt, ocl hos hvilket de utpreglade ovärderliga egenskaper som äldre

'' Då för” öfrL lito -““‘n-i "atuldi«eI1 i°ke kunna stå att finna!

, , tor orrigt 1867 ars Riksdag hyllat den meningen »att

armén bor bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt af bevaring»

sa synas någon tvekan , detta afseende ej böra kunna ega rum helst både

För deUa ändamål lfa C‘ '' *7"“,? bj"da oss att Wld» °° sådan stam.
,;p„‘ ändamål hav man att välja på tvenne sätt, antingen genom fri T”

f a7«a"d(e''„ clkr *««-> lag»™ tvång. Då det sednare slttet ovil g

.'' folel. tdl stammens uttagande genom lottning, emedan det mindre

antal varnepl.gt.ge, som skulle utbildas till stam, icke lämpligen tå l, nät

satt torde kunna utväljas, så lärer detta sätt så mycket mindriböfa ifråga

komma, som det fn,,11,ga åtagandet i hvarje hänseende förtjena, forSe

5“ ääT 4 4r t:

kan förutsätta.

För (''ifrigt måste

16

härvid såsom en sak af framstående vigt i socialt hänseende tillses, att
stammen, jemte upfyllande af de nödvändiga fordringarne i militäriskt hänseende,
så mycket som möjligt upfyller sin medborgerliga bestämmelse —
att den i sig förenar soldaten och den idoge medborgaren, hvarigenom
samhället icke beröfvas eu stor del af sina för produktiva ändamål friskaste
krafter, och att sålunda de, som egna sig åt krigstjensten såsom lefnadsyrke,
derjemte få tillgodonjuta det medborgerliga, verksamma lifvets välsignelser.
Idet lärer sålunda icke kunna ifrågasätta^, att stamtruppen skulle bildas
genom uttagande af eu del af de värnepligtige; och då nyssnämnda sociala
ändamål, som synes ega den vigt, att det i donna fråga bör vara bestämmande,
icke heller skulle kunna förenas med till någon större del värfvad
stamtrupp, så måste en annan form för stamtruppens bildande utfinnas.

Likasom vi, för erhållande af vår armés hufvudstyrka, endast behöfva
vidare utveckla vår redan egande beväringsinrättning, så åro vi äfven nog
lyckliga att, i fråga om stamtruppens bildande, kunna bygga på sannt nationel
grund, enär vi uti vår indelta armé redan ega en stam trupp, som i
hög grad besitter just de utmärkande egenskaper, så val i militäriskt som

socialt hänseende, hvilka äro så önskvärda. ...

Landtförsvars-komitén har i sitt betänkande fullständigt redogjort för
de många förenade omständigheter, som gifva vår indelta soldat företräde
framför konskriptions-suldaten och af den förre skapa eu i fullaste mening
god national-soldat. hvilken med hängifvenheten, troheten och pålitligheten
i sitt krigiska kall förenar den enskilde, idoge medborgarens sinne för fredliga
värf samt derföre med råtta åtnjuter hela nationens aktning och förtroende.

Till donna komiténs skildring, hvars sanning icke lärer jäfvas af någon,
som tagit närmare kännedom om vår indelta soldats förträffliga egcnskapei,
torde kunna tilläggas, att beskaffenheten af hans mångartade fredliga sysselsättningar
samt de sträfsamma och härdande arbeten, lian dervid bär
att utföra, äro synnerligen egnade att bibringa honom den mångfald af
färdigheter, den fyndighet och förmåga att reda sig under olikartade förhållanden
samt den vana att sörja för sig sjelf och den tålmodighet vid
försakelser, som under krigets skiften så ofta tagas i anspråk och äro a

deles ovärderliga. .

Under Krimkriget anmärktes inom engelska armén i dessa hänseenden

synnerligen framstående skiljaktigheter emellan hjelplöshet»;!! hos soldateina
från fabriksdistrikten, der eu större arbetsfördelning endast utvecklat ensidiga
och för kriget oanvändbara färdigheter, samt mångsidigheten och förmågan
af sjelfverksamhet hos de soldater, hvilka, likasom våla hide ta

trupper, förskrefvo sig från de landtlig sysselsättningarnes område.

11 " Det

17

Det är vårt indelningsverks ovärderlig^ förtjenst, att det, sjelft en
institution för krigiska ändamål, men så val förenligt med landets fredliga
och sociala utveckling, åt vår indelta soldat gifver donna prägel af på en
gång medborgare och krigare, som ännu i dag åt honom bibehåller Svenska
folkets odelade förtroende. Bland de omständigheter, som härtill synnerligen
bidraga, vill jag förnämligast räkna den indelta soldatens bofasthet
och mellan öfningstiderna sjelfständig verksamhet, hans vana att, endast med
afbrott af dessa kortare tider, genom egen omtanke bereda sig utvägar till
uppehälle, den ställning han intager så väl till sitt befäl som till öfrig medborgareklasser,
hans utsträckta tjenstetid och slutligen — hvarigenom han
företrädesvis så väl lämpar sig till stamsoldat — hans förläggning midt
ibland den befolkning, hvars söner harr är ballad att i farans ögonblick städja;
och alla dessa på den indelta soldatens hela skaplynne så djupt inverkande
omständigheter anser jag ytterst vigtig att, vid de förändringar i öfrig
hvilka Indelningsverket kärr underkastas, omsorgsfullt vidmakthålla.

Emellertid må icke förnekas att i detta indelningsverk förefinnas vissa
brister, hvilka dock äro af natur att lätt kunna afhjelpas genom förändrade
bestämmelser i afseende å rekryteringen och afgången, begränsning af tjensteåldern
m. m., och i hvilka afseenden jag nedanföre, å behöriga ställen,
torde få afgifva särskilta förslag, likasom de ojemnheter i fråga om soldatens
underhåll, som indelningsverket företer och som för rust- och rotehållare
understundom kunna kännas alltför tryckande, skola längre fram
vid förehafvande af frågan om jemnkning och reglering af rustnings- och
roteringsbesväret blifva särskilt afhandlade. Då indelningsverket för öfrig
är sekelgammalt i vårt land, och i sin tillämpning skänker oss en stam,
som i sig innebär den lyckligaste förening af god soldat och god medborgare,
så synas i dessa afseenden alla skäl tala för dess bibehållande; och
detta så mycket mera som vi derigenom åt oss bevara eu sannt nationel
institution, vid hvilken många af våra ädlaste minnen äro fastade och till
hvilken vår allmänna beväring skall med eu från hembygden medförd tillförsigt
sluta sig.

Beträffande vidare den ekonomiska sidan af saken, torde en kortfattad
utredning af de uppoffringar, som den indelta stammen verkligen kräfver,
bär vara på sin plats.

Kostnaden för den indelta stammen är att hänföra till tvenne slag:
kostnad för vapenöfning, för beklädnad och för underhåll mellan vapenöfningarne.
De båda förstnämnda slagen af kostnader kunna bär icke tagas
i öfvervägande, emedan de, oberoende af formen för stammens insättning,
under alla förhållanden måste utgå. Återstår underhållskostnaden, hvilken,
Bill. till Riksd. Prat. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 3

18

nu drabbande rust- och rotehållare, utgår under hvarjehanda former, såsom
torp, hemkall, lön m. m., stundom under endast en af dessa förmer, stundom
under Jlera eller alla. Att inställa eu siffra, som fullt tillförlitligt utvisar
ett medeltal af denna verkliga kostnad, är naturligtvis förenadt med största
svårighet, enär förhållandena inom olika orter äro väsendtligt olika.

Landtförsvars-komitén har ansett att den vakansafgift, som vid de årliga
markegångssättningarne bestämmes för den nya ordinarie roteringen,
och hvilken vakansafgift författningsenligt skall motsvara kostnaden för den
gamla ordinarie roteringen inom markegångsdistriktet, vore den siffra, som
närmast möjligt uttryckte donna kostnad. Medelbeloppet af dessa vakansafgifter
är, enligt sednaste markegångstaxor, 93 llxlr 75 öre.

Denna siffra borde visserligen icke vara för lag, då det icke finnes
någon antaglig grund hvarföre de män, som kallats till markegångssättningarne,
skulle hafva satt vakansafgifterna lägre än som vederbort; men
om man besinnar, att kontraktet mellan rotehållare!! och soldaten, — såsom
i många fall beroende på fritt aftal, och hvari mångfaldiga smärre
bestämmelser till den sednares förmån, Indika icke kunna vid markegångssättningarne
tagas i betraktande, ofta komma att inflyta, — icke katt sluta
på eu så bestämd siffra som markegångssättningen, så finner man lätt att
den upgifna vakansafgiften icke kan fullt exakt angifva den verkliga
kostnaden.

De flesta andra beräkningsgrunder för ifrågavarande kostnad uptaga
densamma också något högre.

Uti de från regementen och corpser under år 1867 infordrade detaljerade
upgifter angående roterings- och rustningskostnaden, har denna
kostnad i allmänhet blifvit högt, och uppenbarligen alltför högt uptagen,
slutande densamma nemligen för roterade infanteriet å ett medelbelopp af
150 R:dr 32 öre.

Man finner emellertid vid granskningen af dessa upgifter, att största
kostnaden i allmänhet härrör ifrån torpjordens ^skattning, hvarvid hela
afkastning^! af donna jord beräknats i penningar. Det är dock klart att
man, för att fä eu sann bild af rote- och rusthållare^ kostnad för torpjorden,
måste taga i betraktande att densamma under tidernas lopp blifvit
af soldaten uppodlad, emedan torpen från början, åtminstone i de flesta
fåll, varit anvisade på rotens eller rusthållets utmark, äfvensom att från
afkastning^! rätteligen bör göras afdrag för värdet af soldatens nedlagda
arbete. Om detta iakttages, sä torde den rote- eller rusthållare^ kostnad,
som af soldattorpens afkastning skall representeras, ofta befinnas vara ganska
liten. Det torde till och med kunna ifrågasättas, om icke donna uplåtelse
af jord till en idog, vid ordning och skick vand och vid hemmanet fästad
arbetare, oftast för lust- och rotehållare sjelfva varit en verklig fördel,

19

likasom den medfört nationalekonomisk vinst. Och det bör ej heller förbises,
att de störa odlade arealer, hvartill undantagsvis några soldat- och
ryttaretorp nu upgå, ingalunda få betraktas såsom en hemmanen aftvungen
uppoffring, enär rote- och rusthållare visserligen icke kunna anses hafva
varit okunniga om vidden af sina skyldigheter i detta afseende, — utan
måste snarare anses utgöra ytterligare bevis på fliten och idogheten ä ena
sidan, samt välviljan och det egna intresset å den andra. Att den medelsiffra,
som erhålles genom jordafkastningens förvandlande i penningar medelst
vanlig procentberäkning å jordvärdet, är för hög, synes bland annat
äfven af den omständigheten, att det icke sällan är med svårighet förenadt
att förmå rotehållare för de vid regementen och corpser befintlige vakanta,
till särskilta ändamål indragne och anslagne nummer, att erlägga eu vakansatgift,
som stundom långt understiger ofvan upgifna belopp, emedan
de heldre rekrytera.

Den genom Eders Kongl. JVIajits Nådiga Bref den 8 Oktober 1867
nedsätta Komité, som fått sig indraget att undersöka och framställa förslag
i hvad mån på rust- och rotehållare hvilande besvär må kunna aflösas
eller lindras in. in., har åt frågan om den kostnad, som kan anses träffa
rote- och rusthållare i och för soldatens eller ryttarens underhåll, egna!
mycken uppmärksamhet, samt gjort densamma till föremål för vidlyftiga
undersökningar och uptager äfven i sitt afgifna underdåniga betänkande
flera olika beräkningsgrunder, för erhållande af ett, så vidt möjligt, tillförlitligt
bedömande häraf. Dessa Komiterade hafva äfven underkastat förberörda,
från regementen och corpser lemnade upgifter, en detaljerad granskning,
hvilken gifvit ett resultat, likartad med det jag ofvan antydt. 8jelfva
hafva Komiterade, efter anställande af åtskilliga medelberäkningar, uptagande
kostnaden efter vakansafgift, kostnaden för nummer der endast kontant
lön ifrägakommer samt kostnaden efter lön med torp, kommit till en
medelsiffra, som för karlens underhåll utgör

vid

roterade infanteriet

126

R:dr

32

öre

))

rusthålls-infanteriet

132

»

46

))

»

rusthålls-kavalleriet

120

» v

21

»

och

vid Jemtlands Hästjägare-corps

93

))

25

» .

Sammanlagda kostnaden för indelta truppens underhåll utgör, enligt
Komiterades beräkning, efter afdrag af statens, rusthällsregementena i
och för rustningen, till remontering och hästars underhåll, till beklädnad,
beväpning och remtygs-persedlar, anslagna räntor, 3,255,190 K:dr 78 öre.
Det torde knappast behöfva erinras att, på hvilket annat sätt en stam
skulle bildas, hvilken, allt efter den olika naturen af de vapen den tillhörde,
flera eller färre år måste hållas i garnisonstjenstgöring, vore det
omöjligt att underhålla densamma för den ringa summan af 121 R:dr 9

20

öre per man om året, hvithet är medelsiffran af ofvanstående kostnad, fördelad
på den indelta arméens samtliga 26,881 nummer, äfvensom att kostnaden
för vapenöfning, beklädnad och utredning, liksom förlusten af arbetskraft,
blefve mångdubbelt större än den indelta armén nu förorsakar.

För att med några siffror belysa dessa förhållanden anser jag mig
höra nämna att, enligt beräkning, upgjord med ledning af de priser, som
legat till grund vid öfriga jemterliga kalkyler i detta förslag, kostnaden för
underhåll i garnison af ofvannämnda styrka under lika lång tid som den
indelta truppen nu vistas på roten skulle, jemte slitningsersättning för mundering
och utredning, komma att upgå till icke mindre än 9,252,914: 34
R:dr Runt, hvarjemte förlusten i arbetskraft för år räknadt skulle stiga till
8,897,611 dagsverken; men härtill kommer att kasernering af manskapet
blefve nödvändig, hvarigenom Statsverket tvifvelsutan skulle, i och för
kaserners upbyggande, komma att få vidkännas högst betydliga kostnader.
Anmärkas bör ock, att i donna beräkning icke är intagen kostnaden för
remontering och underhåll af kavalleriets hästar, samt att befälets aflöning,
hvilken ej heller i donna kalkyl är afsedd, måste beräknas betydligt högre,
än som vid vår indelta trupp kan ifrågakomma.

Den indelta stammen synes sålunda vara den billigaste vi kunna erhålla,
och till de ofvan, ur andra synpunkter, anförda skal för densammas
bibehållande kunna således äfven läggas de ganska talande ekonomiska.

Då sålunda visar sig, att indelningsverket från så väl nationel och militärisk
som social och ekonomisk synpunkt, förtjena!’ att bibehållas och
vårdas, återstår att se till om bördan deraf kan sägas hvila orättvist på
jorden, och om institutionen, från denna sida sedd, kan och bör uphöra.

Förhållandet härmed torde så mycket mera höra åtminstone i korthet
framställas, som på sednare tiden den åsigt allt oftare låtit höra sig att,
för den händelse en utsträckning af den allmänna värnepligten ifrågakomme,
det för rote- och rusthållare skulle vara eu bestämd rättighet att icke,
utan en motsvarande nedsättning i roterings- och rustningsbördan, betungas
med det större besvär som för dem, — likasom för öfriga samhällsklasser
— ett sådant den allmänna värnepligtens utvidgande skulle medföra.

Dervid torde först vara att märka, att den allmänna värnepligten, den
rent personliga skyldigheten för alla landets innevånare att, när nöden så
krafvel’, gripa till vapen, »gå man ur buse» till landets försvar, icke för
vårt folk är ett okändt besvär, eu främmande eller ny börda, Sedan urminnes
tider har den funnits i Sverige, var grunden för dess äldsta krigsförfattning
samt i allmänna ordalag stadgad i de gamla landslagarne; och i
nvare tider, så väl före som efter den ständiga roteringens inrättande,!
tiar den genom formliga riksdagsbeslut blifvit gentagen.

21

Bestämmelser derom infördes i Regerings-formen af år 1634, hvilka
genom den s. k. 1660 års Regerings-form än mera tillförsäkrades gällande
kraft. I vår nu gällande grundlag qvarstå!1 ock donna skyldighet. När
nemligen Regerings-formen, jemte det att den i 80 § förklarar att indelningsverket
skall till sina hufvudgrunder förblifva orubbadt, uti 73 §
stadgar, att ej någre »utskrifningar af manskap» må ega ruin utan Riksdagens
fria vilja och samtycke, så förutsätter och betecknar naturligtvis
ett sådant stadgande, att statsmakterna ega rätt att, oberoende af förhållandet
med indelningsverket, medelst utskrifningar uppkalla vapenfört
manskap till krigstjenst — en rätt af hvilken Konung och Ständer också
begagnade sig genom det vid 1812 års riksdag fattade beslutet om inrättandet
af den så kallade allmänna beväringen, under hvilken form allt
sedan den allmänna värnepligten af landets innevånare utgjorts och utgöres.

Hvad sedan det jorden åliggande roteringsbesväret beträffa!1, visar
historien, hurusom den tanke, som af Konung och folk genom ömsesidig
fri öfverenskommelse på Carl XI:s tid genomfördes, att nemligen vid egendomen,
vid jorden, binda skyldigheten till den stående härens uppställande
och underhåll, icke heller var ett nytt påfund, utan helt naturligt fostrad
af det som redan länge varit vana och sed i landet. Hamnelagsinrättningen
under de aldra äldsta tiderna, genom hvilken den stående hären,
den som skulle följa Konungen på härnad äfven utom rikets gränser,
upsattes och till en del underhölls, var redan krigstjenst fästad vid
jorden. Denna institution afsåg dock egentligen vikingatågen till sjös;
vid härnad till lands åter upkallade Konungen så stor del af befolkningen
som honom godt syntes, och vid fiendes anfall sträckte sig den personliga
skyldigheten att värna egen härd till alla vapenföra män.

Dessa enkla, men bestämda förmer för en krigsförfattning försvinna
likväl så småningom i medeltidens mörker. Efter upkomsten af det andliga
och verldsliga frälse! uplöses och omöjliggöres hainnelags-institutionen;
adelns vexlande magt, dess inbördes partistrider, utländska konungar, utländskt
öfvervåld, främmande herrar och främmande härar på Svensk jord
bringa förvirring och oreda i allt; den gamla bondehären griper under
Engelbrecht och Sturarne till vapen för fosterjordens frihet, men först
efter det befrielseverket under Gustaf Wasa blifvit genomförd t, återkommer
ordningen i landet, hvarjemte äfven krigsförfattningen erhåller mera
regelbundna förmer. Krigsväsendet blef nemligen, såsom naturligt var, ett
af de förnämsta föremålen för denne Konungs omsorger. Eu bär af stående
trupper uprättades. Fotfolket anskaffades genom utskrifningar. Så
länge dessa utskrifningar skedde efter hufvudtalet (mantalet), så var skyldigheten
att gorå krigstjenst, äfvensom den utskrifne karlens utrustning,

22

ett rent personligt åliggande; men när under de efterföljande Konungarne
utskrifningarne, på allmogens egen begäran, började verkställas äfven efter
gårdatalet, och detta sednare sätt småningom blef det vanliga, blef up~
sättningen och utrustningen af det ständiga fotfolket ett blandad! åliggande
för person och egendom. I ställe! att förut ur ett visst antal
vapenföra män (en rote) uttogs en soldat, sammansattes ett visst antal
gårdar, i fråga om hvars siffra bestämmelserna kunde vexla, till en rote,
från hvilken knekten borde utgå och hvilken det sedan ålåg att förse
honom med kläder och vapen.

Under den period af den Svenska krigsförfattningens historia, som
närmast föregår den ständiga roteringens införande i hela dess utsträckning,
upstodo småningom förhållanden, som än mera närmade sig hufvudbestämmelsen
i Carl XI.s skapelse, ständigt knektehåll i utbyte mot
utskrifning. Redan år 1821 erhöll nemligen allmogen i Dalarne Kongl.
Maj:ts löfte att förskonas ifrån utskrifningarne mot det att de efter eget
erbjudande alltid holk) 1,400 man varaktigt krigsfolk utom befälet till
Kronans tjenst. Tid efter annan bekräftades detta, genom Kongl. Förklaringen
af den 14 Februari 1630, Kongl. Brefven den 5 November 1635
och den 14 Januari 1675, till dess Carl XI slutligen genom Kongl. Resolutionen
af den 21 Oktober 1682 i sammanhang med den öfriga roteringens
ordnande bestämde Dalregementets styrka till 1,200 man, hvilket
ytterligare stadfästades, då Dalarne den 16 Maj 1727 lika med andra
landskap tick knektekontrakt för sig uprättadt. Provinsen Jernband
både likaså, tidigt nog, år 1645, medelst kontrakt med Kronan förbundit
sig att hålla 300 man varaktiga soldater på de vilkor, som för Dalarne
voro fastställda. Småningom utsträcktes detta. Vesterbottens allmoge
anhöll genom sina fullmägtige 1649 att hos dem måtte inrättas ständigt
knektehåll, hvilket bifölls samma år. Redan vid detta tillfälle yttrades
i Rådet, att man borde utsträcka den fasta roteringen öfver hela riket.
Härefter följde Helsingland, hvars allmoge år 1650 begärde att likasom
Dalarne få "hålla ett visst antal soldater till undgående af utskrifning.
Denna ansökan afslogs, men förnyades år 1664 och blef slutligen 1675
bifallen. Ångermanlands allmoge framförde en önskan i samma syftning
år 1652, och vid följande årens riksdagar finner man allmogen uprepa
denna anhållan om ett ständigt knektehåll i ställe! för utskrifning.

Carl XI har således endast fullföljt och fullständigt genomfört hvad
som redan var under utveckling, och förändringen var från början eu
följd af allmogens egen önskan. Frågar man således hvad grunden
till det ständiga rotehållet var, så ligger svaret i de frivilligt ingångna
knektekontraktens uttryckliga ord: ett visst knektehåll efter gårdarne till

Kong!. Maj:ts milities beständiga och rigtiga vidmakthållande. Organisationen,
som genom den ständiga noteringen fick mera bestämdt karakteren
af ett realt besvär för jorden, »hade rot i sederna och rot i byo-derna»,
den var en byggnad, som upfördes på fullt nationel grund och "hvartill
mater laber na voro liemtade ifrån gamla bestående förhållanden. — Om upkomsten
och utvecklingen af rytteriets indelning torde det tillåtas mm
att något längre fram få tala.

Hardt skakades den sålunda upförda byggnaden under Carl Klifs
krig, af de olyckor de medförde, af hvälfningarne vid Konungens död;
att verket ändock ej sönderföll, men att tvärtom eu af Rikets Ständers
första åtgärder blef att yttermera stadfästa detsamma, torde mer än allt
annat visa att indelningsverket ej var ett stycke papper, på hvilket eu
enväldig regent skrifvit lagar efter egna hugskott, utan eu fosterländsk
institution, utgången ur gammal häfd, lefvande med folkets lif och af
dess kärlek och förtroende omfattad; och svårligen lärer man väl sålunda
ur någon synpunkt kunna medgifva, att en samhällelig inrättning, hvilken
framstår . såsom en följd af och betingad genom samhällets egen utveckbng,
i sig skulle innefatta orättvisa, eller att eu börda med orätt skulle
hvik på jorden, som af jordens egna målsmän (den menige allmoge) frivilligt
atagen, pa deras egen begäran blifvit af landets Konung ordnad
och lagbunden.

Men eu annan art af vårt försvarsväsende, som äfven under hela
pej ioden före Carl AI:s tid förefanns jemnsides med organisationen för den
stående krigsmakten, aldrig försvunnen ur folkmedvetandet, i lagarne
bevarad och i verkligheten ofta anlitad, får icke förgätas. Det är den
allmänna värnepligten, den urgamla skyldigheten att, när så behöfdes,
med samlad kraft, man ur huset, afvärja inträngande fiendes anfall. Det
torde finnas lämpligt att till eu början dervid anteckna, att landslagen af
ar 1442, i hvilken föreskriften derom uttryckligen förekommer, var rikets
gällande lag ända till dess 1734 års lag antogs och att således ännu ett
hälft sekel efter den ständiga roteringens införande dess bestämmelser i
detta hänseende lände till efterrättelse. Betecknande härvid är dessutom
att, samtidigt med det landet, efter den sista unions-konungens förjagande,
återvinner sin sjelfständighet, ordningen återkommer samt en stående
krigshär uprättas, man äfven finner spår af bestämda förmer för denna
nu ifrågavarande pligt® fullgörande. När Rikets Ständer på riksdagen i
Westerås 1544 besiöto, att »hvar femte man af Småland och af de andre
landsändar hvar sjette man skulle vara färdig att möta,» tilläggandes att
»i högsta nöd skulle hvar man vara beredd att följa, förhjelpande att af\
äija allt fiendtligt öfvervåld och betryck», sä bestämde Ständerna genom

24

detta beslut ej allenast huruledes deri krigsstyrka, hvilken förutsattes böra
vara färdig och redo äfven under vanliga förhållanden, skulle vid afgång
af manskap göras fulltalig, hvarigenom grunden för införandet af en
inhemsk, stående krigshär kan anses vara lagd, utan synes riksdagsbeslutet
derjemte, ehuru Landslagens stadgande!! icke direkt åberopas, innehålla
ett ganska ofört.ydbart erkännande af denna lags föreskrift om allmän
skyldighet att, då nöden fordrade, gå man ur huset till landets försvar.
År 1563 utkom en Kongl. Instruktion, som bestämmer huru med »landvärnet
från Dpland, Södermanland, Westmanland och Nerike förhållas
skall», samt innehåller detaljerade föreskrifter rörande dess beväpning och
underhåll. År 1571 lät Johan III utgå en ordning till efterlefnad för
dem, åt hvilka det hädanefter blef indraget att antaga och utskrifva
krigsfolk; och oaktadt denna »ordning» egentligen endast afser, huru vid
de ordinarie utskrifningarne skulle tillgå, är den allmänna värnepligten
dock icke derstädes förgäten. Det heter nemligen der: att, om ändock
högsta nöden någon gång kräfde en allmän utfordring till rikets försvar,
då skulle alla rikets inbyggare vara pligtige och redo att afvärja
dess skada, enligt hvad lagen uti Konunga-balken 4 kap. derom uttryckligen
förmälte. Vid riksdagen 1624 beslöto Ständerna, efter att hafva
beviljat vanlig utskrifning för året, inrättandet af ett slags landstorm.
»Alla Rikets innebyggare», heter det nemligen i riksdagsbeslutet, »så många
som hemma sitta i städerna och på landet, skola låta sig mönstra, skrifva
i rotar och förskaffa sig efter ämnet värjor och byssor; och ingen vare
fri, eho lian ock är. Begärandes derhos ödmjukligen, att Hans Kongl.
Maj:t ville förordna uti landskapen och häraderna öfverstar och förmän,
som dem, när omtränger, upbjuda och anföra dit, som Rikets värn kräfver.
Och lofva vi i det fallet att hålla oss vederredo uti alla landsändar
och städer att utgå, antingen allé eller så många, som Kongl. Maj:t låter
utfordra af hvar landsända i sender och försörja oss i så måtto med
kost efter vårt ämne, till dess andre utfordras och oss affösa». Ögonskenligen
företer sig här en sträfvan till ett definitivt ordnande af den
allmänna värnepligten. Förbindelsen förnyades också^ tid efter annan,
första gången redan vid påföljande 1625 års riksdag, da ett lika lydande
beslut fattades. Men den allmänna värnepligten ansågs derjemte snart
nog af den vigt för landets försvar, att bestämmelser derom, såsom ofvan
nämndt är, fåÅnflyta i Regerings-formen af den 29 Juli 1634. Märkligt
nog är det, just efter att i 31:sta punkten hafva afhandlat den ordinarie
militien, bestämt regementenas antal samt förklarat att »dessa regementen
till häst och fot efter ordningen skola hållas kompletta och heldre starkare

än

25

än svagare», som denna Regerings-form i sammanhang dermed uti 32:dra.
punkten agnar särskilda bestämmelser åt sättet för den allmänna värnepligtens
utgörande, samt i detta afseende stadgar, att befälet öfver landstormen
skulle förenas med befälet öfver det i hvart landskap förlagda
landsregementet. »Skall ock öfversten eller i hans frånvaro hans öfverstelöjtnant
eller major, uti Rikets nödställde tider, stå allmogen före och,
sedan de, med landa- och h är ad s h öfd i n gar n es tillhjelp, äro roteskrifne och
fördelta, vara deras förman till landets försvar. Men derest äfven desse
officerare voro förhindrade eller hade laga förfall, bör dem andre substituera^),
såsom orden lyda. Då det sedan uti additamentet af den 3 November
1660 till donna Regerings-form uti 19:de punkten heter: »Hvad
ifrigt i vår förehafda Regerings-form och ordinarie finnes, som i denna
var förklaring icke blifver berördt eller fö ränd rad t, detsamma behåller
sin fÖvriga kraft och vigeur alldeles oföränderligt,» samt någon förändring
af Regerings-formens stadgande!! härutinnan icke är till finnandes, så hafva
Ständerna i detta som i åtskilliga andra hänseende!! ytterligare stadfästa!
densamma.

Af allt skönjer man, hurusom en organisation för landstormen under
denna tid verkligen förefanns, om ock, såsom äfven till en viss grad
den stående härens, lös och ofullkomlig. Att densamma äfven ofta
togs i anspråk visar historie!! öfver krigshändelserna. Under 1612 års
krig med Danmark var »man ur huset» upbådad i gränsprovinserna; i
kriget med samma magt under Drottning Christinas regering deltog också
allmogen vid gränserna. Sammaledes under Carl X:s krig, i Finland mot
ryssarne, i Norrland och Dalarne mot norrmännen. Åren 1676—1679,
da Danmark med all magt ansträngde sig att frånrycka Sveriges unge
Konung frukten af hans faders segrar, lät Carl NI öfverallt, der gränsen
af fienden hotades, upkalla landstormen. Vid krigstider finnas riksdagsbesluten
stundom pa samma gång innehålla bestämmelser om utskrifning!!^
till härens uppehållande och om allmän värnepligt. Så äfven
vid den, med sistnämnda krig samtidiga 1675 års riksdag, således
helt kort före införande! af den ständiga roteringen. Ständerna förklara
uttryckligen, att de hvarken kunna! eller bort undandraga sig
att gripa Kongl. Maj:t under armarne på det kraftigaste, hvarföre de
icke allenast utlofvade att med all sin magt och man ur huset ställa sig
fiende!! till motvärn, i fall nöden skulle det äska, utan ock till förstärkning
af landets krigsmagt beviljade eu stark utskrifning för år 1676.
Således, hvar helst blicken faller inom det tidskifte af Svenska krigsförfattningens
historia, som föregår det ordnade indelningsverkets inrättande,
Bih. till Rihsd. Prut. 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4

26

ingenstädes ser man den allmänna värnepligten, den personliga skyldigheten
för hvarje Svensk man att försvara sina fäders jord, hafva råkat i
förgätenhet; vare sig utskrifningarne skedde efter gärdatal eller rättade
sig efter mantalet, ingalunda anses denna alla medborgare utan undantag
åliggande skyldighet inlöst genom dessa till den ordinarie inilitiens uprätthållande
vidtagna åtgärder. Tvärtom, med samma mål, är karakteren dock
väsendtligt olika. Utskrifningarne, när helst och på hvad sätt de ske,
afse endast den stående hären, uttaga endast vissa procent af befolkningen
till soldater, åtföljas af skyldighet till fullständig utrustning och underhåll
och ersättas af roteringen med dess likartade bestämmelser. Den allmänna
värnepligten åter skapar ingen stående här, men sätter i farans stund
vapen i hand på alla, lemnar omsorgen om utrustning och underhåll åt
staten och kan af intet ersättas, då det omfattar allt hvad nationen till
försvaret eger. Det är af synnerlig vigt att noga fasthålla denna skilnad
samt att upmärksamma, hurusom utskrifningarne alltid befinnas ske till
de ordinarie regementenas ifyllande, samt att riksdagsbesluten från
denna tid vid beviljandet af dessa utskrifningar alltid häntyda på detta
förhållande. Så säga Ständerna vid riksdagen 1622, att fotfolket skulle
stärkas med utskrifning; 1627, att de utskrifne skulle tjena såsom landsknektar;
1638, att krigsfolket skulle stärkas medelst utskrifning; 1647, att
krigsfolket, som årligen minskades och aflinge, skulle med skälig utskrifning
igen förstärkas; 1652, att landsregementena till fots skulle med starka
utskrifningar upfyllas och stärkas; 1668, att utskrifning beviljades till
fyllnad af hvad, som kunde vara afgånget af landsregementena; 1678,
att landsmilisen måste förstärkas med godt och ansenligt manskap, hvarföre
utskrifning skulle ske; och 1680, att afgången, som landsmilisen uti
de förflutna krigstiderna tagit, måste ersättas med utskrifningar. Det är
också derföre som det uti knektekontrakt^ af den 5 December 1682
heter, att allmogens fullmägtige Herrdagsmän »uti den mening stadna!,
att i stället för manskaps förskaffande genom utskrifningar, som härtill
uti Riket öflig!! varit, de till Kongl. Maj:ts milities beständiga och rigtiga
vidmagthållande eu ginare utväg och lättare medel funnit, nemligen ett
visst knektehåll efter gård ar ne att undergå.» Och det är också derföre
som, jemlik! samma knektekontrakt och 1683 års riksdagsbeslut, allmogen
vid rotera agens införande säger sig förmoda denna inrättning vara mycket
rigtigare till fotfolkets anskaffande än de förra kostsamma utskrifningarne,
men förklara!'' derjemte sig villig att våga lif och blod till fäderneslandets
försvar, och skiljer således sjelf ganska noga på dessa de tvenne olika arterna
af den tidens försvarsväsende. Märkligt är ock att, samtidig! med den

27

stående härens bestämdare organisation framskymta, om ock i snart försvinnande
drag, ordnade förmer för fullgörandet af den allmänna värnepligten.
Städse qvarståi4 åtminstone lagens urgamla föreskrift derom orubbad,
och i nödens stund åtlydd. Landstormen går man ur huset ut emot
fienden, strider ofta med gammalt Svenskt mannamod vid sidan af de
stående regementena, anförd af dessas befäl; och för att i korthet sammanfatta
allt, hvarje regerings-åtgärd liksom hvarje riksdagsbeslut betecknar,
hurusom den allmänna värnepligten aldrig var af statsmagterna
förglömd, aldrig förblandad med uprätthållandet af det ständiga, uti
regementen landskapsvis fördelade krigsfolket. Hade så ej varit, både
den allmänna skyldigheten till krigstjenst, när nöd var . på färde, allenast
i och genom utskrifningarne till regementena blifvit upfylld, så skulle
det påstående att rotehållare genom det ständiga knektehållets åtagande
borde från densamma vara befriade — som just på en sådan förutsättning
hvilar — kunnat hafva något sken af sanning för sig, enär det
ständiga knektehållet utan tvifvel var afsedt att träda i stället för utskrifningarne.
Men då denna förutsättning visar sig vara ovigtig, då förhållandet
är ett motsatt, och den allmänna värnepligten tvärtom städse
qvarstod vid sidan af de årliga utskrifningarne till regementenas upfyllande,
så faller grunden för detta påstående och med detsamma hela den
deruppå upförda bevisning; och det torda blifva klart, att rotehållare
icke kunde, derigenom att de blefvo befriade från skyldighet att underkasta
sig de årliga utskrifningarne, förvärfva någon rätt till befrielse från
den vidsträcktare skyldighet, som den allmänna värnepligten omfattade,
dä den kallade alla samhällsklasser utan åtskilnad, alla vapenföra män
utan undantag i vapen till fosterlandets försvar emot fiende-anfall; likasom
det ock lärer vara obestridligt att, när allmogen icke undandrog sig
donna alla medborgares gemensamma börda, oaktadt den personliga krigstjenstskyldigheten
ofta nog genom utskrifningar efter hufvudtal togs i
anspråk, sådant undandragande så mycket mindre borde komma i fråga,
sedan den stående härens ersättning och utrustning blifvit helt och hållet
från person till egendomen Överflyttad, samt derigenom förändrats till
en beskattningsfråga, till ett jorden åliggande realt besvär.

Enär emellertid föreställningen om en sådan befrielse från allmän
värnepligt för rotehållare hvilar på de försäkringar Carl XI vid knektekontraktens
uprättande skulle hafva gifvit, och dessa försäkringar, der
de blifvit neddofta, onekligen tala om frihet från utskrifning, men af
hvad ofvanföre är sagdt, klart synes, att med dessa ord frihet från den
allmänna värnepligten icke kunde vara afsedd, må det vara skäl att tillse,

28

huruvida dessa kontrakt dessutom och derjemte någonstädes|innehålla särskilda
löften om befrielse från allmän värn edligt.

Till en början torde härvid få anmärkas att sjelfva det sätt. på hvilket
knektekontrakten ingingos, redan antyder, att den allmänna värnepligten icke
bort eller kunnat vara föremål för dessa upgörelser. Stadgandena om densamma
voro nemligen allmän lag, gällande för hela riket, under det att utskrifning,
likasom bevillning, beslöts, efter omständigheternas kraf, särskild! för hvar
riksdag; och ett ärende af så omfattande och för hela riket lika magtpåliggande
beskaffenhet som den allmänna värnepligtens uphäfvande, derest sådant kunnat
ifrågasättas, skulle väl efter sin natur icke berott af landskapsvis'' träffade öfverenskommelser,
utan tillkommit hela folkets representanter, Rikets Ständer,
att afgöra.

För så vidt knektekontrakten i öfrig! kunde i någon män anses dunkla
eller tvetydiga, torde nämnda omständighet vara värd att beaktas, såsom egnad
att härutinnan gifva desamma sin rätta belysning.

Hvad nu angår sj elfva ordalydelsen af dessa kontrakt och de i desamma
innehållna ofta berörda försäkringar, så finner man vid eu närmare undersökning
af förhållandet härmed: att uti kontrakten rörande ständigt knektehåll inom
Skaraborgs, Elfsborgs och Wermlands län ingå så beskaffade bestämda löften
om frihet från utskrifningar äro af Konungen gifna, ehuru visserligen ordställningen
på ett eller annat ställe häntyder på att sådan frihet skulle af det ständiga
knektehållets åtagande följa; att, beträffande roteringen i Småland, det
derom år 1684 uprättade kontrakt blifvit i flera hänseenden ändrad! genom
Kongl. Förordningen mellan allmogen och soldaterna i Jönköpings och Kronobergs
län den 13 Maj 1685, i öfverensstämmelse hvarmed nytt kontrakt skulle
uprättas, ehuru detta aldrig synes hafva kommit till verkställighet, och att således
donna förordning i fråga om rotehållarnes skyldigheter är att betrakta
såsom det rättsligt gällande kontraktet, men att i densamma ingenstädes några
dylika löften om frihet från utskrifning eller ens antydanden derom förekomma;
samt att, då man uti sednare tider, med dess stränga fordran på lagarnes noga
begränsning och bestämning af rättigheter och skyldigheter, och efter det den
allmänna värnepligten i och genom beväringslagen fått sin nuvarande form, ingått
knektekontrakt om insättande af rotehållsregementen och corpser i Skåne,
Hokus län och Jemtland, man icke i dessa kontrakt inryckt några så beskaffade
löften. Klart är ock att, ehvad sådana försäkringar förekomma eller icke, sådan!
är fullkomligt likgiltigt, emedan knektehållet just var afsedt att tråda i
ställe! för utskrifningarne, samt att allmogen och dess folk, enär de behöfdes
»till ersättande af manskapets afgång», till regementenas uppfilande, naturligtvis i
följd deraf måste vara befriade från att på annat sätt, såsom genom utskrifning,
fullgöra detta åliggande.

29

I fråga åter om ökriga kontrakt, i hvilka dylika försäkringar om befrielse
från utskrifning verkligen ingå, är förhållandet med dem följande.

Uti de kontrakt, hvilka Konung Carl XI den 5 December 1682 afslöt med
allmogen i Upland, Östergötland, Södermanland, Westmanland och Nerike, försäkras
allmogen, att »så länge på deras sida intet fel förspörj es, det som
utlofvadt är att efterkomma, de, deras barn och folk, hvilka till gårdarnas
kultur och bruk, samt till ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunde
behöfvas, för uiskrifningar, och alla dervid hängande besvär, hvad namn de
helst hafva kunna, samt fördubblingar och våldsamma värfningar nu och i tillkommande
tider vara alldeles q vitte och befriade» — således från utskrifningar
med thy åtföljande besvär, från fördubblingar och våldsamma värfningar
skulle de, deras barn och folk, såsom orden lyda så val här som i riksdagsbeslutet
af år 1683, hvarest aftalet finnes intaget »vara alldeles qvitto och befriade»
; men ingenstädes står taladt om någon befrielse från den allmänna pligten
att i fall af behof värna landet mot fiendtligt anfall. Tvärtom förklarar
allmogen uti ingressen till kontraktet, efter att hafva uttalat sin tacksamhet för
donna anordning »som de underdånigst förmode till fotfolkets anskaffande mycket
rigtigare vara än de förra ovisse och kostsamme utskrifningar» att de förpligta
sig i det öfriga att som trogne undersåter gå Kongl. Maj:t intill dödsstunden
tillhanda. Dessa uttryck straxt efter ordandet om »de ovisse och kostsamme
utskrifningar» skulle till och med låta förmoda, att man här har en
direkt antydan om den allmänna värnepligtens gällande kraft, ehuru en sådan
utan tvifvel icke nödvändigtvis behöfde i knektekontrakten förekomma. Att icke
heller någon tanke förefanns hos rotehållarne, att de för framtiden genom omförmälda
kontrakt befriat sig från allmän värnepligt, synes vidare deraf att nyssberörda
1683 års riksdagsbeslut afslutas med bedyrande af Ständerna icke blott
från de orter, som ännu bibeltolk) utskrifningarne till regementenas uppfyllande,
utan ock från dem, som ingått på knektekontrakt: att de voro så redobogne
och villige, som pligtige och skyldige, både lif och blod samt allt hvad
uti deras förmögenhet var för Kongl. Maj:t och fäderneslandets försvar gerna
att våga. Att donna försäkran förekommer i samma riksdagsbeslut, som innehåller
det nya knektekontraktet, synes mer än tydligt visa, att man dermed villo
hafva förklarad!, att den urgamla skyldigheten att i nödens tid, »våga lif och
blod för fäderneslandets försvar» icke finge härigenom anses förändrad eller
rubbad.

Samma vilkor och försäkran som uti nyssberörda kontrakt ingå äfven uti
kontraktet med allmogen i nuvarande Geileborgs län af den 9 September 1682,
samt uti det sednare kontraktet med rotehållarne i Upland den 4 November
1725, men uti intet af dem finnes något löfte om befrielse från allmän värnepligt.
Härvid förekommer tillika att, om den uti sistnämnda kontrakt samt uti

30

kontraktet med Dalregementet af den 12 Januari 1728 innehållna försäkran
om befrielse från utskrifning skulle afsett befrielse från värnepligten och icke
endast från utskrifning till det stående regementet, berörda kontrakt skulle hafva
blifvit uppgjorda i strid mot den några år förut 1720 af Konung och Ständer
beslutade Regerings-form. När nemligen i denna Regerings-form säges, att
Kong! Maj:t icke egen att pålägga undersåtarne några krigshjelper, tullar, utskrifningar
och andra utgifter utan Riksens Ständers vetskap, fria vilja och
samtycke, lärer deraf val otvifvelaktigt följa att med Ständernas samtycke sådant
kunde ske; och att dessa »utskrifningar» afsågo den alla åliggande allmänna
värnepligten, torde få tagas för afgjordt, emedan i motsatt fall, och för
den händelse med dessa ord afsetts den ordinarie militiens kompletterande, Regerings-formen
åter skulle hafva blifvit upgjord i strid mot de rotehållarne gifna
försäkringar — något som man kan vara öfvertygad att Ständerna och särskilt
allmogens representanter ingalunda skulle hafva medgifvit.

Inlysande i frågan är ock förhållandet med Drottning Christinas Bref den
16 April 1649, angående underhållande af ett »komplett regemente till fots»
i Vesterbotten; Kongl. Resolutionen den 21 Oktober 1682, om Dalregementets
tillökning och upphållande till eu styrka af 1,200 man; samt ICongl. Förordningen
om knektehåll i Vesterbotten den 31 Mars 1696, Indika författningar,
ehuru icke att betrakta såsom egentliga knektekontrakt, likväl äro dermed närmast
jemförliga. Intet af dessa innehålla något stadgande om befrielse från
allmän värnepligt. Tvärtom stadgar nämnda 1682 års Resolution i § 4 huru
donna värnepligt skulle upfyllas, ehuru Dalallmogen dervid åt sig utverkar en
frihet framför öfriga af rikets innebyggare, Konungen lofvar nemligen att icke
besvära dem med något utskott (landstorm) vidare än till Dalegränsens försvar
samt att förordna officerare som dem anföra kunde. Man finner sålunda, att
Dalallmogen, oaktadt provinsen sedan länge ständigt knektehåll sig åtagit, ingalunda
ifrågasatt, att icke dessutom stadgandena om allmän värnepligt vore för
dem gällande, utan innehåller deras anhållan om eu lindring i sättet för dess
utgörande, hvilken också, beviljades, ett ganska tydligt erkännande af en sådan
alla lika åliggande skyldighet. Förstberörda Drottning Christinas Bref innehåller
löftet att allmogen skulle »njuta friheter från rotering och ■utskrifning». Sammanställningen
af dessa begge ord visar att de äro liktydiga begrepp, som i
språkbruket användas vexelvis likasom de i verkligheten tråda i stället för hvarandra,
och man kan vara öfvertygad om att, hade den allmänna värnepligten
här tillika varit afsedd, så hade den ock på samma gång blifvit nämnd. I
slutet af samma Bref förekommer den försäkran, att allmogen »skall vara alldeles
fri och exempt för utskrifning och utskrifningspenningar». Uttrycket tillkännagifver
nogsamt, att det är utskrifningarne till regementets ^fyllande och de dermed
förenade kostnader af utrustning och underhåll, som de deri utlofvade fri -

31

heter omfatta. Den .sist omförmälda Förordningen af 1696, hvilken nu betraktas
såsom Vesterbottens knektekontrakt, innefattar försäkran om att vid afgång icke
mera manskap till regementet än de genom Drottning Christinas berörda Bref
bestämda 1,056 soldater skulle fordras eller uttagas; men att rotehållarne derigenom
fritogos från deras personliga krigstjenstskyldighet i nödens stund synes
på intet vis. Man finner således af allt detta, att intet enda af ifrågavarande
knektekontrakt innehåller ens någon den aflägsnaste antydan om befrielse för
rotehållarne från den allmänna värnepligten samt att till och med en de! af
dem sakna de berörda försäkringar''^ om frihet från utskrifning, Indika man
sökt gifva betydelse af att äfven innefatta förutnämnda rättighet.

Hade så varit, så hade det naturligtvis också varit ovilkorligen nödvändigt
att dessa försäkringar blidt i alla kontrakt uprepade. Detta skedde ej och
behöfde ej heller ske, enär befrielse från utskrifning till regementet just utgjorde
föremål för kontrakten och är en gifven följd af desammas stadgande!!
om soldats anskaffande och aflöning samt afgånget manskaps ersättning. För
rotehållarnes ifrågasätta rätt till befrielse från allmän v änne pligt genom antagande
af knektekontrakten synes man således i lagar och författningar hafva
svårt att finna någon giltig grund.

1 stället må man såsom ett ytterligare bevis i nyssberörda hänseende upmärksamma
det förhållande, att den allmänna värnepligten, äfven efter den ständiga
noteringens införande, så väl som dessförinnan, fortfarande varit föremål för
stadgande!! uti utkomna förordningar samt äfven i fall af behof blidt tagen i
anspråk. Carl XI:s ofvan omnämnda Resolution af den 21 Oktober 1682 angående
Dalallmoge!! är ett sådant exempel. Samme Konung utfärdade den 16
Januari 1689 ett reglemente för de officerare, af Indika allmogen i W er ml and
vid lämpliga lider borde exerceras för att kunna motstå fiendtlig!! anfall från
Norska sidan, och detta sker så godt som omedelbart efter det att han
den 18 November 1688 med adeln och allmoge!! i samma provins uprättat
kontrakt om ständigt knektehåll till regementets nprätthållande. Genom Kong!.
Förordningen af den 19 Mars 1714 söker man till och med åstadkomma en
fullständig organisation af landstormen. Undersökning anbefalldes om »huru
mycket dugligt och värbar! manskap som utom det egentliga krigsfolket vore
att tillgå utan att alldeles blotta och ödelägga hemnanen» : sättet för deras beväpning
och underhåll blot bestämdt, hvarvid den försäkran afgafs »att det endast
på kort tid skall blifva brukad!, eftersom deras tjenst allenast till det, som
i hast förrättas kan, är utsedd». Till hvad nytta donna organisation blef lärer
vara svårt att säga, men att landstormen under dessa olyckliga lider esomoftast
på gränserna och i kustorterna var upkallad är allom bekant.

Ofvan är redan nämndt, att Regerings-formerna 1719 och 1720 innehålla
stadgande!!, huru vid tillfälliga behof den allmänna värnepligten skulle till landets

32

försvar anlitas, och riksdagsbesluten för omforma!ta år innehålla dertill förpligtelse!''
för folket att våga det yttersta och, när så omträngde, gå man ur huset
till rikets värn och försvar. I en sednare tid hafva jemväl i Regerings-formen
af den 21 Augusti 1772 bestämmelser i förbemälta hänseende blifvit intagna.
Konungen skulle nemligen icke, heter det, ega pålägga undersåtare några krigshjelper,
utskrifningar och andra afgifter, utan Rikets Ständers samtycke, med
undantag för den händelse riket blefve angripet, då Konungen skulle ega rätt
att taga de mått och steg, som med rikets säkerhet och undersåtare fromma
finnas vara öfverensstämmande; och förekommer donna föreskrift vid sidan jemte
och med bibehållande af samma stadgande!! som förut, att indelningsverket skulle
förblifva orubbadt.

Här, då vi stå vid slutet af den skildring utaf förhållandet emellan landvärnet
och den ordinarie unktion, den allmänna värnepligten och den vid egendom
fastade roteringen, jag ansett mig höra meddela, och då vi sett, huru donna
pligt städse fortvara vid sidan af utskrifningarne till militien och det i deras
ställe upkomna knektehåll, samt att densamma alltid blifvit i lagar och författningar
erkänd och af Svenska folket i behofvets och farans stund inlöst, om
ock under förmer, alltför oregelbundna, för att kunna sluta sig tillsammans till
en organisation, så fast, och i alla delar på förhand noggrann! utarbetad, som
nutidens krigföringssätt och krigskonstens utveckling fordran den — här torde
efter allt detta vara skål att med några ord söka upvisa sammanhanget, det
historiskt berättigade och det utaf förändrade politiska förhållande!! betingade,
emellan den allmänna värnepligten och vår nuvarande bevärings-inrättning med
den vidare utsträckning som förevarande förslag afser att gifva densamma.

Detta sammanhang består deruti, att den allmänna beväringen är den form,
under hvilken värnepligten i våra dagar af landets innevånare fullgöres. När
efter Finlands förlust Sveriges förändrade magtställning gjorde det nödvändigt
att öka dess försvarskrafter, var det naturligt, att man skulle söka denna tillökning
af försvarets styrka der, hvarest man förut uti »rikets nödställda lider» både
varit van att finna den, med ett ord uti anlitande af den allmänna värnelpigten.

Rätten dertill var förvarad uti den nyligen antagna grundlagen, hvilken,
likasom dess föregångare af 1720 och 1772, gaf Konung och Ständer rätt att,
oberoende af förhållandet med indelningsverket, gemensamt besluta om förstärkning
af rikets försvarskrafter; men man villo nu ej af donna rätt begagna
sig så som forna lider hade gjort det; man ville nu för alltid reglera fullgörandet
af den allmänna värnepligten, det tillfälliga upbådet af allt vapenför! manskap,

så,

33

så, att tiden, när, och sättet, huru, en gång för alla var förut bestämd, hvarigenom
den på samma gång horn att såsom ett medborgerligt åliggande kännas
mindre tung och såsom försvarsmedel blifva mera verksam. Beväringslagen tillkom
således visserligen i följd af ett frivilligt Ständernas åtagande, men den
hade sin göda, förnuftiga grund i den sedan urminnes tider fortlefvande, alla
utan undantag åliggande personliga krigstjenstskyldigheten.

Ilade så icke varit, hade icke detta medvetet eller omedvetet, dunkelt eller
klart, så uppfattats af de i beslutet deltagande, så kan man vara öfvertygad om
att frågan skulle hafva väckt långt mera motstånd än nu blef fallet.

Att de till de ständigvarande regementenas vidmakthållande indelta custod!
rotehållarnes rätt af detta ur grundlagens bud framgångna beslut lika litet
berördes som af de likartade stadgande^ i nyssberörda Regerings-former af 1720
och 1772 torde af det föregående vara klart.

Det förslag till eu af den politiska ställningen och omsorgen om egen säkerhet
nödvändiggjord vidare utveckling af donna beväringsinrättning, som jag går
att inför E. K. Näjd framlägga, bygger således också på samma historiska förutsättning,
en alla medborgare åliggande personlig krigstjenstskyldighet.

Efter att sålunda hafva sett, hurusom fäderneslandets historia på intet vis
vidgår att den, alla medborgare utan undantag åliggande, naturliga skyldighet, att
i nödens stund värna lädrens jord, som benämnes den allmänna värnepligten,
under något tidsmoment skulle hafva varit af Konung och folk förgäten eller
ansetts upfylld blott och bart genom åtagande, vare sig af utskrifningar till stående
härens komplettering, eller af det i deras ställe uprättade ständiga knektehållet,
kan det vara i sin ordning att för ett allsidigt bedömande af frågan
kasta eu blick på den ställning till densamma, i hvilken nuvarande egare af
roterad jord befinna sig.

Härom torde jag ordagrannt få anföra hvad Komiterade för rådplägning
rörande ifrågaställa, lindring af roterings- och rustningsbördan i underdånigt
betänkande yttrat.

I den afdelning af detta betänkande, hvaruti af handlas frågan om en allmän
reglering af roteringsbesväret förekommer följande:

»Roteringsbesväret är förenad! med egände och besittningsrätten till den
jordegendom, som dertill bl Hvit indelt; eu hvar, som åtkommit jord med sådant
besvär, är alltså pligtig att detsamma vidkännas, och det kan icke förnekas, att
värdet af jordegendom vid allt laga fång rättas efter de större eller mindre
förmåner, skatter och besvär, som vidlåda sådan egendom. Egare af roterad
jord kan följaktligen icke anses genom roteringsbesvärets åtgörande lida någon

Bill. till Rikecl. Prot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 5

34

minskning i det egendomsvärde, som honom med rätta tillkommer. Med egendomen
mottager lian besväret; när han afyttrar den förra gör lian sig fri från
det sednare och har egendomens värde sig till godo».

»Den allmänna värnepligten utgör deremot, såsom sagd! är, en rent personlig
skyldighet och åligger lika alla medborgare utan afseende på hvad egendom
de hafva eller om de hafva ingen. Huru mycket denna pligt än må utvidgas,
så medför alltså icke fullgörandet deraf, d. v. s. den föreskrifna krigskonsten,
något intrång i egendomsrätten, hvarföre egare af roterad jord icke
deraf lider särskilt skada eller får sig pålagd särskilt tunga, som icke alla
medborgare till fullo med honom dela. Snarare skulle, om man villo taga i
betraktande den omständighet, att ltrigstj ensten uptager den värnepligtiges tid
samt icke tillåter honom arbeta i det yrke, hvaraf lian har sitt lifsuppehälle,
det kunna anses, att uppoffringen i detta hänseende vore mindre kännbar för
jordegaren än för många andra medlemmar af samhället. Han kan möjligen
genom biträden få sin jord skott och deraf draga inkomst, men den mindre
handlanden, handtverkare!! och daglönaren in. tf., Indika, för att drifva sina
särskilta yrken, oundgängligen måste sj elfva gorå arbetet, blifva under värnepligtens
fullgörande urståndsatte att förvärfva något åt sig och de sina».

Bigtigheten af hvad Komiterade sålunda anfört lärer svårligen kunna jäfvas.
Den minskning i egendomens kapitalvärde, som genom roteringsbesväret upkommer,
afses vid hvarje egendomens öfverlåtelse till ny egare. Från förlust skyddar
man sig genom det pris man för jorden betingar; det är jorden sjelf som
bär bördan och det är i egenskap af jordens egare, som rotehållare!! måste
utgöra densamma. Det är åter i egenskap af medborgare han måste ikläda
sig den allmänna värnepligten. Den kan lian hvarken tillköpa sig eller sälja
ifrån sig. Den träffar honom lika med alla andra, och han kan icke frånhända
sig den derföre, att han åt samhället fullgör en annan skyldighet, för hvilken
lian vid dess öfvertagande sig till fullo godtgjort.

När slutligen till allt detta kommer, att Rikets Ständer sj elfva, h vilkas rätt
i förevarande hänseende väl ingen lärer kunna jäfva, genom beslutet vid 1812
års riksdag om den allmänna beväringens inrättande, redan erkänt att ett i
bestämdare förmer ordnadt förverkligande af den allmänna värnepligten ingalunda
kan anses innebära någon rubbning i de angående det ständiga knektehållet
upgjorda överenskommelser; samt att rotehållarne, förutom fyrfaldiga
andra lindringar, vid detta tillfälle erhöllo den synnerligen betydande att helt
och hållet befrias från rekryteringsskyldigheten i krig, så torde man med fog
kunna påstå, att ur rättvisans synpunkt grundade anspråk icke förefinnas på
lindring i roteringsbesväret i sammanhang med och beroende af frågan om eu
ökad värnepligt; samt att rätten dertill ingalunda är till finnandes, hvarken i
lagar och författningar, historiska förhållanden, eller andra med frågan sam -

manhang agande omständigheter, hvilka alla tala ett motsatt språk och oförtydbart
skilja emellan krigstjenstskyldighet för jord och sådan skyldighet såsom
ett rent personligt åliggande.

Uti det föregående har frågan om rätt till lindring i roterings- och rustningsbesväret
endast i hvad rotehållet rörer varit föremål för behandling. Undersökningen
och utredningen derom har emellertid äfven i det fallet varit åt
vigt, att den till eu stor del kan anses blifva afgörande för ett bedömande af
rusthållarnes ställning till frågan. Ty då rusthållshemmanen, om rustningen ej
af dem ordentligen fullgjordes, voro lika med annan jord underkastade rotering,
är naturligt att hvad ofvan blifvit om rotehållet sagclt äfven är tillämpligt på
desamma. Att rusthållsinrättningen till sitt ursprung är olika med roteringen
förändrar ej likställigheten dem emellan i förevarande fall; snarare bör vid det
förhållande, att rusthållets frihet från åtgörande åt räntan samt rättigheten till
upbärandet af tilldelningsräntor voro medgifna i rent utbyte mot rustningens
fullgörande frågan om någon förment rätt till lindring i besväret för nuvarande
innehafvare af berustad jord vara än lättare besvarad. Genom de af Carl XI
vidtagna anordningar förklarades vid rusthåll af krononatur besittningsrätten,
samt vid skatterusthåll skatterätten, d. v. s. eganderätten, stå i borgen för rustningen.
Eustningsskyldigheten är således ett realt besvär för jorden, hvithet
från agande- och besittningsrätten af den dertill indelta egendom icke kan skiljas
med mindre än att statsmagterna derom besluta och som utgöres i utbyte mot
åtnjutandet af vissa bestämda fördelar.

Hvad ofvan är yttradt om pligten för eu hvar som genom laga fång åtkommit
jord med sådant besvär att detsamma vidkännas; om den allmänna
xärnepligtens natur af en personlig skyldighet, som utan afseende på egendomsförhållandet
lika åligger alla medborgare; samt hurusom många andra medlemmar
af samhället med hänseende till uppoffringen af tid och arbete för den
allmänna värnepligtens fullgörande kunna anses mer betungade än egare af jord;
allt detta kan med samma skål sägas i fråga om rustningsskyldigheten. Man bör
ock lägga märke till att här finnas ingå försäkringar af den art, som vid knektekontraktens
inrättande delvis blifvit gittra, att derpå grunda sådana anspråk. Några
kontrakt i den mening som de med allmogen om den ständiga roteringen afskräde
hafva ej ens med rusthållarne blifvit uprättade, utan, sedan indelningen till rusthåll
var slutad, utfärdades rustningsbref för. hvarje rusthållare särskild! Uti den
Kong!. Förordningen af den 5 Januari 1684, hvarigenom rustningsverket konfirmerades,
förekommer visserligen Kong!. Maj ds försäkran om orubbad besittningsrätt
.till rusthållshemmanet för rusthållare!!, hans barn och efterkommande, så
länge rustningen behörigen fullgjordes; vidare utlofvas det, att ryttaretorpet skulle

36

vara fritt från skattläggning in. in.; men några löften om frihet från allmän
värnepligt finnas der icke. — Slutligen och såsom eu den vigtigaste omständighet
för denna frågas bedömande, må man erinra sig, att, vid rustningsinrättningens
ordnande af Carl XI, afseende synnerligen fastades på hemmanens godhet, så
att just de bästa uttogos till rusthåll, och att rusthållarne alltså genom hemmanens
egna förmåner samt uti rustnings- och augmentsräntor åtnjuta sådan ersättning
för ryttarens utrustning och underhåll, att kostnaden under vanliga förhållanden
bör anses mer än godtgjord, hvarförutom äfven tid efter annan lindringar
blifvit i rustningsbesväret beviljade. Vid öfvervägande af allt detta
torde man än mindre vid rustningen än vid roteringen kunna finna, att någon
lindring i det på jorden hvilande besvär såsom en följd af värnepligtens utsträckning
är ifrån rättvisans synpunkt påkallad.

För eu fullständigare belysning af hela detta ämne torde jag få hänvisa
till den utredning af indelningsverkets upkomst och utveckling, hvilken blifvit
arbetad af den i det föregående omnämnda Komité.

Emellertid har 1867 års Riksdag, med anledning af väckta förslag om
ändringar i landtförsvarets organisation, i underdånig skrifvelse, bland annat,
hemställt:

»Att då för ett fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende, en väsendtligt
utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel är af behofvet påkallad, men möjligen
icke kan genomföras med bibehållande af indelningsverket i dess nuvarande
form, Eders Kong!. Näjd täcktes låta utreda och vid regerande af Nådigt
förslag till arméns organisation taga i öfvervägande, om och på hvad
vilkor det nu på rote- och rusthållarne hyllande besvär må kunna lindras eller
ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas».

Då jag redan uttryckt min åsigt vara, att indelningsverket uti de delar, som
hufvudsakligen karakterisera detsamma och gorå dess fördelar väsendtliga för styrkan
af landets försvar, bör förblifva orubbadt, så följer deraf, att jag rörande
en aflösning deraf icke kan framställa något underdånigt förslag. Men då frågan
derom blifvit väckt samt donna åtgärd blifvit af .Riksdagen alternativt framställd
såsom en väg att inslå vid en ifrågakommande förändring af vårt försvarsväsende,
så har jag trött mig här höra med några ord antyda de svårigheter af
flerahanda slag, som med genomförandet af eu sådan åtgärd vore förknippade.

Främst meter härvid, att utfinna en fullt rättvis och derjemte vid
utförandet tillämplig grund för donna aflösning. Då indelningsverket, enligt
hvad jag ofvan sökt visa, hvarken i sin tillkomst innebar någon orättvisa,
eller kan sägas för nuvarande egare af berustad och roterad jord vara en dem
med orätt ålagd tunga, så måste aflösningen vara sådan, att den lemnar staten

37

full ersättning för de fördelar, staten hittills tillskyndats genom roteringens och
rustningens fullgörande af jorden och om Indika staten sålunda går i mistning.
Hvarje annan grund för utlösningen klafve orättvis och skulle, under det den
för nuvarande rust- och rotehållare medförde en oskälig vinst, på andra samhällsklasser,
som derigenom finge bidraga vid utgörandet af ett dessa rättsligen
åliggande besvär, lägga en oförtjent och orättvis börda. Aflösningskapitalet borde
således bestämmas till så stort belopp, att staten medelst afkastningen deraf kunde
upsätta ock underhålla en stamtrupp, till numerären lika med den nuvarande
indelta. Men detta kapital komme att sluta på en siffra så hög, att det knappast
är troligt att rust- och rotehållare skulle kunna förmås att, vare sig på
en gång eller genom flerårig amortering, erlägga ett sådant belopp. Enligt de
beräkningar, som blifvit upgjorda, upgår sammanlagda kostnaden för ro teringen
och rustningen, då afdrag göres för statens bidrag af kronotionde, rustnings-
och augmentsräntor, i en rund summa till 3,250,000 R:dr, detta åter efter
5 procent utgör ränta på ett kapital af 65,000,000 R:dr; hvilket sednare belopp,
utgörande 6,5 procent å de roterade och berustade hemmanens taxeringsvärde
för år, i jemnadt tal uptaget till Ett Tusen Millioner (rätteligen
1,065,200,317), skulle fördeladt på indelta arméns 26,881 nummer, på hvarje
belöpa med 2,418 R:dr 6 öre.

Det torde för visso vara tvifvel underkastad!, huruvida rust- och rotehållare
skulle anse med sin fördel öfverensstämmande samt finnas benägne att på
detta sätt i en kapitalskuld öfverflytta ett besvär, som nu genom det sätt, hvarpå
det till större delen utgöres, medelst natura-prestationer eller afstående af jord,
är långt mindre betungande än hvarje motsvarande kontant penningeutgift
skulle vara.

Vidare torde äfven — och med skäl — kunna sättas i fråga, huruvida
aflösningen må kunna åläggas såsom eu ovilkorlig skyldighet. Blefve den åter
— hvad som eljest vore fara vård! — endast beroende på godtfinnande, vore
ändamålet dermed naturligtvis förfeladt. Eu del rust- och rotehållare skulle
måhända begagna sig af rättigheten att lösa sig ifrån sitt besvär, andra åter
icke — allt vid samma regemente, ja, vid samma kompani eller sqvadron. Ögonskenlig!
är, hurusom sådan! skulle leda till en osäkerhet och en oreda, som
gjorde hvarje militärisk organisation till en omöjlighet.

Men förutsatt att dessa svårigheter icke funnos, eller voro öfvervunna,
lärer väl härvid höra bemärkas, att, då den kostnad, roterings- och rnstningsbesväret
medför, icke är densamma inom olika regementen och icke ens inom
samma regemente lika å rotarne och rusthållen fördelad och då de roterade och
berustade hemmanen sins emellan förete betydliga olikheter i storlek och godhet,
vid en aflösning, det ifrågakomna ersättningsbeloppet naturligtvis måste för
hvarje rote och rusthåll jemnkas och rättas efter alla dessa olika förhållanden.

38

En gifven följd häraf åter är, att sjelfva verkställigheten af donna åtgärd kommer
att belasta den med dryga kostnader; och omöjligt synes vara att på förhand
beräkna, huru lång tid skulle förflyta, innan aflösningen kunde vara genomförd.
Men det är visst, att under många år den rubbning i alla militära
förhållanden, eu så genomgripande förändring föranledde, skulle sätta vårt försvarsväsende
i ett så otillfredsställande skick, att landets sjelfständighet kunde,
om krig utbröte, vara allvarsamt hotad.

Slutligen kan väl knappast förnekas det berättigade i den anmärkningen
att -—- grunden för aflösningen må blifva hvilken som helst, och ersättningsbeloppet
större eller mindre — staten erhåller dock i sj elfva verket aldrig genom
besittningen af ett kapital fullständigt vederlag för hvad den på detta sätt
hade förlorat. Genom penningevärdets fallande sjunker kapitalet i värde, under
det att det behof, som genom detsamma skulle upfyllas, qvarstår oförminskadt.
Dertill kommer, att förvaltningskostnaderna sannolikt icke blefve små, hvarjemte
man aldrig skulle kunna värja sig för möjligheten af att, i fall af behof, kapitalet
blefve användt för ändamål, som för dess bestämmelse vore helt främmande.

Då således, om man strängt fasthåller syftemålet af statens godtgörande, —
såsom naturligtvis måste sire, i händelse underhållandet af eu så betydlig del
af arméns stam, som den indelta truppen nu utgör, skulle från rust- och rotehållare
till staten öfverflyttas, — det blefve omöjligt att bestämma ersättningsbeloppet
efter sådana grunder, att dessa funne för sig fördelaktigt att derpå ingå;
och då den ifrågasätta åtgärden äfven i öfrigt möter så många med störa kostnader
förenade praktiska svårigheter, lärer denna väg icke kunna ifrågakomma
att beträdas. Deremot synes det mig, att den af Riksdagen främst ställda frågan
om en lindring i det nu på rust- och rotehållare hvilande besvär skulle vara
förtjent att af Eders Kong!. Maj:t tagas i nådigt öfvervägande. Eu sådan lindring,
om än ej af den stränga rättvisan påkallad, tyckes likväl från billighetens
synpunkt icke sakna skål för sig. Den högre beskattning, som genom värnepligtens
utsträckning må blifva behöflig, komme naturligtvis att i sin mån också
drabba rust- och rotehållare, och äfven indirekta olägenheter, genom förlust i
dagsverken under beväringsmanskapets ökade exercistid, måste de komma att
vidkännas. Men jordbruket, landets modernäring, redan betungadt af grundskatter
in. fl. utlagor, kämpande med eu karg natur och ofta arbetande under
ogynnsamma konjunkturer, synes tvifvelsutan vara i behof af all den lindring,
som med tillfredsställandet af statens oundgängliga behof kan vara förenlig utan
alltför störa uppoffringar från dess sida samt andra samhällsklassers oskäliga
betungande.

Det torde derföre icke sakna skål att i berörda besvär medgifva någon
nedsättning. En reglering af dessa förhållanden, som hade till syfte att bringa

39

enkelhet och reda i sättet för besvärets utgörande, samt på samma gång minskade
ten kontanta utgift detsamma kan medföra, skulle onekligen innefatta en sådan
ludring, jemte det att den, utan att beröra indelningsverkets grundväsendtliga
karakter, skulle gorå dess förmer mindre tunga och besvärande samt således
vara för staten som för den enskilde lika fördelaktig.

Modifikationer uti ifrågavarande institution påkallas derjemte af förändrade
tidsförhållanden, dels för att förenkla aflöningssättet för såväl befäl som trupp
och deri bringa mera rättvisa och reda, dels för att, genom utsträckning och
fördelaktigare förläggning af armén, gorå den för sitt ändamål såsom stam och
( adro mera lämplig och tillräcklig, dels ock slutligen för att, genom begränsningar
i manskapets ålder, gorå den mera mobil och kraftfull.

1 öfverensstämmelse med hvad jag sålunda i underdånighet anfört, och för
vinnande af ofvan antydda ändamål, torde jag i det följande få föreslå de förändrade
bestämmelser rörande indelningsverket, Indika synas mig lämpliga, och
för Indika jag på behöriga ställen skall söka att närmare redogöra.

Hvad beträffar den såsom nödig antydda förenklingen i indelta befälets
aflöningsförhållanden och deraf följande förändrade anordningar med de till indelta
arméens aflöning nu anvisade lönetillgångar uti boställen, indelta räntor
och kronotionde m. in., torde jag nedanföre i sammanhang med löneregleringen
fa dertill återkomma och framställa de förslag, som synas mig vara af nöden.

Ln reglering af rust- och rotehållares samt soldatens inbördes förhållanden,
i ändamål att lindra de förras besvär samt ställa soldat och rust- eller rotehållare
i mindre beroende af hvarandra, jemte, i sammanhang härmed, ett förändra^
rekryteringssätt, torde vara bland de åtgärder som i främsta rummet
äro af behofvet påkallade.

Mig åligger derföre nu att inför E. K. Maj:t redogöra för grunderna till eu
sådan reglering och sättet för dess verkställande, samt att afgifva underdånigt
förslag till de bestämmelser, som i sådant hänseende må vara af nöden.

Då den lindring, som här är afsedd att ega ruin, icke kan komma att
bestå uti någon särdeles stor nedsättning i de direkta kostnaderna för roteringsoch
rustningsbesväret, hvithet hvarken vore af rättvisan påkalladt och ej heller
af statens knappa tillgångar kan medgifvas, så måste man söka utfinna någon
annan ändamålsenlig grund för densamma. En sådan erbjuder sig sjelfmant uti
en äfven från andra synpunkter val behöflig reglering af rust- och rotehållares
samt soldatens inbördes förhållanden. Naturligt är nemligen, att en förändring,
som undanrödjer anledningen till klagomålen öfver det invecklade skick, i hvithet
dessa förhållanden nu befinna sig, de mångfaldiga slagen af underhållstitlar
m. m. samt härutinnan bringar mera ordning och reda och återför bestämma!-

40

gerna till närmare öfverensstämmelse med hvad de vid liden för indelningsverkets
ordnande genom Carl XI voro, äfven skulle innefatta eu ganska betydande
lindring i bördan just genom borttagandet af sådant, som för indelningsverkets
mening främmande under tidernas lopp tillkommit på sidan af detsamma; samt
genom uphörandet åt rust- och rotehållares nu så ofta öfverklagade beroende
af sin soldat.

Boterings- och rustningsbesvären, ehuru med afseende på ursprung, omfång
och förbindelser till staten af väsendtligen olika art, äro dock genom lcnektekontrakten
och de åt Konung Carl XI rörande rustningen gifna bestämmelser,
i det hänseende fullkomligt lika, att de båda utgöra ett realt besvär för jorden,
båda innefatta den ovilkorlig^ pligten för rust- och rotehållare att anskaffa och
underhålla soldat (ryttare) samt utgöra de härför erforderliga kostnader. Hvad
beträffar denna kostnad för ryttaren vid indelningstiden, så finnes visserligen
icke någon sådan ledning för bedömandet häraf, som den knektekontrakten i
fråga om rotehållet gifva vid handen; men då kostnaden och sättet föi karlens
underhåll å samma ort nu befinnas temligen öfverensstämmande inom rote- och
rusthåll^, så torde den också vid sagda tid hafva utgått någorlunda lika, äfvensom
ock förhållandet mellan soldaten och hans rotehållare i detta fall synes under
tidernas lopp i allt väsendtligt hafva utvecklat sig lika med ryttarens förhållande
till rusthållare!!. Eu reglering, som företrädesvis afser donna sida af
indelningsverket, lärer derföre i lika omfattning höra beröra både rotehållet och
rusthåll, och hvad som i sådant hänseende säges om det ena äfven vara
tillämpligt å det andra.

Vid granskning af de knektekontrakt, hvilka vid det vissa och ständiga
knektehållets införande i Sverige afslutades med allmoge!!, framställa sig följande
bestämmelser, som kunna antagas utgöra den hufvudsakliga grunden för
det närvararande roteringsverket i Sverige, i hvad detsamma rörer soldatens
aflöningsförmåner. Dessa äro:

a) Bostad på hemmanets grund;

h) Jord eller i stället hemkall, bestående af spanmål samt hö, halm (2
tunnor säd, 2 sommarlass hö, 1 ä 2 tjog halm); och

c) Lega, städja, lön;

hvarjemte soldaten hade skyldighet att företrädesvis arbeta hos rotehållare!! mot
betalning.

Maximibeloppet af lega och städja var noga bestämdt. Stadgandet om soldatens
skyldighet att arbeta hos rotehållare!! har i och med uphäfvandel af
denne sednares skyldighet att åt soldaten hålla släpklädnad — troligen till ömsesidig
fördel — försvunnit. Berörda bestämmelser undergingo under tidernas
lopp i öfrig! mångahanda förändringar samt erhöll o flerfaldig!! tillägg. Bote hål -

41

hållarens förbindelser till soldaten ordnades på grunden af ett fritt aftal dem
emellan. Denne sednare sattes härigenom i tillfälle att sjelf bestämma vilkoren
för sitt åtagande åt krigstj enstens utgörande och således att betinga sig förmåner
utöfver det, i knektekontraktet fastställda, högsta lönebeloppet, och härigenom
hafva för rotehållare!! eu mängd af åligganden småningom upstått och öfvermått
till häfdvunnet bruk, som aldrig från början i knektekontrakten varit afsedda,
och Indika visserligen äro en naturlig följd af rust- och rotehållares ovilkorliga
skyldighet att anskaffa och underhålla soldat samt af det fria aftalets
natur och således icke sakna rättslig grund, men som onekligen kunna vara
besvärande nog och utan tvifvel i sådant hänseende försätta nuvarande egare
af berustad och roterad jord uti eu ofördelaktigare ställning, än hvad som vid
indelningstiden var fallet med dåvarande rust- och rotehållare. Så t. ex. i stället
för att knektekontrakten ålägga rotehållare!! att lemna torpjord eller alternativt
dermed hemkall, förekomma nu å de flesta ställen bägge dessa förmåner.
Vidare förefinnes vanligtvis skyldighet stadgad för rotehållare!! att vid torpjordens
brukning biträda soldaten, synnerligast under hans frånvaro på kommenderingar
— ett biträde, som kan vara af ej så obetydligt värde, der, såsom på
flera ställen är fallet, torpjordarne hafva ett något vidsträcktare område. Att
detta område nästan allestädes är större än hvad i de ursprungliga knektekontrakten
bestämmes, är ock anmärkningsvärdt. De flesta legoaftal innehålla äfven
åliggande för rotehållare!! att biträda soldaten med mötesskjutser, qvarnresor,
körslor af bränsle in. in. d. Upfyllandet af dessa åliggande!! kan möjligen
kräfvas å tid, då rotehållare!! för eget jordbruk behöfver all den arbetskraft,
hvaröfver lian kan förfoga, och kan således blifva ganska olägligt. Derjemte
befinnes soldaten i de flesta fall hafva förbehållit sig rätt till vedbrand, mulbete,
gärdselfång, samt julkost och drickspenningar, — allt förmåner, hvarom
de ursprungliga knektekontrakten ingenting veta, och som visserligen ofta kunna
vara af mindre värde, men som dock bidraga att gorå förhållandet mellan soldat
och rust- eller rotehållare mera inveckladt än nödigt och ensidigt är.

Det är visserligen sann! och torde ej heller af någon kunna förnekas, att
den ordinarie roteringens införande vid tiden för indelningsverkets ordnande
medförde för allmogen störa och väsendtlig!! fördelar genom dess befriande från
de täta och ojemnt drabbande utskrifningarne till regementenas ifyllande,
såsom det ock af Rikets Ständer i 1683 års riksdagsbeslut uttryckligen erkännes;
äfvensom att efter donna tid flora lindringar af betydelsefull art och omfattning
blifvit för så val rusthållare som rotehållare niedgifna, hvaribland främst
må nämnas den särdeles vigtiga att befrias från rekryteringsskyldighet i krig;
men under eu långvarig fred synas dessa indelningsverkets fördelar, äfven så
väl som den, tid efter annan, beviljade nedsättningen i besväret, hafva råkat i förgätenhet,
— och detta naturligt nog. Ett långvarigt fredslugn måste otvifvelaktigt
Bil), till Rikscl. Prat. ISO!), 1 Sami 1 A/d. 0

42

lätt leda till ett förbiseende af de störa fördelar ett starkt och väl ordnadt
försvarsväsende medför, för att uteslutande hålla upmärksamheten fästad å den
höga snmm an af de uppoffringar i ekonomiskt hänseende, som från detsamma
äro oskiljaktiga; hvarjemte ett alltmer stigande jordbruk, på samma gång
det onekligen okär jordens förmåga att bära de densamma åliggande bördor,
måste hos jordens egare framkalla den naturliga önskan att hans plister i detta
hänseende måtte erhålla nödiga begränsningar samt en gång för alla klart och
tydligt bestämmas.

Att det äfven måste ligga i statens intresse att, så vidt möjligt är, tillmötesgå
alla berättigade anspråk i detta fall, torde vara otvifvelaktigt. Ett utveckladt,
samhällstillstånd fordrar ett noga afvägande och en noga begränsning
af skyldigheter och rättigheter samhällsmedlemmarne emellan, och det synes
derföre vara för det allmänna af stor vigt, att ingen samhällsklass betungas
med bördor af oviss art och omfattning. Uphörandet af allt osäkerlietstillstånd
för rust- och rotehållare i detta hänseende skulle derjemte betaga de
framställningar all vigt, som, med förbiseende af de öfvervägande fördelar indelningsverket
i socialt och militäriskt hänseende erbjuder, angripa donna institution
i sjelfva dess grundprinciper. Berörda besvär kunna väl icke i och
för sig upgå till så särdeles högt värde, men de utgöra dock, såsom nyss är
antydt, icke ogiltiga anledningar till de klagomål öfver roterings- och rustningsbördornas
tillväxt, man, onekligen med förbiseende af de många redan medgift
lindringarne, får höra framställas. Den anmärkningen saknar nemligen
icke skäl för sig, att värdet af alla dessa mångfaldiga natura-prestationer aldrig
kan med säkerhet beräknas. Olika konjunkturer föranleda naturligtvis för utgörandet
deraf å olika lider olika kostnader, hvarföre rust- och rotehållare!!
aldrig med säkerhet, kan på förhand veta, huru störa de löneförmåner kunna
blifva, lian genom det uprättade legoaftal^- eu gång för alla tillförsäkrat soldaten.
Fördelen för den förra utaf uphörandet af ett sådant förhållande ligger
för öppen dag. Härigenom skulle de mångfaldiga anledningarne till ömsesidig
klagan jemte dermed ofta följande rättstvister, som nu förspörjas, försvinna;
det beroende, i hvithet rust- och rotehållare samt soldaten stå af hvarandra
och som lärer för bägge parterna vara lika besvärande, skulle uphöra;
samt indelningsverkets mening, som är att soldaten skall vara en fri arbetare,
en Kronans tjensteman, tudelad på hemmanet, och deraf upbärande sin lön,
men ej att gorå honom till rotehållarens hvarken herre eller dräng, skulle
bättre upfyllas; — och har jag derföre trött mig hafva allt skäl att biträda den
mening, som de för dessa frågors utredning tillsatte Iiomiterade äfven uttalat,
att nemligen statens så väl som rust- och rotehållare välförstådda intresse i
väsendtligaste måtto skulle tillgodoses genom uphörande af de ofvan berörda

43

ovissa- besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens inrättande, med soldatens
aflönande nu äro förenade, samt att en väsendtlig lindring i rustnings- och
roteringsbesväret skulle härigenom åstadkommas.

Om första steget till en reglering af roteringen och rustningen, åsyftande
en lindring deri, bonde utgöras af borttagandet utaf de mångahanda dem vidhängande
ovissa besvär, så torde det nästa böra bestå deruti, att staten öfvertager
rekryteringsskyldigheten och i sammanhang dermed ifrågakomna utgifter
för städja och lega. De rekryteringsskyldiges så väl som det allmännas fördel
skulle härigenom befrämjas, och för ordnandet af donna angelägenhet i öfverensstämmelse
med en sådan åsigt tala dessutom icke mindre militära än
ekonomiska skäl, hvilka jag anser mig här höra utveckla.

Oneklig! är till en början att genom öfverflyttandet på Staten af den
kontanta utgift, som nu vid legoaftalets logerande med rekryten vanligen drabbar
rust- och rotehållare, komma dessa naturligen att beredas en direkt lindring
i dem åliggande skyldigheter, hvarförutan de vid flora regementen till
rekryteringens underhjelpande af rotehållarnes enskilda medel bildade legokassor
härigenom blefve disponibla till andra ändamål och kunde af delegarne
användas till gemensamt understöd in. m. dylikt. Derjemte skulle åtgärden
väsendtligen medverka till den med regleringen hufvudsakligast åsyftade
förenklingen af rust- och rotehållare samt soldatens inbördes förhållanden.

Ur rent militärisk synpunkt torde åter höra erinras, att det vigtiga inflytande
på en armés tjenstbarhet och hela moraliska kraft, som valet af lämpliga
rekryter under alla förhållanden måste utöfva, hos oss får, med afseende
å arméns egenskap att utgöra en stamtrupp för landets vapenföra befolkning,
en ännu större betydelse.

Det är derföre af synnerlig vigt att tillse, det rekryteringens upgift, att åt
armén förskaffa tjenligen soldatämnen, icke af underordnade konsideration^
lemnas å sido, utan att all den omsorg, hvaraf donna angelägenhet är förtjent,
må deråt egnas.

Olämpligheten af det nuvarande rekryteringssättet vid vår indelta armé
lärer icke kunna förnekas. Om än skål för detsamma kunnat förefinnas, så
länge soldaten betraktades såsom rotehållarens lagstadde tjenare och alla omkostnader
för rekrytens anskaffning hvilade på rotehållare^ så förfalla dock
dessa skål på samma gång staten öfvertager de med anskaffningen förenade
omkostnader och det beroende, hvari rust- och rotehållare hittills stått till
soldaten, väsendtligen undanrödjes.

Förnämsta och största felet i nuvarande rekryteringssättet vid indelta armén
är tvifvelsutan att söka i de rekryteringsskyldiges rättighet att, med iakt -

44

tagande blott af vissa stadgade vilkor för rekryternas längd, ålder, frejd och
helsotillstånd, sjelfve anskaffa och utan befälets inblandning antaga de rekryter,
som befälet sedan har sig ålagdt att undervisa och bilda till det allmännas
tjenst. Det lider intet tvifvel att ju icke ändamålet ofta såmedelst uppoffras
för det egna intresset och att eu i någon viss rigtning för hemmanet behöflig
arbetskraft, mera än de erforderliga militära egenskaperna, blifver vid valet af
rekryt bestämmande. En naturlig* följd häraf har blifvit att befälet, som sett
statens fördel åsidosatt, sökt gorå sitt inflytande på rekryteringen gällande och
såmedelst upvackt missnöje hos rust- eller rotehållare!!, hvilken ansett sin rätt
trädd för nära.

Dessa i sakens invecklade tillstånd oundvikliga förhållanden, jemte de i
sammanhang med karlens anskaffning, utvisande för kompanichefen och slutliga
godkännande inför Kong! Maj:ts Befallningshafvande, för rust- och rotehållare
oskiljaktiga upoffringar af tid och medel, torde ock i väsendtlig mån hafva
verkat till missbelåtenhet med det nuvarande indelningsverket, och man finner
äfven, hurusom vid de olika regementena vederbörande rekryteringsskyldige sökt
att genom föreningar sockne- eller korporalsskapsvis, genom rotarnes fördelning
i kamratskaper, skåfinrättningar in. m. d. fördela bördan jemnare å alla rotar.

Eu förändring i rekryteringssättet, af anförda skål högeligen påkallad,
borde alltså och desto heldre med det första vidtagas, som atlas fördel derigenom
skulle befrämjas.

De skål man hört anföras mot rekryteringens öfverlåtande till befälet, eller
att rotehållare derigenom skulle nödgas på sina egor emottaga personer, för
hvilkas pålitlighet och göda införande de icke egde någon borgen, synas desto
mindre förtjena afseende, som ingen kan med mera skål vårda sig derom att
stadga och ett godt införande må vara att påräkna hos det manskap som antaga,
än just det befäl, hvilket alltigenom har sig hela dess ledning och undervisning
anförtrodd och hvars besvär och obehag måste ökas, i den män manskapet
begär förseelser eller åsidosätter sina militära eller medborgerliga pligter.
Likaså torde de invändningar, som hemta sina skäl från fruktan för ökade
ekonomiska uppoffringar för rotehållare!! uti de åt soldaten betingade lönevilkor,
då icke rotehållare!! men tredje man har att antaga soldat, förfalla vid det
förhållande, att den här afsedda reglering, såsom längre fram skall omförmäla^
afser att begränsa rust- och rotehållare utgifter för soldatens underhåll till ett
fixt och öfver hela riket lika belopp.

Oaktadt jag således anser rekryteringens ombesörjande hädanefter höra i
främsta rummet tillkomma befälet, vill jag dock icke att rust- eller rotehållare
skall kunna ohörd eller emot sin vilja påtvingas eu rekryt, emot hvilken
han anser sig ega grundade skäl till anmärkning. Bust- eller rotehållare!!
bör fastheldre lemnas tillfälle att emot eu föreslagen rekryt framställa sina

45

anmärkningar och få dem i hittills stadgad ordning pröfvade samt, äfven der
dessa anmärkningar finnas ogrundade, kunna förvägra rekrytens godkännande.
Då likväl skälen för en sådan vägran måste vara för rekrytens militäriska
duglighet samt medborgerliga anseende främmande och utaf helt och hållet
enskild natur och då den rekryteringsskyldige sålunda förkastar de vilkor staten
förutsätter för sitt erbjudande af lindring i roterings- eller rustningsbesväret,
så är det också med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att rust- eller
rotehållare!! sjelf bär följderna deraf samt sålunda i detta fall, utan statens
bidrag till legal! och till soldatens aflönande, sjelf anskaffar fullt antaglig och
mönstergill karl.

Maximiåldern för antaglig rekryt bör ock inskränkas till högst 25 år.
Att antaga rekryten vid eu mera framskriden ålder, då de bästa åren för
inhemtande af kunskaper och färdigheter för honom gått förlorade, kan icke
vara lämpligt,

Beträffande frågans ekonomiska sida samt de uppoffringar staten genom
bekostandet af städjan och legal! kommer att vidkännas, får jag hänvisa
till bifogade Bil. Ser. A, N:ris 1 & 2, Indika visa så väl de; belopp, hvartill
städja och lega nu årligen utgå, som ock eu approximativ beräkning af den
årliga kostnad, som genom medeltjenstetidens beräkning till 15 år härutinnan
skulle föranledas. Sammanlagda kostnaden för roteringen och rustningen, under
förutsättning att samma belopp komme att af rekryten då som nu fordras
och honom mcdgifvas, skulle, jemlik! berörda beräkning, ungå till 75,647
Rdr; härifrån torde likväl höra afgå väntan af Westmanlands krfektelegomedelskassas
nu egande kapital, hvilken kassa, såsom bildad till törsta delen af
statsmedel för lego-understöd, synes mig böra, efter skeende utredning af förhållandet
härmed, till statsverket indragas, sedan staten detta åliggande öfvertagit.
Kostnader! skulle då blifva 57,804 B,:dr. Möjligen kan donna summa
komma att i någon mån öfverskridas derigenom att eu del nu vakanta och
indragne nummer åläggas att rekrytera.

Ehuruväl denna kostnad kan vara för statsverket kännbar nog, torde den
likväl icke böra förhindra ernåendet af ett så vigtig! ändamål, som rekryteringens
öfvertagande af staten samt en derigenom åstadkommande nedsättning
i roterings- och rustningsbördan.

I närmaste öfverensstämmelse med ofvan föreslagna förändringar i rustoch
rotehållarens samt soldatens inbördes förhållanden står fastställandet af ett
normalkontrakt, lika för hela riket, med fullkomligt Lkartade bestämmelser i
allt hvad som rörer soldatens underhåll. Slutstenen skulle derigenom läggas
i den byggnad, som med regleringen afses, nemligen fullkomlig klarhet, enkelhet
och reda i organisationen, lika skyldigheter och fika rättigheter för alla

46

Om, såsom längre ned skall omförmäla^ detta kontrakt hufvudsakligast
omfattade tvänne bestämmelser, nemligen dem af bostad och lön, samt lönen
utsattes i spannmål, såsom en äfven i andra förnödenheter lätt omsättbar vara,
så komme naturligtvis härigenom alla de ofvan berörda obestämbara utlagor
för rust- och rotehållare, som nu å åtskilliga orter blifvit sedvana och höja
kostnaden mera än nödigt är, att försvinna, och den härigenom åsyftade lättnad
i roterings- och rustningsbesväret sålunda af sig sjelf! att upstå.

Derjemte skulle denna reglering komma att hafva en ganska fördelaktig
inverkan på förhållandet med det s. k. strörotarne.

Dessa rotar utgöras af mindre hemmansdelar med ett ofta obetydligt taxeringsvärde.
Deras roteringskostnader stå naturligtvis också i ett proportionerligt
förhållande till den andel de hafva i roten; men sättet på hvithet dessa
kostnader utgöras, kommer härigenom att undergå eu fördelaktig förändring.
De äro nemligen ofta ganska aflägse belägna från soldattorpet, hvithet alltid
ligger på stamrotens mark, och flera gången om året återkommande bönstör för
soldatens räkning, skjutser in. in. d., skola ofta nog för dem vara i sjelfva
verket mera betungande än för stamroten. Sådant komme att försvinna om deras
utgift sattes till ett bestämdt mått af spannmål, som de hade att en gång om
året leverera, och de skulle otvifvelaktigt redan härigenom finna sina åligganden
ganska betydligt lättade, äfven om icke dertill komme en direkt nedsättning
i deras roteringsbesvär. Äfven för stamroten vinnes den fördel, att kontrollen
öfver strörotarne, som, i följd af det ansvar i hvithet stamroten står för
roteringsskyldiihetens fullgörande, densamma åligger, blifver lättare att utöfva,
hvarigenom o,likså tvister de roteringsskyldige emellan undvikes.

Emellertid torde vid regleringens genomförande höra iakttagas att, der
omständigheterna sådant påkalla, det bonde lemnas rust- eller rotehållarne samt
soldaten Öppet att enskilctt öfverenskomma om spanmålslönens utbytande mot
öfverlåtelse af jord eller leverering af andra persedlar, endast att sådant till
soldatens säkerhet blefve föremål för skriftlig, af befälet godkänd öfverenskommelse.
Ändamålet af en noggrann bestämning af rust- och rotehållares samt
soldatens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter behöfde ej härigenom äfventyras,
då ingendera parten lärer ingå på ett ofördelaktigt utbyte och i händelse
af olika åsigter kontraktets bestämmelser äro klara, och oförtydbara.

Det är vid inrättande! af ett sådan! normalkontrakt, som den lindring i
roterings- och rustningsbesväret genom en direkt nedsättning af kostnaderna
derför, hvilken jag i sammanhang med eu utsträckning af den allmänna värnepligten
på billighetsskäl redan ofvan förorda!, torde höra tagas i öfvervägande;
och får jag för en utredning häraf hänvisa'' till hvad Komiterade för rådplägning
rörande ifrågaställd lindring i roterings- och rustningsbördan i ämnet yttra!.

47

Efter att hafva förklarat sig anse denna lindring hora bestå i en minskning
af lönen, fortfara Komiterade:

»Men någon sådan minskning låter icke förena sig med bibehållande af
rotehållare nuvarande skyldighet att ovilkorligen anskaffa soldat, hvilken skyldighet
förutsätter, att rotehållare!! måste vara förbunden att gifva den lön, som
i hvarje särskilt ort möjligen kan behöfvas för att till tjenstår erhålla krigsduglig
karl. En förändring i detta hänseende är således nödvändig i så måtto,
att, der rotehållare!! icke förmår att emot eu sålunda minskad lön afskaffa
soldat, staten mellankommer med sitt biträde. Men under förutsättning af ett
sådant biträde vore det möjligt att fastställa eu bestämd lön, hvilken rotehållare!!
borde lemna soldaten och hvarvid den lindring i rotehållare^ kostnader,
som ansåges höra medgifvas, kunde ega ruin. Frågan blefve då på
hvad sätt donna lön tjenligast skulle bestämmas. Att bevilja eu lika eftergift
för alla orter, eller att söka åstadkomma jdunkning efter hvad man kunde anse
vara olika orters behof, skulle bibehålla ojemnhet^! i roteringskostnaden emellan
rikets särskilda delar och sannolikt icke leda till belåtenhet, utom att giltiga
grunder för jemnkning af nyssnämnda art skulle vara nästan omöjliga att
finna. Men från den utgångspunkt, att alla rotehållare i riket hafva lika skyldighet
att till krigstjenst inställa och hålla duglig karl, kommer man, såsom
det vill synas Komiterade, till det rigtiga slut, att rotehållarnes i alla orter
utgift för fullgörandet af donna skyldighet äfven borde bringas till så stor
likhet, som möjligen kunde åstadkommas».

»Detta syftemål skulle vinnas om soldatlönen fastställdes till ett lika belopp
för hela riket, hvilket belopp, jemte bostad, men med godtgörelse af dess
värde i de orter, der rotehållare!! icke är förpligta-! att lemna sådan förmån
utan i stället nu gifver högre lön, skulle komma att innefatta allt hvad som
rotehållare!! behöfde till soldaten utgöra; och torde sådan lön helst höra utsättas
i spannmål med de vidare bestämmelser, som Komiterades ofvanstående
förslag till förenkling af rotehållarnes förbindelser till soldaten visar. Der
soldat på dessa vilkor icke kunde erhållas, herde statsverket tillskjuta den
kostnad, som kunde dertill ytterligare behöfvas».

I donna upptining af frågan anser jag mig höra helt och hållet instämma.
En jemnkning hemman efter hemman, nummer efter nummer, förutgången
utaf eu undersökning af hvars och ens behof, är, såsom medförande tidspillan
och störa kostnader, nästan otänkbar. Den blefve dessutom endast
partiel och skulle efter någon tids förlopp befinnas otillfredsställande och ojemn.
Men då den högre beskattning, som innefattas uti en utsträckning af värnepligten,
är allmän, bör naturligtvis den deremot svarande lindringen träffa alla
lika. Att med ett lika stort belopp nedsätta kostnaden för alla, skulle emellertid,
såsom Komiterade rigtigt anmärka, bibehålla ojemnheterna. Kostnaderna,

48

nedsatta för Hvarje nummer för sig, skulle likväl, vid en jemnförelse de olika
numren emellan, förete samma missförhållande som nu, och obilligheten af att
för samma åliggande betala så olika pris qvarstå oförminskad.

Då, emot befrielse från skyldigheten att låta utskrifva sig till soldat, förbindelsen,
att upställa och underhålla sådan, är lika för alla rotehållare, följer
deraf naturligt, att kostnaden derför icke bör träffa den ene högre än den
andre, samt att den råtta grunden för en allmän lindring är att en gång för
alla fastställa ett för hela riket gällande belopp, hvartill denna kostnad efter en
billig nedsättning deri bör upgå; och der soldat icke på dessa vilkor kan anskaffas,
der må staten tråda emellan och tillskjuta hvad som härutöfver kan erfordras.
Detta allt dock endast under förutsättning att eu lindring, såsom en följd
af värnepligtens utsträckning ur billighetens synpunkt, är erforderlig; ty i annan
händelse och om också statens fördel erfordrade en reglering i donna ridning,
borde aldrig annat ifrågasättas än att berörda kostnad sattes till så högt
värde, att något tillskott ifrån statens sida icke i något fall kunde blifva behöflig!.

Det galler således nu att undersöka till huru högt belopp den kostnad
rättvisligen och billigtvis bör sättas, som man anser böra lika öfver hela riket
träffa rust- och rotehållare för karlens underhåll, samt att taga i närmare betraktande
alla de på donna vigtiga och grannlaga fråga inverkande omständigheter.
Jag anser mig dock härvid böra förutskicka den anmärkningen, att jag
på förut här ofvan antydda skål anser donna kostnad höra sättas lika för
rusthåll»;! som för rotehållet. Och om också härvid kan anmärkas, att den ersättning
i och för rustningen rusthållare af staten upbära på de hosta ställen
lemnar betydlig! öfverskott, torde donna omständighet likväl här höra mindre
inverka, då, i händelse af ett krigstillstånd, rusthållare»? utgifter för rustningens
särskilda prestationer kunna blifva oberäkneliga, hvarvid dessutom ej bör lemna»?
å sido att, då rusthållare vid afsutna regementen och corpser, jemlik!
det förslag jag liär nedan i underdånighet skall afgifva, hädanefter skulle med
eu afgift, som bättre än de nuvarande hästvakansafgifterna motsvarade den
verkliga rusttjenstskyldigheten, ersätta staten dess till rustningen anslagna räntor,
de derigenom också skulle komma i eu ställning, mera jemförlig rotehållarnes
vid de roterade infanteriregementena. Statens ändamål, billigheten af eu allmän
lindring till gengäld mot eu alla lika träffande börda, nödvändigheten åt
att undvika klagan öfver ojemnhet i besväret, öfver olikhet i rättigheter och
skyldigheter, fordra, att donna kostnad beräknas lika för rusthållare som för
rotehållare samt att således lindringen kommer dem till godo efter fullkomligt
enahanda grunder.

Innan emellertid donna fråga företages till handläggning, anser jag mig
likväl höra upgifva de bestämmelser ett normalkontrakt för hela riket herde

uptaga

49

uptaga samt de åligganden, i afseende å deri soldaten tillförsäkrade förmåner,
detsamma för rotehållare!! herde innehålla. Dessa äro:

Bostad på hemmanets grund. Donna bestämmelse utgjorde den egentliga
karakteren uti det af Carl XI ordnade indelningsverket och är ännu ett af grundvilkor
eu för detsamma. Det är som bofast man soldaten beredes tillfälle att
skaffa sig familjelifvets fördelar, att blifva en nyttig och idog medborgare, och
det är just härigenom indelningsverket erhållit och bibehållit så stor betydelse
i socialt hänseende. Någon eftergift härutinnan torde derföre icke höra ega
rum. Då emellertid fall kunna inträffa, att soldaten såsom ogift eller sjelf egare
af någon hemmansdel icke behöfver bostaden, torde det höra medgifvas att
för sådan händelse värdet af bostaden godtgöres soldaten uti högre lön. Hvad
bostadens beskaffenhet åter beträffar, synas ingå vidare bestämmelser vara af
nöden än att densamma bör bestå af stuga med för torpet erforderliga uthus.

Lön. Donna torde icke höra i penningar bestämmas, utan, då soldatens underhåll
är ett jorden åliggande besvär, synes ock lämpligast, att han med jordens
alster aflönas och att donna lön utgår uti en alltid tillfinnandes, för alla lika beqväm
och i andra varor omsättlig persedel, nemligen spanmål. Att gorå detta
till det normala förhållandet och således banna eu bestämd föreskrift derom, är
så mycket lämpligare, som det i vissa orter med långväga kommunikationer
torde vara rent åt eu nödvändighet att soldaten undfår sin aflöning in natura
och icke må behöfva underkasta sig de med längre resor förenade kostnader
för att få penningelönen förvandlad i donna för hans lifsuppehälle oundgänglig11
vara. Om således ett visst mått i spanmål, hälften råg och hälften korn,
bestämmes såsom den öfver hela riket gällande soldatlönen, så kan det sedan
få bero på enskild öfverenskommelse att allt efter olika orters behof få den
utbytt mot andra artiklar. Vedbrand och kofoder, som visserligen eljest för
den å landet bosatte äro nödvändighetsartiklar, har jag derföre ansett ej höra
göras till föremål för särskilda bestämmelser utan kunna under spanmålslönen
inbegripas.

Ehuru onekligen eu af indelningsverkets största fördelar har varit, att
soldaten i de flesta fall förblifvit jordbrukare och såsom sådan bidragit till
landets uppodling, jemte egen härd egt egen torfva, den han med sina händers
arbete förmått att gifva skördar, tillräckliga till hans och familjs bergning, ett
medvetande som höjt hans sjelfkänsla och hans egenskap af nyttig samhällsmedlem
samt med dessa stärka band än närmare fästat honom vid det fosterland
lian var kallad att försvara, har det dock, för att ej onödigtvis väcka
ovilja och gorå de nya normalbestämmelsema oantagliga, synts mig lämpligast
att ej bestämma någon jord till bostaden, enär, inom flera provinser der jordBih.
till Riksd. Prof. 1809. 1 Sami. 1 Åfd. 7

50

värdet är synnerligen högt, afståendet af jord kunde för rotehållare!! medföra
eu ej obetydlig uppoffring. För närvarande har soldaten ej heller, på flera
ställen der jorden står högt i pris, någon jord till sitt torp; och uteslutandet
af ett stadgande i detta hänseende synes mig så mycket mindre innebära någon
våda, som rust- och rotehållare val icke lära förbise sin fördel, att, der
torp redan finnes, låta soldaten öfvertaga jorden (jemte bostaden) emot afkortning
å lönen, hvarvid ej heller lärer af dem lemnas ur sigte möjligheten att, vid ombyte
af soldat, tillvinna hemmanet måhända ej så obetydliga, af den afgångne
soldaten uppodlade jordarealer. En öfverenskommelse i berörda syfte, att genom
eget jordbruk närmare fästa soldaten vid hemmanet, alltid önskvärd ur synpunkten
af det allmännas fördel samt soldatens välförstådda intresse, har jagtrott
höra underlättas, hvarföre jag ansett i normalkontraktet höra inflyta ett
stadgande derom, att löpen äfven kan till hela eller en del af sitt belopp bestå
uti af rotehållare!! åt soldaten uplåten jord, efter frivilligt träffadt skriftligt aftal
derom.

Nybyggnad och större reparationer höra åligga rust- och rotehållare!!, till
de mindre bör han aflemna materialier men arbetet af soldaten verkställas.
Genom ett sådant stadgande skulle rust- eller rotehållare!! och soldaten ömsesidigt
tillförbindas att öfvervälla och underhålla torpet tillhörande byggnader,
och synes detta vara egnadt att förekomma sådan försumlighet, som skulle
komma dessa att af vanvård förfalla. Att vederbörande synerätts omdöme i
sådana frågor borde inhemtas, äfvensom att det skulle åligga kompanibefälhafvaren
att öfver allt detta utöfva noggrann tillsyn, är naturligt.

1 likhet med hvad nu är förhållandet, borde äfven i normalkontraktet inflyta
bestämmelser derom:

att under den tid spanmålslönen, till följd af vakans, ej till soldat utbetalas,
densamma skulle till statsverket ingå; samt

att, i fråga om till v ägagåendet för anhängiggörande af tvister rörande kontraktets
tillämpning, dermed förfares på sätt nu är, eller framdeles kan varda
stadgadt.

Dessutom och då, enligt hvad på ett annat ställe är närmare utveckladt,
det vore synnerligen lämpligt att bereda soldaten en liten sparpenning, som
vore för honom att tillgå vid hans utträde ur tjensten och hvarmedelst lian
kunde ega eu grundplåt vid början af eu annan verksamhet, har jag ansett
att i kontraktet äfven bör intagas eu bestämmelse i sådant hänseende, nemligen:

att af soldatens lön 10 R:dr om året må innehållas och i länets sparbank
för soldatens räkning insättas.

Dessa penningar skulle soldaten vid sitt utträde ur tjensten ega lyfta, men
om han dessförinnan med döden afginge, borde de, liksom all annan hans qvarlåtenskap,
hans rätte arfvingar eller rätts-innehafvare tillhandahållas.

51

Hvad nu åter beträffar det belopp, hvartill rust- och rotehållare» kostnad
för soldatens underhåll bonde sättas, lika för hela riket, och hvithet belopp icke
under något vilkor finge öfverskrida»; så torde för utredande häraf vara nödigt
att tillse så val huru stor donna kostnad för närvarande verkligen är, emedan
medelbeloppet deraf naturligtvis bonde utgöra eu norm vid regleringen, som
ock till hvilken grad och med hvithet belopp den ökade kostnaden utaf den
allmänna värnepligtens utsträckning, eller med andra ord af beväringsmanskapets
ökade exercis, skulle kunna träffa rust- och rotehållare. Denna ökade
kostnad måste nemligen bestämmande inverka på ett bedömande af den nedsättning
i de nuvarande bördorna, som i följd deraf må anses billig.

I fråga om de nuvarande kostnadbrna, hvilka tvifvelsutan äro mycket
ojemna och olika inom olika orter, hafva, såsom ofvan är nämndt, förrbemälda
Komiterade verkställt vidlyftiga undersökningar, för åstadkommande af en fullständig
utredning. Till en ledning härvid hade Komiterade fått emottaga från
från regementen och corpser infordrade utgifter. Dessa upgifter befunnos dock
innehålla större skiljaktigheter än som af olika ortförhållanden kunde förklaras,
beroende dels deraf att man tyckes vid deras inrättande hafva utgått från
olika synpunkter, dels deraf att torpjordarnes afkastning i allmänhet var alltför
högt nptagen, hvarvid man synes hafva förbisett värdet af soldatens å brukningen
nedlagda arbete.

Komiterade funno sig deraf föranlåtna dels att underkasta dessa upgifter
eu i detalj gående granskning, för hvilken närmare redogörelse lemnas i Komiterades
betänkande, dels att anställa åtskilliga andra medelberäkningar, för att
kunna komma till ett någorlunda tillförlitligt omdöme i afseende på den verkliga
kostnaden. Deri ibland dessa, som naturligtvis måste lemna det lägsta resultatet,
var en medelberäkning af vakansafgifterna för den nya ordinarie roteringen.
Donna torde dock här kunna lemnas alldeles å sido, emedan otvifvelaktigt
är att den, på skål som redan förut eu gång äro anförda, på få ställen
motsvarar hvad rotehållare:! i verkligheten utgifter för soldatens underhåll.

Af de (Kriga medelberäkningarne torde också, förutom Komiterades egen
uträkning af donna kostnad, endast tvänne såsom mera direkte på saken inverkande
här höra uptagas. Dessa äro de, som näst efter den nyssnämnda visar
y kostnaden lägst, nemligen medelbeloppet af kostnaden efter vakansafgifterna för

de vid regementen och corpser indragna och anslagna nummer, uprättade med
ledning af de från regementen och corpser infordrade upgifter, samt kostnaden
efter förvandling af bestämmelserna i de ursprungliga knektekontrakten till
nutidens varuvärden. Den förra af dessa medför nemligen fördelen af att till
jemnförelse ega en viss minimisiffra, under hvilken kostnaden i intet fall kan
antagas belöpa sig; den sednare antyder till hvithet belopp kostnaden skulle
upgå med de bestämmelser som vid indelningstiden voro gällande.

52

För den närmare utredning af det sätt på hvilket Komiterade härvid
tillvägagått samt grunderna härför, likasom för Komiterades egna beräkningar,
får jag hänvisa till den afdelning af Komiterades betänkande, som angår den
ekonomiska utredningen, anmärkande» härvid endast att, efter min åsigt, Komiterades
egna beräkningar träffa det råtta närmast och angifva den antagligaste
medelkostnaden.

Rörande kostnaden vid rusthållsinrättningen har ingen sådan grund, som
den de ursprungliga knektekontrakten erbjuda, funnits för bedömande af den
ursprungliga kostnaden; och då vakansafgifterna der äfven innefatta ersättning
för befrielse från beklädnadsskyldighet in. in., har någon medelberäkning af
kostnaden för karlens underhåll, mecF dessa vakansafgifter såsom grund derför,
icke gerna kunnat uptagas; men har jag ansett att äfven i detta fall Komiterades
beräkningar, så vidt möjligt varit, utvisa det verkliga förhållandet.

Uti Bil. Ser. A. N:o 3, öfver nuvarande och blifvande kostnad för rotehållet,
äro också de tre förutnämnda kategorierna till jemnförelse uptagna, utvisande
den blifvande kostnaden, så väl för hvarje särskild! regemente och corps,
som för summan af roterade infanteriet, jemnförd med kostnaden efter hvar och
eu af de olika medelberäkningarne samt den skilnad mellan blifvande och nuvarande
kostnad, som efter hvar och en af dem kan antagas komma att upstå.

Uti Bil. Ser. A. N:o 4, öfver nuvarande och blifvande kostnad vid rusthållet,
upgjord i samma syfte, är, på grund af hvad nyss blifvit anfördt,
endast Komiterades medelberäkning till jemnförelse uptagen.

Enligt Komiterades egna beräkningar utgör medelkostnaden vid rotehållet
126 R:dr 32 öre; enligt Cad XI:s kontrakt 117 R:dr 62 öre; och efter vakansafgifterna
109 R:dr 42 öre. Vid rusthållet utgör den för kavalleriet 120
R:dr 21 öre och för infanteriet 132 R:dr 46 öre. Vore nu endast fråga om
att söka åstadkomma eu reglering, som återförde förhållandena till hvad de
voro vid indelningsverkets inrättande, herde man kanske stadna vid det belopp
som dessa förberörda ursprungliga kontrakt visa, men då meningen i stället är att
på billighetens grund medgifva eu nedsättning i besväret, hvilken skulle motsvara
den kostnad, som för rust- och rotehållare må uppkomma i följd af
tillökningen uti beväringsmanskapets exercis, så torde det blifva nödigt att taga
donna till en bestämmande faktor dervid och att till en början undersöka, så \

vidt sig gorå låter, huru höga dessa kostnader må kunna blifva och om verkligen
bördan deraf skall komma att kännas så tryckande, som man i allmänhet
synes befara.

Jag får i detta afseende hänvisa till den i Bil. Ser. A. N:o 5 verkställda
approximativa beräkning öfver donna kostnad, villigt medgifvande att donna
icke kan vara fullt1 exakt, hvilket också svårligen i detta tall någonsin låter
sig gorå, då exempelvis taxeringsvärdena å jordegendom och annan fastighet
efter vexlande konjunktur-förhållanden stiga och sjunka, men under antagande

53

likväl, att den någorlunda skall kunna motsvara sitt ändamål, eller att angifva
en i någon man antaglig grund för den lindring som körde ega rum.

Denna kostnad skulle egentligen vara att hänföra till tvenne slag, den direkta
och den indirekta. Om den indirekta, som skulle bestå i den förlust, hvilken
för hemmanet komme att upstå genom mistningen af påräknad arbetskraft under
exercistiden, kan här mindre vara fråga, då en evalvering i penningar af donna
arbetsförlust svårligen låter sig gorå. Att den häraf inkommande kostnaden dock
ingalunda kan å rust- och rotehållare lägga så dryg börda, som man allmänneligen
föreställer sig, skulle dock genom en enkel kalkyl med ledning af dagsverksprisen
timligen fullständigt kunna ådagaläggas. Summa dagsverksförlust, som för
landet upstår genom den ökade beväringsexercisen, sedan vederbörligt afdrag
skeft för stadsbeväringen, och med beräkning af dagsverkenas värde i medeltal till
1 R:dr, utgör nemligen i penningar 542,000 R:dr; af detta belopp komma 30
öre på hvarje tusental af taxeringsvärdet utaf fastigheter å landet, detta sednare
uptaget jemnlikt det i Biksgälds-kontoret uprättade sammandrag öfver 1866 års bevillning
till 1,774,677,486 R:dr. Då nu medeltaxeringsvärdet af berustad och
roterad jord per nummer utgör 39,862 R:dr, så skulle alltså kostnaden per nummer
för förlorade dagsverken belöpa sig till R:dr Bunt 11,95. Bägges hemmantalet
till grund för beräkningen, sä blifver denna kostnad, enligt hvad i nyssberörda
Tall. närmare omförmäles, 12 B:dr 23 öre Bunt. Om dessa beräkningar
också icke böra läggas till grund för beslutet i en organisationsfråga,
så torde de dock kunna tjena till någon ledning för bedömande af förhållanden,
som alltför ofta missförstås och orätt upfattas. Hvad nu åter beträffar
den direkta kostnaden, uppkommande genom rust- och rotehållare deltagande
lika med öfriga samhällsklasser i statens utgifter för beväringens ökade öfningar,
så utvisar den på hvarje rotehålls- eller rusthållsnummer ett belopp af 2
B:dr 16 öre. Detta utgör således det belopp, som på hvarje sådant nummer
herde afdragas från den verkliga kostnaden af soldatunderhållet, för att en
lindring, motsvarande den ökade bördan, skulle upstå; och man hade således, för
att bestämma normalkostnaden vid lindringens genomförande, endast att återgå
till undersökningen om hvad förberörda kostnad för närvarande verkligen vore.

Donna visade sig enligt Komitcrades beräkningar vara vid rotehållet 126 R:dr
32 öre och vid rusthåll et i medeltal 125 R:dr 10 öre. Det är likvisst att märka,
att, om också detta utgör medelbeloppet vid hela indelta armén öfver hufvud råget,
det oaktadt för åtskilliga enskildta nummer liksom vid flera särskildta regementen
och corpser kostnaden, enligt hvad Bil. Ser. A. N:o 3 utvisar, långt understiger
detta belopp, ja understundom icke ens upgår till 100 B:dr; och detta inträffar i
än högre grad, då någon af de begge andra lägre medelberäkningarne lägges till
grund för värderingen. Om derföre, så väl för att gorå donna lindring så allmän
som möjligt är, som ock för att tillmötesgå äfven de mest höjda anspråk i detta
hänseende, nu ifrågavarande underhållskostnad för soldaten sattes till ett normal

i

54

belopp af 100 R:dr, så skulle rust- och rotehållare ej allenast få sin genom beväringsexercisen
ökade utgift betäckt, utan äfven derutöfver hafva eu icke obetydlig
vinst, samt i alla händelser, äfven om den verkliga kostnaden ansåges bättre motsvaras
af någon utaf de andra begge beräkningsgrunderna, vara fullkomligt ersatte
för den tillökning i bördor de komma att vidkännas, samt äfven något öfverskott
förefinnas, som torde kunna betänka den ofvan berörda förlust i arbetskraft,
hvilken genom beväringsynglingarnes exercis må tillskyndas hemmanen.

Man har emellertid vid afgörandet af donna fråga ej allenast att tillse
att en billig lindring uti roterings- och rustningsbesväret må ega ruin, utan
man har äfven att taga i betraktande, det staten ej måtte drabbas af för störa
utgifter, såsom en följd deraf att staten skulle komma att, der ej soldat kunde
erhållas till det pris rust- och rotehållare egde skyldighet att bjuda, få tillskjuta
skilnaden, — samt att andra samhällsklasser således ej måtte komma
att derigenom oskäligen betungas. Vid eu nedsättning till 100 R:dr af roteringskostnaden
och kostnaden för karlens underhåll vid rusthållsinrättningen
visar skilnaden emellan den sålunda för hela indelta armén upkommande
kostnad och den nu utgående, donna sednare uptagen, såsom jag anser höra ske,
efter Komiterades medelberäkning, eu sammanlagd summa af 726,804 R:dr 60 öre,
deruti dock inberäknad till större delen den, i sammanhang med rekryteringens
öfvertagande af staten, ifrågakommande kostnaden för städja och lega. Denna summa
synes visserligen hög, och om man hade anledning att tro det den skulle till
utbetalning ifrågakomma, så vore utan tvifvel denna utgift för statens knappa
tillgångar alltför dryg, men man bör kunna hafva grundade skål för den förhoppning,
att kostnaden ej skall komma att särdeles mycket öfverstiga det härtill
100 R:dr per nummer föreslagna belopp. Härvid förefinnes nemligen eu
ganska beaktansvärd omständighet och hvilken i fråga om bedömande af kost
naden bör tillmätas all vigt, såsom på densamma timligen direkt inverkande.

Hvarje arméorganisation, som stödjer sig på inkallandet under vapen för
längre eller kortare tid utaf vissa årsklasser af landets vapenföra befolkning,
åtföljes af en oundviklig, för de värnepligtige ganska brydsam olägenhet, den
att de måste under samma tid vara skilj da från det arbete, åt hvithet de för
sitt lifsuppehälle egna! sig, sitt yrke, sin innehafvande tjenst, eller sina studier.
Donna olägenhet måste naturligtvis kännas tyngre, ju längre den tid utsträckes,
hvarunder de äro förbundna till krigstjenst. Svårast måste den blifva för de
arbetande och fattigare klasserna, och värnepligtige, tillhörande dessa, torde ofta
nog hafva svårt, att efter det härigenom förorsakade afbrott i deras sysselsättningar
kunna på fördelaktiga vilkor återtaga desamma. Donna anmärkning,
hufvudsakligast gällande de utländska konskriberad»; arméerna, träffar äfven i
viss mån förhållandena i Sverige, och skall gorå det än mer, ju mera vi för
vårt försvars fullkomnande måste inom arméns leder uptaga landets manliga
ungdom och till krigareyrket genom ökade öfningar utbilda densamma. Och

55

skulle vi, i stället för att bibehålla stamsystemet, efter ett eller annat utländskt
mönster, endast ställa vårt försvarsväsende på den allmänna värnepligtens grund
och såsom en följd deraf behöfva än mera ökade öfningar för de särskilda årsklasserna,
så skulle berörda olägenhet otvifvelaktigt blifva än mera vidtomfattande.
Med den reglering af försvarsväsendet, som i detta förslag är afsedd, komma ifrågavarande
för de beväringsskyldig»; ofördelaktiga följder af den ökade exercisen
kanske visserligen icke att helt och hållet uteblifva, men vid det förhållande,
att vi bredvid den allmänna beväringen ega eu ständig stamarmé, hvars soldater
äro tillförsäkrade eu nödtorftig bergning samt kunna egna större delen af sitt
lif i likhet med andra samhällsmedlemmar åt de medborgerliga yrkena, torde
mången sådan beväringsyngling kunna och vilja begagna den utväg att i stället
för undergående af beväringsexercisen taga tjenst för ledigt soldatnummer — synnerligast
som lian vet, att lian, på sätt här nedan föreslås, efter 7 års tjenstetid,
och således före upnådda BO år, i sin bästa ålder, kan, om han så önskar,
undfå afsked och få egna sig åt annan sysselsättning, hvarvid han dock alltid
under tjenstetid^ haft sin fidla utkomst och har den dervid inhemtade erfarenhet
sig till godo.

Redan nu, oaktadt bestämmelserna om rätt till tidigare afsked saknas,
händer ntt bevärmgsynglingar af detta skäl antaga soldattjenst, och sedan de
rättmätiga fordringarne på ett förbättradt försvar gjort ökade öfningar för
beväringen till eu nödvändighet, torde sådana fall komma att ganska ofta inträffa.
Att under sådana förhållanden soldatlönen ej särdeles högt kan updrifvas är
naturligt, hvaraf också torde följa, att något betydligare tillskott från statsverkets
sida icke bör kunna komma att ega ruin.

Härjemte bör tagas i betraktande att, enligt hvad jag i sammanhang med
nu ifrågaställda reglering ämnar föreslå, samtliga de statens bidrag, som nu till
rekryteringshjelp vid eu del regementen och corpser utgå, bonde såsom en
följd deraf, att staten jemte rekryteringen åtagit sig dermed sammanhang
egande utgifter för städja och lega, till statsverket indragas — något som
naturligtvis komrne att i någon mån minska den befarade utgiften för staten i
och för ifrågakommande bidrag till soldataflöningen.

Om sålunda, enligt hvad jag anser vara med billigheten öfverensstämmande,
normalkostnaden för rust- och rotehållare i och för soldatens underhåll
sattes till ett belopp åt 100 R:dr, skulle ändock, såsom här ofvan nyss är
omförmäldt, det möjligen kunna inträffa att enskilda rusthåll eller rotar funnes
der denna kostnad icke för närvarande upginge till berörda belopp. Att rusteller
rotehållare för sådana nummer skulle önska qvarstå vid sina gamla förhållanden
torde kunna förväntas och lärer väl och böra medgifvas, likasom
det är tydligt att, för den händelse någon rotehjelp af statsmedel hittills varit
sådana rotar tilldelt, donna det oaktadt icke skulle kunna dem med skäl från -

56

tagas. Att rekryteringen likväl, såsom nr militärisk synpunkt af största vigt,
äfven för sådana nummer skulle genom vederbörande befäl besörjas, anser jag
emellertid böra såsom regel uppställas.

En anmärkning, som möjligen kan komma att göras, och som derföre bär
torde vara råtta stället att bemöta, är den, att dessa rotar eller rusthåll, hvilkas
nuvarande kostnad för karlens underhåll sålunda understiger den föreslagna
normallönen, i sjelfva verket aldrig få någon lindring för den ökade tunga,
de, likasom de öfriga, komma att vidkännas i följd af den ökade beväringsexercisen.
Men man bör härvid erinra "sig, att antalet af sådana rotar och
rusthåll utan tvifvel kommer att blifva jemförelsevis ganska ringa, samt att man
ej kan stifta lagar för de få eller gorå undantagen till regel, hvarjemte det
icke torde kunna förnekas att, i följd af legans eftertagande af staten, äfven
dessa rotehållare en direkt lindring i roteringsbesväret tillgodokommer. Härförutom
torde man ej heller alldeles kunna lemna ur sigte det förhållande, att
andra samhällsklasser ingen ersättning erhålla för den börda de, lika med rustoch
rotehållare, få bära genom de ökade vapenöfningarne för beväringsmanskapet.

Efter det jag sålunda, på de grunder jag nu anfört, antagit normalkostnaden
af karlens underhåll höra för rust- och rotehållare!! utgöra 100 E:dr,
återstår att tillse, huru detta belopp bör å de olika titlarne af bostad och lön
i normalkontraktet fördelas.

Enligt hvad Bil. Ser. A. N:o 6 utvisar, utgör medelkostnaden, vid nya ordinarie
soldatroteringen, af torpets nybyggnad och underhåll 8 R:dr 19 öre B ant.
Berörda rust- och rotehållare åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet synes
således icke behöfva uptagas till högre värde än 10 R:dr, vid li vilket förhållande
och om den ifrågakomna normalkostnaden minskas med detta belopp,
öfverskottet eller 90 R:dr skulle komma att utgöra soldatens direkta löneförmåner.
Denna lön borde dock, såsom ofvan är uttalad!, utgå icke i penningar
utan i spanmål, hvarföre man har att efter den i riksstat»!! upptagna lörslagsberäkning
deruti bestämma den. Detta pris uptages visserligen i senaste riksstat
till 2 R:dr 10 öre, men då detta är ett undantagsförhållande, eu följd af
ett för jordbruket ogynnsamt år, har jag ansett det i riksstat»!! vanliga priset
af 2 B:dr närmast uttrycka det normala förhållandet samt såsom sådant höra
läggas till grund vid bestämmandet af spanmålslönen, hvilken således skulle
blifva 45 kubikfot, hälften råg och hälften korn.

Synnerligen betydlig blefve denna lön väl sålunda icke, men den skulle dock
komma att utgöra ett ganska väsentligt bidrag till lefnadsbehofvens ^fyllande, och
då härtill kommer, att soldaten är försedd med egen bostad och mellan mötestider
och kommenderingar sjelf bestämmer öfver sin verksamhet, samt tillfälle till arbetsförtjenst.
om lian så önskar, hos rotehållare!! sällan lärer komma att saknas, sa synes

han

57

lian på detta sätt böra kunna genom arbete och omtanke försörja sig och de
sina; hvarjemte han, i medvetande af att vid sitt utträde ur tjensten kunna
påräkna en liten pension samt en ej obetydlig sparpenning, tilltagande i mån
af tjenstetiden, och genom de vidare bestämmelser i detta hänseende jag på ett
annat ställe föreslagit, bör kunna med trygghet emotse framtiden. — Och hvad
slutligen rust- och rotehållare beträffar, så lärer väl kunna förväntas att, efter
det genom nu föreslagna reglering, roterings- och rustningsbesväret blifvit ordnadt
i närmast möjliga öfverensstämmelse mellan rikets särskilda delar, några
grundade skal till klagan öfver ojemnhet och olikhet i bördor icke vidare
skola förefinnas, likasom man ock bör kunna hoppas att rust- och rotehållare!!,
efter att emot den utsträckta beväringspligten hafva erhållit en så betydlig
nedsättning i bördorna, samt blifvit förvissad om att ingen kostnad, utöfver den
en gång bestämda, vidare kan träffa honom, icke skall förgäta att de uppoffringar
för fosterlandets försvar nu af honom fordras icke öfverstiga dem,
som ur den stränga rättvisans synpunkt eljest ovilkorligen åligga honom.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anhåller jag att på följande sätt
få sammanfatta förslaget till den reglering af rust- och rotehållares samt soldatens
inbördes förhållanden, som jag, i ändamål att lindra de förres besvär
och ställa soldat samt rust- och rotehållare i mindre beroende af hvarandra,
anser höra ega rum:

l:o Alla ovissa besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens uprättande,
med soldatens aflönande nu äro förenade, skola, så fort ske kan, såsom
skyldighet upphöra, samt må icke vid framdeles uprättande legoaftal ovilkorligen
åläggas någon att utgöra.

2:o. Kong!. Näjd och Kronan öfvertager rekryteringsskyldigheten och i
sammanhang dermed ifrågakommande utgifter för städja och lega; och må
följande stadgande!! dervid tjena till närmare efterrättelse:

a) Kompanichef eger att vid inträffande vakans anskaffa karl för det
lediga numret och, der rotehållare!! för sin del godkänner karlen, tillse
att kontrakt i laga ordning blifver mellan honom och rekryten upgjordt,
hörande Kompanichef, om svårighet skulle upstå för ersättande
af nummer, sådant hos Kong!. Maj ds vederbörande Befallningshafvande
anmäla, hvilken skall vara skyldig att det eller de lediga numren inom
länet till ansökan utlysa;

Bih. till Rikad. Prot. 1809. 1 Sami. 1 Afd.

8

58

b) Derest den till antagning'' för det lediga numret föreslagna karlen af
rust- eller rotehållare ej godkännes och denne dervid fasthåller, äfven
efter det skälen till ett sådant underkännande blifvit vid behörig pröfning
ogillade, skall rust- eller rotehållare vara förpligtad att sjelf anskaffa
karl och vidkännas alla med dess anskaffning och underhåll förbundna
omkostnader;

c) Rekryteringsmöten hållas 2:ne gånger om året distriktvis af landshöfdingen
i närvaro af regements- eller korpschefen, första gången på våren
i sammanhang med beväringsmönstringarne, och andra gången på hösten.
Till dessa förrättningar, vid hvilka vederbörande kompani- eller sqvadronschefer
äfven skola vara tillstädes, inkallas samtlige ad interim antagne
rekryter för att, i händelse de approbera^ få sina kontrakt stadfästade
samt, när de blifvit genom befälets försorg anskaffade, utbekomma
den öfverenskomna legan;

rf) T de fall, då rekryten blifvit genom rust- eller rotehållare anskaffad
eller denne vägrar ätt föreslagen rekryt godkänna, skall rust- eller rotehållaren
jemväl vara pligtig att vid rekryteringsmöte, der sådan fråga
förekommer, vara tillstädes.

3:o. Ett normalkontrakt, gällande för hela riket, må uprättas och skall

detta kontrakt innehålla följande bestämmelser:

a) Soldatens löneförmåner utgöras af:

I) Bostad på rotens mark, bestående af stuga med för torpet erforderliga
uthus,

II) Fyratiofem (45) kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn årligen;

b) Lönen kan äfven till hela eller en del af sitt belopp bestå af jord,
som rotehållare!! åt soldaten uplåter, penningar eller persedlar, likväl
endast efter frivilligt dem emellan träffad, och skriftligen uprättad samt
af befälet godkänd öfverenskommelse;

c) Nybyggnad af, äfvensom större af synerätt ådönida reparationer å soldatens
boställshus åligga rotehållare!!, som jemväl förbindes aflemna
materialier för de mindre underhållsarbeten, hvilka kunna och således
äfven höra af soldaten verkställas. Öfver fullgörandet af dessa skyldigheter
åligger kompanibefälhafvaren att utöfva noggrann tillsyn;

rf) Under den tid spanmålslönen, till följd af vakans, icke utbetalas till
soldaten, ingår den till statsverket;

e) Tvister rörande detta kontrakt afgöras i den ordning, som derom är
eller kan varda allmänneligen stadgad;

/) Af soldatens lön innehålles 10 R:dr om året, hvilka medel för soldatens
räkning insättas uti sparbank i länet; och eger soldat att dem jemte
uplupen ränta, vid sitt utträde ur tjensten utfå, men i händelse han

59

med döden afgått, skola de hans rätta arfvingar eller rätts-innehafvare
tillhandahållas;

4;o. Samtliga dessa bestämmelser skola äfven lända till efterrättelse för rusthållare
vid legoaftal omgörande med rekryt.

5:o. Der soldat icke på härmed stadgade vilkor kan erhållas, må statsverket
tillskjuta hvad derutöfver kan erfordras.

6:o. För så vidt det skulle inträffa, att någon rust- eller rotehållare icke
befunnes villig att ingå på de nu i normalkontraktet föreslagna nya bestämmelserna,
må det honom icke förvägras att vid sina hittillsvarande
förbindelser förblifva, dock att äfven i detta fall rekrytens antagande måtteske
genom vederbörande militärbefäl.

Enligt hvad jag ofvan yttrat, har jag ansett billigt att, när staten öfvertager
alla med rekryteringen förenade utgifter, också alla de direkta statsanslag
eller af statsmedel bildade kassör, som afses till rekryteringens underhjelpande,
efter skeende utredning, till statsverket åter indragas.

Deremot har jag icke trött det vara lämpligt att för närvarande ifrågasätta
indragningen af sådana till åtskilliga regementen och corpser utgående
statsbidrag, såsom knektetunnor, dagsverkstunnor eller direkta statsanslag, Indika,
äro afsedda till svaga rotars understöd. Att vid hemmanens vexlande värden,
oftast beroende af gårdens olika vård och skötsel, roteringsbördan skall för en
eller annan af de roteringsskyldige komma att kännas tyngre, är en ojemnhet
som vid ingen reglering skall kunna undvikas; och det torde icke vara skäl
att frånhända rotarne de understöd af statsmedel som till utlemnande af sådan
olikhet i besväret allt hittills utgått, utan har jag ansett desamma, oafsedt
regleringen, höra dertill oförryckt bibehållas och på hittills vanligt sätt
disponeras.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag slutligen till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga ompröfning hemställa, j

7:o. Huruvida icke de genom statsmedel bildade kassör eller direkta statsbidrag,
Indika äro afsedda för eller utgå till rekryteringshjelp, borde,
i sammanhang med rekryteringens öfvertagande af Kongl. Näjd och
Kronan, till statsverket indragas.

De uti det föregående ifrågasätta förändrade bestämmelser, rörande försvarskrafternas
styrka och sammansättning, synas mig oafvisligen kräfva att
stammen tillökas och att i sammanhang dermed armén får sig anvisadt erforderligt
antal hästar för fortskaffande af dess materiel och tross, att regementenas
och corpsernas områden närmare begränsas och koncentreras samt att, för

60

infanteriets inringande till erforderlig styrka, de tills vidare afsabla rusthållsregementena,
vid kontraktstidens utgång, för framtiden till roteradt infanteri
förvandlas.

För åstadkommande af den ofvan antydda tillökning af manskap och
hästar, får jag i underdånighet föreslå:

A. Utsättande af de vid regementen och corpser nu befintlige indragne, anslagne,
eller för särskilda ändamål vakante nummer, som hinna för ändamålet
undvaras.

Vid Infanteriet äro (Bil. Ser. B. N:o 4):

Anslagne............................................................................ 1,348.

Indragne........................................................................... 941.

Vakante............................................................................. 291.

Summa 2,580.

Af de vakante kunna emellertid 3 vid Dalregementet, hvilka äro försäkrade
om frihet från rotering under fredstid, samt 7 brutna rotar vid de
Skånska regementena icke till insättande påräknas; och utgöra, efter afdrag
af dessa 10 rotar, antalet disponible soldatnummer af omförmälda slag 2,570.
Då emellertid spel och gevärshandtverkare, till ett antal af 25 per bataljon,
lämpligen torde böra vara försedda med nummerlöner, och för detta ändamål
nu varande 43 stambataljoner alltså taga i anspråk 1,075 nummer, blifver den
effektiva förökning af soldatrotar, som genom nu föreslagna åtgärd kan vinnas,
endast 1,495. Af dessa rotar finnas visserligen 115 vid Norrbottens Fältjägarecorps
vakante, Indika icke förr än de med dem afslutade vakanskontrakt gått
till ända, eller år 1897, kunna åläggas att upsätta manskap, men dels torde
med många af dessa rotar öfverenskommelse om tidigare insättning kunna träffas,
dels kunna under tiden vakansafgifterna användas till insättning af manskap,
som efter den kontraktsenliga tidens utgång, kunna ingå på de rotar
som då skola upsättas.

Vid Kavalleriet äro (se Bil. Ser. 0. Nio 2):

Indragne............................................................................... 111.

Anslagne............................................................................... 294.

Summa 405.

Af dessa torde, såsom nedanföre vid frågan om kavalleriets organisation
närmare kommer att visas, med undantag af 3 nummer till trumpetare på
hvarje sqvadron äfvensom vid Jemtlands Hästjägare-corps af 2 nummer till
hingsthållning, alla öfriga höra besättas med nummerkarl, hvarigenom vunnes
en tillökning i kavalleriets stam af 292 nummer.

61

Visserligen drabbas statsverket, genom utsättande af ofvan anförda nummer,
utaf ett motsvarande kontant anslag till de underofficerare, fältmusikanter
m. m. hvilkas löner blifvit till någon del med vakansafgiften från vissa af
dessa nummer bestridda, men dennm kostnad torde kunna anses fullt upvägd
af den värdefulla tillökning, som härigenom klofve stammen beredd.

B. Öfverflyttande af den för sjöförsvaret obehöfliga del af båtsmanshåll till
landtförsvaret,

Då, till följd af den nyligen genomförda ombildning af Sveriges sjöförsvar,
det nuvarande båtsmanshåll^ icke i sin helhet vidare är för flottans och skärgårdsartilleriets
bemanning erforderligt, har jag efter samråd med Chefen för
Sjöförsvars-departementet, ansett mig höra hemställa, att till landtförsvaret måtte

öfverflyttas

4 Norrlands kompanier.......................................... 662 man.

2 Hallands d:o .......................................... 364 »

2 Gotlands d:o ......................................... 260 »

1 Westergöthlands kompani................................ 87 »

1 Östergöthlands d:o ............................... 194 >> samt af

1 Bohusläns d:o ............................... 100 »

Summa 1,667 man.

Af dessa kompanier höra Norrlands, Hallands och Gotlands användas till
bildande af en i alla händelser oundgänglig stamtrupp i Vesternorrland, Halland
och på Gotland, och de ökriga till förstärkande och reglerande af nummerstyrkan
vid närmast belägna regementen af armén.

I detta afseende förekommer visserligen, att flertalet af dessa kompaniers
rotehållare, på tillfrågan, förklarat sig icke vara benägne till en dylik öfverflyttning,
men utom det att rotehållarne icke lära kunna tillerkännas rätt att
motsätta sig öfverflyttningen, derest densamma af Kong!. Näjd och Riksdagen
beslutes, torde med skäl kunna antagas, att anledningen till berörda obenägenhet
är att söka i bristande kännedom om härmed förknippade förhållanden,
enär en sådan förändring både för rotehållare!! och båtsmannen måste innebära
en bestämd fördel.

Den till båtsmanshåll roterade jord är visserligen redan från början i allmänhet
vida lindrigare roterad än den, som fått soldathållet sig ålagdt; men,
så framt ofvanberörda öfverflyttning af båtsmansrotar till landtförsvaret kommer
till verkställighet, torde dock rotehållarne för de öfverflyttade båtsmansrotarne
äfven böra komma i åtnjutande ej allenast af enahanda frihet från deltagande
i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera åtnjuta,

utan äfven af den lindring, som i sammanhang med förslaget till reglering åt
rust- och rotehållsbördan blifvit af mig ifrågaställd, dels derigenom, att legans
erläggande för framtiden skulle komma att af staten öfvertagas, dels ock genom
det närmare bestämmande af rotehåliarens förpligtelse!-, som afser att undanrödja
flera vid roteringen hittills öfverklagade olägenheter samt genom den
direkta nedsättningen i kostnaden för roteringsbesväret. Då härtill kommer,
att, i vanliga fall, rotehållare:! kan påräkna fördelen att hela året, med undantag
endast af de årliga vapenöfningstiderna, hafva soldaten hemma vid roten,
under det att båtsmannen vanligen är borta, hvarje tredje år hela året, och
dessemellan, i följd af tillfälliga kommenderingar, jemförelsevis långa tider,
måste genom allt detta vara ådagalagdt, att den ifrågaställda öfverflyttningen,
derest den kommer till stånd, skall för båtsmansrotehållarne medföra en väsendtlig
Ändring i deras roteringsbörda.

Under sådana förhållanden kan någon skälig anledning till missbelåtenhet
med ifrågavarande öfverflyttning icke från båtsmansrotehållarnes sida förefinnas,
och de dels bestämdt och dels vilkorligt vägrande svar i ämnet hvilka från
flertalet bland dem afgifvits, torde, i betraktande af hvad ofvan blifvit anfördt,
icke böra föranleda någon betänklighet mot öfverflyttningens genomförande.
Hvad manskapet beträffar, lärer någon annan svårighet från dess sida icke
kunna möta, än den som förefinnes i det äldre båtsmanskapet mindre lämplighet
för soldattjenstgöringen. Till följd af donna sistnämnda omständighet
och enär endast de yngre båtsmännen kunna påräknas såsom fullt lämpliga
och dugliga infanterister, kan förändringen blott småningom, i mån af det äldre
manskapets afgång, fullständigt medföra det gagn, som dermed åsyftas. .Tagtillåter
mig således hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå framställning
derom att omförmälda båtsmansrotar måtte varda till soldatrotar för
landtförsvarets ordnande öfverflyttade.

C. Indragning till armén af de i Säfvedals härad af Göteborgs och Bohuslän
indelta M soldatrotar, hvilka sedan äldre tider tillbaka varit anslagn
till utgörande af stadsvakt i Göteborg.

För utredande af donna fråga hafva till Eders Kongl. Maj:t ställda underdåniga
yttranden afgifvits: af Göteborgs stadsfullmäktige, hvilka dervid öfverlemnat
stadens drätselkammares af stadsfullmäktige infordrade utlåtande i ämnet;
af magistraten i Göteborg; af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län; af Kommerse-collegium, samt af Arméförvaltningen.

Efter hvad sålunda inkomna samt i öfrigt tillgängliga handlingar innehålla
rörande tillkomsten af Göteborgs städs dispositionsrätt öfver ifrågavarande
44 soldatrotar, bör jag i detta hänseende i underdånighet anmäla följande.

63

Genom de af Konung Gustaf den II Adolf den 4 Juni 1621 för den
nyanlagda staden Göteborg utfärdade privilegier gafs åt staden Säfvedals härad
och fögderi med alla dess land och tillhöriga pertinentier, så vida häradet
Kongl. Maj:t tillhörde; och i memorial af den 23 Februari 1624, angående
stadens styrelse, förklarade samme Konung att, som i Göteborg borde »god
vakt hållas och på det borgerskapet icke med någon vakt må besväradt varda»,
48 soldater från Säfvedals härad skulle rotevis bestrida vakthållningen i staden,
hvarvid de borde såsom »andre Kongl. Maj:ts knektar» af staden aflönas och
underhållas.

Härefter och sedan den af Konung Carl XI tillsätta Reduktions-kommissionen
år 1681 föreslagit indragning af så val Säfvedals härad som andra,
Göteborgs stad förunnade förmåner, blod uppå framställning af stadens president
och råd om den oförmögenhet som i sådant fall skulle upstå, »att underhålla
Stadsens bekostningar och nödiga utgifter», staden genom Kongl. Resolutionen
af den 17 Augusti nämnda år från den föreslagna reduktionen frikalla,!,
hvarjemte Säfvedals härad i nåder lemnades Göteborgs stad, att fortfarande
disponeras och alldeles obehindradt åtnjutas, dervid i afseende å stadens ofvan
omförmäla rättighet att för vaktgöring använda inom häradet varande knektar
ingen annan ändring egde ruin, än att Kongl. Näjd förbehöll sig antingen »utskrifningen
uti bemälda härad, eller ock att staden fuller till dess eget behof
och arbete måtte utur bemälda härad hafva och underhålla sig årligen tillhanda
femtio man», hvithet manskap borde »alltid under ett visst regemente
varda stående;» — men vid indelningsverkets ordnande, då äfven Säfvedals
härad åsattes visst rotetal, blef, till följd af de genom Kongl. Brefven den 3
och 13 April 1691 gifna föreskrifter, antalet af de till stadsvakt utsudda
soldatrotarne nedsatt till 44.

På grund af dessa nu anförda särskilda nådiga förordnanden tillgodonjuter
Göteborgs stad fortfarande förmånen att för vakthållningen i staden hafva
att påräkna manskap från omförmälda 44 rotar.

Enligt stadens drätselkammares ofvanberörda till stadsfullmäktige ställda
utlåtande hafva rotehållarne för samma retur, jemte det de tillhandahålla soldaterna
lega, lön och andra förmåner, under den 13 November 1772 förbundit
sig att ersätta staden kostnaden för en del utaf soldaternas beklädnad, nemligen
för en kollett och 2 par byxor af kläde samt 1 svart halsduk af läder, hvithet
beklädnadsbidrag, enligt af drätselkammaren upgjord beräkning och med antagen
tre års brukningstid för persedlarne, motsvarar ett kontant belopp af 13
R:dr 33 z öre per man årligen, eller för hela styrkan 586 R:dr 67 öre, för
år räknadt.

64

Beträffande sjelfva frågan om rotarnes indragning till Kronan, för att till
arméns förökande användas, hafva de i ämnet börda ofvannämnda myndigheterna,
hvar för sig, hufvudsakligen yttrat:

Stadsfullmäktige, med hålka Göteborgs magistrat instämt: att de mot indragningen
af omförmälda 44 rotar icke hade något att invända, så framt
staden bereddes ersättning för den förlust som genom indragningen skulle för
staden upstå; och att ersättningen lämpligast skulle kunna utgå på det sätt,
att staden af statsverket årligen erhölle ett belopp i penningar, motsvarande
dels vakansafgiften för 44 soldatrotar, beräknad efter medelbeloppet af de tio
sistförflutna årens markegångsvärde å dylik afgift i länet, antingen med ett
för all framtid bestämdt belopp, eller ock med ett belopp, motsvarande medelpriset
å berörda vakansafgift efter länets markegångstaxor för de tio år, som
vid ersättningens utbetalning sednast förflutit, och dels värdet af den andel i
stadssoldaternas beklädnad, som af rotehållarne utgöres, beräknad, efter af drätselkammaren
angifven grund, till 586 R:dr 67 öre per år;

Eders Eongl. Maj:ts Befallningshafvande: att, då den af staden Göteborg
åtnjutna förmån, att till vakthållning få förfoga öfver meranämnda soldatrotar,
grundade sig på de staden meddelade privilegier, staden, för den händelse
rotarne skulle till Kronan indragas, borde vara berättigad till ersättning, motsvarande
vakansafgiften för 44 soldatrotar, beräknad efter medelmarkegångspriset
för de tio år, som vid ersättningens utbetalande sednast förflutit, hvaremot
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande saknade grund till instämmande
i stadsmyndigheternas åsigt, att staden dessutom vore berättigad till ersättning
för värdet af den andel i stadssoldaternas beklädnad, som rotehållarne åtagit
sig att staden godtgöra;

Kommerse-collegium: att, då ådagalagdt vore, det Göteborgs stad fått sig tillförsäkrad
rättigheten att för vakthållning i staden förfoga öfver åtskilliga soldatrotar
i Säfvedajs härad, äfvensom att antalet af dessa rotar för närvarande
utgjorde minst 44, billigheten syntes fordra att, om donna sekelgamla rättighet
fråntoges staden, densamma tillerkändes någon godtgörelse för förlusten; och
då uti den vakansafgift för hel soldatrote, som vid de årliga markegångssättningarne
i länet bestämdes, torde finnas den säkraste mätaren af värdet utåt
de förmåner, som komme att af staden förloras, syntes ersättningen lämpligen
kunna utgå med medelbeloppet för tio år af nämnda vakansafgift för ifrågavarande
antal soldatrotar, eller, enär beloppet af vakansafgifterna i Göteborgs
och Bohus län för åren 1858—1867, enligt handlingarne bifogadt utdrag af
markegångstaxorna, i medeltal årligen utgjort 109 B:dr 6 öre, hvilket för 44
rotar skulle belöpa .sig till 4,798 R:dr 64 öre, med en jemnad summa af 4,800
R:dr Runt årligen; men att. beträffande stadsmyndigheternas yrkande, att staden

65

jemväl måtte hållas skadeslös för det bidrag till stadssoldaternas beklädnad,
som rotehållare, jemlikt en inför magistraten den 13 November 1772 med
dem träffad öfverenskommelse, åtagit sig att lemna, Collegium då, efter hvad så
val ofvannämnda nådiga memorial och resolution som det under den 18 Oktober
1695 utfärdade och den 11 Juni 1719 förnyade Kongl. Reglemente, angående
stadens rättigheter, medel och inkomster innehölle, vaktkarlarne borde af borgerskapet
beklädas, och nyssberörda, i strid dermed träffade aftal med rotehållarne,
om äfven bindande personligen för dem, Indika ingingo öfverenskommelsen,
icke torde böra tillerkännas för all framtid gällande kraft, funne sig
ej kunna till stadsmyndigheternas berörda yrkande underdånigst tillstyrka
nådigt bifall; samt

Armé-förvaltningen: att Förvaltningen ansåge staden Göteborg ega obestridlig
rättighet att, om de till stadsvakt anslagna 44 rothållssoldater till armén
indragas eller till annat för staden främmande ändamål disponeras, erhålla
godtgörelse för förlusten af detta manskap; att, beträffande arten af sådan
godtgörelse, Armé-förvaltningen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad så
väl Göteborgs magistrat och stadsfullmäktige som öfriga i ämnet börda myndigheter
föreslagit, ansåge den Göteborg tillkommande ersättning böra bestämmas
till det belopp, som af ifrågavarande 44 rotar, om manskap af dem icke
tillhandahållits, bort såsom vakansafgift erläggas; hvaremot, och då, hvad anginge
stadens anspråk att, utöfver ett vakansafgiften motsvarande ersättningsbelopp,
undfå årliga värdet af den andel i stadssoldaternas beklädnad, som af
rotehållarne utgöres, härvid förekomme, bland andra angifna omständigheter,
dels att, på sätt Kommerse-collegium anfört, vaktkarlarne skola af borgerskap^
beklädas, och dels att, sedan, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse
den 23 Mars 1858, indelta arméns rotehållare blifvit befriade från åliggandet
att utgöra kontant bidrag till soldatbeklädnadens anskaffande och underhåll,
Kronan, som öfvertagit hela donna anskaffnings- och underhålls-kostnad, skulle
komma att vidkännas dubbel dylik kostnad för de till Göteborgs stadsvakt
anslagne 44 man, om berörda anspråk vunne nådigt afseende, Armé-förvaltningen
saknade anledning att å stadens framställning i denna del tillstyrka nådigt
bifall; — samt att, hvad slutligen vidkomme beräkningsgrunden för den kontanta
ersättningen, derest densamma bestämmes till likhet med vakansafgiften,
samt sättet och medelstillgången för ersättningens utbetalande, Armé-förvaltningen,
som ansåge beräkningen af ersättningsbeloppet för hvarje år, i stället för, såsom
föreslaget blifvit, efter medeltalet för 10 år eller till visst belopp för all framtid,
ega företräde, för sin del i underdånighet föresloge:

att det vid hvarje års markegångssättning inom Göteborgs och Bohus län
i vakansafgiften för infanteri-rotar uträknade och af Kammar-collegium fastsy,
till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 9

66

ställda belopp må anses utgöra den ersättning, som för hvar och en af ifrågavarande
44 man staden Göteborg för året tillkommer, och att den för hela
styrkan belöpande ersättningssumman genom Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
i länet, på vederbörande stadsmyndighets reqvisition, förskjutes emot
ersättning från Armé-förvaltningen; samt

att i sammanhang med de medelsbelopp, som för aflöning af en skeende
tillökning i indelta infanteriets styrka kunna erfordras, under Fjerde Hufvudtitelns
anslag till indelta kavalleri- och infanteri-regementena måtte anvisas en rund
summa af 4,800 B:dr, motsvarande, efter tillägg af 1 B:dr 36 öre, medeltalet
af vakansafgifterna för hel soldatmin inom Göteborgs och Bohus län för sistförfluten
10 år, såsom årlig tillgång för godtgörande af landtränteriets förskott,
och att donna summa, hvarå i allmänhet antingen brist eller behållning måste
upstå, allt efter som markegången å vakansafgiften varit högre eller lägre
än förenämnda medeltal, må tillerkännas den förslagsegenskap, att bristen ersättes
från ofvannämnda riksstats-anslag och behållningen dit ingår.

I den åsigt, som sålunda blifvit af samtlige vederbörande i hufvudsak
sammanstämmande uttalad, eller att staden Göteborg borde anses för all framtid
och utan hänsigt till förändrade förhållanden berättigad att för vakthållningen
disponera de dertill anslagna 44 soldatnummer från Säfvedals härad, eller i
stället derför af statsverket undfå godtgörelse, kan jag för min del icke instämma.
Uplåtelsen af dessa soldatnummer medgafs i anseende till den nyanlagda
stadens ringa tillgångar och oförmåga att sjelf bekosta nödig vakthållning.
Att dessa orsaker till uplåtelsen numera i verkligheten icke ega
tillämpning lärer svårligen kunna förnekas; och då statsverket dessutom sedermera
till vakthållningens bestridande i Göteborg lemna! vida kraftigare bidrag
genom derstädes förlagda Göta Artilleri-regemente och en afdelning af Husarregementet
Konung Carl XV, måste, enligt min tanke, den staden tillförsäkrade
rätt till vakthåUningsbiträde af de 44 soldatrotarne från Säfvedals härad vara
mera än fullt ersatt. Den Göteborg från äldre lider såsom bidrag till borgmästareaflöning
medgifna förmån, att justitieborgmästaren i Göteborg tillika
skulle vara häradshöfding i Säfvedals härad, har ock under senare liden upliört,
utan att, så vidt jag kunna! erfara, någon godtgörelse för förlusten af detta
aflöningsbidrag dervid blifvit från statens sida medgifven.

Antagande sålunda att staden Göteborg saknar rätt till ersättning för afstående
af nu ifrågavarande förmån; och då, för ett ändamålsenligt ordnande
af den inom orten behöflig^ stamtrupp, det synes mig nödigt att kunna påräkna
ifrågavarande i Säfvedals härad indelta 44 soldatrotar, på sätt vid behandlingen
af frågan om infanteriets organisation här nedan närmare skall
visas, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Maj:t täcktes föreslå Biksdagen,

67

att meranämnda 44 rotar må till Kronan indragas för att till
arméns förstärkande användas, utan att någon godtgörelse må staden
Göteborg tilldelas.

D) Utsättande af nya ordinarie roteringen.

Den jord, som ända till år 1825 varit befriad från ordinarie rotering,
och sedermera, i den mån den hunnit att i rotering indelas, fått medgifvande
att tillsvidare fullgöra sin roteringsskyldighet medelst erläggande af en deremot
svarande vakansafgift, torde öfverallt, der det för stammens förstärkning
är nödigt, höra åläggas effektiv rotering.

En del af dessa nyrotar bestå dock af så små och spridda delar, att desamma
icke lämpligen kunna till bildande af hel rote sammanslås, hvarföre här
ifrågasattes insättning endast för de hela rotarne, då deremot de öfriga fortfarande
borde erlägga vakansafgift.

Under förutsättning af bifall till öfverflyttning af en del för sjöförsvaret
obehöfliga båtsmanskompanier till landtförsvaret, på sätt den här ofvan blifvit
föreslagen, uptages här i beräkningen bland antalet af de nyrotar, hvarmed den
indelta stammens effektiva numerär skulle blifva förstärkt, äfven de af båtsmanshåll,
som tillhöra sådana kompanier, hvilkas öfverflyttning till landtförsvaret
ifrågasättes.

Dessa nyrotars antal utgör (se Bil. Ser. B. N:o 3):.

Inom soldathållet................................................................ 295.

» båtsmanshåll............................................................. 230.

Summa 525.

Enär likväl af nyssnämnda 230 båtsmansrotar, 136 utgöras af utsockne
frälsehemman i Halland, torde jag höra i korthet fästa Eders Kong! Maj:ts
upmärksamhet på det undantagsförhållande, som är gällande i afseende på
dessa hemmans roteringsskyldighet.

Sedan ifrågavarande hemman, i likhet med öfriga icke roterade hemman i
riket, blifvit under åren 1826—35 roterade, och roteringsverket, med beräkning
af i allmänhet 4 hemman i hvarje rote, hunnit afslutas, protesterade dessa
hemmans innehafvare häremot, under förmenande att hemmanen icke borde
vara ordinarie rotering underkastade, och sedan donna fråga flera gånger utgjort
föremål för Kong! Maj:ts och Rikets Ständers behandling, afgjordes densamma
vid 1848 års riksdag på det sätt, att ifrågavarande hemman ansågos
skyldiga till ordinarie rotering, hvaremot i afseende å sättet för roteringens utgörande
medgafs, att rotarne alltid — således under både krig och fred —
skulle förblifva vakanta, samt endast erlägga f:delar af den vakansafgift, som

68

till fullo måste utgöras af öfriga nyroterade hemman, hvarjemte efterskänktes
den vakansafgift, som blifvit dessa rotar påförd alltsedan 1835. Men icke nog
härmed, vid följande riksdagar uptogs frågan genom enskilda motioner och vid
1853 —1854 års riksdag beslöts, att vakansafgiften skulle ytterligare nedsättas
och endast utgå med hälften af hvad öfriga retur Unge vidkännas.

De eftergifter, som sålunda i afseende å vakansafgifternas belopp blifvit
ifrågavarande hemman förunnade, torde val icke nu höra återtagas, och ehuru
hvad angår sättet för roteringens utgörande skäligen torde kunna ifrågasättas,
om ej tillåtelsen att alltid fullgöra vakansafgifts erläggande endast blifvit gifven
under förutsättning att effektiv rotering af omförmälda hemman icke skulle
blifva för försvarsväsendet behöflig, men ett sådant behof af stamtrupp inom
Halland numera onekligen är för hunden, hyser jag likväl tvekan att, emot de
bestämda ordalag, hvari nämnda tillåtelse blifvit affattad, tillstyrka ett ovilkorligt
beslut i motsatt rigtning.

Emellertid och då till ett ändamålsenligt ordnande af landets försvarskrafter
erfordras, att jemväl i Halland upsättes en mot den öfriga derifrån påräkneliga
truppstyrka svarande stamtrupp, tillåter jag mig hemställa,

att, derest samtlige under omförmälda vilkor roterade utsockne
frälsehemman i Halland icke skulle finnas villige att, i stället för den
dem åliggande, mot roteringskostnaderna rätteligen fullt svarande vakansafgiften,
underkasta sig effektiv rotering, nämnda utgifter måtte
få disponeras för inställande af en värfvad infanteritrupp till den
styrka, som nämnda rotar äro utsudda att utgöra.

E. Rotering af de så lcallade frisocknarne i Örebro län.

1 sammanhang med ofvanstående fråga om insättning af manskap för eu
del af de till ny ordinarie rotering indelade hemman, torde det tillåtas mig att
äfven framställa underdånigt förslag om effektiv roterings utgörande af de s. k,
frisocknarne i Örebro län.

I afseende härå förekommer, att, sedan den år 1867 församlade Riksdagen,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj ds nådiga framställning
i ämnet, medgifvit aflösning af de s. k. frisocknarnes i Örebro län tjenstbarheter
till Bylta svafvelbruk, Eders Kongl. Näjd efter vederbörandes hörande i
afseende å de åtgärder, som för verkställande af ifrågavarande reglering i enlighet
med Riksdagens beslut funnos erforderliga, dels, under den 31 sistlidne
Januari, i nåder förklarat, att de Axbergs, Hofsta och Kihls socknar, i Örebro
län, tillsammans utgörande 100§ mantal, samt 1| mantal i Glanshammars och
Ringkarleby socknar af samma län dittills åliggande tjenstbarheter till Bylta
svafvelbruk skola med den 14 Mars 1869 uphöra, i följd hvaraf äfven den

69

af de tjenstbar hemmanen såsom ersättning derför åtnjutna frihet från ordinarie
rotering hornlim att uphöra och hemmanen följaktligen att till sådan rotering
indelas, dels och, under den 4 Juli innevarande år, nådigst förordnat,
bland annat:

att ifrågavarande lOlf mantal, belägne i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars
och Ringkarleby socknar af Örebro län, skulle, genom en för ändamålet
förordnad särskild kommission, inroteras under Nerikes regemente, i öfverensstämmelse
med de grunder, som för indelning till ordinarie rotering i allmänhet
funnes stadgade; samt att roteringsskyldigheten för hemmanen skulle inträda
den 14 Mars 1869, och utgöras medelst vakansafgift intilldess effektiv
rotering kunde varda påbjuden.

Alldenstund efter hvad sålunda förekommit, berörda hemman äro pligtiga
att, när sådant för försvarsväsendets ordnande kan finnas behöfligt, upsätta
manskap till det antal, som i följd af de anbefallda roteringsförrättningarne kan
varda bestämdt, får jag i anledning häraf i underdånighet hemställa,

att, till komplettering af den för Nerikes regemente erforderliga
nummerstyrka, meranämnda hemman måtte få sig ålagdt, att från 1870
års början, eller, derest roteringen då ej hunnit i behörig ordning
fastställas, från den tid, då dylik fastställelse eger rum, utgöra effektiv
rotering under nyssnämnda regemente för det antal rotar som i
följd af roteringsförrättningarne varder bestämdt.

F. Extra voteringens förvandling till effektiv rotering inom Bergslagerna
och dess utgörande inom öfriga orter genom erläggande af en mot nu
stadgade skyldigheter svarande afgift.

Extra roteringen, eller den skyldighet att vid krigs utbrott upsätta manskap
eller hästar, hvilken nu åligger den så kallade privilegierade jorden såsom
kungsgårdar och säterier, eller annan jord som från ordinarie rotering är
befriad, såsom ecklesiastike boställen, en del militie boställen, vissa posthemman,
och bergsmanshemman beslöts år 1810, i sammanhang med beviljandet af det så
kallade förstärkningsmanskapet. Rikets Ständer, som nämnda år fordrade extra
rotering af all privilegierad jord, efter samma grunder som den ordinarie roteringen,
och blott på detta vilkor åtogo sig upställandet af 50,000 man förstärkningsmanskap,
gjorde äfven dervid det förbehåll, att extra roteringsmanskapet
till hela sin styrka först skulle utgå, innan förstärkningsmanskapet upbådades.
Vid 1812 års riksdag antogo Rikets Ständer Kong!. Maj:ts förslag till förändring
i utskrifningssättet af det fastställda förstärkningsmanskapet, hvilket då
fick namn af »Allmänna Beväringen» emot alldeles samma vilkor som år 1810
bestämdes, och äro dessa vilkor ännu gällande.

ro

Förstärkningsmanskapet var afsedt att i krigstid skaffa armén nödig förstärkning,
sedan extra roteringsmanskapet blifvit upsatt och befunnits otillräckligt
för behofvet. Innan således beväringspligten skulle kunna utkräfvas, borde
den åsyftade utsträckningen och fördelningen af indelningsverkets tunga hafva
egt rum, eller, med andra ord, innan beväringen upkallades till tjenstgöring,
det vilkor hvarpå Rikets Ständer grundade sitt bifall till beväringsinstitutionen
vara upfyldt, det vill såga extra roteringsmanskapet vara effektivt uppsatt.

Emellertid har sedermera, hvad denna extra rotering i allmänhet angår,
genom särskilda öfverenskommelser blifvit för de flesta fall bestämdt, att, i
stället för skyldigheten att vid krigstid upsätta och utrusta fullt beklädt manskap,
extra roteringen skall vid krigs utbrott utgöras genom anskaffning af trosshästar,
en för hvarje rote.

Ehvad nu denna extra rotering framgent skulle komma att utgöras på det
ursprungligen bestämda eller på det sedermera i stället derför öfverenskomna
sätt, lärer det, vid närmare undersökning af förhållandena, finnas uppenbart,
att, för en tidsenlig och af behofvet påkallad organisation af våra försvarsananstalter,
intetdera af dessa sätt för roteringsbördans utgörande skulle befinnas
tillfredsställande.

I följd af den extra roterade jordens mycket ojemna fördelning inom olika
landsdelar, skulle i den ena trakten en stark insättning af extra roteringsmanskap
eller, i stället derför, af trosshästar ega rum, under det åter i andra
trakter en ganska ringa eller snart sagdt ingen dylik tillgång erbjuder sig.
Nu är det emellertid lätt insedt, att insättning af ett större antal oöfvadt i
hast sammankommet manskap, vid ett krigs utbrott, skulle föga gagna såsom verklig
förstärkning af armén, liksom att den vid en armés mobilisering högst angelägna
tillgången af trosshästar måste vara afpassad efter hvarje armécorps''
verkliga behof, emedan öfverflödig tillgång derpå i en del af riket icke skulle
afhjelpa bristen i en annan.

Om och skål kunde anföras för den mening, att, sedan Svenska folket
åtagit sig en utsträckning af den allmänna beväringspligten, genom årliga öfningar
för tv änne beväringsklasser, redan detta åtagande kunde föranleda billigt anspråk
på utvidgade förpligtelse!'' för den priviligerade, endast med extra rotering besvärade
jorden, och att, i den mån allmänna beväringspligten ytterligare utsträckes,
anspråket på den priviligerade jordens deltagande i roteringsbördan till närmare
likhet med hvad den ordinarie rotering underkastade jorden åligger, vunne
ökadt stöd, torde dock eu i eganderätts-förhållandena så djupt ingripande förändring
desto mindre höra ifrågasättas, som eu för behofvet tillräcklig stam
derförutan nu kärn beredas samt endast yttersta fara skulle kunna fullt rättfärdiga,
hvad i sådant olyckligt fall visserligen frivilligt erbjödes, nemligen att.

71

utan hänsyn till gällande rättigheter och friheter, endast taga tillgångarne till
måttstock för de offer, som skulle till fäderneslandets försvar utgöras.

Under det jag, vid sådant förhållande, anser den extra roteringen i allmänhet,
och der friheten från ordinarie rotering icke utgjort vederlag för andra
nu mera uphörda förpligtelser, fortfarande höra, utan i verkligheten ökad tunga,
men på ett för försvarsväsendets ordnande lämpligare sätt utgöras, såsom jag
här nedan tillåter mig att närmare utveckla, finner jag mig deremot ega allt
skäl att föreslå den hemmanen inom vissa bergslager nu åliggande extra roterings
förvandling till ordinarie rotering.

Förhållandet med bergslagerna är i väsendtlig mån olika med det, som
eger rum vid öfriga extra rotehåll. Angelägenheten att upmuntra jernhandteringen
gaf i förra tider anledning så väl till vissa betungande föreskrifter i
afseende å sättet och vilkoren för tackjernstillverkningen, kol- och jernhandeln,
som äfven till beviljande åt bergslagerna af vissa företräden, bland Indika sednare
var frihet från rotering. De hufvudsakligen betungande föreskrifterna
äro nu uphäfda, tackjernstillverkningen är ställd i samma kategori som annan
fabriksnäring, och bergslagerna äro till följe deraf, jemlik t Kongl. Förordningen
den 20 September 1859, skyldige vidkännas inskränkning i bergslagsfriheterna.
I afseende härå hafva Kammar- och Kommerse-collegierna uti till Kongl. Maj:t
afgifvet underdånigt utlåtande af den 31 December 1867, angående de vilkor,
hvarunder tackjernsskatten i de priviligerade bergslagerna må kunna upliöra
m. m. anmält, att de å bilagde tabell (Bil. Ser. A. N:o 7) uptagna priviligerade
bergslager till följd af sina privilegier äro från ordinarie rotering befriade,
men att desamma blifvit till extra rotering indelade, för sammanlagd!,
med uteslutande af brutna tal, 374 rotar, på sätt af ofvanberörda tabell närmare
inhemtas; hvarjemte collegierna äfven sig yttrat angående de vilkor, under
Indika tackjernstionden i dem af dessa bergslager, som haft sig dylik skatt
åsatt, må kunna upliöra. Efter collegiernas infattning, syntes frågan om
tackjernstiondens afskaffande inom orter, som, enligt den för hvarje sådan ort
af collegierna lemnade utredning i ämnet, haft sig "vissa friheter förunnade mot
skyldighet att dylik tionde utgöra, tillika innebära den rättmätiga fordran från
det allmännas sida, att med uphörandet af det åliggande, som betingat friheternas
åtnjutande, friheterna ock skulle upliöra, samt berörda bergslagsorter
sålunda varda i afseende å hithörande utskylder och besvär försätta i samma
ställning, som andra med dem jemnförliga, tackjernstionde icke utgörande orter,
desto hellre som, äfven derest friheterna skulle i större eller mindre män bibehållas,
desamma numera, i följd af eu förändrad lagstiftning, som skiljt bergsnäringen
från jorden, i allmänhet icke ens skulle tillgo(Inkomma dem, för Indika
de ursprungligen varit afspäda, eller idkarne af bergsbruket; hvarjemte collegierna
erinra!:

72

att, då genom Kong!. Brefvet den 30 Juni 1820, Hellestads bergslag i
Östergötlands län förklarades böra förändras till landslag, det tillika i nåder
föreskrefs, att de förmåner, densamma af Kronan käft sig i egenskap af bergslag
tillagda, skulle indragas, samt att i följd deraf Hellestadsorten borde ingå i
ständig rotering jemte alla (Kriga skyldigheter, som med författningarne vore
öfverensstämmande;

att, när Wånga bergslag i nyssnämnda län genom Kong!. Brefven den
20 Juni 1821 och den 23 Januari 1830 förvandlades till landslag, detta skedde
med enahanda vilkor, som i fråga om Hellestads bergslag nu blifvit omförmälda;
äfvensom

att, jemväl då Gunnarskogs bergslag i Wermlands län i följd af Kong!.
Brefvet den 13 December 1825 undergick enahanda förändring, som i fråga
om Hellestads och Wånga bergslager nyss blifvit anförd, det likaledes stadgades,
att dess privilegier, bestående i frihet från ordinarie rotering, skulle uphöra,
och att orten borde sådan rotering åsättas.

Med stöd af nyss bär ofvan angifna grundsats, äfvensom af nu omförmälda
nådiga beslut rörande bergslager, som till landslag förändrats, så ock i
enlighet med de .åsigter, Indika af Kammar-collegium i likartade frågor städse
tillförene blifvit yttrade, samt med åberopande af hvad för hvarje bergslag särskildt,
vid den lemnade utredningen, blifvit anfördt, hafva collegierna i underdånighet
hemställt:

att mot befrielse från skyldighet, inom här afsedda orter, till vidare utgörande
af tackjernstionde, äfvensom af skafjern och hyttegålsjern, der någondera
af dessa två sednare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, hvarje hemman
eller hytta inom sådan ort måtte, icke allenast, i de fall som vederborde, påföras
den ränta, hvarifrån så beskaffad lägenhet, i sill egenskap af att tillhöra
bergslag, njutit frihet, utan ock, der af nämnda anledning dylik lägenhet icke
vore ordinarie roterad, åsättas ordinarie rotering till det rotetal, hvartill dylik
lägenhet redan blifvit extra roterad, hvithet sednare äfven syntes höra gälla för
all öfrig till ifrågavarande bergslager hörande jord, som till följd af bergsbruk
eller blott sin belägenhet i bergslag hittills blifvit från ordinarie rotering frikallad.

Hvad särskild! angår Nyeds bergslag i Wermlands län, hvilken, enligt
hvad den af collegierna lemnade utredning innehölle, fått sina bergslagsfriheter
sig beviljade, icke för idkande af gruvbrytning och tackjernsblåsning,
utan, jemlik! Kong!. Brefvet den 31 Mars 1649, på den grund, att bergslagen
icke både annat att uppehålla sig med, än »allenast strömmar och skog», hafva
collegierna, på de i redogörelsen för denna ort anförda skäl, i underdånighet
hemställt, att hemmanen i denna bergslag, hvilken syntes icke skäligen kunna

vid sina åtnjutande privilegier längre bibehållas, likaledes må varda åsatte ordinarie
rotering till det ro total, hvartill de redan finnas extra roterade.

Med afseende å hvad Kammar- och Kommerse-collegierna sålunda uplyst
och yttrat, synes förhållandet med de privilegierade, från ordinarie rotering befriade
bergslagernas jord, då dess natur af privilegierad upliör, blifva helt
annorlunda än med den öfriga privilegierade jorden, och skyldigheten för den
förra att utgöra ordinarie rotering blifva ovilkorlig.

Under förutsättning att Eders ICongl. Näjd med gillande af hvad collegierna
sålunda yttrat och hemställt, till Riksdagen aflåter nådig proposition om
befrielse för dermed ännu besvärade bergslager från utgörande af tiondetackjern
och andra dermed jemförlig!! afgifter, tillåter jag mig att i öfverensstämmelse
med collegiernas förslag hemställa:

att Eders ICongl. Magt täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning
om förpligtande för ifrågavarande bergslager att samtidigt
dermed, till landtförsvarets förstärkande, ordinarie rotering utgöra;
varande berörda åtgärd af behofvet påkallad ej mindre för ett behörigt ordnande
af Nerikes och Wermlands regementens nummerstyrka, än ock för att
åt de vidsträckta bergslagerna bereda den stamtrupp, som i dessa orter nu
helt och hållet saknas, och med hvilken beväringsmanskapet i enlighet med
nedan föreslagna bestämmelser må kunna införlifvas.

Innan jag öfvergå!’ till frågan om den, andra än bergslagshemmanen åliggande
extra roteringens framtida åtgörande, utbeder jag mig att få fästa upmärksamheten
på den för en skyndsam mobilisering af armén högst betänkliga
olägenhet, som saknaden af en tillräcklig och på förhand väl ordnad tillgång på
dugliga trosshästar verkligen innebär. Det inses lätt, att de störa härmassor
och de snabba rörelser, med Indika nutidens krig utföras, på samma gång taga
i anspråk betydliga fortskaffningsmedel, som föga tid lemnas en anfallen öfrig
att dem anskaffa. Utan öfverdrift torde Preussens sednaste krigslycka kunna
ganska väsendtligen tillskrifvas de förträffliga anordningar, hvarigenom dess
arméeorpser kunde hastigt föras i fält och snabbt utföra sina rörelser. Till
dessa anordningar hörde att hvarje corps på förhand hade transportmedlen för
sin tross ordnade och tillgängliga samtidigt med truppernas upbrott. Ju vidsträcktare
arméns operationsfält är, desto vigtigare är ock en sådan anordning.
För försvaret af vårt vidsträckta, glest odlade och befolkade land, Öppet för
anfall på vidt skiljda punkter, är donna angelägenhet af synnerlig stor betydelse.

Bih. till Rikad. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd.

10

74

Vid beräkning af det behöflig,a antalet hästar för arméns mobilisering, har
man funnit detta, redan vid det mindre krigsupbådet, upgå till något öfver

10,000 st., äfven om afseende fästes vid den fortskaffning^''elp våra nuvarande
jernvägar erbjuda. Trosshästar måste finnas att tillgå på alla de ställen, hvarifrån
trupperna skola upbryta. Svårigheterna för statsverket att vid ett krigs
utbrott genast anskaffa det erforderliga hästantalet och de oerhörda kostnader,
som ett upköp till då stegrade priser skulle medföra, kunna väl inses men
icke beräknas.

Genom den extra roteringsskyldighetens förvandling till anskaffning af
trosshästar, har man velat fylla detta angelägna krigsbehof; men huru ofullständigt
och oj emot behofvet på sådant sätt blir tillgodosedt finner man lätt
vid aktgifvande dels derpå att, förutom de bergslager som äro ifrågasätta att
utgöra ordinarie rotering, hela antalet extra roterade nummer, som äro skyldige
upsätta hästar, endast utgör 2,261, dels ock på det redan anförda förhållandet,
att under det extra, roteringsnummer i vissa delar af landet i stort antal förekomma
och skola åt der förlagda trupper erbjuda någorlunda tillräckligt antal
trosshästar, flera andra och vidsträckta delar af landet åter nästan helt och
hållet sakna extra roteringsnummer, hvarföre ock der förlagda trupper vid utbrott
skulle blifva i saknad af nödiga trossfortskaffningsmedel.

En härvid bifogad tabell (Ser. A. N:o 8) utvisar närmare dessa förhållanden,
hvarjemte den ånger huru desamma, med den fördelningsgrund jag går
att föreslå, skulle gestalta sig.

Någon annan lämpligare utväg att med minsta kostnad för statsverket,
bästa ordning vid upsättningen och ändamålsenligaste fördelning af det erforderliga
hästantalet samt utan någon verklig uppoffring för dem, som vid hästanskaffningen
skola tillhandagå, fylla detta angelägna krigsbehof har jag icke
kunnat utfinna, än den att hvarje kommun, så städs- som lands-, i förhållande
till all derinom belägen fast egendom, efter dess taxeringsvärde och utan undantag
i följd af privilegier eller friheter i (ifrigt, må vara skyldig att, mot
kontant ersättning till det belopp och i den ordning här nedan kommer att
föreslås, vid inträffande krigs utbrott genast anskaffa och på ort inom länet, som
af Konungens Befallningshafvande, i enlighet med reqvisition af vederbörande
befäl utsättes, tillhandahålla fullt dugliga hästar, 1 på hvarje, till 200,000 R:dr
ingående taxeringsvärde, jemte dertill hörande persedlar enligt de grunder
som nu gälla för extra roteringshästars beskaffenhet och utrustning*),

*) För att såsom mönstergill anses, skall sådan häst. vara 9 qvarter 1 tum bakom sadeln,
eller derunder i fall styrka och byggnad ersätter hvad som brister i målet, och skola jemte
hästen, följande för densamme erforderliga effekter aflemnas, nemligen: grimma, täcke af
ylle, rycktdon och en särskild omgång hästsko!1 samt foder för tre dygn.

75

Det, kan ifrågasättas, om icke grunden för fördelning af skyldigheten att
tillhandahålla trosshästar kunde hemtas från den inom olika orter utgående bevillning,
i stället för fastighetstaxeringsvärdet; men ehuru jag ingalunda vill
bestrida, att eu jenmare och rättvisare fördelning af kostnaderna för anskaffande
inom hvarje distrikt af på detsamma belöpande antal trosshästar, derest donna
kostnad komme att öfverstiga hvad statsverket i ersättning utgifter, må kunna
efter bevillningsgrund tillvägabringas — och hvithet det af mig antydda förslag
ingalunda förhindrar — jag likväl vågar vara af den mening, att en viss distriktsindelning,
afsedd icke för stunden allena utan för framtiden, heldre bör
grundas på det mindre föränderliga fastighetsvärdet, än på det mera tillfälliga
och vexlande förhållandet af en jemväl för kapital och arbete utgående bevillning,
den der alltid måste i väsendtlig mån vara beroende af ovissa industriel a
företag, kapitalisters och löntagares in. fl. flyttning från ett till annat distrikt
o. s. v.

■lag hemställer alltså i underdånighet, det Eders Kong!. Näjd täcktes i nåder
föreslå Riksdagen eu sådan anordning, som nu ifrågaställts, för anskaffning
af trosshästar vid utbrott af krig, under iakttagande dervid af följande närmare
bestämmelser, nemligen:

att skyldigheten till trosshästars anskaffning tills vidare ej må
sträcka sig längre än till upsättandet af eu häst på hvart 200,000
Rxlr fastighets-taxeringsvärde, och att längder öfver det hästantal
som sålunda inom respektive regementens och corpsers förläggningsområden
kunna påräknas, må genom Eders Kong!. Majds Befallningshafvandes
försorg uprättas och vederbörande Regemente- och
corpschefer tillställas och hvart tionde år förnyas;

att vid de årliga markegångssättningarne för hvarje markegång^-distrikt bestämmes det pris, hvartill hästarne, inom viss stadgad tid
efter krigs utbrott och hästarnes aflemnande, skola vederbörande kommuner
af statsverket kontant ersättas;

att mera än en sådan uppsättning af trosshästar icke må under
samma krig kunna någon kommun åläggas; samt

att statsverket till de emottagne trosshästurné har full egande rätt.

Derest detta förslag vinner bifall, får jag såsom eu naturlig följd deraf
föreslå:

att den extra rotering nu underkastade jorden, så vidt den icke
kommer att effektivt ordinarie rotering utgöra, må, i stället för skyldigheten
att vid krigs utbrott upsätta antingen manskap eller trosshäst,
få sig ålagdt att till statsverket, vid utbrott af krig, erlägga
kontant afgift till lika belopp med den, som statsverket, enligt då

76

gällande markegångssättning, har att, på sätt förut är nämndt, för trosshäst
utgifva.

Sedan jag sålunda framlagt förslag till den förökning af indelta armén
jag, med afseende å dess bestämmelse af stam-armé, funnit af behof påkallad,
torde jag tå öfvergå till frågan huru de särskilda regementenas och
corpsernas, genom den föreslagna tillökningen af styrkan, till någon del redan
förändrade områden lämpligast höra regleras, för att i högsta möjliga måtto
främja den sammansmältning af stam och bevaring, hvarvid i hela organisationsplanen
en så hufvudsaklig vigt ar fästad.

Eu reglering i detta syfte måste förnämligast afse, att åt de indelta infanteriregementena
och corpserna, med h vilka största delen af de värnepligtige
komma att införlifvas, gifva så koncentrerade och strängt begränsade förläggningsområden,
som med lokala och öfriga förhållanden kan vara förenligt, ty
först derigenom och medelst antagande i öfrig! af de förändrade bestämmelser
i afseende å beväringsmanskapets öfning, redovisande och militära förpligtelser,
dem jag här nedan i fråga om bevärings-institutionen går att närmare utveckla
och föreslå, blir det möjligt att organisera stam och beväring till ett fast och
ordnadt helt, till en armé, genomträngd af en kamratlig anda, samt förtrolig,
hvarje individ, med sin plats och sina pligter.

Så framt donna vigtiga reglering skall blifva fullt ändamålsenlig, är det
nödigt, ej mindre att den styrka, hvarmed armén är föreslagen att förökas,
erhåller en lämplig fördelning på vederbörande regementen och corpser, utan
ock att i öfrig! åtgärder vidtagas för undanrödjande af de hinder, som i ett
eller annat hänseende kunna mot regleringen upresa sig. Sådana hinder äro
hufvudsakligen att söka i det nuvarande rusthålls-infanteriets förläggning, och
torde till bevis derpå vara tillräckligt i underdånighet erinra: att inom Södermanland
ett kompani af Lifregementets Grenadiercorps är sprid! öfver tre
kompaniers af Södermanlands regemente och två båtsmanskompaniers förläggningsområden,
under det att corpsens öfriga tre kompanier inom Westmanland äro
sammanblandade med sju kompanier af Westmanlands regemente; att uti Östergötland
Första och Andra Lifgrenadier-regementenas rotar och rusthåll öfverallt
äro blandade med hvarandra, och att af sistnämnda regemente finnas 83 rusthåll
i Kalmar län inom Sefvedes kompanis af Kalmar regemente samt Tjusts båtsmanskompanis
områden; att utaf Smålands Grenadier-bataljon finnas inom, Jönköpings
län 399 rusthåll spridda bland 7 kompanier af Jönköpings regemente
och två af Kalmar regemente, samt inom Kronobergs län 101 rusthåll bland
två kompanier af Kalmar och 6 af Kronobergs regemente; och slutligen att,
inom Skaraborgs och Elfsborgs län, Westgöta regementes 8 rusthållskompanier
öfverallt äro blandade med 21 kompanier rothåll.

77

Af dessa förhållanden framgår tydligt nödvändigheten deraf, att, så framt
ofvanberörcla reglering skall kunna genomföras, väsendtligt förändringar vidtagas
äfven i afseende å sjelfva rusthålls-inrättningen, i hvad infanteriet angår, och
utbeder jag mig att längre fram få afgifva förslag till sådana förändringar.

Ibland de fördelar, som af ofvan föreslagna förökning af arméns stam
samt af nu ifrågavarande reglering af de särskilda regementenas förläggningsområden
stå att vinna, anser jag mig böra särskild! fästa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga upmärksamhet på det tillfälle som härvid erbjuder sig att erhålla en
väl behöflig stamtrupp så väl i Westernorrland som i Halland.

Inom Westernorrland saknas för närvarande helt och hållet stam för
infanteriet.

Denna brist kan visserligen till någon del afhjelpas och en stamtrupp af
ungefär en bataljons storlek bildas genom öfverflyttning till landtförsvaret af
de inom länet befintliga 491 rotar af gamla och nya ordinarie båtsmansroteringen;
men då jag anser att den inom Westernorrlands län befintliga
störa beväringsstyrka, ingående till omkring 900 man i hvardera af lista och
2:dra klasserna, icke lämpligen kan med en så ringa stam införlifvas och öfvas,
och då dessutom åt försvarskrafterna i Norrland torde böra gifvas all den utsträckning
och fasthet, som omständigheterna kunna medgifva, synes det mig
af behofvet högeligen påkalladt, att ett fullständigt regemente här upsättes,
hvartill ock utväg erbjuder sig genom öfverflyttning af 467 rotar från Helsinge
regemente, hvilket antal är för ändamålet tillräckligt, enär derigenom det nya
regementets nummerstyrka, inberäknadt ofvannämnda 602 båtsmansrotar, kommer
att uppgå till 1,069 man (Bil. Ser. A. N:o 9. lit. ä.) Till Helsinge regementes
kompletterande linnés att påräkna nya ordinarie båtsmansrotar inom Helsingland
och Gestrikland samt 156 soldatrotar, som kunna från Dal- och Westmanlands
regementen till Helsinge regemente öfverflyttas, på sätt å Bil. Ser. A. N:o 9,
lit. m. finnes angifvet, och hvarigenom Helsinge regementes nummerstyrka skulle
komma att utgöra 1,070 man.

De förhållanden, som påkalla bildandet af eu stamtrupp i Halland, äro
redan i det föregående antydda, hvadan jag här inskränker mig till upgifvandet
af de nummer, hvaraf den nya corpsen skulle sammansättas (Bil. Ser. A.
N:o 9, lit. å.)

Dessa äro: Norra och Södra Hallands båtsmanskompanier......... 364 rotar.

Nya ordinarie roteringen i Halland......7......................................... 161 »

Summa 525 rotar,

och får jag i fråga om de 136 nummer, som borde upsättas af utsockne
frälsehemman, åberopa hvad jag redan här ofvan vid behandlingen af detta
ämne yttrat.

78

Utom hvad i afseende å den ifrågavarande regleringen af indelta regementenas
och corpsernas förläggningsområden redan blifvit anförclt, torde det
tillåtas mig att i detta ämne äfven i underdånighet erinra derom, att berörda
reglering otvifvelaktigt måste leda till enkelhet och reda i förvaltningen, till
minskning af kostnader och besvär, samt i väsendtlig mån bidraga till ^ifyllande
af den så högst vigtiga fordran af snabb mobilisering.

Vid upgörandet af donna reglering, hvilken i sina detaljer fullständigt
åskådliggöres genom Bil. Ser. A. N:o 9 lit. a—ä, hvarjemte Bil. Ser. A. N:o 10
visar regleringens resultat å kartan, har jag med fästadt behörigt afseende
derå, att hvarje regemente och corps, så vidt möjligt, måtte inom sitt förläggningsområde
erhålla vigtiga punktör af land- och sjökommunikationer, i öfrig!
sökt att så litet som med ändamålets vinnande varit förenligt rubba den nuvarande
regements- och corps-indelningen, äfvensom jag härvid lemna! all upmärksamhet
åt länsindelningen, beväringsmanskapets antal inom de särskilda
orterna samt befolkningens olika skaplynne.

Fullkomlig likhet i de särskilda regementenas och corpsernas nummerstyrka
har härvid icke kunnat åstadkommas och icke heller utgjort föremål för
min sträfva!!, enär eu sådan likhet är af föga vigt och dessutom, till följd af
olika orters mer eller mindre täta befolkning, icke låter förena sig med ernående
af den riktiga proportionen emellan stam och beväring, hvarå hufvuclsakligt
afseende måste fästas. På grund af hvad sålunda i detta ämne anförts
får jag i underdånighet föreslå:

att ett stamregemente under benämning: Westernorrlands regemente,
inom Westernorrland måtte bildas genom insättande af manskap
för derstädes befintliga rotar af nya ordinarie båtsmansroteringen
och dessas jemte äldre båtsmansrotars öfverflyttande från sjö- till
landtförsvaret med ett sammanlagd! antal af 602 rotar samt genom
öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet af
467 rotar, hvarigenom det nya regementet kommer att bestå af
1,069 rotar;

att i Halland må bildas eu corps med benämning: Hallands
Fältjägare-corps, medelst manskaps insättande för der befintliga nya

ordinarie båtsmansrote till ett antal af .......................................... 161

samt öfverflyttning till landtförsvaret af så väl dessa nyrotar
som nuvarande norra och södra Hallands båtsmanskompanier,

de begge sednare utgörande tillhopa................................................ 364

hvarigenom den nya corpsen skulle komma att bestå af............... 525

rotar; samt

att reglering af de till indelta infanteriet hörande regementens
och corpsers områden måtte få ske i öfverensstämmelse med ofvan
åberopade Bilaga Ser. A. N:o 9.

79

Då bildandet af ofvannämnda nya stamregemente och corps egentligen är
att betrakta endast såsom en åtgärd, hvarigenom nuvarande Westernorrlands
bevänngsbataljon och Hallands infanteribataljon under de föreslagna nya benämningarne
komma att förses med hittills saknad stamtrupp samt med det
tillökade antal befäl, som af den nya organisationen påkallas, lärer häraf följa,
att det vid nyssnämnda bataljoner nu tj enande befäl och underbefäl med vederlikar,
hvilkas antal inom de särskilda graderna visas af Bil. Ser. B. N:o 1.
måste vara förpligtade att vid det nya regementet och corpsen ingå.

Enligt det förslag till aflöningsstat för armén, hvilket innehålles i Bil. Ser.
K. N:o 10, erfordras till aflöning för Westernorrlands regemente R:dr 121,760.
och då härifrån afräknas Westernorrlands beväringsbataljons nuvai
ande, för det nya regementet disponibla aflöningstillgångar, nemligen:
af Fjeide hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena
..................................................................... 13 905

och särskild! anslag.................................................. 6 295 20 200

erfordras alltså för det nya regementet ett ytterligare anslag af... ..... 10L560.

. Hallands infanterieorps upgår, enligt det nyssnämnda förslaget, aflönmgen
till......................................................................... gg ggg

och då härtill finnes att tillgå Hallands infanteribataljons nuvarande

a"slaj= ..........■■......................................................................................... 7,500.

påkallas alltså för denna corps en anslagstillökning af................. R:dr56 180.

1 öfverensstämmelse med det sålunda här anförda får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förklara,

att nuvarande befäl och underbefäl med vederlikar vid Westernorrlands
beväringsbataljon och Hallands infanteribataljon skola, derest
de önska vid lön bibehållas, vara skyldige att i tjenst vid Westernorrlands
regemente och Hallands infanterieorps inträda.

1 det föregående är antydt hurusom, för genomförandet af den ofvan
i rågaställda. regleringen af de indelta regementenas och corpsernas förläggningsomiåden,
nödigt är att väsendtligt förändringar i afseende å nuvarande rusthållsinrättmngen,
så vidt af rusthållen underhålles infanteri, varda vidtagnaoch
då äfven andra vigtiga skäl tala för sådana förändringar, torde jag nu
tå öfvergå till framställningen af underdånigt förslag i detta ämne.

Om uti hvarje statsinstitution det är af vigt, att följ drägtighet och enhet
allestädes äro »till finnandes, att ett planmessigt ordnande skönjes uti alla dess
delar, så att den i hela sin utsträckning, i hvarje detalj och i hvarje tidsmoment
verkar just så som densamma är förelagdt och att den sålunda utgör

80

en lefvande och fullt lifskraft^ del af samhällsorganismen, s& är detta än mera
oundgängligt i afseende på de militära organisationerna, just med hänseende
till nödvändigheten för dem att kunna i sin verksamhet utveckla den största

möjliga kraft och snabbhet i förening. ^

Likhet i sättet för manskapets anskaffning och underhåll inom de särskilda
vapnen, enhet i beklädnad, utredning och beväring, en efter lokala förhållanden
bestämd, utan sammanblandning de olika regementena emellan genomförd förläggning
af truppen äro de grunder, som böra göras gällande, för så vidt
verket skall blifva ett organiskt helt, som uti sin egen harmoniska utveckling
har en borgen för sitt bestånd. Synnerligast är detta af nöden för en stamarmé,
som på olika grader af krigsfot skall i sina leder uptaga större eller
mindre delar af landets vapenföra befolkning, och de ofvannämnda fordringarne
kunna sägas utgöra ett oeftergiflig! vilkor för att densamma skall kunna så
småningom vexa ut till den inre kraft och det yttre omfång som med organisatioiien
äfscs

Hvärhelst derföre uti det hittills befintliga, under ombildning varande, något
finnes, som icke följer den retning man gifvit organisationen i sin helhet,
utan i ett eller flera af här ofvan antydda förhållanden företer olikheter med
densamma, måste detta naturligtvis, för att ej hämmande inverka på utvecklingens
gång, undergå de förändringar, som i sådant hänseende må vara af nöden.
Ett, dylikt fall förekommer, såsom känd! är, vid förevarande reglering uti det
undan tagsförhållande, hvari de så kallade afsutna rusthållsregementen och corpser
inom indelningsverket befinna sig. Ursprungligen kavalleri, hafva de under
tidernas lopp till infanteri fått afsitta, men med bestämmelser i väsendtlig delar
olika dem som gälla för det öfrig indelta infanteriet. Så är vid dessa regementen
anskaffningen och underhållet af beklädnad, remtyg och beväpning
ett rusthållarne tillkommande åliggande och staten har härmed intet vidare att
skaffa än att utöfva vederbörlig kontroll öfver skyldighetens fullgörande samt
att bestämma brultningstidens längd; rusthållarne umbära för rustningsbesvärets
utgörande en i allmänhet ganska betydlig ersättning uti rustnings- och augmentsräntor,
hvaremot de, med anledning af truppens numera egande natur af
infanteri, för befrielsen från remontering och hästunderhåll erlägga en lindrig
afgift kallad hästvakansafgift. Att det icke för infanterivapnet kan vara fördelaktigt
att så helt olika och delvis i sig sjelfva ganska invecklade förhållanden
inom detsamma förefinnas inses lätteligen. Ensamt detta borde utgöra skäl nog
för att söka åstadkomma en förändring härutinnan, som både till syfte att förvandla
de afsutna rusthållsregementena till roteradt infanteri. Men dessutom
göra åtskilliga andra omständigheter, såsom statsverkets behof sd dess till rustningen
anslagna räntor, nödvändigheten af lämpligare förläggning af armén m. fl.

81

förhållanden af militärisk- och förvaltningsnatur, och för Indika här nedan skall
redogöras, vinnandet åt sagda ändamål särdeles önskvärd!.

Nödvändigheten häraf har också redan länge varit insedd och åtgärder i
donna liggning äfven blifvit vidtagna, ehuru hittills utan önskad påföljd.

Enligt hvad längre fram skall närmare omförmälas har Kong!. Maj:t på
Riksdagens föranledande sökt att genom höjande! af hästvakansafgifterna bereda
statsverket en ersättning, som bättre motsvarade det besvär från hvilket rusthållarne
nu - äro befriade, men detta har stranda! på rusthållarnes vägran att
derpå ingå.

Vid sådan! förhållande och då i allt fall eu dylik åtgärd lemnar oberörd
den organisativa delen af frågan samt de militära in. fl. skäl, som tala för att
helt och hållet förvandla dessa regementen till roterad t infanteri, torde detta
mål endast på tvenne sätt kunna uppnås, nemligen:

antingen genom att indraga samtliga till rustningen anslagna rustnings- och
augmentsräntor samt underkasta rusthållshemmanen rotering efter vanliga grunder;

eller ock genom att staten öfvertoge anskaffningen och underhållet af beklädnads-,
bevärings- samt remtygspersedlar, så att rusthållarne, liksom rotehållarne
vid roterade infanteriet, intet annat ålåge än karlens underhåll, hvaremot rusthållarne
skulle såsom hittills ega upbära rustnings- och augmentsräntorna men
åläggas att till statsverket erlägga en afgift, som i någon mån motsvarade värde!
af den kavallerirustning rusthållare rätteligen åligger.

Jag förbiser visserligen ingalunda att, för hvilkendera af dessa åtgärder
man än må besluta sig, svårigheter vid genomförandet deraf kunna mota samt
invändningar deremot kunna göras, men jag har trött att, så vida man blott
icke utgår ifrån origtiga förutsättningar eller öfverger den grund, som rättvisan,
billigheten af en besvärets jemnare fördelning, samt statens behof utaf ett starkare
och mera utbildad! försvarsväsende utstaka, dessa invändningar skola falla
till föga samt svårigheterna, der god vilja förefinnes, vara lätt besegrade.

Framställningen i förevarande ämne torde emellertid först böra afse indragningen
af räntorna samt roteringen af de berustade hemmanen, då utredningen
härutinnan samt den bevisning om statens rätt härtill, som må kunna
åstadkommas, torde vara af vigt samt bestämmande inverka på omdöme!, äfven
för den händelse att det af andra skål kunde befinnas mera lämplig!, att låta
rusthållarne, mot erläggande af någon afgäld, behålla samtliga räntor, men att
i öfrig! för all framtid förvandla dessa afsutna rustliållsregementen och corpser
till roterad! infanteri.

Jag anhåller då att till en början i Eders Kongl. Maj ds minne få återföra
den synpunkt, från hvilken jag sett hvarje, lindring åsyftande, förändring uti indelningsverkets
nu bestående förhållanden — och donna är, att af den stränga
rättvisan intet skål kan hemtas för lättnader uti det nu på rust- och rotehållare
Bil,, till Riksd. Prat. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 11

82

hvilande besvär, hvarken i och för sig, eller i sammanhang med en utsträckning
af värnepligten.

Några ord såsom ett tillägg till hvad derom på ett annat ställe i allmänhet är
yttradt och med särskild hänsyn till rustnings besväret torde här förtjena en plats.

Det äldre indelningsverket för rustningen var lmfvudsakligast grundad! på
kronojord, så att ryttaren sjelf såsom boställe brukade det honom under lön
anslagna kronohemman. Undantagsvis förekom ock att lian upbar sin lön eller så
kallad sold af ett skattehemman, hvarjemte egenskapen af löntagare och räntegifvare
understundom kunde hos en person förenas, der skattebonde!! sjelf red
för rustningen. Hurusom dessa förhållanden genom militie-hemmanens bortdonerande
samt flertaldiga andra omständigheter undergingo en fullständig omskapning,
så att åboen antingen, och i de flesta fall, höll sventjenare eller och var
räntegifvare åt ryttaren, som då sjelf rustade och underhöll sig, är bär ej egentligen
stället att utveckla. Ilufvudsaken för donna korta utredning är att tillse,
hvilka åtgärder för ordnandet af rustningsinrättningen vidtogos vid det yngre
indelningsverkets införande, med Indika bestämmelser donna inrättning upvuxit,
och om dessa ännu äro i gällande kraft, emedan härpå väsendtligen torde höra
fotas omdömet, huruvida lindring i besväret bör ega ruin.

Då Konung Gustaf II Adolf företrädesvis både grundat rustningen på kronohemman,
så afsågs åter dertill af (Jarl XI både krono- och skattej orden. De
bästa hemmanen uttogos till rusthåll, vanligen ett hemman till hvarje, och rusthållare!!
erhöll rätt att upbära hemmansränta!!. Det var således hemmanets
värde, som bestämde rustningen, och lika som roteringen följer det hirra besväret
jorden åt och är icke ett personligt åliggande.

Att binda rustningen vid jorden och sålunda för all framtid tillförsäkra
staten rustningens utgörande är således det mål, dit alla Konungens åtgärder
syfta. För den skull förklaras besittningsrätten å krono- samt skatterätten till
skattej ord stå i borgen för rustningen. Derföre söker Konungen ock att gorå
rusthållet så starkt, att intet skål skulle kunna förebäras för befrielse från rustning.
När sålunda den å hemmanet sjelf! sätta ränta befanns vara otillräcklig
eller rusthållet icke ansågs erbjuda utvägar till förökning af afkastning^!! genom
odling eller bättre skötsel, erhöll det tilldelning antingen i kronotionde eller
räntor från andra, ej berustad? hemman, så kallade augmentsräntor. Vid
indelningstiden var det således regeln, att rusthåll med låga värden skulle
hafva höga augmentsräntor, och tvärtom högt taxerade rusthåll små augmentsräntor,
- ett förhållande som man äfven nu inom rusthållsinrättningen
ofta återfinner. Syftemålet härmed var, att gorå alla rusthåll lika göda och
derjemte så kraftiga att de kunde bära rustningen, och om också detta icke
öfverallt kunde lika fullständigt låta sig gorå, så lärer väl skilnaden på den
tiden, då rustningen ålades, ej vard synnerligen stor, de olika rusthåll?!! emellan.
I öihållandena hafva visserligen sedan dess förändrats, enär dels penningeräntan

83

icke nu motsvarar samma varuvärde som då, dels de olika räntepersedlarnes
värden icke hafva stigit i lika förhållande med dem, som för hvardera ursprungligen
varit åsätta, men dessa ojemnheter arv dock utaf mindre betydelse, när
räntorna innehafvas af rusthållarne sj elfva.

Det är också detta, som gör, att förhållandet med rusthållsinrättningen i
Skåne icke är så abnormt, som det vid ett ytligt betraktande synes vara med
anledning af det obetydliga belopp, hvartill augmentsräntorna såsom utgående
efter kronovärdi nu upgå. Der liksom allestädes uttogos nemligen de bästa hemmanen
till rusthåll, hvarföre också hemmanets egen behållna ränta, som, derest
ej rustning ålåge hemmanet, skulle ingå till Kronan, och hvilken, enligt dessa
räntors ursprungliga belopp, är fullt jemnförlig med hvad mångenstädes inom
andra provinser blifvit rusthållarne sammanlagdt i rustnings- och augmentsräntor
tilldelt, mer än väl kärr anses betacka rustningskostnaden.

Rusthållarne hafva således icke nu större utgifter för rustningen, än hvartill
de äro genom indelningsverket förbundne. Tvärtom inhemtas af IComiterades
ekonomiska utredningar, att räntorna i de flesta fall och synnerligast vid de afsabla
rusthållsregementena fullt ut motsvara kostnaderna och till och med lemna
ett öfverskott, som nu, under flera tiotal af fredliga år åtnjutet, skulle, kapitaliseradt,
stiga till ett ganska betydligt belopp.

Det bör således noga bemärkas: att rustningen ej, såsom den allmänna
värnepligten, är eu personlig skyldighet, utan ett jorden åtföljande åliggande;
att alla rusthåll vid indelningsverkets ordnande gjordes, så vidt möjligt var, lika
göda, d. v. s. försågos med tillgångar, för att kunna uprätthålla rustningen;
att förhållandet mellan rusthållsstammens godhet och rustningens tyngd är ungefärligen
detsamma nu som vid nämnda tid; samt att den rusthållare!! tillförsäkrade
frihet från rotering fortfarande egen ruin.

Öfverväges nu alla dessa förhållanden och tages derjemte i betraktande att
rusthållarne af Carl XI tillförsäkrades, att rusthåll^ordens upbringande till högre
afkastning ingalunda skulle tillskynda dem ökade pålagor, så torde det meclgifvas
att man i t,ideböckernas vittnesbörd eger stöd för den redan eu gång
förut uttalade mening, att rättvisan icke kan sägas påkalla någon nedsättning i
deras besvär.

Om således genom det nu anförda, likasom ock af hvad förut är yttradt
rörande den allmänna värnepligtens förhållande till rustnings- och roteringsbesväret,
klarligen är ådagalagdt, att rusthållarne gent emot staten icke hafva
någon rätt till lindring, så följer deraf dock ej, att icke staten, d. v. s. statsmagterna
genom ett i grundlagsenlig ordning tillkommet beslut, gent emot rusthållarne
skulle kunna ega rätt att, för den händelse staten ej längre behöfver
rustningen, indraga de till densammas fullgörande anslagna räntor. Öfverenskommelsen
emellan rusthållarne och staten är fullt kontraktsmässig i sådant hän -

84

seende, att de förre ega rätt att af den sednare aptera vissa räntor, så länge
rustningen fortfar att för dem vara ett åliggande; men deraf framgår äfven att, om
rusthållarne aptera att rusta — d. v. s. om staten, som för sin säkerhets skull
bundit rustningen vid jorden, ej finner densamma för det dermed utsudda ändamålet
vidare behöflig och af sådan anledning afskaffa!’ den — så egen staten
naturligtvis att behålla dessa räntor, Indika aldrig uphört att vara statens
egendom, fastän desamma varit till omförmälda särskilda ändamål anvisade,
och jorden återgår i sådant fall under roteringsskyldigheten; hvarföre också
ifrågavarande rättighet är genom grundlagens bud statsmagterna otvetydigt förbehållen.

När Carl XI i Reglementet af den 5 Januari 1684 tillförsäkrar rusthållare)!,
att så länge lian förmår hålla munderingen sådan, som den nu är vorden
af Kong!. Maj:t gillad och godkänd, så skall ingen hafva magt att rubba eller
röra honom, utan lian och hans efterkommande bruka och besitta sitt rustningshemman,
är det således tydligt att med dessa ord afses besittningsrätten till
rusthållet, hvilken, såsom ofvan är vordet nämndt, stod i borgen för rustningen.
Och när samma Konung förklara!’, att verket skall vara fast och oryggligt, eller,
som det heter i indelningsverket för Lifregemente!, »föreskrift^ jordebok skall
oförändrad! och orubbadt förblifva nu och i tillkommande tider, skolandes den,
som något ändrar häruti på hvarjehanda sätt och under hvad sken det vare,
anses och hållas som eu förstörare af riksens säkerhet och välfärd, varandes
densamme i vår högsta onåd förfallen»; så lärer det väl af sjelfva ordalagen
vara tydligt, att det är från rubbningar nedifrån Konungen vill värna verke!,
hvartill han ock, med tanken på hvad som med det äldre indelningsverket för
rytteriet försiggått, kunde hafva allt skäl.

Konung (Jarl XI, såsom eu enväldig regent, lärer ingalunda hafva förbisett
statens magt och rätt att städse verka för sitt ändamål och att till öfverensstämmelse
med detta omskapa bestående förhållande!!. När han derföre uti ett
ett Kong!. Bref af den 31 December 1687 talar om indelningsverket såsom »ett
sådan! verk, som vi för riksens tjenst och säkerhets skull hafva på en gång
på eu så fast fot och grund satt, att det everldligen skall så blifva beståendes
för oss och efterkommande Sveriges Konungar», så torde väl icke deri kunna
anses ligga någon fingervisning eller befallning efterföljande Konungar till efterrättelse,
utan antydda ord »everldligen» är väl rätteligen att hänföra till nästföregående
ord för att således dermed tydliggöra huru fast och stark den nuvarande
grunden för byggnaden var lagd af Konungen.

Historiska prejudikat visa äfven, att denna statens rätt att vidtaga de förändringar
med rustningen, som kunna vara nödiga besanna, redan ofta varit i
verkligheten utöfvad. Så har t. ex. genom de successive skedda förändringarne
med Bohus läns regemente numera hela detta regemente sedan den 18 Sep -

85

tember 1862 kontrakt för Södra Bataljonen blifvit faststäldt, förändrats till rotehållsinfanteri;
och visserligen har intet missnöje dervid försports eller statens
rätt till denna åtgärd blifvit ifrågasatt.

Till detta yttrande om det orättmätiga i rusthällarnes fordran på lindring
och om rättmätigheten af statens anspråk på att kunna, när den finner det med
sin fördel öfverensstämmande, återtaga sina i och för rustningen disponerade
tillgångar, torde nu få läggas billigheten deraf, så val att bördorna för rustningen
och roteringen, så vidt möjligt är, bland dem de åligga jemnare än hittills
fördelas, som ock att ej öfriga samhällsklasser af donna orsak fä vidkännas
alltför betydande uppoffringar. Mot detta mål, hvartill förevarande reglering
oafvändt syftar, skulle man genom nu ifrågasätta förslag till icke ringa del
hafva närmat sig.

När man nu dessutom i sammanhang med utsträckning af värnepligtcn
finner sig höra medgifva en allmän nedsättning i kostnaderna, hvilket måhända
icke kan ske, utan större eller mindre tillskott från statens sida, så vore det väl
icke obilligt men blott en handling af vanlig klokhet, om staten också upsökte,
indroge och för ändamålet begagnade alla sina egande tillgångar, när detta
kan ske, utan att kränka någons rätt, och när i sammanhang med donna
åtgärd uti fyrfaldiga andra hänseenden väsendtlig fördelar kunna för staten
vinnas. Den behållning staten häraf skulle erhålla är i sanning icke
af obetydlig art eller omfång. De statens räntor, som rusthållarne vid afsabla
rusthållsregementen och corpser nu upbära under namn af kronotionde, rustnings-
eller augmentsräntor, upgå, enligt upgifter infordrade ifrån Eders Kong!.
Maj:ts Befallningshafvande, till den högst betydliga summan af 830,421 K:dr.
De kostnader i och för rustningen samma rusthållare få vidkännas genom erläggandet
af hästvakansafgifter samt anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-
och remtygspersedlar upgå åter, enligt ofvanbemälde Komiterades beräkningar,
endast till 413,237 B:dr. Om man antager, att statens utgift för de
ändamål, till Indika dessa rusthällarnes kostnader nu utgå, skulle blifva lika
stor med hvad den för dem utgör — hvithet dock knappast skall komma att
inträffa, emedan anskaffning, underhåll och förvaltning lagda uti en endas, statens,
hand otvifvelaktigt skola kosta mindre än när detta i större eller mindre
mån skall öfverlemnas åt rusthållarne sj elfva — detta likväl antaget, så blefve,
det oaktadt, statens behållna vinst icke mindre än 417,184 R:dr, motsvarande
skilnaden emellan berörda af staten sålunda öfverfagna kostnad och värdet af
de dertill nu anslagna räntor, hvithet skilnadsbelopp skulle komma att ej allenast
lemna ett högst värderikt bidrag till betäckande af de omkostnader, Indika
af nu föreslagna omreglering af försvarsväsendet kunna för statsverket blifva en
följd, utan derjemte tjena att göra de ökade uppoffringar, som öfriga samhälls -

Sfi

klasser icke lära undgå att i viss män fa vidkännas, mindre betungande än
eljest torde blifva fallet.

Härvid bör icke heller lennias ur sigte, att dessa 417,184 R:dr i sjelfva
verket representera den vinst rasthållarne nu gorå på rustningen, ty rusthållarnes
underhållskostnad för sin soldat kan rätteligen icke tagas med i beräkningen,
då donna kostnad, enligt hvad här nedanföre närmare skall omförmälas,
i de dosta fall torde motsvara den roteringskostnad, som å hemmanet skulle
belöpa, för den händelse detta icke vore till rusthåll indelad! Om detta allt
tages i behörigt betraktande, skall det för visso erkännas, att billighet och ett
rättvist tillgodoseende af alla medborgares gemensamma intressen fordra, att
det allmänna så handhafva!- hvad som är dess egendom, att icke större tillskott
af de enskilda behöfva uttagas, än hvad som för det afsedda ändamålet är
oundgängligen nödvändigt.

Eu omständighet, som man icke lärer underlåta att anmärka, ehuru den
visserligen, vid närmare skärskådan, icke kan ur synpunkten af rusthållarnes
rätt utöfva den ringaste inverkan på frågan om indragningen af statens räntor,
är den, huruvida icke äfven rusthållare vid afsabla regementena och corpserna,
i likhet med öfrige rust- och rotehållare, bort i sammanhang med värnepligtens
utsträckning undfå en billig lindring i sitt besvär. Härvid torde då få erinras,
att en sådan lindring verkligen blifvit för dem föreslagen och kanske äfven af
billighetsskäl torde, utan afseende å frågan om räntornas indragning, eller
andra deremot svarande, ifrågasätta åtgärder, desto hellre höra dem medgifvas,
som densamma står i närmaste sammanhang med förslaget till en allmän omreglering
och förenkling af kostnaderna för soldatens underhåll. Enligt hvad
detta förslag afser, skulle genom den deruti bestämda normallönen, en nedsättning
i dessa kostnader åstadkommas, som i allmänhet fullt motsvarade det
ökade besväret af värnepligtens utsträckning och äfven i de flesta fall öfverstege
värdet af detta besvär; och särskild! vid de afsabla regementena och corpserna
torde donna nedsättning befinnas upgå till större belopp än vid någon
annan del åt den indelta armén. Ifrågavarande rusthållares kostnad för soldatunderhållet
skulle nemligen enligt Komiterades beräkningar i medeltal utgöra
132 R:dr 46 öre; och då donna kostnad enligt förslaget till regleringen hädanefter
icke skulle komma att blifva högre än 100 Rall'', lärer således lindringen
få anses ej obetydlig, hvarföre val också rusthållare ingalunda torde kunna
förebära att icke afseende- äfven på dem blifvit fästadt, då deri ökade värnepligten
föranledt eu lindring öfver hela rustningen och roteringen, och synes
man alltså kunna förvänta att någon klagan öfver ökade bördor såsom en följd
af beväringsexercisens utsträckning icke här skall ifrågakomma. Så framt nemligen
tillbörligt afseende fästes derpå, att till rusthåll uttogos de bästa hem -

87

manen, om ock blott ett hemman till hvarje rusthåll, torde det till och med
kunna antagas, att dessa hemman skulle, för den händelse dem ålades att
utsätta ett lika antal roteradt infanteri, må hända mindre komma att tyngas
al försvarsväsendets bordur än eu icke obetydlig del af den roterade jorden.

Mufvudsaken vid förevarande fråga är dock''att noga lägga märke dertill
att rusthållare»» justningsskyldighet, som uphör om staten indrager sina räntor

vidtagande roteringsskyldigheten, i hvilken
lindring, och donna så betydlig, att den
kunna betraktas såsom ett slags ersättning
i och genom rustningens utkörande ormb -

är ett, och att ett annat är den då
rnsthållarne visserligen erhållit eu
bör af dem äfven i någon män
för den minskning i inkomster de
ligen skulle få vidkännas.

Inför nu anförda förhållanden.

. . att lindring i rusthållarnes besvär, ehuru

iclre historiskt berättigad, dock ur billighetens synpunkt blifvit medgifven; att
rättmätigheten af nu ifrågasätta åtgärd må anses till fullo bevisad; att anspråken
på eu jemnare fördelning af statens kostnader för försvarsverket kunde fordra
den; och att densamma skulle stå i närmaste öfverensstämmelse med hela det
förslag till omorganisation af värf försvarsväsende till lands, som till Eders
Kongl. Maj:ts pröfning nu föreligger, synes det skäl, som häremot kan anföras,
— eller att, då nuvarande rusthållare förvärfvat sina hemman med deras
innehafvande fördelar af rustnings- och augmentsräntor, hvilkas värden ingått i
köpeaftalen, ifrågavarande räntor ej heller skulle kunna fråntagas dem — förlera
sin hufvudsakliga betydelse.

Af den korta utredning jag ofvan lemna!, synes det mig tvärtom med fullkomlig
klarhet framgå, att dessa räntor alltid tillhört och fortfarande tillhöra staten,
vant och äro dess oomtvistliga egendom, hvilken den visserligen till ett särskild!
ändamål anslagit, men hvilken den, sedan detta ändamål uphör! att
finnas, eger återtaga. Derest förhållandet ej vant sådant, så skulle dessa räntor
kunna! ifrån hemmanet skiljas och, likasom med frälseränta!'' är fallet, ränteegande
rätten genom köpeafhandling eller annat laga fång skiljas ifrån jordande
rätten — något som hvarken lärer vant ifrågasatt eller någonsin kunna!''
ifrågasättas.

Om åter den ifrågakomna invändningen, under medgifvande af den juridiska
rätten i statens fordran, endast vill åberopa obilligheten af att rusthållame
sålunda gä i mistning af fördelar, som de jemte hemmanet genom köp
eller annat laga fång förvärfva! sig och dem de förmoda! sig få behålla, så
får å andra sidan anmärkas att, om ock dessa fördelars värde i någon män
vid köp ingå!! i beräkningen, ingen klok köpare likväl kan antagas hafva
derifrån uteslutit osäkerheten af deras besittning, så mycket mindre som väl
ingen v ålit i okunnighet om vid hvilken tid kontrakten om rusthållsregementenas
afsittning skulle löpa till ända. Donna den enskildes, af intet hållbart

88

skål understödda klagan torde således få vika, der frågan är om det allmänna
bästa, Statens rätt måste på detta fält vara ensam herrskande, om ock billigheten
på eu annan väg och under eu annan form kan tråda fram med en
ersättning åt den, som möjligen skulle anses blifva för härd! betungad.

För den närmare utredningen af förevarande ärende får jag äfven i underdånighet
erinra derom, att Eders Kong!. Maj:t, efter det Rikets Ständer
till svar å Eders Kong!. Maj:ts vid 1862—63 års riksdag gjorda framställning
rörande tillökning i kavalleriets styrka uti underdånig skrifvelse den 30 November
sistnämnda år, bland annat, yttrat, att Rikets Ständer ansåge kar allt -viets förstärkande med indelt eller v ärt vad trupp böra kunna med största fördel
åstadkommas i förening med vakanskontraktens förnyande v id de afsutna
rusthållsregementena och vakansafgifternas förhöjande till ett belopp närmare
motsvarande värdet af den skyldighet de äro beräknade att ersätta, i nådigt
Bref till Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms, Södermanlands,
Westmanlands, Östergötlands. Valmar, Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs,
Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län den 25 Oktober sistlidne år, under
uttalande af den åsigt, att de nuvarande hästvakansafgifterna, utgörande för
hvarje rusthåll årligen: vid Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadierregementet
och Yestgötha regemente 7i tunnor (47 kub.-fot 2,5 kannor) jpanmål,
hälften råg och hälften korn samt vid Smålands Grenadier-bataljon 7 tunnor’
(44 kub.-fot 1 kanna) spannmål, likaledes hälften råg och hälften korn,
icke på långt när motsvarade kostnaderna för tillhandahållandet af häst och
hästmundering, och i betraktande deraf att de nuvarande vakanskontrakten
tilländalöpa, för Lifregementets Grenadier-corps och Smålands Grenadier-bataljon
med 1871 års utgång samt för Andra Lifgrenadier-regementet och Yestgötha
regemente redan med utgången af år 1870, i nåder förordna!, att rusthållare
vid ifrågavarande regementen och corpser skulle genom Eders Kong!. Majds
vederbörande Befallningshafvande varda hörde, huruvida de, för den händelse
Eders Kong!. Näjd skulle finna skål tillåta regementena och corpserna att,
med bibehållande af alla de till rustningens vidmakthållande anslagna räntor,
fortfarande för eu tid af tretio år från den nuvarande kontraktstidens slut
förblifva infanteri, voro villiga att för befrielse under samma tid från skyldigheten
att tillhandahålla hästar och hästmunderingar erlägga eu med 18
kub.-fot 9 kannor (tre tunnor) spannmål, hälften råg och hälften korn förhöjd
afgift, hvarigenom, under i öfrig! oförändrade vilkor, hästvakansafgifterna
Lomme att utgöra: vid Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet
och Yestgötha regemente, efter ett för summans jemnande gjordt mindre
afdrag, 66 kub.-fot samt vid Smålands Grenadier-bataljon 63 kub.-fot spanmål,
hälften råg och hälften korn. men att af de från Eders Kong!. Maj:ts Befallnings -

89

ningshafvande ingångna svaren inhemtats att vid de med rusthållame till följd
åt nämnda nådiga föreskrift kallna sammanträden tillsammans endast rusthållare
för 611 nummer förklara! sig villige att ingå på den föreslagna förhöjningen
i vakansafgifterna,. hvaremot största antalet rusthållare, eller för ej mindre än
1,615 nummer vägrat bifall härtill, under det öfrige rusthållare dels från sammanträdena
uteblifvit-, dels endast vilkorligen antagit Eders Kong!. Maj:ts erbjudande.
Man finner häraf att, oaktadt båda statsmagterna uttala! den åsigt, att
nuvarande vakansafgifter icke motsvarade värde! af den skyldighet de äro beräknade
att ersätta, samt oaktadt den ifrågaställa förhöjningen deri var särdeles
lindrig, rnsthållame för mer äir hälften af dessa regementens och corpsers
sammanlagda nummerstyrka afslagit Eders Kong! Majds anbud; och torde man
således hafva allt skål att betvifla möjligheten af eu med rusthållare på frivillig
öfverenskommelse grundad upgörelse, hvarigenom Kong! Majds och
Kronan kunde medelst förhöjda vakansafgifter erhålla eu billig ersättning för
dess till ifrågavarande regementen och corpser anslagna högst betydliga räntor,
hvarföre ock, då dessa regementens och corpsers insättning till kavalleri icke
bör kunna ifrågakomma, man helt naturligt, äfven om ej andra talande vigtiga
skål härför funnos, ledes fram mot nödvändigheten af att, utan hänsyn till
annat än hvad som är statens rätt, vidtaga de till ändamålet närmast och bäst
ledande åtgärder.

Såsom inlysande i frågan och för densamma erbjudande flera jemförelsepunkter
torde äfven här något närmare höra omförmälas den ofvan omnämnda,
Bolms läns regementes förändring till roterad! infanteri. Sedan genom nådiga
bref af den 16 Oktober 1776 och den 15 Augusti 1777 Kong!. Näjd befria!
rusthållare vid norra sqvadronen af sagda regemente från dragonhästars och
munderingars presterande mot vilkor, att för hvarje rusthåll skulle underhållas
en soldat, på sätt som vid indelta infanteriet egde ruin, dock att hvarje stam
eller nummer förunnades af indelningsräntan behålla och sig till godo beräkna
15 daler silfvermynt eller 5 B:dr specie, samt, hvad beträffade södra bataljonen,
genom kontrakt emellan Kronan och rnsthållame af den 4 April 1791
de rustande, emot vakansafgifts erläggande, för en tid af 50 år befriats från
skyldigheten att hästar och sadelmundering underhålla, ingingo Rikets Ständer
vid 1840—41 års riksdag till Kong!. Maj:t med en underdånig skrifvelse,
daterad den 5 Maj 1841, hvari Rikets Ständer anmäla sig för sin del hafva
besluta! att, efter tilländalöpandet af nyssberörda kontrakt om hästvakansafgifts
erläggande, södra bataljonen må förvandlas till ständigt infanteri under
samma vilkor som för den norra bataljonen befunnos gällande; — och anhålla
Rikets Ständer om nådigt samtycke härtill. Bland skälen för den sålunda
ifrågasätta förändringen anföra Rikets Ständer dels att, då kontrakten om beBih.
till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 12

90

rörda vakansafgifts erläggande äro å rusthållarnes sida helt och hållet frivilligt
ingångna och det sålunda heror af dem att efter kontraktens tilländalöpande
desamma förnya eller ej samt det vore osäkert om de, som nu ingått på förlängning,
kunna förmås att för framtiden äfven vidare åtaga sig en sådan förbindelse,
såsom en följd häraf måste upstå ojemna förhållanden, hvilka vore
lika önskvärda att undvika för staten som för rusthållarne; dels att statsutgiften
i och för bataljonens upsättning skulle blifva för kännbar; dels att Rikets
Ständer ansågo det både rättvist och billigt, att ingendera af de båda bataljonerna
vid regementet blefve framför den andra gynnad, utan att de herde
bringas på lika fot, hvarigenom ock nödig enhet inom regementet skulle vinnas.

Med anledning af donna Rikets Ständers skrifvelse beslöt Kongl. Maj:t
under den 14 November 1842, att södra bataljonen skulle, utan att förändra
sin egande rusthållsnatur, för eu tid af 10 år, räknadt från den 1 Januari
1843, fortfara att förblifva infanteri, till hufvudsaklig del under samma vilkor
som norra bataljonens rusthållare blifvit under den 15 Augusti 1777 förunnade;
förevarande tillåtelse förnyades genom Kongl. Brefvet den 3 Mars
1852 för ytterligare eu tid af 10 år, räknadt ifrån den 1 Januari 1853; och
slutligen har Eders Kongl. Maj:t dels genom Nådiga Brefvet af den 17 Juni
1862 lemna! fullständigt bifall till Rikets Ständers vid förberörda riksdag framställda
begäran samt dels under den 18 September sistnämnda år meddelat
stadfästelse-resolution å knektekontrakt för södra bataljonen af Bohus läns regemente,
i hvithet kontrakt, såsom eu hufvudsaklig bestämmelse, synes böra
bemärkas, att rusthållarne ega att sig till godo af hemmansränta!! behålla
hvardera ett belopp af 15 R:dr R:mt.

Vid nu lemnade redogörelse för gången af ifrågavarande förändring med
Bohus läns regemente skall det säkerligen icke undfalla någon, hurusom Rikets
Ständer, änskönt visserligen närmaste anledningen till den underdåniga skrifvelsen
var den omständigheten, som äfven i skrivelser! omförmäles, att vakansafgifterna
stego till högre belopp än de af rusthållarne upburna indelningsräntorna,
bland de anförda skälen lägga synnerlig vigt på att undvika
ojemna förhållande!! och störa statsutgifter samt att åstadkomma nödig
enhet, och att allt detta är sådant som än i dag med samma giltighet kan
anföras och äfven af mig blifvit anfördt för en åtgärd, likartad med donna.
Öfverflödigt torde då vara att tillägga, att, om det vid nyss omförmälda
tillfälle möjligen var rusthållarnes fördel, som gaf statsmagterna anledning att
indraga räntorna och förändra den ifrågakomna delen af rusthållsinrättningen
till rotehåll, så herde naturligtvis denna gång statens fördel hafva lika, om ej
iller, gällande talan för denna angelägenhets behandling på samma sätt i hvad
den rörer ännu återstående afsutna rusthållsregementen och corpser.

91

Af hvad jag sålunda i underdånighet anfört torde framgå så val nödvändigheten
af att i sammanhang med organisationsplanen i (ifrigt verkställa en
reglering i angifna syfte vid de afsutna rusthålls-infanteriregementena och
corpserna, som ock att det enda fullt rättvisa sätt att dervid tillvägagå vore att
till statsverket indraga samtliga till rustningen vid dessa regementen och corpser
anslagna räntor samt i stället underkasta den förut berustade jorden ordinarie
rotering.

Denna åtgärd skulle emellertid vara förknippad med åtskilliga olägenheter.
Utom det att ej med full visshet kan på förhand bedömas, i hvad man vid en
sådan roterings verkställande den nu befintliga och för erhållande af tillräckliga
kadrer val behöfliga nummerstyrkan komme att minskas, hvilken minskning
utan tvifvel blefve olika vid de fyra särskilda regementena och corpserna, så
skulle möjligen äfven en omreglering af flera regementens och corpsers styrka
och förläggning härutaf blifva en följd, hvithet i sin mån skulle bidraga att
än vidare fördröja regleringen i dess helhet, hvarjemte det torde kunna antagas
att den vidlyftiga roteringsförrättningen i och för sig skulle erfordra en tidrymd
af måhända flera år innan den hunnit afslutas. Under donna tid skulle en
jemförelsevis ganska betydlig del af vår föga talrika stam-armé befinna sig i
ett högst otillfredsställande skick, hvithet naturligtvis icke kan stå tillsammans
med fordringarne på eu fullt utbildad och ändamålsenlig försvarsorganisation,
och således icke bör få ifrågakomma. Betraktar man åter de rastandes ställning
till frågan, så och ehuru statens rätt att, i sammanhang med rustningens
uphörande, indraga de i och för densamma anslagna räntor, efter hvad jag
tror mig här ofvan hafva visat, bör kunna anses oomtvistlig samt rusthållare
ur rättslig synpunkt måste skylla sig sjelfve, om de förbisett möjligheten af
en sådan åtgärds vidtagande, torde likväl icke kunna förnekas att den nuvarande
sekelgamla institutionen ingifvit ett i allmänna föreställningssättet djupt
grundadt förtroende till orubbligt åtnjutande af rusthållen tillagda räntor och
att fördenskull ett återtagande af dessa räntor, utan något rusthållarnes förvållande,
möjligen skulle uppfattas såsom ett ingrepp i de deraf berörde enskildes
eganderätts-förhållanden och ekonomiska ställning; hvarföre en sådan
åtgärd, derest ändamålet af en reglering kan på annan väg upnås, visserligen
både ur statsklokhetens och billighetens synpunkt bör undvikas.

Vid sådant förhållande återstår, såsom mig synes, icke annat än att vidtaga
den åtgärd, hvilken jag i det föregående vid början af donna frågas behandling
antydt och till hvilken jag derföre nu torde få återkomma. Då det ligger
för öppen dag samt af ingen lärer kunna förnekas, att rusthållarne, vid tilländagåendet
af de med dem nu uprättade kontrakt om afsittning^!., äro rättsligt
förbundne att, der Staten så påfordran, utsätta häst och mundera karl,
men organisationen af landets försvarskrafter efter nutidens krigsbehof krafvel''

92

att de afsutna kavalleritrupperna fortfarande och för framtiden ordnas såsom
infanteri, hvarvid de derutöfver rusthållen af ålder åliggande skyldigheter icke
vidare behöfva in natura fullgöras, erbjuder sig sjelfmant den enkla utvägen,
för att tillgodose statens tillständiga rätt, utan att i någon mån öka rustliållsbördan,
att förvandla denna senare till eu efter rättvisa och billiga grunder
fastställd årlig afgäld i penningar. Byggande härvid på samma giltiga grund,
hvarpå rotehållets reglering blifvit fotad, eller att ett och samma åliggande bör
så vidt möjligt med lika uppoffringar beläggas, anser jag, att denna afgäld
borde för samtliga rusthållare till lika belopp bestämmas, hvaremot dem skulle
för all framtid tillförsäkras befrielse från alla slags kostnader för remontering
och underhåll af häst samt för anskaffning och underhåll af soldatens beklädnad,
beväring och öfriga utredning. Otvifvelaktigt synes mig att rusthållarne
skulle genom eu sådan reglering af rustningsskyldigheten finna sig långt mindre
betungade än genom utgörande af verklig kavallerirustning, som dock är ett
dem rättsligt åliggande besvär och hvars utgörande möjligen kunde blifva dem
afforclradt, — hvarföre jag också vågar uttrycka den förhoppning att från
deras sida denna åtgärd icke skall hafva något allvarligare motstånd att
förvänta.

Fråga är då endast derom, till hvilket belopp nu ifrågasätta afgäld bör
sättas; och synes mig för bedömandet häraf IComiterades beräkningar rörande
rustningskostnaden, Indika jag anser närmast träffa rätta förhållandet, lämpligen
höra läggas till grund. Nämnda Komiterade hafva antagit kostnaden vid rusthållskavalleriet
utgöra:

för remontering, hästens underhåll samt sadelmundering Bunt R:dr 179,50.
» beklädnad, remtyg och beväpning .............................. » 40,oo.

Summa hela rustningskostnaden Bunt R:dr 219,50.

Om, såsom jag antager, detta belopp i regeln ingalunda öfverstiger den
nuvarande årliga rustningskostnaden och då erfarenheten under eu lång följd
af år ådagalagt, att denna kostnad, i förhållande till penningevärdet, befunnits
i ett ständigt stigande, skulle eu för framtiden fastställd afgäld till nämnda
belopp icke allenast icke för den närmaste tiden blifva i någon män oskäligt
betungande, utan med största sannolikhet under eu aflägsen tid blifva eu verklig
lindring i rustningsbördan.

Deremot kan ej förbises, att ifrågavarande rusthållshemman under den
långa afsittningstiden, i de alltför lågt fastställda hästvakansafgifterna, njutit
eu betydlig lindring, i förhållande hvartill en årlig afgäld till här förut omförmälda
belopp skulle synas tung; och ehuru eu sålunda vid det afsutna
kavalleriet åtnjuten förmån ingalunda kan berättiga till anspråk på fortfarande
eftergift af skyldigheter, Indika författningsenligt existera och inom det öfriga
kavalleriet alltjemt utgjorts och framgent måste utgöras, torde likväl vid ord -

93

Handel af det afgulna kavalleriets ständiga förvandling till infanteri, likasom
vid roteringsväsendets ordnande blifvit i afseende å rotehållarne iakttaget,
staten snarare böra medgifva någon lindring till de rustningsskyldiges förmån,
än strängt vidhålla sin i författningarne grundade rätt, helst staten i allt fall
genom den nu ifrågavarande anordningen skulle beredas eu icke oväsendtlig
inkomst utöfver hvad omförmälda vakansafgifter hittills lemna!.

I betraktande af allt detta har jag trött mig höra föreslå, att- den årliga
afgäld, som i stället för de forna rustningskostnaderna bör vid ifrågavarande
afsabla kavalleriregementens och corpsers förvandling till infanteri, emot bibehållande
af anslagne augments- och rustningsräntor, till statsverket utgöras,
fastställes till 200 R:dr per nummer.

Summan af denna afgäld för 3,000 nummer upgår till 600,000 R:dr,
under det, såsom ofvan är nämndt, beloppet af de rustningsräntor, som för
dessa nummer skulle få bibehållas, utgör mer än 830,000 R:dr, men de hittills
erlagda hästvakansafgifterna för samma nummer till statsverket inbragt endast
308,117 R:dr och jemte anskaffning af beklädnads-, bevärings- och remtygs- -persedlar kostat rusthållarne 413,237 R:dr.

Förutom det att statsverkets rättmätiga anspråk på ersättning för de inkomster,
hvaraf detsamma nu genom de till rustningen anslagna räntor går i
mistning, härigenom blefve bättre tillgodosedd, vunnes ock andra icke mindre
vigtiga ändamål, såsom att det missförhållande mellan rusthållarnes rättigheter
och skyldigheter, som nu på många ställen eger ruin, blefve väsendtligen
utjemnadt, åtskilliga dermed gemenskap egande invecklade förhållanden kunde
bringas på klar och redig fot samt förmedelst öfverflyttning på staten af skyldigheten
att bekläda, utrusta och bevära soldaten, den förvandling för all
framtid till roteradt infanteri, som jag af militära in. fl. skäl förordar, skulle
möjliggöras och fortskynda^.

Det torde med anledning deraf också nu tillåtas mig att för dessa skäl,
å Indika jag äfven förut antydt och Indika vid beslutet i förevarande fråga
icke böra vara de minst inverkande, i korthet redogöra.

Bland dessa må främst nämnas fördelen af att inom samma vapen allt
manskapet på samma sätt och efter samma grunder så väl anskaffas och underhålles,
som ock beklädes och beväras; och denna är helt visst så i ögonen
fallande, att den här icke torde behöfva någon närmare utredning. Men i
närmaste sammanhang härmed står dessutom, på sätt redan förut blifvit omförmäldt,
den för eu snabb mobilisering nödvändiga, i organisationsplanen afsedda
och här ofvan redan föreslagna åtgärd, hvarigenom hvarje regemente eller corps
hädanefter erhåller sill eget, noga begränsade område.

Den såmedelst afsedda reglering skulle nemligen svårligen låta sig verkställas,
så vida regementena vore af olika natur, ett roteliålls, ett, annat rust -

94

hålls, hvarigenom, om regleringen af förläggningsområdena det oaktadt genomfördes,
man, exempelvis inom samma regemente, ja inom samma kompani, skulle
kunna få olika beklädnadssätt, olika slags gevär och olika remtygspersedlar.
Orimligheten af en sådan anordning torde icke behöfva bevisas. RusthållskavaUeriregementenas
ombildning till roteradt infanteri måste således föregå,
och då vid förändringar med armén de militära skälen måste tillerkännas
afgörande vigt, torde således äfven ur denna synpunkt oundvikligheten af att
genom nu ifrågaställda åtgärd häri åvägabringa nödig förändring vara till fullo
ådagalagd.

Slutligen må äfven ur administrativ synpunkt den ganska berättigade
förmodan uttalas, att kostnaden för anskaffningen af ofta berörda beklädnads-,
bevärings- och utredningspersedlar, genom dess öfvertagande af staten, sannolikt
skulle blifva betydligt mindre än hittills, samt att i allmänhet långt större
enkelhet och reda skulle vinnas i hela den militära förvaltningen derigenom,
att rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena i eu viss årlig afgäld öfverflyttade
sin rustningsskyldighet samt att rust- eller rotehållare vid indelta infanteriet
för öfrig! intet annat ålåge än soldatens underhåll, och detta endast till
ett visst en gång för alla bestämdt belopp, hvaremot staten i stället öfvertoge
alla för donna del af försvarsverket ifrågakommande utgifter.

I fråga åter huru förhållas bör i afseende på de beklädnads-, beväringsm.
ff persedlar, som nu äro i bruk vid ifrågavarande regementen och Indika
äro af rusthållarne betalta, torde det böra medgifvas rusthållarne att upbära
ersättning för ifrågavarande persedlar; men enär sådan ersättning icke kan
ifrågakomma att utgå förr än efter år 1870, erfordras för medels anskaffande
dertill för närvarande icke någon åtgärd.

Öfråga omständigheter, som uti en eller annan detalj möjligen kunna vid
förändringens verkställande föranleda någon svårighet, skola sannolikt lätt
undanrödja^ och höra icke lägga något väsendtligt hinder i vägen för nu
ifrågakomna åtgärder.

På grund af hvad jag sålunda anfört, och då jag anser statens rätt till
de i och för rustningen anslagna räntor, för så vidt någon annan utväg för
frågans lösning kan beredas, icke böra alltför strängt vidhållas, får jag i underdånighet
föreslå:

a) att, när nu gällande kontrakt med rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena
och corpserna tilländagått, berörda regementen och corpser
må för framtiden till roteradt infanteri förvandlas samt nuvarande hästvakansafgifter
uphöra att vidare utgå;

95

b) att staten måtte öfvertaga anskaffning och underhåll af soldatens beklädnads-,
bevärings- och utredningspersedlar;

c) att rusthållare, i ersättning för kavallerirustningens utgörande, måtte
erlägga en viss årlig afgäld, hvilken för hvarje rusthållsnummer bestämmes
till lika belopp, eller 200 R:dr Runt;

d) att rusthållare deremot måtte varda bibehållne vid de hittills af dem
upburne, hemmanen tillslagne rustnings- och augmentsräntor; och

e) att öfverenskommelse måtte få träffas med rusthållare om lämplig ersättning
för de vid ifrågavarande regementen och corpser nu i bruk
varande beklädnads-, bevärings- in. fl. persedlar, livilka skulle af staten
öfvertagas.

Hvad här ofvan i fråga om infanteriet blifvit, såväl med hänseende till
kostnaderna som af militära skäl, yttradt om de störa fördelarna utaf enhet i
beklädnad och beväring torde kunna anses hafva fullt lika tillämplighet och
giltighet i afseende på kavalleriet.

Ett förslag till eu sådan förändring inom detta vapen, hvarigenom äfven
derstädes staten öfvertoge anskaffningen och underhållet af såväl beklädnadsoch
bevärings- som af häst- och sadelmunderingspersedlar, kan således icke
vara oväntadt. Naturligtvis borde staten härför af rusthållarne upbära en ersättning,
som fullt motsvarade den ökade kostnaden. Denna kostnad utgör nu,
enligt IComiterades beräkningar, i medeltal årligen 40 R:dr pr nummer. Mot
det att denna summa, i vederlag för inkörande af nämnda anskaffnings- och
underhållsskyldighet, årligen erlägges, skulle således staten åtaga sig detta besvär
; och på en sådan anordning synes det som om såväl staten som isynnerhet
rusthållarne, Indika derigenom befriades från bestyr de der nu ofta förorsaka
dem olägenhet och obehag, skulle komma att vinna; hvarförutan, i händelse af
krig, kostnaderna för rusthållarne i och för detta ändamål kunna under nuvarande
förhållanden blifva oberäkneliga. Anmärkas bör dock, att ifrågavarande
åtgärd icke lärer kunna sättas i verkställighet så vida ej samtlige rusthållare
derpå ingå, emedan man naturligtvis bör i detta som i andra hänseenden så
mycket som möjligt undvika att inom samma regemente eller sqvadron framkalla
olika förhållanden, olika sätt för besvärets utgörande.

Med anledning häraf och då fördelen af donna åtgärd för Kronan
och för rusthållarne synes vara ömsesidig, får jag i underdånighet föreslå:

att med rusthållarne vid de beridna rusthållsregementena och
corpserna öfverenskommelse må träffas derom, att Kronan öfvertager
anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, hästoch
sadelmunderingspersedlar, mot det att rusthållarne erlägga en

96

mot besväret svarande, på sådan öfverenskommelse grundad billig årlig
afgift.

De ifrågasätta förändringarne i afseende å arméns styrka och sammansättning
beröra emellertid icke endast de nn af handlade indelta trupperna, Indika
icke uteslutande kunna fylla behofvet af stamsoldater.

Vissa vapen, såsom artilleriet och fortifikationen, kräfva, för så vidt de
skola motsvara nutidens fordringar, att eu längre oafbruten tid egnas åt truppens
öfning och utbildning. Handhafvande! af deras materiel och deras hela utveckling
fordra dessutom långt större ständigt tjenstgörande styrka, än som lämpligen
kan förenas med eu indelt organisation, hvilken förutsätter att manskapet
största delen af året skall vistas i hemmen, egnande sin tid åt borgerliga sysselsättningar.

Äfven vid kavalleriet, med den särskilda utbildning och den färdighet i
ridning som af detta vapen fordras, måste eu ständigt garnisonerad stam vara
i högsta grad önskvärd.

Slutligen gifvas det flera orter, der behofvet af stam för infanteriet, icke
skulle kunna genom indelta trupper fyllas eller ersättas. Sådana orter äro hufvudstaden,
Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län, hvarest någon
indelt infanteritrupp ej finnes förlagd, samt provinsen Wermland. Hufvudstaden
med sitt öpna, blottade läge klöfver dessutom en stadigvarande garnison, hvilken
icke lämpligen skulle kunna af uteslutande indelt stam utgöras.

Nutidens aldrig hvilande bemödanden att genom förbättringar och nya uptäckter
äfven inom krigsväsendet bringa detta i dess minsta detaljer till större
fulländning för sina ändamål, skulle svårligen kunna vid indelta, endast under
kort tid af året till öfning sammandragna trupper med tillbörlig skyndsamhet,
noggrannhet och följ dugtighet göras till föremål för de förberedande praktiska
prof och undersökningar, utan Indika man i allmänhet icke torde böra äfventyra
förändring af inom armén förut tillämpade och inöfvade anordningar och
förrättningar. Äfven i detta för uppehållandet af krigsbildningen och arméns
krigsduglighet vigtiga hänseende torde således behofvet af eu ständigt garnisonerad
stam så af kavalleri som af infanteri lätteligen inses.

Enär det icke kan vara lämpligt att för de här ofvan omförmälda ändamål,
uteslutande afse indelt trupp, samt den dertill erforderliga stam alltså, hädanefter
såsom hittills, lärer höra vara värfvad, får jag i underdånighet föreslå,
att värfvad trupp må bibehållas för:

a) Lifgardet till häst och fot;

b) Husar-regementet Konung Carl XV:

c)

97

c) Artilleriet;

d) Forti ti kationstrupperna cell

e) Wermlands Fältjägare-regemente.

Värt vad trupp torde äfven böra afses för den störa del af beväringsmanskapet
i Blekinge och Södra Möre, som för landtförsvaret är att påräkna. 1
sistnämnda hänseende erbjuder sig en lätt och naturlig utväg för behofvets fyllande
genom öfverflyttning af Marinregementet från sjö- till landtförsvaret.

Efter öfverläggning i detta ämne med chefen för sjöförsvars-departementet,
får jag i underdånighet anföra, hurusom nyssberörda regemente, hvilket ej vidare
afses för bemanning af flottan och sålunda är för sjöförsvaret obehöfligt, kan
genom sin organisation, sin nuvarande tjenstgöring och hela rigtningen af sina
öfningar betraktas såsom ett fullständigt infanteri. Förminskadt till eu munmerstyrka,
motsvarande såväl storleken af den beväringsstyrka, regementet i
sina led bör uptaga, som ock den fastställda normen för de värfvare bataljonernas
styrka, nemligen 500 man korporal*, soldater, spel och gevärshandtverkare,
bör det utgöra stamtrupp för den del af Blekinge och Södra Möre
beväring, som för landtförsvaret påräknas, och på samma gång utgöra eu behöflig
garnisonstrupp i Carlskrona.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå:

att Marinregementet må öfverföras från sjö- till landtförsvaret
och under benämning Blekinge värfvade skarpskyttecorps organiseras
på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

Enligt beräkning, upgjord på grund af den för corpsen föreslagna aflöningsstat,
samt innefattad i Bil. Ser. K. N:o 23 upgår corpsens aflöning, in beräknadt

kostnaden för spelet, sammanlagdt till........................ R:dr 80,014,oo

hvartill, på sätt framdeles vid frågan om löneregleringen närmare
skall visas, komma följande kostnader, nemligen för
beklädnads-, remtygs-, utrednings-, sängservis in. fl. persedlar,
enligt af Arméförvaltningen upgjord beräkning, och med antagande
att j af nummerstyrkan emellan exercistiderna, eller

under 10 månader af året, kan permitteras........................... » 55,526.25

för gage och spannmål åt manskapet, äfvensom till rekrytering,
medikaments- och kommunionpenningar, kokinrättningar
m. in........................................................................................ » 98,600,60

hvarigenom samtliga kostnaderna för ifrågavarande corps komma

att utgöra....................................................................................... R:dr 234,140,85

dervid likväl är antaget, att den till manskapets inqvarterande i Carlskrona hit -

tills uplåtna kasernbyggnad fortfarande skall komma att för samma ändamål
begagnas.

Bill. till Riksd. Prat, 1869. 1 Sami. 1 Afd.

13

98

Under öfvergångstiden tillkomma dock särskilda kostnader för det öfvertaliga
manskapets beklädande och underhåll, hvilka kostnader enligt Arméförvaltningens
beräkning kunna för första öfvergångsåret antagas till omkring

21,000 R:dr.

Då kostnaderna för Marinregementet, enligt mig meddelade upgifter, kunna

anses hittills hafva utgjort omkring................................................ R:dr 273,000,oo

Kommer alltså, efter afdrag af den för den nya corpsen ofvan beräknade

kostnadssumma............................................................ » 234,140,85

den årliga kostnadsbesparing, som genom ifrågavarande förändring
statsverket beredes, att utgöra.......................................... R:dr 38,859,15

eller i rundt tal omkring 39,000 R:dr, hvarvid dock är antaget att den för
värfvade armén nu gällande förbättrade utspisningsstat skulle för den blifvande
skarpskyttecorpsen komma att tillämpas, hvarjemte ett för armén angeläget
behof af ökad stamtrupp äfven till någon del fylles.

I afseende å ofvannämnda beräkning öfver utgifterna för Marinregementet
bör dock anmärkas, att några kostnader för gevärs underhåll under regementets
nuvarande organisation icke uptagits, samt att kostnaden för nyssnämnda ändamål
under den blifvande organisationen beräknats endast till hvad för gevärens
vidmakthållande i behörigt skick årligen anses åtgå.

Att den värfvade garnisonerade stammen måste medföra betydligt större
kostnader, än den indelta, kan icke bestridas. Den förra måste till största
delen hela året om underhållas, och den icke obetydliga arbetskraft, som den
beröfva!’ de produktiva yrkena, innebär en varning att icke utsträcka den till
större styrka, än nödvändigheten bjuder.

Infanteriets värfvade stam bör sålunda, med fåstadt afseende på dess bestämmelse
i (ifrigt, icke gifvas större utsträckning, än som betingas utaf styrkan
af den beväring, som är afsedd att dermed införlifvas. Enligt den reglering
så väl af regementenas områden, hvilken här ofvan blifvit af mig föreslagen,
som ock i sammanhang dermed af beväringsområdena, torde icke större
beväringsstyrka än omkring 300 man ur hvardera af lista och 2:dra klasserna
komma att med någotdera af gardesregementena till fot införlifvas; och då
dessas sammanlagda nummerstyrka för närvarande utgör 1,640 man, kan eu
icke obetydlig förminskning deraf ega ruin.

Sålunda anser jag hvardera af berörda regementen kunna förändras till
en corps af 500 man. Genom en sådan förändring skulle nummerstyrkan på
det hela vid Lifgardesregementena till fot komma att förminskas med 640 man.
Den kostnadsbesparing, som häraf upstår, skulle utgöra ett icke obetydligt, men
väl behöflig! bidrag till betäckande af utgifterna för den garnisonskommendering,
jag här nedan vid behandlingen af frågan om arméns vapenöfningar tillåter
mig föreslå, att af indelta trupperna i hufvudstaden utgöras, och hvilken jag

99

finner i högsta måtto önskvärd för att med jemförelsevis måttlig kostnad kunna
åt krigsbildningen hos indelta stammens befäl och trupp gifva den fulländning,
hvaraf behofvet allt oafvisligare gör sig gällande.

Att på sätt nu skett, ifrågaställa en förminskning af arméns stamtrupp,
kan visserligen synas betänkligt, och en sådan åtgärd kan endast af särskilda
förhållanden vinna berättigande; men då förevarande förslag till förändrad organisation
af försvarsväsendet till lands åsyftar att föröka stamtruppen i sin
helhet med mångdubbelt den styrka, som nu är i fråga att indragas, och då
den väsendtlig vinst, som, under förutsättning att de indelta infanteriregementena
blifva turvis till hufvudstaden inkommenderade, skall i afseende å arméns
öfningar beredas, kommer att mångfaldigt upväga olägenheten af en jemförelsevis
obetydlig minskning i stamtruppens styrka, så tvekar jag icke att, på grund
af här anförda skäl, i underdånighet föreslå:

att Lifgardesregementena till fot må, i den mån sådant, med afseende
å förevarande organisationsförslags bringande till verkställighet,
kan finnas lämpligt, förminskas hvardera till en corps af 500 man,
dock under förutsättning att behofvet af garnison fylle» genom inkommenderande
till hufvudstaden af indelta trupper till en styrka af ett
regemente eller två corpser.

Hvad beträffar Wermlands Fältjägareregemente, sä betingas bibehållandet
af värfvad trupp i Wermland, på sätt redan blifvit antyda bland annat af nödvändigheten
att åt Wermlands talrika beväring bereda tillräcklig stamtrupp, enär
Wermlands regemente, äfven med dess föreslagna förökade nummerstyrka, icke
utan alltför stor rubbning i förhållandet emellan stam och beväring kan med
sig införlifva och krigsbilda en beväringsstyrka, hvars åldersklasser i medeltal
upgå hvardera till omkring 1,400 man.

Då emellertid Wermlands Fältj ägareregemente för närvarande eger en
nummerstyrka, spelet inberäknadt, af endast 600 man, fördelade på 6 kompanier,
och således redan nu är för svagt att bilda 2 bataljoner, kan det så mycket
mindre vara tillräckligt att vid en mobilisering bilda fyra bataljoner, hvilket
dock med stamregementena afses. Det synes derföre böra förvandlas till
en corps af fyra kompanier med en nummerstyrka af 500 man, korporaler,
soldater, gevärsha ndtverkare och spel, hvarigenom dess förmåga att i sig uptaga
beväringsmanskap visserligen något föga minskas, men organisationen deremot
bringas till öfverensstämmelse med systemet för värfvade corpsernas sammansättning.

Jag får således i underdånighet föreslå:

att Wermlands Fältj ägareregemente må, samtidigt med förminskningen
af gardesregementena till fot, få förändras till en corps, formerad
på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

JOO

I afseende a verkställigheten af ifrågavarande regementens sålunda föreslagna
förändring till corpser, anhåller jag i underdånighet, att framdeles fä
föreslå de bestämmelser, som dervid kunna blifva behöflig^. Efter beräkning
af den afgång, som vid meranämnda regementen under sednare åren egt ruin,
anser jag förminskningen till den afsedda styrkan kunna fullbordas, vid fotgardesregementena
och marinregementet, under loppet af 2 f år och, vid Wennlands
Fältjägareregemente, inom 1 år efter det förminskningen blifvit anbefalld
att taga sin början.

1 anledning af den minskning i antalet af det vid mera nämnda 4 regementen
nu anställda befäl och underbefäl med vederlikar, som af regementenas
föreslagna förändring till corpser blifver en följd, på sätt bilagan Ser. B. N:o
1 närmare utvisar; och då de bland nyssnämnda personal, Indika sålunda icke
blifva för de nya corpserna behöfliga, ej kunna förvägras att, för så vidt
de icke vilja eller kunna till andra allmänna befattningar förflyttas, sina nu
innehafvande löner allt framgent bibehålla, emot den tjenstgöringsskyldighet,
som i sådant afseende varder stadgad; får jag i underdånighet föreslå:

att befäl och underbefäl med vederlikar, som, till följd af Lifgardesregementenas
till fot, Marin-regementets och Wermlands Fältjägareregementes
förändring till corpser, blifva öfvertalige, må upföras på
indragningsstat, med rättighet att, intilldess de kunna varda till
andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande aflöningsförmåner
fortfarande upbära, emot skyldighet: för regementschef
att, efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Näjd
kan finna skål honom i nåder anbefalla, och för öfrige officerare
äfvensom för underofficerare att, der så erfordras, vid sina regementen
tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne, äfvensom i händelse af
mobilisering, hvarhelst inom armén deras tjenst påkallas; samt efter upnådd
full pensionsålder, för samtlige officerare och underofficerare, att vara
underkastade tjenstgöring i likhet med hvad för dem af deras vederlikar,
som erhållit afsked med'' fyllnadspension, finnes föreskrifvet; samt
att, hvad särskilda angår de öfvertalige bland ecklesiastik-, läkareoch
civil-staterna, dessa må vara förbundne till fortfarande tjenstgöring
vid vederbörande corps, så länge de äro af der innehafvande
lön i åtnjutande.

Slutligen och då jag, i ändamål att hålla armén mera mobil och kraftfull,
ansett åtskilliga förändrade bestämmelser rörande manskapets ålder af nöden,
får jag föreslå:

101

att för soldatens och ryttarens tjenstetid må bestämmas en gräns, inom,
hvilken det kan antagas att han, i förening med den mognade ålderns egenskaper,
ännu besitter för sitt yrke erforderlig styrka och rörlighet.

Berörda gräns synes kunna sättas för indelta trupperna vid slutet af 45:te
lefnadsåret, då rätt till pension alltså skulle inträda, tillika med skyldighet
för soldaten att lemna tennsten. Nödvändigheten af en sådan tjenstetidens begränsning
är gifven i och med anspråket, att armén skall hållas fullt rörlig
och kraftfull; men på samma gång denna nödvändighet bjuder att icke sätta
gränsen högre än vid 45:te lefnadsåret, är det äfven nödigt att icke sätta den
lägre, så framt man skall kunna draga full nytta af de egenskaper, som endast
den mognade åldern kan skänka. Lämpligheten af denna åldersbestämmelse
bestyrkes ock af erfarenheten rörande den indelta soldatens tjenstbarhet,
som gifvit vid handen, att donna i allmänhet kan anses intill nämnda ålder
vara oförminskad. Men äfven ur en annan synpunkt, eller den att fattigvården
icke måtte betungas med underhållet af uttjelite, orkeslöse och fattige
soldater och samhället således för deras skull få eu ny sorglig pligt att upfylla,
torda för utträdet ur tjensten just detta åldersår höra bestämmas. Soldaten
bör nemligen äfven derefter kunna i allmänhet påräkna tillräckligt lång tid
af helsa och krafter, för att med sin under tjenstår samlade sparpenning och
med tillhjelp af den pension, honom vid denna ålder bör tillerkännas, hinna
sörja för en tarflig bergning på sin ålderdom, utan att behöfva falla kommunen
till last. På det emellertid hvarken statskassan må blifva betungad med
eu alltför dryg pensionering af äldre soldater, eller samhället skall kunna
förebrås att hafva lernnat dessa alldeles åt sig sjelfva och utan allt understöd
på ålderdomen, torde det vara lämpligt, att stadga det soldater, efter 15 års
berömlig tjenst, må vara berättigade att uti åtskilliga lägre befattningar i det
allmännas tjenst, såsom i banvaktare- och stationskarlstjenster vid jernvägar,
äfvensom i telegrafvaktare- m. fl. dermed jemförliga befattningar, framför andra
blifva anställde, så framt de i öfrigt ega för dylika befattningar erforderliga
egenskaper. Om, på sätt ofvan blifvit ifrågasatt, den indelta soldaten å ena
sidan förpligta^ att lemna tjenstår vid eu viss ålder, bör han å andra sidan
vara berättigad att, utan att af rotehållare eller befäl kunna derifrån hindras,
efter kortare tids tjenstgöring erhålla afsked, ehuru med skyldighet för honom
att i visst fall, på egen bekostnad, ställa annan duglig karl i sitt ställe. Penna rättighet
att lemna tjenstår bör dock icke inträda förr än vid upnådda 27 lefnadsår
och 7 tjenstår, dels emedan den på soldatens rekrytbildning nedlagda kostnad berättigar
staten att af soldaten draga någon nytta, dels emedan han i detta fall
vid utträde ur tj ensten bör direkte öfvergå till krigsreserven, hvars yngsta
åldersklass är 28 år. Redan ofvanföre har jag, på anförda skäl, i underdånighet
föreslagit, att en viss del af soldatens lön årligen skulle innehållas och för
hans räkning i sparbank insättas; och torde en så beskaffad åtgärd, om nu

102

ifrågasatta bestämmelser i nåder gillas, befinnas än mera af behofvet påkallad.
Soldaten skulle nemligen härigenom, äfven om lian blott 7 år tjenade, antagligen
sättas i tillfälle att till fullo bestrida de med nyssnämnda skyldighet, att
anskaffa annan karl i sitt ställe, förenade utgifter. Ifrågavarande skyldighet
torde dock endast till en viss gräns höra åläggas soldaten, och synes efter 15
års tjenst höra uphöra. Efter denna tid bör lian, utan alla vilkor, vara berättigad
till afsked, samt, med ofvan angifna vilkor, ega företrädesrätt till omförmälda
slags lägre befattningar i det allmännas tjenst.

Hvad indelta ryttaren beträffar, så torde i viss mån förändrade bestämmelser
vara nödiga, A kavalleristens rekrytbildning äro betydande kostnader
nedlagde, endast efter längre tids förlopp kan han anses vara till tjenst vid
kavalleriet fullt utbildad, och skulle honom medgifvas rättighet att vid fyllda 27
års ålder lemna tjenstår så skulle dessa kostnader vara för staten förspillda, enär
hans daning till ryttare först vid berörda ålder torde kunna anses fullbordad.
Den indelta ryttaren torde sålunda icke böra berättigas att erhålla afsked förr
än efter 15 tjenstår; och ehuru någon legning af annan karl i hans ställe
sålunda icke för honom ifrågakomma’, torde dock samma bestämmelser, i fråga
om förräntande af eu del af lönen, som för soldaten blifvit ifrågasätta, äfven
böra för ryttare tillämpas.

Enligt hvad nedanföre närmare utvecklas, kan icke hela stammen vara
indelt, utan en del deraf måste vara värfvad. Å den värfvade stammen kunna
här föreslagna bestämmelser, om rättighet att efter en viss tjenstetid erhålla
afsked, icke vara tillämpliga, enär tjenstetiden vid värfvade trupperna alltid
måste blifva beroende på öfverenskommelse, och det sålunda står den anvärfde
fritt att efter kapitulationstidens slut, antingen lemna tjenstår, eller, om honom
sådant erbjudes, kapitulera ånyo. Någon annan bestämmelse i fråga om värfvade
truppen torde derför icke i detta afseende vara behöflig, än att tjenstetiden
icke må utsträckas öfver 40 lefnadsår, då pensionsåldern, på sätt för
närvarande egen ruin, intrader. Den sålunda för värfvade soldaten föreslagna
kortare tjenstetiden, än för den indelta, har sin naturliga grund i den vida
trägnare tjenstgöring^!, äfvensom i flera andra omständigheter, hvarigenom manskapet
tidigare än vid indelta truppen blir till tjenstgöring oförmöget.

En soldat, eller ryttare, som under någotdera af ofvanberörda förhållanden
efter kortare tjenstetid undfått afsked, bör fortfarande, i öfverensstämmelse
med de rörande värnepligten föreslagna stadgande!!, tillhöra den klass af nationalförsvaret,
hvartill hans ålder hänför honom, och sålunda till och med
30 års ålder tillhöra krigsreserven och sedermera, äfven hvad ryttaren angår,
landstormen, i hvilken sednare lian qvarstå!’ till samma ålder som öfrige medborgare.
De i afseende å manskapets afgång ur tjenst här ofvan ifrågaställda
bestämmelser sakna icke sin störa vigt, dels emedan det är med billighet och

103

arméns sanna fördel öfverenstämmande, att den, som egnat sig åt krigareyrket,
beredes möjlighet att lemna detsamma, då han antingen finner sig för detta
yrke mindre passande, eller efter en något längre tjenstetid känner sig deraf
tröttad, dels emedan antalet pensionstagare på detta sätt bör minskas, dels,
och hufvudsakligen, emedan berörda bestämmelser äro egnade ej allenast ett
ueibrdra omsättning bland manskapet samt att hålla armén vid den medelålder,
att den med säkerhet kan påräknas ega rörlighet, kraftfullhet och stadga,
utan äfven att gorå antalet väl öfvade och disciplinerade soldater inom så väl
reserven som landstormen så stort som möjligt, hvilket åter är af största vigt i
händelse af dessa stridskrafters inbådande, enär det med säkerhet kan antagas,
att deras befäl då hvarken i afseende å antal eller beskaffenhet motsvarar
behofvet.

Hvad beträffar de för pensionering af arméns manskap tillgängliga medel,
så utgöras dessa af den under Arméförvaltningen ställda Wadstena Krigsmanshushassa,
i hvad densammas tillgångar öfverskjuta det derifrån enligt äldre
föreskrifter utgående belopp till bidrag för pensionering af arméns befäl och
underbefäl med vederlikar.

Enligt upgifter, som från Arméförvaltningen erhållits angående Krigsmanshuskassans
nuvarande ställning samt de från kassan till arméns manskap
utgående pensioner, synes det kunna antagas, att pensioneringen från donna
kassa numera upnått sin kulminationspunkt, under förutsättning likväl att nu
gällande pensioneringsgrunder få fortfara. Den här bilagda upgiften Bil. Ser. A.
N:o 11 visar nemligen, att alltsedan år 1853, då pensionstagarnes antal upgått
till 10,481, någon ytterligare tillökning i detta antal icke egt ruin förr än
år 1866, då antalet steg till 10,625; men donna tillökning torde kunna anses
såsom mera tillfällig samt föranledd af det särdeles störa antal regementen, som
då undergingo generalmönstring. Redan under år 1867 har ock någon minskning
i pensionstagarnes antal egt ruin. Under för handen varande förhållanden
synes derföre det normala antalet pensionärer kunna beräknas till 10,500.

Sist åberopade upgift visar väl, att antalet pensionärer under de sednast
förflutna 25 åren ökats med inalles blott 1,878, eller, fördelade på alla 25
åren, 75 på hvarje år, men enär, enligt hvad nyss nämndt är, någon tillväxt
i antal icke egt ruin under de 12 åren från 1853 till 1866, faller tillökningen
alltså helt och hållet på de öfriga 13 åren och utgör då omkring 144 per
år. Å ena sidan må det väl synas, som skulle, till följd af stamtruppernas

104

numerära tillväxt samt af den här ofvan i afseende på tidigare utträde nr
tj ensten med rätt till pension föreslagna bestämmelse, afgången af pensionsberättigadt
manskap vid armén under de nya förhållandena blifva något större
än för närvarande; men å andra sidan åter torde val den soldaten medgifva
frihet att redan före pensionsåldern ur krigstjensten afgå komma att utöfva någon
inverkan i motsatt retning. Endast erfarenheten under någon längre tid
kan i detta hänseende gifva bestämd ledning för omdömet. Emellertid torde
nu kunna antagas, att tillökningen i pensionstagarnes antal egentligen skulle
upkomma derigenom, att manskapet vid tidigare ålder än förut erhölle afsked
med rätt till pension, och således under längre tid komme att pension upbära.

Om donna tillökning, på grund af det ofvan anförda, beräknas till 144 eller
i rundt tal till 150 man om året i 5 år, då nemligen pensionsåldern flyttas
från nuvarande 50 till 45 år, komme i sådant fall tillökningen på alla 5 åren
att utgöra 750 pensionärer med en pensionssumma, efter i medeltal högst 25
R:dr för hvarje pensionstagare, af 18,750 R:dr per år. Då, jemlik t den upgift
jag från Arméförvaltningen erhållit rörande Krigsmanshuskassans årliga
tillväxt under de sistförflutna 20 åren till och med år 1866 (Bil. Ser. A.
N:o 12), nämnda kassa egen full tillgång till bestridande af ofvanberörda ökade
pensioneringsutgifter, böra alltså, i följd af dessa för arméns tjenstbarhet vigtiga
anordningar, några nya anslag icke blifva af behof påkallade, helst de
hittills gällande pensionerings-grunderna torde för det nu tj enande manskapet
fortfarande höra lända till efterrättelse och de föreslagna nya bestämmelserna
vinna tillämpning först för det manskap, som, efter den nya organisationens
införande, kommer att antagas.

Ehuru, vid sistnämnda förhållande, fullständigt förslag till reglemente för
arméns pensionering först framdeles, efter organisationsförslagets slutliga pröfning,
lärer höra upgöras och till granskning framläggas, torde det dock tillåtas
mig att nu i underdånighet anmäla, det jag, under förutsättning att ofvan föreslagna
bestämmelser i afseende å manskapets tjensteålder varda godkända,
anser rättighet till understöd från Wadstena krigsmanshuskassa höra tillkomma:

a) manskapet af indelta trupperna och Wermlands Fältjägareregemente
efter 45 lefnads- och 20 tjensteår samt garnisonsmanskap
af alla vapen efter 40 lefnads- och 15 tjensteår, mot skyldighet för
manskapet att vid nämnda lefnadsålder lemna tj ensten; och

b) den, som i Kronans tjenst blifvit till helsa eller lem så ska dad,

att hans förmåga att genom arbete sig försörja, till följd deraf,
uphört eller minskats, i hvithet fall lian må, utan hänsigt till lefnads-
och tjensteår eller behof af understöd, anmälas till underhåll,
då han, i anseende till sålunda ådragen sjuklighet eller kroppsskada,
från krigstj ensten afskedas ; varande

105

varande med uttrycket »Kronans tjenst» afsedd endast den tjenstgöring, hvartill
krigsman i denna egenskap är pligtig, men icke den som egen rum under arbetskommendering
för annat statens ändamål eller för bolags räkning.

Nödvändigheten att öka våra försvarskrafter, allmänt insedd och erkänd,
har uti 1867 års Riksdags underdåniga skrifvelse N:o 81 fått sitt uttryck.
Den källa, hvarur dessa ökade försvarskrafter skola hemtas, är Beväringsinrättningen.
Donna inrättning, grundlagd under en tid af inre vanmakt och yttre
oro, är efter mera än ett hälft århundrades förlopp alltför outbildad för att
motsvara sin bestämmelse. Det är dock på denna institution och dess utbildande;
som bevarandet af vår sjelfständighet i hufvudsaklig mån måste hvila.
En klar och lefvande insigt häraf måste nationen tillegna sig. Icke med likgiltighet
eller obenägenhet, utan med tillitsfullt förtroende och fosterländsk hängifvenhet,
måste donna allas värnepligl af folket omfattas och så omhuldas, att
den såsom en medborgerlig rätt växer in i folkmedvetandet. Men, för att detta
skall kunna ske, måste den vara grundad på rättvisa och jemnlikhet inför lagen,
sålunda, så vidt sådant är med förhållandena förenligt, drabba alla medborgare
lika. Beväringsinrättningen i sin nuvarande form upfyller icke dessa fordringar.
Den frihet från vapenöfningarne och rättighet att vid upbåd till krigstjenst
sätta annan karl i sitt ställe, som nu under en eller annan form står
den ene till buds, men som den andre icke kan förskaffa sig, står icke tillsammans
med begreppen rättvisa och jemnlikhet. Nödvändigt är derföre, att
den frigörelse från hela värnepligten genom lega, eller från bevistande af vapenöfningarne
under fredstid genom inköp, som nuvarande beväringslag tillåter,
och hvaraf endast de mera bemedlade folkklasserna hafva kunnat begagna sig,
icke mera må ega rum, och att värnepligtens personliga utgörande må blifva
obligatoriskt för hvarje Svensk man, med undantag endast, dels för dem, Indika
dertill äro, till följd af sjukdom eller vanförhet, oförmögna, dels ock i de fall,
då eftergift härutinnan är af det allmännas oundgängliga behof påkallad. Det
lärer nemligen icke kunna bestridas, att hvarje lagstiftning i donna retning,
huru strängt den än må fasthålla principen om rättvisa och atlas lika betungande,
måste dock komma att hårdast trycka den fattigare befolkningen, som
för sitt uppehälle är beroende af det dagliga arbetet, hvarföre nationen, till
fördel för dessa sina minst lyckligt lottade medlemmar, torde böra och utan
skada för det hela kunna gorå några eftergifter. Bär förutan är det nödigt
tillse, att samhällsmedlemmmar, hvilkas ställning till staten är sådan att, äfven
vid en mobilisering, krigets ändamål eller det allmännas kraf bättre tillgodoses
Bih. till Riksd. Prof. 1H69. 1 Sami. 1 Afd. 14

106

genom ett fortsatt utöfvande af deras förutvarande verksamhet, än genom värnepligtens
fullgörande, äfvenledes från donna samhällspligt må befrias; hvarjemte,
med fästadt afseende å vigten att undanrödja möjliga hinder för den fria sjöfarten
och att vid inträffande krig tillförsäkra vårt sjöförsvar ett tillräckligt antal
kunniga sjöman, en del sjöfarts idkande personer, under vissa vilkor, och
bland dem skyldigheten att vid inträffande krig vid sjö vapnet tjenstgöra, bonde
frikallas från de, värnepligtige i fredstid åliggande förbindelser, om hvilket allt
förslag till närmare bestämmelser skall här nedan afgifvas.

Beväringsinrättningen, som har för ändamål att gorå medborgare- och
krigarepligten till en enda, erkännande den sanningen, att »all verklig frihet
ytterst kan bero derpå, att medborgare äro krigare, och krigare godo och
förståndige medborgare», måste äfven hvila på det inväxande slägtets upfostran
för båda dessa ändamål, hvarföre åt den militära delen deraf bör egnas
den upmärksamhet, att ynglingen redan från tidigaste år lär sig fatta och
införlifva sig med föreställningen att han är ballad att vara en fosterlandets
försvarare och att han för detta ändamål måste bemöda sig om att ernå skicklighet
i vapnens bruk, så att småningom verkliggöres bilden af »ett folk i vapen»,
hvilket ingen fiende ostraffad skall nalkas. Denna bild, »ett folk i vapen»,
må dock icke gifvas eu så bokstaflig tillämpning, att vapenöfningarne för värnepligtens
fullgörande i någon väsendtlig mån skulle behöfva inkräkta på den
tid, som åt de fredliga yrkena måste egnas, enär sådant endast kunde och
bonde ifrågakomma i det fall att eu fast militärisk stam saknades, och att hela
försvaret grundades på de värnepligtiges krigstjenst.

Genom det manliga slägtets upfostran i härdande kroppsöfningar, och dess
vapenöfvande från tidigaste år i jemnbredd med dess intellektuel:! bildning, genom
vapenfärdighetens uppöfvande under ynglingaåren till det mått, som för
inträde i ledet bland landets aktiva försvarare anses nödigt, och genom donna
färdighets underhållande i mannaåldern, skall i framstå rummet det störa syftemål
upnås, att fäderneslandet egen rik tillgång på krigsdugligt folk, hvarmed
ej blott den effektiva armén kan i farans stund ofördröjligen förstärkas och rekryteras,
utan äfven ett starkt ortförsvar i hvarje del af riket åstadkommas.
Derjemte må icke lemnas ur sigte, att dessa från ungdomen genomgångna, med
allvar, ordning och hofsamhet lodda allmänna vapenöfningar, Indika alla åldersklasser,
utan hänseende till samhällsställning, bildningsgrad eller förmögenhetsvilkor,
äro lika underkastade, måste blifva i hög grad egnade att utbilda såväl
befolkningens fysiska krafter, som eu allmän anda af medborgerlighet, af aktning
för lagarne, samt af ordning och upmärksamhet på sig sjelf och sina
pligter. De kostnader, som nationens upfostran i sådan rigtning ådrager landet,
kunna visserligen icke anses förspillda eller illa använda, om också vårt
land aldrig behöfde draga svärdet till sitt försvar.

107

En vigtig fråga är bestämmandet af den ålder, vid hvilken inträde i värnepligten
bör ega rum. Vårt lands ungdom har vid 21 års ålder i allmänhet
icke upnått den kroppsutveckling, som fordras för att uthärda de ansträngningar
och försakelser, hvilka de till aktiv tjenst upbådade kunna blifva underkastade,
hvarföre en framflyttning af denna åldersgräns vore önskvärd; men då
gammal vana och vissa ekonomiska förhållanden tala för dess bibehållande vid
hvad derom redan finnes stadgadt, kan detta så mycket heldre vid den organisation,
som nu är i fråga, låta sig gorå, som de vämepligtige i regel icke
äro till fältjenstgöring påräknade, förr än efter fullgjorda 3:ne års vapenöfningar,
hvarmed äfven afses att de vämepligtige icke förr, än efter inhemtadt
nödtorftigt mått af militärisk utbildning, skola ingå i aktiva armén.

En sak af framstående vigt, är att gifva beväringen en fast organisation,
och dymedelst betrygga möjligheten att utan tidsutdrägt, vid förefallande behof,
mobilisera så stor del af aktiva armén, som behofvet kräfver. För detta ändamål
synes mig i främsta rummet nödigt, att de beväringsskyldige vid undergående
af approbation- och kassationsmönstring enrolleras å det regemente eller
den corps, vid hvilken deras vapenöfning bör ega ruin, och att de sedan under
hela deras tjenstgöringstid tillhöra samma vapen och, såvidt icke flyttning utom
vissa gränser skeft, äfven samma regemente eller corps, å hvilken inmönstring
egt rum. Hvarje regemente eller corps torde till följe häraf höra tilldelas sitt,
eget beväringsområde, hvithet, såvidt möjligt, bör sammanfalla med dess förläggningsområde.
— Ett sådant fullkomligt sammanfallande är dock i vissa orter
icke möjligt, dels emedan det i allmänhet torde blifva nödvändigt att till den
värfvade stammen anslå större distrikt än garnisonsorterna, dels emedan den
täta befolkningen å vissa orter påkallar, för erhållande af ett rigtigt förhållande
mellan stam och beväring, att det ena regementets beväringsområde öfverskrider
det ändras förläggningsområde, dels emedan äfven det beväringsmanskap,
som är boende inom förläggningsområdet för de båtsmanskompanier, hvilka vid
sjövapnet bibehållas, enligt hvad nedan föreslås, är afsedt att med armén införlifvas,
hvarjemte den omständigheten att äfven till Wermlands Fältjägarecorps,
hvars förläggning icke eger några bestämda gränser, ett beväringsområde
måste utses, i sin mån bidrager dertill att ett fullkomligt sammanfallande af
regementenas förläggnings- och beväringsområden icke är möjligt.

För specialvapnen å hvilka endast bör enrolleras ett relativt obetydligt
antal beväringsmanskap, hvilket bör utses med afseende å särskild fallenhet för
tjenstgöring å dessa vapen, torde dock ingå särskilda beväringsområden lämpligen
kunna bestämmas, hvarföre sådane områden såsom regel endast höra tilldelas
infanteriets regementen och corpser, från hvilken regel dock, der så lämpligt
pröfvas, kan ske undantag för de specialvapen hvilka äro förlagdo å garnisonsorter,
der infanteri ej linnés. Inom dessa beväringsområden, hvilka mellan

108

regementets eller corpsens kompanier fördelas, bör redovisning af allt derstädes
boende beväringsmanskap åligga infanteribefälet, och allt upbäd till vapenöfning
äfven ske genom detta befäl, •äfvensom allt beväringsmanskap bör under vederbörande
militärbefäls ledning föras till och ifrån vapenöfningsplatserna. Såsom
eu följd häraf måste beväringsmanskapet vara skyldigt underkasta sig kallelse
till vapenöfning eller upbäd af den kompanichef, inom hvars kompanis förläggningsområde
det är bosatt, och, så väl för detta ändamål, som för att möjliggöra
eu fullständig och tillfyllestgörande redovisning, vara skyldigt att till denne.
på sätt nedan föreslås, vid hvarje förändring af vistelseort, densamma upgifva.
Slutligen är äfven nödvändigt att beväringsmanskapet, så väl i afseende å inställelse
till tjenstgöring, som och under sjelfva tjenstgöringen, skall vara underkastadt
krigslagarne, och bör till följe deraf krigsmannaeden äfven vid approbationsmönstringen
genast efter skodd enrollering ailäggas.

Genom här ifrågasätta bestämmelser afses: att de värnepligtige skola känna
sig införlifvade med krigsyrket och de nya pligter, detsamma dem ålägger; att
de skola upfatta sin ställning såsom medlemmar af landets försvarsstyrka, och
icke anse hela sin värnepligt endast bestå uti bevistandet af de föreskrift^
vapenöfningarne; att de, genom den tätare beröringen med det befäl, af hvithet
de skola krigsbildas, och de kamrater af stammen, tillsammans med Indika
deras öfningar ega ruin. skola förvärfva den aktning och tillgifvenhet för det
förra, den känsla af kamratskap med de sednare, samt den förkärlek för det
kompani eller det regemente de tillhöra, som så karakteriserar den Svenske
krigaren, så verksamt sporrar hans håg, eggar hans hederskänsla och okär hans
bemödanden att vara sin plats värdig.

Af de värnepligtiges här ifrågasätta närmare införlifvande med stående
armén följer otvunget, att enahanda beklädnad, utrustning och beväring, som
bestämmes för stamtruppen, äfven af statsverket tillhandahålles de värnepligtige.
Desse böra dock förklaras berättigade att, om de sådant önska, sj elfva hålla
sig beklädnad, hvilken de höra ega att antingen sjelfve anskaffa, eller sig,
enligt faststäldt pris, ur Kronans förråd tilläsa, emot viss, i förhållande till
statsverkets kostnader för enahanda ändamål, bestämd slitningsersättning. En
sådan åtgärd som donna, hvilken tvifvelsutan skulle undanrödja månget obehag
af värnepligtens fullgörande och som i sina följder synes mig egnad att hos
landets befolkning ingjuta sinne för snygghet i och aktsamhet om sin klädnad,
gör det likväl till en nödvändighet att uniformerna blifva så enkla, ändamålsenliga,
och billiga som möjligt. Det är derföre och ruin afsigt att framdeles
underställa Eders Kongl. Näjd förslag i donna syftning, i ändamål att derigenom
ej allenast åstadkomma besparing i statsverkets utgifter, utan ock, såvidt möjligt,
sätta äfven de mindre bemedlade värnepligtige i tillfälle att sjelfve anskaffa sin
beklädnad.

109

Med de ökade öfningar, som torde befinnas nödiga för förvärfvande af den
krigsöfning, hvarförutan hvarje utvidgning af värnepligten vore ändamålslös,
följa äfven ökade fordringar på krigsduglighet hos det till öfningarne kallade
manskap, på det att icke onödiga kostnader må nedläggas på krigsbildning af
till krigstjenst oduglige. Strängare bestämmelser för de värnepligtiges approbation
än de, hvilka hittills gjort sig gällande, torde sålunda vara af nöden, och
då styrkan och uthålligheten oftast äro beroende af en utvecklad kroppsbyggnad,
torde eu viss längd, t. ex. 5,4 fot, lämpligen böra bestämmas som vilkor
för approbation. Erfarenhet har emellertid gifvit vid hunden, att den Svensk®
ynglingen ofta nog vid 21 års ålder ännu icke uppnått växtålderns gräns,
hvarföre de beväringsskyldig^ som vid deras första mönstring befinnas undermålige,
men hafva en frisk och god kroppsbyggnad, böra ställas på tillväxt,
för att vid nästföljande års mönstring ånyo besigtiga^ Hafva de icke härvid
upnått eu längd af 5,4 fot, höra de likväl icke från värnepligten befrias, utan
såsom trainmanskap på vederbörande regemente enrolleras, för att fylla det
störa behof i detta hänseende, som vid en mobilisering tages i anspråk för
sjukvården, intendenturen, handtverksstaten och trossväsendet in. in., hvilket
manskap dock icke under fredstid underkastas vapenöfning. Lika litet bör eu
svaghet eller sjuklighet af tillfällig art leda till ovilkorlig befrielse från beväringspligten,
hvarföre beväringsskyldig,;, hvilka lida af sådan svaghet eller sjuklighet,
som af vederbörande läkare anses öfvergående, böra ställas pk förbättring,
och sålunda vara skyldige inställa sig äfven vid nästa års mönstring för att ånyo
besigtiga^, då antingen approbation, kassation eller enrollering bland trainmanskapet
bör ega ruin.

Ofvan är visadt att undantag från värnepligtens fullgörande äro oundvikliga.
De personer, hvilka sådant undantag kan komma till godo. skulle kunna indelas
i 2:ne kategorier, innefattande den första dem, som helt och hållet äro från beväringspligten
befriade, och den andra dem, som endast äro från vapenöfningarne
i fredstid fritagne. Med skål torde dock kunna ifrågasättas, huruvida icke de
till någondera af dessa båda kategorier hänförlige personer, — hvilka alltså
till följe antingen af lyte eller kroppslig svaghet, eller ock af sina sysselsättningar,
pröfvas höra helt och hållet från beväringspligten, eller endast från
fredsöfningarne befrias, och som sålunda icke i någon mån få vidkännas de
personliga uppoffringar för fosterlandets försvar, som öfrige beväringspligten underkastade
medborgare, — höra tillförbindas att på något annat sätt bidraga
till försvarsväsendet, såsom t. ex. genom erläggande af eu värneskatt under de
år, då de eljest skolat utgöra sin värnepligt.

En dylik skatt utgöres under benämning af militärskatt i vissa kantoner
af Schweitz under hela värnepligtsåldern af hvar och eu. som icke personligen
fullgör sin värnepligt.

Ilo

Grunderna för utgörande af denna militärskatt, olika inom olika kantoner,
äro för kantonen Neucliatel genom lagen af den 19 April 1866 sålunda bestämda,
att de till militärskatts erläggande skyldige delas i 3:ne klasser, och
hvarje klass, med hänsyn till de skattskyldiges förmögenhet, inkomst, arten af
deras sjuklighet eller deras fordna militärtjenst, i 12 kategorier. Första klassen
kan påläggas eu skatt, som i lista kategorien npgår till 10 francs och i
12itc ända till 400 francs; andra klassen utgör eu skatt från 7,50 till 300;
och tredje klassen från 5 till 100 francs, allt årligen. Äfven i. Österrike äro
bestämmelser i enahanda syftning intagne i den föreslagna nya värnepligtslagen.

Med rättvisa och billighet fullt öfverensstämmande synes väl äfven vara,
att den som till följe af ett måhända ringa lyte, af svag kroppsbyggnad, eller
af sin sysselsättning måste befrias antingen från beväringspligten helt och
hållet, eller och endast från fredsöfningarne, icke derföre bör alldeles frånkännas
alla förpligtelse!'' att på ett för honom lämpligt sätt deltaga i bördan
för fosterlandets försvar. Fn ringa, i förhållande till den befriades förmögenhet
eller inkomst, eller till arten af hans sjuklighet bestämd afgift, att erläggas
årligen under den tid han eljest personligen bort fullgöra sin värnepligt,
torde sålunda böra påläggas hvar och eu, som antingen bl Hvit helt och hållet,
eller ock endast från fredsöfningarne, befriad; hörande donna skatt för hvardera
af dessa båda kategorier bestämmas olika. Svårigheterna att rättvist
tillämpa eu dylik värneskatt, ehuru visserligen störa, synas mig likväl icke
oöfvervinneliga; men, enär något detaljerad!, förslag i detta hänseende här icke
torde höra ega plats, tillåter jag mig endast antyda de hufvudsakliga grunder,
hvarpå jag anser bestämmelser rörande skattens erläggande kunna och höra
byggas.

Enär befrielse från värnepligten under de är, dä den befriade bort tillhöra
aktiva armén, är af större värde än under de år, som skolat räknas till
krigsreserven, torde första Icategorien af befriade böra indelas i 2:ne klasser,
omfattande första klassen alla skattskyldige mellan 20 och 27 år, samt andra
klassen de skattskyldige mellan 27 och 30 år; efter upnående hvaraf ingen
värneskatt mera torde höra erläggas, enär sistnämnda åldersgräns betecknar
inträde i landstormen. Hvad beträffar de belopp, hvartill värneskatten i lista
kategorien, innefattande de från beväringspligten helt och hållet befriade, bör
stiga, synes mig detta inom första klassen kunna bestämmas i visst förhållande
till det belopp, som den skattskyldige, enligt gällande bevillningsstadga, erlägger
till staten i bevillning efter 2:dra artikeln. Då beloppet åt donna bevillning,
antingen den utgöres för fast egendom, eller för inkomst af kapital
eller arbete, alltid rättar sig efter den skattskyldiges förmögenhet eller inkomst,
synes det mig vara enklast, rättvisast och med minsta svårighet vid
tillämpningen förena dt, ätt lägga bevillningstaxcringen till grund äfven för

111

värneskattens åtgörande, emedan hvarje annat sätt att bestämma densamma torde
tvinga att anordna särskilda taxeringskomité''^ för donna angelägenhet, ledande
till kostnad för staten, besvär för enskilde, och måhända en temligen godtycklig
klassifikation af de skattskyldig^ Då emellertid ett stort antal personer
endast erlägga bevillning enligt lista, men icke enligt 2:dra artikeln, är nödvändigt
att stadga ett minimibelopp, hvarunder värneskatten icke, annat än till
fidjd af särskilda ömmande förhållanden, får sjunka, äfvensom det torde vara
nödigt stadga ett maximibelopp, hvaröfver den under ingå förhållanden kan
stiga. Hvad minsta beloppet beträffar, anser jag att detsamma bör kunna
bestämmas till 2 Exil’, och hvad angår det högsta beloppet, torde det, för att
icke oskäligt öka beskattningen, böra bestämmas till 50 E:dr. Afgiften förandra
klassen torde lämpligen kunna bestämmas till hälften af den under
första klassen ifrågasätta. Värneskatten ? andra leutegorien, eller för dem, som
endast från fredsöfmngarne befrias, synes mig höra sättas till lika belopp’ som
inom första kategorien, men utgå endast för så många år, som under fredstid
äro bestämda för de beväringsskyldiges vapenöfningar, emedan befrielsen från
dessa är den enda fördelen för manskapet i denna andra kategori.

Vissa omständigheter, såsom verklig fattigdom, svårare lyte eller sjukdom,
höra emellertid kunna verka ej allenast till nedsättning af deri skatt, som
enligt ofvannämnda grunder bör erläggas, utan äfven, vid särdeles ömmande
omständigheter, till fullständig befrielse från berörda skatt; och torde dylik
nedsättning eller befrielse, på vederbörande bevillnings-beredningars anmälan,
böra af taxeringskomitéerna, hvar inom sitt distrikt, kunna beviljas, hvarvid
fullständig befrielse från värneskatten alltid bör tillgodokomma blinda, döfstumrna
och svagsint, äfvensom de personel'', hvilka till följe af fattigdom
blifvit från värnepligten befriade. Billigheten torde derjemte fordra, att de
Personel-, som _ vid armén eller sjövapnet äro anställde, så länge sådan anställning
varar, äfven äro från den särskilda skatten befriade.

Värneskatten torde, i sammanhang med öfrig!, allmänna utskyld»'', höra
al statens vanliga upbördsmän upbäras.

Såsom en följd af hvad jag anfört, får jag, såsom hufvudsakliga grunder
lör den värnepligt, hvilken bör åligga hvarje Svensk medborgare, föreslå:

Do. Att donna värnepligt må blifva allmän och, utan rätt till lega eller
friköpning, utsträckt till hvarje Svensk man, endast med följande undantag,
nemligen:

A) från all värnepligt för:

a) de till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet oförmögne
eller alldeles otjenlig,'';

1) ..dem, som äro i krigstjenst vid armén eller sjö vapnet anställde;

112

c) lotsåldermän och lotsar;

d) ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen äro
sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle beroende;

hvarjemte läkare, som Magt medicine-kandidatexamen, och prester icke böra
åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör deras yrke.

B) från vapentjenst i krig, för:

a) härmästare, fyrvaktare och fyrbiträden;

b) Mästare, gesäller eller timmermän med aflöning på artilleriets-, fyrverkare-,
tyg-, bevärings- samt sjöförsvarets timmermans- och liandtverksstater; c)

Gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så vidt de
finnas derstädes behöflige;

d) Vid svafvelbruk skattskri fna och i svafvelberedningen inlärde arbetare,
till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar; samt för öfrig!

e) De i allmän tjenst anställde, som Kong!. Näjd med afseende på rikets
sannskyldiga nytta och behof kan finna skäligt att från krigstjensten frikalla.

2:o. Att värnepligten inträder året näst efter det, då dertill förbunden fyllt
20 år, och fortfar till och med det, hvarunder han upnått 40 lefnadsår,
under hvilken tid värnpligtig må vara skyldig underkasta sig föreskrift en
vapenöfning;

3:o. Att donna värnepligt fullgöres de 10 första åren i beväringen och sedermera
i landstormen:

4:o. Att de 7 första åldersklasserna tillhöra aktiva armén sålunda, att den
lista utgör arméns rekrytklass, 2: dr a och 3:dje arméns ersättningstrupper,
4:de och 5de dess första upbåd samt fide och 7:de dess andra upbåd;
5:o. Att 8:de, 9:de och 10:de åldersklasserna utgöra krigsreserven, hvilken
till aktiva arméns förstärkande icke får utgå förr, än begge upbåden och
ersättningstrupperna inom samma län äro inkallade i tjenstgöring;

6:o. Att i landstormen ingår i krigstid hvarje vapenför man inom värnepligtsåldern,
som icke på annat sätt är till rikets försvar tagen i anspråk;
7:o. Att landet må indelas i beväringsområden, ett till hvarje infanteri-regemente
och corps, hvithet område, så vidt möjligt, bör sammanfalla med
regementets eller corpsens förläggningsområde; dock att der så lämpligt
pröfvas, äfven för specialvapnen må kunna utses särskilda beväringsområden
å sådana garnisonsorter, der infanteri ej finnes förlagdt; och att hvarje
regemente eller corps’ beväringsområde må mellan dess kompanier fördelas;
8:o. Att beväringsmanskapet delas på alla vapen och att det till special vap -

vapnen erforderliga antalet utses inom derför bestämda kretsar, företrädesvis
bland dem, som dertill frivilligt sig anmäla;

9 ro. Att beväringsmanskapet undergår hittills öfliga approbation^- och kassationsmönstringar,
hvarvid det approberade manskapet tilldelas visst regemente
eller viss corps samt enrolleras på det kompani eller tilldelas det specialvapen,
med hvars stam trupp det skall införlifvas; vid Indika mönstringar
jemväl öfverföring från aktiva armén till krigsreserven må ega rum;

10:o. Att beväringsyngling, som vid mönstringstillfälle befinnes lida af sjuklighet
eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring, och att
den, som vid mönstring icke upnått en längd af 5,4 fot, men är frisk och
färdig, må ställas på ett års tillväxt; varande den antingen på förbättring
eller tillväxt ställde skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo
inställa, hvarvid, allt efter omständigheterna, antingen approbation, kassation
eller enrollering i egenskap åt trainsoldat vid vederbörande regemente
eller corps skall ega rum;

ll:o. Att beväringsmanskapet, för hvithet statsverket anskaffar och underhåller
beklädnads-, bevärings- och utredningspersedlar, dock förbehålles
rätt att, efter vid mönstringsförrättningarne gjord anmälan, sjelf ve anskaffa
sin beklädnad, eller densamma ur Kronans förråd sig tillösa mot faststäldt
pris, och att för begagnandet af densamma under vapenöfningarne åtnjuta
slitningsersättning i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda
ändamål;

12 :o. Att efter skodd enrollering krigsmannaeden vid mönstringstillfället aflägges,
hvarefter värnpligtig, så länge lian tillhör beväringen (Union) skall,
såväl under all tjenstgöring vid densamma samt under marscher till och
ifrån mötesplatserna, som ock i fråga om åtlydnad af de upbåd hvarigenom
han till tjenstgöring inkallas, vara underkastad krigslagarne;

13:o. Att beväringsskyldig, som under hela sin tjenstetid skall förblifva
vid det vapen, som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad de å infanteriet
inmönstade beträffar, alltid tillhöra det kompani, inom hvars beväringsområde
han är bosatt, och hvad de specialvapnen tillhörande angår, alltid
det regemente eller den corps hvarå inmönstring skott; dock att, till följd
af förändrad vistelseort, öfverföring från ett till annat regemente eller corps
kan, efter derom gjord ansökan, ega rum;

14:o. Att, med afseende på Kompanichefs åliggande att fora rullor öfver
och redovisa allt inom hans kompani boende beväringsmanskap, såväl det
infanteriet tillhörande som det å specialvapnen enrollerade, hvarje värnepligtig,
så länge lian tillhör aktiva armén, skall, ej allenast då han inom
kompaniets beväringsområde flyttas från en till annan ort, utan ock då
Bil, till Rissel. Prot. 1869. 1 Samt. 1 Afl!. lä

114

flyttningen sker till annat kompanis område, anmäla förhållandet till nar
mast "boende kompaniet tillhörande befäl, hörande det i sednare fallet tillika
åligga sådan värnepligtig, att, inom 14 dagar efter inflyttningen, på enahanda
sätt till det nya kompaniets befäl härom göra anmälan;

15:o. Att alla kallelser till möten eller upbrott af aktiva arméns manskap
ske genom militärbefålet, vare sig medelst ordres eller medelst kungörelse,
som, då den i kyrkan upläses två gången och sednare gången minst fjorton
dagar före inställelsedagen vid kompaniets samlingsplats, egen med ordres
lika bindande kraft;

16:o. Att dessa kallelser, med undantag för de garnisonsorter, der särskilda
beväringsområden tilldelas specialvapnen, utfärdas genom infanteribefälet;

17:o. Att beväringsmanskapet under militärbefälets ledning föres från samlingsplatserna
till bestämmelseorten, och åter;

18:o. Att krigsreserven och landstormen må upbådas genom Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande;

lti:o. Att frihet från vapenöfning i fredstid medgifves:

a) Åt alla i egenskap af trainsoldater å regementena enrollerade ;

It ) Åt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som å sjömanshusen eller
i magistraternas rullor är inskrifvet; sjökaptener och styrmän, hvilka aflagt
de för befälhafvare eller styrmän å Svenskt handelsfartyg föreskrifne
kunskapsprof; samt maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilda personer
eller bolag, ehuru med skyldighet att under krig tjenstgöra å flottan
eller skärgårdsartilleriet från och med det året näst efter fyllda 20 år,
till coh med det år, då 35 års ålder upnås;

20:o. Att med undantag af de i lista punkten mom. d upräknade, alla
från värnepligten i mer eller mindre män befriade, må indelas i tvänne
kategorier, innefattande den första dem, som från värnepligtens personliga
utgörande blifvit helt och hållet befriade, och den andra alla,, som blifvit
från vapenöfning i fredstid frikallade;

2 l:o. Att alla till dessa tvänne kategorier hörande skola erlägga en så kallad
värneskatt, och att för detta ändamål första kategorien indelas i tvänne
klasser; omfattande lista klassen de skattskyldige till och med 27 års ålder,
och den 2:dra klassen de öfläge;

22:o. Att donna värneskatt skall, för hvar och en till första kategoriens lista
klass hörande, utgå med minst 2 högst 50 Ridr, men inom dessa gränser
bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra Art., till
hälften af dess belopp; och för 2:dra klassen med hälften af det belopp,
som skolat i lista klassen erläggas;

23 :o. Att värneskatten i andra kategorien bestämmes till lika belopp som
inom första kategoriens lista klass, men att utgå endast för så många år,
som under fredstid äro bestämda för de hyväringsskyldiges vapenöfningar;

115

24:o. Att denna skatt debiteras och npbäres af statens uphördsmän i enlighet
med hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet;

25:o. Att nedsättning i eller fullständig befrielse ifrån värneskatten, må, till
följd af ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare lyte eller
sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning kunna af
taxeringskomité!! medgifvas; och

26:o. Att ej allenast blinda, döfstumma eller svagsinta, utan äfven de vid
armén eller sjövapnet anställde personer, sä länge sådan anställning fortfar,
skola vara från värneskatt helt och hållet befriade.

I ändamål att bereda någon tillgång på vid mobilisering nödvändigt; biträden
vid arméns sjukvård, får jag äfven föreslå:

27:o. Att i beväringsåldern varande medicine studiosi, fältskärselever och
farmaceuter, jemte andra beväringsskyldig!;, som, medelst intyg från lärare
vid medicinskt undervisningsverk, styrka sig hafva inhemta!; sådana kunskaper,
att de såsom läkarebiträden äro användbare vid fältsjukvård, må
kunna såsom läkarebiträden i mönsterrullorna inskrifvas, dock att de derigenom
ej från vapenöfningarnes utgörande befrias.

Eu vigtig bestämmelse har hittills saknats i vår beväringslag, nemligen
den, att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit upbådad, må vara
skyldig tjenstgöra till krigets slut, äfven om lian under loppet af detsamma
skulle utträda ur beväringsåldern. Nödvändigheten af eu dylik bestämmelse,
hvarigenom förekommes möjligheten deraf, att eu hel beväringsklass, midt under
krigets lopp, skulle vara berättigad återvända till hemorten, är uppenbar,
hvarföre jag får föreslå:

28:o. Att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit upbådad, må
vara skyldig tjenstgöra till krigets slut.

Då den nyligen verkställda ombildningen af Eders Kongl. Maj:ts flotta
medgifver, att eu del af båtsmanskompanierna kan till landtförsvaret öfverflyttas,
och då ingå andra värnepligtige än de i § 2 af nu gällande beväringslag
omnämnda för sjöförsvaret påräknas, torde deraf följa, att till armén bör öfverföra
s ej mindre det beväringsmanskap, som inom nämnda båtsmanskompaniers
förläggningsområden är boende, än äfven det öfriga sjöbeväringsmanskapet,
hvarföre jag får föreslå:

29:o. Att allt beväringsmanskap, med samma undantag som nu gällande bcbeväringslag
i dess 2 § stadgar, må tilldelas armén, samt med densamma
införlifvas och öfvas.

Då värnepligten hädanefter bör, utan legnings- eller friköpsrätt, af hvar
och eu personligen fullgöras, kan med allt skäl förutsättas, att ur de värnepligtiges
leder skall kunna till eu del fyllas det behof af befäl, som genom

i 16

arméns organisation på föreslaget sätt upstår vid upbåd af den större eller
mindre krigsfoten,

För att åt sådana beväringsynglingar, hvilkas håg och egenskaper göra
dem lämpliga att såsom befäl tjenstgöra, lemna tillfälle till förvärfvande af
dertill erforderlig teoretisk och praktisk utbildning, kommer jag bär nedan i
fråga om arméns förseende med erforderligt befäl att föreslå de åtgärder, som
jag anser till vinnande af sagda ändamål kunna leda.

Såsom eu följd häraf, och då den nuvarande elit-inrättningen under sådana
förhållanden synes öfverflödig, får jag föreslå:

30:o. Att den nuvarande bevärings-elitinrättningen måtte upliöra.

Att bestämma måttet för beväringsmanskapets vapenöfningar är en upgift,
på samma gång en af de vigtigaste och mest svårlösta. Öfningarne måste
nemligen å ena sidan vara så fullständiga, att den förvärfvade krigsbildningen
i någon mån är jemförlig med den, som inom andra arméer besittes, hvarförutan
detta manskap skulle blottställas för eu säker undergång, och striden
komma att utan hopp om framgång utkämpas; men å andra sidan, måste så väl
kostnaden för långvariga vapenöfningar, som den dermed oskiljaktigt förbundna
förlust af arbetskraft för de produktiva yrkena, tagas i behörigt öfvervägande.

För att åt de i egentlig mening krigsbildande öfningarne, som endast med
något talrikare och mera ordnade trupper kunna företagas, och som först vid
inträdet i beväringsåldern torde höra taga sin början, bespara all den tid, som
kan blifva åt dessa öfningar anslagen, torde lämpligt vara att, på sätt äfven
1867 års Riksdag i sin underdåniga skrifvelse, N:o 81, rörande landförsvaret,
ifrågaställt, eu del förberedande öfningar försiggå före inträdet i beväringsåldern,
och, för åstadkommande af minsta möjliga kostnad och tidsförlust, i de
beväringsskyldiges hemorter. Deri under skolåldern inhemtade kunskap i hvad
till militärbildningen kärr hänföras, synes derföre böra, efter utträdet ur denna
ålder, underhållas och förökas genom skyldigheten att under de 2:ne åren närmast
före inträdet i beväringsåldern, deltaga i förberedande militäröfningar,
Indika, enligt min tanke, borde i smärre, efter folkmängd och lokala förhållanden
i öfrig! lämpade distrikt, verkställas årligen, utan aflöning och med
begagnande af egna kläder, en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti
månader. För ledning af dessa öfningar torde befäl böra kommenderas ur
arméns stam och, så vidt sådant läte sig gorå, ur det kompani, till liv like! ynglingarne
för fullgörandet af sin beväringspligt antagas blifva inmönstrade, hvarigenom
tillika vunnes fördelen af eu ömsesidig, redan före inträdet i värnepligtsåldern
skodd, bekantskap mellan befälet och de ynglingar, som af samma
befäl skola krigsbildas. Om ifrågavarande öfningar under sednare året omfattade
äfven målskjutningsöfningar, skulle ynglingen derigenom redan från hans
första steg på den militära banan ledas till föreställningen om dessa öfningars

117

stora vigt, och en kraftig upmuntran gifvas till den håg för dylika öfningar,
som nästan aldrig hos Svenska ungdomen saknas, hvarjemte skickligheten i
denna vigtiga gren af vapenöfningar skulle, utan synnerliga kostnader, hvarken
för staten eller de enskilde, kunna updrifvas till den höjd, som, vid den rol
skjutvapnen i nutidens krig spela, är så nödvändig, på samma gång som derigenom
"bereddes tillfälle, att vid de vanliga öfningsmötena företrädesvis egna
tiden åt sådana öfningar, som endast vid eu samlad, i taktiska enheter ordnad
styrka kunna ega rum.

I vissa delar af riket, t. ex. i Norrland, Dalarne och delar af Wermland,
kunna dock svårigheter mota för utförande af de ifrågasätta förberedande öfningarne,
i anseende till den glesa befolkningen i dessa orter, till följd hvaraf
större våglängder måste af de till öfningarne kallade tillryggalägga^ hvarjemte
svårigheter kunna upstå att, utan jemförelsevis störa uppoffringar, i dessa bygder
tillhandahålla tillräckligt antal instruktörer.

Anordningen af de förberedande öfningarne måste derföre blifva beroende
af lokala förhållanden, och deras inställande å vissa orter, der deras utförande
är med större svårighet förbundet, kunna, efter Kong! Maj:ts pröfning af förhållandena,
ega ruin. Som emellertid nedan föreslagna ordinarie öfningstider
för beväringsmanskapet äro beräknade med afseende derpå, att eu del enklare
rörelser redan vid de förberedande öfningarne skola vara inlärda; och då den
vapenkunnighet, som skall bibringas manskapet från sådana orter, der inställande
af de förberedande öfningarne kan pröfvas lämpligt, icke bör understiga
det öfriga beväringsmanskapets, så torde nämnda orters beväring böra underkastas
så många dagars längre ordinarie öfning, som motsvaras utaf antalet af
de dagar, som för de förberedande öfningarne bort användas. I afseende å
kontrollen öfver dessa öfningar, hvilka, för att kunna motsvara sitt ändamål
och ega fortbeståendets garanti, måste vara obligatoriska, mota utan tvifvel åtskilliga
svårigheter, hvilka likväl icke synas mig större, än att de, om saken,
såsom sig bör, med ett lefvande intresse omfattas, lätt kunna undanrödjas.
Någon förberedande mönstring af de öfningsskyldige synes mig ej af nöden,
utan torde för ändamålet vara tillfyllestgörande, att öfver dem uprättade förteckningar
af vederbörande häradsskrifvare eller mantalskrifningsförrättare tillställas
chefen för det stamkompani, inom hvars beväringsområde de särskilta
distrikten äro belägna. Å dessa förteckningar skall af vederbörande kommunal-styrelse
vara antecknadt hvilka af de öfningsskyldige, som till följd af
sjukdom, vanförhet, särskilda sysselsättningar eller andra omständigheter lagligen
böra från beväringspligten befrias, och hvilka sålunda icke heller kunna
vara att vid de förberedande öfningarne påräkna. Vid ett sådant befriande
från de förberedande öfningarne, som de ifrågavarande anteckningarne innebära.
må likväl ej afseende fästas vid andra omständigheter än sådana, som

118

otvetydigt leda till befrielse, så mycket heldre som dessa öfningar, hvarvid
större ansträngningar icke kunna ifrågakomma, ingalunda, taga i anspråk något
betydligare mått af helsa eller krafter, hvilkas stärkande tvärtom utgör ett
bland dessa öfningars ändamål.

Det till de förberedande öfmngarne kommenderade befäl bör åligga att,
med ledning af ofvanberörda förteckningar, utöfva kontroll öfver det behöriga
bevistandet af nämnda öfningar och enär jag, för att åt desamma må gifvas
den prägel af allvar, som sakens vigt och det föresätta målet kräfva, anser
nödigt att deras försummande icke lemnas utan laga påföljd, synes mig lämpligt
såsom sådan stadga, att från de förberedande öfningarne förfallolöst uteblifven
öfningsskyldig, skall vara pligtig underkasta sig så många dagars förlängd
ordinarie öfning, under lista årets möte efter inträdet i beväringsåldern,
som ungefärligen motsvaras af den tid, han försummat.

Inom hvarje distrikt höra vederbörande kommuner ega att å kommunalstämma
sjelfvä afgöra hvilken dag i veckan dessa förberedande öfningar
skola försiggå; och sedan detta i början af hvarje år blifvit, bestämdt, och vederbörande
derom underrättats, skall kallelse till dessa öfningar, genom uppläsning
i kyrkopia af i ämnet utfärdad kungörelse, ega ruin.

Sedan dessa förberedande öfningar blifvit genomgångna, och under förutsättning
att åt desamma egnats det allvar, ändamålet krafvel-, vågar jag antaga
att, för åstadkommande af en någorlunda tillfredsställande krigsbildning hos
beväringsmanskapet, detta manskaps öfningsmöten skola kunna inskränkas: lista
året efter inträdet i beväringsåldern, till 30 dagars rekrytmöte; 2alra året till
15, och 3:dje året äfven till 15 dagars möte, under hvithet sednare beväringen
skulle helt och hållet införlifvas med stammen och med denna samöfvas.

Den sammanlagda öfningstid, som här blifvit ifrågasatt, utgör således, med
undantag af de förberedande öfningarne, 60 dagar, fördelade på 3:ne år. För
hvar och eu, som i detta afseende egen någon erfarenhet, är det uppenbart,
att donna öfningstid är ett minimum, som icke är möjligt att underskrida, så
vida man verkligen vill det ändamål, hvartill öfningarne äro ett medel, eller
att beväringsmanskapet skall erhålla den krigsbildning, den stadga samt den
vana vid ordning, lägerlefnad och tjenstens alla delar, som utgöra nödvändiga
vilkor för detta manskaps krigsduglighet. Endast under förutsättning af beväringsmanskapets
införlifvande med en stamtrupp med de göda egenskaper,
som Svenska soldaten besitter, vågar jag anse det möjligt att inskränka beväringsmanskapets
öfningstid till den här ifrågasätta, hvithet betydligt understiger
den, som finnes bestämd för t. ex. den Schweitziska infanteristen, hvilkens öfningstid
dock är kortare än den vid öfriga arméer i Europa antagna.

Hvad den till special-vapnen anslagna del af beväringen beträffar, så torde,
med hänsyn till beskaffenheten af de öfningar, som vid dessa vapen måste

119

ega ruin, den förändring i öfningstiden böra göras, att densamma fördelas
på blott tvänne år och sålunda bestämmes till 30 dagar hvardera året.

En jemnförelse med de öfningstider, som till de värnepligtiges utbildning
åro anslagne i andra länder, och som således komma de trupper till
del, med hvilka våra, i händelse af krig, skulle blifva upfordrade att mata
sig, torde bäst bevisa huru ringa ofvan ifrågasätta öfningstider i sjelfva
verket äro:

I Preussen inkallas linien till tvenne års garnisonstjenst;

))

Frankrike

))

» »

4

till 5 år;

reserven

till

180 dagar;

»

Österrike

))

linien

))

3 år;

reserven

))

84 dagar;

»

Italien

))

linien

»

5 år;

reserven

))

40 dagar;

))

Ryssland

))

linien

))

10 år (på sista tiden har dock per-

mittering efter 8 och till och med efter 6

års garnisonstjenst blifvit medgifven).

))

Danmark

))

»

»

280—665 dagar;

reserven

»

40 dagar;

))

Schweitz

))

))

»

110—120 dagar ;

obestämdt i sistnämnda fall förberedande öfningar och de ofta återkommande
större öfningslägren.

Äfven i Norge är öfningstiden vida längre än här blifvit ifrågasatt,
nemligen 162 dagar för linien och 70 för reserven.

På grund af hvad anfördt blifvit, får jag föreslå:

31:o. Att värnpligtig tvänne år före inträdet i värnepligtsåldern, det
vill såga från och med året näst efter. fyllda 18 år, till året näst efter
fyllda 20 år, må vara skyldig deltaga i förberedande militäröfningar
i sin hemort, en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti månader;
Kongl. Maj:t dock förbehållet, ej allenast att för de orter, hvarest
lokala förhållanden möjligen gorå en annan indelning af denna öfningstid
lämpligare, derom, på vederbörande kommuners framställning,
meddela nådigt beslut, utan ock att från de orter, der inställande af
de förberedande öfningarne pröfvas lämpligt, sammandraga beväringsmanskapet
till så många dagars ordinarie öfning, att den motsvarar
äfven den tid, som för de förberedande öfningarne varit afsedd;

32:o. Att med afseende å dessa förberedande öfningar regementenas och
corpsernas beväringsområden indelas i distrikt, lämpade efter folkmängd
och lokala förhållanden, och att inom dessa distrikt vederbörande kommuner
må bestämma eller med hvarandra öfverenskomma om hvilken

120

dag i veckan dessa öfningar skola ega ruin; börande härvid, då ett
distrikt utgöres af flera kommuner och olika meningar dem emellan
upstå, den mening blifva rådande, hvarom största antalet kommuner
sig förenat, eller, om flera skiljaktiga meningar af lika antal kommuner
omfattas, utslaget bestämmas genom lottning. Derest åter distriktet
består endast af två kommuner, galle vid olika meningar, den kommuns
åsigt, hvilken räknar de flesta innevånare;

33:o. Att dessa öfningar ledas af befäl ur armén;

34:o. Att till vederbörande stamkompanichefer eller befälhafvare skola,
vid hvarje års början, genom vederbörande häradsskrifvare eller mantalsskrifningsförrättare,
öfverlemnas af dem distriktvis upprättade förteckningar
öfver de till hvarje kompanis beväringsområde hörande personer,
hvilka äro pligtig^ att under året förberedande öfningar undergå;
hörande dessa förteckningar vara försedde med vederbörande kommunalstyrelses
anteckning derom, hvilka utaf de öfningsskyldige, som till
följd af sjukdom, vanförhet eller särskilda sysselsättningar lagligen höra
från beväringspligten befrias;

35:o. Att kallelser till ifrågavarande öfningar må utfärdas af vederbörande
kompanichef medelst kungörelser, som i kyrkorna upläsas,
hvilka kallelser, sedan de 2:ne gånger blifvit uplästa, sista gången
minst 14 dagar före öfningarnes början, skola för de öfningsskyldige
ega bindande kraft;

36:o. Att från förberedande öfning förfallolöst uteblifven öfningsskyldig
skall, vid inträdet i beväringsåldern, vara pligtig underkasta sig så
många dagars förlängd ordinarie öfning under lista årets möte, som
motsvaras af den tid, han försummat; och

37:o. Att värnepligtig det år, inträde i beväringsåldern egt ruin, må
inkallas till 30 dagars öfning, och de derpå följande 2:ne åren till
15 dagars öfning hvardera året, hvilka öfningar försiggå å de mötesplatser,
Kong!. Maj:t bestämmer, dock med den förändring i fråga
om de värnepligtige, som å specialvapnen uptagas, att dessas öfningar
fördelas på 2:ne år, med 30 dagar hvardera året.

De grunder af rättvisa och jemnlikhet inför lagen, hvarpå beväringsinrättningen
måste hvila, höra enligt min tanke med sträng följ drägtighet
tillämpas. Alan får således icke åt den ene medgifva en fördel, som den
andre icke kan tillegna sig. Den för medlemmar af de, i enlighet med
Kongl. Kungörelsen den 8 Mars 1861, organiserade skarpskytteföreningarne
i vissa fall nu medgifna befrielse från lista årets vapenöfningar utgör dock
eu sådan fördel. Den fattige, som antingen icke har råd att förse sig med
uniform och utredning, eller som för arbete till sitt uppehälle nödgas an vän -

121

vända deri tid, dessa föreningar egna åt vapenöfning, eller deri, som är bosatt
å sådan ort, der skarpskytteföreningar ej finnas, eller deri, som är i
annans tjenst och icke tillätes använda någon tid till vapenöfning; dessa
och Hela andia är o utestängda tran möjligheten att åt nämnda förmån komma
i åtnjutande.

Lifligt erkännande att skarpskytteidén gifvit en kraftig väckelse till
det nu rådande varmare intresset för ordnandet af vårt försvarsväsende
och uprigtigt önskande, att all lämplig uppmuntran från det allmännas
sida matte komma densamma till del, skulle jag icke uttala min öfvertygelse,
om jag säde, att de frivilliga skarpskytteföreningarne, under nuvarande
organisation och verksamhet, allmänt bibringa sina medlemmar eu
krigstjenstens olika delar omfattande krigsbildning, motsvarande deri som
under första årets beväringsmöte, äfven under nuvarande förhållanden, kan
och måste meddelas. Öfverlägsenhet i ett hänseende kan icke ersätta
bristen i andra, minst då flera i trupp sammandragna, skola gemensamt och
samtidigt utföra samma förrättningar.

De för eu sann krigsduglighet väsendtlig-! egenskaperna af manöverfärdighet
i större och mindre afdelningar, af sträng punktlighet och upmärksamhet
vid fullgöran de af de mångfaldiga pligter krigstj ensten medför,
samt af vana och uthållighet vid fältlefnadens mödor och försakelser; dessa
egenskaper kunna väl delvis finnas, till och med i hög grad utbildade, hos
eu eller annan medlem af de frivilliga skarpskytteföreningarne, och äfven
hos flertalet medlemmar inom en och annan corps; men för ett allmänt
bibringande af dylika egenskaper kunna dessa föreningar icke erbjuda den
trygghet, som ett på lagbunden allmän värnepligt grundadt försvarsväsende
kräfver, ty i regeln må val kunna antagas, att för fullständigt inhemtandc
af nämnda egenskaper, erfordras genomgående af alla de tjenstepligter, som
endast vid sammandragen och under längre tid sammanhållen, på fältfot
ordnad truppstyrka förekomma. Dessutom ligger det för öppen dag, att
någon för ändamålet tillfyllestgörande pröfning af de olikartade färdigheter,
äfven i samlad trupp, som en beväringsyngling bör besitta, icke kan an ed
eu eller annan enskild individ anställas, och att, då frågan gäller undantag
från fullgörandet af en allmän medborgerlig pligt, den är alltför vigtig
att lemnas till afgörande på grund af en så vansklig undersökning.

på dessa anmärkningar i ännu högre grad skulle komma att ega tillämplighet
genom antagande af den föreslagna längre öfningstiden, och det
obestridligen höfves en lag att, så vidt möjligt, i sin tillämpning drabba
alla medborgare lika, så får jag föreslå:

Bill. till Riksd. Prat. 1869. 1 Sand. 1 Afd.

16

122

38:o. Att den för medlem af frivillig skarpskytteförening, för vissa fall,
medgifva befrielse från lista årets vapenöfning med beväringsmanskapet
må uphöra.

Härmed vill jag dock hafva uttryckt den fasta förhoppningen, att den
vackra tanke, som gifvit lif och tillvaro åt de frivilliga skarpskytteföreningarne,
icke må, genom uphäfvandet af en bestämmelse, som är stridande
mot idéns vackraste sida och det mål man föresatt sig, i någon man blifva
mindre varm och lefvande. Ett motsatt antagande vore tvifvelsutan att
misskänna nitet och bevekelsegrunderna hos dem, som åt dessa föreningar
äro medlemmar. Eu pa lag grundad allmän värnepligt anvisar hvarje stridbar
medborgare hans plats r det allmänna försvaret, hvarigenom fnvilligheten
eller godtycket att efter behag bestämma öfver sin verksamhet, enligt
sakens natur måste försvinna; och vid tillämpningen af denna lag, torde
sålunda icke kunna ifrågakomma att de frivilliga skarpskytteföreningarne
såsom sjelfständigt corpser komma att utträda. Men deras utgift blir
derföre icke mindre gagnande och löftesrik, om de, såsom föreningar för
skjutkonst och vapenfärdighet, genom eget exempel söka verka i alla delar
af landet för utbredande af dessa för nationens stridbarhet och vårt lands
sjelfständighet så ytterst vigtiga egenskaper, hvilka sällan under de vanliga
korta vapenöfningarne kunna tillräckligt, och aldrig till för högt updrifven
färdighet, inläras.

Eu vigtig länk i försvaret, utan hvilken detta icke blifver fullständigt,
utgör Landstormen. Förhållanden kunna gifvas, då det är af stor vigt
att hastigt kunna inom orterna, till dessas skydd, upbåda betydande, ordnade
stridskrafter, hvilka upbåd dock alltid måste blifva tillfälliga och
snart öfvergående, samt endast vid stor fara, höra kunna ega rum. De
flesta europeiska länder ega en sådan landstorm, och Sverige torde i farans
stund, mindre än de flesta andra, kunna undvara den. I den man bestämmelserna
om öfningar i gymnastik och vapenföring i skolorna med nit och
allvar tillämpas, samt beväringsmanskapets vapenöfningar vinna deri utsträckning
ofvan är föreslagen, bör nationell kunna vinna eu utbildning i
vapenfärdighet, som gör det möjligt för landstormen att, organiserad i taktiska
enheter och med befäl försedd, upträda med den kraft, som behöfves
för att afvärja ett anfall, som hotar egen härd.

Såsom bestämmelser för landstormen får jag föreslå:

att alla vapenföra män inom värnepligtsåldern, så vidt de
icke tillhöra Union eller krigsreserven, må förklaras utgöra en
landstorm, som kan uppbådas till hemortens försvar;

123

att hvarje lan, i förhållande till dess vidsträckthet, må utgöra
ett eller Hera landstormsområden;

att landstormen endast af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande,
efter Konungens i Stats-Rådet derom fattade beslut, må kunna
upbådas, då krig utbrutit;

att landstormen, upbådad, må vara underkastad krigslagarne;
att landstorm må hafva tjenstgöringsskyldighet inom landstormsområdet; att

staten under krig anskaffar gevär åt dem, som icke ega
sådana, samt tillhandahåller ammunition;

att landstormen, upbådad, må, utan rätt till ersättning,
vara skyldig klåda och föda sig på egen bekostnad, dock att fattige
förses med kläder och föda af kommunen;

att de beväringsklasser, eller delar deraf, hvilka icke äro inkallade
till armén, må utgå med landstormen inom sin ort, och
vid sådant tillfälle ega enahanda förpligtelse!- som den sistnämnda;

att högsta myndigheten öfver länets landstorm må utgöras
af landshöfdingen, intilldess landstormen varder upbådad till
tjenstgöring, då den träder under militärbefäl;

att landstormen må organiseras i kompanier och bataljoner;
att kompaniernas styrka må kunna vara olika, dock ej under
100 man;

att hvarje sockens manskap bildar ett eller flera kompanier;
att om en sockens manskap icke upgår till 100 man, det
må förenas med närgränsande sockens, men icke splittras till
olika kompanier;

att kompanibefälet må utgöras af 1 kompanichef och 2:ne
plutonchefer, samt eu afdclningschef för 50 och eu korporal för
25 man ;

att flera socknars manskap, tilisammanlagdt minst 500 man,
må bilda en bataljon;

att bataljonschef utnämnes af Konungen, på landshöfdingens
förslag;

att kompani- och plutonchefer, uppå af kompaniet uppsatt
förslag å 3:ne personel-, förordnas af landshöfdingen;

att afdelningschefer och korporaler, uppå af kompaniet uppsatt
förslag å 3:ne personel-, förordnas af kompanichefen; och

att landstormens män må hafva samma rätt till krigsbelöning
för visad mandom och tapperhet, samt samma rätt till pension
för svår blessyr, som för armén är eller kan varda stadgad.

124

Jag hav anse It mig af flera skäl icke böra ifrågasätta några obligatoriska
vapenöfningar för landstormen under fredstid. I den män de af mig
föreslagna vapenöfningar före och under beväringsåren hunnit att genomgås
samt nationen mer och mer allmänt ti liegnat sig den militäriska upfostran,
som ensamt kan tillförsäkra oss fullt betryggande förs var skrafter, skola sådana
obligatoriska öfningar för medlemmar af landstormen befinnas mindre
behöfliga; och jag befarar att anspråket på dylika öfningar, jemte de nu
föreslagna öfriga åtgärder för försvarsväsendets ordnande, skulle medföra
alltför dryga kostnader och uppoffringar. t den anda, som de frivilliga
skarpskytteföreningarne redan framkallat och, såsom jag hoppas, vidare skola
underhålla, synes mig dessutom ligga en borgen derför, att landstormens
medlemmar frivilligt underkasta sig de fortsätta vapenöfningar, om hvilkas
vigt tanken på försvaret af egen hembygd utgör eu ständig påminnelse.

I fråga om tillämpning af de bestämmelser rörande allmänna värnepligten,
hvilka bär blifvit ifrågasätta, anser jag rätt och billighet fordra,
att redan inmönstrade beväringsskyldig^ icke underkastas några andra förpligtelser
i afseende på öfningar, än de som voro gällande vid deras inmönstring;
hvaremot jag håller före att de, efter sina åldersklasser, höra
ordnas i upbåd och ersättningstrupper, och att, i händelse Kong!. Majrt
skulle finna nödigt, för landets försvar, sammandraga större eller mindre
delar af dessa klasser, de skola vara förbundna qvarstå vid aktiva armén,
så länge deras tjenstgöring derstädes af behofvet påkallas, dock icke utöfver
30 års ålder.

Jag får derföre föreslå:

att de förändrade förhållanden, i afseende å beväringen, som
af nya värnepligtslagen föranledas, må inträda och fortgå först med
den åldersklass, hvilken inmönstras år 1870; men

att, i händelse Kongl. Näjd skulle finna nödigt att i anledning
af krig eller krigsfara upkalla nuvarande beväringsklasser,
eller större eller mindre delar deraf, dessa må vara förbundne
tjenstgöra vid aktiva armén, så länge sådant pröfvas oundgängligt,
dock icke utöfver 30 års ålder.

Eu vigtig och nödvändig bestämmelse i värnepligtslagen är den, som
rörer beväringsmanskapets upbådande till annan tjenstgöring än de årliga
vapenöfningarne under fredstid. Enligt de grunder för Svenska arméns organisation,
som uti det föregående äro framställda, bör armén utgöras af
stam och beväring tillsammans, med hvarandra så sammangjutna, att hvarje
Svenska krigsmaktens försättande på krigsfot äfven förutsätter mobilisering
af aktiva arméns beväringsmanskap, till så stort antal, som behofvet kräfver.
Att Kongl. Maj:t, som, enligt grundlagar^, eger högsta befälet öfver rikets

I 25

krigsmakt, äfven måste, när sådana förhållanden inträffa att rikets säkerhet
det påkallar, ega makt att öfver denna krigsmakt förfoga såsom honom
nyttigast och nödvändigt synes, och följaktligen att, när behof deraf göres,
upbåda beväringsmanskapet, år uppenbart. Denna grundsats är äfven erkänd
i nuvarande bevä,tingslag, som i 10 § tillförsäkrar Lönnligen rätt att
under krig, eller när eljest han pröfva!- rikets försvar det kräfva, till vapenkonst
upbåda antingen alla beväringsklasserna, eller ock större eller mindre
del af den eller de klasser han finner nödigt, vare sig från hela riket,
eller endast från vissa landsorter, utan afseende derpå, huruvida eller till
huru stor del beväringen inom öfriga landskap kallas till vapen. En organisation
af Svenska armén, i enlighet med ofvan framställda åsigter, der
den ojemförligt största delen deraf utgöres af medborgare ur alla samhällsklasser,
hvilka först vid vapenupbådet inträda i aktiv tjenst, förutsätter
dock nödvändigt ett arméns ställande på krigsfot före krigets utbrott, och
att, innan det i verkligheten intrader, rikets försvar måste någon tid, större
eller mindre, förberedas, eller att, med andra ord, krigsrustning måste föregå
kriget, hvarföre Lönnligen bör ega fria händer att under sådana allvarliga
förhållanden, då krigsrustning bör eller måste komma i fråga, upkalla så
stor del af beväringsmanskapet, som af förhållandena föraniedes. I öfrigt
och ehuru det torde få anses otvunget följa af Konungens rätt att ingå
förbund med främmande makter, af hans rätt att, efter hela Stats-Rådets
hörande, fatta beslut rörande krig, samt af hans egenskap af högste befälhafvare
öfver krigsmakten, att äfven använda densamma der, hvarest krigets
ändamål derigenom bäst främjas, och sålunda äfven, om nödigt är,
utom de förenade rikenas gränser, så torde dock, i en fråga af så stor vigt
som donna, det vara nödigt att åt uttrycken i värnepligtslagen gifva den
klarhet och bestämdhet, att olika infattning eller misstydning af densammas
föreskrifter är omöjlig.

I öfverensstämmelse med här uttryckta åsigter synes mig böra stadgas:

att Lönnligen, när krig eller fara för krig är för handen, må
kunna upbåda till vapenkonst antingen alla beväringsklasserna,
eller ock den större eller mindre del af dem, som nödigt pröfvas,
vare sig från hela riket eller endast från vissa landsorter, eller af
vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till huru stor
del den öfriga beväringen kallas till Vapen.

Med eu utsträckt värnepligt ökas nödvändigheten att söka åstadkomma
en, så vidt möjligt, tillfredsställande redovisning öfver de be vä ringsskyldige,
äfvensom en närmare kontroll öfver fullgörandet af beväringspligten. Svårigheterna
i dessa hänseenden äro icke ringa, och, då det icke lärer kunna

126

ifrågasättas att lägga något band på de bevåringsskyldiges fria flyttningsrätt,
i hvilket fall både redovisning och kontroll visserligen skulle blifva synnerligen
enkla, torde knappast några bestämmelser i detta hänseende kunna gifvas, som,
så vida icke donna angelägenhet åt en särskild styrelsegren anförtros, fullkomligt
leda till målet. Dels med afsigt att åstadkomma en nära sammansmältning
mellan stamtrupp och beväring, och dels i ändamål att införa
en förbättrad redovisningsmetod, är ofvan föreslaget, att hvarje till aktiva
armén hörande beväringsskyldig, skall, under de år han tillhör aktiva armén,
vara uptagen i rullorna vid det regemente eller den corps, vid hvilket
hans vapenöfning bör ega rum, och vara skyldig att till den kompanichef,
inom hvars kompanis beväringsområde han är boende, anmäla flyttning, så
väl inom kompaniets område, från en till annan ort, som jemväl då flyttning
sker utom detta område, och att äfven, efter erhållande af ny bostad,
anmäla sådant hos chefen för det kompani, inom hvars beväringsområde
flyttning skett. Sedan hvarje regementes eller corps’ beväringsområde bl hvit
mellan dess kompanier fördeladt, bör vid beväringsmanskapets mönstring,
— i afseende på hvilken Kongl. Förordningen den 9 Febr. 1861, i tillämpliga
delar och i allt hvad som icke strider mot hvad här blifvit eller
pulver föreslaget, synes mig fortfarande böra lända till efterrättelse, —
utom den regementsofficer, som vid dessa mönstringar är närvarande, äfven
infinna sig chefen för det kompani, eller å de orter der särskilda beväringsområden
för specialvapnen tilläfventyrs komma att utses, chefen för det
batteri eller den sqvadron, hvarå de inmönstrade höra uptagas, försedd med
fullständig mönsterrulla, i hvilken införas så val alla vid mönstringstillfället
approberade, som de hvilka dervid i egenskap af trainmanskap blifvit antagne.
Sedan de beväringsskyldig»; sålunda blifvit i regementenas och corpsernas
rullor uptagne, bör äfven i och med detsamma beväringsmanskapets redovisning
odeladt åligga militärbefälet, d. ä. Infant er iheiälet, med undantag
endast för de fall der serskilda beväringsområden kunna blifva för specialvapnen
bestämda, då redovisningen åligger dessa vapens befäl. De vidlyftiga
detaljföreskrifter som äro af nöden, på det att ifrågavarande redovisning
må blifva så fullständig som möjligt och tillförlitliga upgifter om verkligt
antalet af den för aktiva armén påräkneliga styrka alltid må vara att
tillgå, synas mig icke höra här inrymmas, utan torde jag, i sammanhang
jemväl med frågan om föreskrifter angående kontrollen öfver fullgjord*
vapenöfningsskyldighet, framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning
erforderliga förslag.

Med utsträckt värnepligt följer äfven nödtvånget att skärpa den påföljd,
som bör drabba sådane beväringsskyldige, hvilka söka undandraga sig fullgörandet
af sin beväringspligt, genom uteblifvande antingen från påbjuden

127

mönstring, eller, sedan mönstring egt ruin, från åliggande vapenöfning.
Hvad först beträffar uteblifvande från mönstring, så, enär afsigten dermed
kan med skal anses vara att förminska tiden för beväringspligten, torde
verksammaste medlet mot dylikt försök vara att, jemte stadgande af ett
vite, tillräckligt högt för att framkalla betänksamhet, äfven tillintetgöra det
syftemål, som med undanhållandet antagligen cftersträfvas, och sålunda
stadga, att för hvarje år, då försummelse af mönstring, utan laga förfall,
egt ruin, beväringspligten utsträckes ytterligare ett år, hvarigenom hvarje
fördel af undanhållande från mönstring förfaller. Hvad åter angår påföljd
för uraktlåtenhet att hörsamma kallelse till vapenöfning eller tjenstgöring,
så är ofvan föreslaget, att dylik försummelse skall hemfalla under krigslagen;
men derjemte torde vara nödigt stadga, att den, som, utan laga förfall,
påbjuden vapenöfning sig undandrager, skall, för hvarje gång sådant
skett, qvarstå ytterligare ett år i beväringen, och sålunda öfverföras till
yngre årsklass, samt, gemensamt med sådan, undergå den försummade vapenöfningen.
. För den åter, som af laga förfall varit hindrad att sig till
vapenöfning inställa, lärer väl någon förlängning af beväringspligten icke
böra ifrågakomma; men bör sådan beväringsskyldig förpligtas, att följande
åren genomgå föreskrifne vapenöfningar, dock att, i detta fall, skyldigheten
att undergå vapenöfning uphör med det år, under hvithet 27* års ålder
upnås. Samma bestämmelser torde äfven kunna tillämpas på den, som af
laga förfall varit hindrad inställa sig vid mönstring, så vida nemligen sådan
beväringsskyldig blifvit vid sednare mönstring approbera^.

Såsom laga förfall, ehvad det gäller uteblifvande från mönstring eller
från vapenöfning, torde böra anses de förhållanden, som 20 § af nu gällande
beväringslag uptager; och bör laga förfall, så vidt möjligt, då det
hårrör af sjukdom, styrkas genom företeende af läkarebetyg, eller, om sådant
icke kunnat anskaffas, genom intyg från pastor i församlingen jemte
ordförande i kommunalnämnden.

Hvad åter angår beväringsmanskapets antecknande, dess indelning och
användande, dess skyldigheter under tjenstgöring in. in., äfvensom dess
underhåll jemte öfriga allmänna förhållanden, så torde, med undantag af
indelningen till sjöbeväring, hvars indragning i det föregående är föreslagen,
och med uphäfvande af hvad som rörer elitinrättningen, hvad i
ofvanberörda afseende!! i öfrigt uti nu gällande beväringslag är stadgadt,
kunna, så vidt det å de nya förhållandena är tillämpligt, för framtiden
bibehållas.

På grund af ofvanstående får jag föreslå:

att, i afseende å approbation- och kassationsmönstringar med
beväringsmanskapet, Kong!. Förordningen den 9 Februari 1861

128

må, i tillämpliga delar och der förändring här icke blifvit föreslagen,
äfven för framtiden lända till efterrättelse;

att vid approbation^ och kassationsmönstring bör, försedd
med fullständig mönsterrulla, vara närvarande den kompanichef
eller, å de orter der särskilda be va ringsområden för specialvapnen
utses, chefen för den sqvadron eller det batteri, hvari de mönstrade
höra uptagas, och att alla vid mönstringen approberande,
äfvensom de i egenskap af trainmanskap antagne, må i mönsterrullan
införas;

att, sedan mönstring egt rum, redovisning af allt approbera^,
eller i egenskap af trainsoldater antaget manskap besörjes utaf
militärmyndigheterna;

att beväringsskyldig, som utan laga förfall undanhåller sig
från mönstring skall förutom böter, hvilka böra bestämmas första
gången sådant sker till 10 R:dr och hvarje påföljande gång till
20 R:dr, för hvarje gång qvarstå ytterligare ett år i beväringen,
dock ej längre än till fyllda 40 år;

att beväringsskyldig, som utan laga förfall uraktlåter hörsamma
kallelse till vapenöfning eller tjenstgöring, skall, utom det
ansvar härför, som enligt krigslagen kan ådömas, vara underkastad
att qvarstå ytterligare ett år i beväringen för hvarje gång dylik
kallelse försummats, samt att öfverföras till yngre årsklass, och,
gemensamt med sådan, undergå försummad vapenöfning;

att beväringsskyldig, som uraktlåtit att på föreskrifvet sätt
anmäla flyttning från ett till annat kompanis område, må beläggas
med böter af 5 R:dr;

att beväringsskyldig, som till följe af laga förfall uteblifvit
från mönstring eller vapenöfning, skall åligga att följande åren
undergå föreskrifna vapenöfningar, dock att donna skyldighet uphör
med det år, under hvilket 27 års ålder upnås;

att såsom laga förfall må anses hufvudsakligen hvad såsom sådant
linnés i 20 § af nu gällande Kungörelse angående den allmänna
beväringen af den 13 November 1860 uptaget; och att dylikt
förfall, då det hårrör af sjukdom, skall styrkas genom läkarebetyg,
eller, om sådant icke kunnat anskaffas, genom intyg från pastor
i församlingen och ordförande i kommunalstämma eller nämnd; och
att nu gällande bestämmelser rörande beväringsmanskapets
antecknande, dess indelning och användande, dess skyldigheter
under tjenstgöring m. in., dess underhåll, jemte öfrige allmänna

om -

129

omständigheter, med undantag af hvad rörande sjöbeväringen och
elitinrättningen förekommer, må, så vidt de å de nya förhållandena
äro tillämpliga eller icke strida mot hvad här föreslaget är,
äfven för framtiden lända till efterrättelse.

Allt hvad ofvan blifvit föreslaget, rörande allmänna värnepligten, afser
icke Gotlands nationalbeväring, om hvilken jag, i sammanhang med organisationen
af Gotlands försvar, torde få framställa särskilt förslag.

I det föregående har jag sökt utveckla de allmänna grunder och bestämmelser,
som, enligt min tanke, höra gorå sig gällande i afseende å den
under olika förhållanden behöfliga numerära styrkan af vår armé samt sättet
för tillvägabringandet deraf med hvad dermed i öfrigt eger sammanhang.

Till de allmänna grunderna för ordnandet af våra försvarskrafter höra
vidare åtskilliga andra frågor, Indika jag går att underställa Eders Kong],
Maj:ts nådiga pröfning.

Om det är en sanning, att nutidens krigföringssätt tager i anspråk
större och mera öfvadc härmassor än fordom, är det icke mindre sannt
och af sednare krigshändelser fullkomligen bekräftadt, att för eu armés
krigsduglighet synnerligen erfordras skickligt och vida talrikare befäl, än
vi i förhållande till vår nuvarande krigsstyrka ega.

Det är derföre eu angelägenhet af högsta vigt att söka utfinna medel
till erforderligt ökande af befälskrafterna med möjligen minsta kostnad för
statsverket.

Vid behandling af frågorna om de särskilda vapnens organisation och
deras krigsbildning kommer jag att framlägga förslag rörande ej mindre
antalet af det befäl i olika grader, som tages i anspråk för utsträckta och
fullständigare vapenöfningar i fredstid och för fyllande af det nödvändigaste
behofvet vid en mobilisering, än äfven sättet att bibringa befälet den högre
och mångsidigare krigsbildning, som numera är af så stor betydelse.

Men utom detta, det fasta befälet, hvars mera uteslutande användning
i tjensten icke kan eftergifvas, måste, af försvarskrafternas organisation för
skyndsam utsvällning till en efter stundens behof lämpad mindre eller
större krigsfot, nödvändigt följa ett för sådana fall oafvisligt behof af än
mera och betydligt ökade befälskrafter, hvilka icke kunna ögonblickligen
skapas, utan måste, så vida organisationen eljest skall fylla sin bestämmelse,
finnas på förhand ordnade, för att i farans stund vara tillgängliga.

Bill. till Rikscl. Prat. 1869. 1 Sami. 1 Ajd. 17

130

Tvänne utvägar, för att, med största möjliga besparing i statsverkets kostnader,
kunna upnå detta vigtiga ändamål, synas mig föreligga, och jag anser
begge böra och behöfva anlitas. Den ena skulle bestå i anordning af så
kallade halfsoldsbefäl, anstäldt vid och utgörande en ingående del af arméns
stam, den andra åter bestå af så kalladt reservbefäl, bildad! af och tillhörande
den allmänna beväringen.

Det är, såsom bekant, ganska vanligt att skicklige officerare, hvilkas militära
uppfostran staten till väsendtlig del bekostat, efter kort tjenstetid nödgas
anhålla om afsked, emedan deras enskilda angelägenheter taga deras tid så
mycket i anspråk, att de icke kunna finna sig i den beständiga disponibilitet,
som tjenstgöring^! fordrar. Om tjenstgöringen derför kunde för en del inskränkas
till vissa bestämda lider, såsom de årliga befäls-, bevärings- och regementsmötena
vid indelta armén och motsvarande öfningstider vid den värfvade,
så är att förmoda, det mången skulle önska begagna sig af en sådan tillåtelse,
och mot den mindre lön, som för en sålunda minskad tjänstgöringsskyldighet
kunde bestämmas, fortfarande egna sig åt militäryrket. Eu öfverflyttning
från ordinarie beställning till så ballad half sold borde sålunda under
vissa vilkor kunna ega ruin. Donna öfverflyttning bör dock icke kunna sire
förr än efter åtminstone 10 års tjenstgöring, och alltid vara beroende på Kongl.
Maj:ts pröfning, hvarjemte antalet halfsoldsbefäl bör vara begränsad!, på sätt
jag i sammanhang med de särskilda vapnens organisation kommer att föreslå.

För bildande af halfsoldsbefäl far jag sålunda tillstyrka:

att på stat anställd officer eller underofficer må, efter minst 10
års tjenstgöring, kunna af Kongl. Maj:t på derom gjord ansökan, förflyttas
på half sold; men att beloppet af donna sold icke må öfverstiga
den för graden bestämda pension;

att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid intages från annan
tjenstgöring än de årliga befäls-, bevärings- och regementsmötena vid
indelta armén och motsvarande öfningar vid den värfvade, men deremot
i krigstid samt när Kongl. Maj:t finner omtanken för rikets säkerhet
påkalla upbåd af större eller mindre del af beväringen, vara
underkastad samma tjenstgöring, som det ordinarie befälet;

att på half sold ställd officer bibehåller tur och befordringsrätt
vid regemente eller corps; samt

att halfsoldsbefäl, efter upnådd pensionsålder, vid afskedstagande!
erhåller den för graden bestämda pension ur Arméns pensionskassa,
så vida stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller
om pensionsväsendet annorlunda ordnas, den pension som i sammanhang
dermed kan komma att bestämmas.

131

Statens tillgångar medgifva emellertid icke att halfsoldsbefälet, fastän lägre
aflönadt, skulle kunna utsträckas till det antal, som vid mobilisering af eu
större eller mindre krigsfot erfordras. Här inträder således beliofvet af det
»reservbefäl» som ur allmänna beväringen skulle bildas. Redan vid behandlingen
af grunderna för den allmänna beväringsinrättningens organisation, har jag
här förut an ty dt, att, i stället för den nu varande elitinrättningen, beväringsynglingar,
hvilkas håg och egenskaper gjorde dem lämplige till reservbefäl,
borde beredas tillfälle till förvärfvande af dertill erforderlig teoretisk och praktisk
utbildning. Då donna utbildning endast kan omfatta militära ämnen, är
nödvändigt föreskrifva ett visst mått af skolbildning såsom vilkor för befordran
till reservbefäl, och bör detta mått, hvad reservofficers kompetens beträffar,
lämpligen vara detsamma som för inträde i krigsskolan nu erfordras eller framdeles
kan blifva gällande, samt för reserv-underofficeren detsamma, som nu
ställes eller framdeles kan blifva föreskri fvet såsom vilkor för befordran till
underofficer på stat. Dessa fordringar på humanistisk bildning för reservbefälet
synes mig af största vigt att bestämma, ej allenast för att genom likställighet
härutinnan åstadkomma en önskvärd, kamratlik sammansmältning med
det fasta befälet inom de särskilda graderna, utan ock hufvudsakligast för att,
genom den öfverlägsenhet i omdöme och tillförsigt, som af en grundligare underbyggnad
oftast blir eu följd, höja reserv-befälets anseende inom truppen. Det
torde ej heller höra förbises att eu föreskrift i donna syftning underlättar reservofficerens
anställande på ordinarie stat, för vinnande hvaraf undergången
fullständig pröfning i de ämnen krigsskolans alunmer hafva att genomgå, likväl
alltid måste blifva ett vilkor.

Reservbefälets militära utbildning måste naturligen understödjas med den
omsorg och de förmåner, att å ena sidan erforderlig skicklighet upnås och å
den andra saknaden af egna tillgångar icke utestänger begåfvade ynglingar från
täflan om de företräden, Indika anställningen såsom befäl medför.

I förra hänseendet synes mig nödigt att yngling, som önskar fullgöra sin
värnepligt i egenskap af befäl, bör tvenne år före inträdet i värnepligtsåldern
derom ingifva ansökan, med bifogadt betyg om innehafvande mått af skolbildning,
till vederbörande regemente eller corpschef, som, efter pröfning af sökandens
lämplighet, egen att kommendera sådan sökande, att, året näst efter
fyllda 18 år, undergå 42 dagars rekrytskola tillsammans med stammens rekryter,
nästföljande året en underbefälsskola i minst 42 högst 75 dagar, samt
tredje året regementsmöte eller läger med stammen uti 20 dagar.

Huruvida dessa öfningar lämpligast höra genomgås under två, eller, som
ofvan blifvit ifrågasatt, under tre år, har utgjort föremål för någon tvekan. En
skyldig omtanke att icke genom ansträngda öfningar under ett och samma år
för mycket taga de unga aspiranternas krafter i anspråk eller trötta deras håg,

132

lämpligheten af att regementsmötet följer efter befålsskolan, men icke tvärtom,
såsom förhållandet skulle blifva om öfningarne på två år sammanfördes, då det
nemligen ej torde falla sig lägligt att rekryt- och befålsskolan på samma år
genomginges, samt slutligen och synnerligast nödvändigheten att så ordna dessa
öfningar att de icke störande inverka på studier och sysselsättningar i den riktning,
som utgör de unga aspiranternas lefnadsmål. Allt detta synes mig likväl
tala för eu fördelning af öfningarne, på sätt jag redan nämnt, under
trenne år.

Sålunda öfvad och skicklig befunnen yngling befordras till |den grad inom
reservbefälet, hvartill hans skicklighet och kompetens i (ifrigt föranleder, samt
skall vara skyldig att i sådan egenskap, så länge han i Union qvarstå!'', tjenstgöra
vid den åldersklass af beväring han tillhör, ej mindre under dennas treåriga
vapenöfningar, än ock sedermera, då samma åldersklass kan varda upbådad.

Ehuru det icke utan skål skulle kunna invändas att den här ifrågasätta
obligatoriska tjenstgöring^ såsom befäl är alltför ringa för att draga tillräcklig
fördel af de på statens bekostnad förvärfvade befälsegenskaperna, liksom att
tillfället försummas att gifva dessa egenskaper ytterligare utveckling, så torde
likväl ännu starkare skål tala för en sådan begränsning af tj enstgöringsskyldigheten
att ynglingar icke, genom eu alltför stor utsträckning af densamma,
känna sig afskräcka från den brödlösa banan. Och har jag ansett, att den
tjenstgöringsskyldighet, som blifvit ifrågasatt, så mycket heldre utan skada för
det hela kunde bestämmas, som det blifvit lemnadt Öppet för dem, hvilka dertill
ega håg och anlag, att efter anmälan med tjenstgöring^! fortfara under
hela den tid de i bcväringsåldern qvarstå.

De förmåner, som skulle tillförsäkras vid reservbefälet anställd värnpligtig,
synas mig åter böra blifva att under de förberedande rekryt- och regementsmötena
samt befålsskolan såsom gradpasserare åtnjuta underofficers aflöning
och lämpligt beklädnadsbidrag; att under all vidare föreskrifven eller
medgifven tjenstgöring tillgodonjuta samma aflöning och förmåner som tillkomma
ordinarie befälet i motsvarande grad, att äfven utöfver den föreskrifna tjänstgöringsskyldigheten
kunna under beväringsåldern vid allmänna beväringens öfningar
såsom befäl användas, om lian dertill är villig och lämplig, samt att
efter sin duglighet kunna befordras under fredstid till och med kaptensgraden
och under krigstid till hvilken högre grad som helst, skolande detta reservbefäl
under all tjenstgöring vara underkastadt krigslagarne och alla tj enstegraden
åliggande skyldigheter.

Af föregående följer att reservbefälet, som i sjelfva verket endast utgör
sin värnepligt, bör medysin åldersklass från luden öfverflyttas till reserven och
från denna sednare till landstormen, hvarmed dess egenskap af reservbefäl äf -

133

veu bör uphöra. Den plats eu till reservbefälet hörande sedermera må i
landstormen intaga, beror af vederbörandes bepröfvande, dock bör honom icke
kunna åläggas tjenstgöra i lägre grad, än den lian som reservbefäl innehaft.

Då för befälet vid specialvapnen emellertid erfordras en mångsidigare utbildning,
än som under några korta öfningsmöten kan beredas, lärer förslaget
om reservbefälet endast böra tillämpas på infanteriet.

I öfverensstämmelse härmed får jag alltså hemställa:

att till fyllande af befälsbristen vid infanteriet reservbefäl må
bildas af ynglingar ur beväringen;

att för kompetens till reservofficer må erfordras ett mått af skolbildning,
motsvarande hvad nu är, eller framdeles blifver föreskrift,
såsom vilkor för inträde vid krigsskolan; och att för kompetens till
reserv-underofficer må i detta afseende gälla samma föreskrifter som
nu äro, eller framdeles blifva gällande för anställning såsom underofficer
på stat;

att yngling, som önskar fullgöra sin värnepligt i egenskap af
reservbefäl, må, efter derom tvänne år före inträdet i beväringsåldern
hos vederbörande regemente eller corpschef gjord ansökan, och efter
pröfning af hans lämplighet och kompetens, året näst efter fyllda 18
år, kommenderas till genomgående af 42 dagars rekrytskola, tillsammans
med stammens rekryter, samt följande året eu befälsskola på
minst 42 högst 75 dagar, och tredje året ett regementsmöte eller
läger med stammen på 20 dagar; hörande dock, der förhållandena
dertill föranleda, reservbefälsaspirant kunna medgifvas att på ett år
undergå så val rekrytmötet som underbefälsskolan, och sedermera, genom
att följande året undergå regementsmötet, vinna kompetens;

att han under dessa öfningar skall vara underkastad krigslagarne,
samt åtnjuta underofficers aflöning, jemte beklädnadsbidrag;

att lian efter sålunda genomgångna öfningar må kunna, på regements-
eller corpschefens förslag, af Chefen för Landtförsvars-departementet
utnämnas till reservofficer, men att reserv-underofficer utnämnes
af regements- eller corpschefen;

att han må vara skyldig, att uti den befälsgrad, hvartill han
blidt befordrad, tjenstgöra under de tvänne sista årens vapenöfningar,
med den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör, och att
han äfven sedermera må efter egen ansökan, och om lian dertill befinnes
lämplig, kunna användas såsom befäl vid allmänna beväringens
vapenöfningar, så länge han i beväringsåldern qvarstår;

att lian qvarstår i rullorna och redovisas såsom reservbefäl intilldess
han med sin åldersklass öfverföres till landstormen, der han in -

134

tager den plats, — icke understigande hans grad såsom reservbefäl —
som af vederbörande bestämmes;

att lian under al] tjenstgöring skall åtnjuta samma aflöning och
samma förmåner, samt vara samma skyldigheter underkastad, som hans
vederlikar inom det ordinarie befälet;

att lian vid upbåd af den beväringsklass eller del deraf, till
hvilken lian hörer, skall vara skyldig tjenstgöra så länge sådant upbåd
varar;

att han må kunna befordras i fredstid till och med kaptensgraden,
men under krigstid äfven till högre grader; samt

att reservofficer, som under fred önskar vinna anställning på stat,
skall för sådant ändamål undergå fullständig pröfning lika med de
officerare, som från krigsskolan utexamineras, hvaremot under krigstid
detta vilkor för befordran till tjenst på stat kan eftergifvas.

Nuvarande anordning af civilstaten vid regementen och corpser synes i
flera hänseenden påkalla förändringar för beredande såväl af större enkelhet
och ordning i förvaltningen som af besparing i statsverkets utgifter.

Sålunda torde regementsskrifvare- och auditörstjenstema höra förenas, och
mönsterskrifvaretjensterna helt och hållet indragas.

Dervid förutsätter jag att det förändrade aflöningssätt för armén, som jag
här nedan kommer att föreslå, varder gilladt, och att i följd deraf den upbörd
af räntor och arrenden in. m, som nu åligger regementsskrifvaren, verkställes
i sammanhang med allmänna kronoupbörden.

Härigenom undanrödjes det enda hittills förefinna hinder för regementsskrifvaren
att lemna regementets stånd och åtfölja den corps han tillhör samt
vid densamma, hvarhelst den uppehåller sig, fullgöra sina öfriga tjensteåligganden,
hvarigenom ock förening af regementsskrifvare- och auditörstjensterna
vid hvarje regemente eller corps låter sig verkställas.

Fördelarne af eu sådan förening är ögonskenliga. Det är nemligen uppenbart
att regementschefen vid sin embetsförvaltning har behof af eu lagkunnig
och i civila tjenstemannabestyr väl förfaren tjensteman, som odeladt egnar sin
tid och verksamhet åt regementets angelägenheter samt deri förvärfva!'' afl nödig
insigt. Hittills har sådant af de svagt aflönade auditörerna icke kunnat begäras
och regementsskrifvarnes upbördsresor lika litet tillåtit dem att vid
chefsexpeditionen oafbrutet vara att tillgå. Genom dessa tjenstår förening kan,
med besparing i kostnader, en tjensteman beredas för utkomsten tillräcklig aflöning
och i motsats till hvad hittills, åtminstone i fråga om auditörsbefattnin -

135

garne, ofta egt ruin, erfarne och skicklige tjenstemän finnas villige att befattningen
sig åtaga.

Med den ifrågavarande upbördens öfverflyttande uphör ock behofvet af
det i allt fall underordnade biträde, som mönsterskrifvarne skolat lemna, och
kunna således äfven dessas befattningar indragas. -Tåg föreslår alltså:

att regementsskrifvare- och auditörstjensterna vid hvarje regemente
eller corps i mån af inträffande ledigheter förenas till en tjenst
under benämningen af auditör; och

att mönsterskrifvarebefattningarne jemväl i mån af afgång helt
och hållet indragas.

Vidare förekommer, att, under det vid vissa värfvade regementen finnas
anställde både regementspastor och bataljonspredikanter, så saknas all särskild
pastoral vård vid Husar-regementet Konung Carl XV samt Norrbottens och Vesterbottens
Fältjägare-corpser.

Lika litet, som det torde finnas nödigt att vid en del corpser hafva anställde
och aflönade flera krigsprester, lika otillfredsställande synes det mig
vara att andra corpser äro i saknad af den under lifvets alla förhållanden så
angelägna religiösa omvårdnad, som presterskap^ har att utöfva.

lag anser mig derföre höra hemställa:

att bataljonspredikantsbeställningarne, der sådana finnas, måtte
indragas, men regementspastorer deremot anställas vid Husar-regementet
Konung Carl XV, Norrbottens och Vesterbottens Fältjägarecorpser
samt de nya regementen och corpser, som komma att bildas.

Till civile tjensteman vid regementen och corpser hänföras äfven läkare
och regementskommissarier. Hvad beträffar dessa tjensteman, torde jag i sammanhang
med frågorna om sjukvårdens och intendenturens ordnande få framställa
särskilda förslag.

Vid behandling af frågan rörande arméns omorganisation, kan visserligen
icke den om sättet och välboren för befordran derinom lemnas obeaktad.

På billighet och rättvisa uppställda befordringslagar, i Indika aktning för
förtj ensten och omtanke för det allmännas bästa fatt sitt uttryck, utgöra, samvetsgrann!:
tillämpade, en mägtig häfstång att fora medlemmarne af armén framåt
i ädel sträfvan att förvärfva alla de egenskaper, som kunna gorå dem skicklige
till det allmännas tjenst.

Kunskaper, framstående förmåga och redligt uppfyllda pligter höra sålunda
allena bestämma företrädet, allena komma under ompröfning vid de fall. då befordran
icke är bunden vid tjensteåldern.

136

Våra nu gällande befordringslagar utvisa redan ett bemödande att
förena det allmännas fördel med individens billiga anspråk och möjliggöra
äfven för mannen i ledet att, utan andra företräden än dem, som betingas
af ådagalagd tapperhet, skicklighet och hedrande införande, stiga till statens
högsta militära värdigheter.

Har alltså denna lagstiftning i sistnämnda hänseende icke burit den
frukt man väntat, så är felet icke grundsatsernas, hvarur densamma upvuxit,
utan måste orsakerna härtill sökas dels i bristande undervisningsanstalter
för den störa massan af armén och dels i bristande tillfälle för befälet
i allmänhet att underhålla, utveckla och gorå lefvande de kunskaper
detsamma uti krigsskolorna sig tillegnan

Detta oaktadt anser jag dock att några förändrade bestämmelser böra
uti våra befordringslagar inrymmas.

Innan jag går att i underdånighet underställa dessa Eders Kongl. Maj:ts
pröfning, har jag trött mig höra i största korthet till jemnförelse framställa
eu kort sammanfattning af gällande befordringslagar för den Svenska och
några utländska arméer:

Svenska armén.

Såsom allmänna grundsatser vid befordringar gälla: att endast infödde
Svenske män skola befordras, dock Konungen obetaget att uti militära embete:^
med undantag af kommendantsbefattningar, nyttja utländske män af
sällsynt skicklighet, samt att afseende endast bör fästas å den sökandes
förtjenst och skicklighet, men icke på dess bord.

Såsom vilkor för befordran i fredstid till arméns olika grader gälla
följande bestämmelser:

a) vice korporal och korporal förordnas af regementschefen på kompanichefens
förslag. Endast vid artilleriet och fortifikationen finnas
bestämda kunskapsfordringar, för att ernå denna befordran.

b) distinktionskorpor al väljes bland regementets mest förtjente korporaler.

c) underofficer, beträffande befordran till donna grad linnés ingen annan
föreskrift än att »de skickligaste bland kunnige, pålitlige och
välartade ämnen» skola af regementschefen utnämnas. Vid artilleriet
och fortifikationen erfordras serskild examen för att kunna befordras
dels till lägsta och dels till högsta underofficersgrad.

d) underlöjtnant, befordran erhålles:

l:o af kadett, som genomgått krigsskolan;

2:o af fanjunkare, efter 6 års verklig underofficer^enstgöring, från
18:de åldersåret räknad, deraf minst två år såsom fanjunkare.

e)

137

e) löjtnant och kapiten, inom dessa grader sker befordran efter tjensteålder
inom regementet, men kunna äldre förbigås, om grundadt
skal af chefen anföres. Vid artilleriet och fortifikationen erfordras
serskilda kunskapsprof för att befordras till löjtnant. Vid topografiska
corpsen tillsättas löjtnantsbeställningar med officerare, som
genomgått krigshögskolan, och till kapitensbeställningar kan befordran
ske utom tur. Vid fortifikationen kan befordras hvarannan gång
efter tur och hvarannan gång efter skicklighet, och vid detta vapen
samt vid artilleriet äro kompani- och batterichefsbeställningarne
endast kommenderingar, hvartill chefen för fortifikationen och generalfälttygmästaren
beordra de lämpligaste kapitenerna, utan afseende
på tjensteålder. För vinnande af kompetens till generalstaben fordras:
att hafva genomgått krigshögskolan och hafva aflagt åtskilliga
större kunskapsprof i lefvande språk samt derjemte att antingen i
krig hafva gjort effektiv adjutantstjenst eller, efter undergångna
examina, en längre tid tjenstgjort under chefen för generalstaben.

f) major, till dessa platser föreslås, då den äldste kapitenen eller ryttmästaren
saknar den för en major nödiga fallenhet, antingen inom
regementet eller distriktet en yngre för platsen mera passande
kapiten, utan afseende på tjensteålder.

g) högre grader, för dessa finnas ingå andra bestämmelser än grundlagens
bud om »förtjenst och skicklighet».

Befordran genom val finnes endast bland underbefälet vid Gotlands
nationalbeväring.

Såsom vilkor för befordran i krig gälla ej några af föregående bestämmelser,
utan endast utmärkelse för tapperhet, skicklighet och hedrande
införande tages i betraktande.

Norska armén.

For dringar ne äro bär olika för det fast lönade befälet och för det Övriga,
det »värnepligtiga» befälet, strängare för det förra än för det sednare.
Vid det förra erfordras, redan för befordran till korporal, examen i underofficersskolans
lägre afdelning eller i en särskild 6 till 10 veckors instruktionsskola,
samt för befordran till första underofficersgraden, en fullständig
kurs i samma skola jemte förbindelse till minst sexårig tjenstgöring; öfråga
befordringar inom samma grad ske på grund af visad duglighet och pålitlighet.
Af det värnepligtiga underbefälet är det åter endast vid befordran
till korporal vid infanteriet eller sergeant som genomgåendet af instruktionseller
underbefälsskola kräfves, till korporaler tagas de i tjensten pålitligaste.

Bill. till Riksd. Prof. ''1869. 1 Barn!. 1 A/d. 18

För vinnande af befordran till officersgrad på stat med fast lön fordras att
hafva genomgått krigsskolan, hvarefter tur och anciennitet gälla såsom grund
ända till och med kapitensgraden; der ofvan sker befordran efter val
bland de skickligaste.

För befordran inom specialvapnen äro särskilda fordringar upställda
och är militärhögskolans genomgående ett vilkor derför såväl inom artilleriet
och ingeniörvapnet som inom generalstaben.

Särskilda bestämmelser äro glida för värnepligtigs befordran till officer.
Någon annan examen än den som förekommer vid en 4 månaders kurs
uti instruktionsskolan i Christiania är dock icke föreskrifven.

Danska armén.

Ett för all befordran o vilkorligt stadgande är att hafva någon tid
gjort tjenst såsom soldat och att antingen hafva blifvit utexaminerad vid
korporalskolan eller genomgått den för underkorporalerna föreskrifna längre
öfning. Den hufvudsakliga grunden för befordran inom underbefälsgraden
är genomgången korporalskola. hvarjemte vid tillsättande af de högre underbefälsplatserna
tjenstetiden äfven tages i beräkning. Officersskolan åter
är det grundläggande för officersbefordran.

Dess s. k. yngsta klass skall vara genomgången af den, som vill till
sekundlöjtnant varda utnämnd, samt 2:dra och 3:dje klassernas kurser afslutade
för vinnande af befordran till premierlöjtnant. För det högre officersbefälet
till och med öfverstar äro liksom vid de högre underofficersgraderna
vissa tjenstår föreskrifna såsom vilkor, och sker befordran för
girigt efter val, med undantag för kapitensgraden, der den tvenne gånger
utaf tre sker efter tur och anciennitet. Detta vid liniearmén.

Vid förstärkningen anställa hvarje befäl, som lemnat luden, i den
egenskap hvari han derinom sist tjent, och befordringarne kunna ske från
underkorporalsgraderna uppåt till kapiten endast med vissa vilkor i afseende
på lefnadsåldern.

Nordtyska armén.

Skicklighet i tjenstens alla delar, intygad antingen genom afgångsbetyg
från underofficersskolorna eller en skriftligen affattad redogörelse för ett
praktiskt utfördt updrag i fälttjenst, vanlig skolkunskap samt ett hedrande
införande äro de allmänna vilkoren för befordran till underofficer.

För avancement inom graden tillkommer eu viss tjenstetid. Ett särskilt
slag af underofficerare äro de så kallade porte-epéfänrikarne, som efter
tur och fullgjorda fordringar utnämnas till officerare. För att blifva porteepéfänrik
fordras afgångsexamen från gymnasium eller högre realskola,
eller ock porte-epéfänriksexamen. Till vinnande af officersbefordran måste

139

porte-epéfänriken besöka eu krigsskola, aflägga examen inför militärundervisnings-kommissionen,
förete betyg öfver praktisk duglighet samt åt de blifvande
officerskamraterna förklaras värdig att blifva officer. Till officer kunna
dock de skickligaste kadetterne direkt utnämnas. Öfriga kadetter komma
i samma kategori som porte-epéfänrikarne.

Inom högre grader äro tur och anciennitet i allmänhet grunden för
befordran, utom vid regementschefs eller generals utnämning.

För generalstabsofficerare är kurs vid krigsakademien jemte tjenstgöring
vid de olika vapenslagen föreskrifven.

Fransyska armén.

Det utmärkande för befordringssystemet inom donna armé är dels
frånvaron af alla andra bestämmelser för erhållande af underbefälsbefattning
än eu viss tjensteålder, duglighet i tjensten samt så mycken kännedom
af skri!- och räknekonsten, som erfordras för att skota de ekonomiska åligganden,
som tillhöra de högre underofficerarne, — dels rättigheten för
underofficer att, utan genomgången kurs vid militärskola, blifva till officer
befordrad.

Inom första officersgraden besättas nemligen § af antalet vakanta platser
med elever af militärskolan i Samt Cyr eller Polytekniska skolan och
den återstående tredjedelen med underofficerare, som tjenat minst tvenne
år och för öfrigt ega qvalifikationer, lämpliga för platsen. Ingeniörvapnet
gör dock härvid undantag, emedan der endast 3 underofficerare befordras
på 17 vakanser.

Till och med bataljonschef sker befordran, der för öfrigt den bestämda
tjensteåldern förefinnes, uti visst för hvarje grad föreskrifvet förhållande,
delvis efter tur, delvis utom tur. Inom de högre graderna från och med
öfverstelöjtnant finnes ingen tur stadgad, endast att den till befordran ifrågakomne
skall hafva i närmast lägre grad tjenstgjort ett visst antal år,
vanligen två eller tre.

Till marskalk af Frankrike kan dock ingen nämnas utan att i krig
hafva fort armébefäl.

För befordran inom specialvapnen, artilleriet, ingeniörtrupperna och
generalstaben, fordras att genomgå kurser vid de för dessa vapen afsedda
specialskolorna, såsom ingeniörskolan i Metz, samt tillämpningsskolan för
generalstaben.

Vid donna öfverblick af befordringslagarne för vår armé, och vid jemförelse
mellan dem och de för ofvannämnda arméer gällande, visar sig sålunda
att de förra lemna all den latitud, som med arméns tjenstbarhet och statens

140

fördel kan vara förenlig, samt att grunderna för befordran icke äro mindre
fördomsfria eller mindre gå individens billiga anspråk till mötes inom Svenska
armén, än inom andra länders arméer. Så är vägen till befordran icke
allenast under krig — der endast tapperhet, skicklighet och ett hedrande
införande upställas såsom vilkor för befordran — utan äfven under fred —
der visserligen helt välbetänkt vissa kunskapsfordringar äro såsom vilkor
upställda för vinnande af kompetens, men der äfven skicklighet, en viss,
ej långt utsträckt, tjenstetid och ett hedrande införande gorå tillfyllest för
att förvärfva den — för hvar och en öppen.

Af de anförda förhållandena finner man, att endast uti Franska armén,
— der likväl arméns ständiga vistande på fältfot erbjuder tillfälle ej allenast
att förvärfva och utveckla för den aktiva tjenstgöringen, för kriget,
erforderliga egenskaper, utan ock att fä dem upmärksammade och pröfvade
utaf personer, på hvilka aspirantens befordran kan vara beroende, — denna
friare befordringsgrund fatt sin fulla tillämpning; och detta derjemte af det
skälet, att armén i sjelfva ledet uptager personer af alla bildningsgrader.

De förändringar, jag ernar föreslå, afse alltså icke sjelfva de grundsatser,
på hvilka våra befordringslagar äro byggda; utan ha blott till syfte
att gorå deras tillämpning öfverensstämmande med arméns fördel och såmedelst
äfven fullt berättigad och möjlig. Befrämjandet af vilkoret härför:
förbättrade undervisningsanstalter för trupp och befäl samt tillfälle för dem
att använda och utveckla det inlärda, har länge varit och kommer visserligen
att fortfarande förblifva en af krigsstyrelsens förnämsta omsorger.

Huru jag ansett detta mål under nuvarande förhållanden lämpligast
höra befrämjas, vill jag bär nedan i fråga om krigsbildningen söka närmare
utveckla, och öfvergå!'' nu att i underdånighet framställa förslag till sådana
förändringar i nu gällande befordringslagar, som jag anser vara af behofvet
påkallade; det skulle nemligen fordras:

l:o. För befordran till l:ste korporal.

A. Vid infanteriet:

a) indelta.

Att hafva med godkänd skicklighet genomgått första afdelningen af
underbefälsskolan och i (ifrigt besitta de egenskaper som för tjensten fordras;

b) värfvade.

Att vid regementet hafva med godkänd skicklighet aflagt samma kunskapsprof,
som fordras för genomgående af underbefälsskolans lista afdelning
* och i öfrigt besitta erforderliga egenskaper.

141

B. Vid kavalleriet:

a) indelta.

Att hafva bevistat tvenne exercis-sqvadroner och genomgått underbefälsskolans
lista afdelning, samt derjemte besitta för tjensten erforderliga
egenskaper.

b) värfvade.

Att hafva genomgått rekryt- och korporalskola vid regementet, samt
vid detsamma hafva inhemta^ samma slags kunskaper, som fordras vid indelta
kavalleriet för befordran till liste korporal.

Att för befordran till korporal eller vice korporal upställa andra vilkor,
än besittandet af de för tj ensten erforderliga egenskaper, anser
jag ej allenast öfverflödigt, utan tillsvidare, och intilldess skolorna under
någon tid lemnats tillfälle till utbildande af ett tillräckligt antal på detta
sätt vunne skickliga ämnen, mindre välbetänkt. För stränga kunskapsfordringar
härutinnan skulle tvifvelsutan utestänga många af våra raskaste och
pålitligaste karlar från korporalsgraden, hvarföre jag anser tillräckligt;

att vid valet af korporal eller vice korporal, med tillämpande i öfrigt
af hittills gällande föreskrifter, behörigt afseende bör fästas vid dem, som
med godkänd skicklighet genomgått regementets korporalsskola eller någon
underbefälsskolans afdelning.

2:o. För befordran till lista underofficersgrad.

A. Vid infanteriet:

a) indelta.

Att hafva genomgått underbefälsskolans andra afdelning med godkänd
skicklighet och derjemte före antagandet till underofficers-aspirant hafva
ådagalagt ett visst mått af humanistisk bildning.

Till underofficer på stat bör ingen få utnämnas förr, än ofvannämnda
kompetensvilkor blifvit upfyllda. Under afvaktan härpå och under genomgåendet
af graderna, anställes sökanden antingen såsom volontär på stat,
eller utöfver stat, eller ingår han för ledigt nummer uti manskapsstyrkan;

b) värfvade.

Att motsvarande bestämmelser, som vid indelta infanteriet, blifva gällande,
men att examen i de kunskapsmått, som motsvara underbefälsskolans
andra afdelning, afläggas vid regementet.

142

B. Vid kavalleriet:
a) indelta, b) värfvade.

Att bestämmelserna för infanteriet blifva gällande, och i öfrig* examina
afläggas på samma sätt, som blifvit föreslaget såsom vilkor för befordran
till l:ste korporal vid indelta och värfvade kavalleriet.

3:o. För befordran till kompani-, batteri- och sqvadronschef.

Att dessa platser tillsättas icke såsom hittills vid infanteriet och kavallerist.
, medelst fullmakter, och ej heller såsom vid artilleriet och fortifikationen,
medelst kommendering af vederbörande vapens högsta chefer, —
utan, på regemente- och corpschefens af vederbörande myndigheter till- eller
afstyrka förslag, medelst kommendering på obestämd tid å generalordres.

Vigten att på dessa platser få endast duglige, för sitt yrke varmt
lifvade och af truppen aktade personer är i ögonen fallande och måste
erkännas af hvar och en, som har erfarenheten att åberopa såsom stöd för
sitt omdöme. Denna grad af befäl utöfvar nemligen, genom sin ställning
till truppen, såsom den lilla enhetens, kompaniets, sqvadronens eller batteriets
befälhafvare, ett stort och vigtig* inflytande på densamma. Handhafvande
i närmaste hand truppens rekrytering, vårdande med råd och dåd
från forsta inträdet på den militära banan dess angelägenheter, ledande
dess öfningar, eftervräkande upfyllandet af dess pligter och skyddande dess
rättigheter, står denna grad såsom en mägtig uprätthållare af och vigtig
länk uti det störa hela. Det blir derföre en oafvislig pligt att tillse, det
denna grad, på hvilken arméns tjenstbarhet och disciplinära förhållande
ytterst hvila, ej allenast blir från början besatt med för densamma fullt
lämplige personer, utan ock befrias från sådane, hvilkas sysselsättningar,
håg och krafter ej vidare gorå dem för sina platser passande, på det den
må vara i stånd att fylla det vigtiga updrag den fatt sig ålagdt. Ligger,
såsom jag vill påstå,'' i donna antydan utaf gradens värde redan nu en
sanning, så skall donna sanning än mera klar och oafvislig framgå vid inträdet
af de föreslagna nya förhållandena, särdeles med afseende å den
indelta stammens kompanichef sgrad, hvars medlemmar i och med den nya
sakernas ordning få sig långt vigtigare och trägnare göromål anförtrodda
och till följd af på den hufvudsakligast hyllande åliggande att handleda landets
ungdom i utvecklingen af vapenkonst och öfriga militära egenskapei,
hafva att verka för ett ädelt mål, af hvilket rika frukter äfven i rent medborgerligt
hänseende stå att skärda. Det blir, såsom redan nämndt äi,

143

derigenom oafvisligen nödvändigt att tillse, att platserna endast af dertill
lämplige personer beklädas; och är det för att i största möjliga måtto förverkliga
detta mål, som jag på det lifligaste förordar det förslag jag i underdånighet
här ofvan framställt.

4:o. i afseende å regements-qvartermästäre.

Att nu varande vilkor för kompetens till dessa platser, såsom icke
sedan länge tillämpade och genom inträdda nya förhållanden obehöfliga,
må uphöra, och att vederbörande chefer, vid ingifvande af förslag till
regementsqvartermästare-platsers återbesättande, blott hafva att fästa sig
vid den föreslagnes lämplighet; dock att ingen mot sin vilja må tvingas
att densamma antaga.

5:o. För befordran till generalstabs-officer.

För de förändrade bestämmelser, jag härutinnan ifrågasätter, redogöres
uti förslaget till generalstabens organisation.

Vid å annat ställe i organisationsplanen framstäldt förslag till bildande
af reservbefål, har jag såsom vilkor för anställning såsom sådant, upställt
vissa fordringar ej mindre på humanistisk bildning än på militära insigter
och militärisk tjenstgöring; hvarjemte jag föreslagit att befordran för detta
slags befäl under fred må kunna utsträckas till och med kapitens-graden.

Då emellertid det ifrågavarande avancementet ingalunda bör få anses
beroende hvarken af vederbörande chefers godtfinnande eller af den ofullständiga
pröfning, hvartill reservbefälets tjenstgöring under tvenne korta
möten gifver tillfälle; så synes mig lämpligt, att vissa fordringar på ökad
tjenstgöring och derunder ådagalagdt nit och skicklighet fastställas såsom
vilkor för reservbefälets befordran utöfver första befälsgraden.

Reservbefälet, som fått till åliggande att genomgå 2 till 3 års skolöfningar,
eller profår, och derpå i egenskap af befäl 2:ne års tjenstgöring
med sin åldersklass (under dennes 2 sista möten af 15 dagar) öfverföres
med denna till landstormen, och uphör med detsamma att såsom befäl i
rullorna redovisas.

Efter sålunda fullgjord tjenstgöring, hvartill reservbefäl såsom beväringsskyldigt
förpligta^ bör inträda den frivilliga tjenstgöring, som skall
bestämma öfver dess kompetens till befordran. Denna, såsom vilkor för
avancement, bestämda tjenstgöring, torde icke böra gifvas större utsträckning,
än att reservbefälet under de 7 år, som efter fullgjord obligatorisk

144

tjenstgöring återstå dem i limen, kunna för sig möjliggöra befordran till
högsta graderna.

I detta ändamål får jag föreslå såsom vilkor för befordran till 2:dra
befälsgraden (löjtnant och sergeant:)

att, utöfver den tjenstgöring värnepligten ålägger, hafva tjenstgjort
under 3 års möte med beväringen, deraf minst ett rekrytmöte
och derunder ådagalagt skicklighet och berömligt införande ;
för befordran till 3:dje befälsgraden (kapiten och fanjunkare:)

att likaledes, utöfver den tjenstgöring värnepligten ålägger,
hafva tjenstgjort vid beväringen under 7 års möten, deraf minst
2 rekrytmöten, och under det sista mötet i den högre grad till
hvilken befordran eftersträfvas; samt

att ega vitsord om under tjenstgöringen städse ådagalagdt
nit, skicklighet och berömligt införande.

En af bestämmelserna i nuvarande befordringslagar, som utgör ett
väsendtligt hinder för en Oneklig likställighet officerscorpserna emellan,
är att officer vid regemente eller corps, som fatt sig tillagd rang framför
andra, eger rätt att vid transport till sådant regemente eller corps,
hvars officerare icke ega dylik företrädesrätt, räkna tur såsom äldst i graden.

Olägenheter hafva också upstått vid tillämpningen häraf och på
sednare tider hafva dylika transporter icke blifvit beviljade, med mindre
än att den transportsökande officern förklarat sig nöjd, att vid transporten
beräkna tur efter fullmakts dato och sålunda afstå från den rätt,
som hans rang bort medföra.

En annan företrädesrätt, som blifvit officerare vid rangregementen
och corpser tilldelad, nemligen att vid gemensam tjenstgöring taga befäl
framför officerare af samma grader uti den öfriga armén, äfven om dessa
sednare innehafva äldre fullmakter, synes lika litet öfverensstämmande
med fordringarne på jemnlikhet emellan officerare af lika bildningsgrad
och tjenstgöringsskyldighet.

Något skäl skulle kunna förefinnas till en sådan företrädesrätt för
officerare vid de vapen, der större kunskapsmått och högre grad af militärisk
utbildning äro vilkor för vinnande af befordran, såsom vid generalstaben,
fortifikationen och artilleriet, emedan desse officerare stundom
kunna blifva använda till updrag, vid hvilkas utförande en högre befälsrätt
kan vara behöflig.

Då emellertid sådant hufvudsakligen endast ifrågakomma1 vid fält—
tjenstgöring torde bestämmelser angående särskild befälsrätt vid vissa

till -

145

tillfällen åt dessa officerare lämpligast böra intagas i reglementet för
tjensten i fält.

Jag anser mig derföre böra, i sammanhang med hvad som för officerares
befordran blifvit föreslaget, i underdånighet hemställa:

att hvarje bestämmelse om på olika regementens eller corpsers
rang grundade företrädesrättigheter, arméns officerare emellan,
i fråga om turberäkning och befälsrätt måtte uphäfvas.

Sedan de mera allmänna grunder, på hvilka arméns organisation bör
stödja sig, och de källor, ur hvilka våra ökade försvarskrafter höra härflyta,
blifvit anförda, anhåller jag i underdånighet alt få öfvergå till de
mera speciela bestämmelserna i organisationen.

Ofvan är antaget att våra försvarskrafter höra utgöras af:

En Fredsfot, omkring ................................................................... 36,000 man,

hvilken snart kan utvecklas till

Den mindre Krigsfoten.................................................................... 68,000 »

som åter lätt kan ökas till

Den större Krigsfoten ................................................................... 100,000 »

förutom er sättning strwp]) er, krigsreserv och ortförsvar.

Fredsfoten utgöres af de indelta och värfvade stamtrupperna, förändrade
till sin styrka, i enlighet med ofvan föreslagna bestämmelser, sålunda.

Infanterist.

a) indelta.

Dess nuvarande effektiva styrka (Bil. Ser.

B. N:o 1.)............................................. 20,596 man

förökas med: anslagne, indragne och
vakante nummer (Bil. Ser. B.N:o 5.)

2,570

525

extra rotering .........(

ny rotering..............(

Göteborgs stadsvakts

O o
nå nå

O o
nå nå

374 »

50 »

kompani ...............(

Ordinarie båtsmans-

d:o

d:o )

44 »

rotar .....................(

d:o

d:o )

1,407 »

25,566.

b) värfvade.

Gardets nuvarande styrka,
minskas med...........

1,640 man
640 »

1,000

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1

Transport

Sami. 1 Afd.

1,000

25,566.

19

146

Transport 1,000

25,566

Wermlands Fältjägareregementes
nuvarande styrka 600 man

minskas med ..................... 100 » ^ 500

Hvaremot tillkommer:

Blekinge värfvade Skarpskyttecorps ... ^ 500 ______ 2,000 27,566.

Kavalleriet.

a) indelta.

Dess nuvarande styrka (Bil. Ser. C. N:o 1.) 3,409 man
förökas med anslagne och indragne

nummer (Bil. Ser. C. N:o 3.) ........ 294 » 3,703

b) värfvade.

Dess nuvarande styrka (Bil Ser. C. N:o 1.) 1,000

förökas med från sqvadrontrumpetare öfvérflyttade: till

trumpetare i nummer ...... 10

till ryttare .................................... 4 14 1,014 4,717.

Artilleriet.

Dess nuvarande styrka (Bil. Ser. D. N:o 1.) ............... 2,696

förökas med ........................................................................ 114 2,810.

Ingeniör-Trupperna.

Dess nuvarande styrka (Bil. Ser. E. N:o 1.) ........p,"''-y.oif,mi$60

förökas med ................................................480 840.

Summa nummerstyrka 35,933.

Organisation.

infanteriet.

Af ofvan beräknade olika krigsfot, 68,000 eller 100,000 man, kommer,
med hänsyn till den för specialvapnen erforderliga styrka, i förra fallet

56,000 och i sednare 86,000 man att bestå af infanteri.

Då krigsfoten upkommer genom inkallande till fredsfoten af behöfiigt
antal beväringsklasser, och enär donna sednare lämpligast bestar af de

147

nuvarande värfvade och indelta stamtrupperna, till sitt antal så förökade,
och till sin förläggning så ordnade, som ofvan föreslagna bestämmelser
afse, kan och bör infanteriets nuvarande organisation till sina grunddrag
förblifva oförändrad.

Enligt donna organisation är stambataljonernas antal följande:

Indelta: 19 regementen 38 bataljoner

5 corpser 5 » 43.

Värfvade: 2 gardesregementen 4 bataljoner

Werml. Fältjägarereg. 2 » 6.

Summa 49 bataljoner.

Enligt hvad ofvan är förutsatt skulle emellertid, till hufvudsaklig del
genom Norrlands båtsmanskompanier, bildas en stamtrupp under namn af
Westernorrlands regemente, samt genom Hallands båtsmanskompanier
och förmedelst inom Halland befintlig ny ordinarie rotering bildas en
stamtrupp under namn af Hallands Fältjägare-corps, hvarigenom således
de indelta bataljonernas antal skulle ökas till 46.

Genom reduktion af fotgardesregementena och Wermlands Fältjägareregemente
till hvardera en bataljon, minskas de nuvarande, värfvade bataljonernas
antal till 3:ne, men genom Marinregementets öfverflyttning till
landtförsvaret och nedsättning till en bataljon,ökas detta antal bataljoner till!.

Infanteriets stamtrupper komma sålunda att utgöra:

Indelta: 20 regementen... 40 bataljoner

6 corpser ......... 6 » 46.

Värfvade: 2 gardes-corpser 2 bataljoner

Blekinge värfvade Skarpskyttecorps 1 »

Wermlands Fältjägare-corps ......... 1 » 4.

Summa 50 bataljoner.

Skulle ofvannämnda infanteristyrka, 56,000 eller 86,000 man, fördelas
på dessa 50 bataljoner, blefve hvarje bataljons styrka, efter den olika
krigsfoten 1,120 eller 1,720 man, hvilket är dubbla den styrka fält-bataljonerna,
under ofvannämnda olika förhållanden, torde höra ega. Hvarje
stambataljon måste derföre, vid öfvergången till krigsfot, utsvälla till 2:ne,
och så väl den mindre som större krigsfoten sålunda utgöras af 100 bataljoner,
vid den förra af 560 och vid den sednare af 860 mans styrka.

Visserligen är en nummerstyrka af endast 560 man per bataljon mindre
än i de flesta utländska arméer är antaget, enär, efter afdrag af korporal
er, trumslagare och spel, sjukvårds- och förbinderisoldater, sjuke och
ordonnanser in. in., styrkan i ledet icke kan antagas högre än 440 ä 450

148

man, eller 18 ä 19 rotar i plutonen (Bil. Scr. B. N:o 9), men den utbredda
ställning, nutidens stridssätt krafvel-, medgifver användande i fronten af Lera
gevär än förr, till följd hvaraf bataljonerna kunna vara mindre stärka, hvarjemte
en mindre bataljon, genom sin rörlighet och smidighet, medgifver eu
högre grad af manöverhastighet än en större, och då härtill tages i betraktande
att största delen af denna styrka utgöres af icke synnerligen öfvad beväring,
så torde ofvannämnda antal af 560 man icke böra ökas i annan händelse, än
då nödvändigheten bjuder en förökning i den för den mindre krigsfoten antagna
normala styrkan.

I (ifrigt torde det kunna anses som en fördel att hafva samma styrka
formerad på Lera, än på färre bataljoner, äfven derutinnan, att en motståndare
snarare beräknar armécorpsernes storlek efter bataljonernas antal, än, inom vissa
gränser, efter deras styrka; hvarjemte såsom ytterligare skäl, tillämpliga på
våra förhållanden, kan anföras, att de smärre bataljonerna, formerade för den
mindre krigsfoten, utan rubbning medgifva öfvergång till den större, — hvithet
under alla och synnerligast under kritiska omständigheter högst fördelaktiga
förhållande icke vore möjligt, om, redan vid den mindre krigsfotens formerande,
bataljonernas styrka vuxit till sin högsta, lämpliga höjd.

Mellan ofvan angifna gränser, 560 ä 860 man, kan åt fältbataljonerna
naturligtvis gifvas hvilken styrka, som med behofvet bäst öfverensstämmer, och
sålunda till mindre krigsfotens förstärkande, upkallas antingen en eller tvenne
beväringsklasser, men utöfver sistnämnda siffra kunna bataljonerna icke ökas
utan att blifva allt för svårhandterliga och omöjliga att sammanhålla, helst om
i betraktande tages det otillräckliga antal befäl, hvarmed de torde komma att
blifva försedda.

Då sålunda infanteriets krigsfot, vare sig den mindre eller större, erfordrar
100 bataljoner, skulle det synas som vore skål för hunden att äfven fördela
stammen på 100 bataljoner i stället för nu föreslagna 50, men då detta skulle
fördubbla de nuvarande kompaniernas antal, bör en sådan rubbning så mycket
heldre undvikas, som armén lätt och fullständigt torde kunna göras förtrolig
med krigsfoten derigenom, att hvarje stambataljon, under alla tillfällen vid de
vanliga vapenöfningarne, der sådant läte sig gorå, manövrerade på 2:ne bataljoner
med iakttagande af det formeringssätt i öfrigt, som för krigsfoten är
bestämdt.

På grund af hvad ofvan är anfördt, torde sålunda infanteriets stamtrupper
hora utgöra 50 bataljoner, hvilka vid öfvergång till krigsfot utsvälla till 100;
samt fältbataljonernas styrka böra beräknas efter olika förhållanden till 560
å 860 man.

Regements-indelningen, antagen för infanteriet i de flesta europeiska
arméer, har hos oss varit begagnad allt sedan våra stridskrafter erhöllo ett

149

ordnadt skick. Då den, jemte fördelen att vara gammal och bepröfvad, äfven
medför någon besparing af utgifter, j unnförd med en organisation på fristående
bataljoner, emedan den förra fordrar, i förhållande till styrkan, ett mindre
antal befäl och förvaltningsenheter än den sednare, så torde ingen förändring
i nuvarande förhållande höra i detta afseende ifrågakomma, så mycket heldre
som regementscheferne, redan under fred tillagde en både i administrativt och
militäriskt hänseende högst vigtig plats, äro afsedde att, utan tillskapande af
nya embete!!, vid arméns mobilisering utgöra fördelningarnes och brigadernes
sjelfskrifne befälhafvare, (hiskligt vore åt nämnda skål att kunna förena
corpserna till regementen, men då de tillfälliga förhållanden, som förorsakat
dessa undantag, icke tillåta en sådan sammanföring, så får jag hemställa:

att ingen annan förändring af nuvarande regementen och corpser
måtte cga ruin än den, som blifvit eu följd af bildandet utaf Westernorrlands
regemente och Hallands Fältjägare-corps, af reduktionen
utaf nummerstyrkan vid gardet och Wermlands Fältjägare-regemente,
samt af Marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret och reduktion
till en bataljon.

Bil. Ser. A. N:o 9, fullständigt uptagande hvarje indelt regementes eller
corps’ förläggning, i enlighet med uttryckta åsigter om nödvändigheten af eu
reglering i detta afseende, uptager äfven hvarje regementes eller corps’ nummerstyrka.
Donna nummerstyrka har naturligtvis icke kunnat blifva lika vid
hvarje regemente eller corps, emedan eu reglering med dylikt syfte skulle
åstadkomma en långt fullständigare omkastning och rubbning af nuvarande
regements- och kompani-indelning i hela landet, än som motsvarade det gagn
eu så långt sträckt reglering skulle medföra.

Ofvan är, vid framställda förslag till förökning af stammen, genom insättande
af de vid regementena och corpserna nu befintliga anslagne, indragne
och vakante nummer, den åsigt uttalad, att spel och gevärshandtverkare äfven
framgent skulle erhålla nummerlöner. Spelet står äfven i de flesta utländska
arméer i nummer. Dess antal torde icke kunna understiga 24 per stambataljon,
deraf 16 trumslagare och 8 spel i nummer, för att vid arméns försättande
på krigsfot kunna till hvarje fältkompani lemna det erforderliga
antalet.

Med gevärshandtverkarne, 2:ne på hvarje regemente, torde den förändring
höra vidtagas, att, i stället för särskilda gevärssmeder och stockmakare, endast
en gevärshandtverkare antages för hvarje bataljon, Indika handtverkare då
höra kunna verkställa alla de reparationer som förekomma, hvarjemte de höra
insättas i nummer, för att bestämdare uttrycka deras ställning, och, i stället
för att hittills vara aflönade med 1| ä 2 nummerlöner, endast erhålla eu
nummerlön hvardera, samt derjemte eu afpassad kontant lön.

150

I enlighet med ofvanstående får jag föreslå:

att spelet bestämmes till 24 per stambataljon, hvaraf 16 trumslagare
och 8 spel i nummer; att, i stället för särskilda gevärssmed^
och stockmakare, en gevärshandtverkare antages för hvarje stambataljon,
hvilken tilldelas en nummer lön; och att alla bataljoner, såväl
indelta som värfvade, erhålla lika antal spel och gevärshandtverkare.

Till spelet räknas äfven fältmusikanterna. Dessa utgöra 5 per bataljon
och hafva nummerlöner sig anslagne. Enligt ofvan framstäldt förslag, skulle
dessa nummer med manskap besättas och tältmusikanterna sålunda komma att
kontant aflönas.

Krigsmusikens egenskap att leda, lifva och elda trupperna berättigar den
till ett rum i organisationen, hvarföre, då den icke utan fara att förfela sitt
mål skulle kunna förminskas, jag får hemställa:.

att fältmusikanterna fortfarande må utgöra 5 per bataljon och
förses med kontanta löner.

Hela det antal nummerlöner, som vid infanteriet skulle blifva till spel
och gevärshandtverkare anslagne, utgör (Bil. Ser. B. N:o 1), de nybildade
corpserna inberäknade, 1,250, hvarutaf vid indelta infanteriet 1,150.

Infanteriets stamtrupper skulle sålunda (Bil. Ser. B. N:o 6) erhålla föl -

jande antal effektiva soldatnummer, nemligen:

Indelta nummer .............................................................. 24,416.

Värfvade .............................................................................. 1,900. 26,316.

och då för närvarande finnes:

Indelta nummer.................................................................. 20,596.

Värfvade..........................................................................._2,144. 22,740.

skulle således effelctiva soldatnumren ökas med ....................................... 3,576.

Eu bland de vigtigäste frågorna vid infanteriet, såsom öfver hufvud vid
hvarje vapens organisation, är den om befälets antal, likasom lösningen af
frågan, huru det nödiga antalet befäl skall kunna erhållas, vanligen framställer
ganska störa svårigheter. Synnerligen störa måste dessa svårigheter blifva vid
infanteriet, hvars organisation är grundad på nödvändigheten att kunna, allt
efter behof, i sig uptaga och med sig införlifva 2, 3 eller 4 beväringsklasser,
och sålunda utsvälla till en krigsfot, som är nära 3 gånger större än
fredsfoten.

Enligt ofvan anförda grunder för infanteriets organisation, bör hvarje
stambataljon, under öfningarne med det densamma anslagna beväringsmanskap,
formeras på 2 bataljoner, och vid öfvergången till krigsfot, genom inkallande
af efter behofvet lämpadt antal beväringsklasser, utsvälla till 2:ne bataljoner

151

af en styrka, allt efter krigsfotens storlek, varierande mellan 560 och 860
man. För att motsvara dessa fordringar, herde således hvarje stångbataljon
vara försedd med befäl till 2:ne bataljoner. Då emellertid eu sådan tillökning
i befälets antal skulle föranleda motsvarande betydliga kostnader, och nödvändigheten
bjuder att inskränka sig till det yttersta, som med ändamålets
vinnande möjligen kan förenas, samt andra utvägar äro föreslagna för fyllande
af den befälsbrist som upstår, inskränker jag mig nu att föreslå:

att hvarje stambataljon måtte erhålla tillräckligt, fast aflönadt
befäl för 1| bataljon, och regementena sålunda erhålla befäl för 3
bataljoner samt corpserna för l\.

Befälets antal inom hvarje bataljon måste stå uti ett efter bataljonens
styrka rigtigt afpassadt förhållande. 1 högsta måtto önskvärd! vore visserligen
att kunna förse våra bataljoner lika riktigt med befäl, som förhållandet är i
utländska arméer, der det vanligen finnes en officer på 32 till 40 och ett
underbefäl på 8 till 10 man. Den störa tillökning i befälets antal, som genom
antagande af eu sådan grund skulle blifva eu följd, torde dock icke nu
kunna ifrågasättas, i anseende till dermed förenade dryga kostnader; men då
ett alltför fåtaligt befäl i betänklig grad nedsätter eu armés krigsduglighet,
är den gräns, hvarunder man i detta hänseende icke kan gå, snart funnen.

Hvad först beträffar staberna, så utgöras dessa för närvarande, inom
officersgraden, jemte regemente- eller corpschefen med dess adjutant, regementsqvartermästaren,
vid regementena af 3:ne majorer och 2:ne regements-adjutanter,
och vid corpserna af 1 major och 1 regements-adjutant. Underofficersgraden
utgöres af 1 regementsväbel (med undantag vid Norr- och Westerbottens samt
Jemtlands Fältjägare-corpser, hvilka sakna sådan), 1 regements-trumslagare,
tvenne bataljons-adjutanter vid regementena och eu sådan vid corpserna.

Regementena äro således, — med undantag blott af adjutanterna, hvilkas
antal endast är beräknadt för 2:ne bataljoner — redan försedåe med stab
för 3:ne bataljoner, och, enär det bristande antalet adjutanter, vid de tillfällen
då formering på 4 bataljoner eger ruin, bör kunna ersättas genom kommendering
ur kompanibefälet, torde någon förökning af staben icke nödvändigtvis
erfordras. Vid formering på 4 bataljoner fattas dock chef för 4:de bataljonen.
Att vid ifrågavarande fall befälet skulle föras af en för hvarje särskild! tillfälle
kommenderad kapten, hvarigenom, enligt nu gällande förhållanden, den
äldste närvarande skulle vara till updraget sjelfskrifven, synes mig icke fullt
lämpligt, enär, såsom helt naturligt är, de för ett dylikt befäl erforderliga
egenskaperna icke alltid hos denne kunde stå att finna. Dessutom och då vid
flera regementen chefen är afsedd att fora befäl öfver fördelning eller brigad,
måste ej sällan eu af regementets majorer tillfälligtvis intaga hans plats.

%

152

Det synes mig derföre välbetänkt att på förhand söka undanrödja de
olägenheter, som häraf kunde upstå, och att för sådant ändamål befordra en
lämplig och kompetent kapiten till den högre grad, som gjorde honom till det
ifrågavarande befälet berättigad.

Den sålunda till major i regementet eller corpsen befordrade, som egde
qvarstå vid sin förut innehafvande lön vid regementet, skulle vara skyldig att,
vid alla tillfällen då hans tjenstgöring i den högre graden icke toges i anspråk,
uprätthålla den tjenst, för hvilken lian åtnjöte lön på stat, och icke
vara berättigad till någon annan aflöningsförhöjning, än den af dagtraktamente
efter sin högre grad vid de tillfällen i tjenstfri, då sådant författningsenligt
bestås. Hvad här blifvit ifrågasatt för regementena, är äfven tillämpligt på
corpserna, enär dessa vid en del öfningar liksom vid mobilisering böra vara
formerade på 2:ne bataljoner, men endast ega en major, hvarföre vid dessa
sistnämnda, utan förändring i (ifrigt, en kapiten bör förordnas till major i
corpsen, likaledes med bibehållande af kapitens lön.

Den nyssnämnda bristen af regementsväbel vid Norr- och Westerbottens
samt Jemtlands Fältjägare-corpser torde böra afhjelpas, och regementsväbel sålunda
vid dessa corpser blifva å stat upförd. Såsom en följd af bildandet af
Westernorrlands regemente och Hallands Fältj ägare-corps, upstår nödvändigheten
att ordna dessas staber i likhet med öfrige regementens och corpsers, och den
reduktion, som är föreslagen i fråga om gardesregementena till fot och Wermlands
Fältj ägare-regemente, äfvensom den ifrågasätta öfverflyttningen till infanteriet
af Marinregementet, framkalla naturligen den bestämmelse, att dessa
corpsers staber böra erhålla samma antal befäl som öfriga corpser vid indelta
armén. Jag får på grund af det anförda föreslå:

att regementenas och corpsernas staber endast så till vida undergå
förändring, att en kapten vid hvarje regemente eller corps förordnas
till major i regementet eller corpsen, med bibehållande af
kaptens lön, samt att de corpser som sakna regementsväbel blifva
dermed försedde; och

att de nybildade indelta Westernorrlands regemente och Hallands
Fältjägare-corps, samt de värfvade, till sin styrka förändrade gardescorpserna,
Wermlands Fältjägare-corps äfvensom Blekinge värfvade
Skarpskyttecorps, må erhålla sina staber ordnade i likhet med öfrige
regementen och corpser.

Hvad åter kompanibefälet angår, så erfordras enligt manöver-reglementet
till hvarje bataljon 12 plutonchefer, jemte fanförare och 2:ne tiraljör-divisionschefer,
eller summa 15 afdelningschefer, hvarföre, om till afdelningschefer endast
officerare, såsom lämpligast vore, skulle utses, hvarje stambataljon borde

ega

*

153

ega 15 kompaniofficerare, och om, såsom äfven lämpligt vore, ett riktbefäl
inom hvardera af de 8 linieplutonerna, och båda riktbefälen, eller
alla troppbefälhafvarne, inom hvardera af de 4 tiraljörplutonerna, utgjordes
af underofficerare, skulle antalet sådane, andre fanföraren inberäknad,
rätteligen utgöras af 17. Med afseende likväl på de ökade insigter bland
underofficerarne, som utvidgade undervisningsanstalter böra åstadkomma,
och med hänsyn till det ökade antal korporaler, som nedan ifrågasattes,
hvarigenom underofficerarne i vissa fall höra kunna förrätta officerstjenst
och i sin tur ersättas af korporaler, torde dock detta antal, då endast
stammens behof tages i betraktande, kunna nedsättas till 12 officerare
och 12 underofficerare per bataljon, eller till 3 officerare och 3 underofficerare
per kompani, hvilket likväl är ett mycket ofördelaktigare förhållande
än till och med vid indelningsverkets början, då det fanns 3
officerare och 5 underofficerare per kompani, och hvithet endast kan
rättfärdigas af behofvet att i allt gå till våga med största möjliga sparsamhet.

Denna befälsstyrka, 3 officerare och 3 underofficerare på kompanier
af 138 man, är äfven långt svagare än i flera utländska arméer är förhållandet.
I fransyska armén t. ex. räknas 3 officerare, 6 underofficerare
och 9 korporaler på kompani af 120 man; i preussiska 5 officerare, 13
underofficerare, 12 vicekorporaler och 220 man på kompaniet, och i
österrikiska armén 4 officerare, 6 underofficerare, 8 korporaler, 16 vice
korporaler och 130 man på kompaniet.

Enligt ofvanstående antagande, och då hvarje stambataljon, med afseende
derpå att den skall i sig uptaga en eller flera beväringsklasser,
bör hafva befäl för skulle sålunda kompanibefälets antal vid stambataljonerna
komma att utgöra 18 officerare och 18 underofficerare.

Någon befälsreserv måste dock finnas. Ur officersgraden måste de
vid en mobilisering bildade talrika fördelnings- och brigadstaber i viss
mån tagas, liksom officerare och underofficerare måste afses till fördelning
på parken och trainen och, då derjemte i betraktande tages den brist,
som enligt all sannolikhet alltid kommer att förefinnas till följe af sjukdom
och vakanser, kan donna reserv icke beräknas till mindre än 2:ne
officerare per stambataljon, eller en per fältbataljon, hvarigenom hela
antalet officerare per stambataljon skulle utgöra 20. Då underofficersgraden
är afsedd att fylla den officersbrist, som redan enligt plan finnes
och som vid mobilisering än ytterligare måste upkomma, och då desslikes
samma grad enligt plan företer en icke obetydlig brist inom sig
sjelf, är det af högsta behof påkalladt att äfven här sörja för en tillökBih.
till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 20

154

ning, som lämpligen, och för likhet i organisationen de båda graderna
emellan, borde bestämmas till 2:ne per stambataljon, hvarigenom sålunda
hela antalet kompani-underofficerare per stambataljon äfven skulle komma
att upgå till 20.

På grund häraf får jag föreslå:

att kompanibefälets antal må bestämmas till 20 officerare
och 20 underofficerare per stambataljon.

Vid de större regementena, hvilkas kompanibefäl redan utgöres af
36 officerare och 36 underofficerare, kommer alltså tillökningen att endast
bestå af 4 officerare och 4 underofficerare, och vid de öfriga regementena
af 8 officerare och 8 underofficerare. Denna tillökning torde lämpligast
höra fördelas inom kapiten, löjtnants och sergeants-graderna. Inom den
förstnämnda finnes visserligen, redan med nuvarande organisation, kompanibefälhafvare
för 3:ne bataljoners behof; men då i betraktande tages
att en af kapitenerna är påräknad tj en åtgöra uti regements-officersgraden,
att åtminstone eu kapiten vid hvarje bataljon borde vara att såsom tiraljörchef
tillgå, och dertill lägges vigten deraf att till donna grad, der det
fria avancement^ börjar, och der ett mera omfattande befäl och mera
magtpåliggande bestyr gifva tjenstgöringen en större betydelse, förflytta
individen innan ännu hans håg för yrhet svalnat och hans kraft försvagats,
synes mig eu tillökning af antalet inom donna grad vara, ej mindre
välbetänkt, än af behofvet påkalladt.

Ehuru önskvärd och med god ordning förenligt det än vore, att
tillökningen gåfves den fördelning att behofvet inom hvarje grad till—
godosåges, har jag likväl ansett, att, med fristad! afseende å dermed förenade
kostnader, tillökningen uti antalet af kapitener bör inskränkas till
en på hvarje stambataljon, och att den öfriga erforderliga tillökningen af
officerare bör tilläggas 2:dre löjtnanternas löneklass. Inom underofficersgraden
synes i första rummet den förändring lämplig, att den ena klassen
furirer upflyttas i sergeantsgraden och att denna grad, som i sig bör
uptaga den erforderliga tillökningen underofficerare, i likhet med löjtnantsgraden,
delas uti första och andra klass.

Till följe häraf får jäg föreslå:

att de större indelta regementena, hvilkas kompanibefäl redan
utgör es af 36 officerare och 36 underofficerare, må erhålla en
tillökning af 2 kapitener och 2 andre löjtnanter samt 4 sergeanter;
att alla öfriga regementen erhålla lika antal kompanibefäl
inom de olika graderna, som de nämnda, och corpserna
hälften af detta antal;

155

att kompani-underofficerare vid ett regemente må bestå af
8 fanjunkare, 12 förste sergeanter, 12 andre sergeanter och 8
furir er, och vid en corps af hälften af detta antal; samt att de
värfvade corpserna må erhålla lika antal befäl som de indelta.

I afseende å tiden och sättet för befälets kompletterande, på sätt bär
är föreslaget, och enär staten icke genast bör drabbas af hela den dermed
förbundne kostnad, får jag hemställa:

att de föreslagna nya platserna må tillsättas med halfva
antalet under hvardera af åren 1870 och 1871, dock att ingen
må i löjtnantsgraden upflyttas med mindre än att han tjenstgjort
2:ne år som underlöjtnant.

Ehuru i allmänhet icke räknade till befälet, utgöra dock korjporalerna
en ganska vigtig de k af detsamma. En duglig, pålitlig och aktad korporal
utöfvar så väl inom det korporalskap, för hvilket han är närmast
ansvarig, som inom hela det kompani han tillhör, ett inflytande som är
af oberäkneligt värde, såväl i afseende på disciplin och ordning, som på
truppens moraliska beskaffenhet.

Bildandet och bibehållandet af en duglig korporalstam är sålunda eu
sak af största vigt, helst man vid den knappa befälstillgång som ofvan
blifvit beräknad, måste vara beredd att ur korporalernas led rekrytera
underofficersgraden.

Ändamålsenligt ordnade undervisningsanstalter, jemte eu aflöning
tillräckligt stor för att, jemn förd med det öfriga manskapets, göra dessa
platser begärliga, äro oundgängliga åtgärder för vinnande af en god
korporalstam.

Antalet korporal^'' per stamkompani utgör för det närvarande 6,
eller en för hvarje korporalskap. Den knappa tillgången af befäl inom
officers- och underofficersgraderna gör det likväl till en nödvändighet, att
den lägsta befälsgraden, donna yttersta reserv af befälsämnen, hvars
rekryterande och underhåll är med jemförelsevis ringa kostnad förenad,
blifver något talrikare. En tillökning af 3:ne korporaler per kompani har
sitt berättigande ej allenast uti ett oafvisligt behof vid inträffande mobilisering,
utan äfven i en önskvärd anordning af tjenstgöring^ under fred,
hvarjemte den lemnar tillfälle till bildande af eu högre korporalsklass
utöfver den, som har sig närmaste vården om korporalskap^ anförtro dt,
och såmedelst, genom den utsigt till befordran den öppnar för mannen
ur ledet, egnar sig att för donna utgöra en ofta lika rättvis belöning för
ådagalagd skicklighet, som en i allmänhet väl behöflig eggelse att söka
tillegna sig de insigter och egenskaper, som kunna gifva honom förhoppning
och berättigande till emottagande af ett ännu högre befäl.

156

Soldat, som tillhör denna nya korporalsklass, borde benämnas l:ste korporal
och i all tjenstgöring kunna företräda underofficerens ställe, han bör alltså, under
tjenstgöring på roten, kunna tilldelas befäl öfver tvenne korporalskap^-, samt
såmedelst intaga nuvarande afdelnings-underofficerens plats, en anordning som
dessutom, till följd af underofficers-boställenas indragning och deraf nödvändigt
härflytande friare bestämmelser i afseende å underofficerarnes vistelseort, torde
blifva af behofvet påkallad.

Ett förökande af korporalernas antal per kompani, från 6 till 9, framkallar
en dylik åtgärd äfven med afseende å vicekorporalerna, korporalernas
ställföreträdare, eller den grad, genom hvilken korporalsgraden skall rekryteras
och vid mobilisering till antalet fördubblas.

Med anledning häraf får jag föreslå:

att på hvarje stamkompani korporalernas liksom ock vice-korporalernas
antal må bestämmas till 9, och att, af de förre, 3 på hvarje
kompani må benämnas förste korporal.

Äfven sedan en sådan tillökning i befälets antal, som nu blifvit föreslagen,
är vunnen, qvarstår dock eu icke obetydlig befälsbrist. Hvarje regemente saknar
befäl till den 4:de bataljonen, och hvarje corps till eu half bataljon, hvarigenom,
sammanlagdt för hela infanteriet, en brist af befäl till 25 bataljoner
upstår. Derjemte saknas helt och hållet befäl till de vid krigs utbrott nödvändiga
depöter. Någon del af det i sistnämnda hänseende beliöfliga befäl
torde kunna erhållas genom användande utaf afskedade, i armén Kvarstående
officerare, äfvensom utaf pensionerade, med tjenstgöringsskyldighet intill vissa
år, afskedade officerare och underofficerare. Ur donna tillgång torde behofvet
af regementsofficerare kunna helt och hållet fyllas, samt till någon del äfven
af kapitener.

Men i anseende till en i allmänhet långt framskriden ålder, inom det till
tjenstgöring i krigstid disponibla och i armén Kvarstående befäl, torde behofvet
af subalternofficerare och underofficerare endast i ytterst ringa mån motsvaras
af den tillgång, som från detta håll kan beredas; hvarföre andra utvägar måste
anlitas för att fylla den störa befälsbrist som återstår. Dessa utvägar äro i det
föregående antydda, och förslag är framstäldt om bildande af halfsolds- och
reservbefäl.

Hvad halfsoldsbefälet beträffar, torde vara nödigt bestämma det antal deraf,
som får finnas vid hvarje regemente eller corps, enär kostnaden för detsamma,
ehuru relativt obetydlig, dock manar till iakttagande af all den sparsamhet
dermed, som med ändamålets vinnande kan förenas. Då nu ur kapitensgraden
lätteligen kan ersättas befintlig brist inom regementsofficersgraden, der dessutom
föga benägenhet att ingå på half sold torde vara att förvänta, — och
då det är antagligt att behofvet af subalternofficerare i de yngsta graderna

157

kali fyllas genom reservbefäl, så torde det antal halfsoldsbefäl, som vid hvarje
regemente och corps bör bildas och icke får öfverskridas, lämpligen kunna bestämmas
efter det behof som upstår inom kapitens- och första löjtnantsgraderna
för den 4:de bataljonen vid regementena och för den half bataljon vid corpserna,
hvilka sakna fast, aflönadt befäl. Antalet halfsoldsbefäl vid hvarje regemente
borde alltså utgöras af 3 kapitener och 4 förste löjtnanter, samt vid hvarje
corps af 2 kapitener och 2 förste löjtnanter.

Jag får derföre föreslå:

att antalet halfsoldsbefäl vid hvarje regemente icke må öfverstiga
3 kapitener och 4 förste löjtnanter samt vid hvarje corps 2
kapitener och 2 förste löjtnanter.

H\ad angår reservbefälet, sa torde dess antal svårligen kunna begränsas,
enär hvarje beväringsskyldig, som fullgjort de derför bestämda fordringar, bör
vara berättigad att i egenskap af reservbefäl fullgöra sin värnepligt, men, enär
tillgången på reservbefäl sannolikt blifver temligen olika inom olika orter, hvarföre
öfverflöd kan upstå vid ett regemente, under det brist yppas vid ett annat,
så borde reservbefälets tjenstgöring kunna, inom hvarje armécorps område,
så fördelas att jemnhet i afseende på tillgången de olika regementena emellan
upstår, hvarföre jag får föreslå:

att generalbefälhafvare må vara berättigad att inom hans armékorps
område, kommendera reservbefäl till tjenstgöring vid annat regemente
än det, vid hvilket detsamma, på grund af sitt hemvist, bort
fullgöra sin värnepligt.

Det är väl möjligt att ej, medelst anlitande af nu föreslagna utvägar —
bildande af halfsolds- och reservbefäl — tillräckligt antal befäl ändå vore i
behofvets stund att tillgå, men sannolikt torde genom inflyttning till officersgraden
från underofficersgraden, samt dennas komplettering genom korporal,
hvilka åter finge ersättas af urval bland manskapet, det väsendtligaste behofvet
blifva fyldt, helst någon del af eleverna vid krigsskolan, bör kunna i ifrågavarande
afseende användas.

Vid hvarje stamkompani finnes nu en del för särskilda ändamål inöfvadt
manskap, nemligen timmermän, skarpskyttar och sjukvårdssoldater. Då fredsorganisationen,
så vidt möjligt, äfven i sina minsta detaljer, bör vara densamma
som för kriget är afsedd, så bör dessa till särskilda ändamål inöfvade soldaters
antal så beräknas vid stamkompanierna, att infanteriet kan vid öfvergången till
krigsfot lemna till fältkompanierna det nödvändiga antalet.

Hvad beträffar timmermännen, för det närvarande en på hvarje kompani,
så kan detta antal långt ifrån vara tillfyllestgörande, utan höra särskilda åtgärder
vidtagas, på det att hvarje regemente måtte inom sig ega nödig tillgång
på en i fältarbetens förrättande invalid trupp. Visserligen måste alla större fältarbeten
öfverlemnas åt fortifikationstrupperna, men dels kan icke ifrågasättas

158

insättande af så stort antal sådane, som behofvet krafvel-, dels kanna dessa
icke under krigets alla oberäkneliga förhållanden vara ständigt så tillhands att
de möjliggöra umbärandet af i fältarbeten kunnigt befäl och öfvad trupp, som
alltid åtfölja regementet, alltid äro till hands, och vid alla arbeten utgöra ledare
och förgångsmän för kamraterna af stammen och beväringen.

Under antagande att Svenska armén blifver, i öfverensstämmelse med det
förslag jag här nedan går att framlägga, försedd med 3 pontonier- och 3 sappörkompanier,
skulle, vid arméns indelning i 3 armécorpser, hvarje armécorps
blifva försedd med 1 pontonier- och 1 sappörkompani. Detta förhållande visar
sig emellertid, redan för den mindre krigsfoten, långt ofördelaktigare, än inom
andra arméer, och är desto mer betänkligt, som vårt land i högre glad, än de
flesta andra, torde för sitt försvar vara i behof af fortifikationstruppers biträde.

Ett så ringa antal fortifikationstrupper, hvilka, för att något kunna uträtta,
måste tänkas samlade på färre punkter vid större fältarbeten eller broslagningar,
kunna endast under den förutsättning anses för behofvet någorlunda tillfyllestgörande,
att kunskaper och medel för utförande af de detaljarbeten, som
i vårt kuperade land oupphörligt, måste förekomma, finnas hos infanteriet sjelf!,
hvarföre det är nödvändigt att under freden genom förberedande öfningar för
såväl befäl som trupp, lära sig huru terrängen skall på enklaste sätt ombildas,
dels för att skydda sig — hvilken nödvändighet är så mycket mera tvingande,
som eldvapnens träffsäkerhet och förstörelseverk an upnått en icke hittills anad
höjd, — dels för att undanrödja alla hinder för egen framkomst och bereda
, sådana för fiendens, öfverallt der sådant med konstens tillhjelp kan ske. Äfven
vid det förhållande att ett regemente blir kommenderad! till skansarbete eller
broslagning, hvilket under krig ofta måste inträffa, är det af största vigt, att
detta inom sig har kunnigt befäl och så många öfvade soldater till förgångsmanskap
att arbetet med tillbörlig kraft och på ändamålsenligt sätt kan bedrifvas,
enär det är antagligt att antalet för sådana händelser disponible fortifikationstrupper
med erforderligt befäl i de flesta fall är alltför ringa, föi att
arbete! med all den skyndsamhet och ändamålsenlighet behofvet krafvel-, skall
kunna verkställas.

Den nuvarande timmermausinrättningen, motsvarar icke sitt ändamål, dels
emedan antalet timmermän är för ringa, och deras öfning högst otillräcklig,
dels emedan omsättningen är för långsam, dels slutligen emedan alla anslag
till nödiga materialier och verktyg saknas.

Inom indelta armén finnas dock alla de vilkor för handen, som behof! as
för att inbringa timmermausinrättningen till den punkt, att des kan motsvara
de fordringar, som i behofvets stund kunna ställas på densamma. Om derföre
timmermännens antal ökas till 16 per stambataljon, och de i denna egenskap
endast tjenstgöra vissa år för att lemna ruin åt andra, om deras öfningar ord -

159

ilas på det mest praktiska sätt, omvexlande med undervisning i timmermansinstruktion
och utförande af skansarbeten och broslagningar, och om särskild!
befäl kommenderas att leda dessa öfningar, och deråt 18 uteslutande egna sin
tid och sin upmärksamhet, samt till regemente och corpschefers förfogande
ställes ett ärligt anslag, nog stort att förse timmermännen med nödiga verktyg
och matenalier, så torde timmermansinrättningen kunna motsvara sitt ändamål.

Hvad först beträffar det ökade antalet, torde detta på så sätt höra åstadkominas,
att af hvarje stamkompani ut välj es h vartannat år tvänne man som genomgått
fullständig rekrytskola och sedermera bevistat åtminstone ett regementsmöte,
och som med god fattningsgåfva förena den skicklighet i yxans och
spadens handterande, att de med hopp om framgång kunna till skicklige timmermän
utbildas. Dessa höra öfvas såsom timmermän i 4 år, hvarefter de
återgå i ledet, och utgöra der för framtiden em.timmermansreserv, som i donna
egenskap tjenstår endast vid de tillfällen, då större del af kompaniet utkommenderas
på arbete.

Timmermännen komma sålunda att utgöra tvenne klasser, eu äldre och eu
yngre, som ouphörligt ingå uti hvarandra, så att eu fortfarande öfning ständigt
underhålles. Till hvardera af dessa klasser borde vid hvarje regemente
kommenderas eu officer och eu underofficer (vid corpserna en officer och eu
underofficer till båda klasserna), Indika med sitt manskap skulle tjenstgöra under
alla 4 åren, och derefter återgå till tjenstgöring på kompanierna

Hvarje regemente skulle sålunda ständigt ega 32 timmermän under öfning
och skulle efter hvartannat års förlopp erhålla 1 officer, 1 underofficer och 16
man utbildade timmermän, och sålunda efter t. ex. 12 års förlopp inom sig
ega 6 officerare 6 underofficerare och 96 man, med öfning uti de flesta slags
fältarbeten, hvilka dels i och för sig, dels såsom ledare och förgångsmän för
kamrater, kunna i förekommande fall blifva af oberäknelig nytta.

På grund af hvad jag här anfört, får jag föreslå:

att timmermännens antal på hvarje stamkompani bestämmes till
4, och att för detta ändamål, tvenne man per kompani hvartannat
år uttagas, för att öfvas som timmermän under 4 år, hvarefter de
återgå i ledet.

Skår
det af ett antal i skjutfärdighet synnerligen utbildade soldater på hvarje corps
kan åstadkomma, torde af en hvar kunna inses. Då det emellertid är att hoppas
att skjutfärdigheteu, genom ökad Upmärksamhet å denna vigtiga gren af
vapenöfniiigarne, samt genom målskjutningsöfningars anställande inom alla kommuner,
skall vinna den utbredning bland både stam och bevaring, att vid fältkompaniernas
formerande ingen svårighet förefinnes att utvälja hvithet antal
skicklige skyttar som helst, så finner jag mig nu så mycket mindre höra före -

160

slå någon utsträckning af de befintlige skarpskyttarnas antal, som den nuvarande
knappa öfningstiden, hvilken för närvarande icke anses höra förlängas,
icke medgifver en grundligare utbildning af ett större antal, helst behofvet af
ett större antal befäl för beväringsöfningar i allmänhet icke torde medgifva att
till skarpskyttemötena kommendera större befälsstyrka, än hittills. Derjemte
torde, vid behandlingen af donna fråga, den omständigheten höra tagas i betraktande,
att vid åtskilliga mötesplatser upstå svårigheter för att anordna tillräckligt
antal skotthåll'' för samfäld! öfvande af ett större antal skarpskyttar,
än det redan befintliga.

Den, utan motsvarande fördel, ökade tjenstgöring, som skarpskyttarne, i
jmunterelse med öfriga manskapsstyrkan, genom årligen, återkommande skarpskyttexnöten,
har sig ålagd, samt deras häraf följande obenägenhet att i donna sin
egenskap längre tid qvarstå, föranleder ock eu tätare omsättning ibland dem,
hvarigenom, under förutsättning, att deras tjenstgöring såsom skarpskyttar icke
blefve alltför kort, målet att sprida en allmännare, större skjutfärdighet hos
stammen äfven kali anses trämjadt.

För åstadkommande af eu god sjukvård, kunna aldrig nog störa ansträngningar
göras. All omsorg bör derföre egnas att bland truppen sjelf utbilda

biträden åt de tjenstgörande läkarne.

Sjukvårdssoldaterna., eller det manskap, som å militärsjukhusen erhållit
undervisning i förbandslära och sårades vård, hafva i allmänhet med intresse
och läraktighet mottagit donna undervisning och visat sig motsvara det ändamål,
man dermed åsyftat. Den väg, som sålunda blifvit beträdd, bör fullföljas
och’ gifvas vidare utveckling; och torde jag nedanföre, vid frågan om sjukvårdens
ordnande, få framställa förslag i detta hänseende.

Förutom det för särskilda ändamål inöfvade manskap, bestående antingen
af timmermän, skarpskyttar eller sjukvårdssoldater, i fråga om hvars organisation
förändrade bestämmelser bär blifvit i viss mån ifrågasätta, finnes äfven å
hvarje indelt stamkompani, ett antal volontärer, hvarmed förstås ungt manskap,
som, utan erhållande af lega och utan förpligtelse att i fredstid tjena nå gon v iss
tid, ingår i krigstjenst för att, vinna befordran till underofficer. För volontärer,
hvilka antagas och afskeda^ af regementschefen, och som mellan exercistiderna
äro tjenstefria, finnas å hvarje kompani afsedda 2:ne nummer, af Indika
det ena dock allt hittills stått vakant, med vakansafgiften ingående till volontärvakansfonden,
men Indika vakanta nummer i det föregående äro föreslagna att
upsättas med soldater. Enär volontärinrättningen, hvars ändamål är att bereda
tillgång till passande underofficersämnen, visat sig i allmänhet motsvara
detta ändamål, och enär någon förminskning i nummerstyrkan icke derigenom
åstadkommes, torde densamma, i den form den hittills tillämpats, höra bibehållas -

161

hållas och underofficersgraden fortfarande hufvudsakligen rekryteras med volontärer,
hvilka aflagt de kunskapsprof, som i det föregående föreslagits
såsom erforderliga för kompetens till donna grad, och jag hemställer sålunda:

att ett nummer på hvarje indelt stamkompani fortfarande må
besättas med volontär.

Bil. Ser. B. N:o 1 redogör närmare för alla här föreslagna förändringar
i personalen.

En kortfattad redogörelse för det sätt, hvarpå infanteriet, så organiseradt
på 50 stambataljoner som ofvan är föreslaget, lämpligast öfvergå!" till krigsfot
på 100 bataljoner, torde jag i underdånighet få framställa:

Enär hvarje rubbning i organisationen vid öfvergången till krigsfot, så vidt
möjligt är, bör undvikas, torde samma indelning på 3:ne armécorpser, hvilken
nedanföre vid frågan om organisationen af generalitetet föreslås för arméns
fredsfot, äfven, hvad infanteriet beträffar, böra vara den för krigsfoten bestämda.
Med afseende å regementenas och corpsernas förläggning, torde dessa
armécorpser höra vara sammansätta i enlighet med Bil. Ser. B. N:o 14.

Vid öfvergången till krigsfot, sönderfaller hvarje armécorps i 2:ne fördelningar
och hvarje fördelning ställes på så många brigader som, beroende af
vid mobiliseringen sig företeende omständigheter, befinnes lämpligt.

Sedan den mindre krigsfoten, genom inkallande af aktiva arméns första
upbåd, 4:de och 5:te beväringsklasserna, blifvit bildad, måste aktiva arméns
andra upbåd, 6:te och 7:de beväringsklasserna, inkallas i depot, för att, efter
någon repetition af tidigare undergångna öfningar, kunna, i händelse af behof,
afgå till aktiva armén, och upbringa densamma till den större krigsfoten.

En depötbataljon måste sålunda bildas för hvarje stambataljon, eller 50
depötbataljoner, hvilkas styrka ej kan räknas högre än omkring 600 man, eller
sammanlagdt 30,000 man.

Till dessa bataljoners förseende med korporal^ äro 60 man per stambataljon
beräknade.

Skulle förhållandena nödvändiggöra den större krigsfotens insättande,
fördelas dessa 50 depötbataljoner på aktiva arméns 100 fältbataljoner, hvarigenom
hvar och eu af de sistnämnda erhålla en förstärkning af 300 man och
således upbringas från 560 till 860 man, hvilket för 100 bataljoner utgör

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 21

162

86.000 man, eller måttet för den större krigsfoten, och hvarmed äfven infanteriet
upnått den högsta styrka, som det anses höra ega.

Man måste emellertid sörja för vidmakthållandet af detta antal, och detta
ändamål hör vinnas om i depöterna ständigt underhålles en styrka, ungefärligen
motsvarande eu fjerdedel af den, hvartill aktiva armén npgår. 3:dje beväringsklassens,
efter afdrag till special-vapnen, öfverhlifna styrka, omkring

17.000 man, måste sålunda inkallas i depot för att utgöra aktiva arméns ersäitningsirupper.

För hvarje fälthataljon torde då höra formeras ett ersättnings- eller depötkompani,
af eu styrka motsvarande ungefär fjerdedelen af fälthataljonens.

3:dje klassens .......................................................................................... 17,000 man

tillsammans med från stamkataljonerna till depöterna kommenderade 3,000 »
torde sålunda höra fördelas i 100 kompanier ä 200 man............ 20,000 man.

Skulle afgången vid aktiva armén blifva så stor, att 3:dje beväringsklassen
för ersättande af densamma toges i anspråk, måste 2:dra beväringsklassen i
stället inkallas i depot. Om, till följe af störa olyckor, äfven denna klass
måste till aktiva arméns kompletterande användas, inträder det förhållande, då
krigsreserven måste anlitas, för att ersätta lidna förluster, och ett inkallande i
depot af 8:de beväringsklassen måste ega ruin, emedan lista klassen under ingå
förhållanden hör kunna tagas i anspråk för aktiva armén.

Infanteriets styrka på krigsfot skulle, enligt ofvanstående, under olika förhållanden,
utgöra antingen:

Mindre krigsfoten.

100 fältbataljoner ä 560 man............................................................... 56,000 och

med en reserv af 50 depöthataljoner ä 600 man ........................... 30,000 eller

Större krigsfoten.

100 fältbataljoner ä 860 man............................................................... 86,000 och

med en reserv af 100 depötkompanier ä 200 man........................ 20,000.

Staber, öfrig! befäl samt civilstat i dessa belopp icke inberäknade.

Kostnaden för infanteriets organisation — med undantag i hvad den rörer aflöning
för det tillökade befälet, hvilken tinnes i förslaget till lönereglering beräknad —-npgår, på sätt här blifvit föreslaget, till 514,996 R:dr 26 öre (Bil. Ser. B. N:o
15) i hvilken summa dock kostnaden för indelta truppernas garnisonstjenstgöring
i Stockholm, såsom af organisationen beroende, ingår med 481,015 R:dr 75
öre Bunt.

163

Kavalleriet.

Den äldsta organisationen för Svenska kavalleriet var grundad på rustning,
hvilken under en längre tid varit ensamt använd, men redan från medlet
af 1500-talet framställde sig tieliofvet af värfvadt kavalleri; och från donna i
Sveriges historia vigtiga tidpunkt räknar så val det indelta som värfvade kavalleriet
sitt ursprung.

Det indelta kavalleriet har i förening med det värfvade, med alltför outplånliga
drag, i fosterlandets häfder tecknat sin kraft och krigsduglighet, för
att ej, äfven inför vår samtid, förjaga hvarje tvifvel om dess fortfarande tjenstbarhet.
Att det värfvade kavalleriet framför det indelta eger flera företräden,
ligger i sakens natur, emedan den större ridfärdighet, till hvars förvärfvande
den ständiga öfningen i garnison gifver tillfälle, icke kan, under den korta
öfningstid, som statens tillgångar medgifva det indelta kavalleriet, till samma
grad af detta ernås. Med uteslutande hänsyn till kavalleriets största möjliga
tjenstbarhet, vore det derföre visserligen önskvärd!, att hela kavalleriet vore
värfvadt; men då indelta kavalleriet, jemte sin relativt ringa kostnad, fullt
berättigar till den säkra förhoppning, att det alltid skall häfda sin plats och
motsvara hvarje billig förväntan, samt då dessutom skilnaden emellan indelt
och värfvadt kavalleri, der de gemensamt förefinnas, utjemna^ derigenom, att
den större färdighet, som utvecklas af den värfvade truppen, biafvel'' för den
indelta ett stöd och ett mönster, som manar till efterföljd och täflan, så torde
ingen förändring i kavalleriets organisation, såsom dels indelt, dels värfvadt,
höra ifrågakomma.

Kavalleriets effektiva styrka utgör för närvarande (Bil. Ser. C. N:o 1):

Indelta .............................................................................. 3,300.

Värfvade ........................................................................... 980.

Summa ryttare-nummer 4,280.

Denna styrka, som icke motsvarar arméns behof redan vid den mindre
krigsfoten, då i betraktande tagas de oundgängliga afdragen till depoter, ordonnanser
och trossbevakning m. m., blir än mindre tillräcklig vid jemnförelse
med den styrka, som för den större krigsfoten är beräknad.

Att föröka kavalleriet, så att mellan detsamma och fältarméns effektiva
styrka samma förhållande upstår, som i sådant hänseende eger rum inom de
flesta utländska arméer, torde emellertid statens tillgångar ej medgifva, och

164

kan ej heller anses alldeles oundgängligt, då vårt land med sin brutna, af
skogsmark och vattendrag upfyllda mark, lemnar kavalleriet sparsamma tillfällen
att i massa upträda såsom vapen.

Visserligen åligger kavalleriet ännu en annan upgift, nemligen bevakningsoch
rekognoscerings-tj ensten, och i detta hänseende har dess betydelse långt
ifrån minskats, utan tvertom synes man af senare krigens erfarenhet snarare
ega anledning antaga ett motsatt förhållande. Då emellertid detta vapens användande
i massa på slagfälten, till följd af nutidens förändrade taktik, icke
torde förekomma så ofta som förr, lärer val, hvad kavalleriets styrka beträffar,
hufvudsakligast afseende höra fästas på den härarnes tillväxt, som 19:de århundradets
krig numera synes framkalla. I utländska arméer vexlar kavalleriets
styrka mellan V och af fältarméns, beroende hufvudsakligast på ländernas
naturliga beskaffenhet, och anser jag således, med fästadt afseende å vårt lands
förhållanden, att Svenska kavalleriets styrka bör utgöra omkring af fältarméns,
och att dess fredsfot sålunda oundgängligen bör ökas.

Redan år 1863 framställde Eders Kongl. Näjd till Rikets då församlade
Ständer behofvet af kavalleriets ökande, och Rikets Ständer uttalade äfven uti
sin underdåniga skrifvelse, jemte erkännande häraf, sin åsigt, att kavalleriets
förstärkande, genom indel t eller värfvad trupp, torde kunna med största fördel
åstadkommas i förening med vakansko ntrakternas förnyande vid de afsutna
rusthållsregementena och vakansafgifternas förhöjande till ett belopp, närmare
motsvarande värdet af den skyldighet, de voro beräknade att ersätta.

Den anvisning till kavalleriets förökande, som Rikets Ständer sålunda lemna!,
torde dock svårligen kunna följas, enär rusthållare vid nämnda regementen,
i detta afseende hörde, förklarat sig icke vilja på någon förhöjning af vakansafgifterna
ingå. Att låta ett eller flera af dessa regementen åter till kavalleri
upsitta, torde, ehuru visserligen utterbär!, likväl vara mindre lämplig!, emedan
derigenom den för infanteriets stam väl behöfliga styrkan skulle förminskas,
hvarföre förökningen lämpligast, och till mesta nytta för vapnet, antagligen
herde åstadkommas genom upsättande af värfvadt kavalleri.

Huru ensidig och behöflig en sådan tillökning af kavalleriet än vore,
skulle den dock oundvikligen medföra så betydliga kostnader både för upsättning
och årlig! underhåll, att jag icke finner lämplig! ifrågasätta eu dylik åtgärd,
utan anser mig i ställe! böra föreslå ett vida billigare sätt för kavalleriets
ökande, hvithet kan åstadkommas inom indelta kavalleriet, nästan uteslutande
genom tillgodogörande af redan befintliga tillgångar.

I likhet med hvad vid indelta infanteriet egt ruin, har nemligen äfven
vid kavalleriet eu del nummer blifvit indragne och anslagne till andra militära
eller ekonomiska ändamål, än hvartill de vid rustningens ordnande voro
afsedde. Då nödvändigheten bjuder en förökning af kavalleriets styrka, redan

165

om den mindre krigsfoten skall kunna upnås, anser jag att donna förökning i
första rummet bör åvägabringas genom återförande, så långt möjligt är, af
dessa nummer till deras ursprungliga ändamål.

Vid de indelta kavalleri-regementena och corpserna, äro för närvarande

(Bil. Ser. C. N:o 2):

Indragne till musik-kassan....................................... 52

» » hingsthållning ........................ 59 ill.

Anslaglie » hästläkare .......................................... 37

» » underofficerare.................................... 148

» » trumpetare.......................................... 109 294

Summa 405.

Enär kavalleriet under krig endast är i behof af signaltrumpetare, hvilkas
antal lämpligast borde vara 3 på hvarje sqvadron, blir eu ordnad musikcorps
vid kavalleriet endast en freds-organisation, och bör ur sådan synpunkt betraktad
försvinna. I följd häraf kan och bör en tillökning i kavalleriets styrka
erhållas genom upptining med ryttare och häst af de till musik-kassorna
indragne 52 nummer, utan att någon ersättning från statsverket bör till dessa
kassör utgå för de på detta sätt mistade vakansafgifter.

Hvad beträffar de till hingsthållning indragne nummer, så torde äfven
dessa höra med ryttare och häst upsättas. Det kan med skal ifrågasättas, om
det afsedda ändamålet med dessa nummers användande till hingsthållning blifva
vunnet, då erfarenheten under en längre tid gifvit vid handen, att ett
jemnförelsevis högst ringa antal af årets remonter vid de indelta regementena
af rusthållarne sjelfva upfödas efter ston, hvilka blifvit af sqvadronshingst betäckta,
men att remonterna i de flesta fall anskaffas från provinser, der hästupfödning
af befolkningen idkas såsom näringsfång. Att på bekostnad af indelta
kavalleriets nummerstyrka tillhandahålla beskälare i och för befrämjande af landets
hästafvel torde dessutom så mycket mindre vara lämpligt, som dels statens
stuterier, hvilka ega till sin upgift att framför allt höja och underhålla hästafveln,
såväl till kavalleriets, som för allmänt behof, årligen fördelar ett visst antal
hingstar på olika platser inom provinserna, dels hingstföreningar genom den
enskilda företagsamheten inom de flesta landskap äro inrättade, hvarföre intet
giltigt skål synes vara för handen att undandraga indelta kavalleriets effektiva
styrka de nummer, hvilka för närvarande äro till hingsthållning indragne.

Jemtlands Ilästjägarecorps torde dock, i anseende till sitt från statens stuterier
aflägsna läge och den Jemtländska hästracens mindre lämplighet för kavalleriet,
fortfarande höra för sitt nuvarande ändamål bibehålla de för hingsthållning
anslagne 4 nummer, ett på hvardera sqvadronen.

Då hästläkarne i fredstid icke behöfva vara beridne, torde det icke heller
vara lämpligt, att ett nummer på hvarje sqvadron är till hästläkare anslaget,

166

hvarföre äfven alla till detta ändamål anslagne nummer torde höra upsättas,
emot det att ersättning af statsmedel beredes dessa beställningar för dem af
numret nu tillfallande lönemedel, samt att vid mobilisering dugliga klippare
ställas till dessa tjenstemäns förfogande.

Frågan om utsättande med ryttare af de till underofficerare anslagne
nummer, och i följd deraf inkommande skyldighet för indelta kavalleriets underofficerare
att, mot ersättning från statsverket, sjelfve bekosta anskaffning och
underhåll af häst och hästutredning, är icke uteslutande af ekonomisk natur,
utan rörer ganska nära kavallerivapnets tjenstbarhet och utveckling.

Den anordning, hvarigenom underofficerare vid indelta kavalleriet fått en
del af sin aflöning anvisad i nummerlöner samt gjorts beridne på nummerhästar
med full beväring och hästutredning, till följd hvaraf eu ryttare med
häst blifvit för hvarje underofficersbeställning indragen och kavalleriets nummerstyrka
sålunda betydligt förminskad, tillhör en nyare tid, och var icke på
sådant sätt genomförd i indelta kavalleriets ursprungliga plan.

Om det är en sanning att den afstängning från hästens vård och begagnande
under största delen af året, som nu eger rum för den indelta ryttaren, ^
och som är en nödvändig följd af indelta kavalleriets organisation, inverkar
menligt på kavallerivapnets utbildning och brukbarhet, så är det icke mindre
sannt att den större skicklighet, som man af underbefälet måste fordra, ännu
mera lider deraf, att detta underbefäl blott under en ringa del af året kan
disponera öfver sin häst, kavalleriets lmfvudvapen, och derigenom blir för
densamma i mer eller mindre grad främmande.

Obestridligt är, att det dagliga umgänget med hästen, såväl med afseende
å vården af densamma, som dess begagnande på fullt ändamålsenligt sätt, alstrar
hos kavalleristen en kärlek för sitt yrke, och en skicklighet i detsammas utöfvande,
som verkar lifvande på honom sjelf, och medför största nytta för den
tjenst lian innehar.

Då nu en så vigtig del af befälet, som underofficerarne, beröfvas det tillfälle
till fullkomligare utbildning, hvilket ligger uti hästens begagnande under
hela året, kan det icke för kavallerivapnet vara nyttigt, likasom det ej heller
ursprungligen varit så ordnadt, att underofficerarne gjorts beridne på nummerhästar.
Härigenom har dessutom kavalleriets nummerstyrka förminskats med
148 man, motsvarande 11 sqvadron.

Att upsätta med ryttare de till underofficerare anslagne nummer, och som
eu följd deraf låta underofficerarne emot ersättning sjelfva anskaffa och underhålla
häst och hästutredning, bör ej kunna gifva anledning till missbruk,
ty underofficershästarne måste vara underkastade samma kontroller, som finnas
föreskrifna för rustningshästarne, hvarförutan, såsom ett ytterligare korrektiv
i detta afseende, kan stadgas, att utbetalning af den underofficer tillförsäkrade

167

ersättning för hästens och hästmunderingens anskaffande och underhåll, göres
beroende af sättet, på hvithet de motsvarande skyldigheterna fullgöras och hvaröfver
regementschefen är lika berättigad som pligtig att vaka.

Den störa fördel för kavalleriet i allmänhet, att med ryttare upsätta ifrågavarande
148 nummer, hvarigenom eu icke obetydlig tillökning i nummerstyrkan
skulle vinnas, i törening med det lifgifvande intresse för vapnets utbildning
och färdighet, hvilken inom eu ganska vigtig befälspersonal blefve eu
följd af en sådan anordning, torde för (ifrigt i och för sig utgöra tillräckligt
talande skal att, oberoende af mindre afsevärda förhållanden, hvilka kunna på
administrativ väg ordnas, taga i anspråk alla de krafter, hvilka inom det indelta
kavalleriet sjelf! erbjuda sig till vinnande åt så väl en erkändt behöflig
tillökning i styrka, som den utveckling af dess tjenstbarhet, som är möjlig: och
af beliofvet påkallad.

Hvad åter beträffar de till trumpetare anslagne nummer, så torde ingen
annan förändring med dessa böra ifrågakomma, än att hvardera af de tvänne
sqvadronerna vid Jemtlands Hästjägarecorps, i stället för tvänne trumpetare, erhålla
tvenne i likhet med det öfriga kavalleriet.

lå gi und af hvad här biff vit anfördt, får jag sålunda, i öfverensstämmelse
med hvad jag i det föregående redan i underdånighet föreslagit, hemställa:

att följande nummer må, i den mån de med de rustande uplättade
kontrakt sådant tillåta, med ryttare och häst upsättas, nemligen:

ci) alla till musikens underhåll indragne nummer;

b) alla för hingsthållning vakanta nummer, med undantag af ett
nummer a hvardera sqvadronen vid Jemtlands Hästjägare-corps;

c) alla till hästläkare anslagne nummer;

d) alla till underofficerare anslagne nummer.

Derjemte får jag föreslå:

att ett nummer vid hvardera af Jemtlands Hästjägare-corps’ båda
sqvadroner må anslås till underhållande af l:ste trumpetare.

Genom ofvannämnda nummers insättning, upkommer eu tillökning i indelta
kavalleriets styrka af 294 man, hvilken dock genom den föreslagna upsättningen
af två trumpetare vid Jemtlands Hästjägare-corps förminskas till 292 effektiva
ryttarenummer. (Bil. Ser. C. N:o 3.)

1 sammanhang med frågan om dessa nummers (påsättning, måste jemväl
tagas i öfvervägande de utgifter, som häraf för statsverket upkomma. Dessa äro:

a) Ersättning (enligt Bil. Ser. C. N:o 7) till hästläkare vid indelta kavalleriet
för deras nu genom vakansafgifter utgående löneförmåner;

b) Kostnaden vid krigsutbrott för att förse hästläkare vid indelta kavalleriet
med dugliga klippare; och

168

c) Ersättning enligt Bil. Ser. C. N:o 7 till underofficerarne vid indelta

kavalleriet för anskaffning och underhåll af häst med utredning.

Deremot torde någon ersättning för de hittills till musiken indragne,
men nu till utsättning föreslagne nummer icke höra ifrågakomma.

Det visar sig således, att en tillökning i indelta kavalleriets styrka
af nära 3 sqvadroner kan vinnas med eu jemnförelsevis ringa kostnad för
det allmänna.

Sedan indelta kavalleriets effektiva styrka vunnit den tillökning här
är föreslagen och, så vidt, på sätt nedan föreslås, effektiva nummerstyrkan
vid Lifgardet till häst ökas med 4 nummer (Bil. Ser. C. N:o 4), som nu
äro till trumpetare anslagne, kommer tillökningen af kavalleriet att upgå
till 296 man och dess effektiva nummerstyrka således att utgöras
(Bil. Ser. C. N:o 5) af:

Indelta nummer 3,592.

Värfvade d:o 984.

Summa ryttarenummer 4,576.

Sqvadronen är kavalleriets taktiska enhet, hvarföre dess styrka bör i
första rummet bestämmas, då fråga är om kavalleriets organisation.

Sqvadronerna utgöra för det närvarande 5 pa hvarje indelt bataljon,
4 vid Lifgardet till häst och 6 vid Hussarregementet Konung Carl XV.
De bestå i allmänhet af 100 nummer, men af de indelta äro, som ofvan
är visadt, vissa nummer, till ett antal af 10 pa hvarje af Jemtlands Hästjägarecorps’
sqvadroner och 11 på hvarje af de öfriga sqvadronerna, indragne
och anslagne till hvarjehanda ändamål, hvarför nummerstyrkan i ledet
endast utgör 90 och 89 man. Genom ofvan föreslagna utsättning
skulle emellertid styrkan i ledet ökas vid Jemtlands Hästjägarecorps till
96 man, och till 97 vid öfriga indelta kavalleriet, utom vid Lifregemente^
Dragoncorps, der styrkan blir 98 man. Vid de värfvade sqvadionerna
åter kommer styrkan i ledet att upgå till 98 å 99 man.

Denna styrka, som visserligen är vida mindre än den i de flesta utländska
arméer antagna, der den vexlar emellan 130 och 150 man, torde dock
vara för våra förhållanden lämplig, och sålunda höra vid ungefär detta
nummertal bibehållas.

För att i fält upnå donna styrka och dessutom kunna bilda tillräcklig
depoter för vapnet samt jemväl till trossens förande kunna afgifva
en del befäl och manskap, hvilket är oundgängligen nödvändigt, om ej
särskilda stammar i fred äfven för donna skola underhallas och utbildas,
finnes ingen annan utväg än den som uti Preussen och Frankrike begagnas,
eller att vid krigstillfälle låta kavalleribataljonerna i depot qvar6
° lemna

169

lemna 1 af sina sqvadroner, ur hvilken de öfriga kompletteras och till
hvilken kavalleriets beväringsmanskap inkallas, för att vid denna, jemte
de för vapnet nödige hästar, inöfvas vare sig till ersättning af lidna förluster
eller till kavalleriets förstärkande vid arméns försättande på den
större krigsfoten. Då allt detta utan någon rubbning af sqvadronernas
nuvarande antal och indelning uti fredstid kan låta sig göra, och dertill
äfven är nödvändigt, att kavalleriets redan nu alltför fåtaliga kadrer icke
förminskas, bör kavalleriet sålunda fortfarande komma att utgöras af 37
indelta och 10 värfvade sqvadroner, formerade på 9 helbataljoner och en
halfbataljon.

Då den nuvarande bataljons- och sqvadronsindelningen bibehålies oförändrad
och nummerstyrkan endast ökas med 6 till 10 man per sqvadron,
torde äfven befälsorganisationen i allt väsendtligt kunna förblifva oförändrad.

Sqvadronsstaten vid Svenska kavalleriet är, jemnförd med det utländska
kavalleriets, svag, då den förra uptager blott 1 ryttmästare, 2 å 3
subalternofficerare och 4 ä 5 underofficerare på sqvadronen, men de sednare
i allmänhet ega 5 ä 6 officerare och betydligt större antal underofficerare
på hvarje sqvadron, samt derjemte för hvarje bataljon 1 ä 2
depöt-qvadroner, försedde med allt det befäl de behöfva.

Någon tillökning af befälspersonal för depoterna torde emellertid,
om en af hvarje bataljons sqvadroner vid mobilisering qvarlemnas för bildande
af dess depot icke oundgängligen behöfvas.

Vid Jemtlands Hästjägare-corps saknas dock för närvarande hvarje
tillgång på befäl för bildande af depot, enär någon betydligare del af
donna corps icke kan till sådant ändamål qvarlemnas och enär sqvadronsstaten
derstädes endast utgöres af 1 ryttmästare, 2 subalternofficerare och 3 underofficerare.
Eu tillökning af befälet vid nämnda corps för att fylla donna brist
är sålunda af behofvet påkallad, och då jag dessutom anser att ifrågavarande
corps’ depot, i anseende till corpsens nordliga förläggning och
den störa svårighet som vid mobilisering skulle upstå att öka norra fördelningens
kavalleristyrka genom förflyttning dit af kavalleri från det
öfriga landet, bör beräknas jemnförelsevis större än vid det öfriga kavallerist,
så måste äfven den befälsstyrka, som för donna depot bör finnas att
tillgå, vara i samma förhållande talrikare, än vid det öfriga kavalleriet,
och får jag på grund häraf föreslå:

att officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägare-corps må tillökas
med 1 andre ryttmästare, 1 andre löjtnant och 1 underlöjtnant.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Smil. 1 Afd.

22

170

Då likväl de Svenska sqvadronerna, såsom ofvan nämndt är, och hvilket.
med våra förhållanden synes lämpligast vara, äro till sin nummerstyrka
svagare än de utländska, upstår ungefärligen samma förhållande mellan
befälets och truppens antal i båda, hvarföre den Svenska sqvadronsstaten
torde vara någorlunda tillfredsställande och ej oundgängligen tarfva
någon annan förändring än den jag här ofvan föreslagit.

Eu tillökning af befäl torde dock vara af behofvet högeligen påkallad,
för att vid krigst ill fälle kunna från kavalleriet lemna det aldra nödvändigaste
antalet befäl till trossen, och anser jag detta lämpligast kunna
åstadkommas genom antagande äfven vid kavalleriet af halfsoldsbefäl,
hvarföre jag får föreslå:

att 1 ryttmästare och 2 löjtnanter på hvarje helbataljon,
och 1 löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-corps må eg a rättighet
att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå på half
sold, med skyldighet att på egen häst tjenåtgöra under de årliga
befäls- och regementsmötena eller då mobilisering af armén
eller större delen deraf eger rum.

Regementsstallmästare tillsättes för närvarande af regementschefen.
Han är sålunda icke officers vederlike, för så vidt icke särskild Kongl.
fullmakt honom tilldelas. Äfven i lönevilkor står han lägre än underlöjtnanten,
hans pension är densamma som dennes, dock att den stallmästare,
som erhållit Kongl. fullmakt, åtnjuter efter i tjensten upnådda
60 lefnadsår 600 It:dr i pension.

Donna ställning samt dessa Inne- och pensionsförhållanden äro icke
öfverensstämmande med den vigt regementsstallmästare-tjensten eger,^ och
måste föranleda, hvad erfarenheten äfven vitsordar, eu allt större svårighet
att nöjaktigt kunna besätta nämnda tjenst. Äfven ur ren militärisk
synpunkt är förhållandet origtigt, enär, vid den remont- och rekryt-dressyr
regementsstallmästaren har att leda och öfvervaka, yngre officerare måste
lem nas honom till biträde, och för att utöfva ett slaga befäl öfver dem,
måste hans ställning åtminstone vara jemnlik deras, hvarjemte synes
billigt att häri lika med andra officerare må erhålla den förhöjning i
grad, lön och pension, som tjensteande!'' annars medför.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter får jag föreslå:

att regementsstallmästaren må af Kongl. Maj:t utnämnas,
uppå chefens afgifna förslag, och att harr vid tjenstlös tillträdande
erhåller lika lön och tillförsäkras samma pension som
underlöjtnant, samt derefter samtidigt med den näst före honom
i tur vid regementet varande officer upgår i lön och pensionsrätt
graderna igenom intill likhet med ryttmästare, dock utan

171

att erhålla högre häst- och fourragemedel eller kavalleritillägg,
än som åt underlöjtnant bestås.

Vid Hussar-regementet Konung Carl XV har bristen på en regementspastor
länge varit kännbar, enär regementet, ehuru förlagdt i spridda
garnisoner, likväl har 3:ne sqvadroner stationerade i Malmö, och dessutom
under en månad hvarje år kamperar å regementets mötesplats å Bonarps hed,
hvarföre jag ock i allmänna grunderna af organisationen om anställande
vid regementet åt en sådan tjensteman gjort hemställan.

Vid samma regemente saknas äfven en regetnentssadelmakare-beställning,
hvilken ej är mindre behöflig bär än vid öfriga regementen. Jag
får derföre föreslå:

att vid Hussar-regementet Konung Carl XV må anställas en
regements-sadelmakare.

Inom kavalleriet saknas för närvarande en tjenstebefattning, som
tvifvelsutan borde finnas. Behofvet af välskurna sadelbommar samt dertill
i förlag alltid tillgängligt material af torrt virke, är påfallande. Kavalleriets
tjenstbarhet och förmåga, att under krig kunna fylla sin bestämmelse,
är i ganska väsentlig mån beroende på tillgängen häraf. Tillsättande
af en sadelbomskärare på stat, med skyldighet att alltid vara
försedd med torrt virke till minst 500 sadelbommar, hvaraf i händelse af
behof må kunna göras reqvisition, torde få anses så mycket nödvändigare,
som erfarenheten visat att svårigheten att anskaffa väl skurna sadelbommar
är ganska stor, hvilket förhållande inverkar skadligt pa hästarne,
och är menligt för vapnets brukbarhet. Då tillgång på för detta ändamål
tjenligt materiel hufvudsakligen finnes i Skåne, så torde en sadelbomskärare
lämpligast böra anställas vid något af derstädes förlagde regementen,
hvarför jag får föreslå:

att en sadelbomskärare, med skyldighet att mot särskildt
arfvode alltid hafva i förråd torrt virke till minst 500 sadelbommar,
samt att på reqvisition tillhandahålla sådana för kavalleriet,
må anställas vid Hussar-regementet Konung Carl XV.

I enlighet med ofvan uttalade åsigt, att kavalleriet icke är i behof
af andra trumpetare än signal trumpetare, torde så väl den vid Hussar-regementet
Konung Carl XV befintlige regementstrumpetaren böra indragas,
som 4 trumpetare med underofficers aflöning vid Lifgardet till häst kunna
till ryttare i nummer förändras; hvarjemte öfrige 10 å Lifgardets till häst
och Hussar-regementets Konung Carl XV stater upförde trumpetare med
underofficers aflöning torde, i likhet med hvad vid det öfriga kavalleriet
är fallet, höra förändras till trumpetare i nummer.;

Likaledes synes den vid Hussar-regementet Konung Carl XV befintliga
stockmakare!! icke heller vara af behofvet påkallad. Jag får alltså föreslå;

172

a) att regementstrumpetare- och stockmakare-beställningarne vid
Hussar-regementet Konung Carl XV må indragas; samt

b) att de å Lifgardets till häst och Hussar-regementets Konung
Carl XV stater upförde 10 trumpetare med underofficers aflöning
må till trumpetare i nummer, och 4 af de å Lifgardets till häst stat
upförde trumpetare med underofficers aflöning må till ryttare i nummer
förändras (Bil. Ser. C. N:o 4).

Enär ofvanför, i grunderna för arméns organisation, är föreslaget, att civilstaten
vid regemente eller corps skall bestå af 1 regementspastor och 1 auditör,
så följer deraf, att de vid kavalleriet nu befintliga regements- och mönsterskrifvare-befattningarne,
i män af innehafvarnes afgång, höra indragas.

Äfven är föreslaget, att kavalleriet skall tilldelas beväringsmanskap och, i
sammanhang med frågan om arméns vapenöfning^, har jag uttryckt den åsigt,
att detta beväringsmanskap skall ur hvarje klass till ett antal af 10 per sqvadron,
med undantag för Jemtlands Hästjägarecorps, hvarest jag för corpsens
tillökning under krigstid anser 15 man per sqvadron höra utses, undergå tvänne
års vapenöfning i 30 dagar hvardera året, äfvensom att kavalleri-beväringen
under donna tid skall tilldelas allt det kunskapsmått i ridning samt hästens
vård och skötsel, som på donna tid möjligen kan densamma bibringas.

Vid tillfälle af arméns mobilisering och försättande på den mindre krigsfoten,
uttages utur hvarje indelt bataljon 4 fält- eller liniesavadroner och förökas
hvardera till den styrka, jag anser att fältsqvadronerna höra ega, eller
100 man korporaler och stamryttare. Den öfriga delen af bataljonen bildar
tillsammans med inkalladt beväringsmanskap bataljonens depot, derifrån fältsqvadronerna
i mån af afgång skola hållas fulltaliga. Af detta manskap, hvit -ket bör utgöras af 3:dje, 4:de, 5:te och 6:te klasserna, uttagas de tre första
till depötsqvadronerna, den sjette klassen jemte större delen af. reservkavalleristerna
tilldelas arméns tross, på det donna må blifva försedd med någon stam
åt det talrika, oöfvad^ trainmanskapet, (Bil. Ser. C. N:o 6).

Vid arméns försättande på den större krigsfoten böra 50 stamryttare och
150 man beväring, hvilka vid den mindre krigsfoten tillhört depöten, jemte
nödigt befäl, bilda, för hvarje bataljon 2 så kallade reservsqvadroner, hvilkas
ändamål är att genom ett aktivt inträdande föröka kavalleriets styrka. För
att bilda den större krigsfotens depot uttages eu del befäl och underbefäl från
mindre krigsfoten och underbefäl från fältsqvadronerna, och tvänne nya klasser
beväring inkallas, nemligen andra och sjunde klasserna. Skulle manskaps -

173

styrkan ändå visa sig otillräcklig, måste krigsreserven anlitas, då första beväringsklassen
såsom den svagaste ej bör till krigstjenst inkallas.

Hvad det öfriga kavalleriets (Lifgardet till häst, Hussar-regementet Carl
XV och Jemtlands Hästjägarecorps) försättande på den mindre eller större
krigsfoten beträffar, så måste detta, i följd af deras från de indelta kavalleribataljonerna
afvikande organisation, förete vissa olikheter.

I afseende på Lifgardet till häst, der endast 4 sqvadroner finnas, och der
dessa vid mobilisering skola bilda 4 fältsqvadroner, kan endast befäl och underbefäl
aflemnas till depöten, på det fältsqvadronerna ej alltför mycket må
understiga den styrka jag redan angifvit såsom den för dem lämpligaste, hvarföre
depötens stam här endast utgöres af reservkavallerister. (Bil. Ser. C.
N:o 6).

I fråga om Hussar-regementet Konung Carl XV, så bildas vid den mindre
krigsfoten utaf dess 6 sqvadroner 4 fulltaliga fältsqvadroner, behöflig depot
och eu för högqvarterets behof ytterst vigtig ordonnanssqvadron, hvarjemte det
vid öfvergång till den större krigsfoten aflemnar befäl och stamryttare till de
tvänne reservsqvadronerna.

Hvad slutligen angår Jemtlands Hästjägarecorps,så måste dess fältsqvadroner
erhålla en mindre styrka än det öfriga kavalleriets, på det något befäl, underbefäl
och stam må kunna aflemnas till depot- och reserv-sqvadroner, Indika jag
ansett höra vara större i jemnförelse med corpsens fredsfot, än vid det öfriga
kavalleriet, då, som jag förut nämnt, svårighet upstår att från annat håll förstärka
norra fördelningens, redan nog fåtaliga kavalleri.

Ofvan har jag beräknat att vid arméns mobilisering tillgång å reservkavallerister
måste finnas, för att dels ingå uti ordonnanssqvadronen, dels utgöra
stam vid depot- och reservsqvadroner och dels bilda stam åt det talrika
trossmanskapet. Denna reserv torde lätt och med ringa kostnad kunna på så
sätt åstadkommas, att vid hvarje sqvadron utses årligen bland sådana afskedstagare,
hvilkas egenskaper gorå dem lämplige att till reserv användas, ett bestämdt
antal ryttare, hvilka, mot en bestämd årlig ersättning, förbinda sig att
under vissa, år i rullorna qvarstå och att vid sådana tillfällen, då Kongl. Maj:t
finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf, vid kallelse genast inställa sig
vid sina sqvadroner.

Om antalet af detta reservmanskap bestämmes till 10 per sqvadron, så
kommer reservkavalleristernas antal att utgöra 470 man.

För erhållande af detta antal borde sålunda tvänne man vid hvarje sqvadron
årligen utses bland årets afskedstagare, hvilka under fem år skulle qvarstå
i rullorna, och för Indika den årliga lönen lämpligen torde kunna bestämmas
till 15 R:dr. Såsom vilkor för upbärande af donna lön, hvilken reservmanskapet
skulle ega att hos vederbörande sqvadronschefer på derför bestämda

174

tider lyfta, bör likväl stadgas att detsamma skall styrka sig ega fast vistelseort
och god frejd.

Då likväl afgång kan komma att ega rum vid reservkavalleriet under de
5 år, som tjenstgöringsskyldigheten varar, höra vederbörande sqvadronschefer
vara berättigade att med afskedadt manskap ersätta dylik afgång, så att reservkavalleristernas
antal ständigt utgör 10 per sqvadron.

I öfverensstämmelse med här uttryckta åsigter, får jag föreslå:

att vid hvarje sqvadron måtte årligen bland det afgående manskapet
utses tvänne man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön
qvarstå i rullorna under 5 år, med tjenstgöringsskyldighet endast i
krigstid, eller då Kong!. Näjd finner nödigt mobilisera armén eller
delar deraf; samt

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till
15 R:dr per man.

Hvad korporaler och vicekorporaler beträffar, så är deras nuvarande antal
för ringa då kavalleriet sättes på krigsfot, men torde, sedan underbefälsskolor,
i enlighet med hvad jag här nedan kommer att föreslå, äfven för kavalleriet
blifvit inrättade, någon svårighet ej komma att upstå, för att genom befordran
af lämplige stamryttare få behofvet fyldt.

I afseende på underofficerarne, så medgifver ej deras antal att, då armén
» mobiliseras, för hvarje linicsqvadron vid den mindre krigsfoten beräkna mer än
3 och vid den större krigsfoten för hvarje, så val linie- som reservsqvadron,
mer än 2, på det att trossen må erhålla ett tillräckligt antal beridne underofficerare.
Då emellertid, såsom jag ofvan nämnt, någon svårighet att öka
korporalernas antal ej torde komma att förefinnas, så anser jag att sqvadronerna,
i förhållande till deras storlek erhålla tillräckligt antal underbefäl.

Hvad åter officerarnes antal vidkommer, så kan vid mobilisering ej mer
än 3 beräknas till hvarje liniesqvadron och 2 till hvarje reservsqvadron, men
torde det antal som påräknats till depot och tross blifva ökadt genom halfsoldsbefäl
och sådant befäl som erhållit afsked med skyldighet till tjenstgöring under
krigstid.

Beträffande den civilpersonal, bestående af bataljonsläkare, hästläkare, sadelmakare
och pistolsmed, som (enligt Bil. Ser. C. N:o 1) måste tillkomma då
armén sättes på krigsfot, så torde densamma, då deraf göres behof, utan stor
svårighet kunna erhållas.

Vid arméns mobilisering finnas tillräckligt antal hästar på stat för liniesqvadronerna,
men saknas för en del af ordonnanssqvadronen, depöterna och
reservsqvadronerna. Äfven om, på sätt redan är föreslaget, något öfver 11.000
hästar skulle vid mobilisering kunna erhållas för arméns behof, så anser jag
att kavalleriet ej häraf kan påräkna någon förstärkning i hästantal, utan måste

175

den*(i Bil. Ser. C. N:o 1) upgifna bristen å kavallerihästar genom inköp fyllas.
Någon minskning i de upköpta hästarnes antal skulle emellertid möjligen kunna
åstadkommas, om hvarje värnepligtig af kavalleriet, som inställde sig med egen,
fullt lämplig kavallerihäst, egde rättighet att begagna densamma och, enligt
derå åsatt värde, vore tillförsäkrad att utfå värderingssumman, i händelse hästen
under tjenstgöring störtade eller blef obrukbar.

I afseende å den för hästarne erforderliga utredning, anser jag någon
särskild åtgärd för anskaffning af dylik. materiel desto mindre af behof påkallad,
som sadlar till erforderligt antal, ej allenast för ifrågavarande ändamål,
utan äfven för behofvets fyllande vid mobilisering, finnas i Kronans förråd att
tillgå, samt den derutöfver för beväringsmanskapets öfvande i ridning behöfliga
utredning kan med tillgängliga medel upsättas, utan att särskildt anslag
derför behöfver anvisas.

Att härutöfver för krigsfotens depöter och för fåltsqvadronerna underhålla
hästutredningsmateriel, finner jag icke i vidsträcktare man behöfligt, än att, —
då det är af högsta vigt att fullt ändamålsenliga sadelbommar alltid finnas
tillgängliga, men det icke kan antagas att, vid kriga utbrott, sadelbommar af
behörig godhet och i tillräcklig mängd skola nog skyndsamt kunna anskaffas —
ett efter detta behof afpassadt antal af 1,000 st. beslagna sadelbommar städse
bör finnas i Kronans förråd, hvarifrån det i sådant fall bör vara kavalleriregementena
tillåtet att under vanliga förhållanden få sitt behof af dylika persedlar
fyldt.

Bil. Ser. C. N:o 7 utvisar den ökade årliga kostnad, som upstår genom
kavalleriets organisation i enlighet med detta förslag, upgående till B:dr Bunt
40,102: 24, och Bil. Ser. C. N:o 8 uptager den kostnad som, till följe af
organisationens gradvisa genomförande, skulle komma att belöpa sig på hvarje
af åren 1870—1875.

Artilleriet.

Svenska artilleriet räknar för närvarande:

18 fältbatterier ä 8 kanoner............... —- 144 kanoner

1 d:o ä 6 d:o ............... — 6 »

Summa 19 fältbatterier med tillsammans............... 150 kanoner,

samt derjemte 5 depötkompanier.

Uti nämnda styrka ingå dock ej de 24 kanoner, som äro tilldelade Gotlands
nätionalbevärings artillericorps.

176

Hela nummerstyrkan, trumpetare och batterihandtverkare deri inberäknade,

utgör för närvarande (Bil. Ser. D. N:o 1)...................................................... 2,696.

hvartill kommer:

Tygstatspersonalen (Bil. Ser. D. N:o 1)..... ............................................... 103.

Fyrverkarecorpsen ( d:o d:o )......................................................... 30.

Fältartilleriets styrka vid en krigshär, till någon del beroende på krigsortens
beskaffenhet, bestämmes dock hufvudsakligen efter krigshärens storlek
och beräknas vanligen till 2\ ä 3 kanoner för hvarje 1,000 man af infanteriet

Vid beräkningen af den styrka Sveriges försvarskrafter höra ega, är antaget
att infanteriet bör vid den mindre krigsfoten utgöra 56,000 man och vid
den större krigsfoten 86,000.

Sålunda erfordras, efter beräkning af 2i kanon på 1,000 man:

för den mindre krigsfoten................................. 140 kanoner,

och för den större............................................. 216 d:o.

Bå likväl 2\ kanoner på hvar 1,000 man infanteri redan utgör det ofördelaktigaste
förhållande, som kan ifrågasättas, och då vi redan ega ett för våra
fältbatterier afsedt större antal kanoner, än det här såsom oeftergiflig! framhållna,
torde en minskning i det nu befintliga antalet hvarken kunna eller höra
ifrågasättas, hvarföre en styrka af 150 kanoner i fält torde böra, såsom på det
högsta erforderlig, för den mindre krigsfoten beräknas.

Denna artilleristyrka är afsedd att åtfölja aktiva armén, och måste vara
färdig att genast vid krigs utbrott utrycka.

För att densamma skall kunna hållas fulltalig, blifver nödvändigt att, på
samma gång den utrycker, ett reserv-artilleri, ämnadt att ersätta inträffande
förluster, bildas i depöterua. Till detta reserv-artilleri, som bör beräknas till
omkring en tredjedel af fältartilleriet, måste materielen vara i fredstid anskaffad,
samt så stor del af personalen upsatt, som statens tillgångar möjligen kunna
medgifva.

Reserv-artilleriets styrka borde sålunda utgöra:

för den mindre krigsfoten 48 kanoner,
och för den större d:o 72 d:o.

Den ammunition, som af trupperna sjelfva medföres, kan icke motsvara
behofvet deraf under ett fälttåg. Hvarje fördelning måste derföre åtföljas af
en särskild ammunitionspark, hvartill personal, hästar och materiel bör lemnas
af artilleriet.

Bat -

177

Batteriet ar artilleriets taktiska enhet. Innan batteriernas antal bestämmes,
måste deras styrka fastställas.

Vid Svenska artilleriet består batteriet för närvarande af 8 pjeser.
Orsaken härtill är att söka deruti, att, da slätborrade kanoner begagnades,
och de till skjutning konstruerade pjeser na voro mindre lämpliga att som
kastpjeser användas, man velat i samma batteri sammanföra såväl skjutsom
kastpjeser, hvarföre de lättare batterierna erhöllo 6 kanoner och 2
granatkanoner. Då de numera införda refflade kanonerna är o fullt användbara
äfven vid kastelden, har detta skål förfallit, och då personalen, hästar ne
och materielen till ett 8 kanoners batteri bilda en styrka, som är väl stor
för en persons omedelbara befäl, samt härtill kommer, att ju större enheten
är, desto mindre är sannolikheten, att den, uti ett land med så bruten
mark som vårt, skulle kunna odelad upträda, så får jag föreslå:

att den nuvarande batteriorganisationen måtte förändras till
en organisation på 6 kanoner.

Enligt ofvan anförda beräkning öfver det antal kanoner, artilleriet bör
ega, skulle detsamma således bestå:
vid mindre krigsfoten af:

25 fältbatterier och
8 reservbatterier; samt
vid den större krigsfoten af:

36 fältbatterier och
12 reservbatterier.

Att upsätta och underhålla en så ,stor styrka, som den större krigsfoten,
enligt ofvanstående beräkning, skulle taga i anspråk, torde dock, i
anseende till dermed förenade betydligt förökade kostnader, ingående,
enligt bilagorna 8er. D. Nås 12 och 14 för personal och hästar:

för en gång till .......................... R:dr Runt 469,913: 20,

i ärligt underhåll ....................... » » 726,963: 94,

samt enligt anställd beräkning för erforderlig materiel, i upsättnings kostnad

till omkring................................................. R:dr Runt .1,757,766: 60,

icke böra nu ifrågasättas, och kan ej heller, med afseende å vissa för
oss egendomliga förhållanden, anses vara oeftergifligt nödvändigt, ty om
ock omständigheterna skulle föranleda mobilisering af den för större krigsfoten
antagna infanteristyrka, så skulle denna styrka, äfven med det för
mindre krigsfoten bestämda antal kanoner, vara, efter beräkning af 2 kanoner
för 1,000 man, till en början någorlunda tillräckligt utrustad med artilleri,
och ändå ega någon liten tillgång till reservartilleri.

Det är nemligen att antaga, att mobilisering af större krigsfoten endast
kan ifrågakomma vid försvaret af vårt eget land, och att den fiende, vi
Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sund. 1 Afä. 23

178

då skulle hafva att bekämpa, måste vara jemförelsevis svag i artilleri, i
anseende till svårigheten att hit öfverföra det störa antal hästar och den
störa materiel, som en betydligare artilleristyrka fordrar.

Under sådana förhållanden bör någon tid kunna påräknas för artilleriets
kompletterande till det antal, som en fullt rustad större krigsfot krafvel-,
hvarföre ock Svenska artilleriet icke torde höra beräknas och i fredstid
underhållas till högre styrka, än den mindre krigsfoten uptager och sålunda
utgöras af 33 batterier, hvaraf 25 fältbatterier och 8 batterier i reserv.

Jag får på grund häraf föreslå:

att artilleriets styrka bestämmes till 25 fältbatterier och 8
reservbatterier å 6 kanoner, eller tillsammans 198 kanoner.

Med undantag af de batterier, till hvilka särskild! anslag af Rikets
Ständer under 1859—1860 års riksdag beviljades, och hvilkas kanoner
hafva en kaliber af 2" 25 dec.-tum, utgöras de refflade fältkanonerna af
tvenne slag, nemligen 3" 24 och 2" 58 dec.-tums kaliber.

Då större delen af artilleriet bör utgöras af det lättare slaget pjeser,
så får jag, med afseende så val härå, som å befintlig tillgång, föreslå:
att af ofvannämnda batterier

8 st. erhålla ........................................... 3" 24 kanoner

23 » » ............................................. 2" 58 » och

2 » » ............................................ 2" 25 »

Af artilleriets nuvarande 19 batterier äro 4 organiserade som ridande,
12 som åkande och 3 som fotbatterier.

De ridande batteriernas företräde framför de åkande består dels i den
större rörlighet, som följer af draghästarnes mindre belastning och dels i
den förmåga att hastigt tillryggalägga längre våglängder, som af eu större
tillgång på reservhästar är en naturlig följd.

Då emellertid det ridande artilleriets rörlighet på sjelfva slagfältet
kan anses ersatt af den, som det åkande artilleriet, hvars manöverhastighet
visat sig fullt tillfredsställande, är i stånd att utveckla, och då användandet
af hastigare marschtakter under längre tid förutsätter det sällan förekommande
fallet att ofri ga trupper skulle utgöras af endast kavalleri, så torde
vid organisationen något afseende vid de för ridande artilleriet anförda
* företräden så mycket mindre höra fästas, som detsamma tager i anspråk
ett större antal hästar samt deraf följande större upsättnings- och underhållskostnad,
än det åkande.

Vid de fyra ridande batterierna vid Vendes Artilleriregemente erfordras
144 hästar utöfver behofvet för samma antal åkande batterier. Den större
beridna servisen vid det ridande artilleriet tager dessutom större stam i
anspråk och försvårar således beväringsmanskapets användande vid detsamma,

179

af hvilka alla skäl de ridande batteriernas förvandling till åkande synes
påkallad.

Ett skål för bibehållande af åtminstone ett ridande batteri kunde sökas
deruti, att det batteri, som tilldelas kavallerireserven, bonde ega en större rörelseförmåga,
men de olägenheter, som härigenom skulle upstå med afseende å
olika utrustning, exercis m. m. kunna icke upvägas af nyssnämnda ringa fördel.

Organisationen af fotbatterier med ett ringa antal draghästar och föga
rörlighet är att anse som en åtgärd, hvilken endast i nödfall bör vidtagas
eller som under särskilda lokala förhållanden kan vara lämplig.

Vid åkande batterierna är hästarnes dragkraft väl ganska starkt anlitad,
men likväl ej i högre grad än att den oeftergifliga fordran, att
artilleriet alltid skall kunna åtfölja den öfriga armén, upfylles.

Med undantag af de tvenne batterier, som jag anser böra förläggas i
Norrland, och hvilka höra tilldelas lättare materiel och ordnas utan anspråk
på större rörlighet samt sålunda kunna vara som fotbatterier organiserade,
torde samtliga öfriga fältbatterier böra organiseras som åkande, hvarigenom
enkelhet och reda vid utrustningen i hög grad befordras.

Jag får derföre föreslå:

att, med undantag af tvenne fotbatterier i Norrland, alla öfriga
fältbatterier organiseras som åkande, samt som eu följd häraf;

att de till Vcndes artilleriregemente hörande fyra ridande och
tvenne fotbatterier i donna syftning förändras.

Uti reservartilleriets organisation ingå dock tvenne fotbatterier, med
hänseende till det minskade behof af stam, som härigenom upstår.

Artilleriet torde under fredstid höra på följande sätt förläggas:

A. Fä Itar tilleriet.

Svea Artilleriregemente 2

st. 3" 24 åkande batterier i Stockholm.

6 » 2" 58 d:o i d:o.

2 » 2" 25 fotbatterier i Hernösand.

Göta Artilleriregemente.

2 st. 3" 24 åkande batterier i Göteborg.

6 » 2" 58 d:o i d:o.

Vendes Artilleriregemente.

2 st. 3" 24 åkande batterier i Christianstad.

5 » 2" 58 d:o i d:o.

Summa 25 st. fältbatterier.

180

B. Resemrtilleriet,

1 st. 3" u fotbatteri |

2 » 2" 58 åkande batterier \

1 » 3" 24 fotbatteri I

2 » 2" 58 åkande batterier!

2 » 2" 58 åkande batterier i Christianstad.

i Stockholm,
i Göteborg.

Summa 8 st. reservbatterier.

Bil. Ser. D. N:is 2, 3, 4, 5 och 6 utvisa sammansättningen till personal
och hästar af de olika f ält batterierna.

En jemnförelse mellan bär föreslagna organisation och den nuvarande
visar enligt Bil. Ser. B. N:ris 1 och 9 en brist af 18 löjtnanter, 15 styckjunkare,
20 sergeanter, 9 batteritrumpetare, 12 förste konstaplar, 35 andre
konstaplar, 9 afdelningstrumpetare, 67 artillerister, 34 handtverkare, 28
hästläkare, 37 hofsmedcr och 31 redogörare, hvaremot ett öfverskott upstår
af 11 underlöjtnanter och 5 stabstrumpetare.

Inom regementsofficersgraden, der det befintliga antalet motsvarar behofvet,
torde endast den förändring böra vidtagas, att eu major vid hvardera
af Svea och Göta artilleriregementen upflyttas i öfverstelöjtnantsgraden,
hvilken upflyttning är af billighet i hög grad påkallad, enär förhållandet
mellan öfverstelöjtnant och majoren vid dessa regementen är 1:5, då det
vid Vendes artilleriregemente är 1 : 3, vid infanteriet vanligen 1 : 2, och
vid kavalleriet 1:1, hvarföre möjligheten vid Svea och Göta artilleriregementen
att avancera till öfverstelöjtnant på stat och komma i åtnjutande
af denna grad tillagda pension, under nuvarande förhållanden, är i obillig
grad mindre vid dessa regementen än vid den öfriga armén.

Bland de som tillgång uptagne 70 kapitener ingå 12 kapitener i regementet
med löjtnants lön, hvilka upbära kapitens tjenstgöringspenningar,
utgående af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda informationskapitenslönerna,
hvilka 12 kapitener dock torde höra erhålla effektiv kapitenslön.

Löjtnanternas antal är förökadt med 18, hvaremot underlöjtnanternas
antal är minskadt med 11, af skäl, dels att, sedan batteriernas antal genom
den föreslagna organisationen blifvit ökadt, ett större antal löjtnanter er*
fordras, och dels för att genom tillökning i sistnämnda grad bereda ökadt
tillfälle för hvarje från krigshögskolan utexaminerad underlöjtnant att genast
efter aflagd examen erhålla befordran till löjtnant och dymedelst utgöra
en sporre för denna examens påskyndande.

På grund af ofvanstående får jag föreslå:

att en major vid hvardera af Svea och Göta artilleriregementen
må upflyttas till öfverstelöjtnant på stat;

181

att de nu vid artilleriet befintliga 12 kapitener i regementet
med löjtnants lön må upföras som kapitener å stat, samt

att 18 nya löjtnantsbeställningar må upföras; men deremot
11 underlöjtnantsbeställningar indragas.

Jemte denna brist i officerspersonalen, måste äfven bristen på underbefäl
och manskap ersättas.

Detta kan dock, hvad angår handtverkare, hästläkare, hofsmeder och
redogörare, icke under fredstid erfordras, emedan dessa beställningar utan
synnerlig svårighet höra kunna vid krigsutbrott kompletteras, hvarjemte de
för parkerna beräknade 9 st. andre konstaplar, först vid skeende mobilisering,
böra tillsättas genom befordran af stamartillerister, hvilkas antal med
afseende härå är beräknadt.

Deremot kräfver den nya organisationen att öfrig erforderlig tillökning
af underbefäl och manskap äfven under fredstid tillvägabringa^, och får jag
sålunda föreslå ersättning af:

15 styckjunkare, 20 sergeanter, 9 batteritrumpetare, 12 förste
konstaplar, 26 andre konstaplar, 9 afdelningtrumpetare och 67
artillerister, men deremot indragning af 5 stabstrumpetare.

Bil. Ser. D. N:o 10 redogör för den behöfiiga personalens fördelning
i regementen på fredsfot; och får jag, för ernående af öfverenstämmelse
med de förhållanden densamma ånger, i underdånighet föreslå:

att ofvan ifrågasätta tillökning eller indragning af befäl och
trupp måtte fördelas på sätt Bil. Ser. D. N:o 11 utvisar.

Den i Bil. Ser. D. N:o 10 uptagna personal afser dock icke de 8
reservbatterierna för hvilka hvarken befäl eller trupp äro här beräknade.

Att underhålla reserv-artilleriet fulltaligt under fred vore alltför kostsamt
för att kunna ifrågasättas. Då likväl kan förutses att i händelse af
mobilisering hvarken tid eller öfriga omständigheter skulle medgifva personalens
fullständiga insättande, så är nödvändigt att åtminstone så stor
del af reserv-artilleriets personal under freden underhålles, att dess kompletterande
vid inträffande mobilisering utan synnerlig svårighet låter sig
gorå. Hvad först befälet beträffa!-, föreställer jag mig att sådant bör kunna
erhållas genom bildande vid artilleriet af halfsoldsbefäl enligt de grunder •
jag i sådant hänseende ofvan föreslagit.

Då emellertid äfven ett antal halfsoldsbefäl, motsvarande hela behofvet
för de 8 reservbatterierna, skulle förorsaka eu alltför stor kostnad att ständigt
underhålla, och en del af detta behof bör vid inträffande mobilisering
kunna fyllas af elever ur krigsskolan samt afskedade, med fyllnadspension
försedde underofficerare, så torde antalet halfsoldsbefäl kunna inskränkas

182

till 1 kapiten, 2 löjtnanter och 1 styckjunkare för hvarje batteri, eller tillsammans
8 kapitener, 16 löjtnanter och 8 styckjunkare, och får jag sålunda
föreslå:

att på halfsold må finnas,

vid Svea artilleriregemente 3 kapitener, 6 löjtnanter och 3 styckjunkare,

» Göta » 3 » 6 » » 3 »

» Vendes » 2 » 4 » » 2 »___

Summa 8 kapitener, 16 löjtnanter och 8 styckjunkare.

Hvad åter beträffar en del underbefäl, samt trumpetare och nödig
stamtrupp, så torde dessa för jemförelsevis ringa kostnad kunna erhallas
på så sätt, att regementsbefälet berättigas ansluta kontrakt med ett bestämdt
antal af dem, som årligen uttjent sin kapitulation, att mot en viss årlig
lön qvarstå under 6 år i reservartilleriet, med tjenstgöringsskyldighet endast
under krigstid och utan annan skyldighet under fred än att ega fast vistelseort,
och att vid lönens uttagande, jemte upgifvande af denna vistelseort,
styrka sig ega god fejd.

Enligt fältbatteriernas sammansättning erfordras ett visst antal underofficerare
såsom kanonbcfälhafvare, men då det säkerligen icke skulle låta
sig gorå att till kanonbcfälhafvare vid reservartilleriet anskaffa underofficerare,
bör ett motsvarande antal förste konstaplar bland de afskedade uttagas,
och torde, i händelse mobilisering ifrågakominer, och behofvet så fordrar,
en och annan af dessa förste konstaplar kunna befordras till underofficerare.

För att kunna åstadkomma en hastig mobilisering af reservartilleriet,
är det af behofvet påkalladt, att fulltaligt underbefäl för de 8 batterierna
med undantag af parkunderofficern ingår i dess fredsfot. Beträffande
batteri- och afdelningstrumpetare, så höra äfven de till erforderligt antal
beräknas, men deremot stainartillcristerna endast till hälften så stort antal
som vid fältbatterierna, enär alltid tid bör finnas att någorlunda inöfva
beväringsmanskapet, så att detsamma kan användas äfven till mera maktpåliggande
nummer inom servisen.

Bil. Ser. D. N:is 15, 16 och 17 utvisa sammansättningen, så till personal
som hästar, af reservbatterierna, samt personalens fördelning å rege*
mentena på fredsfot.

1 enlighet härmed skulle, under förutsättning, att de från regementena
afskedade konstaplar, trumpetare och artillerister qvarstå 6 år i reservartilleriet,
75 man från hela artilleriet, enligt upgjord fördelning, årligen
komma att insättas i det till 450 man (konstaplar, trumpetare och artillerister)
upgående reservartilleriet.

1 öfverensstämmelse med hvad bär anfördt blifvit, får jag föreslå.

183

e

att vid Svea, Göta och Vendes artilleriregementen måtte årligen
bland konstaplar, trumpetare och artillerister, som uttjent sin kapitulation,
utses tillsammans 75 man, hvilka förbinda sig att mot
en årlig lön qvarstå i rullorna i 6 år, med tjenstgöringsskyldighet
endast under krigstid, eller da Kongl. Maj it finner nödigt upbåda
. eu eller flera beväringsklasser, eller delar deraf; och

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas
till 20 R:dr för förste konstapel samt 15 R:dr för andre konstapel,
afdelningstrumpetare och artillerist.

A Bil. Ser. D. N:o 8 är den till staber och parker hörande, äfvensom
den under krig hemmavarande personal uptagen.

Ammunitionsparkens personal bestämmes af fordonens antal, och detta
åter af den ammunitionsqvantitet, som bör medföras. Här är beräknadt,
tillsammans med den ammunition, som föres vid trupperna, för hvarje 3" 24
kanon 230 skott och för hvarje 2" 58 kanon 320 skott, samt för infanteriet
170 patronel- på man.

Den för stabel- och parker behöfliga nummerstyrka är, för erhållande
af nödvändig öfning, i fredstid fördelad på de lättare fältbatterierna, hvarigenom
alla batterier på fredsfot erhålla samma antal stamartillerister.

Oaktadt vid beräkningen af stammens styrka, allt möjligt afseende
fästats på nödvändigheten att, der sig gorå låter, använda beväringsmanskap,
så att alla icke beridna nummer beräknats kunna med beväring besättas,
har dock fältbatteriernas sammanlagda nummerstyrka af stammen måst icke
obetydligt öfverstiga den nuvarande, och för att bereda en minskning uti
den upsättnings- och ökade underhållskostnad, som härigenom upstår, höra
depötkompanierna, hvilka fortfarande torde förblifva 5 till antalet, erhålla
en från 75 till 50 man förminskad styrka.

Fästningsartilleriets manskap kan för öfrigt icke till antalet bestämmas
efter det behof, som vid ett försvarstillfälle kan erfordras, emedan under
sådana förhållanden, det för artilleriets betjenande erforderliga manskap
antagligen kommer att utgöras af beväring, och fästningskompaniernas manskap
att dervid hufvudsakligen tjena som instruktörer.

De nuvarande tygstatskompanierna äro i detta organisationsförslag uteslutna.
I likhet med Landtförsvarskomitén anser jag nemligen särskildt
organiserade arbetskompanier mindre lämpliga. De arbeten, som af dessa
kompanier nu bestridas, hafva förut förrättats af batteriernas manskap, som
för dagen dertill kommenderats, och som derigenom erhöll en behöflig, nu till
stor del saknad öfning uti ammunitionsarbeten, gröfre pjesers manipulation
m. ni. lill sådana arbeten kunna kommenderas äldre artillerister, som
möjligen befinnas mindre lämpliga till annan tjenstgöring, och som så -

184

lunda bibringas en viss arbetsskicklighet, som vid många tillfällen kan vara af
värde.

Jag får på grund häraf föreslå:

att de nuvarande tygstatskompanierna måtte indragas:
att depötkompanierna, som lämpligast höra benämnas fästningskompanier,
förblifva 5 till antalet med nummerstyrkan förminskad
från 75 till 50 man.

I afseende å fästningsartilleriets förläggning får jag föreslå, att

Svea artilleriregemente tillhörande, 2 kompanier må förläggas å Waxholms

fästning, och

att af de Göta artilleriregemente -> 2 » » förläggas å Carlsborgs

fästning, samt

„ „ „ » » 1 » » förläggas å Carlstens

fästning.

Summa 5 kompanier.

Fyrverkarecorpsen samt regementenas tygstat anser jag deremot icke vara

i behof af någon förändrad organisation.

I fråga om civilstaten torde ingen annan förändring erfordras än att, pa
sätt ofvan blifvit föreslaget, batalj onspredikantsbeställningarne och regementsskrifvaretjensterna,
i mån åt inträffad ledighet, indragas, och att sistnämnda befattning
förenas med and itörsbeställni n garne. _

För artilleriets mobilisering, enligt den plan här angifvits, erfordras 4,oo^
hästar, och då från detta antal fråndrages nuvarande tillgångar, upstår en
brist af 3,821. Af de nu disponibla 762 hästarne äro dock endast 372 regementenas
egna. De öfriga utgöras af med rusthållare och andra personer kontraherade
hästar, hvilka endast under exercistiden äro inkallade.

Artilleriet eger sålunda icke ens det för bibringande åt stamtruppen a
oundgänglig öfning i enskild ridning erforderliga antalet hästar, och fotbatteiierna
äro för närvarande helt och hållet i saknad af hästar mellan exercistiderna.

Nödvändigheten för artilleriet att vara så tillräckligt försedt med ständigt
underhållna hästar, att manskapets öfning i enskild ridning, kan erhålla all den
utveckling, som är nödig, är dock i ögonen fallande, hvarjemte kännedomen om
hästens vård och skötsel, samt det dagliga umgänget med densamma är af obestridlig
vigt, hvarföre hvarje åkande batteri torde böra erhålla åtminstone 20
hästar och fotbatterierna 10 hästar hvardera sig på stat tilldelade, hvilket utgör
en tillökning i det befintliga antalet utaf 108, hvilken tillökning är så mycket
nödvändigare, som all den omsorg, som tid och förhållanden möjligen kunna
medgifva, måste egnas åt beväringsmanskapets öfning i ridning, på det att åtminstone
en del af detsamma må kunna bildas till eu reserv för de beridna

nummerna.

Genom

Genom här ifrågasatta tillökning och till följe af den föreslagna förändringen
af Wendes regementes batterier till åkande, skulle den legning af hästar,
för batteriernas i Landskrona exercis, som nu årligen egen rum, icke mera
blifva behöflig.

Då emellertid batteriet i Hernösand skulle komma att förstärkas med ett
2''Gs fotbatteri, upstår för dessa 2:ne batterier, förutom de egna hästar som
komma att dem tilldelas, ett behof af ytterligare 24 legda hästar under exercistiden.

På grund af hvad här anfördt blifvit, får jag föreslå :

att hvarje åkande batteri måtte erhålla 20 hästar och hvarje
fotbatteri 10 hästar sig på stat tilldelade, och att sålunda artilleriets
nuvarande hästantal ökas med 108; samt

att ökadt antal af 24 legda hästar måtte beredas för fotbatteriernas
i Hernösand exercis.

Beväringsmanskapets styrka vid artilleriet bör enligt mobiliseringsförslaget
(Bil. Ser. D. N:o 9) uppgå till 2,140 man. Som detta förslag afser mindre
krigsfoten, i hvilken 2:ne beväringsklasser beräknas ingå, så erfordras för artilleriets
behof, ur hvardera klassen, 1,070 man. Då emellertid detta antal
nödvändigt måste vara att för artilleriet påräkna vid inträffande mobilisering,
torde det vara nödigt att, med fåstadt afseende å den afgång som inom beväringsklasserna
eger ruin, till artilleriet inmönstra 1,200 man ur hvarje klass.
Indika, med afseende å så väl tillgången på befäl som blifvande tjenstgöring,
lämpligen torde kunna fördelas på artilleriets samtliga stationer sålunda:

Stockholm................................................................. 340 man.

Hernösand ............................................................... 90 »

Waxholm............... 60 »

Göteborg ................................................................. 340 »

Öar Isberg .................................................................. 60 >

(kristen................................................................... 30 »

Christianstad ...................................... 280 »

Summa 1,200 man.

Att under fredstid öfva beväring i enskild ridning till den vidd, att densamma
vore lämplig att som ridande nummer tjenstgöra, lärer väl hvarken beväringens
öfningstid eller öfriga förhållanden medgifva, men, under förutsättning
att artilleriets hästantal kommer att ökas på sätt ofvan föreslaget är och som
i alla händelser är för stammens ridöfningar nödvändigt, bör under beväringens
öfningstider all möda och omtanka vara osparda att, jemte nödvändig
undervisning i allt hvad som i första rummet erfordras, för att beväringen
skall kunna fylla eu plats vid artilleriet, äfven all den undervisning i ridning
Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 A/d.. 24

186

och hästens vård meddelas, som förhållandena möjligen kunna medgifva, hvarvid
man måste vara nöjd med det mindre tillfredsställande mått af kunskap i ridning,
som ernås, enär beväringen icke är afsedd att som ridande nummer
tjenstgöra, utan deras ridöfningar endast hafva för ändamål att bilda eu väl
behöflig reserv till de ridande numren af stammen.

Af särdeles vigt är naturligtvis beväringens samöfning med stamtruppen,
hvarföre 2alra klassens vapenöfning''!!!'' höra afslntas samtidigt med stamtruppens,
eller i början af Juli, då regementenas rekrytbatterier vanligen organiseras
och befälets skjutöfningar taga sill början.

Bilagorna Ser. B. Nås 8 och 9, hvad fältartilleriet, och N:o 19, hvad reserv-artilleriet
angår, utvisa fördelningen af artilleriets personal och hästar vid
arméns försättande på krigsfot. Tillgång till de i detta afseende behöflig!!
hästar erhållas på sätt ofvan vid grunderna för arméns organisation är föreslaget.
Så snart eu mobilisering kommer i fråga, måste genast andre konstaplar,
hästläkare, liofsmeder in. fl. kompletteras i enlighet med Bil. Ser. D.
N:o 9 och all till artilleriet hörande beväring af 3:dje och 4:de beväringsklasserna
inkallas. Samtidigt måste emellertid artilleribeväringen tillhörande 5:te och
6:de klasserna inkallas till depöterna, för att såmedelst organisera de 8 reserv-batterierna.

Bossa batteriers fredspersonal måste då tillökas med elever från krigsskolan,
afskedade med fyllnadspension försedde underofficerare, hästläkare, hofsmeder
och redogörare, på sätt Bil. Ser. B. N:is 18 och 19 närmare utvisa.

Om förhållandena skulle kräfva arméns formerande på1 den större krigsfoten,
och dessa reservbatterier sålunda måste utrycka, så körnare artilleriets
styrka att upgå till 2 kanoner för 1,000 man infanteri, och torde under förutsättning
att den kan hållas fulltalig, få anses någorlunda tillräcklig, men den
reserv, som under sådant förhållande återstår, är deremot alldeles otillräcklig.

Personal och hästar till en sådan torde under dylika förhållanden visserligen
kunna upsättas, men anskaffningen af den behöflig!! materiel^! är icke
ögonblickets verk och tager i anspråk eu kostnad, som för detta ändamål nu
icke torde höra ifrågasättas. Bå redan kompletterande af den till de 33 batterierna
erforderlig!! materiel torde böra, med afseende å medelstillgången, fördelas
på flora år, blifver sålunda ett ytterligare ökande af artilleriet eu framtidsfråga,
som för närvarande icke kan tagas under öfvervägande.

Hvad vidkommer detta förslags genomförande, så låter sig detsamma svårligen
samtidigt verkställas.

Eu tillökning af manskap och hästar är beroende af det utrymme, som
finnes vid de särskilda artilleri-etablissementerna, och då hvarken i Stockholm,
Göteborg, Ghristianstad eller Ilernösand en dylik tillökning är möjlig utan
nya byggnaders upförande eller förändring af redan befintliga, så måste sådant

187

förutgå organisationens bringande i verkställighet. Organisationens genomförande
torde sålunda, hvad personal och hästar beträffar, böra fördelas
på en tidrymd af 6 år, räknadt från 1870 års början, och då de förändringar,
som äro af nöden, under förutsättning att de 2:ne batterierna i
Landskrona förflyttas till Christianstad, äro minst kostsamma vid Wendes
artilleriregemente, så torda organisationen vid detta böra taga sin början
med 1870 års ingång, och för öfrig! verkställas i enlighet med den plan,
som Bil. Ser. 1). N:o 20 utvisar.

Hvad den felande materielen beträffar, torda dess anskaffning, i likhet
med personalens, höra fördelas på lika antal år, som för den sednare
kompletterande blifvit ifrågasatt (Bil. Ser. I). N:is 20 och 21) och
sålunda skulle artilleriet med sina 25 fältbatterier och 8 reservbatterier
vara fullständigt organiserad!, så till personal som materiel, vid 1875
års slut.

Upsättningskostnaden för personal och hästar upgår (Bil. Ser. D. N:o
12) till 79,000 B:dr 80 öre, men genom organisationens gradvisa genomförande,
kan donna upsättningskostnad bestridas af den för hvarje år beräknade
underhållskostnad.

Upsättningskostnaden för den felande materielen (Bil. Ser. D. N:o
23), upgår till 664,120 B:dr 60 öre, hvilken fördelad på 6 år gör omkring
ol 10,000 B:dr på hvarje år.

Årliga underhållskostnaden för hela artilleriet ökas efter organisationens
fullständiga genomförande med 174,200 B:dr 20 öre, (Bil. Ser.

D. N:is 20 och 21).

Ingeniörväsemlet.

Vid eu fullständig organisation af landets försvarskrafter blir det en
vigtig upgift att tillse, huru den störa brist, som vidlåder ingeniörvapnet,
må kunna på ett ändamålsenligt och våra tillgångar motsvarande sätt
afhjelpas. Svenska armén eger nemligen endast pontonier er, men det andra,
egentliga slaget af ingeniörtrupper, pionier er eller sappörer, saknas helt
och hållet.

Ingeniörväsendet intager i nutidens europeiska krigshärar ett högst
vigtig! rum och har småningom utvecklats så, att det bildar ett särskild!
vapenslag, som blifvit oumbärligare, i samma mån krigsrörelserna tilltagit
i hastighet och skjutvapnen fullkomnats. Det är nemligen nu mera
än någonsin tillförene nödvändigt att val begagna tiden och terrängen,
om man skall kunna påräkna krigsoperationernas framgång. De hinder,
terrängen lägger i vägen för egna truppers fria rörelser, måste hastigt
kunna undanrödja,?, och det skydd den erbjuder mot fiendens skjuteld

188

och anfall måste äfven hastigt kunna förökas och fullständigas, eller ett
sådant skapas, der det helt och hållet saknas. Vid de fältarbeten, som
för dessa ändamål måste företagas, är det ett oafvisligt behof att hafva
speciel! deruti öfvade soldater att tillgå såsom förgångsmän och ledare
för det arbetsmanskap, som användes till deras utförande. Detta är den
ena af ingeniörtruppers hufvudbestämmelser. Den andra är att utföra
de svårare, stor öfning erfordrande, farliga arbeten, som vid befästningars
anfall och försvar förekomma. Hvarje tids krigserfarenhet, och synnerligast
sednaste tidens, har bevisat vigten af ingeniörtrupper, och krigshistorien
företer talrika exempel derpå, att framgången af ett. företag
och mången gång räddningen af eu arméeorps berott på ingeniörtruppernas
duglighet. 1 alla utländska arméer egnas derföre eu stor omsorg åt
dessa truppers utbildning, och utom Norge är Sverige det enda land,
som hittills till väsentlig del saknat detta vapenslag. Den omständigheten,
att mängden af vår armés soldater eger vana att skota yxan och spaden,
minskar icke för oss behofvet af att ega särskilda ingeniörtrupper. De
åligganden, som tillhöra dessa sednare, taga i de flesta fall i anspråk eu
färdighet och yrkesskicklighet, som endast genom en under åratal fortsatt
öfning i alla till fältarbeten hörande detaljer kan vinnas. Men ökningen
i fältarbeten och yrkesskickligheten är icke nog; dessa trupper
måste dessutom vara fullt krigsbildade, enär deras tjenstefel''rättningar
oftast, i lika hög grad som hos öfriga vapen, kräfva eu pligtkänsla och
eu disciplin, som endast kunna påräknas af dem, som eu längre tid egna!
sig åt krigareyrket. Utan eu särskild trupp, med fullständigt anordnade
öfningar, kunna icke heller ingeniörofficerare erhålla den praktiska utbildning,
som för ett skickligt utförande af deras många olikartade tjenstegöromål
i fält är af nöden.

Vårt lands skaplynne är af sådan beskaffenhet, att, vid ett krig
inom dess gränser, ett rikt fält erbjuder sig för ingeniörtruppers användande.
I detta afseende erinran Landtförsvarskomitén »att vårt land
»hvarken är ett slättland, der störa öfverväldigande härmassor kunna
»samlade upträda, men icke heller ett sådant alpland, som endast på
»några få ställen kan passeras med större truppstyrka. Det är till sin
»natur småbrutet. öfverallt mota hinder af sjöar, vattendrag, kärr och
»skogar, men vanligen af beskaffenhet, att de, lemnade i sitt naturliga
»tillstånd, lätt nog kunna öfvervinnas eller kringgås. Deremot kunna
»mycket ofta dessa naturliga hinder, genom eu ringa hjelp af fältbefäst»nings-konsten,
få eu sådan vigt och betydenhet, att fienden endast med
»störa uppoffringar af tid och krafter karl öfvervinna dem. Uti ett så
»beskaffadt land hafva fältbefästningskonst^! och ingeniörtrupperna det

189

»rikaste fält för sitt användande, och långt ifrån att Sveriges ytforma»tion
skulle minska behofvet af sådana trupper, hänvisar den tvärtom på
»en ökad vigt af deras egande.»

Inom Svenska armén har ock behofvet af ingeniörtrupper varit tidigt
erkändt. Redan för omkring 100 år sedan var man, på grund af den
från de krigiska tiderna hemtade erfarenhet, betänkt att anskaffa särskilda
ingeniörtrupper, och 1778 upsattes ett kompani af 200 man pionierer i
Pommern, hvilken trupp bibehölls tills den med Pommern gick förlorad.

I Finland upsattes 1794 en annan ingeniörtrupp, 400 man stark, men
illa organiserad indrogs den snart, utan att af någon annan ersättas.
Vid krigets utbrott 1813 anbefalldes insättande af en ingeniörtrupp och
anskaffande af behöflig materiel, men det visade sig då, att, sedan krigsrörelserna
börjat, både tid och tillfälle saknades att bibringa donna trupp
den öfning, som var nödvändig, för att den skulle kunna motsvara sin
bestämmelse, och under kriget i Tyskland nödgades Svenska armén, vid
alla tillfällen, då ingeniörtrupper voro af nöden, att låna sådana från de
förbundna härarne. I och för norska fälttåget upsattes äfven en pion!ertrupp,
hvilken dock vid fredens afsilande uplöstes.

Till följe af vid liera riksdagar förnyade Kong!. Propositioner, hafva
under de sednaste 15 åren medel successivt blifvit beviljade till uppsättning
af 3 kompanier ingeniörtrupper af sammanlagd! 360 man.

Vid första upsättningen af dessa trupper afsågs att öfva dem både
till pontonier er och sappcfrer (eller pionierer), men det visade sig
snart att oöfver vinner liga svårigheter mötte för en så mångsidig utbildning,
och det ligger också i sakens natur, att icke samma trupp kali
fullständigt utbildas till 2:ne så väsendtligt olika yrken, som pontonierens
och sappörens, synnerligast då såsom hos oss, der ingå särskild! inöfvade
traintrupper finnas, pontoniererna äfven måste inöfvas till ryttare och
kuskar. Men om ock en sådan dubbel utbildning skulle låta sig verkställas,
vore dermed föga vunnet, emedan under krig dessa båda truppslag
icke äro i tillfälle att företräda hvarandras ställe, ty pontoniererna
äro bundna vid sina broequipager och måste vara till hands på de ställen
der broslagningar förekomma, så att endast undantagsvis en del deraf
skulle kunna användas att biträda vid fältarbeten, undet det sappörerne
efter omständigheterna användas till olika behof på skilj da ställen. I
många utländska arméer t. ex. den franska, belgiska m. fl. räknas derföre
icke heller pontouiererne till ingeniörtrupperna, utan tillhöra artilleriet,
eller stå, såsom i Österrike, direkte under generalstaben.

Då det sålunda hvarken låter sig gorå att utbilda samma trupp till
full duglighet i alla fältingeniörväsendets grönår, och ej heller samma

190

trupp i krig är disponibel för alla särskilda behof i denna väg, har man
hos oss måst inskränka sig att utbilda de hittills uppsatte 3:ne kompanier
ingeniörtrupper, — af hvilka det sist upsatta först under loppet af
detta år blir fulltaligt, — till pontonierer, hvaraf de och numera erhållit
benämning.

Till följd häraf är Svenska arméns behof af detta vigtiga slag af
ingeniörtrupper, sedan beväring till afsedt antal tillkommit, hvad personalen
beträffar på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodosedd; men
det andra icke mindre vigtiga slaget af ingeniörtrupper, eller sappörer
saknas helt och hållet.

Att fylla den väsendtliga lucka i vårt försvarsväsende, som genom
saknaden af en sådan trupp företinnes, är en sak af så framstående vigt
och ett så oafvislig! behof, att fråga endast bör kunna upstå om huru
stor styrka, som i detta hänseende är nödvändig.

Härvid torde den erfarenhet, som vunnits i andra länder, der ingeniörvapnet
länge varit fullständigt ordnadt, kunna tjena till en ledning.
Ingeniörtruppernas sammanlagda styrka utgör der i medeltal 2|
procent af den aktiva armén. Förhållandet mellan pontonierer och sappörer
är naturligtvis mycket olika, och bestämmes af det på ländernas naturbeskaffenhet
grundade större eller mindre behofvet af det ena eller
andra slaget trupper.

Förbigående det förhållande mellan ingeniörtruppernas och aktiva
arméns styrka, som egen rum inom stormakternas arméer, och som i
allmänhet är det ofvan upgifna, må närmare angifvas detta förhållande
inom några arméer, som med vår äro närmast jemförlig^.

Belgien upställer på en härstyrka af 100,000 man en geniecorps af
117 officerare och 1,820 underofficerare och manskap, oberäknaclt pontoniererna,
som der äro förenade med artilleriet

Till Baderska armén, 90,000 man, hörer, befälet inberäkna^, 2,040
man genietrupper, af hvilka 4 kompanier äro pontonierer.

Enligt Danska arméens nya organisation skall dess geniecorps på
krigsfot utgöras af 1 general, 61 andra officerare samt omkring 1,600
man underbefäl och manskap, hvilken styrka delas i 9 fältkompanier, af
hvilka 2 äro pontonierer, 4 pionierer, 2 telegrafkompanier och 1 parkkompani,
samt dessutom 4 kompanier i reserv och 1 depötkompani.

Skulle Svenska arméns ingeniörtrupper upbringas till jemförelsevis
samma styrka, som i nyssnämnda arméer, eller till circa 2 i procent af den
aktiva armén, borde de utgöra för

den mindre krigsfoten omkring 1,500 man och
för den större clio ............... 2,250

))

191

finn Sedan pontonierbatdjoiien genom tilldelad beväring blifvit upbringad till
600 man, skulle således eu förökning erfordras:

i förra fallet af... ann i

i sednare fallet af...... i finn

hvilken förökning herde utgöras hufvudsakligast af Sappörer.

Eu uppsättning af så stor styrka utaf detta truppslag kan dock icke ifrågasattas,
och det väsendtligt behofvet torde äfven med eu något mindre styrka
kunna tillgodoses. J

tinJ^,Hta Styrkl Sa£?arer’ Som för Svenska a™én kan anses någorlunda
tillfredsställande, ar ett 200 mans kompani på hvarje af de 3 armécorpser,
hvaruti armén vid krigstillfålle bör fördelas. 1

.... DenZ ™Sa Styrka kan dock anses tillräcklig endast under den förutsattnmg,
att dess öfnmgar blifva så omfattande och fullständiga, som ändamålet
''räfvel samt att, på satt ofvan ar föreslaget, timmermans-institutionen vid regenientena
undergår den förändring att vanan vid fältarbeten blir allmännare
spridd bland trupperna, och att dessa sålunda blifva till dylika arbeten mera
an vand bara, an nu kan anses vara förhållandet.

Ofvan har blifvit föreslaget att beväring skall tilldelas äfven ingeniörtnipperna.
Vid upsättmngen af pontonier-kompanierna och bestämmandet af

st T 71 onn Vmt tedt’ att Senom beväring öka hvarje kompanis
IF an °mknng ?00 man. Om derföre ur hvarje beväringsklass härtill anslås
40 man per kompani, så upnås, genom inkallande vid mobilisering af
d:dj,- och 4:de bevänngsklasserna, den afsedda styrkan, så att hela pontonierbata
Ijonen kommer att utgöra 600 man. „ ^

Vid sappörkompamerna är beväring visserligen mindre användbar än vid
pontomererna, och bast vore utan tvifvel om de helt och hållet bestode af
s amtiupper. Men för all möjlig besparings iakttagande torde äfven här samma
förhållande mellan stam och beväring höra bestämmas som vid pontonier^,
så att sapportrupperma komma att utgöras af 3 kompanier om 120 man
^7^? kEdera bildande eu bataljon på 360 man, som vid mobilisering
6 om inkallande af tiedje och fjerde bevänngsklasserna förökas till 600 man
i n Sa™ma,llagda styrkan af Svenska arméns pontonier- och sappörtrupper
skulle sålunda vid lmgs utbrott, komma att utgöra 1,200 man, ellJr omkring
1,/ procent af den mindre krigsfoten. b

Vid tillfälle af den större krigsfotens upställande, kan visserligen personalen,
genom inkallande af nödigt antal beväringsklasser, efter behof ökas, men
då en långvarig öfning vore nödvändig för att dessa beväringsklasser skulle
kunna motsvara sitt ändamål, och befäl till ökadt antal kompanier svårligen
, f eu hållas, så torde ofvannamnda antal, 1,200 man, under alla förhållanden
komma att utgöra den för aktiva armén disponibla styrkan utaf nämnda

192

aK All omsorg bör dock egnas ät. att ständigt krama Wto denna
styrka fulltalig, genom utbildande t depöterna af så stort antal ersatt,ungs trupper,

som behofvet kräfver. .

På grund af hvad här hlifvit anfördt, får jag föreslå:

att pontonier- och sappörtrnppcrna må, hvad stamtruppen ano-år
bestämmas till 720 man, fördelade i en pontonier- och eu
sappörbataljon, hvardera å 3 kompanier a 120 man,

1 att sålunda må uppsättas eu sappörbataljon å 360 man och
att till hvarje kompani af dessa trupper må anslås 40 man

beväring ur hvarje klass. v

Hvad beträffar sättet ''för denna sappörbataljons bildande, så ar re au i
»ronderna för arméns organisation föreslaget, att ingeniörtmppernas stam skall
vara värfVaT och med hänsyn till nödvändigheten af dessa truppers beediga
öfning och oafbrutet fortgående utbildning torde donna form också va

den enda lämpliga.

I sammanhang med organisation af ingeniörtrupperna tordesi likhet med
hvad som egen ruin inom andra länder, hora sattas ordnandet , .

Fältsignalväsendet.

För eu armés fullständiga fältutrustning torde nemligen numera en val
““kÄSÄ grundar sig på användande,. af

Ma truppenms

EÉiEs öfHHrSSS

att meddela sig nu mera ofta icke aio ti > esgoi tt ()rdnadt signalsystem
Det torde således utan öfverdrift kunna sagas -

193

torde det vara nödigt att, innan förslag om truppstyrkans storlek framlägges,
redogöra för beliofvet utaf materiel.

Fältsignaleringen är af tv änne slag, nemligen:
den elektriska fältsignaler ingen eller fälttelegrafen och
den optiska fältsignaleringen.

Fälttelegrafen.

Storleken af den fälttelegrafmateriel, som för en armé är behöflig, är
mindre beroende af arméstyrkan, än af de landtområdens vidd, inom Indika
armén kommen att röra sig. Den är vidare beroende af den hjelp, fälttelegrafen
kan påräkna af de ständiga telegraflinierna, eller med andra ord, huru
tätt det permanenta telegrafnätet inom landet är sammanknutet.

1 vårt land, der förhållandena i dessa hänseenden äro ogynnsamma,
skulle armén behöfva utrustas med en ganska betydlig fälttelegraf-materiel, på
det den telegrafiska förbindelsen med de ständiga linierim samt emellan arméns
lmfvuddelar alltid må kunna uprätthållas.

Med beräkning af de afstånd från de ständiga telegraflinierna, på Indika
arméns rörelser ofta torde komma att utföras, äfvensom omfattningen af dessa
rörelser och den nödvändiga spridningen åt arméns hufvuddelar, torde fälttelegrafmateriel
för en utsträckning af 10 ä 15 svenska mils längd vara det
minsta- som erfordras, i fall fält-telegrafen ensam skulle underhålla förbindelserna.

En rörlig fälttelegrafmateriel af sådan storlek vore dock alltför kostsam
att anskaffa och betjena, samt dessutom icke fullt lämplig för de halfpermanenta
linjer, som till förbindelsen med de ständiga linierim äro behöfliga. Det
torde derföre blifva nödvändigt att hos oss, i likhet med hvad som eger rum
i åtskilliga andra länder, taga statstelegrafens materiel i anspråk, för att hjelpa
fälttelegrafen, och att statstelegrafen derföre blifver försedd med för krigsbehof
tillräcklig reservmateriel.

Telegrafstyrelsen bör derföre bemyndigas att, utom egen reservmateriel,
för landtförsvarets räkning hålla i beredskap liniemateriel för en sträckning af
minst 10 svenska mil samt fullständiga apparater för 5 mindre stationer.
Med tillhjelp häraf kan man påräkna att, der så behöfs, få de ständiga linierim
sammanbundna med någon centralpunkt inom .arméns operationsområde,
och den rörliga fälttelegrafmaterielen behöfver då endast beräknas för sambandet
emellan denna punkt och arméns särskilda hufvuddelar, samt för åtskilliga
andra, kortare förbindelselinier.

Utgående från denna beräkningsgrund och med antagande, att telegrafstyrelsen
tillhandahåller den för . krigstillfälle behöfliga reserv-materielen för
de ständiga liniernas utsträckning, får jag föreslå:

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sarnl. 1 Afd.

25

194

att fullständig fält-telegrafmateriel för eu liniesträckning af 4
svenska eller 6 geografiska mil och för 6 stationer måtte anskaffas.

Det är naturligt att till fält-telegrafen, likasom till annan krigsutrustning
hör beräknas reserv, och dertill anser jag, att den för försöks anställande redan
anskaffade fälttelegrafmaterielen, utgörande liniemateriel för omkring 1 Svensk
mils längd samt fullständiga apparater till 2 stationer, bör, ehuru den i afseende
på vägnar icke är fullt utrustad, vara användbar.

Optiska fällsignaleringen.

Storleken för den af optiska fältsignaleringen behöfliga materielen är hufvudsakligen
beroende af arméns styrka.

Då armén på krigsfot antages komma att utgöra 3 corpser, med tillsammans
6 fördelningar, torde nämnda materiel böra beräknas för:

4 hufvudstationer, nemligen 1 för högqvarteret och 1 för hvardera
corpsen;

12 mindre stationer nemligen 2 för hvardera fördelningen, samt
2 förråds- och reservstationer.

Häraf är redan, i och för försöks anställande, materiel anskaffad för 1 hufvudstation
och 1 mindre station.

Jag får således föreslå:

att materiel för optisk fältsignalering till 3 hufvudstationer, 11
mindre stationer och 2 förrådsstationer måtte anskaffas.

Enlig Bil. Ser. E. N:o 7 upgår kostnaden för här ifrågasatt fält-telegraf -

materiel till......................................................................................... 32,400 B:dr,

och för optiska fältsignalmaterielen till....................................... 6,240 »

eller sammanlagd! 38,640 R:dr,
och, enär kostnaden för så val donna som öfrig för ingeniörtrupperna behöflig
materiel, torde höra på 6 år fördelas, utgör fältsignalmaterielens kostnad för
hvardera af dessa 6 år 6,440 R:dr (Bil. Ser. E. Nio 9).

Sedan materielens storlek sålunda blifvit bestämd, torde jag få öfvergå
till frågan rörande det för donna materiels skötande erforderliga

Fältsignaler ingsmanskap.

Det manskap, som skall tjenstgöra vid fältsignaleringen, bör ega en hög
grad af öfning, ty den förträffligaste fälttelegrafmateriel är af föga nytta, om
den ej väl betjenas, och för den optiska fältsignaleringen är eu högt updrifven
färdighet hos signalmanskapet ett oeftergiflig! vilkor, titan hvars upfyIlande
detta slag af fältsignalering sannolikt blifver mera till skada än gagn.

195

Manskapets tjenstgöring vid fälttelegrafen och vid optiska fältsignaleringen
är väsendtligt olika och fordrar således mycket olika öfning.

För fälttelegrafen, hvars vigtiga upgift är att hastigt kunna upsättas och
om möjligt ännu hastigare upbrytas och flyttas, fordras att manskapet skall
hafva förvärfvat mycken vana vid de särskilda arbetsförrättningar, som dervid
förekomma, samt styrka och uthållighet för arbetets raska och jemna fortgång.

Optiska fåltsignaleringen deremot tager hos manskapet hufvudsakligen i
anspråk en ögonblicklig men dock säker infattning af de gifna signalerna
samt fullkomlig kännedom om tecknens betydelse och sammansättning, hvartill
nödvändigt hörer en updrifven färdighet i att kunna låsa och skrifva.

De särskilda egenskaper, som fordras för duglighet till donna tjenstgöring,
såsom skarp syn, snabb infattning m. in. gorå att manskapet dertill måste
med stor omsorg utväljas och ofta nog ombytas, i fall det nemligen visar sig
att de erforderliga egenskaperna ej finnas i tillräcklig grad. Till optisk fältsignalering
kan således icke beväringsmanskap påräknas, utan bör allt det dertill
behöfliga manskapet, reserven äfven inbegripen, vara ständigt.

Till fälttelegrafen kan deremot för vissa arbeten (såsom vagnars korande,
tjenstgöring vid stolpvagnarne, handtlangning in. m.) beväringsmanskap efter
någon kortare tids öfning användas, hvarföre hela den för fält-telegrafen erforderliga
manskapsstyrkan icke behöfver vara ständig, utan till eu betydlig del
kan fyllas af beväring.

För fälttelegrafen, beräknad till 3 afdelningar, hvardera med materiel för
2 geografiska mil, samt eu reserv-afdelning, erfordras en manskapsstyrka af 4
förste korporaler, 6 korporaler, 8 vicekorporaler och 110 man.

För optiska fåltsignaleringen, beräknad för 4 hufvudstationer, 12 mindre
stationer samt 2 förråds- och reservstationer, erfordras eu manskapsstyrka af
4 korporaler, 2 vicekorporaler och 46 man.

Hela styrkan kommer således att utgöra: 180 man korporaler och soldater.

Med stöd af hvad jag förut anfört, att nemligen donna trupp, för att ernå
en tillräcklig grad af den särskilda utbildning, som för båda slagen af fältsignalering
är nödvändig, bör till största delen vara ständig, och att den endast
för en del af fälttelegrafens manskap kan utgöras af bevaring, får jag föreslå:

att ingeniörtrupperna måtte ökas med ett värfvadt kompani, benämndt
fältsignalkompaniet, hvilket utgöres af 120 man korporaler
och soldater, äfvensom

att, i likhet med hvad för de öfriga ingeniörtrupperna blifvit
föreslaget, detta kompani måtte årligen tilldelas 40 man beväringsmanskap,
som vid kompaniet öfvas, för att vid krigstillfälle utgöra
förstärkningsmanskap,

196

Utom den öfning och utbildning, som manskapet erhåller hemma och under
kortare utmarscher, är det af vigt, att mer omfattande öfningar i olika terräng
och med längre utsträckning ega rum. Härvid kunde äfven tillfälle beredas
för högre befälhafvare, generalstabsofficerare m. fl. att förskaffa sig behöflig öfning
i fälttelegrafens och fältsignaleringens rätta användande. Sådana fältöfningar
hora derföre lämpligast ske i förening med generalstabens fältöfningar, större
fältmanövrer m. m.

För fälttelegrafparken erfordras ett visst antal hästar. För dess fullständiga
utrustande vid arméns mobilisering erfordras, för 21 tvåspända vagnar 42 hästar
och derjemte 4 officershästar, tillsammans 46 hästar. Att det likaledes för fältsignal-kompaniet
vore af vigt att ständigt, i och för truppens öfvande i fälttelegrafmaterielens
betjenande, ha ett visst antal hästar att tillgå, är obestridligt.

Jag har likväl ansett mig icke nu höra ifrågasätta detta, under förutsättning
att den för pontonier-bataljonens räkning ifrågasätta insättning af hästar
må ega rum och att fåltsignalkompaniet, alternerande med pontonier-bataljonen,
må mellan mötestiderna kunna af desamma sig begagna, samt under de ordinarie
öfningsmötena, i likhet med pontonier-bataljonen, förhyra det erforderliga
antalet hästar.

Enligt Bil. Ser. E. N:o 5 upgår årliga underhållskostnaden för sappörbataljonens
stamtrupp till R:dr Bunt 112,555,20, och enligt Bil. Ser. E. N:o 6
för fåltsignal-kompaniets till R:dr Bunt 38,198,80 eller sammanlagd! B:dr Bunt
150,754; samt första upsättningskostnaden för den förstnämnda till R:dr Bunt
118,551,60 (Bil. Ser. E. N:o 5) och för det sednare (Bil. Ser. E. N:o 6) till B.dr Bunt
39,556,80, sammanlagd! 158,108 R:dr och 40 öre; men som flera år åtgå för att
upsätta ifrågavarande 4 kompanier, i fall någorlunda duglig! manskap skall kunna
erhållas, så torde nödigt vara att fördela donna insättning på 6 år, då, enligt
hvad Bil. Ser. E. N:o 11 uplyser, den för hvarje af dessa år beräknade upsättningskostnad
kan bestridas af samma års underhållsanslag, hvarföre ingen särskild
upsättningskostnad tages i anspråk, utan utgöres hela kostnaden för sappör-bataljonens
och fåltsignal-kompaniets stam trupp af det årliga underhållet, B:dr
150,754.

I afseende å dessa ingeniörtruppers förläggning under fredstid, får jag föreslå :
att pontonier-bataljonen fortfarande stationeras i Stockholm;
att fåltsignal-kompaniet må äfven derstädes förläggas; men
att sappör-bataljonen må förläggas å Carlsborg, i anseende till
befintligt utrymme i dervarande kaserner, mindre underhållskostnad
för truppen, och större tillfälle till öfning uti sådana arbeten, som för
donna trupps utbildning äro nödvändiga.

197

Såväl den till insättning föreslagna sappör-bataljonen som fältsignal-kompaniet
måste naturligtvis förses med nödigt befäl; men dessutom måste, vid öfvergången
till krigsfot, befäl äfven finnas att tillgå för ingeniörtrupppernas depöter,
som då måste bildas. Ben nuvarande fortifikationsstaben, mer än väl
behöflig för den tjenstgöring å fästningarne och vid fältarméns staber, som i
krig tillkommer den, kan icke lemna något nämnvärdt bidrag till detta behofs
afhjelpande. Eu större förstärkning af befälspersonalen är derföre oundviklig.

Bil. Ser. E. N:o 2 utvisar det antal ingeniörbefäl, som kan anses vara det
aldra minsta, som vid mobilisering någorlunda motsvarar de vigtigaste behofven.

Donna bilaga uptager icke chefen för fortifikationen, hvilken, tillhörande
generalitetet, är å dess stat upförd.

Det antal ingeniörbefäl, hvilket enligt nämnda bilaga behöfves, är, såsom
nämndt, det minsta som kan ifrågasättas, och är äfven fullt behörigt för tjenstgöringen
i fred. En jemnförelse med förhållandet i andra länder visar tydligt
hvilka inskränkningar här blifvit gjorda; så har t. ex. Danmark till sin vida
mindre armé ett större antal ingeniör-offioerare än här ofvan blifvit föreslaget.
Det behof af större antal ingeniörbefäl, som under ett krig utan tvifvel kommer
att visa sig, torde dock antagligen kunna till väsendtlig del fyllas, dels
genom inflyttning från lägre grader, dels genom officerare ur väg- och vattenbyggnads-corpsen,
hvilka officerare, ehuru icke användbara i staberna och vid
trupperna, dock till åtskilliga andra tjensteförrättningar höra kunna med fördel
begagnas.

I öfverensstämmelse med hvad nu är anfördt får jag, till fyllande af den
brist, i ingeniörbefälet, som enligt Bil. Ser. E. N:o 1 finnes, föreslå:

att ingeniörtruppernas befålspersonal måtte förökas med

1 major;

7 kapitener af första klass;

1 kapiten af andra klass;

5 löjtnanter af första klass;

6 » af andra »

4 underlöjtnanter;

6 fanjunkare;

9 sergeanter af första klass; och
13 » af andra »

Förutom denna tillökning i befälets antal far jag äfven föreslå följande
tillökning af civilstaten, nemligen:

1 auditör och förrådsförvaltare (vid sappör-bataljon);

1 auditör och sekreterare (vid pontonier-bataljon);

1 förrådsförvaltare af första klass; och
1 regementspastor,

198

hvaremot kunna indragas:

1 förrådsförvaltare af andra klass; samt regementsskrifvaren, sekreteraren
och kanslisten vid fortifikationen.

Det nu utgående arfvode för bestridande af presterliga göromålen vid pontonier-bataljonen
blir genom förestående organisation öfverflödigt, hvaremot för
bestridande af sistnämnda göromål vid sappör-bataljonen, torde böra anvisas ett
arfvode af 200 B:dr att för detta ändamål tilldelas garnisonspastorn å Carlsborg.

Börande tiden för tillsättning af detta befäl, så torde denna böra ega
rum i den mån de föreslagna kompanierna blifva upsatta, och, enär denna
insättning är beräknad att fördelas på 6 år från 1870 års början, så torde
befälets tillsättning böra ske i enlighet med den fördelning, som återfinnes i Bil.
Ser. E. N:o 9, hvilken fördelning har afseende såväl å befäl och trupp som erforderlig
materiel.

Bil. Ser. E. N:o 1 utvisar den styrka ingeniörtrupperna, efter genomförande
af här ifrågasätta tillökning, kommer att ega.

Ehuru jag här under ingeniörväsendet begagnat benämningarne ingeniörvapnet
och ingeniörtrupper, såsom jag, sedan de egentliga fortifikations-trupperna
blifvit tillökade med ett fältsignal-kompani, anser dem böra benämnas, har jag
å bilagorna bibehållit den nu gällande benämningen fortifikationen, för att dermed
beteckna hela vapnet, såväl stab som trupp.

Beträffande ingeniör-truppernas beväringsmanskap, så bör, såsom ofvan är
föreslaget, till hvarje kompani anslås 40 man ur hvar klass, eller för alla 7
kompanierna tillsammans 280 man, Indika torde inom bestämda kretsar höra
företrädesvis utväljas bland dem, som frivilligt anmäla sig att vid ingeniörvapnet
tjenstgöra; men i anseende dertill att ingeniörvapnet vid inträffande mobilisering
nödvändigt är i behof af nämnda beväringsstyrka, torde, till följd utaf den
afgång, som inom beväringsklasserna eger ruin, vara nödigt bestämma att 330
man bevaring af hvardera klassen till ingeniörtrupperna inmönstras.

Ofningarne för dessa böra, enligt hvad redan är föreslaget, fortgå under tvenne
år, med 30 dagar hvardera året. Som en följd af förut uttalade åsigter i detta
hänseende framgår att ingeniörtruppernas bevaring, i likhet med den, som bäfver
öfriga vapen tilldelad, bör så mycket som möjligt införlifvas med stamtruppen,
och under ofningarne meddelas all den utbildning i pontonier- eller
sappör-yrket, som tid och öfriga omständigheter möjligen medgifva.

Då vid detta vapen, ej mindre än vid kavalleriet och artilleriet, framstår
behofvet af reserv-manskap, för att vid tillfälle af mobilisering till ett antal af
10 per kompani utgöra stam för det till depöterna sammandragna beväringsmanskapet,
får jag föreslå:

199

att vid hvarje kompani måtte årligen bland det afgående manskapet
utses tvänne man, Indika förbinda sig att med en årlig lön
qvarstå i rullorna under 5 år, med tjenstgöringsskyldighet endast i
krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller
delar deraf; samt

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till
15 R:dr per man.

Den tillökning i underhållskostnad, som härigenom upkommer, finnes hvad
sappör-bataljonen och fältsignal-kompaniet beträffar, redan uptagen i bilagorna Ser.
D. N:ris o och 6, samt hvad pontonier-bataljonen beträffar i Bil. Ser. E. N:o 4.

nödvändigt vilkor för möjligheten af ingeniör-vapnets verksamma inträdande
är, att all behöflig materiel finnes tillgänglig till erforderligt, antal och
i fullständigt skick.

Hvad fältsignal-kompaniet angår, är redan föreslaget insättande af den
materiel, som för detsamma är nödig. Hvad åter beträffar sappörerna, så finnes
för dessas behof en år 1864 upsatt ingeniör-fältpark, beräknad för en arbetsstyrka
af 2,000 ä 3,000 man, och hvilken, under förutsättning att regementena,
enligt hvad ofvan, i sammanhang med timmermans-inrättningens utveckling, är
föreslaget, blifva försedda med ifrågasatt antal verktyg, kan någorlunda anses
motsvara arméns första behof. Deremot finnes för pontonier-bataljonen, som i
krigstid måste kunna betjena 6 krigsbrygge-eqvipager, hvilket är det minsta
hvarmed Svenska armén bör vara i detta vigtiga hänseende utrustad, ännu endast
3 sådana eqvipager färdiga, jemte det medel finnas anslagna till ett fjerde. Medel
böra således ytterligare anslås till tvänne krigsbrygge-eqvipager, hvilkas anskaffning
är ett oafvisligt behof.

Enligt Bil. Ser. E. N:o 4 upgår kostnaden för dessa tvänne eqvipager till

120,000 R:dr, men, enär en så stor summa icke torde höra på en gång tagas
i anspråk, bör den, i likhet med hvad ofvan blifvit för fältsignal-materielen föreslaget,
fördelas på 6 år, till följd hvaraf kommer att på hvarje af dessa 6
år belöpa sig eu summa åt 20,000 R:dr (Bil. Ser. E. N:o 9).

Det är dock icke nog att komplettera ingeniör-vapnet, hvad personal och
materiel beträffar, det är äfven nödvändigt att sätta både befäl och trupp i
tillfälle att inhemta den öfning i sitt yrke, hvarförutan ingen krigsduglighet
kan ernås. ®

Att pontonier-bataljonen hittills icke kunnat erhålla den erforderliga öfmngen
i ridning och körning under den korta tid af endast 14 dagar årligen
som öfning med anspänd materiel egen ruin, är uppenbart. Visserligen är tillfälle
beredt för officerare, tillhörande pontonier-bataljonen, att vid Svea artilleriregementes
rekrytbatterier inhemta den nödvändigaste öfning i ridning, men för
bataljonens manskap saknas äfven den enklaste bildningsanstalt i detta hänse -

200

ende, och likväl fordras, att denna trupp skall kunna manövrera med 6-,spända
vägnar i hvilken terräng som helst, såvidt den för sådana fordon annars är tillgänglig.
Man har visserligen sökt att i någon mån afhjelpa denna brist genom
att använda några af de 14 öfningsdagarne till truppens öfning i ridning, men
huru ytterst ofullständig en sådan öfning skall blifva, både med hänseende till
den korta tiden, och att dertill uteslutande måste begagnas odresserade hästar,
faller af sig sjelf!. Det är derföre oundgängligen nödvändigt att bereda truppen
tillfälle till större öfning i detta hänseende, och enklaste sättet att nå detta
mål är att pontonier-batalj onen erhåller ett visst antal hästar, medelst Indika
synnerligen stammen, men äfven i någon mån beväringen, kan erhålla den nödvändigaste
öfningen i ridning, körning och manövrering med brovagnarne. I
andra Europeiska arméer äro ock pontonier-trupperna försedda med ett visst
antal egna hästar hela året om, för att sättas i tillfälle att, så ofta det anses
nödigt, kunna anställa sådana öfningar, som truppens ändamål krafvel''.

Om ett antal af 20 hästar ställas till pontonier-batalj onens disposition, så
torde det mest trängande behofvet i detta fall blifvit fyldt, och truppen sättas
i tillfälle att förvärfva den öfning och skicklighet, som äro nödvändiga vilkor
för dess krigsdugligliet.

Af Bil. Ser. E. N:o 4 synes att underhåll af här ifrågasätta 20 hästar,
medför en årlig kostnad af R:dr 9,731,60, samt att deras anskaffning och insättning,
jemte nödiga stallinventarier skulle förorsaka eu kostnad för eu gång
af 10,300 Rall-, hvilken upsättningskostnad dock, fördelad på tvenne år, enligt
Bil. Ser. E. N:o 9 kan bestridas af den för dessa år beräknade underhållskostnad,
hvarföre hela kostnaden för hästarne inskränker sig till det årliga
underhållet 9,731.60 Ralr.

På grund af ofvanstående får jag föreslå:

att pontonier- batalj onen och fältsignal kompaniet må samfäld! förses
med 20 egna hästar.

Vid arméns mobilisering kompletteras ingeniörtrupperna medelst inkallande
af 3:dje och 4:de beväringsklasserna, 560 man, Indika, tillsammans med stamtruppen,
840, upbringa sappör- och pontoniertrupperna till den för krigsfot beräknade
styrka af 1,200, och fältsignal-kompaniet till 200 man.

Till ingeniörtruppernas ställande på krigsfot hörer äfven nödvändigt bildande
af ett depöt-kompani för hvarje bataljon, hvilka kompanier böra stationeras
på Carlsborg, och för hvithet ändamål 5: te och b de beväringsklasserna
ofördröjligen inkallas, för att, med reservmanskapet som stam, inöfvas. Modigt
antal korporaler och vice korporaler uttages antingen bland reservmanskapet
eller ur stamkompanierna, der de ersättas med reservmanskap. Erforderlige
officerare och underofficerare äro i den föreslagna tillökningen beräknade
(Bil. Ser. E. N:o 2).

År -

201

Arméns försättande på krigsfot fordrar emellertid för ingeniörtrupperna
ett stort antal, så väl rid- som drag- och trosshästar, utgående enligt Bil. Ser. E.
N:o 3 till ett sammanlagd! antal af 844, hvilka således vid mobilisering genast
måste ställas till dessa truppers disposition.

1 enlighet med hvad ofvan blifvit föreslaget, torde den organisation, som
här blifvit för ingeniörvapnet ifrågasatt, böra utföras under loppet af 6 år,
från 1870 års början räknadt. Bil. Ser. E. N:o 10 utvisar den ökade kostnad,
som för hvarje af dessa 6 år tages i anspråk, och enligt Bil. Ser. E. N:o 8
upgår den ökade årliga kostnaden för ingeniörvapnets organisation, efter dess
fullständiga genomförande, till 249,099 B:dr 17 öre.

Generalitetet och Generalstaben.

Generalitetet.

En arméorganisations värde beror icke oväsendtlig! af den lätthet, hvarmed
öfvergången från fredsfot till fältfot låter verkställa sig, och härtill bidrager
otvifvelaktigt, att armén redan under freden har enahanda sammansättning
i armécorpser, fördelningar och brigader, som under kriget, samt att de,
som skola leda dessa truppenheter af högre ordning i striden, äfven i fredstid
öfver dem föra befäl, i likhet med befälhafvarne för de lägsta taktiska enheterna,
bataljoner, sqvadroner och batterier. Så är äfven i allmänhet förhållandet
inom arméer, som under freden äro till hufvudsaklig del förlagda i
garnisoner. Det egendomliga i vår indelta armés förläggning skulle svårligen
medgifva ett fullständigt genomförande af donna grundsats. Icke heller skulle
frukterna af tre sådana mellan krigsstyrelsen och regementena stående myndigheters
verksamhet under freden kunna motsvara de kostnader, som af dem
skulle föranledas. Men då det för krigsstyrelsen är omöjligt att sjelf utöfva
den närmare kontrollen öfver regementschefernas sätt att handhafva ordning
och disciplin, att leda öfningarne och att vårda materielen, måste öfver nämnde
chefer jemväl under freden finnas en myndighet, åt hvilken donna tillsyn kan
updragas, och den nödiga öfverensstämmelsen mellan freds- och krigsorganisationen
synes mig derföre naturligast och med minsta kostnad vinnas, om ifrågavarande
embetsmyndighet utgöres af armécorpsernas chefer, men deremot fördelningarnes
och brigadernas befälhafvare vid eu mobilisering utses bland
regementsoheferne.

Bill. till Biksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 A/d.

26

202

Såsom jag på annat ställe i underdånighet anfört, anser jag armén höra
lämpligast sammansättas på 3 armécorpser. Det torde, med afseende på vårt
lands vidsträckthet, synas blifva svårt för blott 3 general-befälhafvare att
utöfva all nödig kontroll, så mycket heldre som för det nuvarande antalet af
5 svårighet mott att fullgöra samtliga de pligter, som härför gällande bestämmelser
ålägga dem. Denna svårighet anser jag emellertid hufvudsakligen
härflyta från flen general-befälhafvarne nu åliggande skyldigheten att under
hvarje särskild! möte förrätta s. k. brödmönstring vid alla under deras befäl
stående regementen och corpser, hvarigenom de tvingas att tillbringa största
delen af flen dyrbara mötestiden på resor från flen ena mötesplatsen till den
andra, utan att kunna mera än några timmar vistas på hvarje ställe. För att
de skola kunna taga fullständig kännedom om och utöfva inflytande på öfningarnes
ledning, samt bilda sig ett någorlunda tillförlitligt omdöme om officerarnes
duglighet i tjensten, hvarpå deras embetsutlåtanden i befordringsfrågor
måste grunda sig, erfordras, att de under längre tid, åtminstone 4 eller
5 dagar, uppehålla sig på samma mötesplats, och härtill bör i allmänhet,
äfven om generalbefälens antal inskränkes till 3, mötestiden, i tall generalbefälhavaren
med klok beräkning upgör sin reseplan, lemna tillfälle, så framt
nyssnämnda skyldighet att förrätta brödmönstring, hvartill utan synnerlig kostnad,
och med samma fördel i öfrig!, en regements-officer vid något i närheten
förlagd! regemente kan beordras, blifver uphäfd. Skulle något år tiden icke
medgifva generalbefälhafvare!! att besöka hvarje till hans distrikt hörande regemente,
så innebure detta icke någon betydande olägenhet, enär han, på
grund af förut vunnen erfarenhet, bör kunna bedöma, hvar hans närvaro för
tillfället är minst behöflig.

-Tåg har dessutom för afsigt att i underdånighet föreslå förändrade bestämmelser
i afseende på de generalbefälen nu åliggande exp editionsgöromålen,
hvarigenom lindring kan i donna del af tjensten beredas dem. Upgiffc på
de inom hvarje af de föreslagna arméeorpserna förlagda trupper, öfver Indika
vederbörande generalbefälhafvare skulle hafva att utöfva kontroll, återfinnes i
Bil. Ser. F. N:o 1.

Då det likväl är af synnerlig vigt att man, såsom jag ofvanföre antydt,
vid upgörande af planen för arméns organisation utgår från förhållandena
under kriget, har jag föreställt mig att det vore fördelaktigt, om fördelningscheferne
blefve på förhand utsedde, och sålunda vore färdiga att genast vid
utbrytande krig öfvertaga befälet öfver sina underlydande truppcorpser, hvarigenom
de äfven i fredstid nödvändigtvis måste gorå sig fullt beredda för
detta maktpåliggande updrag, 1 sådan! afseende har jag trott det vara lämplig!,
att de regementschefer, som framför andra utmärkt sig för duglighet och
insigter, redan under fred blefve fördelningschefer till namne!, och i donna

203

egenskap utnämndes till generalmajorer utan lön och utan annan tjenstgöring,
än den de, såsom åtnjutande regementschefslön, utöfva.

Alldenstund det vid ett annalkande krig ofta kan inträffa, att blott några
arméfördelningar behöfde, oberoende af de öfriga, på en gång mobiliseras,
vore dock alltid, i följd af förenämnda anordning, vissa fördelningschefer på
förhand utsedda för vissa trupper och för särskilda, af fienden på olika sätt
hotade, områden.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå:

att ; Eders Kong!. Maj:t täcktes, med afseende på såväl arméeorpsernas
sammansättning af 2 fördelningar hvardera, som deras
förläggning i vissa rikets särskilda militärområden, utnämna 2:ne
bland cheferne för de hvarje armécorps tillhörande regementen till
generalmajorer i armén, med skyldighet att vid en blifvande mobilisering
tjenstgöra såsom fördelningschefer, men efter dess slut återinträda
i utöfningen af sin på stat innehafvande regementschefsbefattning.

I följd af dessa nominela fördelningschefers utnämnande till generalmajorer
och i öfverensstämmelse med armécorps-chefernes högre befäl och
ställning, får jag derjemte underdånigst hemställa:

att, efter genomförandet af nu föreslagna organisationsplan, de
nya generalbefälhafvarne måtte utnämnas till generallöjtnanter i armén.

Eu ytterligare anledning till minskning af generalbefälens antal hemta!*
jag från nödvändigheten att öka generalitetet med en chef Jäv generalstaben,
hvartill skälen finnas utvecklade i mitt underdåniga förslag till ombildning af
donna vigtiga beståndsdel af armén.

Nu gällande stat för generalitetet uptager, förutom de 5 fördelningsgeneralerne,
eller generalbefälhafvarne,

1 kavalleri-inspektör,

1 general-fälttygmästare. och
1 general för fortifikationen.

Generalbefålhafvaren bör hafva den disciplinära befälsrätten öfver alla
inom hans område förlagda trupper; men hvad jag här ofvan i underdånighet
anfört om hans åligganden i afseende på öfningarne och materielen, galler
uteslutande infanteriet. Man kan icke hos samma person förvänta äfven den
detaljkännedom, som den nödiga kontrollen öfver specialvapnens öfningar och
materiel lager i anspråk, och det måste derföre, hvad kavalleriet och artilleriet
vidkommer, mellan krigsstyrelsen och regementscheferne finnas en inom
hvardera vapnet utbildad generalsperson, som utöfvar donna kontroll.

En likartad upsigt tillkommer generalen för fortifikationen i afseende på
rikets fästningsbyggnader. Liksom general-fälttygmä staren står han derjemte

204

i spetsen för eu omfattande och ansvarsfull förvaltning, och har att till icke
oväsendtlig del draga omsorg om sin officerscorps’ vetenskapliga bildning. Alla
de skäl, hvilka hos oss, liksom i alla andra länder, föranleda inrättandet af
dessa 3 generalsembeten, tala således med oförminskad styrka för deras bibehållande.

Ehuru 40 år förflutit, sedan generalbefälhafvarnes nuvarande aflöning blef
bestämd, och priset å alla lefnadsförnödenheter under donna tidrymd så betydligt
stegrats, anser jag mig dock icke böra föreslå någon annan ändring
deri, än att hela äflöningen, eller 9,000 R:dr, som nu utgår med hälften
under namn af »lön» och den andra hälften af taffelpenningar samt skjuts
och fourageersättning, måtte i staten upföras såsom »lön», hvithet torde vara så
mycket lämpligare, som pensionen för donna tjenstegrad är 6,000 R:dr och
således 1,500 R:dr högre än den hittills varande så kallade lönen. Att dessa
embetsmål! erhålla ersättning enligt räkning för sina tjensteresor anser jag
nödvändigt, på det att icke resorna må betraktas såsom eu ekonomiskt betungande
skyldighet och till följd deraf måhända någon gång skulle kunna
inskränkas mera, än som öfverensstämmer med det allmännas fördel; och på
samma gång fordrar billigheten, att generalbefälhafvarne, med afseende på dels
skjutslega^ betydliga förhöjning, dels det förstorade inspektionsområde, som,
efter antalets inskränkning från 5 till 3, hvar och eu af dem skulle komma
att erhålla, tillerkännas eu sådan ersättning.

För de 3 öfriga generalspersonerna bestämmer nuvarande stat i lön
4,500 R:dr samt i taffelpenningar och fouragemedel 2,250 R:dr eller tillsammans
6,750 R:dr, hvarjemte de äro berättigade till ersättning enligt räkning
för sina tjensteresor. Dessutom upbär general-fälttygmästaren 1,500 R:dr af
anslaget till artilleri-regementena, i ersättning för den i hans löneförmåner
förut ingående, men numera derifrån borttagna afkastning^ af Humlegården.
Då jag icke kan finna något skäl, hvarföre de, som tjena i samma grad och
innehafva befattningar af inbördes lika vigt och ansvar, skola hafva olika löner,
och då generalbefälhafvarelönen, i förhållande till donna vigt och detta ansvar,
ingalunda är för högt tilltagen, anser jag såväl ifrågavarande 3 generalspersoner
som chefen för generalstaben böra upföras till samma lön som generalbefälhafvarne,
hvartill nuvarande anslag å generalitetets stat, sedan 2 generalbefälhafvarelöner
blifvit, på sätt jag i underdånighet föreslagit, indragna, kommer
att lemna full tillgång.

I enlighet med mitt underdåniga, förslag till organisation af generalstaben
böra alla å generalitetets stat nu upförda arfvoden åt stabschefer och stabsadjutanter
öfverflyttas till generalstabens stat.

205

Likaledes anser jag de åt fältläkare utgående arfvoden böra upföras på
fältläkarecorpsens stat.

På dessa grunder hvilar nedanstående förslag till

Stat för Generalitetet:

1 generalbefälhafvare, lön................................. 9,000 R:dr.

2 ^ Dito ................................. 18,000 >,

1 chef för generalstaben.................................... 9,000 »

1 general-fälttygmästare .................................... 9,000 »

1 inspektör för kavalleriet................................. 9,000 »

1 general för fortifikationen......................... . 9,000 »

Summa 63,000 R:dr.

Nu gällande stat upgår, med afdrag af ofvannämnda arfvoden åt stabschefer
och adjutanter, äfvensom åt fältläkare, till 65,250 R:dr, och genomförandet
af mitt underdåniga förslag skulle således bespara ett ärligt belopp
af 2,250 R:dr, förutom de 1,500 R:dr, som af annat anslag utgå till generalfälttygmästaren.

Generalstaben.

Krigen i vår tid taga af härarnes ledare i anspråk eu verksamhet af så
omfattande och mångsidig art, att desse ledare nödvändigt måste anförtro alla
sådana omsorger, som eljest skulle hindra öfverblicken af det hela, åt biträden,
inöfvade i de förefallande göromålen samt genom kunskap och praktisk erfarenhet
skicklige att dem väl förrätta. Sålunda har den, hufvudsakligen
militära, personal upkommit, som förbereder, framförer och någon gång verkställer
befälhafvande generalens beslut, och som fått namn af generalstab. Åt
eu ändamålsenlig utbildning af denna stab har man, i samma män krigföringen
blifvit mera invecklad och arméernas växande storlek nödvändiggjort deras
konstmessigare sammansättning, i nästan alla länder egna! den sorgfälligaste
vård. Snart sagd! hvarje i Europa utkämpadt fälttåg, synnerligast nutidens,
har ådagalagt faran af att försumma donna vigtiga angelägenhet, och fordringarne
på mångsidigheten af eu generalstabs-officers insigter hafva också mer
och mer ökats, och tillika personalens antal vuxit. Sålunda räknar franska
armén, förutom generalspersoner, 580 generalstabs-officerare, af hvilka dock
eu del äro anställde vid intendenturen. Nordtyska Förbundets 126 generalstabsofficerare
äro deremot uteslutande afsedde för de egentliga generalstabsgöromålen.
Österrikes generalstab består af inalles 286 officerare, Hollands

206

af 67, Belgiens af 52. T Sehweitz finnas 100 generalstabs-officerare af regements-officersgraderna,
och derjemte ett obestämdt antal kapitener och löjtnanter.
1 Danmark består generalstaben af 25 officerare; i Norge af 13.

I Sverige har, om man undantager den tillfälliga omsorg, som våra store
konungar, exempelvis Gustaf II Adolf, skänkte äfven åt donna gren af krigsväsendet,
först i början af detta århundrade åtgärder blifvit vidtagna i och
för organiserandet af eu generalstab, men så svaga och ofullständiga, att denna
stab för närvarande endast består af en samling från särskilda regementen
kommenderade officerare, tjenstgörande i Landtförsvars-departementets kommandoexpedition
samt vid generalbefälen och, såsom Landtförsvars-komitén ganska
rigtigt uttrycker, »icke varande någon corps, ej egande någon organisation,
bestämda åligganden eller tjensteförhållanden och utan någon annan gemensamhet
än uniformen. Flera göromål, som borde tillhöra eu generalstab, äro
icke åt densamma anvisade. Topografiska corpsen, i krig med generalstaben
införlifvad, har under fred med densamma intet annat samband, än ett gemensamt
öfverbefäl, hvarigenom dess officerare icke kunna bereda sig till
stabsgöromålen i fält.»

Att en på detta sätt sammansatt och öfvad generalstab icke kan motsvara
sitt ändamål är tydligt. Tädan af ytterligare upskof med en ombildning
deraf är så mycket större, som en sådan ombildning endast småningom låter
verkställa sig, och lång tid måste åtgå, innan den nya stabens personal hunnit
förvärfva de kunskaper och den praktiska skicklighet, som numera fordras.
Min pligt ålägger mig fördenskull att inför Eders Kong!. Maj:t framlägga eu
plan för Svenska generalstabens fullständiga organisation.

Af olika beskaffenhet i olika länder är dock generalstaben, likasom hvarje
annan del af armén, alltid organiserad med afseende å så väl krigs- som
fredsfoten, och för begge dessa förhållanden äro vissa hnfvudgrunder gemensamma,
hvilka torde höra tagas i betraktande, innan jag afhandlar hvardera
särskild!.

Huru som helst denna organisation än må vara utförd, består generalstaben
dels af militäre och dels af civile tjensteman. De förre äro merendels
officerare och i afseende på deras förening till en corps hafva olika åsigter
gjort sig gällande, för Indika, såsom varande af stor vigt, det må tillåtas mig
att närmare redogöra.

Generalstaben utgör nemligen antingen eu fristående corps, med egen
lönestat och egna officerare, eller och består den af officerare, sammandragne
till stabstjenstgöring från arméns regementen och corpser, vid Indika de ega
lön och befordringsrätt.

Det förra af dessa organisationssätt, som, uteslutande eller till hufvudsaklig
del, är antaget för alla de generalstaber, hvilkas styrka blifvit härofvan

207

angifven, med undantag i visst hänseende af den norska, medför, enligt min
tanke, de största fördelarne. Inom en sjelfständig corps skall alltid ett mera
lefvande intresse för tjensten väckas och underhållas, så mycket nödvändigare
vid generalstaben, som dess utbildande är så svårt, dess arbeten så trägna,
dess åligganden så omfattande. En sådan corps minskar ej heller det, synnerligast
under krig, otillräckliga antalet af befäl vid arméns regementen, en omständighet,
hvarom alla meningar, oberoende af deras skiljaktighet i allt (ifrigt,
torde vara mest eniga, helst ett icke obetydligt antal officerare från armén
dessutom erfordras till adjutants- och annan tjenstgöring i staberna, Ett annat
skäl för uprättandet af en fristående generalstab finner jag deruti, att kamratandan,
denna moraliska kraft, som uprinner ur gemensamhet i sträfvande!! och
intressen, måste slå friskare rötter inom en sjelfständigt organiserad corps, än
inom en, hvars officerare qvarstå vid sina regementen och sålunda icke odeladt
tillhöra den corps, inom hvilken de hafva sin lmfvudsakliga verksamhet. För att
likväl underhålla nödigt samband med arméns öfriga corpser, samt lemna tillfälle
att öka hans praktiska duglighet och erfarenhet, anser jag nödvändigt att generalstabsoffieern
tidtals deltager i regementenas vapenöfningar, mot hvithet åliggande
det af mig föreslagna organisationssätt icke bör lägga ringaste hinder.
Slutligen kan jag icke undertrycka den föreställning, att stabsofficerarnes qvarstående
vid regementena skulle föranleda sådana oegentligheter vid befordringarne,
som lätt nog kunde rubba det göda förhållandet mellan stab och armé.

Om nemligen befordran ginge hastigare inom den förra, än vid det regemente
generalstabsofficer!! tillhörde, så skulle t. ex. den, som utnämndes till
kapiten i staben, antingen flyttas förbi sina äldre kamrater i löjtnantsgraden
vid regementet, eller ock derstädes, ehuru kapiten på stat, fortfarande gorå
löjtnantstjenst; vore deremot afgången hastigare vid regementet, skulle enahanda
missförhållande upstå inom generalstaben. lag är deremot öfvertygad,
att hvarje officer, som blir bemärkt genom sina framstående egenskaper, ofelbart
måste tillvinna sig aktning och tillgifvenhet, hvarhelst han än må tjenstgöra,

Af alla dessa skål får jag i underdånighet föreslå:

att generalstaben måtte utgöra eu fristående corps med egen
lönestat;

att den officer, som anställa vid generalstaben, med lön på stat,
måtte afgå från det regemente eller den corps han förut tillhört; samt
att generalstabs-officer, som utnämnes till tjenst på stat vid
annat regemente eller corps, måtte uphöra att tillhöra generalstaben.
Vana vid topografiska affattningar är för generalstabs-officern af stor vigt;
derigenom upöfvas ortsinnet och förmågan att militäriskt bedöma terräng. Den
nuvarande topografiska corpsen, från början jemväl afsedd för stabstjenstgöring,
men under långvarig fred förvandlad till ett slags militär-geografisk inrättning,

208

kan i följd deraf, synnerligast om generalstaben, oberoende af den förra, vunne
en ändamålsenlig organisation, hufvudsakligen blott i eu viss rigtning blifva
att påräkna. Att redan från yngre år uteslutande egna sig åt topografiska
arbeten samt derunder afskilja sig från armén och dess öfningar, kan icke
vara fördelaktigt för gencralstabs-officerns användbarhet, hvaremot ett deltagande,
å vissa tider, i dessa arbeten måste verksamt bidraga till hans utbildande
för sin tjenstgöring, såväl i fred, som ännu mera under krig. I öfverensstämmelse
härmed får jag i underdånighet föreslå:

Att topografiska corpsen måtte helt och hållet upgå uti och
förenas med generalstaben.

Chefskapet öfver generalstaben är för närvarande indraget åt chefen för
Landtförsvars-departementet.

Enligt nu föreslagna organisation af generalstaben, skulle denna erhålla
en verksamhet, med så mångartade tjensteåligganden och arbeten, att nämnda
chefsbefattning vore alldeles oförenlig med chefens för Landtförsvars-departementet
ansvarsfulla och magtpåliggande embete, som ej heller lemnar tid dertill
öfrig. De åligganden, som tillhöra chefen för eu generalstab, äro nog svåra
och omfattande, för att uteslutande taga eu enda persons krafter i anspråk. En
sjelfständig corps fordrar ock eu egen chef, som sammanhåller det hela och
leder corpsens arbeten; dess verksamhet och anseende lyftas häraf mera, än
under ett delad! öfverbefäl, då jemväl ansvaret delas och befälskraften försvagas.
Af sådan anledning och med stöd jemväl deraf att alla andra arméers
generalstaber, äfven vårt broderlands, hafva en särskild chef, tår jag i underdånighet
föreslå:

att den nya generalstaben erhåller egen chef tillhörande generalitetet.

Oundvikliga skiljaktigheter mellan arméns organisation och styrelse under
krig och under fred hindra eu fullständig öfverensstämmelse i generalstabens
användande under dessa tvenne förhållanden, och ehuru jag sökt att så \äl
ställa hela organisationen i närmaste samband med dem begge, som äfven att
gorå sjelfva generalstabs-tjenstgöringen under fred till en beredelse för kriget,
måste dock frågan om personalens sammansättning och dess antal behandlas
på. särskilda ställen Beträffande

den blott fåtaliga civilstat, som för generalstaben är erforderlig,
måste sammansättningen af dess personal helt och hållet rättas efter fredliga
förhållanden.

Efter att hafva förutsändt dessa mera allmänna grunder för generalstabens
organisation, öfvergår jag till de särskilda hufvuddrag deraf, som, enligt hvad
ofvanföre är antydt, framställa sig vid ordnandet af dess krigs- och dess fredsfot.

General -

20 D

Generalstabens organisation på Krigsfot.

Då jag, vid uprättandet af förslag till Svenska arméns organisation, tiar
ansett riktigast att i allmänhet utgå från förhållandena under kriget, såsom
varande hufvudändamålet för arméns tillvaro, galler donna åsigt synnerligast
generalstaben, hvars verkningskrets bör omfatta allt, som vid ett högqvarter,
vare sig högste befälhafvarens eller armécorpsernas och fördelningarnes, måste
utföras af militäre tjensteman. De göromål, som i fält tillkomma generalstaben,
kunna hänföras under 2:ne hufvudafdelninger, de inre och de yttre ärendena,
de förra, omfattande de egentliga expeditionsgöromålen, de senare hvad som
har afseende på arméns rörelser och strid samt förberedelserna dertill. Att
här upräkna alla de olikartade förättningar, som af generalstabsofficerare skola
utföras, torde icke vara lämpligt. Tillräckligt synes vara att erinra, hurusom
dessa förrättningar ofta måste fullgöras under de mest brydsamma omständigheter
och huru de alltid taga i anspråk egenskaper, Indika icke kunna förväntas
hos dem, som i allmänhet ej erhållit särskild utbildning för stabens
mångsidiga tjenstgöring. Att vid en mobilisering officerare, som kortare eller
äfven längre tid under freden tjenstgjort vid generalstaben, men återgått till
stadigvarande anställning vid regemente eller corps, skola finnas att tillgå för
stabstjensten, vågar jag icke påräkna, dels emedan de vid ett krigstillfälle svårligen
kunna borttagas från andra platser, der de torde val behöfvas, dels emedan
generalstabsofficerns åligganden fordra eu så ständig öfning, att, om han
någon längre tid varit från stabsgöromålen aflägsnad, man icke med säkerhet
kan antaga honom vara fullt skicklig i alla delar deraf. .lag anser af dessa
skål nödvändigt:

att generalstabsofficerarnes antal bestämmes af behofvet vid arméns
försättande på fältfot.

Enligt den plan, jag för Eders Kong!. Näjd i underdånighet framlagt,
skulle armén sammansättas af 3 armécorpser, hvardera på 2 fördelningar,
hvarje fördelning i allmänhet på 2 brigader infanteri, hvartill komma artillerioch
kavallerireserverna. För artilleriet, som har egen stab, finner jag generalstabsofficerare
icke böra beräknas, hvaremot kavallerifördelningen bör hafva
stabschef af generalstaben. Iakttagande den grundsats, att personalens antal,
till undvikande af för störa kostnader, beräknas så lågt, som omständigheterna
möjligen kunna medgifva, har jag trött, att organisationen på armécorpser, bestående
af alla vapen, skulle minska behofvet af officerare för de egentliga
stabsgöromålen vid högqvarteret, och således antalet generalstabsofficerare derstädes
kunna inskränkas till, förutom chefen för generalstaben, en chef och
en adjutant för »de inre» och likaså en chef och eu adjutant för »de yttre»
Bill. till Rtksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 27

-210

ärendena, eller inalles till 5 generalstabsofficerare. Vid armécorps böra åtminstone
stabchefen samt cheferna för de inre och för de yttre ärendena, vid
hvarje infanterifördelning stabschefen och en af adjutanterna, samt vid infanteribrigaden
en adjutant vara generalstabsofficerare.

I det fall att arméns samtliga brigader befinna sig på fältfot, antager jag
generalstabens fredsgöromål komma att ligga nere, med undantag af tjenstgöringen
i landtförsvarsdepartementets kommando-expedition, som vid ett sådant
tillfälle bör kunna bestridas af en i göromålen inöfvad stabsofficer med biträde
af de så kallade aspiranter, om hvilkas anställande jag nedanföre skall göra
underdånig framställning, och af liv lika alltid några skola hafva gjord proftjenst
i generalstaben under minst 2 år.

Enligt donna beräkning skulle hela behofvet af generalstabsofficerare vid

eu mobilisering blifva:

För högqvarteret .................................................................. 5.

» 3 armécorpser.............................................................. 9.

» 6 infanterifördelningar ................................................ 12.

» 1 kavalleriför delning.................................................. 1

» 12 infanteribrigader ................................................... 12.

Tjenstgöring i kommando-expedition disponibel............... 1.

Summa 40.

Det här ofvan beräknade antal generalstabsofficerare vid högsta befälhafvare^
och armécorpsernas staber skall tvifvelsutan anses vara alltför ringa. Exempelvis
kan nämnas att utländska arméer vanligen hafva minst lika många officerare
vid en armécorps’ generalstab, som här blifvit antagne för högqvarterets,
och med afseende på möjligen inträffande sjukdomsfall eller hastig afgång vore
det visserligen '' ensidigt att hafva en reserv af dylika officerare. Men då en
del af de vid brigaderna tjenstgörande generalstabsofficerare torde kunna, alltefter
behofvet, anställas vid nyssnämnda staber, och då angeläget är att personalens
styrka på krigsfot, så vidt möjligt är, rättar sig efter stabens sysselsättningar
i fredstid, har jag, öfvervägande den stränga fordran, landets tillgångar
upställa på iakttagandet af den största möjliga sparsamhet, icke trött mig
höra öfverskrida gränsen af det oundgängligen nödvändiga.

Å andra sidan kan jag dock, för min del, icke finna antagligt, att med
trygghet skulle motses den dag då armén måste mobiliseras, om blott ett mindre
antal officerare, än det nu upgifna, blifvit för generalstabstjensten utbildade.
Under loppet af ett fälttåg måste i alla händelser nödfallsåtgärder vidtagas,
men så mycket angelägnare bör det vara att förebygga behofvet deraf redan
vid den första utrustningen.

211

Generalstabens organisation på fredsfot.

Stabens tjenstegöromål under fred kunna, i anseende till deras olika beskaffenhet,
i allmänhet hänföras till flera hufvudafdelningar, såsom expeditionsoch
adjutantsgöromål, topografiska, militär-statistiska och krigshistoriska arbeten,
hvarförutom åtskilliga andra förrättningar åligga generalstaben, hvilka icke
lämpligen tillhöra någon viss afdelning. För undvikande af för stor vidlyftighet
förbigår jag äfven här upräknandet af de mångartade ämnen, som utgöra
föremål för stabs-officerarnes verksamhet, endast anmärkande att generalstabens
organisation på fredsfot lämpas efter officerarnes tjenstgöring inom eller utom
förberörda och här nedan särskild! angifna afdelningar.

Landtförsvar sdepartementets kommando-expedition har hittills utgjort ett
slags centralstation för de stabsofficerare, som icke tillhört topografiska corpsen.
Efter generalstabens ombildande kan detta icke ifrågakomma, men expeditionens
tjenstemän böra fortfarande vara generalstabsofficerare. Då en del af de
i kommando-expeditionen nu förekommande göromål blifvit öfverflyttade till
särskilda afdelningar af staben, anser jag ett antal af 5 officerare, chefen inberäknad,
blifva för handläggandet af de så kallade löpande ärendena tillräckligt,
under förutsättning att aspiranter blifva derstädes anställde till tjenstgöring,
samt att, om arbetskrafterna tillfälligtvis icke förslå till bestridande af
göromålen, nödig förstärkning erhålles från generalstabens andra afdelningar.

Min förut åberopade organisationsplan för armén uptager blott 3:ne generalbefäl
på fredsfot, jemte militärbefälet på Gotland, inspektionen öfver kavalleriet
samt ohefsbefattningarne vid artilleriet och fortifikationen. För de tvenne
sistnämnda beräknar jag icke biträden från generalstaben, men vid generalbefälen
och militärbefälet på Gotland samt hos inspektören för kavalleriet höra
generalstabsofficerare anställas såsom stabschefer. De vid dessa generalbefäl
och vid kavalleri-inspektionen nu tjenstgörande adjutanter af generalstaben anser
jag deremot kunna indragas, i betraktande ej mindre af den förenkling uti der
förekommande expeditionsgöromål, som jag har för afsigt att i underdånighet
föreslå, än ock af den förbättring i lönevilkor, som enligt denna organisation
bör komma stabscheferna till godo.

De officerare och civila tjensteman, som stå under chefens för generalstaben
omedelbara befäl, utgöra stabens Jiufvudstation.

Dennas arbeten synes mig böra fördelas på 3me afdelningar:

Topografiska afdelningen öfvertager topografiska corpsens åligganden i afseenden
på det militära kartverket samt dithörande topografiska och militär-statistiska
beskrifningar. Antalet officerare på stat vid denna corps är 11, men
då det är synnerligen angeläget att tillika erhålla kartor i större skala öfver
landets, särskild! i taktisk! hänseende, vigtigare trakter, anser jag ytterligare

212

3:ne officerare vara för sådana göromål behöfliga, och således att topografiska
afdelningen, förutom en professor, som utför de geodetiska arbetena, utgöres
af 12 generalstabsofficerare, afdelningschefen inberäknad, hvarjemte hädanefter
som hittills höra vid denna afdelning anställas de från regementen och corpser
beordrade officerare, som för det större karteverkets skyndsammare fullbordande
erfordras.

Mil i lä > ''-skr tis tiska afdelningen samlar och ordnar alla upgifter rörande
främmande länders krigsinrättningar, stridskrafter och ofri ga för kriget erforderliga
hjelpkälla, äfvensom angående arméernas förläggning, konmmnikationsanstalter
in. m., som har afseende på dessa länders, särdeles grannstaternas,
militär-statistik och, under ett krig, kan tjena till bedömande af fiendens afsigter,
krafter och rörelser. För donna afdelnings arbeten torde behöfvas ett
antal af 5 officerare, chefen deruti inberäknad.

Krigshistoriska afdelningen vårdar krigsarkivet och dess samlingar, hvilka
årligen genom inköp höra tillökas, samt utarbetar, med ledning deraf, fäderneslandets
krigshistoria. 3:ne officerare torde vara det minsta antal, som för
denna afdelning bör beräknas.

Öfrige generalstabsofficerare, Indika icke äro anställde vid någon af förenämnda
afdelningar, beordras till utförande af åtskilliga, för såväl stabens
arbeten i allmänhet, som för officerarnes egna utbildning, vigtiga förrättningar.
Bland dessa ställer jag i första rummet de så kallade militär-attachéerna. Genom
nämnde'' tjensteman förskaffas de bästa och säkraste upgifter till den
kännedom om andra länders arméer och krigsinrättningar, som är af så ovärderlig
nytta vid förberedelserna till motsedda krig och som i vissa delar bör
ligga till grund för den mil itär-statistiska afdelningens arbeten. I hög grad
ensidigt vore, att attachéernas antal bestämdes till 3:ne, med vistelseorter i
Bärfis, Berlin och Petersburg. Den för dem nödiga lönetillökning har hittills
hufvudsakligen utgått från 3:dje hufvudtiteln, beräknad med afseende på innehafvande!
af annan beställning på stat, men generalstaben torde af många skål
vara närmast att lemna på stat aflönade officerare till ifrågavarande befattningar.
Såsom sekreterare i militärkomitéer, lärare vid krigshögskolan, adjutanter
hos cheferna för landtförsvarsdepartementet och för generalstaben, då de deraf
äro i behof, äfvensom för tjenstgöring i Arméförvaltningen, särdeles dess intendents-departement,
bör jemväl ett antal generalstabsofficerare finnas att tillgå.

Slutligen kan eu officer användas i och för tjenstgöringen såsom fältsekreterare
eller redogörare för generalstabens icke obetydliga statsanslag. Åt ho
nom borde då äfven öfverlemnas de dagliga liqviderna för böcker och kartor
in. in. I enlighet med hvad nu blifvit anfördt skulle de, för krigsfotens behof,
ofvanföre beräknade antal generalstabsofficerare till tjenstgöring under fred fördelas
på följande sätt:

213

Såsom chef för generalstaben,................................................................................. 1,

Vid landtförsvarsdepartementets kommando-expedition .................................... 5.

Såsom statschef vid generalbefälen, militärbefälet på Gotland och kavalleri-inspektionen.
.........................................................................;...................... 5.

Vid topografiska avdelningen .............................................................................. 12.

» militärstatistiska » ............................................................................. • 5.

» krigshistoriska » ............................................................................. 3.

Såsom militär-attachéer ......................................................................................... 3.

1 Arméförvaltningen............................................................................................... 2.

Såsom redogörare................................................................................................... 1.

Disponible för andra särskilda updrag .................... 3.

Summa 40.

Att donna fördelning af personalen skulle vara ovilkorlig eller genom
särskild förordning bestämd, kan dock ingalunda vara mitt afsigt Åt chefen
för generalstaben bör vara öfverlåtet att, med afseende på de för tillfället
angelägnaste göromål, dock så att ärendenas jemna gång icke derigenom rubbas,
vid de särskilda afdelningarne till tjenstgöring anställa flera eller färre
af stabens officerare. .Tåg har i det ofvanstående endast velat visa, att det antal
generalstabsofficerare, som, enligt mitt förmenande, vid en mobilisering nödvändigt
erfordras, är tillräckligt, för att man äfven af stabens fredstjenstgöring
skall kunna påräkna ett vackert resultat, och på samma gång att detta antal
icke är större, än att åt hvarje officer lemnas en både för hans utbildning
och för det allmänna gagnelig verksamhet.

Likaså synes det mig i allmänhet icke tjenlig^ att bestämma en viss grad
för en viss befattning inom staben, dels emedan officerarne, med de undantag
jag framdeles skall närmare angifva, icke böra alltför länge fortfara med samma
tjenstgöring, och dels emedan en sådan bestämmelse skulle kunna föranleda,
att befattningen icke updrages åi den, som för densamma vore mest passande,
blott derföre att lian icke utan orättvisa mot andra kunde erhålla den högre
graden. Endast de vigtiga chefsbefattningarne vid landtförsvarsdepartementets
kommando-expedition och vid topografiska afdelningen anser jag höra vara förenade
med öfverste- eller åtminstone med öfverstelöjtnants-grad.

Innan jag går att redogöra för generalstabens tjenstgöring i fredstid, anhåller
jag att få i underdånighet anföra de fordringar, som, enligt min åsigt,
höra upfyllas för att vinna inträde uti denna stab. • I den plan jag ämnar
framlägga rörande krigshögskolans ombildande, föreslås att vissa, för samtlige
eleverna derstädes nu föreskrifna läroämnen skulle, för elever icke tillhörande
artilleriet och fortifikationen, utbytas mot andra, för dem långt vigtigare men

214

i lärokursen för närvarande ej ingående ämnen, samt att för sistnämnda
elever borde fastställas betydligt ökade fordringar i lefvande språk, krigshistoria
och krigskonst, jemte särskild kurs i fältförvaltning. Det lider intet
tvifvel, att icke en utsträckning af sådane fackstudier, i förening med ända
målsenligare praktiska öfningar, skall väsendtligt bidraga till stabsofficerns
fullständigare utbildande, och får jag såsom

vilkor för inträde i generalstaben
i underdånighet föreslå:

l:o. Trenne års vapenöfningar vid eget regemente samt minst ett qvartal
expeditionsföring derstädes;

2:o. Genomgåendet af krigshögskolan eller, intill dess denna blifvit ombildad,
examen inför eu inom generalstaben sammansatt kommission i
de ämnen, som tillhöra generalstabs-linien;

3:o. Intyg af vederbörande regemente- eller corpschef om naturlig fallenhet
och håg för det praktiska af krigareyrket;

4:o. Tre års proftjenstgöring vid generalstaben, i egenskap af stabsaspirant,
hvarunder en sommars anställning vid de topografiska arbetena
samt deltagande i ett års vapenöfning vid hvardera af de tvenne
hufvudvapnen, den sökande icke tillhör; samt

5:o. Betyg om nöjaktig färdighet i ridning.

Med ledning af examensbetygen och de intyg, som vederbörande chefer
aflåtit öfver aspirantens duglighet under förberörda tjenstgöring, pröfvas hans
lämplighet för anställning i staben, innan underdånigt förslag dertill ingifves.

De bär upställda fordringarne antyda emellertid endast grunden för
generalstabsofficerns militäriska bildning. Hela hans tjenstgöring, efter
vunnet inträde i staben, måste hafva till syftemål att alltjemnt utvidga
densamma. Men den förut lagda grunden gör att stabsofficerarnes arbete,
åtminstone till största delen, kan, på samma gång det verksamt bidrager
till deras egen utbildning, äfven mera omedelbart komma det allmänna till
godo, och att så fullständigt som möjligt upnå detta dubbla ändamål bör
med omsorg eftersträfvas vid ordnandet af:

Generalstabens tjenstgöring i fredstid.

Ehuru så val donna som stabens tjenstgöring under krig torde böra
ordnas i öfverensstämmelse med särskilda, för hvardera af dessa olika
tjenstgöringssätt utfärdade nådiga instruktioner, vågar jag dock bär angifva
några allmänna grunder för den förra.

Såsom en bland de förnämsta bristerna hos nuvarande generalstab,
jemte den vid sidan af densamma fristående topografiska corpsen, har med

215

skäl blifvit anmärkt den ringa vexelverkan, som nu eger rum mellan dessa
stabens begge hufvudafdelningar, hvarigenom de, till ingenderas båtnad,
fortgå i skilj da rigtningar; äfvensom officerares alltför sällan förekommande
tjenstgöring vid trupp. Nödvändigheten att utbilda generalstabsofficer!!
och hos honom underhålla vanan vid tjenstens olika delar bör i allmänhet
tillämpas på samtliga generalstabsbefattningar och således, med undantag
för chefen för kommando-expeditionen samt vissa andra stabsofficerare, hufvudsakligen
vid topografiska afdelningen, hvilkas mera oafbrutna verksamhet
påkallas för fulländandet af deras under hand hafvande arbeten, såsom
grundsats antagas, att öfrige generalstabsofficerare omvexlande anställas till
tjenstgöring såväl i olika stabsbefattningar och vid stabens särskilda afdelningar,
som vid möten och större öfningsläger. Erfarenheten kan bäst
utvisa, huru länge hvarje officer bör användas vid samma generalstabsafdelning,
men öfver hufvud torde eu tid af omkring 3 år vid hvardera blifva
den normala, alltid undantagandes minst halfva antalet af topografiska och
en eller två af den krigshistoriska afdelningens officerare, om hvilkas skicklighet
i tj enstens öfriga delar, chefen för generalstaben likväl, innan de
anställas i en mera stadigvarande befattning, bör hafva gjort sig förvissad.

Den här ofvan under »generalstabens organisation på fredsfot», angifna
fördelningen af personalen har afseende endast på de tider af året, då
generalstabens egentligen praktiska öfningar icke pågå. Sistnämnda öfningar,
till hvilka så många officerare, som medel och andra omständigheter
tillåta, af generalstabschefen beordras, torde böra blifva:

a) fältmätning och rekognoscering med topografiska afdelningen;

b) de för generalstaben särskildt anordnade fältöfningarne;

c) stabstjenstgöring vid öfningsläger och större truppsammandragningar;

d) deltagande hvartannat eller åtminstone hvart tredje år i arméns årliga
vapenöfningar;

e) resor å rikets jernvägar samt i dem närmast belägna trakter, för att
inhemta kännedom om dessa liniera tekniska och strategiska förhållande!!.

Ett annat bildningsmedel, hvartill statsanslag samtidigt med det för
stabens fältöfningar blifvit generalstaben beviljadt, äro resor i främmande
länder, för att undersöka särskilda militärinrättningar, bevista större truppsamlingar
eller utföra andra updrag, med skyldighet att vid återkomsten
derom afgifva berättelse.

Vidkommande chefens för generalstaben tjensteåligganden må blott
nämnas: att han bör ega regementchefs makt och myndighet, föreslå till

grader och löner, fördela tjenstgöring»;!! eller föreslå till anställning inom
stabens olika grenar, afgifva sådane arbetsberättelse^ som nu äro chefen

för topografiska corpsen anbefallda, föreslå officerare af armén, hvilka söka
tjenstgöring vid staben o. s. v.

Befor äring ssättet inom generalstaben.

Vid fördelningen af generalstabens personal i olika militärgrader anser
jag icke oundgängligen nödigt att utgå från organisationen i krig, enär vid
ett sådant tillfälle chefen icke lärer underlåta att till hvarje plats föiesla
den officer, som för densamma är mest passande, oberoende af den tjenstegrad
han förut innehaft.

Deremot anser jag stor vigt höra fästas vid beredandet af en lagom
hastig befordran. Det kan visserligen synas vanskligt att härför inställa
en bestämd beräkningsgrund; men någorlunda nära verkliga förhållandet
torde man dock kunna komma.

Skall generalstaben i och för sig blifva fullt tjenstbar, skall armén af
från staben förflyttade regementsofficerare hafva afl afsedd nytta och skall
stabens organisation kunna erbjuda något lockande att, oaktadt de stränga
vilkoren för inträdet och den trägna tjenstgöring^, välja donna bana, så
måste befordran till majorsgraden — den första der aflöningen kan bestämmas
något utöfver de'' nödtorftigaste lefnadsbehofven — inträffa förr än
krafter och rörlighet börjat aftaga.

De fordringar af en generalstabsofficer, som jag bär ofvan framlagdt,
torde utgöra en borgen för såväl hans praktiska utbildning, som hans theoretiska
kunskaper; och då Eders Kongl. Maj:t, vid de tillfällen regementsofficerare
afgått och lämplige efterträdare bland regementenas egna ofhceicorpser
icke finnas att tillgå, understundom torde komma att välja sådane
inom generalstaben, hyser jag den öfvertygelse, att hvarje officercorps skall
med fullt förtroende '' uptaga en sålunda bildad generalstabsofficer. Äfven
inom de mest krigsvana härar besättas ett stort antal af de högre befälsplatserna
med officerare, som upfostrats i generalstaben, och ju längre freden
varar desto angelägnare är, att vid befordringar till dessa platsei afseende
fästes å större bildning och skicklighet. Jag antager att, sedan Svenska
generalstaben blifvit fullständigt organiserad, genom den afgång vid densamma,
som är en följd af naturens ordning, och genom stabsofficer ares
förflyttning till arméns öfråga regementen och corpser eller till annan
tjenstebefattning, i medeltal två ledigheter om året skola upstå inom staben,
och under donna förutsättning skulle majorsgraden upnås vid omkring
40 års lefnadsålder. Medelåldern vid befordran till officer, som de sednaste
åren vexla! mellan 21 och 22 år, torde hädanefter, äfven om fullständig studentexamen
kommer att, i enlighet med mitt underdåniga förslag härom, för eskrifvas

såsom

217

såsom vilkor för inträde i krigsskolan blifva ungefär densamma; till fullgörande
af inträdesfordringarne vid generalstaben åtgå minst 7 år. Under antagande
af två ledigheter om året*) borde sammanlagda antalet af löjtnanter
och ltapitener i staben vara 26, på det att dessa grader må kunna genomgås
på 13 år, öfver hufvud räknadt. Såväl förberedelserna till inträde i
generalstaben, som aflöningen inom löjtnantsgraden derstädes, förutsätter
uppoffring af egna medel, och då tjenstgöringens beskaffenhet icke medgifver
tillfälle till biförtjenster, synes det mig olämpligt att antaga längre tid för
genomgåendet af denna grad än 5 år, hvarigenom kapitensbefordran inträffar
efter omkring 12 års officerstjenst eller vid omkring 33 års lefnadsålder.
På denna grund torde generalstaben böra hafva 10 löjtnanter och 16 kapitener.

Chefen för generalstaben innehar, så i fred som i krig, ett af de aldra
vigtigaste embeten och bör af flera skäl vara en generalsperson, såsom förhållandet
är i alla andra länder. Öfrige 13 officerare vid generalstaben
blifva då regementsofficerare; för dem som, af en eller annan orsak, qvarstå
hela sin tjenstetid i staben, bör tillfälle beredas att vinna högre grad, aflöning
och pensionsrätt, än majors, hvarföre inom regementsofficersgraden
bör finnas åtminstone 1 öfverste- och 2 öfverstlöjtnantsplatser, då majorernas
antal följaktligen blifver 10.

Detta antal af regementsofficerare motsvarar behofvet i fält, om man
anser de båda cheferne för inre och yttre ärendena vid högqvarteret,
stabscheferne vid armécorpserna och fördelningarne samt den för kommandoexpeditionen
disponible generalstabsofficer böra innehafva sådan grad. Äfven
för fredstjenstgöringen är detta antal lämpligt. Antingen chefen för topografiska
afdelningen eller chefen för kommando-expeditionen kunde då vara
öfverste, samt i öfrigt cheferne för militärstatistiska och krigshistoriska afdelningarne,
stabscheferne vid de 3:ne generalbefälen, militärbefälet på
Gotland och kavalleri-inspektionen, äfvensom 2:ne af de föreslagne militärattachéerne
tagas ur regementsofficersgraden.

Jag får derföre föreslå, att officerspersonalen inom generalstaben må
utgöras af:

1 chef, tillhörande generalitetet, 1 öfverste, 2 öfverstelöjtnanter,
10 majorer, 16 kapitener och 10 löjtnanter.

Generalstabens aflöning.

Ehuru den tjenstgöring, jag för generalstaben föreslagit, otvifvelaktigt
blifver mera ansträngande än artilleriofficerarnes, och dessutom, genom det

*) För närvarande beräknas att vid eu officerscorps af 40 medlemmar 1,5 platser årligen
omsättas, och en förflyttning af återstående 0,5 på hela armén torde icke kunna
anses öfverdrifvet.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Åfd.

28

218

stabsofficerarna åliggande deltagandet i arméns vapenöfningar, för b vilket
jag icke ansett rese kostnadsersättning eller annan godtgörelse böra honom
tilldelas, äfvensom genom det ofta förefallande ombytet af tjänstgöringsort,
kommer att förorsaka honom ej obetydliga utgifter, bär jag dock, vid regerande
af förslag till stat för generalstabscorpsen i allmänhet, utgått från
de lönebelopp, som åtnjutas inom motsvarande grader vid artilleriet.

På det en skicklig vetenskapsman må kunna odeladt egna sig åt det
topografiska karteverkets fullföljande, bär jag upfört professorslönen till 4,500
R:dr. Någon särskild lön åt en redogörare eller fältsekreterare anser jag
icke behöflig, enär hans befattning, såsom ofvan blifvit nämndt, torde utan
olägenhet kunna updragas åt eu af generalstabens officerare, som då äfven,
i krigstid eller annan händelse af behof, kan användas vid de egentliga
stabsförrättningarne, förutsatt att lian ej alltför länge fortfar med redogöraretjensten.

Att generalstabsofficers färdighet i ridkonsten underhålles, synes mig
af så stor vigt för hans tjenstbarhet, att jag icke tvekat upföra ersättningen
för hästhållning till 400 R:dr om året i alla grader, hvarigenom
det blifver en möjlighet att, utan kännbar upoffring, underhålla häst, så
att ovilkorlig föreskrift om en sådan skyldighet kan utfärdas.

Vidare har jag i staten upfört 3 vaktmästare, motsvarande den, som
för närvarande tjenstgör i landtförsvarsdepartementets kommando-expedition,
och de två, som nu äro anställde vid topografiska corpsen.

Generalstabens tjenstgöring medgifver icke att officerare åtnjuta semester.
För att i någon mån bereda ersättning härför, höra tjenstgörilöspenningar
för hela året komma dem till godo.

I öfverensstämmelse med antagandet af, i medeltal, två ledigheter om
året inom staben, skulle minst 2:ne aspiranter årligen börja den treåriga
proftjenstgöring, som jag anser höra ingå bland vilkoren för inträdet i generalstaben.
Hela antalet af samtidigt tjenstgörande aspiranter blifver således
minst 6, chefen obetaget att, efter omständigheterna, till denna tjenstgöring
föreslå flera. Såsom ersättning för de kostnader aspiranterne genom sin
anställning vid staben få vidkännas, är beräknadt ett anslag af 2,400 R:dr.

Anslaget till resor i utlandet har jag, ehuruväl en förhöjning deruti
efter personalens ökande kan vara behöflig, icke ansett mig höra uptaga
till större belopp än nu dertill anvisade 3,000 R:dr.

För generalstabens fältöfningar äro 1,500 R:dr för närvarande anslagne,
men äfven med den fåtaligare personalen har denna summa befunnits alltför
otillräcklig att kunna nöjaktigt fullfölja dessa, för stabsofficerarnes utbildning

219

så ytterst vigtiga öfningar. Då, till deltagande i desamma, så många officerare
som möjligt böra årligen kommenderas, anser jag ett årsanslag af
åtminstone 4,000 R:dr vara behöfiigt.

I det förslag till lönestat för generalstaben, hvilket, npgjordt i öfverensstämmelse
med ofvan anförda grunder, återfinnes i Bil. 8er. F. N:o 2,
uptages hela kostnaden för generalstaben enligt ny stat till 161,120 R:dr,
och då nuvarande anslag till generalstaben och topografiska corpsen utgöra
tillsammans 63,550 R dr, upgår den ökade kostnad, hvartill generalstabens
organisation föranleder, till 197,570 R:dr.

Jag bär redan i underdånighet anfört, att generalstabens ombildning,
huru angelägen den — oberoende af arméns blifvande organisation i öfrigt —
än är, dock endast småningom låter verkställa sig. På förhand lärer val
icke heller kunna bestämmas, hvarken huru många af topografiska corpsens
officerare, eller af de nuvarande generalstabsofficerarne kunna befinnas villige
och lämplige att öfvergå till den nya staben.

Att för nu tjenstgörande, så val topograf- som generalstabsofficerare
föreskrifva några särskilda vilkor för öfverflyttning till den ombildade staben
torde ej heller vara lämpligt, åtminstone hvad beträffar de äldre officerarne,
hvilka under en mångårig tjenstgöring haft tillfälle att lägga i dagen, huruvida
de äro i besittning af de kunskaper samt den håg och fallenhet för
tjenstfri, hvarförutan deras anställning i den nya generalstaben icke bör
ifrågakomma. Äfven för de yngre officerarne af den nuvarande staben,
torde svårligen några så ovilkorliga fordringar för deras öfvergång till den
fasta generalstaben kunna bestämmas, att icke en under längre tjenstgöring
visad duglighet kan föranleda ändring deri. Emellertid, och då det blir
nödvändigt att, under öfvergångstiden, på lämpligt sätt förbereda yngre officerare
för inträde i generalstaben, torde det vara ändamålsenligt, att genom
särskild förordning stadgas vissa vilkor, som, i och för en sådan fast anställning,
höra upfyllas af officerare med löjtnantsgrad vid så väl topografiska
corpsen som öfriga delen af staben.

Enligt hvad jag ofvanföre antydt, torde det vara omöjligt att nu,
om också blott gissningsvis, beräkna huru många dertill passande och
kompetente officerare af högre och lägre grader kunna vid tidpunkten
för öfverflyttning i nya staben vara att tillgå, äfvensom i hvad mån
den fästa personalen sedermera kan med skicklige sökande fullständigas
— af hvilken omständighet det småningom vexande behofvct af
ökade anslag beror. Men efter beräkning af den afgång inom topo -

220

grafiska corpsen, som förslagets genomförande förutsätter, kan dock ungefärligen
antagas eu tid af närmare 15 år innan generalstabsorganisationen kan
vara fullbordad, och den af mig föreslagna staten skulle således då först i sin
helhet tillämpas.

Att chefen för generalstaben snart blir tillsatt, eller att åtminstone fullt
lämplig person förordnäs att bestrida denna befattning, anser jag vara synnerligen
angeläget, enär genomförandet af den föreslagna ombildningen fordran
ganska omfattande förberedelser och tillfälle måste lemnas den, som skall
hafva ledningen deraf, att personligen gorå sig bekant med de officerares egenskaper,
hvilkas lämplighet för anställning i den fasta generalstaben lian skall
bedöma, och hvilkas för stabens framtid så vigtiga daning lian skall ordna och
öfvervaka.

För att kunna provisoriskt organisera den militärstatistiska och den krigshistoriska
afdelningen, erfordras att, intill dess förflyttning på fast stat kan ifrågakomma,
åtminstone något arfvode tilldelas de officerare, som skola förestå dessa
afdelningar och leda de yngres arbeten. Jag anser dock, att medel härtill
kunna för tillfället beredas af de till kommando-expeditionen och militärdistrikternas
staber med flera nu utgående anslag, om öfver dem får förfogas, utan
afseende på, för hvilka befattningar de äro i stat upförda.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå:

att alla befattningar vid Topografiska corpsen må, intill dess den
nya generalstabsorganisationen trädt i verkställighet, tillsättas på förordnanden;
samt

att de till arfvoden i landtförsvars-departementets kommandoexpedition
samt för staberna vid lifgardesbrigaden, generalbefälen,
kavalleri-inspektionen och militärbefälet på Gotland, nu utgående anslag
må till befrämjande af generalstabens ombildning i den rigtning
nyssnämnda plan angifver, disponeras.

På det icke är mig obekant, att det på min bestämda öfvertygelse om det
i alla hänseenden riktigaste och ändamålsenligaste sättet för generalstabens ombildning
grundade förslag, som jag här ofvan i underdånighet framlagt, i en
vigtig principfråga skiljer sig från en af många sakkunnige omfattad mening,
har jag, eftersträfvande att, samvetsgrant upfylla min pligt, velat, i sammanhang
med mitt förslag, underställa Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning äfven
deras åsigt.

1 ändamål att förena de fördelar, som en sjelfständigt organiserad generalstab
erbjuder, med dem, som officerares kommendering från regementen och
corpser till generalstabstjenst anses medföra, har blifvit föreslaget, att låta ge -

221

neralstabsofficerarne, ehuru utgörande eu särskild corps med egen aflöningsstat,
likväl såsom lönlöse qvarstå i regementen och corpser, så länge de befinna sig
i kompaniofficersgrad, samt med Kong]. Maj:ts, särskildt för hvarje fall meddelade,
tillstånd, jemväl derefter; och det har antagits, att härigenom en mera
rent militärisk anda skulle inom staben underhållas och sambandet mellan densamma
och armén blifva fastare.

En sådan ändring i den af mig framlagda organisationsplanen skulle icke
medföra rubbning i afseende på vilkoren för inträde i staben, tjenstgöringen och
aflöningen m. m. Endast för befordringssättet måste särskilda grunder bestämmas.

En nedsättning i kostnaden skulle icke genom ifrågavarande förändring
vinnas, och någon sådan af betydenhet torde icke heller på annan väg kunna
ernås. Om man emellertid, vid beräkningen af personalens antal, skulle anse
öfverflödigt att tilldela hvarje brigad en generalstabsofficer och i stället öka
högqvarterets stab med 6 officerare, för att derifrån kunna förse detascherade
truppafdelningar med generalstabsbiträde, så skulle antalet generalstabsofficerare
minskas med 6 och följaktligen blifva 34, hvarigenom i stabens stat enligt
anstånd beräkning en nedsättning af 17,920 R:dr vunnes.

Krigsbildningen.

l:o. Vapenöfningarne

A. Stammens.

Då jag nu går att inför Eders Kong!. Maj:t framställa de åsigter, hvilka
jag anser böra tillämpas i fråga om ordnandet af de vapenöfningar, hvarmedelst
stamsoldaten skall bibringas erforderlig krigsbildning, vill jag dervid uteslutande
taga i betraktande den indelta stammens vapenöfning, emedan hvarken tid eller
tillfälle lärer brista för att åt den värfvade, i garnison förlagde stammen, meddela
all den daning och utbildning som ömkligt och nödigt är.

Stamsoldatens krigsbildning måste grundläggas i rekrytskolan. Donna bör
sålunda icke allenast vara eu skola der soldaten göres förtrogen med och skicklig
uti att skota sitt vapen, den måste äfven vara eu undervisningsanstalt der
kärlek till yrket grundlägges, der rekrytens både själs- och kroppskrafter samtidigt
utvecklas, och der han alltså omvexlande sysselsattes med kroppsöfningar
och undervisning, så väl i de särskilda ämnen hans tjenstgöring omfattar, som
i de första grunderna af allmänt vetande. Ju fullständigare rekrytens enskilda

222

utbildning i rekrytskolan kunnat blifva, ju mera tid vinnes sedermera för sådana
öfningar, Indika endast kunna företagas med en större, i taktiska enheter
ordnad styrka, till desto större nytta blifva dylika öfningar, och desto mera
skola de bidraga till den fortgående utbildning, som under stamsoldatens hela
tjenstetid kan antagas skola och höra ega rum.

Det faller således af sig sjelf!, att den tid, som till rekrytbildningen användes,
icke, så vida ändamålet skall kunna upnås, får vara alltför kort. Enligt
hittills gällande bestämmelser, fortgår rekrytmötet årligen, hvad infanteriet beträffar,
under en tid af 42 dagar, med ett efter regementets eller corpsens
styrka lämpaclt antal af 25 ä 30 man per bataljon. Om dessa 42 dagar utgjorde
all den tid, som egnades åt infanteristens rekrytbildning, skulle denna
blifva alltför otillfredsställande. Erfarenheten har äfven visat behofvet af eu
längre tids utbildning, och i de flesta fall har rekryten först efter bevistade
tvänne rekrytmöten ä 42 dagar, samt ett regementsmöte i 20 dagar, kunnat
blifva såsom soldat approbera»!. Att emellertid ifrågasätta att afstöta rekrytbildningen
under ett enda rekrytmöte, detta i sådant fall utsträckt till hela den
tid af 104 dagar, som i allmänhet blifvit till rekrytbildningen använd, dertill
finner jag så mycket mindre anledning, som jag håller före, att nämnda öfningstid,
om den fördelas på tvänne år, bättre tillgodoses, och med mera fördel
för en god rekrytbildning kan användas, än om öfningarne under ett år fortginge
utan afbrott. En tid af 104 dagar, ändamålsenligt använd, synes mig
likväl, med fåstadt afseende på den fortgående utbildning, som under en längre
tjenstetid står att vinna, vara för rekrytbildningen tillräcklig; dock under förutsättning
att öfningen under första året fortgår utan störande afbrott af regementsmötet,
och under ledning af samma befäl, samt anordnas efter eu, med
beräkning af den sålunda bestämda öfningstiden, på förhand upgjord öfningsplan.

I afseende å det antal, som till rekrytmötet bör kommenderas, torda förändrade
bestämmelser vara af nöden. Icke nog dermed att alla rekryter böra
till mötet kommenderas, utan vid de regementen eller corpser, der detta antal
icke upgår till en viss procent af styrkan, bör det fyllas genom att till rekrytmötet
beordra sådane af det approbera^ manskapet, för hvilka eu repetition
af det redan inlärda pröfvas nödig. Det antal, som under nuvarande förhållanden
kommenderas till rekrytmötet, utgör 5,5 procent af verkliga nummerstyrkan.
Då emellertid den årliga afgången vid infanteriet visat sig redan upgå
till 4,5 procent af nämnda styrka, och donna afgång, vid tillämpning af ifrågasatta
bestämmelser, rörande manskapets obehindrade afgång och begränsade
tjensteman, icke torda kunna antagas komma att understiga 6 procent, blir
det tydligen af nöden att det antal, som under alla förhållanden bör till rekrytmötet,
kommenderas, bestämmes till ett högre procentbelopp än det ^hittills före -

223

skri fria, och, då enligt hvad nyss nämndt är, det alltid bör stå öppet att under
vissa förhållanden till detta möte kommendera äfven approbera^ manskap,
anser jag att ifrågavarande antal lämpligen bör bestämmas till 10 procent af
verkliga nummerstyrkan, tillfälliga vakanser oberäknade.

Men icke nog dermed att nummerstyrkan sålunda förökas, och öfningarne
gifvas den utsträckning som är i fråga; det är äfven nödigt att befälets och
instruktörernas antal ökas i förhållande till nummerstyrkan, och att valet dervid
göres med fästadt afseende på att alltid någon för de speciel^ ämnena utbildad
instruktör må finnas att tillgå.

Iakttaga vid anordningen af rekrytmötena hvad här blifvit ifrågasatt, anser
jag att vid indelta infanteriet icke allenast rekrytbildningen skall blifva
mera tillfredsställande, utan äfven att härigenom en mera jemngod soldatbildning
skall åstadkommas och underhållas, till följe hvaraf ock öfriga, hittills
föreskrifna öfningsmöten icke torde vara i behof af någon utsträckning i tid.

Om alltså icke öfriga öfningsmöten, befäls-, skälskytte- och regementsmötet
skulle behöfva förlängas, torde dock åtskilliga förändringar i anordningen
af öfningarne under desamma, vara nödvändiga.

Hvad först beträffar det till 10 dagar bestämda befälsmötet, så torde antalet
af de till detsamma kommenderade behöfva ökas. Detta antal har hittills,
enligt gällande bestämmelser, utgjorts, utom befälet, af eu nummerstyrka som,
spel, volontärer och timmermän inberäknade, upgått till 24 man per kompani.

Ett ökadt antal korporaler, vice korporaler, spel och timmermän har emellertid
i det föregående blifvit ifrågasatt. Nödigt är att alla dessa till befälsmötet
kommenderas, hvarjemte det äfven är af vigt att under detta möte kunna
företaga öfningar med bataljonerna, så formerade som för krigsfot är afsedt.
En naturlig följd häraf är att eu tillökning i den till befälsmötet kommenderade
nummerstyrka måste ega ruin, hvarföre denna hädanefter och med fästadt afseende
på här nämnda förhållanden torde höra bestämmas till 30 man per
kompani.

Hvad åter angår skarpskyttemötet, så, enär på anförda skål ingen förökning
af skarpskyttarnes antal blifvit ifrågasatt, torde någon förändring af dessa
under 8 dagar fortgående möten, Indika, der de med allvar, skicklighet och
nit blifvit lodda, visat sig framkalla göda resultat, nu icke böra komma i
fråga, helst ett tillräckligt antal skickliga instruktörer att leda dessa skjutöfningar,
till följd af de ofta återkommande skjutskolorna för arméns befäl, aldrig kan -komma att saknas.

Hvad slutligen vidkommer regementsmötet, hvars längd är bestämd till 20
dagar, torde vid anordningen af detsamma, icke oväsendtliga förändringar böra
ega ruin.

224

Regementsmötet kan, åtminstone i inskränktare mening, betraktas som en
tillämpningsskola, nödvändig för så val befäl som trupp, hvarest det under befälseller
rekrytmötet inlärda tillämpas under sådant samband de skilda delarne
emellan och under sådant formeringssätt som vid mobilisering ifrågakomma.
Genom ofvan ifrågasätta utsträckning af den allmänna beväringens vapenöfningar
till trenne år, till följd hvaraf 2:dra och 3:dje beväringsklasserna komma att
samtidigt med stammen öfvas, samt derigenom att beväringsmanskapet härvid
fördelas på stamkompanierna och med stammen samöfvas, utsvälla stambataljonerna
till den styrka som vid arméns försättande på krigsfot är beräknad. Öfningarne
ä regementsmötet böra fördenskull gifvas den rigtning, att hvar och en, så val befäl
som trupp, så väl stam som beväring, göres förtrogen med den plats honom vid
mobilisering bör tillkomma och med de hvars och ens tjenst särskild! tillhörande
åligganden.

Enär regementsmötet är afsedt att börja 5 dagar tidigare än 2:dra och
3:dje beväringsklassernas. bör denna tid egnas åt stamsoldaternas enskilda öfning,
men sedermera bör under hela återstående tiden, regementena vara formerade
på 4 och corpserna på 2 bataljoner, samt, såsom eu följd deraf, kompaniernas
antal vara fördubbladt. Under hela donna tid höra öfningarne, med
uteslutande af allt i mer eller mindre mån oväsendtlig!, gifvas all den praktiska
rigtning som möjligt är och lokala förhållanden kunna medgifva, samt
såsom allmän regel antagas, att mötets sista dagar användas till längre fältmarscher
och fältmanöver, Indika af vederbörande generalbefälhafvare, hvar och
en inom sin armé-corps, genom eu på förhand för hvarje ar upgjord mötesplan
så anordnas, att, så vidt möjligt är, regementen och corpser må få tillfälle att
på ungefärligen angifna lider och ställen upsöka och manövrera mot hvarandra.
Ett närmare detaljerande i fråga om anordningarne i och för dylika fältmanöver,
ligger icke inom omfånget af det förslag, rörande arméns vapenöfningar,
som jag nu inför Eders Kong!. Maj:t framlägger, men jag har dock ansett mig
i underdånighet höra fästa upmärksamheten å den störa betydelse i och för
förvärfvande af vana vid fal tjenstgöring och fältlefnad, som sådana manöver,
klokt anordnade och med allvar lodda, skulle hafva för hela armén.

På det att åt stammens och beväringens samöfningar må kunna offras all
den tid som de korta mötena tillåta, är nödvändigt att den vigtiga del af stammens
öfningar, som består uti målskjutning, skiljes från regementsmötet, förflyttas
inom kompaniernas förläggningsområden, samt eger rum efter slutade möten,
under sommarens lopp.

Jag anser för detta ändamål nödvändigt att inom hvarje kompanis område
inrättas eu eller flera skjutbanor, vid hvilka, beroende på lokala förhållanden
och öfriga omständigheter, hela kompanierna eller delar deraf, kunna, under

korn -

22L

kompanibefälets ledning sammandragas till målskjutning, och Indika målskjutningar
höra ställas i det samband med de för beväringsmanskapet ifrågasätta
förberedande öfningar i hemorten som dessa orters lokala förhållanden kunna
medgifva.

Visserligen kunna undantagsvis svårigheter upstå så väl för inrättande af
behöfliga skjutbanor, såsom öfver hufvud för hela ifrågavarande förflyttning af
stammens målskjutningar; men då jag med berörda bestämmelser afser ej mindre
att åt de nödiga öfningarne under regementsmötet bespara den ej ringa tid, som
i annat fall måste under detta möte egnas åt målskjutning, än äfven och i ganska
väsendtlig mån, att, genom skjutöfningarnes förflyttande inom kommunerna och
deras ordnande öfver hela landet, hos nationell väcka och underhålla den håg
för öfning i skjutkonsten, hvarpå jag lägger så hufvudsaklig vigt, så tror jag
att de nämnda svårigheterna, der sådana finnas, och Indika i de flesta fall torde
med god vilja kunna undanrödjas, icke höra förhindra genomförande af en åtgärd,
af hvilken göda och vigtiga resultat kunna förväntas.

Då jag här föreslagit målskjutningarnes skiljande från regementsmötet, vill
jag dermed icke hafva uttryckt den åsigt, att skjutöfningar derstädes under ingå
förhållanden höra ega ruin; men jag anser att de höra inskränkas till en allmän
prisskjutning, i hvilken såväl stam som bevaring, efter upnådda kompetensvilkor,
ega att deltaga.

I öfverensstämmelse med bär uttryckta åsigter, får jag såsom årliga vapen
öfningar för indelta infanteriet föreslå:

Befälsmöte i 10 dagar med allt befäl, samt spel, volontärer, timmermän
och soldater till det antal att nummerstyrkan upgår
till 30 man per kompani;

Bekrytmöte i 42 dagar med 10 procent af verkliga nummerstyrkan,
tillfälliga vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet
får efter behof ombytas;

Skarpskyttemöte i 8 dagar; och

Regementsmöte i 20 dagar;

In- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade.

Till infanteriets vapenöfningar kan visserligen med skål hänföras korporalsoch
underbefäls-skolor; men, enär en sednare afdelning af detta förslag omfettar
samtliga skolor, torde jag vid behandlingen af dessa få till de förstnämnda
skolorna återkomma.

En omständighet, som icke får förbises vid ordnandet af infanteriets vapenöfningar,
är den förändrade organisation af timmermans-inrättningen, hvarom förslag
blifvit i det föregående framstäldt.

Enligt detta förslag bonde timmermännens antal ökas till 16 på hvarje
stambataljon, på så sätt att af hvarje kompani skulle hvartannat år utväljas
Bih. till Riksd. Prat. 1869. 1 Smil. 1 Afd. 29

226

tvenne man, som genomgått fullständig rekrytskola och bevistat åtminstone ett
regementsmöte, och dessa skulle öfvas som timmermän i 4 år, samt derefter
återgå till ledet. Timmermännen skulle sålunda komma att utgöra tvenne klasser,
en äldre och eu yngre, som oupphörligt atlöste och följde på hvarandra, så
att, beständig öfning underhölles. Vid hvarje regemente herde till hvardera åt
dessa klasser kommenderas en officer och eu underofficer (vid corpserna en
officer och en underofficer till båda klasserna) Indika under alla vapenöfningar skulle
med sitt manskap tjenstår a under alla 4 åren, och derefter återgå till tjenstgöring
på kompanierna. Vid regementsmötets början hvartannat år, bör sålunda
tvenne man på hvarje kompani utväljas till timmerman, Indika de tvenne första
åren benämnas timmermän af lista klass och de tvänne sednare åren timmermän
af 2:dra klass, och öfningarne för detta manskap, under ledning af det
kommenderade befälet, fortgå så väl detta år under'' regementsmötet, då undervisning
dock hufvudsakligast bör meddelas uti oleinenterna af yrket, som de
trenne följande åren, under såväl befäls- som regementsmötena, då undervisningen
omvexlande bör afse både timmermans-instrulctionen och praktiska
öfningar.

Hvarje karl skulle sålunda erhålla en öfning af:

lista året.................................................................. 20 dagar

2lära » ................................................................... 30 »

3:dje » ....................................... 30 »

4 ide » ...................................................... 30 ”

Summa 110 dagar, som dock
i anseende till helgdagar och åtskilliga möjligen upstående hinder, torde kunna
antagas till 80 ä 90 dagars verklig öfningstid.

Om dessa timmermännens fortifikationsöfningar, hvilka böra utföras efter
den allmänna föreskrift, som för sådant ändamål utfärdas, och som lämpligen
herde ställas under särskild tillsyn af en eller Lera inspektörer, hvilka skulle
besöka mötesplatserna och meddela nödiga råd vid deras ordnande, bedrifva s
med nit och allvar, torda, vid det förhållande att de till timmermän utvalde
redan erhållit fullständig soldatbildning, kunna antagas att en öfning i fält-arbeten
under 80 ä 90 arbetsdagar skall vara tillräcklig för att inhemta den kunskap
i dessa arbeten, hvarigenom timmermännen göras tjenlige att vid dylika
arbetens utförande utgöra förgångsmän och ledare för kamraterne af den trupp
de tillhöra. Genom den till viss tid begränsade tjenstgöringen såsom timmerman,
och deraf beroende beständiga omsättning, kommer tvifvelsutan kunskapen
i donna icke ovigtiga de! af vapenyrket, att efterhand vinna den utbredning,
att större delen af stamsoldaterna skola vara förtroliga med och skicklige i utförandet
af de vanliga fält-arbeten, som af dem kunna komma att fordras och
som i farans och handlingens stund kunna blifva af oberäkneligt värde.

227

Det befäl, som kommenderas att leda dessa öfningar, bör med omsorg
utväljas bland de officerare, som redan ega någon kunskap i fältarbetens
utförande och i öfrigt anses till ifrågavarande updrag passande. Likväl,
på det att tillfälle må gifvas åt både officerare och underofficerare att inhemta
den vidsträcktare kunskap i fråga om dylika arbeten, hvarförutan
någon grundligare undervisning åt manskapet icke torde kunna förväntas,
anser jag nödigt vara, att officerare och underofficerare från infanteriregementen
och corpser, i tur regementen och corpser emellan samt till så
stort antal, som förhållandena kunna medgifva, må kommenderas att deltaga
i ingeniörtruppernas öfningar.

För att häraf vinna önskadt resultat, måste dock regementen och
corpser förses med de verktyg och de materialier, innefattande såväl åtgångsmaterialier
som broslagningsmateriel, hvarförutan ingå praktiska öfningar
lära kunna åstadkommas. Enligt upgjord beräkning, erfordras i båda
dessa afseenden ett ärligt anslag af 200 R:dr per stambataljon, då med
donna kostnad hvarje stambataljon småningom, eller under loppet af 12 år,
kan förses icke allenast med eu insättning af verktyg, nog stor för eu
arbetsstyrka af 2 å 300 man, utan äfven med åtgångs- och broslagningsmateriel,
äfvensom med erforderliga trossvagnar för verktygens transport,
enär vid krigsutbrott hvarje regemente eller corps måste bland sin tross
medföra sina verktyg, för att dessa vid förefallande behof med säkerhet
skola vara till finnandes.

På grund af hvad anförd t blifvit, får jag föreslå:

att, till ledning af timmermännens öfningar, må vid hvarje
regemente kommenderas en officer och en underofficer till hvardera
af timmermännens begge klasser (vid corpserna en officer
och eu underofficer till båda klasserna), hvilket befäl tjenstår
vid dessa öfningar under 4 år, och derefter återgår till tjenstgöring
på kompanierna;

att de till sådan tjenstgöring afsedde officerare och underofficerare
i tur regementen och corpser emellan, till så stort antal
och på så lång tid som förhållandena medgifva, må, för vinnande
af nödig insigt i fältarbeten, kommenderas att deltaga i ingeniörtruppernas
öfningar; och

att ett ärligt anslag af 200 R:dr per stambataljon måtte
ställas till vederbörande regemente och corpschcfcrs disposition,
för att med detsamma bestrida all anskaffning och - underhåll af
verktyg och materialier i och för timmermännens öfningar.

Då enligt här afgifna förslag till ordnande af indelta infanteriets vapenöfningar,
ingen utsträckning blifvit ifrågasatt i den tid som åt dessa

228

öfningar hittills egnats, har detta skett dels under förutsättning att dessa
öfningar kunna göras för sitt ändamål mera tillräckliga genom att, såsom
ifrågasatt är, från desamma skilja målskjutningsöfningarne, dels att tillfälle
skall gifvas åt hvarje regemente eller corps, att, på sätt jag här nedan
kommer att i underdånighet föreslå, efter» vissa bestämda mellantider, till
hela sin styrka samlas under eu längre tid, till exempel 4 månader, under
hvilken tid skulle gifvas åt såväl befäl som trupp all möjlig teoretisk och
praktisk utbildning i de mera oundgängliga delarne af krigsbildningen; och
bör detta kunna ske med hopp om varaktiga resultat, då man derunder
har tillfälle att nästan uteslutande och med all flit ensamt afse vinnandet
af nämnda syftemål.

I händelse gardesregementena till fot, i enlighet med hvad ofvan föreslaget
är, blifva förändrade till hvardera en corps, och till sin nummerstyrka
minskade, blifver det nödvändigt att förstärka garnisonen i Stockholm
i och för uprätthållande af nödig vaktgöring derstädes, och då med detta
ändamål kan förenas ett lämpligt tillfälle till inhemtande af ökad vapenfärdighet
för indelta trupperna, hvad så val befäl som manskap angår, tillstyrker
jag att denna garnisonsförstärkning måtte tagas ur indelta infanteriet,
på så sätt, att ett regemente eller 2 corpser, turvis inom hela armén,
kommenderas till 4 månaders garnisonstjenstgöring i Stockholm.

Det betydligt ökade tillfälle till öfning och utbildning i alla rigtningar
af yrhet, som en sådan längre kommendering bereder, torde emellertid kunna
medgifva någon minskning i regementenas ordinarie öfningstider, det år
sådan kommendering ifrågakommer. Rekryt- och beväringsmötena måste
dock under alla förhållanden i hemorten ega ruin, men befäls-, skarpskytteoch
regementsmötena torde utan olägenhet kunna, och äfven till förminskande
af de med en sådan garnisonskommendering förknippade kostnader,
höra inställas för det år, under hvars lopp regemente eller corps till sådan
garnisonstjenstgöring kommenderas.

Med anledning af ofvanstående får jag föreslå:

att, i sammanhang med den ifrågaställda minskningen af
gardesregementenas styrka, och såsom deraf beroende, ett regemente,
eller tvenne corpser, ur indelta infanteriet turvis kommenderas
till 4 månaders garnisonstjenstgöring i Stockholm; och

att för det år, då regemente eller corps är i tur att sådan
kommendering undergå, regementets eller corpsens befäls-, skarpskytt^
- och regementsmöten samma år inställas.

I afseende på de mått och steg, som kunna vara af nöden, på det
ofvan föreslagna garnisonskommendering måtte för så väl befäl som trupp
blifva eu i möjligaste mån fullständig kurs för inhemtande af den teoretiska

229

och praktiska utbildning vapenyrket klöfver, torde jag framdeles få inkomma
med underdånigt förslag.

Wermlands Fältjägare-corps, som, ehuru värfvad, dock icke är samlad
till tjenstgöring mellan mötestiderna, är i afseende å vapenöfningarne jemnförlig
med indelta infanteriet.

Den bör sålunda hafva samma öfningstider som detta, ehuru ett förändra
dt användande af dessa öfningstider torde, för ernående af en erforderlig
större skjutfärdighet, blifva nödvändig för såväl denna som öfriga
jägarecorpser. För vinnande af det antydda målet vore äfven önskvärd!,
att jägarecorpserna kunde sammandragas till skjutskolor för utbildning af
så val den praktiska skjutfärdigheten som inhemtande af äfven någon teoretisk
kunskap, men jag har likväl ansett mig icke höra för närvarande härom
göra framställning. I anseende till den korta tjenstetid^ vid Wermlands
Fältjägare-corps och deraf följande hastigare omsättning bland truppen, kan
dock den för det indelta infanteriets rekrytmöte beräknade styrka, icke
motsvara behofvet vid fältjägare-corpsen. Då den för indelta infanteriets
rekrytmöte beräknade styrka ansetts höra utgöra 10 procent af nummerstyrkan,
torde för fältjägare-corpsen eu bestämmelse af 20 procent i detta
afseende vara lämplig, hvilket med beräkning af dess föreslagna nummerstyrka
utgör 100 man.

Jag får derföre föreslå:

att Wermlands Fältjägare-corps erhåller samma årliga vapenöfningar,
som för indelta infanteriet blifvit föreslagna,- endast med
den skilnad att rekrytmötet beräknas för 20 procent af corpsens
hela styrka.

Nödvändigheten af eu grundlig krigsbildning framstår visserligen icke
mindre tvingande i fråga om kavalleriet, än infanteriet.

Krigskonstens allmänna utveckling har ej kunnat undgå att utöfva ett
mäktigt inflytande på nödvändigheten af ytterligare framsteg äfven inom
kavalleri vapnet.

Infanteriets allt större liflighet i manövern, skjutvapnens oerhörda framsteg
i snabb skottvexling och träffsäkerhet, måste hafva till följd ej allenast
att gorå nödvändig den största möjliga hastighet och ordning i kavalleriets
rörelser, utan äfven att man hädanefter måste så mycket som möjligt är
uppöfva detsamma att i spridd eller sluten ordning upträda på den punkt
der dess verksamhet kan blifva af väsendtlig nytta. Hufvudvilkoret
härför är den enskilda ridkonstens utbildande hos hvarje ryttare till en så
hög grad som omständigheterna kunna medgifva.

230

Inom det värfvade kavalleriet, der tillfälle till öfning i enskild ridning
ensamt är beroende på den större eller mindre grad af fulländning, som
ridkonsten innehar i vårt land, fortgår äfven vapnets utveckling och tjenstbarhet
i jemnbredd med krigskonstens fordringar, men för det indelta kavalleriet,
som endast kan fylla bristen på tillräcklig öfning genom längre
tjenstetid för ryttare och häst, ligger det makt uppå att så ordna öfningstiden,
att den må kunna bereda största möjliga nytta, på eu jemnförelscvis
kortare tidsperiod. Dervid framställer sig i främsta rummet den noggrannaste
omsorg om ryttarens och hästens första öfning och deras utbildning
till full användbarhet i vapnets elementära ämnen. Då den årliga afgången
vid hvarje indelt kavalleribataljon är omkring 30 ä 35 man, samt 35 k 40
hästar, och nödvändigt är att hvarje inträdande karl och häst må kunna
vid minst tvenne excrcis-sqvadroner genomgå de vid dessa stadgade öfningar,
samt derunder fullt utbildas, förnämligast i den enskilda ridkonsten,
torde exercis-sqvadronerna vid indelta kavalleriet böra fortgå under minst
samma tid som nu är för dem anslagen och upbriugas till 60 ryttare på
hvarje bataljon, med tillåtelse jemväl att, såsom hittills, ombyte af manskap
och hästar får efter behof verkställas.

Redan från början af indelta kavalleriets organisation, ansågs nödvändigt
att egna särdeles omsorg åt manskapets enskilda instruktion, och i
Kong!. Brefvet den 20 Oktober 1680 anbefalldes hållande af kompanimöten
åtminstone en gång i månaden. Den enskilda instruktion, som
dessa kompanimöten afsagd, har under tidernas lopp slutligen fatt sin tillämpning
vid de under 6 dagar hvarje år anbefallda sqvadronsmöten till
lots, i hvad de röra indelta kavalleriet, och då dessa i flera afseenden utgöra
en nyttig förberedelse till årets regementsmöten, såväl i afseende på sqvadronsmanövern,
som i alla öfriga inom yrhet förekommande förhållanden i
taktiskt och disciplinärt hänseende, så torde dessa sqvadronsmöten höra
fortfarande ega rum, på sätt nu gällande bestämmelser föreskrifva.

Inrättande af en bildningsanstalt för indelta kavalleriet, afsedd för
underofficerare och korporaler, hvarest desse kunna danas till instruktörer
i alla de ämnen, hvilka höra till yrhet, för att sedan kunna med tillräcklig
sakkännedom och skicklighet meddela undervisning i dessa ämnen under
årets möten, är en sak, som af behofvet högeligen påkallas för detta vapens
tillbörliga utbildning och deraf beroende användbarhet, och torde jag längre
fram få, i sammanhang med öfriga skolor, framställa det ''förslag som i
nämnda hänseende synes mig vara af nöden.

Jag får, på grund af hvad här anfördt blifvit, såsom årliga vapenöfningar
för indelta kavalleriet, föreslå:

231

befälsmöte i 10 dagar med allt befäl, korporaler, samt volontärer,
trumpetare och ryttare till det antal att nummerstyrkan
upgår till 12 man per sqvadron;

exercis-sqvadron i 90 dagar med 60 man per bataljon, och
hvarunder manskap och hästar få efter behof ombytas;
sqvadronsmöte till fots i 6 dagar;
regementsmöte i 20 dagar;
in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade.

B. Beväringsmanskapets.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan, rörande grunderna för arméns
organisation, blifvit föreslaget i fråga om beväringsmanskapets vapenpligt,
får jag för tillämpning af donna vapenpligt, vid de särskilda truppslagen,
föreslå att hvarje klass af de beväringsskyldig^ sedan de deltagit i ofvan
jemväl föreslagna förberedande militäröfningar i hemorten, måtte, i hvad
det rörer de vid infanteriet enrollerade, inkallas till följande vapenöfning^'':
första året 30 dagars rekrytmöte;

andra året 15 dagars möte dels för rekrytbildningens fulländande,
och dels för samöfning med stammen;
tredje året 15 dagars möte, under fullkomligt införlifvande och samöfvande
med stammen, samt med skyldighet att de år öfningsläger
med regementet förekommer, deri deltaga;
in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade.

Det skall icke kunna undfalla någon med dessa ämnen förtrogen, att
hvad som sålunda i fråga om beväringsmanskapets rekrytbildning underförstå
året blifvit föreslaget är det minsta man i detta hänseende lärer
kunna fordra; och om också ekonomiska skål nödvändigtvis bjuda att härtill
inskränka sig, så är det endast under den förutsättning att ungdomens
militära upfostran genom militär- och gymnastiköfningar i skolorna redan
under en tidigare ålder blifvit påbegynd och grundlagd samt att förberedande
öfningar i hemorten under de beväringsåldern närmast föregående
år, i enlighet med hvad jag i det föregående hemställt, egt rum, som jag
vågar antaga att dessa första klassens rekrytöfningar skola blifva någorlunda
tillfyllestgörande, samt att hvad deri kan komma att brista eller befinnas
mindre tillfredsställande skall kunna utjemna^ och ersättas, dels genom
de begge följande årens förnyade öfningar, dels genom det afgörande inflytande
en grundligt krigsbildad stam på det i dess leder insätta beväringsmanskapet
bör komma att utöfva.

Beträffande tiden för dessa öfningar, så måste naturligtvis första klassens
öfningar vara slutade, innan andra och tredje klassernas börja, och

232

dessa sednare klassers öfningar fortgå samtidigt med regementsmötet, för
att tillsammans med stammen genomgås. Ofningarne böra ock så ordnas,
att de, så vidt möjligt, ega rum under den tid beväringsynglingarne, till
minsta skada för landtmannayrket, kunna i hemmen undvaras, hvarföre
första klassens öfningar höra taga sin början i medlet af Maj månad, och
sålunda vara afslutade till motsvarande tid i Juni, då andra och tredje
klassens öfningar vidtaga, hvarföre alla beväringsmanskapets vapenöfningar
skulle vara afslutade i början af Juli månad.

Ofvannämnda fördelning af öfningstiderna, kan dock endast ega sin
tulla tillämpning på det till infanteriet hörande beväringsmanskap. För
det å specialvapnen enrollerade äro i någon mån förändrade bestämmelser
nödiga. För beväringens tillbörliga öfning vid specialvapnen, framställer
sig svårighet hufvudsakligen i fråga om kavalleriet, enär detta, för att
blifva ett kraftfullt vapen, behöfver fullgoda ryttare, hvilka icke kunna danas
på så kort tid, som för beväringens vapenöfningar är ifrågasatt. Visserligen
fordra äfven artilleriet och ingeniörtrupperna hos en del af sitt manskap
ganska hög utbildning, men hos en annan del icke större, än att nödtorftig
skicklighet kan ernås af bevaring, som således äfven bör i många
af de till dessa vapen hörande förrättningar användas. I fråga om öfningarne
för dessa vapens beväring, torde dock ingå andra speciela bestämmelser
vara af nöden än den, att ofningarne i stället för att ega rum under
trenne år, fördelas på tvenne, med 30 dagar hvardera året. Icke så i
fråga om kavalleribeväringen. Den öfning densamma enligt hittills gällande
bestämmelser erhållit, bidrager icke det ringaste att inskränka den tid, som
vid utbrottet af ett krig erfordras, för att af beväringskarlen bilda en duglig
ryttare i ledet. Det år 1857 gjorda medgifvandet af öfningstidens utsträckande
för beväringen till 30 dagar, så vigtigt för infanteriet och äfven för
öfriga special vapnen, har så mycket mindre kunnat förvärfva åt kavalleribeväringen
någon större duglighet inom vapnet, som ingen kan bildas till
kavallerist utan tillgång på hästar, till följe hvaraf förberedande öfningar
inom detta vapen utan ridning icke upfylla sitt ändamål, samt kavalleribeväringens
organisation, i sin nuvarande form, följaktligen kan anses vara
utan all nytta.

Då krigskonstens störa utveckling krafvel'' att vid utbrottet af ett krig
vara så rustad att alla krafter, som stå till buds, kunna användas för arméns
verksamhet, och då vid ett försvarskrig inom Sverige, afgången bland
kavalleriet antagligen komrne att blifva ganska stor, i anseende till det
ögonblickliga behofvet af detta vapens verksamma inträdande, så är det
oundgängligen nödvändigt att kavalleribeväringen, som nu, i olikhet med

233

öfriga vapnen, står alldeles oöfvad i det vapen den tillhör, under fredstid
erhåller så pass grundlig öfning i ridning och undervisning i hästars vård
och skötsel, som möjligen kan åstadkommas, på det att den, vid krigets
utbrott, på en jemnförelsevis kortare tid må kunna vid depöterna fulldanas
och med stammen införlifvas, och såmedelst i vapnets verksamhet deltaga.

Denna för kavalleribeväringen nödvändiga öfning kan dock endast
åstadkommas under förutsättning att tillgång på dresserade hästar kan åt
densamma beredas. Att för sådant ändamål upköpa erforderligt antal hästar
för hela eller en del af beväringen, och hvilka hästar under större delen
af året stode obegagnade, skulle leda till alltför störa kostnader att ens
kunna ifrågasättas, hvaremot vid de indelta regementena öfverenskommelse
torde kunna träffas med rusthållare att mot en billig slitningsersättning få
använda rustningshästarne, och vid de värfvade regementena åter höra Kronans
hästar, allt under den tid de för stamtruppernas egna öfningar icke
tagas i anspråk, kunna till detta ändamål få användas. Det vore sålunda
först efter slutade regementsmöten, som kavalleribeväringens öfningar kunde
ifrågakomma att börja, hvarvid torde höra iakttagas att andra klassens öfningar
bolde vidtaga omedelbart efter den första. De hinder, som vid de
värfvade regementena, till följe af nu brukliga exercistider, kunna förefinnas
mot nummerhästarnes användande för beväringens öfvande i ridning, torde
genom i någon mån förändrade anordningar kunna utan svårighet undanrödjas.

Då erfarenheten visat att kavallerirekryten först efter genomgångna
tvenne exercis-sqvadroner å 90 dagar hvardera, och derpå följande tvenne
regementsmöten, så utvecklat sig, att lian kan anses vara fullt brukbar i
ledet, så inses lätt att en öfningstid af 30 dagar, tvenne år å råd, vore
det minsta möjliga till eu nödtorftig förberedelse för de enklare rörelserna
i sqvadronsexercisen, och att beväringen ingalunda efter dessa öfningar kan
anses duglig att vid en mobilisering genast inträda i stamsqvadronernas
led, utan att han för detta ändamål måste vid depöterna fulldanas; men
den störa och afsevärda fördel, som genom ett sådant ordnande af kavalleribeväringens
öfningar skulle vinnas, vore den att denna beväring, vid inträffande
mobilisering, långt hastigare skulle kunna blifva användbar att
ersätta afgången vid stamsqvadronerna, än som utan en sådan föregående
öfning skulle vara möjligt, och hvilken i betraktande af den hastighet hvarmed
krigen numera utkämpas, är af oberäkneligt värde, äfvensom att den
beväringspligtige härigenom skulle komma att känna sig som kavallerist,
fatta tycke för ridkonsten och utöfva den vid de tillfällen han kunde ega,
och sålunda underhålla den honom meddelade färdighet, hvarjemte en på
Bill. till Riksd. Prot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 30

234

detta sätt mera spridd kännedom om hästens ändamålsenliga vård och skötsel
icke heller alldeles saknar sitt värde.

Beträffande antalet af den beväring, som borde kavalleriet tilldelas, torde
10 per sqvadron -—med undantag för Jemtlands Hästjägare-corps, hvarest af särskilda,
redan anförda skäl, 15 per sqvadron höra utses — hvilket gör 50 på
hvarje indelt bataljon, äfvensom i medeltal 50 på hvarje af de värfvade, vara
ett lämpligt antal, och borde dessa utses inom derföre bestämda kretsar, bland
dem som frivilligt anmäla sig dertill; hvarjemte för den osannolika händelsen
att den lockelse, som ligger uti att på endast 2:ne år fullgöra sina vapenöfningar,
jemte fördelen att kostnadsfritt erhålla undervisning i ridning, icke
skulle föranleda erforderligt antal att anmäla sig, det bristande antalet torde
böra, inom ofvanbemälte kretsar, utses bland dem som dertill i anseende till
kroppsbyggnad och lynne anses lämpligast.

Hvad beträffar det för öfriga specialvapnen bestämda antal beväring, så
torde detsamma böra utses efter samma grunder, som här för kavalleribeväringen
blifvit ifrågasatt. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i fråga
om det till specialvapnen, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupper, hörande på
förbemälda sätt utsedda beväringsmanskap, föreslå att hvarje klass af ifrågavarande
beväringsskyldige, sedan de deltagit i förberedande öfningar i hemorten, må
inkallas till följande vapenöfningar:

lista året..................................................................... 30 dagar,

2;dra » ..................................................................... 30 » hvarjemte

jag såsom speciela bestämmelser i fråga om dessa vapenöfningar får i underdånighet
föreslå;

att artilleriets och ingeniörtruppernas beväring öfvas i alla till
dessa vapen hörande förrättningar, i Indika de lämpligen kunna användas; att

kavalleriets beväring öfvas i ridning och meddelas undervisning
i hästens vård och skötsel;

att för detta ändamål öfverenskommelse om inlåtande, mot en
billig ersättning, af hästar, träffas med rusthållarne vid de indelta
kavalleriregementena, samt att, vid de värfvade, Kronans hästar må dertill
få användas; och

att all till specialvapnen höljande beväring måtte i afseende å
beklädnad, utredning och beväpning, ställas lika med stamtruppen.

Såsom gemensamma öfningar för alla vapen äro att betrakta större truppsamlingar
eller öfningsläger. Om dessa säger landtförsvarskomitén att de äro
»tillämpningsskolor för arméns krigsbildning, der de särskilda vapenslagen un -

235

»der gemensamma öfningar lära känna hvarandra^ stridssätt, och rätt upfatta
»sin egen användbarhet under olika förhållanden, der en nyttig täflan upp»kommer
som eggar till nya framsteg; der högre befälhafvare och staber vänsjas
att leda större trupprörelser och olika vapen till samverkan och ömsesidigt
understöd. Nyttan af störa läger är också erkänd i alla Europas arméer,
»och icke minst i de mest krigsvanda, Att stridens erfarenhet icke jäfvat nyttan
»af dessa öfningar under freden, synes deraf, att de i största utsträckning blifvit
»tillämpade strax! efter slutad! krig, och i arméer, som derunder vunnit kyssande
segrar.»

Till den af landtförsvarskomitén åberopade erfarenhet om dessa truppsamlingars
nytta kan läggas erfarenheten från sednaste störa krig, der en
krigsvand armé besegrades af eu icke krigsvand, men som åt dessa öfningar
under freden egna! största uppmärksamhet.

(hiskligt vore visserligen att kunna anordna dessa öfningsläger så, att
hvarje regemente eller corps finge hvart tredje år i ett sådant deltaga, men
då kostnaden för dessa öfningsläger förbjuder att åtminstone för närmaste
framtiden ordna dem på andra tider än under den vanliga regementsmötestiden,
emedan om de efter regementsmötenas slut skulle ega rum, blefve särskilda,
långt betydligare anslag af nöden, än som i förra fallet erfordras, och ett så
ofta återkommande skulle alltför mycket inkräkta på den för regementenas
enskilda öfningar beräknade regementsmötestiden, så torde man böra inskränka
sig till att låta eu fördelning i sender hvarje år i sådana öfningsläger deltaga.
Genom att sålunda anordna dessa öfningar, vid Indika vederbörande armécorpschef
skulle fora högsta befälet, lemnades tillfälle åt hvarje regemente eller
corps att hvart 6:te år deltaga deri samt åt generalbefälhafvarne med deras
staber att hvart 3:dje år leda och öfvervaka dem. Blifva regementenas öfningar
ordnade i likhet med hvad ofvan är vordet föreslaget, så torde regementsmötet,
förutom de år kommendering till hufvudstaden egen ruin, utan märkbar
olägenhet för den enskilda utbildningen, kunna inställas hvart 6:te år, då regementet
i stället deltager i ofvanbemälte större truppsamling eller öfningsläger.

I öfverensstämmelse härmed får jag föreslå:

att öfningsläger under 14 dagar, in- och utrycknings-dagar oberäknade,
må hållas årligen med eu fördelning i sender, så att hvarje
regemente eller corps må deri taga del minst hvart 6:te år, och att
för de i öfningslägret deltagande regementen och corpser regementsmötet
för året inställes.

Bär föreslagna vapenöfningar skulle, enligt uppgjord approximativ beräkning
(Bil. Ser. G. N:o 1) förorsaka en ökad årlig kostnad för:

236

Indelta armén och Wermlands Fältjägare-corps ................................. 7,656:72.

Beväringsmanskapets vapenöfning ....................................... 454,260.

» underhåll af materiel...................... 182,750. 637,010.

Öfningsläger............................................................................................... 30,000.

Garnisonstjenstgöring................................................................................. 481,015:75.

2:o. Skolorna.

A. För underbefälsbildning,
a) Infanteriet.

Vigten af att ega tillräcklig tillgång på tjenstedugligt underbefäl i armén
är under alla förhållanden stor och blir det i ännu högre grad i samma män
antalet af mindre fullbildad! manskap ökas. Vid de indelta trupperna, häri
äfven inbegripen Werm!ands Fältjägare-corps, äro emellertid de vanliga mötena
otillräckliga för att kunna bilda underbefäl, dugligt till de många olika värf,
som för detsamma förekomma.

Dertill fordras särskilda bildningsanstalter, der både teoretisk och praktisk
undervisning meddelas.

Dessa höra afse tvenne ändamål:

Korporalsbildning, allrgän ''underofficersbildning och underofficerares utbildande
till förrättande af subalternofficerstjenst och kunna med hänseende härtill
lämpligen indelas i 3:ne afdelningar eller klasser.

De undervisningsanstalter af dylikt slag, Indika för närvarande finnas organiserade,
äro korporalskolor och underbefälsskolor.

Korporalskolor hållas numera dels vid de regementen, som bestrida garnisonskommenderingarne
vid Grisslehamn och å (Ärtsten, under 4 månader med
19 man å förra och med 50 man å sednare kommenderingsorten, och dels vid
öfriga indelta regementen hvart tredje år under 42 dagar, med 10 man på
bataljon.

Sedan landtförsvarskomitén uti sitt år 1865 afgifna betänkande förordat
inrättandet af underbefälsskolor vid indelta armén och framställt förslag till desammas
organisation, och Kongl. Näjd i öfverensstämmelse med nämnde förslag,
till Riksdagen gjort framställning, samt Riksdagen härtill beviljat anslag, hafva
berörde underbefälsskolor under innevarande år för första gången varit i verksamhet.
Första afdelningen af desamma, som årligen skulle genomgås af 8 man
på bataljon, är, liksom förstnämnde skolor, afsedd för korporalsbildningen.

Tillfälle till erhållande af donna bildning har emellertid högst olika kommit
de särskilda regementena och corpserna till godo. Förutom de 8 man på

237

bataljon, som genomgå underbefälsskolans lista afdelning, genomgås nemligen
vid de 6 regementen, som hafva kommendering å Carlsten, eu 4 månaders
korpor alskola af /2,5 man på bataljon, då åter vid de 7 regementen, som hafva
kommendering vid Grisslehamn, en likaledes 4 månaders korporalsskola genomgås
af blott 4,4 mm på bataljon. Vid öfrige 12 regementen och corpser förekommer
endast eu 42 dagars korporalskola, i hvilken deltaga 3,3 man på bataljon
— allt för år och i medeltal räknadt.

Att åstadkomma likhet härutinnan och bereda arméns trupp och underbefäl
samma fördelar i fråga om denna väsendtliga och grundläggande del af
deras militära bildning, är blott eu handling af den billigaste rättvisa. För
vinnande af donna likställighet synes mig nödigt indraga korporalskolorna vid
Carlsten och Grisslehamn, men deremot anordna årliga sådana, med sins emellan
lika utsträckning i tid, och med samma bestämda föreskrifter för undervisningens
handledande vid samtliga regementen och corpser.

Dessa skolor skulle egentligen vara att betrakta såsom förberedande skolor
till underbefälsskolan och sålunda hufvudsakligast omfatta sådana ämnen, som,
för eu god grund i så väl teoretiskt som praktiskt hänseende, vore mest af behof
vet påkallade. De borde hållas samtidigt med rekrytmötena och i likhet
med dessa uti 42 dagar fortgå, och dertill kommenderas 10 man per bataljon.

Af korporalskolornas vid Grisslehamn och Carlsten upphörande har jag
ansett följa indragning af gränsbevakningen vid Grisslehamn och garnisonsförstärkningen
vid Carlsten, hvilka båda kommendering''^, sedan deras vigtigaste
ändamål blifvit på annat sätt tillgodosedt, utan några tänkbara olägenheter kunna
upphöra.

Innevarande års underbefälsskolor, hvilka varit distriktsvis sammandragna
under 42 dagar, hafva lemna! ett glädjande bevis på det störa gagn för bildandet
åt ett dugligt underbefäl, som af dylika undervisningsanstalter kan ernås,
men ock lemna! erfarenhet om åtskilliga brister, som vidlåda den nuvarande
organisationen af desamma. Dessa kunna sammanfattas i följande anmärkta och
erkända förhållanden:

Svårighet har förmärkts att åstadkomma likhet i undervisningen och examensfordringarne
vid de olika skolorna;

Endast otillräcklig tid har kunnat egnas åt fälttjenstöfningarne, dels derigenom
att lämplig mark för dess utförande saknats i närheten af eu del mötesplatser,
der skolorna varit förlagda, dels till följd af svårighet att utföra alla
dessa öfningar med den jemnförelsevis ringa styrka, som vid hvarje särskild
skola varit sammandragen;

238

Inom de olika afdelningarne har elevernas bildningsgrad varit i hög grad
olika, beroende till största delen på olikheten i korporalsbildningen vid olika
regementen, hvarigenom också svårigheter upstått vid undervisningens meddelande
;

Lärotiden synes hafva varit otillräcklig för ernående af grundlig och varaktig
skicklighet hos eleverna;

Lärarnes antal har, i förhållande till elevernas, varit för ringa för att
hinna tillräckligen undervisa och vägleda desse, så mycket mera som det påräknade
biträdet af de till skolorna kommenderade underofficerarne måst uteblifva,
emedan desse alltför val sj elfva behof! undervisning.

De tvenne förstnämnda olägenheterna vid den nuvarande organisationen
kunna svårligen afhjelpas med mindre underbefälsskolorna för hela armén under
gemensam ledning förenas och förläggas till någon ort der tillfälle finnes till
anställande af praktiska öfningar i vidsträckt skala. Fullkomlig likhet uti instruktion
vid bildandet af underbefäl inom hela infanteriet skulle då för hvarje
år gorå sig gällande och likformighet härutinnan år efter år äfven med lätthet
kunna åvägabringas. Dessutom torde nyttan deraf, att så väl befäl som underbefäl
och manskap från hela armén på ett ställe sammanföres och tillfälle till
personlig beröring beredes, ej heller höra underskattas.

Det ställe, som synnerligen väl lämpar sig för detta ändamål, är Carlsborgs
fästning. Dess läge är central! med under sommaren göda och lätta kommunikationer,
och annan tid på året lärer skolan icke komma i fråga att sammandragas.

Uti de till fästningen hörande byggnader linnés tillräckligt utrymme till
anordnande af bostäder, undervisningslokaler, fakt- och gymnastiksalar, kök,
matsalar, sjukrum in. in. för eu underbefälsskola för hela armén. Inom fästningen
tillhörig! område finnas göda och tillräckliga exercisplatser, målskjutningsbana
samt skogig och kuperad, af vattendrag genomskuren mark, hvilken
särdeles väl lämpar sig till begagnande vid fältöfningar, hvilka dessutom kunna
utsträckas betydlig! utom fästningens område, hvarvid ingen ersättning för beträdande
af den i allmänhet skogbeväxta marken torde ifrågakomma. Härtill
kan slutligen läggas, att Carlsborgs läge är sund! och behaglig!, med tillfälle
till badning, simöfningar m. m.

Fn gemensam underbefälsskola för hela armén synes mig derföre höra
årligen sammandragas till Carlsborg, och komma att utgöra eu rik ersättning
för de ambulatoriska distriktskolorna, Indika för sådan! fall böra uphöra.

Lärotiden bör utsträckas till minst 75 dagar och skolan bör fortgå under
loppet af Juli, Augusti och September månader, hvarigenom de vanliga mötena
i ingen mån försummas, men deremot den bästa tiden för de praktiska öfningarnes
utförande begagnas.

239

Förhållandet mellan antal befäl och lärare samt elever vid innevarande års
skolor utgjorde 1.32 i medeltal. Detta förhållande bör nedsättas åtminstone till
1,18, regementsofficerare och stab oberäknade, så vida de öfverklagade olägenheterna
af lärarnes fåtal skola, kunna afhjelpas och eleverna tillräckligen undervisas
och handledas. De till skolorna kommenderade underofficerare kunna
möjligen framdeles, då underofficersbildningen genom skolans verksamhet blifvit
mera allmänt spridd, påräknas såsom lärarebiträden, men torde för närvarande
ej såsom sådane böra tagas med i beräkningen.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får jag för ordnandet
af underbefäls-bildningen vid indelta trupperna och Wermlands Fältjägare-corps
i underdånighet föreslå:

att nuvarande korporalskolor och garnisonskommenderingarne vid
Grisslehamn och å Carlsten må den 15 nästkommande September
upphöra;

att förberedande korporalskolor må årligen hållas med 10 man
per bataljon under 42 dagar å samtlige regementens och corpsers
mötesplatser;

att en underbefälsskola för alla ofvannämnda trupper måtte årligen
sammandragas å Carlsborg och under loppet af Juli, Augusti
och September månader i 75 dagar fortgå;

att till hvarje underbefälsskola må såsom elever beordras 2
underofficerare, 4 korporaler eller vice korporaler och 8 volontär^
eller soldater på bataljon, hvarigenom styrkan kommer att upgå till:

underofficerare .................................. 94,

korporaler eller vice korporaler..................... 188, och

volontär^-, soldater............................................. 376,

tillsammans 658 elever,

hvartill kommer det värnepligtiga reservbefälet, hvars antal jag ansett
mig icke kunna ens approximativt beräkna;

att skolan må indelas i 3:ne afdelningar eller klasser:
lista klassen, korporalsskola, hvilkens genomgående ovilkorligen
erfordras för att kunna befordras till förste korporal och hvarvid i
fråga om befordran till korporal behörigt afseende skall fästas.

2:dra klassen, underofficersskola, hvilkens genomgående jemte
examen i tjenstgörings- och exercisreglementen fordras såsom kompetens
för befordran till underofficer vid så väl det fasta, som det
värnepligtiga befälet.

3:dje klassen, skola för så väl de fast anställda underofficerare,
Indika böra utbildas att förrätta subalternofficerstj enst, som för de
värnepligtige, Indika aspirera att befordras till reservofficer.

240

att såsom befäl och lärare kommenderas:

En chef (af minst öfverste-löjtnants grad)......................................... 1.

Tvenne bataljonschefer (af minst majors grad)................................. 2.

En Stab, bestående af eu generalstabsofficer för biträde vid fältöfningars
utförande in. in., en fortifikationsofficer för ledande
af fältbefästningsöfningar och 1 kapiten eller subalternofficer
för expeditionsväsendet..................................................................... 3.

Sju kapitener.............................. 7.

Tjuguåtta subalternofficerare.................................................................. 28.

Tillsammans antal officerare 41.

Dessutom höra till underbefälsskolan kommenderas 1 bataljonsläkare samt
från de i närheten af Carlsborg förlagde regementen 2 sjukvårdssoldater och
8 spel.

Kostnaderna för nu föreslagna skolor blifva:

A) för de föreslagna förberedande korporalskolorna vid regementen och
corpser, med 10 man per bataljon:

a) Upsättningskostnad för skolmateriel, der sådan ej redan linnés, bestrides
af volontär-vakansmedelsfonden.

b) Årlig kostnad, förutom underhåll af skolmaterielen, hvilket af nämnda
fond torde höra bestridas, upgår enligt Bil. Ser. G. N:o 3 till 14,756 B:dr 40 öre.

B) för Undetbefälsslcolan vid Carlsborg:

a) Upsättningskostnad för kasernservis och öfrige inventarier, beräknad till
omkring 44,000 B:dr (Bil. Ser. G. N:o 3), torde, jemte kostnaden för undervisningsmaterielens
förflyttande till Carlsborg och tillökande, höra bestridas åt
den för dylika ändamål afsedda volontär-vakansmedelsfonden.

b) Årlig kostnad, utom underhåll af kasernservis och undervisningsmateriel,
hvithet bör bekostas af ofvannämnda fond, upgår (Bil Ser. G. N:o 4) till
79,352 R:dr 50 öre.

b) Kavalleriet.

Likasom vid infanteriet egen rum torde blott för de indelta trupperna vid
kavalleriet särskilda skolor för underbefälsbildningen böra ifrågakomma, emedan
de värfvade regementena under garnisonstj enstgöringen hafva fullt tillfälle att
utbilda sitt underbefäl.

De

241

De nu befintliga korporalskolorna vid indelta kavalleriet, hvilka med
12 man på bataljon hållas hvart 3:dje år under 90 dagar, torde böra såsom
förberedande skolor bibehållas oförändrade. Men dessutom bör en
underbefälsskola organiserad på ungefärligen samma sätt som vid infanteriet
blifvit föreslaget, men med jemförelsevis mindre styrka, årligen sammandragas.

Antalet elever bör vara tillräckligt för att möjliggöra utlandet af alla
sqvadronsmanöver äfvensom rörelser med streckbataljon, och sålunda upgå
till 60 ä 70 man, men torde ej höra utsträckas derutöfver, på det kostnaderna
ej må komma att alltför mycket updrifvas.

Skolan bör af flera skal förläggas vid Lifgardet till häst. Endast vid
detta regemente kan tillräcklig tillgång på hästar för skolans behof beredas,
utan att någon kostnad derigenom drabbar densamma. Visserligen komma
utgifterna för nämnda regemente att något ökas till följd af den starkare
utfodring, som blir nödvändig genom hästarnes begagnande för skolans
behof; men donna kostnad, som efter passevolansens aflösande kommer att
direkte drabba statsverket, torde ej blifva betydlig och anses ej höra i beräkningen
af skolans kostnad uptagas. Vid Lifgardet till häst finnas vidare,
antingen inom dess kaserner eller i närheten af desamma, undervisningslokaler
samt tillfälle till kasernering af skolans manskap, hvarjemte detsammas
utspisning kan af regementets matinrättning besörjas.

Undervisningen torde böra anordnas på ungefär samma sätt som vid
infanteriets skola med de förändringar i så väl teoretiska undervisningsämnen
som praktiska öfningar, som blifva en följd af vapnens olika behof.
Till skolan, som ställes under chefen för Lifgardet till häst befäl, böra såsom
befäl och lärare kommenderas 1 ryttmästare och 4 subalternofficerare
från hela kavalleriet, hvaremot Lifgardet till häst bör lemna undervisare i
veterinär samt vid förefallande behof läkare och trumpetare, de sednare
utan särskilt arfvode.

Liden för skolan anses höra vara densamma som för infanteriets, nemligen
75 dagar under loppet af Juli, Augusti och September.

I enlighet med förestående får jag föreslå:

att en underbefälsskola för indelta kavalleriet må årligen
sammandragas i Stockholm under loppet af Juli, Augusti och
September månader och fortgå i 75 dagar;

att donna skola må förläggas vid Lifgardet till häst och stå
under chefens för nämnda regemente befäl;

att såsom elever må beordras så stor styrka att på 4 år 1
underofficer, 2 korporaler eller vice korporaler och 4 ryttare på

Bih. till Rihsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 31

242

hvarje sqvadron komma att genomgå skolan, hvarigenom donna
årligen utgöres af:

Underofficerare ......................... 9 (hvart 4:de år 10.)

Korporaler eller vice Korporaler 18 (hvartannat år 19.)

Ryttare ....................................... 37 _

Tillsammans 64 — 66 elever,
att skolan delas i 3:ne klasser:

l:a klassen, korporalsskola, hvilkens genomgående erfordras för
att kunna befordras till förste korporal;

2:dra klassen, underofficersskola, hvilkens genomgående erfordras
för att kunna befordras till underofficer;

3:dje klassen, skola för underofficerare, som höra utbildas till förrättande
af subalternofficerstjenst;

att såsom befäl och lärare kommenderas:

1 ryttmästare och 4 subalternofficerare, af Indika den förstnämnde
eger att medtaga 2:ne och hvar och en af de sistnämnde 1
häst hvardera.

Kostnaderna för nu föreslagna skolor upgå till:

A. ) För de förberedande korpor alskolorna vid regementen och corpser:

a. ) Upsättningskostnad för komplettering af befintlig materiel, bestri des

af volontärvakans-fonden.

b. ) Årliga kostnaden upgår enligt Bil. Ser. G. N:o 3 till 5,020

R:dr 6 öre.

B. ) För underbefälsskolan vid Lifgardet till häst:

a. ) Zjpsättningskostnacl för tillökning och kompletterande af befintlig

undervisningsmateriel, bestrides af volontärvakans-fonden.

b. ) Årlig kostnad, utom underhåll af undervisningsmaterielen, som

bekostas af ofvan nämnda fond (Bil. Ser. G. N:o 3) 9,718 R:dr
75 öre.

Sammanlagda kostnaden för bär ifrågasätta korporals- och underbefälsskolor
upgår (Bil. Ser. G. N:o 3) till ................................. 108,797: 66;

men, enär till dessa ändamål finnes disponible (Bil. Ser. G.

N:o 3) ......................................................................................... 69,186: 06,

upgår den ökade kostnaden endast till

39,611: 60.

243

B. Krigsskolan.

Redan före senast skedda förändring af militärläroverket vid Carlberg
hade Rikets Ständer uti skrifvelse af den 11 Augusti 1860 uttalat den alltmer
såsom rigtig erkända åsigten, att detta läroverk borde blifva en militärisk tillämpningsskola,
vid hvilken sålunda sådana humanistiska ämnen, hvaruti undervisning
meddelas vid de allmänna elementarläroverken och rättast der inhemtas,
ej borde blifva föremål för lärareverksamheten, hvarigenom äfven kunde undanrödjas
den förut öfverklagade olägenheten, att de ynglingar, som sökte inträde
vid läroverket, nödgades alltför tidigt bestämma sig för val af lefnadsyrke,
innan de upnått den ålder, då deras större eller mindre anlag för militäryrket
kunde vara någorlunda tillförlitligt insedda och kända.

Som emellertid eu så genomgripande förändring af förutvarande förhållanden
då ej kunde till alla delar genomföras och steget fullt uttagas, men sakens
störa vigt fordrar, att det åsyftade slutliga målets vinnande ej alltför länge fördröj
es, får jag nu, efter behörigt öfvervägande af hvad i detta ämne förekommit
och blifvit anfördt, inför Eders Kong! Maj:t framlägga den plan jag upgjort
för

Ordnandet af undervisningen m. m. vid krigsskolan.

Sjelfva begreppet om »tillämpningsskola» innebär, att dennas elever skola
förut hafva inhemtat det mått af allmän eller elementarbildning, olika för särskilda
lefnadsbanor, och de förberedande vetenskapliga kunskaper, hvilkas vidare
tillämpning för en högre utveckling i någon viss särskild rigtning vid en sådan
skola skall ega ruin. Häraf följer, att vid donna skola ingå andra läroämnen
höra förekomma, ingå andra kunskapsämnen vara föremål för undervisningen, än
de, som stå i omedelbart samband med skolans speciela syfte. Sammanblandningen
vid en tillämpningsskola af humanistiska och mera speciela läroämnen
måste alltid medföra en ofördelaktig inverkan, enär antingen de förra skola föranleda
ett menligt intrång på studierna af de sednare, för eleven företrädesvis
nödvändiga, eller ock tvinga honom till ett öfveransträngande mångläseri.

Så vida krigsskolan, enligt sin verkliga bestämmelse, skall kunna blifva
i stånd att meddela sådan undervisning, som erfordras för den egentliga officers-bildningens
grundläggande, är således oundgängligt, att derifrån alla
sådana läroämnen och vetenskapsgrenar frånskiljas, hvilka utgöra föremål
för elementarläroverkens undervisning, såsom: modersmålet, svensk, norsk och
dansk litteratur, logik, historia och geografi, naturlära, lefvande språk samt
matematik och problemöfning. Detta kan äfven så mycket lämpligare ske,
som i alla fall den tid, hvilken nu är anslagen för dessa läroämnens inhem -

244

laude vid krigsskolan, på långt när icke motsvarar den tid, som deråt egnas
uti ett elementarläroverks sjunde klass. I terra fallet nemligen sammanlagd!
blott 932 timmar, i det sednare åter 2,016 timmar. Hvad ämnesskrifning och
problemöfning vidkommer, har i den undervisningsmethod, hvartill förslag här
nedan följer, fullt afseende fästats å dessa ämnen, på det säkerligen ändamålsenligaste
sätt, att de blifvit ställda i samband med militärämnenas inhemtande,
såsom bidragande till begreppets utredande härutinnan:

På grund af hvad sålunda anförts, får jag föreslå:

att krigsskolan måtte ombildas till en rent militärisk tillämpningsskola,
med frånskiljande derifrån af sådana undervisningsämnen, som
tillhöra de allmänna elementarläroverken.

Vid hvarje tillämpningsskola bör finnas eu viss föreskrifven kurs, till
hvars genomgående en bestämd tid blifvit anslagen, och sådant bör äfven ega
rum vid krigsskolan, ehuru ett egendomligt förhållande der föranleder, dels att
den anslagna kurstiden ej kan bestämmas till ett jemn! årtal, dels att hvarje
ny kurs måste taga sin början innan den nästföregående blifvit afslutad.

Enligt nu gällande föreskrift, som allt framgent synes höra lända till efterrättelse,
skall nemligen kadett hafva deltagit i minst tvenne års praktiska
öfningar, för att kunna föreslås till officer.

Då dessa öfningar utgöra grunden för den praktiska militärbildningen,
samt donna bäst och ändamålsenligast inhemtas under förläggning i läger, hvartill
krigsskolans elever sammandragas under den vackraste årstiden, Juli och
Augusti månader, torde en sådan anordning, hvilken sedan flera år iakttagits
i brödralandet Norge, och hvars nytta nu mera erkännes af alla länders krigsstyrelser,
äfven hos oss höra komma till stånd.

Om förenämnda lägertid bestämmes så, att den sammanfaller med slutet
af hvarje kurs och början af den derpå följande, vinnes derigenom, utom åtskilliga
andra fördelar, äfven den ganska vigtiga. att liera öfningar kunna på
ett ändamålsenligare sätt anordnas, då ett större antal, eller båda kursernas
elever deruti deltaga, och att de1 nykomna härunder kunna inhemta mången
nyttig lärdom af äldre, mera erfarna kamrater.

Eleverna af ny kurs vid krigsskola höra således den 15 Juli hvarje år
inställa sig vid kadettlägret, för att der under en och en half månad, eller till
den 1 September, då föregående kurs afslutas, tillsammans med dennas elever
deltaga i alla under tiden pågående öfningar, såsom målskjutning, artilleri och
befästningsöfningar, taktiska och geometriska öfningar, omvexlande med exercis,
vakt och lägertjenstgöring.

Hela kursen bör på följande sätt indelas:

245

Från den 1 September till den 15 Maj föredrag och repetitioner af militärämnen,
enligt den särskilda indelning af lärotimmarne, som uti ett utfärdadt
reglemente bestämmes, liden från den 15 Maj till den 1 Juli användes dels
till afsilande af de kurser, som dittills ej medhunnits, dels till rekognosceringar
med flera förberedande praktiska öfningar, dels, när tid och öfriga förhållanden
sådant medgifva, till deltagande i något samtidigt större öfningsläger.

Från den 1 Juli till den 1 September läger tjenst, hvarunder den gamla
kursens elever till den 15 Augusti afstilla sina praktiska öfningar och använda
den återstående tiden att på egen hand bereda sig till officersexamens undergående,
samt den nya kursens elever från den 15 Juli begynna sina praktiska
öfningar.

Genom den sålunda föreslagna anordningen, hvarvid, efter afräkning af
20 dagars julpermission, en tid af 34 veckor bestämts för den teoretiska kursens
genomgående, kommer ingen inskränkning att förorsakas uti de för undervisning
i militärämnen med dertill hörande ritningar, Indika skola blifva de enda
föremålen för krigsskolans verksamhet, förut anslagna lektionstimmar, utan tvärtom
beredas eu betydlig tillökning, utgörande för samtliga militärämnena omkring
480 timmar och för ritningar 100 timmar mot nuvarande förhållanden.

På grund häraf får jag föreslå:

att kursen vid krigsskolan måtte bestämmas till 13 månader och
15 dagar, räknad från den 15 Juli ena året till den 1 September
det derpå följande.

Eu ändamålsenlig organisation af krigsskolan måste afse dels det antal
elever densamma, med hänseende till det årliga behofvet af officerscorpsens
förstärkning, bör uptaga, dels lärokursens längd och omfattning, hvarjemte
äfven får tagas i betraktande huru, med bibehållande af den hittills begagnade
lokalen, donna må lämpligen anordnas samt hvilka förändringar, som, för ändamålets
vinnande, höra dermed vidtagas.

Enligt landtförsvars-komiténs beräkningar skulle för närvarande årligen
erfordras en tillkomst af 72 officerare.

Vid den tillökning af officerspersonalen, som torde blifva af nöden för
armén till följd af försvarsväsendets omorganisation, synes donna siffra böra
höjas till 82, men krigsskolans årliga elevantal måste, för att till fullo kunna
motsvara omsättningen af officerspersonalen, sättas ännu något högre, med afseende
derpå, att åtskilliga af skolans elever, dels torde befinnas sakna förmåga
till kursens genomgående eller af andra skål kunna komma att välja ett annat
lefnadsyrke, dels af sjukdom eller död kunna få sin valda bana afbruten.

Med anledning häraf får jag föreslå:

att, så vida ett tillräckligt antal kompetente sökande anmält sig,
krigsskolan må årligen antaga 100 nya elever.

246

Vid en praktisk tillämpningsskola med inskränkt kurstid är den vid andra
läroverk vanliga indelningen uti högre och lägre klasser, emellan hvilka upflyttning
egen rum, icke lämplig. Då emellertid ett större elevantal gör eu klassindelning
nödvändig, och 25 elever synes vara det högsta antal, som läraren
på en gång kan skota, om han skall kunna behörigen öfvervaka såväl undervisningens
jemna gång, som elevernas upfattning deraf, torde krigsskolans 100
elever lämpligast höra indelas i fyra fristående, s. k. parallel-klasser, hvarigenom
äfven vinnes den fördel, att de elever, som hafva grundligare förkunskaper eller
eu snabbare ^fattningsförmåga, kunna sammanföras i en klass, der de med
lika begåfvade kamrater få tillfälle att göra större framsteg och förvärfva sig
högre insignier, Möjligen kan äfven härigenom föranledas eu nyttig täflan
emellan de särskilda klasserna.

Enär den undervisningsmethod, jag här nedan ämnar föreslå, komme att
taga i anspråk ansenlig både tid och möda hos lärarne, så att svårligen en enda
skulle kunna medhinna att skota hvarje särskild!, mera vigtig! och omfattande
läroämne, blir det nödvändigt, att lärareverksamheten i sådant hänseende inskränkas
till blott tvenne klasser.

Jag får med anledning häraf föreslå:

att krigsskolans elever af hvarje kurs, efter olika förmåga och grad
af förkunskaper, indelas i 4 paralellklasser, med 25 elever i hvarje;

att tvenne lärare tillsättas i hvarje af de tre militära hufvudämnena,
topografi, vapenlära och befästningskonst; samt

att tvenne klasser tilldelas hvarje sådan lärare för hans ämne.

Ju mera krigskonsten antager karakteren af vetenskaplighet, samt ju mångfaldigare
och dyrbarare de medel blifva, hvilka hon begagnar för sina ändamål,
desto större upmärksamhet måste egnas åt en grundlig och syftesenlig
officersbildning, ty i allt högre grad blir numera ett lands krigsstyrka, hela
dess försvarsväsende, ytterst beroende derpå, att det kan hafva en officerscorps,
hvars insigter och duglighet motsvara dess ansvarsfulla kall. Officersbildningens
råtta värde beror dock af dess fullt ändamålsenliga beskaffenhet, och donna åter
betingas af det sätt, hvarpå den inhemtas, af den läromethod, som vid dess bibringande
användes. Donna sanning, som redan vunnit allmänt erkännande
inom Europas förnämsta militärstater, bör så mycket, mera iakttagas af ett litet
folk med små tillgångar, hvilket i den intellektuella kraftens höjande måste,
så vidt görlig! är, söka eu motvigt emot de materiela försvarskrafternas underlägsenhet.

Lexläsning och uprepade examenspröfningar, användbara i läroverk med
yngre lärjungar, äro icke lämpliga vid en krigsskola, der unge män med en
redan grundlagd allmän bildning och en redan utbildad omdömesförmåga skola
idka de särskilda studier, som afse ett högre vetande och dettas rätta tillämp -

247

ning. De kunskaper, Indika på ofvannämnda sätt inhemtas, blifva hvarken så
grundliga eller så lefvande och fruktbringande, att de fullt motsvara ändamålet,
och den sanna officersbildningens värde beror mindre af den massa särskilda
kunskaper, hvilka inhemtats såsom ett minnesverk, än af förmågan att med
klart profvande upfattmng och omdöme kunna tillämpa den inhemtade kunskapen
vid alla de skiftande förhållanden, som under krigareyrkets utöfning
förekomma.

Också hafva inom Frankrike och i synnerhet inom Preussen, der den
militära undervisningen står ganska högt, bruket af utarbetade läroböcker,

Inläsning och uprepade examenspröfningar vid de militära läroämnenas inhemtande
i hufvudsaklig mån uphört.

Om deremot, sedan läraren uti ett lämpligt föredrag utvecklat någon viss
del af läroämnet, derunder antydande allt det hufvudsakligaste och vigtigaste,
samt derefter en repetition egt rum, eleven, med den ledning honom sålunda
gifvits, och med anlitande af de hjelpkälla, lian sjelf eger välja, får på egen
hand utarbeta eu något utförligare afhandling öfver det ifrågavarande ämnet,
t\ ingas han att tänka sig val in uti dettas alla delar och att på samma gång
bilda sig en klar föreställning af saken i dess helhet. Tillika linnés den icke
ovigtig» fördelen, att lian vänjes att tydligt, väl och språkrigtigt afhandla och
utreda militärämnen, äfvensom öfvas uti modellritning, genom afteckning af de
framställda instrumenterna och modellerna.

Obestridligen skall den kunskap, som förvärfvas medelst ett sådant ordnande
af undervisningen, der sjelfverksamhet, pröfning och omdöme anlitas,
vinna större grundlighet och mogenhet, än den som inhemtas företrädesvis ur
läroboken.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag föreslå:

att krigsundervisnings-kommissionen måtte erhålla nådigt updrag
att upgöra och till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning i kommandoväg
öfverlemna förslag till undervisningens ordnande i öfverensstämmelse
med de af mig nu framställda hufvudgrunder, hvilket förslag
borde ej allenast utvisa den omfattning, som åt undervisningen i hvarje
särskild!: läroämne bonde gifvas, utan äfven uptaga de närmare föreskrifter,
som för undervisningens handhafvande kunna finnas behöfliga.

Innan jag går att framlägga det förslag till stat för den ombildade krigsskolan,
som jag, med afseende på de förändrade förhållandena, anser höra
blifva gällande, torde jag här få i underdånighet framlägga de grunder, hvarpå
detta förslag blifvit bygdt. x

Någon major har ej uptagits, enär de tjensteåligganden, hvilka hittills,
då kadettcorpsen varit fördelad på två kompanier, tillhört majorshefattningen,

248

ansetts kunna updragas åt kompanichefen för det enda kompani, som konung
att finnas.

Äfvenså har ej heller någon qvartermästare uptagits, enär en såsom väbel
anstånd äldre underofficer ansetts kunna, jemte tillsynen öfver handräckningar
och vården af materialförrådet, vara chefen behjelplig vid upsigten öfver slottet
och egendomen.

Det nuvarande kamererarekontoret, med dess kamererare och bokhållare,
har jag funnit obehöflig!, enär krigsskolans elever höra sjelfva sörja för sin
beklädnad och utrustning samt således förråd och rustkammare ej kunna behöfva
någon ständig tillsyn, hvadan hela befattningen skulle komma att inskränka
sig till utbetalning af arfvoden och öfriga utgifter jemte redogörelse för
krigsskolans penningemedel, hvilken befattning lämpligen kan skötas af eu
räkenskapsförare.

Kompanichefen har antagits böra, jemte sin egentliga befattning med kompaniets
eftersyn och exercis, äfven hafva åliggande att, före officersexamen,
tentera eleverna i krigslagen och reglementen.

Som de särskilda lmfvudvapnen böra vara representerade inom krigsskolans
kompanibefäl, har detta antagits skola bildas af 4 infanteri-, 1 artilleri- och
1 kavalleri-officerare. Af dessa skola 4 kompaniofficerare föra befälet öfver
hvar sin af de 4 afdelningar, å 25 elever hvardera, hvaruti hela kadettkompaniet
i logementer och arbetsrum blir indeladt, 1 kompaniofficer, som genomgått
ridskolan å Strömsholm, bestrida undervisningen i ridning, och 1 kompaniofficer,
som genomgått gymnastiska . oentral-institutet, biträda gymnastikläraren
vid elevernas gymnastiska öfningar och deras undervisning i vapenföring; helst
under elevernas hädanefter kortare vistelse vid krigsskolan svårighet torde mota
att bland dem finna dugliga monitorer till biträden. m

För alla 6 kompaniofficerarne bör vara ett gemensamt åliggande, att biträda
vid de praktiska öfningarne, att inöfva eleverna i expedit,ionsföring, samt
att, såsom hittills, hafva daglig tjenstgöring inom lektions-, inåt- och sjukrummen.

På ofvan anförda skål hafva för hvardera af de tre hufvudämnena, vapenlära,
befästningskonst och topografi, uptagits tvenne lärare, men deremot blott
eu lärare i taktik, till hvilket undervisningsämne ej höra några vidlyftiga ritningar,
som vid de andra ämnena föranleda ett ansenligt och tidsödande besvär
för lärarne, hvartill kommer, att donna lärares undervisningsskyldighet i krigslagar
och reglementen öfverflyttats på kompanichefen.

Läraren i gymnastik och vapenföring har bibehållits, enär åt donna vigtiga
gren af officersbildningen måste egnas en synnerlig omsorg.

L Hasa

Likaså liar jag ansett behöflig! att urtaga 1 lärare i flen militära sundhets-
och förbandsläran, samt 1 lärare i hästkännedom, hvilken sednare äfven
bör sköta veterinärläkare-befattningen vid krigsskolan.

Till följd af krigsskolans ombildning till en ren tillämpningsskola,; hafva
ej några lärare i de humanistiska ämnena behof! uptagas, och efter den fria
läsningens uphörande behöfves ej heller någon särskild styresman för undervisningen,
emedan donna kan öfvervakas af chefen, hvilken genom sin adjutant
förer erforderliga rullor och undervisnings-journaler.

Hvad beträffar teckning, har jag ansett någon särskild lärare deri så mycket
mindre behöflig, som vid den undervisningsmethod, hvilken här ofvan blifvit
föreslagen, eleverna i detta hänseende komma att erhålla tillräcklig öfning och
ledning vid afteckningen af modeller in. in.

Vid betjeningsstaten har jag funnit nödigt att bibehålla 1 sjuksköterska
och 1 gasmästare, hvaremot jag ansett lämplig! att ersätta den öfriga dyrt ej da
civila betj eningen af vaktmästare, kuskar, drängar in. fl., genom en militärkommendering
af 30 man, hvarigenom äfven säkrare kan vinnas den militära
takt och ordning, som höra ega ruin vid uppassningen inom ett militärläroverk.

Då vid en sådan kommendering särskild! befäl icke, utan skada för truppen,
kan saknas, har jag uptagit två underofficerare, Indika under kommenderingen
skola hafva närmaste upsigten öfver sitt manskap, samt derjemte den ena hafva
tillsynen öfver ställe! och furageringen och den andra upsigten öfver uppassningen.

När dylik kommendering komine att utgå från sådan! regemente, som har
kokinrättning, kunde af dennas medel ersättning lemnas för utspisningen, hvarigenom
krigsskolans omkostnader blefve inskränkta till s. k. arbetsskilling,
transporter samt en enklare beklädnad, hvilken torde höra tillhandahållas kommenderingen,
att vid den dagliga tjenstgöringen begagnas, i och för munderingens
sparande.

För körslor och ridlektioner hafva 2 körhästar och 12 ridhästar uptagits;
deremot har remontering ej beräknats för mera än 2 körhästar. Jag har nemligen
antagit, att krigsskolan skulle kunna bespara sig kostnaden för ridhästarnas
insättande, och att dessa borde kunna erhållas från något indel! kavalleriregemente,
då mången rusthållare troligen utan afsaknad skulle låta sin häst
under höst-, vinter- och vårmånaderna få begagnas vid ridlektioner, hvarunder
lian val våndas och utfodras.

Genom nu föreslagna anordning skulle för krigsskolan derjemte iimesparas
utgifter, som nu utgå för ridhästarnas utfodring under månaderna Maj—Augusti.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 A/d. 32

250

På ofvan anförda grunder får jag således föreslå följande:

Stat för Krigsskolan.

Befälsstaben:

1 chef.

1 adjutant, som tillika har vård om biblioteket.

1 slottspastor.

1 läkare.

1 räkenskapsförare.

1 väbel, hvilken tillika tjenstgör såsom materialförvaltare.

Kompanistaten:

1 kompanichef, som har närmaste befälet öfver kompaniet.

6 kompaniofficerare, hvaraf 4 hafva närmaste befälet öfver hvar sin afdelning,
1 bestrider undervisning i ridning och 1 biträder gymnastikläraren
vid elevernas gymnastiska öfningar och deras undervisning i
vapenföring.

Lärarestaten:

2 lärare i vapenlära, med dithörande ritningar.

2 d:o i befästningskonst, d:o d:o.

2 d:o i topografi, d:o d:o.

1 d:o i taktik.

1 d:o i gymnastik och vapenföring.

1 d:o i militär-, sundhets- och förbandslära.

1 d:o i hästkännedom, hvilken tillika bestyrer veterinärläkarebefattningen.

Elever:

100 kadetter, bildande 1 kompani under kompanichefens befäl, fördeladt
på fyra afdelningar under hvar sin kompaniofficer, samt på åtta underafdelningar,
inom Indika befälet föres af en officerskadett.

Betjeningsstaten:

1 sjuksköterska.

1 gasmästare.

2 underofficerare, hvaraf den ena har tillsynen öfver stallet och furageringen,
samt den andra upsigten öfver uppassningen; hörande dessa
tillhöra samma regemente eller corps, hvarifrån kommendering till
krigsskolan beordras.

30 man, såsom ombytlig militärkommendering till handräckningar och
uppassning, företrädesvis med afseende på hästskötseln beordrad från
något kavalleri- eller artilleri-regemente.

251

Hästar:

2 körhästar.

12 ridhästar, hvilka årligen tillhandahållas från något kavalleri- eller
artilleriregemente.

Då vårt land bör bilda sina officerare icke endast för krigets yrke,
utan äfven för fredens värf, måste officersbildningen utgöra en helgjuten
sammanfattning af trenne särskilda elementer: den allmänna humanistiska
bildningen, krigarebildningen i allmänhet och den egentliga officersbildningen,
hvilka böra inhemtas den ena efter den andra och på olika håll.
För åtskilliga lefnadsyrken kan det vara tillfyllestgörande, om ynglingen,
när lian uteslutande egnar sig deråt, eller ingår vid någon derför afsedd
tillämpningsskola, innehar det mått af allmän bildning, som kan inhemtas
vid ett elementarläroverks femte eller sjette klass.

Icke så för den unge man, som bestämt sig för en lefnadsbana, hvarvid
större kunskaper oundgängligen erfordras. Han måste, innan han går
att vid universitetet eller en särskild tillämpningsskola söka förvärfva sig ett
vidsträcktare vetande, hafva inhemta! hela det mått af allmän humanistisk
bildning, som elementarläroverken förmå meddela.

Således bör äfven den, som vid krigsskolan vill förskaffa sig officersbildning,
hafva fullständigt genomgått ett högre elementarläroverk. Utom
den störa nytta i militäriskt hänseende, en sådan föreskrift komme att
medföra, skulle äfven den från borgerlig synpunkt icke o vigtiga fördelen
derigenom vinnas, att den unga officers-aspiranten både mera tillfälle att,
utan skolstudiernas förtidiga afbrytande, pröfva sin fallenhet för krigareyrket
och, om han, efter någon tids erfarenhet, funne sig sakna lust eller
duglighet derför, utan hinder af bristande erforderliga skolstudier, kunde
egna sig åt hvilket annat lefnadsyrke som helst.

Det väsendtligaste inkast, som blifvit framstäldt mot ifrågavarande
föreskrift, att nemligen elementarläroverkets anbefallda fullständiga genomgående
före inträdet vid krigsskolan skulle alltför mycket försena officersutnämningarne
och således föranleda att officerarne vid inträdet på den
militära banan möjligen blefve alltför gamla, torde ej förtjena något synnerligt
afseende. Utom det att för staten ligger mindre vigt uppå om den
nyutnämnde officern upnått ett eller annat högre lefnadsår, blott han innehar
de insigter och egenskaper, som för öfrigt gorå honom fullt lämplig
för sitt ansvarsfulla kall, synes äfven vid närmare granskning den befarade
olägenheten under nu afsedda förhållanden icke komma att ega rum.

252

Medelåldern hos de af krigsskolans elever, som under de två sista åren

undergått officersexamen, har nemligen utgjort..................21 år 7f månader,

medelåldern hos de af elementarläroverkens lärjungar,
som under de sednaste 5 åren undergått afgångsexamen,

hafva varit.................................................. 20 år 2 månader,

lågges härtill den tid al..................... 1 » 3Z »

som komme att förflyta emellan afgångsexamen och

officersexamen, upstår eu medelålder af.............................. 21 år 54 månader,

således en skilnad af 2f månader lägre medelålder mot förutvarande
förhållandet, hvithet emellertid torde kunna anses för hemligen o väsendtligt.
Jag får således föreslå:

att undergången godkänd afgångsexamen vid högre elementarläroverk
måtte stadgas såsom vilkor för inträde vid krigsskolan.
Likasom inhemtandet af eu grundlig allmän elementarbildning bör
föregå den egentliga officersbildningen, så bör ock dessförinnan en viss
krigarebildning i allmänhet, den s. k. soldatbildningen, vara inhemtad. Den
blifvande officern bör icke allenast hafva förskaffat sig praktisk kännedom
och erfarenhet i allt hvad som rörer dithörande rent mekaniska färdigheter,
såsom handgrepp, marscher, manöver o. s. v., han bör äfven vara fullt
förtrogen med mannens i ledet hela ställning och alla tjensteförhållanden;
han bör hafva debit soldatbördans tyngd, för att af egen erfarenhet kunna
inse hvilka egenskaper som fordras hos en god soldat, samt med urskiljning
och rättvisa derefter lämpa sina fordringar vid så val sjelfva tjenstgöringen
som vid uprätthållandet af disciplinen, han bör, till hela dess vigt
och omfattning, vara fullt hemmastadd uti den ovilkorligen nödvändiga
militära iydnadspligten i de lägre graderna, innan han går att utöfva befälsrättigheten
i de högre. Till eu viss del vinnes val redan nu detta mål
genom den föreskrifna gradpasseringen, som hvarje till officer utnämnd
kadett skall genomgå, men hvarken medför denna all den grundlighet och
omfattning, att den kan anses motsvara syftemålet: erfarenhet i den verkliga
soldattjenstgöringeu och krigstjenstens elementer i de lägre graderna,
eller kan den upfattas till samma vigt och betydenhet, när den utgör ett
efterföljande bihang till den redan skedda officersutnämningen, som om den
vore ett föregående ovilkorlig! beting för densamma. Till nödvändigheten
deraf, att den blifvande officeren redan på förhand måste inhemta den allmänna
krigare bildningen, kommer äfven nyttan af att han derunder får
tillfälle att pröfva sin duglighet för det valda vapnet. Om detta är af vigt
vid infanteriet och kavalleriet, är det ännu vigtigare vid artilleriet och
fortifikationen, der äfven sådana förrättningar förekomma, hvaruti tillfälle
saknas att meddela krigsskolans elever någon synnerlig praktisk undervis -

253

ning, såsom t. ex. att deltaga uti en batteriexercis, i manövrering med ett
krigsbryggeequipage, uti slåendet af en pontonbrygga och i utförandet af
ett befästningsarbete o. s. v., vid hvilka förrättningar den nyutnämnda officern
icke bör sakna all erfarenhet.

Om deremot den unge man, som vill egna sig åt krigareyrket, innan
han ingår vid krigsskolan, redan genomgått ett rekrytmöte och ett regementsmöte
eller motsvarande tjenstgöring vid det regemente eller corps,
der han sedan önskar vinna anställning såsom officer, synes det kunna
antagas, att han derunder må hafva inhemtat all i förenämnda hänseenden
erforderlig öfning och erfarenhet.

Val meter härvid eu betänklig olägenhet, dock ej större än att den,
som utsättes derför, må, med hänseende till sakens störa vigt för hans valda
lefnadsbana, villigt underkasta sig densamma; tiden för rekrytmötena sammanfaller
nemligen under någon tid med vårterminen vid elementarläroverken.
Lärjungen kan således icke bevista rekrytmötet samma termin,
som han affägger sin afgångsexamen. Sådant bör dock utan alltför stor
svårighet kunna ske under vårterminen föregående året, då han har tillfälle
att under den påföljande mellanterminen, medelst egen ansträngning
eller särskild undervisning, ersätta hvad som gatt förloradt genom ett par
månaders frånvaro från läroverket.

Hvad beträffar regementsmötes bevistande, så möter derför intet hinder,
då afgångsexaminä vid elementarläroverken afläggas före eller omkring
den tid, då arméns regementsmöten taga sin början, och lärjungen således
efter affagd examen kan inställa sig derstädes.

Den ringa kostnad, staten finge vidkännas derigenom, att ett antal af
elementarläroverkens lärjungar bevistade arméns rekrytmöten, vore icke förspilld,
äfven om ej alla dessa sedermera kunde vinna inträde vid krigsskolan,
— hvilken, då antalet vore för stort, egde att utvälja de bästa bland
dem — enär de af donna ej emottagna kunde med fördel användas såsom
underbefäl vid beväringsmanskapets vapenöfningar.

Deremot skall genom nu föreslagna anordning säkerligen mången kostnad
besparas derigenom, att krigsskolan undgår att uptaga dem, som sakna
anlag för praktisk militär tjenstgöring, och således icke såsom officerare
kunna komma att, som sig bör, återgälda staten, hvad denna påkostat deras
officersbildning.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet föreslå
att följande föreskrifter måtte meddelas:

skolyngling, som önskar vinna inträde vid krigsskolan skall
året före det, då afgångsexamen kommer att af honom afläggas,
genomgå rekrytmöte eller exercis-sqvadron vid vederbörande rege -

254

mente eller corps, utan att hinder för den härtill erforderliga
ledigheten från läroverket må mota, och skall han så tidigt derom
gorå vederbörlig ansökan, att han, sedan han blifvit vid läkarebesigtning
befunnen till krigstjenst duglig, samt af regementseller
corpschef antagen, kan från början deltaga i rekrytmötets
eller exercis-sqvadronens alla öfningar;

att han, approberad vid dessa öfningar, följande året, efter
aflagd afgångsexamen vid läroverket, skall inställa sig vid samma
regemente eller corps, för att deltaga i dess regementsmöte eller
motsvarande tjenstgöring ; dock att, om särskilda förhållanden skulle
sådant medgifva, rekryt- och regementsmöte må samma år kunna
genomgås; samt

att honom, vid slutet af mötet, bör af vederbörande befäl
meddelas betyg öfver ådagalagd fallenhet för militäryrket och upförande,
hvilket betyg, jemte det öfver aflagd afgångsexamen, han
eger att genast tillställa chefen för krigsskolan, hvilken sedan
eger att till chefen för landtförsvars-departementet afgifva förslag
på dem, som, på grund af de insända betygen, böra till årets
kurs inkallas.

Ehuru, såsom hittills, hvar och en, som vill egna sig åt krigareyrket,
bör vara oförhindrad att kunna välja det regemente eller corps, vid hvilket
han önskar att blifva anställd såsom officer, synes dock en annan ordning
för bestämmandet af detta val, mot hvad nu eger rum, lämpligen kunna
föreskrifvas. Det bör nemligen ske icke mot slutet af kursen vid krigsskolan,
kort före officersutnämningen, utan redan då, när den unga officersaspiranten,
för vinnande af inträde vid krigsskolan, gör ansökan om deltagande
i rekrytmöte, hvilket han således bör bevista vid samma regemente
eller corps, dit han sedan ämnar ingå, enär det alltid skall medföra sin
störa nytta, att dels han sjelf redan tidigt får närmare lära känna den
militärstat, hvars medlem han skall blifva, dels donna, dess befäl och chef
sättas i tillfälle att pröfva och bedöma den unge officers-aspirantens duglighet.
Deremot bör han vara betryggad, att, om han der ådagalagt ett
godt upförande samt visat nit och drift i sina åliggandens fullgörande, efter
fullbordad kurs vid krigsskolan, erhålla officersanställning derstädes.

Betyg öfver tjenstgöring^! må af vederbörande befäl och chef utlärdas,
men då svårligen inom ett större antal regementen och corpser ett likartadt
bedömande efter samma grunder af officers-aspiranternas militära anlag kan
påräknas, så att det, vid jemulerandet af mer eller mindre göda betyg öfver
den praktiska tjenstgöring^!, kunde tjena till ledning vid valet af elever

255

till krigsskolan, synes det vara lämpligast att ifrågavarande betyg endast
innehåller: neger anlag», eller neger icke anlag».

I öfverensstämmelse härmed får jag föreslå:

att vederbörande regementschef jemte de officerare, som vant
kommenderade vid rekrytmöte, der officers-aspirant tjenstgjort, må
efter dettas slut för honom utfärda ett sadant, af dem underskrit vet
betyg; samt

att ett sådant af regementschef meddelat approberande betyg
må anses innebära ett af honom lemnadt medgifvande att vid sitt
regemente eller corps emottaga officers-aspiranten sedan han genomgått
krigsskolan, så vida hans upförande derstädes vant oklanderligt.

Då, enligt hvad ofvan föreslagits, betyget öfver genomgången praktisk
militärtjenst endast skulle komma att innehålla ett enkelt gillande eller
ogillande, torde hufvudsakligen betyget öfver den humanistiska bildningen
höra komma att läggas till grund vid bestämmandet af företrädet bland
flera sökande af inträde vid krigsskolan. Emellertid synes billigheten
fordra, att de, som för vinnande af sådant inträde, nöjaktigt genomgått
rekryt- och regementsmöte, men ändock, i anseende till ett för året anmäldt
större antal sökande, mast uteslutas från den till visst antal begränsade
kursen vid krigsskolan, må ega rättighet att, om de så önska, anmäla sig
till följande årets kurs, och då företrädesvis blifva antagna, helst om de
äfven deltagit i detta års rekryt- och regementsmöte.

Med afseende härpå får jag således föreslå:

att, för bestämmandet af företrädet emellan flera sökande,
bör vid antagandet i främsta rummet gälla bättre betyg i afgångs -examen, samt derefter antalet af bevistade möten eller exerciser.

Ibland krigsskolans elever, som fortfarande torde höra benämnas kadetter
och bära eu för alla vapen lika, enkel uniform, samt erhålla militärisk rang
mellan underofficer och trupp, utses vid början af hvarje kurs behöfligt
undetbefäl, som under namn af officerskadetter skall hafva närmaste upsigten
öfver hvar sin af kadettkompaniets åtta underafdelningar, samt vaka öfver
ordningens handhafvande uti de dem och deras kadetter tilldelade logementer
och enskilda ruin; hvadan jag får föreslå:

att nödiga föreskrifter i afseende härpå måtte meddelas i det
reglemente, som för krigsskolan kommer att utfärdas.

Som vid en tillämpningsskola för unge män, hvilka sjelfva ombesörja
sin beklädnad och anskaffning af de böcker de kunna behöfva för sina
enskilda studier, staten, som lemnar fri undervisning, ej synes höra betungas
med kostnaden för deras underhåll derstädes, utan rättast torde vara att

256

de sjelfva bekosta sin föda, men anskaffningen deraf lämpligast och till största
fördel för dem sjelfva kan ombesörjas af krigsskolans styrelse, får jag föreslå:

att elev vid inträdet i krigsskolan må der deponera ett af Kong!.
Näjd faststäldt penningebelopp, hvaremot krigsskolan sedan under
kursens lopp skall ombesörja hans mathållning; samt

att vid elevs afgång från krigsskolan sluträkning skall med honom
upgöras, hvarvid hela hans afgift bestämmes till det belopp,
hvartill hans underhållskostnad derstädes upgått.

Efter krigsskolans ombildning till en tillämpningsskola med blott tretton
och en half månaders kurs; synes det icke lämpligt att några frikadettsplatser
der mera finnas.

Sjelfva grunden för och syftemålet med donna inrättning måste blifva något
helt annat än hvad det hittills varit. Då med statens anslag dertill ursprungligen
åsyftats, att lemna mindre bemedlade, men förtjenstfulla fäder ett
behöflig! understöd för deras söners fleråriga upfostran till officersståndet, synes
hädanefter dermed höra hufvudsakligen afses ett belönande af ådagalagd flit
och skicklighet, med ett blott underordnad! biafseende på det större eller mindre
behof af understöd, som möjligen kan finnas och höra behjerta^ Understödet
kan således naturligtvis icke ifrågakomma vid elevernas inträde i krigsskolan,
utan först vid slutet af hvarje kurs. Jag får derföre föreslå:

att af statsanslaget till frikadetters underhållande vid krigsskolan
må vid slutet af hvarje kurs bland dem, som då aflägga officersexamen,
utdelas 10 stipendier å 300 R:dr, såsom bidrag till officersekiperingen,
att tillfalla dem af kursens elever, som genom ådagalagd
flit och skicklighet gjort sig deraf mest förtjena, eller som äro mest
i behof af understöd.

Då eleverna vid krigsskolan genomgått hela den teoretiska kursen och
derefter utsluta! alla praktiska öfningar, må, sedan de under de tvenne sista
veckorna i Augusti fått särskild! bereda sig dertill, med dem före donna månads
slut, inför en dertill kommenderad examens-kommission och af särskild!
förordnade examinatorer, anställas offentlig officersexamen i följande ämnen,
nemligen:

Taktik, krigslagarne och tjenstgöringsreglementet, artilleri, topografi, befästningskonst,
förskansnings- och broslagningslära, militär-, sundhets- och förbandslära.
samt hästkännedom; och får jag föreslå:

att de betyg, som härvid gitvas, må bestämma den tur, de utexaminerade
eleverna vid regementena skola få sig tilldelad.

1

257

J sammanhang med ofvan framställda förslag till krigsskolans ombildning, får
jag här anföra de förändringar i afseende på anordning och inredning af skolans
lokal, hvilka jag anser höra blifva eu följd af ombildningen, under fortsättning
att krigsskolan allt framgent kommer att bibehållas på sitt nuvarande ställe, hvithet,
genom sin närbelägenhet till hufvudstaden, sitt vackra läge och sin kuperade omgifning,
som är särdeles tjenlig för exercis i såväl sluten som spridd ordning,
med skål kan anses vara en fullt ändamålsenlig plats för en sådan inrättning.

Sjelfva slottet torde hufvudsakligast böra användas till lektionssalar,hvi lita
jemte dithörande undervisningsmateriel, höra bringasSi det skick, som anstår den
framstående plats en krigsskola bör intaga bland landets undervisningsanstalter.

Vid eu inrättning, der ett större antal elever måste inlogeras, kan k as ornering
ej gerna alldeles undvikas, ehuru den, fastän ganska lämplig för ett
tillbörligt öfvervägande af ordningen, likväl i flera hänseenden kan verka ofördelaktigt
och särdeles vid eu skola, der allvarliga studier måste idkas, lätteligen
kan komma att utöfva ett menligt och störande inflytande på dessa. Nödigt
blir således att åstadkomma eu lämplig sammanjdunkning af kaserneringens fördela!''
och olägenheter. Sådant kan äfven på ett ändamålsenligt sätt verkställas,
om donna blott bibehålies för sofrummen, der tjenstepersedlar, uniform, packning,
gevär m. in. måste finnas samt deras handhafvande öfvervakas, och hvartill
de nuvarande logementerna skulle bibehållas, afsedda för blott hälften så
stort antal som förut, men deremot för studierna särskilda rum inredas, der ett
mindre antal elever i hvarje kunde hafva tillfälle till en ostörd läsning och behandling
af undervisningsämnena. För en dylik anordning lämpar sig ganska
val den s. k. kadettflygeln, i hvars bottenvåning de störa logementerna skulle
blifva, och hvars öfra våning borde inredas till särskilda mindre studerkamrar.

Krigsskolans sjukhus bör förläggas till den andra flygeln, hvars höga och
ljusa rum äro särdeles lämpliga för eu sådan anstalt, och i samma flygel bör
äfven bibliotheket inrymmas, äfvensom särskilda s. k. messrum anordnas, dels
för eleverna, dels för befäls- och lärarepersonalen. Äfvenså borde donna flygel
innehålla samtliga behöfliga boställslägenheter.

Då hvad jag här i underdånighet anfört endast afser den efter min åsigt lämpligaste
anordningen af lokalen för de inträdande förändrade förhållandena, och
dennas användbarhet dertill, men icke står i något oskiljaktigt samband med
den föreslagna omorganisation höfligt af krigsskolan, får jag nu endast hemställa:

att krigsskolans nuvarande lokaler så anordnas, att deri må på
ett fullt tidsenligt sätt kunna inrymmas 100 elever samt för dem beredas
undervisning och tillfälle till studier.

Uti hosfogade Bilagor. Ser. G. N:ris 5 och 6 har jag framlagt, i den förra,
ett i öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts afgjordt förslag till aflöningsstat
för krigsskolan och, i den sednare, en jemnförelse emellan den föreslagna
Bill. till. Riktd. Prof.. 1869. / Sand. 1 Äril. 33

258

staten och den nu gällande, af hvilken jemförelse visar sig, att, då, till bestridande
af de i nuvarande stat uptagna utgifter, statsmedel finnas anvisade till

belopp af..............................................:............................................... K:dr 79,888,25

men den föreslagna nya statens slutsumma npgår till endast...... » 62,052,oo

en besparing af.................................................................................... K:dr 17,834,25

alltså kommer att, genom krigsskolans nu föreslagna ombildning, statsverket beredas.

Då likväl, bland den vid krigsskolan nu anställda personal, så vidt den för framtiden
bäfver derstädes obehöflig, flere är o berättigade, att sina nuvarande aflöningslormåner
på indraguingsstat fortfarande upbära. kan den beräknade besparingen
endast i män af dessa sednares afgång komma statsverket helt och hållet till godo.

Den för krigsskola^ chef nu utgående lön har i den föreslagna nya staten
minskats med 920 K:dr; och under förutsättning att till donna ansvarsfulla befattning
icke kommer att förordnas någon af lägre grad än regementsofficer, torde,
oaktadt berörda nedsättning, hans sammanlagda aflönings-förmåner kunna antagas
komma att, inberäknadt fri boställs våning, i det närmaste motsvara regementschefs
aflöning.

Någon aflöning har ej uptagits för slottspastorn, enär, enligt den år 1866
på 40 år afstadna konventionen, alla å Carlberg boende skola erlägga pastoralier
i likhet med öfriga församlingsbor.

Då. lärarne. enligt den föreslagna undervisningsmethoden, komma att få en
dubbelt så stor tjenstgöriilgSskyldighet mot förut, bär jag ansett skäligt att deras
löner höjas till likhet med nuvarande kompanichefernas; samma skäl gäller äfven
för andra lärarens förhöjda arfvoden.

Gymnastiklärarens aflöning har blifvit nedsatt till 1,000 K:dr, enär hans
tjänstgöringsskyldighet icke kan komma att omfatta samma antal timmar som
de öfriga lärarnes.

Väbelns aflöning hav blifvit något förhöjd med afseende derpå att lian,
efter qvartermästare- och kamererarebefattningarnes indragande, skall komma
att hafva upsigten öfver egendomen, förråden och inventariepersedlarna.

Den nuvarande klockaren och orgelnisten vid Carlberg, hvilken tillika är sånglärare
vid krigsskolan, ripbär för dessa befattningar i ärligt arfvode 225 R:dr för
den förra och 500 K:dr för den sednare; men dä i den föreslagna nya staten
uptagits för undervisningen i sång ett arfvode af endast 300 R:dr, bär klockareoch
orgelnistarfvodet ansetts höra till samma belopp, eller 300 K:dr, bestämmas.

Anslaget till ved och lysning bär blifvit tillökadt med 400 K:dr, i betraktande
af de ökade kostnader i dessa hänseenden som blifva en följd af
särskilda studerkamrars inlåtande åt eleverna.

Till praktiskt öfningar har jag ansett ett anslagsbelopp af 4,000 R:dr
blifva tillräckligt, med afseende dels å det minskade kadettantalet, dels å de
besparingar, som kunna åstadkommas genom eu ändamålsenligare anordning af
rekognoscerings-öfningarne, Indika nu medföra en kostnad af omkring 2.500 R:dr.

259

C. Krigshögskolan.

Sedan frågan om det högre artilleri-läroverkets ä Hälleberg, numera
krigshögskolans, äfvensom om krigsskolans å Carlberg, samt i allmänhet om hela
den militära undervisningens lämpligaste anordnande, under eu längre tid utgjort
föremål för sorgfälligt öfvervägande af såväl vederbörande myndigheter
som för frågans behandling särskild! förordnade komitier, täcktes Eders Kong!.
Maj:t till 1867 års Riksdag framlägga ett förslag till ny stat för krigshögskolan,
i väsendtliga delar grundad på det af 1866 års krigsnndervisnings-kommission
upgjorda förslag till nämnda läroverks ombildande.

I skrifvelse af den 8 Maj 1867 förklarade emellertid Riksdagen sig »icke
höra bevilja de af Eders Kong!. Maj:t uti ifrågavarande hänseende äskade belopp»,
på den grund, att »den i ämnet tillgängliga utredning angående krigshögskolans
organisation icke lemna! tillräcklig ledning för en närmare granskning
af den föreslagna aflöningsstaten, äfvensom att de för läroverkets flyttning
till hufvudstaden anförda skäl synts Riksdagen icke tillfyllest ådagalägga nödvändigheten
af eu sådan flyttning», hvarjemte Riksdagen under anförande, att
det äskade hyresbeloppet för högskolans lokal. 6,000 R.dr, »sannolikt skulle
föranleda ökade hyreskostnader», ansåg några synnerliga olägenheter icke vara
att befara deraf, att krigshögskolan i dess föreslagna utvidgning, derest donna
vid förnyad pröfning vunne godkännande, körnare att tråda i verksamhet den
1 September 1869, i stället för samma dag år 1867.

Med anledning häraf, och då, oafsedd skiljaktigheten i de åsigter, som beträffande
sättet för anordningen sökt gorå sig gällande, alla. Indika haft donna
vigtiga fråga under pröfning, likväl varit ense derom, att en ombildning af
nämnda läroverk bör ske, får jag nu, efter behörigt öfvervägande af hvad i
ämnet blifvit anfördt och föreslaget af de vederbörande, som haft att sig deröfver
yttra, inför Eders Kong!. Maj:t framlägga den plan, jag npgjort för

Ordnandet af undervisningen m. in. vid lerigsh ögskola n.

Vid donna högskola meddelas för närvarande undervisning åt officerare
dels af arméns särskilda vapen, dels af flottan samt af väg- och vattenbyggnadscorpsen.

Lärokurserna äro tvenne: »den allmänna», i sig innefattande flora kurser,
olika för de olika vapenslagen, och »den högre, hvilken afser den vidsträcktare
krigsvetenskapliga bildning, som är alldeles frivillig för elever, hvilka genomgått
den förra,

Med stegrade anspråk på allmän bildning hafva i mån af krigskonstens
utveckling äfven följt ökade fordringar af krigsvetenskapliga insigt,er och eu

260

krigshögskolas upgift måste alltså vara, att bibringa sina elever så omfattande
kunskaper som möjligt i de vetenskapsgrenar, hvilka stå i omedelbart samband
med deras yrke, hvaremot de för detta mera främmande läseämnen icke synas
höra utgöra föremål för högskolans verksamhet.

På grund häraf, och då flera nya ämnen tillkommit för generalstabs-aspi
rårder, hvilka icke torde vara lika behöfliga för officerare af andra vapen, får
jag i underdånighet föreslå:

att vid krigshögskolan tvenne bildningslinier måtte anordnas, särskilt
för artilleri- och fortitikationsofficerare, samt särskild! för officerare
som önska inträde i generalstaben.

Utan att underskatta de särskilda vetenskapernas störa allmänna betydelse
såsom bildningsmedel, torde med fog kunna antagas, att hvarken en högre kunskap
i artilleriets och fortifikationens fack-vetenskaper, de matematiska ämnena,
fysik och kemi, har någon större tillämplighet vid generalstabsofficerns egentliga
förrättningar, eller att krigskonstens och krigshistoriens utförligare studium
samt generalstabslärans, militärgeografiens, statistikens och krigsförvaltningens
grundliga kännedom oundgängligen erfordras för artilleri- och ingeniörofficerare.

Vid en på grund af detta antagande ordnad undervisning höra hvardera
bildningsliniens elever kunna få tillräckligt tillfälle att egna sig åt de specialstudier,
som i främsta rummet fordras för att förskaffa dem grundliga insigt»
i den särskilda gren af krigsvetenskapen, för hvilken de bestämt sig, utan störande
inverkan af andra mindre behöfliga ämnens tvungna inlärande. Den omständigheten,
att några officerare vid generalstaben, Indika komme att få rikets
topografiska inmätning sig anförtrodd, kunna hafva behof af högre matematiska
kunskaper, bör ej utgöra något hinder för den nu föreslagna anordningen, enär
för dessa kan särskild! föreskrifvas skyldigheten att aflägga fullständig matematisk
examen efter den högre kursen, antingen vid krigshögskolan, eller inför
professorn vid generalstaben.

Då kännedom af Europas förnämsta lefvande språk är af synnerlig vigt
för hvarje officer af högre bildning, särdeles för generalstabsofficerare, Indika
oaflåtligen måste följa med den militära utvecklingen inom öfriga länder, har
jag ansett nödvändigt, att franska språkets talande och skrifvande må tillhöra
de för krigshögskolans alla elever gemensamma undervisningsämnen, samt att
derjemte eleverna på generalstabslinien skola inhemta lika insigt»'' i tyska språket
och antingen det engelska eller det ryska.

Lika med landtförsvars-komitén samt krigsundervisnings-kommissionen anser
äfven jag, att vid krigshögskolan undervisning bör lemnas i teknisk mekanik
och maskinlära åt artilleri- och ingeniörofficerare samt i hästkännedom, vapenföring
och gymnastik åt samtlige eleverna. Beträffande ifrågasatt undervisning
i ridkonsten, har jag uptagit färdighet häruti såsom vilkor för inträde i gorm -

261

ralstaben, utan att finna alldeles nödvändigt att den inhemtas under vistandet
vid högskolan.

Om ock undervisningens fördelning på tvenne särskilda luder vid krigshögskolan
i någon mån kan komma att medföra olägenhet vid läroämnenas be
höriga fördelning, och om äfven allra lämpligast vore att, i likhet med hvad
som egen rum inom vissa andra länder, der särskilda undervisningsverk finnas
inrättade för olika grönår af den högre krigsvetenskapen, krigshögskolan kunde
blifva ett ensamt högre artilleriläroverk, och ett eget undervisningsverk för generalstabsbildningen
inrättades, har jag dock. enär härtill skulle fordras ett betydligt
kostnadsanslag, med fästadt afseende på landets tillgångar ansett en sådan
anordning icke böra ifrågasättas.

I sammanhang med ofvan framställda förslag till krigshögskolans indelning på
tvenne särskilda bildningslinier, anser jag mig äfven hora fästa upmärksamheten
på en annan förändring uti nämnda läroverks nuvarande verksamhet, som, efter min
åsigt, både bör och lämpligen kan ega ruin. Då nemligen krigshögskolan skall
utgöra ett militärläroverk, enkom afsedt för den högsta krigsvetenskapliga bildningen;
då föreningen af flera särskilda bildningslinier vid ett och samma läroverk
icke utan tvingande skal bör ega rum ; då lämpligheten af militära och
civila elevers sammanföring vid en krigshögskola med skål kan ifrågasättas; och
då, enligt hvad landtförsvars-komitén anmärkt, teknologiska institutet, med dess
numera utvidgade bestämmelse, bör kunna meddela civilingeniörselever en både
större och mera syftesenlig undervisning, än dessa kunna blifva i tillfälle att,
inhemta vid krigshögskolan, så vida icke dennas hufvudsakliga verksamhet skall
lida ett menligt intrång, får jag, med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt. i
underdånighet hemställa:

att civilingeniörselevers undervisning vid krigshögskolan måtte

uphöra.

1 öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt, får jag i underdånighet
föreslå att undervisningen i krigshögskolan för de särskilda bildningslinierna
måtte omfatta nedanstående läroämnen och öfningar:

Obligatoriskt, till större eller mindre omfång, för begge linierna:

Artilleri.

Befästningskonst.

Krigskonst och krigshistoria.

Beskrifvande geometri.

Matematisk geografi.

Topografi.

Hästkännedom.

Artilleri-, befästnings-, topografi- och croqvis-ritningar.

Artilleri- och befåstningsöfningar samt fältmätning.

262

Gymnastik och vapenföring.

Franska språket.

Obligatoriskt endast för generalstabslinien:

Generalstabslära.

Militär-geografi och militär-,statistik.

Militärförvaltning.

Taktiska och strategiska frågors utförliga skriftliga besvarande.
Generalstabsöfningar.

Tyska språket, samt

Antingen engelska eller ryska språket.

Obligatoriskt endast för artilleri- och fortifikationslinien:

Matematik.

Mekanik.

Teknisk och mekanisk maskinlära.

Fysik.

Kemi och

Särskilt för artillerlofficerare:

Artilleri-materielens tillverkning och besigtning.

Särskildt för fortifikationsoificerare:

Byggnadskonst och
Byggnadsritning.

Officerare af sjövapnet, hvilka fortfarande torde beviljas rättighet att vid
krigshögskolan erhålla vetenskaplig utbildning, böra hufvudsakligen följa
leriliniens lärokurser, dock med befrielse från krigskonst och krigshistoria samt
hästkännedom, hvaremot de skulle åtnjuta särskild undervisning i astronomi.

Rörande högsta ledningen af detta läroverk hafva olika åsigter gjort sig
gällande, men sedan eu öfverstyrelse för krigsundervisningen numera blifvit
tillsatt, får jag i underdånighet tillstyrka:

att krigshögskolan, med bibehållande af egen befälhafvare, måtte
allt framgent ställas under nämnda styrelses högsta inseende.

Enär enligt förslaget åtskilliga för begge undervisningslinjerna gemensamma,
läroämnen borde läsas till olika vidd på hvardera liden, och några ämnen,
synnerligen artillerivetenskapen, befästningskonsten och beskrifvande geometrien,
hädanefter såsom hittills, läsas till olika omfattning af artilleri- och fortilikationsofficerare;
samt derjemte tillfälle bör beredas åt större förmågor bland eleverna
att förvärfva sig högre kunskaper, får jag underdånigst föreslå:

att öfverstyrelse!! för militärläroverken måtte erhålla nådigt updrag
att utarbeta ett program, intagande så val ämnenas närmare fördelning
till elever af olika vapenslag, som ock hvad desse elever höra i

263

hvarje särskild* ämne vid högskolan inhemta, samt att ett sådant
ö program, af Konungen gilladt, i kommandoväg fastställes.

Åt nämnda styrelse torde äfven höra öfverlemnas att pröfva och
bestämma undervisningens ordnande i enlighet med förenämnda program,
lärotidens möjligen lämpliga fördelning på de båda linierna, äfvensom den
ordning hvaruti läroämnena och öfningarne skola följa hvarandra o. s. v.,
med lärarnes åläggande att, sä vidt ske kan, åt sina föredrag gifva en
nöjaktig utsträckning utöfver den såsom examens fordran fastställda lärokursen.

Da ett högsta militärläroverk hufvudsakligen bör hafva att påräkna
sådana elever, hvilka, på grund af större begåfning, lyckligare anlag och
grundlig vetenskaplig underbyggnad, finna sig manade, att eftersträfva
den högre krigsvetenskapliga bildningen, och då för sådana elever längden
af den för krigshögskolans genomgående nu bestämda tid synes vara fullt
tillräcklig, äfven efter tillkomsten af Hägra nya läroämnen, till följd af
undervisningens bär föreslagna indelning på tvenne luder, far jag i underdånighet
hemställa:

att nu varande tiden för lärokursernas afslutande vid krigshögskolan
fortfarande måtte fastställas, dock så att den i intet
fall må utsträckas utöfver 3 år.

För att kunna intagas i krigshögskolan fordras, enligt hittills gällande
föreskrifter, bland annat att hafva aflagt s. k. pröfningsexamen vid ett
af artilleriregementenas läroverk. Till beredande af en närmare förbindelse
mellan krigs- och krigshögskolorna, samt till undvikande af olägenheterna
deraf att kadett, som ej tillräckligt pröfva* sin förmåga, kan söka
sig in på ett vapen, vid hvilket för befordran är stadgadt, att hafva
genomgått den högre militärskolan, har man föreslagit, att underlöjtnanterna
vid artilleriet och fortifikationen, äfvensom de vid öfrig» armén,
hvilka önska inträde vid sistnämnda läroverk, borde, efter aflagd officersexamen,
qvarstanna vid krigsskolan i 9 månader och der bereda sig till
detta inträde. En sådan anordning finner jag icke vara fördelaktig, knappast
verkställbar. De svårigheter, som skulle upstå dels vid undervisningens
bibringande, dels vid artilleri- och ingeniörvapnens officersrekrytering,
det minskade utrymmet vid krigsskolan, den egendomliga och för
disciplinen bland kadetterna menliga ställning, i hvilken desse utexaminerade
försattes, allt detta maste tvifvelsutan lägga störa hinder i vägen för
utförandet af ett dylikt förslag. Att åter, enligt ett annat förslag, låta
högre betyg vid krigsskolan i de humanistiska ämnena, olika för olika
vapen, berättiga till inträde vid högskolan, kan icke ifrågakomma i händelse
Eders Kong!. Maj:t skulle finna för godt att gilla den plan, jag i

264

underdånighet framlagt till ombildande af krigsskolan, der i sådan händelse
sistberörda ämnen icke mera skulle föreläsas. Men äfven andra och,
efter min åsigt obestridliga skäl kunna, oberoende af krigsskolans omorganisation,
framläggas för bibehållandet af nuvarande förberedande undervisning
vid artilleriregementenas informationsverk.

Endast genom undergåendet af en för alla lika inträdesexamen till
krigshögskolan, lärer kunna beredas tillfälle för den ena bildningsliniens
elever att följa undervisningen i den andra liniens läroämnen. Vidare
kan, genom den större matematiska kunskap, som till nämnda examen
fordras före inträdet i högskolan, generalstabsaspiranten helt och hållet
befrias från deltagandet, under lärokursen derstädes, i lektioner uti detta
ämne, och sålunda mera tid vinnas för inhemtande af de egentliga generalstabsämnena.
Slutligen torde, den officer, som i vissa ämnen erhållit lägre
betyg, än för inträde vid krigshögskolan bör föreskriftas, sannolikt lättast
erhålla nödig undervisning i ett sådant ämne, antingen vid sjelfva artilleriinformationsverket
eller under vistandet å den ort, der detta är förlagdt.
På grund af här anförda skäl får jag i underdånighet föreslå:

att artilleriregementena och fortifikationen, hädanefter, såsom
hittills, skola draga försorg om sina officerares beredelse till inträde
vid krigshögskolan;

att officerare af den öfriga armén samt af sjövapnet, som
vilja intagas vid nämnda högskola, genom nådiga generalordres
fördelas på de 3:ne artilleriregementenas informationsverk, för
att vid dem till ifrågavarande inträdesexamen förberedas; samt
att fordringarne i öfrigt för inträde vid krigshögskolan, af
öfverstyrelse för krigsundervisningen pröfvas och af Eders Kongl.
Magt i kommandoväg fastställas.

Innan jag öfvergår till bestämmandet af läroverkets personal, torde
jag få yttra mig angående ett ofta och jemväl vid sednaste riksdag åter
väckt förslag att förflytta krigshögskolan från kronoegendomen Malmberg
till hufvudstaden.

Att läroverkets läge utanför hufvudstaden, synnerligen efter dess
betydligt utvidgade verksamhet, skall medföra störa olägenheter, är tydligt,
men då 1867 års Riksdag ansett tillräckliga skäl icke hafva blifvit
andragna för eu dylik förflyttning, må det tillåtas mig bland de vigtigaste
framlägga följande:

att sjelfva begreppet af en »högskola» förutsätter all möjlig offentlighet.
åt föreläsningar och examina, och att man efter skolans flyttning
till hufvudstaden sannolikt skulle åt henne egna eu upmärksamhet som

icke

265

icke kunde annat än utöfva välgörande inflytande på hela undervisningen,
så väl i fråga om lärare som elever; helst mången, som, utan att tillhöra
sjelfva läroverket, kan önska att draga nytta af dess undervisning i ett eller
annat ämne, härigenom beredes tillfälle att bevista föreläsningarne derstädes;

att, vid ordnandet af undervisningen och examina, afseende måste
fästas å läroverkets tillgång på hästar och åkdon, samt att så väl lärare
som elever icke ma förlora tid genom resor från och till läroverket;

att de båda bildningsliniernas elever härigenom bättre skulle kunna
afpassa tiderna för läroverkets besökande, hvilket åter skulle fördelaktigt
inverka på undervisningen och ordningen derstädes; samt

att,^ för så vidt störande yttre inflytanden å fortgången af studierna
vore från det rörliga ^ lifvet inom en större stad att befara, sådana lika
väl kunna förväntas da läroverket är hufvudstaden så närbeläget som nu
är fallet.

På dessa grunder får jag i underdånighet föreslå:

att krigshögskolan måtte förläggas till hufvudstaden, samt
att, derest oundvikligt hinder skulle möta för uplåtelsen åt läroverket
af någon Kronans eller stadens egendom, — hvilket, med
afseende på behofvet af ett kemiskt laboratorium samt tillräckligt
utrymme för ordnande af högskolans vackra fysiska instrument-,
modell- och öfriga icke obetydliga samlingar, otvifvelaktigt
vore det förman ligaste, — till hyra af lämplig lokal för krigshögskolan,
jemväl innefattande bostad åt dess chef, måtte anvisas
ett årligt anslag af 4,000 R:dr.

Efter _ läroverkets flyttning till hufvudstaden, skulle en del af eleverna
ga i mistning af fri bostad, vedbrand in. in.; någon ersättning härför
synes af både rättvisa och billighet påkallad. Ehuruväl elevernas
framtida antal och således äfven den hyresersättning, dem skulle tillkomma,
icke med visshet kan beräknas, torde man dock, i betraktande deraf att
44 utgjort medeltalet under de trenne senaste lärokurserna, att derifrån
emellertid bör afräknas elever från i hufvudstaden garnisonerade trupper,
samt att nu endast 1 adjutant och 5 repetitörer tillkomma, kunna antaga
det ett anslag i och för detta ändamål af 5,000 R:dr skulle vara tillräckligt.

I betraktande af dessa omständigheter får jag underdånigst föreslå:

att till hyresersättning åt krigshögskolans personal måtte
anvisas ett årligt anslag af 5,000 R:dr.
dill följd af läroverkets ofvanberörda förflyttning skulle åtskilliga af
dess nuvarande inventarier, såsom möbler i elevernas rum, hästar, åkdon
in. in. blifva obehöflig!!, hvarföre jag får i underdånighet hemställa:

Bih. till Rikscl. Prut. ] Sand. / A/d. 34

266

att alla de krigshögskolans effekter, som efter hennes flyttning
till hufvudstaden befinnas öfverflödiga, måtte försäljas och
den deraf inflytande summa få användas till bestridande af de
med flyttningen och den blifvande lokalens inredning förenade
kostnader.

Beträffande krigshögskolans stat, som obestridligen kräfver störa förändringar,
har jag i Bil. Ser. Gr. Nio 8 sammanställt, sa väl nu gällande
stat, som den af Eders Kongl. Maj:t vid 1867 ars riksdag föreslagna, jemte
de förslag till stater hvilka blifvit uprättade af landtförsvars-komitén
samt af den år 1865, till utredande af frågor rörande krigsundervisningen,
nedsätta kommission hvarvid jag äfven slutligen fogat den af mig,
med iakttagande af största möjliga besparing, uprättade stat för läroverket.
Denna tabell utvisar, att jag dervid tillämpat följande grunder:
att aflöningen till en tjenstgörande major ma utbytas mot ett mindre
arfvode åt adjutanten i och för vården af bibliotheket;

att aflöningsgraderna böra vara få och lämpade efter undervisningsskyldigheten; att,

då så val militäre som civile lärare kunna och förmodligen äfven
komma att innehafva annan löneinkomst, deras aflöningsförmåner vid krigshögskolan
synas billigtvis kunna inskränkas till de af mig föreslagna belopp.

att lärarebefattningen i artilleri jemväl synes kunna förenas med åliggandet
att undervisa i artilleritillverkning och besigtningar;

att läraren i topografi, utom de föreläsningar i ämnet, som höra honom
åläggas, tillika bör undervisa i kartritning och i militär-geografi;

att aflöningen för läraren i civil byggnadskonst, i följd af minskadt
antal elever och minskad lärokurs, bör icke obetydligt nedsättas;

att aflöningen för lärarne i de lefvande språken, hvilka icke är o för
alla eleverna obligatoriska, med afseende på svårigheten att beräkna donna
undervisnings omfång, må utgå med ett sammanlagdt belopp af 2,250 R:dr,
att dem emellan fördelas i mån af hvars och ens blifvande undervisningsåliggande,
och bestämd aflöning anslås endast åt läraren i franska språket.

Med afseende dels derpå, att krigshögskolans förflyttning till hufvudstaden
möjligen kan föranleda önskliga förändringar i den föreslagna aflöningsstaten,
dels på den omständigheten, att någon säker beräkning af
de, till följd af undervisningens fördelande på tvenne linjer, erforderliga
särskilda anslagsbeloppen svårligen kan upgöras, innan någon tids erfarenhet
vid tillämpningen dervid lemnat behöflig ledning, får jag i underdånighet
föreslå:

att staten för krigshögskolan måtte bestämmas i enlighet med
det förslag, som innefattas i Bil. Ser. G. N:o 7; samt

267

att, om på en eller annan titel af den för krigshögskolan
gällande stat besparingar tillfälligtvis upkomma, de sålunda besparade
medel må till andra skolans behof, efter krigsundervisnings-kommissionens
härom ingifna förslag, af Eders Kongl. Maj:t
disponeras.

Af ofvan åberopade jemnförelsetabell öfver de på sednaste tid föreslagna
stater för krigshögskolan visar sig, att den af mig uprättade understiger
så val den af Krigsundervisnings-kommissionen som den af Eders Kongl.
Maj:t vid 1867 års Riksdag föreslagna, hvarvid likväl, då jag, i likhet med
landtförsvarskomitén, funnit mig höra tillstyrka läroverkets förflyttning till
hufvudstaden, tillkommit ökade utgifter för så val hyra af lokal som hyresersättning
åt befäl och elever. Nuvarande anslag till krigshögskolan utgör
28,500 Ridt- och då det af mig fordrade belöper sig till 48,350 R:diskulle
således tillökningen i och för den högre krigsundervisningens ombildande
blifva 19,850 R:dr, hvilket belopp till största delen betäckes genom
den besparing, som skulle upkomma i följd af krigsskolans omorganisation.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1869.

II. 1

Intendent!!!*- och trossväsendet.

Intendenturväsendet för armén saknar för närvarande erforderlig utveckling,
och dess organisation afser ej så, som vederborde, behofvet vid en
blifvande mobilisering. Det är allenast en fredsorganisation, som i det aldra
närmaste inskränker sig till intendents-departementet af Arméförvaltningen;
men detta embetsverk, som, i händelse af krig eller mobilisering, sjelf! icke
så obetydligt måste utvidgas, kan icke lemna från sig någon nämnvärd del
af sina arbetskrafter. Till intendentur-tjensteman i öfrig! kunna dessutom
för närvarande endast räknas regements-skrifvarne och regements-kommissarierne.
Hvad regements-skrifvarne beträffar, så kunna de val vid de förmer,
hvarunder indelningsverket upvuxit, och under närvarande förhållanden
vara behöfliga, men vid det förhållande åter att vården af arméns boställen
skulle blifva från försvarsväsendet skilj d, och då dem sålunda frånginge
den drygaste och ansvarsfullaste delen af deras åligganden, upbörden af
boställsmedlen m. m., så bär jag ansett dessa befattningar kunna uphöra
och med dem i öfrig! förenade göromål å andra statens tjensteman öfverflyttas,
i öfverensstämmelse med hvilken åsigt jag redan ofvan i underdånighet föreslagit
nödiga åtgärder. I fråga åter om regements-kommissarierne, så är jag
af den fanken att vid indelta armén dessa icke ens i fred kunna för intendenturens
allmänna behof användas, såsom varande bundne vid regementenas
förläggningsorter, från b vilka de icke kunna bortkommenderas.

En förändring i bestående förhållanden i detta afseende påkallas derföre
dels af de betydlig! utvecklade förvaltningsbestyr, som blifvit en följd af
regementenas eftertagande af beväringsmanskapets beklädande och af detsammas
förlängda vapenöfningar, dels ock hufvudsakligast af nödvändigheten
att så ordna förvaltningen under fred, att, vid inträffande krig, en vid fältförvaltningens
mångahanda bestyr någorlunda invand och i någon mån tillräcklig
personal linnés att tillgå.

Regements-kommissarierne, af b vilka för närvarande finnes en vid
hvarje indelt regemente och corps, med det undantag likväl att för Jemtlands
Häst- och Fältjägare-corpser tillsammans endast en sådan tjensteman är anstånd,
något som äfven ^^förhållande! vid Skånska Husar- och Dragon-regementena,
utses af regemente och corps-chefen, och skola för sin upbörd
ställa borgen till ett belopp af 4,500 riksdaler vid regemente och 2,500
riksdaler vid corps.

fT Bill. tiUJRihsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 1

II. 2

Deras åligganden äro hufvudsakligen: att biträda regemente- och corpscheferne
i vården och underhållet af mötesplatserna samt derå upforda byggnader;
att efter provianterings-direktionens föreskrifter besörja allt som rörer
regementets eller corpsens och dess beväringsmanskaps aflöning och underhåll
under de årliga mötena, med upbördsmanna-ansvar för de medel, byggnader
och persedlar dem till redovisning och vård kunna anförtros; att, enligt
beklädnads-direktionens föreskrifter och anordningar, emottaga, vårda
och, med upbördsmanna-ansvar, redovisa alla till direktionens persedeluplag
hörande effekter, äfvensom fora protokoll vid bevärings-beklädnads-direktionens
sammankomster, besörja expeditionen af dessa direktioners beslut, af
medels-utbetalningar, samt uprätta de årliga medels- och persedelredogörelserna,
äfvensom persedelredogörelser för beklädnads-direktionen.

Vid de afsutna rusthålls-regementena, hvarest beklädnadsförråd icke
finnas för stammen, men val för beväringsmanskapet, äro regements-kommissartörne
befriade från bestyret med stammens beklädnad.

I öfrig! skola regements-kommissarierne vara boende vid, eller i närheten
af mötesplatsen, och när regementena kommenderas utom sina förläggningsorter,
skola de qvarstadna derstädes i och för vården af såväl mötesplatserna
som af den del utaf persedeluplaget, som qvarlemnas, äfvensom
för att besörja mötesunderhållet för hemmavarande stamtrupp eller beväringsmanskap,
hvaremot särskild redogörare för den bortkommenderade styrkan af
regemente eller corps-chefen utses och förordnas.

Regements-kommissariernas ställning och förmåner stå redan nu icke i
lämpligt förhållande till deras ansvarsfulla åligganden, och, då en ytterligare
förökning i de dessa tjenstebefattningar hittills tillhörande göromål är att
emotse, torde också anspråken på de personer, som skola bekläda desamma,
böra höjas derhän, att staten uti dessa sina tjenstemäns samhällsställning, erfarenhet
och förmåga eger en säkerhet, som bättre betryggar mot förluster, än
hvad ensamt genom den föreskrifna s. k. upbördsborgen må kunna åstadkommas.

Om lämplige tjensteman för dessa befattningar skola kunna erhållas,
torde sålunda vara nådigt att antingen inskränka de med regements-kommissarie-tjensten
nu förenade göromål och densamma åtföljande ansvar,
eller ock efter behofvet omorganisera donna del af förvaltningen och i
sammanhang dermed förbättra tjensteinnehafvarnes ställning och aflöningsförmåner.

En inskränkning af göromålen kan dock, såsom ofvan sagd! är, i intet
hänseende ifrågasättas, men en ny anordning samt en utvidgning af dessa
tjenstemäns verksamhet åter är af nödvändigheten i hög grad påkallad.

För närvarande kunna regements-kommissarierne icke ens i fredstid
under truppsammandragningar och vid andra tillfälliga behof i och för intention -

II. 3

turen användas. De blifva sålunda i saknad af en för kriget nödvändig erfarenhet
rörande arméns fältförvaltning; och antalet af andra intendenturtjenstemän
för armén är i högsta måtto begränsad!.

Också framstår redan nu, vid större truppsammandragningar under
fred, olägenheten af bristen på personer med kännedom om fåltförvaltningsoch
redovisningsväsendet; men då i krig behofvet af intendentur-tjenstemän
mångdubblas i jemnbredd med förvaltningsbestyren och de ekonomiska svårigheterna,
samt detta behof, huru som helst det än kan blifva tillgodosedt,
endast kan till en mindre del fyllas med personer, som redan ega nödig
kännedom om förhållandena inom armén, hvaremot flertalet måste anskaffas
och för sina befattningar bildas på sätt omständigheterna kunna medgifva,
så är det naturligen af yttersta vigt att för donna del af arméorganisationen,
af hvilken truppens stridbarhet i så väsendtlig mån beror, åtminstone en stam
af förut sakkunniga tjensteman finnes att tillgå, genom hvilka den öfriga personalen
må kunna organiseras och inöfvas.

För af hjelpande! af de missförhållanden, som nu ega ruin, samt till
vinnande af det ändamål jag sålunda antydt, torda det derföre vara nödigt
att, i likhet med hvad landtförsvars-komitén föreslagit, i stället för regementskommissarie
anställa vid hvarje indelt regemente och corps en särskild tjensteman,
som under general-intendentens befäl och under chefens och de förvaltande
myndigheternas inseende har anskaffningen, vården och redovisningen
för regementenas alla förnödenheter sig ålagd, och som tillika är redogörare
för dertill afsedda medel, hvarigenom äfven vunnes enhet vid persedelvården
och redovisningen, hvilka nu äro delade mellan olika personer
och direktioner utan egentligt samband dem emellan.

Denne tjensteman, som med afseende å vigten och betydelsen af sina
åligganden torde böra tilläggas kapitens värdighet och lämpligare höra benämnas
regements-intendent än regements-kommissarie, borde, såväl under fred,
som krig, vara till intendentur-tj enst påräknelig och ej bunden vid regementets
eller corpsens förläggningsort, utan alltid regementet eller corpsen följaktig;
och då så väl med afseende härå som å persedelvårdens tillväxt en biträdande
tjensteman vid förråden, hvad infanteriet beträffar, är af nöden, så
synes mig vid hvarje regemente eller corps af detta vapen jemte regementsintendenten
äfven en förrådsförvaltare höra anställas samt såsom betjening en
vaktmästare.

Vid de till kavalleriet hörande regementen och corpser åter torde förutom
regements-intendenten endast en vaktmästare vara erforderlig.

Till regements-intendenter, hvilka platser lämpligast torde höra med
officerare besättas, synes dock under öfver gångstid en de af nuvarande regements-kommissarier,
som dertill äro fullt lämplige, vara förtjente att blifva utsedde.
Om regements-kommissarie befianes icke böra till regements-intendent

II. 4

förordnas, men för ålder och oförvitligt skötande af sin befattning anses icke
billigtvis derifrån kunna skiljas, torde det höra få på särskild pröfning ankomma,
huruvida med tillsättningen af regements-intendent vid sådant regemente
eller corps må kunna tills vidare anstå samt den ifrågavarande regements-kommissarien
tillåtas att under tiden få med sin befattning fortfara.

Såsom vilkor för att till regements-intendent kunna föreslås anser jag
höra fordras:

att hafva såsom officer varit i tjenst minst 5 år;

att innehafva eller hafva innehaft kapitens eller löjtnants tjenst på stat;

att inför en examenskommission hafva ailagt prof på godkända kunskaper
i fältförvaltning, redovisningssätt m. in.; samt

att hafva varit beordrad till tjenstgöring vid någon för sammandragen
trupp organiserad intendentur, samt dervid ådagalagt praktiska kunskaper och
anlag för sitt yrke.

Berörda fordringar synas mig nödvändiga att uppställa; de tvenne
första, så väl för att åt intendenterna bereda den kunskap om allmänna militära
förhållanden, hvilken för deras tjenstgöring är af vigt, som ock för att
bland arméns befäl sprida någon kunskap om intendentur-tjenstens åligganden;
de tvenne senare såsom grund för de hufvudsakligen praktiska kunskaper,
som af dessa tjensteman fordras, samt till ledning vid dessa kunskapers
bedömande.

I afseende på sättet för regements-intendenternas tillsättande torda
desse tjensteman, för hvilka löner icke finnas i stat uppförda, utan Indika
endast aflönas med arfvoden, uppå regements- eller corps-chefs förslag, efter
det uppkomna ledigheter blifvit i behörig ordning till ansökan kungjorda,
höra af Kong!. Maj:t tills vidare för ordnas och dervid det stadgande fästas,
att förordnande till regements-intendent medför afsked från förut innehafvande
tjenst på stat.

Förvaltare och vaktmästare vid förråden torde deremot höra på regements-intendentens
förslag af regements- eller corps-chef antagas.

Den för krigsorganisationen behöfiiga utvidgning af intendenturen bör,
efter det att en stam af duglige och erfarne intendentur-tjenstemän sålunda
blifvit bildad, lätteligen försiggå genom att till tjenstgöring vid intendenturen
använda de auditörer, Indika till sådant ändamål höra kunna blifva disponible.
Der sålunda regements-intendenterne icke blifva tillräcklige att besätta
de 24 intendentsbefattningar, som i händelse af en mobilisering blifva
behöfiiga, (Se Bil. Ser. H. N:o 1) synas förstberörde tjensteman, så väl
derigenom att de i fredstid, enligt detta mitt förslag, med sin innehafvande
auditörstjenst förena den af regementsskrifvare, som ock genom den
allmänna bildning de besitta och den kunskap om militära förhållanden, de
förvärfvat, höra blifva dertill särdeles lämplige. Vid intendenturen behöflige

II. 5

kommissarier och redogörare kunna och måste deremot tagas bland statens
civila tjenstemannapersonal, hvilket icke torde mota några särdeles svårigheter.
Önskligt vore visserligen att till de i fält behöflige arméeorps- och
fördelnings-intendenturerna, redan i fred, lämplige personer kunde utses, öfvas
och utbildas, men då, med den bär föreslagna organisation för stamtrupperna,
sådane tjenstemäns göromål blefve under fredstid alltför litet motsvarande kostnaden
för deras aflöning och pensionering, så har jag icke ansett mig kunna
för vår fredsfot tillstyrka skapandet af sådana beställningar, huru önskvärda
de i öfriga afseenden än är o.

En följd af att nuvarande organisation utaf arméns intendentur-väsende
endast afser fredsfoten och fyllandet af dess behof, har ock blifvit, att all
organisation saknas af till detsamma hörande fältförvaltningstrupper, nödvändiga
för verkställigheten af samtliga fältförvaltningen tillhörande göromål och
åligganden.

Då emellertid under fredsöfningar arméns sjukvård, förplägning, beklädnad
m. m. med lätthet kan ordnas, utan att dervid några särskilda, för
förvaltningsbestyren organiserade trupper behöfva användas, under det deremot
i fält sådana äro oundgängligen nödvändiga, så anser jag organisationen
redan på fredsfot af dessa trupper, som egentligen för krigsfoten äro afsedda,
icke vara oafvisligen nödvändig.

Oundgängligt torde det deremot vara att uti fredsorganisationen hafva
åtminstone så till vida tillgodosett detta behof, att fältförvaltningstrupperna,
vid öfvergången på krigsfot, utan alltför mycken svårighet kunna bildas, och
äfven blifva duglige att förrätta den tjenst, dem kommer att åligga.

Deras tjenstgöring i fält afser hufvudsakligen:

att fora provianteringsparkerna;

att fora och skota fältbagerierna samt de med dessa vanligen förenade
fältslagterierna;

att befordra fältposten;

att skota hästdepöterna;

att lemna kuskar till stabernas och bataljonernas trossvagnar samt
hästskötare åt beridne officerare;

att upphemta och forsla sårade och sjuke samt biträda vid deras ".vårdande
; samt slutligen

att tillhandagå intendenturen med all den handräckning, hvaraf den
kan vara i behof.

Uti Bil. Ser. II. N:is 1 & 2 är i detalj redogj or dt för det antal befäl och
manskap, tjenstemän, läkare med deras biträden, samt öfrig personal, som
jag anser för den allmänna intendenturen och sjukvårds-intendenturen vara i
fält vid den mindre krigsfoten erforderligt. Dersammastädes är äfven angifvet,
hvarifrån donna personal skall tagas, huru den emellan de mobila armé -

II, 6

corpserna samt depöterna skall fördelas in. in.; och torde jag sålunda för
detaljerna af intendentur-väsendets ordnande uti ifrågavarande hänseende till
förbemälda bilagor få i underdånighet hänvisa.

Af ofvan åberopade bilaga Ser. II. N:o 1 synes, att för de i denna
bilaga angifna behof påräknas 3,430 s. k. trainsoldater, under hvilket namn
jag förstår allt det beväringsmanskap, som vid mönstring blifvit approberadt
till krigstjenst, men från vapenöfning i fredstid, såsom varande under den
för i ledet Renande föreskrifna minimilängd, eller af annan orsak, befriadt.
Tillsammans med eu stam af officerare, underofficerare, korporaler, reservkavallerister
och sjukvårdssoldater samt 410 man 2me år exercerad kavalleribeväring
jemte 700 vid infanteriet öfvade förbinderisoldater af beväringsmanskapet
anser jag att dessa oöfvade s. k. trainsoldater kunna blifva till särdeles
nytta såsom sjlikvaktare och vid trossen, vid hvilken visserligen befälet behöfver
vara militäriskt utbildadt, men der fordringarne i sådant hänseende
på det tjenstgörande manskapet utan särdeles olägenhet kunna vara ganska
ringa. Då jag på grund af gjorda beräkningar antager, att omkring 1000
man beväring årligen komma att approberas till trainsoldater, så skulle vid
inkallandet af 4 klasser en tillgång af 4000 sådane komma att uppstå; och
synes häraf att icke allenast fullständig tillgång till det i Bil. Ser. II. A:o 1
anmärkningen 14 upgifna antal af 3,330 trainsoldater finnes, utan äfven att
ytterligare omkring 600 kunna påräknas för intendenturens behof i depöterna.

Af de vid armécorpserna uptagna provianteringsparker, hvilka äro
beräknade att kunna framforsla truppernas behof af proviant och furage för
3me dagar, antages att 3me parker eller en från hvardera armécorpsen öfverlemnas
till högqvarteret för att ställas till general-intendentens förfogande
och jemte derstädes vidare befintlig tross förblifva under öfvervagnmästarens
befäl.

Den öfriga delen af armécorpsens tross står, så vida ej större eller
mindre del deraf genom högqvarterordres för andra ändamål disponeras, till
armécorps-intendentens förfogande och under vagnmästare^ hvilken är befälhafvare
för hela armécorpsens tross med bataljonschefs magt och myndighet.
Sålunda bör för hvarje armécorps bildas en trossbataljon, hvilken bör
indelas uti 9 olika kompanier, nemligen (se Ser. Bil. I. EIo 6): 1 sjukbärarekompani;
1 sjukvaktare-kompani, bestående af alla till trossen hörande sjukvårdssoldater,
med undantag af dem vid sjukbärare-kompaniet, samt alla ^likvaktare
; 1 handtverks-kompani, bestående af alla vid trossen anställde handtverkare;
och 6 trosskompanier, af hvilka 1 för provianteringsparkerna, 1 för
ambulanser och flyttande sjukhus, 1 för det vid armécorps-qvarteret, fördelningarnes
och brigadernes staber samt fältposte!'' och häst-depöter anställde

II. 7

befäl och manskap samt 2 för de vid infanteribataljonen och 1 för de vid
öfrige vapen anställde trosskuskar och hästskötare.

I det föregående har jag, i fråga om de åtgärder, som äro af nöden
för anskaffandet af det för arméns behof erforderliga antal hästar, redan afgift
underdåniga förslag, hvarföre jag nu endast har att redogöra för förhållandet
mellan behöflige och nu befintlige fordon.

Jag torde då få hänvisa till Bil. Ser. H. N:is 1 och 3, som uptaga de
närmare detaljerna häraf, och af hvilka framgår att det öfverskott, som i vissa
fall kan finnas, är obetydligt samt med hänseende till materielens beskaffenhet
äfven af mindre värde, då deremot inom de flesta olika slagen af trossfordon
en högst betydlig brist skulle upstå, för den händelse omständigheterna
skulle föranleda arméns mobilisering, om också endast till den
mindre krigsfoten. — Af hvad som sålunda brister har jag ansett i främsta
rummet höra anskaffas 113 st. lätta tvåspända bataljonsförbinderivagnar,
15 st. fyrspända fältbagerivagnar, 508 st. stabs-, expeditions- och intendenturvagnar
samt 12 st. apotheksvagnar.

I flera andra hänseenden, såsom i fråga om de till ett antal af omkring
800 st. erforderliga trossvagnarne, vore äfven mer än väl behöflig! att
komplettera flen till trossen hörande materiel, men då jag måste rygga tillbaka
för att ställa fordringarne på anslag för landtförsvaret alltför högt, och
trosspassevolansfonden svårligen torde kunna bereda tillgång ens för fyllande
utaf de nödvändigaste behofven af trossfordon, har jag ansett någon vidare
nyanskaffning häraf, än den ofvan omförmälda, icke för närvarande höra
ifrågakomma.

I öfverensstämmelse med här ofvan uttalade åsigter får jag till slut i
underdånighet föreslå:

att vid hvarje regemente eller corps" af indelta armén må anställas eu
tjensteman benämnd regements-intendent, hvilken skall åligga att
handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller corps
hörande göromål;

att till regements-intendenter må i första hand företrädesvis utses de
nuvarande regements-kommissarierne, om de visat nit och skicklighet
i u(öfvandet af sina befattningar, och att i de fall, der regements-kommissarie
icke anses höra till regements-intendent förordnas,
det må på särskild nådig pröfning ankomma, om med tillsättningen
af regements-intendent kan tills vidare anstå;

att följande fordringar må upställas å den, som derefter till regementsintendent
skall kunna föreslås: att hafva såsom officer varit i tjenst
minst 5 år; att innehafva eller hafva innehaft kapiten^ eller löjtnants
tjenst på stat; att inför en examens-kommission hafva aflagt

II. 8

godkändt prof på kunskaper i förvaltning, redovisningssätt m. m.;
samt att hafva varit beordrad till tjenstgöring vid någon för sammandragen
trupp organiserad intendentur, samt dervid adagalagt
praktiska kunskaper och anlag för yrhet;
att regements-intendent må tilläggas kapitens värdighet och uppå regements-
eller corps-chefs förslag af Kong!. Maj:t på obestämd tid
förordnas;

att general-intendenten må ega befålsrätt öfver regements-intendenterna,
och till följd deraf myndighet att dem till extra förrättningar, inom
eller utom* deras vanliga tjenstgöringsområden, beordra^
att vid hvarje indelt infanteri-regemente anställa eu förradsförvaltare
och en vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena endast
en vaktmästare;

att på regements-intendentens förslag förradsförvaltare må af regements-chefen
förordnas och vaktmästare antagas,
att under benämning trainsoldater allt det approbera^ beväringsmanskap,
som för undermålighet icke kan i ledet insättas, må vid mobilisering''
kunna inkallas till tjenstgöring, för att efter behof vid
fältförvaltningstrupperna användas till trosskuskar, hästskötare eller
sjukvaktare.

Sedan jag sålunda redogjort för det sätt, på hvithet intendentur- och
trossväsendet så väl i fält som vid arméns försättande pa krigsfot lämpligast
torde höra ordnas, anser jag mig dock äfven höra i underdånighet anföra, att
det enda för en utbildad krigsorganisation i detta hänseende fullt betryggande
torde vara att för intendentur- och trossväsendet anordna en fast stam, vid
hvilken beväringsmanskapet årligen till denna så vigtiga tjenstgöring skulle
utbildas, men att jag, af ekonomiska skål och på det ej statsverket ma
belastas med alltför dryga utgifter, ej för närvarande tilltrott mig i detta
hänseende kunna ifrågasätta större förändringar, än som innehallas uti har

ofvan framlagda förslag. t

Slutligen får jag i underdånighet anmäla, att kostnaden för den åt
mig såsom angelägnast ansedda anskaffning en af fordon skulle blifva.

för 113 bataljons-förbinderivagnar med tillbehör å 750 ....... 84,750

15 fyrspända fältbagerivagnar å 2,000 .....- - -...... 30,000

508 stabs-, expeditions- och intendentur-vagnar å 750 ..... 381,000

’’ 12 apotheks-vagnar å 750 .........................^''000

Summa R:dr 504,750.

Till bestridande af de utgifter, som för de närmast kommande åren i
detta ändamål kunna ifrågakomma, lemna!- trosspassevolans-fonden full tillgång,
hvarföre några särskilda anslag härför tills vidare icke äro^af nöden.

II. 9

Sjukvården.

Ordnandet af arméns sjukvårdsangelägenheter är en fråga af den mest
framstående vigt, hvars nöjaktiga lösning framställer många och störa svårigheter.

Helso- och sjukvården i fält har under de sednare åren med allt skål
tillvunnit sig stor upmärksamhet och ett allt mer stigande intresse. De
härifrån härledda bemödanden att söka minska en del af de olyckor, kriget
nödvändigtvis medför, hafva visserligen i någon mån krönts med framgång,
men särdeles störa förhoppningar i donna väg kan man emellertid icke gorå
sig, då förstörelsens konst oupphörligt går med jättesteg framåt, under det
återställandets konst är genom sakens natur begränsad.

Ehuru de fruktansvärda framstegen med afseende på eldvapnens förbättrande
måste gorå skottskador både allmännare och svårare än förr, hafva
dock äfven sednare års tilldragelser bekräftat den gamla välgrundade erfarenheten,
att offren för sjukdomar och dåliga hygieniska anordningar under
fältlifvets vexlingar och ansträngningar äro långt talrikare än de, som
falla eller göras otjenstbara under sj elfva striden. Beredandet af en god
helsovård torde visserligen i väsendtlig man kunna bidraga till förminskande
utaf behofvet af sjukvård; men huru långt omsorgerna i detta fall än må
sträcka sig, är dock uppenbart, att, dels till följd af förstörelseverktygens
fulländning, dels till följd af de störa massor nutidens krigskonst klöfver,
antalet af dem, som under ett krig behöfva tillsyn och omvårdnad af läkare,
skall blifva långt större än förhållandet tillförene varit.

Visserligen har 1861 års konferens i Gfénéve, genom realiserande af
den stortänkta och menni fikovänliga idé, som grundlagt den internationela
föreningen för frivillig sjukvård i fält, hvilken förening äfven Sverige tillhör,
under de sista krigen visat ett i hög grad gagneligt inflytande, men statens
skyldighet att vårda den sårade och sjuke soldaten har dock derigenom i
ingen mån förminskats.

Att förse en armé i fält med ett tillräckligt antal duglige läkare och
öfvadt sjukvårdsmanskap är sålunda en nödvändig och oafvislig upgift.
Utan störa svårigheter och uppoffringar kan den dock, som ofvan är sagd!,
ej realiseras.

Ehuru det ej kan ifrågasättas, att staten under fredstid skall underhålla
en så talrik läkarepersonal, som armén för krigsfot behöfver, emedan i
Bill. till BiJcsd. Brok 1869. 1 Sami. 1 Afd. 2

n. 10

sådant fall ett stort antal läkare, så länge freden varar, till största delen
skulle vara för tjensten obehöfiige, så är dock oundgängligen nödvändigt, att
fredsorganisationen i vissa hänseenden mera närmar sig krigsorganisationen,
än hvad för närvarande är förhållandet.

Vid Svenska armén finnas nu anställde följande antal läkare:

vid infanteriet......27 regements-läkare och 43 bataljons-läkare — 70.

„ kavalleriet...... 7 „ „ 12 „ =19.

„ artilleriet...... 3 „ „ 9 „ =12.

„ fortifikationen .... 1 „ =1.

garnisonsläkare..... 2 „ =2.

Summa 37 regements-läkare och 67 batalj ons-läkare = 104.

I dessa summor äro icke upptagne läkaren vid Kongl. Krigsskolan
och 1 regementsläkare samt 3:ne tillförordnade bataljonsläkare vid Gotlands
nationalbeväring. De begge garnisons-läkaretjensterna å Carlsborg och Carlsten
äro icke heller på ordinarie stat uppförde, utan innehafvas endast på
förordnande, hvarföre den egentligen disponibla läkaretillgången utgöres af
37 regements-läkare och 65 bataljonsläkare, eller tillsammans 102, bland
hvilka dock icke så få redan hunnit den ålder, att de för fälttjenstgöring
torde vara föga användbara.

Till antalet disponible läkare höra äfven de extra-ordinarie militär -

läkarne, nemligen:

Pensionärer.............17.

Stipendiater.............30.

Summa 47.

Af pensionärerna äro emellertid endast 2:ne, nemligen sjukhusläkarna
vid allmänna garnisonssjukhuset, förpligtade att vara fullt legitimerade, under
det de öfrige 15 endast äro medicine kandidater, och af de 30 stipendiaterna
äro de flesta endast medicine studiosi.

Genom Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 13 Juni 1855, angående
arméns sjukvård under fälttjenstgöring, är föreskrift meddelad i fråga om det
antal läkare, som vid arméns försättande på krigsfot bör till tjenstgöring vid
densamma anställas; och under förutsättning af arméns organisation på sätt i
det föregående är föreslaget, upgår, enligt upgjord beräkning, vid tillämpning
af nyssnämnda förordning, det för mindre krigsfoten erforderlige antal
läkare, så väl hvad fält-armén som depöterna och sjukhusen beträffar, till
848, och för större krigsfoten till 983, i dessa siffror äfven underläkare inberäknade.

Såsom nyss visadt är, upgår emedlertid antalet af befintlige militärläkare
endast till 151, och äfven under förutsättning att alla ordinarie plåt -

II. 11

ser voro med fullt tjenstduglige personer besatta, och att alla extraordinarie
läkare voro kompetente att bestrida sjelfständig läkareverksamhet, upstår
dock, vid tillämpning af berörda författning, så stor brist på läkare, att den
omöjligen kan fyllas, enär hela Sveriges läkarepersonal icke upgår ens till
det antal som fattas.

En annan fördelning af de läkarekrafter, som vid krigsutbrott kunna
disponeras, måste sålunda bestämmas än den genom nyssberörda författning
angifna; men, icke nog med eu annan fördelning, äfven en icke obetydlig
förökning af antalet läkare inom både ordinarie och extra-ordinarie läkarecorpsen
är en oafvislig nödvändighet, så vida man skall kunna hoppas att
någorlunda tillgodose det oundgängligaste behofvet af läkarevård, i händelse
af arméns försättande på krigsfot.

Enligt den plan för infanteriets mobilisering, som ofvan blifvit föreslagen,
skulle hvarje bataljon vid öfvergången till krigsfot, vare sig den
mindre eller större, utsvälla till 2:ne, och hvarje regemente sålunda formeras
på 4 bataljoner, samt corpserna på 2:ne. Att rycka i fält med bataljoner
af den styrka, som bär är i fråga, utan att hvarje bataljon vore försedd
med åtminstone en läkare, vore att utsätta armén för en alltför stor fara,
mindre måhända till följd af fiendtliga kulör, än till följd af sjukdomar och
farsoter. Så väl äldre som nyare tiders krigshistoria visar tillfyllest, hvilka
vådor ett förbiseende af donna vigtiga del af krigsförvaltningen kan medföra.

Infanteri-regementena äro för närvarande försedde med hvardera en
regements-läkare och tvenne bataljons-läkare, corpserna''endast med en läkare.
Tillsättande af ytterligare en läkare på hvarje regemente eller corps är nödvändigt,
på det att antalet af läkare må blifva lika stort som bataljonernas
på krigsfot. De föreslagna Westernorrlands regemente och Hallands fältjägare-corps,
hvilka, ehuru nu försedde med en del befäl, dock alldeles sakna
läkare, måste äfven dermed förses till det antal bär blifvit nämndt; och jag
får sålunda föreslå:

att Westernorrlands regemente måtte förses med en regements-läkare,
en förste och två andre bataljons-läkare;

att Hallands fältjägare-corps må förses med en regements-läkare och
en förste bataljonsläkare;

att öfrige indelte infanteri-corpser, som för närvarande äro försedda
med en regements-läkare, derjemte hvardera måtte erhålla en förste
bataljonsläkare; och

att alla öfrige indelta infanteri-regementen måtte erhålla ytterligare
hvartdera en andre bataljons-läkare.

Blifva de indelta infanteri-regementena och corpserna försedda med
läkare till det antal bär blifvit ifrågasatt, så torde det aldra oundgängligaste
behofvet af legitimerade läkare vid mobilisering vara fyldt, och behofvet

II. 12

under fredstid vara tillräckligt, äfven med afseende fästadt så väl å de förlängda
beväringsöfningarne, hvarigenom styrkan under regementsmötena ökas
med en klass, eller omkring 18,500 man, som å de öfningar med sjukvårdsmanskapet,
Indika hädanefter höra åligga läkarne.

Indelta kavalleriet, hvars läkarepersonal i händelse af mobilisering
visserligen tarfvar en förökning, är dock för närvarande i allmänhet försedt
med ett antal läkare, motsvarande hvad här blifvit för infanteriet föreslaget,
hvarföre, enär det obetydliga antal beväring, som är ifrågasatt att tilldelas
kavalleriet, icke tager någon förökning af läkarepersonalen i anspråk, någon
sådan förökning nu icke heller torde höra ifrågasättas.

Vid de värfvade garnisonerade trupperna tages läkarnes verksamhet
under \ fredstid ojemförligt mycket mer i anspråk, än vid de indelta, så väl
genom den ständiga tjenstgöringen, som genom den undervisning de å flera
garnisonsorter för närvarande äro skyldiga att meddela sjukvårdsmanskapet.
Skall en sådan undervisning vid militärsjukhusen kunna med tillräcklig och
önskvärd noggrannhet meddelas åt det betydligt förhöjda antal af sjukvårdsmanskap,
hvarom förslag nedan framställes, erfordras ett betydligt antal lärare
för detta manskap. Genom förökande af antalet ordinarie läkare vid
de värfvade trupperna, hvilkas läkare äro i ständig tjenstgöring, skall å ena
sidan tillfälle till öfning och vana vid militära tjenstegöromål beredas åt flera
läkare än nu, på samma gång som detta förökade antal är för ofvannämnda
undervisning ett väsentligt vilkor.

Jag får derföre föreslå:

att fotgardes-regementena, ehuru föreslagna att förminskas till hvardera
en bataljon, må bibehålla nuvarande antal läkare;

att Svea artilleri-regemente må tilldelas ytterligare en andre bataljonsläkare;
men att en dylik plats deremot må indragas vid Yendes
artilleriregemente;

att Blekinge värfvade Skarpskytte-corps må erhålla en regements-läkare
och en förste bataljons-läkare.

att, i sammanhang med förändrad organisation af ingeniörtrupperna,
pontonier-batalj onen måtte förses med en regements-läkare och en
andre batalj ons-läkare;

att vid den till uppsättning foreslagne sappör-batalj onen må tillsättas
en förste bataljonsläkare; och

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes förändrade
organisation, dervarande andre bataljonsläkare-beställning må uppflyttas
till förste bataljonsläkare-beställning.

Den förökning i läkarepersonalen, som ifrågasattes, utgör således (Bil.
Ser. I. N:o 2):

II. 13

VicT värfvade armén af:

2 regements-läkare och
2 förste batalj ons-läkarer samt

Vid indelta armén af:

2 regements-läkare,

7 förste bataljons-läkare och

21 andre bataljons-läkare.

I sammanhang med ofvanstående får jag föreslå:

att garnisonsläkare-tjensterna å Carlsborg och Carlsten må upföras å
ordinarie stat; den förstnämnda som regementsläkare-beställning,
och den senare som förste bataljonsläkare-beställning.

Då dessa fästningar under ingå förhållanden kunna undvara läkare,
bidrager dock ej donna ändring till ökande af arméns för krig disponibla
läkarepersonal.

De extra-ordinarie militär-läkarnes antal kräfver äfven en icke obetydlig
tillökning. De nuvarande pensionärerne och stipendiaterne, som under
fred i första rummet äro afsedde för den militära sjukvården, och i krig uteslutande
påräknas för arméns behof, utgöra tillika de enda säkert disponibla
extra läkare vid den civila sjukvården, då farsoter eller allmännare sjuklighet
påkalla förstärkning af de ordinarie läkarekrafterna, genom hvilken
tjenstgöring de äfven sättas i stånd att förvärfva den vana och öfning, som
bidrager att grundlägga deras duglighet och användbarhet.

De extra-ordinarie militär-läkarne utgöras för närvarande såsom nämndt
är af 17 pensionärer och 30 stipendiater, af hvilka de bestå endast äro
medicine studiosi. Vid inträffande mobilisering måste det för staberna nödvändiga
antal läkare till stor del tagas af den vid regementena tjenstgörande
ordinarie läkarepersonalen, och de vid den sednare härigenom upkomna
luckor måste fyllas af fältläkare-corpsens reserv-läkare, så att det för trupperna
oundgängligen nödvändiga antalet af en läkare på bataljon måtte
blifva fyldt.

Det minsta antal, som till dessa staber erfordras, är:

vid högqvarter et........ 2

3 armé-corpser........ 3

6 fördelningar......... 6

12 brigader..........12

kavalleri-reserven....... 1 samt

artilleri-reserven........ 1

summa 25,

hvaremot öfrige artilleriets läkare, med undantag af 3:ne för armé-corpsernas
artilleri-reserver, äfvensom alla läkare vid fortifikationen, höra för ifråga -

II. 14

varande eller andra behof blifva disponible, då de fördelningar och brigader tilldelade
batterier och ingeniör-afdelningar, efter för tillfället gifna bestämmelser,
i och för sin sjukvård böra hänvisas till infanteriets och kavalleriets läkare,
eller till brigad- och fördelnings-läkarne.

Men utom nämnde, för staberna erforderliga, läkare måste alltid finnas
disponible 12 läkare för vården och ledningen af ambulanserna, samt vid den
mindre krigsfoten åtminstone 42, och vid den större åtminstone 48 för de
flyttande sjukhus som äro afsedda att bildas; hvarförutom vid de olika depöterna
ett icke obetydligt antal läkare är af behofvet påkalladt; och ej
heller torde de fasta sjukhusen höra helt och hållet lemnas i saknad af
militär-läkare (Bil. Ser. I. N:o 3.).

Behofvet af extra läkare till fyllande af alla dessa platser är stort och
större än att det helt och hållet kan fyllas.

Man måste derföre vid bedömandet af det antal extra läkare, som vid
armén skall anställas, utgå från det antal som man, med ledning af erfarenheten,
kan anse möjligt att anskaffa.

Detta antal, deri inberäkna^ alla dem, Indika studera vid de båda
universiteten och Carolinska institutet, och som aflagt medicine kandidateller
medico-filosofisk examen samt derjemte hafva tjenstfolk å sjukhus, torde
icke i medeltal uppgå till mera än 80, och om man sålunda bestämmer antalet
extra läkare till denna siffra, har man derigenom sökt bereda armén så talrik
läkarepersonal, som under för handen varande förhållanden möjligen
kunnat åstadkommas.

Den för extra läkare hittills begagnade intetsägande benämning ”pensionärer”
och ”stipendiater”, torde höra utbytas mot den mera lämpliga af:
”reservläkare i fältläkare-corpsen”; och höra dessa extra läkare indelas i 3 :ne
klasser med olika fordringar, af Indika första klassen med de högsta fordringarne
bör utgöra ett antal af 20, och de öfriga båda klasserna hvardera 30.

Jag får sålunda föreslå:

att extra fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas
reservläkare i fältläkare-corpsen;

att dessa reservläkare indelas i 3:ne klasser, af hvilka första klassen
utgör 20, och de öfriga båda hvardera 30;

att första klassen bör vid antagandet hafva genomgått medicine kandidat-examen
och kunna förete betyg öfver att å Serafimer-lasarettet
hafva afslutat sin tjenstgöring för licentiat-examen;

att andra klassen bör vid antagandet hafva genomgått medicine kandidat-examen
och kunna förete betyg öfver tjenstgöring under minst
ett hälft års tid vid garnisons-sjukhuset eller annat sjukhus; och

II. 15

att tredje klassen må vid antagandet hafva genomgått medico-filosofisk
examen samt kunna förete samma betyg om tjenstgöring å sjukhus,
som för andra klassen blifvit föreslaget.

De bär föreslagna åtgärder, som i någon, ehuru ringa, man närmar
organisationen till krigsorganisationen, äro, som nämndt är, endast beräknade
att fylla det oundgängligaste behofvet af läkare vid trupperna och de flyttande
sjukhusen.

Det antal läkare, som Kongl. Förordningen af den 13 Juni 1855 beräknar
för sjukvården i fält, kan, som ofvan jemväl är nämndt, icke anskaffas.
För att emellertid i någon mån minska det läkareantal, denna författning
såsom behöfligt förutsätter, höra dock läkarnes tjenstebestyr i fält, genom en
i möjligaste måtto klok fördelning, så jemnkas, att icke åtskilliga läkare komma
att utsättas för en förstörande öfveransträngning, under det att andra äro
vida mindre använda. General-fältläkaren, hvars tillsättande jag nedan föreslår,
tillkommer det att i fält, vid behof, med högste befälhafvarens samtycke,
förflytta arméns läkare till den tjenstgöring, der hvar och en inom sin grad
kan mest gagna.

Om äfven, genom kompletterande af arméns läkarepersonal, till den vidd
bär blifvit föreslaget, det aldra nödvändigaste behofvet af till sjelfständig
verksamhet påräknade läkare kan anses fyldt, hvad fältarmén och äfven hvad
de flyttande sjukhusen beträffar, så saknas dock tillgång på läkare för de
fasta sjukhusen nästan helt och hållet. För att åtminstone i någon mån afhjelpa
detta missförhållande, finnes ingen annan utväg, än att anlita biträde
af personer, tillhörande den civila helsovården, såsom provincial-, städs-, lasaretts-
och distrikts-läkare.

Jag får derföre föreslå:

att provincial-, städs-, lasaretts- och distrikts-läkare må förpligta att
vid uppkommande krig, om behofvet så kräfver, med bibehållande
af sin lön och mot särskilt arfvode, tjenstgöra vid arméns fasta
sjukhus eller vid depöter inom landet.

Ett vilkor, för att vid inträffande krig ega de flesta platserna besätta
med personer, som till fälttjenst äro fullt dugliga, är att befrämja omsättningen
å de militära läkareplatserna genom lämpliga pensionsförmåner åt de
äldsta militärläkarne. Då emellertid en person, hvars krafter ej mera medgifva
honom att användas i fältjenstgöring, likväl vid sjukhusen o. s. v., kan
i väsendtlig mån deltaga i sjukvården, bör eu viss tid utlastas, under hvilken
de, som erhållit afsked, fortfarande äro tjenstskyldig^, hvarigenom ett ej så
ringa läkareantal för sjukhustjenstgöring kan blifva disponibelt, och torde jag
framdeles, i sammanhang med förslag till pensionsväsendets ordnande, få underställa
Eclers Kongl. Maj:ts pröfning de bestämmelser, som i sådant afseende
kunna vara lämpliga.

II. 16

De ordinarie läkarne vid fält-armén äro i behof af ett stort antal biträden
eller underläkare. Bland studerande och andra ynglingar, hvilka vid
inträffande krig äro i beväringsåldern, finnas tvifvelsutan många, som genom
upfostran och vaner ega mera håg för läkarens än för krigarens yrke, och
som genom den särskilda undervisning, hvilken universiteternas medicinska
fakulteter och (karolinska institutet under sådana omständigheter äro förpligtade
att meddela, på temligen kort tid kunna inhemta kunskaper, hvarigenom
de blifva användbara biträden för sjukvården i fält, och såsom sådane blifva
af större nytta, än om de ställas i ledet bland de stridande. För samma
ändamål kunna äfven användas mera försigkomna lärlingar från fältskärsstugorna,
äfvensom farmaceuter. 1 ändamål att bereda en nödvändig tillgång
på läkarebiträden eller underläkare, har jag ock redan i sammanhang med
frågan rörande allmänna värnepligten föreslagit: att i beväringsåldern varande
medicine studiosi, fältskärselever och farmaceuter, jemte andra beväringsskyldige,
som, medelst intyg från lärare vid medicinsk undervisningsverk,
styrka sig hafva inhemta!: sådana kunskaper, att de som läkarebiträden äro
användbara vid fältsjukvård, må, om de sådant önska, kunna i mönsterrullorna
inskrifvas som läkarebiträden, samt i krig som sådane användas, så väl
vid armén som vid sjukhusen, utan att dock under fredstid vara från vapenöfningarne
befriade.

Yttersta länken i kedjan af den personal, som användes för arméns
sjukvård, utgöres af sjukvårdsmanskapet. Om ej lika vigtig som organisationen
och fördelningen af fältläkare-corpsen, är dock det ändamålsenliga ordnandet
redan i fredstid af sjukvårdsmanskapet, som bör utgöras af ett tillräckligt
antal pålitliga, välvilliga samt i sitt yrke kunniga personel'', af särdeles
stor och framstående vigt. Den nuvarande organisationen måste dock
undergå väsendtliga förändringar, så framt armén derigenom skall beredas
tillgång på ett kunnigt och till antalet tillräckligt sjukvårdsmanskap i dess
3 olika kategorier: ''Sjukvårdssoldater, förbinderisoldater och sjukvaktaresoldater.
1

Hvad först angår de egentliga sjukvårdssoldaternas undervisning, torde
densamma för det jemförelsevis obetydliga antal, som deraf, enligt nu gällande
föreskrifter, kommer i åtnjutande, vara någorlunda tillräcklig, men skall något
verkligt gagn med donna undervisning åstadkommas, erfordras dels att ett
större antal stamsoldater, än nu är förhållandet, deraf erhåller del, dels att
det, som vid undervisningen inhemtats, för att i minnet kunna bibehållas, vid
de årliga regementsmötena, under vederbörande läkares ledning, repeteras
och öfvas.

Det är nemligen antaget att, om ett jemförelsevis tillräckligt antal stamsoldater
erhåller undervisning i första grunderna af kirurgi m. m., enligt för
detta ändamål stadgad lärokurs, hvilken vid regementsmöten eller andra

trupp -

II. 17

truppsammandragningar genomgås och ytterligare inskärpas, så höra dessa
examinerade sjukvårdssoldater kunna under fälttj enstgöringen påräknas såsom
dugliga och kunniga biträden åt läkarne. Då antalet af dessa sednare, såsom
ofvan är anfördt, måste blifva ganska begränsad!, bör en minskning i deras
åligganden (t. ex. med göromål tillhörande den s. k. bila kirurgien, enklare
förbands anläggande m. m.) medföra den fördel, att det ringa antal, som finnes,
mera uteslutande kan egna sig åt helso vårdens vigtigare detaljer, dock alltid
så, att sjukvårdssoldaterna endast efter läkarens tillsägelse och under hans
upsigt eger utöfva sin verksamhet. — Vidare höra de examinerade sjukvårdssoldaterna,
såsom ledare och befäl öfver förbinderisoldaterna, likasom i
egenskap af korporaler vid reservförbinderiafdelningen, på slagfältet kunna,
till följd af den undervisning de åtnjutit, utöfva en gagnande verksamhet vid
de sårades utandande, transport och, om så erfordras, första förbindning.
Slutligen, i fall antalet af examinerade sjukvårdssoldater det medgifver, höra
äfven för sjukhusens behof kunnige öfversjukvaktarfe och sjukvaktare bland
dem kunna utses, hvilka långt bättre än sjukvaktaresoldater af beväringen,
som ega ringa eller ingen insigt, kunna i detta ansvarsfulla kall användas.

Äfven förbinderisoldaterna höra till sin sysselsättning vara invande och
exercerade, hafva kännedom om sjukutredningens beskaffenhet och ändamål,
samt ega öfning i förbinderivagnarnes snabba på- och afpackning, hvari allt
de höra vid möten och manöver under tillsyn af vederbörande läkare öfvas.

Undervisningen och öfningen med sjukvårdsmanskapet bör således i
betydlig mån utsträckas, men huru väl undervisad!, inöfvadt och exercerad!
manskapet än må blifva, är dock det närvarande antalet alltför ringa, för
att åsyftad! gagn dermed skall kunna åstadkommas. Erfarenheten från de
sista krigen, hvilken ligger till grund för alla de förslag, som sednare tidens
militär-sanitäts-kommissioner utarbeta!, visar påfallande, huru ytterst maktpåliggande
det är att, med de allt mer utvecklade egenskaperna hos eldvapnen,
ega ett större antal sjukvårdsmanskap än tillförene för de sårades upphemtande
och bortförande från valplatsen.

Vid infanteriet, som i sig skall upptaga största delen af beväringsmanskapet,
torde sjukvårdssoldaterna vid hvarje stamkompani icke kunna understiga
6, hvarigenom vid öfvergången till krigsfot hvarje fältkompani erhölle 3:ne
sjukvårdssoldater. Vid specialvapnen återigen torde 3:ne sjukvårdssoldater
vid hvarje sqvadron, batteri eller kompani, motsvara hvad för infanteriet blifva
ifrågasatt.

Det manskap, som till sjukvården bhfvit utsedt, torde äfven böra, så
vidt möjligt, vid densamma bibehållas, och sjukvårdssoldaterna inom sin verksamhetskrets,
i mån af ådagalagd skicklighet och förtjenst, kunna avancera
till korporaler, hvartill vid hvarje infanteribataljon 2:ne, och ett deremot svarande
antal vid öfriga vapen, höra kunna befordras.

Bill. till JRiksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd.

3

II. 18

I öfverensstämmelse med hvad här anfördt blifvit, får jag föreslå:
att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal af 6 på
hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen bestämmes
till 3:ne på hvarje sqvadron, batteri eller kompani;
att undervisning vid militärsjukhusen med dessa sjukvårdssoldater må,
så snart lämpligen sire kan, anordnas; och
att den sålunda undergångna lärokurs vid de årliga mötena af vederbörande
läkare repeteras och vidare utsträcka i alla de ämnen,
der sådan för sjukvårdssoldaterrias duglighet och användbarhet kraf
nöden.

Vid pröfning af den vigtiga frågan om fältläkare-corpsens organisation,
framstår i första rummet bristen på en särskild chef för militärläkarne, hvilken,
så väl under fred som krig, egde öfverinseendet öfver den militära helsooeh
sjukvården, och under hvars myndighet militärläkarne voro ställde i allt
hvad som rörer deras embetsförvaltning såsom läkare vid armén.

Kongl. Förordningen af den 13 Juni 1855, angående arméns sjukvård
i fält, samt Instruktionen af den 12 Januari 1856 föreskrifva visserligen tillsättande
af en sådan embetsman, under benämning generalfältläkare, så snart
armén sättes på krigsfot; men under fred är den militära sjukvården ställd
under samma myndighet som den civila, nemligen Kongl. Sundhets-kollegium.

\ Samtliga komitéer för ordnandet af militärläkareväsendet hafva deremot

föreslagit tillsättandet af en permanent generalfältläkare.

Så ansåg 1839 års komité för militära sjukvårdens ordnande, att en
särskild chef för arméns sjukvårdsangelägenheter jemväl under fred borde
anställas; och ett förslag i denna rigtning tillstyrktes äfven af Sundhetskollegium.

1858 års komité föreslog fältläkare-corpsens fristående organisation äfven
under fred, hufvudsakligen för att vinna likhet mellan freds- och krigsorganisationen
och för att underlätta tillämpningen af för den sednare meddelade
föreskrifter. Denna mening biträddes äfven af den komité, som år
1859 granskade detta förslag, och som framställde den åsigt, att tvenne af
hvarandra oberoende förvaltningsgrenar skulle inrättas för den militära och
civila sjukvården, i likhet med hvad i Lera andra länder, såsom Frankrike,
Österrike, Schweitz m. fl. eger ruin. Ett sådant fullständigt skiljande af den
militära sjukvården från den civila, blef dock af Sundhets-kollegium, på anförda
skäl, afstyrka

II. 19

Landtförsvarskomitén, som icke förbisåg de skål mot ett fullständigt
afskiljande af fältläkare-corpsen och den militära sjukvården i allmänhet från
den civila, Indika Sundhets-kollegium anfört, uttryckte den åsigt, att ett chefsskap
öfver fältläkarne vore ganska nyttigt äfven under fred för vinnande
af enhet i deras embetsförvaltning och tjensteutöfning såsom militärläkare,
äfvensom för underlättande af öfvergången till krigsorganisationen, hvilket
chefsskap bättre borde utöfvas af en än af flere; — vidare att under nuvarande
organisation, det vid utbrottet af ett krig blefve nödvändigt att till chef för
arméns sjukvård i hela dess omfattning utse en militärläkare, hvilken likväl torde
komma att sakna den vana vid administrativa bestyr, som ett så vidsträckt
befäl kräfver, samt måhända äfven den omfattande blick, som företrädesvis
genom allmänna ärendens handläggning kan vinnas och som den vidsträckta
och mycket sammansätta förvaltning honom anförtros fordrar. Sjukvårdens
ordnande under krig vore visserligen något helt annat än under fred, men
donna olikhet eger äfven rum inom öfriga delar af krigsfot valtningen, utan
att man inom dem anser för en likgiltig sak, om de särskilda förvaltningsgrenarnes
chefer eller underlydande tjenstemän först i valplatsens grannskap
sammanträffa till en ovan samverkan, eller att vid ett så vigtigt tillfälle anlitas
i för dem okända tjenstebestyr. Komitén ansåg slutligen, att fältläkarecorpsens
chef, med myndighet öfver dess personal i hvad som rörer deras
embetsförvaltning eller läkaretj enstgöring vid armén, borde vara ledamot i
Sundhets-kollegium och der föredraga de militära sjukvårdsangelägenheterna,
hvilka således icke skulle söndras från den civila sjukvården, utan fortfarande
stå under Sundhets-kollegii inseende, samt att fåltläkare-corpsens chef, som
skulle utnämnas af Kongl. Maj:t, på föredragning af chefen för landtförsvars-departementet,
samfäld t med Sundhets-kollegium herde upgöra underdåniga
förslag till befordringar inom corpsen; men skulle till extra läkarebefattningar
vid armén ensam utse och förordna dem han funne lämpligast.
Komitén föreslog sålunda anställande af en generalfältläkare, samt i sammanhang
dermed tillsättande af den särskilda expedition, som herde till fullständigande
af hans befattning.

Då vid arméns mobilisering krigsorganisationen kräfver störa förändringar
i fältläkare-corpsens numerär och fördelning, torde ingen bättre än
en ordinarie chef kunna bedöma utvägarne och inse lämpligaste sättet för
dessa förändringars vidtagande, på grund så väl af sin kännedom af ärendena,
som af personalens och materielens duglighet och användbarhet. Med
ringa utsigt till framgång skulle deremot en med detta obekant person, som
dertill måhända saknade den vana vid administrativa bestyr, hvilken den för
arméns stridbarhet särdeles vigtiga helso- och sjukvården fordrar, och som
plötsligen funne sig utsedd till general-fältläkare, kunna handhafva sin för
arméns bestånd maktpåliggande befattning.

II. 20

Såsom ett vigtig^ skäl mot antagande af en general-fältläkare, så väl
vid freds- som krigs-organisationen, har anförts, att en under föregående
fredstid af administrativa ärendens handläggning uptagen embetsman, som
öfvergifva utöfningen af alla läkaregöromål, skulle vara en olämplig hufvudman
för aktiva arméns sjukvårdsanstalter, samt sakna praktisk färdighet i
tillämpningen af militärhygienen och sjukvårdens anordnande. Detta skål
torde med nu gällande föreskrifter möjligen ega någon giltighet; men erhölle,
som sig herde, general-fältläkaren, äfven under fred, updrag att såsom chef
ega öfverinseende öfver hela den militära helso- och sjukvården: att deruti
taga initiativet för införande af nödiga förbättringar; att hafva öfverinseendet
öfver militärläkarnes tjenstgöring och sjukvårdsmanskapets undervisning och
exercis; att årligen inspektera militärsjukhusen; samt att vid större öfningsläger
eller truppsammandragningar anordna hvad med helso- och sjukvården
eger sammanhang — allt förrättningar, som tillkomma general-fältläkare i
andra länder — så skola tvifvelsutan dessa göromål ytterligare gorå honom
lämplig för sitt ansvarsfulla värf under kriget, liksom hela militärläkare-corpsens
utveckling härigenom skulle taga ett stort steg framåt.

Under general-fältläkarens frånvaro i fält eller på embetsresor, torde
de löpande göromålen lämpligen kunna skötas af hans närmaste man i general-fåltläkare-expeditionen.

Jag får i enlighet med dessa åsigter föreslå:

att för fältläkare-corpsen anställes en särskild chef, hvilken, under benämning
af general-fältläkare, utses af Eders Kongl. Maj:t, uppå
chefens för landtförsvars-departementet föredragning;

att alla militär-läkare ställas under gen er al-fältläkarens myndighet i
allt hvad som rörer deras embetsförvaltning och tjenstgöring vid
armén;

att general-fältläkaren inför chefen för landtförsvars-departementet föredrager
militära helsovårdsärenden och befordringar inom den ordinarie
fältläkare-corpsen;

att general-fältläkaren må ega såte och stämma såväl i Kongl. Sundhets-kollegium
som i Kongl. Arrpéförvaltningen, då ärendena beröra
sådana frågor, som i något afseende stå i sammanhang med
den militära helso- och sjukvården;

att general-fältläkaren, ..på derom gjord anmälan, för tillfället förordnar
extra läkare vid armén, samt att han till reserv-läkare i fältläkarecorpsen
utser dertill behörige personer;

att general-fältläkaren under fred må årligen inspektera militärsjukhusen
och eg a öfverinseende öfver undervisningen och exercisen med

11. 21

sjukvårdsmanskapet, samt vid större öfningsläger eller truppsammandragningar
anordna hvad med helso- och sjukvården eger sammanhang;
och

att general-fältläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande fältläkarekontoret,
med dess medicinal-, förhinder!-, instrumental- och öfrig
utredning, samt öfver hela den militära helso- och sjukvården i
allmänhet.

Till fullständigande af general-fältläkarens befattning är nödigt, att han
eger sin egen expedition; och får jag föreslå att till tjensteman vid denna
expedition anställas:

en sekreterare, som tillika är kamererare;

en upbördsman för fältläkare-kontoret, hvilken torde höra endast på
förordnande tillsättas;

en reservläkare som adjutant;

en vaktmästare.

Ofvanstående bestämmelser afse dock endast att antyda den hufvudsakliga
rigtningen af general-fältläkarens och de till hans expedition hörande
tjenstemäns verksamhet, hvarföre en utförlig general-fåltläkare-instruktion, i
händelse af detta förslags gillande, bör snarast utarbetas.

Då, enligt detta förslag, arméns läkare skulle komma att utgöra en särskild
corps och erhålla eu särskild chef, synes äfven vara lämpligast, att
fåltläkare-corpsen erhåller en egen aflöningsstat, hvilket dock icke utgör något
hinder för lönernas utbetalande till de vid regementen och corpser anställde
läkare genom dervarande redogörare.

Beträffande aflöningen för den föreslagna general-fältläkaren och de till
hans expedition hörande tjenstemän, far jag föreslå:

för general-fältläkaren en lön af................... 6,000 R:dr

„ sekreteraren i expeditionen ................... 2,500 „

„ upbördsmannen, arfvode..................... 1,200 „

„ adjutanten „ 900 „

„ 1 vaktmästare ................. 500 „

Hvad åter beträffar löneanslagen åt de vid regementen och corpser anställde
läkare, så höra desamma åsyfta att lemna ersättning för det arbete,
den tid och verksamhet, som af tjensten tages i anspråk, och derjemte att
vid armén fästa ett antal kunniga och skickliga läkare, så att med någorlunda
säkerhet må kunna påräknas att, vid arméns mobilisering, läkareplatserna
må vara med i möjligaste måtto skickliga personer besatte. Med afseende
härå borde de nuvarande lönerna för militär-läkarne, Indika väl icke
fullt torde utfylla dessa vilkor, i någon man förhöjas, men, då en icke obetydlig
förökning i personalen ifrågasättes, och nödigt är att iakttaga all den
sparsamhet, som med ändamålets vinnande kan förenas, så torde, med af -

II. 22

seende på det tillfälle militär-läkarne under fred ega att jemte militärt]enstgöringen
egna sig åt enskild praktik, de nuvarande lönerna icke kunna i
allmänhet föreslås till någon förhöjning.

Beträffande andre bataljonsläkarne, så torde dessa, med afseende på de
föreslagna nya platserna, '' höra indelas i 2:ne löneklasser, af hvilka andra
klassens lön bestämmes till 600 R:dr, hvarjemte de i garnison ständigt förlagde
bataljonsläkare, med hänsyn till den trägnare tjenstgöring desamma är o
underkastade, torde höra tilläggas hvardera ett ärligt arfvode af 300 R:dr.

Jag får på grund häraf föreslå, att följande lönestat må bestämmas för
ordinarie fältläkare-corpsen:

för regements-läkare en lön af................ 2,500 R:dr.

„ lista bataljons-läkare „ „ „................ 1,200 „

„ 2:dra d:o, lista klass................ 900 „

„ 2:dra d:o, 2:dra clio ................ 600 „

„ fältläkare ett arfvode af..................... 300 „

och lör i garnison ständigt förlagde batalj ons-läkare ett arfvode
af...................... 300 „

Med afseende å extra fåltläkare-corpsens aflöning får jag föreslå:

för lista klassens reserv-läkare ett arfvode af........... 300 Ridr.

,, 2:dra clio d:o „ „ „........... 200 „

„ 3:dje d:o d:o „ „ „........... 150 „

Den ökade kostnaden för fältläkare-eorpsens organisation, i enlighet
med hvad här är föreslaget och med tillämpning af ofvanstående lönestater,
skulle komma att upgå till 183,250 Ridr. (Bil. Ser. I. Nio 3.)

Efter det jag sålunda inför Eders Kong!. Maj it redogjort för den förändrade
organisationen af arméns sjukvård, hvilken jag anser nödig för
ett, så vidt möjligt, ändamålsenligt ordnande af helso- och sjukvården i fält,
torde jag, i fråga om den fördelning af arméns såväl ordinarie som reservläkare,
på olika grader af krigsfot, hvilken vid mobilisering måste ega rum,
få hänvisa till när lagda Bil. Ser. I. Nio 4, — Af donna fördelning synes
mig framgå, att, då man vid krigstillfållen otvifvelaktigt lärer kunna påräkna
biträde af civile läkare samt af den frivilliga sjukvården och då depöterna,
hvilka höra bildas fördelningsvis, med undantag för Norrland, der de, till
följd af de störa afstånden torde kunna bildas brigadvis, — endast erfordra
ett mindre antal läkare, arméns behof i förevarande hänseende vore, så vidt
sig gorå låter, temligen nöjaktigt tillgodosedt.

II. 23

Beträffande sammansättningen af första limens flyttande sjukhus, af
ambulanserna, samt af de särskilda sjukbärarekompanierna, innefattas de närmare
detaljerna häraf uti Bil. Ser. I. Nas 4, 5 och 6. Såsom af der lemnade
öfversigt synes, hafva de flyttande sjukhusen erhållit en sjukhusutredning
af tillsammans 2,040 sängar för den mindre, och 3,060 sängar för den
den större krigsfoten, och då dessa sjukhus alltid höra så anläggas, att
sängplatser kunna beredas medelst på stället befintlig materiel, höra de, jemväl
med understöd af den frivilliga sjukvården kunna uptaga ända till 6
procent af arméns styrka, utan att ambulansernas materiel dertill tages i
anspråk, hvarigenom således de fordringar, som kunna ställas på lista liniens
flyttande sjukhus, synas vara upfyllda.

Ambulansernas sjukvårdsutredning åter utgöres af 110 sängar hvardera
på den mindre, och 170 på den större krigsfoten, och är derjemte
hvarje ambulans så ordnad, att den kan skiljas i 2:ne delar, för att sålunda
kunna medfölja de olika regementena vid en brigad, om donna
skulle komma att delas. — I fråga slutligen om sjukbärare-kompanierna, b vilka
vid mobilisering skola bildas till ett antal af ett för hvarje armé-corps och som
tillsammans höra utgöra omkring 1 procent af arméns hela styrka, så äro
de för dessa kompanier afsedde sjukvårds- och förbinderi-soldater uti infanteriets
styrka inberäknade, och hvad angår det till dessa kompanier nödiga
befäl, hvilket bör utgöras af 12 officerare och 12 under-officerare, så är detsamma
visserligen ej i freds-organisationen uptaget, men bör vid en mobilisering
kunna uttagas af infanteriet, utan att dettas organisation komma i någon
nämnvärd mån att deraf blifva lidande.

Hvad i öfrig! angår anskaffningen af fordon m. in. för sjukvården, får
jag i underdånighet hänvisa till de förslag, jag i detta hänseende framställt
uti den del af detta underdåniga memorial, som afhandla!'' intendentur- och
trossväsendet, och har jag bär endast ansett mig höra anmäla, att i förråden
finnas för arméns behof 100 sjuktransportvagnar, 20 sjukkärror samt 72
s. k. förbinderivagnar, Indika sednare till följd af deras nya bestämmelse äro
uptagna under namn af ambulansvagnar; samt att härförutom torde höra anskaffas
lätta tvåspända batalj ons-förbinderi- eller medicinal-vagnar, till ett
antal af 113 för den mindre och 132 för den större krigsfoten, Indika vägnar
höra hafva till ändamål att tjena dels som transportmedel för läkaren
och hans sjukvårdssoldat, dels att uptaga, inskränkt till det minsta möjliga,
den för bataljonen nödvändiga medicinal- och instrumental-attiralj samt nödiga
förbandspersedlar.

Slutligen bör äfven vid hvarje armé-corps samt vid högqvarteret
särskilda sjukhus-intendenturer bildas, Indika stå under general-fältläkarens
och corps-fältläkarens öfverinseende, och Indika höra vara afsedda,
att från de flyttande sjukhusen hålla ambulanserna mobila med all

II. 24

den materiel, som för dessa behöfves; att i tid besörja anskaffande af nödig
reserv för dessa sjukhus; att gå i författning om nödiga matt och steg för
deras ändamålsenliga förläggning; att fördela sårade och sjuke dem emellan;
m. m. som för sjukvårdens fullständiga ordnande och ekonomiska detalj orkan
vara'' af behofvet påkalladt; — och äro för dessa intendenturer nödig
personal, fordon och hästar beräknade uti Bil. Ser. H. N:o 1.

Löneregleringen.

A. Indelta armén.

1 samma mån det för arméns stridbarhet och användbarhet är af vigt
att den är försedd med insigtsfull och dugligt befäl, i samma mån är det
ock nödvändigt att detta befäl erhåller en aflöning som motsvarar lefnadsbehofven.

Huru stark hågen för inträde på den militära tjenstemannabanan än
må vara hos nationen, måste dock följden af en alltför otillräcklig aflöning
slutligen blifva den, att personer med insigter och duglighet afskräckas från
inträde på en bana, der sannolikheten att kunna förvärfva sin utkomst är
ringa, hvarigenom armén går miste om mången väl behöflig förmåga, som
under andra förhållanden måhända skulle statt densamma till buds. Aflöningen
måste dock icke allenast vara tillräcklig, den måste äfven vara rättvist
fördelad, och således utgå till lika belopp inom lika tjenstebefattning''^.

Indelta arméns aflöning upfyller intetdera af dessa vilkor, och orsaken
dertill torde, åtminstone i sednare hänseendet, kunna i väsentlig mån härledas
från dess egenskap att vara indelt.

Till plysning af förhållandena med indelta arméns aflöning, torde
jag, efter landtförsvars-komitén, få anföra en kort sammanfattning af donna
aflönings upkomst och de förändringar densamma undergått från tiden för
dess första ordnande intill närvarande tid.

Då

II. 25

Då Konung Carl XI bragte ordning och reda uti det långt före hans
tillträde till regeringen befintliga militie-indelningsverket, anslogs till befälets
aflöning vid hvarje regemente ett visst, i daler silfvermynt efter ”kronovärdi”
beräknadt belopp af hemmansräntor och kronotiondespanmål, sålunda att
för hvarje beställning anvisades räntor af vissa hemman, af Indika ett upläts
åt löntagaren till boställe, motsvarande antingen hela lönen eller en del deraf,
i hvilket sednare fall fyllnad för återstoden af lönens belopp anvisades i
kronotionde-spanmål. Beloppen af dessa till aflöning anslagne hemmansräntor
och kronotionde vid de olika regementena, sins emellan jemnförde, visa
ett bemödande att grundlägga likhet i aflöningen inom lika grader, och ådagalägga
derjemte Konung Carl XLs omsorg att tilldela befälet tillräcklig
aflöning.

Till följd af jord- och varuvärdenas stigande i jemnbredd med lefnadskostnaderna,
skulle nämnda aflöningstillgångar, i fall de allt fortfarande fått
till sitt ursprungliga ändamål orubbadt användas, kunnat, på sätt landtförsvars-komiténs
i ämnet anställda noggranna beräkningar visa, ännu vara
icke allenast fullt tillräckliga för den ursprungliga befälspersonalens nöjaktiga
aflönande, utan äfven derutöfver lemna ett betydande öfverskott, men under
tidernas lopp hafva åtskilliga rubbningar skett uti det ursprungliga aflöningsindelnings-verket,
dels genom indragning till statsverket af vissa indelningar,
dels genom ett betydligt ökande af befälets antal, utan att, till aflöning för
denna ökade personal, annat än högst otillräckliga nya tillgångar anvisats.
Sålunda indrogos till den år 1725 bildade general-förråds-kassan åtskilliga
boställen och indelningar för lägre beställningar, såsom gevärshandtverkare,
sadelmakare, hautboister, pipare, m. in. och vid donna kassas uplösning öfverflyttades
större delen af dessa boställen och indelningar till statsverket.

Emellanåt tillskapades nya beställningar, hvilket, tillika med delningen
af Smålands kavalleri i 2:ne corpser, X enke - W er mlands regemente i 2 me
regementen, och lif-regementet till häst i 3:ne corpser, medförde en stor tillökning
i befälets antal, som, då den endast ofullständigt motsvarades af de
för ändamålet anvisade kontanta anslagen, verkade en betydlig rubbning i
de ursprungliga löneförhållandena. Ännu större rubbningar i aflöningsverket
blefvo en följd af extra roteringens införande år 1810, och allmänna
beväringens år 1812.

Dessa åtgärder nödvändiggjorde en betydlig tillökning i befälets antal,
och regementena i allmänhet erhöllo sålunda ytterligare 1 major, 1 adjutant,
4 kapitener, 4 löjtnanter, 4 fänrikar och 21 under-officerare (några regementen
Unge 8 löjtnanter i stället för 4 kapitener och 4 löjtnanter), utan att
till. denna personals aflönande anvisades vid hvarje regemente mera än 8
fänriks-löner å 200 R:dr Banko, och vakansafgiften af 27 rotar. — Slutligen
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afd. 4

II. 26

indelades armén år 1813 på brigader och divisioner, hvarvid åt cheferne för
desamma de bästa öfverste-indelningarne anvisades.

En betydande löneförsämring både sålunda efter hand upkommit,
dels genom de befintliga lönetillgångarnes anlitande till aflöning åt det störa
antalet tillökadt befäl, utan att till ersättning derför annat än ett högst otillräckligt
kontant anslag beviljats, hvarjemte, på bekostnad af manskapsstyrkan,
ett antal rotelöner till underbefälet anslagits, dels genom indragning till statsverket
af boställen och indelningar till ett värde som af landtförsvarskomitén
beräknas, hvad boställen beträffar, till 60,458: 25, samt hvad indelte
räntor och kronotionden angår, till 162,746 R:dr Runt. Följden häraf
blef ock den, att aflöningsbeloppen uti nästan alla grader blefvo högst otillräckliga
och derjemte ytterligt ojemna, såväl de olika regementena emellan,
som inom samma grader af samma regemente. Denna ojemnhet bestod icke
blott i den, som naturligen upkommit genom boställenas olika skötsel under nära
ett och ett hälft århundrade, utan äfven deri, att indelningar till olika beställningar
upburos af löntagare inom. samma grad, så att enligt den genom Kongl.
Brefvet den 23 Mars 1813 fastställda lönereglering, af 12 kapitener endast
3:ne både kapitens- men 8 löjtnants-indelningar och 1 icke mera än fänriksindelning;
af 12 löjtnanter hade 7 fänriks- och 5 fältväbelslöner, o. s. v.
alla graderna igenom, så att de lägsta underofficersgraderna endast hade
rotelöner.

Under sådana förhållanden kunde behofvet af en genomgripande löneförbättring
och reglering för indelta armén icke längre undgå att gorå sig
gällande.

Vid 1823 års riksdag anmälde Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t, att
de funnit befälet vid indelta armén, och synnerligast vid infanteriet, vara
ganska olika lönadt, och till en del försedt med löner, som icke kunde anses
tillräckliga för innehaf varens skäliga utkomst, hvarjemte Rikets Ständer i
underdånighet anhålla, att med indelta arméns befäl en sådan reglering
måtte vidtagas, ”att hvar och eu må finna nådig utkomst med hvad staten
för närvarande består, samt att aflöningen varder efter tjenstår ad lämpad.”

På grund af denna Rikets Ständers skrifvelse, inkom general-adjutanten
för armén den 23 September nämnda år med ett underdånigt utlåtande
hvari föreslogs en lönereglering, grundande sig på de indelta lönernas utbyte
mot kontanta penningelöner, hvithet förslag dock icke ledde till någon
påföljd. .

Premie år sednare, eller den 17 Juni 1826, ingick samma generaladjutant,
sedan nödiga upplysningar från vederbörande erhållits, till Kongl.
Maj :t med ett nytt förslag till lönereglering för indelta armén, och då, enligt
hvad de inom hela armén skedda boställs- och löneupskattningarne visade,
icke något enda regemente egde tillgångar, som medgåfvo en nedsättning

II. 27

deri, utan dessa tvärtom voro otillräckliga för alla, så kunde regleringen icke:
grunda sig på någon för ändamålet tillfyllestgörande ny fördelning regementena
emellan af arméns lönetillgångar, utan åsyftade detta förslag att, så vidt möjligt,
återföra lönerna till samma beskaffenhet och belopp, hvartill de enligt
indelningsverket voro bestämda. Med afseende härpå omfattade förslaget:

a) en lönereglering, hvarigenom åt det tillökade befälet skulle anslås
löner, lika med dem, som indelningsverket för hvarje grad fastställde, nemligen
boställen och indelta räntor. Der boställen saknades, skulle ersättning
lemnas i afradsspanmål. Tillgångar till regleringen skulle beredas dels genom
underofficers-beställningarnes inskränkning till 50 på hvarje infanteri-regemente,
dels genom en liqvid mellan indelningsverket och statsverket, hvarmedelst
det förra skulle återfå boställen, räntor och andra tillgångar, som tid efter
annan blifvit till statsverket indragne, hvaremot till det sednare skulle återställas
det kontanta penningeanslag, som var anvisadt för arméns aflöning;

b) en lönejdunkning inom hvarje regemente, så att, genom byte af boställen
mellan olika grader, hvarje grad skulle erhålla boställe af en i förhållande
till lönen derinom lämpad godhet; samt

c) en reglering af tjenste-ackorden, för hvars verkställighet herde utfärdas
ett nytt reglemente, som bestämde ackorden vid hvarje regemente och
i hvarje grad till ett medelbelopp af hvad bevisligen inom graden vore vid
regementet i ackord utbetaldt.

Sedan Kong!. Maj:t, genom nådigt Cirkulär-bref den 25 Maj 1827, anbefallt
inrättande af 17 särskilda komitéer, med updrag att fullständigt utleda
och uppskatta den behållna afkastningen af alla boställen, som efter stat
och indelningsverk voro för arméns aflöning anslagna, och sedan, med ledning
af dessa upskattningar, ett nytt förslag till lönereglering blifvit upgjordt,
framställde Kongl. Maj.-t detsamma i nådig Proposition om statsverkets tillstånd
och behof till Rikets år 1828 församlade Ständer.

Hufvudgrunderna i detta förslag voro:

att indelta räntor och kronotionde skulle till statsverket indragas och
lönerna, beräknade i silfver, från statens kassa utgå i bankosedlar, efter en för
hvarje riksdag, enligt förhållandet de fem föregående åren, antagen medelkurs;

att den genom föregående undersökningar utrönta behållna afkastningen
af de boställen, som åt en del löntagare komma att fortfarande uplåtas,
skulle å lönerna afräknas; och

att de för andra löntagare öfverblifvande boställena skulle till statsverket
indragas.

Då en reglering af arméns ackord stode i närmaste sammanhang med
regleringen af lönerna, skulle en ny ackords-reglering jemväl ega rum och
ett reglemente för verkställigheten deraf utfärdas, i syftning att jemnt fördela
alla ackorden i ett visst förhållande till lönerna. En för detta ändamål be -

II. 28

höflig kassa skulle inrättas, genom hvilken regleringen, i mån af inträffande
ombyten inom befälet, kunde tillvägabringas, och äskades i detta afseende af
Rikets Ständer ett kreditiv af 100,000 R:dr Banko, att i händelse af behof
efter hand anlitas och äfven efter hand återbetalas.

Detta förslag till lönereglering vann icke bifall af Rikets Ständer, hvilka
dock beslöto att anvisa kontanta löner för 6 fördelnings-generaler å 6,000
R:dr Banko hvardera, och för en kavalleri-inspektör 4,500 Rxlr samma mynt,
hvarjemte, förutom indelta arméns förut egande kontanta anslag, ett belopp
af 66,000 R:dr Banko ytterligare anvisades för löneregleringens genomförande;
och förklarade Rikets Ständer sig hysa den öfvertygelsen, att med de sålunda
beviljade anslagen en fullständig reglering af lönerna för indelta arméns
befäl kunde ega rum, samt anhöllo, att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt
lämpligast befunnes, låta verkställa en sådan reglering, som, i närmaste öfverensstämmelse
med indelningsverket, bragte lönevilkoren till möjligaste likhet
inom samma grad vid hvarje regemente eller corps, hvarjemte Rikets Ständer
beviljade det äskade kreditivet af 100,000 R:dr Banko för ackordens reglering.

Med anledning af hvad sålunda i frågan förekommit, updrog Kongl.
Maj:t genom nådigt Bref den 13 Februari 1830 åt en särskild komité att, i
öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer upgifna grunder, utarbeta ett
förslag till reglering af såväl generalitets som indelta arméns löneförhållanden
och ackorder, och blef den af nämnda komité föreslagna löne- och
ackordsreglering, enligt dervid uppgifven plan, fastställd genom nådigt Bref
den 2 Februari 1833 och utgör ännu i närvarande stund grunden för indelta
arméns aflöning.

De genom denna reglering beredda lönetillgångar utgjordes af:

a) boställen, anslagna till vissa löntagare, eller s. k. bostads-boställen;

b) afkomsten af andra, genom boställs-direktionernas försorg utarrenderade
boställen;

c) indelta räntor, kronotionde och tillfälliga inkomster;

d) kontant anslag;

e) från vissa rotar utgående vakansafgifter, anvisade dels till lönefyllnad,
dels såsom nummerlöner för åtskilliga bland underbefälet, dels ock till
musikens underhållande.

Öfver de hvarje regemente anslagna lönetillgångars fördelning på de
olika beställningarna uprättades, med ledning af fastställde normal-stater, förslag
till aflönings-stater, äfvensom nya atiönings-mdelningsverk vid regementena
uprättades under iakttagande:

att alla beräkningar skedde efter samma värden, som blifvit af korniterade
begagnade;

att bostads-boställena inberäknades i lönerna efter deras upskattningsvärden; -

II. 29

att beräknade afkastningen af de utarrenderade boställena, sammanförd
i eu massa, i förhållande till dess större eller mindre belopp, tilldelades så många
löntagare vid regementet, som lämpligen ske kunde, under iakttagande deraf,
att alla inom samma grad erhöllo lika andel;

att äfven kronotionde-spanmålen och indelta räntor fördelades på så
många löntagare som tillgångarna medgåfvo, och med lika andelar inom
samma grad;

att de kontanta statsmedlen användes till fyllnad af sådane löner, som
af andra tillgångar icke erhöllo falla belopp;

att der lönefyllnad, bestående i rust- eller rothållsnummer, var åt under-officerare
anslagen, densamma fördelades på hvar och en efter tillgång
och behof; och

att korporalernas löne-spanmål årligen in natura anvisades af kronotionde-spanmålen,
eller, der sådan ej var att tillgå, af spanmålen från utarrenderade
boställen.

I sammanhang härmed bildades vid hvarje regemente eller corps en
lönings-direktion, hvilken skulle årligen fördela inkomsten af de utarrenderade
boställena. Om denna inkomst något år öfverstege det i staten beräknade
beloppet deraf, borde öfverskottet fördelas lika på hvarje löntagare, som hade
sig dylik inkomst på lön tillagd, i förhållande till hvars och ens andel af det
hela, hvaremot, om brist yppade sig, densamma borde, efter enahanda grunder,
på dessa löntagare fördelas.

Denna lönereglering åsyftade således att jemna aflöningstillgångarne,
dels de olika regementena emellan, genom anvisande af olika kontant anslag
och vakansafgifter, allt efter det inbördes förhållande, som normal-staterna
angåfvo, dels inom regementena, derigenom att de olika slagen af tillgångar
lika fördelades på löntagarne, i förhållande till den lön, som för hvarje grad
blifvit i normal-staten bestämd.

I sammanhang med löneregleringen behandlades äfven frågan om
ackordsregleringen. Såsom grundsats antogs, att hvarje tjensteman borde oafkortad!
återfå det ackordsbelopp, som han vid tjenstens tillträdande erlagt,
men då ackords-summorna befunnits mycket olika, icke allenast inom samma
regemente, utan synnerligast de särskilda regementena emellan, kunde regleringen
icke ske regementsvis, utan verkställdes i det närmaste inom hvardera
af de särskilda vapnen för sig, och efter den allmänna grundsats, att
lika lön efter stat herde medföra lika ackord, och att för olika löner ackorden
herde till dessa stå i ett och samma förhållande, för hvars bestämmande
medelbeloppet af utbetalte ackord inom graden lades till grund.

Sedan arméns fullmäktige i frågan blifvit herde, beslöts tillika ackordens
amortering genom en under direktionens för arméns pensions-kassa förvaltning
ställd ackords-amorteringsfond, som egde upptaga lån mot obligatio -

II. 30

ner, och att för de inflytande medlen eller, der så önskades, genom obligationer
inlösa alla utbetalte ackordssummor. Den som fick sitt utbetalte ackord
ersatt, förband sig att icke vidare mottaga eller gifva ackord, och att,
så länge han samma tjenst innehade, betala till amorteringsfonden 6 procent
årligen på den honom ersätta ackordssumman. Efterträdaren deremot skulle
betala 6 procent på det nya, för tjensten fastställda ackordsbeloppet.

Under åren 1842, 1843 och 1845 samt slutligen genom Kongl. Maj:ts
nådiga Cirkulär-bref den 17 Juni 1856 äro åtskilliga ytterligare föreskrifter
gifna för lönetillgångarnes fördelning i hufvudsakligt syfte, att ett regementes
alla aflöningstillgångar skulle, med undantag af indelningar efter gammal
stat och till bostäder anvisade boställen, för hvarje år sammanföras i eu
massa, i hvilken, sedan batalj ons-läkarnes och korporalernas löner samt statsverkets
besparingar af vakanta löner och regements-skrifvarnes upbördsprovision
blifvit afräknade, öfrige löntagare skulle, hvar och en i förhållande till
lön efter normal-stat, boställsinnehafvare dock med afdrag af boställets upskattningsvärde,
ingå i delning af återstoden utan afseende på den vinst eller
förlust, som på det hela kunde upstå.

1833 års lönereglering, som af behofvet oundgängligen påkallades och
genom sist anförde Kongl. Cirkulär-bref bragtes till slut, åsyftade således icke
allenast en nödvändig löneförbättring, utan äfven en jemn fördelning af lönetillgångarne,
så att lönerna, om möjligt, skulle blifva lika inom motsvarande,
grader.

Någon varaktig och tillfyllestgörande löneförbättring mäktade densamma
dock lika litet åstadkomma, som någon jemn fördelning af lönerna.

Redan vid 1856 års riksdag nödgades Kongl. Maj:t af Rikets Ständer
äska ett anslag af 250,000 R:dr Runt, från hvilket anslag tills vidare, och
intill dess en ny lönereglering, grundad på förnyad ^skattning af arméns
boställen, hunnit verkställas, hvarje regemente, som deraf vore i behof, kunde
inom bestämda gränser tilldelas större eller mindre belopp, allt med afseende
på de förut inom regementet befintlige lönetillgångar, hvilka skulle bibehållas
och för aflöningen derstädes användas.

1 underdånig skrifvelse den 27 Juni 1858 anmälde Rikets Ständer, till
svar å nämnda nådiga Proposition, sig hafva funnit, att 1833 års lönereglering
icke ledt till önskadt resultat, och att en ny allmän reglering af befälets
aflönings-vilkor vore af behofvet påkallad; men Rikets Ständer ansågo
dock, att med de störa tillgångar i räntor, tionde, boställen och kontant anslag,
som voro armén anvisade, regleringen herde kunna verkställas utan nya
tillskott, och förklarade sig icke kunna bifalla det äskade anslaget till provisorisk
lönereglering, men anvisade dock intill nästpåföljande statsreglering en
summa af 100,000 R:dr till löneförbättring åt dem af befälet, hvilka icke
hade boställen sig på lön anslagne.

II. 31

Nämnde anslag, 100,000 R:dr, fortfarande af hvarje Riksdag till samma
ändamål beviljadt, utgår äfven för den med 1869 började statsregleringsperiod
och huru behöfhgt detta anslag är, bevisas genom de af landtförsvars-komiten
upprättade tabeller, af hvilka man finner att behållna lönen, d. v. s. återstoden
af lönens belopp, sedan ackords-amorterings- samt afgifter till arméns
pensions-kassa och enke-pupill-kassa blifvit frånräknade, utgjorde vid indelta
infanteriet i medeltal för de år, 1856—60, som dessa tabeller omfatta, för en
förste löjtnant 653 R:dr, för en under-löjtnant 370 R:dr, för eu förste adiutant
741 och för en andre adjutant 580 R:dr, ehuru desse sednare äro skyldige
att halla tjenstehästar. J

I huru ringa grad åter jemnhet i aflöningen kunnat åstadkommas genom
1833 ars lönereglering bevisas deraf, att, enligt åberopade tabeller, en
tredje major uppbar i lön 4,314 R:dr, då en annan både 1,506 R dr- en
sqvadrons-chef 6,047 R:dr, en annan blott 2,516 R:dr; eu kavalleri-fanjunkare
2,818 R:dr, en annan endast 526 R:dr; eu kavalleri-sergeant 3,026 R-dr
da eu ryttmästare vid samma regemente både 2,981 R:dr; en infanteri-fanjunkare
1,873 R:dr, då en kompani-chef både 1,162 R:dr; en furir 1207
R:dr, da en beriden adjutant både 433 R:dr, o. s. v.

Orsakerna till dessa missförhållanden, de olika regementena emellan
äro många. Ju lägre ett regementes boställen ifrån början varit upskattade
ju större del af regementets lönetillgångar bestått i boställs-afkastning, ju mera
uti de indelta räntorna ingått sådana persedlar, som varit underkastade en
betydligare stegring, och ju mindre i allmänhet det kontanta anslagsbeloppet
^ant, desto mera hafva ett sadant regementes aflöningstillgångar vuxit, och
der flera eller alla dessa gynnsamma omständigheter samverkat, hafva inkomsterna
blifvit betydligare, i jemnförelse med de regementen, der sådana omständigheter
i mindre grad förekommit, eller motsätta förhållanden egt rum.
Inom hvarje regemente åter har ingen annan olikhet i aflöningen, efter tilämpning
af 1856 års Kong!. Bref, angående lönetillgångarnes fördelning
kunnat ega rum än den, som berott på bostads-boställenas större eller mindre
afkastning, jemnförd med deras upskattningsvärden, men äfven denna
olikhet är så stor, att exempel finnas att i lön inom samma grad, ena löntagaren
upbär nära 4 gånger mera än den andra och nära 3 gånger mera
än den, som af löntagare i näst högre grad upbäres.

En genomgripande lönereglering är sålunda ett oafvisligt behof, så väl
med afseende på lönernas bestämmande till ett belopp, som motsvarar en

II. 82

måttlio- lefnadskostnad, som med hänsyn till ernående af den likhet i aflöningen
inom lika grader, som af rättvisa och billighet i så hög grad påkallas.

En sådan reglering har med få afbrott stått på dagordningen allt sedan
år 1823. De åtgärder som vidtagits, grundande sig på det indelta lönino-ssättets
bibehållande, hafva icke visat sig kunna leda till önskadt resultat.
En fortsatt reglering på samma grund skulle nödvändiggöra en förnyad nogo-rann
^skattning af alla till indelta arméns aflöning anslagna boställen, och
kostnaden för detta vidlyftiga arbete skulle ökas med den för en dylik noggrann
^skattning nödvändiga uppmätning och kartläggning af alla de boställen
som sakna kartor, och hvilken kostnad af landtmäteri-styrelsen approximativt
beräknats till 365,000 R:dr.

En lång tid skulle förflyta innan eu sådan reglering kunde komma till
stånd och bära några frukter, och blefve den äfven upgjord med all den
noggrannhet, som är möjlig, skulle den dock till följe af den föränderlighet
som vidlåder de indelta lönetillgångarne, enligt allt hvad erfarenheten gifvit
vid handen, icke kunna förhindra upkomsten af enahanda missförhållanden,
som nu måste afhjelpas.

För att bringa denna fråga till ett slutligt afgörande och åstadkomma
en stadigblifvande lönereglering, motsvarande så väl löntagarens billiga anspråk
på eu aflöning, tillräckligt stor att tillfredsställa måttliga lefnadsbehof, som
den rättvisa, hvilken fordrar likhet i löner för lika beställningar, synes mig
den lämpligaste utvägen vara, att, på sätt Riksdagen i sin ofvanberörda underdåniga
skrifvelse af den 13 Maj 1867, N:o 81, ifrågaställt, med uppoffrande
af det indelta löningssättet, indraga till statsverket alla indelta lönetillgångar,
vare sig att dessa bestå uti bostads-boställen, för löningsfonderna
utarrenderade boställen, indelta räntor, kronotionde, ersättning för förlorad boställsjord
in. in., och att lönerna sedermera, i enlighet med ny normal-stat,
kontant af statsverket qvartaliter utbetalas.

Genomförandet af de beslut och åtgärder, som i berörda hänseende
blifva erforderliga, skall i väsendtlig mån underlättas derigenom, att Eders
Kong!. Maj .t redan under den 8 April 1862 i nåder förordna!, att alla de
embete- och tjensteman inom indelta armén, som efter nämnda dag befordrades,
transporterades eller till lön utnämndes, skulle framdeles åtnöjas med de
löneförmåner, som vid en blifvande lönereglering’ kunde komma att bestämmas.
Af en sådan förändring i aflöningssättet upstår visserligen den olägenheten,
att det indelta befälet förlorar sina boställen, och att kompani- och
sqvadrons-chefer samt under-officerare, tvungne att vara bosatte inom kompaniernas
eller sqvadronernas stundom tränga områden, skulle till följe deraf
endast med svårighet, och i vissa orter måhända omöjligen, kunna erhålla
passande bostäder; men då det, enligt infordrade uppgifter, visar sig att endast -

11. 33

däst 25 af kompani- och sqvadrons-chefer äro på sina boställen boende,
sa torde donna svårighet, hvad dem beträffar, icke vara oöfvervinnelig, och
kan för öfrig!, i ogynnsamma fall, större frihet undantagsvis beviljas i fråga
om bostadens belägenhet. Hvad åter beträffar under-officerarne, så begagna
sig, enligt åberopade npgifter, ända till 60 % af desse utaf andra bostäder än
boställena, hvarför, enär endast fanjunkare torde höra förpligta^ att vara inom
kompaniet eller sqvadronens område boende, emedan under tjenstgöring
på roten förste korporalerne, enligt hvad ofvan vid fråga om infanteriets organisation
är antydt, kunna skota afdelnings-underofficerarnes åligganden,
svårigheten äfven härutinnan icke torde vara af natur att lägga hinder i vägen
för den ifrågasätta åtgärden.

En o indragning af de indelta lönetillgångarne nödvändiggör dock ett
förskott från statens sida, motsvarande det belopp, hvartill de indelta lönetillgångarne^
för ett år upgå, emedan dessa tillgångar inflyta först året efter
aflöningsåret, så att under det år, då kontanta löningssättet skulle börja att
tillämpas, de indelta tillgångarne icke komme att tillfalla statsverket, utan
armén, såsom aflöning för nästföregående år.

Detta betydande förskott bchöfver dock icke på eu gång till hela sin
storlek tagas i anspråk, ty dels kan indragning af bostads-boställen för löntagare,
Indika blifvit utnämnde efter utfärdandet af Kong!. Brefvet den 8
April 1862, fördelas pa liera ar, hvarigenom utgiften för statsverket blir
mindre betungande, och dels lära de löntagare, som äro utnämnde före utfärdandet
af nyssbei orda Kong!. Bref, och således ej skyldige att underkasta
sig en blifvande lönereglering, icke vara beredvillige att frånträda sina nu
innehafvande löneförmåner, i de fall der dessa äro högre än de, som enligt
ny normal-stat skulle tillfalla dem.

o Såsom motvigt mot dessa olägenheter, oskiljaktiga för hvarje reglering
som åsyftar det indelta löningssättets uphörande, förekommer dock att bo”
stads-boställena i statens hand enligt all sannoliknet komme att lemna större
inkomster än hvad de nu bereda sina innehafvare. Eu stor del af dessa boställen
ät o nemligen af lnnehafvarne utarrenderade, och då arrendatorernas
besittning^! <ht alltid äi i högsta matto osäker, såsom helt och hållet beroende
på indelningshafvarens afgång, vare sig genom transport, befordran, afsked
eller död, är det naturligt att ar rendator erna i de flesta fall icke våga att
på jordens _ förbättrande . nedlägga arbete och kostnader som sent återbetala
^8''? och följden maste blifva, att dessa boställen äfvensom, af enahanda skål,
en stol del af dem, som af lnnehafvarne sj elfva brukas, nu gifva åt sina
innehafvare mindre inkomst än de utarrenderade, på viss längre tid skulle
gifva åt staten. ''

Bill. till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Sami, 1 Afd,

5

II. 34

Det är äfven antagligt, att behållningen af boställena skall komma att
småningom stiga, och sålunda tillsammans med den ökade inkomst, som af
öfriga indelta lönetillgångars indragning efter hand kan påräknas, åt staten
bereda en ersättning, motsvarande det kontanta tillskott som till en början
erfordras. En stor fördel skulle ock beredas löntagaren derigenom att lönen
finge upbäras under aflöningsåret; att de nu för boställsinnehafvare nödvändige
förlagskapitaler för insättning af inventarier samt boställets skötsel och
bruk blefvo obehöfliga, samt att de olägenheter, boställshafvare under sin ofta
korta besittningstid understundom tillskyndas, dels derigenom att företrädaren
eller dess sterbhus lian finnas ur stånd att godtgöra befunnen husröta, dels
derigenom att han sjelf nödgas vidkännas betydliga kostnader för af företrädaren
verkställd öfverbyggnad, komma att uphöra.

Under nuvarande förhållanden åtgå vanligen 2 å 3 år efter tj enstens
tillträde, innan den del af lönen, som utaf bostället skall dragas, blir
tillgänglig, och äfven sedermera är den fortfarande för hvarje år icke att
tillgå förr än i slutet af året.

Så väl med anledning af hvad här blifvit anfördt, som med stöd af
den år 1867 församlade Riksdagens i underdånig skrifvelse Nio 81, angående
landtförsvarets ordnande, uttalade åsigt, att den indelta löningsgrunden herde
uphöra, torde alltså såsom allmän grund för en nödvändig lönereglering för
indelta arméns befäl och tjensteman höra upställas:

att alla till aflöning för befäl och tjensteman vid indelta armén nu
anvisade indelta lönetillgångar indragas till Statsverket, i den män sådant
författningsenligt kan ske, emot det att i stället af Riksdagen anvisas ett ersättningsanslag
till så stort belopp, att detsamma, tillika med redan för aflöningen
befintligt kontant anslag samt öfriga lönetillgångar, må blifva tillräckligt
för tillämpning af den normal-stat, som kommer att för indelta armén
efter dess förändrade organisation blifva gällande.

I sammanhang härmed och enär, till följd af ofvanberörda anordning,
några utgifter från militieboställs-kassan för framtiden icke kunna ifrågakomma,
vare sig för underhåll af byggnader vid militieboställen eller till inqvarteringspennmgar
åt arméns befäl in. fl., samt kassan alltså lian för löneregleringens
genomförande användas, får jag i detta hänseende föreslå:

att berörda kassa, hvars räntebärande kapital upgår till omkring

330,000 Rall'' Runt, i den mån bostads-boställenas indragning till
staten kominer att ega ruin och kassans tillgångar alltså icke vidare
för sitt ursprungliga ändamål blifva behöfliga, må till Riksgäldskontoret
få öfverlemnas, hvarefter äfven det till kassan hittills utgående
statsbidrag af 24,841 R:dr 72 öre kommer att besparas.

Godkännes ofvan anförda grund, så borde redan från 1870 års början
indragas till statsverket alla till indelta arméns aflöning anslagne indelta rån -

II. 35

tor, kronotionde in. m., äfvensom alla för löningsfonderna utarrenderade boställen.
Af öfrig» indelta lönetillgångar, nemligen bostads-boställena, kunna
vid den tiden endast sådana indragas till statsverket, hvilkas innehafvare blifva
till sina beställningar befordrade eller transporterade efter den 8 April
1862.

Dessa boställens indragning torde dock höra fördelas på flera, t. ex.
o:ne år, räknadt från midfasta!! 1870, dels för att det förskott från statens
sida, hvarom ofvan är nämndt, icke må till hela sitt belopp behöfva på eu
gång anlitas och derigenom blifva mera betungande än nödigt är, dels ock
emedan ett utbjudande till arrende af ett större antal boställen på en gång
antagligen skulle förorsaka en nedtryckning af arrendeprisen. I män af innehafvarnes
afgång böra äfven alla boställen indragas, som innehafvas af löntagare,
utnämnde före den 8 April 1862. Med indragning af de indelta lönetillgångarne
följer äfven att alla löntagare, som blifvit till sina beställningar
befordrade eller transporterade efter den 8 April 1862, höra ingå på ny
stat, dock, hvad boställsinnehafvare beträffar, endast i den mån deras boställen
indragas.

Som emellertid hvarje boställsinnehafvare vid tillträde af sin befattning
gått miste om inkomsten af bostället under företrädarens tjenste- och fardagsår,
lärer häraf följa, att boställshafvare vid indelta armén icke kan förvägras
att, då han afgår från den indelta lönen och inträder på ny stat,
vare sig att han tillträdt sin innehafvande indelta beställning efter eller före
den 8 April 1862, tillgodonjuta förlagsrätt å bostället enligt allmän lag.

Ehuru, på sätt af det redan anförda framgår, endast de efter den 8
April 1862 utnämnde löntagare af indelta armén kunna anses förbundne att
nu genast ingå på ny stat, torde likväl, dels med afseende å flen fördel staten
tillskyndas genom den bättre skötsel, som anses komma boställena efter
deras indragning till del, samt dels för att befrämja och påskynda löneregleringens
genomförande, äfven höra lemnas Öppet för de före ofvannämnda dag
utnämnde, att, derest de sådant önska, redan före afgång från innehafvande
beställningar inträda på nya staten, dock att en viss preskriptionstid för anmälan
till sådant inträde må fastställas, samt att, i hvarje särskildt fall, det
m å vara Kongl. Maj it förbehållet att bestämma tidpunkten då ett af sådan
löntagare flanellafdt boställe skall till staten afträdas.

Nyssnämnda preskriptionstid för anmälan till inträde på ny stat synes
mig ej bära utsträckas längre än till slutet af år 1870.

Enär af de af indelta lönetillgångarnes indragning till statsverket blir en
följd, att det öfverskott, som, utöfver lönen enligt 1833 års normal-stat, i
vissa fall kommit löntagare till godo genom ökade inkomster af de för löningsfonderna
utarrenderade boställen, måste i sin nuvarande form försvinna, men
de före den 8 April 1862 utnämnde löntagare ega giltiga anspråk att vid

II. 36

sina hittills åtnjutna löneförmåner utan förminskning bibehållas, lära desse
löntagare ock höra få påräkna godtgörelse från det blifvande kontanta aflöningsanslaget
för den förlust, dem genom indragningen tillskyndas, och hvilken
ersättning lämpligen torde höra bestämmas till ett belopp, motsvarande
medelbeloppet af öfverskottet utöfver 1833 års normal-stat för de näst före
löneregleringen förflutna 5 åren.

Vid sådant förhållande, och då i öfrig! icke kan förutses huru många
utaf nu ifrågavarande löntagare vilja före afgång från innehafvande beställning
inträda på ny stat, lärer det kontanta anslag, som för aflöningen kommer
att i stat upföras, höra tills vidare och under öfvergångsperioden erhålla
egenskapen af förslagsanslag.

Som statsverket emellertid oundvikligen drabbas af en stor kostnad i
och för löneregleringens genomförande, och denna reglering i alla händelser
endast småningom och i män utaf afgång bland de före den 8 April 1862
utnämnde tjensteman lärer kunna genomföras, så torde lämpligt vara att regleringen,
för att i någon mån minska nämnda kostnad, äfven i fråga om
de efter nyssnämnda tidpunkt utnämnde eller transporterade tjenstemän, småningom
genomföres på så sätt, att år 1870 endast ett visst procentbelopp af
normal-staten utbetalas, hvilket belopp under följande år småningom och med
vissa procent om året ökas, till dess normal-statens falla belopp utgår. Härifrån
torde dock höra göras undantag för alla i nummer stående löntagare, såsom
gevärshandtverkare, trumpetare och korporaler, hvilkas löner redan från början
af regleringens tillämpning torde höra utgå till oafkortad! belopp. Om
sålunda för år 1870 utbetalas 88 procent af normal-staten, och donna summa
under hvartdera af de 6 följande åren ökas med 2 procent af nämnda stat,
så skulle först år 1876 normal-statens tulla belopp utgå.

För att betrygga löneregleringens framtida bestånd torde nödigt vara,
att de till löntagarne utgående lönefömåner, med undantag utaf den del deraf,
som utgöres af tjenstgöringspenningar, och hvarom bär nedan kommer
att närmare afhandlas, beräknas i spannmål på det sätt, att vid hvarje års
slut den fasta lönen omsättes i spanmål, hälften råg och hälften korn, till
en qvantitet, som, efter det i då gällande riksstat uptagne förslagspris, motsvarar
den lön, som i normal-staten finnes upförd, och att sedermera medelvärdet
af donna spanmål efter sistförflutna 10 års riksmarkegångspris utgör
det belopp, som för det följande året såsom kontant lön qvartaliter utbetalas
till löntagare. Genom löneförmånernas bestämmande i spanmål böra
de, mindre beroende af förändringarne i penningens värde, alltid komma att
stå i ett till lefnad somkostnaderna riktigt anpassad! förhållande.

På grund af hvad bär blifvit anfördt, får jag för löneregleringens genomförande
föreslå:

IT. 37

1 :o. att,, från och med 1870 års början, alla till indelta arméns aflöning
anslagna, för löningsfonderna utarrenderade boställen, äfvensom
alla till samma ändamål anslagna indelta räntor, kronotionde,
hemkall, ersättning för mistad boställsjord m. m., indragas till statsverket; 2:o.

att donna indragning jemväl måtte omfatta sådana boställen, som
för indelningshafvare äro afsedde, men som af löningsfonderna disponeras
af den orsak, att beställningarnes innehafvare upbära aflöning
och åtnjuta boställen enligt före 1833 års lönereglering gällande
stat, samt äfven sådana bostads-boställen, som med Kongl.
Maj:ts medgifvande blifvit genom vederbörande boställs-direktioner
på längre tids arrende uplåtne;

3:o. att successivt, i ungefärlig öfverensstämmelse med den plan, som i
bilagan Ser. K. N:o I finnes angifven, under loppet af åren 1870,
1871 och 1872, till statsverket indragas bostads-boställena för alla
de beställningar, å Indika fullmakt eller transport-resolution meddelats
efter utfärdande af Kongl. Brefvet den 8 April 1862;

4:o. att alla öfriga bostads-boställen indragas till statsverket, i män af
innehafvarnes afgång, vare sig till följe af afsked, transport, befordran
eller dödligt frånfälle;

5:o. att med 1870 års ingång alla sådana löntagare ingå på ny stat,
hvilka äro till sina beställningar befordrade eller transporterade
efter den 8 April 1862, med undantag endast af sådane boställsinnehafvare,
hvilkas boställen år 1871 eller 1872 indragas, och å
hvilka nya staten först tillämpas med det års början då deras boställen
ingå till statsverket;

6:o. att hvarje boställsinnehafvare, som å ny stat inträdt, må tillgodonjuta
tjenste- och fardags-år för bostället, enligt lag och gällande
författningar;

7:o. att indelningshafvare, hvilken, enligt gällande författning, midfastan
1870 borde tillträda indelningen tillhörande boställe, icke må sådant
boställe tillträda, men att han såsom ersättning för den minskning
i löneinkomster han under företrädarens tjenste- och fardagsår
fått vidkännas, må tillerkännas ett kontant belopp motsvarande den
afkastning bostället anses hafva lemnat under den tid han af detsammas
afkomst varit i mistning, från hvilket ersättningsbelopp
dock bör afdragas den boställsränta, jemte häst- och fourage-medel,
der sådana ifrågakomma, som han af företrädaren upburit;

8:o. att indelningshafvare, som blifvit till sådan beställning befordrad,
med hvilken följer tillträdesrätt till boställe midfastan 1871, icke
heller må dylikt boställe tillträda, men tillerkännas ett kontant er -

II. 38

sättningsbelopp, motsvarande den mistning i löneinkomst lian katt
vidkännas under företrädarens tjenstår, likaledes med afdrag af
upburen boställsränta;

9:o. att alla före den 1 April 1862 utnämnde löntagare må vara berättigade,
i fall de sig dertill före 1870 års utgång hos vederbörande
myndighet anmäla, att ingå på ny stat, och således, hvad
beträffar boställsinnehafvare, ega att bostället med åtnjutande af
tjenste- och fardags-år till staten afträda, mot erhållande af den
kontanta lön, som inom samma grad åtnjutes af löntagare på ny
stat; Kongl. Maj:t dock förbehållet att bestämma tiden för boställes
afträdande och innehafvares deraf beroende inträde på ny stat;

10:o. att alla löntagare, vare sig med eller utan boställen, Indika blifvit
till sina beställningar befordrade före den 8 April 1862, men ej
på ny stat ingått, må ega att för den minskning i inkomst de genom
indelta lönetillgångarnes indragande till statsverket fått vidkännas,
erhålla kontant godtgörelse med ett belopp, motsvarande
medelbeloppet af öfverskottet utöfver 1833 års normalstat för de
näst före löneregleringen förflutna 5 åren; dock, för den händelse
statsverket, såsom nedan föreslås, öfvertager ackords-amorteringen,
med afdrag af ett belopp, motsvarande på beställningen belöpande
ackordsrätt ta;

1 l:o. att från och med 1.870 års början utbetalas qvartalsvis till hvarje
löntagare å ny stat ett belopp af 88 procent utaf den lön, ny normalstat
bestämmer, hvithet belopp sedermera under hvardera af
nästföljande 6 år ökas med 2 procent af lönen enligt normalstaten,
på så sätt att år 1871 utbetalas 90 procent, år 1872, 92 procent
o. s. v. till år 1876, då normalstatens fulla belopp för de till densamma
öfverflyttade personer utbetalas, hvithet sedermera allt framgent
sker; dock att i nummer stående löntagare må från och med
1870 års början undfå lönen oafkortad;

12:o. att alla löner, med undantag endast af de för vissa beställningar
utgående tjenstgöringspenningar, beräknas i spanmål på så sätt,
att vid hvarje års slut den fästa lönen omsättes i spanmål,
hälften råg och hälften korn, till en qvantitet som, efter det i då
gällande riks-stat uptagne förslagspris, motsvarar den i normalstaten
upförda lön, och att medelvärdet af denna spanmål, beräknad
efter sistförflutne 10 års riksmarkegångspris, utgör följande
årets lön, och utbetalas qvartaliter; och

13:o. att, vid hvarje befordran eller transport inom armén, från och med
år 1870, den befordrade eller transporterade skall tillträda lön enligt
ny normalstat.

II. 39

Som de nuvarande regementsskrifvare-tjensterna, enligt hvad föreslaget
är, höra med regements-auditörs-tjensterna sammanslås, men en sådan
förening i de flesta fall endast låter sig verkställa i mån af de nuvarande
tjenstemännens afgång, så torde sådana regements-skrifvare och auditörer,
hvilka blifvit till sina beställningar befordrade före den 8 April 1862 höra
fortfarande åtnjuta sin innehafvande aflöning, med undantag af öfverskottsmedlen,
för hvilka de dock höra tillerkännas sådan godtgörelse som ofvan
i 10:de punkten omförmäles, intilldess de afgå från bernsten, eller sådana förhållanden
inträffa att ofvannämnde tjenstebefattningar kunna i en persons
hand förenas; och hvad beträffar de efter den 8 April 1862 utnämnde så
kunna icke heller dessa utan eget medgifvande till nya staten öfverflyttas,
eller från sina befattningar entledigas och torde alltså äfven dessa höra fortfarande
få åtnjuta sina nu innehafvande löner, ehuru med samma iakttagande
rörande öfversko ttsmedlen som nyss nämndt är, intilldess de från tj ensten
afgå, eller kunna upföras till åtnjutande af den för regements-auditörstjensten
å ny stat föreslagne aflöning; med skyldighet dock för dem, som
innehafva boställen, att dessa till staten afträda mot en årlig kontant ersättning,
motsvarande den upskattade medelafkastningen af desamma, dock med
tillgodonjutande af tjänsters och fardags förmån enligt författningarna.

Jag får med anledning häraf föreslå:

att nuvarande regements-auditörer och regements-skrifvare må
behålla sina nu innehafvande löner, med undantag af öfverskottsmedlen,
för Indika de dock ega att åtnjuta ersättning på sätt i 10:de
punkten omförmäles, intill deras afgång ur tjensten, eller tills sådana
förhållanden inträda att de kunna upföras som regementsauditörer
å ny stat; men att de af dessa tjensteman, som innehafva
boställen och blifvit utnämnde efter den 8 April 1862, må vara
skyldige att sina boställen till staten afträda, mot erhållande, så
länge de i tjensten qvarstå, åt en årlig godtgörelse, motsvarande
flen upskattade medelafkastningen af det afträdda bostället, samt
mot tillgodonjutande af tjenste- och fardags-år enligt författninningarne.

I afseende på aflöningen för mönster-skrifvarne, hvilkas tjenstebefattningar
äro föreslagna att indragas, lärer höra förhållas på sätt här ofvan i
fråga om regementsskrifvare-tjensterna är hemstäldt.

För staten blir det af vigt att tillse det inkomsten af de boställen, som
komma att indragas, blifver den största möjliga.

För befrämjande af detta mål, torde intet säkrare sätt gifvas, än att
utarrendera boställena på viss längre tid t. ex. 20 år.

Befattningen härmed torde lämpligast höra updragas åt regementenas
boställs-direktioner, hvarje direktion för de regementet nu anslagne boställen,

II. 40

enär dessa direktioner bäst känna boställenas beskaffenhet, och sålunda säkrast
höra kunna bedöma det arrendebelopp, som för hvarje boställe skäligen kan
fordras. En förändring i sammansättningen af dessa direktioner torde dock
höra ega ruin, och landshöfdingen i länet befrias från ordförandeskapet, hvithet
lämpligen lärer böra öfverflyttas på regements-chefen, som har mera tillfälle
att åt donna angelägenhet egna sin tid, och som i allmänhet måste
bättre känna de särskilda boställenas beskaffenhet än den färre. — Såsom
ständiga ledamöter i direktionen torde höra ingå regements-auditören, som
tillika bör vara protokollsförande, samt en af vederbörande landsting utsedd
person, genom hvilken sednare länets befolkning sättes i tillfälle att
öfvervälta donna angelägenhet, hvilken för framtiden kommer att utöfva ett
icke oväsendtlig inflytande å beloppet af statens inkomster. Jemte dessa
ständiga ledamöter, bör, vid behandlingen af de hvarje särskild! boställe rörande
angelägenheter, i direktionen ingå kronofogden i orten, samt den militärperson
regements-chefen dertill kallar, och som för frågans bästa utredande
anses lämpligast. Jemte dessa hufvudbestämmelser i fråga om boställenas
vård, äro äfven, i sammanhang dermed, förändrade bestämmelser i
fråga om kontrollen öfver boställenas skötsel och häfd af nöden, hvarför eu
förnyad instruktion för bo ställs-direktionerna måste utarbetas.

Vid flera af dessa boställen, så val de för löningsfonderna utarrenderade,
som bostadsboställena, finnas, enligt hvad förut blifvit antydt, s. k. öfverbyggnader,
hvilkas sammanlagda värde vid indelta armén, enligt hvad bilagde
tabell (Ser. K. N:o 2) närmare utvisar, för närvarande kan beräknas till omkring
760,000 Rall’ och för Indika öfverbyggnaders värde vederbörande boställshafvare
eller arrendatorer äro berättigade att vid boställenas afträdande
undfå godtgörelse. Om dessa öfverbyggnader skulle kontant af staten inlösas,
komrne derigenom en större utgift att statsverket tillskyndas, än som
motsvarades af det vunna ändamålet, helst detta på ett för staten mindre
betungande sätt torde kunna ernås dymedelst, att de blifvande nya arrendatorerna
finge sig ålagdt att, i afräkning å sin egen byggnadsskyldighet, till
sig lösa ifrågavarande öfverbyggnader.

Vid de boställen, hvarest finnes särskild inrättning eller s. k. öfverloppshus,
som enligt synerätt^ beslut höra vederbörande afträdare ersättas,
torde sådan ersättnings utgifvande jemväl höra på de nya arrendatorerna ankomma.
Om ock härigenom, åtminstone till eu början, någon minskning i
inflytande arrendeafgifter kommer att förorsakas, torde dock detta sätt att
ordna frågan om inlösande af de å indelta arméns boställen befintlige öfverbyggnader
och öfverloppshus, blifva för statsverket minst betungande, och
bör härvid äfven fästas afseende å den omständigheten, att statsverket genom
ett dylikt ordnande af frågan kan fritt disponera dels öfver de kontanta me -

11. 41

del, hvarå räntan nu tillfaller vissa boställen, dels öfver de medel som för
vissa boställens framtida behof äro reserverade, dels öfver de vid regementen
och corpser nu befintliga boställs-kassor, upgående dessa sammanlagda
tillgångar, enligt bilagan Ser. K. N:o 2, till en summa af 207,160
R:dr 29 öre.

I enlighet med bär uttryckta åsigter får jag föreslå:

att alla boställen må i män af deras indragning till statsverket utarrenderas
på 20 år;

att denna utarrendering updrages åt vederbörande boställs-direktioner
med iakttagande dervid, att de vid boställena befintliga öfverbyggnader
varda af de blifvande nya arrendatorerna inlösta och öfvertagna,
äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k.
öfverloppshus, derför, jemnlikt synerätt® beslut, afträdare!! eger tillgodonjuta
ersättning, jemväl skall af blifvande arrendator inlösas.

1 och med de indelta lönetillgångarnes indragande till statsverket, bortfaller
hvarje skål hvarför upbörden af desamma skulle åligga regementenas
tjensteman, och får jag af sådan anledning föreslå:

att all upbörd af de armén nu anvisade indelta lönetillgångar
må besörjas genom statens upbördsmän.

Som emellertid regements-skrifvarne vid indelta armén äro genom
Kong!. Brefvet den 2 Februari 1833 tillförsäkrade att åtnjuta provision för
upbörd af boställs-arrendemedel, indelta räntor och kronotionde med 3 procent,
och af vakans-afgifter med 2 procent af det upburna beloppet, hvilken
provision icke vidare kan ifrågakomma sedan lönetillgångarne indragits till
statsverket och upbörden af statens upbördsmän besörja, men donna upbördsprovision
utgör eu väsendtlig del af desse tjenstemäns inkomster, så
får jag föreslå:

att nu tjenande regements-skrifvare vid indelta armén må tilläggas
eu årlig ersättning, att utgå från och med det år då deras befattning
med upbörden uphör, och så länge de i tjenst qvarstå, med ett belopp
motsvarande medeltalet af hvad provisionen för de sista förn
årens verkliga upbörd utgjort, enligt afgifna af regementenas lönings-direktioner
till rigtigheten bestyrkta upgifter; och att donna
ersättning såsom varande af mera tillfällig beskaffenhet må på allmänna
indragningsstaten upföras.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Åfd.

ö

II. 42

Ett bland de mai, som i hufvudsaklig man åsyftas genom ofvan föreslagna
lönereglering, är vinnande af en fullständig likhet i aflöningen så väl
de olika regementena emellan, som inom hvarje regemente för lika beställningar.
En sådan jemnhet kan dock svårligen åstadkommas så länge de afdrag
från tjenstemännens nominela lön, som nu utgå under namn af ackordsamortering,
ega ruin.

Såsom ofvan är nämnd t, voro de förr anbefallde tjenste-ackorden till
sitt belopp olika, icke allenast inom samma regemente, utan synnerligast, olika
regementen emellan, hvarföre ackords-regleringen, i sammanhang med’1833
års lönereglering, verkställdes inom hvardera af de särskilda vapnen för sig,
till följd hvaraf äfven ackords-amorteringen nu utgår till olika belopp inom
hvarje vapen, och äfven till högre belopp inom vissa regementen än inom
andra (Bil. Ser. K. bi".o 3). Derjemte hafva de Skanska infanteri-regementena
aldrig varit med ackordsamortering betungade, hvithet förhållande äfven
kommer att ega rum med de till största delen nybildade Westernorrlands
regemente och Hallands Fältjägare-corps.

Skulle nu lönen för samma tjenstår ad blifva lika inom hela armén,
hvithet är ett af de mai som med löneregleringen afses, och som af rättvisa
och tålighet i hög grad påkallas, så blefve följden af ackords-amorteringens
fortsätta afkortning från lönerna, oberäknad! nödvändigheten att öka normalstaten
i förhållande till ackords-amorteringens belopp, den att olika normalstater
måste upgöras för olika regementen, och att dessa stater framdeles, i
män af ackordens inbetalning, åter måste förändras. Donna sida af saken
äi dock hufvudsakligen blott af formel art, men vida betänkligare är den
störa orättvisa, som ligger uti skyldigheten för nuvarande befälet att godtgöra
föregående generationers missbruk af tjenste-ackorden, framkallade, såsom
dessa missbruk voro, af oklok lagstiftning.

Tjenste-ackorden datera sig, enligt landtförsvars-komitén, från Rikets
Ständers vid 1756 års riksdag fattade beslut om inrättande af en pensionskassa
för armén, bland hvars ° stadga liden äfven fanns att officer, som to ge
afsked, egde jemte pensionen från kassan, att af den, som honom efterträdde
i tjensten, och af de öfrige som genom samma ledighet blefvo befordrade
erhålla något ”understöd” för sitt tillräckligare underhåll, och beloppet af
detta understöd bestämdes för hvarje grad inom hvarje vapen, och till en
del olika vid olika regementen.

Genom Kongl. Brefvet den 7 Juli 1767 meddelades sedermera till
iakttagande en af Rikets Ständer afbiten underdånig skrifvelse, i hvilken
Ständerna, pa skäl som anfördes, beslutat tillstyrka det ackorder och tjensteköp
matte hädanefter tillatas, men med den förändring'' i 1756 års pensionsreglemente,
att det lemnades i den afgåendes och efterträdandes frihet ”att
ingå ackord eller icke”.

II. 43

Grenom Kong!. Brefvet den 10 Oktober 1769 förklarade emellertid
Kongl. Maj:t, enligt tillstyrkan af Rikets Klander, att nyssnämnda stadgande
borde till afl kraft och verkan uphöra, och 1757 års pensions-reglemente
framgent, i afseende på ackord och tjensteköp, höra lända till efterrättelse;
men genom nådigt Bref den 9 Januari 1770 meddelades, uppå samma Ständers
framställning, den förklaring, att hvar och en officer egde vid afskedstagande
undfå betalning för sysslan, eller ackord efter reglementet, samt att
ackord aldrig finge hindras derigenom, att den, som var närmast i tur, icke
ville erlägga ackords-summan, utan skulle i sådan händelse en yngre få af
donna förmån sig begagna.

På grund af eu utaf arméns tjensteman yttrad underdånig åstundan
att dessa ackorder, som naturligen ledde derhän, att penningar snarare än
förtjenst banade väg till befordran, måtte uphöra, utfärdades Kongl. Maj:ts
nådiga Förordning den 21 Mars 1774, rörande ackordens afskaffande inom
militären, uti hvilken förordning stadgades att alla ackord, vid skeende befordringar
eller förflyttningar inom militären, dädanefter voro förbjudna, men
att ersättning för utbetalte ackord i vissa fall Ange ega rum, hvilken ersättning
anvisades att utgå från arméns pensions-kassa genom nådigt Bref till
direktionen för nämnda kassa af samma dag som den Kongl. Förordningen.

Penna förordning ledde dock icke till åsyftadt resultat, och genom
Kongl. Förordningen den 30 Juni 1793 stadgades ett annat sätt för ackordens
afskaffande, hvarigenom ändamålet emellertid lika litet vanns, tills slutligen,
i sammanhang med 1833 års lönereglering, ackorden definitiv; afskaffades,
och hvar och en, som erlagt ackord, fick sin utbetalte ackordssumma till
fullo ersatt.

Det visar sig sålunda:

att ackorden varit af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beslutade i
sammanhang med inrättande af en pensions-kassa för armén, och att hvarje
officer var skyldig ingå ackord;

att befrielse från denna skyldighet efter någon tid medgafs;
att, med uphäfvande af donna befrielse, hvarje officer förpligtades erlägga
ackord såsom vilkor för befordran;

att, efter af arméns befäl yttrad underdånig önskan om ackordens uphörande,
åtskilliga till detta ändamål syftande författningar utfärdades, hvilka
dock icke ledde till önskadt resultat; och

att ackorden slutligen afskaffades i sammanhang med 1833 års lönereglering.

Enär ackorden således voro såsom en skyldighet arméns tjensteman
pålagde, och vore bestämda såsom vilkor för vinnande af befordran, torde desse
tjensteman icke höra anses uteslutande vållande till de missbruk som egde rum,

II. 44

och ännu mindre torde arméns nuvarande befäl kunna i detta afseende anses
tillräkneligt.

Detta befäl har icke desto mindre fatt sig ålagd skyldigheten att godtgöra
hvad föregående generationer, till följd af oklok och vacklande lagstiftning
å ena sidan samt möjliga missbruk å den andra, förbrutit. Orättvisan
häraf behöfver icke påpekas. Ingenting kan vara orimligare än att
sedan arméns befäl, vid tidpunkten för ackordens reglerande; blifvit godtgjordt
för utbetalte ackorder, låta arméns nuvarande, och intill år 1886 i tjenst inträdande
befäl, genom årliga betydande afdrag af deras löner, betala dessa
ackorder, i hvilkas tillkomst de icke ega den ringaste del. Den orättvisa
som sålunda blifvit begången tarfva!’ rättelse, och då dessutom, såsom ofvan
är nämndt, ackords-amorteringens fortsätta bestridande genom afdrag af befälets
löner svårligen later förena sig med åvägabringandet af likhet i aflöningen
för lika grader, så tvekar jag icke att föreslå:

att staten mätte öfvertaga den ännu qvarvarande ackordsamorteringen.

I afseende å de upoffringar, statsverket skulle komma att vidkännas
genom här ifrågasätta eftertagande af arméns ackords-amorteringsfonds återstående
skuld, får jag i underdånighet meddela, att, enligt mig tillhandakomma!!
upgift, fondens skuld, efter den sednast i Juli månad innevarande
år verkställda inlösen af utlottade obligationer, utgjorde 2,070,900 R:dr, fördelade
i obligationer, Indika innehafvas:

af riksbanken...........

2,450

st.

å

750

R:dr

1,837.

,500

„ Dito ...........

14

rf

å

150

))

2.

,100

1,839.

,600

af Armé-förvaltningen:

för Wadstena krigsmanshus-kassa

34

ji

å

750

25.

,500

„ Förenade mötes-passevolans-

fonden.............

6

n

å

750

4.

,500

„ Volontär-vakansmedels-fonden

13

å

750

9:

,750

„ Eu per mille-fonden.....

„ Dito Dito .....

25

8

n

))

å

å

750

150

” l

>, f

'' 19,

,950

59.

,700

af General-post-styrelsen.....

7

))

å

750

5.

,250

(Dessa 7 obligationer hafva numera, enligt sista Riksdagens beslut,
blifvit öfverlemnade till Riksgälds-kontoret.)

Af allmänheten, återstående beloppet................. 166,350.

Summa R:dr R:mt 2,070,900.

Till liqviderande af de å denna skuld inlöpande räntor samt till amortering
af kapitalet i den ordning, som genom de af Kong! Näjd gillra föreskrifter
finnes bestämd, har direktionen öfver arméns pensionskassa, hvilken

II. 45

direktion fått ackordsfondens förvaltning sig anförtrodd, för närvarande att
påräkna från armén ingående ackordsränteafgifter med inalles omkring 187,000
R:dr årligen. Med donna tillgång är ackordsfondens ofvannämnda skuld afsked
att, jemlikt upgjord plan, vara till fullo amorterad år 1886, men enligt
numera gjorda beräkningar lärer med någorlunda visshet kunna antagas,
att amorteringen skall vara fullbordad senast år 1884, under förutsättning
•dock, att någon rubbning i amorteringsplanen icke kommer att ega rum. Af
ofvanstående upgift öfver ackordsfondens ställning visar sig . visserligen att
fondens utelöpande obligationer, med undantag endast af en mindre del deraf,
innehafvas af riksbanken och af åtskilliga under offentliga myndigheters förvaltning
ställda kassör och fonder; men alldenstund berörda inrättningars medel
icke torde höra direkt tagas i anspråk för ackordsskuldens amortering,
lärer det alltså blifva nödigt, att, derest, på sätt ofvan blifvit ifrågastäldt, staten
kommer att öfvertaga amorteringen af den återstående ackordsskulden,
dertill anvisas ett årligt anslag, motsvarande beloppet af de nu från armén
ingående afgifterna.

Hvad angår de i normal-staten (Bil. Ser. K. N:o 4) föreslagna lönebelopp,
så har aflöningen, med hänsyn till dess särskilda ändamål, af mig ansetts
höra delas i egentlig lön samt häst- och "fouragemedel för den personal,
som är ålagd hålla sig egna tjenstehästar, hvarjemte vid kavalleriet,^ tillsammans
med häst- och fouragemedel, beräknats s. k. kavalleri-tillägg, såsom ersättning
för den större munderingsslitning, som föranledes af tjenstgöring^
'' vid detta vapen.

Jemte dessa lönebelopp, hvilka utgöra den fasta lönen, är äfven uptaget
för vissa grader ett belopp under namn af tjenstgöringspenningar, bestående
uti ett för hvarje expeditions-qvartal faststäldt visst ersättningsbelopp,
olika för chefs-, majors- och kompani- eller sqvadrons-expeditionerna, men
som alltid bör tillfalla den, som med detta besvär verkligen varit betungad.
Dessa tjenstgöringspenningar äro för chefs-expeditionen beräknade till 300
R:dr, för majors-expeditionen till 200 R:dr och för kompani- eller sqvadronsexpeditionen
till 150 R:dr, hvarjemte för de i chefs- och majors-expeditionerna
tjenstgörande adjutanter äro beräknade 100 R:dr, hvilken sednare summa
äfven är upförd såsom tjenstgöringspenningar för de fanjunkare eller, i
dessas ställe, andra under-officerare, hvilka vid kompani- eller sqvadrons-expeditionerna
biträda, allt per qvartal räknadt; och da för exercis-qvartalet
någon ersättning icke kan ega rum, utgå tjenstgöringspenningar ne endast för
trenne qvartaler. Den egentliga lönen är i allmänhet upförd till lika belopp
i motsvarande grader af begge vapnen. Häst- och fouragemedel äro i allmänhet
upförde till ett belopp af 400 R:dr för hvarje tjenstehäst, och har
vid infanteriet endast öfversten blifvit tillerkänd rationel? för tvenne hästar,
samt vid kavalleriet häst- och fouragemedel, med Indika kavalleri-tillägg är

II. 46

sammanför dt, beräknats för underhåll af de (jons tehästar, som för tjenstgöringen
vid detta vapen tages i anspråk.

För närmare bestämmande af normal-statens belopp, hafva infanteriets
löner och bland dem kompani-chefs- och fanjunkare-lönerna, ansetts höra tjena
som lämpliga utgångspunkter.

Medelbeloppet af kompani-chefs-lönerna har (Bil. Ser. K N-o 6) för
anm 1869—18GG upgått till 2,205 R:dr. Med detta, liksom med öfriga nedan
förekommande medelbelopp, hvilka äro beräknade efter förhållandet nyssnämnda
år, och som finnas i Bil. N:o 6 upptagne, förstås dock icke behållen
lön, enär afgifterna till ackords-amorteringsfonden, till arméns pensions-kassa
samt enke- och pupill-kassa icke äro frånräknade, hvadan den verkliga löneinkomsten
i hvarje förekommande fall är så mycket mindre än det^upgifna
medelbeloppet, som summan af nyssnämnda utgifter.

I betraktande af den samhällsställning kompani-chefen innehar, den
vigtiga plats honom blifvit anförtrodd, de tjensteåligganden och de omsorger
som ej mindre för truppens militära utbildning än äfven för ekonomiska angelägenheter
honom tillhöra, och hvilka tjensteåligganden äro afsedda att i
väsendtlig man ökas genom kontrollen öfver och redovisningen af det inom
hans kompanis beväringsområde boende beväringsmanskap; i betraktande ytterligare
deraf, att donna grad först efter ganska lång tjenstetid upnås, och äfven
utgör det mål, hvarutöfver flertalet af arméns befäl aldrig hinner, anser
jag lönen för donna befattning icke kunna föreslås lägre än 2,500 R:dr
förutom tjenstgöringspenningar; hvadan, om en kompani-chef hela året är
tjenstgörande, hans lön kan upga till 2,950 R:dr. Då emellertid, såsom ofvan
är föreslaget, kompani-cheferna höra genom kommendering utses bland
de till donna befattning mest passande kapitener, så torde af ofvannämnda
lönebelopp 700 R:dr böra anses såsom arfvode för kompani-chefs-befattningen
och kapitens-löneri sålunda utgöra 1,800 R:dr.

För tredje majoren, hvars lön i medeltal, enligt ofvan åberopade bilaga,
utgjort 2,678 R:dr, är 2,700 R:dr egentlig lön föreslagen, eller 200
R:dr mera än för kompani-chef, och andre majorens föreslagna lön 3,200
R.dr, eller 500 R:dr mera än tredje majorens, motsvarar ungefärligen nuvarande
medeltalet 3,221 R:dr. Förste majoren, regements-chefens närmaste
man, innehar en plats, hvars vigt och betydenhet förbjuda att bestämma hans
egentliga lön lägre än 4,000 Rall'', eller 800 Rall- mera än andre majorens.
Med tillägg af häst- och fouragemedel samt tj enstgöringspenningar upgår
hela lönen till 4,600 Rall-, hvilket är 200 R:dr mindre än medeltalet af lönen
inom graden nu utgör.

Regements-chefens aflöning måste stå uti ett rättvist förhållande till de
kostnader, som lefnadsbehofven för en man i hans samhällsställning, jemte
embetets utöfning, oafvisligen kräfva, Medeltalet af regements-chefs-lönerna är

II. 47

för närvarande 9,178 R:dr. Dessa löner äro således relativ höga, och som
de torde kunna medgifva någon nedsättning till förmån för lägre grader, är
den egentliga lönen uptagen till 6,000 R:dr, eller 2,000 R:dr mera än för
förste majoren är föreslaget. Med tillägg af häst-och fouragemedel samt tjenstgöringspenningar,
kan således regements-chefs-lönen upgå till 7,700 R:dr.

Regements-qvartermästarens lön var enligt 1833 års normal-stat beräknad
att utgöra 300 R:dr mera än andre kapitens-lönen. Enligt donna beräkning
skulle den nu böra utgöra 2,100 R:dr, men har blifvit uptagen till
900 R:dr egentlig lön, som, sammanlagd med häst- och fouragemedel samt
tjenstgöringspenningar, kan upbringa aflöningsförmånerna till 1,600 R:dr,
h vilket belopp öfver skjuter medeltalet af de till dessa beställningar nu utgående
löner med något mer än 100 R:dr.

Subaltern-officerarnes löner, synnerligen i behof af en förhöjning, torde
dock icke kunna föreslås till ett belopp, motsvarande nutidens lefnadsbehof
till följe af den betydliga summa, hvartill arméns lönestat derigenom skulle
upbringas.

Ifrågasättas kan äfven, huruvida icke en mindre lön under de yngre
åren, hvilken tvingar till arbete och omtanke, mera fördelaktigt inverkar på
de ungas utveckling i den rigtning till arbetsamhet och inhemtande af kunskaper,
som måste anses önskvärd, än om de redan från början af sin bana
voro tillförsäkrade en tillräckligare aflöning, som föga loge någon omtanke
för lefnadsbehofvens fyllande i anspråk. Under de nu föreslagna belopp
af 1,000 R:dr för förste löjtnant, 750 R:dr för andre löjtnant och 500
R:dr för under-löjtnant, är dock omöjligt att gå, och är genom dessa belopp
åt nämnda grader beredd en högst nödvändig löneförbättring, enär medeltalet
af dessa löner nu uppgår till 769, 653 och 438 R:dr.

Om högre löneförmåner än de här nämnda icke kunnat för subalternofficerarne
ifrågasättas, så anser jag dock att man, så vidt utan men för tjenstår
kan låta sig gorå, bör på allt sätt för dem underlätta möjligheten att
erhålla passande biförtjenst.

Nu gällande föreskrift att subaltern-officerarne skola vara boende inom
regementets stånd, äfvensom den dem åliggande skyldighet att turvis fora
kompani-expeditionen, lägga väsendtlig hinder i vägen för upsökande af utvägar
till sådan Inför tjenst erhållande, och jag anser så mycket heldre att
större frihet i valet af vistelseort kan dem lemnas, som, genom framstäldt
förslag om erhållande af tjenstgöringspenningar för expeditionsföringen i hufvudsaklig
mån är afsedt att denna skall komma att besörjas af kompanicheferna,
till följe hvaraf subaltern-officerarnes närvaro vid kompaniet i de
flesta fall blir obehöflig. Med undantag af sommar-qvartalet, under hvilken
tid en subaltern-officer vid hvarje kompani bör vara till tjenstgöring inom
detsamma disponibel, torde sålunda friheten vid valet af vistelseort kunna för

II. 48

subaltern-officerarne i väsendtlig mån utsträckas och kommendering till expeditionsföring
endast ifrågakomma, då kompani-chefen är af laga förfall dertill
hindrad, eller då han åtnjuter semester.

Hvad regements-adjutanterna beträffar, så tages deras tid i allmänhet
för tjenstgöringen i maj ors-expeditionen långt mera i anspråk än öfrige subaltern-officerares
för dem åliggande göromål. Den tid de kunna använda till
eget förvärf är vanligen ringa, och hafva i betraktande häraf förste och andre
adjutanternas aflöningar blifvit upförde, den förres till 1,200 och den
sednares till 900 R:dr, deruti inberäknade häst- och fouragemedel samt tjenstgöringspenningar,
hvarigenom åsyftats att bereda åt dessa beställningar en
af behofvet högeligen påkallad löneförbättring.

Fanjunkare-lönen, utgångspunkten för bestämmande af underbefälets
löner, är föreslagen till 700 R:dr fast lön, äfvensom 300 R:dr tjenstgöringspenningar.
Fanjunkaren innehar inom kompaniet en ganska vigtig plats, och
torde i de flesta fall icke kunna påräkna vidare befordran, hvarföre hans aflöning
bör åtminstone någorlunda motsvara behofven i hans ställning. Fn
löneförhöjning af nära 250 R:dr är honom genom detta förslag beredd, enär
medelbeloppet af fanjunkare-lönen hittills utgjort 758 R:dr.

Inom sergeants-graden, indelad i l:ste och 2:dre sergeant-grad, i ändamål
att åstadkomma en tätare befordran bland underbefälet, och dymedelst i
någon mån förbättra dess vilkor, är föreslaget för förste sergeant 600 R:dr
och 500 R:dr för andre sergeant; innefattande dessa summor en ringa, välbehörig
löneförbättring.

Af bataljons-adjutanterne och regements-väbeln, närmast jemförlige med
förste sergeanten, äro blott förste batalj ons-adjutanten och regements-väbeln
föreslagna till samma lön som förste sergeanten, men andre batalj ons-adj utanten
till samma lön som andre sergeanten, hvarjemte furirslönen blifvit upförd till
400 R:dr eller lika mycket lägre än andre sergeantens som skilnaden mellan
den sednares och förste sergeantens.

Vid kavalleriet är den egentliga lönen uptagen till lika belopp som i
motsvarande grader af infanteriet, hvarföre samma skäl som blifvit anförda
för de föreslagna lönernas belopp vid detta sednare vapen, äfven gälla för
kavalleriet.

Genom tillökade häst- och fourage-medel, med deri inberäknadt s. k.
kavalleri-tillägg, har, såsom jag redan nämnt, åsyftats att bereda det rigtiga
förhållande mellan aflöningen inom begge vapnen, som betingas af den
större kostnad tjenstgöringen vid kavalleriet tager i anspråk.

Sedan jag sålunda i underdånighet yttrat mig angående de aflöningsbelopp,
hvilka synas mig höra för de särskilda befälsbeställningarne vid indelta -

II. 49

delta armén bestämmas, får jag, — enär tjenstgöring^ vid de årliga vapenöfningarne
otvifvelaktigt utgör den vigtigaste delen af de åligganden, som
arméns befäl och underbefäl tillhöra, samt, vid sådant förhållande, bevistandet
af dessa på arméns tjenstbarhet i så väsendtlig mån inverkande öfningar
enligt min åsigt bör utgöra vilkor för ett oafkortad! åtnjutande af den med
innehafvande beställning åtföljande lön — i detta hänseende underdånigst
föreslå den allmänna bestämmelse, att det befäl och underbefäl vid indelta
armén, som, vare sig till följd af sjukdom eller enskilda angelägenheters besörjande,
något år icke bevistar de möten hvari det haft åliggande att deltaga,
skall vidkännas afdrag å lönen efter innehafvande tjenstår ad på stat
till följande belopp, nemligen:

Regements-chef.............. .

Corps-chef och öfrige regementsofficerare

Kapitener och ryttmästare.........

Löjtnanter..................

Underlöjtnanter...............

Fanjunkare.................

Ofrige under-officerare...........

300

R:dr.

250

))

200

V)

150

))

100

))

50

V

30

n

Der återigen af ofvannämnda orsaker endast en del af föreskrifna vapenöfningar
försummats, skall afdraget lämpas derefter, i öfverensstämmelse med
de närmare grunder Eders Kongl. Maj:t derför torde finna skäligt bestämma.

Utom ofvannämnda, till befälet egentligen hörande personal, finnes
äfven korporaler, handtverkare, musik-personal och civil-stat.

Hvad först angår korporalerna vid infanteriet, så är ofvan föreslaget
att desamma skola utgöra 3 me klasser, och med afseende så väl härpå, som
på nödvändigheten att åt korporalerna bereda något förbättrade vilkor, enär
desse äro att anse som en reserv, hvarifrån en stor del under-officers-platser
vid förefallande behof komma att rekryteras, är föreslaget att, jemte den
nummerlön som korporalerna åtnjuta i likhet med manskapet, förste korporal
må erhålla en lön af 100 R:dr, korporal 75 R:dr och vice korporaler 30 R:dr
årligen.

Den korporalerna hittills anslagne löne-spanmål af 5 tunnor torde väl i medeltal
obetydligt understiga den för korporal föreslagna lön af 7 5 R:dr, hvarföre
förhöjningen egentligen afser förste korporalerna, äfvensom vice korporalerna,
hvilka sednare hittills icke åtnjutit någon lön och ej heller annan förhöjning
i soldat-underhållet än 2 öres högre tobaksskilling än det öfriga manskapet,
hvilket obilliga förhållande i hög grad är i behof af rättelse, enär det i annat
fall torde vara omöjligt erhålla så qvalificerade vice korporaler, att de, i
händelse af behof, kunna såsom korporaler användas.

Bih. till Riksd. Brok 1869. 1 Samt. 1 Afd.

7

n. so

Vid kavalleriet, der äfven 3:ne löneldasser för korporaler ifrågasattes, men
der korporalernas tjenstgöringsskyldighet är mindre än vid infanteriet, äro
ofvannämnde löner upförde till något lägre belopp, eller till 80, 50 och 20
R:dr. Vid hvarje infanteri-bataljon finnes en gevärs-handtverkare i nummer,
hvilken sålunda åtnjuter nummerlön, och är dessutom upförd till en kontant
lön af 150 R:dr; men vid kavalleriet, der handtverkare icke böra stå i nummer,
emedan de icke behöfva vara beridne, är deras lön föreslagen till 250 R:dr,
motsvarande den sammanlagda aflöning som i enahanda tjenst åtnjutes vid
infanteriet.

Hvad musik-personalen beträffar, så är densamma föreslagen att utgöras
af, förutom nummerspelet, en regements-trumslagare vid hvarje regemente
eller corps, samt dessutom af 5 fält-musikanter per bataljon. Regements-trumslagarens
lön är upförd till likhet med förste sergeants, eller 600
R:dr; men, enär de till fält-musikants aflöning nu anslagne rotar äro föreslagne
att upsättas med manskap, måste fält-musikanterne erhålla kontanta
löner, hvilka icke i medeltal torde höra understiga 300 R:dr. Förutom
fält-musikanternas löner fordras äfven ett särskilt anslag vid hvarje regemente
eller corps, för musikinstrumenters anskaffning och underhåll jemte
musikens öfning, emedan de till detta ändamål nu indragne rotar måste tagas
i anspråk för stammens förökning. Med ledning af hvad erfarenheten gifvit
vid handen, i fråga om de i dessa hänseenden erforderliga kostnader, kan
den summa som sålunda fordras för samtlige musik-personalens aflöning och
öfning samt instrumenters underhåll, icke uptagas till lägre belopp än 3,000
R:dr per bataljon, och bör detta anslag, i likhet med hvad nu eger rum i
fråga om för musiken afsedda tillgångar, ingå till en musik-kassa vid hvarje
regemente eller corps, af hvilken, under regemente eller corps-chefens tillsyn,
så väl personalens löner, som öfriga omkostnader, på lämpligaste och till
ändamålet bäst ledande sätt, bestridas.

Vid kavalleriet äro 52 nummer indragne till musik-kassorna.

Nödvändigheten af kavalleriets förökning bär föranledt förslaget att
upsätta dessa nummer med ryttare. För nödvändigheten att hafva en musik-corps,
tala icke samma skål vid kavalleriet som vid infanteriet. Då musiken
vid det sednare under exercis och marsch utgör en ledning för trupprörelserna,
kunna icke samma skål anföras för dess behöflighet vid det förra,
hvarföre någon ersättning till kavalleri-regementen och corpser, för de på
detta sätt mistade vakansafgifterna af de till musik-kassorna indragne 52
nummer, icke torde höra ifrågasättas.

Den vid hvarje sqvadron befintlige förste trumpetaren är upförd till
200 R:dr kontant lön, utom nummerlönen, och de tvenne andra trumpetarne
erhålla hvardera en nummerlön, i likhet med infanteriets spel i nummer.

II. 51

Bland civilstatens tjensteman äro läkarne icke å normal-staten uptagne,
emedan desse tjensteman ansetts böra upföras å fältläkare-corpsens stat, och
äro ej heller arfvoden föres]agne för regements-intendenterna, enär dessa
tjensteman höra upbära sin aflöning utaf mötes-anslagen.

Beträffande tifrige civile tjensteman, hafva regementspastorerna upförts
till 600 R:dr, hvilket belopp, ehuru ringa, dock ansetts kunna föreslås, enär
det visat sig att dessa befattningar — hvilka i de flesta fall innehafvas af
prestman med annan ordinarie tjenst — varit eftersökta, och regementspastorernas
extra ansökningsrätt till pastorater öfver hela riket för öfrigt torde
utgöra en fördel, som i någon man kan motväga de ringa löneförmåner, som
med dessa beställningar äro förenade.

Regementsauditörerna, med hvilkas tjenstebefattning de till nuvarande
regements-skrifvaresysslorna hörande göromål, med undantag blott af upbörden
af de indelta lönetillgångarne, böra förenas, har jag ansett mig höra
föreslå till erhållande af ett lönebelopp af 3,000 R:dr, motsvarande, såsom
mig synes, arten och myckenheten af de åligganden, som till följd af den
ifrågasätta förändringen blifva med dessa sysslor förenade.

Slutligen och på grund af hvad i afseende å befälets aflöning nu anfördt
blifvit, får jag i underdånighet föreslå:

att aflöningen för indelta arméns befäl och civile tjensteman må
bestämmas i enlighet med det förslag till normal-stat, som finnes uptaget
i Bil. Ser. K. N:o 4.

I afseende å de kostnader, statsverket måste vidkännas för den föreslagne
löneregleringens genomförande, torde jag, med förbigående af de tillfälliga
utgifter som under öfver gångstid en blifva erforderliga, och hvilka
längre fram skola vidröras, här få upställa en beräkning öfver de tillgångar
som för regleringens verkställande finnas att tillgå, och i sammanhang
dermed öfver de behof, som i följd af organisations-förslagets tillämpning
komma att upstå.

Enligt från Arméförvaltningen hemtad upgift finnes till indelta arméns
aflöning nu anslagne följande tillgångar, beräknade för ett år, efter
medeltalet af upbördsvärdena för åren 1862—1866 (Bil Ser. K. Nås 7 & 8.)

a) Bostadsboställen, för hvilka afkastningen vid utarrendering på bestämd

längre tid påräknas upgå till ett approximativt
beräknadt belopp af. . R:dr R:mt 867,098: 85.

b) Boställen utarrenderade för lönefondernas

räkning................... 561,587: 13.

c) indelta räntor................. 592,537: 80.

d) kronotionde.................. 222,583: 88.

Transport 2,243,807: 16.

II. 2

Transport 2,243,807: 16.

e) hemkall................... 1,234: 31.

f) ersättning för genom Göta kanals anläggning

förlorad hostallsjord............ 2,807: 49.

g) kontant anslag................ 367,502: 18.

h) fyllnadsanslag till korporalers aflöning. . . 6,021:96.

i) afgifter af vakanta rotar eller nummer . . . 113,966: 24. 2,735,339: 34.

hvarjemte till musikens underhåll i medeltal utgått:

k) kontant.................... 10,272: 17.

l) vakansafgifter från till musik-kassorna in dragne

rotar (Bil. Ser. K. N:o 9.) . . . . 84,468: 89.

m) vakansafgifter från till fältmusikanters af lönande

indragne nummer (Bil. Ser. K. N:o 9) 23,765:56. 118,506: 62.

Till indelta arméns aflöning erfordras, under antagen tillämpning af
den förändrade organisation jag i underdånighet föreslagit, och med beräkning
af lönebeloppens utgående enligt ofvan föreslagen ny normal-stat:
vid infanteriet (Bil. Ser. K. N:o 10) R:dr Runt 2,817,280: —

„ kavalleriet (Bil. Ser. K. N:o 11)...... 656,780:— 3,474,060: —

enligt ofvanstående finnes till indelta arméns aflöning
nu anslagna (Bil. Ser. K. N:o 7). 2,735,339: 34.
från hvilket belopp dock måste afräkna^ under
litt. i uptagna afgifter af vakanta nummer,
enär dessa utgifter, i mån af numrens
rekrytering, komma att som tillgång

uphöra................... 113,966: 24. 2,621,373: 10.

en brist upstår således af..............R:dr R:mt 852,686: 90.

Till fyllnad af donna brist påräknas:

a) till löneförbättringar vid indelta armén nu

anvisade................... 100,000: —

b) ofvan, under litt. 1c. uptagne kontanta an slag

till musikens underhåll........ 10,272: 17.

c) nu utgående beklädnadshjelp till under-offi cerare

vid indelta armén.......... 13,267: 50.

d) nuvarande anslag till aflöning för befälet

vid Westernorrlands bevärings-bataljon . . 13,905: —

e) nu utgående särskilda anslag:

till Westernorrlands beväringsbataljon
............ 6,295: —

Transport 6,295: — 137,444: 67. 852,686: 90.

II. 53

Transport 6.295: — 137,444: 67. 852,686: 90.

till Hallands Infanteri-bataljon 7,500: — 13,795: —

f) till militie-boställs-kassan nu utgående anslag 24,841: 72. 176,081: 39.

hvarföre återstoden..................R:dr R:mt 676,605: 51.

utvisar hvad som bör med nya tillgångar bestridas.

Ofvan förslagsvis beräknade löneregleringsbristen upstår:
dels genom minskning i nuvarande tillgångar, till följe af föreslagen
rekrytering af nu anslagne och indragne nummer:

a) till fyllnad i aflöningen för underbefäl och ge värshandtverkare.

............... 113,966: 24.

b) till musik-kassorna och till fältmusikanters af lönande

(Bil. Ser. K. N:o 9.)........ 108,234: 45. 222,200: 69.

och dels genom tillökning i utgifterna till
följe af nya beställningars tillkomst (Bil. Ser.

K. Sko 12)........................ . . . 364,279: —

Om summan af dessa minskade tillgångar och ökade utgifter . 586,479: 69.
frånräkna^ den till 676,605: 51 beräknade brist för löneregleringens
verkställande, så återstår.....R:dr R:mt 90,125: 82,

hvilket belopp således angifver den förhöjning i befintliga tillgångar,
som för de nuvarande lönernas reglering skulle erfordras.

Ofvan är anmärkt att löneregleringen endast småningom kan genomföras,
och är dervid föreslaget att till de tjenstemän, hvilka efter den 8
April 1862 blifvit till innehafvande beställningar utnämnde eller transporterade,
skulle för år 1870 endast 88 % af ny stat utbetalas, hvilket belopp
hvarje af de följande åren skulle ökas med ett belopp motsvarande 2 % af
nämnda stat, så att statens fulla belopp först år 1876 skulle utgå.

Bil. Ser- K. N:o 13 innehåller en approximativ beräkning öfver det
belopp, som på grund häraf till regleringens genomförande år 1870 erfordras,
och Bil. Ser. K. N:o 14 innehåller en dylik beräkning öfver de belopp,
som för hvarje af åren 1870—1875 skulle tagas i anspråk.

II. 54

B), Värfvade armén.
a). Passevolans-väsen de t.

Om det ock kan med fog påstås, att en förändrad anordning af aflönings-väsendet
icke är lika högt af behof påkallad vid den värfvade som vid
den indelta armén, enär vid den förra lönerna i allmänhet äro både tillräckligare
och mera jemnt fördelade än vid den sednare, så är dock otvifvelaktigt
en ny reglering jemväl af värfvade arméns löner af nöden.

Vid en dylik reglering måste dock, såsom en af de väsendtligaste omständigheter,
komma under öfvervägande, huruvida den s. k. passevolansinrättningen,
hvarigenom vederbörande kompani-, sqvadrons- och batterichefer
åtagit sig att mot bestämd ersättning ombesörja rekrytering, anskaffning
och underhåll af manskapets bekläda ads-, remtygs- och personel utrednings-persedlar,
äfvensom vid kavalleri-regementena af häst- och sadelmunderings-pe^sedlar;
vidare manskapets sjukvård inom kasernerna, samt, vid
de begge kavalleri-regementena, remontering, skoning och häst-sjukskötsel,
och, vid Husarregementet Konung Carl XY, jemväl fourragering; — äfvensom,
vid en del regementen, anskaffning och underhåll af manskapets sängservispersedlar
in. m., skall fortfarande ega bestånd, eller om icke ifrågavarande
förvaltningsbestyr bära af staten öfvertagas, för att direkte för dess
räkning handhafvas.

Härvid kan visserligen erinras, hurusom erfarenheten under en lång
följd af år visat, att såväl rekrytering och remontering som truppens beklädnad
och öfriga här ifrågavarande bestyr blifvit, medelst passevolans, på ett
fullt tillfredsställande sätt bestridda, och att alltså ur denna synpunkt någon
anledning till anmärkning mot passevolans-väsendet icke förefinnes.

Från en annan sida betraktad får dock frågan ett annat utseende.
Det ligger nemligen i sakens natur, att passevolantören, för att kunna ej
allenast med trygghet åtaga sig de förbindelser, passevolansen honom ålägger,
utan äfven beräkna någon vinst såsom ersättning för den risk han
är underkastad, och för den möda och omtanke som passevolans-bestyren taga
i anspråk, måste betinga sig någorlunda göda vilkor. Härvid bör ock ihågkommas,
att handhafvandet af de mångfaldiga ekonomiska bestyr, som med
passevolans^ äro förenade, ej allenast taga i anspråk helt andra egenskaper
än de militära, utan äfven i ej ringa mån afleda upmärksamheten från studier
- och från sådana sysselsättningar, som kunde bereda egen och den underlydande
truppens utbildning i det militära yrhet. De ekonomiska skälen för passevolansväsendets
afskaffande vinna ökad betydelse genom den omständigheten att,

II. 55

såsom, ofta kan inträffa, en tillträdande passevolans-, hvilken, för att på ändamålsenligaste
sätt kunna handhafva passevolans-bestyren, måste ega ett ej
obetydligt förråd af beklädnads- m. fl. persedlar och derföre är nödsakad att
sadana af afträdande passev clan tören inlösa, icke eget" till sm disposition
den stundom rätt betydliga lösningssumma, som för nämnda ändamål erfordras.

Huiu talande dessa ekonomiska omständigheter än kunna synas,
möta dock i rent militäriskt och disciplinärt hänseende mot passevolansväsendet
ännu giltigare anmärkningar, och det är ur donna synpunkt betraktadt,
som systemet tydligast visar sin olämplighet. För bildande och
uprätthållande af en god och på riktiga grunder hvilande disciplin är det
oundgängeligen nödigt, att emellan kompani-, sqvadron- eller batteri-chef, å
ena, och den under hans befäl ställda trupp, å andra sidan, råder ett förhållande,
från den förres sida, af välvilja och bemödande att i allt befordra
truppens sanna bästa, och, från den sednares sida, af tillgifvenhet, grundad
på aktning och på vissheten att i den förre finna den säkraste befordrare!!
af sina fördelar. Ehuru förflutna tiders erfarenhet visserligen lemna! glädjande
bevis pa, att passevolans-väsendet icke utesluter möjligheten af nyssberörda
för disciplinens befrämjande oundgängliga förhållande, är det dock
obestridligt, att truppen, hvilken val känner det sätt, hvarpå dess beklädnad
och utredning in. in. underhalt, men deremot saknar kunskap om och förmåga
att rätt bedöma de vilkor, som för berörda persedel-underhåll äro bestämda,
lätt kan ledas pa den tanken, att dess kompani-, sqvadrons- eller batterichefs
ekonomiska välstånd i större eller mindre grad är beroende af det
sätt, hvarpå passevolans^! skötes, och hos truppen skall sålunda den nära
till hands liggande misstanken, att dess rätt i någon män förhålles, kunna
inkomma och vinna näring, samt derigenom emellan befäl och trupp upstå
ett förhållande, som, motverkande en god disciplin, är alltför skadligt, för att
icke i hög grad påkalla åtgärder, hvarigenom dess orsak må kunna undanrödjas.
I (ifrigt kunna mot passevolans-väsendet göras befogade anmärkningar
äfven från de praktiska öfningarnes synpunkt, enär obestridligt är, att
dessa öfningar, i den mån de med kraft och ifver handhafvas, medföra ökad
munderingsslitning och derigenom jemväl ökade utgifter för passevolantören.

För dessa från passevolans-inrättningens eget inre väsen hämtade anmärkningars
framläggande inför Eders Kong!. Näjd har jag desto heldre ansett
rätta^ tidpunkten nu vara inne, som det utmärkta skick, hvari den värfvade
armén, så vidt af dess befäl beror, för närvarande sig befinner, måste från
nämnda befäl aflägsna hvarje skymt af misstanke att genom det sätt, hvarpå
passevolans-bestyren af detsamma utöfvats, hafva ens i någon mån framkalla
fragan om passevolans-väsendets afskaffande. Jag har ock ansett mig af
detta befäls oegennytta och nit kunna, i afseende å regleringen af denna angelägenhet,
påräkna allt det tillmötesgående, som onekligen erfordras, så framt

II. 56

förändringen skall utan alltför dryga kostnader för Kronan kunna genom f°raS''

Då emellertid donna fråga, för att fullständigt pröfvas, fordrat en mångsidig
utredning, har jag från chefs-embetena vid samtliga vårsäde regementen
och corpser infordrat dels approximativa upgitter å den kostnad, som för
Kronan skulle föranledas af passevolans^ utförande vid en viss tidpunkt,
dels ock förslag till allmänna grunder, hvarefter de anskaffnings- och underhållsbestyr,
som hittills varit ställda å passevolans, för framtiden ma kunna

direkte för Kronans räkning handhafvas.

Enligt de i anledning häraf från regementena inkomna yttranden Halva
de lösningssummor, som vid passevolansens utkörande och persedlarnes a -leverering till Kronan borde passevolantörerne tillkomma, inberäknadt värdet
af öfvertaiige, men för manskapets behöriga beklädande erforderliga effekter, upskattats
att vid innevarande års utgång utgöra, i rundt tal, sammanlagdt
472 910 R:dr, hvilken summa dock, för den händelse passevolansen komme
att uphöra först med 1869 års slut, samt mönstringar under öfvergangstiden
inställdes, eller vederbörande i god tid förut erhölle underrättelse om passevolansens
upsägande, ansetts i någon mån kunna förminskas.

Mot sjelfva den ifrågaställa åtgärden med passevolansens afskaffande
hafva några erinringar från regementenas sida ej förekommit, men, i afseende
å sättet för anskaffnings- och underhålls-bestyrens ordnande direkte för Kronans
räkning, hafva något skiljaktiga åsigter blifvit af de särskilda chefsembetena
framställda.

Sedan chefs-embetenas yttranden öfverlemnats till Armeförvaltningens
behandling, har, enligt min anmodan, sistnämnda embetsmyndighet afgifvit
dels förslag till reglering af aflöningsväsendet vid värfvade armén, under
förutsättning af passevolansens uphörande, dels ock särskild! yttrande och
förslag till ordnande direkte för Kronans räkning af de anskaffnings- och
underhållsbestyr, hvilka hittills varit å passevolans besörjda; och då jag i
de väsendtligaste hänseenden delar de af Arméförvaltningen i sistnämnda
ämne framställda åsigter och förslag, får jag i hufvudsaklig öfverensstämmelse
dermed nu anföra följande: o ..

Hvad först angår rekryteringen, så torde någon väsendtlig förändring
i afseende å dess handhafvande icke komma att föranledas af passevolansens
uphörande i denna del; ty ehuru rekryteringen nu besörj es af vederbörande
kompani-, sqvadrons- och batteri-chefer, hvilka ansvara för sina
kompaniers, sqvadroners och batteriers fulltalighet, sker dock, enligt sakens
natur den egentliga anskaffningen af rekryten genom deruti förfaret underbefäl
eller manskap, som för hvarje värfvad karl ripbär en viss godtgörelse.
Enahanda förfaringssätt synes mig lämpligen höra iakttagas, om rekryteringen
öfverlemnas åt en direktion vid hvarje regemente, och torde sanno -

II. 57

likt hvarken värfvarens nit i sitt updrag komma att förminskas eller blifvande
rekrytens anspiak pa lega stegras derföre, att den förre erhåller sin gratifikation
af Kronan och den sednare icke mer finner anledning förmoda, att någon
del af den lega staten består tillfaller befälet såsom vinst. Då likväl onekligen
vid en del regementen de nu i stat bestådda rekryteringsanslagen visat sig
för laga, toide det tillatas mig att här nedan, i sammanhang med yttrande
om vissa andra af vederbörande upgifna medelsbehof, framställa förslag rörande
tillökning i rekryteringsmedlen.

Remontering en vid samtliga artilleriregementena har redan länge med
framgång verkställts af en direktion vid hvartdera regementet, och synes
mig något hinder icke mota för ett likartadt förfaringssätt vid de begge
kavalleri-regementena, hvarest remonteringen för närvarande är ställd° å
passevolans.

Fourrageringen, som för närvarande endast vid Husarregementet Konung
Carl XV handhafves a passevolans, torde för framtiden, äfven vid detta regemente,
utan verkligt hinder och till belåtenhet för Kronan, kunna handhafva^
genom en direktion, pa sätt ej mindre vid artilleri-regementena än
vid Lifgardet till häst nu eger ruin.

Beklädnads-underhållet efter passevolansens uphörande är otvifvelaktigt
den fråga, hvars ordnande företrädesvis pakallar ett noggrann! och mångsidigt
öfvervägande. Visserligen anser jag Kronan, äfven efter det en dylik
förändring egt ruin, kunna hos befälet påräkna oförminskadt nit vid den
dagliga tillsynen öfver manskapets sätt att skota sina munderingspersedlar
och bör alltså någon farhåga skäligen icke upstå att persedlarne, efter passevolansens
afskaffande, skola blifva underkastade en lättare förskingring eller
hastigare förslitning, än för närvarande är''fallet. Detta oaktadt synes dock
beskaffenheten af ifrågavarande förändring innefatta grundade skål att för
framtiden oidna beklädnads-underhallet pa ett sätt, att derigenom, för tillsynen
öfver soldatmunderingen, befälets tid må i allmänhet något mindre än
hittills tagas i anspråk. Enklast och säkrast torde detta mål vinnas, om
de för dagligt bruk i tjensten mest behöfliga beklädnadspersedlarne finge, på
viss tid och mot viss ersättning, öfverlemnas åt soldaten sjelf såsom passevolans)!’,
när han befinnes dertill ega håg och nöjaktigt ordningssinne, samt
med rättighet för honom att, efter, förloppet af den bestämda tiden, få behålla
någon del af persedlarne såsom sin enskilda tillhörighet och dem fortfarande
i Kionans tjenst nyttja, sa vidt de då ännu befinnas dertill lämpliga. Under
förutsättning att ett dylikt förslag endast småningom och med urskiljning
bringas till verkställighet, anser jag, lika med Arméförvaltningen, de från
osäkerheten af en med manskapet träffad öfverenskommelse hemtade erinringar,
som mot förslaget vanligen göras, icke förtjena afseende. Då nemligen
enahanda ansvar, som nu drabbar soldaten för vanvård och förskingring af
Bill. till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afd. 8

n. 58

honom anförtrodda persedlar, fortfarande höra honom äfven såsom passevolans
åligga, blir sålunda hans frestelse till missbruk i detta hänseende icke
större, än nu är förhållandet. Han skall tvärtom se sig särdeles upfordrad
till vård och aktsamhet om persedlarne genom vissheten derom, att sådant
är med hans egen ekonomiska fördel öfverensstämmande. I detta hänseende
torde med någorlunda visshet kunna antagas, att soldaten icke mindre omsorgsfullt
skall vårda sin egen än sin kompani-, sqvadrons- eller batteri-chefs
egendom. Ett sådant antagande bekräftas ock af erfarenheten ej allenast vid
Yendes artilleri-regemente, der, under en lång följd af år, beklädnadspassevolans
emellan batteri-cheferne och manskapet till ömsesidig fördel egt rum,
utan äfven vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV,
hvarest likaledes efter enskild öfverenskommelse en del af beklädnaden numera
lärer på samma sätt underhållas. Visserligen kunna exempel förekomma,
att soldater, till följd af bristande ordningssinne och omtanke, i förevarande
så väl som i andra fall åsidosätta sin egen fördel; men enär så beskaffade
fall, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, endast undantagsvis
torde vara att förvänta, samt för öfrigt passevolansen med manskapet blott
borde omfatta underhållet men icke anskaffningen af persedlarne, och ersättningen
till passevolantören utbetalas endast i den mån han visar sig kunna
väl upfylla sina förbindelser, så lärer väl möjligheten eller sannolikheten af
nyssnämnda undantagsfall icke höra anses utgöra något giltigt skäl mot antagandet
af beklädnadspassevolans med manskapet såsom allmän grundsats.

Hvad särskilt angår Fyrverkare-corpsen, hvilken icke användes för
någon särskild militär tjenstgöring, utan endast till vissa arbetens utförande,
synes mig särskild uniform för manskapet vid donna corps under fred kunna
undvaras och i sådant fall manskapet höra blifva i tillfälle att sjelf! med nödig
arbetsbeklädnad emot viss årlig ersättning sig förse, hvarigenom både enkelhet
i förvaltning och besparing i kostnader skulle åstadkommas. För krigsbruk
torde dock ett nödigt antal munderingar eller materialier dertill böra i
arméns utredningsförråd hållas för ifrågavarande manskap i beredskap.

Beträffande sättet för förvaltningen inom hvarje regemente i afseende
å persedlarnes anskaffning samt allmänna vård och redovisning, så torde, i
öfverensstämmelse med hvad för indelta arméns och beväringsmanskapets beklädnadsmateriel
eger rum, donna förvaltning i allmänhet och med undantag
endast för Fyrverkare-corpsen lämpligen kunna updragas åt en direktion efter
hufvudsakligen samma grunder, som i afseende å sistberörda materiel äro
gällande, dock med de afvikelser, som af egenartade förhållanden vid de värfvare
garnisonsregementena kunna betingas.

(Kriga bestyr, som för närvarande af befälet vid värfvade armén å passevolans
utöfvas, synas mig icke vara af beskaffenhet, att något skål mot deras
öfverlemnande för framtiden åt en direktion kan anses vara för handen.

II. 59

I anledning af den af en del chefs-embeten yttrade åsigt, att särskilda
direktioner borde för olika förvaltningsbestyr inom hvarje regemente och corps
bildas, anser jag, äfven härutinnan instämmande uti Arméförvaltningens från
nyssnämnda åsigt afvikande mening, mig höra erinra om angelägenheten deraf,
att jemväl i denna förvaltningsgren enhet och öfverensstämmelse i ärendenas
behandling eger rum, och att detta säkrast bör vinnas genom bildandet
endast af en enda förvaltnings-direktion vid hvarje regemente och corps;
dock att direktionen, der så pröfvas nyttigt och nödigt, organiseras på det
sätt, att olika ledamöter förordnas för olika slags ärenden och under iakttagande
att hvar och en ledamot blifver föredragande i de slags ärenden, hvaruti
han eger mesta sakkännedom, så att, t. ex. vid kavalleri- och artilleriregementena,
en ledamot må hafva skyldighet att föredraga frågor om rekrytering
och remontering, en annan dem om beklädnad och fouragering o. s. v.

Hvad angår tidpunkten för genomförande* af den ifrågavarande förändringen
med underhållssättet för en del materiel vid armén, så, enär berörda
förändring, ehuru åsyftande för framtiden ej allenast en bättre ordnad förvaltning
utan äfven besparing i kostnad, likväl icke kan aflöpa utan att förorsaka
staten en betydlig utgift för en gång i och för ersättning till nuvarande
passevolantörer, dels för utöfver stat befintliga, för truppen behöfliga
persedlar, dels och för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti
de reglementerade persedlarne kunna vid afmönstring befinnas, anser jag, i
betraktande häraf äfvensom af de högst betydliga kostnader i öfrigt, hvartill
förslaget rörande försvarsväsendets ombildning, så framt samma förslag vinner
godkännande, kommer att under år 1870 föranleda, det vara för det allmänna
fördelaktigast, om förändringen vidtager först med början af år 1871,
helst förändringens genomförande, i anseende till de dervid förekommande
flera förberedande åtgärder, icke utan olägenhet torde kunna förr än till slutet
af år 1870 medhinnas. ^

I anledning af hvad sålunda nu anförts får jag i underdånighet hemställa
:

att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning
< och underhåll af beklädnads- m. tf. persedlar vid värfvade armén
nu gällande passevolanskontrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering,
beklädnad m. m. vid fortifikationens pontonier-bataljon,
för hvilka kontrakt och reglemente finnas stadgade olika upsägningstider
af 3, 6 eller 9 månader, måtte varda upsagda så, att de
samtligen med 1870 års utgång uphöra att vara gällande;

att derefter ej mindre rekrytering och remontering än ock nyanskaffning
och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- och
personel utredningspersedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvalt -

ningaärenden, som nu af särskilda redan befintliga direktioner eller
passevolantörer utöfvas, må besörjas direkte för Kronans rakning;
samt

att, vid ordnandet häraf, följande hufvudgrunder må tjena till
efterrättelse, nemligen:

l:o. samtliga ofvanberörda förvaltningsbestyr och ärenden updragas
i allmänhet vid hvarje regemente och corps åt en under
Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltnings-direktion;

2:o. i sådant afseende skola från vederbörande direktioner eller
passevolantörer till förvaltnings-direktionen för Kronans räkning afmönstras
och levereras de hästar, fourageärtiklar och persedlar af
alla slag, som vid mönstringen och besigtningen befinnas vara i vederbörligt
skick och, så vidt de äro passevolantörens enskilda tillhörighet,
pröfvas höra af Kronan öfvertagas, äfvensom till direktionen
aflemnas de medelsbehållningar, som hos afträdande direktioner
möjligen finnas innestående för sådana behof, livilkas fyllande för
framtiden förvaltnings-direktionen åligger;

3ro. donna direktion utöfva!1 sin förvaltning samt redovisar dertill
hörande medel och effekter i öfverensstämmelse med den instruktion,
som af Kongl. Maj:t varder i nåder fastställd;

4:o. underhållet af manskapets i dagligt bruk varande och för
slitning mest utsätta beklädnadspersedlar ordnas af direktionen sålunda,
att soldaten, när lian befinnes vara dertill villig och lämplig,
får såsom passevolans emottaga berörda persedlar, för att af honom
underhållas på viss, af direktionen bestämd brukningstid, icke
Överskjutande den, som i regementets allmänna beklädnadsstat varder
fastställd, emot åtnjutande af härför stadgad ersättning samt
rättighet att, efter nämnda tids förlopp,e få behålla vissa af persedlarne
såsom sin enskilda tillhörighet, och att dessa persedlar, så vidt
de ännu befinnas dertill duglige, fortfarande i Kronans tjenst nyttja.
De så kallade mindre munderingspersedlarne, eller skjortor, strumpor
och skodon, höra helst af soldaten sjelf både anskaffas och underhållas
mot jemväl bestämd godtgörelse;

5:o. med hvar och en såsom beklädnads-passevolantör antagen
soldat skall föras och på vissa lider a-fslutas en s. k. kontrabok
utvisande passevolantörens ställning till förvaltnings-direktionen;

6:o. vederbörande kompani-, sqvadrons- och batteri-befäl skall
fortfarande utöfva ständig tillsyn öfver manskapets persedelvård, äfvensom
sqvadrons- och batteri-cheferne, hvar och en för sin sqvadron
eller sitt batteri, ansvara och redovisa för fourage-artiklarne;

II. Öl

7:o. För verkställigheten af de bestyr, som röra beklädnadsväsendet
inom hvart och ett kompani, sqvadron eller batteri, eger
förvaltnings-direktionen påräkna biträde af en å hvarje kompani
m. in. för sådant ändamål till direktionens förfogande ställd underofficer; 8:o.

Vid Wermlands Fältjägare-eorps, der tjänstgöringsförhållandena
äro närmast jemförliga med dem vid indelt trupp, bör
ny anskaffning en och underhållet af persedlarne ske hufvudsakligen
på samma sätt som vid indelta rothålls-infanteriet nu eger rum
och således endast de s. k. mindre munderingspersedlarne af manskapet
å passevolans underhållas; samt

9:o. Vid Fyrverkare-corpsen, hvarest förhållandena hvarken påkalla
eller medgifva bildandet af en särskild förvaltnings-direktion,
bör manskapet, som under fred^icke behöfver någon bestämd uniform,
sjelft mot viss årlig ersättning sig med nödig arbetsbeklädnad
förse.

De anslag, som för närvarande äro anvisade för nyanskaffning och
underhåll af beklädnadsmaterielen vid värfvade armén, äro till siffran bestämda
efter s. k. durchschnitt, d. v. s. med antagande af vissa uti nådigst
fastställda beklädnadsstater stadgade brukningstider å de särskilda munderingspersedlarne,
hvilka brukningstider äro fika fin’ hvarje karl, antingen han
under hela året bör vara i tjenstgöring eller emellan exercistiderna får begagna
permission. Donna durschnitts-beräkning, såsom jemväl åsyftande
att bereda passevolantören någon billig vinst för sitt åtagande, har alltså tillkommit
genom samverkan af flera sins emellan olika faktorer, nemligen persedlarnes
hållbarhet, truppens vexlande tjenstgöringsstyrka och passevolantörens
fördel.

I följd häraf kunna tydligen icke, såsom stundom antagits, de nu bestämda
brukningstiderna i allmänhet anses angifva persedlarnes verkliga uthållighet.
Tvärtom äro i de flesta fall persedlarnes verkliga brukningstider
ganska olika med de i stat bestämda. Enahanda är till en del förhållandet
äfven med de uti beklädnadsanslagen ingående värden å materialier och persedlar,
hvilka värden i flera fall understiga de i handeln gångbara varupris.
En så beskaffad beräkningsgrund torde likväl desto mindre lämpa sig för
det bär ofvan ifrågasätta förslag till beklädnadsunderhållets ordnande för
framtiden, som detta förslag hufvudsakligen åsyftar beklädnads-passevolans
med manskapet pa viss tid, i förhållande till den årliga tjenstgöringen, samt
mot viss godtgörelse; hvaraf åter följer att godtgörelsens belopp skall bestämmas
efter tiden för och arten af passevolantörens årliga tjenstgöring
samt persedlarnes råtta hållbarhet och värden.

II. 62

I anledning af dessa sålunda afsedda förändrade förhållanden och på
dermed öfverensstämmande grunder hafva ock beräkningar blifvit hos Arméförvaltningen
upgjorda och i sammanhang med dess ofvanberörda yttrande
mig meddelade, rörande de årliga anslag, som efter passevolansens uphörande
vid värfvade armén kunna antagas för beklädnadsbestyrets handhafvande på
nu föreslaget sätt blifva erforderliga.

Enligt dessa beräkningar, vid hvilkas upgörande iakttagits, bland
annat: att den mindre persedelslitningen emellan exercistiderna motsvarar, på
sätt af erfarenheten ock blifvit bestyrkt, hälften af persedlarnes lika långvariga
slitning under exercistiderna; samt att, utöfver den för persedlarnes
nyanskaffning i man af förslitning erforderliga summa, ett visst belopp,
beräknadt vid lifgardes-corpserna till häst och fot till 20 % och vid
öfriga regementen och corpser till 15 % af berörda summa, uptagits
såsom behöflig! för ärligt underhåll, förvaltningskostnader in. m., skulle,
med antagande tillika, såsom jag anser lämplig!, af ett alternativt framstäldt
förslag derom, att, i likhet med hvad vid hela indelta och en del af värfvade
armén redan eger rum, manskapet vid öfriga värfvade regementen och
corpser må förses med kalsonger, den årligen erforderliga summan för rekrytering
och remontering samt anskaffning och underhåll af beklädnad,
remtyg in. m. vid värfvade armén, med undantag dock af den föreslagna
Blekinge värfvade Skarpskytte-corps (nuvarande Marin-regementet), komma
att upgå till 572,297 R:dr 59 öre.

I nyssnämnda summa ingår dock äfven beklädnadspenningar till underbefälet
på sätt hittills egt rum, hvarjemte antagits, att, i följd af förminskningen
i lifgardes-regementenas till fot nummerstyrka, den för en del
manskap derstädes hittills afsedda permittering emellan exercistiderna herde
för framtiden komma att uphöra; — men enär i de nya aflöningsstater, som
bär nedan komma att för värfvade armén i underdånighet föreslås, lönerna
för underbefälet uptagits till sådana belopp, att några särskilda beklädnadspenningar
för nämnda befäl ej höra för framtiden blifva behöfliga, samt permittering
emellan exercistiderna vid lifgardes-corpserna till fot synes mig
fortfarande både kunna och höra ega ruin, dock icke med mer än en fjerdedel
af hela styrkan, eller 125 man per corps, bör alltså från ofvannämnda
summa................................ 572,297: 59

afräknas dels summan af underbefälets beklädnadspenninningar,
dels ock beloppet af den besparing i slitningskostnad
som genom permitteringen vid lifgardes-corpserna till fot upstår,
tillhopa............................. 75,700:

hvarefter såsom erforderlig underhållssumma återstår. . . 496,597: 59.

II. 63

Då de utgifter, som af passevolans-underhållet för närvarande
föranledas, enligt Arméförvaltningens anmälan upgå

till sammanlagd!. . . . . ...................... 618,593: 30

skulle således, när derifrån dragés den för framtiden beräknade
underhållssumman.....................496 597: 59

den föreslagna förändringen komma att medföra en årlig

utgiftsminskning af.........................121 995- 71

Bilagan Ser. K. N:o 20 utvisar närmare förhållandet emellan de nu utgående
och de för framtiden beräknade underhållsanslagen vid de särskilda
regementena och corpserna, hvarvid dock höra anmärkas, dels att anslaget
för ingeniör-trupperna är beräknadt efter deras nuvarande styrka, men att
förslaget om förändrad organisation af nämnda trupper föranleder ökade
anslagsbehof, dels ock att den blifvande kostnaden för artilleriets i Norrland
persedelunderhåll beräknats efter den blifvande tillökade styrkan.

Vidare bör jag jemväl i underdånighet erinra, dels att, då ofvannämnda
beräkningar rörande den årligen erforderliga anslagssumman torde, innan de
till slutlig fastställelse i underdånighet anmälas, höra delgifvas vederbörande
ohefs-embeten, att deröfver sig yttra, men sådant, i anseende till den korta
tid, som för behandlingen af detta ärende nu varit att påräkna, ej medhunnit,
någon jemkning i nämnda beräkningar möjligen kan i ett eller annat
hänseende blifva af nöden, dels att den beräknade minskningen i utgift kommer
att till stor del upvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis bör
tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batteri-chefer såsom ersättning
för förlorad inkomst af passevolans^, utan äfven under-officerarne i följd af
indragningen af deras hittills åtnjutna beklädnads-penningar. Det är ock icke
ur synpunkten af statsbesparing som den ifrågavarande förändringens nytta
och behöflighet bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda förändring
hufvudsakligen af de rent militära skäl, hvilka redan i det föregående blifvit
anförda, och till beredande jemväl af mera enhet i förvaltningen, vara af behof
högt påkallad.

Då, i det föregående, passevolansfrågan blifvit behandlad endast i hvad den
rörer de vårsäde regementen och corpser, som för närvarande tillhöra armén,
hir jag, under förutsättning af bifall till mitt förut framställda förslag om det till
sjöförsvaret nu hörande Marin-regementets öfverflyttande till armén, och efter
särskild förberedande öfverläggning med chefen för Sjöförsvars-departementet
i fråga sa väl om passevolansens afskaffande vid nämnda regemente som om
regleringen af lönerna derstädes efter öfverflyttningen, nu i underdånighet
anmäla, det jag anser samma skäl, som anförts för passevolansväsendets afskaffande
vid nuvarande värfvade regementen och corpser af armén, äfven
kunna åberopas till stöd för en dylik åtgärd vid Marin-regementet efter dess
öfverflyttning.

II. 64

Likaledes anser jag förvaltningsbestyren vid sistnämnda regemente,
efter passevolansens uphörande, kunna ombesörjas på enahanda sätt och
efter samma grunder, som i afseende å värfvade armén i allmänhet bär ofvan
föreslagits.

Under antagande således, att Marin-regementet kommer att till armén
öfverflyttas, får jag i underdånighet hemställa: ,

att det med kompani-cheferne vid regementet afslutade passevolanskontrakt,
hvilket fortfar att vara gällande till slutet af det qvartal,
som följer näst efter det, då upsägning å någondera sidan skott,
måtte få upsägas, katt uphöra samtidigt med öfriga för värfvade
regementen gällande passevolans-kontrakt; samt

att regementets rekrytering, äfvensom anskaffning och underhåll af
beklädnads-, remtygs- in. fl. persedlar, som nu underhållas på passevolans,
derefter besörjas direkte för Kronans rakning, efter samma
grunder och på enahanda sätt, som för nuvarande värfvade armén
bär ofvan föreslagits.

Enligt de upgifter, Arméförvaltningen efter tagen kännedom af flottans
räkenskaper, i hvad Marin-regementet angår, meddelat, kan kostnaden för
Marin-regementets förseende med beklädnads-, remtygs-, utrednings- och sängservis-persedlar
för närvarande beräknas per år till .... R:dr 79,610: 67.
deruti inbegripna beklädnads-penningar till under-officerare
med vederlikar.

Kostnaden för regementets förseende med ofvanberörda
persedlar efter dess öfverflyttning till armén och ombildning
till en bataljon är af Arméförvaltningen, med antagande
af samma prisbestämmelser som vid lifgardescorpserna,
men med underhållsprocent lika som vid de
andra värfvade regementena, beräknad till. . 57,850: 25.

eller med afdrag af underbefälets klädnads penningar

till.................. 2,324: — „ 55,526: 25.

hvadan alltså i följd af regementets reduktion och det förändrade
persedels-underhållssättet, beredes, i afseende å
dess förseende med beklädnad, remtyg, utredning och sängservis
m. m., en kostnadsbesparing af............R:dr 24,084: 42.

I fråga

II. 65

I fråga^ om den lösen, som, vid afleverering till Kronan af den vid
varande armén hittills a passevolans underhållna materielen, enligt hvad

orut blifvit omförmäldt, bör, på grund af äldre bestämmelser, passevolantorerne
tillerkännas såsom ersättning dels för utöfver stat befintliga men
nödiga persedlar, dels ock ersättning för det bättre skick, än hvad kontrakten
stadga, hvaruti de reglementerade persedlarne kunna vid afmönstringen
befinnas kan, på sätt Arméförvaltningen jemväl anmärkt, beloppet af nämnda
lösen icke pa förhand med full tillförlitlighet beräknas, enär sådant beror ej
allenast pa värdering vid afmönstringstillfället, utan äfven på det bestämmande

f Maj:t framdeles larer 1 nåder meddela i afseende å huru stor del

åt de öfvertahga persedlarne, som bör af Kronan inlösas. Enligt hvad i det föregående
redan blifvit omförmäldt, utgöra de belopp, hvartill berörda lösen af
vederbörande chefs-embeten beräknats skola upgå, för den händelse passevolansen
kommit att med innevarande års utgång uphöra, eu sammanlagd
summa af 472,910 R:dr. Till beredande af nedsättning i denna summa är
visserligen, enligt hvad jemväl förut antydts, af eu del chefs-embeten ifrågastaldt,
att under övergångstiden, derest med förändringens genomförande
skulle komma att upskjutas, alla mönstringar med dessa regementen och
corpser matte inställas. Men berörda förslag, derest det gillades, kunde möihgen
hafva till följd, att Kronan antingen genast efter persedlarnes mottagande
eller sedermera inom kortare tid, än som för tillräckligheten af de
blifvande arsanslagen för persedlarnes framtida underhåll och nyas anskaffning
i mån af behof vore oundgängligen erforderlig, skulle so sig nödsakad
att bekosta^ Isättning af eu del dyrbar materiel, för hvilken kostnad då
skulle upsta behofvet af särskild! anslag utöfver nyssnämnda årstillgåimar
hvarigenom således den vid afmönstringen. på antydt sätt vanna besparing i
ösnmgssumman åter gånge förlorad, hvarjemte regementenas tjenstbarhet i
afseende a materielen måhända kunde ''komma att under någon tid äfventyras.
Om derföre, på sätt redan är i underdånighet föreslaget, de särskilda kontrakten
varda i vederbörlig ordning och så snart ske kan upsagda, så att
passevolans^ vid hela värfvade armén kommer att uphöra först med utgånf®?
af år 1870> och regementena derom på förhand erhålla underrättelse, torde
tillfälle icke komma att saknas för passevolantörerna att i hufvudsakliga delar
med hänseende till den förestående förändringen i beklädnadsunderhållssättet’
ordna sin ställning så, att det nu upgifna lösningspriset skall kunna i någon
man nedsättas; och torde alltså för detta ändamål en summa af 400 000 R:dr
kunna antagas blifva tillräcklig.

I afseende a hvad i förevarande fråga särskild! rörer Marin-regementet
bör jag i underdånighet anmäla, att det för detta regemente gällande passevolanskontrakt
icke uttryckligen medgifver rättighet till lösen för aflevererade
persedlar, men att sådan lösen dock naturligen bör utgå för öfvertahga
Bill. till Biksd. Brok 1869. 1 Sami. 1 Afd. q

II. 66

persedlar, så vidt de utgöra passevolantörens enskilda tillhörighet och, såsom
för regementet behöflig^, af Kronan öfvertagas; kunnande emellertid det anslag,
som för nämnda ändamål kommer att erfordras, nu icke till beloppet
bestämmas, helst ifrågavarande lösen ännu ej kan annorlunda än approximativt
beräknas. Hvad åter angår den del al Marin-regementets materiel, som
för närvarande icke på passevolans underhålles, nemligen gevärs- samt remtygs-
och utredningspersedlar, får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Näjd täcktes, i afseende å sättet för donna materiels vidmakthållande,
framdeles meddela beslut i sammanhang med de föreskrifter, som för persedelunderhållet
i (ifrigt vid regementet kunna finnas behöfliga.

I sammanhang med beräkningen öfver blifvande kostnader för beklädnadsunderhållet,
har Arméförvaltningen äfven fästat upmärksamheten a den
svårighet, som under sednare åren mott, att åt permitteringen vid värlvade
armén gifva den utsträckning som enligt passevolanskontrakten varit afsedd,
och hvilken svårighet, derest den äfven för framtiden komme att fortfara,
skulle i väsendtlig män öka kostnaderna för regementenas mathållning, beklädnadsunderhåll
m. m. Orsaken till berörda svårighet anses vara att söka
deri, att dels utvägarne för manskapet till enskild arbetsförtjenst minskats,
dels ock soldatens underhåll i garnisonen numera bättre än förr motsvarar
hans lefnadsbehof. I)å någon ändring i det förra förhållandet endast småningom
torde kunna påräknas, samt soldaten, lika litet hädanefter som hitintills,
lärer vid anvärfningen höra tillförbindas permitteringsskyldighet under
någon del af året, har Arméförvaltningen föreslagit, att, i vissa värfvade regementens
aflöningsstater, särskilda medel måtte anvisas, att användas såsom
bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna. De häraf
inkommande kostnader anser Arméförvaltningen mångfaldigt komma att understiga
den förhöjda kostnad för regementenas aflöning, underhåll af beklädnad
m. m., som i annat fall skulle upkomma deraf, att regementena måhända
nödgades under flera månader af året hålla i garnison flertalet af det
manskap, som, utan men för regementenas tjenstbarhet och vaktgöringens
bestridande, kunde emellan exercistiderna permitteras. Med afseende således
å de större eller mindre svårigheter, som under de förflutna aren mott för
permitteringen vid de särskilda regementena, och under förutsättning att permittering
vid Lifgardes-regementena till fot efter förminskningen af deras
nummerstyrka icke vidare skulle ifrågakomma, har Arméförvaltningen ansett
nedannämnda belopp böra för ändamålet anvisas, nemligen:
för Svea Artilleri-regementes fältbatterier å hufvudstationen samt depöt kompanier.

....................Kant R:dr 2,000: —

„ samma regementes batterier i Hernösand............ 1,000:

„ Höta artilleri-regemente..................... 3,000: —

„ Wendes artilleri-regemente.................... 1,000: —

„ Pontonierbataljonen........................ 800: —

II. 67

Och då jag instämmer i Arméförvattningens åsigt om behofvet och
lämpligheten af särskilda medels anvisande för ifrågavarande ändamål, men
jag, i motsats mot hvad Arméförvaltningen antagit, finner permittering vid
lifgardes-regementena till fot jemväl efter deras förminskning fortfarande, på
sätt ofvan är anfördt, höra emellan exercistiderna ega rum, dock icke utöfver
en fjerdedel eller 125 man utaf deras blifvande nummerstyrka, anser
jag ock nödigt att, ej allenast ofvannämnda för artilleriregementena och
pontonier-bataljonen erforderliga belopp, utan äfven för hvardera lifgardescorpsen
till fot ett belopp af 1,000 R:dr, må efter vederbörande förvaltnings-direktioners
pröfning och enligt de närmare bestämmelser, som framdeles
torde varda i nåder meddelade, användas såsom bidrag till permitterade
soldaters uppehälle under vintermånaderna, der dylikt understöd för permitt
eringens uprätthållande finnes oundgängligen nödigt.

I anledning af de utaf flera chefs-embeten i sammanhang med deras
yttranden rörande passevolansfrågan gjorda framställningar angående behofvet
af förhöjning i de nuvarande rekryteringsanslagen, har Arméförvaltningen, i
öfverensstämmelse med den af sekundchefs-embetet vid Lifgardet till häst härom
yttrade mening, förmält sig anse rekryteringen, äfven om en betydligare tillökning
i värfningspenningarnes nuvarande belopp vore att påräkna, endast i
ringa mån skola derigenom underlättas. Hufvudvilkoret för regementenas
fyllande med dugligt och välfräjdad!: manskap vore nemligen, enligt Arméförvaltningens
mening, att söka i den ställning, manskapet uti Kronans tjenst
beredes, såväl i militäriskt som i ekonomiskt afseende. Härpå vore äfven
soldatens medborgerliga ställning och anseende utom truppen beroende. Genom
rättighet att med Kronan ingå passevolans om munderingens underhållande
skulle soldaten otvifvelaktigt se ett bevis, från det allmännas sida,
på större ^skattning af och förtroende till hans kall, såsom en man i ledet,
på samma gång han såga sin ekonomiska fördel befrämjas. Den anda,
som häraf skulle framkallas inom truppen, kunde icke annat än verka förmånligt
äfven på rekryteringen, så väl till ständigt erhållande af rekryter efter
behof, som till beskaffenheten af deras frejd. På grund häraf och af i (ifrigt
anförda skäl har Arméförvaltningen åtminstone för närvarande ansett sig
icke höra understödja den ifrågavarande af en del chefs-embeten gjorda framställningen
om förhöjning i värfningspenningarnes belopp, nu utgörande vid
alla regementen, utom Wermlands Fältjägare-regemente, 7 K:dr 50 öre per
man om året, och vid sistnämnda regemente 5 R:dr 62,5 öre, jemväl för
hvarje man årligen, hvaremot förvaltningen förklarat sig dela den af sekundchefs-embetet
vid Lifgardet till häst yttrade åsigt om nödvändigheten af något
tillägg i värfningspenningarne såsom gratifikation åt värfvaren eller rekapitulanten,
hvilket tillägg Förvaltningen ansett lämpligen höra bestämmas vid
samtliga regementen och corpser till 1 R:dr R:mt per man om året, att i

II. 68

regementenas aflöningsstater uptagas, så länge rekryteringsmedlen, på sätt nu
eger ruin, under aflöningsanslagen beräknas och redovisas.

Instämmande i hvad Arméförvaltningen härvid sålunda anfört, får
jag i underdånighet föreslå:

att för hvarje värfvadt regemente och corps ett belopp, motsvarande
1 R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka,
årligen må blifva att tillgå, för att användas till gratifikationer
åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade armén; och lära,
i händelse af bifall härtill, de särskilda beloppen få tilläggas vederbörande
aflöningsanslag och alltså, vid bestämmandet af berörda
anslag, behörigen iakttagas. *

Med föranledande utaf en af artilleri-befälhafvaren på Gotland på anförda
skål gjord och af Arméförvaltningen understödd framställning om
ökade tillgångar för beredande af vård å lasarettet i Wisby af svårare sjuke,
tillhörande artilleri-stamtruppen derstädes, får jag i underdånighet hemställa:

att, i likhet med hvad under jemnförliga förhållanden beviljats
det i Hernösand förlagda batteri af Svea artilleri-regemente, ett
visst belopp måtte anvisas under anslaget för Gotlands nationalbeväring,
för att användas till beredande af vård å Wisby lasarett,
der sådant befinnes nödigt, af insjuknadt manskap vid ifrågavarande
artilleritrupp; och torda beloppet, med afseende å stamtruppens
styrka, kunna bestämmas till 200 R:dr, — lärande dock anvisandet af
dessa medel böra ske först i sammanhang med passevolansens upphörande
och försvarsväsendets ordnande i öfrig! på Gotland.

Deremot anser jag de af en del chefs-embeten äfvensom af artilleribefälhafvaren
på Gotland i öfrig! gjorda framställningar, dels om samman -föring eller förändrad disposition af eu del anslag, dels ock om förhöjning i
äldre eller beviljande af nya anslag för upgifna olika ändamål, icke vara af
beskaffenhet att åtminstone för närvarande höra till afseende föranleda.

Slutligen, och innan jag lemnar frågan om passevolansväsendet, anser
jag mig höra fästa Eders Kong!. Maj ds nådiga uppmärksamhet å det förhållande,
som eger rum med manskapets inqvarterande vid en del regementen
och corpser, nemligen:

att, vid Svea artilleriregementes hufvudstation i Stockholm, hvarest
kasern för nämnda regemente helt och hållet saknas, batteri-cheferne vid regemente
hittills åtagit sig att, mot tillgodonjutande af de för truppen belöpande
inqvarterings- och servis-medel äfvensom af ett för ändamålet beviljadt särskilt
anslag, anskaffa nödiga kasernlägenheter jemte servispersedlar, men att,
efter beklädnads- och rekryterings-passevolansens uphörande, bemälde chefer
icke torde finnas villige att med nämnda åtagande fortfara; i hvilket fall

II. 69

behofvet af egen kasern för ifrågavarande regemente kommer att alltmer
gorå sig gällande; samt

att för den i Engelholm förlagda sqvadron af Hussar-regementet Konung
Carl XY, för oatteriet i Hernösand, samt för 54 man af Göta artilleri-regemente,
vederbörande sqvadrons- och batteri-chefer jemväl åtagit sig att, mot
inqvarterings- och servis-medlens umbärande, anskaffa för manskapets inqvarterande
nödiga kasernrum jemte servis; lärande dock på sistnämnda tre
ställen någon väsendtlig svårighet för ett lämpligt ordnande af frågan om
manskapets inqvarterande, äfven efter passevolans-väsendets inkörande, icke
bära mota.

Hvad särskild!: angår nyssnämnda garnison i Engelholm, så lärer någon
åtgärd för en förändrad anordning af dess inqvartering desto mindre
höra för närvarande ifrågakomma, som, derest det af mig här ofvan framställda
förslag om de i Landskrona nu förlagda artilleri-batteriernas förflyttning
till Christianstad vinner bifall, fråga torde bära up stå derom, att, ej
allenast ofvanberörda hussar-sqvadron, utan äfven den i Helsingborg nu förlagda
sqvadron af samma regemente, hvilken sqvadrons nuvarande etablissement
är både ofullständigt och bristfälligt, må förflyttas till Landskrona,
hvarest för sådan! ändamål erforderliga byggnader till en del redan finnas.

b). Löneväsendet,

Sedan jag sålunda i underdånighet framställt de skäl, jag anser hufvudsakligen
talande för passevolans-väsendets vid värfvade armén afskaffande samt
jemväl framlagt de allmänna grunder, hvarefter de hittills på passevolans bestridda
anskaffnings- och underhålls-bestyren synas mig hädanefter höra direkte
för Kronans räkning besörjas, öfvergå!1 jag nu till frågan om de aflöningsbelopp,
som för de särskilda befattningarna bära bestämmas.

Härvid torda jag, i afseende å de särskilda regementenas och corpsernas
sammansättning, få i underdånighet åberopa hvad derom blifvit i förslagen
rörande sjelfva vapnens organisation i underdånighet anfördt.

Redan i det föregående har jag anmärkt, att lönerna vid värfvade armén
i allmänhet äro både tillräckligare och mera jemn! fördelade än vid den
indelta. Obestridligt är dock, att åtskilliga lönebelopp äfven vid den förra
erfordra förhöjning, synnerligen i de lägre graderna, från och med kapitensoch
ryttmästare-graden, äfvensom att en förändrad anordning af sj elfva allo -

II. 70

»

ningssättet vid värfvade armén är af behof påkallad. För närvarande utgår
allöningen derstädes dels i lön, dels ock såsom inqvarterings-ersättning, hvarjemte
med åtskilliga befattningar äro förenade särskilda arfvoden utöfver lönerna,
äfvensom för underbefälet särskilda beklädnadspenningar bestås.

Då numera, vid indelta armén, förmånen af boställe, der sådan förmån
hittills åtnjutits, är afsedd att för framtiden uphöra, synes äfven den s. k.
ständiga inqvarteringen vid värfvade armén höra försvinna, och sj elfva lönen
i stället förhöjas, desto hellre som derigenom beredes önskvärd enkelhet
i lönernas utbetalning och redovisande samt jemväl vinnes öfverensstämmelse
med de vid indelta armén i detta afseende föreslagna nya förhållanden.
Ett sådant uphörande af den ständiga inqvarteringen kan dock naturligen
endast afse befäl och underbefäl med vederlikar, alldenstund manskapet,
som i allmänhet ej är i tillfälle att sjelf t förskaffa sig bostad, alltid
måste med inqvartering och servis in natura förses. En följd häraf blifver
visserligen, att det befäl och underbefäl, som, för ordningens uprätthållande
inom regementenas kaserner, måste derstädes hafva bostad, derigenom kommer
i åtnjutande af en förmån, hvaraf deras utom kasernerna boende kamrater
gå i mistning, men då berörda förmån åtföljes af ökadt arbete och omtanke,
synes åtnjutandet af densamma vara med billighet förenadt.

Då nu Stockholms stad, enligt den för staden gällande inqvarteringsordning
af den 28 Februari 1856, har sig ålagdt, bland annat, att till befäl
och underbefäl med vederlikar vid lifgardes-regementena och Svea artilleriregemente,
med bidrag från statsverket utgifva inqvartering och servis enligt derför
fastställd tariff, samt de öfriga städer, hvarest garnisonstrupp finnes förlagd,
äro, genom ipqvarterings-ordningen för städerna utom Stockholm af den 22 Februari
1841, förbundna att till befäl och underbefäl med vederlikar, Indika af
Kronan njuta inqvartering, utbetala kontant servisersättning i öfverensstämmelse
med den derför jemväl fastställda tariff; anser jag, enär den ständiga inqvarteringens
uphörande, till den del nu ifrågaställts, icke kan medföra befrielse
för ifrågavarande städer från de dem i förenämnda hänseenden åliggande
skyldigheter, de af städerna hittills till löntagarne utbetalda inqvarteringsoch
servismedel bära för framtiden till Kronan ingå, eller ock aflösning af
berörda skyldighet ega rum; men då, för tillvägabringande af öfverenskommelse
om en sådan aflösning samt för fullständig utredning af hithörande
ämnen, erfordras en vidlyftig förberedande behandling, som af den knappt
tillmätta tiden nu icke medgifvits, torde med regleringen af detta ärende få
anstå, intilldess beslut om inqvarteringens uphörande blifvit fattadt; lärande
derefter, under den tid som för regleringen kan blifva erforderlig, inqvarterings-
och servis-afgifterna från städerna fortfarande höra erläggas och till
statsverket ingå, beräknade till belopp, som motsvarar det, hvartill berörda
afgifter i medeltal under de sistförflutne 5 åren utgått.

II. 71

Hvad åter beträffar de i aflönings-staterna hittills utöfver lönerna bestådda
arfvoden, så, och ehuru jag anser äfven sådana böra, så vidt möjligt
är, för framtiden undvikas, förekomma dock, synnerligen vid artilleriet och
fortifikationen, åtskilliga befattningar, hvilka hos sina innehafvare fordra
special-studier i högre grad än vanligt, äfvensom särskilda anlag för att kunna
på tillfredsställande sätt skötas, och för dylika befattningar, äfven der de äro
afsedde att af officerare eller underofficerare på stat utöfvas, böra naturligen
särskilda, efter befattningarnes olika vigt och beskaffenhet lämpade arfvoden
finnas anvisade, emedan i annat fall ej kan påräknas, att för befattningarna
lämplige personer skola vara villige att dem emottaga. Sålunda har jag ansett
arfvoden utöfver de med innehafvande fenster på stat förenade löner,
på sätt hittills egt rum, fortfarande höra utgå, ej allenast för de vid artilleristaben
tjenstgörande officerare, för fälttygmästare-tj ens tens bestridande och
för inseendet öfver kanontillverkningen, utan äfven för den vid de särskilda
artilleri-regementenas och vid fortifikationens informationsverk samt vid fyrverkare-corpsen
anställda personal, äfvensom för det vid fästningar, der vigtigare
byggnadsarbeten pågå, tjenstgörande befäl och underbefäl med vederlikar
af fortifikationen, samt för fortifikationens elever vid krigshögskolan •
hvarjemte arfvoden likaledes torde höra bibehållas så väl vid de befattningar’
för Indika några löner hittills icke varit å stat upförda, såsom ecklesiastikoch
läkare-befattningar vid artilleri-regementenas detachementer, krigs-arklimästare-tjensten
m. fl., som ock för de tjensteman vid tygstaten, hvilka, utan
att åtnjuta upbördsmans lön, hafva upbörd sig anförtrodd. Deremot har
det synts mig som det vid trupperna tjenstgörande befäl och underbefäl äfvensom
till tjenstgöring vid chefs-expeditionerna anställde officerare icke
borde, på sätt i vissa fall för närvarande ägor rum, få för sådan tjenstgöring
något arfvode utöfver den för innehafvande tjenst anslagna lön upbära,
hvadan ock hittills utgående dylika arfvoden, såsom de s. k. äldre kapitens-arfvodena
vid artilleriet in. fl. blifvit från de nu upgjorda aflöningsstaterna
uteslutna.

Härvid bör jag i underdånighet anmärka, att, då någon förändring i
artilleri-stabens organisation icke af mig ifrågasattes, och särskilt anslag för
nämnda stabs aflönande finnes i riks-staten anvisadt; då vidare arfvodena för
fålttygmästare-tjenstens bestridande och för inseendet öfver kanontillverkningen
hädanefter såsom hittills torde kunna utgå från reservationerna å anslaget
till artilleri-regementena, samt slutligen, hvad angår den vid fästningsbyggnaderna
anställda personal af ingeniör-trupperna, dess arfvoden utgå från
de till fästningsbyggnaderna anvisade extra anslagsmedel, något vidare yttrande
från min sida, i fråga om arfvoden till nyssnämnda personal af artilleriet
och fortifikationen, icke här torda påkallas.

II. 72

I afseende å beloppet af de öfriga arfvoden, hvartill särskilda medel
höra finnas anvisade, torde jag längre fram få särskild! yttra mig.

De för underbefälet utgående beklädnadspenningar synas mig bära
öfverallt försvinna, och i stället sjelfva lönerna med motsvarande belopp
förhöjas.

Så framt, på sätt nu blifvit antydt, aflöningen i möjligaste måtto bringas
till sin enklaste form af blott kontant lön, anser jag, på sätt för vissa
beställningar vid indelta armén blifvit ifrågastäldt, lönen äfven vid värfvade
armén bära för den till staberna samt kompani-, sqvadrons- eller batteristaterna
hörande officerspersonal fördelas i fast lön och tjenstgöringspenningar,
dock med det undantag, att, vid Wermlands Fältjägare-corps, blott de
vid staben anställde officerare äfvensom kompani-cheferne åtnjuta tjenstgöringspenningar,
men öfrige officerare endast fast lön.

I öfrig! torde hela den till ecklesiastik- och civil-staterna hörande personal,
äfvensom allt underbefäl med vederlikar vid värfvade armén, endast
erhålla fast lön.

I likhet vidare med hvad för indelta armén föreslagits, anser jag tjenstgöringspenningar
vid värfvade armén, med undantag för de vid fortifikationstrupperna
anställde officerare, höra få tillgodonjutas endast för nio månader
af året, nemligen för Januari med Mars samt Juli med December, enär under
öfriga tre månader, April med Juni, då exercistiden inträffa!'', hvar och
en officer bör vara i tjenstgöring utan tillgodonjutande af tjenstgörings-penningar.

För de vid Pontonier- och Sappör-batalj onerna samt Fältsignal-kompaniet
tjenstgörande officerare åter, Indika till följd af tjenstgöring''^ beskaffenhet
endast undantagsvis kunna komma i åtnjutande af vid andra regementen
och corpser vanlig semester, synes mig tj enstgöringspenningar höra utgå
för årets alla tolf månader; hvadan ock, för desse officerare, tjenstgöringspenningarne
komma att upptagas med 33| procent högre belopp än för deras
vederlikar vid fortifikations-staben.

I afseende å förhållande!, hvad angår lönernas belopp, de olika regementena
emellan, har jag äfven för värfvade armén tillämpa! den för indelta
armén följda grundsats, att för samma tjenstegrad vid de särskilda regementena
lönen bör utgå med lika belopp, utom i de fall då afvikelse från berörda
grundsats kunna!, såsom vid Wer mlands Fältjägare-corps och Blekinge värfvade
Skarpskytte-corps, anses af tjenstår ingens beskaffenhet eller lefnadsförhållandena
i orten betingad. Vid sistnämnda två corpser har jag derföre
ansett lönerna i allmänhet höra bestämmas till lägre belopp än vid öfriga
värfvade regementen och corpser.

Den skiljaktiga kostnad i tj ensten, som upstår till följd af skyldigheten
för en del personal att hålla tjenstehästar, har vunnit behörigt afseende -

II. 73

ende derigenom, att, för nämnda personal, särskilda efter de olika befattningarne
afpassade belopp bill vi t för bestridandet af dylika kostnader beräknade,
och, under benämning: ”häst- och fourage-medel samt kavalleritillägg” uptagna.

Vidkommande behofvet af löneförhöjning vid värfvade armén, så gör
sig detta behof företrädesvis gällande vid kompani-, sqvadrons- och batterichefs-beställningarne
samt i allmänhet hos underbefälet. De med förstnämnda
beställningar enligt stat förenade löner hafva till sina nuvarande belopp blifva
bestämda under beräkning, att innehafvare af dylik beställning skulle af
passevolans^ kunna påräkna någon vinst till fyllnad i den eljest alltför

knappa aflöningen. Om ock härvid skulle kunna erinras, att, till följd af

passevolansens upphörande, tjensteåliggandena för kompani-, sqvadrons- och
batteri-chefer komma att minskas i omfattning, så är det dock otvifvelaktigt,
att de i stat för desse tjensteman nu uptagna löner stå i ett alltför stort

missförhållande till den vigt och det ansvar samt mängden af de göromål,

som åtfölja berörda tjänster, hvilka för öfrig! utgöra det mål, hvarutöfver
flertalet på den militära banan icke kan sträcka sina förhoppningar om befordran.
Då således kompani-, sqvadrons- eller batteri-chef samt kapiten af
lista klassen vid fortifikationen föreslagits till en aflöning af 3,500 B,:dr,
tjenstgörings-penningarne deruti inberäknade, — men hvartill vid kavalleriet
komma häst- och fourage-medel, samt kavalleri-tillägg — har jag ansett
nämnda belopp vara det lägsta, hvartill berörda aflöning skäligen skulle kunna
beräknas, niet! undantag endast för Wermlands Fältjägare-corps, der kompanichefs-aflöningen
föreslagits till blott 2,950 it:dr.

Äfven vid flertalet af öfriga officersbeställningar af värfvade armén påkallas,
ehuru ej i lika hög grad som vid kompani-, sqvadrons- och batterichefsbefattningarne,
förhöjning i den nuvarande aflöningen. De tillökningar,
som härvid föreslagits, äro till beloppen så ringa, att de ingalunda kunna
anses motsvara det verkliga behofvet, utan endast i någon mån närma sig
dertill, samt i öfrig! bidraga till åstadkommande af ett någorlunda lämplig!
förhållande emellan lönerna för de olika graderna och i vissa fall jemväl till
jemnande af summan utaf förut utgående lön och inqvartering.

För nyssnämnda ändamål, att bereda ett lämplig! förhållande emellan
lönerna för olika grader, har ock nedsättning i lönerna för en del beställningar
ansetts kunna ega rum. Sådan nedsättning är föreslagen för majorsbeställningarne
vid vissa regementen; för flera officersbefattningar vid fortifikationen
samt för regements-pastors-tjensterna vid de flesta regementen der
sådan tjenst för närvarande finnes; lärande dock nuvarande innehafvarne
af sådana befattningar, för hvilka nedsättning ifrågaställts, finnas berättigade
Bih. till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afä. 10

II. 74

att under sin tjenstetid bibehållas vid de med befattningarne nu förenade
aflöningsförmåner.

Hvad särskild! angår regemente och corpschefs-beställnmgarne, så,
enär sekund-clieferne för de blifvande fotgardes-corpserna ansetts böra erhålla
endast öfverste-löjtnants grad, har ock, till följd häraf, för dem föreslagits
lägre aflöning, än den som för närvarande af sekund-cheferne för lifgardesregementena
till fot upbäres. I betraktande af den ställning och den maktpåliggande
befattning, desse sekund-chefer, äfven efter regementenas förändring
till corpser, komma att innehafva, har dock minskningen i aflöning
synts mig höra inskränkas till hvad som motsvarar den nu utgående inkvarteringen,
750 R:dr, hvadan alltså för hvardera af bemälde sekund-chefer
föreslagits i egentlig lön och tjenstgöringspenningar ett belopp af tillhopa

6,000 R:dr, motsvarande den för sekund-cheferne vid fotgardes-regementena
nu utgående lön utan inqvartering. Häst- och fourage-medlen hafva blifvit
förhöjda från nuvarande beloppet 740 R:dr till 800 R:dr.

För cheferne vid kavalleri- och artilleri-regementena, hvilka alla innehafva
öfverstes grad, har i lön och tjenstgöringspenningar tillhopa uptagits
7 200 R:dr, hvartill kommer häst- och fourage-medel vid kavalleriet med
1 ’s00 R:dr, deruti inberäknadt kavalleri-tillägg, och vid artilleriet med 800
R:dr.

Vid hvardera af återstående två värfvade corpser har för chefs-bestailningen
föreslagits en aflöning af sammanlagd! 5,300 R:dr, tjenstgöringspenningar
samt häst- och fourage-medel deruti inberäknade.

Öfversten vid fortifikationen, hvilken visserligen icke innehar chefsplats,
men efter den för donna corps föreslagna betydliga per sonal-tillökning, erhåller
en väsendtligen vidgad verksamhet, har af sådan anledning ansetts
höra upbära i fast lön 4,920 R:dr och i tjenstgöringspenningar 1,080 R:dr
eller tillhopa 6,000 R:dr, i stället för nu utgående lön 5,000 R:dr och inqvarteringspenningar
750 R:dr.

För öfrige regementsofficerare hafva några förändringar, föranledande
förhöjning i sammanlagda beloppet af nu utgående lön och inqvartering
icke blifvit ifrågaställa, hvaremot i viss män förminskning i berörda belopp
vid en del beställningar förekommer.

Regements-auditörs-tjensterna vid värfvade'' armén, med hvilka befattningar
äro afsedda att förenas enahanda åligganden, som för samma beställningar
vid den indelta föreslagits, hafva ock uptagits till samma aflöning
eller 3,000 R:dr, att utgå i den mån dessa tjcastor blifva under sin nya
form tillsätta. Endast vid Wermlands Fältjägare-corps och Hd Blekinge
värfvade Skarpskytte-corps har aflöningen för auditören ansetts kunna bestämmas
till ett minskad! belopp af 2,500 R:dr.

n. 75

Beträffande härefter värfvade arméns underbefäl, så är en förbättring
i detta befäls ställning otvifvelaktigt af behofvet påkallad. Det störa inflytande
underbefälet utöfvar på ett regementes tjenstbarhet, innebär en allvarlig
erinran att bereda detta befäl en sådan ställning, att de särskilda underbefäls-platserna
må kunna med lämpliga personer besättas, och underbefälet
sålunda kunna på ett tillfredsställande sätt upfylla sin bestämmelse i nyssberörda
hänseende. Synnerligen synas mig de lägre underofficers-tjensterna
vara alltför svagt aflönade. Sergeants- och furirs-lönerna, hvilka för närvarande
utgöra, den förra 500 R:dr och den sednare 400 R:dr, kunna under
nuvarande prisförhållanden, äfven om inqvarteringen och beklädnadspenningarne
tagas i beräkning, icke förslå till bekostande af underhåll och beklädnad
'' ens för löntagarens egen person; men då desse tjenstemän ofta hafva
familj att försörja, måste i sådana fall lönerna blifva ännu mer otillräckliga.
Men äfven den för högsta underofficers-graden, eller för fanjunkare och styckjunkare,
nu utgående aflöning af 800 R:dr jemte inqvartering måste anses
otillräcklig, helst i betraktande deraf, att detta är den aflöning, hvarutöfver
en underofficer endast undantagsvis kan påräkna att hinna. Likaledes torde
de för korporal^ och konstaplar hittills bestämda arfvoden i allmänhet vara
alltför ringa för att vid korporal- och konstapels-befattningarne fästa personer
af sådan duglighet, att de, såsom det vore att önska, skulle kunna till
under-officerare befordras.

På grund af nu anförda förhållanden har jag ansett nedannämnda belopp
vara de lägsta, som för de särskilda underbefäls-graderna böra bestäm -

mas, nemligen:

för fanjunkare och styckjunkare...................R:dr 1,100

„. förste sergeant eller sergeant vid artilleriet.......... „ 900

„ andre sergeant.......................... „ '' 800

„ furirer............................... » 700

„ förste korporal och förste konstapel............... „ 150

„ korporal och andre konstapel.................. „ 100

„ vice korporal..........................v „ 50;

dock med undantag för Wermlands Fältjägare-corps och Blekinge värfvade
Skarpskytte-corps, hvarest aflöningen synes mig höra bestämmas till nedan -

stående belopp, nemligen:

vid Wermlands Fältjägare-corps:

för fanjunkare. . .
„ förste sergeant
„ andre d:o
„ furir......

R:dr

?>

n

)>

800

500

400

300

II. 76

för förste korporal, inberäknadt jägare-arfvodet, 40 R:dr,.....R:dr 120

„ andre d:o d:o „ 90

„ vice d:o d:o „ 60;

samt

vid Blekinge värfvade Skarpskytte-corps:

för fanjunkare.............................R:dr 1,000

„ förste sergeant.......................... „ 800

„ andre d:o .......................... „ 700

„ furir............................ „ 600

men för förste och andre korporal^ samt vice korporaler lika belopp som i
ofvanstående allmänna reglering finnas uptagna, eller 150 R:dr, 100 R:dr
och 50 R:dr.

Det för soldat vid Wermlands Fältjägare-regemente nu utgående arfvode,
31 R:dr, är äfven föreslaget till ett förhöj dt belopp af 40 R:dr.

Hvad nu vidkommer beloppet af de särskilda arfvoden, dem jag, på
sätt förut blifvit yttradt, anser böra vid artilleriet och fortifikationen bibehållas,
får jag, med förbigående härvid af de så väl för artilleri-staben, för
fält-tygmästaren och för inseendet öfver kanontillverkningen, som ock för den
vid fåstningsbyggnaderna anställda personal af fortifikationen erforderliga arfvoden,
hvilka, i anledning af hvad nyss åberopade yttrande innehåller, här
ej behöfva komma under behandling, i underdånighet anmäla, det jag ej finner
skål ifrågasätta annan förändring i beloppen af de för särskilda ändamål
nu utgående arfvoden, så vidt de enligt ofvanberörda yttrande böra bibehållas,
än att, då det till arfvoden åt fortifikationens elever vid krigshögskolan
nu i stat upförda, för två elever beräknade, belopp af 600 R:dr för framtiden,
i anseende till den för fortifikationen föreslagna betydliga tillökning i
personal, blifver för ändamålet otillräckligt, ifrågavarande anslag måtte från
600 R:dr förhöjas till 1,200 R:dr, och således beräknas att utgå till 4 elever
med 300 R:dr till hvardera.

På grund af det nu anförda anser jag de arfvoden, för hvilka särskilda
medel behöfva vid ifrågavarande reglering beräknas, böra bestämmas till följande
belopp, nemligen:

Vid Svea artilleri-regemente med batterierna i Ilernösand:

åt informations-kapitenen.................R:dr 800.

„ informations-officern................... „ 400.

Transport R:dr 1,200.

II. 77

Transport R:dr 1,200.

för undervisning i gymnastik............... 700.

åt två informations-underofficerare, å 75........ „ 150.

„ två d:o d:o å 50........ „ 100.

„ två tygskrifvare, upbördsarfvoden........... ,, 420.

„ upbörd och redovisning vid Stockholms gevärs förråd.

......................... „ 600.

„ arklimästare-tjenstens bestridande samt för kontrollen

å arkliförrådet...................... „ 375.

„ ecklesiastik-vården i Hernösand............ „ 50.

Vid Göta artilleri-regemente:

för informations-kapitenen...............

„ informations-officern.................

„ undervisning i gymnastik.............

„ två informations-underofficerare, å 75.......

„ två d:o d:o å 50.......

„ två tygskrifvare, upbördsarfvoden.........

Vid Vendes artilleri-regemente:

för informations-kapitenen................

„ informations-officern..................

„ undervisning i gymnastik..............

„ två informations-underofficerare å 75........

„ en tygskrifvare, upbördsarfvode...........

Vid Fyr verkar e-corpsen:

för befälhafvaren........

„ en subaltern-officer.....

„ fyra under-officerare, å 100
„ de presterliga g öromålen . .

„ läkarevården.........

„ en redogörare ........

. R:dr

800.

400.

700.

150.

100.

420.

. R:dr

800.

400.

650.

150.

285.

. R:dr

900.

600.

400.

50.

100.

150.

3,595.

2,570.

2,285.

2,200.

Transport R:dr 10,650.

II. 78

Transport R:dr 10,650.

Vid Fortifikationen:

för en lärare vid fortifikationen..............R:dr 720.

„ en redogörare och material-förvaltare......... „ 800.

„ fyra elever vid krigshögskolan, å 300 ....... „ 1,200. 2,720.

Summa Runt R:mt 13,370.

Vid behandlingen af frågan om löneregleringen för indelta armén har
jag, till förebyggande af ett eljest möjligen återkommande behof af förnyad
löneförhöjning, i underdånighet föreslagit att lönerna måtte fa utgå i spanna!
på det sätt, att vid hvarje års slut all fast lön omsättes i spanmål, hälften
råg och hälften korn, till en qvantitet, som efter det i då gällande riksstat
upptagne förslagspris svarar mot lönens belopp, och att sedermera medelvärdet
af donna spanmål efter tio års riksmarkegångspris må utgöra det
belopp, som för det följande året bör såsom kontant lön qvartalsvis till löntagaren
utbetalas; och anser jag enahanda grund i afseende å lönernas utbetalning
äfven vid värfvade armén höra för framtiden tillämpas.

Hvad angår liden, då den ifrågavarande regleringen af värfvade arméns
löner bör taga sin början, så, enär donna reglering är i väsendtlig mån
beroende af frågan om passevolansväsendets afskaffande, synes mig sjelfva
löneregleringen böra vidtaga vid samma tid, då passevolansväsendet är afsedt
att upphöra.

Till öfversigt af de löner, som i öfverensstämmelse med ofvan angifva
allmänna grunder jemte hvad i afseende å särskilda grader och befattningar
yttrats, äro för värfvade arméns befäl och underbefäl med vederlikar föreslagna,
bifogas en tabell, Ser. K. N:o 22, hvarå, för jemförelse med nuvarande
förhållandet, äfven uptages för närvarande utgående lön och inqvartering,
äfvensom beklädnadspenningar, der sådana bestås.

Med åberopande af berörda tabell samt af hvad i öfrig! bär ofvan
blifvit i donna fråga anfördt, får jag i underdånighet hemställa:

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt
vederlikar måtte från 1871 års början få utgå i enlighet med det
förslag till normal-stat för värfvade arméns aflöning som finnes uptaget
i Bil. Ser. K. N:o 21, med iakttagande dock, att den fasta
lönen utgår i spanmål på det sätt bär ofvan föreslagits;

att, såsom följd häraf, den af samma befäl och underbefäl med
vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet
upburna beklädnadspenningar från samma tid icke vidare
må komma vederbörande till godo;

II. 79

att de från Stockholms stad till en del regementen utgående
inqvarterings- och servismedel, äfvensom servismedlen från öfriga
städer, der garnison af värfvade armén är förlagd, må, jemväl från
samma tid, ingå till statsverket, intilldess öfverenskommelse om aflösning
af detta åliggande kan med vederbörande städer träffas;
samt

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader
om året, eller Januari—Mars samt Juni—December, med undantag
endast för de vid ingeniör-trupperna tjenstgörande officerare,
hvilka, när de hela året äro i tjensteutöfning, höra få tillgodonjuta
tj enstgöringspenningar för årets alla tolf månader.

Hvad slutligen särskild! angår Marin-regementet efter dess öfverflyttning
till armén, så, ehuru berörda öfverflyttning är afsedd att ega rum först
med 1871 års början, torde jag dock nu i ett sammanhang höra i korthet
redogöra för de särskilda anordningar, som för öfverflyttningen behöfva vidtagas.

Enligt anställd beräkning (Bil. Ser. K. N:o 23), grundad på Arméförvaltningens
häröfver afgifna förslag, erfordras till bestridande af aflöning
åt befäl och underbefäl med vederlikar, äfvensom till musikens underhåll vid

nämnda Skarpskytte-corps, sammanlagd!...........R:dr 80,014: —

hvartill kommer:

Gage

för 500 man i 61 dagar å 19 öre för

dagen.............R:dr 5,795: —

„ 375 man i 304 dagar å d:o . „ 21,660: — 27,455:_

Brödkorn x

för 500 man i 61 dagar å 48 kub.-fot om dagen
................ 1,464 kub.-fot.

„ 375 man i 304 dagar å d:o . . 5,472 „

tillhopa 6,936 kub.-fot.

å 2 R:dr 10 öre per kub.-fot.......... 14,565: 60.

Medikaments- och kommunion-penningar för 500 man

å 2 R;dr 30 öre.................. 1,150: —

Kokinrättnings-kostnad................. 1,500: —

Rekryterings-penningar för 500 man, på grund af

hvad förut derom blifvit yttrad!, å 7 R:dr 75 öre 3,875: — 48,545: 60.

tillhopa R:dr 128,559: 60,

II. 80

hvilken summa omfattar de utgifter, som hittills varit i de värfvade regementenas
och corpsernas aflönings-stater uptagna; och torde nämnda summa, med
derunder beräknad natura-spanmål, alltså höra såsom särskildt anslag anvisas
och i riksstaten under rubrik: ”Blekinge värfvade Skarpskytte-corps”, näst
efter anslaget till Andra Lifgardet intagas.

Vidare, och enligt hvad Årméförvaltningens intendents-departement, uti
underdånigt betänkande af den 18 nästlidne November, angående departementets
anslagsbehof för år 1870, anmält, påkallas, till följd af Marin-regementets
öfverflyttning till armén, förhöjning i det under fjerde hufvudtiteln
upförda anslag till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. Under
förutsättning, att den för värfvade armén nu gällande provianterings-stat
skulle komma att äfven för Blekinge värfvade Skarpskytte-corps tillämpas,
samt att manskapets natur a-por tion skulle helt och hållet af mathållningsanslaget
bekostas, har Arméförvaltningen, till grund för sin beräkning af tillökningsbeloppet,
lågt ett portionspris af 45 öre; men enär det bär ofvan uptagna
särskilda anslag för manskapets gage, sedan från samma anslag utgått
manskapets tobaksskilling med i medeltal 8 öre per man, är afsedt att till
kostnaden för natura-underhållet lemna ett bidrag af omkring 11 öre portionen,
kan i följd häraf tillökningen i mathållnings-anslaget inskränkas till hvad
som derutöfver med 34 öre per portion erfordras för betäckande af det beräknade
portionsvärdet. Denna tillökning kommer alltså att utgöra:

för 500 man i 61 dagar å 34 öre per dag............ 10,370: —

„ 375 man i 304 dagar å dito ............ 38,760: —

eller tillhopa B,:dr 49,130: —
Alldenstund regementets förminskning till 500 man dock icke på en
gång utan blott småningom kan verkställas, hvadan under år 1871 en stor
del af den till indragning afsedda styrkan kan komma att befinnas i tjenstgöring,
erfordras för donna styrkas proviantering under nämnda år ett ytterligare
belopp, som, på grund af hvad Arméförvaltningen anfört, torde kunna beräknas
för in natura portion till omkring............ 13,000: —

för brödspanmål till omkring.................... 4,000: —

17,000

eller tillhopa förslagsvis till R:dr
Ytterligare erfordras, jemlik! af Arméförvaltningen meddelade beräkningar
:

till underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt sängservispersedlar
m. m........................... 55,526: 25

till underhåll af gevärspersedlar

925: —

tillhopa B:dr 56,451: 25
att tilläggas anslaget för försvarsverket i allmänhet, samt till öfvertalig! manskaps
beklädande under år 1871 ................. 4,000: —

De

II. 81

De anslag, som sålunda under Fjerde Hufvudtiteln erfordras för Blekinge
värfvade Skarpskytte-corps, äro:

särskild! anslag, med rubrik: ”Blekinge värfvade skarpskytte corps”.

..........................R:dr 128,559: 60

tillökning i anslaget för mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena
.......................... 49,130: —

tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet....... 56,451: 25.

Summa R:mt R:dr 234,140: 85

samt såsom tillfällige anslag tillhopa......... „ }J 21,000: _

utom hvad för inlösning af öfvertaliga persedlar kan komma att erfordras.

Da likväl, såsom redan nämndt är, Marin-regementets öfverflyttning till
landtförsvaret icke torde höra ega ruin förr än med 1871 års ingång, lärer
något anslag, för fyllande af ofvan beräknade behof, icke för närvarande vara
erforderligt.

I afseende å pensioneringen af de officerare och under-officerare med
vederlikar vid Marin-regementet, livilka i följd af regementets öfverflyttning
till armén blifva öfvertalige, får jag i underdånighet åberopa hvad derom
vid behandlingen af frågan i de allmänna grunderna redan blifvit anfördt.

Beträffande den del af Marin-regementets befäl och underbefäl, med
vederlikar, samt manskap, som kommer att vid skarpskytte-corpsen vinna
anställning, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl Maj:t täcktes i nåder förklara donna personal
skola bibehållas vid innehafvande rätt till pension i Amiralitetskrigsmans-kassan,
emot fullgörande af derför stadgade förbindelser.

Hvad åter angår den vid skarpskytte-corpsen framdeles inträdande
personal,

torde Eders Kongl. Maj:t till nästsammanträdande krigsbefäl
eller arméns fullmägtige aflåta nådig framställning angående vilkoren
för officerares och under-officerares med vederlikars inträde till delaktighet
i armens pensions-kassa, hvaremot manskapet lärer höra
berättigas att från Wadstena krigsmanshus-kassa njuta underhåll
enligt de bestämmelser, som för manskapet vid värfvade armén i
öfrigt för närvarande äro eller framdeles varda i nåder meddelade.

Öfver de kostnader, statsverket, vid tillämpning af nu föreslagna lönereglering
för värfvade armén, kommer att vidkännas, får jag i underdånighet
framlägga följande beräkning:

Enligt Bil. Ser. K. N:is 23, 24, 25 och 26, erfordras till aflöning för
varlvade armén, så organiserad som i det föregående blifvit vid behandlingen
af de särskilda vapnen föreslaget, årligen ett belopp af:

Bih. till RiJesd. Prof. 1869. 1 Sand. 1 Åfd.

11

IT 82

A) Löner:

Vid infanteriet (Bil. N:o 23).......... 345,222: —

„ kavalleriet (Bil. N:o 24) .......... 244,900: —

artilleriet med fyrverkare-corpsen (Bil.

N:o 25).................... 749,735: —

„ Fortifikationen (Bil. M:o 16) .... . . . . 217,744: — 1,557,601: _

B) Årf''voden:

Vid Svea artilleriregemente............ 3,595: —

„ Göta d:o ............ 2,570: —

„ Wendes d:o ............ 2,285: —

„ Fyrverkare-corpsen.............. 2,200: —

Fortifikationen................ 2,720: —

Summa R:dr Bunt

Till motsvarande behof finnas nu, inberäknadt inqvarteringsersättning
och beklädnadspenningar för under-officerare,
anvisade:

13,370: —
1,570,971: —

Å) Löner:

Vid

infanteriet.........

305,149: 74

kavalleriet.........

. 209,323: —

n

artilleriet med fyrverkare

corpsen ..........

. 627,152: 50

v

Fortifikationen......

. 118,047: —

1,259,672: 24

B) Arfvoden:

Vid

Svea artilleriregemente . .

5,707: 66

firÖfiA f]:f) ......

3,450: —

n

IVendes dre .......

2 875: —

i)

n

Fyrverkare-corpsen....

. 2,200: —

i)

Fortifikationen......

. 16,560: —

30,792: 66

1,290,464: 90.

Skilnaden mellan de utförda beloppen visar

en årlig ökad

kostnad af.........

280,506: 10.

II. 83

I denna summa ingår aflöning för tillkomna nya beställningar
med följande belopp:

Vid Blekinge värfvade Skarpskytte-corps (Bil.

N:o 23).................. 80,014: —

„ artilleriet.................. 72,110: —

„ Fortifikationen............... 86,603: —

Summa R:dr R:mt 238,7-27: —

Härifrån afgår:

för indragne beställningar vid infanteriet:

Bil. Ser. B. Vo 15 ... . 61,549: —

vid kavalleriet

Bil. Ser. K. N:o 27 ... . 4,050: —

Om återstående beloppet.................... 173,126: —

frånräkna^ ofvan utfärda kostnader för löneregleringen så utvisar
återstoden....................... 107,380: 10

den ökade årliga kostnad, som löneregleringen, oberoende af den föreslagna
nya organisationen, skulle förorsaka.

I sammanhang med indelta och värfvade arméns lönereglering torde
äfven höra bestämmas beloppet utaf aflöning för det halfsoldsbefäl, om hvars
bildande vid infanteriet, kavalleriet och artilleriet jag i det föregående framställt
underdånigt förslag.

Denna aflöning, som naturligen icke kan blifva lika med det fasta befälets,
och som ej heller inom hvarje grad bör öfverstiga beloppet af den
pension som för graden kan blifva faststäld, bör bestämmas till sådant belopp,
att på samma gång staten för jemnförelsevis ringa kostnad, tillförsäkras
att ega ett icke ringa antal befäl disponibelt, det äfven blifver med den enskildes
fördel öfverensstämmande att qvarstå i statens tjenst, mot åtnjutande
af den lägre aflöning, som af minskad tjenstgöringsskyldighet blir en följd.
Då det emellertid kan förutses, att en alltför stor förminskning af innehafvande
löneförmåner, vid öfvergång från fast lön till half sold, skulle verka
derhän att endast ett färre antal funne med sin fördel förenligt att blifva å
half sold öfverflyttade, och då framgången af det förslag, jag rörande halfsolds-befälet
framlagdt, genom en alltför knapp aflöning för samma befäl
skulle äfventyras och organisationsplanen sålunda i nämnda hänseende rubbas,
så torde lönevilkoren för ifrågavarande befäl icke kunna bestämmas lägre än

1,000 R:dr för kapiten och ryttmästare, 500 R:dr för löjtnant och 500 R:dr
för styckjunkare. Då halfsolds-befälets tj enstgöringsskyldighet komma att
blifva hufvudsakligen lika vid värfvade som vid indelta armén, emedan den
vid den sednare skulle omfatta de årliga vapenöfningarne, och vid den förra

II. 84

exercistiderna, så har aflöningen vid båda ansetts kunna bestämmas till lika
belopp.

Nämnda lönebelopp torde dock höra på så sätt fördelas i lön- och
tjenstgörings-penningar, att under den sednare rubriken uppföres för kapiten
och ryttmästare en summa af 200 R:dr, för löjtnant 150 R:dr och för styckjunkare
100 R:dr, hvilka belopp endast få upbäras, så vidt för året föreskrifne
vapenöfning''^ äro bevistade, dock med iakttagande, att i händelse blott en
del af vapenöfningarne bevistats, ett afdrag från tjenstgöringspenningarne må
ega rum, beräknadt efter de grunder Eders Kongl. Näjd, i afseende å afdrag
från indelta befälets löner för viss tids frånvaro från vapenöfning, kan
finna skäligt i nåder bestämma.

Jag får på grund häraf föreslå, att aflöningen för till half sold öfverflyttadt
befäl måtte sålunda bestämmas:

För kapiten eller ryttmästare 800 R:dr lön — 200 R:dr tjenstgöringspenningar.

„ löjtnant......... 350 „ „ — 150 „ d:o

„ styckjunkare....... 400 „ „ — 100 „ d:o

Den kostnad, som till följe af halfsolds-befälets bildande förorsakas, skulle,
under förutsättning att så stort antal befäl blifver till half sold Överflyttad!
som i organisationsplanen är beräknadt, upgå till 168,500 R:dr, hvaraf belöper
sig på infanteriet 130,000, på kavalleriet 18,500 och på artilleriet

20,000 R:dr (Bil. Ser. K. N:o 31).

1 nära sammanhang med aflöningsväsendet vid armén står frågan om
arméns pensionering; och det både derföre varit önskligt, att jag vid detta
tillfälle kunnat äfven framställa förslag till eu af behofvet påkallad förändrad
reglering af pensionsväsendet. Enär likväl eu dylik reglering synes mig
höra föranleda ej allenast väsendtliga förändringar i de för närvarande för
de särskilda tjenstegraderna fastställda pensionsbelopp, samt i öfriga gällande
bestämmelser, utan äfven de för pensioneringen nu afsedda fonders öfverlemnande
till staten, mot befrielse för löntagarne från skyldigheten att, medelst
årliga utgifter, till pensioneringens uprätthållande bidraga, men ett i
sistnämnda hänseende för få år tillbaka väckt förslag icke vunnit framgång;
har jag ansett frågan om pensionsväsendets ordnande böra, intilldess en i
öfriga delar förändrad organisation af försvarsväsendet blifvit antagen och i
hufvudsaklig måtto genomförd, förblifva hyflande, helst någon anledning icke
synes mig förefinnas för det antagande, att åt förslaget om fondernas öfverlemnande
till staten skulle kunna påräknas större framgång nu, än då fråga
derom sednast var å bane.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1869.

väsendet a Ootlaiid

Uti det inför Eders Kong!. Maj:t af mig framställda underdåniga förslag
till bestämmelser rörande den allmänna värn edligt, som jag ansett böra utgöra
hufvudgrunden för organisationen af fäderneslandets försvar, är uttryckt, att
nämnda bestämmelser icke afse försvaret af Gotland, i fråga hvarom, jag anhållit
att få framlägga särskilt förslag.

De grunder, hvarpå försvaret af Sveriges fastland, enligt min åsigt, höra
stödja sig, och hvilka jag i det föregående redan underställt Eders Kong], Maj:ts
pröfning, äro icke i allt tillämpliga på Gotland.

Den vigt i politiskt hänseende, som besittningen af Gotland måste tillerkännas,
och dess från moderlandet långt afskiljda läge, omgifvet af ett haf,
som vid ett fredsbrott kan antagas blifva beherrska»^ af fiendtliga flottor, nöd’
vändiggöra att så ordna dess försvar, att det inom sig sjelft eget- ständigt att
tillgå, och ständigt beredda, de stridskrafter, som äro nödvändiga, för att afvärja
ett fiendtligt angrepp.

Det försvarssystem, som blifvit för det öfråga Sverige ifrågastäldt, skulle,
tillämpad t på Gotland, visa sig vara för detta ändamål i hög grad otillfredsställande,
enär det antal vapenpligtige, som derigenom uppställdes, omöjligen
kunde vara för ändamålet tillfyllestgörande.

Det är sannt, att försvaret af Gotland, så väl till följd af sednaste
tiders störa förbättringar i krigsmateriel, som genom ångkraftens användande
för krigsfartygs framdrifvande, blifvit väsendtligen försvårad! för en i farans
stund åt sig sjelf öfverlemnad befolkning, som, efter fiendtliga truppers landstigning,
bär att utkämpa striden inom en terräng, den der icke omfattar några
fot nämnvärda tider hållbara positioner; men, detta oaktadt, måste så mycket
göras för detta försvar, att befolkningen icke förlorar allt förtroende till egen
kraft, och att den må kunna, med hopp om framgång, mota det första fiendtliga
anfallet, under afvaktan af det bistånd, som från fasta landet måste
lemnas.

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afä.

1

in. 2

Det är sålunda gifvet, att Gotlands försvavsväsende krafvel'' störa uppoffringar
så val af staten som af öbefolkningen, och att af den sednare större
offer måste utgöras för försvaret af sin ö, än som hos fastlands-provinsernas
befolkning tagas i anspråk. Denna nödvändighet bär också länge varit insedd,
och Gotlands nationalbeväring, ordnad redan år 1811, innefattar ett vittnesbörd
härom. Gotlands manliga befolkning åtog sig nämnda år, genom den
emellan Kongl. Maj:t och allmogen träffade, och genom Kongl. B refvel den 5
Februari sagde år stadgade öfverenskommelse, att från fyllda 15 intill fyllda
50 år, bära vapen för försvaret af ön, under hvilken tid hvarje vapenför man
skulle tillhöra landets krigsstyrka och vara upförd i sitt kompanis rullor.

På denna storsinnadt åtagna och alltjemnt troget burna vapenpligt,
hvarigenom den allmänna värnepligtens idé fullständigt förverkligades, har Gotlands
försvar allt sedan nämnda år varit grundad!. Tid efter annan hafva mer
eller mindre väsendtliga förändringar i den ursprungliga organisationen blifvit
af Kongl. Maj:t gillade. Sednare tiders erfarenhet och åsigter, rörande på allmän
värnepligt uteslutande stödda försvarsorganisationer, hafva likväl icke i
någon särdeles mån vunnit tillämpning på den Gotländska, hvadan densamme,
oansedt dess fort] en ster, likväl icke i sitt nuvarande skick kan anses motsvara
hvarken sitt ändamål, eller de uppoffringar af penningar och tid, som
deråt egnas af staten och öbefolkningen.

Enligt de i Kongl. B refvel den 3 April 1857 gift! a föreskrifter, inträder
värnepligten för den vapenföre ynglingen på Gotland vid fyllda 18 år. Han inträde!’
då i den s. k. Jägare-klassen i hvilken han qvarstå!’ till det år, under
hvithet han fyller 30 år, öfverföres då till Infanteriet, samt ingår i det 45:te året
i ''Reserven, hvarefter med det 50:de året värnepligten under vapen uphör. En
särskild klass, benämnd Landstorm, innefatta!’ alla åldrar efter myndighetstiden,
och utgöres af personel- hvilka kunna hänföras till “husbönder, arrendator,
hufvudmän för rörelse och deras högst oumbärliga biträde!!.“

Ehuru ingen af manskapet upföres i rullorna efter fyllda 50 år, har allmoge!!,
efter konventionens uprättande, dock åtagit sig, att den reserven, en
ligt Kongl. B refvel den 19 Februari 1811, åliggande skyldighet, att biträda såsom
arbetsmanskap, skall utsträckas till det 60:de året. Om man undantager
de sista 10 åren (från 50:de till 60:de året), derunder vapenöfning icke ifrågaltommer,
utgöra alltså nationalbeväringens ålderklasser ett antal af 32, eller
från det 18:de till och med det 50:de lefnadsår^.

Ehuru det är klart, att vid ett fiendtligt anfall på Gotland, som endast
räknar omkring 50,000 innevånare, och hvars försvar i väsendtlig mån måste

III. 3

vara grundad! på egen kraft, hela den vapenföra befolkningen måste för detta
försvar tagas i anspråk, så kan dock icke en vapenpligt, som öfverstiger den
redan bestämda och sjelfvilligt åtagna, ifrågasättas. Någon förminskning af
densamma torde lika litet kunna ega rum, och då med nuvarande antal åldersklasser
dessutom är förenad fördelen, att befolkningens upptining af den nuvarande
försvarsorganisationen är införlifvad med detta antal, så torde nuvarande
bestämmelser i detta hänseende äfven höra för framtiden bibehållas, och
värnepligten på Gotland således omfatta tiden från 18:de till och med 50:de lefnadsåret,
samt för öfrig!, så vidt de olika förhållandena kunna medgifva, bringas
i öfverensstämmelse med den för fasta laude! föreslagna värnepligt. Sålunda
torda samma undantag från värnepligtens personliga fullgörande, som för de
värnepligtige å fasta laude! blifvit ifrågaställa, dels till förmån för den fattigaste
befolkningen, dels till följe af sjukdom, lyte eller kroppslig svaghet, dels
i fråga om dem, som redan äro vid armén eller sjövapnet anställda, dels slutligen
rörande dom, hvilkas verksamhet är af den art, att dess fortgående utan
afbrott pröfvas vara för det allmänna behöflig! — äfven höra i fråga om Gotland
tillämpas; hvarjemte det torde vara nödigt medgifva den sjöfartsidkande
delen af öbefolkningen att, mot vissa vilkor, åtnjuta befrielse från vapenöfningarne
under fredstid. De, som sålunda erhålla befrielse, vare sig från hela värnepligten,
eller endast från vapenöfning under fred, torde dock, med undantag
endast af dem, som till följd af fattigdom befriats, höra i gengäld underkastas
liknande förpligtelse!’, som för fastlandets värnepligtige äro ifrågasatte, och sålunda
erlägga en årlig s. k. värneskatt under alla de år, de annars bort fullgöra
sin värnepligt. De i detta afseende för fastlandet föreslagna bestämmelser,
angående så väl de värnepligtiges indelning i kategorier och klasser som
värneskattens belopp och gradationerna i densamma, äfvensom nedsättning deri
eller befrielse derifrån samt upbörden af samma skatt, torde äfven för Gotland
kunna i allt hufvudsaklig! gälla till efterrättelse, dock med iakttagande
att inom första kategorien omfattar lista klassen alla värnepligtige från 18 till
30 års ålder, och 2:dra klassen åldersklasserna mellan 30 och 50 år; samt att,
med hänsyn dertill, att värneskatt kommer att af hvar och en dertill skyldig
erläggas under vida längre tid å Gotland än å fasta landet, den årliga värneskatten
bestämmes i nämnda kategoris lista klass till fjerdedelen, och i 2:dra
klassen till åttondedelen af hvad den skattskyldige betalar i bevillning efter
2:dra artikeln, och att donna skatt inom andra kategoriens alla ålderklasser
bestämmes till samma belopp som inom första kategoriens 2:dra klass. Värneskatteps
minimum torde således å Gotland höra bestämmas till 1 Ridt'' och
maximum till 25 R:dr. Den nu gällande konventionen förutsätter, att, vid ett
fiendtligt anfall, upbåd af manskap skall ega ruin i den ordning, att reserven
och landstormen skall sist inkallas under fanorna. Under de förhållanden,

in. 4

hvilka måste förutsättas ega rum vid ett fiendtligt inbrott på Gotland, torde
dock hvarken tiden eller behofvet af manskap tillåta något särskiljande af de
olika benämnda klassernas upbåd, emedan de otvifvelaktigt alla lära komma
att tagas i anspråk, hvarföre någon bestämmelse i dylikt syfte, såsom outförbar
och ändamålet motverkande, icke bör i värnepligtslagen inflyta. Då nedan
föreslagna bestämmelser i fråga om de värnepligtiges vapenöfning syfta derhän
att gorå allt vapenfört manskap lika tjenstdugligt, så försvinner ock derigenom
hvarje skål för en dylik bestämmelse.

Såsom hufvudgrunder för försvaret å Gotland torde jag således få föreslå:
l:o) Att värnepligten på Gotland skall vara allmän och, utan rätt
till lega eller friköpning, utsträckt till hvarje man, endast med följande
undantag, nemligen:

A. ) Från all beväring saligt:

a) De till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet
oförmögne eller alldeles otjenligt

b) De, som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde.

c) Lots-åldermän och lotsar.

d) Ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen
äro sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle
beroende; hvarjemte

e) läkare, som aflagt medicine kandidat-examen och prester, icke
böra åläggas annan tjenstgöring, än den som tillhör deras yrke;

B. ) Från vapentjenst i lerig:

a) härmästare, fyrvaktare och fyrbiträden.

b) Till artilleriets tyg- eller hahdtverks stater hörande personer;
samt för (ifrigt de i allmän tjenst anställde, som Kongl. Maj:t,
med afseende på rikets sannskyldiga nytta och behof, kan finna
skäligt att från krigstjensten frikalla.

2:o) Att värnepligten inträder med året näst efter fyllda 18 år
och fortfar till och med det år, hvarunder 50 lefnadsår upnås, under
hvilken tid värnepligtig skall vara skyldig underkasta sig föreskrifna vapenöfningar; 3:°)

Att värnepligtige åligger att, efter 50:de lefnadsåret och intill
fyllda 60 år, efter upbåd, biträda såsom arbetsmanskap vid fältarbeten,
som förekomma under försvar af Gotland;

4:o) Att det värnepligtiga manskapet indelas i 32 åldersklasser,

III. 5

af hvilka de 5 yngsta utgöra rekryt-klasserna, och de återstående 27 klasserna
den allmänna beväring en;

5:o) Att de värnepligtige delas på både infanteriet och artillerist,
och att det till sednare vapnet erforderliga antal utses inom derför
bestämda kretsar, företrädesvis bland dem, som sig frivilligt dertill anmäla;

6:o) Att de värnepligtige undergå approbation^ och kassationsmönstringar,
Indika tillika äro att såsom general-mönstringar anse, och
hvarvid de approbera^, hvad infanteriet angår, enrolleras på det kompani,
inom hvars område de äro kyrkskrifne, och hvad det till artilleriet hörande
manskap beträffar, på det batteri, med hvars stamtrupp det skall
iuförlifvas; dock att till artilleriet inmönstrad värnepligtig må mönstras
i den ort der han är kyrkskrifven;

7:o) Att värnepligtig, som vid approbation s och kassation s-mön
string befinnes lida af sjuklighet eller svaghet af tillfällig art, ställes på
ett ars förbättring, och må vara skyldig att vid nästföljande års mönstring
sig ånyo inställa;

8:o) Att det manskap, som öfverskridit värnepligtsåldern, skall vid
berörda mönstringar ur rullorna afföras;

9:o) Att, efter skodd enrollorang, krigsmannaeden vid mönstringstillfället
aflägges, hvarefter de värnepligtige skola vara underkastade krigslagarna,
så val när de äro samlade i trupp och under befäl, som i fråga
om åtlydnad af de rrpbåd, hvarigenom de till tjenstgöring inkallas;

10:o) Att de nationalbeväringerr tillhörande korporaler skola, så
länge de i sådan egenskap qvarstå, oafbrutet vara underkastade krigslagarna; 11.

0) Att alla kallelser till samling, af hvad beskaffenhet de vara
ma, . vapenöfning eller upbrott, må ske genom militärbefälet, under hvars
ledning de värnepligtige föras från samlingsplatserna till bestämmelseorterna
och åter;

12.0) Att värnepligtig, som under hela sin tjenstetid skall tillhöra
det vapen som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad infanteriet beträffar,
alltid tillhöra det kompani, inom hvars område han är kyrkskrifven,
och hvad artilleriet angår, det stam-batteri, hvarå inmönstring skott.

13:o) Att värnepligtig må vara skyldig att till vederbörande kompanichef
hvilken har sig ålagdt att fora rall or öfver och redovisa alla
inom hans kompani boende värnepligtige, så väl de kompaniet tillhörande
som de å artilleriet enrollerade, anmäla, ej allenast då lian inom kompaniets
område flyttar från en till annan ort, utan ock då flyttningen sker
till annat kompanis område, i hvithet sednare fall det ock tillhör den

in. 6

I

värnepligtige att, inom 14 dagar efter inflyttningen, anmäla förhållandet
hos chefen för det kompani, inom hvars område lian fått sin nya bostad;

14:o) Att från vapenöfning i fredstid befrias: till handelsflottan
hörande sjömän som å sjömanshuset i Wisby äro inskrifne; sjökaptener
och styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare och styrmän å Svenskt handelsfartyg
föreskrifne kunskapsprof; samt maskinister å ångfartyg, tillhörande
enskilda personer eller bolag; dock endast så vidt verklig sjöfart
idkas, och med förpligtelse att, så vida sjöfarten uphör före 40 års ålder,
underkasta sig de vapenöfningar, som nedan i detta afseende föreslås;

15:o) Att, med undantag af de i l:sta punkten inom. d) upräk
nade, alla från värnepligten till större eller mindre del frikallade, må i
gengäld för sin befrielse, under hela den tid de i värnepligtsåldern qvarstå,
erlägga en årlig s. k. värneskatt, och för sådant ändamål indelas i 2:ne
kategorier, omfattande den första: dem, som äro från värnepligtens personliga
utgörande helt och hållet befriade, och den andra: dem, som en*
däst äro frie från vapenöfningar under fred;

16:o) Att första kategorien må sönderfalla i 2:ne klasser; omfattande:
första klassen dem, h vil ka äro mellan 18—30 år och den andra:
alla inom öfriga åldersklasser skattskyldige;

17:o) Att värneslcatten må för hvar och en till första kategoriens
första klass hörande utgå med minst en, högst tjugofem R:dr, men inom
dessa gränser bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra
artikeln, till fjerdedelen af bevillningens belopp, och för de till andra
klassen hörande, med hälften af det belopp, som skolat i första klassen
erläggas;

18:o) Att värneskatten för andra kategorien beräknas till samma
belopp, som i första kategoriens andra klass erlägges;

19:o) Att nedsättning i, eller fullständig befrielse från värneskatten,
må till följe af ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare
lyte eller sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning,
kunna af taxerings-komitén medgifvas;

20:o) Att ej allenast blinda, döfstum ma eller svagsint^, utan äfven
de vid armén eller sjövapnet anställde personel'', så länge sådan anställning
fortfar, skola vara från värneskatt helt och hållet befriade; och

21:o) Att, då omtanken om Gotlands säkerhet sådant påkallar,
Kongl. Maj:t må ega, genom högste befälhafvare!! derstädes, upbåda antingen
alla åldersklasserna, eller ock större eller mindre delar af den eller
de klasser, som befinnes nödigt, vare sig öfver hela ön, eller endast från
vissa delar deraf.

in. ?

I sammanhang med dessa sålunda framställda hufvudgrunder får jag
äfven föreslå:

22:o) Att allt vapenfört och i rullarna Kvarstående manskap skall
hos sig hafva och på sitt ansvar vårda de bevärings- och utredningspersedlar,
hvilka Kong!. Maj:t kan finna godt att jemväl under fredstid detsamma
tilldela; samt

i ändamål att underlätta redovisningen öfver de värnepligtige:

23:o) Att vederbörande presterskap måtte tillförbindas att icke till
någon värnepligtig utlemna flyttningsbevis, utan mot företeende af vederbörande
kompanichefs bevis derom, att flyttningen blifvit hos honom behörigen
anmäld, samt att de krön opersedlar so in den värnepligtige innehaft,
blifvit till kompaniets rustkammare aflemnade.

De uppoffringar, som Gotlands befolkning genom 1811 års konvention
åtagit sig för försvaret af sin ö, hafva tillförsäkrat samma befolkning den i nämnda
konvention bestämda fördel, att icke kunna vid krigstillfällen kommenderas utom
öns gränser.

Då förhållandena icke i något afseende medgifva en minskning af dessa
uppoffringar, utan snarare torde i viss mån kräfva någon tillökning deri, och
då de anspråk, som i och för försvarsväsendet måste ställas på befolkningen,
äro vida större för ön Gotland än för fasta landet, torde billigheten fordra
att åtminstone ofvanberörda fördel, att icke kunna utom ön kommenderas, bör
åt Gotlands befolkning bibehållas. Och får jag alltså i underdånighet föreslå
den bestämmelse:

24:o) Att Gotlands värnepligtige aldrig må till tjenstgöring utom
öns gränser kommenderas.

Ofvan föreslagna bestämmelser afse att tillförsäkra det Gotländska försvaret
så stort antal stridande, som, med hänsyn till öns folkmängd, rimligen
kan ifrågasättas. Huru åt denna försvarsstyrka skall kunna gifvas den fasthet,
sammanhållning och stadga, som till ändamålets vinnande fordras, är eu sak,’
hvars vigt är jemnförlig endast med svårigheterna dervid. Åberopande hvad jag
i likartad!: fall i underdånighet anfört i fråga om försvaret å fasta landet, inskränker
jag mig till att bär uttala den åsigt, att de Gotländska stridskrafterna
oundgängligen äro i behof af en stam, hvilken genom längre tids tjenstgöring,
med deraf härflytande större krigsbildning och starkare disciplin, kan å de värnepligtige
utöfva det välgörande inflytande, att åt det hela förvärfvas den sam -

in. 8

manhållning och fasthet, som annars endast stode att vinna genom införande
af långvariga vapenöfningar; hvilket åter icke kan ifrågasättas vid en försvarsorganisation,
hvilken, såsom den (Holländska, lager nästan hela den manliga
befolkningen i anspråk.

För bildande af donna stam eger man inom Gotland icke en sådan
ovärderlig tillgång, som fasta landet har att erbjuda uti den indelta armén.
Den enda s. k. indelning, som förekommer å Gotland, äro 2:ne derstädes förlagde
båtsman s-kompanier, om tillsammans 260 man. Uti det underdåniga förslag
till ordnande af försvaret å fasta landet, hvilket jag underställt Eders
Ivongl. Maj:ts pröfning, äro dessa kompanier, i sammanhang med öfriga för
sjöförsvaret obehöfliga båtsm an skom panter, föreslagna att öfverflyttas från sjötill
landtförsvaret, och, under förutsättning att detta förslag vinner framgång,
skulle således ifrågavarande 2:ne kompanier kunna såsom stamtrupp användas.
Hvad dock beträffar infanteriet, som i medeltal torda komma att upgå till

8,000 man, så skulle, äfven under förutsättning att dessa kompanier kunde
uteslutandé rekryteras med personer, lämplige att bekläda underbefälsplatser, ett
antal af 260 icke fylla ens en fjerdedel af bchofvet i dessa grader, och visar
sig således den stam som genom dessa kompanier kan beredas, i fråga om
Infanteriet vara alldeles otillräcklig. Deremot torde dessa kompanier lämpligen
kunna användas till stamtrupp för det artilleri, som nödvändigtvis bör vara å
Gotland organiseradt. Styrkan af donna stamtrupp kan emellertid icke inskränkas
till ofvannämnde 260 man. Otillräckliga för sitt ändamål, lämpa de sig
icke heller för den ständiga garnisons-tjenstgöring, som vapnet i viss man krafvel1;
hvarföre jag håller före att den till 74 man ingående, redan befintliga
stam truppen för artilleriet bör bibehållas, för så vidt det med organisationen
afsedda ändamål skall vinnas.

Då nyssberörda indelta stamtrupp således tages i anspråk för artilleriet,
återstår med afseende på infanteriet ingen annan utväg än att söka bilda stam
men af de värnepligtige sjelfva.

Enligt den ursprungliga försvarsorganisationen å Gotland, bildades en
underbefäls-kader, utgörande 1 underofficer för hvar 50:de och 1 korporal för
hvar 25:te man, välde bland de värnepligtige. Om åt donna kader gifves tillräckligt
omfång och tillräcklig öfning, om vissa qvalifikationer för inträde deri
bestämmas och om donna personals arfvoden höjas till sådana belopp, att en
skälig ersättning för den längre tjenstgöring^ och det större ansvaret beredes,
så torde man kunna hoppas, att på sådant sätt en ändamålet motsvarande stam
ur de värnepligtiges egna led skall kunna bildas.

Enär det icke torde kunna ifrågasättas att åt öfningstiden för de värnepligtige
gifva en för vinnande af det med öfningarne afsedda ändamål önskvärd

och

III. 9

och behöflig utsträckning, så är åtminstone nödvändigt att stammens numeriska
förhållande till manskapet beräknas så, att den förres antal och större tjensteduglighet
ersätter, hvad i sistnämnda hänseende hos det sednare brister.

För närvarande räknas å Gotland ett underbefäl på 16 man. Då det
likväl är allmänt antaget, att förhållandet emellan befäl —- officerarne inberälcnade
— och trupp, icke bör vara ofördelaktigare än 1:8, och då detta antagande
eget1 rum i arméer, der mera tillfälle till öfning erbjudes än vid nationalbeväringen,
torde förhållandet mellan befäl och trupp vid Gotlands nationalbeväring
böra bestämmas lika med 1 : 6, och då manskapet, såsom redan är nämndt,
torde i medeltal komma att utgöra 8,000 man, och enligt nedan förekommande
förslag, officerarnes antal, skulle blifva 132, borde alltså underbefälsstammen
utgöra 1,200, att fördelas inom de olika graderna, på sätt jag nedanföre kommer
att i underdånighet föreslå.

Vidkommande underbefälets tillsättning, torde icke kunna förnekas, att
öbefolkningen med förkärlek utöfvar dess nu egande rättighet att sjelf, genom
val inom sig, utse detta befäl för hvarje kompani, en rättighet, som, om den
äfven någon gång varit med mindre urskiljning utöfvad, dock icke föranledt
någon väsendtligare olägenhet för tjensten. Då ingen anledning är för handen
att antaga ett sämre förhållande för framtiden, torde samma rättighet — dock
inskränkt till lägsta underbefälsgraden — böra äfven för framtiden tillförsäkras
nationalbeväringen.

Deremot synes oundgängligt att bestämma vissa qvalifikationer i afseende
å kompetens till underbefälsgrad, äfvensom vissa vilkor, för att kunna till
högre grad befordras; och lärer jag framdeles få underställa Eders Kong!. Maj:ts
pröfning förslag till de föreskrifter, som i dessa afseenden torde höra i kommandoväg
utfärdas.

Genom Kong!. Brefvet den 11 November 1834 är för närvarande det
valda underbefälets ovilkorliga tjenstgöringstid begränsad till endast ett år från
antagningsdagen. Den betydliga afgång och deraf följande hastiga omsättning,
som häraf bland stammen kan föranledas, och hvarigenom dess vigtigaste ändamål
motverkas, nödvändiggöra en förändring härutinnan; och torda i detta hänseende
lämpligen kunna stadgas, att till underbefäl vald värnepligtig skall åligga
att i sådan egenskap tjenstgöra under minst 5 år, med skyldighet att derunder
deltaga i de årliga vapenöfningaine.

På grund af hvad här blifvit anfördt, får jag föreslå:
att Gotlands försvarsstyrka skall utgöras:
vid Infanteriet: af Stam och Beväring: samt

vid Artilleriet: af, dels indela dels värfvad Stam, och, i mån af behof,
utaf Beväring;

Bill. till RiJcsd. Prof. 1S69- 1 Sami. 1 Ajd.

2

in. 10

att stammen vid infanteriet skall utgöras af underbefäl i alla grader,
af spel, trumslagare, sjukvårdsmanskap och timmermän, samt bestämmas
till ett sammanlagdt antal af 1,200 man;

att stammen vid artilleriet skall bestå af nuvarande indelte 2:ne
kompanier samt värfvade 74 man;

att de värnepligtige, hvar inom sitt kompani, må ega att inom sig
sjelfva välja till lägsta underbefälsgraden, eller vice korporal;

att valbarhet till vice korporal, äfvensom befordran till högre grader,
må betingas af att hafva fullgjort de föreskrifter, som i dessa hänseenden
komma att utfärdas; och

att val dt eller befordradt underbefäl och ofri ge beställningspersoner
skola ega skyldighet i denna egenskap tjenstgöra i minst 5 på hvarandra
följande år, och derunder deltaga i förekommande vapenöfningar.
så val befälets som manskapets.

Organisation:

l o Infanteriet.

Gotlands nationalbeväring är, enligt för densamma nu gällande stat,
indelad i 4 bataljoner och 30 kompanier. Dessa sednare äro fördelade på
bataljonerna sålunda: att Wisby bataljon består af 7, norra bataljonen af 8, medelbataljonen
af 7 och södra bataljonen af 8 kompanier. Bataljonernas och
kompaniernas effektiva styrka är synnerligen olika; de förra utgjorde, enligt
1867 års rullor, respektive 1,724, 2,011, 1,715 och 2,349 man, under det att de
sednare omvexla mellan 150 och 400 man.

Ett mål, som vid organisationen af rikets försvarskrafter, vare sig det
hela eller delar deraf, i möjligaste måtto bör eftersträfvas, är att organisationen
i fred är ordnad efter lika grunder, som vid inträffande krig komma att tillämpa,
på det att vid mobilisering så liten rubbning som möjligt må ega ruin,
och på det att hvar och eu, befäl som trupp, må vara hemmastadd på sin plats
och förtrogen med dess åligganden.

Vid organisationen af fastlandets stridskrafter är afsedd en fredsfot, som,
efter för hunden varande förhållanden, kan, i mån af farans storlek, hastigt
fördubblas eller mångdubblas, och sålunda utveckla sig till eu krigsfot, mindre
eller större. På Gotland åter, der hela den vapenföra manliga befolkningen

III. 11

redan måste tillhöra fredsfoten, kan ingen djdik utveckling till krigsfot ega ruin,
utan krigsfot och fredsfot måste derstädes med hvarandra sammanfalla. Det är
sålunda här en nödvändighet, att försvarskrafterna under fred ega den form,
hvaruti de vid krigsutbrott måste utträda. Men bataljoner af en storlek ända
till 2,349 man och måhända derutöfver, äro en omöjlighet under krig. Den största
nummerstyrka, som för fastlandets bataljoner är ifrågaställa är 860 man. Om
bataljonerna å Gotland sålunda, med hänsigt till der befintliga särskilda förhållanden,
bestämmas till 1,000 man, torde de dock i intet fall böra öfverstiga
donna siffra. Då Gotlands nationalbeväring beräknas i medeltal upgå till

8,000 man, bör den således vara fördelad på 8 bataljoner. Enär hvarje bataljon,
i likhet med hvad för fastlandet är afsedt, och manöver-reglementet fordrar,
bör bestå af 4 kompanier, bör dessa sednares antal följaktligen vara 32, och
då nuvarande antalet är 30, kan detta mål vinnas, om de två till numerären
största kompanierna fördelas hvardera i 2:ne, i sammanhang hvarmed en reglering
af samtliga kompaniers områden bör ega rum, i syfte att, så vidt möjligt
är, och med fästadt behörigt afseende derpå, att manskap från samma socken
icke splittras till olika kompanier, indela till hvarje kompani lika stort antal
värnepligtige, hvarigenom hvarje kompanis styrka borde upgå till 250 man.

Regements indelningen, sedan äldre tider antagen för fasta landet och
äfven afsedd att derstädes bibehållas, har hittills icke varit tillämpad på Gotlands
försvarsväsende. Samma skäl, som tala för dess bibehållande å fasta
landet, gorå ock dess införande på Gotland önskvärd!, och detta så mycket
mera som en organisation på fristående bataljoner icke lemnar tillgång till de
högre befälhafvare och stabsofficerare, som vid bataljonernas sammanförande i
brigad tagas i anspråk. Enär fastlandets regementen vid mobilisering äro afsedda
att formeras hvardera på 4 bataljoner, torde sålunda äfven de Gotländska
bataljonerna böra formeras på 2:ne regementen, hvart de ra bestående af 4
bataljoner.

I öfverensstämmelse med hvad här blifvit an förd t, får jag föreslå:

att Gotlands nationalbeväring indelas i 2:ne regementen, hvaraf
det ena kallas Gotlands norra, och det andra Gotlands södra regemente,
hvardera bestående af 4 bataljoner och 16 kompanier;

att af de nuvarande kompanierna, de 2:ne till numerären största,
fördelas hvardera i 2:ne, hvarigenom antalet kompanier uppgår till 32; och

att, i sammanhang med nämnda delning, en reglering af samtliga
kompaniers områden må ega rum, med syfte att till hvarje kompani indela
lika stort antal värnepligtige, dock med iakttagande att samma sockens
manskap så vidt möjligt icke splittras till olika kompanier.

III. 12

En fråga af framstående vigt vid hvarje försvarsorganisation, av den om
befälets antal, samt huru tillräckligt sådant skall kunna erhållas; och icke minst
framstår donna vigt i fråga om försvaret å Gotland, hvarest befälet icke har
att påräkna biträde af en vägledande och underhjelpande stam af gammal trupp.

De grunder, som för organisationen af fastlandets försvarskrafter äro
upställda, rörande så väl befälets antal, som sättet för anskaffande af en del
af detsamma, äro icke tillämpliga på Gotland. Då det för fastlandet icke kunnat
ifrågasättas att vid fredsfoten underhålla så stort antal fast befäl, som den
nära tre gånger större krigsfoten kräfver, har en stor del af det behöfliga antalet,
ansetts kunna erhållas genom bildande af halfsolds- och reservbefäl, med
till vissa tider och vissa fall inskränkt tjenstgöringsskyldighet; men å Gotland,
der freds- och krigsfoten sammanfalla och der tjenstgöringsskyldigheten för befälet
alltid är densamma, saknas all sådan grund för organiserandet af ett särskildt
halfsolds- och ett särskildt reservbefäl. Officersbefälet på Gotland måste
sålunda vara fast aflönadt, men hvad angår underofficerare och korporaler, så
torde det särskilda förhållandet, att dessa utgöra en del af de värnepligtige,
hvilka för tjenstgöring^ inom kompanierna ständigt behöfvas, och hvilka, vid
afflyttning från kompaniets område, uphöra att vara befäl och ingå uti manskapets
leder, gorå det nödigt att för dessa grader endast bestämma årliga
arfvoden.

Jag får sålunda föreslå:

att allt officersbefäl vid Gotlands nationalbeväring skall vara fast
aflönadt; och

att allt underbefäl skall förses med arfvoden.

Hvad angår befälet, och särskildt regements-staberna, så torde dessa
sednare böra vara organiserade i likhet med hvad för infanteriet å fasta landet
blifvit föreslaget, och sålunda, hvad officersgraden beträffar, vid hvarje regemente
bestå af 1 regements-chef och 1 regementsqvartermästare, och vid hvarje
bataljon af 1 bataljonschef och 1 regementsadjutant.

Enär den mellanlänk emellan regementschefen och majorerne, som utgöres
af öfverstelöjtnanten, lika litet torde höra saknas å de Gotländska regementena,
som vid den indelta eller värfvade armén, så torde, utaf de vid hvarje
regemente föreslagne 4 bataljonscheferna, en höra vara öfverstelöjtnant och förste
major, med högre lön, samt de 3:ne öfriga vara majorer med sins emellan lika
löner. Beträffande åter den till staberna hörande personal af underofficers grad,
så torde densamma höra utgöras af 1 regementsväbel, 1 regementstrumslagare
och 10 fältmusikanter för hvarje regemente, och 1 bataljonsadjutant samt 1
gevärshandtverkare för hvarje bataljon.

III. 13

Enär för närvarande löner på stat eller arfvoden endast finnas uppförde
för 4 bataljonschefer, 1 regementstrumslagare och 10 fältmusikanter, får jag
föreslå:

att nya löner måtte uppföras för 2:ne regementschefer, 2:ne öfverstelöjtnanter,
2:ne majorer, 2:ne regementsqvartermästare och 8 regementsadjutauter;
samt

nya arfvoden för 8 bataljonsadjutanter, 2 regementsväblar, 1 regementstrumslagare,
10 fältmusikanter och 8 gevärshandtverkare.

Vid bestämmande af antalet kompaniofficerare, måste till utgångspunkt
antagas behofvet af befäl i och för bataljonens manöver. Enligt reglementet
erfordras härtill, utom fanförare, 14 afdelningschefer, hvilka lämpligast torde
höra fördelas med 4 i kapitensgraden, 6 i löjtnantsgraden och 4 i underlöjtnantsgraden.
För de föreslagna 8 bataljonerna erfordras således 32 kapitener och 48
löjtnanter, — af hvilka 16 herde vara förste och 32 andre löjtnanter, — samt
32 underlöjtnanter eller inalles 112 kompaniofficerare, och då nuvarande stat
uptager 33 kapitener, 33 löjtnanter och 38 underlöjtnanter, så erfordras nya
löner för:

15 löjtnanter; hvaremot 1 kapitens- och 6 underlöjtnants-löner kunna
indragas.

Enär det ökade antal befäl, som bär blifvit ifrågasatt, icke torde höra
på en gång tillsättas, får jag föreslå:

att denna tillsättning må fördelas på 2:ne år i enlighet med Bil.
Ser. L. N:o 2.

Hvad åter vidkommer underofficerarnes antal, så betingas detta dels
genom behofvet af riktbefäl för bataljonsmanövern och dels af tjenstgöringen
inom kompanierna mellan vapenöfningarne. Detta underbefäl måste derföre afses
åt hvarje af nationalbeväringens 32 kompanier och tilldelas lika antal åt
hvarje. Med hänsyn till kompaniernas territoriela omfång, och på det att
underofficerarne, hvilkas tid billigtvis ej bör uteslutande tagas i anspråk för
tj en sten, icke må betungas genom tillsyn af alltför störa afdelningar, torde
hvarje kompani höra ega, förutom 1 fanjunkare, äfven 1 förste och 1 andre sergeant
samt 1 furir, eller för hela nationalbeväringen: 32 fanjunkare, 32 förste
sergeanter, 32 andre sergeanter och 32 furirer, och då härtill lägges det antal
underofficerare, som för staben blifvit föreslagne eller 32, fördelade med 16 på
hvardera regementet, upkommer ett sammanlagdt antal underofficerare af
160 man.

Enär nationalbeväringens nuvarande stat uptager inalles 165 man underofficerare
af alla grader, får jag föreslå:

att 5 underofficers-arfvoden måtte indragas.

Enligt föreliggande plan till nationalbeväringens organisation, bör hvarje

III. J4

kompani bestå af omkring 250 man. Till kompanier af dylik styrka torde icke
kunna ifrågasättas mindre än 12 korporaler och 12 vice korporalcr. I öfverensstämmelse
med de åsigter, som vid organisationen af fastlandets infanteri
blifvit uttalade, och i ändamål att, om möjligt, inom korporalsgraden bereda
en val behöflig reserv för högre befälsgrader, torde 4 korporaler vid hvarje kompani
höra tilldelas högre arfvode!! än de öfrige, benämnas förste korporaler, och
eftei undeigåendc af de kunskapsprof, som varda föreskrifna, kunna i all tjenstgöring
företräda underofficers ställe.

Jag får sålunda föreslå:

att korporalernas antal på hvarje kompani bestämmes till 12, jemte
12 vice korporaler, och att, åt de förra, 4 på hvarje kompani benämnas
förste korporaler.

Vid hvarje af indelta och värivade arméns kompanier finnes en del för särskilda
ändamål inöfvadt manskap, nemligen: trumslagare, spel, timmermän och sjukvårdssoldater,
Behofvet af dylikt, för vissa ändamål särskildt utbildadt manskap,
lärer icke kunna underkännas, och torde icke gorå sig mindre gällande på Gotland,
än på fasta landet. Bristen på en stam1 i samma bemärkelse som fastlandets,
äi i detta afseende synnerligen kännbar, enär en särskild utbildning af ifrågavarande
färdigheter icke låter sig verkställa under de korta öfningstider, som
kunna för de värnepligtige ifrågasättas. Då detta behof emellertid måste på
något sätt fyllas, har jag trött att samma utväg, som blifvit anlitad för erhållande
af underbefäl, äfven skulle kunna i förevarande afseende användas. Om
passande arfvedel! anslås, torde med för de särskilda ändamålen lämplige värnepligtige
öfverenskommelse kunna träffas, att under vissa år. mot åtnjutande af
dessa arfvode!!, egna sig åt förvärfvande af den särskilda färdighet, som för
tjenstgöiing såsom trumslagare, spel, timmerman eller sjukvårdssoldat erfordras,
och att föi sådant ändamål bevista de årliga befälsmötena. Ofvan föreslagna
underbefäls-lcader, 1,200 man, är beräknad med afseende på dessa behof, och
får jag derföre föreslå:

att å hvarje kompani må finnas 2:ne trumslagare, 2:ne spel, 2:ne
timmermän och 2:ne sjukvårdssoldater, samt för hvarje bataljon en sjukvårdskorpoial,
med tjenstgöringsskyldigket vid samma vapenöfhingar som
underbefälet; och

att arfvode!! till belopp, som nedan föreslås, må åt nämnde per
sonor anvisas.

Vid det Gotländska försvaret har jag icke ansett mig höra föreslå antagandet
och utbildandet af särskilda skarpskyttar, då nemligen de öfningsmoten
som för dessa blefve erforderliga icke lära, såsom för befolkningen alltför
betungade, böra ifrågasättas; och jag torde dessutom i detta hänseende på göda
grunder kunna uttrycka den förhoppning, att skjutfärdigheten bland öns man.

iii. 15

liga befolkning skall genom skjutöfningar inom kommunerna kunna upbringas
derhän, att det nödiga antalet skarpskyttar bland personer lämplige dertill skall
kunna, i händelse af behof, utan svårighet ur kompanierna uttagas.

Den underbefälsstam, som härstädes blifvit föreslagen, består således utaf:
32 Fanjunkare,

32 Förste Sergeanter,

32 Andre d:o *

32 Fn lärer,

, 2 Regera en tsväbl ar,

2 Regementstrumslagare,

8 Bataljonsadjutanter,

8 Gevärshandtverkare,

20 Fältmusikanter,

64 Trumslagare,

64 Spel,

64 Timmermän,

8 Sj ulcvårdskorporaler,

64 Sjukvårdssoldater,

128 Förste Korporaler,

256 Korporaler,

384 Vice korporaler.

Summa 1,200.

Tillsättandet af denna underbefälsstam torde, på sätt för det tillökade
officersbefälet blifvit föreslaget, fördelas på flera år och ega ruin i enlighet med
Bil. Ser. L. N:o 2.

Hvad Civil staten beträffar, så lära samma grundsatser, som i detta
afseende gjort sig gällande i fråga om organisationen af regementena å fasta
landet, äfven böra vinna tillämpning inom Gotland. Alla rent civila befattningar
vid hvarje regemente, torde således höra förenas i regementsauditöreus
hand, hvilken, jemte de en auditör åliggande tjensteförrättningar, äfven bör hafva
sig ålagdt att ombesörja alla löneliqvider till samtlige lön- och arfvodestagare
inom regementet samt redovisningen för dessa medel, alla liqvider för sagde
tjensteman i hvad arméns pensionskassa beträffar, samt med Arméförvaltningen
i och för tillfälliga transporter, in. in. Härigenom, samt till följd af hvad här
nedan kommer att i underdånighet föreslås angående regements-intendenters
tillsättande vid trupperna på Gotland, komma följande, nu befintliga tjenstebefattningar
att blifva obehöflig-!, nemligen:

l Sekreterare- och Auditörstjenst med lön af......Ridt- 450: —

Transport 450:

in. 16

Transport 450:

1 Fältkamererare- och kassörstjenst med lön af .... „ 1,000: —

1 Kanslisttjenst med lön af................ „ 300: — och

1. Kontorsskrifvaretjenst med lön af..........i. „ 500: —

s tillhopa R:dr 2,250: —

hvilka tjenstår således i mån af inträffande ledighet kunna indragas och en
auditör vid hvartdera regementet i dessa tjensteman ställe tillsättas.

Kleresi-staten består för närvarande af en bataljonspredikant, hvilken
torde höra bibehållas, men till artilleriets stat öfverflyttas såsom regementspastor
vid artillericorpsen. För gudstjenstens upprätthållande under de årliga
vapenöfningarne, torde blifva tillfyllest att åt 2:ne prestman, hvilka, närboende
mötesplatserna, en för hvardera regementet, kunna finnas villige att åtaga sig
berörda omsorg, anvisa arfvoden, hvilkas belopp jag bär nedan torde få föreslå.

Angående läkarestatens organisation, torde jag, i sammanhang med frågan
om sjukvården, få afgifva underdånigt förslag.

Nationalbeväringen har hittills under mötestiderna varit tillagd kontant
dagaflöning, men då, till följd af här föreslagna organisation på 2:ne regementen
med särskilda mötesplatser, och de förändrade vapenöfningstider, om hvilka
nedan kommer att framställas förslag, berörda underhållssätt icke vidare torde
kunna tillämpas, utan nationalbeväringen böra, i likhet med hvad på fasta landet
eger ruin, erhålla portion in natura, så erfordras för besörjandet af de bestyr,
som med detta underhållssätt äro förenade, liksom för vården af nationalbeväriagens
utredningspersedlar, en särskild tjensteman, hvilken, i likhet med
hvad vid de indelta regementena är föreslaget, skulle benämnas regementsintendens
samt få sig ålagdt att under inseende af chefen och de förvaltande
myndigheter, hvilka torde höra i och för nationalbeväringens proviantering och
utredning organiseras, besörja anskaffningen, vården och redovisningen af regementenas
alla förnödenheter, och vara redogörare för dertill utsudda medel.

Regements-intendenten, till hvars biträde eu vaktmästare erfordras, torde
äfven kunna bestrida den nuvarande magasinsförvaltare- och sjukhusinspektorstjensten;
och får jag sålunda föreslå:

Att Civil-staten vid nationalbeväringen må utgöras af 1 regementsauditör
med fast lön och af 1 regements intendent, till hvars biträde anställes
en vaktmästare, de två sistnämnde med arfvoden, utgående från
mötesanslagen; samt

Att arfvoden må anvisas åt tvenne prestman för uprätthållande af
gudstjensten under vapenöfningarne.

Bil. Ser. L. n:o 1 redovisar personalen vid nationalbeväringen, såväl enligt

nu

N.

in. 17

nu varande stat, som enligt den här föreslagna, och utvisar sålunda de förän
dringar i personalen, som af organisationen blifva en följd.

2:o) Artilleriet:

Artilleriet vid Gotlands nationalbeväring utgöres för närvarande af:

3:ne batterier å 8 kanoner — 24 kanoner.

Personalen består af: (Bil. Ser. L. N:o 1.)

Artilleribefälhafvare.......................... 1.

Officerare..................................... 10.

Underofficerare.................................. 8.

Konstaplar och trumpetare af beväringen...... 40.

B o jemte artillerister af värfvad stam................. 74.

Artilleri-beväring, vanligen........................... 228.

Summa 361.

Artilleribefälhafvaren tillhör icke nationalbeväringens artillericorps, utan
är kommenderad från något af artilleriregementena å fastlandet, samt förer befälet
öfver nummerstyrkan vid stamtruppen med regements chefs magt och myndighet,
hvad beträffar disciplin och ekonomi, samt lyder under Generalfälttygmästaren
i allt hvad angår instruktion och öfningar. Officerarne, upptagne
å nationalbeväringens stat, ega rätt till befordran i tur med de på infanteriet
anställde. Dessa artilleriofficerare äro, för vinnande af kompetens till löjtnantsgraden
inom artillericorpsen, befriade från den för det (Kriga artilleriet i detta
hänseende anbefallda examen vid krigs-högskolan, men skola, för ernående af
denna kompetens, efter genomgående af rekrytskola vid något artilleriregemente,
hafva aflagt. antingen inträdesexamen till nämnda högskola, eller ock vid nationalbeväringens
artilleri informationsverk hafva undergått en af generalfält tygmästaren
fastställd mindre examen, och derjemte deltagit i de praktiska öfningarne
vid något artilleriregemente.

Underbefälet bland beväringen väljes efter samma grunder, som vid infanteriet,
hvarjemte artilleribefälhafvaren eget- att föreslå och militärbefälhafvaren
att utnämna 12 konstaplar bland beväringen. Utöfver stamtruppen erforderligt
manskap uttages bland de värnepligtige från Wisby stad samt närmast
angränsande socknar, hvilka qvarstå vid artilleriet intilldess de vid 30 års ålder
öfverföras torde till infanteriet.

Otillräckligheten af donna artilleristyrka och bristfälligheten i dess organisation
torde ligga i öppen dag.

Enligt det vanliga antagandet af 21/* å 3 kanoner för hvarje 1,000 man
infanteri, borde fältartilleriet å Gotland bestå af 20 till 24 kanoner. Den styrka,
fältartilleriet bör ega, är dock i icke obetydlig mån beroende äfven af krigs--ortens beskaffenhet, och hvad särskild! angår Gotland, så torde förhållandena
Bill. Ull Rikscl. Vrot. 1869 1 Sami. 1 Afä. 3

III. 18

derstädes äfven i öfrig! omöjliggöra ett strängt vidhållande af nämnda proportion,
såsom lemnande ett otillräckligt antal kanoner. Gotlands från moderlandet
afskild a läge och den deraf härrörande svårigheten att förstärka detta vapen,
då behof deraf kan uppstå — om sådant ens någonsin vore möjligt i anseende
till sannolikheten af fiendens öfverlägsenhet på trafve! — gorå det nemligen
till en oafvislig nödvändighet att så ordna artilleristyrkan under freden,
att det för kriget nödiga antal kanoner finnes inom ön att tillgå. Huru stort
detta antal bör vara, torde svårligen med säkerhet kunna på förhand bestämmas,
men uppenbart är att öns öppna och lätt tillgängliga terräng och den relativt
obetydliga infanteristyrka, som nationalbeväringen utgör, krafvel’, för
ett kraftigt och framgångsrikt försvar, ett jemförelsevis större antal kanoner än
under vanliga förhållanden anses erforderligt; och torde sålunda antalet kanoner
icke höra understiga 30 stycken, motsvarande 3,75 per 1,000 man.

I förslaget till organisation af artilleriet å fasta landet, är den åsigt
uttalad, att antalet kanoner på hvarje batteri bör utgöra 6, och då de skäl,
som härför äro åberopade, ega sin fulla tillämpning äfven på Gotlands artilleri, så
skulle till följd häraf artilleristyrkan derstädes utgöras af 5 batterier, och vid
inträffande mobilisering kunde sålunda till hvarje af nationalbeväringens 2:ne
regementen, hvilka på krigsfot torde få betraktas såsom brigader, lemnas 2:ne
batterier, samt dessutom finnas 1 batteri i reserv.

Jag får på grund af det anförda föreslå:

att artilleristyrkan å Gotland bestämmes till 5 fältbatterier, hvartdera
å 6 kanoner, eller tillsammans 30 kanoner; och

att dessa batterier måtte organiseras såsom eu särskild, med eget
befäl försedd corps, benämnd: Gotlands artilleri-corps.

Beträffande kanonernas kaliber får jag, med fästadt afseende äfven å
befintlig tillgång af materiel, föreslå:

att af ofvannämnda batterier tvenne erhålla 3"24 kanoner, och
tron ne erhålla 2"25 kanoner.

För fastlandets artilleri är föreslaget, att, med undantag af 2:ne batterier,
förlagde i Norrland, h vil k a böra vara fot batterier, alla öfriga böra organiseras
såsom åkande.

Huru önskvärd! det än vore, att likhet i detta afseende kunde åvägabringas
mellan artilleriet å Gotland och det å fastlandet, så torde, med afseende
å svårigheten att å Gotland anskaffa den talrikare stam och det större
antal hästar, som för åkande artilleriet erfordras, det dock befinnas vara en
nödvändighet att organisera alla 5 batterierna såsom fotbatterier, hvithet ock
möjligen torde kunna ske utan men för artilleriets tjenstbarhet, helst antaglig!
är, att artilleriet, under försvaret af Gotland, vid alla tillfällen kommer att

ra. 19

operera i närmaste samband med infanteriet, och sålunda icke med nödvändighet
torde behöfva förflytta sig fortare än det sednare.

Ofvan är föreslaget, att artilleriets stamtrupp skall bestå af nuvarande

värfvade.................................. 74 man

och indelta 2:ne kompanier....................... 260 „

Summa 334 man.

Enligt den plan, som för organisationen af batterierna å fasta landet
är afsedd, erfordras för ett 3'' 24 fotbatteri:

Förste Konstaplar.......... 4,

Andre D:o ........... 7,

Trumpetare.............. 1,

Stam-artillerister...........69,

och för ett 2"25 fotbatteri:

Förste Konstaplar.......... 4,

Andre D:o .......... 7,

Trumpetare.............. 1,

Stam-artillerister...........61,

Således för 2:ne 3"24 batterier å 81 — 162.
och „ 3:ne 2"25 d:o ä 73 = 219.

Summa 381;

men då sammanlagda antalet af befintlig stam utgör .... 334,

uppstår således en brist af.................. 47, eller omkring

9 man på hvarje batteri.

Då emellertid åberopade utrustningsplan uptager trainsoldater m. m.
bland stamartillerister, men dessa, in. fl. befattningar möjligen skulle, då behof
deraf göres, kunna af de värnepligtige bestridas, så bör stammen kunna inskränkas:
(Bil. Ser. L. N:o 3) vid 3"24 batterierna till 74 man och vid 2"25
batterierna till 62 man, och beräkningen följaktligen kunna uppställas sålunda

2:ne 3"24 batterier ä 74 man .........................148

3:ne 2"25 D:o „ 62 d:o......................• • • • l86

och behofvet således utgöra ..........................334

b vilket motsvaras af det befintliga antalet.

Den nuvarande värfvade stamtruppen, som består af 74 man, torde så
lunda böra utgöra ett 3"24 batteri, och den indelta stamtruppen så fördelas,
att det andra 3"24 batteriet erhåller äfven 74 man, och de 3:ne 2"25 batterierna
hvardera 62 man.

Jemte denna stam trupp erfordras (Bil. Ser. L. N:o 3) för artilleriet
äfven beväringsmanskap, nemligen:

III. 20

till ett 3"24 batteri 77 man, eller för 2:ne . . . ............. 154

och till ett 2"25 batteri 70 man, eller för 3:ne ...............210,

eller för alla 5 batterierna: 364.

Detta antal torde dock, till följd af den afgång, som kan antagas ega
rum under den tid de värnepligtige såsom beväringsartillerister qvarstå, och
enär de första 3:ne rekrytklasserna knappast torde kunna, i händelse af mobilisering,
vid artilleriet användas, böra höjas till åtminstone 480 man, hvilka
höra utses bland Wisby städs och angränsande socknars värnepligtige, företrädesvis
dock bland dem, som frivilligt dertill anmäla sig, och hvilka böra qvarstå
vid fältartilleriet intill fyllda 30 år, hvarefter de öfvergå till fästningsartilleriet.

Såsom eu följd af hvad bär sålunda blifvit anfördt, får jag föreslå:
att fältartilleriets 5 batterier organiseras såsom fotartilleri;
att de 2:ne 3"24 batterierna erhålla hvardera 74, och de 3:ne 2-25
batterierna hvardera 62 man stamtrupp;

att första 3"24 batteriet må bildas af manskapet från nuvarande
artillericorpsens stamtrupp och de öfriga batterierna af den indelta stamtruppen
:

att bland de värnepligtige må, under benämning bevärings-artillerister,
utses ett antal af 480 man, på det sätt, att 40 hvarje år enrolleras
på fältartilleriet, hvarest de qvarstå i 12 år, efter hvilken tids förlopp
de öfvergå till fästningsartilleriet.

För fullständigande af här föreslagna organisation på 5 batterier, fordras
emellertid ett icke obetydligt antal befäl.

Hvad först beträffar officers-befälet, så bör detta, i likhet med hvad för
artilleriet å fasta landet är föreslaget, utgöras för hvarje 3''24 tums batteri af
2:ne kapitener, 2:ne löjtnanter och 1 underlöjtnant, samt för hvarje 2''2S tums
batteri af 1 kapiten, 2:ne löjtnanter och 1 underlöjtnant, hvarföre hela antalet
officerare vid de gotländska batterierna borde utgöras af 7 kapitener, hvaraf 5
batteri-chefer, 10 löjtnanter och 5 underlöjtnanter. Berörda officersantal utgör
emellertid endast det för sjelfva batterierna behöfliga. Derutöfver erfordras för
ifrågavarande artilleristyrka: 1 regementsofficer och 3 för stabs- och parktjenstgöring
afsedde officerare, till följe hvaraf en tillökning motsvarande detta sistnämnde
antal bör ega rum och lämpligast tilläggas underlöjtnantsgraden.

Då nuvarande officersbefälet, utgörande: 3 kapitener, 3 löjnanter och 4
underlöjtnanter, är uppfördt å nationalbeväringens stat, enär någon särskild stat
för det nuvarande gotländska artilleriet icke finnes, så får jag ytterligare föreslå:

att å Gotlands artilleri-corps’ stat må uppföras beställningar för 1
major, 7 kapitener, — hvarutaf 5 batterichefer, — 10 löjtnanter och 8 underlöjtnanter.

in. 2i

Uti den organisation, som här blifvit för det Gotländska artilleriet föreslagen,
ingår en fullständig manskapskader, hvarföre äfven åt detta vapen kan
gifvas en långt fastare organisation, än åt nationalbeväringens infanteri. Såsom
ett vilkor härför fordras likväl att underbefälets nuvarande organisation förändras
i öfverensstämmelse med de grunder, hvarpå stamtruppens hvilar. För
närvarande utgöres det fasta underbefälet endast af 2:ne styckjunkare, 1 sergeant,
1 förste och 4 andre konstaplar, hvilka tjenstgöra vid den värfvade stamtruppen.
Öfriga underbefälet, utgörande 5 sergeanter, 11 förste och 20 andre
konstaplar utgöras af värnepligtige. Om det måste erkännas som eu sanning,
att eu tjenstduglig artilleri trupp omöjligen kan erhållas af endast värnepligtige,
med de korta öfningstider, som för dessa här ifrågasättas, så torde donna san
ning i ännu högre grad ega tillämpning i fråga om underbefälet. För vapnets
tjenstbarhet är oundgängligen nödvändigt, att underbefälet förmår motsvara de
fordringar, som tjenstår ställer på detsamma, men då deras tjenstgöringsskyldighet
således måste blifva vidsträcktare och mera ansträngd och deras åligganden
förutsätta större mått af kunskap om tjensten samt innebära mera ansvar,
än man af och hos ett värnepligtigt underbefäl kunde hafva rätt att fordra,
så torde det vara nödvändigt att underbefälet vid Gotlands artilleri corps
i likhet med officersbefälet med fasta löner blifver fors ed t. Enligt planen för
organisationen af fastlandets artilleri, erfordras för hvarje batteri: 2:ne styckjunkare,
3:ne sergeanter, 1 batteritrumpetare, 4 förste och 7 andre konstaplar.
Nuvarande antalet fast underbefäl, 2:ne styckjunkare, 1 sergeant, 1 förste och
4 andre konstaplar, hvilka, i likhet med det fasta officers befälet, äro å nationalbeväringens
stat upförda, torde böra till artilleri-corpsens stat öfverflyttas,
hvarefter upstår eu brist af 8 styckjunkare, 14 sergeanter, 5 batteritrumpetare,
19 förste och 31 andre konstaplar.

Jag får på grund häraf föreslå:

att allt underbefäl vid Gotlands artilleri-corps må förses med fasta
löner;

att till artilleri corpsens stat, från nationalbeväringens, må öfverföras:
2:ne styckjunkare, 1 sergeant, 1 förste och 4 andre konstaplar; och
att nya beställningar må upföras för: 8 styckjunkare, 14 sergeanter,
5 batteritrumpetare, 19 förste och 31 andre konstaplar —- hvaremot
kunna indragas nu utgående arfvoden till 5 sergeanter, 11 förste och 20
andre konstaplar samt 4 trumpetare.

Uti här upställda beräkning af erforderligt underbefäl ingår icke det
till stab och park i händelse af mobilisering erforderliga, men då detta underbefäl
bör kunna, vid krigsutbrott, genom befordran från lägre grader, kompletteras,
torde icke större antal, än ofvan blifvit föreslaget, böra i fredstid å stat
upföras,

in. 22

Vid tillsättandet af nu föreslagna befäl torde böra iakttagas att detsamma
endast i den mån det för batterierna blifver beköfligt tillsattes och sålunda
eger ruin under loppet af flera år, i öfverensstämmelse med den fördelning som
Bil. Ser. L. N:o 2 i detta afseende uptager.

Utom underbefälet erfordras äfven för hvarje batteri; 2:ne handtverkare,
äfvensom 1 hästläkare, 1 hofsmed och 1 redogörare, deraf den ena handtverkaren,
af hvilken redan under fredstid göres behof, bör å stat upföras, men
de öfrige först vid mobilisering antagas. Bland truppen bör äfven finnas några
i sjukes vård och behandling in öfvad e personer, h vilka kunna till biträden åt
tjenstgörande lältarne användas, i hvilket afseende mindre än 2:ne per batteri
icke torde kunna beräknas.

Jag får derföre föreslå:

att å hvarje batteri må anställas 1 handtverkare och bland truppen
utses och inöfvas 2:ne sjulcvårdssoldater.

Eu följd af här föreslagna organisation af underbefälet vid artilleriet
blir, att det nuvarande, af värnepligtige bestående, underbefälet blir öfverflödigt.
Som den nya organisationen likväl icke lärer kunna genomföras på en gång,
utan småningom under loppet af flera år, så torde detta underbefäl böra tills
vidare bibehållas och dess arfvoden, i den mån det genom fast befäl blir ersatt,
indragas, bölande likväl detta befäl af underofficersgrad lemnas rättighet att,
om det så åstundan, ingå på fast stat med nu innehafvande grad och emot
åtnjutande af dermed förenade, förmåner.

Till militär-tjensteman vid artilleriet höra äfven stallmästaren och hästläkaren.
Den förra af dessa befattningar torde, mot åtnjutande af ett särskildt
arfvode, kunna bestridas af någon bland officerarne; och hvad den sednare
beträffar, så bör öfverenskommelse kunna träffas med den i Wisby stationerade länsdjurläkaren
att, mot lämpligt arfvode, lemna i detta afseende nödigt biträde.

Vid behandling af sjukvården torde jag få framställa förslag rörande
läkarne, och hvad beträffar civil staten i (ifrigt, så är äfven redan antydt, att
nuvarande bataljons predikants beställning bör bibehållas och å artilleriets stat
öfverflyttas. Af skäl, som redan vid behandlingen af frågan om infanteriet
äro anförda, torde äfven artilleri-corpsen höra förses med 1 regements-auditör
och 1 regements-intendent, hvarföre jag får föreslå:

Att civil-staten vid Gotlands artilleri-corps må bestå af 1 regementspastor,
1 regements-auditör, begge med fasta löner, och 1 regements intendent
med arfvode, utgående från mötesanslaget.

Hvad åter angår tygstaten, så har tygmästare-befattningeu hittills varit
förenad med chefens för artilleri corpsen tjenst, hvilken anordning äfven för
framtiden torde höra bibehållas, och, enär någon synnerligt stor tillökning af
nu befintlig materiel icke ifrågasattes, torde för (ifrigt ingen annan förändring

III. 23

vara af nöden, än att den nuvarande personalen, genom något ökade arfvode!!,
undfår ersättning för ökade tjenstegöromål, hvarom jag nedan torde få gorå
underdånig framställning. Bil. 8er. L, N:o 1 uptager den personal, som här
blifvit för Gotländska artilleriet ifrågasatt.

Redan förut är omförmäldt, att, enligt nuvarande organisation, artilleribefäihafvaren
icke tillhör den corps, öfver hvilken han lärer befälet, utan är
kommenderad från ett af artilleriregementena å fasta landet.

Detta, jemte andra undantagsföi hålla oden i afseende å organisation in. in.
för artilleriet å Gotland, hafva samverkat dertill, att det icke upnått den ståndpunkt
som varit önsklig. Såsom ett verksamt medel att höja detta artilleri
till jemnbredd med fastlandets, har jag ansett vara, att, förutom i öfrig! ifrågasatta
förändringar, förse det med egen chef och att, för vinnandet af kompetens
till befordran inom vapnet, på befälet vid Gotlands artilleri corps ställa samma
fordringar på insigter och praktisk duglighet, som på öfriga artilleri befälet.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter får jag föreslå:
att Gotländska artilleriet skall erhålla egen chef åt" öfverste löjtnants
grad och med lön på detta artilleris Stat; och

att enahanda kompetens må erfordras vid detta som vid det öfriga
artilleriet, för vinnande af befordran till löjtnantsgraden.

För en tillfredsställande organisation af artilleriet, är nödigt, att det
eger åtminstone några egna hästar, och derutaf är det Gotländska artilleriet
helt och hållet i saknad. Under artilleriets hittills utförda öfningar med anspända
kanoner, hafva hästar förhyrts till det pris, hvithet för hvarje år kunnat
betingas. Nödvändigheten för ett artilleri att vara försedt med åtminstone
så många ständigt underhållna hästar, att både befälet och manskapet kan
erhålla oundgänglig utbildning i enskild ridning, är dock så i ögonen fallande,
att några bevis derför torde vara helt och hållet öfverflödiga. Upställande af
ett artilleristall på Gotland är sålunda en åtgärd, hvarförutan den organisation,
som här blifvit föreslagen, icke skulle motsvara sin hufvudsakliga bestämmelse.
För fastlandets artilleri regementen är föreslaget, att hvarje fotbatteri skulle erhålla
10 hästar sig på stat tilldelade, och enligt denna grund herde det Gotländska

III. 24

artilleriet erhålla 50 hästar. Att inställa detta antal torde dock icke höra
ifrågasättas, och sistnämnda artilleris egenskap att vara till större delen indelt,
hvarigenom endast en mindre del är i ständig tjenstgöring, medgifver äfven att
nedsätta detta antal till hälften, eller till 25 hästar, genom hvit kas anskaffande
eu möjlighet beredes att bibringa befäl och manskap nödvändig insigt i ridkonsten,
äfvensom att dresserade hästar för officerarne vid fältbatterierna må
vara att tillgå. Kostnaden för insättning af desse hästar upgår, efter ett
pris af 450 R:dr för hvarje häst, till 11,250 Rall'' och den årliga underhållskostnaden
belöper sig enligt Bil. Ser L. N:o 2, till 11,602 Rdr. Hvad dock angår
upsättningskostnaden, så kan donna fördelas på 2:ne år i öfverensstämmelse med
sistnämnda bilaga, samt, om hästarne först mot hvartdera årets slut upköpas,
bestridas af det enligt samma bilaga för de första båda åren erforderliga underhållsanslag,
hvarföre ingen särskild kostnad för upsättningen behöfver beräknas.

På nu anförda grunder får jag föreslå:

att för artilleriet å Gotland må upställas och framgent underhållas
ett stall af 25 hästar, hvithet stall förlägges vid depöten i Wisby.

Om, medelst insättande af nu föreslagna hästar och genom den legning
af hästar för den årliga exercisen, hvarom nedan göres framställning,
artilleriets fredsfot blir försäkrad om den nödvändigaste tillgången på hästar, så
saknas dock i det närmaste hvarje tillgång deraf, i händelse af artilleriets försättande
på krigsfot. Med den inom Gotland befintliga extra rotering äro visserligen
kontrakt uprättade om tillhandahållande i händelse af krig af 16
hästar; men detta är också all den tillgång på hästar, hvaröfver man för närvarande
egen att disponera, i händelse af fiendtligt anfall mot ön’. Då emellertid
äfven infanteriets försättande på krigsfot krafvel'' ett icke obetydligt antal
hästar, så torde behofvet deraf för båda vapnen bär få behandlas i ett sammanhang.
Vid organisationen af fastlandets stridskrafter, är, i ändamål atttillgodose
det, för möjligheten af arméns mobilisering, så ytterst vigtiga behofvet
af hästar, föreslaget: dels att hvarje af rikets kommuner må vara förbunden
att vid krigstillfijlle å anvisad ort leverera eu duglig, fullmålig häst, för
hvarje fullt 200,000 riksdalerstal af taxeringsvärdet för inom kommunen befintlig
fast egendom, mot åtnjutande af den ersättning från statsverket som för sådan
händelse bör vid de årliga markegångssättning''--!''^ bestämmas; och dels att
de med extra rotar nu afslutade kontrakt om leverans af hästar skola ändras
derhän, att dessa rotar vid krigstillfälle, i stället för att aflemna en häst, erlägga
till Kronan eu afgift, motsvarande det i markegångstaxa!! åsätta värdet af en
sådan. På samma princip torde anskaffningen af hästar för Gotländska försvarets
behof äfven höra grundas. Taxeringsvärdet af fast egendom å Gotland
torde i medeltal komma att utgöra omkring 25 millioner. En häst för hvarje

200,000

m. 25

200,(JOO R:drs taxeringsvärde, skulle således endast utgöra 125 hästar hvithet

rf Lndtl''6?6 M,r ''"TT" ,l<:llof,ct; men Gotlands innevånare äro i händelse
af fiendtligt infall . allt hänvisade till egna resurser, och skyldigheten att bi

Me? kas derhän”^””8 ."”f v"™8 mc,Ielst lCT81''»"s « bistå,-, .näste såitueb
ok as cieilian, att en hast bor emnas för hvarje 5f) nm p.a,.=,

ÄTÄtsr ^ r-s™

Despannas med 400 hästar, och infanteriets tross, inskränkt till det minsta möi
SXÄT ™ed ,0° MStlr'' SåW«S *"''= motsvara det aldra
På grund af hvad här blifvit anfördt, får jag föreslå fråga

utfanUT- bes“TleIser> *0» blifvit för fastlandet föreslagna i

gällande” vM annéns mobilisering, äfven må blifva

vtn eu häst l.v '' ''“t™ T dCn skil,,,i ‘uom sistnämnd, pro vms,

en näst levereras för hvarie till fniu rh nnn n i . , 0 1 ,

taxeringsvärde. J M iulIt 50’000 R:drs tal ^gående

vid krigstmfZlp!lälll,htaoSrde’ göra nödvändigt ^ ”ÖdgaS

f,stla„deat‘äflrurtsa"Soc4hk ““““ ^ dM“ h“"S Sl0r,8t- ™ b™" filt

att dessa hästar icke få föras utom öns gränser.

Militärbefälhafvare befattningen på Gotland bär, allt från nationalbevä
ringens inkomst, varit anförtrodd åt landshöfdingen i änet. Ehuru åsSerna
v,sserl,gen kanna vara delade derom, huruvida, i motsats mot hvad Lm S
iea provinser eget'' ruin, den högsta militära och administrativa myndigheter!

ZtX&ZZZZr*- * T m -»-» -- - « Ä5

... , e oia^enhetei en sådan sammansmältning medför har lan icke

STÄT ? ''«?b~t:

»mg zrz« ä

4

in. 26

till en stabs-chef och 2:ne stabs-adjutanter, den förra kommenderad från generalstaben,
och de sednare utur nationalbeväringens officer-corps, mot åtnjutande,
hvad de ''sednare beträffar, af arfvoden, hvilkas belopp jag nedan torde få föreslå.

Vapenöfning»!''!!®.

1:0 Infanteriet:

Gotlands nationalbevärings vapenöfningar hafva hittills, hvad manskapet
beträffar, blifvit sålunda anordnade att det till Jägare-klassen hörande, d. v. s. de
11 första årsklasserna, årligen undergått 6 dagars vapenöfning, af hvilken oning
de 3:ne första åren, eller sammanlagd! 18 dagar, utgjort rekrytbildningen.

Otillräckligheten af dessa öfningstider och omöjligheten att derunder förvärfva
den krigsbildning, som är nödvändig, och hvarförutan ingen försvarsorganisation
kan motsvara sitt ändamål, är så i ögonen fallande, att någon bevisning
derför icke torde vara erforderlig. Men icke ens ofvannamnda ofningstider
torde hafva kommit flertalet af de värnepligtige till del. Vissa berattiganden,
hvilka konventionen medgifver, för att befria sig från jagare-klassens
öfningar, iakttagas vanligen sorgfälligt, och, då enligt gällande praxis, frigörelse
eger ruin för de från jägare-klassen till infanteriet öfverförde, äfvensom för dem
som tillhöra landstormen och reserven från att deltaga i de arliga vapenofningarne,
så torde, i medeltal bedömdt, vapenöfning endast ega rum under o i
år med 6 dagar om året.

Förlängda vapenöfningar och förändrad indelning af den tid, som åt
dessa öfningar egnas, äro således åt behofvet i hög grad påkallade.

Utgående från den åsigt, att all omsorg bör i främsta rummet egnas åt
rekrytbildningen, emedan det eu gång grundligare inlärda med lätthet bibe la -ler sig genom sedermera återkommande repetitionskurser, har jag, i truga om
den tid, som åt rekrytbildningen bör egnas, icke funnit densamma kunna understiga
den öfningstid, som för fastlandets beväring blifvit ifrågasätta. Hörande
den sistnämndas vapenöfningar är föreslaget, att de värnepligtige, under 2;ne år
före inträdet i värnepligtsåldern, skola undergå förberedande militarofningar i
hemorten en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti månader. Samma
skäl som tala för dessa förberedande militäröfningar på fasta landet, torde äfven
till fullo ega sin tillämplighet på Gotland, hvarföre de värnepligtige ders ades,
hvilka redan med året näst efter fyllda 18 år inträda i värnepligten, under

in. 27

de båda första rekrytåren torde böra tillförbindas att undergå dylika förberedande
öfningar i hemorterna, under ledning af dertill kommenderadt befäl ur
nationalbeväringen, och under iakttagande af samma föreskrifter och vilkor, som
i dessa afseenden äro för fastlandets beväring föreslagna. Vidare är, rörande
fastlandets bevaring, föreslaget, att de, efter afsilande! af berörda förberedande
öfningar, skola undergå 60 dagars vapenöfning, fördelad på lista året med 30
dagar och på de tvenne följande åren med 15 dagar hvardera året.

Den tid, under hvilken nu, enligt regeln, de värnepligtige å Gotland
äro underkastade vapenöfning, utgör, in- och utrycknings dagande inberäknade,
66 dagar, fördelade med 6 dagar under 11 på hvarandra följande år. Det är
uppenbart, att denna tid, söndersplittrad under 11 år med några dagar på
hvarje, skall, för inhemtande af eu krigsbiklning af något värde, visa sig ytterst
otillräcklig; men använd på annat sätt och uteslutande till rekrytbildning på
så sätt, att första årets vapenöfning omfattar 30 dagar, och de 2:ne derpå följande
hvardera 15 dagar, hvarvid de felande 6 dagande kunna anses ersatte
genom ofvan om förmäl da förberedande öfningar, kan den blifva af stor nytta,
emedan den, huru kort den än är, dock medgifver att grundlägga en någorlunda
god rekrytbildning, hvilken sedermera, genom under kortare tider och med längre
afbrott återkommande repetitions kurser, kan i minnet bibehållas.

Uti en försvarsorganisation, sådan som den Gotländska, måste man emellertid
tillse, att truppen icke allenast bibringas all den skicklighet, som under
rekryttiden kan åstadkommas, utan äfven, att donna skicklighet underhålles
under de år, som återstå af värnepligten efter slutad rekrytbildning. Så väl för
att vinna detta sednare mål, som för att sätta de båda sista rekrytklasserna
i tillfälle till nödvändig samöfning med de äldre årsklasserna, och på det att
hela den värnepligtiga styrkan vissa år måtte vara sammanslagen och befälet
sålunda sättas i tillfälle att fora bataljoner och kompanier af den storlek, som
för mobilisering är afsedd, är det af väsendtlig vigt att öfningsmöten för de äldre
årsklasserna hållas. Dessa öfningsmöten, hvilkas oftare återkommande under
de första åren efter slutad rekrytskola tvifvelsutan skulle medföra större
gagn än vid tiden för värnepligtens upphörande, torde fördenskull höra sålunda
anordnas, att, under de 6 år som förflyta närmast efter slutad rekrytskola, det
värnepligtiga manskapet sammandrages hvartannat år och, under de derpå följande
åren, hvart -fide år; hvarje af de öfningsmöten, 8 till antalet, som sålunda,
efter slutad rekrytskola, under återstående delen af värnepligtsåldern
komma att ega rum, beräknadt till 6 dagar.

Den sammanlagda öfningstid, som här blifvit för de värnepligtige å Gotland
ifrågasatt, utgör således, de förberedande öfningarne oberäknade, 108 dagar,
under loppet af 32 år. Om än denna öfningstid är icke obetydligt längre,
än flen, som för de värnepligtige i det öfriga Sverige blifvit föreslagen, så kraf -

III. 28

vev dock hela rigtningen af Gotlands försvarsorganisation oafvisligen en långt
mera utsträckt öfning för dess värnepligtige, än hvad som ansetts oundgängligen
nödvändigt för de värnepligtige å fasta landet, hvars försvarsorganisation, grundad
på den indelta och värfvade stammen, medgifver hos de värnepligtige den
mindre öfning, som kan ersättas genom fullständigare öfning hos stammen.
Om således å ena sidan Gotlands värnepligtige måste underkasta sig de upoffringar
som här ifrågasätta öfningstider innebära, är dem, å andra sidan, genom
tillförsäkran att vid krigstillfällen icke behöfva tjenstgöra utom öns gränser,
medgifven en fördel, som i icke ringa mån torde upväga desamma.

Befälets vapenöfning^, så vigtiga i allmänhet, blifva det ännu mera,
då, såsom bär, organisationen är stödd endast på en befälskader. Enligt nu gällande
föreskrifter hafva officerarne undergått 16 dagars möte före det allmänna
befälsmötet, till hvilket sednare, omfattande en tid af allenast 6 dagar, allt underbefäl
varit kommenderad!. Den korta tid, som sålunda egnats åt officerarnes
samöfning med underbefälet, bär hvarken för de förra eller det sednare kunnat
medföra åsyftadt gagn.

En förändring i befälets vapenöfningar är sålunda af behofvet påkallad.
Jag drager likväl i betänkande att föreslå en långt utsträckt öfningstid för
samtliga befälet, då underbefälets tid derigenom alltför mycket skulle tagas i
anspråk. Den omständigheten får nemligen icke förbises, att underbefälet uteslutande
utgöres af värnepligtige, hvilkas arfvoden äro så obetydliga, att innehafvarne
endast till en ringa del kunna anses hafva sitt bröd i statens tjenst,
utan fast hellre af det egna arbetet, i betraktande hvaraf, de årliga befälsmötena,
gemensamma för alla grader, och till hvilka trumslagare, spel, timmermän
och sjukvårdssoldater äfven höra kommenderas, icke torde höra bestämmas
till längre tid än 12 dagar.

Såsom en följd af hvad bär blifvit anfördt, får jag föreslå:

att de värnepligtiges 2:ne yngsta ålderklasser skola undergå så
dana förberedande militäröfningar i hemorterna, som för fastlandets beväring
äro föreslagne;

att de dernäst följande 3:ne årsklasserna skola sammandragas till
rekrytskola under tillsammans 60 dagar, sålunda fördelade: att lista årets
skola omfattar 30 dagar, och hvartdera af de 2:ne följande årens 15 dagar;

att allmänna beväringen, under de 6 år, som förflyta närmast efter
slutad rekrytskola, sammandrages hvartannat år till vapenöfning, och under
den i värnepligtsåldern återstående tiden hvart 4:de år till dylik öfning;

att dessa öfningar under hvarje af de sålunda bestämda åren fortgå
under 6 dagar, och tiden för dem så bestämmes, att de sammanfalla
med slutet af årets rekrytskola; och

III. 29

att befälsmöten, till h vil k a allt befäl, trumslagare, spel, timmermän
och sjukvårdssoldater kommenderas, årligen skola hållas i 12 dagar;

In- och utryckningsdagar öfver allt oberäknade.

Im . omständighet, som redan, vid fråga om de hnfvndgrulider, hvarpå
Gotlands försvar bör hvila, blifvit antydd, torde här höra tagas i förnyadt öfvervägande,
nemligen vigten deraf, att öbefolkningen, som till icke obetydlig del
idkar sjöfart såsom hufvudsakligt näringsfång, icke, till följe af vapenöfningarne,
må förhindras anlita donna för dess utkomst så vigtiga hjelpkälla. I detta afseende
är föreslaget, att å sjömanshuset i Wisby inskrifne sjömän, sjökaptener
och styrmän, jemte maskinister å ångfartyg skola vara befriade från vapenöfning
under fredstid, ehuru mot erläggande af en värneskatt. Då emellertid
ett upphörande att idka sjöfart kan komma att ega ruin innan värnepligtsålderns
gräns är upnadd, sa bör — emot fördelen att efter godtfinnande och
blott mot erläggande af eu obetydlig skatt få idka obehindrad sjöfart under de
år af värnepligtsåldern, då bildningen för foster-öns försvar borde ega rum —
upställas skyldigheten för den sjöfartsidkande, att, om lian med detta yrke
uphör före fyllda 35 år, efter befrielse från värneskattens erläggande, genomgå
en treårig rekrytskola, i enlighet med hvad ofvan blifvit för sådan skola föreslaget,
samt att derefter deltaga i de under närmast följande 4 år förekommande
öfningsmöten. Den åter, som öfvergifver sjömansyrket under tidpunkten
mellan 35 och 40 år, torde äfven höra förpligta^ att genomgå dylik rekrytskola,
dock i intet fall längre än till och med det år, då 40 års ålder uppnås,
men att efter denna tid endast deltaga i de öfningsmöten, som ega ruin
för den ålderklass, han tillhör.

Jag får på grund häraf föreslå:

att sjöfartsidkande värnepligtig, som på donna grund blifvit från
vapenöfningarne under fred befriad, skall, om han med sjöfart upphör före
fyllda 35 år, vara skyldig genomgå fullständig rekrytskola, i öfverensstämmelse
med hvad i fråga om sådan är stadgadt, samt derefter under 4
nästföljande år deltaga i påbjudna öfningsmöten;

att den, som med sjöfart upphör mellan 35 och 40 års ålder, jemväl
må förpligta^ att genomgå dylik rekrytskola till och med det år, då 40
års ålder upnås; och

att, efter fyllda 40 år, befrielse från rekrytskola eget'' ruin, ehuru
med skyldighet att deltaga i förekommande öfningsmöten med den åldersklass,
till. hvilken den värnepligtige hörer.

I fiffigt, torde jag, hvad vapenöfningarne beträffar, få föreslå följande
allmänna stadgande!!:

att värnepligtig, som, efter fullgjord beväringsexercis vid indelta
eller värfvade trupper å fasta landet, öfverflytta!- till Gotland, må vara

III. 30

skyldig deltaga i vapenöfningarne med den åldersklass, till hvilken lian
efter de Gotländska förhållandena hörer; och

att en hvar värnpligtig inom Gotland, som af en eller annan orsak
icke genomgått fullständig rekrytskola på ön, eller alla arens exercis
med beväringen på fasta landet, skall, intill fyllda 40 år, vara pligtig att,
så framt ej laga hinder fortfarande möter, underkasta sig den för rekrytklasserna
fastställda öfning, samt derefter deltaga i öfningarne med den
åldersklass, harr tillhör.

Under mötestiderna är nationalbeväringen, enligt gällande föreskrifter
tillagd kontant aflöning med 37% öre per dag och slitningsersättning för hela
beklädnaden med 12Vr öre per dag.

Manskapet är under mötestiderna inqvarteradt i mötesplatserna närbelägna
gårdar, medför vanligen sjelf från hemmet sitt matförråd.

Om ärr dessa förhållanden kunna finna sin förklaring i hittills öflig»
korta mötestider, är dock, i och med förlängda öfningstider och till följd af sammandragning
utaf större antal trupper å samma mötesplats, ert förändring i dessa
afseende nödvändig. Ehuru allt manskapets förläggning i läger under alla vapen
öfningar vore i många afseendetr önskvärd, så torde dock, i anseende till den
dryga kostnad, som dermed vore förknippad, detta endast böra ifrågasättas för
rekryterna, hvaremot de allmänna beväringen tillhörande årsklasser kunna förläggas
i k antenner ings-qvar ter. Allt manskap, saväl rekryterne, som de äldre allmänna
beväringen tillhörande åldersklasserna, torde dock under alla vapenöfning»!
höra förses med enahanda portion in natura och portionsskilling, som äro eller
blifva de indelta trupperna och beväringsmanskapet på fasta landet förunnade.

Den nationalbeväringen tillagda slitningsersättning, för begagnande af
egna kläder under vapenöfningarne, är alltför knapp, för att kunna motsvara

sitt ändamål. ^

Önskligast vore visserligen, att upsättning på Statens bekostnad af fullständig
beklädnad för den exercerande styrkan kunde ega ruin, men då den
betydliga kostnad, som dermed vore förenad, torde lägga hinder i vägen derför,
och ingen egentlig olägenhet upstår deraf, att nationalbeväringen, hädan
efter som hittills, begagnar egna kläder, så torde detta äfven fortfarande böra
ega ruin, men billigheten fordrar dock, att en sådan slitningsersättning vai de i
nationalbeväringen tillförsäkrad, att den någorlunda motsvarar de egna° klädespersedlarnas
förbrukning under den långvarigare mötestiden, 1 fråga om

in. 3i

fastlandets beväring är föreslaget, att hvar och en, som sådant önskar, må vara
berättigad att under mötestiden begagna egna kläder, mot åtnjutande af den
slitningsersättning, som derför varder bestämd. Nationalbeväringen synes mig
böra tillerkännas en slitningsersättning,, motsvarande den som i förevarande
afseende blifver för fastlandets beväring bestämd, med skyldighet dock för
sådant fall att hålla sig en för fälttjenstgöring lämplig, lika beklädnad.

På bär anförda skäl får jag föreslå:

att nationalbeväringens exercerande styrka må under de årliga va
penöfningarne åtnjuta portion in natura och portionsskilling, i likhet med
hvad för indelta armén bestås; och

att nationalbeväringens korporaler, manskap och spel må, lör be
gagnande under vapenöfningarne af egna beklädnadspersedlar, ega upbära
slitningsersättning, som, för den händelse att en lämplig fält drägt
anlägges, må motsvara den. som i detta afseende blifver för fastlandets
beväring bestämd.

Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 9:de Januari 1864 är
stadgadt det ansvar, som drabbar för förfallolöst uteblifvande från de genom
länsstyrelsen kungjorda samlingar till vapensyner, mönstringar och möten, in. in.;
men, då det i föregående blifvit föreslaget, att alla kallelser till samling, vapenöfning
eller upbrott må ske genom militärbefälet och att nationalbeväringen
bör stå under krigslagarne i fråga om åtlydnad af de upbåd, hvarigenom
de till tjenstgöring inkallas, så torde ofvanberörda ansvar höra blifva det, som
krigslagen i thy fall stadgar.

Vissa bestämmelser, syftande derhän, att den, som utan laga förfall un
danhållit sig från honom åliggande vapenöfning, derigenom icke skall hafva
undgått att sådan vapenöfning genomgå, torde dock vara af nöden; och jag får
i sådant afseende föreslå:

att den, som utan laga förfall undanhåller sig från någon af de
för rekrytklasserna föreskrifne 3:ne årens vapenöfningar, skall qvarstå i
rekrytklass, intill dess sagde vapenöfningar blifvit. författningsenligt genomgångna; att

den, som tillhör allmänna beväringen och förfallolöst undanhåller
sig från vapenöfning med den åldersklass, till hvilken han rätteligen
hörer, skall fullgöra den försummade vapenöfningen med andra åldersklasser;
samt

att såsom laga förfall vid upbåd till samling, mönstring, vapen -

in. 32

öfning eller krig, må anses de bestämmelser i dylikt fall, hvilka varda för
fastlandets beväring gällande.

2: o) Artilleriet.

Indelta:

Ehuru artillerivapnets fordran på truppens större och mångsidigare utbildning
försvårar den indelta stammens daning till den fullkomliga tjensteduglighet,
som af garnisonerad trupp bör kunna ernås, torde likväl erfarenheten
med vårt indelta kavalleri, hvilken gifver oss vid handen att indelt trupp, genom
längre tjenstetid och derunder årligen återkommande vapenöfningar, kan
utbildas till fullt tillfredsställande duglighet för detta vapen, leda oss till det
antagande, att äfven indelt artilleri skall kunna på samma sätt bibringas en
tjensteduglighet, hvilken, en gång vunnen, sedermera utan svårighet torde kunna
vidmakthållas

För vinnande af en sådan tjensteduglighet fordras dock i främsta rummet
en grundlig rekrytbildning. Tiden för indelta infanteriets rekrytbildning
är föreslagen att, hädanefter såsom vanligen hittills, utgöra 104 dagar. Omedelbart
efter förloppet af dessa 104 dagar vidtager dock ett regementsmöte på 20
dagar, hvilket, om rekryten också blifvit i exercis approberad, dock med skål
kan räknas till tiden för rekrytbildningen, som sålunda i sjelfva verket omfattar
en tid af 124 dagar. Kortare tid än donna lärer väl icke kunna för artilleriets
rekrytbildning ifrågasättas, men, om i likhet med hvad för kavalleriet
blifvit föreslaget, till rekrytmötet får kommenderas ett antal, motsvarande 12
procent af verkliga nummerstyrkan, tillfälliga vakanser oberäknade, och till fyllande
af detta antal äfven äldre artillerister må påräknas, så torde äfven nämnda
tid, fördelad på 2:ne år, med 62 dagar hvarje år, kunna anses för ändamålet
tillräcklig. Naturligt är, afl under öfvergångstiden och intill dess artilleriets
organisation kan anses genomförd, så stort antal rekryter måste till rekrytmötet
kommenderas, som behofvet föranleder och förhållandena möjligen kunna
medgifva; men, enär af de nuvarande båtsmännen, endast 188 äro under 40 år
och de hvilkas ålder öfverstiger denna gräns, icke, med hopp om framgång, lära
kunna till artillerister utbildas, så bör större antal än 188, hvilket torde fördelas i
åtminstone 3:ne omgångar, icke heller till en början komma att till rekrytmötet
kommenderas.

Rekrytbildningen torde lämpligast böra ega ruin vid hufvuddepöten i
Wisby och tillsammans med der förlagda värfvade batteri, genom hvilken anordning
vinnes följande fördel ar: att kommenderingar af befäl till rekrytbatterierna,
särskild! vid den värfvade och särskild! vid indelta stammen, undvikas;

att,

in. 3Z

ätt, med hänsyn till det fåtal rekryter, som är att förvänta från den indelta
stammen, sedan organisationen blifvit genomförd, dessas sammanförande till ett
rekrytbatteri, skall medgifva fullständigare öfning, än om de hvar för sig exercerades
; och att artilleriets hästar, såsom stationerade vid hafvaddepoten i
Wisby, blifva tillgänglige för rekryternas öfning i ridning, hvartill kommer att
dersammastädes redan finnes exercishus till begagnande vid öfningarne.

Nödvändigheten att, efter slutad rekrytbildning, i minnet bibehålla det
inlärda, samt att vidare utbilda och vidmakthålla den en gång förvärfva de färdigheten,
förbjuder att bestämma regementsmötet kortare än 30 dagar. Äfven
dessa vapenöfningar måste ega rum i närheten af Wisby, åtminstone så länge
artilleriets materiel derstädes förvaras, och höra för fiffigt ställas i sådant samband
med beväringsartilleristernas öfningar, att regementsmötet infaller samtidigt
med fjerde beväringsklassens rekrytmöte, och att öfningarne för dem, som
tillhöra fästningsartilleriet infalla samtidigt med regementsmötets 6 sista dagar.

Till det indelta artilleri-befälets öfningar torde samma tid höra egnas,
som ofvan blifvit för infanteri befälet föreslaget, nemligen 12 dagar, hvilka befälsmöten
äfven höra hållas i Wisby, gemensamt med öfningarne för det värfvade
batteriets befäl. Hvad det indelta artilleriets vapenöfningar i fiffigt be
träffar, så torde proviantering, sjukvård in. in. dylikt höra anordnas i öfverensstämmelse
med de i gällande mötes-underhålls reglemente för indelta armén och
allmänna beväringsmanskapet gifna föreskrifter.

I öfverensstämmelse med bär uttryckta åsigter, får jag, såsom årliga
vapenöfningar för indelta artilleriet, föreslå:

Befälsmöte i 12 dagar med allt befäl, underbefäl, trumpetare och handtverkare;
''

Rekrytmöte i 62 dagar med 12 procent af verkliga nummerstyrkan, tillfälliga
vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet
får efter behof ombytas; och
Regementsmöte i 30 dagar.

In- och utryckningsdagarne öfverallt oberäknade.

B. Väifvade:

Vid det i Wisby förlagda värfvade batteriet bolde tiden visserligen medgifva
att åt truppen gifva all den utbildning, som är af nöden, på det icke
allenast dugligt underbefäl ur densamma må kunna danas, utan äfven att den
må utgöra eu mönstertrupp för det öfriga artilleriet. En sådan utbildning har
dock hittills icke kunnat bibringas detta manskap, emedan, i anseende till permittering
för Kronans rakning, den i ständig tjenstgöring varande fåtaliga styrkan
alltför mycket varit uptagen dels af vakt- och ordennanstjenstgöring, dels
Bih. till Riksd. Vrot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 5

III. 34

af handräckningar vid förråden, för att någon grundligare undervisning i tjenstens
teoretiska och praktiska delar skulle kunnat meddelas. Denna trupp
herde dock vara så in öfvad, att hvarje man vore skicklig att fylla de underbefäls-luckor,
som under stridens gång kunna uppstå.

På grund häraf torde jag, för åvägabringande af den härför erforderliga
utbildning få föreslå:

att från det värfva de artilleriet på Gotland icke någon permittering
för Kronans läkning må vidare ega rum, utan hela nummerstyrkan hållas
i ständig tjenstgöring.

Med frågan om stamtruppens vapenöfningar sammanhänger äfven den om
vapenöfning för de bevärings-artillerister, hvilka, enligt hvad ofvan är föreslaget,
höra å artilleriets 5 batterier enrolleras.

Ehuru i visst afseende vore lämpligt, att bevärings-artilleristernas vapenöfningar,
hvad tiden beträffar, anordnades i öfverensstämmelse med hvad för
infanteri beväringen blifvit föreslaget, kan dock icke förnekas, att rekrytöfningarne,
hvad de förra beträffar, sannolikt bättre skulle motsvara sitt ändamål,
om de ifrågasatte 60 öfningsdagarne fördelades på 2:ne år, med 30 dagar hvardera
året. Beskaffenheten af de instruktioner, hvilka det åligger beväringsartilleristerna
att inhemta, och af de öfningar, de höra undergå, är sådan, att
vida bättre resultater kunna förväntas under 30 dagar, som oafbrutet deråt egnas,
än om samma öfningstid fördelas på 2:ne år, med 15 dagar hvardera
året. En dylik indelning af vapenöfningarne under rekryttiden är för öfrig!
föreslagen i afseende på den till fastlandets artilleri hörande beväring, och torde
sålunda äfven höra å Gotländska artilleriet tillämpas, hvarjemte öfningarne höra
ega ruin i Wisby, och, hvad sednare året beträffa!-, samtidigt med stammens
regementsmöte.

Efter fulländad rekrytbildning skulle, enligt hvad ofvan blifvit föreslaget,
be vä rings artilleristerna qvarstå vid fältartilleriet intill fyllda 30 år, och
efter denna tid fullgöra de för åldersklasserna öfver 30 år bestämda vapenöfningar
vid fästningsartilleri!;!, under hvilka tidpunkter deras vapenöfningar höra
ställas i det samband med stamtruppens regementsmöten, att de infalla samtidigt
med dessa mötens 6 sista dagar.

Jag får sålunda föreslå:

att de å artilleriet enrollerade värnepligtige må undergå Vapenöfning
under lika lång tid, som för de värnepligtige vid infanteriet blifvit
föreslaget, dock med den skilnad att, efter
i hemorten, första årets öfning omfattar 30 dagar, och andra årets jemväl
30 dagar, hvaremot under tredje året ingen öfning eget- rum; och

att öfningarne derefter, intill fyllda 30 år, skola fullgöras vid fältartilleriet
och sedermera vid fästnings-artilleriet, dessa sednare öfningar

III. 35

under samma tider, som blifvit föreslagna för den del af infanteriets beväring,
hvilken tillhör de 20 sista årsklasserna.

Beträffande bevärings-artilleristernas pomadering, slitni Översättning och
ansvar för förfallolöst uteblifvande från vapenöfning, mönstring och dylikt, anser
jag höra gälla

de bestämmelser, som i nämnda hänseenden* äro föreslagna för den
till infanteriet hörande beväring.

Ett vilkor för bedrifvande af ändamålsenliga vapenöfningar vid artille
rief, är att tillgång till erforderligt antal hästar kan beredas.

Ofvan är föreslaget, att det Gotländska artilleriet skulle erhålla på stat
sig tilldelade 25 hästar, hvithet antal ungefärligen jemnt motsvarar behofvet för
officersbefälet. Den ytterligare tillgång, som erfordras, kan endast beredas derigenom,
att vederbörande myndighet berättigas söka med enskilde personer träffa
aftal om hästars tillhandahållande under de årliga vapenöfningarne.

De hästar, som för nuvarande artilleriets räkning begagnats under exercistiderna,
hafva erhållits genom dylika aftal; och priset har på sednare åren
utgjort omkring 2 R:dr per häst för hvarje dag, hvarvid det dock ålegat hästegarne
att sjelfva, utfodra hästarne. Tvifvelaktigt är visserligen, huruvida för
framtiden, med fullständigare öfningar och längre exercistider, hvilka taga hästarne
mera i anspråk, det blir möjligt erhålla hästar till nämnda pris: och i
hvarje fall torde det knappast kunna påräknas att erhålla så stort antal, som
till alla 5 batteriernas exercis rätteligen erfordras. Om derföre det värfva de
batteriet både för året slutat exercisen med anspända pjeser, innan de indelte
började sin exercis med sådane, och om vidare för de indelte 4 batterierna
hästantalet inskränkes till hvad för två fullständigt anspända batterier beräknas,
så kunde antalet legda hästar inskränkas till det enligt utrustningsplanen
för 2:ne batterier behöfliga. Då för (ifrigt en icke oväsendtlig lättnad skulle bergras
hästegarue derigenom, att hästarne under exercistiden på statens bekostnad
utfodrades, och att artilleristerna ombesörjde deras skötsel, allt i likhet
pied hvad nu eger ruin med de hästar, hvilka, enligt kontrakt, tillhandahållas
fastlandets artilleri under exercistiderna, torde härigenom anskaffningen af exercishästar
i väsendtlig man underlättas; och får jag, i enlighet med bär uttryckta
åsigter, föreslå;

att Konungens Befallningshafvande å Gotland må berättigas utsluta
kontrakt med hästegare derstädes, om tillhandahållande af exercishästar för
artillerivapnet;

m. 36

att avtalet af dessa hästar må bestämmas till det antal, som, en•
ligt utrustningsplan, för tvenne batterier anses erforderligt; och

att dessa hästars utfodring och skötsel under exercistiden bestrides
genom Kronans försorg.

De närmare bestämmelserna i de blifvande kontrakten torde få af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i samråd med generalfälttygmästare!!,
upgöras.

Enligt approximativ beräkning Bil. 8er. L. N:o 4 upgår kostnaden för
ofvan ifrågasätta vapenöfningar för hela national-beväringen till 54,116 R:dr och
då nuvarande kostnaden för vapenöfningarne i medeltal upgått till 10,347 R:dr
14 öre, skulle den ökade kostnad, som genom vapenöfningarnes anordnande enligt
här föreslagne plan förorsakas, upgå till 43,768 R:dr 86 öre, hvilken summa
dock icke till hela sitt belopp tages i anspråk förr än efter organisationens
fullständiga genomförande.

fjoller och Arfvedel!.

A. Infanteriet:

Beloppen af löner och arfvode!! för tjensteman af alla grader och stater,
tillhörande nationalbeväringen, hafva sednast blifvit reglerade genom Kongl.
Brefvet den 3 Oktober 1866 och den under samma dag utfärdade stat.

Uti det af mig afgifva, förslag till lönereglering för indelta armén har
framhållits dels vigten deraf, att den militära tjenstemannen tillförsäkras eu aflöning,
någorlunda motsvarande lefnadsbehofven, dels den skadliga inflytelse en alltför
sparsam aflöning måste utöfva på befälets duglighet. Om indelta befälets aflöning
befunnits alltför otillräcklig, så är detta i ännu högre grad förhållandet
med aflöningen för befälet vid Gotlands nationalbeväring, och förnämligast gäller
detta bataljonschefer och kapitener samt hela underofficersgraden. En major
åtnjuter i årlig lön 1,800 R:dr och en kapiten 1,000 R:dr. Högsta arfvodet
för infanteri-underbefälet är 150 R:dr och det lägsta är 18 R:dr. Någon utförlig
motivering för nödvändigheten att afhjelpa dessa missförhållanden torde, vid
sidan af sådana siffror, knappast vara erforderlig, helst, hvad angår de omförmälda
lönerna, det bör vara för hvar och en klart, att de långt ifrån ersätta
de med tjenstens utöfvande oskiljaktiga utgifter.

Bil. Ser. L. N:o 5 uptager det förslag till ny aflöningsstat, hvilket jag
anser höra tjena såsom grund för löneloppens bestämmande. Hänvisande till
hvad som vid fråga om indelta arméens lönereglering uti ifrågavarande afse -

in. 37

ende blifvit anfördt, anser jag att äfven vid Gotlands nationalbeväring aflöning
gen bör, med hänsyn till dess särskilda ändamål, delas i egentlig lön, samt
häst- och furage-medel för de personer som äro ålagde att hålla sig egne tjenstehästar,
äfvensom att utöfver donna fasta lön bör anvisas tjenstgöringspenningar
till visst belopp för hvarje expedition qvartal.

Hvad dock tjenstgöringspenningar angår, torde sådana, vid det särskilda
förhållande att en del underbefäl å Gotland utgöres af med arfvoden försedde
värnepligtige, icke höra för detta värnepligtiga underbefäl beräknas, och hvad
det med fast lön försedda underbefälet angår, lärer deras biträde vid expeditionsföring
inom batterierna föga komma att tagas i anspråk, hvarföre någon
ersättning, motsvarande den som för indelta arméns underbefäl i och för biträde
vid expeditionsföring blifvit föreslagen, icke torde höra komma i fråga.

Beträffande aflöningen i öfrigt, anser jag på förut anförda skäl, att den
bör beräknas i spannmål, i öfverensstämmelse med hvad för indelta armén blifvit
ifrågastäldt, och att löneregleringen, på sätt för indelta armén äfven blifvit
föreslaget, bör småningom genomföras under loppet af 6 år, från 1870 års
början räknadt, på så sätt att för nämnde år till hvarje lön- eller arfvodestagare
endast utbetalas ett belopp utaf 88 proc. af den summa som nya normalstaten
för graden eller tjenstår, bestämmer, hvilken sålunda utbetalta summa,
för hvarje af nästföljande 6 år, höjes med 2 proc. af nämnde stat, så att under
år 1871 utbetalas 90 proc., under år 1872 92 proc., o. s. v. till år 1876,
då normal statens lulla belopp utbetalas, hvithet äfven sedermera allt framgent
sker.

Hvad nu beträffar de i nämnda stat uptagna belopp, så har militärbefälhafvaren
blifvit upförd till ett arfvode af samma belopp som hittills, men
har derjemte blifvit tillagd rationel- för tvenne tjenstehästar. De vid militärbefälhafvarens
expedition tjenstgörande, ur nationalbeväringens officerscorps kommenderade,
2:ne stabsadjutanter hafva upförts till erhållande af nu bestämde
arfvoden, 300 R.di, men äro dessutom tillagd» hvardera en ration för tjenstehäst.

De fasta lönerna hafva ansetts kunna bestämmas till ett lägre belopp
än hvad för indelta befälet blifvit ifrågasatt.

Den trägnare tjenstgöring, den indelte officern är underkastad, till följd
af förhållanden, Indika ega sin grund i indelningsverket; de långt mera utsträckta
vapenöfningarne och ofta återkommande kommenderingarne dels till öfningsläger,
dels till garnisonstjenstgöring in. in.; och den beständiga disponibilitet
harr är underkastad, torde gorå en skilnad i löneförmåner fullt berättigad.

Regementschefens lön är sålunda upptagen till 5,300 R:dr, hvithet med
tillägg af 800 R:dr häst- och fouragemedel, samt 900 R:dr tjenstgöringspenningar,
utgör tillhopa 7,000 R:dr. Öfverstelöjtnanten har blifvit upförd med 3,900
R:dr egentlig lön, hvarigenom hans sammanlagda aflöningsförmåner kunna upgå

III. 38

till 4,500 R:dv. Öfrige bataljonschefer, jemförlige med indelta arméns andre majorer,
’ äro uptagne till eu lön af 3,000. eller till 200 R:dr mindre än desse, hvarigenom
deras aflöningsförmåner, med tillägg af hästration och tjenstgöringspenningar,
utgöra tillsammans 3,600 R:dr.

Regementsqvartennästare och regementsadjutanter äro upförde, hvardera
till 100 R:dr lägre egentlig lön, än motsvarande befattningar vid indelta armén,
eller 800 och 500 R:dr, så att aflöningen för den förra, med hästration och tj eu stgör
löspenningar för 3:ne qvartal, upgår till 1,500 R:dr, och för den sednare,
med hästration och tjenstgöringspenningar för ett qvartal, till 1,000 R:dr.

blyad beträffar kompani officerarnes löner, så äro dessa, i enlighet med
ofvan uttryckta åsigter, bestämda något lägre, än officerarnes vid de indelta trup -

perna sålunda:

för Kapiten............ 2,000 Rdr.

„ förste Löjtnant...... - 900 „

„ andre Löjtnant......... 700 „

„ Underlöjtnant.......... 500 „

Med tillägg af de tjenstgöringspenningar, som för hvarje kompani expedi
tion äro afsedde, med ISO R:dr i hvarje qvartal, utom exercisqvartalet, kan
således eu kapiten, om han är hela året tjenstgörande, beräkna sin lön till
2,450 R:dr.

Hvad subaltern-officerarnes föreslagna löner beträffar, så äro de visserligen
icke tillräckliga för fyllande af lefnadsbehofven, men ett höjande af desamma
utöfver hvad bär är ifrågasatt, skulle alltför betydligt öka den kostnad,
som organisationen af Gotlands försvar fager i anspråk; och om subaltern-officein
beredes tillfälle att genom kommenderingar m. m. upsöka utvägar till Inför
tjenst, så torde ofvan stående summor kunna anses någorlunda tillfredsställande
och motsvara för »ifrigt i det närmaste hvad för indelta befälet blifvit ifrågastäldt.

0m lönerna sålunda icke kunnat bestämmas till högre belopp än ofvan
finnes angifvet, så har jag genom införande af tjenstgöringspenningar för hvarje
expeditions-qvartal afsett, förutom en billig godtgörelse till den som med expeditionens
skötande betungas, att kompani cheferna skola ständigt, eller åtminstone
endast med få undantag, vara tjenstgörande inom kompanierna, till följe
hvaraf nu stadgade begränsning för subaltern-officerarnes vistelseort i viss män
kan bortfalla, hvarigenom åter desse sättas i tillfälle, att, utan synnerliga hinder
af vissa bestämmelser rörande deras vistelseort, under tiden mellan vapenöfningarne,
söka sin biförtj en st hvarhelst sådan med mesta fördel kan erhållas.

Hvad åter angår underbefälets arfvoden, så, enär detta underbefäl utgöra
af värnepligtige, hvilka på detta sätt fullgöra sin värnepligt, torde dessa
arfvoden icke böra annorlunda betraktas än såsom en af billighet påkallad er -

in. 39

sättning för den längre arbetstid, underbefälet, i jemnförelse med den värnepligtiga
gemenskapen, förlorar genom årligen återkommande befälsmöten och tjenstgöring
mellan mötestiderna, och kunna dessa arfvode!! sålunda icke föreslås till
belopp, som närma sig underbefälets löner vid indelta arméen, men måste dock
sättas tillräckligt högt för att utgöra en lockelse till inträde i underbefälskadern

och till att derstädes qvarblifva; och hafva, med fästadt afseende på dessa förhållanden,
följande arfvode!! blifvit föreslagna:

för Fanjunkare .

. 300

„ förste Sergeant . . .

. 200

„ andre Sergeant . . .

. 150

„ Furir......

„ förste Korporal . . .

. . . .

. . 75

„ Korporal.....

. 50

„ vice Korporal ....

. . 25

vid

Regementsväbel, regementstrumslagare och bataljonsadjutanter hafva häransetts
höra ställas lika med förste sergeant, och fältmusikant lika med

furir; och hafva de alltså blifvit till motsvarande arfvode!! upförda.

Till kadern, ehuru ej till underbefälet hörande, och till arfvode!! berättigade,
böra vidare räknas: gevärshandtverkare, spel, trumslagare, timmermän
och sjukvårdssoldater; och torde följande arfvode!! för desse höra bestämmas,
nemligen: för gevärshandtverkare lika med hvad för förste korporalerne föreslågits,
eller 15 Rall1; för sjukvårdskorporalerne samma belopp som för korporalerne,
eller oO R:dr, och för samtlig»; de öfrige lika som för vice korporalerne, eller
25 R:dr.

Hvad civilstaten beträffar, så är föreslaget, att densamma skulle utgöras
af 1 regementsauditör och 1 regementsintendent, till hvilken sednares biträde
1 vaktmästare anställes. Som de båda sistnämnde torde böra erhålla sina arfadel!
från mötesanslaget. äro de icke i staten upförde; och hvad den förstnämnde
angår torde myckenheten af hans åliggande!! berättiga till den föreslagna
lönen 2,000 Rall". — Enär ofvan blifvit föreslaget att nationalbe väll agens
infanteri icke skall hafva fast aflönade regementspastorer, utan att arfvode!!
skola anvisas åt 2:ne prestman, för upphållande af gudstjenst^! under vapenöfningarne,
hafva dessa arfvode!! upförts hvardera till 300 R:dr.

B. Artilleriet:

Enär organisationen af Gotlands artilleri-corps, till större delen och i
hufvudsaklig mån, liknar indelta arméns, så torde till grund för befälets lönebelopp
äfven böra läggas den Innestå t, som jag, i sammanhang med frågan om

III. 40

indelta arméns lönereglering föreslagit. Hvad dock beträffar officersbefälet, så,
enär för vinnande af kompetens till befordran, enligt hvad ofvan är föreslaget,
fordras genomgående af krigshögskolan, och enär allt till artilleriet hörande
befäl tages i anspråk till långvarigare vapenöfningar, än för indelta armén blifva
ifrågasatt, torde något högre löner för detta befäl vid artilleriet å Gotland,
vara af billighet påkallade. Corpschefen har sålunda föreslagits till 4,200 B:dr
egentlig lön, hvilket, jemte 800 B:dr häst- och fouragemedel samt tjenstgöringspenningar
för 3:ne qvartal, gör en sammanlagd aflöning af 5,600 R:dr. Majoren,
för hvilken tjenstgöringspenningar endast undantagsvis och i händelse af chefens
förfall kunna ifrågakomma, är upförd till 4,000 R:drs lön samt 400 R:drs hästoch
furagemedel. Batterichefs-lönerna äro upförde till ett belopp af 2.750 R:dr.
jemte tjenstgöringspengar 450 R:dr, hvadan alltså batterichefs-aflöningen kan
upgå till 3,200 R:dr, öfverstigande med 250 R:dr hvad för kompani cheferna
vid indelta trupperna blifvit föreslaget; och kapitenerna äro upförde till 200
R-.drs högre lön, än de indelta andre kapitenerna, eller till 2,000 R:dr. Som
emellertid batteri-cheferne, enligt hvad ofvan är omförmäldt, höra utan afseende
på annat än lämplighet att skota befattningen, utses bland kapitenerna genom
kommendering, bör, af ofvannämnde 2,750 Rdr, ett belopp af 750 anses såsom
arfvode för batteri chefsbefattningen.

Någon särskild lön för regements-qvartermästaren, med hvilken befattning
följer egenskapen att vara chefens adjutant, har icke blifvit föreslagen, emedan
till donna befattning kan utses en af de begge kapitener, som icke äro
batteri-chefer, mot åtnjutande af ett arfvode af 750 R:dr, hvithet blifvit för detta
ändamål upfördt.

Subalternofficerarnes löner äro, i enlighet med ofvan uttalade åsigter,
upförde till 1,200 R:dr för löjtnant och 700 R:dr för underlöjtnant.

Hvad underbefälet angår, så torda detsamma visserligen kunna närmast
jemnföras med det indelta underbefälet; men, i betraktande af de längre vapenöfningar,
artilleriets underbefäl är underkastad!, och den störa vigten deraf,
att hos detta underbefäl finnes framstående duglighet, synes det mig nödvändigt
att för vissa fall höja aflöningen för indelta artilleriets underbefäl utöfver
det belopp, som blifvit för underbefälet vid öfriga indelta trupperna föreslaget.
Sålunda hafva styckjunkare blifvit upförda till 900 R:dr, sergeanterna till 700
och batteritrumpetarne till 500 R:dr.

Konstaplarne torde dock kunna i allt ställas lika med indelta arméns
korporaler, och sålunda, fördelade i två klasser, erhålla samma löner som de
sistnämnde, eller, förutom nummerlön, 100 R:dr för förste och 75 R:dr för andre
konstapel. Batterihandtverkarnes löner äro, förutom nummerlönen, upförde till
30 R:dr,

Då

in. 4i

Då befälet vid det Gotländska artilleriet tillhör så val det värfvade batteriet
som de indelta, men en icke obetydlig skilnad i iefnadskostnad upstår för
det befäl, som å det förra är placeradt, jemnfördt med det, som tjenstgör å de
sednare, torde nödigt vara att å stat aptera särskilda tjenstgöringspenningar
hvilka tillfalla det befäl, som tjenstgör å det värfvade batteriet: och torde dessa
tjenstgöringspenningar höra per år bestämmas sålunda:

Hvad slutligen vidkommer civilstaten, så har regementspastorn upförts
till enahanda lön som för indelta regementen och corpser blifvit, föreslaget, eller
600 R:dr; och regeraentsauditören till samma belopp som infanteriets auditörer
eller 2,000 R:dr.

Utöfver nu omförmälda löner och arfvoden, erfordras arfvoden jemväl
ytterligare för informationsverket och tygstaten.

Informationsverkets nuvarande personal består af en information s-officer,
biträdd af 2:ne underofficerare. Det större antal elever, som måste blifva en
följd af den vapnets organisation, som bär blifvit föreslagen, fordrar ett ökadt
antal af så väl lärare som biträden vid detta informationsverk. Då det torde
blifva nödigt att utur de indelta batterierna kommendera manskap till genomgående
af underbefälsskola in. m., måste härigenom lärarepersonalens tid och
krafter komma att tagas starkt i anspråk, äfven om de praktiska öfningarne
blifva lodda af annat befäl. Ett arfvode för ytterligare eu informations-officer
är derföre upfördt med 400 R:dr, och det nu på stat varande arfvodet är förhöj
dt med 50 R:dr, såsom billig ersättning för med skolans skötande förenad!
ansvar. Utaf redan nämnda skål är äfven ett underofficers arfvode tillagd!, informationsverket;
att utgå med 75 Rall-, under det att af de förut varande det
ena blifvit höj dt till 150 R:dr och det andra bibehållits vid nuvarande beloppet
50 Rall1. Anslaget till skolmaterialier, ved och ljus, har äfven ansetts höra
höjas med 75 R:dr, eller till 225 R:dr.

För tygmästare-befattningen, förenad med chefens för artilleri-corpsen
tjenst, har arfvodet blifvit upfördt med det å stat nu anslagna. Tvgstaten uptager
för öfrig! arfvode för en tygofficer, att delas mellan 2:ne förrådsofncerare,
med 400 Rall- åt den ene och 300 R dr åt den andre. Tygförvaltaren åtnjuter
Bill. till Rissel. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 6

för Batteri-chef
„ Kapiten
„ Löjtnant

540 R.dr.

„ Underlöjtnant . . .

„ Underofficer

„ l:ste Konstapel . .

„ 2:dre Konstapel . .

,, Batterihåndtverlcare .

III. 42

för närvarande 1,000 R:drs lön, hvarförutan han ripbär särskilt arfvode af
200 R:dr för åt honom jemväl updragna vården af utredningsförrådet i Wisby.
Den utvidgning i för i ådspersonalens tjenstegöromål, som måste föranledas af
nu föreslagna organisation af Gotlands förs vars väsende, påkallar äfven ökade
förmåner för tygstatspersonalen. De två tyg-officerarnes tjenstgöring torde lämpligen
böra dem emellan sålunda fördelas, att deri ene tjenstgör vid verkstäderna
och gevärsförråden, och deri andre vid ammunitions-förråden; och bör arfvodet
för den förre höjas till 600 E:dr, och för den sednare till 400 R.dr. Tygförvaltarens
göromål vid ifrågavarande förråd och dermed förenade persedelupbörd
torde böra föranleda höjandet af den för donna befattning å stat upförda
lön till likhet med hvad för förrådsförvaltarne vid artilleriet i ifrigt blifvit
föreslaget, eller till 1,200 R:dr, till hvilket belopp han, med bibehållande jemväl
af arfvodet för utredningsförrådet, blifvit upförd. Pistolsmed och stockmakare,
med tjänstgöringsskyldighet endast vid verkstäderna i Wisby, hafva blifvit
tillagde eu löneförhöjning af 50 R:dr hvardera.

På grund af det anförda får jag föreslå:

att löner och arfvode!! vid Gotlands nationalbeväring, så väl hvad
infanteriet som artilleriet angår, må bestämmas i öfverensstämmelse med
Bil. 8er. L. N:o 5.

att aflöningen ma beräknas i spån in ål i öfverensstämmelse med
det förslag som blifvit i sammanhang med indelta arméns lönereglering
framställdt; och

att löneregleringen må på så sätt småningom genomföras under
loppet af 6 år, från 1870 års början räkna dt, att år 1870 utbetalas till så
väl lön- som arfvodestagare endast 88 proc. af normal-statens belopp, 1871
90 proc. o. s. v. till år 1876, då statens lulla belopp utgår, hvilket sedan
allt framgent sker.

Sjukvården.

Den personal, som förefinnes i och för bestridande af sjukvården vid
Gotlands nationalbeväring, utgöres dels af 1 regements-läkare pa stat, med skyldighet
att, jemte sjukvården ej mindre vid sjukhuset i Wisby, än ock vid artilleri
corpsens stamtrupp, besörja alla en regementsläkares åligganden, äfvensom
att tjenstgöra under mötestiden såsom bataljonsläkare vid Wisby bataljon; dels
ock af de 3:ne å ön stationerade provincialläkarne, hvilka, för tjenstgöring un
der kompani- eller bataljonsmöten, åtnjuta ett arfvode af 500 R:dr hvardera.

III. 43

Erfarenheten har gifvit vid handen, att beväringen å Gotland, under de
hittills varande korta mötestiderna föga tagit sjukvården i anspråk, och, om än
detta förhållande, efter införandet af ofvan föreslagna långvarigare mötestider,
i någon man torde komma att förändras, så lärer dock ingen svårighet förekomma
att på ett tillfredsställande sätt ordna sjukvården under fred; men nödvändigheten,
att i hvarje gren af organisationen söka åstadkomma hvad som
för kriget erfordras, nödgar till beredande af utvägar, för att fylla behofvet af
sjukvård äfven under krigstid, ehuru svårigheterna härvid äro större än måhända
i något annat hänseende, enär möjligheten att åstadkomma en tillfredsställande
sjukvård, alltid är begränsad utaf tillgången på läkare.

En legitimerad läkare för hvarje bataljon, synnerligast vid den storlek,
som de Gotländska bataljonerna beräknas komma att ega, synes väl vara det
minsta, hvarmed behofvet af sjukvård kan anses någorlunda tillgodosedt, och
efter donna grund skulle erfordras 8 bataljonsläkare för infanteriet och 1 sådan
för artilleriet. Hvad sistnämnda vapen beträffar, så torde den nu på nationalbeväringens
stat uptagne regementsläkare lämpligast böra å artillericorpsens
stat öfverflyttas, med skyldighet att bestrida ej mindre den värfvade än äfven den
indelta stamtruppens sjukvård, och under vapenöfningarne, jemväl sjukvården för
den artilleriet tilldelade beväring. Han borde derjemte hafva högsta öfverinseendet
öfver den militära sjukvården å Gotland, om händer hafva och ansvara för all
utlemnad medicinal och instrumental-attiralj, samt ega skyldighet att vid sjukhuset
i Wisby, med biträde af 1 bataljonsläkare, lemna undervisning åt det
sjukvårdsmanskap, såväl af stamtruppen som af beväringen, om hvars bildande
förslag blifvit ofvan framstäldt. Hvad åter angår infanteriet, så torde nu betin
tl i ge 3:ne arfvode!! för t. f. bataljonsläkare böra ökas till 8 sådana, samt höjas
till sådant belopp att legitimerade läkare kunde finna sin fördel vid att eftersträfva
desamma. Under fredstid bolde vid åtnjutande af dessa arfvode!! endast
vara förenad skyldighet att tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne och att
dessutom turvis biträda vid danande af sjukvårdsmanskap vid sjukhuset i Wisby.
Under ofvan ifrågasätta befälsmöten, borde dessa läkare, förutom bestridande af
den sjukvård, som kunde ifrågakomma, sysselsätta sig med att undervisa och
för yrhet vidare utbilda det sjukvårdsmanskap, som är föreslaget att utses till
ett antal af 36 på hvarje regemente, hvarföre de höra för nämnda ändamål
till dessa befälsmöten kommenderas.

Jag får sålunda föreslå:

att den nu på nationalbeväringens stat uptagna regements läkare
beställningen öfverflyttas på artilleri corpsens stat, med skyldighet för innehafvare!!
att hafva högsta inseendet öfver den militära sjukvården på ön,
om händer hafva och ap svara för all utlemnad medicinal- och instrumental -

III. 44

attiralj, samt lemna den undervisning åt sjukvårdsmanskap, som lämpligen
kan åstadkommas;

att å infanteriets stat må upföras arfvoden för 8 t. f. bataljonsläkare,
med tjenstgöringsskyldighet i fredstid endast under de årliga vapenöfningarne
och med åliggande att turvis tjenstgöra vid sjukhuset i Wisby,
under de tider, då undervisning åt sjukvårdsmanskap derstädes meddelas.

För att i någon, om än ringa mån, tillförsäkra de ordinarie läkarne om
ett antal underläkare eller biträden, får jag, i likhet med hvad uti detta hän
seende i fråga om försvarsorganisationen å fastlandet blifvit ifrågasatt, äfven i
afseende å Gotland föreslå:

att i värnepligtsåldern varande medicine studiosi. fältskärer och
farmaceuter, jemte andra värnepligtige, som medelst intyg från lärare vid
medicinskt undervisningsverk, styrka sig hafva inhemta! sådan kunskap,
att de såsom läkarebiträden äro användbare vid fältsjukvård, må, om de
sådant önska, kunna i rullorna antecknas såsom läkarebiträden, samt i
krig såsom sådana användas, utan att dock under fredstid varda från vapenöfningarne
befriade

Öfrige biträden, Indika alltid skola vara att tillgå, äro de bland manskapet
utbildade sjukvårdssoldater, hvilka, enligt hvad ofvan är föreslaget, skola
finnas vid hvartdera af öns regementen till ett antal af 36, och vid artillericorpsen
till ett antal af 10.

Slutligen anser jag mig äfven, rörande militärläkarne på Gotland, höra

föreslå:

att de i allt hvad som rörer deras embetsförvaltning eller tjenstgöring
ställas under chefens för fältläkare-corpsen myndighet.

Rörande aflöningen för här ifrågasatte militärläkare synes regementsläkarens
lön höra utgå i likhet med hvad för öfrige regementsläkare blifvit föreslaget,
eller med 2,500 R:dr, och hvardera af de 8 t. f. bataljonsläkarne torde
höra tillförsäkras ett årligt arfvode af 500 R:dr.

Den ökade kostnad som organisationen af försvarsväsendet å Gotland,
i öfverensstämmelse med här afgifvet förslag, skulle åstadkomma, belöper sig
enligt Bil. 8er. L. N:o 6 till 313,487 R:dr 46 öre; hvilken kostnad dock först
efter organisationens fullständiga genomförande till hela sitt belopp tages i anspråk.
Bil. 8er. L. N:o 8 utvisar den ökade kostnad, som statsverket skulle
komma att vidkännas för hvarje af de år 1870—1875, å hvilka organisationens
genomförande är beräknad att ega ruin.

in. 45

Sedan jag nu i underdånighet anfört ej mindre de allmänna grunder
på hvilka enligt mitt förmenande, vårt försvarsväsende bör stödja sig, än äfven
den organisation, som åt de olika vapnen bör gifvas, samt jemväl framställt
förslag, så väl rörande krigsbildningen som i fråga om arméns löneväsende och
sjukvård, återstår att i korthet och i sammandrag redogöra för de kostnader,
som med organisationens bringande i verkställighet äro förknippade.

Dessa kostnader sönderfalla naturligen i tvenne hufvudgrupper, omfat
tande: den ena de tillfälliga utgifter, som vid arméorganisationens tillvägabringande
erfordras för första upsättningen af beklädnads-, utrednings- m. fl. effekter
för den större styrka, hvartill arméns olika vapen skola upbringas; den andra
åter de ständiga utgifter, som arméorganisationen, genomförd, årligen fager i
anspråk, eller sjelfva deri ordinarie armébudgeten.

Såsom inverkande på begge dessa utgiftstitlar tillåter jag mig erinra,
att, på sätt jag redan flerstädes anmärkt, den föreslagna organisationen i vissa
vigtiga delar icke kan annorlunda än småningom genomföras; äfvensom att jag
i andra fall, med syfte att förmildra tyngden af de kostnader, Indika af förslaget
föranledas, ifrågasatt organisationens successiva genomförande under loppet
af flera, t. o. in. 6 år, från 1870 års början räknadt, efter hvilken tids förlopp
några väsendtlig!! lucker i organisationsplanen icke borde återstå att fylla.

Hvad nu angår den förra af nämnda utgiftstitlar, eller kostnaden för
första upsättningen vid de olika vapnen, så och utom det att särskilda redan
befintliga tillgångar, på sätt jag vidare här nedan skall anföra, i väsendtlig
mån torde kunna användas, till fyllande af dessa behof, har jag trött mig
kunna förutsätta det medgifvande att inkommande besparingar å underhållsoch
aflönings anslag, beviljade från och med början af det år, under hvithet ny
insättning skall ske, för materielens komplettering få disponeras.

Under denna förutsättning anser jag mig kunna antaga, att jemförelsevis
mindre betydliga direkta anslag skola behöfva äskas för nu ifrågavarande
ändamål.

gj*V Vid infanteriet ifrågakommer väl anskaffning dels af beklädnads- m. fl.
persedlar för de nu till insättning ifrågasätta förut anslagna och indragna
nummer; men enär materialier hvad beklädnadspersedlar, och kontanta medel hvad
småpersedlarne beträffar — med undantag endast för 237 nummer vid rusthållsinfanteriet
—> finnas i Leklädnads direktionernas vård att tillgå, så tages upsätt -

in. 46

ningskostnad endast i anspråk för utredning in. in., ingående till R:dr R:mt
112,789: 17, hvilken summa dock kan bestridas medelst befintliga tillgångar i vederbörande
Beklädnads direktioners kassör; dels af kapotter, remtyg, utredning och
småpersedlar för de 1,667 båtsmän, som till lan ^försvaret öfverflyttas, upgående
till en kostnad af 143,778 R:dr 75 öre, hvilken kostnad dock torde kunna åtminstone
till större delen bestridas genom blifvande besparingar af första årens
underhallsanslag för de regementen och corpser, hvilka till hufvudsaklig del
skola bildas af de öfverflytta de båtsmanskompanierna; dels ock slutligen åt fullständig
insättning för de nummer, som tillhöra nya ordinarie och extra roteringen
samt de från Göteborgs stadsvakt öfverflyttade rotar inom Säfvedals härad,
hvilken upsättningskostnad, ehuru beräknad till 177,747 R:dr, likväl torde,
om den fördelas på 6 år, kunna bestridas dels hufvudsakligast medelst besparingar
af första årens underhållsanslag, dels ock medelst befintliga tillgångar
hos vederbörande regementens Beklädnads direktioner; hvadan jag antager, att
någon annan upsättningskostnad af ifrågavarande beskaffenhet för den tillökade
nummerstyrkan vid infanteriet, än den för ofvannämnda 237 rusthållsnummer,
upgående till 42,423 R:dr, icke skall komma att erfordra särskild! anslag.

Vid kavalleriet äro visserligen 292 nummer afsedda att upsättas, men
med undantag af 12 nummer vid Jemtlands Hästjägarecorps, åligger denna
insättning vederbörande rusthållare.

Hvad åter angår artilleriet och ingeniörtrupperna, så är enligt bilagorna
Ser. D. N:o 12 och 8er. E. N:o 8 icke obetydlig upsättningskostnad för dessa
vapen beräknad, upgående för artilleriet till 79,000 Rall- 80 öre, och för ingeniörtrupperna
till 168,408 R:dr 40 öre; men såsom af bilagorna Ser. I). N:o 22 och
Ser. E. N:o 11 uplyses, kan denna kostnad, genom dess fördelning på 6 år, och
till följe af något fördröjd tillsättning af det tillökade befälet, bestridas af den
för hvar) e år beräknade tillökade underhållskostnad, hvarföre statsverket icke
heller i fråga om dessa vapen kommer att drabbas af någon särskild upsättningskostnad Beträffande

slutligen beväringsmanskapet, så är föreslaget att 2:dra och
3:dje klasserna, till en sammanräknad styrka af omkring 37,000 man, skola
samtidigt undergå vapenöfning, hvarföre full beklädnad och utrustning måste
finnas att för eu lika styrka tillgå. Till fyllandet af detta behof finnes för närvarande
25,000 omgångar beklädnad och utredning samt i reservförråd materialier
till munderingar samt öfriga persedlar för 15,500 man, hvadan, med detta
förråds anlitande för komplettering af ifrågavarande materiel endast skulle erfordras
de för förfärdigande af 12,000 munderingar erforderliga medel, beräknade
till omkring 80,000 R:dr.

Då ett fullständigt ordnande af beväringsmanskapets materiel visserligen
fordrar att reservförrådet förses med erforderliga materialier äfven för 6:te

III. 47

och 7:de beväringsklassernas sammanlagda styrka, eller för 32,000 man, men
efter afdrag för ofvannämnde 12,000 munderingar, å reservfö, rådet endast återstå
materialier till 3,500 sådana, borde alltså ytterligare anskaffas ej allenast rem
tygs-, utrednings- och trosspersedlar utan äfven materialier till fullständiga munderingar
för 28,500 man, hvithet, efter en kostnad af 100 R:dr för hvarje omgång,
gör 2,850,000 R:dr. Som ifrågavarande reservförråd emellertid först med 1872
års ingång behöfver anlitas, enär tvenne klasser derförut icke komma att samtidigt
öfvas, kan ofvannämnde kostnad på flera år fördelas, och kan för öfrig!
till detta ändamål användas dels allmänna beväringsfondens vid tiden för upsättningen
befintliga kapital, hvithet beräknas upgå till omkring 400,000 R:dr,
dels i bevärings beklädnadsfonderna disponibla omkring 350,000 R:dr.

Enär likväl ej allenast nödig beklädnad för beväringsmanskapet utan
och reservförråd, innehållande materialier till beklädnad och utredningspersedlar,
oberoende af hvilken form som åt vårt försvarsväsende än kommer att gifvas,
nödvändigt måste finnas, har jag icke ansett mig höra bland de genom
organisationen föranledda kostnader uptaga den ofvannämnda, utan har endast
velat antyda att eu dylik utgift för anskaffande af tillräcklig mängd beklädnads
och utredningspersedlar är en angelägenhet, som under intet förhållande kan
åsidosättas.

I öfrig! och utom det att reservförrådet synes mig icke lämpligen höra
belastas med persedlar, som vid inträffande behof lätt kunna anskaffas eller
genom en längre tids liggande i förråd företrädesvis taga skada, bör härvid
jemväl ihågkomma^ att, derest de värnepligtige, på sätt i organisationsförslaget
blifvit ifrågastäldt, komma i betydligare antal att sjelfve, mot viss kontant ersättning,
förse sig med erforderlig beklädnad, reservförrådet genom en sådan
anordning kan till sin omfattning i betydlig män inskränkas.

Beträffande öfrig materiel, så är kostnaden beräknad, för kompletterande
af den för mindre krigsfoten erforderliga artillerimateriel, till 600,000 R:dr och
för ingeniörtruppernas förseende med bristande materiel, till 158,640 R:dr, hvilka
sammanlagda kostnader, fördelade på 6 år, belöpa sig för hvarje år med 126,440
R:dr, och torde äfven här ifrågavarande materiel kunna räknas till sådan, hvars
anskaffande under alla förhållanden måste ega rum.

Hvad för öfrig! angår arméns trossväsende, så erfordras för kompletterande
af den i främsta rummet erforderliga materielen, enligt upgjord beräkning,
?n summa af 504,750 R:dr, hvilken summa till stor del och så vidt densamma,
t"v.,? de under de närmaste åren förekommande upsättningar, blifver behöflig,
torde Kunna bestridas af trosspassevolansfonden.

Slutligen, oJ.l1 enär dels i planen för arméns vapenöfningar, hufvudsaklig
vigt är fästad vid ^förande af fältmanövrer och längre fältm atelier, för
hvilka öfningars utförande är nouljufligt att tillräcklig mängd skyddstält finnas

in. 48

att tillgå, dels emedan nödig omtanke krafvel'' att dylika tält finnas i förråd
till det antal som för mindre krigsfotens mobilisering erfordras, blifver anskaffande
af bristande skyddstältsdelar ett angeläget behof, och då sådana delar
nu endast finnas för en styrka af 20,000 man, måste ytterligare anskaffning
för 48,000 man tillvägabringas, hvilket förorsakar en kostnad af 384,000 R:dr

Oberoende af den form, som gifves åt arméns organisation, måste man
alltid tillse, att armén är försedd med tillräckligt antal tidsenliga skjutvapen.
Men då jag tror mig med visshet kunna antaga att vi redan vid 1870 års utgång
skola vara försedda med omkring 87,000 bakladdningsgevär af 1867 års
modell, eller det antal, hvarmed hela infanteristyrkan vid den mindre krigsfoten,
56,000 man soldater, skulle vid ett krigsutbrott kunna anses åtminstone i
första hand någorlunda tillfredsställande utrustad, samt vi dessutom ega att
tillgå 68,000 refflade gevär af äldre modeller, hvilka i nödfall kunde vid en större
mobilisering anlitas, har jag icke ansett nödigt att nu i sammanhang med frågan
om arméorganisationen upställa någon särskild beräkning öfver de ytterligare
kostnader, som för gevärs anskaffning i alla händelser framgent må finnas
oundgängliga. Dock torde jag härvid icke höra underlåta att anmärka, att
det behöfliga antalet gevär i allmänhet beräknas till 3 per man för den styrka
som är afsedd att rycka i fält.

Den andra hufvudgruppen af de med organisationens genomförande förknippade
kostnader, eller den ordinarie krigsbudgeten, måste naturligen taga i
anspråk betydligare uppoffringar. Till en början kunna dock äfven dessa förmildras
dymedelst att den nya organisationen endast successivt bringas till utförande.
Enligt uprättade approximativa beräkningar, af hvilka Bil. Ser. M.
N.o 1 innefattar ett sammandrag, kommer den plan till försvarsväsendets ordnande,
som jag i det föregående underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
att, derest den i sin helhet bringas till verkställighet, föranleda en kostnad
utöfver den nuvarande, för

År 1870 ............................. med 2,342,544: 86,

deraf för genomförande ai indelta arméns lönereglering 1,839,202 R:dr,
hvilket belopp — med afdrag af omkring 260,000 R:dr lör löner till
nya beställningar — utgör det förskott för sadana först ett följande
år inflytande indelta lönetillgångar, hvilket till ungefärligen detta belopp
under alla förhållanden, när helst en öfvergång från indelta löningssättet
än skall ega rum, blir af behofvet påkalladt.

Och upgår efter organisationens fullständigt genomförande, den årliga

År 1871

1,914,916: 25.
2,720,797: 57.
2,759,820: 19.

2,838,821: 82.

2,973,842: 16.

tillökningen

III. 49

tillökningen i statsverkets utgifter på fjerde hufvudtiteln (enligt Bil. 8er. M.
N:o 2) till 3.076,291 R:dr 29 öre; hvarvid dock bör anmärkas, dels att från sistnämnda
summa afdrag måste ske till ett belopp af omkring 430,000 R:dr, utgörando
vinst af rusthållsinfanteriets förändrade organisation, och inkomst af den
föreslagna värneskatten, hvarigenom verkliga tillökningen skulle komma att utgöra
omkring 2,646,000 R:dr, dels att i anseende dertill att indelta arméns
lönereglering, i hvad den angår sådana löntagare som å gammal stat
komma, att qvarstå, icke på mindre än 12 å 15 år torde kunna helt och hållet
genomföras, äfvensom att Generalstabens organisation ej förr än efter nämnda
tids förlopp kan beräknas vara fulländad, i följd hvaraf ofvan beräknade kostnad
föi st sedermera skulle komma att i sin helhet drabba statsverket, dels ock
att den uti ifrågavarande beräkning uptagna kostnad för halfsoldsbefäl äfvensom
för reservbefäls utbildning, är beroende på frivillig anmälan att i dylik
egenskap tjenstgöra. Slutligen torde ock böra anmärkas, att statsverket, efter
genomförandet af indelta arméns lönereglering på föreslaget sätt, skulle uti militieboställskassans
samt i regementenas och corpsernas boställskassors behållningar
ega en tillgång, till ett sammanlagd! belopp af omkring 535,000 R:dr.

Visserligen är den summa, hvartill de ökade kostnaderna för vårt landtförsvar
sålunda komma att upga, efter våra förhållanden ganska betydlig. Men
jag tillåter mig dock fästa Eders Kongl. Maj:ts upmärksamhet derpå, att genom
uppoffrande på vårt försvarsväsende af donna summa, vi erhålla en fullt öfvad
och rustad samt sålunda alltid slagfärdig armé af 68,000 man, som lätt kan
upbringas till 100,000 man, oberäknadt reserv- och ersättningstrupper samt
rekryter till ett sammanlagd! antal af omkring 98,000 man jemte en organiserad
och icke alldeles oöfvad landstorm af mer än 100,000 man, under det vårt nuvarande
försvarssystem lemnar en öfvad och någorlunda rustad armé af endast

30,000 man, samt en alltför litet öfvad samt ofullständigt utrustad och organiserad
beväringsstyrka, ingående efter sednare förslag till 82,913 man; att istället
för ett i högsta måtto otillräckligt, till största delen illa och ojemn! aflönadt
befäl, vi erhålla^ åtminstone det nödvändigaste antalet befäl, så öfvad! och aflönadt,
att derpå kan ställas berättigade anspråk på full krigsduglighet; hvarjemte
vi- äfven å den vigtiga utpost i Östersjön, som utgöres af ön Gotland,
erhålla en arméorganisation, som inger berättigade förhoppningar om ett framgångsrikt
försvar af donna dyrbara ö.

Klart inseende att behörigt afseende måste fästas på landets förmåga
att bära de offer af penningar och arbete, som ett starkt försvar fordrar, och varmt
önskande att ett sådan! försvar kunde astadkommas genom de medel som redan
äro för sådan! ändamål anvisade, har jag, under oaflåtlig! bemödande att
förlika det önskvärda med det möjliga, det oundgängligen nödvändiga med det
Bill. till EiJcsd. Pro t. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 7

in. 50

minst kostsamma, dock efter moget och samvetsgrant öfvervägande af hvad
jag ansett fäderneslandets sannskyldiga bästa kräfva, funnit mig nödsakad att,
jemte framläggande af ofvan stående förslag till försvarsväsendets ordnande, inför
Eders Kongl. Näjd uttala den öfvertygelse, att ett fäderneslandets sjelfständighet
betryggande försvar icke kan ernås utan de ökade kostnader jag
ifrågaställa

Jag har i förevarande fall ej heller upfattat mitt åliggande vara, att,
med åsidosättande af försvarets egentliga ändamål, framför allt afse lindring i
dermed förenade kostnader. Ett sådant tillvägagående bär intet land vågat, och
säkerligen skulle ett försvar, ordnadt hufvudsakligen med dylikt syfte, i farans
stund gäcka de förhoppningar man dervid fästat.

Det må slutligen tillåtas mig att genom jemförelse med förhållandena
inom andra, med vårt någorlunda likställda, länder, ådagalägga, att den tillökning
i statsverkets utgifter och i folkets uppoffring af arbetskrafter, som det
nu framlagda arméorganisations förslaget förutsätter, ingalunda kan, i förhållande
till de resultater, som dermed höra vinnas, anses öfverdrifven eller oskäligt
betungade.

Vårt landtförsvar, hela indelningsverket inberäknadt, medtager enligt
organisationsplanen, om den för år 1870 äskade utgiftsstat lägges till grund
för beräkningen, eu kostnad af 16,952,120 R:dr samt 3,872,862 tjenstgöringsdagar.

Om det i Danmark antagna nya armésystem skulle hos oss tillämpas, hvarigenom
våra stridskrafter, linie-armén, reserv- och förstärknings-afdelningar med
all densamma tillhörande personal, upginge till endast 125,400 man jemte 37,000
man till användande utom krigsskådeplatsen, skulle de årliga kostnaderna, en
ligt i Landtförsvars-departements-kommando-expeditions statistiska afdelning anställda
noggranna beräkningar, komma att uppgå till 21,297,000 R:dr samt antalet
tjenstgöringsdagar till 7,900,985 st., hvarjemte kostnaderna för införande af de
med detta systems .tillämpning erforderliga kassernbyggnader, skulle belöpa sig
på omkring 17,735,000 R:dr.

För Belgiens armé, utgörande 100,000 man, reserv- och ersättnings-trupper
inberäknade, upgår det årliga statsanslaget till 26,557,200 R:dr Runt, med
eu årlig uppoffring af omkring 12,865,000 tjenstgöringsdagar. Skulle detta lands
krigsförfattning tillämpas på Sverige, hvarigenom vi erhölle en armé af 84,000
man, reserv- och ersättnings-trupper inberäknade, samt ett nationalgarde af

30,000 man, skulle årliga kostnaden upgå till omkring 22,308,000 R:dr och taga
i anspråk omkring 10,806,000 tjenstgöringsdagar. *)

Då Sveriges försvarsväsende sålunda synes fordra åtminstone jemnfö -

*) Uti ingendera af ofvanstående jemförelse-beräkningar är anslaget till arméns pensionering
inbegripet.

.jt

III. Öl

relsevis måttliga kostnader, och då, såsom jag redan ofvan fö re an tyd t, den kostnad,
som nedlägges på nationens militära upfostran, under ingå förhållanden
kan anses vara gagnlöst förspilld, är det med minskad farhåga rörande storleken
af den summa jag för ordnande af detta försvar måste ifrågasätta, och under
förhoppning om det storsinnade tillmötesgående från nationens sida, hvithet
en klar upfattning af frågans omätliga vigt alstrar, som jag till Eders’ Kongl.
Maj:ts bepröfvande framlägger planen till ordnandet af ett försvar, tillräckligt
starkt, för att, der vi icke åsidosätta vården af detsamma och icke öfverge oss
sjelf ve, betrygga det dyrbaraste vi såsom ett folk ega, vårt fosterlands frihet
och sjelfständighet.

Stockholm den 31 December 1868.

B. Abelin.

BIL A G 0 R

TILL

Chefens för Landtförsvars-Departementet underdåniga
anförande till Statsråds-Protokollet de *31 December
1868 angående Landtförsvarets
organisation.

Ser. A. N:o 1.

Medelberäkning af kostnaden för Städja och Lega vid Roterade
Infanteri-Regementen och Corpser.

Regementen

och

Corpser.

Antal

Nummer.

Effektive

Betalande.

Nuvarande kost-naden enligt i/
af hela beloppet.
Enligt uppgifter
från Regementen
och Corpser.

Blifvande kostna-den beräknad till
''/15af hela beloppet

Anmärk-

ningar.

Summa.

Me-

dium.

Summa.

Me-

dium.

lista Lifgrenadier-Regementet. . .

Uplands.....

Skaraborgs ....
Södermanlands. .
Kronobergs. . . .
Jönköpings....

Dal........

Helsinge.....

Elfsborgs.....

Westgötha Dals .
Bohus Läns . . .

Westman]ands . .

Norrbottens . . .

Westerbottens . .
Calmar ......

Nerikes .....

Wermlands. . . .

Jemtlands . . .

Norra Skånska. .

Södra Skånska. .

1,244

1,200

1,200

1,200

1,100

1,100

1,200

1,200

1,200

1,200

904

1,200

483

460

1,100

766

908

525

984

1,002

1,106

1,068

1,065

1,133

969

911

1,029

1,062

1,067

1,064

799

1,041

179

311

988

746

888

68

885

2,989

2.627.02
3,215,86

972,39

5,019,76

623.29
326,84

3.219.03
8,676,63

1.017.58
2,012,33

1.949.58
3,481,60

106,48

809,55

446,63

2,295,36

1,770,35

158,61

359,27

416.30

2,38

3,01

0,91

4.43
0,64
0,36
3,13
8,17
0,95
1,89

2.44
3,34
0,59
2,60
0,45
3,08
1,99
2,33
0,44
0,47

4.203.28
5,145,37
1,555,82
8,031,61

997,26

522,14

5,150,45

13,882,61

1,628,13

3,219,72

3,119,33

5.570.56
170,36

1.295.28

714.61

3.672.57
2,832,56

253.61
574,83
666,08

3,80

4,82

1,46

7,08

1.03
0,57
5,05

13,07

1,52

3.03
3,90
5,35
0,95
4,16
0,72
4,92
3,19
3,73
0,71
0,75

Westmanlands
lmektelegome-delskassa, som e-gentligen afses till
rekryteringshj elp,
bör, i likhet med
öfriga till under-stöd för roterin-gen af statsmedel
bildadekassor,till
Statsverket i hän-delse af eu all-männare lindring
i roteringsbesvä-ret indragas; och
i sådant fall er-håller Staten i er-sättningen för sitt
öfvertagande af
städja och lega
dennakassas kapi-tal, utgörande vid
1866 års slut
356,870: 76 hvarå
räntan beräknad
till 5 procent ut-gör 17,843: 53,
hvilken summa
således rätteligen
bör fråndraga^
Statens kostnad
63,206: 14; hvar-igenom årliga

kostnaden kom-mer att utgöra
45,362: 61.

Summa j 20,176

17,187

39,503,86

2,29(63,206,14

3,68

Ser. A. N:o 2.

Medelberäkning af kostnaden för städja och lega vid RusthållsKayallen
och Infanteri-regementen och Corpser
samt Jemtlands Hästjägare Corps.

Regementen

och

Corpser. 1

Antal

Nummer

Effektiv:

Betaland

Nuvarande kostnaden
beräknad till >/20 af
hela beloppet.
Enligt uppgifter från
Regementen och f
Corpser.

Blifvande kostna-den beräknad till y16
af hela beloppet.

Summa.

Me-

dium.

Summa.

Me-

dium.

Lif - Regementets
Dragon-Corps . . .

505

440

702,85

1,59

937,15

2,13

Lif - Regementets
Hussar-Corps. . . .

500

430

1,493,71

3,47

1,991,61

4,63

Smålands Hussar-Regemente.....

500

450

122,61

0,27

143,48

1

0,36

Skånska Hussar. . .

1,000

871

151,18

0,17

201,57

0,23

Skånska Dragon . .

1,000

879

232,22

0,27

309,62

0,35

Lif - Regementets
GrenadierCorps . .

500

435

1,401,12

3,22

1,868,16

4,29

Andra Lif-Grenadier-Regementet ....

1,000

891

3,200,40

3,59

4,267,20

4,79

Westgöta .......

1,000

868

1,014,72

1,17

1,352,96

1,56

Smålands Grena-dier-Bataljon ....

500

419

628,56

1,50

838,08

2

Jemtlands Häst-Jä-gare-Corps . . . .

200

182

388,35

—

51 1,18

2,81

Summa

6,705

5,865

9,335,72

1,59

112,440,9

d| 2,12

r f;°

Ser. A. N:o 3.

Tablå öfver nuvarande och blifvande kostnad för rotehållare vid roterade Infanteri-regementen och Corpser.

Regementen

och

Corpser.

Antal

Nummer.

Medel-beloppet af
rotarnes
Taxe-ringsvärde.

Nuvarande kostnad

enligt

Komiterades beräkningar.

enligt Carl XI:s och
sednare Knekte-kontrakt.

enligt medelbeloppet af
Vakans-afgifterna.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

1

I pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro- j
cent af !
rotens
taxe-rings-värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

1 pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

Första Lif-Grenadier-

regementet.

1,244

51,025

186,396

i

73

,

149

i

84

0,29

i

1

|

|

1 1

j |

172,44328

I i

138

62

0,27 ;

i

i

| l

1 !

145,423j60]

1 !

11690

0,22

Uplands i

regemente.

1,200

32,273

! I j . - I

10 4 1 Afl 1 K Q! A A _

—!

A Oij A UU

Vi7 A .

] |

181,656;

151:38)

0,46

,l ;i

Skaraborgs

1,200

49,210

163,251 60

’ i

1

13604

0,27

1 1

1 OO KA4

i 1 i

1 A7lno

0,21

_i

(

regemente.

l

A^iAUV^A AV 1

7 1 ! |

i

144,204

120

17

0,24

Södermanlands

1,200

33,202

132,906 75

no

76

0,33

—

135,276

112

73

0,34

regemente.

1

1

131,520

109

60

0,33

149,182 24

1 9 K ifiO

0,51

|

Kronobergs

1,100

26,198

120,582

i no

f*<7>

A in

regemente.

lvy

0/

v >42

118,965

108

15

0,41

134,351

38

122 14

...

0,41

-n

Jönköpings

1,100

29,717

130,537

1 1

0,39

regemente.

111,529

101

39

0,34

160,151

8

133

46

0,57

Dal-

1,200

23,318

163

17

0,69

regementet.

l 9U,OVU:

1

180,000

_

150

0,64

Helsinge

regemente.

1,200

19,729

138,455

81

115 38

0,57

{

|

134,448

112

4

0,56

128,808

107

34

0,54

130,485

28

0,48

Elfsborgs

regemente.

1,200

22,399

1VO

i

148,452

123

71

0,55

—

100

120,000

0,44

Westgöta-Dals

1,200

46,944

195,087 96

162

k 7 n

76

143,712

119

0,25

regemente.

144,000

120

0,25

Bohus Läns

904

22,862

105,594

65

11681

0,51

1

1 1 A Öl C

A Q

1 07 1 O

A rr ! .......

regemente.

’

*66,787

52

73

88

0,32 _

Westmanlands

1,200

40,770

169,310

j

C) Q 14 1

09

0,34

_

—

iftl

1 kk ai i*

129

18

0,31

regemente.

AU,J)V1U

''

170,592

!

142(16

0,35

Norrbottens

Fältjägare-corps.

483

i

28,703

*30,62014

1

'' 6339

1

0,22

!

11

1

i

!

1

*44,035

91

17

0,31

r~

1

1

) *30,723

63

63

61

0,22

Westerbottens

Fältjägare-corps

460

33,688

.. i i i

£ A 9 C57 Öl! Q A Qti

r

-TV) VtV 1 W

UV: ’

* 43,364

20

94

27

0,28

46,782

10170

0,30

Calmar

regemente.

1,100

35,966

145,870^26

- - 1.....

mlei

0,37

I

|

122,793

!

in

£9 A

v,öl

*105,336

95

76

0,26

Nerikes

regemente.

766

! 48,297

94,76031

12371

0,25

I

85,69242

in

87

0,23

*67,178

20

87

70

. 0,18

Wermlands

regemente.

! 908

i

59,581

127,22493

1

14011

0,23

!

|

*71,604

88

78

86

0,13

93,896

28

103

41

0,17

Jemtlands

Fältjägare-corps.

! 525

24,102

*45,073 56

85 85

!

1 0,35

i

!

*45,045

J

85

80

0,35

*52,185

99

40

0,41

Norra Skånska
Infanteri-regementet.

984

94,829

107,058!50

10880

0,11

1 '' ..............

114,11448

1

115

97

0,12

*88,166

40

!

89|60

0,09

Södra Skånska
Infanteri-regementet.

1,002

100,358

105,075

1 un

86

0,10

.

I

_

no G£Q

46

119

73

0,12

_____

-L X VW

!

109,739

4

109

52

0,11

2,548,651

i a1 i c>a 90

(j y,, ...

! M 1 ....

Summa

Roterade Infanteriet.

20,176

41,462

IV

u,30

272 Al 2

31 11751

i i

0,28

___

2,237,491

67

Ilo

89

0,26

Blifvande Kostnad

Då nuvarande kostnad upptages
enligt

Komiterades beräkningar.

Summa.

Medel belopp per rote -

I procent
af
rotens
taxeringsvärde.

124,400! i 100: 0,19

120,000

100; 0,31

120,000; ! 100; j 0,20

120,000! I 100!

110,000

110,000

100

100

0,38

0,33

120,000! i 100! ! 0,43

120,000

120,000

100

100

0,51

0,44

120,000; | UKI I 0,21

90,400

100

120,000

ioo! ! 0,24 i—

S k i 1 n a d e n

emellan blifvande kostnad och nuvarande kostnad,
utvisande Rotekållarnes vinst

*30,62014! 63i39

*43.637 80 9486

0,22

0,28

110,000

76,600

100

100

0,27

Då nuvarande kostnad upptages
enligt Carl XI:s och
sednare Knekte-kontrakt.

Då nuvarande kostnad upptages
enligt medelbeloppet åt''
Vakans-afgifterna.

Då nuvarande kostnad upptages
enligt

Komiterades beräkningar.

Då nuvarande kostnad upptages
enligt Carl XI:s och
sednare Knekte-kontrakt.

Då nuvarande kostnad upptages
enligt medelbeloppet af

V akans-afgifterna.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

1 pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

Summa.

Mede

belop

per

rote.

1-

p

I pro-cent af
rotens
taxe-rings-värde.

i ! j

'' i

61,996

73

49 84

0,io

|

i

|

124,400

i

100

0,19

j

1

48,043

l

28

—:

38

32

t

0,08

;

:

124,400.

-1

100

''

0,19

!

i

91 U9:1. no

) )

1 Ri90

0,3

i

1

i

i

i

i

1

. |

1

'' 1

!

64,156!

9

0,16 |

---1

)

j

i

120,000

100

0,31

25,704

:

91 49

0,06

1

120,000

1

100!

0,31

|

i

!

1

1

1

61,656

1

5138)

0,15

""T

1

a st qrti no

36!

4

0,07

]

1

!

120,000’

100

0,20

9,504!

i

7 92

0,01 ;

■

''

1

)

120,000,

100

0,20

---j

—I

|-

24,204

20(17

0,04

I

i

1 0 QA£ 7 £

10

76

0,03

1

!

!

1

120,000

100

0,30

15,276

12 73

0,04

120,000

100

0,30

____

-______|

_

11,520

960

0,03

39,182

24

3fdfi9

0,13

110,000

100

0,38

10,582

9 62

0,04

110,000

100

0,38

—

—

—

8,965

8

15

0,03

24,351

38

22

14

0,08

100

0,33

----

20,537

18

67

0,06

i 110,000

110,000

100

0.33

—

—

1,529

1

39

0,01

40,151

8

33

46

0,14

"———1

120,000

100

0,43

75,804

—

63 17

0,26

120,000

100

0,43

__

---

—

—

—

—

60,000

50

0,21

j

18,455:81

15l;l8

0,06

120,000

100

0,51

__1

14,448

12

4

0,05

120,000

100

0,51

—

—

—

-

8,808

7 34

0,03

10,48528

1

8!74

0,04

120,000

100

0,44

28,452

_

,

23171

0,11

120,000

1 oo

0,44

'' ''

—

—

**

7it nsvIaB

62

57

0,14

__

120,000

100

__

0,21

23,712

1976

0,04

120,000

100

0,21

—

—

—

24,000

20

i 0,04

i

1 t 1

lfilsi

0,08

1

1

1 |

100

0,43

! 94 516 48

i 27

12

j 0,12

i

|.

90,400

*66,787

52

7388

0,32

1

I

!

!

1"

|---

1 7--

1 ~ .. -

1""

|

i

—

I **

1 i

|

j

I"

1

i

:

49,31029

! 41

j 9

i 0,io

1

|

i

1

! i

1

120,000

100

0,24

i

j

i 35,016

I

! 29

18

| 0,07

1--------

120,000

100

0,24

1

]

i-

___

,

i

i __

1—

! 50,592)

4216

0,11

i

1

j

!

**

i

i

|

|

i

j

1

*44,035

11

91

17

0,31

_

|_____

J **

*30,723

63

63

61

0,22

1-

1

1 7

i

!

--------------

-j-

-------

•| —

-----------

**

1

i

1

i

**

j

|

1

i

1

!

1

|

|

1

*43,364

20

i

1 0,28

i

i

1

**

i

i

1

|

\L i

46,000

100

0,29

1

!

r

—

—

"i-

i-

------

781

!(

1

Itc

*| 0,01

i

it

89.161

0,10

!

!

!

I

[

| 1

I |

!

1

110,000

100

0,27

I

j _

-! 12,793

i

>i

! 116.-

5 0,04

|

*105,336

95

76

0,26

•-------

-

—

1----

T"

——

1

J **

1

T

i

Anmärkningar.

* ller den nuvarande kostnaden visar sig mindre
än det belopp, hvartill den blifvande kostnaden,
genom att enligt regleringsforalaget
upptagas till 100 R:dr pr N:r, skulle belöpa
sig, är, under förutsättning att rotehållarne
ega rätt att förblifva vid de gamla förhål"
landena, den nuvarande och den blifvande
kostnaden uptagna till samma summa, ehuru,
då Staten äfven i detta fall öfvertager städja
och lega, rotehållarens blifvande kostnad
per rote rätteligen bör minskas med medelbeloppet
af städjan och legan, utgörande
enligt Bil. Ser. A. N:o 1, 3 R:dr 68 öre R:mt.

** Då nuvarande och blifvande kostnad
äro lika, kan naturligtvis ingen skilnad utföras.
Se för öfrig! föregående anmärkning.

0,21

I I

90,800! 100

0,16

76,600!

*71,604188

ioo!

0,21

78 86

j_

*45,073*56; 85

98,400

100,200

100

100

85’ 0,35

*45,045

0,io

0,09

85

80

0,13

*67,178

20

87

70

0,18

90,800!

0,35

100

52,185) | 99

0,16

40; 0,41

98,400

100!

100,200!

100

0,io

0,09

*88,166 40

; 100,200

89

100

60

0,09

0,09

1,990,131)50) 98(64! 0,24

! I

|l,985,049)19! 98 39 0,24 f

-[1,950,776175

96

67

0.23

Obs. I beräkningarna äro, för undvikande af
vidlyftighet, endast tvenne decimaler använda,
samt der dividendens rest öfverstigit
divisorns halfva belopp är närmaste
enhet i qvoten blifven upförd.

18,160(31

36,424 93

**

23

40

71! 0,04

9,092

42

11 87 0,02

11 0,07

3,096

8,658

5o! 8|so| 0,01

28] 341; 0,oi

**

15,714(48! 15(97; 0,02

**

4,875

74 4

86 0,oi

19,769

46! 19

73) 0,03

9,539

9152) 0,02

558,519)60) 27

68* 0,06

388,964 12 19

12 0,04

286,714

92

14

22) 0,o3

Anmärkas bör att, för så vidt det i Riksstaden
senast upptagna förlagspris å spannmål,
2 Rdr 10 öre R:mt pr kub.-fot, skulle läggas
till grund vid bestämmandet af den blifvande
normalkostnaden, denna skulle komma att höjas
med 4 R:dr 50 öre pr nummer; då emellertid
omständigheterna låta förmoda att detta pris
varit en följd af undantagsförhållanden, som
sällan ifrågakomma, har det synts, som förevarande
beräkningar med allt skäl kunnat utgå
från en värdering af spanmålen i enlighet med
det i Riksstaten allt hitintills vanliga förslagspriset
af 2 R;dr pr kub .-fot.

Berörda anmärkning galler äfven i fråga om
beräkningarne uti nästföljande Tablå öfver den
nuvarande och blifvande kostnaden vid ru»tliållsregementen
och corpser samt Jemtlands
Hästjägare-corps (Bil. Ser. A. N:o 4.)

Ser. A. N:o 4.

Tablå öfver nuvarande och blifvande kostnad af karlens underhåll för Rust- och Rotehållare vid Rusthålls-Kavalleriet, de afsutna

Rusthålls-regementena och Jemtlands Hästjägare-Corps.

Regementen

och

Corpser.

Antal Nummer.

Medelbeloppet af

rustli ållens

Taxeringsvärde.

Nuvarande kostnad

enligt

Komiterades beräkning.

Blifvande kostnad.

Skilnad e n

utvisande Hast- och Rotehållares vinst
af blifvande kostnad, jemnförd med
nuvarande kostnad.

Anmärkningar.

Summa.

Medelbelopp
per Rote.

i procent af

rusthållets

Taxerings-

värde

Summa.

Medelbelopp
per Rote.

i procent af

rusthållets

Taxerings-

värde.

Summa.

Medelbelopp
per Rote.

i procent af

rusthållets

Taxerings-

värde.

Lif-Regementets Dragon-corps.

505

26,025

80,890

90

160

18

0,65

50,500

—

100

—

0,88

30,390

—

60

18

0,27

I beräkningarne är o för undvikande af vidlyftig-het endast 2:ne decimaler _ uptagna, samt, der divi-dendens rest öfverstigit divisorns belopp, är närmaste
enhet 3 qvoten upförd.

-Öb- upgifter saknas angående den ursprungliga
kostnaden för Rusthålls-regementena vid indelnings-verkets införande, så har icke denna beräknings-grund bär (såsom vid Roterade Infanteri-reg:tena)
kunnat till jemförelse uptagas, lika litet som medel-beloppet af vakansafgiftema, som här ej blott afse be-fnelse från karlens underhåll utan äfven från bekläd-nad m. m.

*) Den nuvarande kostnaden visar sig mindre än det
belopp, hvartill den blifvande kostnaden genom att un-tagas till 100 R:dr pr N:r skulle belöpa sig; hvarföre
c-n(uvr förutsättning att Rotehållarne må ega rätt att
öe gamla förhållandena, den nuvarande
och den blifvande kostnaden äro upptagna till samma
summa.

**) Då nuvarande och blifvande kostnad antagas blifva
lita, kan naturligtvis ingen skilnad här utföras.

Lif-Regementets Hussar-corps.

500

26,601

69,445

—

138

89

0,52

50,000

—

100

—

0,37

19,445

—

38

89

0,16

Smålands Hussar-regemente.

500

28,155

65,975

—

131

95

JO

50,000

—

100

0,35

15,975

31

95

0,12

Skånska Hussar-regementet.

1,000

52,697

103,830

103

83

0,19

100,000

—

100

0,18

3,830

3

83

0,01

Skånska Dragon-regementet.

1,000

56,786

101,190

—

101

19

0,18

100,000

100

0,7

1,190

1

19

0,01

Summa

Rusthålls-Kavalleriet.

3,505

42,798

421,330

94

120

21

0,28

350,500

—

100

''

0,23

70,830

20

21

0,05

Lif-Regementets

Grenadier-corps.

500

23,454

69,115

—

05

00

23

0,59

50,000

—

100

0,43

19,115

38

23

0,16

Andra

Lif-Grenadier-regementet.

1,000

30,357

118,980

—

118

98

0,39

100,000

—

100

—

0,33

18,980

—

18

98

0,06

Westgötha

regemente.

1,000

25,050

145,480

—

145

48

0,58

100,000

—

100

0,39

45,480

—

45

48

0,19

Smålands

Grenadier-bataljon.

o

o

to

23,047

63,880

—

127

76

0,65

50,000

100

—

0,43

13,880

—

27

76

0,12

Summa Afsutna
Rusthåll-regementen.

3,000

26,219

397,455

—

132

48

0,50

300,000

100

0,38

97,455

32

48

0,12

Jemtlands

Hästjägare-corps.

i

200 31 620

18,650

—

93

25

0,29

i

18,650

93

25

0,29

Summa

Summarum.

6,705

35,047

837,435

94

124

89

0,36

669,150

99

79

0,28

168,285 i—

i

25

10

0,07

Ser. A. N:o 5.

Approximativ Beräkning

öfver den ökade kostnad, som genom värnepligtens utsträckning kan
komma att drabba egare af berustad eller roterad jord.

Enligt det i Riksgälds-kontoret upprättade Generalsammandrag öfver
1866 års bevillning, som för detta år utgjorde R:dr R:mt 2,824,212:
56 öre deltogo fastigheter å landet deri med 532,268 R:dr 6 öre, hvilket
utgör 15,30 procent af bevillningens hela belopp.

Den ökade kostnaden för beväringsmanskapets utsträckta vapenöfning^''
utgör i rundt tal 630,000 R:dr; om denna summa uttages genom
bevillning, skulle naturligtvis utaf detta belopp å jordbruksfastighet
belöpa, likaledes 15,30 procent, hvilket i rund summa utgör 96,390 R:dr.

Sammmanlagda taxeringsvärdet å jordbruksfastighet utgör enligt
ofvan åberopade Generalsammandrag 1,774,677,486 R:dr; den för knektehållet
berustade och roterade jordens taxeringsvärde åter upgår, enligt
frånKongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrade upgifter, till 1,071,528,217
R:dr; af förberörda, från summa jordbruksfastighet utgående 96,390 Rall-,
skulle således den del deraf som är berustad eller roterad få vidkännas
58,199 R:dr — hvit ket belopp åter, fördel adt på indelta arméens 26,881
rusthåll- Och rotehållsnummer skulle på hvarje gorå ökad, direkt kostnad
............................2 R:dr 16 öre R:mt.

, Derest man för eu approximativ beräkning af den genom dagsverke
iMMn upstående indirekta ökade kostnaden vill lägga hemmantalet
till.grund och dervid med 1847 års Skatteförenklingskomité beräknar antalet
hemman i riket utgöra i rundt tal 66,000, så skulle, då summa dagsverksförnist
efter ett värde af 1 R:dr för dagsverket utgör R:dr 542,000 (rätteligen
541,491) kostnaden för hvarje hemman komma att utföra 8
R'':dr 22 öre.

Den för kneldehållet berustade och roterade jorden torde kunna antagas
till inalles 40,000 hemman, och den å denna jord belöpande andel af
dägsverksförlusten skulle således blifva 328,800 R:dr — denna summa
åter fördelad på indelta arméns 26,881 rusthåll- och rotehållsnummer

utgör på hvarje.....................12 R:dr 23 öre R:mt,

hvithet således skulle utgöra det i penningar evalverade värdet
af den dagsverksförlust (den ökade indirekta kostnad), som hvarje rusthåll
eller rote komme att i förevarande fall få vidkännas.

Anm. Uti ofvannämnda antal dagsverken är intet afdrag gjort för helgdagar, hvilka dagar knappast
torde kunna inberäknas under “dagsverksförlusten“. Ben minskning som sålunda
rätteligen borde ega rum, utgör likväl ej mindre än omkring 99,000 dagsverken, med beräkning
af 4 inträffande helgdagar under första klassens vapenöfningar samt 2:ne under
de begge öfrigas.

Ser, A. N:o 6.

Kostnaderna för Torpets nybyggnad och underhåll

äro, enligt Länens Markegångstaxor, uti Vakansafgifterna för hel solclatrote
uptagna på följande sätt, nemligen:

för Stockholms Län :
» Upsala »

» Södermanlands»

» Östergötlands »
» Jönköpings »

» Kronobergs »
» Kalmar »

» Malmöhus »

» CröteL o. Bohus »
» Elfsborgs »
» Skaraborgs »

» Wermlands »

» Örebro »

» Westmanlands»

Torpets underhåll och nybyggnad
Stugans vär- j Beräknadt

de . . 3001 Talför 100 år,
Fähus och fo-|400Rdl | deraf för
derrum 100 hvarje år..

Torpets underhåll, lika med 3

drängdagsverken ........

Torpets underhåll.........

Nybyggnad, reparationer och hägnad
................

Torpets nybyggnads- och reparationskostnad,
på 50 år fördelad,

årligen..............

Kostnaden för Torpets underhåll
och nybyggnad, beräknad till
''/.»»idel af byggnadskostnaden. .
Torp, hvars ^byggnadskostnad
upskattats till 500 K:dr, hvilka
fördelade på 50 år lemna årligen
...........10: —

Torpets underhållskostnad 10: —

Torpets underhåll.........

Årlig byggnadsskyldighet.....

Torpets underhåll och nybyggnad,
600 R:dr på 50 år, följaktligen
för året............• .

R:dr Runt 10: —

» 4: —

» 2: 25.

» 10: 54.

» 6: 25.

» 7: —

» 6: —

» 20: —

» 12: 40.

» 4: 50.

» 12: —

Husrum och torpbyggnad uppföres

till ett värde af.........

Nybyggnad och underhåll af Torpet
''/.»»idel af kostnaden för Torpets
nybyggnad och underhåll. . . .

» 15: —

» 6: 50.

» 4: 50.

för Gefieborgs Län: Torpets nybyggnad och underhåll
» Westerbottens » Vs«:del af Torphusens byggnadskostnad
......... . .

” Norrbottens » Torpets underhåll och nybyggnad

till ‘/mide!.........

R:dr R:mt 6: —
» 6: 50.

» 5: 94.

I markegångstaxorna för de Län, som bär ej äro uptagna, är antingen
intet värde utfördt för Torpets nybyggnad och underhåll, eller afser
vakansafgiften endast båtsmansroteringen.

Medelbeloppet af vakansafgifterna för hel soldatrote i förevarande
lanseende utgör 8 Rdr 19 öre. Värdena af nybyggnads- och underhållsskyldigheten
aro i de flesta taxor sammanförda i eu summa; och byggnaderna
äro beräknade att ega bestånd i högst 100, minst 50 år.

Komiterade för rådplägning rörande lindring i roterings- och rustnmgsbesvaret
hafva, uptagit kostnaden för torpets byggnad och underhåll
dels till 10 R:dr; dels till 11 R:dr 25 öre och dels till 12 R:dr 50 öre
K:mt. Ua härmed jemnföras markegångstaxornas olika värderingar af
detta besvär, synes det i regleringsförslaget uptagna belopp 10 R:dr
komma den antagliga medelkostnaden temligen nära.

Ser. A IV:o 7.

Uppgift rörande extra regeringen inom de privilegierade bergslagerna,
hvilken rotering föreslås att hädanefter
effektivt utgöras.

Berg

slagen

s

Antal

indelta rotar.

Belägenhet i Län.

Namn.

Hemmantal.

Nora............

221* **)7..

56°''°7-°«,°

Hiulsiö ..........

28"/-°

Q2819/

Lindes...........

176’/,,

36»”/,„.

”

Ramsbergs........

71»''/--°

17”/..

Grythytte.........

427,.

15»/,.

''''

Holl afors.........

01437/
y / 21 4 4

” ,

Häri slanga.........

73''°''7..„

33»/..,°

Lekebergs ........

105*7,.,

32»/,,

Lerbäcks.........

827„

56 »/„

Nya Kopparbergs ....

404,,7,os°i

24''/,,

**

Wermlands ........

Philipstads........

‘25s/34

36 ''»/,„

„ ........

Nyeds ...........

307.

297,

Jönköpings........

Tabergs..........

43''/.

22“*/,,,

Summa (med uteslutande af brutna tal.)

967

374

*) samt 29''/, hyttor och 153 bergstorp.

**) härifrån kan möjligen komma att afgå 7, rote för prestgårdar och stomhemman.

m i 11 ^er- ^:0

1 a Dell, utvisande, för hvarje län, det antal extra rotar inom soldat
och båtsmanshåll, hvilka vid inträffande krigsutbrott äro skyldige att
upsätta manskap eller tross hästar, såsom ock det antal hästar, som,
med tillämpning af den föreslagna fördelningsgrunden, 1 häst på
hvarje till 200,000 E:dr upgående fastighets taxerings
värde, skulle komma att utgå.

Län.

Stockholms
Dito
Upsala

Södermanlands

Östergöthlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Christianstads

Malmöhus

Hallands

stad

län

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

Göteborgs o. Bohus d:o
Elfsborgs d:o

Skaraborgs d:o

W ermlands d:o

Örebro d:o

Westmanlands d:o

Kopparbergs d:o

Gefleborgs d:o

W esternondands d:o

Jemtlands d:o

Westerbottens d:o

Norrbottens d:o

Summa

Betar

som upsätta manskap.

som

Betar

upsätta hästar.

Antal hästar, efter 1
häst på hvarje 200,000
K:drs taxeringsvärde.

Soldats.

Båts-

mans.

Summa

Soldats.

Båtsmans.

Summa.

Enl.
gamla
konto.
1832 års.

Bni.
nya
kontr.
1841 års.

Enl.

gamla

konto.

Enl.

nya

konto.

715

1

3

4

20

81

56

147

304

498

13

13

53

138

1

11

203

341

33

33

238

29

267

437

47

12

59

9

132

16

157

899

126

1

127

43

130

173

460

98

98

24

24

278

22

36

58

2

25

20

47

549

14

14

151

10

10

1

2

3

253

10

10

31

31

628

1

5

6

1

76

1

78

1,250

i

1

130

130

309

2

60

62

9

9

657

4

1

5

140

11

151

535

19

19

282

282

705

71

71

115

115

578

15

1

16

248

103

351

489

34

34

63

41

104

308

13

13

132

132

283

6

17

3

4

30

314

6

6

12

12

299

9

9

131

3

3

141

6

6

no

509

136

645

445

1,723

61 |

406

2,635 |

11,318

- *— , -----,

byran i början af ar 1865.

Ser. A. N:o 9 a.

Lif-Regeinentets Grenadier-Corps.

Corpsens förläggnings-område.

Af

Lif-

teg:ts

Gren.-

corps.

Af

Westmanlands

Reg-.te.

Af

Söderma

Reg:

nlai

te.

lds

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

ö

eg

O:

►"i "vy

W

O

J\s 5

Westerås Komp.

M 6

Strömsholms Komp.

w

£

0

JQ

0:L,

-i 555

w00

O

3

y

Ny ordinarie rotering.

Summa.

M 6

Ö:ra Rekarne Komp.

yS

4

p

Q

läs

g-*

«

o

3

p

Ny ordinarie rotering.

Summa

Westerås

Åkerbo

Malma

5

8

8

13

Köping

18

23

1

24

42

Bro

19

8

1

9

28

Medålder

7

1

17

18

25

Himeta

11

9

5

14

25

Björskog

19

26

26

45

Kungs-Barkarö

12

12

Kung Carls

4

7

7

11

Torpa

12

11

11

23

Sätterbo

4

5

1

6

10

Arboga

11

1

12

12

Fellingsbro

5

5

5

Snäfringe

Säby

12

12

12

Kolbäck

19

19

19

Munktorp

70

1

71

71

Södermanlands

Öster-Rekarne

Hammarby

6

6

6

Eskilstuna

24

24

24

Wallby

17

17

17

Husby

16

16

16

Stenkista

16

16

16

Näsliulta

9

9

9

utaf Sundby

3

4

7

7

Vester-Rekarne

99

4

103

103

in

31

119

| 87

I5

|242

44

150

4

| 198

551

Städer:

Arboga.

Köping.

Eskilstuna.

Thorsbälla.

Ser. A. N:o 9. b.

Första Lifgrenadier-Regementet.

Regementets förläggnings område.

Af l:a Lifgrenadier-Regementet.

Af 2:a Lifgren.-Reg:tet.

W

I

ö

O

CO

3.

9

crq

Summa.

L än.

H ärad.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet. I

£

©

rs

w

5"

crq

er

o

W

o

B

N:o 3 Kinds Komp.

N:o 4 Östanstångs Komp.

N:o 5 Ombergs Komp.

1

|N:o 6 Wreta Klosters Komp.

N:o 7 Motala Komp.

N:o 8 Ydre Komp.

| Ny ordinarie rotering.

Summa.

1 N:o 1 Lif-Kompaniet.

N:o 3 Linköpings Komp.

N:o 4 Westanstångs Komp.

Nio 5 Bergslags Komp.

N:o 7 Skenninge Komp.

N:o 8 Wadstena Komp.

Summa.

Östergötlands

Hemming

25

6

3-1

2

14

16

47

krake

29

3

32

19

19

51

Lösing

45

1

46

42

42

i

89

Finspång

6

6

6

56

6

36

5

3

27

151

3

6

9

160

Gullberg

1

47

2

1

51

32

3

35

86

Aska

92

5

97

41

27

1

69

166

Boberg

58

3

3

64

4

74

78

142

val

34

34

41

41

75

Lysing

83

1

84

81

81

165

(fostring

Oskär Fredrik

11

11

12

2

14

25

Håf

4

4

1

1

5

Järsta

4

4

4

4

8

Skenninge

2

1

3

6

6

9

Oppuna

1

1

11

11

12

af Högby

5

5

10

10

15

Högsta

6

6

19

19

25

Bjällbo

5

1

6

14

14

20

Rinna

11

11

5

5

16

Hane kind

Kärna

7

7

9

9

16

Råga

10

10

9

9

19

G

24

6

155|117|141

155

| 5|49]658|66|14

54

124|109

125

492| l|l, 151

Städer:

Norrköping.

Wadstena.

Skenninge.

•• ■''r ri, (f»o rlAk rl^^Ik rloc*!

$; M i i r imv s si t

Ser. A. N:o 9. c.

Andra lifgrenadier-Regementet.

Regementet

förläggnings-område.

Af 2:a Lifgren.-Reg-.tet.

Af l:a Lifgren.-Reg:tet.

td

po

e-t-

B

JO

0

o_

5*

er?

1 Ny ordinarie båtsmansrotering. |

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

Ä

O

M

K

w

O

3

d

SO

B.

N:o 2 Tjusts Komp.

N:0 3 Linköpings Komp.

Ö

CD

P

g

P°

Ö

eg

W

o

3

d

N:o 5 Bergslags Komp.

N:o 6 Wifolka Komp.

Ö

<Z

CO

S

ö

3''

CT?

CD

w

O

3

d

Summa.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

Ö

rs

c/i

po

ö

er?

er''

>-i

O

w

O

3

d

N:o 3 Kinds Komp.

ö

Öl

O

3

er1

CD

eg

W

o

3

d

N:o 6 Wreta Klosters Komp.j

g

ö

w

Kj

P-

w

o

3

d

Ny ordinarie rotering.

Summa.

Östergötlands

Hanekind

Linköpings

7

o

13

8

8

21

Sanderyd

3

3

2

2

5

Staka

2

2

4

4

4

8

Skeda

15

15

10

10

25

Wist

3

1

4

14

i

15

19

Rankekind

38

31

69

33

7

36

76

145

Åkerbo

48

48

43

6

5

54

102

Skärkind

20

20

53

53

73

Hammarkind

33

33

21

2

23

73

2

131

Björkekind

12

12

56

2

70

Östkind

14

14

64

78

Walkebo

36

24

60

41

9

2

52

112

Ydre

Malexander

1

1

5

5

6

Torpa

6

6

13

13

19

af Asby

4

4

14

14

18

Wifolka

12

1

59

72

64

14

78

150

Oöstring

Malexander

i

1

3

3

4

Åsbo

3

3

15

15

18

af Högby

1

1

1

Skruckeby

7

7

4

4

11

Ekeby

4

4

17

17

21

Kinda

Wålnäs

8

8

16

16

24

Tjärsta

2

2

16

16

18

Kettilsta

15

15

15

Hägersta

1

1

8

1

9

10

Ulrika

1

1

1

Oppeby

1

1

5

5

6

V. Eneby

3

3

13

1

14

17

Kisa

3

3

18

1

19

22

59

41

111(711 1(114

16

413

150

132

129

39

14

63

13

540(193

4(1,150

Släde»'':

Linköping.

Söderköping.

Westgöta Regemente

Ser. A. i\:o 9, d.

Regementets förläggningsområde.

Län.

Skaraborgs

Elfsborgs

Härad.

Socken.

Af Westgöta Reg:te.

Wartofta

Walle

Gudhem

Skånings

Wilske

Frökind

Kinnefjerding

Laske

Kållands

Redevegs

Gåseneds

Habo

Gustaf Adolf
Sandhem
Hångsdäla
Luttra
"Slöta
Smeby
Wistorp
Åsaka
Nykyrka
Bjurbäck
Klingared
Bottnaryd
F alköping
af Karleby
Stenlim, tving
Bjurum
Bjerklunda
Gudhem
Tunhem
Ugglum
Törnbj örntorp
Friggeråker
F alköping

Hellestad

Kjällunga

Mjelldrunga

Eriksberg

Skölvened

af Huden ed

125

2

hd

bd < g

125

O- fcr

o''
o

14

3
2 3

44

5
4
2

6
4

3

138

30

18

23

46

10

44

4
1
2
3.
2
6

Af Skaraborgs
Reg:te.

18:141 3[30!75 39o!38

81

20 17

8 94150

Af West-1 Af

göta Dals''Elfsborgs
Regie. Reg:te.

19

12

14

8

9

9

2

8

6

6

3

2

5

5

8

7

3

4
3

8
2
8
3

81

73

43

37

29

K

sfi

2

Ed

cd l e

P-l H

CD P
80:

CTQ

o

55

124

98 388(29150

150

150

4

5
8
9

10

7

179j43 15o! 193

24

14

18

9

11

17

3

3

10

6

6

3

2

5
11
13

7

3

9

7
10

8
12

6

219

103

61

78

83

134

194

8

6

10

12

12

13

1,150

Städer:

Lidköping
F alköping
Skara

Ulricehamn,

Bil. Ser. A. i\:o 9. e.

Smålands Grenadier-Korps.

Korpsens förläggnings-område.

Af

Smålands

Gren.-Bat:n.

Af Jönköpings Reg:te.

Af

Kalmare

Reg:te.

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

N:o 2 Östra Härads Komp.

N:o 4 Jönköpings Komp.

Summa.

£

Ö

£

w

o

B

s-

B.

N:o 2 Norra Wedbo Komp.

N:o 3 Westra Härads Komp.l

N:o 4 Wiste Komp.

Summa.

N:o 2 Wedbo Härads Komp.

N:o 3 Aspelands Komp.

Summa.

Jönköpings

Södra Wedbo

Eksjö

14

14

14

Solberga

ii

11

U

Flisby

5

10

15

15

Höreda

17

17

17

Björkö

1

1

1

Hult

11

11

11

Melby

9

9

9

Edshult

5

13

18

18

Ostra

Björkö

2

2

5

5

7

af Skede

12

12

12

Wiste

38

75

113

113

Tveta

Hakarp

2

2

6

6

8

Svartarp

1

1

18

18

19

Lekeryd

13

13

18

18

31

Jersltäs

5

5

15

15

20

Barkaryd

13

13

13

Nässjö

10

10

10

Forserum

2

2

4

7

11

13

Oggestorp

4

4

10

10

14

Norra Wedbo

132

24

63

219

219

2

| 27

| 29 194

| 137

j 90

| 138

459 174

113

| 87|575

Städer:

Eksjö.

Grenna.

>

Bil. Ser. A. N:o 9. f.

Uplands Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Uplands Regemente.

Summa.

L än.

Härad.

''Socken.

to

o

M

s

O

B

B.

to

Ö

rs

to

ro

o*

o

to

o

B

N:o 3 Olands Komp.

1

to

Ö

cl

►d

fä1

to

o

B

to

ö

Cx

W

P

ö

pj

ro

W

ro

Pu

N:0 6 Sigtuna Komp.

N:o 7 Hagunda Ko:

to

Ö

CD

to

ö

tv

O:

►d

B*

oq

to

V

V

to

O

B

■d

5

►d

B

>d

Uplands

Orbyhus

114

114

Norunda

36

6

37

79

Waxala

47

47

Rasbo

52

1

53

Oland

146

146

Bälinge

67

67

Ulleråker

43

43

Håbo

46

46

Bro

x

23

23

Lagunda

27

41

68

Hagunda

"

2

62

64

Fröjd

10

47

70

127

Åsunda

80

80

Stockholms

Frösåker

4

4

Närdinghundra

42

42

Långhundra

3

53

56

Sjuhundra

19

19

Seminghundra

54

54

Erlinghundra

24

11

35

(Håbo)

1

33

33

150

150

150

150

1150

150

150

150

1,200

Städer;

Upsala.

Enköping.

Sigtuna.

8er. A. N:o 9,

• £•

Skaraborgs Regemente.

Regementets förläggnings-område

Län.

Härad.

Skaraborgs

Wadsbo
Hinns
Walla (afgår
Kåkinds
Gudhem

Socken.

Stenum och Wing)

Wartofta

Broddetorp

Hvaltorp

Håkantorp

Stenstorp

Segersta

Rådene

Dala

Högstena

Sjögersta

Borgunda

Edåsa

Ljunghem

Korsberga

Fridene

Fröjered

Hömb

Acklinga

Agnetorp

Daretorp

Baltak

Kongslena

Hvarf

Dimbo

Åsled

af Karleby

Mularp

Gerum

Hvalsta

Suntak

Tiarp

Skörstorp

Näs

Kalvens /

Kymbo

Wättak

Brandstorp

W elinge

Härja

Yllestad

Utvängstorp

Städer:

Mariestad.

Sköfde.

Hjo.

—-

—=

----

Af Skaraborgs

Regemente.

Af Westgöta Reg:te.

Summa.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

Nio 2 Höjentorps Komp.

N:o 3 Wartofta Komp.

N:o 4 Wilske Komp.

N:o 5

Södra Wadsbo Komp.’

N:o 6

Norra Wadsbo Komp.

N:o 7 Kåkinds Komp.

N:0 8 Skånings Komp.

Summa.

—

N: 5 Kåkinds Komp.

N:o 6 Wadsbo Komp.

1 N:o 7 Gudhems Komp.

N:o 8 Wartofta Komp.

Summa.

28

150

150

328

65

65

393

65

65

46

46

in

49

49

11

26

37

86

88

88

125

1

126

214

8

8

13

13

21

6

6

1

1

7

3

3

2

2

5

15

15

13

13

28

4

4

7

7

11

4

4

2

2

6

4

4

4

6

6

4

4

10

7

7

1

1

8

9

9

5

5

14

1

1

3

3

4

1

1

2

2

3

5

5

6

6

11

4

4

3

3

7

3

3

10

10

13

3

3

3

5

5

5

9

9

9

9

9

9

6

6

6

10

10

2

2

15?

6

6

2

2

8

6

1

2

9

7

7

16

5

5

8

8

13

7

7

7

6

6

1

1

7

5

5

5

5

5

5

4

4

4

8

8

6

6

14

4

4

1

1

5

4

4

3

3

7

6

6

6

4

4

6

6

10

4

4

4

3

3

2

2

5

11

11

11

i

5

6

6

7

7

6

6

13

4

4

4

112

142

56

— |

ISO!

150

ISO

— |

76o|

1251

122

95

48

390

1,150

Ser. A. I\:o 9. h,

Södermanlands Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Af Södermanlands Regemente.

Lif-

Reg:tes

Gren.-

Summa.

Län.

H ärad.

Socken.

1

No 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 ^Vingåkers Komp

No 3 Nyköpings Komp.

No 4 Oppunda Komp.

No 5 Strengnäs Komp.

No 6 Ö. Rekarne Komp.

Ö

Ed

£P

3

w

o

3

y

No 8 Gripsholms Komp.

Ny ordinarie rotering.

Summa.

£

ö

05

C/D

O:

Pj

|

3-

ö

pj

W

o

3

hd

Södermanlands

Oppunda

65

150

9

93

3

320

19

339

Jönåker

83

1

84

40

124

Rond

2

53

55

29

84

Willåttinge

34

57

1

3

95

16

in

Daga

54

35

2

91

91

Åker

100

14

29

3

146

146

Selebo

50

85

4

139

139

Ö. Rekarne

Ärla

17

2

19

19

Tjuta

23

1

24

24

af Sundby

3

3

3

däder

41

41

41

B arva

8

8

8

Hölebo

7

7

Stockholms

Svartlösa

8

g

j

Sotholm

4

4

Öknebo

2

2

15011501 501

150 1501106

1

150 ]

191

1,0251

125 |1,1501

Städer:

Nyköping,

Stoengnäs.

Mariefred.

Södertelge.

Trosa.

Ser. A. N:o 9 i.

Kronobergs Regemente.

Regementets förläggningsområde.

L ä n.

Kronobergs

Härad.

Socken.

Konga

Sunnerbo

Kinnevald

Allbo

Norrviddinge

Halmlada

Nöttja

Torpa

Wrå

Lidhult

Odensjö

Annersta

Känna

Ljungby

Angelsta

Göteryd

Hallaryd

Snarkaryd

Hinneryd

Traheryd

Agunnaryd

Ljunga

Pjetteryd

af Berga

Tutaryd

Kyssby

Hjortsberga

Härlöf

Lekaryd

Aringsås

Blädinge

"Wislanda

Skatelöf

W. Thorsås

Wirestad

Stenbrohult

Härlunda

Öhr

Gårdsby
S öraby
Tjureda
Ormesberga

138

138

137

61 133 I 138 | 137

87

Af Kronobergs Regemente.

Kalmare

Reg:te.

Af

Smålands

Summa.

N:o 1. Lif-Kompaniet.

N:o 2. Skatelöfs Komp.

N:o 3. Kinnnevalds Komp.

N:o 4. Norrviddinge Komp.

N:o 5. Ljungby Komp.

N:o 6. Södra Sunnerbo
Komp.

L!

ö

t

1

o

8

''P

g

ö

CD

Fi o

0 H

3 p

d

U1

y

y

y

%

o

Summa.

N:o 8. Konga Komp.

N:o 3. Sunnerbo Komp.

133

27

160

118

278

15

9

24

24

14

14

1

15

14

14

1

15

12

12

12

14

14

14

12

12

12

14

14

4

18

8

l

9

3

12

11

11

5

16

19

19

3

22

28

28

6

34

21

21

1

22

29

29

29

33

33

2

35

18

18

18

25

25

25

19

19

1

20

18

18

5

23

16

16

16

4

4

2

6

21

21

11

32

5

39

no

16

170

170

22

22

7

29

4

4

4

11

11

11

3

13

16

1

17

15

15

2

17

17

17

2

19

21

21

1

22

34

34

34

50

50

4

54

24

24

24

9

9

9

8

8

1

9

10

10

10

11

11

11

7

7

7

6

I

5

5

969

| 118 | 63 11,160

Stad:

Wexiö.

Ser. A. N:o 9 k.

Jönköpings Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af

Jönköpings Regemente.

Af
Rat-in are
teg:te.

Af

Smålands
Gren -Bataljon.

Af

Kronobergs

Reg:te.

Summa.

Län.

Härad. |

Socken.

tz{

o

W

o

3

V

j N:o 3 Vestra Härads komp.

Öl

s\

°

p:

P

w

o

5

V

| N:o 6 Norra Westbo Komp.

Nio 7 Östbo Komp.

;N:o 8 Södra Westbo Komp.

Extra Soldatrotering.

Summa.

N:o 7 Westra Härads Komp.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

£

O

03

W

P

a

a

ro

er*

o

w

o

3

►a

Nio 4 Jönköpings Komp.

Summa.

ö

o

a

i-i

<

A

5"

eg

W

o

3

►o

Ä

Ö

Öl

a*

Z

o*

w

3

N:o 8 Norra Sunnerbo Komp.

Summa.

1 Jönköpings

Westbo

18

37

137

330

25

27

357

Östbo

56

100

156

29

42

71

1

227

Mo

50

50

12

12

62

T veta

Bankeryd

ii

11

1

1

12

Jerstorp

5

5

1

1

6

I

San ds ervd

1

6

7

3

3

10

Barnarp

1

8

9

9

Lj ungarum

6

6

2

2

8

Rogberga

20

1

21

2

2

23

Mänsarp

7

7

7

W:a Härad

Sandsjö

21

11

ii

32

Hjertlanda

5

3

3

8

Ilultsjö

14

9

9

23

Stockaryd

8

7

7

15

Hjelmseryd

22

13

13

36

Nydala

9

9

8

8

17

Wrigsta

9

9

6

6

16

Hylletofta

8

8

3

3

11

.....

Bringetofta

12

9

9

21

Ljunga

5

4

4

9

Sven arum

1

2

3

8

i

9

12

Almesåkra

4

4

4

4

8

Malmbäck

14

14

3

4

7

21

Ödestugu

6

6

2

2

8

Byarum

1

1

1

H ags hult

1

1

1

Kryeled

1

1

1

Näfvels.jö Skate]

3

3

3

Tofteryd j

Gällaryd

2

2

2

Wallsj ö

3

6

6

9

Skeppersta

6

9

9

15

Kronobergs

Sunnerbo

Drörarp

4

4

4

Hvittarvd

3

3

5

5

8

af Berga

17

17

18

18

35

Allbo

Änne!) o da

i

1

1

Slätthög

3

3

21

21

24

Mistelås

3

3

7

7

10

Moheda

3

3

23

23

20

Norrviddinge

Berg

15

15

15

Asa

17

17

17

Tolg

19

19

19

Anneboda

2

2

1

1

3

44

47

J13 8113 8

137(137
I 1

1 22^663
i I

91

105

62

98265

76

5

50jl3l|l,15oj

Stad:

Jönköping.

Ser. A. N:o 9. 1.

Dal-Regementet.

1

Regementets förläggnings-område.

Af Dal-Regementet.

Westman-lands Reg:te.

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 Leksands Komp.

N:o 3 Gagnefs Komp.

N:o 4 Gustafs Komp.

N:o 5 Westerdals Komp.l

b

05

O

so

0

1
►Ö

N:o 7 Mora Komp.

N:o 8 Rättviks Komp.

w

tf

3

3

tzj

b

to

o

t?

SO

*4

C0

w

o

3

V

Kopparbergs

Näsgård

Hedemora

36

36

16

52

Kopparberg

51

42

50

143

143

Neder-Siljan

150

14

il

23

100

298

298 j

Säter

136

108

244

244 |

Westerdal

150

150

150 i

Öfver-Siljan *)

136

127

263

2631

I

87 |

150

|

150)150

150

147

150

150

1,134

16

1,150)

Sinder:

Fall] un.

Hedemora.

Säter.

‘) Dessutom 3 vakante rotar uti Sårna socken.

Ser. A. N:o 9. m

Helsinge Regemente.

Regementets förläggnings

-område.

Af Helsinge

lista

Norrlands.

AfWestman-

lands Regite.

Af Dal-Regitet.

Summa.

Län.

|

Fögderi.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

b

ox

hj

5

er

o

W

o

g

N:o 6 Arbrå Komp.

ö

-3

>

s

M

o

3

•d

N:o 8 OfvansjÖ Komp. 1

Ny ordinarie rotering. 1

a?

0

1

----------—8"

S:a dels båtsmanskomp. 1

Ny ordinarie båtsmans-rotering.

Summa.

N:o 2 Folkare Komp.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

i «—

Gefleborgs

Södra Helsingland

Skog, Söderalaj
Norrala, Frönöj

59

2

61

61

''

Bollnäs

74

29

5

108

108

1

Hanebo

40

1

41

41

Segersta

29

1

30

30

No

7

21

2

30

30

af Jerf so

41

41

41

Ringsjö,

26

26

26

Arbrå

48

3

51

51

Un ders vik

14

14

14

Ålita

78

1

79

79

Ofvanåker

43

1

44

44

Woxna

11

11

11

iGestrikland

156

150

33

333

39

6

45

bo

Stora Kopparbergs

Näsgård

Grytnäs

I.

22

22

j

F olkärna

S

39

39

82

By

Husby o. Garpenberg

1

63

63

i I

150,16015(

I 1

>>150151

"ce

o

98

i 8

loa

| 93

| 63

1,070

Städer;

Gefle.

Söderhamn.

Ser. A. N:o 9

n.

Elfsborgs Regemente.

Regementets förläggningsområde

Län.

Härad.

Elfsborgs

Bohus

Bollebygds

Marks

Wedens

Ås

Kinds

Gäseneds

Wättle

Kullings

Säfvedahls

S o c k e n.

Öra

Od

Molla

Weseued

Grave

Björks

Håf

af Hudened

Norunga

Quinnesta

Örnunga

Asklanda

Alboga

Broddarp

Gällby,

Lirum

Skallsjö

Ödenäs

Herla

af Bälinge

Häryda

Örgryte

Landvetter

af Partilled

Af Elfsborgs Regemente.

te)

ISO

145

146

4

£

ö

c?

%

o

Q

150

•c

150 ! 147 150 150l; 150 160 J 107 | 1 1,005

Cfc

e

Af

Westgöta

Reg;te.

ti

61

326

68

146

295

4

13

11

6

4

3
7

4
12

6

11

6

7

5
3

21

6

30

15 2
3

i|

1

2l

1

e

85

" ro

M,”

''OS

Oq

89

91

11

35 18

61
347
74
176
312
7
16
12
7 i
6
4
9

4
12

6

11

6

7

5

6
5
5
5
2

11

7

14

10

1,160

Städer:

Göteborg.

Borås.

Ser, A. lN:o 9 o.

Westgöta vals Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af

Westgöta

Reg:te.

Af Westgöta Hals Regemente.

Af Skaraborgs Reg:te.

N:o 8. Skånings Komp.

W estergötlands båtsmansk o m p.

Summa.

! T "

i Lan.

Härad.

Socken.

Nio 3. Elfsborgs Komp.

£

O

*•

to

p

y

Q

W

O

|

Summa.

g

ö

r

tt

3

v

SB

9_

•draoyi ouuAl ''Z o:K

N:o 4. Kullings Komp.

N:o 5. Walbo Komp.

N:o 6. Wedbo Komp.

N:o 7. Tössbo Komp.

N:o 8. Sundals Komp.

Ny ord. rotering.

Summa.

Skaraborgs

Åse

5

5

68

68

73

Wiste

29

29

63

53

82

Barne

39

39

52

91

Elfsborgs

Wäne

7

7

93

93

100

Bj ärke

4

4

36

36

40

Kulling

F ölene

1

1

7

7

8

Remmene

1

1

6

6

7

Siene

1

1

5

5

6

Skofde

1

1

10

10

ii

Kol

2

2

8

8

10

af tiälinge

1

1

3

3

4

L ångared

2

2

21

21

23

Eggvena

1

1

ti

6

7

Härena

2

2

S

5

7

Tarsle

9

9

9

Herrljunga

9

9

9

Bråtenby

4

4

4

Landa

2

2

2

Algutstorp

7

7

7

Lena

19

19

19

Norunga

7

7

7

Osta

5

5

5

Flundre

Uphärad

3

3

6

8

af Romeled

1

1

1

Fors

1

1

5

6

Flundrevalla

2

2

2

Sandal

69

77

146

146

Walbo

81

41

122

122

Wedbo

109

66

175

175

Tössbo

84

84

84

Kordal

73

2

76

75

7

96 103

121

150

112

150

150

150

150

2

985

52

10

1,160

Städer:

Wenersborg

Åmål.

Ser. A. N:o 9 p

Bohus Läns Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Län.

Härad.

Socken.

Bohus läns regemente.

Bohus

Elfsborgs

Inlands Nordre

Inlands So dre

Bane

Torpe

F räkne

Tunge

Stångenäs

Bullaren

Sörbygden

T anum

Quille

Säfvedal

Wättle

Ost. Hisingen
West. Hisingen
Tjörn
W. Oroust
Ö. Oroust
Sotenäs
Ale

Flundre

Wättle

-Hulling

Städer :

Göteborg.

Uddevalla.

Strömstad.

Iiongelf.

Mars brand.

Alingsås.

af Partilled

Fuxerna
Åsbräcka
af Romeled
Ludby
Angere
Berglin;
Alingsås
Hemsjö

2 3

05 , ^

m j A

39

61

100

100100

I

H ! «

3 i ro

E : e

13

621 13
64

44
69

85
41, 75

46

Af

West göta Beg:te.

I

obj
eu ö

wV

ro

W

K

W |

o E
B 1^

►ti

=si £

"! td

O

CTQ j £
0.1 co

P i M
P ! p:

&*| s

g5 w

113

100

100

40

47

80

64

44

69

85

116

46

!

12

Båtsmans rotering.

i

o

IT

g t=

g s

til ro''

p* 6

6 3 9

27 2

67

43;

3
1

4
6
6
6

100! 100126 126 126

126j904|lljl5j26

43

Af

Elfs borgs Reg:te.

rf

69 100 6175

3 27

113
100
100!
401
47
80
64
53
69
H4|
116
13
68

46

55

4

3

4
8
8
6

18

15

1,144

Ser. A. IX:o 9. q.

Westmanlands Regemente.

Regementets förläggnings

-område.

Af Westmanlands Regemente.

Åt Lif-Reg:tets
Gren.-Korps.

Extra Soldat-rotering.

Summa.

i

L än.

Härad.

Socken.

£

ö

£

o

3

ö

N:o 2 Kolkare Komp.

£

ö

05

4

c*

W

o

3

*p

Nio 4 Salbergs Komp.

N:o 5 Westerås Komp.

N:o 6 StrömsholmsKomp.l

N:o 7 Berga Komp.

tzj

o

GO

M

0

Ö

eg

O:

CQ

«

O

3

►d

Ny ordinarie rotering.

Summa.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

ko 2

Ostra Westmanl. Komp.

N:o 4 Kungsörs Komp.

Summa.

Westeräs

Ytter-Tjurbo

29

5

1

35

35

35

70

Fiende

57

1

58

42

42

100

Norrbo

54

9

1

64

51

1

52

116

Simtuna

88

9

2

99

48

48

147

Öfver-Tjurbo

Öl

Öl

4

4

55

Wåla

61

2

68

10

10

73

Torstuna

0

80

1

87

27

27

114

Tuhundra

61

61

32

82

93

Snäfringe

Ramnäs

8

8

8

Sura

6

6

6

Skedvi

17

17

17

Rytteri!

16

16

16

Berg

2

10

12

12

Åkerbo

Odensvf

21

21

8

8

29

Skedvi

8

8

6

6

14

Wangsbro

10

32

42

42

Skinskatteberg

26

1

27

27

'' Norberg

37

1

38

38

Nerikes

Nya Kopparberg

24

24

Lindesberg

58

53

Kopparbergs

Näsgård

Hedemora

41

41

41

Vester-Bergslag

Grangärde

16

16

16

Norrbärke

22

22

22

Sörbärke

17

17

17

150

1 1 1

41 150150119

31 150

8

10

809

125

1251

14264

77

1,150

Städer:

Westeräs.

Sala.

Linde,

Ser. A. I\:o 9. r.

Norrbottens Fältjägare-Corps.

Corpsens förläggnings-områden.

Norrbottens Fältjägare-Corp

I

3.

Län.

Fö gderi.

Socken.

N:0 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 Piteå Komp.

N-o 3 Calix Komp.

£

O

Pd

po

9

W

O

Z

*yi

Vakanta Kompaniet.

Summa.

Norrbottens

Luleå

100

125

34

259

Råneå

Neder-Calix

68

68

Råneå

41

41

Öfver-Calix

25

''

25

Torneå

90

90

100

125

93

75

90

483

Städer:

Piteå.

Luleå.

Haparanda,

Ser. A. N:o 9. s.

Westerbottens Fältjägare-Corps.

Corpsens förläggnings-område.

Westerbottens Fältjägare-corps.

2:a Norrlands 2:dra dels
båtsmans-Kompani.

Summa.

Län.

Fögderi.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

Nio 2 Skellefteå Komp.

N:o 3 Bygdeå Komp.

N:o 4 Löfångers Komp.

Summa.

Westerbottens

Första

131

58

189

13

202

Andra

128

43

100

271

271

131

128

101

100

460

13

473

Stad:

Umeå.

Ser. A. N:o 9. t.

Kalmare Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af Kalmare Regemente.

i grenadier-

I regementet.

1 Af 2:dra Lif-

Af Smålands

Grenadier-

bat aljon.

Af Första
Lif-Gren.-

regementet.

Summa.

Län.

Härad.

S oc ken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

]N:o 2 Vedbo Ii arads Äomp.

N:o 3 A spelands Komp.

N:o 4 Östra Härads Komp.

N:o 5 Sevedes Komp.

N:o 6 IJppvidinge Komp.

N:o 7 Vestra Härads Komp. |

£

Ö

CD

w

o

9

CTQ

ro

r

o

5

P

Summa.

N:o 2 Tjusts Komp.

Ö

05

O

i?

p

o

3

r

Summ a.

2

ö

M

r

w

o

3

►d

p

g

N:o 2 Östra Härads Komp.

Summa.

£

Ö

05

W

5''

pj

W

0

3

*p

ö

CO

pj

CD

w

0

3

►d

Summa.

Östergötlands

Ydre

af Asby

9

9

9

Aslceryd

2

2

6

6

8

Vestra Ryd

1

1

13

13

14

Sund

1

1

11

11

12

Norra Wi

2

2

9

9

11

Rumskulla

8

8

8

Svinhult

2

2

9

9

11

Enda

Tirserum

1

1

13

13

14

Horn

1

1

9

9

18

19

Hyeklinge

1

1

12

12

13

af Dalhem

i

1

1

Kalm are

Södra Tjust

17

17

41

41

58

Aspelands

37

48

85

85

Handbörd

91

91

91

Norra Möre

10

10

10

Sevedes

23

80

103

103

luna

16

16

16

Norra Tjust

25

2542

42

67

Jönköpings

Östra

Karlstorp

6

6

6

Kråkshult

3

3

3

Myres jo

5

5

18

18

23

Näsby

6

6

6

Bexheda

1

1

9

9

10

Hvetlanda

14

14

1

1

15

Skirö

7

4

11

13

13

24

Alsheda

18

18

18

Ökna

12

12

12

af Skede

1

1

1

Näshult

13

13

13

13

26

-

Stenberga

14

14

8

8

22

Nye

9

9

13

13

22

Lemnhult

9

9

7

7

16

Korsberga

11

11

16

16

27

Näfvelsjö

5

5

10

10

15

bannaskede

3

3

4

4

7

Södra Vedbo

Ingatorp

14

14

14

3ellö

8

8

8

desselby

13

13

13

iråkshult

9

9

9

Vestra

fröderyd

12

12

8

8

20

Bäckaby

6

6

6

1

7

13

Solberga

5

5

3

3

8

:

tankvilla

15

15

6

6

21

Kronobergs

Jppvidinge

77

138

19

1

234

7

7

241

lask!

124

137

138

138

46

19

804

84

11

95

20

123|l43

21

87

loa!

1,150

Städer:

Kalmar.

Vestervik.

Vimmerby.

Oscarehamn.

Nerikes Regemente

Ser. A. N:o 9. u,

Regementets förläggningsområde.

Af Nerikes Regemente.

Af West-manlands
Reg:te.

Ny rotering.

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

N:o 1. Lif-Kompaniet.

?

Ö

JO

>

p

p

&

w

o

B

V

N:o 3. Örebro Komp.

N:o 4. Rumla Komp.

N:o 5. Alsters Komp.*

N:o 6. Edsbergs Komp.

N:o 7. Ölme Komp.

Öl

ö

CD

A

S

p

B

w

o

B

V

Ny ord. rotering.

Extra ord. rotering.

Summa.

N:o 8. Kungsörs Komp. |

Ny ord. rotering.

Summa.

Nerikes

Asker

78

5

88

83

Skyllersta

17

55

7

79

79

Rumla

36

10

46

46

Lerbäckm.fl.

56

56

66

Hardemo

14

12

1

27

27

Grimsten

57

4

61

61

Sundbo

24

5

29

29

Glanshammar

66

2

68

68

Örebro

29

4

16

17

66

66

Axberg \

Kil |

60

50

Hofsta )

Edsberg

66

6

72

72

Lekeberg

32

82

32

Carlskoga

38

33

83

Nora o. Hjulsjö

65

65

65

F ellingsbro

55

i

56

56

Wermlands

Wisnum

8

97

4

109

109

Ölme

89

1

90

90

Fernebo

1

36

37

37

Grythytte o. Hällefors

24

24

24

95

95

95

95

—

94

97

97

63

246

977

55

i

66

60

1,083

Städer:

Örebro

Nora

Christinehamn

Askersund.

Ser. A. N:o 9. v.

Wermlands Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Wermlands Regemente.

Af Nerikes
Regemente.

Summa.

L än.

Härad.

Socken.

Öl

6

!-*■

r

w

o

B

►d

|e

o*

e+-

H:o 2 Kils Komp.

N:o 3 Jösse Komp.

N:o 4 Elf dals Komp.

N:o 5 Grums Komp.

21:o 6 Nordmarks Komp.

£

*Ö

2

S--

02

w

o

3

p

N:o 8 Gillbergs Komp.

Ny ordinarie rotering.

Extra ordinarie rotering.

Summa.

N:o 5 Alsters Komp.

Ny ordinarie rotering.

Extra ordinarie rotering.!

Summa.

Wermlands

Nedre Fryksdal

102

4

106

106

Jösse

17

8

100

2

27

154

154

Kil

54

5

4

63

9

2

11

74

Carlstad

42

1

43

5

1

6

49

Elfvedal

84

4

88

88

Öfre Fryksdal

23

2

25

25

Krum

8

65

3

76

76

Nordmark

11

105

2

118

118

Näs

109

29

1

139

139

Gillberg

50

2

88

2

142

142

Nyed

29

29

29

Wäse

84

4

88

88

119

116

in

112

117

107

109

117

46

29

983

98

7

105

1,088

Städer:

Carlstad.

Filipstad.

Arvika -

Ser. A. IN:o 9.

x.

Jemtlands Fältjägare-Corps.

Corps ens förläggnings-område.

Jemtlands Fältjägare-corps.

Summa.

L än.

F ögderi.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 Bergs Komp.

N:o 3 Refsunds Komp.

N:o 4 Hammardals Komp.

Jemtlands

Södra

135

127

9

271

Norra

\ 3

130

121

254

135

130

130

130

525

Stad:

Östersund.

Ser. A. IV:o 9. y.

Norra Skånska Infanteri-Regementet.

Regementets roteantal.................... 984.

Afgå såsom brutne ................. 2.

982.

Städer:

Christianstad.

Engelholm.

Helsingborg.

Landskrona.

Ser. A. N:o 9. z.

Södra Skånska Infanteri-Regementet.

Regementets roteantal............. ...... 1,002.

Afgå såsom brutne..................... 5.

997.

Städer:

Malmö.

Lund.

Skanör.

Falsterbo.

Ystad.

Cimbritshamn.

Hallands Fältjägare-Corps.

Ser. A. N:o 9. s.

Län.

Hallands

Härad.

Socken.

Norra Hallands båtsmanskomp.

Södra Hallands båtsmanskomp.

Ny ordinarie båtsmansrotering.

Summa.

Fjäre

116

116

Wiske

29

29

Himle

54

54

Faurås

30

37

67

Årstad

37

37

Halmstad

13

13

Tönnersjö

16

16

Hök

32

32

161

161

1

229

135

161

525

Städer:

Halmstad

Warberg

Laholm

Falkenberg

Kongsbacka.

Ser. A. N:o 9. ä.

Westernorrlands Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af roterade båts
manshållet.

Af Helsinge
Regemente.

Summa.

Län.

Fögderi.

Socken.

l:a Norrlands

l:a dels Kompani.

l:a Norrlands

2:a dels Kompani.

2:a Norrlands
l:a dels Kompani.

2:a Norrlands

2:a dels Kompani.

Ny ordinarie rotering.

Summa.

i

N:o 2 Forssa Komp. |

N:0 3 Jerfsö Komp.

N:o 4 Deist)o Komp.

Ny ordinarie rotering. 1

Summa.

Gefleborgs

Norra Helsingland

43

64

4

in

150

96

150

15

411

522

Södra Helsingland

af Jerfsö

54

2

56

56

W ester-N orrlands

Medelpad

109

6

115

115

Södra Ångermanland

173

6

26

205

205

Norra Ångermanland

156

15

171

171

43|l73

173

162

51

602

150

150

150

17

467

1,069

Städer:
Hudiksvall.
Sundsvall.
Hem ös and.

s

MUM

Ä»

0’/|<i«7jr7^x

$ liv tint fr JK

-vsv

Zj.Wsn

trffiiUen.

>WT::-E 5 T

Tncfyfk

eX >r

4 V

1 jfflttvv&i ttw

■es-l \I

[rm/Ztirze

!whh>

- Z’^
Osfersuml

‘rtm/7i?

"■S^-U^UTJt

uti A?*

Äl irx

•inä*

^srZMM

ler» o säl

mu -

sfpjT=B

''ljnvV*m

1 Tokeri

l. B

l6^ ijtsb''

.

"XitlRcrJtal

•*tfcrrl’0

0v.JiMJt.de

JKvvv.i

OuUlfr g

► Zrififf ö

7 mtfö /.i,

^JZvtkrl

xWtafHiuie''

,nmeriiamcAl

Tra aJfraUd

3fam

Svartna#

\lvirnni

[öcyTiiuJUi

.Tomte

/! i,- a :\

Dalby

Dji i r, iYyI,h}n

•Yit:Sr,ihiin

lypelbe

Film

ns;th;<

•Ppstad

''LLemi

SIA 1,

?7;r/v«jö/./»''

^ Häri
birtuitlutun

''/,1,,''kcTjm)

20*

xjihnunt

JsTorriteV

Skijte’/åt/teter)r

Kiahi

frtjtholi

RavUuuU

Hast t r

IS SkUHvJ

ILZM

''O/ihcIuh

uSYllwtat

.Tirfe)

fria *Fg

O P I

X ,Ä7 -K

In mak er]?icja

•n treva u

''Hi b aV

be it

xvSd.

/Merla’

Starta

p^k Jitmx

!(?<vwa?j

, Hvarf

ntl Stena

(roltsKirSa kila -

„ ''3fara Jaf,

Jir&a

Hälben

flinte

S%u nlm itty-H’''

tål It

imivrliV

N D

jSeavf

Jffånnity

jrena\f

Sättila

are

jfo/j

ö pftr

Jfrhjjt i /<r?3

Carlscarm

t Virf en im

JXifhnlt

if„r''{t>.

LVA

H3c/d''y

K A r

léCnhafhi

JJebur

Ti E 6

‘///Xif^ÄX

ff} yinholt

Wikt.b

A Al

HanJif}

''^dekaryfl^

.JSarkakr.i

l,nlu,

" f <ÖW

»ra X

»(-AdSnaiui

15T 1

Risélviyu

Hw/- Xjftirisfinimudi

rtclsin

xr.fe’

tntm1

Efivre.1

oifaitasrup

tyiJerikfVwiJ

G>pefih$vmij

oeskiMe j(\

Jykfk

Jnaehte^

9Fii^ted

rltelvn

,Hvitved

LtårvSÉ

WWW

B»

SiSSifc1

mmmssss^åm

XV:

<* »s

c >

.

Rothals infanteri och
Båtsmän.

——. Fördelning.

Armé Korps.

KARTA

öfver

den föreslagna förläggningen af

INDELTA INFANTERIETochBÅTSMANSKOMPANIERNA

samt öfver

INDELNINGEN I ARMEKORPSER och FÖRDELNINGAR.

B/lAv/?A. r Vi /O.

HjM

Siiaaffrit

ens

dÉehten

j$artn<eS}IRa

s^%ädprryaUen

JfyYill.ua

1 Tf, /orbita. ttei i:

X Land*?.

förn mai

allvist

''Offerdöd

Jic.relA

;4> a»

Tnderval

WÖsfersunil

Mdristy.

Srfdv.ätrs

''SyVfSV.l ‘

L A X

—,, 1) JfSifsjY''

''(Udd

^rkjjidtn

wrtjxf/c.

>lm^jon

? Hi mund tf}eld
_

.

~rUlBi''rdäl

XiW

utlliiLltpvah

JTsrsJd -

o x Jo s

WK-Wr.

a(m»v.4/.

TiYv.fi

xX™''

dkalwin?''

T ra nJ/ratui

^>-k''L.L

X:->-

Swxrhuie

.»«SrOTp»iw

♦ AvyrnmedaT
■anoc/r.Ti>mU

TadAer

.Diiä\r

. ! t,, i ,\

■YlhMthttu

X7cda

iré.eflÅitit

t''''kettel''

.IT,tenn.

f> dip*}

äFwh.v.ro. 1 ^
\Ppstad

7//i,wX&i''i r X

s/S^S

v.drifi-tä

(Jsetniart

S<A L

;// Ivtanfi

B t’t It

af n''tanda

•T OTC X

TluWivcll

7T L/ tf

fcarsrau

'' Ö.rfv atts/.\\a

^ Harhund^

‘Tattler

fetera

alu,unna

IS Skithxd

lsl.il

.larf}

''rart

rifål,,.rf?

7Cm na ter

VrimTikslia]
''MvSrtj, Q

fliertr

MM.

jggfS^wticlirt

f .X‘vTA#__

^É^f^kenhK

^V//--7vrA\zh/,

iZM

7/tth;id?ka

Tint -

,/,''CL

] in It, t

i.V< uij/n-fA

^ fyf,luffa /x

•MälUta (dx

JJrinhetn

Bo&*S

a''-....xX.,.

M

n''å\,re

[ramm

J oför

Carls,

Vr/jj

*> 6»

It,tf,{In

Häe/slf *

K A T3

-s ap;

Tfe buri

E 6 XE

1//<»a/r>r -

-7‘ i/./.?/

rA. &n*V?j*

\<fy y |

wtKT&rocL

Anhclt

•o ^

Ters/, t, i

Rusthålls infanteri

j.,

Rothälls infanteri, hals
män och sjöbeväring.

SjChvA^/^tyf''

''ffofrlud

T) xN -

Ll s T I

Rh/iebenjSa Tri

>»! - iv

KARTA

EfvctyJ''

TriJeritfVWht

tf - X?i

den nuvarande förläggningen af

INDELTA IN FANTERI ET och bAtSMANSKOMPANIERNA

sam I

SJÖBEVÄRINGSOMRÅDENA

/JTu-ct

! Köpen luna.

lleestilded

Hund barn

j f i; x a x

tinhrWistTn

''JTrmyfrp

,3-Waf

B Öl! nÅ''.-1.>I

■’->V

gvr”
55&M „

> 1

|\3. :åvsn

IvV?

UraK

f" |3|l/vX

A

Ser. B. Mz& JL

Förslag öfver Infanteriets personal på fredsfot.

Summa 19

6 62 | 25 43 22 24

Summa Summarum

Värfvade.

Svea lifgarde t.............

Andra lifgardet............

Blekinge värfvade skarpskyttecorps.
Wermlands fältjägare-corps.....

22 i 6

GB I 28 49

Summa

Indelta.

Lifregitets grenadier-corps......

lista Lifgrenadier-regementet .... 1

2:a d:o d:o .... 1

Westgöta regemente......... 1

Smålands grenadier-corps.....

iTJplands regemente ....... 1

Skaraborgs d:o ....... 1

Södermanlands d:o ....... 1

Kronobergs d:o ....... 1

Jönköpings d:o ....... 1

Dal-regementet..........j 1

Helsinge regemente........j 1

Elfsborgs d:o ........i 1

Westgöta-Dals d:o ........i 1

Bohusläns d:o ........i 1

Westmanlands d:o ........j 1

Norrbottens fältjägare-corps . . . . j —

Westerbottens d:o ........I —

Kalmar regemente . -........j 1

Nerikes d:o ..........! 1

Wermlands d:o ..........j 1

Jemtlands fältjägare-corps...... i —

Norra Skånska regementet.....j 1

Södra d:o d:o .....! 1

Hallands fältjägare-corps......| —

Wester-Norrlands regemente . . . ■ i 1

3

3

3

3

3

3

i)

3

1

1

3

3

3

1

3

3

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1
2
■ 2
'' 2
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
1
1
2
2
2
1
2
2
1
2

27

Stål

e n.

K

C=

o

c=

o

o

oq

o

=• A

w

w

eu

1

A

1

?f !

H

P

w

o

Officerare.

I

Underofficerare.

|

Enligt nuvarande stat.

y

oq

1

s

o si

ÉTg

3“ p

o

|

0

Jo.

<

p

1

crq

1

9

P

&

9

P

3

<| |

3 3

E«

5 A

1 §

!*

| o

3*

&q

1

3

P

Oi

P

P,

1

P

P

gi

oq

1

pr

3*

p

c-

pr

<

p

åt

p

3

aq

3

3

<

§

3 :

3 j

3 i

i ;

p'' !

crq

§

■

3

E?

<

p:

3*

P

3

Pi

o

50

g

3

22

O

3

p

2-

o

to

Pi

W

o-

tsD

Pi

o-

3

d

CD

3

5

3

3

g

CD

o|

to

P.

CO

o

d

3

CD

3

g

3

Värfvade.

Svea lifgardet.............

i

2

1

2

2

1

1

1

i

i

2

2

i

1

8

2

29

8

4

8

8

8

36

8

8

—

8

24

Andra lifgarde!............

Wermlands fältjägare-regemente . .

i

—

2

1

2

2

1

1

1

i

i

2

2

i

1

8

2

29

8

4

8

8

8

36

8

8

—

8

24

i

—

2

1

2

1

1

1

—

i

—

1

2

i

1

12

2

29

6

—

6

6

6

24

6

6

—

6

18

Summa

3

—

6

3

6

5

3

3

2

o

O

2

5

6

3

3

28

6

87

22

8

22

22

22

96

22

22

22

66

Indelta.

Lifregitets grenadier-corps.....

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

5

2

18

4

4

4

4

16

4

4

8

16

lista Lifgrenadier-regementet....

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

2:a d:o clio ....

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

4

8

3 .

8

8

—

16

32

Westgöta regemente.........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

4

8

32

8

8

—

16

32

Smålands grenadier-bataljon ....

—

1

1

1

1

1

1

i

—

—

—

1

1

1

1

5

2

18

4

2

4

4

4

18

4

4

—

8

16

Uplands regemente........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

oö

8

8

4

16

36

Skaraborgs d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

Södermanlands d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

A

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

Kronobergs d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

! 8

36

8

8

4

16

36

Jönköpings d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

B

36

8

8

4

16

36

Dalregementet............

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

Helsinge regemente........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

,8

8

8

4

16

36

Elfsborgs d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1 1

10

2

31

8

4

8

8

5 8

36

8

4

16

36

Westgöta-Dals d o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

ohusläns clio ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

I

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

4

8

32

8

8

—

16

32

estmanlands (bo . ....

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

: 8

! 8

36

8

8

4

16

36

Norrbottens fältjägare-corps.....

—

1

1

1

1

—

1

i

—

—

1

—

1

—

1

—

2

11

4

2

4

; 4

4

18

4

4

—

8

16

Westerbottens do ......

—

1

1

1

1

—

1

i

—

—

1

—

1

, -

1

—

2

11

4

2

4

i 4

4

18

4

4

—

8

16

Kalmar regemente..........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

■ 10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

i 8

4

16

36

Nerikes d:o .........,

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

1 4

8

32

8

8

—

16

32

Wermlands d:o ..........

1

—

3

1

2

1

, 1

i

1

1

1

2

2

1

l

10

2

31

8

4

8

4

8

32

8

B

—

16

32

Jemtlands fältjägare-corps.....

—

1

1

1

1

1

1

i

—

—

1

—

1

1 --

; 1

1 —

2

12

4

2

4

! 4

4

18

4

4

—

8

16

Norra Skånska infanteri-regementet.

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

| 1

—

2

i 1

1

10

2

29

8

4

8

4

8

32

8

8

—

16

32

Södra do d:o

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

—

2

1 1

1 1

i 10

2

29

8

4

8

4

8

32

8

| 8

2

16

32

Hallands infanteri-bataljon.....

—

1

—

—

! —

—

—

—

|--

—

—

—

—

: —

—

—

1

—

2

—

2

2

6

| 2

i--

I —

4

Wester-Norrlands beväris-bataljon .

—■

—

—

1

S —

—

! _

—

1 —

—

—

. —

—

: —

1 —

1 —

—

i 1

—

4

4

: 4

i 4

16

—

! —

1 -

o in p a n i e r n a.

Nummerstyrkan.

48

48

24

48

48

24

24

24

12

16

16

H

3

3

10

10

13

64

64

96

600

600

425

ce

ti

B

xji

ti

B

B

ti

B

B

ti

Anmarkmngm

818

818

600

878

878

642

120 ! 120

1 | 1
1 i 1

1 |

1 i

il

1

i!
i

i i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

Summa 20 i 6 66 26 46 26 26

Summa Summarum | 20 j 10 i 70 30 j 50 j 30 30

Anmärkningar.

1) Gevärshandtverkare hafva alla hvardera 1 nummerlön.

2) Den nuvarande staten, jemföra med den föreslagne, redovisas i Bil. Ser. B, N:o 2.

3) Vid öfvergång till den mindre krigsfoten hör den föreslagne staten ökas med: Gevärshandtverkare..........,.......''.............. 50.

Beväringsmanskap, tillhörande infanteriet................... 32,340.

Dito trainsoldater, trosskuskar och hästskötare . . . 1,330.

Dito sjukvaktaremanskap........... . . 1,200. 2.530.

Hästar....................................... 1,940.

4) Vid öfvergång till den större krigsfoten tillkomma ytterligare beväringsmanskap, tillhörande infanteriet............................ 30,000.

OBS. Vid 3) och 4) är det beväringsmanskap, som skall inkallas i depoten, ej inräknadt.

24

48

48

48

24

48

48

48

48

48

48

48

48

48

48

48

24

24

48

48

48

24

48

48

24

48

48

48

24

48

48

48

48

48

48

48

48

48 i

48

48

24

24

48

48

48

24

48

48

60

8

16

16

16

8

16

16

16

16

16

16

16

16

16

16

16

12

12

16

16

16

12

16

16

32

16

24

24

24

12

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

34

24

24

24

33

8

8

8

8 !
8 I
4 !
4 i

8 i
8

8 i
4 !

22 | 224 1,625 2,236

4

8

8

8

4

8

8

8

8

8

8

8 !
8 i
4
4
8

32

64

64

64

32

64

64

64

64

64

64

64 j

64

64

64

64

32

32

64

64

64

32

64

64

461

1,158

920

915

461

1,114

1,114

2,398

493

1,230

984

979

495

1,186

1,186

1,186

1.086

907

907

671

2,485

24

19

19

23

35

43

21

24 |200

48 i 657

172

90

176

150

178 |

766

3 74

172 |

50

344 |

740

_ 1

1,032 1,032

172

356

480

172

172

1,376

16,640

27

21

!

22 1

25 i

40 !

49

24

|

27 j

128

54 744

1

194 1

98

198 |

j

172]

.

200 j

862

196

194

50

366

806

1,152

1,152

172

416

512

205

194

1,600

18,265

1

1 1

1

!

1

1

>

i

1 |

1

5

1

18

4

3 |

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

8

16

16

24

32

331

1

i i

1

i

1

1

1

5

1

18

4

3 1

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

—

8

16

16

24

32

331

1

i i

!

1

1 1

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4:

20

12

24

36

—

8

16

16

.24

32

331

1 1

i!

-i

1

1

1 l

1

5

l !

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

—

8

16

16

24

32

331

4

4 ''

2

_

4 i

4

4 i

20

4 i

70

16

12

16

20

16

80

16

24

24

16

80

48

96

144

—

32

64

64

96

128

1324

1

1

1

1

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

378

1

1

2

__

2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

805

1

1

9

2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

21

2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

1

1

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

402

1

1

2

2

1

3

10

9

29

8

6

8

10

8

40

8

i 2

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

854

1

1

2

2

1

! l

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

2

2

1

l

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

2

2

1

j i

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

]

1

2

! 2

1

i

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

! i

i 2

2

1

! 1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

l i

1 2

___

i 2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

724

1

i 1

2

_

2

i 1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

i

2

9

1 1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

! 1

9

2

! i

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

798

1

1

i 2

2

| l

1

10

2

29

8

6

8

10

8

i 40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

: i

j

1

! i

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

310

i

1

l

1

5

! i

17

4

3

4

5

! 4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

300

i

i

2

i ___

2

l

1

10

2

29

8

6

8

10

S 8

4( i

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

!

i

2

2

i

: 1

10

2

29

8

6

8

1 10

| 8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

737

1

i

2

1 _

2

i

; 1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

742

1

i

1

i

! 1

5

1

17

4

3

4

5

i 4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

352

1

i

1 2

1 2

i

; i

10

2

29

29

8

6

8

10

8

i 40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

636

1

i

2

2

i

i

10

2

8

6

3

8

10

8

4< i

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

651

1

i

1

i

i

5

1

17

4

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

352

1

i

2

—

i —

i 2

i

! 1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

,24

48

72

8

16

32

32

48

64

723

26

26

40

—

i -

| 46

26

26

230

46

682

184 138

184

>230

184

: 920

184

276

276

184

; 920

552

1,104 1,656

184

368

| 736

736

il,104

1,472

17,608

30

30

42

i -

i -

j 50

30

30

250

; 50

752

200

150

200

250

200

1,000

200

300

300

200

11,000

600

1,200 1,800

! 184

i 400

800

800

1,200 1,600 jl8,932

1.186

1.114

1.186

1,117

816

1,039

21.432

23,595

23,668

26,080

1.996

*) Indelta Infanteoete mm:-mer-sfyrka - -Med afdrag af spel
i nummer odhs
trumslagare - -återstår indelta effektive
sold åt -nummer...... 20s«Äv

590
I 1.229
1,228
1,228
614
1,278 ! 1,307

1,148

1.081

1,086

524

980

995

524

1,057

557

557

556

556

2.226 ]

607 I
1,258 |
1,257
1,257
631

1,228

1,228

1,228

1,228

1.228

1,148

1.228

1,228

1,222

1,228

522

512

1,228

1.161

1,166

564

1,257

1,257

1,257

1,257

1,257

1,177

1,257

1,257

1,251

1,257

539

529

1,257

1,190

1,195

581

1,060 i 1,089
1,075 I 1,104

564

581

I 1,147 1 1,176

127,360 128,042

129,516 130,268 |

Ser. B. N:o 2.

Jemförelse mellan antal befäl, civilstat och underbefäl vid Infanteriet enligt nuvarande och föreslagna förhållandet.

Ser. B. N:o 2.

Rege ments chefer.

V ä f fv a d e.

Svea iifgardet ............

Andra Iifgardet.............

Blekinge värfvade skälskytte-corps
Wermlands fältjägare-corps.....

Corps chefer.

3! £=[ Bl

1 —

Indelta.

Lifreg:tets grenadier-eorps . .
heta Lifgrenadier-regementet .
2:a d:o d:o

Westgöta regemente......

Smålands grenadier corps . . .
Uplands regemente ......

Skaraborgs d:o......

Södermanlands d:o ......

Kronobergs d:o ......

Jönköpings d:o ......

Dal-regementet.........

Helsinge regemente *......

Elfsborgs d:o ......

Westgöta-Dals d:o ......

Bohusläns d:o ......

Westmanlands d:o ......

Norrbottens fältjägare-corps . .

Westerbottens d:o ......

Kalmar regemente........

Nerikes d:o ........

Wermlands d:o ........

Jemtlands fältjägare-corps . . .
Norra Skånska regementet . . .
Södra d:o d:o . . .
Hallands fältjägare-corps . . . .
Wester- Norrlands regemente . .

Summa i 31-

11

li v

1! li _______i_ I

1
I 1

i V l|-

I li li I

1

v ili
iL
I 1

1 1 l -

i li 1

1 I .

li 1:

: i| i

11 1

i ij i

—^

i;

lj i

—j-

i—j~i

li--

i;

r

1: li
1 1
1 1
1 1

4 4|-

Majorer.

2; 1— 1

2 1 1

- 11 -

2 1 - 1

11

li -

6i 4 1 3

II 1
3

3 i 3
3 3

1 i
3 3-3: 3

3| 3j 3

3

3 3;

3 •!

Rege ments qvarter mästare.

: 121

l l
I 1 : —
li 1
1 li —

Regern
entsacljutanter.

4'' 1

O

o!

1 I
1 li

3 3
3 3
3 3
I I

3 3 -

I 1

1 1
J I
h 1:
I! li
1 1
li 1

li 1

V I
f 1

M 1

il i

l: 1
1 1
li 1

I I
1: 1
li 1
1| I
1 1
1. I

2, 1

2 I -

..... 1 I

2. 1 __

I

Summa 19 20 1;

6. 41 1 3

1 Ij—

2 2|—

% 1:::

1 i

2 21—''-2 2L
2
2
■>

2
2
2:

2;

2:

2|

Ji

r ij
2 21

?! 21-

åuditörer

|! g j p

1 1
1 1
- 1
1 1;

Pastorer.

M, haj

2i ii—: l

2! 1 1
- li 1

i ll -

Rege ments läkare.

-

4 1

2-

2U

ii

2-

■2

2

9

2

2

21 2i i

i

6 6

[f»2 66 4j—[2520, 1

Summa summarum 2220 j 3j 6''''10: 4—|68 70i *>''■ 3J2H30 2

11 - -j—

9 91

11 ij—

- i 1! 1

! i —j—

2 2

l 1

I 1

II

li. 1
1 I
1 I
li I
I 1
1 1
1 1
1 1
1 1 -1 1
1 1
1 1 -

1 1

5 4 1

i 1....._

1 1 —

I L

r i —

1 i. -

i i>J i

iP
i
i i

i i -- -- -

i i
i i -i i — -1 I —

i IN
i i

1: 1)

1 lj—i

l:ste
Bataljons
läkare

4 1

1 I
I 1
1 1

1 li

1 I

1: 1
1 1
li 1
1 I

j''.>0 7

-i

2426

1
1

lj 1
li 1
!■ 1
li 1
li I
1 P
1 i
1 li
1.1 I
1 V
li lj
I 1!

i! v
i; i

i it

r ii

li—

1 1
1: 1

2 4

. b 1,

1 li-!

! it:

, !i-4

> 1] -I1
II—!-1 lj—|-I i|-ii
i -!-i i —
i i -~ji
i

2: dre
Bataljons
läkare.

21

3 : Z 2 : »

» j 3 j

1 1
1 I

Rege mente skrifvare.

Mönster skrifvare.

2226'' 4 - 2426; 2 — 19:26 7:

3j27 30 B —[27 DO 0 Mii

I li—!

I 1 —!

- li lj

- I li

1 p —

1 1 -|

I lj—f

li I

1 1 —
1: l|

-! i i|-

li li

3'' 2

lj 21 1

li 2 ljli
2 1 .

1 2i t
li 2 1
l! 2j 1
lj 2 1
I 2: i
1 2! 1
1 2 1
P 2! I
lj 2! 1
lj 2 1
li 2 V

30

3 - [21 31» 9

I 2: 1
I '' 1
12 1

1 2 1

lj 2 I

-I 2j 21-

21-

2[-

li -

Bataljonsadjn
tanter.

5 6! 4; 1 i

1 2
2

I

2-

21-9, -

I

2i_

2 2|-2: 2
2 2
2 2
2 2i.

2 i 2
2 2''
2 2
2 2j2
2
1 I

1!

2''
g;

2 2
li
2
2 i

2___i,

2 —i.

2

li—

2

2 -...i

1 l|-

2; 2|-

19:4021 —23

42335

35*43j46; 3

22 1221 lj25-------:2r,|40 ---- 40.4950 4-^2430 6^2730 3—^26^25035 13^4 50

Rege

ments

väblar

|li § 1

| '' S '' -

Rege-mente-trumsla-gare.

r=jj Aj Si B

P gj g* | %
|| 11 1 i c|

1

i

1

1

i

1

i—;—

—-

: i —

—

1

p—

1

li—i-

i

1

lj i

3

4

i —

1

1

i

l

1

1

——

1

1

1

1

1

1

-—j—

1

1

__i-—

1

1

1

1

i—.L—

t

1

1

1

i___.k—

1

1

—;—

1

1

''

1

i

■—; —

U

1

—

P

i

li

l

—i—

1

i

—

li
1 !

1

—i—

P

i

li

1

1

1

11

1

1

li

1

-__

P

i

1

I

-;—

1

i

--i —

1

1

_-i-—

1

i

1

1

1

i -

1

P

i

1

—i

1

i —

P

i

1

1

—!—

I

p

1

1

1

ij

—i—

i

1

——

n

ij

--;-----

l

ij—

1

ij

--,--

1!

1;

!|

li

p

ii

p

li

ii -

p

1

_|

1|

ii-

p

Ij -

Fältmu,sikanter.

s

s 5j—|

-■ 51 5-12 ö|-

Revärshandtverkare.

2 1

2'' i

- 1 1!

2 I

28 20 5 13 Oi 4 1 3

21 26

•> solo''
in
10 io;—
10. loft
Trio,
10 —
10 10 —
to 10 —
10 10 -10 10 —
10 10
in in
In In
in in
in 10 —
in in
5 5
5 5
11); 10

10 in.....

in 10 -5 5
in in
10 In
5'' 5
in in

2! 2''
2; lj
2j 2 i
2- 2
2 2i
2 2''
21 2j21
2j
2j 2
■>

li 1

2| 21-

2! l!

2 lj 2:

21-

9 2:-

I ?j:

i.

21 2l-1
11
- 2 j

24 26| 2

20023030

|4,S 46

kompani-

chefer.

S:| oj 5

2: dre
Kapten ev.

g ! » , 2 : B

| ■ £- '' g ; ‘g

I s te

Löjtnanter.

Lö

2:dre

tnanter.

IT

löjt

nder-n anter.

Fanjunkare.

Ser

las te
geanter

Z li

g , g- 1
£ 1
'''' . "

2:dre

Sergeanter.

Furirer.

l:ste

Korpraler.

Korpraler.

Vice Korpraler.

43

fe

Hi

0

Z i

5

I

g j
? !

5 i

B

P ;

P ;

i

r ■

d «
111

|

gj Z

2 i 0 !

ii fe !
i?;

H j M

g | 1*

2 i 1

B ! •

'' i

5

t. i i

»4

| g ;

S i

I !

•

B

eg

1

j H

3 i §

E 1 |
1*

B

eg

l :

f

3 1

9? i g-j

2 : B

p 1

8

4 —i 4

4j

3j— 1

8

4— 4

8

5

3

8

4

—

4

8 i

4

—: 4

8:

6:

2

! i

— 6

6 —

8

4 —

4

- 12''

12

48

24;—

24

48

36

12

8

4—j 4

4

3— 1

8

4!—: 4

8

5

____

3

8

4

4

8

4

—j 4

8

6''

—

2

—j 6

6 —

8

4-

4

—! 12

12

—

48

24 —

24

48

36

-12’

4 i'' —

3 3 —

4 4:......-

5

r

5

__

■ 4

4

4

4--

61

6

—1 6

6j—

4 4

--

-! 12

12

—

—

2424

—

36

36 —

6

4j—j 2

-!

3 i 3 —

6

4:—j 2

6

5

____

1

6 i

4

2

6

4

_I 2

6

65

—

—

—j 6

6 —

6

4—i

2

—i 12

12

—

24

24: —

24

36

12]—j

99

16: 440

81

12: 6 2

22

16 4 10

99

20

5

7

22 i

16 4|l0

22

16

nu

22

24

6

4

— 24

24 —

22

16 4:

10

— 48

48

—

120

962448

120

144

4824

4

4i—i—

3: 3i—

4j

4j—;—

4

5

1

4

4

4;

4

4

6:

2

—: 6

6 —

8

4 —

4

— 12

12

24

24 —

24

36

12

8

8 _j—

4:

6| 2|—

8:

8j—;—

8

10

9

8,

8

8 i

8

8

12''

4

—

t 12

8j—

16

8:—

8

- 24

24

—

48

48 —

—

48

72

24:—

8

8:—;—

4,

6] 2:—

8''

8i—i—

4

10

6

___

8

8

8j

8

81

12

4

—

-! 12

12 -

16

8i—

8

- 24

24

48

48-

—

48

72

24 —

8

8—1—

4|

6 2

8''

8i -i—

4

10

6 —

8

8

8j

8

8:

12

4

—

— 12

12: -

16

8:-.....

8

— 24

24

—.

48

48 —

—

48

72

24''—|

4

4—

2

3 li—

4’

4 —v

4

5

1

4

4

4j

4

4 i

6

2

—

— 6

6j

8

1

4

—! 12

12

24

24 —

—

24

36

12

8

8j- - . -

4

6 2| -

8;

s:— —

8

10

2

__

8

8

8 i

8

8

12

4

4; 12

8f-

16

8 i.....-

8

-i 24

24

—

48

48 —

—

48

72

24

8

8|—:—

41

61 2j—

8

8—j—

8

10

9

______

8:

8

8!

8

8

12

4

;—

4: 12

8 —

16

8 -

8

- 24

24

—

48

481—

—

48

72

24 —

8

8j—.......

4|

6: 2 -

8j

«U_

8

10

2

8

8

sj

8

8

12

4

—

4 12

8 -

16

S -

8

- 24

24

—

48

48 —

48

72

24-

8 i

8:—1—

4j

'' 6 2 -

8!

8

8

10

9

___

8

8

_

8i

8

8:

12

4

41 12

8 - -

16

8j—!

8

-j 24

24

—

48

48

48

72

24 —

8,

sj__________

4

6i 2j- -

8j

Si ___

8

10

2

__

8

8

8

8

8:

12

4

41 12

8 -

16

8 -:

8

—: 24

24

48

48’—

—

48

72

24 — i

8

8 i-. —

-1

6 2: -

8

8i—i—

8

10

2

8

8

8’

8

k''

12

4;—

1 12

8 —

16

8 i -

8

- 24

24

—

48

48 —

—

48

72

24-j

8 i

8! I—

4-

6 2 —

81

8 i -; —

8

10

2

8

8

8

8

8 i

12

4

4: 12

8 -

16

8 —

8

- 24

24

48

48 —

—

48

72

24 -

■8

8''—i —-

4!

6, 2|—

s

8 i —!-----

8

10

2

8

8

8

8

8

12

4

|—

4: 12

s -

16

81—

8

- 24

24

48

48 —

48

72

24—j

8

8 —!—

4

61 2|-

8

8j—!--

8

10

9

8

8

_

81

8

81

12;

4

4| 1.2

8. -

16

8.......

8

24

24

48

48 —

—

48

72

24j—i

8j

8—:.....-

4:

6 21.....-

S

8—i—

4

10

6

8

8

8 i

8

8i

12

4

12

12

16

8-.....

8

— 24

24

48

48 —

—

48

72

24''—’

8

.8 — —

4:

6 2j—

8:

s ......

8

10

2

___

8

8

8 i

8

8

12

4

-

4! 12

8i-

16

8

8

—j 24

24

48

48 j—

—

48

72

24—:

P

4i—■ -

2 i

3j 1’—

4:

4 U—

4

r

0

1

4

4

_

_

4.

4

4

6

2

—

— 6

6l

8

4 .....

4

- 12

12

24

24-

—

24

36

12 —

4

4—i -

9,

3 P-

4i

4 - J—

4

5

1

4

4

__

4

4

4

6

2

— 6

6 -

8

4 -

4

— 12

12

—

24

24-

—

24

36

12:-

8:

sl—1—

41

ii: 2;—

.8

8 —j—

8

10

2

8

8

-

8

8

8

12

4

1—

4 12

8|-

16

8 -

8— 24

24

48

48-

—

48

72

24'' —

8 i

81—L.....

4 i

6i 24-

8

8''—j —

4!

10

6

8

8

8

8

8

12

4

—

—| 12

12

16

3 -

8

— 24

24

—

48

48!—

—

48

72

24,-:

8

8 _J.........

4l

6 2!- ■

8

8 ---------

4

10

6

8

8

8

8

_;—

8

12

4

—

- 1 12

12-

16

8 —

8

| 24

24

48

48 —

j-

48

72 24

4

4 — -

2 i

3 li—

4

4

4

5!

1

4

4

4

4

—

4

6

2

--

—j 6

6 -

8

1 -

4

- 12

12

24

241-

24

36

1 12!—!

8

8—;—

4 i

R 2l—

8

8 -3.......

4!

10

6

8

8

_____

8

8

-—!—

8

12

4

—: 12

12

16

S -

8

- 24

24

48

48-

48

72

21

8

8 —i —

4

6; 2

8

8 - _!_

4;

101

6

8

8

8

8

_______

8 i

12

4

-I 12

12j

16

8 -

8

j—i 24

24

—

48

48-

48

72

i 24j—

4 4 -

2l

3 1

4’ 4!—

-4

5

3:

2

4

9

9

4

2 —

6

6

9| 6

4 —

4 4

12

12

—

—

2424

—

36

i W -

8 8 —

4

6 2 —

4

8'' 4|-

4j

10

6,

—

4

8

4

—

—

8

8|-

—i

12

12

—i 1.2

12 —

—

8 8

! 24

24

48 48

—

! 72

i 72,—

1721844210

9043848 —

176184 8 —

150 230 80

—

178 181 6

—

17418410j—

172276 104

—

50:276 226.....

344

18412172

1- 552 552

1032 11U4 72

10321656624-

194 20016 10,’98 150; 54 2

1982001210

172 250 85

i

2W.2Ö01010

19620014 JO

1941

500 110

4joO 300 250 -

366 20016182

!—IT''4)600

—

1152 12009648

1152 180067224

Sammandrag1.
Värfvade Armén.

Tillkomne beställningar.

Oorps-chefer............. 4.

Majorer................ 1.

Regements-qvartermästare..... 1.

Rcgements-adjutant......... 1.

Regements-auditör.......... 1.

Regements-pastor.......... 1.

Regements-läkare.......... 1.

l:ste Bataljons-läkare........ 2.

Batalj on s-adjutant.......... 1.

Regements-väliel........... 1.

Regeinents-tvumslagare....... 1.

Fältmusikanter............ 5.

Gevärshandtverkare......... 1.

Kompani-ehefer........... 4.

2:dre Kaptener............ 6.

l:ste Löjtnanter........... 4.

2:dre Löjtnanter........... 5.

Underlöjtnanter........... 4.

Fanjunkare.............. 4.

l:ste Sergeanter........... 6.

2:dre Sergeanter...........24.

Furirer................ 4.

l:ste Korpraler............48.

Korpraler...............24.

Vice. Korpraler............48.

Indragne beställningar.

Regements-cliefer.........

Majorer ...............

Regements-adjutanter.......

Regements-pastorer........

2: dre Batalj ons-läkare.......

Regements-skrifvare .......

Mönsterskrifvare..........

Bataljons-adjutar.ter........

Fältmusikanter...........

Gevärshandtverk :i ve........

Kompani-eker ...........

2:dre Kapten ..........

T.ste Löjtnanter...... . .. .

2:dre Löjtnanter..........

Underlöjtnanter...........

Fanjunkare.............

l:ste ''Sergeanter..........

Furirer............. . .

Korpraler..............

Vice Korpraler..........

3. -3.

''2. :

1. i

2. i

5.

3 1
13. i

3.
10.

2.

10.

10.

10.

4.
10.
48
34

Indelta Armén.

Tillkomne beställningar.

Regements-ehef........... 1.

Majorer............... 4.

Regements-qvartermästare..... 1.

Regements-adjutanter....... 3.

Regements-auditörev........ 2.

Regements-pastorer ........ 4.

Regements-läkare......... 2.

lrste Batalj ons-läkare ....... 7.

2:dre Batalj ons-läkare....... 21.

B atalj ons -adj ut anter........ 3.

Regements-väblar ......... 5.

Regementstrumslagare....... 2.

Fältmusikanter........... 30.

Gevärshandtverkare........ 3.

Kompani-ehefer........... 12.

2:dre Kaptener........... 48.

lrste Löjtnanter .......... 8.

2:dre Löjtnanter.......... BO.

Underlöjtnanter........... 6.

Fanjunkare............. . 10

lrste Sergeanter..........104.

2rdre Sergeanter..........226.

Furirer............... 12.

lrste Korpraler ...........552.

! Korpraler.............. 72.

Vice Korpraler ........... 624

Ind-agne beställningar.

Regements-skrifvare.......

Mönsterki ifrare...........

Gevärshandtverkare .......

Furirer.............. .

23.

85.

5.

172.

Ser. A. N:o 11.

XJpgift å tillkomst och afgång af Wadstena Krigsmanshuskassas
underhållstagare under nedannämnda år.

Vid årets

Vid årets

ingång

Tillkomne.

Afgångne.

utgång

befintlige.

befintlige.

År

1842 ......................................................

8,747

677

308

9,116

»

1843 ......................................................

9,116

694

407

9,403

»

1844 ......................................................

9,403

489

398

9,494

»

1845 ......................................................

9,494

607

369

9,732 j

»

1846 ......................................................

9,732

589

405

9,916

))

1847 ............:.........................................

9,916

547

386

10,077

»>

1848 .......................................................

10,077

498

495

10,080

»

1849 ......................................................

10,080

734

414

10,400

))

1850 ......................................................

10,400

531

438

10,493

))

1851......................................................

10,493

404

439

10,458

»

1852 ......................................................

10,458

460

486

10,432

1 »

1853 ......................................................

10,432

596

547

10,481

! ))

1854 ......................................................

10,481

174

472

10,183

| ))

1855 ......................................................

10,183

541

437

10,287

1 »

1856 ......................................................

10,287

561

493

10,355

! »

1857 ......................................................

10,355

401

493

10,263

»

1858 ......................................................

10,263

320

569

10,014

»

1859 ......................................................

10,014

635

440

10,209

»

1860 ......................................................

10,209

484

480

10,213

»

1861......................................................

10,213

407

448

10,172

1862 ......................................................

10,172

593

503

10,262

»

1863 ......................................................

10,262

631

498

10,395

1864 ......................................................

10,395

431

438

10,388

»

1865 ......................................................

10,388

512

496

10,404

1866 ......................................................

10,404

701

480

10,625 j

Summa

—

13,217

11,339

1

Då ifrån antalet af under förenämnda 25 år tillkomne gratialister 13,217

afdrages antalet afgångne.............1å3o9

återstå . . . . . . . . . . * . . . . • * • • * 1,87<S
hvarmed antalet af Wadstena Krigsmanshus-kassas, underhållstagare
under sagde år tillvexla och hvithet antal, fördeladt å meranämnde år,
utvisar eu årlig tillökning af 75 personer.

Ser. A. N:o Yl.

Upgift å de belopp, hvarmed Wadstena Krigsmanshus
kassa blifvit tillökad eller förminskad under åren
1847 med 1866.

Förminskning.

Tillökning.

År 1847

68,289

56,103

» 1858

» 1859

Ser. B. N:o 3.

Sammandrag

utvisande det antal rotar, hvarmed Indelta Armén kommer att förökas.

l:o. Från nya ordinarie voteringen.

a) inom soldathållet.

i Östergötlands län............................. (32.

„ Södermanlands d:o............................ 23.

„ Gelleborgs d:o............................... 75.

„ Westmanlands d:o............................ 15.

„ Nerikes d:o......................... 58.

„ Wermlands d:o.............................. 59.

„ Elfsborgs d:o............................... 2.

„ Bohus d:o................................. 1. ^gr

b) inom båtsmanshåll.

i Östergötlands län............................. 4.

Gelleborgs d:o............................... 12.

„ Wes ter-Norrland s d:o.......................... 47.

„ Bohus län (Tanum, Våttio och Bullaren)............... 6.

„ Hallands d:o . ...............................161. 230

525.

2:o. Från ordinarie båtsmanshåll.

Norrlands 4 båtsmanskompanier......................... 662.

Östergötlands båtsmanskompani....................... 194.

Hallands 2:ne båtsmanskompanier....................... . 364.

Westergötlands båtsmanskompani................... 87.

af lista Bohusläns d:o (Tanum, Vättle och Bullaren).............100. ^ ^7

3:o. Extra rotering.

Nerikes län...................................... 287.

Wermlands d:o.................................... 65.

Jönköpings d:o ................................... 22. 3?4

4:o. Ny rotering.

Inom Axbergs, Kihls och Ilofsta socken al Örebro län, förslagsvis........ 50.

5:o. Göteborgs stadsvaktslcompani.

................................ 44.

Inom Göteborgs län

Summa 2,400.

Ser. B. N:o 4.

Uppgift

öfver Indelta Infanteriets nu befintlige anslagne, indragne eller för särskilda

ändamål vakante nummer.

Lif-regementets grenadiercorps
lista lifgrenadier-regementet. .
2:dra d:o d:o

Westgöta regemente......

Smålands grenadierbataljon . .

Uplands regemente.......

Skaraborgs d:o ........

Södermanlands d:o.......

Kronobergs d:o.........

Jönköpings d:o.........

Dalregementet..........

Helsinge regemente.......

Elfsborgs d:o.........

Westgöta-Dals d:o.......

Bohusläns d:o.......

Westmanlands d:o.......

Norrbottens fältjägarecorps . .
Westerbottens d:o - -

Kalmare regemente.......

Nerikes d:o .......

Wermlands d:o .......

Jemtlands fältjägarecorps . . .
Norra Skånska infanteri-regitet

Södra d:o d:o_

Summa

Anslagne nummer.

Indragne

nummer.

Vakante nummer.

Summa Summarum.

Till furirer.

Till faltmusikanter.

Till spel i nummer.

Till trumslagare.

Summa1.

Till lönefyllnad åt
underofficerare.

Till musikens underhåll.

Till gevärshandtverlc^re.

Summa.

gd

B".

5*

eg

Er

5*

ep

För batteriet i Norrland.

För Volontär vakansfonden.

Befriade under fredstid.

För soldatbarnskola.

Brutne rotar.

Summa.

8

5

8

12

33

19

3

22

J

4

_

4

59

16

10

16

24

66

—

48

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

—

40

4

44

2

—

8

—

—

—

10

120

16

10

16

24

66

2

38

4

44

7

—

8

—

—

—

15

125

8

5

8

12

33

—

19

3

22

—

—

4

—

—

—

4

59

16

10

16

24

66

24

24

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

*-

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

16

32

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

6

38

4

48

—

—

8

—

4

—

12

126

16

10

16

24

66

13

35

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

16

32

4

52

--''

—

8

3

—

—

11

129

16

10

16

24

66

—

48

4

52

—

—

8

—

—

■—

8

126

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

i

—

—

8

126

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

—

—

8

126

16

10

16

24

66

—

24

4

28

—

_

8

j-

—

—

8

102

16

10

16

24

66

16

32

4

52

--

_

8

_

—

—

8

126

8

12

—

20

27

10

2

39

—

!)99

4!—

—

—

103

162

8

12

—

20

27

10

2

39

—

—

4

I

—

—

4

63

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

—

10

4

14

—

5

-

5

85

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

|

8

126

8

12

—

20

2

3

4

9

—

—

4

—

i 4

33

10

16

24

50

—

4

! 4

—

8

2)2

1 10

64

—

! 10

16

| 24

50

—

1 4

4

—

8

|-

—

2)5

1 13

67

312j200|356 480|l,348| 199z652!9(l94lj 9

j 99 169; 3

1 4

7j291|2,580

'') Ursprungligen 115 nummer vid f. d. Westerbottens regemente. Af de ursprunglige nummern
äro 16 anslagne till lönefyllnad för Underofficerare vid Norrbottens fältjägarecorps.

2) Vakante, såsom brutne, emedan uti dessa retur ingått boställen vid f. d. Adelsfane-regementet,
hvilka boställen öfverflyttats från ordinarie till extra rotering.

Ser. B. N:o 5.

Beräkning

öfver det antal nummer, hvarmed Indelta Infanteriet kommer att ökas.

l:o. Gamla nummer:

a)

b)

Vakan te för åtskilliga ändamål............... 291.

Af dessa äro 3 vid Dalregementet befriade från rotering
i fredstid, och 7 brutne i Skåne kunna icke uppsättas
.............................. 10.

Nummer förut indragne och anslagne........... 2,289. '')

Af dessa äro nu besatte med trumslagare och spel. . . 836.

Hvarför tillökningen i nummer blir.................

281 '')

1,453.

. . . . 1,734 2).

2:o Nya nummer:

a) Ny ordinarie rotering inom soldathållet.............. 295.

d:o d:o båtsmanshåll............ 230.

b) Af ordinarie båtsmanshåll................. 1,667.

hvarifrån afdragas Gotlands båtsmanskompanier . . . . . 260. ^407.

c) Extra rotering............................. 374.

d) Ny rotering............''.................. 50.

e) Göteborgs stadsvaktskompani...........''........ - 44. 2,400.

Summa 4,1343).

■) Summa vakante, indragne och anslagne nummer, hvarmed infanteriet föreslås
alt ökas 281 + 2,289 =.......................... 2,570.

2) Summa tillökade gamla nummer utgör..................... 1,734.

Enligt förslaget anslås till spel, trumslagare och gevärshandtverkare 1,075.

af hvilka redan nu äro till dessa ändamål anslagne......... 836. 039

hvarföre tillökningen i gamla effektive nummer blir 1,495

3) Summa tillökade nummer vid indelta Infanteriet................4,134.

Af desse anslås till spel, trumslagare och gevärshandtverkare vid beflntlige
regementen och corpser, utöfver nu till dessa ändamål anslagne nummer 239,
samt vid de nybildade Wester-Norrlands regemente och Hallands fältjägarecorps.
..........,.................... 75. ^^4

hvarföre tillökningen i effektive nummer endast blir 3,820.

Ser. B. N:o 6.

Beräkning

öfver det antal effektive soldatnummer, hvarmed Infanteriets stamtrupp ökas.

Infanteriets stamtrupper erhålla följande antal effektive nummer:

Indelte nummer 20,596 -f 3,820 —..................... 24,416.

Värfvade d:o 950 + 475 + 475 —................... 1,900. 26,316.

För närvarande finnas:

Indelte nummer................................. 20,596.

Värfvade d:o ................................. 2,144. ^ 740

Tillökningen lufver således 3,576.
De indelte soldatnumren ökas:

l:o. Med gamla nummer:

a) Vakante för åtskilliga ändamål 291. Af dessa äro 3:ne
vid Dalregementet befriade från rotering i fredstid, och

7 brutne i Skåne kunna ej uppsättas........... 281.

b) Nummer förut anslagne eller indragne...........1,214. '')

2:o. Med nya nummer:

a) Ny ordinarie rotering inom soldathållet.......... 295.

b) d:o inom båtsmanshåll......... 230.

c) Från ordinarie båtsmanshåll................ 1,407.

d) Extra rotering......................... 374.

e) Ny rotering inom Axbergs, Kihls och Hofsta socknar i

Nerike............................. 50.

f) Göteborgs stadsvaktskompani................. 44. 2 400

Af desse tillökade nummer anslås till trumslagare, spel och
gevärshandtverkare vid Wester-Norrlands regemente och Hallands
fältjägarecorps, 3 bataljoner å 25,.................. 75. % 325

hvarföre tillökningen i effektive indelte nummer blifver 3,820.

'')

Nu anslagne och indragne nummer....................... 2,289.

Af desse skola dock 25 vid hvarje af n. v. indelta 43 bataljoner besättas

med spel och gevärshandtverkare...................... 1,075.

hvarföre den effektive tillökningen endast blifver 1,214.

De värfvade fotgardesregementenas n. y. effektiva

styrka.......................

minskas till.................

och Wermlands fältjägareregementes n. v. effektiva
styrka.....................

minskas till..............

1,556.

95Q- 606.

588.

na.

hvaremot tillkommer Blekinge värfvade skarpskyttecorps’ effektiva
styrka...........................

hvarföre de värfvade effektive soldatnummern minskas med . ,

719.

475.

och tillökningens effektive nummer för hela Infanteriets blir således

244.

3,576.

Sammandrag af det värfvade och indelta

S t

Ordinarie rustning och rotering samt värfning

inom soldathållet, [inom båtsmanshållet.

Värfvade.

Effektive.

Spel och
gevärs-handt:re.

Effektive.

Spel och
gevårs-liandt:re.

Summa.

475

25

500

Andra lifgardet ..................

Blekinge värfvade skarpskyttecorps.......

Wermlands fåltiägarecorps............

475

475

475

25

25

25

—

—

500

500

500

Summa

1,900

100

——

—

2,000

Indelta.

Lifregementets grenadiercorps..........

517

25

542

Första lifgrenadierregementet ..........

1,051

50

i

—

1,102

Andra dito . . ......

890

50

193

—

1,133

Westgöta regemente...............

1,100

50

1,150

Smålands grenadiercorps.............

550

25

—

—

575

Uplands regemente ................

1,150

50

—

—

1,200

Skaraborgs d:o ................

1,100

50

---

—

1,150

Södermanlands d:o ................

1,081

50

—

1,131

Kronobergs d:o ................

1,100

50

1,150

Jönköpings d:o ................

1,078

50

—

1,128

Dalregementet ................

1,100

50

---

——

1,150

Helsinge regemente...............

856

50

98

—

1,004

Elfsborgs d:o ................

1,056

50

8

—

1,114

West,göt, a Dals d:o ................

1,088

50

10

——

1,148

Bohus läns d:o ................

910

50

169

—

1,129

Westmanlands d:o ................

1,013

50

—

—

1,063

Norrbottens fä,ltjasar ecorps ...........

458

25

483

Westerbottens fältjärareeorps ..........

435

25

13

473

Knlmåre regemente ...............

1,100

50

—

—

1,150

Nerikes d:o .................

673

50

—

—

723

956

50

—

—

1,006

Jern fl ds fältjägare corps ............

500

25

—

—

525

932

50

—

—.

982

947

50

—

—

997

Hallands fältjägarecorps ............

Wester-Norrlands regemente..........

] 450

339

501

25

50

364

1,001

Summa| 22,091

1,075

1,332

75

24,573

Summa Summarum] 23,991

| 1,175

1,332

75

26,573

t

Infanteriets föreslagna nummerstyrka.

Ser. B. N:o 7.

a m.

Ny ordinarie rotering

inom

soldat-

hållet.

inom

båtsmans- Summa,
hållet, i

——

1

i

9

49

13

19

58

1

2

10

64

53

17

295

295

Extra I Ny
rote- I rotering
ring

inom | inom
soldat- i soldathållet.
hållet.

I

Göte borgs stads vakt.

161

51

9

49

17

19

66

1

2

6

10

64

53

161

68

230 525

230 ! 525

22

77

246

29

50

374

50

374

50

35

9

44

44

m

B C/2

B s
K- E

P i

B P

25,566

27,566

I

500

500

500

500

2,000

551

1,151

1,150

1,150

575

1,200

1,150

1,150

1,150

1,150

1,150

1,070

1,150

1.150
1,144

1.150
483
473

1.150
1,083
1,088

525

982

997

525

1,069

Indragne 320 nummer.
320

Indragne 100 nummer.

Dessutom 3 rotar vakante.

Dessutom 2 brutne rotar.

T a

utvisande de föreslagna indelta regementenas och corpsernas sammansättning utaf

! o

! °

! S

K

H-i

Hl

CD

aq

P

bo

P

Öl

B

po

P

1

d

GG

pr

p

•1

GG !

O:

Oj i

CD

5?

o

O:

W

i §

1 E

tv

B

cd

P

o_

dq5

•i

CD

P

P

O-

d?

Hl

CD

P

P

P

CD

dq

O:

P-

P

Oj

aq

Hl

p

p

Oj

02

Hl

P

er

o

Hi

aq

B

p

p,

p

0

o

er*

CD

Hl

aq

02

n

O:

P*

aq

ti

P

Hi

CD

aq

P*

aq

CD

Föreslagna regementen g tz
och corpser. ® A

Cg

CD*

Hl

H

CD

CD*

y-t

CD

Hl

CD

eg

P

P

Oj

H

CD

aq

1

Hi

CD

aq

Oj

Hl

H

CD

aq

CD

ni

CD

aq

1

p_

CD

aq

3

H fe

1 "
k

e

s>

25

ro

pj

cd’

Hl

aq

B

CD

P_

aq

CD

B

CD

P_

B

CD

P

CD

er*

p_

£

P_

CD

B

CD

P

CD

aq

CD

B

CD

B

p

CD

3

CD

CD*

CD_

P_

CD

fei

o

•5

p

Lif-regementets grenadiercorps. .

in

—

—

—

—

194

—

—

—

—

l:a lifgrenadier-regementet....

—

609

492

—

—

2:a d:o d:0 ....

—

527

413

—

—

Westgöta regemente........

—

—

—

390

29

—

388

459

—

Smålands grenadiercorps.....

—

—

—

—

Uplands regemente........

Skaraborgs d:o ........

—

390

—

1,200

760

—

—

—

—

—

Södermanlands d:o ........

125

—

—

—

--

1,006

Kronobergs d:o ........

Jönköpings d-.o ........

—

—

—

63

265

—

—

—

969

131

641

1,134

63

—

Dalregementet...........

—

—

—

750

Helsinge regemente........

—

—

—

Elfsborgs d:o ........

—

—

—

91

—

Westgöta-Dals d:o ........

—

—

—

103

—

52

Bohusläns d:o ........

—

—

—

2b

—

Westmanlands d:o ........

264

—

—

—

—

Norrbottens faltjägarecorps . . .

—

—

—

—

—

Westerbottens d:o ...

—

—

—

—

—

Kalmare regemente........

—

108

95

—

143

—

Nerikes d:o ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Jemtlands faltjägarecorps.....

—

—

—

—

—

—

—

—

Norra Skånska regementet ....

—

—

—

Södra Skånska regementet ....
Hallands faltjägarecorps.....

_

—

—

—

—

—

450

Wester-Norrlands regemente . . .

—

—

—

Summa

j 500 1,244

>1,000

>1,000

| 500|l,200>l,200]l,200]l,100|l,100| «)1,197

>1,200

’) Dessutom 3 vakant© rotar.

Ser. B. N:o 8.

hell

de nuvarande regementerna,

af batsmansrotering, ny ordinarie rotering in. in.

Elfsborgs regemente.

Westgöta-Dals regemente.

Bohusläns regemente.

Westmanlands regemente.

Sorrbottens faltjägarecorps.

Westerbottens faltjägarecorps.

Kalmare regemente.

Herikes regemente.

Wermlands regemente.

—

—

—

237

—

-

—

—

—

193

179

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

::

87

—

—

—

—

—

—

—

—

118

—

—

—

—

—

—

—

—

91

__

—

—

—

16

—

__

—

—

93

—

1,004

11

—

—

_

—

983

—

—

3

27

904

—

—

—

—

—

799

—

_

_

—

—

—

—

483

—

_

—

—

—

—

—

460

• -

_

_

—

—

—

—

—

—

804

—

_

—

—

—

55

—

—

—

668

_

3

—

—

—

—

98

908

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

_!

!

1,200)1,200

904

1,200)

CO

OO

-tf

460)1,100

766

908)

CD

B

B

Oj

p:

er?

p

525

A

ui

ptf

B°

K

P

5''

p5

B

a?

CD

B

CD

B

982

CP

9

P

SO

pr

B

S"

p

B

P*

B

cro

CD

B

bd

B

p

B

o

B"

B.

B*

CJq

1

193

997

I —

98

8

10

169

13

364

so

B

ao

o

&

5"

p

O -

9!
491
13

19

58

1

2

10

64

53

161

551! 171 51

X

B

03

Oj

P

22

77

246

29

Hy rotering (soldat).

--—---

Göteborgs stadsvakt.

Summa.

_

551

—

—

1,151

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

575

—

—

1,200

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

'') 1,150

—

-

1,070

—

35

1,150

—

—

1,150

—

9

1,144

—

—

1,150

—

—

483

—

473

—

—

1,150

50

—

1,083

( —

—

1.088

—

—

525

—

■—

2) 982)

—

—

3) 997)

—

—

525''

-

—

1,069)

SO! 40| 25,566!

") Dessutom 2 brutne rotar.

3) Dessutom 5 brutne rotar.

Ser. B. N:o 9.

Beräkning

öfver Infanteriets styrka och sammansättning pa krigsfot.

l:o. 100 bataljoner å 560 man i fält och

50 depotbataljoner.

A) 100 bataljoner i fält:

Stridande.

Icke

stridande.

Summa.

'') 22,916

2) 30,040

2,700

3) 360

6,600

s) 192

Beväringsmanskap...................

Befäl å 27 per bataljon (Ser. B. N:o 13).....

Icke stridande å 66 per bataljon (Ser. B. N:o 13)

För staber disponibla å 30 per brigad.......

Icke stridande å 16 .. d:o............

Summa

B) 50 bataljoner i depot:

56,016

8) 3,000

4) 30,000

1,350

6,792

62,808

Befäl å 27 per bataljon................

Summa

2:o. 100 bataljoner ä 860 man i fält och

100 depotkompanier.

A) 100 bataljoner i fält:

34,350

3) 22,916

«) 60,040

2,700

360

6,600

192

34,350

■

Befäl å 27 per bataljon................

Icke stridande å 66 per bataljon..........

För Staber disponibla å 30 per brigad.......

Icke stridande å 16 „ d:o............

Summa

B) 100 depöt-kompanier:

Stamsoldater å 30 per kompani...........

Beväringsmanskap...................

Befäl å 6 ner kompani ................

86,016

|8) 3,000

17,000
600

6,792

92,808

1

j Summa j 20,600

| 20,600

Ser. B. N:o 9.

Förklaringar.

'') Stamtruppernas antal 27,566, hvilket vid mobilisering ökas med 50 gevärshandtverkare,
således 27,616; häraf afgå 60 per stambataljon, eller 3,000 man,
äfvensom, bland “icke stridande11 redovisade, 1,700 sjukvårds- och trossmanskap
samt gevärshandtverkare.

a) Då från 4:de och 5:te beväringsklassernas beräknande summa 36,000 man, dragés
det för specialvapnen erforderliga antal 3,660 4 5 6 7 8), återstår för Infanteriet
32,340 man, hvilken summa här är minskad med 23 förbinderisoldater per
bataljon, 2,300, hvilke redovisas bland “icke stridande11.

3) Vid en brigad, då den består af 2:ne regementen, finnes följande personal

disponibel för staben.

Stridande: Regements-Chefer........... 2

Adjutanter............. 6

Regera entsväblar........... 2

Fältmusikanter............20

Icke Stridande: Regementspastorer.......... 2

Regementsläkare........... 2

Regementsauditörer......... 2

Regementsintendenter........ 2

Trosskuskar............. 8 ig.

4) 6:te och 7:de beväringsklassernas beräknade summa 32,000 man, eller noga räknade
32,300, minskas med till special vapnen afgående till omkring 30,000.

5) 27,616 man stamtrupp, minskade med till depöterna kommenderade 3,000 samt
med 1,700 man sjukvårds- och trossmanskap samt gevärshandtverkare.

6) 4:de och 5:te beväringsklasserna 32,340 man tillika med 6:te och 7:de dito
30,000, summa 62,340, hvilken summa, minskad med 2,300 man förbinderi-soldater,
redovisas bland “icke stridande11.

?) För special vapnen beräknas följande antal beväring:

a) mindre krigsfoten:

Kavaleriet................ 960

Artilleriet.................2,140

Ingeniörtrupper............. 560 3,660.

b) större krigsfoten ytterligare:

Kavaleriet................ 960

Artilleriet................. 910

Ingeniörtrupper............. 560 2,430.

8) Såsom trumslagare och spel vid depöterna påräknas befintlige, i nummer icke stående
musikelever.

Ser. B. N:o 10.

Beräkning öfver styrkan i ledet eller roteantalet
vid en fält-Tbataljon.

l:o) 1 bataljon af 560 man.

Af går från ledet:

Korpraler........................... gg

Sjukvårdssoldater........................ 12’

Sjuke- och trossbetäckning omkring 6 procent....... 36.

F örbinderi-soldater....................... 23.

Gevärshandtverkare...... p

Trumslagare och spel...................... 12. 120

Manskap i ledet.................................. 44g ggg

440 man = 220 rotar, eller 18 rotar i linie- och 19 i tiraljörplutonerna.

2:o) 1 bataljon af 860 man.

Af går från ledet:

Korpraler......................... gg

Sjukvårdssoldater........................ 12.

Sjuke- och trossbetäckning omkring 6 procent....... 56.

F örbinderi-soldater....................... 23.

Gevärshandtverkare....................... 1.

Trumslagare och spel...................... 12. 140

Manskap i ledet............................. 720 860

720 man — 360 rotar, eller 30 rotar såväl i linie som tiraljörplutonerna.

Ser. E. N:o 11.

Förslag till befäls-personal, spel och gevärshandtverkare
vid ett infanteri-regemente.

Staben:

Öfverste......................... i

Majorer........................... 3.

Regements-qvartermästare................, 1.

Regements-adjutanter................. 2.

Regements-väbel..................... 1.

Bataljons-adjutanter................... 2.

Gevärs-handtverkare................... 2.

Kompani-staten:
med fast lön:

Kompani-chefer...................... 8.

2:e Kaptener........................ g.

l:e Löjtnanter...................... 8.

2:e Löjtnanter....................... 10.

Underlöjtnanter...................... 8. 40

Fanjunkare..... 8.

l:e Sergeanter....................... 12.

2:e Sergeanter....... 12.

Furirer.......................... s! 40.

l:e Korpraler ...................... 24.

Korpraler......................... 48.

Vice Korpraler .................._. . . 72. 144 224

På*half sold:

Kaptener.......................... 2.

l:e Löjtnanter...................... 4, g

Spel :

Regements-trumslagare.................. 1.

Fältmusikanter...................... 10.

Trumslagare och spel i nummer............ 48.

S3r. B Ro 12.

Förslag till hefäls-personal, spel och gevärshandtverkare
vid en infanteri- (fältjägare-) corps.

Staben:

Chef, öfverste-löjtnant.................. 1-

Major............................ 1.

Regements-qvartermästare................ L

Regements-adjutant.................... L

Regements-väbel....................... 1-

Batalj ons-adj utan!..................... L

Gevärs-handtverkare.................... 1- 7.

Kompani-staten:
med fast lön;

Kompanichefer................ 4.

2:e Kaptener. ....................... 3.

l:e Löjtnanter....................... 4.

2:e Löjtnanter................. 5.

Underlöjtnanter.................... ■ • 4. 20.

Fanjunkare ........................ 4.

l:e Sergeanter....................... 6.

2:e Sergeanter...... 6.

Furirer ........................... 4. 20.

l:e Korpraler ....................... 12.

Korpraler ......................... 24.

Vice Korpraler. . ..................... 36. 72. 112.

På half seid:

Kaptener.......................... 1.

1:6 Löjtnanter....................... 2. z.

Spel:

Regements-trumslagare.................. 1-

Fältmusikanter....................... 5.

Trumslagare och spel i nummer.........- - - 24, 30. 152.

Ser. B. N:o 13.

Förslag öfver Befäl och Manskap, såväl stridande som icke stridande,

vid en fältbataljon af 560 man.

m

O

Hästar.

03 03 03 1 (M

r—1 1

So

rH

Fn

H

Fordon.

H CO H | rH

O

Summa Summarum.

co o oi oo oö

03 lO t—l

xO

CO

r-H

CO

O

Summa icke stridande.

03 rH

lo"

CD

h3

Summa.

CO CD O 00 C5

03 rH

CO

CO

c3

Kuskar och hästskötare.

rH CO t—| I >0

CO

rH

Hd

Sjukvaktaremanskap,

H 1 | | |

"c<r

rH

F-4

-t-3

§

c3

a

Förbinderimanskap.

1 1 |

CO

03

m

Sjukvårdssoldater.

Öl | (MH |

03

cv

Stamsoldater.

1

1 ^

o

HH

Gerärshandtverkare.

^ !

1 1

rH

Läkare.

rH |

1 1

r-H

Summa stridande.

CO xH

xH

10

1 1

1 1

xH

xo

Summa.

O

03

xO

1

1

O

03

xO

O

Å

c3

barnsoldater och
beväringsmanskap.

3 1 1
^ 1 1

nT

03

xt

P

03

Skarpskyttar.

S 1 1

Öl

CO

d

3

-Timmermän.

S

1

CO

r-H

cd

Trumslagare och spel.

Sill

03

rH

Hd

Korpraler.

sill

CO "
CO

Fn

i ®

Summa.

rH 03

CO

rH

m

d o

o

Kompani-underofficerare.

03

rH

03

rH

Adjutant.

^ il M

r-H

o

Summa.

^2111

xfi

oS

Kompani-officerare.

03 1

i—l

03

T—1

o

s

Adjutant.

|

rH

o

Bataljonschef.

1 1

1

t-H

i

.

Staben ..............

Kompanierna..........

F örbinderi-afdelningen.....

Reservförbinderiafdelningen . .

Trossen.............

c3

B

m

M M r»

P P P

r*i M rX

CM CO

oq cq cn

cq cq i

^ cq

" P7 n ro

s ^ § a ö

5 S

CQ rM

Ser. B. N:o 14.

Förslag

till Infanteriets sammansättning i fördelningar och armé-corpser

på krigsfot.

lista Fördelningen.

Blekinge värfvade skarpskytte-corps.....

Antal |
Bataljoner.

2

Kronobergs regemente ............

4

Norra Skånska regementet .........

4

i

Södra Skånska regementet..........

4

1

Hallands fältjägarecorps . . . .........

2

I

16 Fat.

2:dra Fördelningen.

! Första lifgrenadierregementet ........

4

lista Armé-corpsfu.

34 bataljoner.

Andra lifgrenadierregementet ........

4

t

Smålands grenadiercorps . . . . .......

2

Jönköpings regemente.............

4

I

1

Kalmar regemente...............

4

18 Fat,

3:dje Fördelningen.

Westgöta regemente..............

4

\

Elfsborgs regemente..............

4

1

Westgöta Hals regemente...........

4

J

Bohus läns regemente.............

4

j

16 Fat

-

4:de Fördelningen.

j Skaraborgs regemente.............

4

[ 2:dra Armé-cerpseu.

/ 30 bataljoner.

Nerikes regemente...............

4

1

1 Wermlands regemente.............

4

Wermlands fältjägarecorps..........

2

/

14 Fat,

Transport

64

Antal

Bataljoner.

Transport

64

5: te Fördelningen.

Svea lifgardet.................

2

Andra lifgardet................

2

Lifregementets grenadiercorps.......

2

1

Uplands regemente..............

4

i

Södermanlands regemente...........

4

I

Westmanlands regemente...........

4

|

18 Fat.

j

\ 3:dje Armé-corpscii.

6:te Fördelningen.

/ 36 bataljoner.

Dal-regementet.................

4

1

Helsinge regemente ..............

4

1

Norrbottens fältjägarecorps..........

2

1

Westerbottens fältjägarecorps ........

2

1

Jemtlands fältjägarecorps ..........

2

Wester-Norrlands regemente.........

4

18 Fat.

1

Summa 1

100

!

Ser. B. N:o 15.

Approximativ beräkning öfver den ökade kostnad som uppstår
genom infanteriets organisation på föreslaget sätt.

l:o. Indelta Infanteriet.

a) Beklädnad och utredning, m. m.

Underhåll af beklädnads-, utrednings-, remtygs-,
gevärs- och trosspersedlar för 4,088 '') man (Ser.
B. N:o 5).................å 19: 85.

b) Aflöning.

Löner för det tillökade befälet och underbefälet,
utgörande (Ser. K. N:o 12), 382,298 B:dr, äro
inbegripna i kostnaden för löneregleringen.

c) Vapenöfning:

Enligt Ser. G. N:o 1, utgör ökade konstnaden för
Indelta arméens vapenöfningar 7,656: 72, af
hvilken summa två tredjedelar utföres med . . .
Garnisonstjenstgöring i Stockholm (Ser. G. N:o 1).

d) Förlust i vakansafgifter:

ifrån 295 nummer, tillhörande nya ordinarie rote ringen

inom soldathållet.......å 87: 33

„ 69 nummer, tillhörande nya ordinarie rote ringen

inom båtsmanshållet .... å 112: 42
„ 161 nummer, tillhörande utsockne frälse! i

Halland................å 66: 78.

„ 99 nummer, anslagne till Norrbottens häst jägare

sqvadronsfond 4,950: —

„ 169 nummer anslagna

till Volontär vacans fonden.

....... 18,682: — 26,632: —2)

5,104 48
481,015,75

25,762
7,756 98

10,751

58

81,146

80

486,120

23

44,270 91 611,537

Transp.

94

i

611,537|94

'') Antalet tillökade nummer är (Ser. B. N:o 5)..............4,134.

Af hvilka dock besättes med gevärshandtverkare..........- - - 46-

hvarför det antal ökade nummer, för hvilka underhåll af beklädnad m. m.
skall beräknas, är............................. 4,08 8.

2) Enär ifrågavarande båda fonder torde komma att disponeras på ett sätt, hvarigenom
deras nuvarande inkomst af vakansafgifterna blir obehöflig, har beloppet
af dessa vakansafgifter, bär blifvit fort inom linien.

Transp.

från 601 nummer, anslagna
till underofficersoch
gevärshandtverkares
aflöning (Ser. K.

N:o 7)......... 71,695:92

„ 200 nummer anslagna

Fältmusikanters aflöning
(Ser. K. N:o 9) 23,765: 56
„ 652 nummer, anslag na

till musikens underhåll
(Ser. K. N:o 9) 75,971:19 m 432. ^

2:o. Yärfvatle Infanteriet.

A) Fotgardes-regementena.

Genom föreslagen reduktion af hvardera regementet
till en bataljon, samt genom passevolansens
upphörande, uppstå följande besparingar:

a) Aflöning åt befäl och underbefäl......

b) Underbefäl:

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar för

640 man (Ser. K. N:o 20)......

Gevärspersedlar för 640 man......

d:o d:o „ 304 „

Rekryteringspenningar
Sängservis- och kokinrättningskostnad

B) Wermlands Fältjägare-corps.
a) Aflöning:

Beloppet utaf aflöning enligt ny normalstat för
befäl, underbefäl och manskap, deruti äfven inbegripet
jägare-arfvoden och anslag till musikens
underhåll, uppgår enligt (Ser. K. N:o 23)

till...................... 79,280

och då nuvarande stat i motsvarande utgifter
upptager............... 63,063

uppstår en ökad aflöningskostnad af.........

77,766

61,679

44

1,196

80

640 man

26,547

20

138 „

28,527

36

640 „

4,800

—

640 „

6,400

-

16,217

206,916

611,537

94

80

Transp. | 16,217j—j 206,916 |80|[6ll,537|94

3) Då den ökade kostnad för Statsverket, hvartill upphörande af dessa vakansafgifter
föranleder, är inbegripen i kostnaden för indelta Arméns lönereglering,
emedan de underofficerare och gevärshandtverkare, hvilka af dessa vakans -

Transp.

b) Underhåll:

Genom föreslagen reduktion af nummerstyrkan med
100 man, samt genom passevolansens upphörande,
uppstå följande besparingar:

Beklädnads-, remtyg- och utredningspersedlar (Ser.

K. N:o 20).................. 11,870

Gevärspersedlar................ 187

Rekryteringspenningar............. 375

Inqvarteringspenningar............ 500

c) Vapenöfning. Inberäknad i indelta arméens
vapenöfningar.

Genom den organisation som för Gardes-corpserna

och Wermlands Fältjägare-corps är afsedd, uppkommer
således en besparing af.........

C) Blekinge värfvade Skarpsinne-corps.

Genom öfverflyttande af Marin-regementet från
Sjö- till Landtförsvaret och i sammanhang der
med, dess reduktion till en bataljon, uppstå följande
kostnader:

a) Aflöning för befäl och underbefäl. (Ser.
K. N:o 23).....................

b) Underhåll:

Beklädnads-, remtygs^ utrednings- och sängservis persedlar

för 500 man.............

Gevärspersedlar för 500 man............

Bröd, gage, matportion under 61 dagar för 500 man
d:o d:o „ 304 „ „ 375

Medikaments- och kommunionpenningar „ 500
Rekryteringspenningar „ 500

Kokinrättningskostnad „ 500

Då från donna beräknade kostnad dragés ofvanstående
genom Gardets och Wermlands Fältjägarecorps’
organisation uppkommande besparing

utvisar skilnaden................

den ökade kostnad hvartill värfvade infanteriets
organisation föranleder, och ökade kostnaden för
hela infanteriets organisation utgör således . ,

16,217

12,932

80,014

55,526

925

19,239

71,911

1,150

3,875

1,500

206,916

3,285

203,631

80

80

234,140

203,631

611,537 94

85

80

30,509 05

642,046 99

Transp.

642,046j99

afgifter njutit inkomst, äro uppförde till kontanta löner, äfvensom ett kontant
belopp till musikens underhåll är uppfördt, så har beloppet af ifrågavarande
vakansafgifter blifvit fördt inom linien.

130,0004 5)

63,000»)

80

642,046

193,000

99

835,046

99

X

273,000

—

40,460

3

699

—

5,891

70

320,050

73

514,996 26

15,911

50

499,084

76

Transp.

Till denna kostnad bör ytterligare läggas:

a) Aflöning för halfsolds-befäl (Ser. K. N:o 31)

b) Indelta infanteriets rekryteringskostnad, förslagsvis
........................

hvarföre infanteriets organisation, fullständigt genomförd,
skulle förorsaka en ökad årlig kostnad af
Denna kostnad minskas dock genom följande besparingar
:

A) Den besparing som uppkommer å Femte hufvud titeln

genom Marinregementets öfverförande till
landtförsvaret, omkring.............

B) Den besparing som kommer Femte hufvud titeln

till godo genom öfverflyttande till land!
försvaret af 1,667 båtsmän...........

C) Upphörande af det till Westmanlands knektelego-medels-kassa
nu utgående anslag . . .

D) Upphörande af den ersättning som nu utgår

för det å vakans-afgiften för indragne rotar afkortade
beklädnadsbidrag............

hvarföre ökade kostnaden för infanteriets organisation
rätteligen endast utgör . . . R:dr Bunt
hvilken summa dock i den mån det till Lifbevärings-regementet
nu utgående anslag . .
blifver disponibelt, nedsättes till.....•. .

4) Huruvida denna kostnad i sjelfva verket kommer att utgå, är beroende derpå,
om beräknadt antal officerare anmäla sig att på half sold ingå.

5) Donna kostnad beräknas komma att minskas med 17,843 B:dr 53 öre utgörande
ränta af Westmanlands Knekte-lego-medels kassa.

Ser. B. N:o 16.

Förslag

till fördelning på åren 1870—1875 af den, approximativt beräknade, ökade
kostnad som uppstår genom infanteriets organisation på föreslaget sätt.

8,712

1

1

i

5,104

48

7,378

48

21,194

96

12,000

8,000

—

20,000

63.000

—

104,194

96

699

981

95

1,670

95

102,524

1

46,260

35

År 1870.

a) Beklädnad och utredning.

Af de till uppsättning ifrågasatta, anslagne, indragne
och vakande nummer, äfvensom af de
till nya ordinarie och extra roteringen hörande
nummer, sammanlagd! 2,637, uppsattes omkring
en sjettedel under hvardera af åren
1870—1875, således för år 1870:

Underhåll af beklädnad, utredning m. m. för
440 man................å 19: 85

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning. Okade kostnaden för infanteriets

vapenöfning utgör (Ser. G. N:o 1).......

d) Förlust i vakansafgifter. Enligt Ser. B. N:o 15

utgör donna 44,270: 91; hvilken fördelad på
6 år gör för hvarje................

e) Öfverförande på half sold af:

12 Kaptener å 1,000 ................

16 Löjtnanter å 500 ................

g) Statens öfvertagande af rekryteringskostnaden
hvarifrån af går:

A) Den i Ser B. N:o 15, under Ditt. C. upptagna

besparing........................

B) En sjettedel af den i Ser. B. N:o 15, under

Ditt. D. upptagne besparing 5,891: 70 . . . .

1870 års tillökning..............

År 1871.

a) Beklädnad och utredning.

År 1871 öfverflyttas till infanteriet från båtsmanskompanierna
.... 1,407 man.

Samma år öfverflyttas likaledes
Göteborgs stads vaktskompani.

...... 44 „

Underhåll af beklädnad och
utredning m. in. för . . . 1,451 man
samt två sjettedel^- af anslagne
och indragne m. m. 880 „

2,331 man å 19: 85
Transp.

46,260|35|

Transp.

46,260 35

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning.........

5,104''48

d) Förlust i vakansafgifter: två sjettedelar af

44,270: 91.................

14,756|97

66,121

80

e) Aflöning för halfsolds-befäl:

24 Kaptener å 1,000 ..............

24,000!—

32 Löjtnanter å 500 ................

16,000

—

40,000

—

f) Öfverförande Ull Landtförsvaret af Marin-

regementet, hvars kostnad enligt föreslagen or-

gamsation uppgår till (Ser. B. N:o 15) . . . .

234,140

85

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000

—

403,262

65

hvarifrån af går:

A) En tredjedel af den genom reduktion af Gardes-

regementena och Wermlands faltjägare-corps

uppkommande besparing (Ser. B N:o 15) . . .

67,877

28

B) Den besparing som i Ser B N:o 15 finnes upp-

tagen under Ditt. A...............

273,000

C) Den besparing som i Ser B. N:o 15 finnes

upptagen under Ditt. B.............

40,460

3

D) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 finnes

upptagen under Ditt. C..............

699 —

314,159

3

E) Två sjettedelar af den besparing som i Ser. B.

N:o 15 finnes upptagen under Ditt. D ....

1,963

90

383,800

21

1871 års tillökning . . ............

19,462

44

År 1872.

a) jBeklädnad och utredning m. m. för 2,771 man

å 19: 85.......

56,004

35

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning. Indelta infanteriets vapen-

öfnmgar............... 5,104: 48.

Indelta Arméns garnisonstjenstgöring

(Ser. G. N:o 1).......... 481,015: 75.

486,120

23

d) Förlust i vakansafgifter: tre sjettedelar af

44,270: 91 ...........

22,135;45

564,260

3

e) Aflöning för halfsolds-befäl:

36 Kaptener å 1,000 ................

36,000

—

48 Löjtnanter å 500 ............... .

24,000

—

60,000

_

f) Kostnaden för Blekinge värfvade Skälskytte-

corps .........

234,140

85

g) Indelta Infanteriets rekrytering..........

63,000

—

921,400

88

« Transp. |

j i 921,400 88

Transp.

921,400

88

hvarifrån af går:

A) två tredjedelar af den genom reduktionen af

Gardesregementena och Wermlands Fältjägare-

regemente uppkommande besparing.......

135,754

h3

B) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 finnes

upptagen under Ditt. A. B. C..........

314,159

3

C) Tre sjettedelar af den besparing som i Ser. B.

N:o 15 finnes upptagen under Ditt. I).....

2,945

8b

452,859

41

1872 års tillökning...............

468,541

47

År 1873.

a) Beklädnad och utredning in. m. för 3,210 man

å 19: 85......................

63,718

50

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning jemte garnisonstjenstgöring ....

486,120

23

d) Förlust i vakansaf gifter: fyra sjettedelar af

44,270: 91 ......................

29,513

94

579,352

67

e) Aflöning för halfsoldshefäl:

48 Kaptener å 1,000 ...............

48,000

—

64 Löjtnanter å 500 ................

32,000

—

80,000

f) Kostnaden för Blelcinge värfvade Skälskytte-

corps........................

234,140

8o

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000!—

956,493

52

hvarifrån af går:

A) Den besparing som uppkommer genom reduktion

af Gardes-regementena och Wermlands Fält-

jägarcorps.....................

203,631

80

B) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 linnés

upptagen under Ditt. A. B. C..........

314,159

3

C) Fyra sjettedelar af den besparing som i Ser.

B. N:o 15 finnes upptagen under Ditt. D. . .

3,926

90

521,717

73

1873 års tillökning ..............

434,775

79

År 1874.

a) Beklädnad och utredning m. m. för 3,649 man

å 19: 85......................

72,432

65

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning jemte garnisonstjenstgöring ....

486,120

23

d) Förlust i vakansaf gifter: fem sjettedelar af

44,270: 91 .....................

36,892

42

595,445 30

Transp. |

595,445(30

I

1

Tramp.

595,445

30

e) Aflöning för halfsoldsbefäl:

60 Kaptener å 1,000 ................

60,000

—

80 Löjtnanter å 500 ................

40,000

—

100,000

f) Kostnaden för värfvade infanteriets organisation

(Ser. B. N:o 15).................

30,509

5

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000

—

788,954

35

hvarifrån af går:

A) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 tinnes

upptagen under Ditt. A. B. C..........

314,159

3

B) Fem sjettedel^’ af den besparing som i Ser. B.

N:o 15 finnes upptagen under Ditt. D.....

4,909

75

319,068

78

1874 års tillökning..............

469,885

57

År 1875.

a) Beklädnad och utredning in. m. för 4,088 man

å 19: 85......................

81,146

80

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning och garnisonstjenstgöring.....

486,120

23

d) Förlust i vakansafgifter . ............

44,270

91

611,537

94

e) Aflöning för halfsoldsbefäl:

80 Kaptener å 1,000 ................

80,000

100 Löjtnanter å 500 ...............

50,000

—

130,000

—

f) Kostnaden för värfvade infanteriets organisation

30,509

5

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000

—

835,046

99

hvarifrån af går:

Besparing enligt Ser. B. N:o 15........

320,050

73

1875 års tillökning ..............

514,996 26

I

Förslag öfver Kavaleriets personal och hästar på fredsfot

Ser. C. N:o 1.

Sqvadronerna.

Stab e n.

N mnmerstyrkan.

Und.-ofnc:re.

Officerare.

Enligt nuvarande stat

Värfvade:

41121— 201 4 8
6 18i — | 30| 6 6

400i 448

600I 666

Lifgarde! till häst
Husar-regementet Konung Carl XV

17 6

201 10 882 1,000 1,114 1,148 921

1010 30—! 50 10

34 10 — 10 10,10

Summa

Indelte:

524

518

518

1,024

1,024

204

508

103

503

1,006

1.006

200

lOj 15
10 15
10! 15
20 30
20 30 10
41 6! ^

20
oi 20
5 20
10 40
10 40

9

2 5 18
2 5 18
2: 5 18
I lo 36
4ll0! 36

91 6

Lifregementets dragon-corps
d:o husar d:o

Smålands husar-regemente
Skånska husar-regementet
d:o dragon- d:o
Jemtlands hästjägare-corps

3,565

3,812

17(3,004(3,409

74 111 37 109

37(37 148|37

14 37 132

i io! clio

5 5 5| 5

Summa

4.486

47 3,886(4,409 4,840

155 371129

198 47 14

67! 37

2L47 172

120 41

1 141 8113

Summa Summarum

Enligt den föreslagna staten.

Värfvade

344 408 448

522 606; 666

4, 4; 16
6i 6i 24

866 1,014 1,114 1,

30 30

50 10

10 — 10 1010 40

Summa

Indelte:

440 505! 548
435! 500! 543
435 500 543

870 1,00011,086
870(1,000 1,086
172! 108 211

561

556

556

1,101

1,101

221

15 5 lo
15 5 15
15 5 i 15
30 10 30
30.10 30
6 2 6

51 5! 5| 5j 20

a| oi oj ol 20

>j 51 5j 5 20

1010 1010! 40

5 10
10: 20

1.000

1.000

;o 20

10(10 10(10
2! 21 2! 2

4,09613,703

1111371111(111(3,222(3,703 4,023

8(37(15 38

Summa

241)4,624

47(108(155(37; 141(141(4,088(4

8(47(25(48 175 47|47(67|37|198 41

-I 81 7]

4! 104 47

Summa Summarum

3) Vill

föreslagna

åter, ökas med:

till flen mindre kri
B atalj onsläkare
sadelmakare
Pistolsmed
Reservkavalerister
Beväringsmanskap
Trainsoldater, trosskuskar och
hästskötare

Ridhästar och klippare 1,794
Trosshästar .................... 269

foten flor den

2) Vid

öfvergång

Lifgardet till häst
Husar-regementet Konung Carl XV

Lifregementets dragon-corps
d:o husar- d:o

Smålands husar-regemente
Skånska d:o regementet
d:o dragon- d:o
Jemtlands hästjägare-corps

1) Den nuvarande staten, jemförd med den föreslagne, visar:

Öfverskott:

Regementsskrifvare ............. 7.

Mönsterskrifvare ................. 10.

Regementstrumpetare ......... 1.

Stockmakare ............ ''•

Trumpetare ............ 2.

Safta 12.

Bris t.
Regementspastor
Sadelmakare
Sadelbomskärare
2:dre Ryttmästare
2:dre Löjtnant
Underlöjtnant
Sjukvårdssoldater
Ryttare

Hästar

öfvergång till den större krigsfoten bör ytterligare tillkomma:

Hästläkare .................................. 2.

Sadelmakare .............................. 5.

Beväringsmanskap ................... 060.

Trainsoldater, trosskuskar....... 41.

Ridhästar och klippare .. 1,000.

Trosshästar ......................

*) Kavaleriets nummerstyrka .............. 4,409

med afdrag af trumpetare i nummer 129

återstår effektive ryttarenummer

4,280.

Ser. C. hko 2.

Förslag

öfver vid Indelta Kavaleriet befintlige anslagne och indragne nummer.

Anslagne och indragne nummer.

Hästar.

Anslagne och

Anslagne till

Indragne till

indragne till

<=j

ti

Du

03

P

er

i-3

*-s

ra

hO

<

P

D-.

d

ra

W

3''

C»Q

g

ti

B

ra

ra

ti

Z

ti

''g

ti

gf

W

ra

o

B

CD

P

ti

3

►d

CD

c*-

P

ti

3

►ti

p"

B

p:

pr

ti

3

3

p

xn

B

Po

B

orq

ti

ti

ti

Dj

CD

B

ti

3

3

p

3

p

1

B.

5*

aq

ti

ti

Du

CD

B

P?

pr

p

CD

ti

3

3

p

CD

Po

*

CD

Lifreg:ts dragon-corps ...............

20

5

10

5

40

5

10

15

55

5

10

—

15

rbf) husar- d:o .............

20

5

10

40

5

10

15

55

5

10

—

15

Smålands husar-regemente .......

20

5

10

5

40

5

10

15

55

5

10

5

20

Skånska husar-regementet ........

40

10

20

10

80

20

10

30

no

20

10

10

40

d:o dragon- d:o ........

40

10

20

10

80

20

10

30

no

20

10

10

40

Jemtlands hästjägare-corps ......

8

—

4

2

14

4

2

6

20

4

2

—

6

Summa

148

35

74

37

294

59

52

in

U05

59

52

25

136

Ser. C, N:o 3.

Beräkning

öfver det antal nummer, hvarmed Indelta Kavaleriet kommer att ökas.

Indragne och anslagne nummer ......................................................... 405

Af desse föreslås, att 2:ne n:r vid Jemtlands hästjägare corps

måtte bibehållas indragne till hingsthållning..... 2.

För närvarande besatte med trumpetare............................. 109. 111.

hvarföre tillökningen i nummer bäfver .............................................. 294. 1)

’) Summa tillökade nummer utgör ................................................................. 294

Enligt förslaget anslås till trumpetare ................................. m

af hvilka redan äro dertill anslagne ...................................... 109.’ 2-

hvarföre tillökningen i effektive nummer bäfver ........................... 292!

Ser. C. N:o 4.

Beräkning

öfver det antal effektive nummer, hvarmed Värfvade Kavaleriet

kommer att ökas.

Nuvarande sqvadronstrumpetare med lön öfverflyttas till trum -

petare i nummer .................................................................................. pp

Nummer förut anslagne till trumpetare .............................................. 20. 34

Af desse föreslås 30 nummer att fortfarande besättas med

trumpetare ......................................................................................................... 30-

hvarföre tillökningen i effektive nummer bär ......................4.

Beräkning

Ser. C. N:o 5.

öfver det antal effektive nummer, hvarmed Kavaleriet kommer att ökas.

Kavaleriets sto/mtrupp erhåller följande effektive nummer:

Indelte nummer 3,300 + 292 =.................................................. 3 592

Värfvade nummer 980 + 4 =............ '' ''....................... ’qsu‘ a

............................ 4.57b.

För''närvarande finnas:

Indelte nummer .................................................................

Värfvade nummer ..............................................................^

Tillökningen bär således ....................

3,300.

980. 4,280.
........"... 296.

K a v a 1 e r i e t

på

Ser. C. N:o 6

j

Mindre Krigsfot.

Större Krigsfot.

s

t

a

1)

e

1.

S q v

a cl

ronern e.

s t

a

b

e

n.

Sqvadronerne.

>

C:

1

GG

y

o-

W

GG

Ö

O

ti

O

y

CD

fcd

2:dre Bataljons-läkare.

O

B

rS

P

Cu

H

O

CD

rotar, B eg ds- o. Corps-

Major, Corps-chef.

Majorer.

CfQ

CD

B

y

-i

SO

t-5

3

p:

p~

Begements-adjutanter.

CD

CD

3

CD

£

B

v:

B ogement s-pastorer.

B ogemen ts-auditörer.

Begements-läkare.

l:ste B atal j ons-läkar e,

2:dre Bataljons-läkare

W

CD

CfQ

CD

3

y

y

B

B

B ogement»-väbel.

Sadelmakare.

Pistolsmed.

Stockmakare.

Sadelbomskärare.

Summa.

Sqvadrons-officerare.

Under-officerare.

Sqvadrons-hästläkare.

Trumpetare.

praler och vice korpr

Stamryttare.

Ed

o

<

y

p

<

P-

cd"

§r

Bevaring.

Summa.

p

GG

y

p

y

ce

p"

jrd

crq

0

0

Major, Corps-chef.

Majorer.

egements-qvartermasta

Begements-adjutanter.

tegements-stallmästare.

Begements-pastorer.

Begements-auditörer.

Begements-läkare.

lista Bataljons-läkare.

tegements-hästläkare.

Begements-väbel.

Sadelmakare.

Pistolsmed.

Stockmakare.

Sadelbomskärare.

S u m m a.

Sqvadrons-officerare.

Under-officerare.

Sqvadrons-hästläkare.

Trumpetare.

*~i

P

cd"

H*

O

O

y

<''

cT

hd

Stamryttare.

3

y

<

p,

m"

åt

Bevaring.

Summa.

B

p

Ul

y

B.

p

y

B-

P

CD

y

CD

CD5

cd-

HJ

I”

Fältstyrka.

'' i

a) 38 Liniesqvadroner:

11

12

8

9

32

348

413

424

Lifgardet till häst .......................................

Lifregementets dragon-corps.......................

1

1

i

1

_

1

1

1

_

—

i

1

1

1

—

—

11

12

12

4

9

40

348

—1

—

42,5

436

1

—

1

1

1

—

1

1

1

—

—

1

1

1

1

—

—

4

—

—

4

1

1

i

2

—

1

1

1

—

—

—-

—

1

1

—

—

10

12

12

4

12

40

360

—

—

440

450

1

—

1

1

2

—

1

1

1

—

—

—

—

1

1

—

—

10

12

8

4

9

32

360

—

—

425

435

d:o husar- d:o ......................

1

__

1

i

•2

1

1

1

—

_

1

1

—

—

10

12

12

4

12

40''

360

—

—

440

450

1

—

1

1

2

—

1

I

1

—

—

—

—

1

1

—

—

10

T2

8

4

9

32

360

—

—

425

435

4

Smålands husar-regemente .........................

1

_

1

i

2

_

1

1

1

_

—

1

1

—

—

10

12

12

4

12

40

360

—

—

440

450

1

—

1

1

2

—

1

1

1

—

—

—

—

1

1

—

—

10

12

8

4

9

32

360

—

—

425

435

8

8

4

Skånska husar-regementet..........................

1

1

i

•2

—

1

l

1

—

1

i

1

1

—

—

12

24

24

8

24

80

720

—

—

880

892

l

—

1

1

2

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

—

12

24

16

8

18

64

720

—

—

850

862

d:o dragon- d:o ..........................

1

1

i

2

_

1

1

1

__

1

i

1

1

—

—

12

24

24

8

24

80

720

—

—

880

892!

1

—

1

1

2

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

—

12

24

16

8

18

64

720

—

—

850

862

Husar-reg:tet Konung Carl XV.................

1

1

i

1

—

1

1

1

—

1

i

1

1

—

—

11

12

12

4

12

40

360

—

—

440

451;

1

1

1

1

1

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

—

11

12

8

4

9

32

360

—

—

425

436

2

Jemtlands hästjägare-corps.........................

—

1

—

i

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

4

6

4

2

4

16

144

—

—

176

1801

1

—

1

~

1

—

4

4

4

1

4

12

144

169

173

b) 20 Reserv-sqvadroner:

2

2

o

Lifgardet till häst.......................................

Lifregementets dragon-corps.......................

d:o husar- d:o ......................

—

—

—

2

2

2

4

4

4

6

4

4

1

1

3

5

5

12

14

14

50

oO

30

160

150

150

215

228

228

217

230

230!

2
4
i 4

Smålands husar-regemente.........................

Skånska husar-regementet..........................

fl ro dragon- d:o ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

4

8

8

4

8

8

1

2

2

5

10

10

14

28

28

50

100

100

—

150

600

300

228

456

456

230

458

458

2

2

Husar-reg:tet Konung Carl XV.................

Jemtlands hästjägare-corps ........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

4

4

4

4

1

1

5

2

14

12

50

24

10

180

120

258

177

260

177

1

c) Ordonnans-sqvadron *) ..................

1

1

5

3

12

88

60

174

175

1

1

5

6

—

3

12

88

60

174

175

11

1

1

|

Summa fältstyrka

7

1

7

8

13

—

7

7

7

1

3

4

1

8

7

—

—

81

119

118

38

112

388

3,460

60

—

4,295|4,376

7

1

14

8

13

—

7

7

7

8

3

4

1

8

7

—

—

95

157124

46

133

448

.3,884

100

1,510 6,402
!

6,497

Depot:

Lifgardet till häst .......................................

Lifregementets dragon-corps.......................

eko husar- d:o ......................

—

—

i

i

i

!_

i

1

1

1

—

|

I

1

1

1

—

—

—

—

—

—

~~

3

3

4

5
5

6

4

4

1

S i

3

2

8

15

15

70

65

40

160

150

150

221

248

243

224

251

246

-L

1

1

-

=

—

1

1

1

1

1

4

4

4

—

1

1

4

9

9

20

15

10

80

100

100

98
135
130

99

136

131

Smålands husar-regemente..........................

i

—

—

1

—

!—

1

—

—

—

—

—

—

3

5

4

1

3

15

65

—

150

243

246

1

—

1

1

*

—

1

9

15

—

100

130

131

Skånska husar-regementet..........................

—

—

i

i

_

z

1

1

—

—

1

1

—

—

—

—

_

—

—

3

3

10

10

€

£

i 2
2

'' 6

6

3C

31

130

130

—

300

300

486

486

489

489

~~

1

1

1

2

2

8

8

2

2

18

18

30

30

200

200

260

260

261

261

Husar-reg:tet Konung Carl XV.................

—

i

_

—

1

—

—

1

1

—

—

—

—

1

5

r

8

2

3

11

68

—

180

283

288

—

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

3

2

8

1

1

10

18

10

120

160

163

Jemtlands hästjägare-corps.........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

O

4

2

8

24

20

120

181

181

~

~

~

1

60

71

71

i

1

Summa depot

7

-

i 7

—

—

-

7

1

—

—

1

23

48

it

9

29 137

i

552

60

1,510 2,391

2,414

—

—

—

—

—

*

''

L

—

--

—

1

—

—

—

—

1

9

10

40

1

8

77

128

20

960

1,244

1,253

Kommenderade till trossen:

i

j

|

i

Lifgardet till häst .......................................

;

2

2

2

2

2

O

1

1

50

50

50

50

no

Ilo

Lifregementets dragon-corps.......................

eko husar- eko ......................

—

| —

,—

—

—

I

—

—

1

1

4

4

—

5

—

50

50

50

50

no

no

no

no

—

—

—

_

—

z

z

4

4

z

5

5

Ilo

no

50

100

no

220

Smålands husar-regemente..........................

1

50

no

1

4

5

50

no

2

.9

Skånska husar-regementet ..........................

—

''-

—

--

—

1—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

8

—

10

—

100

101

220! 220

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

—

100

220

(ko dragon- d:o ..........................

—

2

8

1—

—

10

— -

100

100

220 220

—

2

8

—

—

10

100

100

220

220

Husar-reg:tet Konung Carl XV ................

!_

j —

—

—

1

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4

—

4

—

—

60

69

69

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4

—

—

4

60

69

69

Jemtlands hästjägare-corps.........................

—

—

-

—

—

—

—

—

—

i

Summa kollrande till trossen

—

_

—

—

—

_

—

-

—

—

—

—

—

—

8

34

_

—

39

—

350

410

841

841

+

—

8

34

—

—

39

—

350

4:10

841

841

Summa summarum

7

1

14

8

13

7

7

7

| 7

8

4

4

1

8

7

—

1

104

175

198

47

141

564

4,012

470 1,920

7,527

7,631

7

1

14

8

13

7

7

7

7

8

4

4

1

8

7

—

1

104

1751198 47

141

564

4,012

!70)

2,880|

8(487]

8,591

*) Ordonnaus-sq vadron utgår ur husat-regementet Konung Carl XV.

\

Ser. C. N:o 7.

Approximativ beräkning öfver den ökade kostnad som uppstår genom
Kavaleriets organisation på föreslaget sätt.

Ilo) Indelta Kavaleriet.

a) Aflöning.

Ersättning för nu utgående vakansafgifter af nummer
som med ryttare besättas:

Till 37 sqvadrons-hästläkare

å 202: 85. 7,505: 45.

Till 148 underofficerare

å 400: — 59,200: — 66,705: 45.

Då härifrån afdraga den genom organisationen
uppkommande minskning
i lönebehof, enl.: Ser. K. N:o 12 18,019: —

utvisar återstoden, Rdr Urat 48,686: 45
den ökning i lönebehof som blifvit en följd af
organisationen, hvilken summa är inbegripen i
kostnaden för indelta arméns lönereglering.

b) Vapenöfning.

Enl.: Ser. G. N:o 1, utgör ökade kostnaden för
indelta arméns vapenöfning^- 7,656: 72, hvaraf
för Kavaleriet utföres i:del med ...........................

j c) Underhåll för reserv-kavaleriet. 370 man, 15 rdr

3:o) Värfvade Kavaleriet.

a) Aflöning.

Genom organisationen uppkommer en minskning i
lönebehof af 4,050 rdr (Ser. K. Nio 28), hvilken
minskning är upptagen vid beräkning af
kostnaden för värfvade arméns lönereglering.

b) Underhäll för reserv-kavaleriet. 100 man, å 15 rdr

Ökade kostnaden för Kavaleriets organisation utgör
således .....................................................................

Till donna kostnad bör läggas:

a) Aflöning för halfsoldsbefäl, Ser. K. N:o 31 ...........

b) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad, förslagsvis

Hvarföre Kavaleriets organisation, fullkomligt genomförd,
förorsakar en ökad årlig kostnad af

2,552 24
5,550j—

8,102

42

1,500

18,500j—

12,000,

9,60224

30,500 —

i—| 40,

102

24

Ser. C. N:o 8.

Förslag

till fördelning på åren 1870—1875, af den approximativt beräknade, ökade
kostnad som uppstår genom Kavaleriets organisation på föreslaget satt.

År 1870.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning. Ökade kostnaden för Kavaleriets vapenöfning,

„ utgör (Ser. C. N:o 7) ...............................................................

c) Öfverförande på half sold af:

1 Ryttmästare .................................................................. å 1,000

3 Löjtnanter .................................................................... å 500

d) Löner för 94 reserv-kavalerister ................................. ä 15

e) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad ...................................

1870 års tillökning ........................................................

År 1871.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning .....................................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

2 Ryttmästare ................................................................. j QOO

6 Löjtnanter .................................................................. å 500

d) Löner för 188 reserv-kavalerister ................................ ä 15

e) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad .......................

1871 års tillökning .........................................................

År 1872.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning.......................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

3 Ryttmästare ................................................................. å U)()()

» Löjtnanter .................................................................... ^ qqq

d) Löner för 282 reserv-kavalerister ............................* ^5

e) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad .....................

1872 års tillökning ...........................................

1,000

1,500

2,0001-

3,000j -

3,000

4,500]

2,552

2,500

1,410

12,000

24!

18,462j24

2,552^4

5,0001
2,820:—
12,000l—

22,372 24

2,55224

7,500:-

4,230''-

12,000;-

j—| 26,282 24

År 1873.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning ........................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

5 Ryttmästare......................................................

12 Löjtnanter.............................,.........................

d) Löner för 376 reserv-kavalefister ...................

e) Indelta Kavaleriets rekryteringshostnad ........

1873 års tillökning .............................

År 1874.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning ........................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

7 Ryttmästare .....................................................

15 Löjtnanter.......................................................

d) Löner för 470 reserv-havalerister ....................

e) Indelta, Kavaleriets rekryteringshostnad ........

1874 års tillökning ..............................

å 1,000
å 500
å 15

å 1,000
å 500
å 15

5.000

6.000

7,000

7,500

11,000

12,000

31,192 i

2,552

24

14,500

7,050

12,000

36,10224

År 1875.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning ...................................................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

9 Ryttmästare ................................................................. a 1,000

19 Löjtnanter ................................................................... å 500

d) Löner för reserv-kavaleriet ..........................................................

e) Indelta Kavaleriets rekryteringshostnad ...................................

1875 års tillökning ....................................... Rdr Rmt

9,000

9,500

2,552

18,500

7,050

12,000

24

40,102|24

Ser. D. N:o 1.

Förslag öfver Artilleriets personal och hästar på fredsfot.

Stabel).

Enligt nuvarande stat:

Svea Artilleri-regemente...............

Götlia eko ...............

Wendes d:o ...............

Fyrverkare-corpsen......................

Summa

Enligt föreslagna staten:

Svea Artilleri-regemente
Götha d:o

Wendes d:o

Fyrverkare-corpsen.........

o=

Summa

ti

5 7
5 7
3! 5

13

11

17

19

d I
P:

V 1

7 1
5 1

10

19

18

3 3

ti

3 3 —

ti

ti

1 1
1 1
1 1

3

ti

K

2 1
2 1

21 1

ti

1—1

1 —

1 1

6 3 3 1

3 6

3 8 14

U

6

Batterierna och Fästnings-kompanierna.

Officerare.

42

42

34

118

44 20
37 19
35 14

28

116 53

55

40

30

Under officerare.

44

45
30

119

54

49

35

138

ti

28: 6 54
27 6 53
24'' 4 42

Nummerstyrkan.

37, 62|25
34] 63 24
28 44 16

54

62

79

85

16

25

149

69

59

44

99

44

37

30

169

78

68

49

172 1111 195

65

69

12 I t 821
•12 12 830

-11012 640

1-

34

38

5134

75

2,291

896

830

595

2,321

971

975

750

2,696

1,086

998

726

Tygstaten.

ti

1,069

1,073

822

2,964

*1

1,209

1,106

805

2,8103,120

14

14

ti

940
5 7
4 7

T

18 24

910
5 7

1

—r

18 24

Fyrverkare corpsen.

O:

21

21

44

34

25

103

44

34

25

103

22

2 22

2 22

1 4

t»

C

5

H

P

M

30

30

1 4

30

2(22 1 4:30

1,151 130

1445;; iis

877 ii 124
30 —

3,215 372

1,2931 180
1,173 160
861 140
30 —

3,3691 480

Anmärkningar: 1) 3:ne kaptensplatser som hållas vakante, äro här ej beräknade.

2) 12 kaptener uppbära löjtnants lön.

3) Den nuvarande staten jemförd med den föreslagne, visar:

Öfverskott.

Majorer ............. 2.

Underlöjtnanter ............ 11.

Stabstrumpetare ............ 6.

Regementsskrifvare........ 3.

Bataljonspredikanter ...... 3.

S:a 24.

Brist.

Ofverstlöjtnanter............ 2.

Löjtnanter................... 18.

Styckjunkare................ 15.

Sergeanter.................. 20.

Batteritrumpetare.......... 9.

l:ste Konstaplar............ 12.

2:dre D:o ............. 26.

Afdelningstrumpetare...... 9.

Artillerister .... 67.

" S:a 178.
Hästar.................. 108.

Vid öfvergång till krigsfot bör den föreslagna staten ökas med:

Handtverkare ............... 34.

Hästläkare................... 28.

Hofsmeder................... 37.

Redogörare.................. 31.

Beväringsmanskap ......... 2,140.

Hästar ...................... 3,713.

*) Tygstatskompanierne häri inberäknade.

Ser. D. N:o 2.

Ett 3",24 åkande batteri af 6 kanoner.

Personal.

Officerare.

Underoffice rare.

Trumpetare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.
S:a 88.

Beväringsmanskap.

S:a 64.

{Kapten, Batterichef.................

eko Parkchef.....................

Löj tnanter, Afdelningschefer

Underlöjtnant, d:o

(Styckjunkare, Batteriadjutant.
d:o Park-underofficer
Sergeanter, Kanonbefälhafvare

/ Batteri trumpetare.....................

1 Afdelningstrumpetare...............

(Kanonbefälhafvare...................

Vid batteriets park..................

Vid fördelningens park............

f I servisen................................

I Vid parken..............................

I kanonanspannet....................

Hästhållare...............................

Vid ammunitionsvagnarne........

» reservlavetten....................

>> fältsmedjan........................

Förande reservhästar...............

Sjukvårds-soldater....................

§juke, Rekryter in. m.............

Åkande servis...........................

Reserv vid ammunitionsvagmne

d:o vid reservlavetten.........

d:o vid fältsmedjan............

Biträde åt Hästläkaren............

Handräckning åt Hofsmeden...

Kuskar till trossvagnar............

Sjukvårdsmanskap....................

Kockar......................................

Uppassare.................................

Handtverkare............................

Reserv......................................

Hästläkare................................

Hofsmed...................................

Handtverkare i n:r..................

Kommissarie.............................

1.

1.

2.

1.

1.

1.

3.

1.

1.

1.

6.

1.

36.

3.
28.

4.
2.

5.

3.

7.
18.
12.

2.

1.

1.

1.

4.

6.

4.

5.
2.

8.
1.
1.
2.
1.

Hästar.

Batterichefen............. 2.

Parkchefen............................... 1.

Afdelningscheferne................... 3.

Batteriadjutanten..................... 1.

P ark-underofficer n.................... 1.

Hästläkaren............................. 1.

Kanonbefälhafvarne.................. 6.

Batteritrumpetaren .................. 1.

l:a Parkkonstapeln................. 1.

Afdelningstrumpetare och hästhållare
................................. 6.

Spannhästar vid kanonerna 48.
eko vid ammunrsvagnarne 48.

eko vid reservlavetten...... 8.

d:o vid fältsmedjan......... 4.

d:o vid trossvagnarne...... 8.

Reserv..............................>........ 15.

Summa 154.

Summa 183.

Ser. 0. N:o 3.

Ett 2",58 åkande batteri af 6 kanoner.

Officerare.

Underoffice rare.

Trumpetare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.
S:a 88.

Beväringsmanskap.

S:a 62.

Personal.

{Kapten, Batterichef..................

eko Parkchef....................

Löjtnanter, Afdelningschefer
Underlöjtnant, eko
I Styckjunkare, Batteriadjutant
j d:o Park-underofficer
1 Sergeanter, Kanonbefälhafvare

f Batteritrumpetare....................

\ Afdelningstrumpetare...............

1 Kanonbefälhafvare...................

I Vid parken..............................

/1 servisen.................................

I Vid parken..............................

'' I kanonanspannet....................

Hästhållare..............................

Vid ammunitionsvagnarne.......

» reservlavetten.....................

< » fältsmedjan........................

Förande reservhästar...............

Sjukvårdssoldater.....................

Sjuke, Rekryter m. in.............

. Trainsoldater............................

Åkande servis..........................

Reserv vid ammunitionsvagnme

d:o vid reservlavetten.........

d:o vid fältsmedja!!............

Biträde åt Hästläkare!!............

Handräckning åt Hofsmeden...

Kuskar till trossvagnar............

Sjukvårdsmanskap...................

Kockar ...................................

Uppassare.................................

Handtverkare...........................

, Reserv......................................

Hästläkare................................

Hofsmed.................................

Handtverkare i n:r...................

Kommissarie............................

1.

1.

2.

1.

1.

1.

3.

1.

3.

3.

1.

6.

1.

30.

3.
24.

4.
2.

5.

3.
7.

10.

18.

12.

2.

1.

1.

1.

4.

6.

4.

5.
2.

6.
1.
1.
2.
1.

Summa 180. j

Hästar.

Batterichefen............................ 2.

Parkchefen............................... 1.

Afdelningscheferne................... 3.

Batteriadjutanten..................... 1.

Park-underofficern.................. 1.

Hästläkaren.............................. 1.

Kanonbefälhafvarne................. 6.

Batteritrumpetaren................... 1.

l:e Parkkonstapeln.................. 1.

Afdelningstrumpetare och hästhållare
.................................. 6.

Spannhästar vid kanonerna ... 36.
eko vid ammun:svagnarne 36.

d:o vid reservlavetten...... 6.

d:o vid fältsmedja!!......... 4.

(ko vid trossvagnarne...... 8.

Reserv..................................... 15.

Summa 128.

Ser. D. N:o 4.

Officerare.

Underoffice rare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar -

Stamartillerister.
S:a 61.

Beväringsmanskap.

S:a 68.

Ett 2" 25 fotbatteri af 6 kanoner.

Personal.

(Kapten, Batterichef..................

Löjtnanter, Afdelningschefer ...
Underlöjtnant, d:o

(Styckjunkare, Batteriadjutant.,
eko Park-underofficer
Sergeanter, kanonbefälhafvare

Batteritrumpetare.....................

f Kanonbefälhafvare..........«........

1 Vid parken...............................

fl servisen................................

t Vid parken...............................

I kanonanspannet....................

Skottutdelare............................

Vid ammunitionsvagnarne.,......

« reservlavetten.....................

< » fältsmedjan........................

Förande reservhästar...............

Sjukvårdssoldater.....................

Sjuke, Rekryter m. in..............

.Trainsoldater............................

Servis, fot-...............................

Reserv vid ammunitmsvagnarne

eko vid reservlavetten.........

d:o vid fältsmedjan............

Biträde åt Hästläkaren............

Handräckning åt Hofsmeden...

Kuskar till trossvagnar............

Sjukvårdsmanskap.................

Kockar.....................................

Uppassare.................................

Handtverkare............................

. Reserv......................................

Hästläkare................................

Hofsmed...................................

Handtverkare i n:r...................

Kommissarie............................

1.

2.

1.

1.

1.

3.

1.

3.

1.

6.

1.

12.

6.

18.

2.

2.

3.

3.

5.
10.
24.
12.

2.

1.

1.

1.

4.

6.
4.
4.
2.
7.
1.
1.
2.
1.

Summa 155.

Hästar.

Batterichefen............................ 2.

Afdelningscheferne .................. 3.

Batteri ad j utanten..................... 1.

P ark-un derofficern................... 1.

Hästläkaren ............................. 1.

Trumpetaren........................... 1.

l:a Parkkonstapeln.................. 1.

Spannhästar vid kanonerna ... 24.
d:o vid ammumsvagnarne 24.

d:o vid reservlavetten...... 4.

d:o vid fältsmedja!!......... 4.

d:o vid trossvagnarne...... 8.

Reserv...................................... 9.

Summa 83.

Ser. N. N:o 5.

Officerare.

Underoffice rare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.
S:a 69.

Beväringsmanskap.

S:a 70.

Ett 3",24 fotbatteri af 6 kanoner.

Personal.

{Kapten, Batterichef.................. 1.

d:o Parkchef..................... 1.

Löjtnanter, Afdelningschefer... 2.
Underlöjtnant, d:o ... 1.

I Styckjunkare, Batteriadjutant . 1.

eko Park-underofficer 1.
Sergeanter, Kanonbefälhafvare. 3.

Batteritrumpetare..................v. 1.

f Kanonbefälhafvare.................... 3.

I Vid parken .............................. 1.

fl reserven................................. 61

l Vid parken.............................. 1.

I kanonanspannet................... 18.

Skottutdelare............................ 6.

Vid ammunitionsvagnarne....... 28.

« reservlavetten.................... 3.

» fältsmedjan ...................... 2.

Förande reservhästar............... 4.

Sjukvårdssoldater.................... 3.

. Sjuke, Rekryter m. m............., 5.

Servis, fot-............................... 24.

Reserv vid ammunitmsvagnarne 12.

d:o vid reservlavetten......... 2.

d:o vid fältsmedjan............ 1.

Biträde åt Hästläkaren............ 1.

Handräckning åt Hofsmeden... 1.

Kuskar till trossvagnar............ 4.

Sjukvårdsmanskap.................... 6.

Kockar..................................... 4.

Uppassare................................ 5.

Handtverkare . . ......................... 2.

Reserv....................................... 8.

Hästläkare................................ 1.

Hofsmed.................................. 1.

Handtverkare i n:r................. 2.

Kommissarie............................. 1.

Hästar.

Batterichefen........................... 2.

Parkchefen............................... 1.

Afdelningscheferne.................. 3.

Batteriadjutanten..................... 1.

Park-underofficern.............. 1,

Hästläkaren............''................. 1.

Batteritrumpetaren .................. 1.

l:a Parkkonstapeln.................. 1.

Spannhästar vid kanonerna .... 36
d:o vid ammumsvagnarne 48.

d:o vid reservlavetten......

d:o vid fältsmedjan.........

d:o vid trossvagnarne......

Reserv.......................... 12.

Summa 125.

Summa 166.

3

CD ^ CO

Ser. D. N:o 6

Förslag till mobilisering af Fältbatterierna.

3".24 åkande.

Batterichef.........................

Batteriadjutant..................

Batteritrumpetare..............

Afdelningschefer................

| Kanonbefälhafvare.............

! Parkbefäl..........................

| Kanonservis.......................

! Vid ammunitionsvagnarne

» reservlavetten............

» fältsmedjan.................

» trossvagnarne.............

| >> . reservhästarne ...........

Handtverkare.....................

Sjukvårdsmanskap.............

Kockar..............................

Uppassare..........................

Reserv................................

Befäl vid fördelningsparken
Trainsoldater *).................

Hästläkare..........

Hofsmed...............

Kommissarie .......

bd

td

18

12

2

1

4

P=:

2

1

1

3

6

3
54
48

8

4
8

15

1 -

Summa- 2| 2| 1 2 3| l| ö|^3| 71881 2 64 1| 1 1 | 154

*) AHeinnas vid mobilisering till fördelningsparker och staber.

100

100

70

2"

,58

å

i a

n

d e.

2"

.25

f c

t-

Kaptener.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteritrumpetare.

Förste Konstaplar

>

3

CD

eg

►5

CD

P

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.

Handtverkare i no

bd

CD

p:

crq

B

P

s

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

Hästar.

Kaptener.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteritrumpetare.

Förste Konstaplar.

CD

y*

eg

3

3

"cd

Andre Konstaplar.

w

l

Handtverkare i n-.r

Beväringsmanskap.

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

Hästar.

CD

9

i

2

i

2

1

1

—

1

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

■—

—

—

—

3

_

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

1

1

1

—

3

—

—

—

1

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

2

_

3

6

33

_

18

_

—

_

42

—

—

—

—

—

—

—

—

6

18

—

24

—

—

—

24

_

__

_

_

_

—

_

24

—

12

—

—

—

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

12

—

—

—

24

_

4

_

2

_

_

_

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

2

—

—

—

4

4

—

—

4

—

—

—

8

_

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

—

9

_

_

_

_

_

_

_

—

—

2

2

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

6

—

—

—

---

—

—

—

—

—

—

—

*—

—

3

—

6

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

5

_

4

_

—

5

—

7

—

_

_

_

_

1

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

1

_

_

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

2

2

1

2

3

1 l 4

3

7

88

2

62

| i

1

1

128

i

2

| 1

! 2

3

1

! 4

—

7

i 61

2

68

1

1 1

1 1

! 83

Ser. D. N:o 7.

»

Ett fästningskompani.

Far sonctl.

Kapten.................................................................................... 1.

Löjtnant ................................................................................. 1.

Underlöjtnant ........................................................................ 1.

Styckjunkare.................................... 1.

Sergeanter.............................................................................. 2.

Förste konstapel..................................................................... 1.

Andre konstaplar................ 4.

Trumpetare ........................................................................... 1.

Stam-artillerister.................................................................... 50.

Beväringsmanskap.................................................................. 50.

Summa 112.

Ser. D. N:o 8.

Stabel- och Parker. Hemmavarande personal.

Staber och Parker.

Regementsofficerare.

Kaptener.

Löjtnanter.

I Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

I Stabstrumpetare.

Förste konstaplar.

I Andre konstaplar.

Stam-artillerister.

Beväringsmanskap.

Handtverkare.

Läkare.

Fyrverkare.

Hästläkare.

Hofsmeder.

Redogörare.

Hästar.

Anmärkningar.

Chefens för artilleriet stab

och tross.......................

Stab och tross vid armé-

i

—

2

—

—

—

—

—

3

1

4

—

—

—

—

—

12

6 ridhästar; 3 st; trossvagnar.

corpserna...................

3

—

—

3

—

—

—

—

—

9

6

—

—

—

—

—

—

21

9 ridhästar; 6 st. trossvagnar.

D:o d:o vid fördelningame

6

—

—

6

—

6

6

—

—

12

36

—

12

—

—

—

—

78

42 ridhästar; 18 trossvagnar.

F ördelningsparker............

—

6*)

—

6

6

6

—

6

6

168

270

18

—

—

6

12

6

1,206

7 ridhästar, 12 st. artilleri-ammunitionsvagnar,

Summa

Hemmavarande personal.

10

2

15

6

12

6

6

9

190

316

18

12

6

12

6

1,317

24 st. infanteri-ammunitionsvagnar, 2 st.
fältsmedjor, 2 reservlavetter, 12 st. tross-vagnar till hvarje fördelning.

Tjenstförrättande General-

General-fälttygmästaren och Chefen för ar-

fälttygmästare...............

1

—

Fälttygmästare!!...............

1

—

tilleriet åtföljer liögqvarteret.

Tygstaten.........................

4

6

3

7“)

i Stockholm, Göteborg, Christianstad och
å Carlsborg.

Artilleri-befälhafvare........

3

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

å Carlsborg, Waxholm och Carlsten.

Arméförvaltningen...........

—

1

—

—

ArtiUeri-militärkontoret.

Artilleri-stabsofficerare...

—

2

2

General-fälttygmästarens och Chefens för
artilleriet expeditioner.

Besigtnings-officerare.......

—

4

2

—

Styckebruk^ 2, gevärsfaktorierna 3, krut-

Regements-qvartermästare

—

3

—

25

—

—

bruken 1.

Fyrverkare-corpsen..........

—

1

1

—

2

2

—

—

—

—

Summa

9

17

8

3

9

1 2

—

—

1

1 _

—

25

—

—

—

*) Utgöras af parkkaptener från batterierna.
**) Hafva lön på Regementets tygstat.

Ser. D. N:o 9.

Förslag öfver fördelningen af Artilleriets personal och hästar
vid Arméns försättande på krigsfot.

Regements-officerare.

Kaptener.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Stabstrumpetare.

B atteri- tramp etare.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

Afdelnings-trumpetare.

Stam-artillerister.

Beväringsmanskap.

Handtverkare.

Läkare.

Fyrverkare.

Hästläkare.

Hofsmeder.

Redogörare.

Hästar.

Sex 3",24 åkande batterier (Nio 6)

12

12

6

12

18

6

24

42

18

528

384

12

6

6

6

924

Sjutton 2",58 eko eko (Nio 6)

—

34''

►34

17

34

51

—

17

68

119

Öl

1,326

1,054

34

—

—

17

17

17

2,176

Två 2",25 fotbatterier (Nio 6)......

—

2

4

2

4

6

—

2

8

14

—

102

136

4

—

—

2

2

2

166

Fem fästningskompanier (N:o 7)

—

5

5

5

5

10

—

—

5

20

5

250

250

—

Stabel'' och parker (Nio 8)..........

10

—

2

15

6

12

6

—

6

9

—

190

316

18

12

—

6

12

6

1,317

Hemmavarande personal (N:o 8)

9

17

8

3

9

2

—

Summa

19

70

65

48

70

99

6

25

in

204

74

2,396

2,140

68

12

25

31

37

31

4,583

Nuvarande tillgång

19

70

47

59

55

79

11

16

99

169

65

2,329

34

12

25

3

_

762

'' Brist

—

—

18

—

15

20

—

9

12

35

9 |

67

— 34

—

—

28

37

31

3,821

Ser. D. N:o 10.

Förslag

till Personalens och Hästars fördelning i Regementen på fredsfot.

Svea Regemente.

Staben......................................j 1

Två 3",24 batterier......................j -

i Sex 2",58 d:o .....................-

S Två 2",25 d:o ..................... -

Två fästningskompanier.............1 -

CTQ

2! 4 7
4
12
2
2

4

4

i2j

4!

2

bd

K

M

14

42

14

6

18

176

528

122

100

40

120

20

Summa

Tillgång

1 2 427 26 18 26 40 2 10 44] 78
l! 1 5 26 17 22 17 28 4j 6\ 37 62

26,

25:

926 20,12
835:12! 1

180

130

Brist

Göta Regemente.

Staben..............................

Två 3",sr batterier...........

Sex 2",58 eko

Tre fästningskompanier..

1

9112

4| 2
6

18
6

4: 71 16

Summa

Tillgång

4 24 22 17121 34 2! 8

10

24

3

37

14

42

12

91 8 11

176

528

150

50

40

120

681271 854:16 101160

5 2717 22 18 27; 4 6 34 63 24

Brist

Wendes Regemente.

Staben....................

Två 3",24 batterier.
Tern 2",68 d:o

Summa

Tillgång

Brist

Summa summarum
Summa tillgång

Summa brist —

Hällas vakanta för kronans räkning.

3

4

1010

3 1

10

20

30

28

14

35

49

21

4416

2 5 5

18— 1520-

111

99

195

169

842421 1418

12

176

4

44010

616

652

2,396

2,329

50 31
34

12 26! 9

i *)

6746

42

40

100

140

124

16

480

372

”) [

28 108!

Ser. v. N:o 11

Fördelning

å de olika Regementena, af föreslagen tillökning eller indragning af Befäl,

Civilstat och Stamtrupp.

Tillökning.

Svea Artilleriregemente.

Wendes

Summa

Indragning.

Svea Artilleriregemente ■

Wendes

Summa

Ser. D. N:o 12.

Beräkning

af kostnaden för fyllandet af den enligt tal). N:o 10 uppkommande brist i personal

och hästar för fredsfot (den mindre).

1

Uppsättningskostnad.

1

:

A. Personal.

Rekryteringspenningar för 114 man................ å 51 rdr

5,814

—

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar å 201,7».

22,993

bo

Beväpningspersedlar........................................... a 13 rdr

1,482

-1

Sjukvårdspersedlar förståndigt tjenstg:de 37 man å 3 »

11 1

-1

30,400

80

B. Hästar.

Remonteringspenningar för 108 hästar..........ä 450 rdr

i

48,600

—

79,000

Underhållskostnad.

A. Personal.

Löner för 2 Öfverstelöjtnanter..................... å 5,400 rdr

10,800

—

-

12 Kaptener i Regementet uppföras till Kaptens lön å 800 »

y,6uu

—

Löner för 18 Löjtnanter............................. ä 1,500 »

27,000

—

d:o för 15 Styckjunkare.......................... å 1,100 «

16,500

—

d:o för 20 Sergeanter................................. ä 900 »

18,000

—

d:o för 9 Batteritrumpetare...................... ä 700 »

6,300

—

d:o för 12 l:e Konstaplar, lön å 150,oo. — 1,800,oo.

underhåll å 374,25. — 4,491,oo.

6,291

—

d:o för 26 2:e Konstaplar, lön ä 100,oo. = 2,600,oo.

underhåll å 363,is. — 9,442,94.

12,042

94

d:o för 9 Afdelmstrump., lön å 40,oo. — 360,oo.

underhåll å 3 6 3,76. — 3,2 7 3,84.

3,633

84

Underhåll för 67 Artillerister i medeltal (med beräknad

33 % permittering mellan exercistiderna) å 238,26.

15,963

42

126,131

20

Härifrån afgår:

2:ne Maj or slöner.......................................... å 4,800 rdr

9,600

—

11 Underlöjtnantslöner................................. å 1,000 »

11,000

—

|

5 Divisionstrumpetarelöner............................ å 650 »

3,250

—

23,850

—

''102,281

B. Hästar.

Fouragering, skoning in. in. för 108 hästar...... å 410,75.

44,361

—

Stallhyra för 30 hästar i Stockholm................... å 53,ss.

j 1,600

—

d:o för 42 d:o i Göteborg.................... å 53,ss.

2,240

—

Lega och underhåll för 24 hästar i Hernösand å 87 rdr

2,088

—

50,289

—

!

Härifrån afgår:

Lega och underhåll för 60 hästar i Landskrona å 90 rdr

—

—

5,400

—

| 44,889

Summa underhållskostnad 147,170 20!

i

Ser. D. N:o 13.

Förslag öfver fördelningen af Artilleriets personal och hästar vid Arméns

försättande på krigsfot (den större).

w

O HH
O ^

k=j

>

E*

2

bd

Uq

i

Kaptei

tr<

^O:

P

P

cl

Eu

S

O

•sr.

p

p

w

crq

p

bd g
o- 3

2 I

O:

PT

O

P

C-

ev

pr

o

Ö

5*

eg

P

B

%

C

P=

eg

B

w

H-

er

r

p:

cT

hd

pr

W

l

Ed

p-

o

,Jo-

P--

er

£

ev

ev

P

P

PT

F

Divisions-

umpetare.

p"

B

gs

ev

PT

PT

P

er

f6

Sju 3",24 åkande batterier (N:o 6)......

—

14

14

7

14

21

7

28

49

21

616

448

14

—

7

7

7

1,078

Två 3",24 fotbatterier (N:o 5)...............

—

4

4

2

4

6

2

8

14

—

138

140

4

—

2

2

2

250

Tjugufem 2",58 åkande batterier (N:o 6)

—

50

50

25

50

75

25

100

175

75

1,950

1,550

50

—

—

25

25

25

3,200

Två 2",25 fotbatterier (N:o 6)...............

—

2

4

2

4

6

2

8

14

-

102

136

4

—

—

2

2

2

166

Stam-artillerister, be-

Staber och parker (Nio 8)..................

10

—

5

14

5

6

12

10

6

6

9

20

—

274

250

455

250

18

12

—

6

12

6

1,917

väringsmanskap och
hästar till parkernas

Fem fästningskompanier (N:o 7).........

5

5

5

5

med Is af de i N:o 8
upptagna summor.

9

17

10

4

9

2

25

Summa

19

92

87

59

92

132

42

155

281

101

3,330

2,979

90

12

25

42

48

42

6,611

Tillgång enl. Ser. D. N:o 9

19

70

65

48

70

99

31

in

204

74

2,396

2,140

68

12

25

31

37

31

4,583

Brist

—

22

22

11

22

33

11

44

77

27

934

839

22

_

—

11

11

11

2,028

Ser. v- N:o 14.

Beräkning

af kostnaden för fyllandet åt den enligt tab. N:o 13 ytterligare uppkommande brist
i personal och hästar, så vidt de höra underhållas på fredsfot (den större).

Uppsättningskostnad.

A. Personal.

Rekryteringspenningar, beklädnads-, remtygs

- och utred-

ningspersedlar samt beväpningspersedlar för 1,082

man.......................................................

å 2 6 5,70 rdr

287,487

40

Sjukvårdspersedlar för ständigt tjenstg:de 725

man å 3 »

2,175

289,662

40

B. Hästar.

Remonteringspenningar för 225 hästar.........

. å 450 rdr

—

101,250

—

390,912

40

Underhållskostnad.

A. Personal.

1 Löner för 22 Kaptener.................................

k 2,300 rdr

50,600

—

! d:o för 22 Löjtnanter..............................

ä 1,500 »

33,000

—

d:o för 11 Underlöjtnanter.......................

å 1,000 »

11,000

—

! d:o för 22 Styckjunkare...........................

å 1,100 »

24,200

—

! d:o för 33 Sergeanter...............................

. å 900 »

29,700

—

1 d:o för 11 Batteritrumpetare....................

. å 700 »

7,700

—

1 d:o för 44 l:e Konstaplar (jemte underhåll) å 524,ss.

23,067

—

d:o för 77 2;e d:o ( d:o

) å 463,19.

35,665

63

d:o för 27 Afdelningstrumpetare ( d:o

) å 403,76.

10,901

52

'' Underhåll för 577 Artillerister tjenstgrde hela året å 362,ss.

209,197

12

d:o för 357 d:o d:o 42 dagar å 63,71.

22,744

47

Rustkammarhyror för 11 batterier................

å 150 rdr

1,650

—

459,425

74

B. Hästar.

Fouragering, skoning in. m. för 225 hästar..

.... k 410,75.

92,418

75

Stallhyra för 225 hästar................................

...... k 53,33.

11,999

25

Lega och underhåll för 110 hästar...............

. å 145 rdr

15,950

120,368

—

579,793

74:

Officerare.

Under officerare.

Förste

Konstaplar.

Andre

Konstaplar.

Trumpetare.

Stamartille rister.

S:a 33.

Beväringsmanskap.

8-a 108.

Ser. D. N:o 15.

Reserv-artilleriet.

Ett 3".24 fotvatten af 6 kanoner.

Personal.

(Kapten, batterichef................ 1.

) Löjtnanter, afdelningschefer . . 2.
1 Från Krigsskolan beordrad kadett,

1 afdelningschef..................... 1.

( Styckjunkare, batteriadjutant 1.
D:o eller sergeant,

park-underofficer 1.

Kanonbefälhafvare.................. 6.

Vid parken...................... 1.

I servisen............................... 6.

Vid parken............................ 1.

{Trumpetare (afdelnings-, tjenstgörande
som batteritrumpetare)
.................................... 1.

I ltanonanspannet............ 12.

Vid ammunitionsvagnarne...... 16

» reservlavetten.................. 2.

» fältsmedjan..................... 2.

Medicinaldräng...................... 1.

I kanonanspannet................. 6.

Skottutdelare......................... 6.

Servis, fot-............................ 24.

Vid ammunitionsvagnarne...... 12.

» reservlavetten.................. 2.

Reserv vid ammunitionsvagnme 12.

2.
1.
6.
1.
1.
4.
6.
4.
5.
4.
12.
1.
1.
1.

Half sold.

Half sold.
Afskedad
pensionär.

Afskedade
med årslön.

Hästar.

Batterichefen.......................... 2.

Åfdelningscheferne................. 3.

Batteriadjutanten................... 1.

Park-underofficern................ 1.

Hästläkare!!........................... 1.

Batteritrumpetaren................. 1.

l:ste Parkkonstapeln.............. 1.

Spännet vid kanonerne............ 36.

» » ammumsvagnarne 48.

» i) reservlavetten ...... 6.

» » fältsmedjan.......... 4.

» » trossvagnarne....... 8.

Reserv......................*............. 12.

Summa 124.

» reservlavetten

» » fältsmedjan.......

Förande reservhästar........

Biträde åt hästläkare!!......

Handräckning åt hofsmedKuskar
till trossvagnarne

Sjukvårdsmanskap............

Kockar...............................

Uppassare..........................

Handtverkare..................

Reserv och sjuke..............

Hästläkare........................

Hofsmed...........................

Kommissarie......................

Summa 165.

Ser. D. N:o 16.

Reserv-artilleriet.

Ett 2",58 åkande batteri af 6 kanoner.

Personal.

Hästar.

Kapten, batterichef..............

Löjtnanter, afdelningschefer...

1.

Half sold.

Batteri chefen.......................

2.

Officerare. .

2.

Afdelningscheferne..................

3.

Kadett, d:o

1.

Batteriadjutanten...................

1.

Under-

officerare.

Styckjunkare, batteriadjutant
D:o eller sergeant,

1.

Half sold.

Afskedad

P ark-underofficern..................

Hästläkaren............................

1.

1.

park-underofficer

1.) pensionär.

Kanonbefälhafvarne...............

6.

Afdelningstrumpetare.............

4.

Batteritrumpetaren..................

1.

Trumpetare. J

den äldsta tjenstg. som bat-

l:ste Parkkonstapeln..............

1.

teritrumpetare.

Afdelningstrumpetarne och

Förste

Kanon bet älhafvar e..................

ti.

hästhållaren........................

ti.

Konstaplar.

Vid parken ............................

1.

Spannhästar vid kanoneme....

36.

Andre

I servisen...............................

ti.

d:o vid ammumsvagnarne

36.

Konstaplar.

Vid parken............................

1.

d:o vid reservlavetten......

6.

I kanonspannet......................

18.

d:o vid fältsmedjan.........

4.

Hästhållare.............................

3.

d:o vid trossvagnarne......

8.

Stamart ille-

Vid ammunitionsvagnarne......

12.

Afskedade
med årslön.

Reserv..................................

15.

rister.

S:a 41.

« reservlavetten..................

» fältsmedja!!......................

2.

2.

Summa 127.

Förande reservhästar............

Medicinaldräng ......................

3.

l.J

rI kanonspannet.....................

12.

Vid ammunitionsvagnarne......

12.

» '' reservlavetten.................

Reserv vid ammun: svagnar ne

2.

12.

» » reservlavetten......

» » fältsmedja!!.........

2.

1.

■

förande reservhästar.............

2.

Bevärings-

Åkande servis ........................

18.

manskap.

Trainsoldater.........................

10.

S:a 111.

Biträde åt hästläkaren...........

1.

Handräckning åt hofsmeden..

1.

Kuskar till trossvagnarne......

4.

Sjukvårdsmanskap..................

6.

Kockar....................................

Uppassare..............................

4.

5.

Handtverkare........................

4.

Reserv och sjuke...................

15.

Hästläkare..............................

1.

Hofsmed.................................

1.

Kommissarie...........................

1.

Summa

179.

Ser. D. N:o 17.

Fördelning

af Reserv-artilleriets personal å Regementena (fredsfot).

På half sold.

Afskedade med
årlig lön.

CZD

w

t-1

-O:

W

hrj

O:

03

Andre

CD* £>

g gs
a| “

'' B

g 5''

dr

P-

tt>

Ef

ce

B

3

3

p

T3

»■ö

P

pT~S-

p‘

W

j*

crq

Svea Artilleriregemente.

i

B 0

p-

B |

g

P

g

P~

p"

;rumpetare,

batt.-trump.

P

B

>-p

p"

1

y

Ett 3",24 fot-batteri.............................

1

2

1

7

7

1

33

82

52

Två 2",58 åkande batterier.....................

2

4

2

14

14

2

6

126

Summa

3

6

3

21

21

3

6

115

178

166

Göta Artilleriregemente.

Ett 3",24 fot-batteri..............................

1

2

1

7

7

1

—

33

52

Två 2",58 åkande batterier..........

2

4

2

14

14

2

6

82

126

Summa

3

6

3

21

21

3

6

115

178

166

Wendes Artilleriregemente.

Två 2",58 åkande batterier...................

2

4

2

14

14

2

6

82

126

Summa

2

4

2

14

14

2

6

82

126

118

Sammandrag.

Svea Artilleriregemente...........................

3

6

3

21

21

3

6

115

178

(nita d:o ...........................

3

6

3

21

21

3

6

115

178

Wendes d:o ..................

9

4

2

14

14

2

6

82

126

i Summa

8

16

8

56

56

8

18

312

482

450

Ser. D. N:o 18.

Förslag

till mobilisering af reserv-batterierna (krigsfot).

r,24

f

O |

111 e r i.

Kapten.

Löjtnanter.

Kadetter.

Styckjunkare.

j Styckjunkare eller

Sergeanter.

Förste konstaplar.

>

5"

eg

1

-s

Andre konstaplar.

Stam-artillerister.

cd

<

ro:

eg

B

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

Hästar.

i

_

_

2

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

2

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

_

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

-

_

_

—

1

1

—

1

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

z

—

6

12

16

36

24

—

—

36

48

—

—

--

—

—

—

—

2

4

—

—

—

6

—

—

--

—

—

—

—

2

1

4

—

—

—

4

8

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

4

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

i

2

i

1

1

7

1

7|33

108

1

1

11124

Batterichef.......................

Batteriadjutant.................

Batteritrumpetare.............

Afdelningschefer...............

Kanonbefäl.......................

Parkbefäl.........................

Kanonservis......................

Vid anununitionsvagnarne

» reservlavetten............

» fältsmedja!!..............

» trossvagnarae...........

» reservhästarne...........

Handtverkare...................

Sjukvårdsmanskap............

Kockar..............................

Uppassare...........

Reserv..............

Trainsoldater......

Hästläkare..........

Hofsmed.............

Kommissarie......

2,/,58 åkande batteri.

S*

Löjtnanter.

Kadetter.

Styckjunkare.

Styckjunkare eller
Sergeanter.

Afdelnings-trumpeta!
tjenstg. som batt.-trur

Förste konstaplar.

Afdelnings-trumpetai

Andre konstaplar.

Stam-artillerister.

Beväringsmanskap.

Hästläkare.

Hofsmed.

cv

o

eg.

''

Hästar.

►5

9

r

1

1

2

1

1

3

6

i

2

z

6

—

_

1

1

—

1

—

—

—

—

—

2

_

—

3

6

21

30

—

_

—

42

_

_

_

—

—

12

24

—

—

—

36

—

—

2

4

—

—

—

6

2

1

4

_

—

4

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

3

2

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

1

6

4

—

—

15

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

—

—

—

—

—

—

z

1

1

1

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

2

i

1

1

1

7

3j 7

|41

in

| 1

| 1

1 1|127

48

59

Ser. D. N:o 19.

Fördelning

af reserv-artilleriets personal och hästar å regementen (krigsfot).

På

half

sold.

På

half

sold.

Afsked

med

pension.

Afskedade med
årlig lön.

bd

w

P

Ce"

g

tr*

S

5

P

g-

ti

| J

i It.

a. £

s kl

- ro

W

(Jo §

P K2

D ^

ro" a

r ce

O*

o

y

p"

•xä

0 j>

ep T.

1 35

er g

•fl

▻

s

crq

3

>

CO

VT

O

CD

P

5

ce

OQ

3

P

£r

y

w

p:

pf

gT

M

o

8=

8

p.

P-

O

aq

O:

P

SO

5

P

ce

o

P-

K

p:

sf

p-

r

Svea Artilleri-regemente.

-a 2°

Ett 3",24 fotbatteri...............

1

2

1

1

1

7

1

7

33

108

1

1

1

165

124

Två 2",s8 åkande batterier....

2

4

2

2

2

14

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

3

6

3

3

3

21

3

6j21

115

330

3

3

3

523

378

166

-

Göta Artilleri-regemente.

Ett 3",24 fotbatteri.................

1

2

i

1

1

7

1

7

33

108

1

1

1

165

124

Två 2",r.8 åkande batterier....

2

4

2

2

2

14

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

3

6

3

3

3

21

3

6|21

115

330

3

3

3

523

378

166

Wendes Artilleri-regemente.

Två 2",58 åkande batterier ....

2

4

2

2

2

14

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

2

4

2

2

2

14

2

6|l4

82

222

2

2

2

358

254

118

Sammandrag.

Svea Artilleri-regemente........

3

6

3

3

3

21

3

6

21

115

330

3

3

3

523

378

Göta d:o .........

3

6

3

3

3

21

3

6

21

115

330

3

3

3

523

378

Wendes d:o .........

2

4

2

2

2

t''4

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

«j 16

8

8

8

56

8

18

56

312

882

8

8

8 l,404jl,010

450

Ser. I). N:o 20.

Förslag

till fördelning på åren 1870- -1875 af den årliga kostnad (byggnadskostnad
oberäknad), som artilleriets organisation på föreslaget sätt krafvel*.

År 1870.

Wendes artilleri-regemente (underhållskostnad).

2 kaptener ......................................-........» 2,3<X>:

2 kaptener i regementet, förhöjning till

kaptens lön.............................................. " 800

2 d:o halfsolds (reserv-artilleriet)........ " 1,000

4 löjtnanten................................................. " 1)500

4 d:o halfsolds d:o ...... » 500

3 styckjunkare........................................... " 1)100

2 ’ d:o halfsolds d:o ...... » 500

! sergeant................................................ " 000

3 batteritrumpetare.................................... 700

2 förste konstaplar .................................... M 524

» 463

403
410

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.
3 förste konstaplar..................................

5 andre d:o

5 afdelningstrumpetare................... ” 403

Fouragering och skoning af 16 hästar...... » A,n

Härifrån afgå:

2 underlöjtnants-löner............................ " 1>000

1 divisionstrumpetare-lön........................... » 6s0

36 artillerister ..............................•_............ ”

Lega och underhåll för 60 hästar i Landskrona.
.................................................... ”

238:

90:

4 andre d:o

2 afdelningstrumpetare............................. ”

18 artillerister............................................. ”

Göta artilleri-regemente.

|3 förste konstaplar.................................... »

14 andre d:o ................................... "

2 afdelningstrumpetare............................... »

18 artillerister............................................ ”

Wendes artilleri-regemente.

i2 förste konstaplar..................................... "

i 2 andre d:o .................................. "

jl afdelningstrumpetare.............................. »

16 artillerister............................................ ”

För personal och hästar således......_...........

[Enligt föregående, till felande materiel.......

20:

15:

15:

15:

2( i:

15:

15:

15:

20:

15:

15:

15:

1

4,600

.

1,600

2,000

—

6,000

—

2,000

—

3,300

—

1,000

—

900

—

2,100

—

- 1,048

50

9 2,315:95

i 2,018 80

X 6,572

—

35,455

25

- 2,000
- 650

J| Q ^77

0/2

D t 1

- 5,400

UÖ

16,627

36

j

-1! 60

- 60

—

30

—

270

—

420

il

Öl

-|j 60

31

-|| 270

420

—:

H 40

! qf)

j

dUi

15;—

-ii 241

—

325

—il

18,827

89

1,1651-

19,992

----I- I 100,000

Summa för är 1870 | 119,91

89

År 1871.

Svea artilleri-regementes depot i Hernösand\
(underhållskostnad).

1 kapten.................................. ä 2,300:

2 clio halfsolcls................... » 1,000

4 löjtnanter.............................. » 1,500

3 styckjunkare......................... » 1,100

4 sergeanter.............................. » 900

I batteritrumpetare.................. » 700

5 förste konstaplar.................. » 524:

II andre d:o ......... » 463: w,

86 artillerister......................... » 238: 2«j

Underhåll af 20 egna hästar... » 410: ™

Lega och underhåll för 24 hästar » 87

Reserv-artilleriet.

Svea, Göta och Wendes regementen, lika

som år 1870.....................................

För personal och hästar således..........

Underhållskostnad för tillökade personal och

hästar år 1870................................

Till felande materiel..........................

2.300
2,000
6,000

3.300
3,600

700
2,621
5,095
20,490
8,215
■ 2,088 i—

25!

09

36

År 1872.

Den kostnad, som uppstår genom förflyttning
af ett fästningskompani från Carlsten
till Carlsborg, torde mer än val betäckas
genom minskning af depötkompaniernas (de
föreslagne fästningskompaniernas) numerär, j
men kan ej nu beräknas.

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

3 förste konstaplar............................. å 20|

4 andre eko ........................... » 15

1 afdelningstrumpetare........................ » 15|

20 artillerister..................................... ä 15

(rota artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente .........j

Wendes artilleri-regemente.

2 förste konstaplar............................. å 20J

3 andre eko ........................... » 15!

1 afdelningstrumpetare........................ » 15

13 artillerister..................................... » 15

Underhållskostnad för tillökade personal och!

hästar år 1871.........................................

Till felande materiel...................................fl

60

60

15

300j

40:-

45

lol 195- -

56,409 7C

,165

T

57,574711
19,992189

77,567 591

100,000 -

Summa år 1871 i:177,56< 59

435

435

2951 -

j 1>165ri

77,567]59| 78,732

....... Khukhi

Summa år. 1871 ||178,732

59!

År 1873.

Göta artilleri-regementes liufmddepöt
i Götebwg.

1 öfverstelöjtnant..................... å 5,400: —

3 kaptener, halfsolcls .............. » 1,000: —

5 eko i reg:tet till kaptens lön » 800: —

5 löjtnanter.............................. » 1,500: —

6 (ko halfsolds......................... » 500: —

3 styckjunkare........................ » 1,100: —

3 d:o halfsolds......................... » 500: —

7 sergeanter............................ » 900: —

2 batteritrumpetare................. « 700: —

3 förste konstaplar................ » 524: 25

5 andre d:o.............................. « 463: 19

3 afdelningstrumpetare ........... » 403:

12 artillerister......................... » 238: 26

Underhåll af 42 hästar.......... » 410: 75

Stallhyra för eko...................... » 53: ss

härifrån afgår:

1 majorslön............................ » 4,800:

3 kaptenslöner.......................... » 2,300

5 underlöjtnantslöner.............. « 1,000

2 divisionstrumpetarelöner....... » 650

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

4 förste konstaplar..................... å 20

3 andre eko.................................. » 15

1 afdelningstrumpetare................ » 15

20 artillerister.............................. » 15

Göta artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente.....

Wendes artilleri-regemente.

5.400

3.000

4.000

7.500

3.000

3.300

1.500

6.300

1.400
1,572
2,315
1,211
2,859

17,251

2,240:

4,800

6,900

5.000

1.300

75|''

95

281

12

50

62,850

60

18,000;-

80

45

15

300

2 förste konstaplar.......

3 andre eko...................

1 afdelningstrumpetare.
13 artillerister...............

å 20
» 15
» 15
» 15

40

45

15

195

Föregående års kostnad för tillökade personal
och hästar.......................................

Till felande materiel...................................

440-

440

44,85060

295:-

1,175)—

46,025:60

|

78,732)59

■Summa år 1873

124,758 19

100,0001—

224,758) 191

! i

! År 1874.

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

4 förste konstaplar................

.... å 20: —

80

—

3 andre eko..............................

.... » 15: -

45

—

1 afdelningstrumpetare............

.... » 15:

15

—

20 artillerister..........................

.... » 15:

300

—

440

Göta artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente............

—

440

—

Wendes artilleri-regemente.

3 förste konstaplar...................

.... å 20: —

60

—

2 andre eko.............................

.... » 15: —

30

—

2 afdelningstrumpetare.............

... » 15: —

30

—

12 artillerister..........................

... » 15: —

180

—

300

—

1,180

Föregående års kostnad för tillökade per-

sonal och hästar...............

—

—

—

124,758

19

Till felande materiel................

—

—

—

—

Summa år 1874

—

—

—

År 1875.

Svea artilleri-regementes hufvuddepöt

i Stockholm.

1 öfverstelöjtnant....................

å 5,400: -

5,400

—

5 kaptener i regementet, för-

höjning till kaptens lön......

»> 800: —

4,000

—

1 kapten, halfsold....................

» 1,000: —

1,000

—

5 löjtnanter..............................

» 1,500: —

7,500

—

6 eko halfsolds..............

» 500: —

3,000

—

6 styckjunkare.........................

» 1,100: —

6,600

—

3 d:o halfsolds..........

» 500: —

1,500

—

8 sergeanter............................

» 900: —

7,200

—

3 batteritrumpetare..................

» 700: —

2,100

—

2 förste konstaplar..................

» 524: 25

1,048

50

5 andre eko........................

» 463: i9

2,315

95

1 afdelningstrumpetare...........

» 403: 76

403

76

5 artillerister...........................

» 238: 26

1,191

30

Underhåll af 30 hästar...........

» 410: 75

12,322

50

Stallhyra för eko.................

» 53: sa

1,600

—

57,182

Öl

härifrån afgår:

1 maj or slön..............................

» 4,800: —

4,800

—II

4 underlöjtnants-löner.............

» 1,000: — |

4,000

—II

2 divisionstrumpetare-löner......

» 650: —|

1,300

10,100

—

47,082

Öl

Transport! 47,082|01i

125,93819,
100,000|—!

225,938 19

Transport

—

-

—

—

47,082

Öl

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

4 förste konstaplar....................... å 20: —

3 andre d:o ....................... » 15: -

2 afdelningstrumpetare................. » 15: —

19 artillerister.............................. » 15: —

80

45

30

285

—

440

_

Göta artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente............

—

440

Wendes artilleri-regemente.

3 förste konstaplar....................... å 20: —

2 andre d:o ....................... » 15: —

2 afdelningstrumpetare................ »15: —

12 artillerister.............................. » 15: —

60

30

30

180

—

300

1,180

48,262

125,938

Öl

Föregående års kostnad för tillökade per-sonal och hästar..................................

.

19

174,200

100,000

20

Till felande materiel....................................

—

—

—

- |—

Summa år 1875

--1

!! —

—

274,200|20

Ser. D. N:o 21.

Sammandrag

af tillökningen i underhållskostnad för personal och hästar, samt anskaffningskostnad
för felande materiel under åren 1870—1875.

Tillöknin

g i underhållskostnad

Anskaffning af materiel.

Summa summarum.

1

För fält-artilleriets

personal och

hästar.

För reserv-artille-

riets manskap.

och reserv-artille-

riets personal
och hästar.

Summa för fält-

Under före-

gående åren.

Summa.

Kull''.

ö-

R:dr.

ii.

K: dr.

8.

R:dr.

ö.

R:dr.

ii.

R:dr.

ii.

Kall''.

Ö.

År 1870...................

18,827

89

1,165

—

19,992

89

—

—

19,992

89

100,000

—

119,992

89

» 1871 ..............

56,409

70

1,165

—

57,574

70

19,992

89

77,567

59

100,000

—

177,567

59

» 1872 ....................

—

—

1,165

—

1,165

—

77,567

59

78,732

59

100,000

--

178,732

59

» 1873 ..................

44,850

60

1,175

—

46,025

60

78,732

59

124,758

19

100,000

—

224,758

19

» 1874....................

—

—

1,180

—

1,180

—

124,758

19

125,938

19

100,000

—

225,938

19

» 1875 ....................

47,082

Öl

1,180

--

48,262

Öl

125,938

19

174,200

20

100,000

—

274,200

20

Af artilleriets bespa-

ringar.................

—

—

—

—■

—

—

—

—

—

—

50,000

—

50,000

—

Anm.

Tillökade årliga underhållskostnaden för fält- och reserv-artilleriets personal

utgör efter 1875 års slut årligen.....................................................................

Denna kostnad uppstår på följande sätt:
a) Tillökad underhållskostnad för fält-art:s personal (Ser. D. N:o 12) 102,281: 20.
eko eko för kastanie................................... 44,889: —

b) Underhållskostnad för reserv-artilleriet:

8 halfsolds Kaptener.......................

16 d:o Löjtnanter...................

8 d:o Styckjunkare ................

Manskap . .................................

8,000: —
8,000: —
4,000: —
7,030: —

Summa Rdr

och hästar,
174,200: a».

147,170: 20.

27,030: —
171.200: 20.

Ser. D. N:o 22.

Tabell

utvisande förhållandet mellan den föreslagna tillökningen i underhållskostnad och uppsättningskostnaden.

Uppsättningskostnaden.

Underhållskostnaden.

''

Bekryterings-

penningar.

Beklädnads-, rem-

tygs- och utred-ningspersedlar.

Bevärings-

persedlar.

Summa.

1 Inköp af hästar.

Summa uppsätt-ningskostnad.

Tillökning för
fält-artilleriet.

Öfverskott öfver
upp sättning''s-summan.

År 1870.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

'')

18,827

Ö.

R:dr.

ö.

16 hästar vid Wendes artilleri-regemente

—

—

—

—

—

—

—

7/200

—

7,200

—

89

11,627

89

År 1871.

! 78 man i N:o i Hem osa,n fl .............. .

3,978

15,434

60

1,014

20,426

60

)

'')

56,409

! 20 st, hästar i rl:o .................

9,000

|29,426

60

70

26,983

10

År 1873.

23 man i N:o vid Göta artilleri-reg:te

42 hästar vid d:o

1,173

:

4,639

10

299

“

6,111

10

18,900

—

125,011

10

'')

44,850

60

19,839

50

År 1875.

113 man i N:o vid Svea artilleri-reg:te...
j 30 hästar vid d:o

663

2,622

10

169

—

3,454

10

13,500

|l6,954

10

'')

47,082

Öl

30,127

91

Summaj5,814

22,695

80

CQ

CO

—

29,991

80

48,600

78,591

80

167,170|20

88,578

40

*) Endast för den händelse att befälet tillsättes mot slutet af året, kan uppsättningskostnaden bestridas

af den för hvarje år beräknade underhållskostnad.

*) I Hernösand tillökas........................................................................ 102 nummer; men

Wendes artilleri-regemente minskas med............................................. 24 »

hvarför uppsättningskostnad endast utgår för.................................... 78 man.

Ser. D. N:o 23.

Uppgift

på den artilleri-materiel, som, utöfver nu befintlig, erfordras till den »mindre krigsfoten»,
bestående af 8 st. 3",24:s, 23 st. 2//,58:s och 2 st. 2//,25:s batterier, alla på 6 kanoner -

Finnas

*

Ed

c>

o &
crq

O) U)
g <

p p
co £2

f—1

HH

HH

CD

P

O:

P

EL

CD

os _
2 Q

g Öl

Z "
sr g

£

CD ^

crq S

CO (v

B ö

ö CD
<rt- CC
CD

• M

1—i

co

% o
o? CD
£ pr

p° o*

B

c- Q
crq 2.

o? §-71 p

F |

^ o
crq af
o? B-

1°

• c^

<3

P

P^

CD

P

&

U1

p

B

B

p

O:

r

CD

A

o_

«

CD

PP

O

t"*5

Kanoner och fordon.

f1"

. “

1

Till 8 st. 3",24:s batterier:

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

Kanoner, å 6 per batteri..............................

48

16

_

16

24

4

16

76

28

!

Lavetter med föreställare, å 6 per batteri...

48

16

—

16

24

16

72

24

Åmmunitionsvagnar, å 8 per batteri............

Reservlavet er med hjulplanka och före-

64

16

—

16

24

4

—

4

—

64

—

—|

ställare, å 1 per batteri..........................

8

2

—

2

3

—

—

1

—

8

—

-;

Till 23 st. 2",58:s batterier:

Kanoner, å 6 per batteri.............................

138

32

32

24

6

__

__

94

44

Lavetter med föreställare, å 6 per batteri...
Åmmunitionsvagnar, å 6 per batteri............

138

32

_

32

24

3

_

91

_

47

138

32

—

32

24

13

—

12

113

25

Reservlavetter med hjulplanka och före-

ställare, ä 1 per batteri..........................

•23

4

—

4

3

—

—

—

8

19

—

4

Till 2 st. 2//.25:s batterier:

Kanoner, å 6 per batteri..............................

12

_

6

8

_

_

14

2

I

1 Lavetter med föreställare, å 6 per batteri...

12

—

6

2

8

4

! Åmmunitionsvagnar, å 6 per batteri............

Reservlavetter med föreställare och hjul-

12

—

6

—

—

2

—

—

8

—

'' 4!

planka, å 1 per batteri...........................

2

—

1

—

i

—

—

—

2

—

Till förenämnde 33 batterier:

Fältsmedjor med materialvagnar..................

33

6

—

6

4

—

—

--

—

16

17

Pack- och trossvagnar..................................

132

6

1

6

6

6

1

—

12

38

—

94

Till fördelningarnes parker och stabstross:
Åmmunitionsvagnar till 3",sus kanoner.........

18

18

18

,

D:o till 2",5s:s d:o .........

50

—

—

—

50

D:o till 2",25:s d:o .........

4

—

—

—

—

—

_

_

_

_

4

D:o till infanteri-ammunition

144

—

144

Fältsmedjor.................................................

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Reservlavetter till 3",si:s kanoner.................

6

—

—

—

—

—

—

1

—

1

5

D:o till 2",58:s d:o ..................

6

—

—

—

—

_

_

6

I):o till 2",25:s d:o ..................

1

—

—

—

1

| Tross- och packvagnar.................................

86

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

86

Redskap, rid-, anspanns- och stallpersedlar, instrumenter, verktyg och materialier.
För 33 st, 6 kanoners batterier finnas nämnde persedlar att tillgå:
vid Svea artilleri-regemente till 6 st. 8 kanoners batterier eller 48 kanoner.

» Gröta

d:o » 6 st. 8

d:o

» 48 »

» Wendes

d:o » 6 st. 8

d:o

» • 48 »

i Hernösand.......

................. » 1 st. 6

d:o

» 6

således till ........

.... 150 kanoner.

eller 6 kanoners

batterier............................

. .. 25 stycken.

under arbete äro

dylika persedlar till 6 kanoners batterier..

4 >>

29 stycken.

alltså erfordras ytterligare till ....................

..... 4

Summa 33 stycken.

Ammunitions-per sedlar
ii 3:ii6 omgångar per batteri:

Till 8 st. 3",24:s 6 kanoners batterier erfordras.........st.

I ammunitions-förrådeme finnas................................ »

Granater.

Brand-

grana-

ter.

Granat-

karte-

scher.

Kar-

tescher.

15,552

9,188

1,152

5,616

3,521

4,464

3,052

1,412

17,388

8,842

Behof st.

Till 23 st. 2",58:s 6 kanoners batterier erfordras.......st.

I ammunitions-förrådeme finnas................................ »

6,364

60,858

26,644

1,152

1,242

2,095

17,112

8,353

Behof st.

Till 2 st. 2",25;s 6 kanoners batterier erfordras......... st.

Beställde..................................................................... »

34,214

o,640

6,669

1,242

8,759

1,140

1,349

8,546

828

193

Öfverskott st.

1,029

—

209

—

Behof st.

Perkussions- och tidrör erfordras till........................ st.

I förråderne finnas till............................................. »

82,050

27,965

—

23,888

8,949

635

j Behof till st.

54,085

— | 14,939

—

Laddningar å 3 tT ........................................................

I förråderne finnas.........................................................

Laddningar å O,so $.......................................................

Till 23 st. 2",58:s 6 kanoners batterier erfordras:

Laddningar å l,so T....................................................

l förråderne finnas.....................................................

Laddningar å O,so it ...............................................

I förråderne finnas ......................................................

t Till 2 st. 2",25:s 6 kanoners batterier erfordras:
Laddningar å 1,25 «.................................................

st.

29,760.

250.

Behof

»

29,510.

37,200.

102,120.

4,396.

Behof 97,724.

.......... 39,123.

.......... 1,430.

Behof 37,693.

. Behof 8,448.

Till 29,510 st. 3",24:8 laddningar
» 37,200 » >> ,,

» 97,724 » 2",58;s »

« 37,693 » » »

» 8,448 » 2",ss:s »

I förråderne finnas...............

å 3 « åtgår silkesaffallstyg å 2,2 fots bredd fot 13,682.
a 0,3o it » s> » » 5,412.

a 1,80 Ä » -> » » 29,761.

a 0,2o « » „ » » 4H3

å 1,25 « « n » „ 2;074!

fot 55,042.

............................................................... » 18,857.

Behof af sifkesaffallstyg fot 36,185™

Till 8 st. 3",24:s 6 kanoners
» 23 » 2",S8:s d:o

>'' 2 « 2",25:8 d:o

I förråderne finnas......

batterier erfordras
d:o
d:o

antändningsrör

d:o

d.-o

st.

37,200.

131,100.

11,250.

st.

179,550.

84,424.

Behof af antändningsrör st. 95,126.

Anm.

Ifrån bfchållningarne af ammunitionseffekter i förråderne äro afdragne dem som
erfordras för 3:ne omgångar till i Wisby förlagde 1 st. 3",24:s och 2 st 2" 25-s
o kanoners batterier.

Fouragevagnar aro icke häri upptagne, enär de antagligen kunna ersättas af
bondvagnar.

Kostnadsförslag

för anskaffning af den artilleri-materiel, som, enligt förestående uppgift, utöfver
nu befintlig, erfordras till den »mindre krigsfoten».

Kanoner och fordon.

5 st. 3",s4:s reservlavetter...................;.....

44 > 2",58:s kanoner med 2 kontrollpjesei

47 » » lavetter med föreställare........

75 » » ammunitionsvagnar...............

10 » » reservlavetter.........................

4 » 2",25:s lavetter med föreställare.......

8 » » ammunitionsvagnar...............

1 » » reservlavett............................

29 » fältsmedjor med materialvagnar......

-144 » infanteri-ammunitionsvagnar...........

j 180 » trossvagnar.......................................

Bedskap, rid-, anspanns- och stallpersedlar, instrumenter, verktyg
och materialier, till

14 st. batterier.......................;................................................ a 80,000:

| Till parkernas och stabernas fordon........................................................

Ammunitions-persedlar.

6,500 st. 3",24:s granater

å 1,450
å 300
å 1,250
å 1,200
k 1,350
å 1,075
1,025
1,135
1,600
575
550

brandgranater...................

» granatkartescher................

« kartescher.........................

2",5s:s granater............................

» brandgranater................--

» granatkartescher...............

» kartescher........................

2",25:s kartescher........................

perkussionsrör.............................

....... - tidrör.........................................

38,000 fot silkesaifallstyg å 2,2 fots bredd
100,000 st, antändningsrör............................

1,200

2.300
1,500

34,500

1.300
9,000
8,700

700

55.000

16.000

å 1,75.
ä 3,oo.
k 2,ss.
ä 1,50.
å 1,27.
a 2,o5.
ä 1,53.
å l,io.
ä l,oo.
å 0,5o.
k 0,5o.
k 0,4i.

Riksmynt.

7,250

13.800
58,750

90.000
13,500

4,300

8,200

1,135

46,400

82.800

99.000

120,000

80,000;

11,375

3,600

5,359

2,250

43,815

2,665

13,770

9,570

700

27,500

8,000

15,580

3,750]

Summa | 773,069 -

14 st.
14 »

[ 4 >»
i Rid !

6 st.
i 5 »

1 Ilid -

Härifrån afgå:

1867 års extra statsanslag till:

fältsmedjor.............................

sjuk- och medicinalvagnar.....

fouragevagnar..........................

och anspanns-persedlar..........

1868 års enahanda anslag till:
sjuk- och medicinalvagnar

fouragevagnar..........................

och anspanns-persedlar...........

*4,800

3,400

3,200

50,373

5,100

4,000

38,075

då kostnadssumman blifver

108,948] 40

664.120 so

Stockholm, Joll. Beckman, 1868.

Förslag öfver Fortifikationens

Enligt nuvarande stat:

Fortifikations-staben . . .
Pontonnier-bataljonen . .

s

t

a.

b

6

n.

Öfverste.

Öfverstelöjtnant.

Majorer.

Kap-

te-

ner.

Löjt-

nan-

ter.

Underlöjtnanter.

Begements-pastor.

Sekreterare.

Kanslist.

Auditörer.

B egem ents-läkare.

l:e Bataljons-läkare.

2:e Bataljons-läkare.

Begements-skrifvare.

Hästläkare.

Fanjunkare.

Ser-

geanter.

Kassörer
och för-råds-för-valtare.

xh CD

Summa. ‘ 10

bo

bo

bo

-

bo

P

P

P

t-r

IT

p

P

E

p"''

P

E

IT

P

E

p"

P

E

p

P

E

p

i

1

2

1

3

5

5

5

1

5

1

1

—

1

_

1

1

10

2

1

4

4

4

1

Summa

i

1

3

3

5

5

6

5

_

1

1

_

—

1

—

1

1

10

3

4

4

5

60

Enligt den foreslagne

staten:

Fortifikations-staben . . .

i

1

2

6

4

6

4

4

—

—

—

'')1

—

—

—

—

—

11

9

4

4

4

61

Pontonnier-bataljonen . .

—

—

1

—

1

—

1

—

1

—

—

1

—

1

—

1

—

1

—

1

_

9

Sappör-bataljonen.....

—

1

—

1

—

1

—

2)-

—

—

3)1

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

6

Fältsignal-kompaniet . . .

Summa

i

1

4

6

6

6

6

4 '' 1|-

—

2

1

1

1

—

1|H

11

4

5

4

76

Anmärkningar: !) Sekreterare vid Fortifikationen och auditör vid

Pontonnier-batalj onen.

3) Begements-pastors-befattningen vid Sappör-bataljonen
bestrides af garnisons-pastorn å Carlsborg mot
särskildt arfvode.

3) Tillika fästnings-auditör å Carlsborg och förråd sförvaltare
vid Sappör-bataljonen.

5) Vid öfvergång till krigsfot bör den foreslagne

sta,ten ökas med:

Beväringsmanskap.............. 560.

Trosskuskar och hästskötare........ 92.

Summa 652.

Hvarjemte depotlcompanier bildas af beväringsmanskap
............. 400.

och reservsoldater......... 70.

4) Den nuvarande staten jemförd

Öfverskott:

Sekreterare..........1.

Kanslist............1.

Begements-skrifvare.....1.

Kassör och förrådsförvaltare
af 2:a klass........1.

S:a 4.

Summa Summarum 1,122-Hästar 824-

arsenal och hästar pa -fredsfot.

ser. E. N:o 1.

K

0

in

P

a

n

i e

r

n

a.

Summa Summarum.

I

tu

p:

fS

Officerare.

Underofficerare.

Nummerstyrka.

Summa.

Kap-

tener.

Löjt-

nanter.

d

D

eu

tv

■-i

I Summa.

i

Fanjunkare.

Ser-

geanter.

Summa.

1 :e Korpraler.

!

Korpraler.

|

| Vice korpraler.

Hornblåsare.

Handtverks-

soldater.

Sjukvårds-

soldater.

Manskap.

Summa.

11:a klass.

2:a klass.

l:a klass.

2:a klass.

-A.

o

p

Ö

CO

h*

l:a klass.

2:a klass.

54

3

—

3

1

2

9

2

7

9

6

12

18

6

54

6

258

360

378

384

—

3

—

3

1

2

9

2

7

—

9

6

12

18

6

54

6

258

360

378

438

61

3

—

3

3

3

12

3

3

6

12

6

12

18

6

54

9

255

360

384

393

20

3

—

3

3

3

12

3

3

6

12

6

12

18

6

54

9

255

360

384

390

—

1

—

1

1

1

4

1

2

1

4

4

10

10

2

—

2

92

120

128

128

—

7

—| 7

7

7

. 28

7

8

13

28

16

34

46

14

108

20

602

8401 896| 972

20

ed den föreslagne, visar:

Brist.

ajor...................... 1.

tener af l:a klass............. 7.

D:o af 2:a d:o ............. 1.

öjtnanter af l:a d:o ............. 5.

D:o af 2:a d:o ............. 6.

nderlöjtnanter................. 4.

gements-pastor................ 1.

u di tärer.................... 2.

egements-läkare................ 1.

: e Bataljons-läkare.............. 1.

Transport 29.

Transport 29.

Fanjunkare.................. 6.

Sergeanter af l:a klass............ 9.

D:o af 2:a d:o............ 13.

Kassör och förrådsfdrvaltare af l:a klass . . 1.

l:e Korpraler................. 10.

Korpraler.................... 22.

Vice korpraler................. 28.

Hornblåsare.................. 8.

Handtverkssoldater.............. 54.

Sjukvårdssoldater............... 14.

(ifrigt manskap . ............... 344.

Summa 538.
Hästar 20.

Förslag öfver Fortifikationens personal

O:

Q:

T

CD

H

te_

g

s.

Kap-

tener

Löjt-

nanter

d

p

Cu

CD

bd

09

CD

B

CD

P

eu

c:

hi

C

CD

p-

k

P

eu

o? c:

hi hi
<

P o

hi

ce

p"

M

P

ro

B

o

t-i

CD

hi

af l:a klass.1

af 2:a klass.

af l:a klass.

af 2: a klass.

B"

P

P

CD

H

►Ö

P

ce

O

hi

ce

CD

hi

CD

CD

hi

P

hi

CD

HT1 O
p p"
hi

p g?

hi

H

cx,

Staben....................

—

1

2

3

—

3

—

3

—

—

—

Chefsembetet i Stockholm.........

1

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

Fästnings-stationerna............

—

—

—

3

2

2

2

—

—

—

—

(Staben.......

Pontonnier-bataljonen

f Kompanierna . . .

—

—

1

3

1

3

1

3

3

1

'')

i Staben .......

Sappör-ba taljonen )

/Kompanierna . . .

—

—

1

3

1

3

1

3

3

—

1

Fältparken..................

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

Fältsignal-kompaniet............

—

—

—

1

—

1

1

1

—

—

—

Depotkompanierna..............

—

—

—

—

2

—

2

—

—

—

—

Summa

1

l

4

13

6

13

13

11

1

1

1

*) Då pontonnier-bataljonen rycker i fält, bestrides auditörstjensten vid densamma af sappör-bata
i chefsembetet i Stockholm.

2) Nödigt antal korpraler och vice korpraler till depotkompanierna uttages antingen af res

Ser E. N:o 2.

och hästar vid Arméns försättande på krigsfot.

w

o

OQ

CD

B

CD

P

CD

td

p

p~

bo

CD

td

p_

p,

Kassörer

och

förråds-

förvaltarc

W

hd

p

Ser-

geanter

CD

W

Korpraler.

O

CD

w

W

O

H

P

Stammanskap.

Beväringsmanskap.

Reservmanskap.

CO

0

W

P?

PT

P

H

CD

o

p

pi*

FT

P

g

o

P

p:

pr

p

H

CD

af l:a klass.

af 2:a klass.|

p:

pr

p

H

CD

p

pr

p

CD

|af l:a klass.

laf 2:a klass.

i

M

H3

M

P

CD

O

•-i

P

G?

H

P

g

3

B

P

P~

►i

—

—

—

—

15

24

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

4

4

—

8

3

2

—

—

—

—

—

—

—

30

—

1

—

1

1

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

9

693

—

—

—

—

3

3

6

6

12

18

6

318

240

—

624

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

"

—

—

—

—•

—

6

31

—

—

—

—

3

3

6

6

12

18

6

318

240

—

624

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

50

—

—

—

—

—

—

-1

2

1

4

10

10

2

94

80

—

208

46

-

2 1

2

2

2)

I

2)

2)

—

—

400

70

480

—

1 j

1

1

5

4

1

18

19

17

16

34

46

14

730

960

70

2,002

844

onens auditör, under det att den a pontonnier-bataljonen föreslagne auditorn tjenstgor som sekreterare
manskapet eller ur bataljonerna, der de ersättas af reservmanskap.

Ser. E. N:o 3.

Förslag

till rid- och anspannshästar vid Fortifikationen vid arméns
försättande på krigsfot.

Staben:

Officerarnes ridhästar.................... 12.

5 stabs- och packvagnar.................. 10.

Reservhästar......................... 2. 24.

Pontonier-bataljonen.

För ett Icrigsbrygge-eqiiqiage:

15 pontonvagnar å 6 hästar................ 90.

1 fältsmedja........ 2.

1 materialvagn........................ 2.

1 packvagn......................... 2.

1 signalblåsare....................... 1-

Befälshästar....... 6.

Reservhästar....................... 10-

113.

För 5 Jcrigsbrygge-equipager:............- ■ - 565. 078.

För Staben:

1 bataljonschef....................... 2.

1 adjutant.......................... 1-

1 batalj ons-adjutant.................... 1-

1 hästläkare........................ 1-

1 tygkapten............. 1-

Reservhästar......................- - - 2. 8.

1 stabsvagn.......■................. 3.

1 ammunitions vagn . . . •................. 2.

1 packvagn......................- - - 2. 7. ggz.

Sappor-bataljonen:

Ingeniörfältparken...................... 50.

Batalj onstrossen....................... 16.

Befälets ridhästar..................... 15. 81.

Fältsignal-kompaniet:

21 vägnar å 2 hästar................... 42.

Befälets ridhästar...................... 4. 46.

Summa 844.

Ser. E. N:o 4.

Beräkning

af kostnaden för föreslagen tillökning af personal, hästar och materiel

vid Pontonnier-bataljonen.

Uppsättning skostnad.

Hästar:

Remonteringspenningar för 20 hästar å 450 rdr 9,000: —

Stallinventarier för 20 hästar. . . . å 65 “ 1,300: — io Zgg.

2:ne Krigsbrygge-equipager:

Ponton- och fältsmedjevagnar........ 44,000: —

Pontoner.................... 22,000: —

Bryggslagningsredskap............. 14,000: —

Rid-, anspanns- och stallpersedlar...... 30,000: —

Reservdelar................... 5,000: —

Reservdelar för byggande af halfpermanenta

bryggor.................. 1,200: —

Verktyg..................... 2,400: —

Frakter, transportkostnad m. m........ 1,400: — 120,000: _

Underhållskostnad.

Personal:

Löner till 30 reservsoldater för depotkompanierna å 15 rdr 450: —

Hästar:

Färsering, skoning m. m. för 20 hästar

å 410: 75................. 8,215: —

Stallhyra för 20 hästar å 53: 33 ...... 1,066: 60. 9,281: 60.

9,731: 60.

Ser. E. N:o 5.

Beräkning

af kostnaden för uppsättning och underhåll af en bataljon sappörer,

fördelad i 3 kompanier.

Uppsättningskoslnad.

För ett kompani:

Rekryteringspenningar för 120 man å 51: —....... 6,120: —

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar å 218: 31. 26,197: 20.

Siukvårdspersedlar för 8 patienter å 75: —........ 600: —

Kasernservis.......................... o,OUU: —

Köksservis, matkärl, kokpanna in. m............. 600: —

39,517: 20.

För två kompanier:...................... 79,034: 40. ng,551: go.

Underhållskostnad.

För ett kompani:

Arfvoden åt 2 1:6 korpraler å 150 rdr........... 300: —

„ „ 4 korpraler å 100 rdr.............. 400: —

„ „ 6 vice korpraler å 50 rdr........... 300: —

„ „ 18 handtverkssoldater å 30 rdr........ 540: —

Underhåll för 120 man (hvaraf 80 tjenstgörande hela året

och 40 under 61 dagar), i medeltal å 298: 57..... 35,828: 40.

Löner för 10 reservsoldater ä 15: —............ 150: —

37,518: 40.

För två kompanier: ..................... 75,036: 80. 112,555: 20.

Ser. E. N:o 6.

Beräkning

af kostnaden för uppsättning och underhåll af ett fältsignal-kompani.

Uppsättning skostnad:

Eekryteringspenningar för 120 man å 51: — ....... 6,120: —

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar å 218: 64. . 26,236: 80.

Sjukvårdspersedlar för 8 patienter ä 75: —........ 600: —

Kasernservis.......................... 6,000: —

Köksservis, matkärl, kokpanna m. m............. 600: — 39,556: 80

Underhållskostnad:

Arfvode!! åt 4 l:e korpraler å 150: —........... 600: —

„ „ 10 korpraler å 100: — 1,000: —

„ „ 10 vice korpraler å 50: —........... 500: —

„ „ 2 sjukvårdssoldater å 50: —......... 50: —

Underhåll för 120 man (hvaraf 80 man tjenstgörande hela

året och 40 under 61 dagar), i medeltal å 298: 74. . . 35,848: 80.

Bönor för 10 reservsoldater å 15: — ............ 150: — 38,198: 80.

Ser. E. N:o 7.

Beräkning

af kostnaden för anskaffande af fälttelegraf-materiel och optisk

fåltsignal-materiel.

Fälttelegraf-materiel.

En afdelning (för 2 geograf ska milslinier och 2

2 stationsvagnar..........å 900: —

2 materialvagnar..........å 1,100: —

2 stolpvagnar............å 500: —

Telegräfmaskiner, batterier m. m........

Fältkablar (för 2 geografiska mils längd) ....
Galvaniserad jerntråd, koppartråd, guttaperka tråd.

.....................

Stolpar, isolatörer m. m..............

2:ne tält med tillbehör..............

Jordborr, verktyg och öfrige tillbehör......

Tvenne ytterligare af delningar af samma storlek ;

stationer):

1,800: —
2,200: —
1,000: —
1,700: —
1,600: —

800: —
900: —
300: —
500: —

10,800: —
21,600: —

32,400: —

Optisk fåltsignal-materiel.l)

För 3 hufvudstationer å 750: — ............. 2,250: _

„ 11 mindre stationer å 90: — ............. 990: _

„ 2 förråds- och reserv-stationer å 1,500: — ....... 3,000: —

Summa 38,640: — *)

*) Materielen beräknas för 4 hufvudstationer, 12 mindre stationer samt 2 förrådsoch
reserv-stationer; häraf finnes redan anskaffad materiel för 1 hufvudstation
och 1 mindre station.

Ser. E. N:o 8.

Beräkning af kostnaden för föreslagen tillökning
i personal och hästar.

Kostnad för en gång.

A). Personal:

Uppsättningskostnad för en sappör-bataljon

(se Ser. E. N:r 5.)...........

118,551

60

Uppsättningskostnad för ett fältsignal-kompani

(se Ser. E. N:r 6.)...........

39,556

80

158,108

40

B) Hästar:

Remonteringspenningar för 20 hästar å 450 Rdr

9,000

Stallinventarier för 20 hästar . . . å 65 ,,

1,300

—

10,300

—

Årlig kostnad.

A). Personal:

Löner för 1 major.........ä 4,800 Rdr

4,800

„ 7 kaptener af l:a klass å 3,500 „

24,500

—

„ 1 d:o af 2:a d:o å 2,300 ..

2,300

—

„

„ 5 löjtnanter af l:a d:o å 1,500 „

7,500

—

„ 6 d:o af2:a d:o å 1,250 „

7,500

—

„

„ 4 underlöjtnanter. . . . å 1,000 „

4,000

—

„

„ 6 fanjunkare......å 1,100 „

6,600

—

„

„ 9 sergeanter af l:a klass å 900 „

8,100

—

„ 13 d:o af 2:a d:o å 800 „

10,400

—

„ 1 auditör och förrådsförval-

ture........å 3,000 „

3,000

—

„

„ 1 auditör och sekreterare å 3,000 „

3,000

—

„

„ 1 förrådsförvalt. af l:akl. å 1,200 „

1,200

—

y

„ 1 regements-pastor ... k 500 „

500

—

Arfvoden för 1 tygkapten......å 500

500

—

„

„ 1 parkkapten.....å 500 „

500

—

„

„ 1 ridlärare.......å 300

300

—

,, 2 informations-under-

officerare . . å 50 „

100

—

Transport | 84,8001

Transport

| 84,800

Arfvode för de presterliga göromålens bestridande

vid; Sappör-bataljonen ..........

200

—

Förhöjning i arfvode för lärare........

130

—

„ „ „ „ elever vid Marieberg

300

—

„ „ anslag till skrifmaterialier, kartor,

böcker m. m................

208

57

Förhöjning i anslag till Ingeniör-truppernas

praktiska öfningar.............

6,900

—

Löner till 30 reservsoldater vid Pontonnier-

bataljonen...........å 15: —

450

—

Underhåll för Sappör-bataljonen (se N:r 5)

112,555

20

„ , Fältsignal-kompaniet (se N:r 6)

38,198

80

243,742

57

Härifrån af går:

Löner för 1 förrådsförvalt. af 2:akl. å 900: —

900

„ „ 1 sekreterare......å 1,275: —

1,275

„ „ 1 kanslist........å 630: —

630

—

„ „ 1 regements-skrifvare . å 1,000: —

1,000

Arfvode för bestridande åt de presterligagöromå-

len vid Pontonnier-bataljonen.......

120

—

3,925

—

B). Hästar:

Underhåll af 20 hästar (se N:r 4) k 410: 75.

8,215

Stallhyra för 20 hästar......å 53: 33.

1,066 60

Summa !

239,817j 57

9,28ljö0
249,099] 17

Ser. E. N:o 9.

Förslag

till fördelning på åren 1870—1875 af den årliga kostnad, som Fortifikationens
organisation på föreslaget sätt krafvel* 1 2 * 4,

År 1870.

Pontonnierbataljonen.

Nya löner för:

1 kapten af 2:dra klass . . . å 2,300 R:dr

2 löjtnanter af 2:dra klass . å 1,250 „

1 underlöjtnant........å 1,000 „

1 fanjunkare..........å 1,100 „

6 sergeanter af 2:dra klass . å 800 ,.

1 regementspastor.......å 500 „

1 förrådsförvaltare af lista

klass............å 1,200 „

6 reservsoldater........å 15 „

INya arfvoden för:

1 tygkapten..........ä 500 „

1 ritlärare...........å 300 „

2 informations-underofficerare å 50 „

Förhöjning i arfvode till lärare.......

„ „ „ _ för elever vid Krigshögskolan
......

„ „ anslag till skrifmaterialier, kartor,
böcker m. m......

Underhåll för 5 hästar'' (Ser. E. N:ox4) . .

Härifrån afgår:

Eoner för 1 förrådsförvaltare

af 2:dra klass . å 900 R:dr

4 sergeanter af lista

klass......å 900 „

Arfvode för bestridande af de presterliga göromålen.
.................

jTill felande materiel (20,000 + 6,440) .
5Summa tillökning för år 1870 ......

2,300

2,500

—

1,000

—

1,100

—

4,800

—

500

1,200

90

—

500

-

300

—

100

—

130 —

300

—

208 57

15,028

57

—

—

2,320

40

900

3,600

—

120

—

—

H

—

—

17,348 97

4,620 —

12,728 97
26,440|-

39,168 97

>

År 1871.

FortifiJcations-stäben.

Nya löner för:

3 kaptener af lista klass . . å 3,500 B:dr
1 löjtnant af lista klass . . . a 1,500 „

1 fanjunkare..........å 1,100 „

7 sergeanter af lista klass . . å 900 „

Härifrån afgår:

Löner för:

1 kapten af 2:dra klass . . . å 2,300 „

1 löjtnant af 2:dra klass . . . å 1,250 „

1 underlöjtnant........å 1,000 „

Pontonnier-bataljonen.

Löner för 6 reservsoldater . . . å 15 „
Underhåll för 15 hästar (Ser. E. Nio 4) . . .

Sappör-bataljonen.

Nya löner för:

1 kapten af lista klass . . . å 3,500 Ridr
1 fanjunkare .........å 1,100 „

Underhåll af första hälften af lista kompaniet
(Ser. E. Nio 5)............

Föregående års tillökning . .

Till felande materiel .....

Summa tillökning för år 1871

År 1872.

Pontonnier-bataljonen.

Nya löner för 6 reservsoldater å 15 Ridr

Sappör-bataljonen.

Nya löner för:

1 löjtnant af lista klass . . .
1 löjtnant af 2:dra klass . .
1 underlöjtnant........

ä 1,500 Ridr
å 1,250 „
å 1,000 „

Transport

10,500

1,500

1,100

6,300!

2,300 —
1,250
1,000]—

3,500

1,100

1,500

1,250

1,000

19,400

4,550

90

6,961

20

4,600 -18,759j20

90

14,850

7,051

20

23,359 20

3,750j—j 90!—|

45,260 40
12,72897

57,989

26,440

37

84,429 37

1 sergeant af lista klass . .

2 sergeanter af 2:dra klass

, a
. å

800

niet (Ser. E. Nio 5).....

Fältsignal-kompaniet.

Nya löner för:

1 kapten af lista klass
1 fanjunkare......

. å 3,500 Eidr
. å 1,100

Tillökning i anslaget till Ingeniör trupperna
praktiska öfningar............

Föregående års tillökning...........

Till felande materiel..............

Summa tillökning för år 1872 ........

År 1873.

Pontonnier-bataljonen.

Nya löner för 6 reservsoldater . å 15 Eidr

Sappör-bataljonen.

Nya löner för:

1 kapten af lista klass . . . å 3,500 Eidr
1 fanjunkare .........å 1,100 „

Underhåll af första hälften af 2:dra kompaniet
(Ser. E. Nio 5).........

Fältsignal-kompaniet.

Nya löner för:

1 löjtnant af lista klass . . å 1,500 Eidr
d:o af 2:dra d:o . . å 1,250 „

1 underlöjtnant........å 1,000 „

2 sergeanter af lista klass . å 900
1 sergeant af 2:dra klass . . å 800

Transport

•t 3,75C

900

1,600

|

[-

|_

!-

3,500

1,100

—

)--

s

---

—

.--

—

—

—

—

3,500''

1,100,

—

— i

1,500

1,250

1,000

1,800 -

800 -

-1

90 —

6,250j—
18,75920

4,600 —

90

4,600

6,350

20

25,099

23,699

600

20

40

49,398

57,989

23,449 20

107,387 97
2M40j 133,

8271971

6,350;-] 23,449 20]

Transport

Underhåll af kompaniets andra hälft (Ser. E.

N:o 6)....................

Anslag till kompaniets öfning.........

Tillökning i anslaget till Ingeniör-truppernas

praktiska öfningar............

Föregående års tillökning..........

Till felande materiel.............

Summa tillökning för år 1873 ........

År 1874.

Pontonnier-bataljonen.

Nya löner för 6 reservsoldater. . .

Sappör-bataljonen.

iNya löner för:

1 kapten af lista klass .

1 löjtnant af lista klass .

1 d:o af 2:dra d:o

1 underlöjtnant......

1 fanjunkare........

1 sergeant af lista klass .

2 sergeanter af 2: dra klass

Underhåll af andra hälften af 2:dra kompaniet
(Ser. E. Nio 5)...........

Underhåll af första hälften af Bidje kompaniet
(Ser. E. Nio 5) .... .......

Tillökning i anslaget till Ingeniör-truppernas
praktiska öfningar . .

15 Ridr

å 3,500 Ridr
å 1,500 ,,

å 1,250 ,,
å 1,000 „
å 1,100 „
å 900 „

å 800 „

Föregående års tillökning . . -

Till felande materiel......

Summa tillökning för år 1874

År 1875.

Sappör-bataljonen.

I

|Nya löner för:

| 1 Löjtnant af lista klass

1 d:o af 2:dra d:o

6,350 -

19,099 Ilo
1,500!-

90

3.500

1.500 —
1,250
1,000
1,100

900
1,600

18,759
18,759
2,100!—

10,850

20

20

39,618

å 1,500 Ridr
å 1,250

1,500

1,250

23,449

26,949

600

20

40

50,998

107,387

40

50,558

158,386

Transport! 2,750|—f

158,386 57
26,440 —

184,826 57

208,944

26,440

97

235,384 97

Transport

1 underlöjtnant........å 1,000 B: dr

1 sergeant af l:sta klass . . . å 900 „

2 sergeanter af 2:dra klass . a 800 „

Underhåll af andra hälften af 3:dje kompaniet
(Ser. E. N:o 5)............

Tillökning i anslaget till Ingeniör-truppernas
praktiska öfningar............

Sappör-bataljonens stab.

Nya löner för:

1 major.............å 4,800 R:dr

1 kapten af 2:dra klass . . . å 2,300 „

1 löjtnant af 2:dra klass . . å 1,250 „

1 sergeant af l:sta klass . . å 900 „

1 auditör och förrådsförval tare.

............å 3,000 ,,

Nya arfvoden för:

1 parkkapten .................

de prestviga göromålens bestridande . .

Föregående års tillökning ..........

Till felande materiel ............

Summa tillökning för år 1875 ........

A n m. Då vid framdeles skeende afgång
regements-skrifvare-, sekreterare- och
kanslist-befattningarne indragas och
enligt förslaget ersättas med en
auditör och sekreterare, ökas den

årliga kostnaden med........

utgörande skilnaden mellan enligt
nuvarande stat till ofvannämnde befattningar
anslagne löner och den
för auditören föreslagna lönen.

Föregående års tillökning ...
Summa tillökning i årlig underhållskostnad
...............

(So Ser. E. N:o 8).

2,750|-1,000'',
900
1.600 —

4,800-

2,300-

1,250-

900’-

I

3,000-

500

200

6,250;-

|

18,759 20

2,100-

12,250

700

27,109

12,950

30

40,059

208,944

95

249,004

249,004

26,440

17

275,444

17

249,099

17

17

Ser. E. N:o 10.

Sammandrag *)

af tillökningen i underhållskostnad för personal och hästar, samt af anskaff.
ningskostnad för felande materiel under åren 1870—1875.

1

Tillökning

i underhållskostnad.

Anskaffning af materiel.

Summa

Summarum.

För personal

och hästar.

i

Under före-

gående åren.

Summa.

Tvenne

krigsbrygge-

equipager.

b alttelegral-och fältsignal-materiel.

U1

B

3

P

,

År 1870

12,728

97

——

—

12,728

97

20,000

—

6,440

—

26,440

39,168

97

1871

1

45,260

40

12,728

97

57,989

37

20,000

—

6,440

—

26,440

—

84,429

37

| 1872

49,398

60

57,989

37

107,387

97

20,000

—

6,440

—

26,440

—

133,827

97

i „ 1873

50,998

60

107,387

97

158,386

57

20,000

—

6,440

—-

26,440

—

184,826

57

„ 1874

50,558

40

158,386

57

208,944

97

20,000

—

6,440

—

26,440

~~

235,384

97

„ 1875

40,059

20

208,944

97

249,004

17

DO

O

O

o

o

—

6,440

—

26,440

275,444

17

95

—

249,004

17

249,099

17

*--

—

*) Vid framdeles skeende afgång (se Ser. E. Nös 8 och 9), då regementsskrifvare-,
sekreterare- och kanslist-befattningarne ersättas med en auditör och sekreterare.

Ser. E. N:o 11.

Tabell

utvisande förhållandet mellan den föreslagna tillökningen i underhållskostnad

och uppsättningskostnaden.

År 1870:

5 hästar vid Pontonnier-bataljonen
(Ser. E. N:o 4)...........

År 1871:

Första hälften af l:a Sappör-kompaniet
(Ser. E. N:o 5)........

15 hästar vid pontonnier-bataljonen
(Ser. E. N:o 4)...........

År 1872:

Andra hälften af l:a Sappör-kompaniet
(Ser. E. N:o 5)........

Första hälften af Fältsignal-kompaniet
(Ser. E. N:o 6)........

År 1873:

Första hälften af 2:a Sappör-kompaniet
(Ser. E. N:o 5)........

Andra hälften af Fältsignal-kompaniet
(Ser. E. N:oiia6)........

År 1874:

Andra hälften af 2:a Sappör-kompaniet
(Ser. E. N:o 5)........

Första, hälften af 3:e Sappör-kompaniet
(Ser. E. N:o 5)........

År 1875:

Andra hälften af 3:e Sappör-kompaniet
(Ser. E. N:o 5)........

Uppsättningskostnad.

hd

pr

p

ti

m

s=

19,758

19,758

19,778

19,758

60

60

40

60

19,778:40

19,758

19,758

19,758

60

60

60

Summa j 158,108 40

2,575

7,725

10,300

-i

2,575

27,483

39,537

39,537

39,517

60

20

19,758

60

168,408 40

Underhållskostnad.

sr i-i

sfi? £

gå B''

t* s> OS

tv

Si

% a, Sj o:

e s>

p K- w

pj S

cd crq y
P ? hd

CD

d

g"

12,728,97

45,260

49,398

50,998

40

60

60

10,15397

17,77680

50,55840

40,059|20

9,861

11,461

11.041

20,300

60

60

20

60

Anm.

Endast i den händelse att befälet tillsättes mot slutet af året kan
bestridas af den för hvarje år beräknade underhållskostnaden.

249,004j 17j 80,595,77
uppsättningskostnaden

Ser. F. N:o 1.

Uppgift

på de inom hvarje af de föreslagne Armé-corpsernes områden

förlagde trupper.

%

l:a Armé-corpsen.

Infanteri:

Kavaleri;

Artilleri:

Första lifgrenädier-regementet
Andra d:o

Blekinge värfvade skarpskytte-corps
Smålands grenadier-corps
Kronobergs regemente,

Jönköpings d:o

Iialmare d:o

Norra Skånska regementet
Södra d:o d:o

Hallands fältjägare-corps
Smålands husar-regemente
Skånska dragon-regementet
Skånska husar- d:o

Husar-regementet Konung Carl XV
Wendes arti 11 eri-regeraente

2:a Armé-corpsen.

Infanteri:

Westgöta regemente
Skaraborgs d:o

Elfsborgs d:o

Westgöta-Dals d:o
Bohusläns d:o

Nerikes d: o J;

Wermlands d:o

Kavaleri:
Artilleri:

Ingeniörtrupper:

Wermlands fältjägare-corps
Lifregemcntets husar-corps
Höta artilleri-regemente
S appö r-b åtal] onen

3:e Armé-corpsen.

Infanteri: Svea lifgardet

Andra lifgardet

lifregemente^ grenadier-corps
Uplands regemente
Södermanlands d:o
Dal-regementet
Helsinge regemente
Westmanlands d:o
Norrbottens fältjägare-corps
Westerbottens d:o

Jemtlands d:o

Wester-Norrlands regemente
Kavaleri: Lifgardet till häst,

Lifregementets dragon-corps
Jemtlands hästjägare-corps
Artilleri: Svea artilleri-regemente

F yrverkare-corpsen

Ingeniörtrupper. Pontonnier-bataljonen med fältsignal-kompaniet.

Ser. F. N:o 2.

Förslag

till aflöningsstat för Generalstaben.

1 chef (uppförd ä Generalitetets* stat)
1 öfverste ...

11 öfverstlöj tnant . .
jl d:o

j 1 major . .

jo d:o ''

11 kapten med lön i lista klass
|7 d:o d:o

|1 d:0 med lön i 2:dra klass .

17 d:o d:o

11 löjtnant.....

9 eko ......

! 1 professor......

! 1 vaktmästare ....

jl d:o ......

11 d:o ....

| Till generalstabs-aspiranters aflönande
i ,, Generalstabens tältöfningar

» utrikes resor.......

» krigsarkivet och biblioteket.
expenser.....

Egentlig

lön.

Fast lön

Häst- och
furage -

4,920
3,880
3,880
3,280
29.520
2,960
20,720 !
1.760 |
12,320 I
1,140 |
10.260 |
4,500 |

600 j
600
500

medel.

Summa

100,8401 15,600 1 29,280

b "ers g

crq ®

2?

41,760

28.560

20,160

18.180

15.400

161.120

Ser. G. N:o 1.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméns, Wermlands fält]ägare-corps’
och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

A. Vapenöfningar.

l:mo Indelta infanteriet.

a) Kostnaden för manskapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar
fram och åter mellan kompani-samlingsplatserna
och regements-mötesplatsen; således för 25,566
man 102,264 portioner å 65 öre (tobaksskilling
inberäknad)...........................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar med 5,520 man (30 per kom-pani)......................................... 55,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar med 2,556 man

(10 proc. af nummer styrkan)... 107,352 »

Regementsmöte, 20 dagar med 25,566

man........................................... 511,320 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,472

man (8 per komp.)................... 11,776 »

—

66,471

60

i

Summa 685,648 portioner
å &6 öre (deraf 6 öre tobaksskilling)..........................

383,962

88

|

b) Kostnaden för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, 20 kaptener............ å 4 R:dr

• 72 sub.-officerare.... å 3 »

26 fanjunkare......... å 2: 50

52 underofficerare... å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, 46 sub.-officerare å 3 »

52 underofficerare å 2 »

3,360
9,172
2,730
. 4,368
1,104
832

—

| 21,566

!

Transport

1 -

|-

||472,000|48

i 1

Transport

Vidare tillkommer:

Anslag till verktyg och materiel för timmermännens

öfningar..................................................................

Transportkostnader......................................................

Sjukvårdskostnader........................................................

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

infanteriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

10,000

3.000

8.000
6,000

38,000

6,000

—

472,000

71,000

48

543,000

48

2:do Indelta kavalleriet.

a) Kostnaden för manskapet och nummerhästarne.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar
fram och åter mellan sqvadrons-samlingsplatsen
och regements-mötesplatsen; således
för 3,666 man (3,592 + 74) 18,330 portioner å 65 öre
» 3,703 hästar (3,592+ 111) 18,515 rationer å 1; 20

11,914

22,218

34,132

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar.

Underhåll för 444 man 4,440 portioner.

» >> 479 hästar 4,790 rationer.

Exercis-sqvadron, 90 dagar.

Underhåll för 450 man 40,500 »

» » 508 hästar 45,720 »

S qvadronsmöte, 6 dagar,
j Underhåll för 3,666 man 21,996 »

Regementsmöte, 20 dagar.

Underhåll för 3,666 man 73,320 »

» » 3,703 hästar 74,060 >>

Summa 140,256 portioner...................... å 56 öre

» 124,570 rationel''........................ å 1 R.-dr

78,543

124,570

36

203,113

36

b) Kostnaden för befälet.

Aflöning under

Exercis-sqvadron, 90 dagar, 7 ryttmästare...... å 4 R:dr

22 suh.-officerare.. å 3 »

7 fanjunkare....... å 2: 50

22 underofficerare å 2 »

2,520

5,940

1,575

3,960

13,995

Vidare tillkommer:

Transportkostnader...................................................

Sjukvårdskostnader.....................................................

3.000

4.000

_

Transport

-

—|

251,240 36

543.000

48

Transport

Inventariepersedlars underhåll.....................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved
och ljus vid exercis-sqvadronerna in. in...............

t

3:o Wermlands fältjägare-corps,

a) Kostnad för manskapet.
Marsch-kostnad:

Marschpengar för 500 man............................. å 1: 50

Mö tes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 per kompani)
........................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med 100 man

(20 % af styrkan)...................... 4,200 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 500

man............................................. 10,000 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32

man ......................................... 256 >>

Summa 15,656 portioner
ä 56 öre (deraf 6 öre tobaksskilling).......................

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, 1 kapten................. ä 4 R:dr

3 subalternofficerare å 3 »

1 fanjunkare............ å 2: 50

2 underofficerare..... å 2 »

Skarp sky ttemötet, 8 dagar, 2 sub.-officerare å 3 »

2 underofficerare å 2 »

Vidare tillkommer: sjukvårds-, förvaltnings- in. fl. kost -

nader......................................................................

—

—

3,000

—

13,416

36

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands fält-jägare-corps’ vapenöfningar utgör således..............

832,657

20

Hvartill kommer underhåll af mötesplatser med dertill
hörande byggnader...............................................

—

—

_

__

27,000

—

Summa

—

—

—

—

859,657

20

Då nuvarande anslag till indelta arméns och Werm-lands fältjägare-corps’ vapenöfningar (med afdrag
af till underbefäls skolor anvisade 32,000 R:dr),
utgör .....................................................................

852,000

48

erfordras således eu förhöjning i detta anslag af.....

—

_

_

—

7,656

72

3,000!-8,000 -7,000-

168
378
105
168 —
48
32!—

251,240

36

25,000 —

750

8,767

543,000

276,240

48:

36,:

899|-

36:

4:o Beväringsmanskapet.

Beväringen fördelas i 3:ne års-klasser, af hvilka
den första utgör omkring 19,000, och de båda sednare
hvardera omkring 18,500 man. Special-vapnen tilldelas

2,000 man, hvilka öfvas under 2:ne år, 30 dagar livart!
derå året; det öfriga beväringsmanskapet tillhör infani
teriet och undergår vapenöfning, l:sta klassen i 30
dagar, samt 2:dra och 3:dje klasserna hvardera i 15
dagar.

A. Vapenöfning.

a) Kostnad för manskapet.

Mönstrings-kostnad för lista klassen

Marsch-kostnad:

För 37,500 man, eller sammanlagda styrkan af lista |
och 2:dra klasserna, jemte 16,500 man af Sidje
klassen; tillsammans 54,000 man. För hvarje man i
beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och åter
mellan samlingsplatserna i hemorten och rege- i
mentsmötesplatsernä; således för 54,000 man i 5 ■
dagar, 270,000 portioner å 65 öre (tobaksskilling j
inberäknad)............................................................!

Mötes-kostnadi

lista klassen, 19,000 man, underhåll
i 30 dagar.......................

2idra klassen: infanteri, 16,500 man,

i 15 dagar...............................

special-vapnen, 2,000 man, i 30

dagar .''.....................................

3:dje klassen: infanteri, 16,500 man,
i 15 dagar..............................

570,000 portioner
247,500 «

60,000 »

247,500

Summa 1,125,000 portioner
ä 56 öre (tobaksskilling inberäknad) ..........................

;

20,000;—

175,000

630,000

Underbefäl och spel till lista klassen:

: 1,000 man, underhåll i 30 dagar, 30,000 portioner, å 60 öre

b) Kostnad för befälet.

\ Rese- och traktamente ersättning för beväringsmanskapets
afhemtning och återföring till samlingsplatserna
i hemorten....................................................

Transport

18,000-

14,000-

-||857, OOOj—1|

Transport

857,000

Aflöning under 30 dagar:

*) För 30 majorer....................................... å 5 R:dr

4,500

—

» 130 kaptener och regementspastorer.. å 4 »

15,600

—

» 300 subalternofficerare....................... å 3 »

27,000

—!

« 130 fanjunkare och batalj.-adjutanter å 2: 50

9,750

—

» 330 underofficerare och regem.-väblar a 2 »

19,800

—

» 30 läkare........................................... å 3 »

2,700

—!

79,350

Aflöning under 60 dagar:

2) För 19 ryttmästare och kaptener............ å 4 R:dr

4,560

—.

» 64 subalternofficerare....................... å 3 »

11,520

—

» 19 fanjunkare.................................... å 2: 50

2,280

—

» 41 underofficerare........................... å 2 »

4,920

—

» 17 läkare.......................................... ä 3 »

3,050

—

26,910

Härtill kommer rationel* för kavalleri-hevärin-

gens hästar:

3)

500 hästar i 60 dagar, 30,000 rationel’....... å 1 R:clr

—

—

30,000

—

Vidare tillkommer:

Underhåll af mötesfält och byggnader.........................

20,000

—

Transportkostnader............................•..........................

6,000

—

i Sjukvårdskostnader........................................................

12,000

—

Inventariepersedlars underhåll........................,..............

8,000

—

i Förvaltningskostnader som från beväringsanslaget höra

utgå......................................................................

35,000

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

10,000

—

91,000

1 Förberedande öfningar i hemorten.............förslagsvis

—

—

20,000

—

Kostnad för reserv-befälets utbildning........ »

—

—

50,000

—

1,154,260

Då nuvarande kostnaden för beväringsmanskapets va-

penöfning i medeltal uppgår till..........................

—

—

—

—

700,000

—

utgör ökade kostnaden för vapenöfningarne................

—

—

—

—

454,260

—

B. Materiel.

Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad och ut-

redning in. in., under 1,125,000 slitningsdagar, ut-

gör■ ........i................................... å 45 öre pr dag

—

—

506,250

—

D:o af hästutredningspersedlar under 30,000 slit-

ningsdagar................................... å 5 öre pr dag

—

1,500

—

507,750

och då anslaget till dess beklädnad och utredning nu

| ''

i

utgör......................................................................

—

—

—

—

, 325,000

—

| erfordras en förhöjning i detta anslag af..................

—

—

! —

_

182,750

—

Ökade kostnaden för vapenöfningarne utgör.............

—

—

!

—

454,260

—

Hvarföre hela ökade kostnaden för beväringsmanska-

pets vapenöfning jemte underhåll af dess materiel

!

uppgår till..............................................................

—

i-

1 —

1-

| 637,010

—

i '') Beväringen vid regementena formeras på 4 och vid
corpserna på 2 kompanier. Vid hvarje regemente
eller corps beräknas: 1 bataljonschef, 1.regementspastor,
1 läkare, 1 regementsväbel och 1 batalj onsj
adjutant. Vid hvarje kompani beräknas 1 kapten,
3 subalternofficerare, 1 fanjunkare och 3 underi
officerare.

2) Vid special-vapnen beräknas:

Kavalleriet, 7 ryttmästare, 27 sub.-officerare, 7 fanjunkare,
20 underofficerare.

Artilleriet, 9 kaptener, 27 sub.-officerare, 9 styckjunkare,
18 underofficerare.

Ingeniörtrupperna, 3 kaptener, 10 sub.-officerare, 3
fanjunkare, 3 underofficerare.

3) Enär den ersättning som kan ifrågakomma för begagnande
af rustningshästarne svårligen kan på förhand
beräknas, är någon sådan bär icke upptagen.

5:o Armén samfält.

Öfningsläger.

! Enligt den plan som för öfningsläger är afsedd, skulle
kostnaden, med undantag af befälets aflöning och
ersättning för nedtrampad gröda in. in., kunna
bestridas af de medel som besparas genom inställande
af årets regementsmöten för i öfningslägret
deltagande trupper; nämnde kostnader upptagas
bär förslagsvis till..................................................

B. Garnisons-kommendering i Stockholm.

Till donna kommendering beräknas 1,000 man
! indelt trupp, med fullständigt regements- eller corps;
befäl under 4 månader i sender, hvarföre ombyte ägor
j rum 3:ne gånger om året.

a) Marsch- och transportkostnad.

! Underhåll för 3,000 man under 4 dagars marsch i |
medeltal, fram och åter mellan kompanisamlings- {
platserne i hemorten och embarkeringsställena för |

13,650

l) 2,616

—

2)2,758

50

78

75

16,635

500

—

1,000

—

237,250

18,000

—

111,872

50

2,555

1,500

—

—

|l

transport till Stockholm å jernväg eller sjöledes;

sålunda........................................ 12,000 portioner

Underhåll under jernvägs- eller sjöresa,
3:ne dagar i medeltal fram
och åter...................................... 9,000 »

21,000 portioner

å 65 öre (tobaksskilling inberäkna»!)...........................

Aflöning för kompanibefälet under 4 dagars marsch i
hemorten å 218 R:dr om dagen vid hvarje kommendering;
således för 3:ne kommenderingar........

Aflöning åt hela befälet under 3:ne dagars jernvägseller
sjöresa å 306: 50 om dagen vid hvarje kommendering.
.............................................................

Rationer under 30 dagar för 7 tjenstehästar vid hvarje

kommendering; 63 rationer...................... å 1: 25

I Transport för 3,327 personel'' under 50 mil i medeltal
fram och åter, å 10 öre pr mil för hvarje person

| Transport 50 mil för 21 hästar...................................

| Kronoskjutslega i hemorten..........................................

b) Underhåll å Jcommenderings-orten.

i Underhåll för 1,000 man i 365 dagar, 365,000 portio tioner.

..................................................... å 65 öre

! Servis- och kokinrättnings-kostnad in. m.....................

| Aflöning för 109 personer, befäl och underbefäl i 365

dagar.

å 306: 50

Rationel'' för 7 tjenstehästar, 365 dagar, 2,555 rationer.
.......................................................... å 1 R:dr

Sjukvårds-kostnad........................................................

Slitningsersättning för 1,000 man under 407 dagar,

407,000 dagar..................................... å 45 öre

Härifrån afgå följande, genom kommenderingarne
uppkommande besparingar:

Underhåll i hemorten för 3,000 man, för Indika vapenöfningarne
för året inställas; utgörande öfverhufvud
för hvarje man i nummer 17 Rall'', då befälets
aflöning under en del af dessa möten deri

inberäkna»...............................................................

Beklädnadsunderhåll för 3,000 man.......... å 19: 85

i hvarföre kostnaden för garnisonskommenderingen utgör

37,23825

371,177:50
183,150!-

51,000

59,550

591,56575

110,550-

3)

-11481,015 75

i

i) Kompanibefälet utgör:

14 kaptener................

26 subalternofficerare

8 fanjunkare.............

32 underofficerare......

~8Ö~

... å 4 R:dr 56: —j

... å 3 » 78: — i

... å 2: 50 20: -

... ä 2 Rall- 64: — j

Summa 218: —

2) Staben består af:

1 öfverste...................... å 7 R:dr 7: —

1 öfverstelöjtnant.......... å 6 » 6: —

2 majorer..................... å 5 » 10: —

1 regementsqvartersm.... å 4 » 4: —

2 regementsadjutanter... å 3 » 6: —

1 regementspastor......... å 4 » 4: —

1 regementsauditör........ å 4 » 4: —

1 regementsläkare......... å 5 » 5: -—

1 bataljonsläkare.......... å 4 » 4; —

1 regementskommissarie å 3 » 3: —

1 regementsväbel........... å 2: 50 2: 50

2 bataljonsadjutanter.... å 2: 50 5: —

1 musikdirektör.. .......... å 3 R:dr 3: —

1 regementstrumslagare å 2 » 2: —

10 fältmusikanter............ å 2 » 20: —

2 gevärshandtverkare..... å 2 » 4: — gg. gQ

29‘ Summa 306- 50

|:!) Någon kostnad för kasernhyra är icke upptagen,
emedan kostnadsfri upplåtelse af lokal anses kunna
påräknas.

Ser. G. N:o 2.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad som för hvardera af åren 1870, 1871 och
1872 förorsakas genom föreslagen utsträckning af beväringsmanskapets
vapenöfning^.

År 1870.

A. Vapenöfning.

a) Kostnad för manskapet.

Underhåll för första klassen, 19,000 man, under 15
dagars förlängd vapenöfning, 285,000 portioner å

56 öre (tobakssldlling inberäkna»!)........................

D:o för underbefäl och spel, 15,000 portioner å 60
öre (tobaksskilling inberäknad)............................

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under 15 dagar (bil. Ser. G N:o 1).............

| Reserv-befälets utbildning........................ förslagsvis

Förberedande öfningar............................... d:o

hvartill kommer: 15,000 rationel'' för kavalleribevärin''
gens hästar................... å 1 R:dr

Sjukvårds- m. fl. kostnader..............

B. Materiel.

| Underhåll af beklädnad m. in. under 285,000 slitnings dagar.

.................................................. å 45 öre

D:o af hästutredningspersedlar, 15,000 slitningsdagar.
........................................................ å 5 öre

1870 års tillökning.......................................................

År 1871.

A. Vapenöfning.

a) Kostnad för manskapet.

Underhåll för lista klassen, 19,000 man i 15 dagar.
.......................... 285,000 portioner

D:o för 2:dra klassen, 2,000

man i 15 dagar

Underheiäl och spel.

30,000

315,000 portioner ä 56 öre
17,000 » å 60 »

159,600

9,000

46,427

176,400

10,200

— 215,027
—Ii 16,000
20,000

15,000
7,500

Transport | — |-

128,250 —
7501—

50

273,527

129,000

382,527

186,600-

50

50

I86,600j—|

Transport

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under 15 dagar (bil. Ser. G N:o 1)..............

D;o » 30 » d:o ..............

Reserv-beiälets utbildning.............''•.............................

Förberedande ökningar....................................•............

hvartill kommer: 30,000 rationel’ ............... å 1 R:dr

Sjukvårds- in. fl. kostnader..............

B. Materiel.

Underhåll af beklädnad in. in. under 315,000 slitnings dagar.

...................................................... a 45 öre

D:o af hästutredningspersedlar under 30,000 slitningstjagar.
................................................ å 5 öre

1871 års tillökning.......................................................

År 1872.

Enligt bil. Ser. G N:o 1. Vapenöfning och materiel...

—

—

186,600

-

39,675

13,455

—

53,130

_

_

33,000

—

_

—

20,000

—

—

30,000

—

—

—

8,000

—

330,730

__

141,750

—

—

1,500

—

143,250

—

—

—

—

473,980

-1

637,010

Ser. G. N:o 3.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för, i enlighet med afgifvit förslag anordnade,
korporal- och underbefäls-skolor för indelta armén och Werm lands

fältjägare-corps.

A. Korporals-skolor.

Infanteriet.

Underhåll för 470 man under 42 dagar, 19,740 portioner
å 56 öre (tobalcsskilling inberäknad)..........

Aflöning för 27 subalternofficerare, 42 dagar å 3 Rall''
Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. in...................

Kavalleriet (hvart 3:dje år).

Underhåll för 88 man under 90 dagar, 7,920 portioner.
......................................................... å 56 öre

D:o för 96 hästar under 90 dagar, 8,640 rationel’.
........................................................ å 1 R:dr

Aflöning för 8 subalternofficerare, 90 dagar å 3 »

Diverse kostnader, såsom lägerhalm in. in...................

11,054 40
3.102 —
3001—1

4,435 20

14,756 40

8,640

2,160

150

således för hvarje år.

Summa 15,360

B. Underbefäls-skolor.

Infanteriet.

Marsch-kostnad. För hvarje till underbefälsskolan
kommenderad, beräknas i medeltal 32 R:dr i
marsch- och transportkostnad fram och åter; således
för 658 man................................ å 32 R:dr

j Rese-kostnadsersättning för befälet............ förslagsvis

| Underhåll under 75 dagar för 574 man (spel- och
sjultvårdssoldater inberäknade), 43,050 portioner
ä 63 öre (deri inberäkna»!! tobakssldlling och er -

Transpoit

21,056

4,000

20''

5,0-0 06 I <1,726 II

25,056|—

19,726 41

I

Transport

25,056

19,726''

41

sättning till entreprenör för kokning och servis

in. in.).....................................................................

27,121

50

Aflöning för: 1 öfverste under 75 dagar...... å 7 R:dr

525

—

» « 2 majorer d:o ...... å 5 »

750

—

» »10 kaptener d:o ...... å 4 »

3,000

—

» » 28 sub.-officerare d:o ...... å 3 »

6,300

—

» » 94 underofficerare d:o ...... å 2 »

14,100

—

Diverse kostnader, såsom sjukvård in. in.....................

2,500

—

79,352

50

Kavallerist.

Marsch-kostnad, deri inbegripen transport af befälets

hästar................................................... förslagsvis

2,800

—

Kostnad på stället:

Underhåll för 55 man under 75 dagar, 4,125 portio-

ner........................................................... å 65 öre

2,681

25

D:o för 6 hästar under 75 dagar, 450 rationel? å 1 R:dr

450

—

Aflöning för: 1 ryttmästare under 75 dagar... å 4R:dr

300

—

» » 4 sub.-officerare d:o ... å 3 »

900

—

» » 9 underofficerare d:o ... å 2 »

1 350

—

Arfvode för lärare i veterinär......................................

150

—

Inqvarteringspengar för till skolan kommenderade:

5 officerare, pr dag.................................. å U 50

112

50

9 underofficerare, pr dag....................... å 1 R:dr

675

—

Diverse kostnader........................................................

300

—

9,718

75

89,071

25

Summa Rall- R:mt

—

—

—

—

108.797

66

Genom upphörande af nuvarande korporalsskolor vid

Gnidsten och Grislehamn, uppstår eu besparing af

30,000

—

och genom indragning af de vid indelta infanteriet

hittills anbefallda korporalsskolor..........................

2,166

—

32,166

Kavalleriets nuvarande korporalsskolor förorsaka en

årlig kostnad af.....................................................

—

—

5,020

06

Nuvarande anslag till underbefälsskolor utgör............

—

—

32,000

69,186

06

Skillnaden................................................. R:dr Kant

—

_

39,611

60

utvisar således den ökade kostnad, hvartill korporal-

och underbefälsskolors anordnande i enlighet med af-

gifvet förslag skulle föranleda.

Ser. G. N:o 4.

Approximativ beräkning

öfver kostnaden för uppsättning af kasern-servis och öfriga inventarier
för underbefäls-skolan å Carlsborg.

Kasern-servis för

574 man...................

cl

50 Rall''

28 700

D:o »

94 underofficerare.

å

67 »

—

6 298

_

D:o »

42 officerare........

å

160 »

—

6 720

_

Matsals-inventarier för 574 man..................

600

D:o

» 94 underofficerare.

450

D:o

» 42 officerare...........

450

—

1 500

Sjukhus-materiel...

750

_

Diverse utgifter.....

—

-

132

—

Summa R:dr R:mt

—

44 100 | —

Förslag

till stat för Krigsskolan.

Ser. G. N:o 5.

l:o Aflöning.

!

I

£ 1

Staben.

1

chef..............................................

Rall''

Ikmt

2,500

—

1

adjutant och bibliotekarie..............

»

»

1,000

—

1

läkare................................................

»

»

1,200

1

redogörare.......................................

))

))

1,500

1

väbel, tillika inventarieförvaltare......

»

»

1,000

—

7,200

Kompani-staten.

1

kompanichef, med skyldighet att un-

(förvisa i reglementen och krigs-

artiklar..........................................

»

»

2,000

—

! i

kompaniofficer...................................

»

»

1,000

—

i 5

eko ...................................

»

))

5,000

—

8,000

i

i

i

Lärare-staten.

i i

lärare i taktik.................................

))

»

1,500: —

i

d:o i artilleri och vapenlära med

tillhörande ritningar och öf-

ningar...................................

»

))

1,500

—

i

d:o i d:o eko.................................

))

))

1,000

—

i

d:o i befästningskonst..................

»

»

1,500

—

i

d:o i d:o ..................

))

))

1,000

—

i

eko i topografi, kartritning och

fältmätning.............................

»

))

1,500

—

i

<ko i eko eko.................................

»

))

1,000

-''

i

eko i gymnastik............................

»

»

1,000

—

i

(ko i militär-sundhetslära och för-

bandslära................................

))

»

300: —

i

eko i hästkännedom, tillika häst-

läkare.....................................

»

»

300: —

i

d:o i sång (arfvode).....................

))

»

300: —

10,900

i-

Transport

26,100

I-

Betjenings-staten.

För klockare och orgelnisttjenstens be-stridande ....................................

R:dr Bunt

300

1 sjukhusförestånderska......................

)) ))

500

För renhållning och skurning..............

» »

750

Aflöning till gasmästare......................

» »

600

(flinga till betjeningen hörande sysslor
bestridas af en militär-handräck-ning, bestående af 2 underoffice-rare och 30 man.

Aflöning för 2 underofficerare å 365 R:dr

» »

730

D:o och transport för 30 man hand-räckning.........................................

)) ))

3,000

2:o Omkostnader och underhåll.

Inventariers underhåll...........................

)) ))

4,500

.transport 26,100

o,880

Ved och lysning....................................

Byggnaders underhåll...........................

Skri?- och ritmaterialier.......................

Medikamenter och sjukvård................

Praktiska ökningar..............................

Skatter och vägare underhåll...............

Linnerockar åt handräckningen...........

10 stipendier å 300 R:dr....................

Bibliotek och modeller.............•...........

Stallet: 2 hästars remontering å 45 B:dr
2 d:o fouragering, 365 dagar,
å 1 R:dr
2 eko d:o, 242 dagar, å 1 R:dr

90;

365: ■
2.904: •

6,000

5.000
750

1.000

4.000
500
600

3.000

1.000

! 3,724: — _ L

Summa R:dr R:mt

31,980 —

|1 30,074 —
| 62,054 —

Ser. G. N:o 6.

Je mförelse

mellan hittills gällande och nu föreslagna stat för Krigsskolan.

Nuvarande staten.

Föreslagna staten.

Stab.

1

chef.......................................................

3,420

_

2,500

1

major......................................................

2,250

—

1

qvarter smästare.......................................

1,200

—

1

adjutant...............................................

600

—

1

bibliotekarie...........................................

300

—

1

adjutant, tillika bibliotekarie.................

—

—

—

—

1,000

_

1

öfverläkare..............................................

150

—

1

läkare.......................................................

1,500

—

1

d:o ...................................z.............

—

—

—

—

1,200

—

1

kamrerare................................................

3,000

—

1

redogörare.............................................

—

—

—

—

1,500

—

1

bokhållare................................................

1,000

—

1

väbel........................................................

600

—

14,020

1,000

—

7,200

_

Kompani-staten.

1

kompanichef............................................

1,200

—

—

—

2,000

—

1

d:o ............................................

1,200

—

1

kompaniofficer.........................................

750

—

—

—

1,000

—

7

d:o .........................................

5,250

—

5

(bo ........................................

—

—

8,400

5,000

—

8,000

_

Lärare.

11

lärare i taktik......................................

1,200

—

—

—

1,500

—

1

eko i artilleri och vapenlära..............

1,200

—

—

—

1,500

—

1

(bo i d:o .............

—

—

—

—

1,000

—

1

(bo i befästningskonst........................

1,200

—

—

—

1,500

—

i 1

(bo i (bo .........................

—

—

—

—

1,000

—

1

(bo i topografi ..................................

1,200

—

—

1,500

—

1

(bo i (bo .................................

—

—

—

1,000

—

1

slottspastor med skyldighet att biträda

vid undervisning i svensk ämnesskrif-

ning.....................................................

1,200

_

Transport

6,000

-

22,420

-

9,000

-

15,200|—

Nuvarande staten.

Föreslagna staten.

Transport

6,000

_

22,420

9,000

15,200 —

1 lärare i historia, geografi och statistik...

3,000

—

i

1 eko i svenska språket och logik.........

3,000

—

1 förste lärare i matematik och mekanik...

3,000

—

j

1 andre d:o i d:o

1,200

—

1 lärare i franska språket..........................

1,500

—

1 d:o i d:o clio ........................

1,500

—

1 d:o i tyska d:o ........................

1,800

—

1 cl:» i engelska d:o ........................

1,200

—

1 förste lärare i gymnastik och vapenföring

1,500

—

—

—

1,000

—

1 andre eko i eko

1,000

—

1 förste lärare i ridning............................

82''5

—

1 andre d:o i eko .............................

575

—

1 lärare i naturvetenskap...........................

500

—

För undervisning i hästkännedom..............

300

—

1 lärare i hästkännedom, tillika hästläkare

—

—

--

300

-,

För undervisning i teckning....................

300

-

» eko i sång...........................

500

... -

—

300

—

» eko i dans............................

300

_

•

» (ko i simning.......................

150

» eko i militär-sundhets- och

förbandslära.......................................

300

—

—

300

--

För bestridande af styresmannabefattningen

1,000

—

Till fördelning mellan repetitörer eller bi-

trädande lärare..................................

4,000

—

33,450

10,9001—

Betjening.

"

För klockare- och orgelnisttjenstens bestri-

elände.................................................

225

—

—

--

300

—

t sjukförestånderslca...................................

525

—

—

—

500

—

1 extra eko ..................................

375

---

1 vaktmästare.............................................

555

—

| |

1 eko

555

—

| i

1 eko ............................................

480

—

2 förvaltare.............................. å 555 Jk dr

1,110

—

i

i

: i

2 kuskar.................................. å 638 „

1,276

—

2 stalldrängar.......................... ä 450 »

900

—

1 trumslagare............................................

300

—

| i

t sprut-lagare..........................................

60

—

|

1 skogvaktare..............................................

100;—

1 renhållare.............................................

450

—

—

750

—

Aflöning till gasmästare.............................

—

-

—

-

600

—

1 ,

Transport

6,911

-

55,870

2,150-

26,100]—!

Nuvarande staten.

Föreslagna staten.

Transport

6,911

55,870

2,150

_

26,100

Militär-handräckning, bestående af 2 under-

officerare och 30 man........................

—

—

—

—

3,730

—

18 drängar till uppassning och städning i

logementer m. in..................................

7,500

14,411

5,880

Omkostnader och underhåll.

Skref- och rit-materialier............................

1.400

—

750

—

Gymnastik och vapenöfningar...................

800

■-

Hästars och ridtyg» underhåll....................

6,000

—

—

—

3,724

—

Praktiska öfningar......................................

5,000

—

—

—

4,000

—

Medikamenter och sjukvård.......................

2,300

—

—

—

1,000

—

Ved och lysning........................................

6,200

—

—

—

6,000

—

Byggnaders underhåll.................................

7,000

—

—

—

5,000

—

Inventarier och husgeråd ...........................

4,500

—

—

—

4,500

—

Trädgårdens vård och skötsel...................

500

—

Extra utgifter.............................................

5,500

—

39,200

Skatter och vägars underhåll.....................

_

500

—

Linnerockar åt handräckningen..................

—

—

—

—

600

—

10 stipendier å 300 R:dr...........................

—

—

—

—

3,000

—

Biblioteket och modeller.............................

—

—

—

—

1,000

—

30,074

—

Summa R:dr Runt

109,481

—

—

—

62,054

—

ventil. Till bestridande af de i nu gällande stat beräknade kostnader finnes å
riksstaten anvisadt ett anslag af 79,888 R:dr 25 öre. Återstoden af de bär under nuvarande
stat upptagna utgifter, äfvensom kostnaderna för kadetternas mathållning, beklädnad,
böcker m. m. bestrides af kadetternas årliga pensionsafgifter till skolan. Skillnaden mellan
det å riksstat nu anvisade och föreslagna anslaget utgör sålunda 17,834: 25.

Ser. G-. N:o 7.

Förslag

till stat för Krigshögskolan.

l:o Aflöning.

Staben.

1 befälhafvare......................................

Rall-

Kant

2,500: —

1 adjutant och bibliotekarie ...............

>>

,,

750: —

1 redogörare........................................

»

»

600: —

1 läkare..............................................

300: —

4,150

—

Lärare-staten.

1 lärare i matematik och mekanik......

»

„

3,000: —

1 d:o i teknisk mekanik och machin-

lära.......................................

»

))

750: —

1 d:o i fysik.....................................

u

»

1,500: —

1 d:o i kemi....................................

»

1,500: —

1 d:o i beskrifvande geometri.........

))

«

750: —

1 d:o i artilleri, artilleritillverkning

och besigtning........................

»

1,500: —

1 d:o i artilleri och croquis-ritning

»

»

600: —

1 d:o i befästningskonst med ritning

0

»

1,500: —

1 d:o i krigskonst och krigshistoria

»

»

1,500: —

1 d:o i general-stabslära och mili-

tär-förvaltning........................

»

»

750: —

1 d:o i topografi, militärgeografi och

fältmätning............................

j)

))

1,000: —

1 d:o i civil byggnadskonst.............

»

»

600: —

1 d:o i franska språket...................

»

»

1 ,tit>0: —

3 d:o i tyska, engelska och ryska

språken.................................

»

»

2,250: —

1 d:o i häst-kännedom.....................

»

»

450: —

1 fäktmästare........................................

))

»

600: —

Till aflöning åt repetitörer...................

8

"

3,000: —

22,250

—

Betjenings-staten.

1 vaktmästare......................................

«

«

600: —

I dräng...............................................

»

)>

450: —

För städning och skurning...............

»

»

400: —

» renhållning................................

"

8

100: —

1,550

_

27,950

Transport

—

-----

27,950

-

Transport

—

—

27,950

1

2:o Omkostnader

och underhåll.

Hushyra.....................................

........... R:dr limit

4,000

—

Biblioteket, modeller m. in.......

......... . )) ))

2,000

—

Praktiska öfningar....................

........... » »

6,000

—

]

Ved och lysning........................

.......... » *

1,200

—

Bese-ersättningar......................

........... » »

1,000

—

Inventariers underhåll...............

.......... » »

500

—

Skri!- och rit-materialier..........

........... »

200

—

Extra utgifter..........................

........... " »

500

—

Inqvarterings-ersättningar.........

.......... » "

5,000

—

—

—

20,400

Summa Il:dr R:mt

— .

_

48,350

_!

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

t

Ser. Gr. N:o 8.

Tabell

utvisande nu föreslagna stat för Krigshögskolan, jemförd med såväl
nuvarande staten och den af Kongl. Maj:t till 1867 års riksdag
föreslagna, som äfven med de af Landtförsvars-komitén och
Krigsundervisnings-kommissionen föreslagna stater.

2

ti

sr

ti

a

v L

It y

2'' ^

sundervisi

mmission

förslag.

P ^ |

Stab.

crq

05

‘P =

''p 1 !

befälhafvare.............................................

1,000

2,500

2,500

2,500

2,500

tjenstgörande major ...............................

—

1,000

—

—

—

adjutant..............................................

450

600

600

600

i 750

bibliotekarie...........................................

150

—

400

| 800

redogörare.............................................

750

750

750

600

läkare..................................................

300

300

300

300

300

Lärare.

lärare i matematik och mekanik.............

1,800

4,500

4,500

4,500

3,000

d:o i teknisk mekanik och machinlära

—

1,200

800

800

750:

d:o i fysik.............................................

750

2,000

2,000

2,000

T 500

clio i kemi...........................................

750

2,000

2,000

2,000

1,500

d:o i beskrifvande geometri..................

750

1,000

1,000

1,000

750

d:o i artilleri...................................

d:o i artilleri-tillverkning och besigt-

750

1,200

1,200

1,200

i 1,500

ning...............................................

150

150

150

150

J

d:o i artilleri och croquis-ritning.........

450

750

750

750

600

d:o i befästningskonst med ritning......

900

1,200

1,800

1,500

1,500

d:o i krigskonst och krigshistoria........

900

1,200

1,800

1,500

1,500

(bo i general-stabslära..........................

—

| 500

500

500

) 750

d:o i militär-förvaltning.......................

—

500

500

eko i topografi och militär-geografi man.

750

1,000

1,000

1,000

1,000

eko i civil byggnadskonst.....................

900

500

1,000

1,000

600

Transport 11.500

22,350

23,550

22,600

19,100

Transport

1 lärare i franska språket............................

3 eko i tyska, engelska och ryska språken
1 eko i hästkännedom.......... ................

1 <l:o i gymnastik och vapenföring......

Repetitörer................................................

Betjening''.

1 vaktmästare..........................................

Drängar.......................................................

Vedsågning och linnetvätt..........................

Städning och skurning................................

Renhållning.................................................

Omkostnader och underhåll.

Hushyra..........................................:..........

j Bibliotek och modeller in. in. .....................

Praktiska öfningar .....................................

j Ved och lysning. .......................................

Rese-ersättningar...........................................

Inventariers underhåll.................................

Skråf- och ritmaterialier...............................

Extra utgifter.............................................

Hyres-ersättningar........................................

Stallet..........................................................

11,500

22,350

23,550

22,600

19,100

aflönad vid
Krigsskolan

4,000

4,000

1,000

se »läraren

i franska

språket»

2,250

2,300

—

400

400

450

aflönad vid
Krigsskolan

600

600

600

2,400

3,000

2,400

3,000

700

900

900

600

600

1,365

1,365

455

455

450

527,50

527,50

—

—

—

450

600

400

400

400

216

250

150

100

100

6,000

6,000

4,000

1,200

3,000

2,000

2,000

2,000

1,500

1,500

6,000

6,000

6,000

3,055

3,260

1,200

1,200

1,200

750

1,000

1,000

1,000

1,000

1,100

1,300

300

300

500

200

225

225

100

200

1,081,50

1,157,50

500

500

500

—

—

6,250

2,200

5,000

2,555

2,660

—

—

—

28,500

42,495

57,480

49,955

48,350

Summa R:dr R:mt

Stockholm, Joll. Beckman. 1869.

Ser. H.

N:o 1.

Förslag

öfver civile tjensteman, behötiige

vid arméns

staber, samt öfver arméns trossväsende m. m.

W

För en armé-corps.

Armé-corps-qvarteret............................

I fiirdeliiings-qvartcr ...........................

1 d:u d:o ..........................

I brigad-qvartcr ................................

3 d:u d:o .................................

1 corps-fältpost .....................................

I fördclnings-fältpost............................

I d:o d:o .........................

I flyttande sjukhus ............................

I (ko (ko ..........................

I ambulans ......<....................................

-"> d:o ............................................

I sjukbärare-kompani ..........................

I pmviantcrings-park ..........................

4 provianferings-parkor ......................

Fältbageripärk och handtverkskoloun
1 häst-depot ...........................................

Q

För eu armé-corps, s:ma

För tvenne armé-corpser ............................

För kavaleri- och artilleri-reserverna (å

dessa vapen icke upptagna) ................

Arméns högqvarter ......................................

2 1

1 2
2
•)

CD

Du

O

ris

w

-| i e! ! I 3i

■i 2 1.2 2'' 2 62

2! t
2: -

2!-

14

9

9

->

42

84

15

0

12

84

1

100

200

1 4

—i 2

9

1 9

ii

S u m in a

1 I Öl I ä)

2 1 3 18 l| 3

För de olika vapnen

1) 2)1 I 3)1 3)1 8)1 4)1 5)1 4)j 6)

24 41 3| 102Ilfe! Gjl49|300| 4|27

I 1.

!

1

«) 6)|

ro 48,

I I

8

16

2

1|

7)j 7) 7)

3142

i
1
1

8 i—

4j—
1 3
4 12

i 1

1 2

44

4

4
6

18

8

32

5

16

98

196 1

s ;
er
<
p

PT"

PC

-3

FC

p

Fordon,
oberäknad! de vid
artilleriet och for
tifikationen särskildt
upptagna

s

p.

p

►ti

p:

ti

1 I —

!!: -|

9! .....!

27) —|
82)332)

30

80

10

30!

97.232

91:464

86

24

24

8

24

5

2

o

18

18

12

36

2

47

188

10

14

100)

200)

- I

470

940

74

20

11

11

3

9

7

2

2

12

12

7

21

2

46

184

1

3

►ti

P:

ti

För mindre
krigsfoten
måste anskaffas -

353

706

38

23

46

2

I

52,i55|66

11)| 12)1 13)! 14) j i

2961295 |696l300jl,484(1,097

o

10

ö

p

do

tti

ti:

6

3

3

4
4
4

12
4
4:
16

20

85

170 1

48

25

25

9:

27

16

4

4

42

42

22

66

4

100

400

25

50

904

,808

I

6|

88:

[ 1,(i.)>(►( 995

65

isf 255)2,806

—|l,894-6,646

I 14>1 I

Summa )3,140(2,092) 187

I 15) 15)

1512,149)9,452,

o

2)

3)

4)

5)

<■)

7)

•S)

Åt regementenas auditörer eller regements-intendenter.

Ur arméförvaltningen.

Ur statens embetsverk och embetsmannacorpser.
Beväringsmanskap.

Kunna till hälften anskaffas ur beväringsmanskapet, och till häl
ten särskilt för tillfället antagas.

Lem nas af generalpoststyrelsen.

Antagas för tillfället.

52 officerare anskaffas sålunda, att 12 till sjukbärarekompanierr
uttagas af infanteriet, och de ofri ga 40:

af från kavaleriet kommenderade ........................................... ;

halfsolds-kavaleriofficurare ....................................................... 2

i krigstid disponible ...............................................................

summa 40.

9) 55 underofficerare anskaffas sålunda1, att 12 till sjukbärarekompa nierna

uttagas af infanteriet, och de öfriga 43:

af från kavaleriet kommenderade underofficerare .................. 34,

d:o d:o korpraler .......................... 9,

summa 43.

10) 66 korpraler uttagas: af från kavaleriet kommend. korpraler 30,

d:o d:o reservkavalerister 36,

summa 66.

11) 296 reservkavalerister + 18 i reserv uttagas af från kavaleriet

kommenderade reservkavalerister 314.

12) Af dessa tillhöra 96 de på infanteribataljonerna upptagna reserv förbinderisoldaterne,

199 tagas af de på bataljonernas staber

uppförda 900 sjuk vårdssoldater ............................................ 199.

Af dessa 900 dessutom tjenstgörande vid fasta sjukhus ..... 401.

Summa 600.

-3) Af bataljonernas reserv-förbinderiafdelningar.

14)

3,140

trosskuskar och hästskötare

»2

300 sjukvaktare och dessutom (
300 d:o på fasta sjukhus /

410 kavaleribeväring.

,730 trainsoldaterj g ggQ

600 train soldater [soldater.

15)

2,149 + 9,452 — 11,601 hästar anskaffas:
medelst 11,318 utskrifna hästar
och 283 köpta d:o;

dock torde ett vida större antal behöfva inköpas för artilleriet
och kavaleriet, då de utskrifne ej dertill i allmänhet Uro lämplige,
och ej heller till lulla beloppet torde utgå.

Ser. H. N:o 2.

Fältbageripark och handtverkarekolon n.

(1 för hvarje armé-corps på den mindre krigsfoten,
2 d:o d:o d:o större d:o).

1 föreståndare för fältbageriet.

2 kommissarier och redogörare.
1 magasinsförvaltare.

1 fäl-tbagaremästare.

1 öfverbagare.

60 bagare.

1 öfverslagtare.

8 slagtare.

1 öfvermurare.

7 murare.

1 smed.

1 sadelmakare.

1 vagnmakare.

1 snickare.

1 tunnbindare.

1 underofficer.

1 korpral.

5 reservkavalerister.

10 trainsoldater.

5 st. 4-spända vägnar.

1 st. 2-spänd packvagn.

2 ridhästar.

25 trosshästar.

ce frq (M (M

Ser. H. N:o 3.

Tabell,

utvisande antal behöfiige och betintlige trossfordon, utöfver hvad uti Ser. D.
N:o 23 samt Ser. E. N:is 4 och 7 linnés upptaget.

1

2- späuda kalescher, hvilka anskaffas af de personer, som

skola dem begagna .................................................................

-spända ambulansvagnar ..........................................................

-spända lätta bataljons-förbinderivagnar ............................

-spända sjuktransportvagnar ...................................................

-spända stabs-, expeditions-, intendents-, och packvagnar
..........................................................................................

3- spända d:o d:o .......................................................................

2-spända ammunitionsvagnar ......................................................

2-spända fältsmedjor .....................................................................

2-spända apoteksvagnar ...............................................................

2-spända ekonomi-utredningsvagnar .......................................

4- spända fältbagerivagnar ..........................................................

2-spänd fälttryckerivagn ..............................................................

2-spända postvagnar (lemnas af general-poststyrelsen)
2-spända trossvagnar ....................................................................

S u in in a

i Behöfiige.

Finnas.

j Öfverskott.

Brist.

25

72

72

—

—

113

—

—

113

60

100

40

—

744

236

508

65

65

—

—

212

218

6

—

20

26

6

—

12

—

—

12

72

—

,-

72

15

—

—

15

1

1

—

—

36

—

—

—

797

—

797

2,244

718l>

52

1,517

1) Dessutom finnas 20 st. enspända sjukkärror.

Ser. I. N:o 1

Förslag

öfver Arméns Fältläkare-corps enligt den nuvarande och den föreslagne staten.

0

r

d

i

n

a

r i

e

F

ä

1

t

1

i ]

c a i

e

-C

0

i 8 e

n.

■

Q

B

Värfvade Armén.

Indelta

Armén.

General-faltläkare.

lisonsläkare å Carlsborg o. Carlst

Svea lifgardet.

Andra lifgardet.

Blekinge värfvade skarpskytte-co

Lifgardet till häst.

Husar-reg:tet Konung Carl X

Svea artilleri-regemente.

Göta artilleri-regemente.

Wendes artilleri-regemente.

Pontonnier-bataljonen.

Sappör-bataljonen.

Wermlands fältjägare-corps.

Summa.

Lifregementets dragon-corps.

Lifregementets husar-corps.

Smålands husar-regemente.

Skånska husar-regementet.

Skånska dragon-regementet.

Jemt! an ds hästjägare-corps.

Lifregementets grenadier-corps

l:a Lifgrenadier-regementet.

2:a Lifgrenadier-regementet.

Westgöta regemente.

Smålands grenadier-bataljon

Uplands regemente.

Skaraborgs regemente.

Södermanlands regemente.

Kronobergs regemente.

Jönköpings regemente.

Dal-regementet.

Helsinge regemente.

Elfsborgs regemente.

Westgöta-Dals regemente.

Bohusläns regemente.

Westmanlands regemente.

Norrbottens fältjägare-corps.

Westerbottens fältjägare-corp:

Kalmare regemente.

Nerikes regemente.

Wermlands regemente.

Jemtlands fältjägare-corps.

Norra Skånska regementet.

Södra Skånska regementet.

Hallands fältjägare-corps.

Wester-Norrlands regemente

Summa.

i .

Extra Eältläkare-corpsen.

iumma Summarum.

Enligt nuvarande stat:

P

•a

<3

Regements-läkare...........................

—

_

1

1

1

i

1

1

1

1

8

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

29

37

l:e Bataljons-läkare ......................

—

—

1

1

1

i

1

1

1

1

—

_

8

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

_

25

33

2:e Bataljons-läkare .....................

1

1

2

0

2

2

1

11

\

1

1

1

1

1

\

1

1

1

1

1

1

21

32

47

Reserv-läkare ..................................

1

47

i

*

Summa

_

3

3

2

4

4

4

4

1

—

2

27

2

2

2

3

3

i

1

3

3

3

1

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

1

1

3

3

3

1

3

3

—

—

75

47

149

Enligt den föreslagne staten:

1

1

42

Regements-läkare...........................

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

—

1

10

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

i

i

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

31

l:e Bataljons-läkare......................

—

1

1

1

i

1

1

1

1

1

—

1

1

10

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

i

i

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

32

—

43

2:e Bataljons-läkare.....................

—

—

1

1

—

—

2

3

2

1

1

—

—

11

—

—

—

1

1

_

—

2

2

2

—

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

—

—

2

2

2

—

2

2

—

2

42

—

53

Reserv-läkare .................................

—

80

80

Summa

1

2

3

3

2

2

4

5

4

3

2

1

2

31

2

2

2

3

3

i

2

4

4

4

2

4

4

4

4

4

4

4

4

4

4

4

2

2

4

4

4

2

4

4

2

4

105

80

219

Deri nuvarande staten jeinförd med den föreslagne visar:

Brist:

General-fältläkare......... 1.

Regements-läkare .......... 5.

l:e Bataljons-läkare ..... 10.

2:e Bataljoris-1 likare ..... 21.

Reservläkare .................. 33.

Summa 70

Ser, I, N:o 2.

Beräkning

öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation

och lönestat.

Stabel!:

garnisons-läkare

....... lön

arfvode
d:o

a Carlsborg ............................•••••■• lön

å Carlsten ...................... å 1,200 d:o

1 general-fältläkare .............................................

1 öfver-fältläkare för Stockholms garnison
3 fältläkare ........................................... å öOO rdr

1

d:o

6,000
1,800
900 —
2,500
1,200

1 garnisons-arfvode för läkaren å Carlsten .............-.....| ^300

I

1
1
1

sekreterare i general-fältläkare-expeditionen .... lön
adjutant d:o d:o arfvode

uppbördsman i fältläkare-kontoret ............d:o

vaktmästare ....................................................... & 500 lön

2,500
900 —
1,200!
500

Läkare vill regementen noll eorpser:

41 regements-läkare ....................................... a z,ouu lvu

42 l:ste bataljons-läkare ............................... å 1,200 d:o

29 2:dre d:o lista klass ............ a 900 d:o

24 d:o d:o 2:dra clio ............ å 600 d:o

20 bataljons-läkare-arfvoden .................................... a 300

Extra fältläkare-corpsen.

20 reservläkare af lista klass ..........- å 300 arfvode

30 d:o af 2:dra d:o ............. å 200 d:o

30 clio af 3:dje d:o ............. å 150 d:o

Nu anvisade tillgångar för läkarevård^! vid armén
är o:

a) å indelta arméns stat: .....................••••• 117,848: 24,

hvilket belopp innefattas i den tillgång, som uti
betänkandet om löneregleringen för donna del af
armén finnes beräknad;

j b) å värfvade regementenas stat .......................................

I c) å generalitetets stat ...........................................................

! d) nu utgående arfvode!! till pensionärer och stipendiater
................................................................................

| e) på garnisons-sjukhusets stat ........................................''

■''Uof, belopp bör uppföras å fältläkare-corpsens stat,

’'' --tar att med nya tillgångar bestrida.....

liv Un---

hvarefter åtel--.

102,500

_|

50,400

26,100

14,400

6,000

6,000 —

i 6,000

!—

4,5001—

17,800

199,400

37,950

750

9,650|-

1,800]-

16,500

233,700

50,150

183,5501-

Fördelning af arméns läkare

på

Ser. I. N:o 3.

General-fältläkare ......................

Fältläkare (regements-läkare)...

Regements-läkare .......................

l:ste Bataljons-läkare ...............

2:dre Bataljons-läkare ..............

Reserv-läkare .............................

Garnisons-läkare ........................

8 u m in a

Mindre krigsfot.

B P

I d

30

6«

Tjenstg.

brigad läkare.

Artilleri. I

Kavaleri. J

10

10

1

1

121)

1 1 12

Tjenstg.

bataljons läkare.

Si

:''ä p a Cl,

CD

3 3! 20

— 3: 42

— 4 38

10 100

9 6 3
3? 6 2
— 6j—
-124—

■i—1 2

S"

- i

— 3

- 38
5 42
2| 53

13 80

— 2

2) I 3)1 I

12.12 7 20 219,

Större krigsfot.

ti

krj

O:

O Bu

fe

11 B

P ; B

j H

30-—160

Tjenstg.

brigad läkare.

10! 10

Tjenstg.

bataljons läkare.

120

ti

►ti

o

20

42

38

9! 6
3| 6
6
30

2 3 6 1 1 12

II I 2)1 I 3)1

3| 17| 100|12|48j 7|

1

3

38

42

53

80

2

219

'') Hvardera af dessa läkare erhåller ett skrifkunnigt biträde, om
möjligt en farmaceut.

-) Vid ambulanserna höra dessutom, i händelse af drabbning, minst
hälften af alla infanteriets och kavaleriets läkare tjenstgöra.

3) Till de fasta sjukhusen påräknas dessutom biträde af provincial-,
städs-, lasaretts- och distriktsläkare, samt äfven af en del af de

vid bataljonerne och de flyttande sjukhusen tjenstgörande läkare
i den mån, de kunna ersättas af värnepligtige, som vid inträffande
krig till läkarebiträden blifva utbildade .

*) Vid både de flyttande och de fasta sjukhusen, påräknas ett
verksamt biträde af flen »frivilliga sjukvården», utan hvilken
alla matt och steg för ordnandet af en armés sjukvård i fält
blifva otillräckliga.

Ser. K. N:o 1.

TABLÅ utvisande den successiva indragningen till Statsverket af sådana boställen, hvilkas innehafvare blifvit till sine beställningar befordrade eller transporterade efter den 8 April 1862.

B o

8

t ä

1 1

6

n

8

o m

i n

dra

g a

8.

1

Eegements- eller
Corps-Chefs

l:ste Majors

2:dre Maj

01''S

3:dje M a j

o r s

Regera ents-Skrifvares

Mönster-

skrifvares

Kompani

- eller Sqvadron- Chefs

Fanjunkares

l:ste Berg

e a n t s

2:dre Sergeants

3:dj

3 Sergeants eller F u r i r s

1870

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1871

1872

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

Namn. ^

utkast-

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Ifkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning-

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Kavalleriet.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

ltdr.

ltdr.

Rdr.

Rdr.

ltdr.

Ny valla \

Rdr. j

1,450-Hvitsjo ............

Rdr.

1,700

Kalmarnäs......

Rdr.

2,000

Ekeby...............

ltdr.

550

Rdr.

C 50

Karliy.........

Rdr.

1,250

hytta ...............

Rdr.

420

Brunna 1
Lundbyj......

Rdr.

1,630

Antuna ...........

Rdr.

920

(Lösvad 1
Velamby ) "

Rdr.

950

Ekeky.........

Rdr.

620

Hösa .........

Rdr.

800

Thuna............

Rdr.

360

Solvalla.........

Rdr.

500

Rdr.

5,120

5,000

itisna .........

2,530

3,560

Grytagård ...

1,380

Viggeby j.........

Eke 1

Hindsberg j......

Mörklarp .........

Möllerö |

Fl eninge >.........

Ullavi............

Dyringe......

Varberga

2,000

Åkraby ...

1,040

3,550 Biskopsvrak ......

1,380

Anstå ............

1,700

Beijby...............

1,070

Fyrby ...............

800

Egeby.........

600

.................

Stensta ........

600

900 Markestad.........

5,230 Årupl

1,050

14,500

1,500

9,890

Knappnöta.........

Härja 1

Kamp f............

Lilleliem 1
Tollarp J

Åberg...............

550

Ambult

550

Redeby ......

900

Flenshult ...

900

Långanäs ......

400

Holmesberg ...

500

Smålands Hussar-regemente ............

Skånska Hussar-regem entet...............

„ Dragon-regementet ............

........

Jpplanda ...
Ijelmshult...

uövestad ...

1,000

3,000

5,170

1,910

5,000

Köksmåla

2,820

Skärkolma

1,400

Brodda ...

1,460

Kolleberga 1
Fjerrestad i...

930

Össjö 1

flög }.........

1 o re stad )
Vemmerlöfstorp

4,740

Ljuf i

Lo ekarp >...
Staby J

Ekesholm ...

4,300

Svenstorp 1

Bjuf \......

Grantinge )

A fristad \
Bastlcöp /

2,560

Hör stad 1

1,420

Kamp 1

Öfvad j............

Råby 1

Andel slöff''

1,070

Skafve 1
Wiarp j......

Fjelkinge l
Ölseröd 1

1,630

Saxtorp ......

600

Turabygget

430

Anderstorp ...

25ojMölleröd ......

250

Lillö ............

7,400

Svabesholm

Högbult ...

i no

Silfäkra )
Köpinge 1
Fallerup f.........

3,500

no ny j

Eskilstorp |
Haglösa j......

9,460

Armé |

Bjellerup 1
Rishög /''"

5,420

2,040

1,500

1,280

700

Hultan 1
Åkarp f......

1,710

1,640

1,200

Fru Ahlstad

200

Gislöf \
Erikstorp f

1,550

Wää...............

1,800 Ahlestad ......

860

Ebbaröd |
Skegrie | "

1,440

.........

.........

241

17 580

1 O 1 7f,

o

8,290

............I 4.820!...............!.........

........!.................1........1..................!.........

..............1 2,440 ...........

2,570

.....

14,630

28,090-....................

20,eif

........................

4,310

........................

7,960|.................

6,830

........................1 4,480

..................1 5,910........................

3,63(1

4,680 j..................

2,320

2,780

.....................I 2,810!.....................

2,710..................

1,440

Summa

Infanteriet,

1,350

1.400

Tibble m. fl. 1

1,650

2,550

1,4.10

2,030

TTnlktn

1,800

3,050

G inberga .........

Sörby ...............

500

Wirsta ............

820

i

Rumla ]

1,110

Brandsta

740

Sticklinge .....

770

Långby .........

600

Lif-re geni entets Grenadier-Corps......

lista Lif-grenadier-regementet .........

1

2 :dra , d:o .........

Hässlö............

4,900

Strömsbro

4,000

Brunna ......

Roxtorp......

B ölnarp

1,400

Bostorp ...

750

Öfverby in. fl. J
Tomta i

Göthala (......

Hornstäve ^

Torp )

Gottlösa j ........

Fettjestad 1

Melby j......

Greby 1

Mjerdevid > .....

Trosby J

Torp 1

Ahlebäck j.........

Wiggby 1
Ruda | .....

1,000

Unnestad .........

900

Kalivefall ...

320

Bro | .......

Sjögård eu .........

750

Gräskulla ...

74(

Räfsa! a ............

450

Korfvarp ..,

450

.........

........

Vammelby .....

440

Stubba .....

430

Herrsäter

3,500

Ahlvilcen

2,700

Stufverum ...

3,600

Broby .....

80Ci

1,950

4,300

Hagsta |

Norrö >......

Rödsten J

4,800

Ledberg 1

Vrångliult J.....

1,700

Hugnebo1

Tjugby | ........

1,800

Rogestad 1
Säfversta j"

1,600

Mel stad t
Fettjestadj ........

1,500

Fålåsa )
Viston i .....

1,60(

Hulsjö I

Skorrsjö V .......

Flistad j

2,700

Skruekeby 1
Munketorp 1

1,200

Grinneby 1
Spånga j.....

1,110

Tift |

Örstorp >
Tollstad J

1.800

Horn 1

3,510

Karstorp 1
Lo"g J .....

3,680

Anderstorp ......

Roen ...............

Ahlby...............

550

600

300

Klefva .......

540

Timmerdala ...

710

Bene ..........

500

Åsled .......

500

West gäla Regemente ....................

Smålands Grenadier-Corps...............

lUplands Regemente .............

L:a Bjurum ...

3,370

Silboliolm ...

1,590

Brunnstorp

1,160

Jultorp ...

230

Mengsholm >......

Ingared |

2,780

Dragshult ...

Eskesta .....

350

Ammatorp......

250

Bästlingshult..

470

Landsberga .,.

4,470

Haga .........

1,500

Dahlby ......

1,200

Håmö ........

800

Afskeda ...

Eskesta ...

700

470

Merhult.........

Jönninge 1

Norrby J .......

750

1,220

Fagerslätt .........

Balingsta 1
Taxhufvud j".....

1,000

1,300

Bodarne.........

1,800

Berga...............

650

Jordansbo ...

220

Westersta .........

260

440

Tima ..............

45(:

Tolfsta 1
Skena j .....

380

Bålby.........

390

Karby .......

32(

Bolby............

220

Vålhammar ...

350

Åsvassla.....

Hallebo)

Bäck j .....

400

Munstorp

3,000

Badened...

600

Hög 1

1,920

Engarås j

2,800

Acklinga 1
Folkaberg I

2,900

1,920

Marum ............

600

Ekefjell ............

300

Vestergärdet

510

Svenstorp .........

500

Budet.........

350

Wiken........

440

Räfbacken......

300

Ormbråten .....

500

1,050

Skaraborgs d:o ...............

Kongslena......

2,000

Skålltorp ...

3,000

Herrtorp |

Edeby |

Vester!iy | ........

Friggesby |

380

Hebytorp .........

200

Rotarbohl ...

380

Ilägran ......

320

i,talhälla |
Långlid >......

800

Södermanlands d:o ...............

Dagöholm......

3,450

Björkeby

2,190

Thorsbcrga

1,980

2,470

Rosöga ............

1,300

Adö..............

Rotetorp ........

Östertorp)

n ■ •-•)

380

TT-

250

Runneboda

380

Kalfsnäs......

120

Nöbbeled ......

300

Kronobergs d:o ...............

Jönköpings d:o ..............

Wirestadnäs

1,520

Ve deri öf

1,600

Munkanäs ...

1,150

.................

Totta j ..............

Bredarydstorp \
Svaneryd

1,490

Mogård 1

Ettarp j........

bträttö ........

Thorestorp 1
Jordstorp t

Bredaryd 1

Nässjö |.........

500

Berg 1
Apelås j ’

800

300

Rönnliult ...

410

Vikon 1

720

Eköen \
Sällsnäs j......

430

Wall storp ...

450

600-

Karsholmen)
Gryshult j ''

440

Ekeberg ......

480

Granbäck ......

3,000

Gissebo\

2,000

Hullaryd...

1,000

1,590

2,860

3,240

700

Gallnäs ............

Fiskarbo \

Svaitmalen J

Strand j .....

Brusala |

620

Fiskarbo

180

Nordanbäck f
Solfvarbo i“‘

Skald ''

230

.................

Dal d:o ..............

Säter ............

670

Österby ......

440

Munkbo......

340

Holm j..........

Norberg J

Moråker J.........

Säfversta 1

600

870

Helsinge d:o ...............

Mårdnäs.........

770

Säfversta ...

300

.......

Kyrkebyn ...

680

Framstå 1.........

Nordanå |
HnUaberg |

Vibyggehyttan f
Ekarp j

Åsen 1

Kj eliterp |.........

Gullskog I

Mölneby 1

550

Hulan 1

350

Ärred.........

120

Hofvet .........

150

Elfsborgs d:o ...............

Smälteryd ...

450

Sjögård en |
Ékelunda 1

900

Sättila .....

150

Eskilsered \......

1,270

1,450

Skintagärde >...
Brunnstorp et )

Grytås |............

Hulsjö |

4,140

910

1,400

Garpegården I
Bälinge C

Skogsliohl 1

Rolfsbo 1
Askeröd f........

1,800

1,200

500

Simm ernäs ]

650

1,450

Tengened ...

440

Blinneberg ......

420

Westgöta-Dals d:o ..............

Slädened ......

6,000

Förstena ...

3,900

Björserud ...

1,470

Klefverud ...

1,720

Halvardsbyn > ..
Björn Ansg: J

Önne ...............

Sörböle .........

Orma ...........

Jordahll

950

Karsbyn j .....

Kyrkeby |

Lerlycke ...

450

Olsåker 1

1,300

Kärr )

500

Risteröd.....

400

Ramtveten...

400

Skärfhem

2,170

Utby ........

i ,500

Kjellsby 1

Ljung | ........

1,180

Haijum ............

800

1,250

850

Lerberg............

Ryr f.....

Mölnebackaj .....

Fiskarbo )

Fullslå >

Klockargården |

Ställe j ......

Gillberga 1
Hessle j“

Allmännings- |
torp __ l

Nordana J

Bohusläns d:o ...............

Bråland .........

5,000

Berg .........

1,800

Bjurvalla 1

Kungsgården J ""

Jädra )

3,750

460

Sticklings 1
Wånga |

600

Kolbäck............

400

440

Fennesboda

400

Vestanberg

360

600

Finnsta ........

180

Westmanlands d:o ..............

1,180

700

3,000

West-tärna...

1,950

Fogelsjö

1,350

Islingby......

770

................

Bönås ...

150

Ustersta |
Nordanå J

590

Brunnsby 1

Brätte j.........

Luleågård J

Magretelund >...

1,050

900

1,550

Gränby (...

Lådberga \

Naa& 1

Himmelsberga |

cm

I

........

....................

.................

Norrbottens Fält-jägare-corps ......

Gran ............

Oijeby........

Nynäs )

Nyborg ............

400

Högsbytorpl
Täppesås | •

2,550

Edderyd .........

400

B^lil

450

440

Ösj öbolil

320

Bostorp ......

230

Hultnäs ......

400

Skytt! a 1

340

Gullhanetorp

320

W esterbottens clio ......

Kalmare Regemente...................

Stensryd .....

750

Hesselby......

2,440

..........

Boo ...........

430

Flathult

950

Grimma,!! småla 1
Ilultarp

Eketorp i

Gräfve

1,780

Öirabo = 1

Makrismåla J......

1,600

2,580

Slättom ............

550

Uggelbohl.........

800

Nalavi...............

400

Wia............

620

Svensbold 1
Högsäter J .....

690

Helgesta......

250

Ölmhulta 1
Sirbotorp |......

550

Anstorp........

350

Sirbomark..

300

Nerikes d:0 ..................

Akesberg ......

3,590

.......

Lind .........

1,500

.............

Backa ......

1,500

Nät avi |........

Björka ]

Skinnargården \
Åstenskog

Östbro 1

2,840

Ilj el till 1

KastensbolilJ

2,340

270

Mörnäs ......

640

Bergskog j

Stömmestad >...
Ragnhilsrud j

610

Wennerud ...

300

Stålsbyn............

670

Mörkerud 1
Kolsheden j ''

270

V:a Torp ......

350

Angunnerud

450

Wermlands d:o ....................

Kamé ...

2,400

Berg .

4,890

Östbro ......

1,660

..............

Hammar......

2,7301

Arsås ...

1,800

1,850

Tostebohl >

Tholerudstorp )
Ede \

Akeräng

330

Höta \

Stamnäs j.........

Ifötofta \

370

2,530

970

2,000

Knytta 1

250

Jemtlands Fält-jägare-corps ..........

Kungsgården

80C

Ökne ......

300

..............

850

Galhammar)......

Borrstorp .........

Aplahult j

1,230

lotta ...............

1,100

Persåsen j

Häggenäs .........

220

Näflinge 1
Nymö j "

930

Höj eröd 1

Rönnårp |.........

860

Mannarp 1

320

Stensma........

450

Ruggeröd ...

680

Norra Skånska Regementet ..........

Södra d:o d:o ...........

Hilleshög ......

3,30(

Gantoita J

Ornakärr j

El galt I

Wemmerlöf

3,280

Tygelsjö .....

1,930

Raskarum .........

1,570

Glimminge 1
Öhrsjö j......

1,090

Ilusie |

Hyllie \......

Héllestad )

8,600

krödstorp .........

360

Febertid |

Klamby > ........

Lökeriid |

1,210

................

Febertid ........

340

48,60(

11 r, rar

................

14,700

..............

3,500

i ....

13,130

...............

10,100.............

4,350

..................

9,300 ..................

8,260

3,7010

3,200

5,290

39,940

.................

31.111,’....................

43,460

............| 13,-290

8,250

5,150

10,510

9,030|........................

8,910

2,610

.................

2,770

1,680

7,760

.....................| 6,790

6,010

Summa Summarum

66,181

1.................| 24,860

.................

| 20,790

1...............1 3,500|.................

1 21,lvu''...............

114,98o|..............

4,350

1................

| 9,300

8..............

8,260

1

3,70o|............

2,440|......

3,260

7,860

........................| 54,57ol........................

62,500]....................

63,97fl

..........117,600]........................

16,210

11,980

15,020|.................

14,940

........................

11,540

..................

7,2901..................

5,090

4,460

.....................| 10,570

.....................| 9,500

7,450

1

S a

m m a

n d r

8 0-

1870

1871

1872

Vid

Kavalleriet.

Vid

Infanteriet.

Vid

Kavalleriet.

Vid

Infanteriet.

Vid

Kavalleriet.

Vid

Infanteriet.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

68,390

160,010

60,340

94,370

37,760

85,310

228,dOO *)

154,710

129,070

*) Emedan den uppskattade afkastning! af boställena här av beräknad
i jemna 10-tal, öfverensstämmer icke denna summa med den i
Bil. N:o 13, såsom tillgång för år 1870 indragne boställen, upptagne
Summan 227,374: 35.

506,180

Ser. I. N:o 4.

Sammansättning

af 1 ambulans,

(4 på hvarje armé-corps).

1 regemente- eller l.ste bataljons-läkare,

1 apotekare,

1 kommissarie och redogörare,

9 sjuk vårdssoldater,

10 sjukvaktare,

2 kokerskor och tvätterskor,

1 officer,

1 underofficer,

6 reservkavalerister,

12 trainsoldater (trosskuskar och hästskötare) på den mindre,

y , o „ .. . , . 14 på den större krigsfoten,

2 st. 3-spanda ambulansvagnar,

2 st. 2-spända ekonomiutredningsvagnar på den mindre,

a er o j . , , 4 på den större krigsfoten,

4 st. 2-spanda sjuktransportvagnar,

1 st. 2-spänd packvagn,

2 ridhästar,

4 klippare för de 4 reservkavaleristerne, afsedde till befäl,

22 trosshästar pa den mindre, 26 på den större krigsfoten.

Utredning för 110 sängar på den mindre och 170 på den större krigsfoten.

Sammansättning

af 1 flyttande sjukhus,
(2 för hvarje armé-corps).

Ser. I. N:o 5.

1 regements-läkare,

2 bataljons-läkare, „ , ,

4 reserv-läkare på den mindre, 5 på den större krigsfoten,

1 apotekare,

1 provisor,

1 kommissarie och redogörare,

I skrifvare,

II sjukvårdssoldater,

30 Likvaktare,

3 kokerskor och tvätterskor,

1 officer,

1 underofficer,

2 korpraler,

4 reserv kavalerister, . ,

18 trains''oldater (kuskar och hästskötare) pa den mindre,

24 på den större krigsfoten,

2 st. 2-sptända apoteksvagrxar,

4 st. S-spända ambulansva.gnar på den mindre,

6 på (flen större krigsfoten,

8 st. 2-spänd a ekono miutredningsvagnar på den mindre,

12 på den större kngsloten,

2 st. 2-spända sjuk tran sport vägnar,

4 ridhästar,

4 klippa re för 4 resor vkavalerists/
42 tross hästar på den mindre. 56

-, afsedde till befäl,

• uå den större krigsfoten.

Utredning fr jp 340 sängar på den mindre,

samt pä tlen större krigsfoten.

Ser. I. N:o 6.

Sammansättning

af 1 sjukbärare-kompani,
(1 på hvarje armé-corps).

4 officerare,

4 underofficerare,

32 korpraler och vice korpraler (sjukvårdssoldater),
232 förbinderisoldater (sjukbärare),

2 trainsoldater (trosskuskar),

2 st. 2-spända packvagnar,

4 klippare för officerarne,

4 trosshästar.

Anm. Hvarje kompani kan delas i 2 eller 4 delar för att kunna åtfölja armécorpsens
ambulanser, hvilkas läkare äfven äro afsedde att biträda vid sjukb
ärare-kompaniernas ^exercerande och öfvande.

Ser. K. N:o 2.

Uppgift rörande befintliga öfverloppshus, öfver-byggnader m. in. vid Indelta Arméen.

Regemente eller Corps.

Nuvarande ungefärligt vär-de å de af Synerätt god-kände öfverloppshus.

Ölverbyggnader.

Kontanta medel hvarå ränta
tillfaller bostället.

Kontanta medel, som för
boställets framtida behof
reserveras.

Regementets el.
Corps:s gemen-samma boställs-kassas kapital.

Inlöste till pris af.

Nuvarande

värde

ungefärligt

derå.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings-fonden utarren-derade bo-ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings-fonden utarren-derade bo-ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings-fonden utarren-derade bo-ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings-fonden utarren-derade bo-ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings-fonden utarren-derade bo-ställen.

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Lif-Regementets Dragon-Corps . . .

—

—

—

—

4,682

14

248

12

3,42.3

82

_

1,504

66

3,037

93

213

75

Lif-Regementets Hussar-Corps . . .

—

—

—

—

21,085

15

_

30,135

15

_

11,544

97

Smålands Hussar-Regemente ....

—

—

—

—

—

—

—

1,750

650

2,044

40

Skånska Hussar-Regementet ....

—

—

—

—

31,808

41

17,377

70

34,755

91

35,669

10,666

64

947

18

_

7,073

09

Skånska Dragon-Regementet ....

—

—

—

—

123,838

83

102,936

63

89,285

28

71,261

58

7,108

92

2,771

4,936

22

437

25

10^495

21

Jemtlands Hästjägare-Corps ....

—

—

—

—

3,993

54

3,050

_

1,084

71

Lif-Regementets Grenadier-Corps .

9,340

90

—

-

4,845

10,535

_

_

lista Lif-Grenadier-Regementet . .

13,786

50

28,280

25

1,929

06

8,208

26

955

7,332

70

237

97

_

64

29

561

67

2: dra Lit-Grenadier-Regementet . .

15,950

—

9,010

J-

11,040

—

15,800

—

17,040

17,820

1,463

16

220

1,659

51

Westgöta Regemente.........

648

—

—

—

2,764

31

241

42

2,764

31

241

42

383

6,483

82

2,075

67

446

03

119

93

Smålands Grenadier-Bataljon ....

288

—

—

—

—

—

500

914

95

623

73

Uplands Regemente.........

—

—

—

—

3,997

90

—

—

4,736

41

_

1,120

89

725

25

314

33

1,800

Skaraborgs Regemente.......

2,722

50

3,150

—

713

—

6,755

75

7,666

—

29,594

75

1,656

41

1,761

27

942

36

292

14

910

51

Södermanlands Regemente.....

—

—

—

—

15,106

50

15,109

—

27,330

—

42,950

169

82

173

09

Kronobergs Regemente.......

—

—

—

—

7,555

06

1,022

47

5,488

87

366

12

423

44

Jönköpings Regemente........

6,202

—

4,486

—

4,892

83

5,959

33

4,001

58

11,466

3,083

89

3,311

71

35

_

238

53

25

Dal-Regementet..........

—

—

—

—

—

—

—

—

17,295

50

10,921

609

72

3,763

77

4,373

49

Ilelsinge Regemente.........

1,346

50

1,733

50

4,133

37

2,530

—

2,616

29

2,528

32

39

36

10

Elfsborgs Regemente........

2,464

50

1,343

—

11,179

67

4,818

—

16,628

10,653

2,2 J1

36

869

25

533

90

Westgöta-Dafs Regemente .....

9,117

50

4,930

—

1,689

33

—

—

1,554

33

_

546

12

3 786

84

113

34

Bohus-Läns Regemente......

—

—

500

—

13,173

14

19,751

—

21,977

54

52,177

59

575

70

337

50

290

97

Westmanlands Regemente.....

1,530

—

20

—

4,311

50

1,710

—

18,941

—

3,115

3,368

96

2,735

66

1,052

17

737

12

6,888

24

Norrbottens Fältjägare-Corps ....

—

—

—

—

550

—

_

550

1,350

Westerbottens Fältjägare-Corps . .

—

—

—

—

—

—

Kalmar Regemente..........

3,105

—

2,264

—

7,281

49

1,548

35

5,997

70

1,315

_

3,126

Nerikes Regemente..........

1,202

—

1,300

—

2,940

—

2,700

—

8,425

_

4,692

_

3,490

88

600

92

1,051

03

4,200

Wermlands Regemente.......

80

—

—

—

14,530

74

1,496

53

25,297

—

2,870

—

3,465

41

2,187

41

8,627

63

11,189

71

914

81

1 Jemtlands Fältjägare-Corps.....

663

—

1,117

70

627

06

1,744

73

591

56

989

66

445

68

23,075

26

Norra Skånska Regementet.....

—

—

—

—

33,970

54

—

—

53,346

06

4,623

12

_

723

62

Södra Skånska Regementet.....

—

—

—

—

44,986! 97

—

—

38,944| 71

—

—

—

—

891

—

—

4,035

—

Summa R:dr Runt |

68,446 40

58,134

45

377,6251 54

209,957

29

455,582

02| 305,434

82,

56,963

14

29,001149j

24,751

02|

19,407

87

74,036

77,

126,580: 85.

761,016: 84.

Ser. K. N o 3.

Uppgift på beloppet af nu utgående Ackordsränta för hvarje serskild grad af indelta Arméen.

Kavaller i.

Lif-Begementets

Dragon-corps.

Lif-Begementets

Hussar-corps.

Smålands Hussar-regemente.

Skånska Hussar-och Dragon-rege-mentena.

Jemtlands Häsi
Jägare-corps.

Begementena mris

4, 8, 9, 10, 11,

12, 13, 14, 15, 16,
18, 19 och 20.

Be

6,

igementena n:ris

17, 21 och 22.

i

å R:dr.

Summa

It:dr öre.j

>

å lt:dr.

Summa

It:dr öre.

>

å R:dr

Summa

t:dr öre

>

d

å R:dr.

Summa

R:dr öre.

>

å R:dr.

Summa

R:dr öre

O

å It:dr

Summa

R:dr öre

>

D

h R:dr.

Summa

R:dr öre. |

Chef..........

1

—

1,012

50

1

—

—

1,012

50

1

—

-

1,012

50

2

675

—

1,350

-

1

—

388

58

12

675

-

8,100

-

4

675

—

2,700

Ofverste-Löjtnant el-ler l:ste Major . .

1

810

1

810

1

_

810

2

472

50

945

—

—

—

—

12

2

472

556

50

88

|6,783

76

4

472

50

1,890

J

2:dre Major.....

1

—

—

742

50

1

—

—

675

1

-

675

—

2

337

50

675

-

—

—

—

-

14

351

-

4,914

-

4

351

-

1,404

—

3:dje Major.....

12

337

50

4,050

_

4

337

50

1,350

—

Regements-Qvarter-

mästare......

1

405

l

405

1

337

50

2

175

50

351

1

—

—

87

44

12

2

168

84

75

37

12,193

74

4

168

75

675

—

l:ste Adjutant. . . .

1

—

—

202

50

1

—

—

202

50

1

—

--

151

87

2

108

—

216

—

—

—

—

—

—

14

54

756

4

54

216

—

2:dre Adjutant . . .

1

—

—

101

25

1

—

—

104

25

1

—

—

47

25

2

20

25

40

50

—

—

—

-

—

12

33

75

405

—

4

33

75

135

—

Sqvadrons och Kom-pani-chefer .....

5

607

50

3,037

50

5

540

—

2,700

—

5

337

50

1,687

50

20

270

—

5,400

—

2

270

-

540

—

104

202

50

21,060

-

32

202

50

6,480

—

2:dre Ryttmästare

och 2:dre Kaptener

1

—

472

50

1

—

—

438

75

1

—

—

256

50

4

168

75

675

—

—

—

—

-

52

121

50

6,318

—

16

121

50

1,944

—

Löjtnanter......

5

270

1,350

5

236

25

1,181

25

5

151

87

759

35

20

101

25

2,025

2

101

25

202

50

104

54

5,616

—

32

54

-

1,728

—

Löjtnanter......

2

202

50

405

2

168

75

337

50

2

54

108

-

8

33

75

270

—

—

—

—

—

—

104

54

5,616

-

16

54

864

Under-Löjtnanter . .

5

101

25

506

2c

5

81

405

—

5

47

25

236

25

20

20

25

405

2

20

25

40

50

104

20

25

2,106

32

20

:25

648

—

Summa

24

u

It),045

|24

|-

18,268

7£

24

|-

|e,081

7t

81

lj —

|l2,352''5C

1 8

—il,259

2

|ö6C

|

—

-

! 1

67,918 50| 156

1-

20,034

Infanteri.

Andra Lif-Grenadier-regementet.

ä R:dr.

Summa
R:<lr öre

Jemtlands Fält-Jägarecorps
och Weater-Norrlands
Bevärings-bataljon.

ä R:dr.

Summa
R:dr öre

Lif-Begementets
och Smålands Grenadiercorpser.

ä R:dr.

Summa
R:dr öre.

Summa

Summarum.

s

Riksmynt.

39

—

-

675

1

-

—

466

30

2

540

—

1,080

-

26

17,797

38

472

50

—

—

—

—

24

12,521

26

—

—

351

—

1

—

-

303

9

2

351

—

702

-

27

10,441

59

—

-

337

50

—

—

—

17

5,737

50

270

1

1

105

97

15

J. 202

15

2

168

75

337

50

29

5,264

33

—

—

135

—

1

—

—

54

-

2

54

—

108

—

27

2,041

87

—

-

54

—

--

—

—

—

-

—

—

—

—

22

884

25

337

50

2,700

-

4

4

202

97

50

15

J-1,198

60

8

202

50

1,620

—

197

46,423

60

202

50

810

2

104

92

209

84

2

121

50

243

_

83

11,367

59

4

54

)

197

135

1,080

—

4

34

97

| 355

88

8

54

—

432

—

14,729

98

67

50

270

4

4

54

29

14

| 332

56

8

54

—

432

—

154

8,635

6

20

25

162

4

4

20

It

25

66

} 127

64

8

20

“

162

—

197

4,798

64

l -

|-

17,317

lss

—

I 3,25o| 6

]l2

!-

5,116

50

>1,000

1140,643

I 6

Förslag till Normal-stat för indelta

Staben:

Öfverste, Regements- eller Corps-chef..........Lön

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef............. »

d:o l:ste Major............»

2:dre Major................... »

Major, Corps-chef................. ”

Major, Corps-chefs närmaste man............ »

3:dje Major......- »

Regements-qvartermästare . . ''x • • • • —...... ”

l:ste Regements-adjutant . . »

2:dre d:o . '' , ............ »

Regements-pastor. .

Regements-auditör . .

Regements-stallmästare .......... »

Beridare........}...........Arfvode

Regements-häst-läkare . . . .''............Lön

d:o (vid Corpserna) ^ . Arfvode

l:ste Bataljons-adjutant ...............Lön

\''

2:dre d:o

Regements-väbel . . . . .

Regementstrumslagare . . . ,«r. .

l:ste trumpetare (jemte numnwlön) .
Sadelmakare . . . . ... . .

Pistolsmed i.....

Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)

Kompani- och Sqvadrons-staten:

Kompani-chef; Sqvadrons-chef .
2:dre Kapten; 2:dre Ryttmästare
l:ste Löjtnant .

2:dre Löjtnant .

Underlöjtnant .

Fanjunkare . .

l:ste Sergeant .

2:dre Sergeant .

3:dje Sergeant; Furir
S qvadrons-häst-läkare
l:ste Korporal (jemte nummerlön)
Korporal d:o

Vice Korporal 9 d:o

))

»

»

»

,)

))

»

))

»

))

»

))

))

))

»

»

))

))

.

))

»

))

))

))

))

011

R:dr R:mt

»

))

»

»

»

«

Arméns aflöning,

K. N:o 4.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Fast lön

Hä

era C§''

——

Summa,

Fast lön.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

Egentlig lön.

Häst- och

fourage-medel.

Egentlig lön.

Kavalleri-

tillägg samt
häst- och

fourage-medel.

6,000

800

900 1

7,700

6,000

1,800

900

8,700

4,500

400

400

5,300

—

—

—

—

4,000

400

200

4,600

4,000

1,400

400

5,800

3,200

400

200

3,800

3,200

1,400

200

4,800

—

2,800

1,400

600

4,800

3,200

400

200

3,800

—

—

—

—

2,700

400

200

3,300

—

—

—

—

900

400

300

1,600

900

800

300

2,000

600

400

200

1,200

600

800

200

1,600

400

400

100

900

400

800

100

1,300

600

600

600

—

—

600

3,000

3,000

3,000

—

—

3,000

—

700

800

—

1,500

—

500

—

—

500

_

—

900

—

—

900

_

—

—

250

—

—

250

600

—

—

600

--

—

—

—

500

—

—

500

—

--

—

—

600

—

—

600

—

—

—

—

600

—

—

600

—

—

—

—

_

_

—

200

—

—

200

—

250

—

—

250

—

—

—

250

—

—

250

150

—

—

150

2,500

450

2,950

2,500

1,000

450

3,950

1,800

_

—

1,800

1,800

1,000

—

2,800

1,000

—

—

1,000

1,000

800

—

1,800

750

_

—

750

750

800

—

1,550

500

_

—

500

500

800

—

1,300

700

—

300

1,000

700

400

300

1,400

600

—

—

600

600

400

—

1,000

500

—

—

500

500

400

—

900

400

—

—

400

400

400

—

800

_

—

—

700

—

—

700

100

—

—

100

80

—

—

80

75

—

—

75

50

—

—

50

30

—

—

30

20

—

—

20

—

—

—

3,000

—

—

1 —

—

Ser, K. N:o 5.

Jemförelse mellan medelbeloppet af den lön som vid Indelta Arméen nu åtnjutes, och den enligt

ny stat föreslagna.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Nuvarande lön i medeltal

för åren 1862—1866.

Föreslagen lön.

Nuvarande lön i medeltal

för åren 1862—1866.

Föreslagen lön.

Egentlig lön.

Häst- och

iurage-medel.

Tjenstgörings-

p engar.

Summa.

Egentlig lön.

Kavalleri-tillägg

samt häst- och

furage-medel.

Tjenstgörings-

p engar.

Summa.

9,178

6,000

800

900

7,700

10,731

6,000

1,800

900

8,700

5,627

4,500

400

400

5,300

''_

4,801

4,000

400

200

4,600

6,091

4,000

1,400

400

5,800

3,221

3,200

400

200

3,800

4,527

3,200

1,400

200

4,800

—

—

—

—

—

4,754

2,800

1,400

600

4,800

2,685

3,200

400

200

3,800

2,678

2,700

400

200

3,300

_

__

1,492

900

400

300

1,600

1,946

900

800

300

2,000

881

600

400

200

1,200

1,555

600

800

200

1,600

670

400

400

100

900

1,121

400

800

100

1,300

665

600

—

—

600

651

600

600

—

3,000

—

—

3,000

—

3,000

—

—

3,000

—

—

—

—

—

1,026

700

800

--

1,500

—

—

—

—

—

700

900

—

—

900

438

600

—

—

600

438

500

—

—

500

_

440

600

—

—

600

_

_

_

_

_

542

600

—

—

600

_

—

300

—

—

3.00

200

_

200

236

150

—

—

150

—

_

”

321

250

—

—

250

2,205

2,500

450

2,950

4,090

2,500

1,000

450

3,950

1,108

1,800

—

—

1,800

2,046

1,800

1,000

—

2,800

769

1,000

—

—

1,000

1,532

1,000

800

—

1,800

653

750

—

—

750

1,291

750

800

—

1,550

438

500

—

—

500

1,072

500

800

—

1,300

758

700

—

300

1,000

1,267

700

400

300

1,400

544

600

—

—

600

932

600

400

—

1,000

439

500

—

—

500

930

500

400

—

900

288

400

—

—

400

888

400

400

—

800

—

—

—

—

—

572

700

—

—

700

—

100

—

—

100

—

80

—

—

80

74

75

—

—

75

42

50

—

—

50

—

30

—

—

30

—

20

—

—

20

Staben.

Öfverste, Eegements- eller Corps-chef . . . . .

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef........

dito l:ste Major.......

2:clre Major..............

Major, Corps-chef............

Major, Corps-chefs närmaste man......

3:dje Major............. .

Regements-qvartermästare.........

l:ste Regements-adj utant.........

2: dre dito .........

Regements-pastor............

Regements-auditör............

Regements-stallmästare..........

Regements-häst-läkare..........

l:ste Bataljons-adjutant..........

2: dre dito ..........

Regements-väbel............

Regementstrumslagare..........

Fältmusikant; l:ste Trumpetare (jemte nummerlön)
Gevärs-handtverkare (jemte nummerlön) ....
Sadelmakare1; Pistolsmed . ........

Kompani- och Sqvadrons-staten.

Kompani-chef; Sqvadrons-chef
2:dre Kapten; 2:dre Ryttmästare

l:ste Löjtnant.......

2:dre Löjtnant.......

Underlöjtnant.......

Fanjunkare ........

l:ste Sergeant.......

2:dre Sergeant.......

3:dje Sergeant; Furir . . .

Sqvadrons-hästläkare.....

l:ste Korporal, (jemte nummerlön)
Korporal, dito

Vice Korporal dito

Ser. K. N:o 6.

Utlakning å medelbeloppet af lönen inom hvarje grad af indelta Arméen, grundad på medeltalet af fem års (1862—1866) uppbördsvärden af aftöningstillgångarne, anvisade enligt 1833 års lönereglering och särskilda bestämmelser

Lif-Regementets Dragon-Corps
D:o Hussar- d:o

Smålands Hussar-Regemente .
Skånska IIussar-Regemelitet .
Skånska Dragon- d:o . .
Jemtlands Häst-Jägare-corps .

Medel belopp inom gr

Regements chef.

R:dr

9,702
11,263
11,280
9,148
12,260

ld

Lif-Regementets Grenadier-Corps
Första Lif-Grenadier-Regementet
Andra d:o d:o

Westgötha Regemente .

Smålands Grenadier-Bataljon
Uplands Regemente . . .
Skaraborgs d:o ...
Södermanlands Regemente
Kronobergs d:o

Jönköpings d:o

Dal- d:o

Helsinge d:o

Elfsborgs d:o

Westgötha-Dahls d:o
Bohusläns d:o

Westmanlands d:o

Norrbottens Fält-Jägare-Corps
Westerbottens d:o d:o

Calmare Regemente.....

Nerikes d:o ......

Wermlands d:o ......

Jemtlands Fält-Jägare-Corps
Norra Skånska Regimentet.
Södra Skånska d:o

10,731

15

10,286

11,974

10,582

8,312

9,318

9,370

9.649
10,403

6.650
7,348
6,855

11,315

11,825

8,574

10,353

8,462

8,310

6,531

8,272

52

55

11

75

59

27

90

96

70

Medel belopp inom gra d j 9,178,771

Corps-ebef.

Förste Major.

Major.

Tredje

Major.

Regements-Q,varter-mostare.

l:ste

Adjutant.

2: dre

Adjutant.

Regements-

S tallmästare.

Regements-

Auditör.

Regements-

pastor.

Uegemcnts-

Läkare.

Läte Batr
jons-Läka

Rall''

ört

Rall''

öre

R:dr

Öl 6

Rall''

öre

Enär

öre

Ratt''

öre

Rall-

öre

R.:dr

öre

Hall''

öre

ltalr

öre

Rall''

öre

Rall-

—

—

6,012

36

4,340

49

—

—

2,370

97

1,724

31

1,293

26

862

17

1,077

71

646

63

2,458

80

1,200

—

—

6,439

80

4,510

50

—

—

2,001

12

1,455

56

1,091

52

727

68

909

60

545

77

2,223

44

1,200

—

—

6,296

—

5,759

—

—

—

2,445

—

1,712

—

1,223

—

978

1,223

734

—

2,662

—

1,200

—

—

4,7; >4

25

2,591

93

—

—

1,745

52

1,418

23

981

85

1,683

35

1,090

95

654

57

2,477! 33

1,200

—

—

6,957

37

5,436

32

—

—

1,807

20

1,468

35

1,016

55

900

72

1,129

50

677

70

2,531

30

1,200

4,754

98

—

—

—

—

—

—

1,309

29

—

—

—

—

100

—

—

—

—

—.

—

1,200

4,754

98

6,091

95

4,527) 65

—

—

1,946

52

1,555

69

1,121

23

'' 1,026| 38

1,086

15

651

73

2,470

57

1,200)

6,789

97

2,633

Öl

_

1,307

29

747

02

747

02

560

27

2,183

78

—

—

6,559

30

3,824

60

3,258

86

1,885

80

1,077

60

808

20

—

_

1,347

_

808

20

2,835

80

1,200

—

—

5,585

60

4,042

70

4,382

—

2,085

60

1,303

40

849

80

—

—

1,303

40

-782

2,774

BO

1,200

—

—

5,105

—

3,200

—

2,744

—

1,735

—

991

—

743

—

_

1,239

_

743

2,685

1,200

5,456

—

—

—

2,915

—

—

—

1,491

—

852

—

—

—

—

852

639

2,315

—

—

—

4,421

54

2,757

98

2,019

41

1,601

47

915

12

686

28

—

—

1,143

90

686

28

2,551

47

1,200

—

—

5,775

11

4,510

18

2,581

23

1,807

05

1,032

60

774

45

—

_

1,290

75

774

45

2,757

05

1,200

—

—

4,924

79

3,652

38

3,408

69

1,599

48

914

—

685

50

—

—

1,142

48

685

50

2,549

48

1,200

—

—

4,411

—

3,549

—

2,568

—

1,459

—

834

___

625

—

_

1,042

625

2,409

1,200

—

—

5,532

30

3,306

25

2,744

37

1,648

50

942

—

706

50

—

—

1,177

50

706

50

2,598

50

1,200

—

—

3,301

—

2,159

—

1,806

—

1,327

—

758

—

569

—

_

948

569

2,277

1,200

—

—

3,642

15

2,840

62

1,954

48

1,368

08

781

79

586

34

—

977

24

586

34

2,318

08

1,200

—

—

3,730

80

2,618

57

1,863

81

1,686

66

963

81

722

85

—

1,204

76

722

85

2,000

1,200

—

—

5,629

91

3,045

20

3,409

01

1,698

37

970

50

727

87

—

_

1,213

12

727

87

2,648

37

1,200

—

—

4,950

—

4,007

50

2,681

25

1,837

50

1,05< >

—

787

50

—

—

1,312

50

787

50

2,787

50

1,200

—

—

4,392

96

3,229

20

2,416

26

1,461

60

835

20

626

40

—

_

1,044

626

40

2,411

60

1,200

4,750

69

—

—

2,468

90

—

—

1,145

92

833

38

—

—

833

38

50

2,293

73

5,249

75

—

—

2,492

24

—

—

1,140

04

829

12

—

—

—

829

12

50

2,286

40

—

—

4,661

—

4,370

44

2,666

50

1,806

—

1,032

—

774

—

—

1,290

774

2,756

—

1,200

—

—

4,176

32

3,153

47

2,647

64

1,345

84

769

06

576

79

—

961

32

576

79

2,295

84

1,200

—

—

6,227

40

2,901

37

3,588

24

1,369

63

782

65

586

98

—

978

30

586

98

2,608

82

1,200

5,891

79

—

—

2,917

95

—

—

1,215

70

882

64

—

—

—

1,130

02

668

65

2,352

15

—

—

3,595

68

3,143

36

1,550

69

900

—

525

—

450

—

—

600

450

2,000

1,200

—

—

4,600

84

3,577

17

2,593

20

900

—

525

—

450

—

—

—

600

—

450

—

2,000

—

1,200

5,627) 64

4,8011

19

3,221 j 50]

2,678) 08)

1,492)60

881

12

670

34

—

1,050)'' 28

665) 48

2,445] 58

1,200

!

2:dre Habiljons-Läkare.

Regements Skrifvare.

Hull*

800

800

R:dr

1,948
1,885
1,794
2 294
2,935

M ö ;i.s torsk
rifvare.

Regements Häst-Läkare.

8001 —|

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

It: dr

779
1,473
517
1,200
990

Rall1

431

363

489

1,090

1,129

105

Batalj onsAdj
utan t.

11: dr

Stabs Trumpetare.

It: dr jo it

593 65
5281 85
586j 87
556 61

Begements Väbel.

Regernents Trunidlagare eller l:ste

Hornblåsare.

Gevärs Handtverkare.

784

10

I tall''

Rall -

Rall 323 267 367 327 338 304 -

2,171)55!

991) 99

700) 88]

—

-|

610 01

—

—

-

_

321 54

1,890

82

.....

373

51

373

51

466

89

186 76

4,127

82

740

97

—

—

538

80

—

—

538

80

673

50

250

24

3,029

—

780

20

—

—

521

40

—

—

521

40

651

60

314

58

2,024

—

643

50

—

—

496

—

—

-

496

—

61

—

231

50

—

—

807

—

—

—

426

—

—

426

—

533

—

165

75

1,812

82

670

77

—

—

457

56

—

—

457

56

571

95

333

02

2,339

82

779

89

—

—

516

30

—

—

516

30

645

37

258

15

2,206

45

435

30

—

—

457

—

—

—

457

—

571

22

262

66

1,657

—

864

50

—

—

417

—

—

—

417

--

521

—

257

2,099

75

1,094

42

—

—

471

—

—

—

471

—

588

75

295

14

1,318

—

354

—

—

379

—

—

379

—

474

293

64

1,501

96

390

89

—

—

390

89

........

—-

390

89

488

62

200

1,443

33

383

37

—

—

481

91

—

—

481

91

602

37

355

1,819

69

1,0 15

66

—

—

485

25

—

—

485

25

606

56

388

20

2,215

62

525

—

—

—

525

—

--

525

—

656

25

252

—

1,572

86

448

07

—

417

60

—

—

417

60

522

250

56

958

40

—

—

—

416

69

—

—

—

—

451

41

67

50

1,228

47

—

—

—

414

46

—

—

—

—

449

10

67

95

2,271

—

663

69

—

—

516

—

—

—

516

—

645

258

2,495 95

628

21

—

—

384

53

—

—

384

53

480

66

172

01

2,817 84

345

66

—

—

391

32

—

—

391

32

489

16

225

12

1,930

79

440

57

—

—

—

551

20

178

__

750

—

—

—

—

300

—

—

—

300

—

375

—

180

—

750

—

—

—

—

300

—

—

—

300

—

375

—

241

83

800 —j 1,924 41

588) 95i

438 24 —

440 29)

542 02

236! 851

Sqvadrons-

eller

Kompani-

Chef.

Hytt mast

Kapiten

ire

Löjtnant.

Andre

Löjtnant.

Under-

Löjtnant.

Fanjunkare.

1 ste Sergeant.

2:d re

Sergeant, l:ste
Furir.

3:dje Sergeant,
Furir.

Sqvadrons-

Häs t-Läkare.

Sqvadrons-Trum pelare
och

Hornblåsare.

Korporal.

Rall-

öre

Il:dr

öre

Rall''

öre

Rall''

öre

Rall''

Öre

Rall"

ll:dr

öre

Hall-

ört

IV.dr

öre

Rall-

öre

Rall-

öre

R:dr

öre

4,131

26

2,478

74

1,832

16

1,616

57

1,293

26

978

71

867

53

807

12

662

35

572

09

270

33

42

14

4,087

63

2,001

12

1,455

56

1,273

44

1,018

75

1,300

70

996

89

1,003

13

950

50

510

65

255

96

35

20

4,079

60

2,201

—

1,712

—

1,345

—

1,223

—

1,110

37

1,103

94

1,187

50

807

30

675

10

219

87

45

82

4,751

26

1,745

52

1,418

23

1,090

95

981

85

1,682

20

941

39

862

23

942

72

614

79

•>39

32

41

43

4,509

66

1,807

20

1,468

35

1,129

50

1,016

55

1,699

43

1,186

21

1,222

91

1,464

86

660

69

245

37

40

16

2,980

74

—

—

1,309

30

—

—

901

13

771

89

500

37

500

37

500

37

401

21

203

56

51

50

4,090 02

2,046

72

1,532) 60

1,291

09

1,072 42

1,267

22

932

72

930) 64

888) 02

572

42

237 40 42

54

2,008

14

653

64

560

67

373

51

801

24

696

46

557

31

273

91

59

06

2,687

53

1,347

—

.942

90

808

20

538

80

1,070

38

923

629

73

340

64

72

51

2,844

50

1,512

—

1,120

SO

847

30

521

40

1,099

85

969

45

775

31

365

89

__

72

53

2,610

87

1,239

—

867

—

743

—

496

—

1,032

75

706

50

631

65

328

46

72

65

2,037

—

1,065

—

746

—

639

—

426

—

768

75

533

42

613

27

287| 52

_

77

06

2,030

03

1,143

90

800

73

686

34

457

56

679

19

474

69

478

41

366 05

60

45

2,488

82

1,290

75

903

52

774

45

516

30

953

60

644

90

592

25

335 59

69

38

2,140

02

1,142

48

799

74

685

50

457

—

777

74

528

06

445

12

314 13

71

88

2,096

12

1,042

—

730

—

625

—

417

—

682

12

507

87

479

09

279) 83

76

39

2,559

49

1,177

50

824

25

706

50

471

—

S48

61

615

40

548

64

235 96

_

75

85

1,481

25

948

—

664

—

569

—

379

—

436

25

295

62

300

91

298 82

81

92

1,741

13

977

24

684

04

586

34

390

89

469

07

311

12

278

86

246 61

_

79

67

1,694

55

1,204

77

843

33

722

86

481

93

439

96

297

10

251

24

313

24

77

03

2,508

69

1,213

12

849

19

727

87

485

25

1,040

49

535

30

388

20

388 20

_

73

63

2,580

70

1,312

50

918

75

787

50

525

—

818

75

724

76

498

—

336

—

—

58

28

2,028

68

1,044

—

730

80

626

40

417

60

775

46

445

51

479

60

272

50

_

75

15

1,727

71

1,041

74

729

22

625

05

416

70

500

04

333

36

230

11

230

1 1

_

85

49

1,726

77

1,036

40

725

48

621

84

414

56

497

72

331

65

225

69

225

69

—

1121

93

2,463

87

1,290

—

903

—

774

—

516

—

838

06

663

94

472

54

335

—

75

77

1,936

50

961

32

672

93

576

79

384

53

777

48

559

75

410

90

247

08

—

77

37

2,056

08

1,048

29

6841 82

586

98

391

32

802

96

566

26

412

81

294

35

—

84

47

2,010

09

1,102

51

771

20

662

64

441

82

614

93

494

89

250

62

250

62

—

50

72

88

2,603

75

675

—

450

—

375

—

300

—

872

94

583

38

392

93

180

—

—

62

16

2,872

91

675

—

450

—

375

—

300

610

45

320

06

216

09

ISO

—

—

—

—

—

59

51

2,205) 63

1 1,108) 24

769

39

653 89

438 30 758 54

544 26

439 97

288

17

—

—

50

74) 33

Ser. K. N:o 7.

Sammandrag af indelta Arméens genom 1833 års Lönereglering och serskilda bestämmelser anvisade Aflönings tillgångar,

beräknade efter medeltalet af fem års (1862—1866) uppbördsvärden.

Lif-Regementets Dragon-Corps .

D:o Hussar-Corps.
Smålands Hussar-Regemente. .
Skånska Hussar-Regementet . .
Skånska Dragon-Regementet . .
Jemtlands Häst-Jägare-Corps. .

Summa för kavalleriet

Lif-Regementets Grenadier-Corps
Första Lifgrenadier-Regementet .
Andra D:o D:o

Westgötha Regemente.......

Smålands Grenadier-Bataljon . . .

Uplands Regemente........

Skaraborgs Regemente......

Södermanlands Regemente ....

Kronobergs Regemente......

Jönköpings Regemente......

Dal-Regementet..........

Helsinge Regemente........

Elfsborgs D:o ........

Westgötha-Dals Regemente. . . .
Bohus-Läns D:o ....

Westmanlands Regemente.....

Norrbottens Fält-Jägare-Corps .
Westerbottens D:o D:o

Calmare Regemente........

Nerikes D:o .........

Wermlands Regemente......

Jemtlands Fält-Jägare-Corps. . .
Norra Skånska Regementet . . . .
Södra D:o D:o . . .

Summa för Infanteriet

Totalsumma Rdr

Påräkna
afkastnii
af bostad
ställen

d

g

bo

Afkastning

af

utarrenderade

boställen.

Indelta räntor
med

forsellöns

ersättning.

Kronotionde

med

forsellöns

ersättning.

Summa.

Hemkall.

Ersättning i
spannmål för
mistad bo-ställsjord.

29,299

22

18,575

8

51,220

31

99,094 61

40,223

37

—

40,974

7

81,197 >44

—

—

_

29,810

53

29,142

63

43,594

6

504

83

103,052

5

—

—

—

89,061

73

50,840

1

7,359

70

__

147,269

44

__

_

100,427

16

55,941

20

6,946

38

31

14

163,345

88

—

I

2,777

10

1,633

29

8,274

96

2,597

35

15,282

j70

—

—

—

—

291,599

11

156,140

21

158,369

|48| 3,133

32

609,242

|12

—

—

—

—

19,160

60

—

—

18,381

42

37,542

2

43,125

—

37,387

67

15,754

87

17,821

13

114,088

67

—

—

—

—

49,750

—

28,796

13

33,038

22

2,971

20

114,555

55

—

—

—

—

34,931

—

34,624

64

23,339

61

2,325

—

95,220

25

—

—

—

—

10,127

67

8,034

90

17,085

72

680

31

35,928

60

-

—

24,699

56

22,287

78

14,863

54

15,716

40

77,567

28

—

_

—

30,361

88

30,204

84

14,073

59

16,013

70

90,654

1

—

—

2,807

49

30,430

6

24,741

49

30,387

50

3,264

80

88,823

85

—

—

—

—

23,657

—

14,386

13

19,233

61

17,055

61

74,332

35

—

—

—

—

30,235

37

25,905

—

18,620

8

16,816

—

91,576

45

—

—

—

—

4,333

50

8,195

39

23.505

61

24,054

59

60,089

9

—

— -

—

—

4,609

56

2,289

83

30,359

58

17,879

43

55,138

40

699

95

—

—

13,875

—

11,672

86

17,034

12

13,411

56

55,993

54

—

—

—

—

34,881

14

27,424

78

16,366

13

18,560

13

97,232

18

—

—

—

—

31,855

—

62,532

58

6,627

72

—

—

101,015

30

—

—

---

—

23,356

30

4,999

44

26,700

63

16,390

8

71.446

45

—

2,527

50

963

71

22,658

88

—

—

26,150

9

_

2,100

—

1,131

2

16,358

36

—

—

19,589

38

_

_

26,927

15

36,183

64

20,143

36

17,051

68

100,305

83

—

—

25,749

87

5,833

58

19,799

95

''6,938

77

58,322

17

—

29,872

31

9,215

51

15,876

19

6,554

46

61,518

47

534

36

—

—

4,258

—

8,636

13,959

63

5,945

71

32,799

34

—

—

---

—

36.634

68

—

—

—

36,634

68

—

—

—

—

38,041

9

—

—i

—

—

38,041

9

—

—

—

—

575,499

24

405,446 |92|

434,168 |32

219,450 |

56

1,634,565

4!

1,234 |

31

2,807

49

867,098

35

561,587 |l3|

592,537 |80|

222,583 |

88||2,243,807|l6l

1,234 (311

2,807

49

Kontant

anslag.

Fyllnadsan-slag till kor-poralernas af-löning.

Afkastning a:
vakan te rotar
eller nummer
för underbefä-lets aflöning.

Summa

aflönings-

tillgång.

För mistad
boställsjord.

jpör serskild^

i ändamål.

| Till fyllnad
| i aflöningen.

Summa.

1,775

1,775

6,635

107,504

61

—

—

41

25

18,148

96

18,190

21

9

5

6,465

—

105,861

70

—

—

—

1,775

—

1,775

—

—

—

4,736

20

109,563

25

——

—

—

20,128

—

20,128

—

—

—

10,669

9

178,066

53

——

—

26,071

57

26,071

57

—

—

12,368

53

201,785

98

—

—

7,947

83

7,947

83

—

—

1,396

50

24,627

3

41

25

75,846

36

75,887

61

9

5

42,270 (32

727,409

10

—

—

—

—

5,125

39

5,125

39

112

28

1,442

72

44,222

41

367

94

—

—

4,720

—

5,087

94

—

—

2,552

4

121,728

65

335

50

—

—

2,264

83

2,600

33

672

54

3,210

—

121,038

42

—

—

—

—

7,151

84

7,151

84

—

—

2,600

-

104,972

9

—

—

—

—

7,071

15

7,071

15

1,078

56

1,271

67

45,349

98

—

—

—

3

5,334

12

5,334

15

12

85

6,300

—

89,214

28

325

—

—

—

9,355

—

9,680

—

—

—

3,702

22

106,843

72

—

—

—

—

3,674

91

3,674

91

185

44

4,727

88

97,412

8

----

—

—

—

14,489

83

14,489

83

—

—

2,712

54

91,534

72

—

—

—

9,970

86

9,970

86

—

—

5,312

50

106,859

81

—

—

82

68

5,551

52

5,634

20

— -

—

5,263

56

70,986

85

—

—

—

—

18,854

3

18,854

3

—

—

1,844

—

76,536

38

—

—

—

—

16,585

—

16,585

—

—

—

3,315

—

75,893

54

—

—

—

—

4,815

49

4,815

49

—

—

3,795

—

105,842

67

—

—

—

—

2,214

25

2,214

25

—

—

1,719

50

104,949

5

—

—

—

—

9,565

—

9,565

—

—

—

6,715

53

87,726

98

573

63

—

—

9,233

31

9,806

94

—

—

2,420

14

38,377

17

—

—

—

—

13,622

63

13,622

63

2,071

44

3,680

48

38,963

93

—

—

—

—

3,452

16

3,452

16

—

—

2,974

—

106,731

99

—

—

—

—

24,417

—

24,417

—

—

—

1,836

38

84,575

55

—

—

—

—

22,505

42

22,505

42

—

—

3,457

9

88,015

34

—

—

—

—

12,853

55

12,853

55

—

—

—

—

45,562

89

—

—

—

—

38,876

—

38,876

-

1,003

87

360

—

76,874

55

—

—

—

38,226

50

38,226

50

875

93

483

67

77,627

19

1,602

7

82

711

289,929

79|

291,614 57

6,012

11

71,695 I

92(2,007,930

24

1,602 |

7

123 |96|

365,776

lö|

367,502 |18

6,021 |96|

113,966 |

24(2,735,339(34

Ser. K. N:o 13.

Approximativ beräkning öfver indelta Arméns lönebehof för år 1870.

Befordrade före

deri 8

April 1862.

Retor

Bräde

etter den

8 : d e

April

1 8 6 2.

w ,

B

Boställs-innehafvare, hvilkas

boställen

indragas.

Med kontant

lön.

B

p

zn

tö

o

O

s

CD

C

g

År 1870.

År 1871.

År 1872.

to

rf

cv

O

zn

ZA

g

p

B

B

£

sT

S

1

w

ce

to

w

ep

to

W

CO

1-

cn ^

3

3

Kavalleriet.

g_

S_

D £2. <t>

OQ S B
pa OQ

1

g

ro

3

SO

ti_

g

B

l

ti_

ti_

I

I ®

O?

ti

" 5*

eg

3

B

R:dr

R-.dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

1 R :dr

R:dr

R:dr

R;dr

R:dr

R:dr

2 Öfverstar..................

8,800

9,680

18,480

_

_

_

_

_

_

—

—

—

—

18,480

3 d:o (88 %).............

a

6,864

—

—

—

20,592

2,700

23,292

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23,292

23,292

3 Öfverst e-Löjtnanter.............

a

4,752

—

—

—

14,256

1,200

15,456

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,456

15,456

2 d:o ............

--

—

—

—

—

—

6,090

4,718

10,808

—

—

—

—

—

—

10,808

10,808

1 Major....................

1,127

3,103

4,230

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,230

3 d:o (88 %)................

å

4,048

—

—

—

12,144

600

12,744

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,744

12,744

2 d:o ....................

—

—

—

—

—

—

4,820

3,927

8,747

—

—

—

—

—

—

8,747

8,747

1 Regements-Qvartermästare........

—

1,850

1,850

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,850

5 d:o (88 %) . . .

a

1,496

_

_

—

_

_

_

—

—

—

7,480

1,500

8.980

8,980

8,980

5 l:ste Adjutanter (88 %).........

å

1,132

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,660

1,000

6,660

6,660

6,660

5 2:dre d:o d:o .........

a

1,050

—

_

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

5.250

500

5,750

5,750

5,750

5 Regements-Stallmästare (88 %).....

å

1,320

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,600

—

6,600

6,600

6,600

1 d:o arfvode (88 %)

a

440

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

440

—

440

440

440

2 Regements-Pastorer............

—

1,328

1,328

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,328

3 d:o (88 T).......

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,584

—

1,584

1,584

1,584

3 Au datorer..................

3,928

3,928

—

_

—

_

—

—

—

—

—

—

3,928

2 d:o ...................

—

_

_

_

—

—

—

2,343

—

2,343

2,343

2,343

3 Regements-Skrifvare...........

3,742

2,858

6,600

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,600

2 d:o ...........

—

--

—

—

—

—

2,440

—

2,440

—

—

—

—

—

—

2,440

2,440

6 Mönster-Skrifvare.............

4,100

830

4,930

—

—

_

_

_

—

, -

—

—

—

—

—

—

4,930

2 d:o .............

_

—

—

—

—

—

2,570

152

2,722

—

—

—

2,722

2,722

2 Regements-Häst-Läkare (88 %).....

a

792

—

•-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,584

—

1,584

1,584

1,584

3 d:o arfvode (88 %)

å

220

—

•-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

660

—

660

660

660

11 Sadelmakare och Pistolsmeder.....

a

220

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,420

—

2,420

2,420

2,420

12 Sqvadrons-Chefer.............

30,924

16,806

47,730

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

47,730

10 d:o (88 %)........

å

3,080

—

--

—

30,800

4,500

35,300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,300

35,300

7 d:o .............

—

__

—

—

—

—

28,090

5,988

34,078

—

—

—

—

—

—

34,078

34,078

8 d:o .............

_

-_

—

—

—

_

—

—

—

20,510

12,898

33,408

—

—

—

33,408

33,408

8 Ryttmästare (88 %)............

a

2,464

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,712

—

19,712

19,712

19,712

37 l:ste Löjtnanter (88 %).........

ä

1,584

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

58,608

—

58,608

58,608

58,608

15 2:dre d:o d:o .........

å

1,364

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20.460

—

20,460

20,460

20,460

38 Underlöjtnanter d:o .........

å

1,144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43,472

—

43,472

43,472

43,472

18 Fanjunkare.................

22,914

3,391

26,305

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

26,305

8 d:0 (88 %)............

a

968,

—

--

—

7,774

2,402

10,144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,144

10,144

6 d:o .................

—

--

—

—

_

—

7,960

1,222

9,182

—

—

—

—

—

—

9,182

9,182

5 d:o .................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,830

405

7,235

—

—

—

7,235

7,235

15 l:ste Sergeanter..............

13,895

2,187

16,082

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,082

7 d:o (88 %)..........

å

880

—

—

—

6,160

—

6,160

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,160

6,160

8 d:o ..............

—

--

—

—

_

—

5,910

1,766

7,676

—

_

—

—

—

—

7,676

7,676

5 d:o ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,630

505

4,135

—

—

—

4,135

4,1.35

2 d:o ..............

880

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

1,760

—

1,760

1,760

1,760

20 2:dre d:o ..............

17,227

3,371

20,598

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20,598

7 d:o (88 %) .........

a

792

—

—

—

5,544

—

5,544

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,544

5,544

4 d:o .....,.........

—

—

—

—

—

—

2,320

922

3,242

—

—

—

—

—

—

3,242

3,242

4 d:o ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,780

614

3,394

—

—

—

3,394

3,394

2 d:o .............

a

792

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,594

—

1,594

1,594

1,594

24 3:dje d:o ..............

21,055

3,844

24,899

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24,899

4 d:o ..............

a

704

—

—

—

2,816

—

2,816

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,816

2,816

5 d:o .............

_

—

—

_

--

—

2,710

1,210

3,920

—

—

—

—

_

—

3,920

3,920

2 d:o ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,440

2

1,442

—

—

1,442

1,442

2 d:o (88 %).........

704

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- :

—

1,408

—

1,408

1,408

1,408

5 Sqvadrons-Häst-Läkare.........

652

—

3,260

3,260

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,260

32 d:o d:o .....

a

616

—

_

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

19,712

—

19,712

19,712

19,712

25 Stabstrumpetare..............

—

13,481

13,481

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,481

14 l:ste Trumpetare.............

a

200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,800

—

2,800

2,800

2,800

37 l:ste Korporaler..............

å

80

—

—

—

—

''-

—

—

—

—

—

—

—

2,960

—

2,960

2,960

2,960

74 Korporaler.................

å

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,700

—

3,700

3,700

3,700

111 vice Korporaler..............

a

20

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,220

—

2,220

2,220

2,220

Löntagare å före 1833 års lönereglering gällande stat

3,490

3,478

6,968

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,968

Summa

127,274

73,395

200,669

100,056

11,400

111,456

60,340

19,753

80,093

39,760

14,576

52,336

212,427

3,000; 215,427

459,312

659,981

Infanteriet.

6 Öfverstar..................

28,540

26,639

55,179

—

—

—

—

—

—

—

—

55,179

14 d:o (88 %)..............

å

5,984

---

--

—

83,796

12,600

96,396

—

—

—

—

—

—

—

—

—

96,396

96,396

1 Corps-chef.................

600

4,077

4,677

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,677

5 eko (88 %).............

ä

4,312

—

—

—

21.560

2,000

23,560

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23,560

23,560

5 Öfverste-Löjtnanter............

7,900

10,450

18,350

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18,350

8 d:o (88 %)........

å

3,872

—

—

—

30,976

1,600

32,576

—

—

—

—

—

—

—

—

—

32,576

32,576

6 d:o ............

--

--

—

—

—

—

14,700

12,372

27,072

—

—

—

—

—

—

27,072

27,072

1 d:o ............

—

--

—

—

—

—

—

—

—

3,500

1,630

5,130

—

—

--

5,130

5,130

5 2:dre Majorer...............

7,580

6,621

14,201

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,201

14 d:o (88 %)...........

a

3,168

—

—

—

44,352

2,800

47,152

—

—

—

—

—

—

—

—

—

47,152

47,152

5 d:o ...............

_

--

—

—

—

—

10,160

6,554

16,714

—

—

—

—

—

—

16,714

16,714

2 eko ...............

—

--

—

—

—

—

—

—

—

4,350

2,762

7,112

—

—

—

7,112

7,112

3 3:dje d:o ...............

3,380

3,449

6,829

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,829

12 d:o (88 %)..........

a

2,728

—

—

—

32,736

2,400

35,136

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,136

35,136

3 d:o ...............

—

8,260

1,289

9,549

—

—

—

—

9,549

9,549

2 d:o ...............

—

--

—

-—

—

—

—

—

—

3,700

1,306

5,006

—

—

5,006

5,006

1 Regements-Qvartermästare........

—

1,518

1,518

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,518

25 d:o (88 %) ■ ■ •

. å

1,144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

28,600

7,500

36,100

36,100

36,100

26 l:ste Adjutanter (88 %).........

880

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

22,880

5,200

28,080

28,080

28,080

20 2:dre d:o d:o .........

704

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,080

2,000

16,080

16,080

16,080

16 Auditör er..................

—

17,389

17,389

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

17,389

8 d:o ..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,473

—

7,473

7,473

7,473

10 Regements-Pastorer.............

—

6,605

6,605

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,605

16 d:o (88 %)........

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,448

—

8,448

8,448

8,448

17 Regements-Skrifvare...........

14,580

20,572

35,152

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,152

6 d:o ...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,260

4,905

8,165

—

—

—

8,165

8,165

20 Mönster-Skrifvare.............

11,420

3,141

14,561

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,561

15 d:o .............

—

--

—

—

—

—

—

—

—

5,290

2,290

7,580

—

—

—

7,580

7,580

26 l:ste Bataljons-Adjutanter (88 %) . . .

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,728

—

13,728

13,728

13,728

20 2:dre d:o d:o ...

å

440

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

8,800

—

8,800

8,800

8,800

26 Regements-Väblar d:o ...

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,728

—

13,728

13,728

13,728

5 Regements-Trumslagare.........

—

3,211

3,211

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,211

21 d:o (88 %).....

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11,088

—

11,088

11,088

11,088

7 Gevärshandtverkare............

—

2,047

2,047

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,047

19 d:o ............

a

150

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,850

—

2,850

2,850

2,850

49 Kompani-Chefer..............

53,040

47,350

100,390

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

100,390

70 d:o (88 %).........

å

2,200

—

•-

—

154,000

31,500

185,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

185,500

185,500

38 d:o ..............

_

—

—

—

—

—

34,410

40,693

75,103

—

—

—

—

—

—

75,103

75,103

27 d:o .........-......

--

—

—

—

—

—

—

—

43,460

25,524

68,984

—

—

—

68,984

68,984

116 Kaptener (88 %).............

ä

1,584

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

184,744

—

184,744

184,744

184,744

4 l:ste Löjtnanter ..............

—

3,984

3,984

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,984

180 d:o (88 %)........ .

a

880

—

■-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

158,400

—

158,400

158,400

158,400

1 2:dre Löjtnant . . ............

—

762

762

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

762

189 (ko (88 JK) .........

å

660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

124,740

—

124,740

124,740

124,740

2 Underlöjtnanter

—

1,029

1,029

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,029

182 eko (88 %)..........

a

440

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

79,860

—

79,860

79,860

79,860

97 Fanjunkare.................

54,500

27,327

81,827

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

81,827

67 d:o (88 %)............

616

—

—

—

41,272

20,100

61,372

—

—

—

—

—

—

—

—

—

61,372

61,372

11 d:o .................

—

—

—

—

—

—

8,250

2,507

10,757

—

—

—

—

—

—

10,757

10,757

9 d:o .................

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

5,150

2,276

7,426

—

—

—

7,426

7,426

77 l:ste Sergeanter..............

36,310

11,828

48,1381

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

—

—

—

—

48,138

165 d:o (88 %).........

528

—

—

—

87,120

—

87,120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

87,120

87,120

19 d:o ..............

_

•-

—

—

—

—

9,030

2,415

11,445

—

—

—

—

—

—

11,445

11,445

15 d:o ..............

_

—

—

—

—

—

—

—

—

8,910

2,016

10,926

—

—

—

10,926

10,926

5,130

2,793

7,923

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,923

165 iko (88 %).........

440

---

—

—

72,600

—

72,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

72,600

72,600

7 d:o ..............

—

—

—

—

—

2,770

1,540

4,310

—

—

—

—

—

—

4,310

4,310

4 (ko ..............

—

—

—

—

—

—

—

1,680

707

2,387

—

—

—

2,387

2,387

29 Furirer...................

11,690

3,589

15,279

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,279

127 (ko (88 %)..............

352

_

—

—

44,704

—

44,704

—

—

—

—

—

—

—

—

—

44,704

44,704

16 d:o ...................

—

—

—

—

—

6,790

1,876

8,666

—

—

—

—

—

—

8,666

8,666

12 d:o ...................

—

—

—

—

—

6,010

1,393

7,403

—

—

—

7,403

7,403

552 l:ste Korporaler..............

100

_

—

—

—

—

—

—

—

--

—

55,200

—

55,200

55,200

55,200

1,104 Korporaler................

75

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

82,800

—

82,800

82,800

82,800

1,656 vice Korporaler.............

30

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

49,680

—

49,680

49,680

49,680

Löntagare å före 1833 års lönereglering gällande stat

—

1,211

1,211

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,211

Musikens underhåll..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

138,000

—

138,000

138,000

138,000

| Summa

234,670

205,592

440,262

613,116

73,000

686,116

94,370

69,246

163,616

85,310

44,809

130,119

1,005,099

14,700

1,019,799

1,999,650

2,439,912

Summa Summarum

361,944

278,987

640,931

713,172

84,400

797,572

154,710

88,999

243,709

123,070

59,385

182,455

1,217,526

17,700

1,235,226

2.458,962

3,099,893

er. K. N:o 8.

Ömsint af Sammandraget öfver indelta Arméens
Aflöningstillgångar.

Påräknad inkomst af till bostäder anslagne Boställen:

vid Kavalleriet ....

291,599

11

vid Infanteriet.......

575,499

24

867,098

35

Afkastning af utarrenderade Boställen:

vid Kavalleriet.....

156 140

21

vid Infanteriet......

405,446

92

561,587

13

Indelta Räntor: vid Kavalleriet . . .

158,369

48

vid Infanteriet.....

434,168

32

Rall-

592,537

80

Hvarifrån afrälmas

Kontant ersättning för Salpeterhjelpen:

vid Smålands Hussar-Regeménte 3,003: 95.

vid Smålands Grenadier-Bataljon 371: 70.

hvilken är inberäknad i kontanta

Statsanslaget med R:dr..... 3,375: 65.

Ersättning för indragne qvarn rån tor

från och med år 1868 ...... 5,365: 23.

8,740

88

583,796

92

Kronotionde: vid Kavalleriet .

3,133

32

vid Infanteriet.....

219,450

56

222,583

88

Ersättning till Skaraborgs Regemente för jordför-

luster 193 t:r 12% k:pr (1218,3 kub.-fot)

Spannmål.......

—

—

2,807

49

Hemkall: vid Helsinge Regemente af hemkalls-

hemmanen...........

699

95

vid Wermlands Regemente Räntor af

inqvarteringshemmanen.......

534

36

1,234

31

Kontant anslag till fyllnad i Aflöning en:

2,239,108

8

vid Kavalleriet........

75,846

36

vid Infanteriet.......

289,929

79

R:dr

365,776

15

Transport

365,776

15|

!

2,239,108

8

/

N:o 8

Transport

365,776

15

2,239,108

8

Ersättning för mistad boställsjord......

1,602

7

Hvartill ''kommer:

Ersättning för Skjntsfärdspenningar till Lif-

Regementets Hussar-Corps.....41: 25.

Ersättning för 2:ne boställens tillökade

rotering vid Dal Regementet.... 82: 68.
Fyllnad i anslaget till Uplands Rege-mente ................— 3.

123

96

Ersättning för Salpeterhjelpen, se ofvan . . .

3,375

65

370,877

83

Fyllnad i Korporalernes aflöning:

1,658 kubikfot oi adel t spannmål

vid Kavalleriet....... 9: 5.

vid Infanteriet.......4,133: 11.

4,142

16

D:o i d:o vid de Skånska Infanteri-Regernenterne

1,879

80

6,021

96

Afgifter af vakanta nummer eller rotar:

till fyllnad i aflöningen för Underbefäl och
Gevärshandtverkare: vid Kavalleriet . . . .

vid Infanteriet ....

42,270

71,695

32

92

113,966

24

Ersättning sanslag för indragna räntor af Mjöl- och
Sågqvarnar från och med år 18G8:

Knn t fin fn mmninpnr.............

132

34

2.361 kubikfot V5 k:a oindelt spanmål be-räknad efter medelbeloppet af 5 års
(1862—1866) medelmarkegångspris . . , .

5,232

89

5,365

23

496,231

26

j

Summa

Runt R:dr

2,735,339

34

Ser. K. N:o 9.

Uppgift å till Musikens underhåll och Fältmusikanters
aflöning vid Indelta Armén anvisade afgifter af
Vakanta nummer i medeltal för åren 1862—1866.

•

Till

Till

Musikens

Fältmusikan-

underhåll.

ters aflöning.

1 Vid Lif-Regementets Dragon-Corps............

2,939

12

—

„ Dito Hussar d:o.............

3,450

08

—

„ Smålands Hussar-Regemente.............

2,108

50

—

R:dr

8,497

70

—

Vid Lif-Regementets Grenadier-Corps...........

2,481

54

553

28

„ Första Lif Grenadier Regementet ...........

.3,984

—

1,218

30

„ Andra d:o d:o ...........

6,420

—

1,500

—

„ Westgöta Regemente.................

4,354

80

1,146

60

„ Smålands Grenadier-Bataljon . ...........

1,936

61

888

58

„ Uplands Regemente................

3,600

—

1,500

—

„ Skaraborgs d:o ................

4,784

96

1,259

20

„ Södermanlands d:o ................

4,102

56

1,313

30

„ Kronobergs d:o ...... ..........

4,307

24

1,022

80

„ Jönköpings d:o ................

4,397

57

1,256

43

„ Dahl d:o . ...............

4,698

24

1,468

20

Helsinge d:o ........».......

6,064

—

1,160

—

„ Elfsborgs d:o ................

4,199

—

1,105

—

„ Westgöta-Dahls d:o ................

4,560

—

1,305

—

„ Bohus Läns d:o ................

2,172

—

800

—

Westmanlands d:o ................

4,008

96

1,258

80

„ Norrbottens Fältjägare-Corps.............

644

30

—

„ Westerbottens d:o d;o .............

744

20

—

i „ Calmare Regemente..................

3,634

—

1,062

14

„ Nerikes d:o . .................

848

35

797

70

„ Wermlands d:o ..................

4,028

86

1,167

10

,. Norra Skånska Infanteri Regementet........

—

—

900

—

„ Södra d:o d:o d:o .........

—

1,083

13

Summa Riksdaler

75,971

19

23,765

56

Ser. K. N:o 10.

Beloppet utaf aflöningen vid hvarje Regemente eller Corps af indelta Infanteriet, efter tillämpningen
af nya Normal-staten.

N:ris 4, 5,

Regementena

6. 8. 9, 10, 11, 12, 13, 14,
18, 20, 21, 22, 24, 25, 29.

15, 16. 17,

Corpserna.

N:ris 3, 7, 19 XIX, 23, 28.

Antal.

T.Kn

Tjenstgörings-

Summa.

Antal.

Lön.

Tjenstgörings

pengar.

pengar.

R:dr.

R:dr.

Ralr.

R:dr.

R:dr.

Rid,-.

Regements-chef.............

1 å 6,800

6,800

900

7,700

—>

—

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef.....

—

—

1 å 4,900

4,900

400

5,300

dito l:ste Major ....

1 å 4,400

4,400

200

4,600

---

—

—

2:dre Major...............

1 å 3,600

3,600

200

3,800

—

---

—

3:dje Major...............

1 å 3,100

3,100

200

3,300

—

—

Major vid corps............

——

—

---

1 h 3,600

3,600

200

3,800

Regements-qvartermästare.......

1 å 1,300

1,300

300

1,600

1 å 1,300

1,300

300

1,600

l:ste Regements-adjutant.....'' . .

1 å 1,000

1,000

200

1,200

1 å 1,000

1,000

200

1,200

2:dre dito ........

1 å 800

800

100

900

—

—-

Regements-pastor............

1 å 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

Regements-auditör...........

1 å 3,000

3,000

—

3,000

1 å 3,000

3,000

—

3,000

Regemcnts-väbel............

1 h 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

Regementstrumslagare.........

1 å 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

l:ste Bataljons-adjutant........

1 å 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

2:dre dito ....... .

1 å 500

500

—

500

-—

—

Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)

2 å 150

300

—

300

1 å 150

150

—-

150

Kompani-chefer.............

8 å 2,500

20,000

3,600

23,600

4 å 2,500

10,000

1,800

11,800

2:dre Kaptener.............

6 å 1,800

10,800

—>

10,800

3 å 1,800

5,400

—

5,400

l:ste Löjtnanter............

8 å 1,000

8,000

—

8,000

4 å 1,000

4,000

—

4,000

2:dre Löjtnanter............

10 å 750

7,500

—

7,500

5 å 750

3,750

—

3,750

Underlöjtnanter.............

8 å 500

4,000

—

4,000

4 å 500

2,000

—

2,000

Fanjunkare...............

8 å 700

5,600

2,400

8,000

4 å 700

2,800

1,200

4,000

l:ste Sergeanter............

12 å 600

7,200

—

7,200

6 å 600

3,600

—-

3,600

2:dre dito ............

12 å 500

6,000

—

6,000

6 å 500

3,000

—

3,000

Furirer.................

8 å 400

3,200

—

3,200

4 å 400

1,600

—

1,600

l:ste Korporaler (jemte nummerlön) .

24 å 100

2,400

—

2,400

12 å 100

1,200

—

1,200

Korporaler dito

48 å 75

3,600

—

3,600

24 h 75

1,800

—

1,800

vice Korporaler dito

72 å 30

2,160

—>

2,160

36 å 30

1,080

—

1,080

Fältmusikanter och Musikens underhåll

—

6,000

---

—

3,000

Summa

— 1 —

—

121,760 |

--|--|

—

63,680

Sammandrag:

20 regementen å 121,760 2,435,200.

6 Corpser a 63,680 382,080.

Summa 2,817,280.

Ser. K. N:o 11.

Beloppet utaf Aflöningen vid hvarje Regemente eller Corps af indelta Kavalleriet, efter tillämpning

af nya Normal-staten.

Regementena

Corpserna

Corpsen

N:ris 5 och 6.

N:ris 2, 3

och 4.

N:o 8.

Tjenst-

Tjenst-

Tjenst-

Antal.

Lön.

görings-

Summa.

Antal.

Lön.

görings-

Summa.

Antal

Lön.

görings-

Summa.

pengar.

pengar.

pengar

R:dr

R:dr

R.dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R;dr

Öfverste, Regements-chef.........

1 ä 7,800

7,800

900

8,700

__

__

__

D:o Corps-chef...........

—

—

—

—

1 å 7,800

7,800

900

8,700

—

--

—

Öfverste-Löjtnant, l:ste Mai or......

1 å 5,400

5,400

400

5,800

1 å 5,400

5,400

400

5,800

___

_

_

_

Major, Corps-chef...........

—

—

--

—

--

--

1 ä 4,200

4,200

600

4,800

2:dre Major.............

1 ä 4,600

4,600

200

4,800

1 å 4,600

4,600

200

4,800

--

—

—

Regements-Qvartermästare .......

1 k 1,700

1,700

300

2,000

1 å 1,700

1,700

300

2,000

1 ä 1,700

1,700

300

2,000

l:ste Regements-Adjutant.........

1 ä 1,400

1,400

200

1,600

1 å 1,400

1,400

200

1,600

—

—

--

2:dre d:o .....

1 å 1,200

1,200

100

1,300

1 ä 1,200

1,200

100

1,300

--

—

—

Regements-Stallmästare..........

1 ä 1,500

1,500

--

1,500

1 ä 1,500

1,500

—

1,500

__

__

Beridare, arfvode..........

—

—

—

—

—

1 å 500

500

Regements-Pastor..........

1 h 600

600

—

600

1 ä 600

600

—

600

_

Regements-Auditör.........

1 a 3,000

3,000

--

3,000

1 ä 3,000

3,000

—

3,000

__

Regements-Häst-Läkare..........

1 å 900

900

—

900

--

__

D:o arfvode......

—•—-

—

--

—

1 å 250

250

—

250

_

__

Sadelmakare; Pistolsmed.......

2 å 250

500

—

500

2 å 250

500

—

500

1 å 250

250

__

250

Sqvadron s-chefer.........

10 k 3,500

35,000

4,500

39,500

5 å 3,500

17,500

2,250

19,750

2 ä 3,500

7,000

900

7,900

2:dre Ryttmästare ..........

2 å 2,800

3,600

—

3,600

'' 1 k 2,SOU

2,800

—

2,800

1 ä 2,800

2,800

—

2,800

l:ste Löjtnanter ..........

10 ä 1,800

18,000

—

18,000

5 ä 1,800

9,000

—

9,000

2 k 1,800

3,600

—

3,600

2: dre d:o .........

4 å 1,550

6,200

■—■

6,200

2 å 1,550

3,100

--

3,100

1 ä 1,550

1,550

__

1,550

Underlöjtnanter...........

10 ä 1,300

13,000

—

13,000

5 å 1,300

6,500

—

6,500

3 ä 1,300

3,900

—

3,900

Fanjunkare.............

10 ä 1,100

11,000

3,000

14,000

5 å 1,100

5,500

1,500

7,000

2 k 1,100

2,200

600

2,800

l:ste Sergeanter............

10 å 1,000

10,000

—

10,000

5 å 1,000

5,000

—

5,000

2 å 1,000

2,000

—

2,000

2: dre d:o ...........

10 å 900

9,000

—

9,000

5 ä 900

4,500

—

4,500

2 å 900

1,800

—

1,800

3:dje d:o .........

10 å 800

8,000

—-

8,000

5 ä 800

4,000

—

4,000

2 k 800

1,600

1,600

Sqvadrons-Uäst Läkare..........

10 k 700

7,000

—

7,000

5 ä 700

3,500

--

3,500

2 å 700

1,400

1,400

l:ste Korporaler (jemte nummerlön) . .

10 å 80

800

—

800

5 ä 80

400

—

400

2 ä 80

160

160

Korporaler d:o

20 å 50

1,000

--

1,000

10 k 50

500

—

500

4 ä 50

200

200

Vice Korporaler d:o . ,

30 å 20

600

—

600

15 k 20

300

—

300

6 å 20

120

120

l:ste Trumpetare.............

10 å 200

2,000

—

2,000

5 200

1,000

—

1,000

2 å 200

400

—

400

Summa j

163,400

97,400

37,780

Sammandrag:

2 Regementen å 163,400 326,800

3 Corpser ä 97,400 292,200

1 d:o ä 37,780 37,780

Summa

656,780

i

Ser. K. N:o 12.

Beräkning öfver deri tillökning uti indelta Arméns
lönebehof, som blifver en följd af den föreslagna

organisationen.

1

Runt.

! Runt.

1

i Runt

1

Infanteriet.

j

I

i

Tillkomne beställningar.

1 Regeinents-Clief......ä

7,700

7,700

L

1 l:ste Major......

4,600

4,600

2 2:dre Majorer......

3,800

7,600

1 3:dje Major......

3,300

3,300

1 Regemente qvartermästare. „

1,000

1.600

2 l:ste Regements-adjutanter „

1,200

2,400

1 2:dre d:o „

900

900

2 Regemente auditörer . . . „

3,000

6,000

4 Regements pastorer . . . . „

600

2,400

2 l:ste Bataljons-adjutanter „

600

1,200

1 2:dre d:o „

500

500

5 Regementsväblar.....„

600

3.000

2 Regeraerits trumslagare . . „

600

1,200

3 Gevärs handtverkare . . . „

150

450

12 Kompani Chefer......„

2,950

35,400

48 2:dre Kaptener ^

1,800

86,400

8 l:ste Löjtnanter......

1,000

8,000

80 2:dre Löjtnanter......

750

60,000

6 Underlöjtnanter......

500

3,000

10 Fanjunkare......

1,000

10,000

104 l:ste Sergeanter.....

600

62,400

226 2:dre d:o

500

113,000

12 Fulärer ........

400

4,800

552 l:ste Korporaler......

100

55,200

72 Korporaler........

75

5,400

__

1,656 Vice Korporaler........

30

49,680

.7"

536,130

Transport 1536,130

-|

1

N:o 12.

Runt.

Runt.

1

R:mt.

i

Transport

536,130

—

ludra»ne beställningar:

23 Regements skrifvare.........

*) 69,146

—

35 Mönsterslcrifvare..........

22,141

—

5 Gevärs-handtverkare . .......

**) 625

—

172 Furirer...............

**) 61,920

—

153,832

—

382,298

_

Kavalleriet.

Indragnc beställningar:

5 Regements skrifvare........

*) 19,735

—

8 Mön ster-skrifvare..........

7,960

_

37 Korporal''.............

**) 1,554

—

29,249

Ti 11 komne beställningar:

1 2:dre Ryttmästare.....å 2,800

2,800

_

1 2:dre Löjtnant.......„ 1,550

1.550

1 Underlöjtnant.......„ 1,300

1,300

2 l:ste Trumpetare.....„ 200

400

_

37 l:ste Korporaler......„ 80

2,960

111 Vice Korporaler......„ 20

2,220

—

11,230

—

18,019

Tillökning i lönebehof således

R:dr Runt

364,279

*) Medeltalet af uppbördspro visionen inberäknad.

**) Beräknadt efter medeltalet af nuvarande lön inom graden.

Ser. K. N:o 14.

Approximativ beräkning öfver behof och tillgångar för indelta
Arméns aflöning under åren 1870—1875.

År 1870, 88 procent af ny stat.

Behof:

A) . Till aflönande åt'' löntagare, hvilka bl Hvit till innehafvande
beställningar befordrade eller transporterade
före den 8 April 1862 (bil. Nio 13)

B) . Till aflönande af löntagare, hvilka blifvit till in nehafvande

beställningar befordrade eller transporterade
efter den 8 April 1862 (bil. N:o 13)............

C) . Ersättning till sådana indelningshafvare, hvilka
bordt tillträda boställe den 14 Mars 1870:

vid Kavalleriet (bil. Ser. K. N:o 15)

» Infanteriet d:o d:o

Tillgång:

a) . Boställen för löntagare, utnämnde före den 8 April
1862, uppskattade till en afkastning af (bil. N:o 13)

b) . Boställen för löntagare, befordrade eller transporterade
efter den 8 April 1862, och som indragas:

År 1871, uppskattade till en afkastning utaf (bil.

0 N:o 13) ......................................... 154,710:

År 1872, uppskattade till en afkastning
utaf (bil. N:o 13)..................... 123,070: —

c) Nuvarande kontant anslag (bil. N:o 7) 367,502: 18.

Hemkall ( d:o )

Ersättning för mistad boställsjord (d:o)
Fyllnadsanslag till korperalernas aflöning
(bil N:o 7) ..........................

Till musikens underhåll, nu anvisade
kontanta anslag

Nu utgående beklädnadshjelp för underofficerare
.................................

Nuvarande anslag till aflöning för befälet
vid Wester-Norrlands Bevä rings-bataljon.

...................................

Nu utgående särskilda anslag till Wester-Norrlands
Beväringsbataljon och

Hallands Infanteribataljon ............

Nu utgående anslag till militiae-bostäils kassan

.........................................

Till löneförbättringar nu anvisade

d) Af nu utgående vakansafgifter för till

underbefälets aflönande anslagne och
indragae rotar 113,966: 24.(bil N:o 6)

Rall-

öre

640,931

—

2,458,962

_

44,927

93

73,919

77

361,944

—

277,780

1,234: 31.
2,807: 49.

6,021: 96.

10,272: 17.

13,267: 50

13,905:

13,795: — |

24,841: 72

100,000:

R:dr

553,647

3,099,893

118,847

R:dr

70

639,724

33

3,218,740

70

Transport | 553,647] 33] 639,724]—| 3,218,740j 70

N:o 14.

Transport

kunna, enär under år 1870 endast
kardel af dessa rotar äro afsedda
att uppsättas med manskap, såsom
tillgång för aflöningen påräknas återstående
5/-delar med .....................

e). Likaledes kunna för aflöningen användas
ä/6:delar af de vakansafgifter
108,234: 45, (bil. N:o 8), hvilka utgå
från till musikens underhåll och fältmusikanters
aflöning anslagne nummer
.............................................

Brist för år 1870 ..............

År

94,971: 87.

90,195: 27.

1871, 90 procent af ny stat.

Behof:

Fasta kontanta lönen för sådane boställs-innehafvare,
b vilkas boställen år 1870 indrogos till stats-verket,
utgör (bil. N:o 13) ........................ 713,172: —

Fasta kontanta lönen för löntagare utan

boställen (bil N:o 13) ..................... 1,217,526: —

Fasta kontanta lönen för det befäl som

år 1871 bör tillsättas (bil. N:o 16) 104,130: —

Summa 2,034,828: —

härifrån afdrages beloppet af:

Löner för efter den 8 April 1862
befordrade, med boställen icke
försedde Auditörer, Regemeutsoch
fönster skrifvare (bil N:ol3) 9,816.

Löner för gevärshandtverkare,
l:?te trumpetare och korporaler
(bil. N:o 13).............................. 201,210.

Till musikens underhåll föresiagne
(bil. X:o 13)

138’0Q0 349,026.

af

Återstoden
förökad med 2 proc,
hvartill kommer:

A) . 90 proc. af lön enligt ny stat för sådana

boställsinnehafvare hvilkas boställen under
året indragas: vid kavalleriet (bil.

N:o 16)..................................................

vid infanteriet (bil. N:o 16)

B) . Tjenstgöringspengar för det befäl som

till erhållande af sådana är berättigad!::

.............. 1,685,802,

normal-staten utgör ...........

57,686.

160,930.

R:dr

R:dr

R:dr

553,647

185,167

218,616

Transport I 218,616

33

24

639,724

739,814 57

1,724,114

1,724,114

!

3,218,740 70

1,379,538

1,839,202

N:o 14.

R:dr

öre

R:dr

öre

R:dr

öre

218,616

1

1,724,114

—

131,450

-

349,026

640,931

—

182,455

—

1,522,478

60,000

3,306,592

361,944

—

123,070

-

86,990

572,904

>)548,022

26

592,537

80

222,583

88

1,363,143

94

—

553^647

33

—

—

148,133

79

2,637,829

06

668,762

94

—

1,985,002

—

1

—

—

1,985,002

—

r

a ny

C).

l:o För dem som år 1870 inträdt

stat (bil. N:o 13).....................

2:o För dem hvilkas boställen under året
indragas (bil. N:o 17)

Löner för efter den 8 April 1862 befordrade,
med boställen icke försedde Auditörer,
Regements- och Mönsterskrifvare

(bil. N:o 13) ..........................................

Löner för gevärshandtverkare, trumpetare

och korporal^'' (bil. N:o 13)..................

Anslaget till musikens underhåll (bil N:o 13)

Transport

102,100.
29,350.

9,816

201,210

138,000.

D) . Aflöning för löntagare å gammal stat (bil. N:o 13)

d:o d:o hvilkas boställen indragas

år 1872 (bil. N:o 13) ..........................................

E) . Ersättning till sådana indelningshafvare, hvilka

bordt tillträda boställe den 14 Mars 1871,

förslagsvis ...................................................

då 1871 års lönebehof blir...................................

Tillgång.- *

a) Boställen för löntagare utnämnde före den 8 April

1862 (bil. N:o 13) ................................................

Boställen för löntagare, utnämnde efter den 8 April
1862, som indragas år 1872 (bil. N:o 13)
Inkomst af sådana år 1870 indragna boställen,
hvilka af indelningshafvare bordt tillträdas den
14 Mars nämnde år (bil. N:o 15)

Inkomst af indragne, för löningsfonderna hittills
utarrenderade boställen (bil. N:o 7)

Indragne indelte räntor ( d:o )..................

Indragen kronotionde ( d:o )

Kontant anslag m. m. (se ofvan) ........................

Vgtdelar af vakansafgifterna för anslagne och indragne
rotar ........................................................

Brist för år 1871

År 1872, 92 proc. af ny stat.

Behof:

1871 års procent-belopp utgjorde (1,724,114 +

218,616) ......................................... 1,942,730.

som förökadt med 2 % af normal-staten utgör......

hvartill kommer:

A). 92 % af lön enligt ny stat för sådana boställs innehafvare,

hvilkas boställen under året indragas:

b)

Transport |--

N:o 14.

Transport

vid kavallerist (bil. N:o 18) .................. 40,204

» infanteriet ( d:o ) .................. 98,908

B) . Tjenstgöringspengar:

To För dem som år 1870 inträdt å ny stat

''(bil. N:o 13) ......................... ............-,.102,100

2-o För ds in h vilkas boställen indrogos ar

1871 (bil. N:o 17)................................

3"o För dem hvilkas boställen indragas ar

1872 (bil. N:o 18)...................................

C) . Löner för efter den 8 April 1862 ut nämnde,

med boställen icke försedda Auditörer,
Regeraents- och Mönsterskrifvare ...
d:o d:o med boställen försedde, men
hvilkas boställen under året indragas
(bil N:o 19)

29,350.

20,950.

9,816

18,467.

Löner för gevärshandt verk are, trumpetare

och korporaler .................-.................. ?oannn

Anslaget till musikens underhall............... 138,01)0.

D). Aflöning för löntagare å gammal stat..................

då 1872 års lönebehof blir ...................................

Tillgång:

a) Boställen för löntagare å gammal stat ...........

Inkomst af sådana år 1870 indragna bostallen,
hvilka af indelningshafvare bordt tillträdas den 14
Mars nämnde år...................................... ^6,990

d:0 d:o år 1871 d:o 60,000.

b) Öfrige indelta lönetillgångar (se ofvan) ..................

c) Kontant anslag (se ofvan) ...................................

d) 8/„:delar af vakansafgifterna för anslagne och m dragne

rotar ........................................................

Brist för år 1872 ...................................................

År 1873, 94 proc. af ny stat.

Behof:

1872 års procent-belopp utgjorde (1,985,002 +

139,112)...............................................2,124,114.

som forökadt med 2 % af normal-staten utgor.
hvartill kommer:

ingått

Transport

R,:dr

öre

R:dr

öre

R:dr

öre

—

—

1,985,002

—

139,112

—

152,400

—

28,283

—

339,210

640,931

-

1,299,936

— —

-

—

—

3,284,938

—

361,944

-

146,990

1,363,143

553,647

94

33

2,425,725

27

1

1

—

-

111,100

34

2,536,825

61

748,113

39

2,170,290

i

152,400

152,400

—

|2,170,290| —

1

N:o 14.

B) .

C) .

D) .

a)

b)

c)

d)

e)

Transport

Löner för efter den 8 April 1862 utnämnde Auditör!'',
Regements- och Mönsterskrifvare..................

Löner till gevärshandtverkare, trumpetare och
korporaler samt anslag till musiken
Löntagare å gammal stat

då 1873 års lönebehof blir
Tillgäng:

Boställen för löntagare å gammal stat .............

Inkomst af boställen indragna år 1870............. ''

d:o af sådana år 1871 indragne boställen,
hvilka af indelningshafvare bordt tillträdas den
14 Mars nämnde år
O fri ge indelte lönetillgångar

Kontant anslag.............................

2/6:delar af vakansafgifterna för anslagne och indragna
rotar ..............................

Brist för år 1873....................................................

År 1874, 96 proc. af ny stat.

Behof:

It iär

R:dr

R:dr

152,400

28,283

339,210

640,931

1873 års procent-belopp utgjorde

2,170,290.

som förökadt med 2 % af normal-staten utgör,
hvartill kommer (se ofvan A), B), C), D)

då 1874 års lönebehof utgör..................................

Tillgång:

a) Boställen för löntagare å gammal stat

b) Inkomst af boställen, indragna år 1870.........

„ _ d:o .ho » 1871............

c) Ofrige indelte tillgångar

d) Kontant anslag

e) V6:del af vakansafgifterna för anslagne och indragne
rotar

Brist för år 1874.................................

År 1875, 98 proc. af ny stat.

Behof:

1874 års procent-belopp utgjorde ........ 2,216,466.

som förökadt med 2 % af normal-staten utgör.....

Transport

361,944

227,374

60,000
1,363,143
553,647

- 2,170,290

1,160,824

35

361,944

227,374

154,710

1,363,143

553,647

2,566,109
74,066

2,216,466

1,160,824

2,660,819

37,033 44

3,331,114

2,640,176

690,937

3,377,290

62

2,262,746

>2,262,746!

Jl,697,853 06
679,436 94

N:o 14.

hvartill kommer (se ofvan) ..................

då 1875 års lönebehof utgör................

Tillgång:

a) Boställen för löntagare å gammal stat

b) Inkomst af boställen indragne år 1870

d:o d:o » 1871

d:o d:o » 1872

c) Ofrige indelta lönetilIgångar.................

d) Kontant anslag...............................1......

Brist för år 1875....................................

R:dr

öre

R:dr

öre

R:dr

öre

—

2,262,746

1,160,821

— ■

; ■---

—

3,423,570

—

361,944

227,374

154,710

123,070

35

867,098

1,363.143

553,647

35

—

—

94

33

2)2,783,889

62

-----

—

639,680

38

1) För löningsfonderna utarrenderade boställen äro, enligt bil. N:o 7 uppskattade till eu

medelafkastning, stor ........................-........... 561,587:

hvarifrån tills vidare måste göras afdrag för afkastningen al sådana till utarrendering afsedde
boställen, hvilka innehafvas af löntagare på före 1833 års lönereglering gällande stat 13,564:

hvarföre blott återstoden 548,022:

kan, innan nämnde löntagare afgått, som tillgång för löneregleringen påräknas.

2) Bil. N:o 7 upptager såsom indelta arméens aflöningstillgångar ......... 2,735,339:

hvarifrån måste afdragas afkastning af vakante rotar . . .. ....... 113,966: 24,

samt tills vidare afkastning af boställen, Indika innehafvas af löntagare
ä före 1833 års lönereglering gällande stat.............. • ■ 13,564: 87, j 27,531:

återstår......................................,#■.;••• 2,607,808.

härtill läggcs ofvan upptagne, indelta armén icke tillhörande tillgångar:

Till löneförbättringar nu anvisade...................... 100,000: —

„ musikens underhåll nu kontant anvisade............... 10,272: 17,

Nu utgående beklädnadsbjelp för underofficerare............ 13,267: 50,

Anslag till Wester-Norrlands och Hallands Bevärings-bataljoner . . 27,700: —

Till militiae-boställskassan nu utgående anslag............. 24 841: 72, , 76,081:

då summan af disponibla aflöningstillgångar blir.................... 2,783,889:

årlig

13

87,

26,

34,

11,

23,

39,

62.

Ser. K. N:o 15.

Beräkning öfver beloppet af den ersättning, som tillkommer sådane

Indelningshafvare, hvilka bonit tillträda deras indelning tillhörande

boställen den 14 Mars 1870.

Regemente.

Lif-Reg:ts Gren.-Corps

:sta Lif-Gren.-Regitet

i »

12:drä clio

I ”

j Westgöta Regemente
»

»

j Smalands Gren.-Corps
Kronobergs Regemente

Dal-Regementet
Helsingc Regemente
Westgöta-Dals Regite

lull

Lif-Reg:ts Hussar-Corps
Skånska Dragon-Regitet

Boställets namn.

Kavalleriet.

Secund-chefs . . Ullavi
liste Majors . . . Dyringe
Regements-chefs Dillo . .
liste Majors. . . Löwestad
2:dre d:o . . . Svabesholm
Sqvadron Chefs . Köpinge ,
clio . Sallerup .
Fanjunkares. . . I Lillehem .
Sergeants .... Fjelkinge
d:o .... I Ölseröd .
d:o ....! Ahlestad

Infanteriet.

Fanjunkares .
Sergeants . .

clio . .
2:dre Majors
Kompani-chefs
Fanjunkares.
Sergeants . .
dio

Furirs ....

Regements-chefs
3:dje Majors .
Kompani-chefs
Kompani-chefs
Kompani-chefs
clio

Furirs.....

Regements-chefs
Regements-chefs
Kompani-chefs .
d:o
d:o

Fanjunkares . .

Summa

Gillberga
Fumla . .
Boo ....
Roxtorp .
Hornstäve
Ledberg .
Melstad .
Fetjestad
Munketorp
Lilla Bjur un
Brunn,storp
Horn . . .
Merhult
T ofta .
Ossjö. .
Nöbbeled
Säther .
Märdnäs
Björn Åmun k
Hullsjö . . .
Halvardsbyn
Garpegården

Rdr

5,000
3,560
7,460
5,170

5.000
2,500

1.000

1,240:

6001 —
1,250 —
860

: ETS
so 5,

c 2

= 5*

2-a -

^ ||

f

111:2
a

16

13

22

18

18

18

18

19

18

19

18

33,640

500
400
710
1,400
1,000
800
800
700
400
3,370
1,160
1,510
750
1,010
480
300
670
770
1,440
1,200
1,500
630

Transport 21,500

21

19

20
19

19
14
17
12
17
21
17

17

18

20
20
12
19

19

20
20
20
22

J Rdr

ört

R dr

öre

Rdr

öre

6,667

72

525

28

6,142

44

3,640

—

364

_

3,276

13,671

74

1,434

50

12,292

24

7,755

892

6,863

7,500

781

6,714

3,750

204

2,546

1,500

—

154

50

1,345

50

1,963

27

77

52

1,885

75

900

90

—

810

1,978

04

114

—

1,864

04

1,290

—

51

—

1,239

44,927

93

874

07

90

93

783

14

633

27

64

98

568

29

1,183

20

88

40

1,094

80

2,216

73

652

27

1,564

46

1,583

27

152

—

1,431

27

933

38

65

38

868

1,133

39

63

75

1,069

64

700

—

45

—

655

566

61

36

72

529

89

5,897

43

453

18

5,444

25

1,643

39

191

25

1,452

14

2,139

11

212

50

1,926

61

1,125

—

102

''-

1,023

1,683

20

151

60

1,531

60

800

—

ilo

—

690

300

—

28

—

272

1,060

77

448

50

612

27

1,219

04

139

27

1,079

77

2,400

—

113

40

1,286

60

2,000

—

163

20

1,8.36

80!

2,500

—

113

40

2,386

60

1,155

—

84

26

1,070

741

|

|

29,176

81

N:o 15.

Regemente.

Indelning.

Boställets namn.

Uppskattad årlig

inkomst åt bo-

stället, i jemna
tio-tal.

Antal månader l

för hvilka ersätt-1

ning bör utgå.

Ersättning för

miste.d inkomst

af bostället.

Beloppet af den

boställs-ränta
som af företrä-daren bör
erläggas.

Ersättnings-

belopp.

Westgöta-Dals Reg:te
»

»

))

Bohus-Läns Regemente

))

))

))

))

Westmanlands Regemente
))

))

))

»

Westerbms Fältj.-Corps

))

Kalmare Regemente
»

))

Nerikes Regemente
»

»

»

»

))

))

))

Wermlands Regemente
»

o

Jemt! an ds Fältj.-Corps
N:a Skånska Regemetet
S:a d:o

»

»

Fanjunkares. . .
d:o

Sergeants ....

d:o ....

Regements-chefs
Fanjunkares. . .
Sergeants ....

Furirs......

d:o.......

Fanjunkares. . .

d:o . . .

Sergeants . . . .
d:o ....

Furirs......

Corps-cliefs . . .
Kompani-chefs .
l:ste Majors . .
2:dre d:o . .

3:dje d:o . .
Regements-chefs
Kompani-chefs .
d:o
d:o
d:o

Fanjunkares. . .
Sergeants . . . .

Furirs......

lista Majors . .
2:dre d:o
Kompani-chefs .
Kompani-chefs .
3:dje Majors . .
Sergeants . . . .
d:o ....

d:o . . . .

Transport

Bälinge.....

Skogsbohl ....
Simmernäs . . .

Karsbyn.....

B råland.....

Rolfsbo.....

Mölnebacka . . .

Kärr.......

Bålaröd.....

Nåås.......

Himmelsberga. .
Klockargården .
Westanberg . . .

Nordanå .....

Böleå......

Nyborg......

Stensryd ....
Hesselby ....

Boo.......

Akersberg ....

Gräfve......

Björka......

Nalavi......

Eketorp.....

Uggelbohl . . . .
Svensbohl . . . .
Sirbotorp . . . .

Berg.......

Qstbro......

Astenskog ....

Böla.......

Hörna......

Klamby.....

Vekeröd .....

Lökaröd.....

Rdr

21,500

470

700

150

500

5,000

650

350

200

300

200

450

90

360

450

700

400

750

2,440

430

3,590

600

680

550

750

800

400

280

4,890

1,660

900

120

850

120

340

750

öre

22

22

22

22

19

16

23

18

17

19

21

22

19

19

16

23

16

16

16

19
14

20
20
20
19
19
19
19

19
16
23
14

17

20

18

Rdr

861

1,283

275

916

7,916

866

670

300

425

316

787

165

570

712

933

766

1,002

3,253

573

5,684

700

1,133

916

1,350

1,266

633

443

7,742

2.628

1,200

230

991

170

566

1,125

öre

52

26

74

73

55

68

73

50

50

28

60

28

28

04

40

60

73

27

27

50

20

62

60

Rdr

69

55

71

62

593

100

42

33
26
61
66
62
30
61

202

122

141

225

66

631

66

126

66

120

39

34
34

661

282

124

53

190

44

21

40

öre

52

50

26

75

09

86

75

36

26

02

75

72

60

28

28

56

75

50

60

60

52

77

77

77

50

60

12

86

60

50

Rdr

29,176

792

1,228

203

854

7,322

766

628

267

398

254

721

102

539

650

730

644

860

3,028

506

5,052

633

1,006

850

1,230

1,287

598

408

7,080

2,345

1,076

176

801

125

545

1,084

öre

81

26

50

48

98

55
59

14

98

14

74

98

85

56

72

72
29
50
80

21

50

50

73
70

40

50

14

50

Sömn

D:o

S

la vid Infanteriet
» Kavalleriet

53,350

33,640

73,919

44,927

77

93

imma Summarum |86,.990 —

118,847

70

4

Ser. K. N:o 16.

Beräkning öfver lönebehof för det befäl som år 1871

bör tillsättas.

38,880

27,000

38,250

—

104,130

—

90 procent af Normal-ataten.

24 Kaptener..........................& 1620

40 2:dre Löjtnanter......................a 675

85 2:dre Sergeanter................... . . . å 450

Summa R:dr R:mt

Ser. K. N:o 17.

Beräkning öfver det belopp, hvartill löner enligt ny stat
uppgå för det befäl, hvilkas boställen indragas år 1871.

90 proc. af Normal-staten.
Kavalleriet,

2 Öfverst-Löjtnantev och l:ste Majorer å 4,860

2 Maj°rer.................. 4,048

7 Sqvadrons-chefer ...........k 3 150

6 Fanjunkare ............. . k 990

8 l:ste Sergeanter............k qqq

4 2:dre dito ...........ä 810

2 3:dje dito ............k 720

Summa R:dr Runt

Fast lön.

Tjenstgörings penningar.

9,720

8,096

22,050

5,940

7,200

3,240

1,440

57,686

liifantcrict.

6 Öfverst-Löjtnanter och l:ste Majorer ä 3,960

5 2:dre Majorer............ä 3,240

3 3;dje dito .............å 2,790

38 Kompani-chefer........... h 2 250

11 Fanjunkare..............k 630

19 l:ste Sergeanter......• .... ä 540

7 2:dre dito ...........å 450

16 Furirer ...............å 360

Summa R:dr Runt

Summa Summarum R:dr R:mt

23.760
17,200

8,370

85,500

6,930

10,260

2,150

5.760

6,150

1,200

1,000

600

17,100

3,300

160,930

218,616

23,200

Summa.

800

400

3,150

1,800

10,520

8,496
25,200
7,740
7,200
3,240
1,440

63,836

29,350

24,960

18,200

8,970

102,600

10,230

10,260

3,150

5,760

148,130

247,966

Ser. K. N:o 18.

Beräkning öfver det belopp, hvartill löner enligt ny stat
uppgå för det befäl, hvilkas boställen indragas år 1872.

Fast lön

Tjenstgörings-

penningar.

92 proc. af Normal-staten.

Kavalleriet:

8 Sqvadrons-chefer...........

. å 3,220

25,760

3,600

29,360

5 Fanjunkare.............

5,060

1,500

6,560

5 l:ste Sergeanter...........

å 920

4,600

----

4,600

4 2:dre d:o .........

. å 828

3,312

—

3,312

2 3:dje d:o . . . . .......

. ä 736

k,472

---

1,472

Summa

Rdr Fint

40,204

5,100

45,304

Infanteriet:

1 Öfverst-Löjtnant och l:ste Major. .

. ä 4,148

4,148

200

4,348

2 2:dre Majorer............

. å 3,312

6,624

400

7,024

2 3:dje d:o ............

. å 2,852

5,704

400

6,104

27 Kompani-chefer...........

. å 2,300

62,100

12,150

74,250

9 Fanjunkare.............

. ä 644

5,796

2,700

8,496

15 l:ste Sergeanter...........

. å 552

8,280

8,280

4 2:dre d:o ...........

. å 460

1,840

1,840

12 Furirer................

. å 368 |

4,416

4,416

Summa

Rdr Rmt

98,908

15,850

114,758

Summa Summarum |

139,112

20,950

160,062

I

Ser. K. N:o 19.

Beräkning öfver lönebeloppet för de efter den 8:de
April 1862 befordrade, med boställen försedde Regements-
och Mönsterskrifvare, hvilkas boställen år

1872 indragas till Statsverket.

Boställen.

Kontant.

Summa.

Kavalleriet.

2:ne Mönsterskrifvare (bil. N:o 13).........

2,570

152

2,722

Summa K:dr Runt

2,570

152

2,722

Infanteriet.

6 Regementsskrifvare (bil. N:o 13)........

3,260

4,905

8,165

15 Mönsterskrifvare (eko) .........

5,290

2,290

7,580

Summa R:dr Runt

8,550

7,195

15,745

Summa Summarum R:dr Runt

11,120

7,347

18,467

Ser. K. N:o 20.

Jemförelse emellan kostnaden för beklädnads- m. fl. persedlar vid de värfvade Regementena före
och efter passevolansens ifrågasätta upphörande, enligt Armé-Förvaltningens Intendents-Departements
betänkande af den 21 Oktober 1868, uträkningen Litt. A. med de förändringar allenast
häruti, att underbefälets beklädnadspenningar nedan uteslutits, samt 25 proc. af nummerstyrkan

vid hvartdera Fotgardes-Regementet antagits höra mellan exercistiden permitteras.

Svea Lif-Gardet ................................

Andra Lif-Gardet ................ ......

Lif-Gardet till häst .....................

Hussar-Regementet Konung Carl XY ..........

Svea Artilleri-Regemente ..............

Fotbatterierne i Norrland ................

Götha Artilleri-Regemente ...................... .....

Wendes Artilleri-Regemente ........................

Artilleriet på Gottland ...............................

Wermlands Fält-Jägare-Corps .................... >

Pontonier-Bataljonen .................................. |

Fyrverkare-Corpsen ....................................

Nuvarande

Passevolans-

anslag pr år,

Bekläd-nadsslit-ningser-sättuing
för öfver-kommen-deradt
manskap i
medeltal
om året.

Kronans för-lust i pris-skillnad å
beklädnads-materialier,
som passe-volantörer-ne ega utfå
mot passe-volanspris.

Summa.

För framti-den beräkna''
de årsanslag
med antagan-de att kalson-ger, der så-dana nu sak-nas, bör för
framtiden
bestås.

Skillnad mel
randa och fö
beräknade
med antagam
songer, der
saknas, allmän

Besparing för
framtiden

lan nuva-framtiden
irsanslag,
e att kal-sådana nu
it anläggas.

Brist för
framtiden.

80,520

80,378

76,577

73,959

82,115

2,361

84,715

61,740

5,811

18,900

32,434

2,058

44

47

93
10

94

32

66

84

800

750

300

340

—

3,720

3,720

802

2,714

2,499

148

1,142

82

50

50

50

43

61

36

14

56

85,040

84,848

77,379

73,959

84,829

2,661

84,715

64,239

5,960

18,900

33,576

2,480

94

50

97

93
53

94

93

2

98
56

54,105! —
54,105 —
62,040 51
55,921 89
77,169 43
9,324 18
83,058 34
54,752 64
4,664 24
7,030 —
32,546 36
1,880 ■—•

30,935

30,743

15,339

18,038

7,660

1,656

9,487

1,295

11,870

1,030

600

94

50

46

4

10

66

29

78

62

56

6,662

24

Summa 601,572

70

2,190;—

14,830

60|618,593

30j496,59759

128,657

95 6,662

24

Besparing på det hela Rmt Rdr 121,995: 71.

Ser. K. N:o 21.

JK o i*« 1 «i sr till Normal-stat för värfvade Arméns aflöning

Infanteriet.

Kavalleriet.

Artilleriet.

F ortifikatione n.

Gardet.

Blekinge värlvade Skarp-skytte-corps.

Wermlands Fältjägare-corps

Fast lön.

3

crq

Öl

3"

crq

y

£

£

£

Fast lön.

£

crq"

O:

5"

crq

1

2.

jo

Summa.

Fast lön.

3

i

crq"

O:

crq

•S

crq

Summa.

Fast lön.

3.

s

do"

O:

d.

5*

eg

§

S.

eg

£

3

i

Fast lön.

q

ö

er?

O:

3"

crq

eg

ra

£

Z

3

Fast lön.

3.

§

crcT

C:

3*

crq

3.

crq

p

in

£

3

i

Egentlig1 lön.

Häst- och fourage-

medel.

Egentlig lön.

Häst- och fourage-

medel.

crq"

o

erq"

c?

£

Häst- och fourage-

medel.

Egentlig lön.

Kavalleri-tillägg

samt häst- och

fouragemedel.

Egentlig lön.

Häst- och fourage-

medel.

Egentlig lön.

Häst- och fourage-''
medel.

Stabel!:

K:dr

R:dr

R:dr

Rall-

Kali1

Rall-

Ridt-

Rall

Rall

Rall-

R:dr

Kali-

Rall-

Rall-

R:dr

Rall-

Rall1

Rall-

kall-

R:dr

R-.dr

Rall-

Rall-

Kali-

Öfverste, Regements-chef; Öfverste vid Fortifikationen .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—.

—

6,120

1,800

1,080

9,000

6,120

800

1,080

8.000

4,920

1,080

6,000

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef...............

5,280

800

720

6,800

3,780

800

720

5,300

4,500

400

400

5,300

—

—

—

—

__

D:o , l:ste Major..............

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■—

3,880

1,400

720

6,000

3,880

800

720

5,400

3,880

720

4.600

Major, Chef för Pontonier- och Sappör-bataljonerna. . .

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

.....

—

—

—

—

—

—

—

_

3,280

800

960

5,040

D:o............................

3,280

800

720

4,800

2,780

800

720

4,300

3 200

400

200

3 800

3 280

1 400

7<>0

K A A A

800

i z-xzx za

3,280

2,960

4,000

3,500

Kapten, lista Klass....................

—

3,280

i zu

4,800

720

540

D:o , Lära d:o....................

--

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,760

540

2,300

Regements-qvartermästare.................

1,260

400

540

2,200

1,060

400

540

2,000

900

400

300

1,600

1,260

800

540

2,600

-x

__

Löjtnant, lista Klass...................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

_

___

—

1,140

___

360

1,500

D:o , 2:dra d:o ...................

—

--•

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

890

360

1,250

Pate Regeménts-adj utant.................

940

400

360

1,700

840

400

360

1,600

600

400

200

1,200

940

800

360

2,100

—

—

—

2.dre clio .................

—

—

---

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

730

800

270

1,800

__

—

__

Underlöjtnant.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- -

—

-—

730

270

1,000

Regera ents-stallmästare..................

—

—

-.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

730

800

270

1,800

730

800

270

1,800

Regements-pastor.....................

1,000

—

—

1,000

1,000

—

—

1,000

600

—

600

1,000

—

—

1,000

1,000

—

1,000

1,000

1,000

Regements-auditör.....................

3,000

—

—

3,000

2,500

—

—

2,500

2,500

—

2,500

3,000

—

—

3,000

3,000

__

—

3,000

_

Auditör och Sekreterare.................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- --

.....

—

—

—

—

—

_

—

3,000

3,000

D:o och Förrådsförvaltare......-.........

---

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

.......

—

—

—

---

—

—

—

3,000

3,000

Kassör och Förrådsförvaltare lista Klass.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— -

—

—

—

—

1,200

1,200

D:o clio 2:dra dio.........

—

—

—

—

—

—

—

•-

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

900

900

Regements-hästläkare...................

—

1 000

1,000

r^r\r\

Batalj ons-adj utan t.....................

800

—

—

800

800

—

—

800

500

—

500

_

_

oOO

800

Regements-väbel......................

800

—

800

800

—

—

800

500

—

. -

500

800

100

900

_

_____

Regements-trumslagare..................

800

—

—

800

800

—

—

800

500

—

—

500

__

__

Hautboist; lista Trumpetare; Stabs-trumpetare.....

700

—

700

500

—

—

500

---

—

—

700

100

800

■ 700

700

_

Gevärshandtverkare, (jemte natura-underhåll) ......

150

—

—

150

150

—

—

150

150

—

—

150

_

__

Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelbomskärare........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

200

_

200

| Vaktmästare (vid Fortifikationen)............

—

—

—

--

....

—

—

__

—

—

-

—

—

—

—

—

—

......

—

500

—

—

500

Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-staten:

Kompani-, Sqvadrons- eller Batteri-chef . ........

2,960

—

540

3,500

2,960

—

540

3,500

2,500

—

450

2,950

2,960

1,000

540

4,500

2,960

540

3,500

2,960

720

3,680

2:dre Kapten; Kapten ..................

1,760

—

540

2,300

1,460

—

540

2,000

1,800

—

—

1,800

—

—

—

1.760

—

540

2,300

.....

lista Löjtnant; Löjtnant lista Klass......... .

1,140

—

360

1,500

840

—

360

1,200

1,000

—

1,000

1,140

800

360

2,300

1,140

—

360

1,500

1,140

___

480

1,620

2:dre Löjtnant; d:o 2:dra d:o ...........

890

—

360

1,250

640

—

360

1,000

750

—

—

750

890

800

360

2,050

—

—

890

480

1,370

Underlöjtnant........................

730

—

270

1,000

53CT

—

270

800

500

—

—

500

730

800

270

1,800

730

—

270

1,000

730

360

1,090

Fanjunkare; Styckjunkare.................

1,100

—

—

1,100

1,000

—

—-

1,000

sou

—

—

800

1,100

100

—

1,200

1,100

—

1,100

1,100

1,100

Bete Sergeant; Sergeant lista Klass ...........

900

—

—

900

800

—

—

800

500

—

—

500

900

100

1,000

900

—

_

900

900

900

2;dre clio ; clio 2:dra d:o ...........

800

800

700

700

400

400

800

100

800

800

Furir............................

700

700

600

600

300

300

900

Sqvadrons-hästläkare ...................

—

—

—

—

—

600

600

Batteri-trumpetare.....................

-*

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■ —

—

700

—

700

Trumslagare; Afdelnings-trumpetare; Hornblåsare (jemte

natura-underhåll) . . .

36

—

—

36

36

—

—

ob

.....

....

—

40

—

40

40

—

—

40

36

___

36

lista Korporal; lista Konstapel (jemte natura-underhåll)

150

—

--

150

150

—

—

150

80

—

—

so

150

—

—

150

150

—

—

150

150

—

150

Korporal; 2:dre Konstapel ( d:o )

100

--

—

100

100

—-

—

100

50

—-

—

50

100

—

—

100

100

—

—

100

100

_

100

Vice Korporal ( d:o )

50

—

—

50

50

—

—

50

20

—

—

20

50

—

—

50

—

—

—

—

50

_

50

Jägare; Handtv erks-soldat.................

—

—

—

—

—

—

—

—

40

—

—

40

—

—.

—

—

—

—

—

—

30

—

30

Batteri-hand tv erkare....................

—

—

—

—

—

—

---

50

—

50

—

—

—

—

Artilleriets Tygstat:

Förrådsförvaltare......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- —

—

_

1,350

—

___

1,350

.....

Tygskritvare........................

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

—

600

—

—

—

9 000

9 ooo

Besigtnings-rustmästare..................

—

—

—

—■

—

—

—

—

—

—

—

—

—

950

—

950

...

Tyg-underofficer (Styckjunkare).............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,100

—

—

1,100

—

—

—

—

—

—

—

—

--

500

500

Handtverksgesäll.....................

—

—

—■

—

—

—■

—

--

—

—

—

—

—

—

350

—

. 350

_

Rustkammare®^ och Stockmakare............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

450

—

—

450

—

—

—

—

Tunnbindare........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

175

—

----

175

—

--

—

-

Verkmästare (vid Fyrverkare-corpsen)..........

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

—

1,000

--■

—

—

—

Handtverkare ( clio )..........

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

400

—

—

400

—

—

—

—

liste Öfverfyrverkare (jemte natura-underhåll).....

—

—

—

—-

—

—

—

—

—1

—

—

—-

—

—

—

—

100

—

—

100

—

—

—

2:dre d:o ( d:o ).....

—

—

---

—

—

—

—

—

—1

—

—

50

—

—

50

—

—

—

—

Särskilda arfvode!!:

9 950

Svea Artilleri-Regemente (med batterierna i Hernösand)

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

.—.

—

3,595

__

_

—

9 570

2 985

Fyrverkare-corpsen.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

.—

_

—

2,200

—

Fortifikationen .......................

—

—

—

—

—

— i

—

—

—

--

-

—

—

—

— 1

■ -

—

—

2,720

—

—

—

—

Ser. K. N:o 22.

Jemförelse mellan nuvarande och föreslagne löner samt särskilda arfvoden vid värfvade Armén.

Infanterie t.

Gardet.

Blekinge värfvade skarpskyttecorps.

te!

b

s

cl

Föreslagen lön.

Fast lön.

K

ds

ro

b

g

5!

c

3

a

Föreslagen lön.

Fast lön.

K

crq

crq''

e3 8»
33 A

m ?

Fo

Handtverksgesäller
Rustkammarsmeder och Stockmakare
Tunnbindare
Handtverkare vid Fyrverkarecorpsen
l:ste Ofver-fyrverkare (utom natura ,

underhåll) .....

2:dre d:o d:o

Särskilda arfvoden.

Svea Artilleriregemente med Batteriet

i Norrland ................................

| Göta Artilleri-regemente
j Vendes Artilleri-regemente

Fyrverkare-corpsen..................

| Fortifikationen..................................

tf

Q

ti

S aq

s*2:

crq 3
3 crq
■■ö

w

ti

ti

W erm 1 an d s Fäl tj ä gare c o rp s.

ti

ö

Pu

Föreslagen lön.

Fast lön.

K

crq

ca

s.-rq
ti O:
crq 3
g ö
3 crq

CD

ti

ce

1

Kavalleriet.

Nuvarande
lön
m. m.

Föreslagen lön.

Il

crq *-s
goq

Fast lön.

ä

3

l JK

: b

'' 33

Staben.

Rdr

Rdr

B di

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdi

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Öfverste, Regementschef; Öfverste vid

Fortifikationen ..........................

7,490

—

--

—•

5,860

—

—

—

—

4,500

_

—

j -

8,230

8,080

6,120

1,800

1,086

9,006

Öfverste-Löjtnant, Corpschef..............

—

5,280

800

720

6,806

—

3,780

800

720

5,306

4,50,

400

400

5,300

—

—

—

. -

—

—

d:o , l:ste Major..........

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,160

6,010

3,886

1,400

726

6,006

Major, Chef för Pont.-och Sapp.-batalj.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

—

—

_

—

—

—

Major

5,140

3,28(

800

720

4,806

4,360

2,786

800

720

4,306

2,500

3,20,

406

206

3,806

5,510

5,41 (

3.286

1,406

726

i 5,400

Kapten, lista klass........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

d:o 2:dra »

—

—

—

_—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Regementsqvartermästare

2,395

1,260

400

540

2,206

—

1,06,

40,

540

2,001

1,20,

90,

4, >6

306

1,606

2,766

2,210

1.266

806

546

1 2,606

Löjtnant, lista klass ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

dm 2:dra »

—

—

—

—

—

, -

—

--

--

—

__

_

_

lista Regements-adjutant.....................

1,726

946

400

366

1,706

846

406

360

1,606

866

600

400

206

1,200

2,090

2,016

940

806

366

2,106

2:dre d:o .....................

—

—

—

—

--

—

—

—-

-.

—

1,816

736

806

276

1,806

Underlöjtnant......................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

___-

__

_

Regements-Stallmästare .....................

—

—

—

—

—

—

—

—-

--

----

—

1,720

1,646

736

so;

276

1,806

Regements-pastor

1,350

1,006

1,006

—

1,00,

—

—

1,00,

606

606

—

600

1,350

—

1,000

—

1,006

Auditör ...............................................

1,056

3,000

3,006

—•

2,506

—

2,506

800

2,506

—

i —

2,500

1,050

976

3,006

—

___

3,000

d:o och Sekreterare (nuvarande

Sekreterare och Kanslist).....

—

—

—

—

—

—

--

__

d:o och Förrådsförvaltare (nuva-

rande Regementsskrifvare ...

—

—

—

—

_

Kassör och Förrådsförvaltare, lista klass

—

—

--

—

__

_

d:o 2: dra »

--

--

—

—

—

—

__

Regements-hästläkare..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

--

—

—

836

730

1.006

_

1,006

Bataljons-adjutant

95(

80,

—

—

806

—

800

_

—

806

335,64

500

_

500

__

___

Regements-väbel

756

800

—

806

_

800

—

—

806

275,64

500

—

—

500

840

—

800

. 106

*_

96M1

Regements-trumslagare

756

800

—

—

806

436

800

—

—

806

395,64

500

_

500

___

Hautboist; Trumpetare; Stabstrump.

656

76)6

—

—

706

186

500

—

—

506

_.

___

740

636,64

600

106

700

Gevärshandtverkare (jemte natura-uu-

derhän)..........................................

100

150

—

156

—

150

150

129

150

_

150

Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelbom-

skärare ..........................................

—•

—

—

—

—

—

—

_

—

250

200

200

Vaktmästare vid Fortifikationen........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kompani-, Sqvadrons- och

Batteri-staten.

Komp.-, Sqvadrons- och Batteri-chef;

Kapten lista klass ....................

2,625

2,960

—

540

3,500

2,296

2,960

—

540

3,500

1,200

2,500

—

450

2,950

3,365

2,460

2,960

1,000

540

4,500

2:dre Kapten; Kapten 2:dra klass ...

2,225

l,76u

—

540

2,300

1,460

—

540

2,000

—

1,800

—

1,800

—

—

_

lista Löjtnant; Löjtnant lista klass

1,350

1,140

—

360

1,500

1,272

840

—

360

1,200

800

1,000

—

—

1,000

2,090

2,015

1,140

800

360

2,300

2:dre d:o ; d:o 2:dra »

1,150

890

—

360

1,250

1,072

640

—

360

1,000

600

750

—

—

750

1,890

1,815

890

800

360

2,050

Underlöjtnant ....................................

950

730

—-

270

1,000

872

530

—

270

800

500

500

—

—

500

1,690

1,615

736 >

800

270

1,800

Fanjunkare; Styckjunkare

1,050

1,100

—

—

1,100

836

1,000

—

—

1,000

395,64

800

—

—

800

1.140

1.036,64

1,100

100

1,200

lista Sergeant; Sergeant lista klass

750

900

—

—

906!

—

800

—

800

275,64

500

—-

—

500

840

736,64

900

100

1,000

2: dre d:o ; d:o 2:dra »

750

800

—

—

800

536

700

—

—

706

--

400

—

—

400

790

686,64

800

100

900

Furir

650

700

—

—

700

436

600

600

215,64

300

306

_

Sqvadronshästläkare ...........................

—

—

—

—

—

—

635

522

600

600

Batteri-trumpetare

--

—

_

Trumslagare; Hornblåsare; Afdelnings-

Trumpetare (jemte natura-underh.)

36

36

—

—

36

18

36

—

36

45

40

—

40

36

24

40

__

46)

lista Korporal; lista Konstapel d:o

165

150

—

—

150

72

150

—

--

150

100

120

—

—

120

138

138

150

150

Korporal; 2:dre d:o d:o

90

100

—

100

36

100

—

—

100

70

90

—

—

90

90

90

100

100

vice Korporal .................. d:o

--

50

—

50

—

50

-:

—

50

—

60

—

—

60

....

30

50

50

Jägare; Handtverk ssol dat d:o

_

—

—

—

—

—

—

--

--

31

46)

—

40

_

Batterihandtverkare.............................

—

—

—

—

—-

—

—-

—

—-

—-

—

--

—

—

—

—

—

—

Artilleriets Tygstater.

[

Förrådsförvaltare ................................

■—■

--

—

_

_

_1

__

Tygskrifvare..........................................

—

—

—

--

--

_

—

_

Verkmästare .......................................

—

--

—

--

__

-1

—

d:o vid Fyrverkarecorpsen . .

—

—

—

—

_

--|

—

__

_

Besigtnings-Rustmftstare .....................

—-

—

—

—

___

__

—!

—

_

Tyg-underofficerare (Styckjunkare) ...

—

—

—

—

__

—;

—

Handtverksmästare

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

_

Art;

e r i e t.

Nuvarande lön m. m.

W

Crq

Q
c ■

k

-JQ

8

3

S

CL

k

crq

8

Rdr

7,860

5,790

5.140

1,350

1,350

1,050

830

750

Rdr

7,810

5,667,50

5,l67,f,o

1.342.50
1,413,75

1.042.50

Rdr

7,710

5,640

5,040

1,275

1,320

975

Föreslagen lön.

Fast lön.

k

do

Bär

6,120

3,880

3,280

730

1,000

3,000

767,50

717,50

736

686

800

700

$ t.

Bär

800

800

800

800

y
s
g aq

ä O:

aq 2.
P s
t* aq
►ö
ti

Fortifikationen

fe!

ti

Föreslagen lön.

Fast lön.

ti

aq

g ti

1.0
B1 ""

'' B

C 3.
crq 3
2 0C!

• >e

CD

ro

B

3

7 r

Rdr Rdr

1,080

720

720

270

8,000

5,400

4,800

1,800

1,000

800

700

2,625

2,613,75

2,566

2,966

—

540

3,500

2,225

2,213,75

2,126

1,766

—

546

2,300

1,356

1,842,50

1,275

1,146

—

360

1,500

956

942,50

875

736

—

270

1,000

1,050

1,017,5g

986

1,100

—

—

1,100

750

717,50

686

906

900

—•

—

—•

—

I -

—

—-

—

—

—

—

—

—

—-

—

•—-

—

—

—

050

617,50

586

700

—

700

37,50

37,50

37,50

40

_

40

120

120

126)

150

—

--

150

48

48

48

100

—

—

100

—

—.

—•

—>

—

—

_

48

48

48

50

—

—

50

1,350

1,342,50

1,275

1,350

1,350

600

567,50

536

600

—

—

600

2,000

—

—

2,000

—

—

2,000

1,000

—

—■

1,100

--

—

1,000

930

867,50

836

950

—

—

950

1,050

1,017,50

986

1,100

—

—

1,100

500

467,50

436

500

—

—

500

326,50

315

312

350

—

—

350

450

365

362

450

—

--

450

169

—

—

175

—

—

175

400

—•

—

400

—

—

400

100

■—.

—

100

_

100

50

50

50

5,707

3,595

—

3,450

—

—

--

2,570

—

2,875

—

—

2,285

2,200

—

—

—

—

2,206!

—

—

—

—

—

—

Rdr

Rdr

Rdi

Rdr

Rdr

5,756

4,9.26

—

1,086

6,6>0(

—

—

—

—

5,050

3,886

—

726

4,606

5,20(

3,286

806

966

5,046)

4,401

3,286

—

72<

4,000

3,225

2,966

—

546

3,500

2,225

1,766

—

546

2,300

—

—

—

—

1,350

1,146

__

36<

1,500

1,150

896

_

366

1,250

—

—

—

—

—

—

—

950

730

__

270

1,000

—

—

—

--

—

—

1,000

_

—

1,000

—

—

—

2,130

3,006

—

3,000

1,150

3,006

3,000

1,200

1,200

—

1,200

900

900

—

—

900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

500

500

4,425

2,960

720

3,680

1,897,50

1,140

—

480

1,620

1,697,50

890

—

480

1,370

1,497,50

730

—

360

1,090

1,173,75

1,100

—

—

1,100

873,7 5

900

—

—

900

823,75

800

—

--

800

138

90

48

36

36

150

100

50

30

36

150

100

50

30

16,560

2.720

- '' " tiér. K. N:o 23. >

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid Värivade Infanteriet, enligt
föreslagen organisation och med tillämpning af ny normalstat.

O

Staben.

i

Svea

och Andra Lifgardet.

Blekinge värfva de Skarpskytte-Corps.

Wermlands Fält-Jägare-

Corps.

1

Antal.

F

"ro X

CKJ ^o:

eg

Summa. 1

Antal-

£

^9

Summa.

1

Antal.

£

Tjenstgöringa

pengar.

Summa.

„

j Ofverste-löjtnant, Corps-chef

1 å

6,080

6,080

720

6,800

1 a

4,580 4,580

! 720

5,30011 å

4,900 4,9001 400

1 5 300

Major

1 a

4,080

4,080

720

4,800

i å

3,580 3,580

720

4.300 1 å

3.600 3.600 i 9,nn

1 R RqO

Regements-qvartermästare ..

1 a

1,660

1,660

540

2,200

1 å

1,460

l,46o

540

2,000

S i ;i

1,300 1,300

1 300

! i finn

Regements-adjutant...........

1 å

1,340

1,340

360

1,700

1 k

1,240

1,240

360

i 1,600

j 1 a

1.000 LOOf

1 200

1 200

Regements-pastor

1 a

1,000

l,000j —

1,000

1 å

1,000

1,000

i 1,000

1 å

600

600

6 00

Regeinents-auditör ..............

1 a

3,000

3.000

—

3,000

1 å

2,500

2,500

| 2,500

1 å

2,500

2,500

2 500

Regements-väbel ...............

1 a

800

800

—

800

1 a

800

800

800

! I å

500

500

500

Regements-trumslagare ......

1 a

800

800

—

800

1 ä

800

800

800

i k

500

500

500

Bataljons-adjutant ...........

1 a

800

800

—

800

1 k

800

800

800

I å

500

500

500

Gevärs-handtverkare (jemte

natura-underhåll ...

1 a

150

150

—

150

1 a

150

150

150

I å

190

190

190

Fältmusikanter ...............

5 å

700

3,500

—

3,500

oa

500

2,500

—

2,500

_

Kompani-staten.

Kompani-chefer ................

4 å

2,960

11,840

2,160

14,000

4 å

2.960

11,840:

2,160

14,000

4 å

2,500

10,000

1 800

11 800

2:dre Kaptener .................

3 k

1,760

5,280

1,620

6,900

3 å

1.460

4,380

1,620

6,000

3 å

1,800

5,400

5 400

l:ste Löjtnanter ..............

4 å

1,140

4,560

1,440

6,000

4 å

840

3,360

1,440

4,800

4 å

1,000

4,000

4*000

2:dre d:o ..............

Underlöjtnanter

5 å
4 å

890

730

4,450

2,920

1,800

1,080

6,250

4,000

5 a
4 a

640

530

3,200

2,120

1,800

1,080

5,000

3,200

t) a
4 a

750

500

3,750

''2,000

_

3^750

2 000

Fanjunkare

l:ste Sergeanter.....

2:dre d:o

4 å

6 k

1,100

900

4.400

5.400

—

4.400

5.400

4 å
6 å

1,000

800

4,000

4,800

—

4,000

4,800

4 å

6 å

800

500

3,200

3,000)

—

3,200

3,000

6 a

800

4,800

—

4,800

(Ta

700

4,200

—

4,200

6 k

400,

2,400|

2 400

Furirer .....

l:ste Korporaler (jemtenatura-!

4 å

700

2,800

2,800

4 å

600

2,400

—

2,400

4 ä

300:

l,200j

—

1,200

underhåll) .................I

12 å

150

1,800

—

1,800

12 å

150

1,800

1,800

12 å

120

1 440

1 440

jvorporaier d:o 24 å

100

2,400

- •

2,400

24 å

100

2,400

2,400

24 k

90

2 160

2 160

Vice Korporaler d:o 36 å

Trumslagare och spel d:o 24 k

Jägare (arfvoden) ............,.j

Musikens underhåll ........!

50

36

1,800

8641

—

1,800

864

6,000

16 å
24 ä

50

36

1

1,800,

864:

—

1,800

864

3,000

16 å 60
24 å 40
103 å 40

2,160

960

16,120

t

2,160

960

16,120

3,000

Summa

92,964|

| 80,014

|

79,280

Sammandrag.

2:ne Gardescorpser a 92,964 ........................ 185,928

1 corPs »..................................................... 80,014*

1 d:0 » ........................................... . 79,280''

Summa 345,222.

Ser. K. N:o 24.

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid värfvade Kavalleriet,

enligt föreslagen organisation och med tillämpning af ny

Normal-stat.

Staben.

Lifgarde!

till häst.

| Hussar-regementet Konung Carl XV.

Antal.

1

r

O:

D

o

crq 5*3

y Cfo go

p 03

Summa.

Antal.

r

O:

3

Tjenst-

görings-

pengar.

Summa.

Öfverste, Regements-chef . . .

1 å 7,920

7,920

1,080

9,000

1 k 7,920

7,920

1,080

9,000

Öfverste-löjtnant .........

1 å 5,280

5,280

720

6,000

1 å 5,280

5,280

720

6,000

Major................

1 å 4,680

4,680

720

5,400

1 å 4,680

4,680

720

5*400

Regements-qvartermästare......

1 å 2,060

2,060

540

2,600

1 k 2,060

2,060

540

2 600

l:ste Regements-adjutant.....

1 å 1,740

1,740

360

2,100

1 å 1,740

1,740

360

2,100

2:dre d:o .......

—

—

—

—

1 å 1,530

1,530

270

1,800

Regements-pastor..........

1 k 1,000

1,000

—

1,000

1 k 1,000

1,000

1 000

Regements-auditör ..........

1 k 3,000

3,000

—

3,000

1 å 3,000

3,000

3 000

Regements-stallmästare.........

1 å 1,530

1,530

270

1,800

1 k 1,530

1,530

270

1800

Regements-häst-läkare.........

1 k 1,000

1,000

—

1,000

1 å 1,000

1,000

1 000

Regements-väbel.............

1 k 900

900

—

900

__

Pistolsmed (jemte natura-underhåll) . .

1 k 200

200

—

200

1 k 200

200

200

Sadelmakare d:o

1 å 200

200

—

200

1 å 200

200

200

Sadelbomskärare d:o . .

---

—

—

—

1 å 200

200

—

200

Sqvadrons-staten.

Sqvadrons-chefer............

4 å 3,960

15,840

2,160

18,000

6 k 3,960

23,760

3,240

27,000

l:ste Löjtnanter.............

4 å 1,940

7,760

1,440

9,200

6 å 1,940

11,640

2,160

13,800

2:dre d:o .......

4 å 1,690

6,760

1,440

8,200

6 å 1,690

10,140

2,160

12*300

Underlöjtnanter...........

4 å 1,530

6,120

1,080

7,200

6 å 1,530

9,180

1,620

10,800

Fanjunkare..............

4 k 1,200

4,800

—

4,800

6 k 1,200

7,200

7,200

l:ste Sergeanter.............

4 k 1,000

4,000

—

4,000

6 å 1,000

6,000

_

6,000

2:dre d:o ........

12å 900

10,800

—

10,800

18 k 900

16,200

16,200

Sqvadrons-häst-läkare.....

4 å 600

2,400

—

2,400

6 ä 600

3,600

3,600

l:ste Trumpetare.........

4 å 800

3,200

—

3,200

6 å 800

4,800

4,800

2:dre d:o (jemte natura-underhåll)

8 å 40

320

—

320

12 å 40

480

480

l:ste Korporaler d:o . . .

4 k 150

600

—

600

6 å ISO1

900

900

Korporaler d:o ...

16 å 100

1,600

—

1,600

18 å 100

1,800

1,800

vice Korporaler d:o ...

20 k 50

1,000

—

1,000

24 å 50

1,200

—

1,200

Summa |

104,52oj

I

140,380

Sammandrag:

1 Regemente a 104,520 104,520

1 d:o å 140,380 140,380

Summa 244,900

Ser. I. N:o 25.

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid Artilleriet och Fyrverkare-Corpsen, enligt föreslå gen

organisation och med tillämpning af ny normal-stat.

:

Staben.

Svea Artilleri-regemente.

Götha

Artilleri-regemente

Wendes Artilleri-regemente

1 Fyrverkare-corpsen.

>

3

p~

r

C:

3

[g*®

bZ g

! 3 rjq

;CTQ C:

! P «

i r*

ep

i

>

3

! 3>

rs ®

: q L

3 Ofc

■crq c

i p 1

ep

1

£

l £

1 •

! 2.
i 3 *

''11
n? s.

3 crq
7q o

; P *

l ™

1

1 ^

>

3

P,

O:

3

W

Z

3

Öfverste, Reg:ts-Clief...

1 i. 6,9-21

1 6,92(

)1,080

8,001

1 ä 6,921

i

)| 6,92(

1,081

> 8,001

1 ä 6,921

6,921

1,08c

)j 8.000

1 _ 1
1

Oiverste-Löjtnanter .....

2ä4,68(

) 9,361

1,440

10,801

2 i 4,681

9,361

1,441

10,801

lä 4,681

4,680

72C

>: 5,400

Majorer...........

4 ä 4,08(

16,321

2,880

19,201

4 ä 4,081

16,321

2,881

19,201

3 n 4.080

12,240

2,Ko'' 14,400

Kaptener ....

7 å 1,761

12,321

3,780

16,100

5 L 1.761

8,800

2,701

11,501

5 ä 1,760

8,800

2,700'' 11.500

I

Löjtnanter .........

| 4 ä 1,141

4,561

1,440

6,000

3 ä 1,140

3,420

l,080j 4,501

3 ä 1,140

3,420

1,086

4,500

Underlöjtnanter ...........

6 å 730! 4,380

1,620

6,000

6 i 730

4,380

1,620 6.000

6 ä 730

4 380

1.620

6,000

Regements-stallmästare

lä 1,530i 1,530

270

1,800

lä 1,530

1,530

270 1,800

lä 1.530

1.530

270

1,800

—

|Regements-pastor ...

lå 1,000

1,000

1,000

j lä 1,000

1000

—

1,000

lä 1.000

1,000

1,000

jRegements-auditör

lä 3,000

3,000

3,000

1 il 3,000

3,000

—

3,000

lä 3,000

3.000

3,000

j -

jEegements-Häst-läkare...

1 1 ä 700

700

-

700

lä 700

700

—

700

lä 700

700

700

Styckjunkare

4 it 1,100

4,400

—

4,400

2 ä 1,100

2,200

—

2.200

2ä 1,100

2,200

2,200

_

Sergeanter ...

6 it 900

5,400

5,400

4 it 900

3,600

3,600

4 ii 900

3,600

3,600

_

8 taks-trumpetare

2 it 700

1,400

1,400

2ä 700

1,400

1,400

2 ä 700

1400

...

1,400

_

-j

-

—

■ Batteri- och Kompani-

i

Staten.

jBatteri-chefer ...............

10 i! 2,960

29,600

5,400

35,000

8 ä 2,960

23.680

4.320

28,000

7 ä 2,960

20,720

3,780

24.500

1

jKaptener .........

10 ä 1,760

17,600

5.400:

23,000

11 ä 1,760

19,360

5,940

25,300

?ä 1,760

12.820

3,780

16,100

jLöjtnanter

22 ä 1,140

25,080 7,920 [

33,000

19 ä 1,140

21,660

6,840

28,500

14 ii 1,140

15,960

5,040

21,000

Underlöjtnanter

12å 730

8,760 3,240

12,000

11 it 730

8,030

2,970

11,000

7 ä 730

5,110

890!

7.000

Styckjunkare ...............SSL 1.100

24,200

24,200

19 ä 1,100

20,900

—

20,900

14 ä 1,100

15,400

15.400

Sergeanter

34å 900

30,600

— j

30,600

BO ;i 900

27,000

_

27,000

21 & 900

18,900

|

18,900

Batteri-trumpetare

10 ä 700

7,000

1

7,000

8 ä 700

5,600

_

5,600

7å 700!

4,900

4,900

l:ste konstaplar (jemte na-

|

turaunderkåll)

14 ä 150

6,600

....

6,600

37 ä 150

5,550

—

5,550

30ä 150

4,500

_ i

4.500

2:dre d:o (d:o)

18 ä 100

7,800

—

7,800

>8å 100

6,800

—

6,800

19 ä. 100

4,90oj

|

4,900

Afdelnings-trumpetare ...

26 å 40

1,040

—

12040

!7L 40

1,08™

.... |

1.080E

21 å 40

840

840

Batteri-hand tverkare......;

2å 50

600

1

— 1

600 1

2ä 501

Au0|

- 1

600*1

10 å 50

500!

500

_

Transport

1 1 !264,610| ] j

i 234,03()f

I ,182,04(1

N:o .

Svea Artill eri-regemente.

Götha Artilleri-regemente,

Wendes Artilleri-regemente.

F yrverkare-Corp sen.

>

r

Ö

5‘ ua

►S ö

CD g-3 3q

JQ O:

P ''

ce

3

I

? !

>

3

•E

IT1

O:

3

Cfq £?.

ce a>

>3 Ö
ro “
ti crq

fQ Os
P T

Summa.

>

O:

5"

yq tLP.

£ g

CD g-__3 Cg

Summa.

>

P]

M

O:

3

Summa, i

Transport

264,640

234,030

182,040

Tygstaten.

Styckjunkare ...............

3 ä 1,100

3,300

—

3,300

2äl,100

2,200

—

2,200

2 ä 1,100

2,200

-

2,200

—

—

—

Förråds-förvaltare .........

2 ä 1,350

2,700

—

2,700

4 ä 1,350

5,400

—

5,400

*2 ä 1,350

2,700

—

2,700

—

—

Tygskrifvare ...............

6å 600

3,600

—

3,600

4<ä 600

2,400

—

2,400

O

O

CD

rh

2,400

—

2,400

—

—

Verkmästare ...............

lä 2,000

2,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Besigtnings-rustm ästare...

4ä 950

3,800

—

3,800

2ä 950

1,900

—

1,900

lä 950

950

—

950

—

—

Handtverks-mästare ______

9å 500

4,500

—

4,500

5ä 500

2,500

—

2,500

4ä 500

2,000

—

2,000

—

—

Handtverks-gesäller ......

10å 350

3,500

—

3,500

7 ä 350

2,450

—

2,450

7 å 350

2,450

—

2,450

—

—

Rustkammarsmeder ......

8ä 450

3,600

—

3,600

8å 450

3,600

—

3,600

5ä 450

2,250

—

2,250

—

—

Stockmakare ...............

3ä 450

1,350

—

1,350

4ä 45C

1,800

—

1,800

2å 450

900

—

900

—

—

Tunnbindare ...............

lä 175

175

-

175

—

“

Fyrverkare-corpsen.

Förste öfverfyrverkare

(jemte naturaunderhål!

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— ,

lä 100

100

100

Andre d:o (d:o) ......

—

—

—

—

—

—

—

—

— ■

—

—

—

2 ä i 50

100

100

Verkmästare ...............

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

lä 1,000

1,000

1,000

Handtverkare ...............

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

4ä 300

1,200

1,200

Summa

|293,16ö|

1

256,280

1

(197,890

[2,400

Sammandrag.

Svea Artilleri-regemente .............................

............................. 293,165.

Götha d:o ..............................

.............................. 256,280.

Wendes d:o ..............................

.............................. 197,890.

Fyrverkare-Corpsen ....................................

................. 2,400,

Summa 749,735,

Ser. K. N:o 26.

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid Forti fikationen,

enligt föreslagen organisation och med til lämpning

af ny Normal-stat.

Staben•

>

tr

o:

a

Tjenstgörings-

pengar.

i Summa.

Öfverste..............................................................

1 k 4,920

4,920

1,080

6,000

Öfverste-Löjtnant................................................

1 „ 3,880

3,880

720

4,600

Majorer, Chefer för Pontonier- och Sappör-bataljonerna..................................................

S „ 4,080

8,160

1,920

10,080

Majorer...............................................................

2 „ 3,280

6,560

1,4A0

8,000

Kaptener lista klass .......................................

G „ 2,960

17,760

3,240

21,000

(ho 2:dra „ ......................................

6 „ 1,760

10,560

3,240

13,800

Löjtnanter lista „ ......................................

6 „ 1,140

6,840

2,160

9,000

d:o Slöra „

6 „ 890

5,340

2,160

7,500

Underlöjtnanter...................................................

4 „ 730

2,920

1,080

4,000

Regements-pastor...............................................

1 „ 1,000

1,000

1,000

Auditör er och Sekreterare...............................

1 „ 3,000

3,000

3,000

Auditör och Förråds-förvaltare ........................

1 „ 3,000

3,000

3,000

Fanjunkare .......................................................

11 „ 1,100

12,100

12,100

Sergeanter lista klass .......................................

11 „ 900

9,900

9,900

d:o Slöra „ .......................................

4 „ 800

3,200

3,200

Kassörer och Förråds-förvallare lista klass ...

5 „ 1,200

6,000

6.000

d:o dio Slöra „

4 „ 900

3,600

3,600

Vaktmästare .................................................

1 „ 500

500

500

Kompani-staten:

Kaptener lista klass .......................................

7 „ 2,960

20,720

5,040

25,760

Löjtnanter lista „ .......................................

7 „ 1,140

7,980

3,360

11,340

clio Slöra „ .......................................

7890

6,230

3,360

9,590

Underlöjtnanter...................................................

7 „ 730

5,110

2,520

7,630

Fanjunkare .........................................................

7 „ 1,100

7,700

7,700

Sergeanter lista klass .......................................

8 „ 900

7,200

7,200

d:0 Slöra „ .......................................

13 „ 800

10,400

10,400

lista Korporaler, jemte natura-underhåll ......

16150

2,400

2,400

Korporaler (jemte natura underhåll)...............

34 „ 100

3,400

3,400

Vice Korporaler (clio) ...............

46 „ 50

2,300

2,300

Hornblåsare (dio) ............

14 „ 36

504

504

Handtverks-soldater (d:o) ..............

108 „ 30

3,240

3,240

Summa R:dr Rimt

| 217,744

Ser. K. N:o 27.

Beräkning öfver den minskning i lönebehof vid värf vade

Kavalleriet, som blifver en följd af föreslagen

organisation.

R:dr

öre.

R:dr

öre.

Indragne

beställningar:

1 Regements-trumpetare ..

800

800

—

4 l:ste d:o

...... V

400

1,600

—

1 Stockmakare ..................

..... ??

150

150

—

2 Regements-skrifvare ......

1,000

2,000

—

2 Mönster-skrifvare............

450

900

—

5,450

-

Tillkomne

beställningar:

1 Regements-pastor...........

..... V

1,000

1,000

—

1 Sadelmakare ..................

200

200

—

1 Sadelbomskärare ...........

..... 5?

200

200

—

1,400

—

Skillnad, minskning |] 4,050). —

Ser, K. N:o 28.

Beräkning öfver beloppet af det tillökade lönebehof

vid artilleriet som blifver eu följd af föreslagen

organisation.

I

•

Tillkomne beställningar.

Rdr.

öre

Rdr.

öre

2 Öfverst-Löjtnanter............

12 Kaptener i regementet, uppförde till

cl

5,400

10,800

—

—

Kaptens lön.........

ä

800

9,600

—

18 Löjtnanter................

ä

1,500

27,000

—

15 Styckjunkare.............. .

cl

1,100

16,500

—

20 Sergeanter ................

cl

900

18,000

—

9 Batteri-trumpetare...........

å

700

6,300

—

_

j 12 l:ste konstaplar.............

å

150

1,800

—:

26 2:dre d:o ............

å

100

2,600

—

9 Afdelningstrumpetare..........

å

40

360

—

95,960

—

Indragne beställningar.

2:ne Majorer................

å

4,800

9,690

_

11 Underlöjtnanter.............

å

1,000

11,000

—

5 Division s-trumpetare . .........

å

650

3,250

—

23,850

—

Således tillökadt,lönebehof, Rdr Rmt.| 72,110| —

l

r

Ser. K. N:o 29.

Beräkning öfver beloppet af det tillökade lönebehof

vid Ingeniör-trupperna, som blifver en följd af

föreslagen organisation.

Tillkomne beställningar:

1 Major..................ä

1 Auditör och Förråds-förvaltare.....„

1 Auditör och Sekreterare........„

1 Förråds-förvaltare af lista klass . ... „

1 Regements-pastor.............

7 Kaptener af lista klass........„

1 d:o 2:dra d:o ........„

5 Löjtnanter af lista d:o ........„

G clio 2:dra d:o ........„

4 Underlöjtnanter..............

6 Fanjunkare.................

9 Sergeanter af lista kläss........,,

13 clio 2:dra d:o.........

10 lista Korporaler..............

22 Korporaler..................

28 vice Korporaler...............

8 Hornblåsare.................

54 Handtverkssoldater............

Indragne beställningar;

1 Förråds-förvaltare af 2:dra klass. .

4,800

3,000

3.000
1,200

500

3.500
2,300

1.500
1,250

1.000
1,100

1 Kanslist......

1 Regementssltrifvare

Rdr

öre

4,800

3,000

—

3,000

—

1,200

—

500

—

24,500

—

2,300

—

7,500

—

7,500

—

4,000

—

6,600

—

8,100

—

10,400

—

1,500

—

2,200

—

1,400

—-

288

—

1,620

900

1,275

630

—

1,000

--

Rår

90,408

3,805

Således tillökadt lönebehof Rdr Fint

86,603]

Ser. K. N:o 30.

Uppgift på beloppet af nu utgående ackordsränta för hvarje särskild grad af värfvade Armén.

1

K a

v a 1

6 r

i.

luta utur i.

Artilleri.

Lifgardet till häst.

Hussarregementet
Konung Carl XV.

Svea Lifgardet.

Andra Lifgardet.

Lifbeväringsregeraentet

Wermlands Fältjägare-regemente.

Svea.

1

Götha.

Wendes.

Dumma

Summarum.

>■

å Rdr.

Summa.

>

å Rdr.

Summa.

>

å Rdr.

Summa.

>

å Rdr.

Summa.

>

u Rdr.

Summa.

>

ä Rdr.

Summa.

L

1

å Rdr.

Summa.

g-

å Rdr.

Summa.

>■

å Rdr.

Summa.

ö*

Riksmynt.

Rar.

ö-

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

ö.

Chef.............................................

—

—-

—

—

—

1

—

—

486

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

1

—

—

405

—

1

—

—

405

—

1

—

—

405

4

1,701

—

l:ste Major .................................

—

—

—

—

—

i

—

__

303

75

1

—

—

506

25

1

—

—

472

50

1

-

—

209

25

1

—

—

67

50

1

—

—

405

—

1

—

—

405

—

1

—

-—

405

8

2,774

25

2:dre Major...............................

—

—

—

—

—

1

—

—

303

75

1

—

—

438

75

1

—

—

405

—

—

—

—

—

—

1

—

—

67

50

5

405

—

2,025

—

5

405

—

2,025

—

3

405

—

1,215

—

17

6,480

—

Regements-qvartermästare .........

—

—

—

—

—

1

—

—

94

50

1

—

—

337

50

1

—

—

256

50

1

—

—

128

25

1

—

—

135

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-----

5

951

75

i l:ste Adjutant..............................

—

—

—

—

—

1

—

—

54

—

1

—

—

67

50

1

—

—

67

50

1

—

—

67

50

1

—

—

33

75

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

290

25

|

| 2:dre Adjutant ...........................

—

—

—

—

—

1

—

—

54

—

1

—

—

67

50

1

—

—

47

25

—

—

—

—

—

1

—

—

20

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

189

! Sqvadron»- och Kompani-chefer

samt äldre Kaptener

445

50

1,782

—

6

465

75

2,794

50

7

1

405

101

25

| 2,936

25

8

499

50

3,996

—

8

128

25

1,026

—

6

405

—

2,430

—

11

1

997

270

—

| 3,537

—

12

337

50

4,050

—

8

270

—

2,160

72

24,711

75

j l:ste Kaptener äfvensom yngre
Kaptener..............................

L

—

2

250

—

500

—

2

250

—

500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

60

75

486

—

7

108

—

756

—

5

67

50

337

50

24

2,579

50

l:ste Löjtnanter...........................

—

—

—

—

—

6

54

—

324

—

8

67

50

540

—

8

101

25

810

—

3

67

50

202

50

6

60

75

364

50

21

33

75

708

75

22

54

—

1,188

—

15

33

75

506

25

89

4,644

2:dre Löjtnanter

—

—

—

—

6

40

50

243

—

8

67

50

540

—

8

67

50

540

—

—

—

—

—

—

6

47

25

283

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

28

1,606

50

Under-löjtnanter

—

—

—

6

27

—

162

—

8

67

50

540

—

8

67

50

540

—

—

--

—

—

—

6

12

27

73

62

21

13

50

283

50

22

20

25

445

50

15

20

25

303

75

86

2,348

47

Summa

4! _

1

1

1,782>

1

!

30

—

4,819

5o|39

i

”I

6,473

75|

39

-1

—

7,6.34

75

14

I,633jö029

—

—! 3,475

i

62j

69

—

OO

Öl

0

25

70

—

—

9,274

50

48

—

—

5,332-50|342

48,27637j

Ser. K. N:o 31.

Beräkning öfver det belopp som erfordras till aflöning
för ifrågaställdt antal halfsolds befäl.

Infa nteriet:

100 Löjtnanter

Kavalleriet:

9 Ryttmästare
19 Löjtnanter.

Artilleriet:

8 Kaptener . .
16 Löjtnanter . .
8 Styckjunkare

• „ 50i

Lön.

[Tjenstgörings-

pengar.

1 Summa.

64.000

40.000

16,000

10,000

80,000

50,000

Rdr Rmt

104,000

26,000

130,000

7,200

1,800

9,000

. „ 500

7,600

1,900

9,500

Rdr Rmt

14,800

3,700

18,500

6,400

1,600

8,000

6,400

1,600

8,000

- „ 500

3,200

800

4,000

Rdr Rmt

16,000

4,000 -

20,000

Infanteriet.
Kavalleriet
Artilleriet .

Sammandrag:

............. 130,000

............. 18,500

.......... • ■ . 20,000

Summa Rdr Rmt 168,500

Stockholm, 1869.

Bil. Ser. K. Nös 1—31, tryckta kos Bergström & Lindroth.

Ser. L. N:o 1.

Förslag öfVes* personalen vid (iottlands .''Nsii ioaml»! >e v äi*i 115».

Enligt nuvarande Staten:

Officerare och

Civil-

Stat.

Underofficerare.

Man ska

P-

ai

a

B

9

CD

ö

3

8

3

Staben.

Kompanierna
eller Batte-rierna.

B

3

Staben.

Kompanierna eller
Batterierna.

1

Summa.

Militär-befälhafvare.

Stabs-chef.

Q:

Öfverstc-Löjtnanter.

Majorer.

Regements- qvartermästare.

to

''K

1

S

B

s

Batalj ons-läkare.

1

to

i

►o

Regements-auditör.

hd

1

Sekreterare och Auditör

Kanslist.

Kontors-skrifvare.

Tygförvaltare.

Regements-intendent.

Magasinsförvaltare.

Vaktmästare.

Summa.

Kaptener

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Summa.

Regements-väblar.

Regements trumslagare eller

Musikdirektör.

Bataljons-adjutanter.

Fältmusikanter.

Summa.

Fanjunk. eller Styckjunk.

l:ste Sergeanter.

2:dre Sergeanter

Z-

Furir Läte Klass.

Furir 2:dre Klass.

Batteri-trnm petare.

Summa

l:ste Korporaler eller

lista Konstaplar

Korporaler eller 2:dre

Konstaplar.

vice Korporaler.

Timmermän.

|

CO

"S

Trumslagare el. trumpetare.

Sjukvårds-korporaler.

Sjukvårds-soldater.

Q

P:

É"

to

i!

i

Stockmakare.

Pistolsmed.

Infanterister eller
Artillerister

Summa

Militär-befälhafvarens expedition . . .

i

i

2

2

2

Civil-S täten......

—

—

—

—

—

-

—

1

3

—

1

—

1

i

i

i

i

i

i

12

—

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Bevärinoen........

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

30

30

34

94

98

—

i

—

10

n

—

23

—

—

46

96

—

165

176

46

92

192

—

60

—

—

—

7,161

7,551

7,825

Artilleri-Corpsen............

—

—

'')!

—

—

-

—

—

—

—

-

—

—

—

—

-

—

-

—

1

3

3

4

10

11

-

—

—

-

-

2

2 6

—

-

—

—

8

8

2)12

24

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

3)302(

342

361

Summa

i

i

—

1

4

—

—

1

3

—

1

—

1

i

i

i

i

—

i

i

19

33

33 38

104

123

—

i

—

10''

n

2

29

—

—

46

96

—

173

0184

58

116

192

—

60

4

—

—

--

—

—

—

7,463

°)7,893

8,200

Enligt föreslagen Stat:

j

Militär-befälhafvarens expedition . . .

i

i

_

_

_

2

2

_

_

2

Gottlands Norra Regemente......

—

—

1

1

3

1

4

—

4

—

—

—

—

i

—

—

—

i

—

i

17

16

24

1-6

56

73

1

i

4

10

16

16

16

16

16

—

—

—

64

80

64

128

192

32

32

32

4''

32

4

3,159

3,679

3,332

Gottlands Södra Regemente......

—

—

I

1

3

1

4

—

4

—

—

—

—

i

—

—

—

i

—

i

17

16

24

16

56

73

1

i

4

101

16116

16

16

16

—

—

—

64

80

64

128!

192

32

32

32

4''32

4

_

3.159

3,679

3,832

Gottlands Artilleri-Corps........

—

—

—

1

1

—

—

1

-

1

—

—

i

-

—

i

i

—

i

8|

7

10

8

25

33

-

—1

—Ii

10

15

-

—

—

5

30

30

20

35

—

—

—|

LOj

5

1

i|

7 744|

816

879

Summa

i

i

2|

3

7|

2| 8

1

8

Ij

-1

-

—

3

—

!

i|

3j

3||44||39|58

40

137

181

2

2

8

20j

32||42|47|

32|32

—|

5j|l58|

190| 148

291 384 64

64|64

8|74

8

5

1

i|

7,062

8,174

6 8,545

1) Kommenderad från en af Artilleri-Regementena å fasta landet.

2) 5 Sergeanter, 11 l:ste Konstaplar och 20 2:dre Konstaplar utgöres af värnepligtige.

3) I denna summa innefattas den värfvade stamtruppen 74 man.

4) I donna summa äro in beräknade 2:ne Styckjunkare och 1 Sergeant med fasta löner,

hvarför antalet värnepligtige Underofficerare utgör 181.

5) Reväringens antal är antaget utgöra .... 8,000.

Stam truppen utgör......... 74.

Summa 8,074.

Här upptages........... 7,893.

Värnepligtige Underofficerare äro..... 181.

Summa 8,074.

B) Reväringens antal antages vara..... 8,000.

Officerare och Civil-Stat utgöra..... 181.

Underofficerare vid Artilleriet...... SO.

Stamtrupp ,, d:o ...... 334.

Summa 8,545.

7) Härutaf 480 Revärings-Artillerister.

Ser. L. N:o 2.

I

F ör sia g till fördelning å åren 1870—1875, af den ökade
kostnad som uppstår till följe af Gottlands National-bevärings
organisation på föreslaget sätt.

1

E:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Rall-

ö.

R:dr

ö. |

l:o) Aflöning.

—|

År 1870.

Infanterist.

Löner för : 2 Öfverstå!" 88 % af norm. stat.

a

6,268

12,536

—

2 Öfverste-löjtnanter

d:o

å

3,984

7,968

—

4 Majorer

d:o

a

3,192

12,768

—

2 Regements-qvartermästare

d:o

a

1,356

2,712

—

4 Regements-adjutanter

d:o

a

892

3,568

—

2 Regements-auditörer

d:o

a

1,760

.3,520

—

32 Kompani-chefer

d:o

å

2,210

70,720

—

16 Lste Löjtnanter

d:o

a

792

12,672

-

24 2:dre d:o

d:o

å

616

14,784

—

32 Underlöjtnanter

d:o

ä

440

14,080

155,328

_

Arfv. för 32 Fanjunkare

d:o

a

264

8,448

—

32 Lste Sergeanter

d:o

å

176

5,632

—

32 2:dre d:o

d:o

a

132

4,224

—

32 Furirer

d:o

å

88

2,816

—

2 Regements-trumslagare

d:o

a

176

352

...

2 Regements-väblar

d:o

å

176

352

—

4 Bataljons-adjutanter

d:o

ä

176

704

~

10 Fältmusikanter

d:o

å

88

880

—

4 Gevärshandtverkare

d:o

a

66

264

—

32 l:ste Korporaler

d:o

å

66

2,112

—

96 Korporaler

d:o

a

44

4,224

—

,

192 vice Korporaler

d:o

a

22

4,224

—

64 Spel och trumslagare

d:o

a

22

1,408

—

35,640

—

534

Arfvode!! för 2 Regements-pastorer .

a

264

528

—

4 Bataljons-läkare . . . .

a

440

1,760

—

2,288

—

Till musikens underhåll.........

2,500

--

195,756

Artilleriet.

;

Löner för: 1 Öfverste-löjtn. 88 % af norm -stat.

a

5,000

5,000

—

1 Regements-läkare

d:o

a

2,200

2,200

—

1 Regements-pastor

d:o

ä

528

528

—

Transport ; 7,728;—; j 195,75ö|-—[

N:o 2.

R:dr

ö

R:dr

Ö.

K :dv

Ö

Kali-

ö.

Transport

7,728

—

195,756

Löner för: 1 Regera.-auditör 88 % af norra.-stat

å 1,760

1,760

—

1 Vaktmästare

d:o

å 132

132

—

5 Batteri-chefer

d:o

å 2,870

14,350

—

2 Löjtnanter

d:o

å 1,056

2,112

—

1 Underlöjtnant

d:o

k 616

616

—

6 Styckjunkare

d:o

å 792

4,752

—

3 Sergeanter

d:o

å 616

1,848

—

1

1 Batteri-trumpetare

d:o

ä 440

440

—

’T

4 1 :steKonstaplar (jemte nät.-

-underh.ja 88

352

—

15 Konstaplar

d:o

a 66

990

—

1 Batteri-handtverkare

d:o

å 26,40

26 40

1 Tyg-officer

88 %

å 880

880

—

1 Tyg-förvaltare

d:o

å 1,056

1,056

—

1 Pistolsmed

d:o

å 308

308

—

1 Stockmakare

d:o

ä 308

308

-

37,058

40

Arfv. för: 1 Regements-qvartermästare

d:o

k 660

660

—

1 Tygmästare

d:o

å 660

660

-

1 Informations-officer

d:o

å 440

440

1 d:o

d:o

å 352

352

—

1 d:o underofficer

d:o

å 132

132

—

1 d:o d:o

d:o

å 44

44

....

2,288

Tjenstgöringspenningar vid värfvade batteriet

3,660

Skrifmaterialier, ved och ljus till Informations-verket

225

—

3,885

43,231

40

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Arfv. för: Militär-befälhafv. 88 % af norm.-stat

å 1,760

1,760

—

2:ne Stabs-Adjutanter

do

å 616

1,232

—

2,992

—

Exnens-medel..............

—

—

4,500

7,492

246 479

40

Då aflöninsens belonn för närvarande utgör......

—

__|_■

132*826

58

utgör 1870 års tillökning således .

—

—

-

-

—

—

113,652

82

År asyl.

Infanteriet.

1 Löner för: 2 Öfverstå!'' 90 % af norm -stat

å 6,390

12,780

—

2 Ö f ve r s t e - löj t n an t er

d:o

å 4,070

8,140

—

6 Majorer

d:o

å 3,260

19,560

—

2 Regements-qvartermästare

d:o

å 1,380

3,760

—

8 Regements-adjutanter

d:o

å 910

7,280

—

2 Regements-auditörer

d:o

k 1,800

3,600

—

32 Kompani-chefer

d:o

a 2,250

72,000

—

16 l:ste Löjtnanter

d:o

å 810

12,960

—

32 2:dre d:o

d:o

å 630

20,160

—

32 Underlöjtnanter

d:o

å 450

14,400

—

174,640

-

1

Transport

174,640

—

'' 1

N:o 2.

R :dr

0.

R:dr

0.

ll:dr

Ö.

R:dr

ö

Transport

174,640

—

Arfv för: 32 Fanjunkare 90 % af norm.-stat. å 270

8,640

- -

32 l:ste Sergeanten

d:o

ä 180

5,760

-

32 2:dre d:o

d:o

ä 135

4,320

—

32 Furirer

d:o

å 90

2,880

—

2 Regéments-trumslägare

d:o

å 180

360

-

2 Regements-väblar

d:o

ä 180

360

—

8 Bataljons-adjutanter

d:o

ä 180

1,440

—

20 Fältmusikanter

d:o

ä 90

1,800

—

8 Gevärshandtverkare

d:o

ä 67,50

540

—

64 l:ste Korporaler

d:o

å 67,50

4,320

—

192 Korporaler

d:o

ä 45

8,640

—

288 vice Korporaler

d:o

å 22,50

6,480

128 Spel och trumslagare

d:o

å 22,50

2,880

—

64 Timmermän

d:o

å 22,50

1,440

—

32 Sjukvårds-soldater

d:o

ä 22,50

720

—

50,580

936

2 Regements-pastorer

d:o

k 270

540

—

8 Bataljons-läkare

d:o

k 450

3,600

—

4,140

—

Till musikens underhåll.........

5,000

—

234,360

_

Artilleriet.

Löner för: 1 Öfverste-löitn. 90 % af norm.-stat. ä 5,100

5,100

—

1 Regements-läkare

d:o

å 2,250

2,250

—

1 Regements-pastor

d:o

å 540

540

—

1 Regements-auditör

d:o

k 1,800

1,800

—

1 Vaktmästare

d:o

ä 135

135

—

5 Batteri-chefer

d:o

''å 2,925

14,625

—

1

6 Löjtnanter

d:o

å 1,080

6,480

_

5 Underlöjtnanter

d:o

å 630

3,150

—

6 Styckjunkare

d:o

k 810

4,860

—

11 Sergeanter

d:o

ä 630

6,930

—

5 Batteri-trumpetare

d:o

ä 450

2,250

—

8 Läte Konstaplar

d:o

å 90

720

—

19 Konstaplar

d:o

k 67,50

1,282

50

5 Batteri-handtverkare

d:o

k 27

135

—

1 Tygofficer

d:o

k 900

900

—

1 Tygförvaltare

d:o

k 1,080

1,080

—

2 Pistolsmeder o. Stockmakare d:o a 316

630

-

52,867

50

Arfv. för: 1 Regements-qvartermästare d:o ä 675

675

—

1 Tygmästare

d:o

k 675

675

—

1 Stallmästare

d:o

ä 450

450

—

1 Häst-läkare

d:o

k 180

180

—

1 Informations-officer

d:o

å 450

450

1 d:o

d:o

å 360

360

_

Transport

2,790

52,867 50 234,360

\

N:o 2.

f---

R:dr

ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Transport

2,790

52,867

50

234,360

—

Arfv. för: 1 Inform.-lind.-off. 90 % af norm.-stat. ä 135

135

—

1 d:o

eko

å 67,50

67

50

1 d:o

eko

ä 45

45

—

3,037

50

Tjenstgöringspenningar vid värfvade batteriet

3,660

—

Skrifmaterialier in. in. till Informations-verket . . . .

225

—

3,885

—

59,790

—

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Arfv. för Militär-Befälhafv. 90 % af norm -stat.

ä 1,800

1,800

—

2 Stabs-Adjutanter

eko

ä 630

1,260

—

3,060

—

Expensmedel...............

—

—

4,500

—

7,560

—

301,710

—

Aflöningens belopp utgör för närvarande .

—

—

—

—

—

—

132,826

58

hvarföre 1871 års tillökning utgör . .

—

—

—

—

—

—

168,883

42

År 187S.

Infanteriet.

! Eoner för: 2 Öfverstå!'' 92 % åt norm.-stat. å 6,512

13,024

—

2 Öfverste-löjtnanter

d:o

å 4,156

8,312

—

6 Majorer

d:o

å 3.328

19,968

—

2 Regements-qvartermästare

d:o

å 1,404

2,808

—

8 Regements-adjutanter

d:o

ä 928

7,424

-—

2 Regements-auditörer

d:o

å 1,840

3,680

—

32 Kompani-chefer

d:o

k 2,290

73,280

—

16 1: te Löjtnanter

d:o

k 828

13,248

—

32 2:dre d:o

eko

ä 644

20,608

—

32 Underlöjtnanter

eko

ä 460

14,720

_

177,072

Arfv för: 32 Fanjunkare

d:o

å 276

8,832

—

32 l:ste Sergeanter

d:o

ä 184

5,888

—

32 2:dre d:o

d:o

ä 138

4,416

—

32 Furirer

d:o

ä 92

2,944

—

2 Regements-trumslagare

d:o

ä 184

368

—

2 Regements-väblar

eko

ä 184

368

8 Bataljons adjutanter

eko

å 184

1,472

20 Fältmusikanter

eko

ä 92

1,840

8 Gevärshandtverkare

d:o

k 69

552

128 l:ste Korporaler

d:o

å 69

8,832

—

264 Korp. och Sjuk vårds-korp.

d:o

k 46

12,144

384 vice Korporaler

d:o

k 23

8,832

128 Spel- och trumslagare

d:o

k 23

2,944

—

64 Timmermän

d:o

å 23

1 472

—

64 Sjukvårds-soldater

d:o

k 23

1,472

_

62,376

1,200

Transport

239,448

—

N:o 2.

Rall-

ö.

R:dr

1 ö''

R.:dr

Ö.

R:dr

o-

Transport

239,448

1

Arfv. för: 2 Regera.-pastorer 92 % af norm.-stat. å 276

552

8 Bataljon s-läk are

d:o å, 460

3,68C

1"-

4,232

j

Till musikens underhåll.....

—

5,000

248,680

Artilleriet.

Löner för: I Öfverste-Löjtn. 92 % af norm.-stat, å 5,200

5,201

1 Major

d:o å 4,048

4,048

!

I Regements-läkare

d:o å 2,300

2,300

1 Regements-pastor

d:o å 552

552

1 Regemente-auditör

d:o å 1,840

1,841

1 Vaktmästare

d:o å 138

138

5 Batteri-chefer

d:o k 2,980

14,900

—

!

2 Kaptener

d:o å i,840

3,680

—

J O Löjtnanter

d:o å 1,104

11,040

--

8 Underlöjtnanter

d:o å 644

5,152

__

10 Styckjunkare

do å 828

8,280

—

1

15 Sergeanter

d:o å 644

9,660

—

5 Batteri-trumpetare

eko ä 460

2.300

20 fäste Konstaplar

d:o å 92

1,840

35 2:dre d:o

d:o å 69

2,415

5 Batterihandtverkare

d:o ä 27,60

138

! Tygofficer

d:o å, 920

920

1 Tygförvaltare

d:o å 1,104

1,104

2 Pistolsmedero. Stockmakare

d:o ä 322

644

—

76,151

—

Arfv. för: I Regements-qvartermästare

d:o k 690

690

1 Tygmästare

d:o k 690

690

1 Stallmästare

d:o ä 460

460

1 Häst-läkare

d:o k 184

184

1 Informations officer

eko å 460

460

i d:o

d:o k 368

368

I d:o under-officer

eko k 138

138

1 d:o d:o

d:o å 69

69

1 d:o d:o

d:o å 46

46

—

3,105

ljenstgonngspennmgar vid värfvade batteriet .

3,660,

Skrifmaterialier m. m. till Informations

-verket . . . ,

225

—

3,885

—

83,141

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Arfv. till Militär-Befälhafv. 92 H af norm.- tat, ä 1,840

1,840

2 Stabs-Adjutanter

d:o å 644

1,288

3,128

Expens-medel........

—

4,500

7,628

339,449

lfa allomngens belopp för närvarande utgör ......

—

—

—

132*826

58

ölitver iö72 ars tillökning......

—

-

—

-

—

206,622(42

N:o 2.

o !

År mr&.

R:dr

0.

R:dr

Ö.

K:dr

i

Infanteriet.

|

229,360

19,200

5,000

_

]

| Tjenstgörin gs p e n n ingar (bil. M 7) . ................

253,560

i

Artilleriet.

94 % utaf ny normal-stat (83,050), (bil. M 7).......

Tjenstgöringspenningar (bil. M 7).................

Skrifmaterialier in. ..........................

78,067

6,510

225

84,802

Militär-Befälhafvarens Expedition.

1

94 % utaf ny norm.-stat (3,400), (bil. M 7)...........

3,196

4,500

—

7,696

346,058

132,826

58

__

213,231

42

År 1894.

i Infanteriet.

234,240

—

19,200

5,000

—

258,440

Artilleriet.

79,728

6,510

—

225

—

86,463

IVsilitär-Befälhafvarens Expedition.

j

3,264

4,500

I

7,764

352,667

132,826

—

—

58

_

219,840

42

År I

!

Infanteriet.

239,120

—

j

19,201

—

5,001

—

263,320

—

Artilleriet.

81,381
6,51(
22i

!

98 % utaf ny normal-stat.....................

Skrifmaterialier in. ........................

) —

) —

—

88,124

i''-

i Transport j |

351,444-

|

1

N:o 2.

Transport

Militär-Befälhafvarens Expedition.

98 % utaf ny normal-stat.............

Expens-medel....................

Nuvarande aflöning utgör.............

1875 års tillökning således........

Al* 18?fi och allt framgent.

Infanteriet.

Tulla beloppet enligt ny norm.-stat.......

Tjenstgöringspenningar...............

Musikens underhåll..............

Artilleriet.

Tulla beloppet enligt ny normal-stat . .

Tjenstgöringspenningar..........

Skrifmaterialier in. m...........

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Tulla beloppet enligt ny normal-stat................

Expensmedel...................

Nuvarande stat upptager.....................

hvarföre tillökningen i aflöning år 1876 och allt framgent, bl ifver

2:o) Vapenöfning.

Ap 1870.

Bevä ringen.

Befälsmöte: Marsch-kostnad för 534 man underbefäl i 2:ne dagar,
1,068 portioner .................å 50 öre

Mötes-kostn.för 534 man under-befäl i 12 dag. 6,408 port. å 50 öre
Rekryt-mute: Marsch-kostnad för 330 man bevaring
i 2 dagar............. 660 port. å 50 öre

Mötes-kostn. för 50 man under-befäl i 30 dag. 1,500 port.
d:o för 330 man beväring i 30 dag. 9,900 port.

Summa 11,400 port. å 50 öre

Befälets aflöning........

Stam truppen.

Rekryt-möte: Marsch-kostnad för 188 man 4 dag. 752 port. å 50 öre
Mötes-kostnad för 188 man62 »11,656 port. å 50öre
Befäls-nflöning (beräk midt för^Jkne^ombjden^^^.

Transport j 10,608 -| 11,808

K:dr

3,332

4,500

R:dr

351,444

7,832

244,000 —
19,200!—
5,000 —

83,050 —
6,510 —
225 —

3,4001—
4,500

534

3,204

330

5,700

2,040

376

5,828-

4,404|-

268,200

89,785

7,900 —

R:dr

.359,276

132,826

58!

226,449|42i

365,885

132,826

58

-1233,058 42

3,738

8,070

N:o 2.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

10,608

—

11,808

—

1,500

1,500

13,608

25,416

—

—

—

—

10,347

14

15,068

86

936

5,616

—

660

—

8,550

3,960

—

2,836

8,558

—

31,116

400

—

6,272

4,404

1,500

3,000

—

15,576

46,692

—

—

—

—

10,347

14

—

—

—

—

36,344

86

8,400

_

—

—

16,350

24,750

__

Transport

Rekryt-möte: Legning af Exercis-hästar.............

Förvaltnings-, Sjukvårds- in. fl. omkostnader . .

Nuvarande kostnaden utgör i medeltal......

1870 års tillökning utgör således...........

år 8878.

Beväringen.

Befåls-möte: ,

Marsch-kostnad för 936 underbefäl i 2 dagar 1,872 port, a 50 öre

Mötes-kostnad

d:o

12

11,232

Mötes-kostnad

1,320

1,500

9,900

750

4,950

ä 50
å 50 »

» 936

jRekryt-möte:

Marsch-kostnad » 660 man beväring 2 »

50 underbefäl i 30 »

3.30 man beväring 30 »

„ » 50 underbefäl i 15 »

» 330 man beväring 15 »

Summa 17,100 port. å 50 öre

Befälets aflöning...........................

Ofningsmöte:

Marsch-kostnad för 836 underbefäl i 2 dagar 1,6/2 poit.
d:o » 2,000 man beväring i 2 » 4,000 »

Summa 5,672 port. å 50 öre
Mötes-kostnad för 2,836 man bevar, i 6 dag. 17,016 port, å 50 öre

Stamtruppen.

Marsch-kostnad för 200 man i 4 dagar
Mötes-kostnad:

Bef åls-mötet: för

Rekryt-mötet: »

800 port. å 50 öre

12 man
200 »

i 12 dagar 144 port.
i 62 » 12,400 »

Summa 12,544 port. å 50 öre

Befälets aflöning................

Legning af Exercis-hästar..........

Förvaltnings-, Sjukvårds- in. fl. kostnader

Nuvarande kostnaden utgör.........

1871 års tillökning således......

År 8872.

Beväringen.

Befäls-möte (bil. M 4)............

Rekryt-möte (bil. M 4)............

Befälets aflöning (bil. JH 4).........

Transport

24,750-

N:o 2.

R:dr

Ö

R:dr

Transport

24,750

Stamtruppen.

Marsch-kostnad (bil. M 4) .

52C

-

Mötes-kostnad: Befäls-, rekryt- och regements-mötet (bil. M 4

5,278

Befälets aflöning (bil. M 4)

1 468

Legning för Exercis-hästar (bil. M 4). . . .

5 400

Förvaltnings- och sjukvårds- m. fl. kostnader ....

4,500

-

17,166

Nuvarande kostnad utgör.......

1872 års tillökning således. . . .

År 1873.

Beväringen.

Befälsmötet (bil. M 4) . . .

8 400

Rekrytmötet (bil. M 4)......

16,350

Öfningsmöte (bil. M 4)......

6,100

Förvaltnings- och Sjukvårds- in. fl. kostnader (bil. M 4) . . .

3,000

—

33,850-

Stam truppen (bil. M 4)..........

—

—

14,166-

Nuvarande kostnad utgör......

1873 års tillökning således...........

—

—

— -

År 1874.

Beväringen.

Befälsmöte................

8,400

Rekrytmöte...................

16,350

Förvaltnings- och sjuk vårds-kostnad er. . .

3,000

—

27,750 -

Stamtruppen.......

—

—

14,166-

Nuvarande kostnaden utgör..........

1874 års tillökning således.......

—

—

— -

. År 1875.

Beväringen.

Befälsmöte................

8,400

Rekrytmöte...............

16,350

Öfningsmöte...............

12 200

Förvaltnings-, sjukvårds- in. fl. kostnader.........

3,000

39,950-

Stam truppen............

—

14,166 —

Nuvarande kostnaden utgör..............

—

1875 års, och allt framgent årliga tillökningen ....

—

— —

•it -

41,916
10,347 14
31,568 86

48,016 —
10,34714
37,66886

41,916 —
10,347 14
31,56886

54,116 —
10,347 14
43,768|86

N:o 2.

3:o) Beklädnad.

År 1870.

Befälsmötet 6,408 slitningsdagar

Rekrytmötet 11,400 d:o

Summa 17,808 slitningsdagar.............ä 37 öre

Nuvarande slitningsersättning utgör i medeltal ...................

1870 års tillökning således............i..............

År 1871.

Befälsmötet 11,232 slitningsdagar

Rekrytmötet 17,100 eko

Öfningsmötet 17,016 d:o

Summa 45,348 slitningsdagar............. ä 37 öre

Nuvarande slitningsersättning..............................

1871 års tillökning således...........................

År 1872.

Befälsmötet 14,400 slitningsdagar

Rekrytmötet 22,800 d:o

Summa 37,200 slitningsdagar.............å 37 öre

Nuvarande slitningsersättning........1......................

1872 års tillökning således...........................

År 1873.

Befälsmötet 14,400 slitningsdagar

Rekrytmötet 22,800 d:o

Öfningsmötet 18,300 d:o

Summa 55,500 slitningsdagar.............å 37 öre

Nuvarande slitningsersättning. . ......................... . . .

1873 års tillökning således..........................-

År 1874.

Lika som 1872 37,200 slitningsdagar.............å 37 öre

Nuvarande slitningsersättning..............................

1874 års tillökning således...........................

År 1875.

Befälsmötet 14,400 slitningsdagar

Rekrytmötet 22,800 d:o

Öfningsmötet 36,600 d:o

Summa 73,800 slitningsdagar.............ä 37 öre

Nuvarande slitningsersättning utgör..........................

hvarföre tillökningen i slitningsersättning år 1875, och allt framgent utgör . . .

R:dr

Ö.

6,588

2,247

96

82

4,341

14

16,778

2,247

76

82

14,530

94

13,764

2,247

82

11,516

18

20,535

2,247

82

18,287

18

13,764

2,247

82

11,516

18

27,306

2,247

82

25,058 18

«(«

N:o 2.

R:dr

Ö.

R:dr

0.

4: o) Hästar.

År 1870.

Underhåll

för 15

hästar ....

. . . å 410: 75

6,161

25

Stallhyra

för

d:o ...........

799

95

6,960

20

År 1871, och allt framgent

Underhåll

för 25

hästar.............

10,268

75

Stallhyra

för

d:o .........

1,333

25

11,602

—

Ser. L. N:o 3

Batteriernas sammansättning.

i

3"24

fot

-batteri.

2''''25

fot

-batteri.

1

1 !

^ >

j

TJnder-Löitnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteri-trumpetare.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

1

P

g

I Handtverkare i N:o.

«

7 !

Hästläkare.

Hofsmed.

o

c-

Samma personal.

Hästar.

Kaptener.

C

P

Under-Löjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteri-trumpetare.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

Stam-artillerist er.

Handtverkare i N:o.

4

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

l

l

_

Hästar.

Batteri-Chef ............,......

1

_

1

2

1

_

_

—

—

1

2

Batteri-Adjutant ............

—

1

1

1

1

Batteri-trumpetare ...........

—

—

—

-

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

1

Afdel nings-chefer ............

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

—

2

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

Kanonbefälhafvare............

—

—

—

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

—

3

—

3

—

—

-

—

—

—

—

6

—

Park-befäl .......................

1

—

—

i

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

4

3

—

—

—

1

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

3

2

Kanonservis ....................

—

__

—

—

—

—

6

18

—

30

—

—

—

54

36

—

-

6

15

—

27

—

—

—

48

24

Vid ammunition s-vagn arn e

_

—

—

—

—

—

—

—

28

—

12

—

—

—

40

48

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

12

—

—

_

30

24

! „ reserv-lavetten ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

2

—

—

—

6

6

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

2

—

—

—

6

4

„ fältsmedjan ................

—

—

—

—

—

-

—

—

2

—

1

—

—

—

3

4

—

—

—

—

—

—

—

2

—

1

—

—

—

3

4

„ trossvagnarne ...........

4

8

4

4

8

„ reserv-hästarna .........

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

4

12

—

—

—

—

—

—

—

4

—

4

10

Sjukvårds-manskap .......

—

—

—

—

—

—

2

—

6

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

2

-

6

—

—

—

8

—

Kockar ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

4

i Uppassare och handräkning

—

—

—

—

—

—

—

7

—

—

7

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

6

—

Reserv .................. .......

1

—*

4

9

—

—

13

—

—

—

—

—

—

—

5

—

6

—

—

11

i Hästläkare ....................

—

—

—

—

I—

—

—

1

—

1

| 1

—

—

—

—

—

1

—

—

1

i

! Hofsmed ..........................

—

—

!—

—

i—

i

—

1

—

—

—

—

—

—

i

—

1

—

Handtverkare .................

—

1 —

1

| 2

j—

3

-

—

—

1

2

H

—

—

! 3

—

1 Kommissarie ..................

1

—

1

1

Summa

'' 2

1 2

1

| 2> 3

i

1 4

7

62| l|77

| 1

i

1 i

|l6512t

>]1

j ;

! 1

1 5

;j 3| i

1 4

l| 1

j5C

>h

|7C

! i

| i

1 145|84

Ser. L. N;o 4.

Approximativ beräkning öfver kostnaden för Gottlands National-bevärings
vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

l:o) Beväringen.

a) Befäls-mötet:

Marsch-kostnad

Eib

Mötes-kostnad

» 1,200 man underbefäl » 12

b) Rekryt-mötet:

Marsch-kostnad
» 990 man » 2

Mötes-kostnad

» 50 man underbefäl » 30

» 330 » beväring » 30

» 100 » underbefäl » 15

» 660 » beväring » 15

))

»

))

14,400

1,980

9,900

1,500

9,900

Dagtraktamente under 30 dagar för:

5 Kaptener och Läkare............................. å 4 rdr 600.

16 Subaltern-Officerare ............................ å 3 » 1,440.

Dagtraktamente under 15 dagar för:

8 Kaptener ............................................... å 4 rdr 480.

32 Subaltern-Officerare .............................. å 3 » 1,440.

c) Ofnings-möte, (hvartannat år):

Marsch-kostnad

förl,050m. underbefäl under2 dagar, 2,100 portioner
»T2,000m beväring » 2 » 4,000 »

portioner å 50 öre

1,200

» å 50 »

7,200

» å 50 »

990

portioner

))

))

))

portioner å 50 öre

11,400

2,040

1,920

Summa 6,100 portioner å 50 öre 3,050
Mötes-kostnadför3,050manunder6dagar,18,300 » å50''» 9,150

« Summa 12,200

Således för hvarje år ........................................................

d) Öfningsmöte; (hvart 4:de år). Samma årliga kostnad som
föregående .......................................................

Förvaltnings-, sjukvårds- m. fl. kostnader ...................................

6,100

6,100

Rdr

Rdr

8,400

12,390

3,960

12,200

3,000

39,950

Transporti 39,95o| -

N:o 4.

i

''

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Transport

39,950

—

2:o) Stam truppen.

a) Kostnad för manskapet:

|Marsch-kostnad, beräknad efter 4 marschdagar i medeltal fram
och åter mellan batteri-samlingsstället och regements-mötes-platsen; således för 260 man, 1,040 portioner å 50 öre
Mötes-kostnad:

jKefäls-mötet 12 dagar för 48 man 576 portioner.

(Rekryt-mötet 62 » » 35 » 2,170 »

Reoements-mötet 30 » » 260 » 7,800 »

520

—

Summa 10,546 portioner å 50 öre

5,278

—

b) Kostnad för befälet:

Dagtraktamente för:

Rekryt-mötet, 62 dagar 1 Kapten a 4 Rdi .............. 2 8

'' 4 Sub. Officerare å 3 » ............... 124

4 Und.-Officerare ä 2 » 496

1,468

7,266

5,400

1,500

iLega och underhåll för 60 Exercis-hästar a 90 » .......................

(Förvaltnings-, Sjukvårds- m. fl- kostnader .................................

14,166

Svin

ma

| 54,116

*

Ser. L. N:o 5.

Förslag till norm al-stat för Gottiands National-beväring.

Infanteriet.

Artil

eri et.

Fast lön
(arfvode.)

Fast lön
(arfvode.)

A) Löner.

Staben:

Regements-chef

Öfverst-!öjtnant, l:ste major; d:o Corps-chef
Major .............................

to

pjOq''

3 °

a »
P-* p

§

eg

er?

O:

3.

5"

eg

3

09

P

3

in

3

3

3

^ to

pcg

3*5-

O 31

Pjctq

tv

^ O!

ö

w

a o

|>
tv H-.

r-1 o

3

JO

crq

tv

3

»9

O:

3.

3*

eg

►3

3

crq

P

3

in

3

3

3

p

5,300

3,900

3,000

800

800

400

400

400

900

200

200

300

100

7.000

4.500
3,600

1.500

1.000

4,200

4,000

800

400

600

5,600

4,400

Regements qvartermästare .............. ..

Regements-adjutant .................

. 500

400

Regements-läkare .............................

2,500

600

2,500

600

Regements-pastor ................

Regements-auditör .......................

2,000

2,000

2,000

150

2,750

2,000

1,200

2,000

150

3.200
2,000

1.200

Vaktmästare ...............................

Kompani- och Batteri-staten:

Kompani- eller Batteri-chef ........................

Kapten ....................................

2,000

—

450

2,450

—

450

l:ste Löjtnant ................................

900

900

700

500

2:dre d:o ............................

700

500

Underlöjtnant ..............................................

700

900

700

500

100

75

30

700

900

700

500

100

75

30

Styckjunkare ..............................

Sergeant ...............................................

Batteri-trumpetare .....................................

Lste Konstapel, jemte nummerlön.................

2:dre d:o d:o ..................

Batteri handtverkare d:o

Tygstaten:

Tygofficer .....................................................

1,000

1,200

350

350

1,000

1,200

350

350

Tygförvaltare .....................................

Pistolsmed (jemte 17,520 kub.fot spanmål) ...
Stockmakare d:o

—

—

—

—

B) Arfvoden.

Staben:

Militär-befälhafvaren ...................................

1,200

300

800

2,000

700

Stabs-adjutant ................................................

400

—

—

—

—

N:o 5.

Infanteriet.

Artil

eriet.

Fast

lön

Fast

lön

(arfvode.)

(arfvode.)

CD*

a

s

K

0

K

s!

<£T

O:

CO

K

ciq

CO

s''cS

5*

0

B °

9

o B.

PuOq

3 g,
p- “

CfQ

►§

I

-4-s 0
< <-*-O 07
P-Oq

CD «
Pu ^
CD m,

r" o

eg

1

B

W O:

0

*5

ac?

U>

''=rot

3

crq

0

oq

CD

eg

Regements-qvartermästare ..................

Regements-pastor ...................

300

500

—

—

300

500

750

—

—

750

Bataljonsläkare ....................

Stallmästare ...........................

500

200

500

200

Hästläkare .......................................

Regementstrumslagare; Regements-väbel;

Bataljons-adjutant .........................

200

*

200

Kompani- och Batteri-staten:

Batteri-chef, (tjenstgörande på värfv. batteriet)

_

540

540

Kapten d:o .............

540

540

Löjtnant d:o ..................

__

__

—

360

360|

Underlöjtnant d:o .................

—

—

—

_

270

270

Fanjunkare; Styckjunkare d:o ................

300

—

300

—

_

200

200

l:ste Sergeant; Sergeant d:o ..................

200

—

200

—

200

200

2:dre d:o ; Batteri-trumpetare d:o .........

150

—

150

—

200

200

Furir; Fältmusikant ...................................

100

75

75

100

75

75

Gevärshandtverkare .........

l:ste korporal; l:ste konstapel d:o .........

—

—

50

50

Korporal Sjukvårdskorporal; 2:dre konstap. d:o

50

—

—

50

—

25

25

Batterihandtverka.re(tjenstg. på värfv. batteriet)

—

—

—

—

15

1.5

Sjukvårds-soldat; Timmerman .....................

25

—

--

25

—

—

Trumslagare och spel ............................. ..

25

25

Tygstaten:

Tygmästare ................................

750

750

Informations-verket:

In formation s-officer ...............................

500

500

d:o d:o ...............................

450

450

d:o underofficer.............................

150

150

d:o d:o ..........

75

75

d:o '' d:o

50

50

Ser. L. N:o 6.

Approximativ beräkning öfver den ökade kostnad som
uppstår genom tillämpning af den för Gottlands
Nationalbeväring 1 öreslagne organisation.

Bär

öre

Rdr

öre

l:o) Aflöning: Enl. bil. 11:0 7 uppgår denna till 365,885: —
Nuvarande aflöning utgör.. 132,826: 58'')

Skillnaden utföre».......

2:o) Vapenöfning: Enl. bil. n:o 4 uppgår denne» kostnad

till...............54,116:

Nuvarande kostnaden har i
medeltal för åren 1863 67
utgjort............. 10,347:14-)

233,058

42

Skillnaden utföre» ....

43,768

86

3:o) Beklädnad: a) Beväringen.

Slitningsersättning under 73,8003) tjenst-göringsdagar å 37 öre... . 27,306: --Nuvarande kostnaden har i
medeltal för åren 1863 67
utgjort............. 2,247: 82.

Skillnaden utföre».............

25,058

11,602

18

b) Stamtruppen.

Utgör en kostnad motsvarande den minsk-ning »om genom denna trupp» öfverflyt-tande till landsförsvaret uppkommer å
5:te hufvudtiteln.

4:o) Hästar: Underhåll af 25 hästar å 410: 75. 10,268: 75.

Stallhyra för d:o 53:33 1,333.25.

313,487

46

1) Enligt gällande stat uppgår sammanlagda kostnaden för aflöning åt befäl, underbefäl,

ni. m. vid Nationalbeväringen till............... 139,362: 92.

I denna summa inberäknas dock:

Underhåll, rekryteringspenningar, medikaments- och kommunionpenningar,
samt kokinrättningskostnad för nuvarande värfvade batteriet, med till -

sammans ................... 5,036: 34.

samt anslag till lega för exercishästar vid artilleriet..... 1,500: — g 53g 34

... . Återstår....... 132,826: 58.

) Kostnaden för legning af Exercishästar vid Artilleriet inbegripen.

3) Enl. Bil. N:o 4 utgör antalet slitningsdagar:

Under befälsmötet................... 4qq_

„ rekrytmötet...................22^800.

„ öfningsmöte (hvartannat år) årligen...........18^300.

" 5) (hvart 4:de år) „ ........... 18,300. 73 zgp.

Ser. L. N:o 7.

Beloppet utaf Aflöningen vid

Gottlands N ational-beväring,
af ny lönestat.

efter tillämpning

Infanteriet.

A) Löner.

jRegements-chefer.........................

Ofverste-löjtnant, Corps-chef ...

D:o l:ste Major ..

| Majorer ...............................

Regements-qvartermästare..........

jRegements-adjutanter ................

Regements-pastor ......................

Regements-iäkare ......................

Regements-auditörer...................

Vaktmästare...............................

[Kompani- eller Batteri-chefer ...

Kaptener ...................................

yste Löjtnanter; Löjtnanter .....

j 2: dre d:o .......................

i Underlöjtnanter .........................

jStyckjunkare ..............................

i Sergeanter .................................

Batteri-trumpetare ....................

yste Konstaplar (jemte nummerlöner)
2: dre d:o d:o

| Batteri-handtverkare d:o

Tyg-officer ................................

| Tyg-förvaltare ..........................

i Pistolsmed (jemte 17,520 kbf. spanm.)
Stockmakare d:o

B) Arfvoden.

[Militär-befälhafvaren ........

iStabs-adjutanter ................

iRegements-qvartermästare

iRegements-pastorer ..........

iBataljons-läkare.................

Artilleriet.

Transport

Militär-Befälhafvarens
Expedition.

1-

Antal.

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

1

Antal.

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

|

Arfvode.

Summa.

|

2 ä 6,100

12,200

1,800

14,000

—

i

—

—

— 1

—

14,000

—

1 k 5,000

5,000

600

5,600

—

—

5,600

2 a 4,300

8,600

400

9,000

—

—

—

—

j

—

—

9,000

6 a 3,400

20,400

1,200

21,600

1 a 4,400

4,400

—

4,400

—

—

26,000

2 å 1,200

2,400

600

3,000

—

—

—

—

—

—

—

3,000

8 a 900

7,200

800

8,000

—

—

—

—

—

—

—

8,000

1 ä 600

600

—

600

—

—

—

600

-•

1 k 2,500

2,500

—

2,500

—

—

—

2,500

2 k 2,000

4,000

4,000

1 å 2,000

2,000

—

2,000

—

—

—

6,000

_

—

1 a 150

150

—

150

—

—

—

150

32 a 2,000

64,000

14,400

78,400

5 å 2,750

13,750

2,250

16,000

—

—

—

94,400

_

—

2 å 2,000

4,000

—

4,000

—

—

—

4,000

16 ä 900

14,400

—

14,400

10 a 1,200

12,000

—

12,000

—

—

—

26,400

32 a 700

22,400

—

22,400

—

—

—

—

—

—

—

22,400

32 å 500

16,000

—

16,000

8 ä 700

5,600

—

5,600

—

—

—

21,600

_

—

—

10 a 900

9,000

—

9,000

—

—

—

9,000

—

15 k 700

10,500

—

10,500

—

—

—

10,500

_

—

5 ä 500

2,500

—

2,500

—

—

2,500

—

20 å 100

2,000

—

2,000

—

—

—

2,000

—

35 ä 75

2,625

—

2,625

—

—

—

2,625

—

5 a 30

150

—

150

—

—

—

150

1 ä 1,000

1,000

—

1,000

—

—

—

1,000

_

1 a 1,200

1,200

—

1.200

—

—

—

1,200

_

1 a 350

350

—

350

—

—

350

—

—

—

—

1 å 350

350

350

350

1 a 2,000

2,000

2,000

2,000

_

—

2 k 700

1,400

1,400

1,400

_

_

1 a 750

750

—

750

—

—

—

750

2 k 300

600

600

—

—

—

—

—

—

600

8 ä 500

4,000

4,000

—

—

I

4,000

|176,20(

)| 19,200

195,400

—

80,425

2,850] 83,275

1 -

| 3,400

3,400

282,075

N:o 7.

Transport

!Stallmästare ..............................

Häst-läkare..................................

Regements-väblar ..........................

Regementstrumslagare ....................

Bataljons-adjutanter........................

Fält-musikanter ............................

Gevärs-handtverkare .....................

Batteri-chef .....................................

Kapten .............................................

Löjtnanter .......................................

Underlöjtnant ..............................

Fanjunkare; Styckjunkare .............

l:ste Sergeant; Sergeanter ...........

2:dre d:o ; Batteri-trumpetare

Furirer ........................................

l:ste Korporal; l:ste Konstapel ..
Korporal; Sjukvårds-korporal; 2:dra

Konstapel .............................

I Vice-korporaler ..........................

Batteri-handtverkare ...................

Sjuk vårds-soldater .......................

|Timmermän .................................

Spel och trumslagare.....................

Tygmästare ............................

Informations-officer ......................

D:o

Informations-underofficer ... ........

D:o .............

I):o ............

Infanteriet.

Artilleriet.

Militär-Befälhafva -

Antal.

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

>

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

>

—

176,200

19,200

195,400

80,425

2,850

83,275

—

—

—

—

1 ä 500

500

—

500

—

—

—

—

1 ä 200

200

—

200

_

2 å 200

400

—

400

2 å 200

400

—

400

__

8 å 200

1,600

—

1,600

20 å 100

2,000

—

2,000

_

_

8 å 75

600

—

600

—

--

—

—

—

—

1 k 540

—

540

540

—

—

—

—

—•

1 å 540

—

540

540

_

—

—

—

—

2 å 360

—

720

720

—

—

—

'' —

1 ä 270

--

270

270

__

32 k 300

9,600

—

9,600

2 å 200

—

400

400

32 å 200

6,400

—

6,400

3 å 200

—

600

600

__

32 å 150

4,800

—

4,800

1 å 200

—

200

200

32 å 100

3,200

—

3,200

—

128 å 75

9,600

—

9,600

4 ä 50

—

200

200

—

264 å 50

13,200

13,200

7 k 25

175

175

384 k 25

9,600

—

9,600

—

—

—

—

—

—

1 å 15

—

15

15

64 å 25

1,600

—

1,600

—

_

64 å 25

1,600

—

1,600

_

_

__

__

_

128 å 25

3,200

—

3,200

—

—

—

—

—

—

—

1 k 750

750

—

750

—

—

—

—

1 å 500

500

—

500

—

—

—

—

1 k 400

400

—

400

—

—

—

—

1 å 150

150

—

150

—

—

—

—

1 k 75

75

—

75

- 1

—

—

—

1 å 50

50

— !

50

—

3,400

3,400

282,075!

500|
20(4
400;
400
1,600.
2?000!
600.
540
540j
720!
270!
10,0001
7,000''
5,000!
3,200:
9,800l

13,375

9,600!

151

1,600!

1,600!

3,2001

750!

500j

400;

150;

75!

Summa aflöning

Vidare tillkommer:

[Expensmedel vid Milit.-Bef.-Exped.
.Musikens underhåll vid Infanteriet.
[Skrifmaterialier m. in. vid Informa-tionsverket ......................

—

244,000

19,200

263,200

83,050

6,510

89,560| —

3,400

3,400

1356,160

—

—-

—

5,000

—

—

225

—

—

4.500

4,500

5,000

225

1 Summa Summarum

—

244,000

19,200

268,200

—

83,0501

6,510 89,785

—

3,400

7,900;

365,885!

Ser. L. N:o 8.

Sammandrag öfver den ökade kostnad för Aflöning,
Vapenöfning, Beklädnad och Hästars underhåll
vid Gottlands National-beväring, som blifver en följd
af föreslagen organisation.

Ökad kostnad

För

aflöning.

För

vapenöf-

ning.

För

beklädnad.

För

hästars

underhåll.

År

1870 ..............

113,652182

15,068

86

4,341

14

6,960

20

))

1871..............

168,883

42

36,344

86

14,530

94

11,602

»

1872 ..............

206,622

42

31,568

86

11,516

18

11,602

—

))

1873 ..............

213,231

42

37,668

86

18,287

18

11,602

—

))

1874 ..............

219,840

42

31,568

86

11,516

18

11,602

—

»

1875 ............

226,449

42

43,768

86

25,058

18

11,602

—

))

1876 och allt framgent . . .

233,058

42

43,768

86

25,058

18

11,602

—

in

f

B

F

o

140,023102
231,361 j22
261,30946
280,78946
274,527 46
306,87846
313,487146

Ser. M. N:o 1.

Sammandrag

af approximativa beräkningar öfver den ökade kostnad för Arméns organisation, som belöper sig på hvarje af åren 1870—75.

Infanteriet.

Kavaleriet.

Artilleriet.

Ingeniör väsendet.

Generalitetet
och Generalstaben.

Krigsbildningen.

Löneregleringen.

Indelta Arméns
vapenöfningar.

Öfnings läger.

Skolorna.

Bevärings- j Sjukvården,
manskapets i
vapenöfnin- j
gar.

Indelta

arméns.

Värfvade

arméns.

Försvarsväsendet

å Gotland.

Summa.

År

1870

1871

1872

1873

1874

1875

102,524

19,462

468,541

434,775

469,885

Öl

44

47

79

57

514,996 126

18,462 24
22,372 |24
26,282 24
31,192 24
36,108 24
40,102 ;24

>)

19,992

89

77.567 59
78:732 59
124,758 i 19
125,938 19
174,200 20

12,728
57,989
107,387
158,386 57
208,944 97
249,004117

2)

10,000
20,000 |

25.000

30.000

35.000

i

30,000
30,000
30,000
30,000
30,000
30,000 j—|

39,611

41,627

41,627

41.627

41.627

60

35

35

35

35

41,627 35

4)

473,980

637,010

637,010

637,010

637,010

5)

140.000

160.000
180,000
183,550
183,550
183,550

1,839,202

668,762

748,113

690,937

679,436

639,680

13

94

39

49

94

121,793

121,793

121,793

121,793

| I

10

10

10

10

121,793 |10

140,023

231,361

261,309

280,789

2,342,544

1,914,916

2,720,797

2,759,820

274,527 46 2,838,821

306,878 j46j ^2,973,842

86J
25''
571
19;
82!
.el

'') Om indelta arméns rekryte ringskostnad för år 187 0, på sätt jag anser lämpligt, kommer att bestridas af allmänna b ev äringsfonden, så minskas dessa summor, hvad infanteriet angår med 63,000
Rdr och hvad beträffar kavaleriet med 12,000 Rdr.

2) Enär general-stabens organisation är beräknad att genomföras under loppet af omkring 15 år, har någon fördelning af den ökade kostnaden på åren 1870—1875, icke kunnat uppgöras; och de
summor, som här äro upptagne, angifva således endast ungefärligen den ökade kostnad, som General-stabens organisation kan komma att under ifrågavarande år förorsaka.

3) Ökade kostnaden för indelta arméns vapenöfningar är inberäknad i kostnaden för infanteriets och kavaleriets organisation.

4) Den ökade kostnad som utsträckt vapenöfning för beväringsmanskapet skulle föranleda under år 1870, uppgående (bil. Ser. G. N:o 1) till 382,527: 50 är här icke upptagen, emedan den är
afse dd att bestridas med 273,527: 50 ur allmänna b e väringsfonden, och med 129,000 af bevärings-beklädnads-direktionernas tillgångar.

Fältläkare-corpsens organisation, som i fråga om tiden för dess genomförande är beroende af tillgången på läkare, har ansetts kunna på omkring fyra år genomföras, och de här för åren
1870:—1872 upptagna summor, angifva endast ungefärligen den kostnad, som i man af corpsens kompletterande uppstår.

6) Denna summa öfverensstämmer icke med den i Bil. Ser, M. N:o 2 upptagna, af den orsak att general-stabens organisation, indelta arméns lönereglering och löneregleringen för Gotlands nationalbeväring
icke vid 1875 års slut äro genomförde. ''

Anm. Den verkliga ökade kostnaden för arméns organisation under åren 1870—1875, understiger för hvarje år den utförda slutsumman med omkring 500,000 Rdr (Bil. Ser. M. N:o 2).

I ofvan upptagne summor är icke inberäknad kostnaden för öfvertagande af arméns ackords-amortering.

Ser. M. N:o 2.

Sammandrag

af den approximativt beräknade ökade kostnad, som uppstår till
följe af Arméns organisation på föreslaget sätt.

Ä) Infanteriets organisation (bil. Ser. B. N:o 15) . .

514,996

26

B) Kavaleriets d:o (bil. Ser. 0. N:o 7) . . .

40,102

24

G) Artilleriets d:o (bil. Ser. B. N:o 21) . .

174,200

20

D) Ingeniör-väsendets d:o (bil. Ser E. 2sT:o 8) . . .

E) Generalitetets och generalstabens organisation ^enligt

249,099

17

betänkandet)........ ....

'') 93,820

—

F) Kr ig sbildning en;

a) Indelta Arméns vapenölningar (inbegripen i

kostnaden för infanteriets och kavalleriets orga-nisation).

b) Öfningsläger (bil. Ser. G. N:o 1)......

c) Korprals- och underbefäls-skolor (bil. Ser. G.

30,000

—

N:o 2)......39,611: so.

d) Krigshögskolan (bil. Ser.

G. N;0 8) .... . 19,850: 59,461: tio.

e) Krigsskolan (bil. Ser. G. N:o 6) (be-

sparing).......... 17,834: 2 5.

41,627

35

f) Beväringsmanskapets vapenölningar (bil. Ser. G.

.Nio 1)....... ......

637,010

—

1,780,855

22

G) Sjukvården (bil. Ser. 1. N.-o 2)........

H) Löne-regleringen:

183,550

—

a) Indelta Arméns (enligt betänkandet om lönn-

regleringen i..... .......

676,605

51

Transport

860,155

51

1,780,855

1

22

'') Ökade kostnaden för general-stabens organisation utgör...... 97,570: —

hvarifrån afgår den genom generalitetets organisation uppkommande besparing 3,750: —

Återstår 93,820: —

Transport

860,155

51

1,780,855

22

b) Värfvade Arméns (enligt betänkandet om löne-

regleringen).............

I) Försvarsväsendet å Gotland (bil. Ser. L. N:o 6). .

>) 121,793

313,487

10

46

1,295,436

0 7

Summa Rdr Rmt

3,076,291

2 9

Denna summa minskas dock genom:

!

a) Den genom rustliålls-infänteriets förändrade organi-

sation uppkommande vinst.........

b) Den besparing, som uppstår genom afskaffande af

passevolansen vid värfvade Armén omkring . . .

e) Beloppet af värneskatten, förslagsvis......

-) 237,037

3) 70,000
200,000

45

«)507,037

45 i

hvarföre skillnaden.........Rdr Rmt

utvisar den verkliga förökning i statsverkets utgifter,
som armé-organisationen, efter dess fullständiga genom-förande, kommer att förorsaka.

j

|

2,569,253

84

i

1) Kostnaden för värfvade arméns lönereglering uppgår till..... 280,506: 10.

hvarifrån här bör göras afdrag för å de särskilda vapnens organisation

redan upptagen kostnad för löner åt det tillökade befälet och underbefälet:

vid Artilleriet (bil. Ser. K. N:o 28)........ 72.110: —

„ Fortifikationen (bil. Ser. K. N;o 29)...... 86,603; — 158,713:

Återstår 121,793: 1 o,

2) Årliga afgälden från 3,000 rusthållsnummer utgör å 200 rdr pr nummer 600,000: —

Hittills erlagda hästvakausafgifter för dessa nummer uppgå till . . . 308,117: —

från återstoden................... 291,883: —

bör afdraga» underhållskostnad för beklädnad in. m. för 3,000 n:r A

19: 85 ............ .... 59,550: —

Ifrågavarande underhållskostnad är dock redan vid infanteriets
organisation upptagen för till uppsättning föreslagne, an slagne,

indragne och v akant e 237 n:r å 19: 85 . . . 4,704: 4 5. 54^45 55-

Återstår således en vinst af 237,037: 45.

3) Den besparing, som uppkommer genom passevolansens afskaffande, uppgår (bil. Ser.

K. N:o 20) till omkring...............,120,000: —

I donna summa ingår dock den besparing af beklädnads- m. fl persedlar
som uppkommer genom förminskning af nummerstycken vid Gardet och
Wermlands Fält-jägare-corps, hvilken besparing kan antaga» utgöra omkr. 50,000: —

hvarföre blott återstoden 70,000: —
kan beräknas såsom besparing genom passevolansens afskaffande.

4) Förutom donna summa bäfver, till följe af indelta arméns lönereglering, för statsverket
disponible, dels Militiae-boställskassans kapital, omkring 330,000 Rdr, och dels
vid regementen och corpser befintliga boställs-kassor samt för vissa boställens framtida
behof reserverade medel, dessa sednare till ett sammanlagd! belopp af 207,160: 29.

Anm. I ofvanstående sammandrag öfver den ökade kostnad som till följe af Arméns organisation
på föreslaget sätt skulle uppstå, är icke upptagen den kostnad som skulle
tillskyndas statsverket genom öfvertagande af arméns ackords-amorterings-fonds
återstående skuld, i rundt tal beräknad till 187,000 rdr rmt.