Stats-UtskoUets Memorial N;o 99,
1.
X.o 99.
Ank. till Biksd. Kansli d. 11 Maj 1869, kl. 3 e. ra.
Memorial, angående den under innevarande riksdag verkställda
statsreglering samt anskaffande af de för Riksgälds-kontorets
utgifter erforderliga medel. ^
Sedan icke allenast alla på innevarande riksdags statsreglering
inverkande anslags- och lånefrågor numera, så vidt Stats-Utskottet har
sig bekant, blifvit af Riksdagen afgjorda, utan ock de summor fastställda,
hvartill Statsverkets så väl ordinarie inkomster, som tull-, postoch
stämpelpappers-medlen samt bränvinstillverkningsafgiften för nästkommande
år skola beräknas, har Utskottet ansett sig böra för Riksdagen
framlägga resultaten af hela den verkställda statsregleringen, jemte
den Utskottet åliggande utredning af Riksgälds-kontorets behof; hvar*
efter Utskottet skall föreslå de åtgärder, som finnas nödiga för behofvens
fyllande.
Under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut
icke vidare varda af Riksdagen fattade, skulle statsregleringen för år
1870 utfalla sålunda:
Inkomster:
Enligt Riksdagens i fråga om beräkningen af Statsverkets ordinarie
inkomster fattade beslut hafva dessa blifvit beräknade till det i Statsutskottets
Utlåtande N:o 23 föreslagna belopp af R:dr 15,616,300: —
och har Riksdagen, med anledning af Bevillnings-Utskottets
under N:o 16 afgifna Betänkande, antagit de extra
ordinarie inkomsterna till följande belopp, nemligen:
Tullmedel -........R:dr 14,000,000: —
Postmedel........... 2,250,000: —
Ståmpelpappersvnedel....... 1,300,000: —
Bränvinstillverkningsafgift...... 9,800,000: — 27,350,000: _
Hvadan de till Statskontoret inflytande inkomsterna för
år 1870 beräknats till.........R:dr 42,966,300: —
Bih, till Biksd. Vrot. 1869. 4 Sami. 1 Afd, 56 Bäft, 1
2
Stats~Utskotlets Memorial N:o 99.
Utgifter:
De å ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda
till följande belopp:
Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 32)......Runt 1,417,000: —
Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 33)......... 2,495,700: —
Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 34)......... 607,000: —
Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 35 samt Sammansatta Statsoch
Särskilda Utskottets Utlåtande
N:o 1)........... 9,568,400: —
Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 36) ... ...... 4,223.800: —
Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 37)......... 7,716,400: —
Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtanden
N:is 38 och 64) ..... 6,631,500: —
Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 39)........ 4,741,500: —
Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 40)......... 1,391,050: — 38 792 350- —
De extra ordinarie utgifterna, som blifvit anvisade
att utgå från Statkontoret, utgöra:
Under Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 33) Runt 70,000: —
» Fjerde » (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 35) . . 1,149,400: —
» Femte » (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 36) . . 128,000: —
» Sjette » (Stats-Utskottets Ut
låtanden
N:is 37 och
65 samt Memorial
N:o 49) .... 3,705,100: —
» Sjunde » (Stats-Utskottets Ut
låtanden
N:is 38 och
64) . . . . . . 128,000: — ___
Transport 5,180,500: — 38,792,350: —
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 99.
3
Transport 5,180,500: — 38,792,350: —
Under Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskot
tets
Utlåtande N:o 39
och Memorial N:o 70) 215,650: —
» Nionde » (Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 40) . . 412,500: — 5,808,650: —
Summa från Statskontoret utgående utgifter R:mt 44,601,000: —
Dessutom hafva blifvit anvisade att under år
1870 utgå från Riksgälds-kontoret:
Anslag till belopp af (Stats-Utsk. Uti. N:o 43) 275,750: —
samt lån (dito dito) 92,500: — 368,250: —
så att hela den för år 1870 beviljade statsutgiftssumman
uppgår till.............R:mt 44,969,250: —
Då härifrån afdrages den beräknade inkomsten. . » 42,966,300: —
uppkommer alltså en statsfyllnadssumma af R:mt 2,002,950: —
som bör från Riksgälds-kontoret utgå;
hvaraf för bestridande af de på Statskontoret anvisade
utgifterna....... 1,634,700: —
samt att direkte från Riksgälds-kontoret
utbetalas, ofvanberörda anslag1 och lån 368,250: —
R:mt 2,002,950: —
Uti den‘förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster och
utgifter, som åtföljer detta Memorial, äro Kontorets utgifter beräknade
att utgöra:
för år 1869 ..............R:mt 8,841,456: 23.
» » 1870, med inberäkning af förenämnda statsfyllnadssumma
.......... ■ » 11,380,060: 23.
eller tillhopa R:mt 20,221,516: 46.
Riksgälds-kontorets inkomster äro deremot upptagna:
för år 1869 till......... 8,250,602: 81.
och år 1870 .......... 6,002,494: 23. 14(253,097: 04.
så att bristen intill 1870 års slut skulle uppgå till Runt 5,968,419: 42.
deraf för år 1869 ....... 590,853: 42.
och för år 1870 ........ 5,377,566: —
Runt 5,968,419: 42.
Beträffande lämpligaste sättet att fylla denna brist, så har Kongl.
Maj:t uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och
behof erinrat derom, att Representationen vid flera tillfällen uttalat den
4
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 99.
mening, att hvad som till jernvägsanläggningar användes icke bör genom
beskattning fyllas; och har Kongl. Maj:t, med tillämpning af denna
åsigt, föreslagit att hvad som till dylika anläggningar anvisas, bör genom
upplåning anskaffas. Då Riksdagen beviljat det belopp Kongl.
Maj-''t uti ifrågavarande hänseende äskat, eller Runt 3,400,000 R:dr, skulle
alltså upplåningen denna gång komma att omfatta detta belopp, hvilket
Kongl. Maj:t ansett utan svårighet kunna inom landet erhållas.
Stats-Utskottet delar fullkomligen denna åsigt. Erfarenheten under
de sednast förflutna tvänne åren ådagalägger nemligen, att icke obetydliga
kapitaler blifvit nedlagda uti publika papper. Den upplåning,
som, i enlighet med 1867 års Riksdags beslut, sistnämnde år egde rum,
och som verkställdes mot Riksgälds-kontorets 5-procents obligationer,
att liqvideras under år 1870 med 1,920,000 R:dr,
» » 1871 » 1,950,000 »
» » 1872 »> 2,130,000 »
eller tillhopa Runt 6,000,000 R:dr
var fullbordad inom en tid af ungefär 4 månader; och det lider intet
tvifvel att, om upplåningen icke varit till summan begränsad^utan fått
under längre tid fortgå, ett vida större belopp kunnat, utan olägenhet
för allmänna rörelsen, af Riksgälds-kontoret upplånas. Det är nemligen
kändt, att såväl Allmänna Hypotheksbanken, som Jernkontoret och
Stockholms stad samt flera andra korporationer och myndigheter under
dessa begge år inom landet föryttrat obligationer till icke ringa
belopp, hvarförutan depositionerna hos Riksbanken ''och privatbankerna
under samma tid ökats, oaktadt bankernas depositionsränta
varit i fallande. Om Riksgälds-kontoret under sådana förhållanden
skulle försöka att mot obligationer, förskrifna i Svenskt mynt och
till en effektiv ränta af omkring 5 procent, inom landet upplåna
de för Statens behof nödiga medel, torde kunna antagas, att tillfället
till penningars nedläggande i Kontorets obligationer skulle med
begärlighet omfattas utan att hvarken den större rörelsen eller de,
som önska belåna inteckningar i fast egendom, deraf kunde hafva
någon olägenhet, då kapitaler, som mot inteckning utlånas, fordra
och vanligen erhålla högre ränteinkomst, än 5 procent, samt handeln
och industrien i allmänhet icke kunna påräkna nödigt kapital
ens till denna ränta. Om inhemsk upplåning af Riksgälds-kontoret
verkställdes, komme följaktligen hufvudsakligen endast sådana kapitaler
att deri nedläggas, som eljest skulle användas antingen till andra
öbligationsinköp eller till depositioner i bankerna. Då härtill kommer
att Riksgälds-kontorets behof af penningar för närvarande icke är så
trängande, att upplåningen under innevarande år behöfver forceras, torde
Stats-Utskottets Memorial N:o 99.
5
det vara allt skäl att begagna för en inhemsk upplåning gynnsamma
förhållanden, för att mot obligationer i Svenskt mynt upptaga
ett lån, hvars storlek hufvudsakligen torde vara beroende deråt
om detsamma skall anses såsom ett blott tillfälligt lån på kort tid, eller
om obligationerna böra utställas på årlig amortering under längre tid.
Då Utskottet, för sin del, föredrager det sistnämnda lanesättet, tår Utskottet,
beträffande sjelfva lånesummans belopp, yttra den åsigt, att,
enär det kan förutses att Staten under den närmaste framtiden icke
lärer kunna annorlunda, än genom upplåning, anskaffa de tör jeinvägsbv°''^nadernas
fortsättande erforderliga medel, det måste vara förmånligare
att uppgöra plan för ett större lån och på en gång utfärda de,
i enlighet med en sådan plan, erforderliga obligationer, än att tid efter
annan” upptaga flera smärre lån. Det är nemligen, om ock lånet omfattar
en större summa, icke derför oundgängligen nödigt att tör den
närmaste framtiden af obligationsbeloppet föryttra mera, än man anser
kunna, utan olägenhet för rörelsen, utsläppas; hvaremot den del åt ob 1-gationerna, som icke föryttras, kan förblifva i Riksgälds-kontorets förvar,
till dess Riksdagen om deras användande framdeles beslutar.
På orund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet, som anser,
att ett inhemskt amorteringslåns belopp lämpligen torde kunna bestämmas
till 30 millioner R:dr Runt, under vilkor att deraf innevarande
år icke må föryttras mer, än högst en tredjedel, samt att räntan a obligatione.
na icke må föskrifvas högre än till 4* procent, hemställa, att
Riksdagen måtte besluta, . _. , , ,.
l:o) att uppdraga åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret att,
till godtgörande af de vid innevarande riksdag bebeviljade
anslag till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom
för beredande af tillgång till framtida jern
väo-sanläggningar, mot fonderade statsobligationer å
ett° sammanräknadt nominelt belopp, motsvarande
Tretio millioner R:dr, utställda i Svenskt mynt
samt löpande med 41 procents ränta, som halfårs
vis förfaller, upptaga ett lån att återbetalas genom
årlig amortering under loppet af omkring 40 år; af
hvilka obligationer högst en sjettedel, eller för nominelt
värde af Fem millioner R:dr, må intill nästa
riksdag föryttras, till det pris Fullmägtige må ega
bestämma, hvaremot återstående obligationsbeloppet
skall till Riksdagens disposition reserveras; egande
6
Stais- Utskottets Memorial N;o 99.
Fullmägtige i öfrigt vid denna upplåning tillvägagå
på det sätt, de finna lämpligast och med det allmännas
fördel mest öfverensstämmande; och att i afseende
på detta lån måtte föreskrifvas:
a) att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering,
a Riksgälds-kontoret anvisas ett årligt anslag,
motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för
sagda liqviders och amorterings verkställighet; börande
detta anslag, till dess hela skulden blifvit i
stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets
medel afsättas, hvarvid dock iakttages, att anslaget
icke må öfverstiga hvad som motsvarar ränteoch
amorteringsbeloppet för de försålda obligationerna;
b) att de uti nästförestående punkt omfönnälda ränteoch
amorteringsans] ag skola ingå till en särskild redovisad
liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning
skall för det med dessa medel afsedda ändamål
oförryckt tillhandahållas och användas, så att
ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven
ordning verkställd, samt att de till liqvidations-
och amortissementsfonden influtna medel böra,
så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider
medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt
göras fruktbärande;
c) att de beslut och stadganden, som af Riksdagen
meddelas rörande ifrågavarande upplåning, skola underställas
Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig
anhållan att Kong]. Maj:t täcktes å lånet meddela
sin garanti; samt
2:o) att, derest icke lån kan i enlighet med första punkten
erhållas på vilkor, som Fullmägtige finna antagliga,
Fullmägtige må ega upplåna ett belopp, motsvarande
högst Fem millioner Riksdaler, mot obligationer
lydande å Svenskt mynt, ställda till innehafvaren att
återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna
böra angifvas, ej kortare än fem år och ej längre än
tio år från obligationernas utgifningsdag, och må Fullmägtige
bestämma obligationernas räntefot och valörer
Stats-Utskottets Memorial N:n 99.
7
samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna
möjligen påkallas.
Derest Riksdagen bifaller hvad sålunda blifvit föreslaget, hemställer
Utskottet,
l:o att härmed öfverensstämmande föreskrifter må
uti § 85 af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret
få intagas; och
2:o att den här ofvan uppgifna summan af En million
sexhundra tretiofyratusen sjuhundra Riksdaler,
som erfordras till fyllande af bristen i Statskontorets
inkomster år 1870, må uti 44 § af samma reglemente
inflyta.
Då, såsom ofvan är nämndt, Riksgäld s-kontorets behof intill 1870
års slut uppgår till............Runt 5,968,419: 42.
hvaraf ett belopp af...........Ä 3,400,000:
härrörer från Riksdagens beslut att anvisa medel till fortsättande
af arbetena å nordvestra stambanan samt
för stationshuset i Stockholm och hvilka medel Utskottet
här ofvan tillstyrkt måtte genom upplåning_________
anskaffas, återstår alltså ett belopp af R:mt . . . 2,568,419: 42.
eller i jemnadt tal 2,600,000 R:dr, som bör genom Bevillning fyllas;
och hemställer Utskottet,
att den allmänna bevillning, som till fyllande af
Riksgälds-kontorets behof bör utgöras, måtte för år
1870 bestämmas till enahanda belopp som vid sistförflutna
riksdag, eller Två millioner sexhundratusen
Riksdaler.
Stockholm den 11 Maj 1869.
ARVID FR:SON POSSE.
8
Stats- Utskottets Memorial N;o 99.
Reservationer:
af Herr A. O. Wallenberg: »Soin det rätt ofta inträffat, att Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret icke haft fullinagt att upplåna ledigt penningkapital
då detta varit som ymnigast att tillgå, och enär en fullmagt
för Riksgälds-fullmägtige i detta fall blott berättigar, men icke ålägger
Fullmägtige att upplåna ett större belopp, än de för bestämda utgifterna
nödvändiga, så har jag ansett att ingen skada, men väl gagn
kunde uppkomma deraf, om Riksdagen, i likhet med Riksgäld s-afdelningens
förslag, ville besluta ett bemyndigande för Fullmägtige att
utsträcka upplåningen till ett belopp, motsvarande högst 10 millioner R:dr.
Jag hemställer derföre det Riksdagen behagade besluta:
2:o) att, derest icke lån kan, i enlighet med första punkten
erhållas på vilkor, som Fullmägtige finna antagliga,
Fullmägtige må ega upplåna ett belopp, motsvarande
högst 10 millioner R:dr, mot obligationer, lydande å
Svenskt mynt, ställda till innehafvaren att återbetalas
å bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas,
ej kortare än fem år och ej längre än tio år
från obligationernas utgifningsdag; och må Fullmägtige
bestämma obligationernas räntefot och valörer samt
bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna
möjligen påkallas.»
af Herrar Fr. Schartau och L. J. Hierta mot Utskottets tillstyrkande
att, till beredande af tillgång äfven för framtida jernvägsanläggningar,
nu på förhand besluta om upptagande af ett lån å Tretio
millioner Riksdaler;
af Herrar Carl Ifvarsson, Ola Månsson och C. L Bengtsson: »Emot
Utskottets förslag, angående fonderadt statslån, få vi härmed vördsamligen
afgifva reservation. Så länge frågan om jernvägsbyggnadernas
framtida ordnande står på den oklara ståndpunkt, som för närvarande
är fallet, anse vi tiden destomindre vara inne att besluta om lån för
byggnader, hvilka kanske aldrig eller möjligen blott till en mindre del
komma till utförande, som förslaget, utan föregående motion, fram
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 99. y
kommit i Riksdagens elfte om icke tolfte stund, hvaraf följer att detsamma
antagligen icke kan undergå den noggranna och omsorgsfulla
pröfning ett sådant förslag onekligen kräfver, såsom i sigfinnefattande
ett nytt lånesystem.
Äfven emot upplåningsbejqpp^ 5,^00,000 R:dr, få vi reservera
oss. Då Utskottets beräkning utvisar, ätt det af Kongl. Maj:t föreslagna
upplåningsbeloppet, 3,400,000 R:dr, skulle blifva tillräckligt för
fyllande af bristen, så synes oss, att åtminstone 4,000,000 R:dr borde
Vara nog.»
6 I M I!({I I [ f I
af Herr \. M. Beronius.
jf»fri
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 56 Häft.
2
Bil.
Förslag till Statsregle -
Riksmynt.
Inkomster.
Ordinarie . ......
1 Extra ordinarie:
Tullmedel.....
1 Postmedel......
Ståmpelpappersmedel . .
Bränvinstillverkningsafgift
14,000,000: —
2,250,000: —
1,300,000: —
9,800,000: —
Sgr
i Statsfyllnadssumma, att utgå från Riksgälds-kontoret •
deraf för bestridande af de på Statskontoret
anvisade utgifter . . . . ....... 1,634,700:
samt att direkte från Riksgälds-kontoret utbetalas
(för motstående anslag och lån) . 368,250:
= 2,002,950: —
15,616,300 —
27,350,0001—i
42,966,300 —
2,002,950 —
Summa R:dr 44,969,250
• för år 1870. |
'' *1 ’V..y |
t(j■ £ |
nönI |
||
I | |
l Riksmynt. |
||||
Utgifter. |
i |
1 • . t 1 : , vi i i |
| |
||
Anvisade att utgå från |
Statskontoret: |
||||
Ordinarie: |
• |
||||
under |
Första hufvudtiteln . . 1,41^,000 |
||||
Andra |
d:o . . 2,495,700 |
:* • |
|||
Tredje |
d:o . . 607,000 |
. > .. •> - iil4. ■•■L .i |
,. . ; t:'' i |
j |
|
Fjerde |
d:o . . 9,568,400 |
— |
|||
Femte |
d:o . . 4,223,800 |
— |
! i.i / -• |
||
Sjette |
d:o . . 7,716,400 |
— |
|||
iyunde |
d:o . . 6,631,500 |
— |
r, i> K |
||
Åttonde |
d:o . . 4,741,500 |
— |
|||
Nionde |
d:o . . 1,391,050 |
— 38,792,350: — |
■ |
||
Extra ordinarie: |
|||||
under Andra hufvudtiteln . . 70,000 |
— |
||||
Fjerde |
d:o . . 1,149,400 |
— |
|||
Femte |
d:o . . 128,000 |
— |
|||
Sjette |
d:o . . 3,705,100 |
— |
|||
Sjunde |
d:o . . 128,000 |
— |
i-j |
||
Åttonde |
d:o . . 215,650 |
— |
i |
||
» |
Nionde |
d:o . . ‘ 412,500 |
— 5,808,650: — |
44,601,000 |
• ■ i i— |
Anvisade |
att utqå från Riksyålds-kontoret: |
. . 275,750: — . . 92,500: — |
j i |
||
Anslag |
368,250 |
—* |
|||
Summa R:dr |
j 44,969,250 |
— |
Bil.
Förslagsberftkning öfver Riksgålds-kontorets Inkomster
Från den y*
i 1869 till årets
Behållning å -Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i RiU!•
banken den 15 April 1869. ..... ^ ; ? 1 1
Under
Är 1870.
Inkomster.
Återbetalning åt tillsvidare förräntade medel
(venom försäljning af postassuransfonden tillhöriga obligationer
........ 6
Kapital- oek ränteinbetalningar ä tiil vissa beätämda
föremål anvisade län........
Allmän bevillning för åren 1868Tock 1869
Vapenskatt för är 1867.
^dningsstämpelafgifter, observations- ocl
.. skatterätts- samt ekeskogsmedel ....
Öfverskott ä Statsverkets inkomster för år 1865
n a !t0 r »i , , d''to för år 1866
■Bidrag af Manufaktur-diskontens vinstmedel
Äldre depositionsinedel......
Återstoden af anslaget till atiöning åt de’ på indråg.
.närstående civile tjeustemäu vid flottan0,
från Riksgalds-kontoret ännu ickeutlemnadeobligationer
å 90,000 Pound Sterl. för 1868 arsjeruvSån
å 92J procent, Pound Sterl. 83,475, efter 18R:drs°kurs
Ersättning tor amorteringsfonderna lemuadt förskott
titt rånte- och amorteringsliqvider
^"lSoV Klksl)aukens behållna vinst för åren 1867 och
Af besparingarne å Fyr- och båkmedlen ''
^hristianstads läns Flygsamlsplanteringsfonds samt
t ^kogsplantenngskassans behållningar . .
Oodtgörelse af undsättnihgsfonden för a Riksgäldskontoret
anvisade medel i följd af 1868 års missväxt
115,91131
I |
52,169|44>
315.000 —
1,303,288'' -1.000, (XX)1—
500 —
116,000^—
550,207 >52
60,301 27
21.000 —
3,427 50
1,502.550—,
1,014,600—1
i I . • -1
1,995,64777
200.000 —
Summa.
115.91131
52,16944
315,000
1.165,942— 2.469.230
2 600 OfY)_ ''-> mVvi/i
2.600,000
___i.
160,000-
21,000
1.200-
3,600,000 ■-500 —
276,000-550,207 52
60,301 27
42.000 —
1,200 —
3,427 50
Sgr 8,250,60281
--j—! 1,502,550—!
-----j—j, 1,014,600 —
1,504,352 23 3,5(X),000—!
--—i 200,000 —|
50,000 — 50,000 —I
] I
500,000 — 500,000 -
6,002.49423 14,253,097 04
Brist vid slutet åt åren 1869 och 1870
590,85342 5,377,566— (42
Stimma R:dr 8.841,456 23 11,380,06023 20,221,516 46
IB_
och Utgifter från den 15 April 1869 till 1870
Från den !
1869 till årets
slut.
Utgifter: -------L
Arliga anslaget till Hans Maj:t Konungen..... 300,000:—
Anslag till ränta och amortissement tor de fonderade
statslånen................|3,988,405|—
Kapitalafbetalningar och räntor a Kiksgälds-kontorets !
äldre skulder.............. 217,466|25
Kapitaiafbetalniug och ränta a 1867 års statslån . . 300,000'' —
Ränta å Konung Carl XlILs hemgiftskapital, å Göta
och Södertelje kanalers reparationsfonder, å Lapp-;
marks ecklesiastikfond, å Stockholms borgerskaps;
enkhus'' fordran samt å skulden till Hebbeska fidei
kommissinnehafvaren.
..... 27,407198
Återstoden af 1869 års statsfyilnadssumma .... 788,730!—
Ränta ä Syftade kreditivmedel i Riksbanken .... 17,21946
Vid föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter............. 1,551,142 81
Riksdags- och revisions-kostnader samt utgifter för
Riksdagens hus.............. 278,500 —
Omkostnader vid kort- och tidningsstämplingen, aflö
ningar
med flera torvaltuingsutgifter...... 108,475 —
Vid innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter: j
till brudgåfva åt Hennes Kong! Höghet Prinsessan !
Lovisa......... 198,000: —
„ arbeten å Carlsborgs fästning . . 60,000: —
.. tak öfver byggnadsarbeten å Vestra
Hästholmen..... . . 15,000: —
.. anläggning och förbättring af väga-r
i följd af 1868 års missväxt . 33,000: —
.. kanal- och vägarbeten i Kronobergs
och Jönköpings län..... 123,300: —
.. understöd i följd af 1868 års missväxt 340,000: —
„ ytterligare dito dito...... 500,000: —
, fyllnad i kreditivet för pensionering
af arméens befäl och manskap . 16,000: — |
„ godtgörande af åtskilliga utaf Kongl.
Statskontoret bestridda förskotter 118,798; 73.
„ dito af förskotter för folkundervisningen
.......... 67,344: 33. :
„ kostnader för jern vägsundersökningar 25,000: —
„ naturvetenskapliga undersökningar . 6,000: — j j.
tillhopa R:dr 1,502,443: 06.
efter afdrag af redan utbetalda . . . 280,000: — 1^22*443 06
För väganlägguingar och väglÖrbättringar, hamn- och
brobyggnader, vatteukommunikationer samt sjösänkningar
m. m. beviljade statsbidrag....... 41,666 67
Statsfyllnadssumraa för år 1870 ..........—
Summa 8 841 456 23
års slut.
Under
år 1870.
300,000 —i
5,773,071 671
212,186 25
2,220,000—i
32,61631
228,236 —
450,000 —
161,000—1
Summa.
600,000 —
9,761,476''67
429,65250
2,520,000-
60,024 29
788,730—:
17,21946
1,779,378 81
728,500 —
269,4751—
-!—i 1,222,443
i
368,250— 409,916 67
1634,7 —| 1 700 —
11 060 23 20 1 1
Jtätteiser •
1 Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
i ii T ȀP z
” 30 bör i stället tor öfverstå linien intöras 8
1 Stats-Utskottets Memorial N:o 99.
Sid. 5 råd 18 nedifr. står: en tredjedel - läs: en sjettedel
Bih. Ull Riksd. Prat. 1869. 4 Sami. 1 Aid. 57 Häft.