10

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 83.

sådana förhållanden inträdt, sona skulle göra det önskvärdt att nu ålägga dessa
jordegareben tunga, som väl åtminstone icke kan kallas tidsenlig. Jag är
deremot af den åsigt, att, om denna tionde helt och hållet efterskänktes, så
skulle Staten inom kort af bergslagernas uppblomstrande och ökade tackjernstillverkningar
skörda full ersättning för hvad den förlorar. På dessa skäl tve
kar jag icke föreslå,

att skyldigheten inoni privilegierad bergslagsort till utgörande
af tackjernslionde, äfvensom af skatte och hyttegälsjern,
der någondera af dessa tvänne sednare afgiftsposter blifvit
åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra.“

af Herr G. A. Larsson: “Då detta beslut är en ny metod att upplifva
äldre grundräntor å Svensk jord utan jordegarnes hörande, yrkar jag afslag på
den del af Kongl. Maj:ts Proposition, som bestämmer att grundräntor skola
åläggas den förut derifrån befriade jorden.“

Emot 4:de punkten utaf Utlåtandet:

af Herr Friherre Funck samt Herrar Wcern, Björnstjerna och Grefve af

Ugglas.

i\:o S3.

Ankom till Riksd. Kansli d. 3 Maj 1869, kl. 4 e. m.

Memorial, i anledning af åierremiss å en punkt uti StatsUtskottets
Utlåtande, angående grundskatternas omsättning
i penningar m. m.

(I. A.)

Uti det af Stats-Utskottet under N:o 68 afgifna Utlåtande, i anledning
af väckta frågor, angående grundskatternas omsättning i penningar m. m., har
Utskottet uti punkten under litt. C hemställt, att Riksdagen, vid anmälan af
sitt beslut, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, ville

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 83.

11

uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att de
embets- och tjensteman, hvilka hädanefter utnämnas till sådana befattningar,
med hvilkas innehafvande hittills åtföljt förmånen att uppbära ränte- och tiondeanslag,
antingen in natura eller efter medelmarkegångspris jemte forsellönsersättning,
icke må berättigas till någon sådan förmån utöfver den bestämda lön,
som för befattningen är i stat beräknad :*• Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,
hafva Riksdagens begge Kamrar till Utskottet återremitterat berörda
punkt, hufvudsakligen af den anledning, att den ifrågasatta föreskriften
möjligen kunde så tillämpas, att de arméen beviljade löneanslag, hvilka genom
1833 års lönereglering blifvit bestämda, i följd deraf skulle undergå någon
minskning, ehuru beloppet redan i så måtto visat sig vara otillräckligt, att å
Riks-staten blifvit anvisadt ett särskild! anslag af 100,000 R:dr till löneförbättring
åt indelta arméen. En sådan tillämpning har Utskottet visserligen icke
tänkt sig såsom sannolik, enär de anslag, som äro lemnade till fördelning
emellan vederbörande korps er, icke torde i sin helhet böra minskas deraf, att
eu eller annan ny tjensteman utnämnes. På det emellertid dessa betänkligheter
må undanrödjas, men då andra fall möjligen kunna uppstå, der tillämpningen
af den allmänna föreskriften skulle medföra en löneförminskning till
större belopp, än som må anses vara lämpligt, har Utskottet ansett sig böra
föreslå, att KongL Maj:t, som bäst är i tillfälle att pröfva, om och i hvad mån
undantag från den allmänna regeln lämpligen bör ega rum, må i särskilda
fall derom förordna. Utskottet får alltså föreslå,

att Riksdagen, vid anmälan af sitt beslut i anledning af
Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, ville uti underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva,
att de embets- och tjensteman, hvilka hädanefter utnämnas
till sådana befattningar, med hvilkas innehafvande hittills
åtföljt förmånen att uppbära ränte- eller tiondeanslag efter
medelmarkegångspris jemte forsellönsersättning, icke må berättigas
till någon sådan förmån utöfver den lön, som för
befattningen blifvit i stat bestämd; dock att denna föreskrift.
ej tillämpas i afseende å sådana befattningar, för
hvilka Kongl. Maj:t finner undantag i berörda hänseende
skäligen böra ega rum.

Stockholm den 3 Maj 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

.ulwH