Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.

9

Vid nu upplysta förhållanden och med afseende å vigten deraf, att de
som erhålla dylika låneunderstöd, tillhållas att noggrannt fullgöra sina för lånebeloppens
återbetalning ingångna förbindelser, anser sig Utskottet böra
hemställa:

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga Proposition icke må
m af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

\:o 79.

Ankom till Riked. Kansli d. 29 April 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition,
angående befrielse för Kommendör-kaptenen af Andra
klassen vid Kongl. Flottan C. J. F. Kafle från
honom ålagd ersättningsskyldighet, i följd af Angkorvetten
Orädds förolyckande på Engelska kusten.

(I. A.)

Hos Kongl. Maj:t hade, enligt hvad af ofvanberörda den 9 innevarande
månad till Riksdagen aflåtna och uti Första Samlingen af Bihanget till dess
Protokoll under N:o 28 intagna nådiga Proposition inhemtas, Kommendörkaptenen
af Andra klassen vid Kongl. Flottan, Riddaren af Kongl. Svärdsorden,
Claes Johan Fredrik Kafle i underdånighet anhållit, att af särskild nåd
varda befriad ifrån honom ådömd skyldighet att ersätta den genom ångkorvetten
Orädds strandning på Engelska kusten Kronan tillskyndade förlust.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Samt. 1 Afd. 42 Höft.

2

10

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 79.

De frågan rörande handlingar innehålla hufvudsakligen:
att Kommendör-kaptenen Kafle, hvilken såsom chef å berörda ångkorvett
fört utställningsartiklar från Göteborg till franska hamnen Havre de Grace,
enligt sin instruktion, genast efter dessa artiklars lossning den 3 December
1866 klockan 8 förmiddagen från sistnäinnda hamn anträdt återfärden, medhafvande
ombord eu af vederbörlig embetsmyndighet, “Trinityhouse" i Hull, liceitfierad
och med intyg om utmärkt skicklighet försedd engelsk lots, hvilken på
bortresa)! i förutgångne November månad lotsat korvetten till Havre från floden
Humber å östra kusten af England och åtagit sig att dit återlotsa fartyget;

att fartygets kurs, i samråd med nämnde lots, sattes på Dungeness fyr
i Engelska kanalen och under fortsatta noggranna observationer fullföljdes,
hvarvid korvettens alla segel, för att fyren innan aftonen måtte komma i sigte,
tillsattes, men under dagens lopp måste, i följd af hård blåst, minskas;

att vid frampå dagen tilltagande både vind och disig luft, lotsen, på
tillfrågan, förklarat sig, detta oaktadt, vara säker och villig att fortsätta lotsningen
genom kanalen så på natten som dagen;

att, sedan skymning omkring klockan half 5 eftermiddagen inträdt, utan
att förrbemälde Dungeness fyr kunnat förmärkas, utkiken omkring kl. 5 varskott
ljussken, som förmodats komma derifrån, men att sådant likväl ej bekräftats
vid för utrönande häraf utaf lotsen under omkring fem minuters tid
företagen kursförändring, utan skenet sedermera ansetts härröra från något
seglande fartyg;

att, under vindens ytterligare tilltagande och vid inträffadt fullt mörker^
besticket ånyo tillitats, dervid korvetten beräknats befinna sig i Lat N. 50°
44'' och Long. Ost. 0° 48 samt med den satta kursen gå klar för bankarne
utanför Hastings, men fartyget en kort stund derefter eller omkring klockan
% till 6 stött på Engelska kusten, i närheten af staden Rye, 4 till 5 engelska
mil nordvest från merberörda fyr, dervid oaktadt af fartygschefen ögonblickligen
vidtagna kraftiga och ändamålsenliga åtgärder för att bringa fartyget af
grund, sådant dock ej lyckats, utan detsamma i följd af den våldsamma sjögången
blifvit vrak;

att, sedan nödsignaler ifrån fartyget blifvit gifna, kustbevakningen å en
i närheten af strandningsstället belägen plats, kallad Jury’s Gap, medelst begagnande
af raketapparat räddat största delen af besättningen, hvaraf sist
chefen;

att, efter det undersökning, angående orsakerna till berörda strandning
och omständigheterna dervid egt rum inför flottans krigsrätt i Carlskrona och
åtal vid Kongl. Krigshofrätten blifvit anstäldt mot Kafle för förment åsidosättande
af hvad honom i hans egenskap af befälhafvare å fartyget ålegat,
Krigshofrätten i utslag den 29 Maj 1868 sig utlåtit och enär det förhållan -

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 79

11

de, alt korvetten, enligt gjord beräkning, 1 till 6 eftermiddagen den dag strandningen
inträffade, hunnit inom den å sjökortet utstakade lysvidd för Dungeness
fyr, utan att samma fyr då ännu varit synlig, så att rättelse i besticket
kunnat derigenom vinnas, bort för Kommendör-kaptenen utgöra grundad anledning
att låta anbefalla lodning med djuplod för att söka utröna om fel i
besticket före fanns; ty och då en sådan lodning icke verkställts, hvarigenom
tvifvelsutan anledning skulle företett sig att framgå med sådan större försigtighet
att strandningen undvikits, pröfvade Krigshofrätten, jemlikt 2 Kap. 13 §
Krigsartiklarne och Kongl. Cirkuläret den 26 November 1812, rättvist döma
Kommendör-kaptenen Kafle, för det han sålunda åsidosatt hvad honom enligt
I Artikeln 17 § och XIV Artikeln 162 i Tjenstgöringsregleinentet den 19 Juli
1841 såsom fartygschef ålegat, till suspension under tre månader från tjenst
och lön, äfvensom förpligtat honom att ersätta den genom korvettens strandning
Kronan tillskyndade förlust, uppgående, enligt till beloppet obestridda
räkningar, till 179,692 R:dr 41 öre Runt;

att Kommendörkaptenen Kafle, uti sin hos Kongl. Maj:t i underdånighet
förda klagan öfver Krigshofrättens berörda utslag, bestridt giltigheten af
hvad deruti anmärkts om uraktlåten lodning, under åberopande af sin till
Krigshofrätten förut afgifna förklaring, eller att, då han på grund af föregående
erfarenhet hade all anledning förmoda, det korvetten snarare var efter
än före sin räkning och något skäl icke förefanns till antagande att fartyget
varit vester om sin kurslinea. lian under sådana omständigheter ej rimligen
kunnat vänta ringaste ledning af lodskott, hvaremot fartygets räkning genom
förnyade lödningar, som ej kunnat ske utan att fartyget lagts bi, blifvit i afseende
på kurs och distans i hög grad osäkergjord och svår att bestämma —
förhållanden, indika äfven af ansvarsstyrmannen å korvetten C. A. Gadelius
angifvits — hvarjemte sökanden erinrat, att någon bestämd föreskrift om lodning
med djuplod under förhanden varande omständigheter hvarken i de af
Krigshofrätten åberopade lagrum eller annorstädes i gällande Reglementen
funnes stadgad, utan vidtagandet af en sådan åtgärd helt och hållet berott på
hans eget omdöme, samt att han. lika med engelska lotsen och ansvarsstyrmannen,
ansett lodning icke vara behöflig förr än omkring kl. 6, då fartyget
enligt besticket borde befinna sig 8'' från Dungeness och å 19 famnars vatten;
pa grund åt hvilka med flera anförda skäl, sökanden i underdånighet anhållit,
att Krigshofrättens utslag måtte upphäfvas, men att, i händelse detsamma
skulle i nåder finnas lagligen grundadt, åtminstone ersättningsskyldigheten måtte
honom af gunst och nåd eftergifvas, med afseende å de i detta mål förekommande
flera ursäktande omständigheter och hans oförmåga att gälda det stora
ersättningsbeloppet, hvarom, äfvensom att han ej gittat för samma belopp anskaffa
borgen, bevis företetts; varande af engelske lotsen, hörd på ed inför

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

engelsk myndighet, betygadt, att han på tillfrågan af vakthafvande officeren
på° korvetten omkring kl. 5 eftermiddagen, om lodning vore erforderlig, svarat,
att den då icke behöfdes, men efter en timma, om Dungeness fyr derförinnan
icke blefve synlig, borde företagas, äfvensom att strandningen förorsakades af
djupt mörker och tjocka samt icke kunnat undvikas;

att, vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 16 och 17 sistlidne
December, dess fleste ledamöter, med afseende å förhållandena under
ifrågavarande resa och särskildt den omständighet att omkring kl. 5 e. m. ett
ljussken varit synligt, om hvilkct någon förklaring icke kunnat erhållas af den
medföljande lotsen, ansett Kafle icke hafva bort underlåta att anbefalla lodning,
och förthy icke funnit skäl till ändring i Krigshofrättens domslut; men en ledamot
varit härifrån skiljaktig och, vid öfvervägande af hvad handlingarne innehålla
angående den ifrågavarande December aftonens djupa mörker och storm i förening
med hög sjö och stark strömsättning, hvilket i samverkan förorsakat en
betydlig afvikelse från den beräknade kurslinean samt gjort korvettens belägenhet
särdeles äfventyrlig och till följd deraf det ingalunda vore tillförlitligen antagligt,
att, derest Kafle, vid upptäckten af ljusskenet, lagt fartyget bi och anställt
''djuplodning, fartygets förolyckande skolat undvikas, samt enär, äfven om
underlåtenheten af lodning kunde såsom en brist anmärkas, det likväl icke öfverensstämde
med lagstiftningens anda och grunder, ätt hvarje vid utförande
ai ett svårt och farligt uppdrag begånget misstag eller förbiseende må bedömas
sä strängt, att vare sig straff eller den vidsträckta ersättningsskyldighet, hvarom
här vore fråga, ovilkorligen följa bör, för sin del pröfvat skäligt, med ändring
af öfverklagade utslaget, förklara, det han ansåge sådana omständigheter
icke hafva mot Kafle förekommit, på grund hvaraf Kafle kunde till ansvar i
målet fällas; samt

att, beträffande Kommendörkaptenen Kafles i sammanhang med besvuren
gjorda underdåniga ansökning om befrielse af nåd från den honom ådömda
ansvars- och ersättningsskyldighet, Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning i
Stats Rådet den 12 sistlidne Februari, i likhet med Högsta Domstolens flesta
ledamöters yttrade mening, funnit någon mildring i det ådömda ansvaret icke
böra ega rum, hvaremot i afseende ä den sökta eftergiften af ersättningsskyldigheten,
handlingarne öfverlemnats till Sjöförsvars-departeinentet.

Vid öfvervägande af hvad i afseende på denna nådeansökning förekom
mit och enär ådagalagdt blifvit, det Kommendör-kaptenen Kafle, utom den anmärkta
underlåtenheten att vid förrberörda tillfälle verkställa djuplodning, emot
hvilken åtgärd, han på anförda skäl hyst betänklighet, i allt öfrigt med skicklighet
uppfyllt sitt chefskall, har Kongl. Maj-.t, med fästadt afseende jemväl
derå. att Kafle under en långvarig tjenstetid på ett hedrande sätt fullgjort sina

många

Ståts-Utskottets Utlåtande N.-o 79.

13

många och olikartade tjensteåligganden vid Kongl. flottan, funnit sig ega anledning
nu föreslå Riksdagen att medgifva, det Kommendör-kaptenen Kafle,
som, på sätt styrkt blifvit, saknade tillgång till det ådömda ersättningsbeloppet,
hvars utkräfvande utan tvifvel skulle bringa honom för hela sin framtid på
fullkomligt obestånd, måtte befrias från fullgörandet af den honom ålagda skyldighet
att ersätta den genom förbemälde ångkorvetts strandning Kronan tillskyndade
förlust af 179,692 R:dr 41 öre Runt.

Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvanberörda nådiga framställning
blifvit remitterad, har, efter erhållen kännedom af dertill hörande handlingar,
tagit densamma i öfvervägande, och får, på grund af de i den nådiga Propositionen
anförda omständigheter, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda
måtto behagat föreslå.

Stockholm den 29 April 1869.

, På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservation anmäldes af Herr A. W. Björck, hvilken ansåg Utskottet
böra hemställa.

att Riksdagen måtte förklara, att den funnit sig icke kunna
bifalla den af Kongl. Maj:t föreslagna eftergift af den Kapten
Kafle ådömda ersättning; men att Riksdagen beslutat,
att verkställigheten af Kongl. Maj:ts utslag i målet inställes
emot det att Kapten Kafle under sin tjenstetid afstår V* af
den honom å flottans stat tillkommande lön, att afräknas
å ersättningsbeloppet.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Åfd. 42 Haft.

3