Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
1
Hf:o 76.
Ank. (ill Riksd. Kansli d. 29 April 1869, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändring af uppvärmnings-
och luftvexlingsanstalterna i Kamrarnes
sessionsrum.
(R. A.)
Under erinran att, ehuru Riksdagen såväl år 1867 som sistlidet år be
slutat, att uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna i Första Kammarens ses
sionsrura borde förbättras samt, oaktadt försök dertill blifvit gjorda, de öfverklagade
olägenheterna likväl i betydlig grad ännu qvarstode, har Herr E. G.
Lilliehöök, uti en inom nämnda Kammare den 9 sistlidne Mars väckt motion
(N:o 53), hemställt att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret måtte uppdragas att
låta förändra eller förbättra nämnda uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter,
så att värmen blefve öfver hela rummet jemnt fördelad, utan att något för
helsan menligt luftdrag derefter måtte förmärkas.
Stats-Utskottet, till hvars handläggning denna fråga blifvit remitterad,
har, i anledning deraf, anmodat bemälde Fullmägtige att genom sakkunnige
personer låta utreda om och i hvad mån förbättring af de ifrågavarande apparaterna
är verkställbar eller huruvida andra och till ändamålets vinnande lämpliga
anstalter må kunna åvägabringas. Till följd häraf hafva Fullmägtige, efter
att i ämnet inhemtat yttranden af Föreståndaren för Teknologiska Institutet,
Öfverdirektören K. Styffe och Professoren E. Edlund samt Ingeniören E. A.
Wiman, uti eu til! Utskottet den 22 innevarande månad allåten skrifvelse öfverlemnat
dessa yttranden jemte en approximativ beräkning öfver de kostnader,
som blefve förenade med den ifrågaställa föjrändringens utförande på det sätt
Bih. till Riksd. Brok 1869. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 76.
Öfverdirektören Styffe föreslagit, hvilken kostnad antagits icke komma att öfverstiga
6,300 R:dr; och hafva Fullmägtige hemställt att åt dem måtte varda uppdraget
att, med ledning af Öfverdirektören Styffes förslag, låta utföra de arbeten,
som kunna finnas erforderliga för en förbättrad och jemnare fördelad uppvärmning
och luftvexling inom ofvannämnda sessionsrum.
Af Öfverdirektören Styffes i ämnet afgifna yttrande, hvilket härjemte
bifogas, har Utskottet inhemtat, att såsom en bidragande orsak till de öfverklagade
olägenheterna, bland annat, uppgifvits, att uppvärmningen och ventila
tionen af de begge Kamrarnes sessionsrum icke äro fullkomligt oberoende af
hvarandra. Denna omständighet, i förening dermed att klagomål af ungefärligen
samma beskaffenhet, som rörande Första Kammarens sessionsrum, ofta uttalats
äfven rörande olägenheterna af uppvärmnings- och luftvexlingsanstalterna
i Andra Kammarens sessionsrum, föranleder Utskottet att fästa uppmärksamheten
derpå, att de föreslagna åtgärderna icke torde böra inskränkas endast
till förstnämnda rum; men då Riksdagen, lika litet som Stats-Utskottet, lärer
kunna ingå i pröfning af lämpligaste sättet för de öfverklagade olägenheternas
afhjelpande, anser sig Utskottet endast böra hemställa,
att Riksdagen måtte besluta anmoda Fullmägtige i Riksgälds
kontoret att, så snart efter Riksdagens slut möjligen
ske kan, låta anställa nödiga undersökningar om tjenligaste
sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande i afseende
å såväl Första som Andra Kammarens sessionsrum,
vare sig genom förändring af de nuvarande uppvärmnings
och luftvexlingsapparaterna eller genom anbringande derstä
des af andra fullt ändamålsenliga uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter,
samt att Fullmägtige derefter måtte ofördröjligen
låta vidtaga de åtgärder, som för ändamålets vinnande
kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.
Härmed anser sig Stats-Utskottet jemväl hafva besvarat Andra Kamma
rens sistlidne gårdag meddelade och denna dag Utskottet tillhandakomna remiss
å Herr S. Ribbings inom sistnämnda Kammare gjorda framställning, att Riksdagen
måtte uppdraga åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret att låta förändra
eller förbättra Andra Kammarens uppvärmnings- och luftvexlingsapparater så,
att det skarpa luftdraget åtminstone i de delar af rummet, der ledamöterna
hafva sina platser, måtte mildras eller upphöra.
Stockholm den 29 April 1869.
På Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.
y
Promemoria rörande uppvärmningen och ventilationen af Riksdagens Första
Kammares sessionsrum.
De med uppvärmningen och ventilationen af nämnda lokal förenade
olägenheterna anser jag hufvudsakligen härröra af följande orsaker, nemligen:
l:o) deraf att ifrån rummet finnas tvänne särskilda afledningstrummor för
luften, och att den ena af dessa, som till en början består af flera i vestra
ytterväggen anlagda vertikala kanaler, för närvarande icke kan uppvärmas,
hvarigenom lätt inträffar, att draget i denna trumma går i motsatt riktning
emot den beräknade, så att kall luft genom densamma inledes och framkommer
under den amfiteatraliska upphöjningen i främre delen af rummet;
2:o) att rummet har trenne, med flera lågt sittande fönster iörsedda, ytterväggar,
hvilka icke, genom strålning från kakelugnar, kaminer eller andra ap
parater med upphettade ytor, erhålla någon värme och derföre, under i öfrigt
lika förhållanden, blifva kallare än ytterväggarne i vanliga boningsrum, till
följd hvaraf dels luften, som vid kalla ytterväggar i allmänhet nedsjunker, af
dessa i förevarande fall mera afkyles än i vanliga, med likadana väggar försedda,
rum, dels ock personer, som i rummet vistas, genom strålning förlora
mera af sin kroppsvärme;
3:o) att utrymmet är så inskränkt, att många af Kammarens ledamöter
måste erhålla sina platser tätt utmed ytterväggarne, och några på mindre än
2 fots afstånd från de lågt sittande nedra fönstren;
4:o) samt till en del sannolikt äfven deraf, att uppvärmningen och ventilationen
af de begge Kamrarnes sessionsrum icke äro fullkomligt oberoende
af hvarandra.
För att, så vidt utan alltför kostsamma förändringar möjligt är, afhjelpa
de af dessa förhållanden föranledda olägenheter, torde jag få föreslå:
att den i vestra ytterväggen anbragta luftafledningstrumman måtte fullkomligt
stängas, och, i fall så skulle finnas nödigt, det med densamma i förbindelse
stående rummet under den främre amfiteatern, medelst under golfvet
lagda rör, förenas med rummet under den andra amfiteatern, och således äfven
med den andra afledningstrumman;
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
att utmed alla ytterväggar ett system af, på ändamålsenligt sätt fördelade
och med erforderliga regleringskranar försedda, ångrör af omkring 1 decimalstums
diameter anbringas bakom panelningarne, som derföre framflyttas
ungefär 2,5 decimaltum ifrån väggarne samt både nertill och upptill förses med
galler eller andra lämpliga öppningar, så att luften bakom panelningarne kan
cirkulera;
att ångrör jemväl anbringas dels under främre amfiteatern, dels ock i
de vertikala kanaler, som finnas i vestra gafvelväggen, så att denna kan till
erforderlig grad uppvärmas;
att, till förekommande af drag från nedra fönsterraden, antingen höjden
af dervarande skärmar ökas med omkring 2 fot, i hvilket fall skärmarnes ötra
del kunde göras lös och, om så skulle önskas, af glas, eller ock öfver de nu
befintliga skärmarne insättas fönster, så att rummet emellan dessa och de nuvarande
innanfönstren, medelst de i fönstersmygarne anbragta ångrören kunde
hållas varmt;
samt att alla fönster förses med rullgardiner, enär genom sådana, då
de äro nedfällda, äfven luftens afkylning af fönstren i någon, om ock ringa
mån förminskas.
Man skulle visserligen till afledning af luft från rummet äfven kunna
fortfarande begagna den i vestra gafvelväggen varande trumman, så framt denna
på sätt nu blifvit föreslaget, kommer att uppvärmas; men om i sådant fall luften
derstädes någongång skulle blifva betydligt varmare än i den andra med
ångrör icke försedda trumman, fruktar jag, att kall luft skulle kunna insugas
genom den sednare och framkomma under den större amfiteatern till stort men
för Kammarens der sittande ledamöter, och, om åter luften i den förra värm
des för litet, kunde draget i denna, likasom nu stundom sker, komma att gå
nedåt, hvarföre jag anser rådligast, att blott hafva en afledningstrumma samt,
om så skulle erfordras, heldre göra denna större, än använda tvänne särskilda.
Af det till förekommande af drag från nedra fönsterraden ofvan föreslagna
alternativer, är det sednare tvifvelsutan verksammast; men regleringen
af ångtilloppet fordrar, åtminstone i början, innan någon erfarenhet hunnit
förvärfvas, stor uppmärksamhet, och bäst är naturligtvis, om sådana komplice
rade tillställningar kunna undvikas. För underlättandet af rummets ändamåls
enliga uppvärmning hade derföre varit önskligt, att de öfra fönstren från början
kunnat göras så stora, att den nedra fönsterraden kunnat alldeles igensättas.
Slutligen torde jag böra nämna, att som detta yttrande först Påskdagen
af mig blef begärdt, och dervid tillika tillkännagafs, att man önskade erhålla
detsamma sednast i dag på morgonen, jag icke kunnat sjelf anställa några undersökningar
rörande uppvärmningen under olika yttre temperaturförhållanden
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 77.
5
m. m., utan har jag förlitat mig på de uppgifter derom, som blifvit mig benäget
meddelade af Herr Ingeniör E. A. Wiman.
Stockholm den 1 April 1869.
Knut Styffe.
t
Undertecknad instämmer för. sin del i Öfverdirektör Styffes förslag om
ångrörs anbringande utefter väggarne.
Stockholm den 7 April 1869.
Er. Edlund.
N:o 77.
Ankom till Riksd. Kansli d. 29 April 1869, kl 12 midd
Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af
återstående oguldna beloppet af det för Ljung aåns
sänkning beviljade låneunderstöd.
(R. A.)
För sänkning af Ljunga å med flera vattendrag inom Hjertlanda, Ljunga,
Wrigstads, Stockaryds, Hjelmseryds och Hultsjö socknar uti Westra härad af
Jönköpings län blef, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga Skrivelser af den 27 Mars
och den 2 Juli 1858, beviljadt ett statsbidrag af 28,500 R:dr, deraf 5,700 R:dr
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 22,800 R:dr såsom lån, hvilket
sistnämnda belopp borde återbetalas på det sätt att, sedan lånet fått under
fem år räntefritt innehafvas, skulle från och med år 1864 till och med år 1878
årligen inbetalas 8 procent å låncsumman med 1,824 R:dr samt år 1879 erläggas
1,645 R:dr 16 öre, hvarigenom hela lånet ansåges vara till fullo betaldt.
Sedan arbetet, som utförts med en kostnad af 73,715 R:dr, blifvit fullbordadt,