Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

1

11

N:o 49.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1869, kl. 2 e. m.

Memorial, med svar å åter remisser samt förslag till sanmanjemkning
eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes
skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen
under Biks-statens särskilda Hufvudtitlar.

(U. Afd:ne.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning af
Utskottets Utlåtanden N:ris 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39 och 40, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet
här afgifva svar å erhållna återremisser samt framstiilla de förslag till sammanjemkning
af skiljaktiga beslut eller propositioner för votering, hvartill
berörda beslut funnits föranleda; börande Utskottet härvid tillkännagifva, att
i afseende å de af Kamrarne med olika beslut afgjorda frågor, vid hvilka
Utskottet icke meddelat yttrande om beslutens sammanjemkning, sådan sam manjemkning

funnits icke vara möjlig.

/

Tredje Hufyudtiteln.

(Utlåtande N:o 34.)

l:o. Sedan Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att nedannämnda särskilda
anslag, motsvarande ungefärligen 12/17:delar af hela det belopp, som
för ombesörjandet af de Förenade Rikenas diplomatiska angelägenheter ansetts
erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att mot nu gällande
redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags användande,
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 28 Käft. 1

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

som hittills varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod till
Utrikes-departementet utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikes-ärendenå............. 24,000: _

Departementets expedition................... 25,500: _

Ministerstaten .................. 340,500: _

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... 50,000: —

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000: —
hade Utskottet i l:a punkten hemställt, att denna Kongl. Maj:ts nådiga framställning
måtte pa det sätt bifallas, att nedannämnda anslag anvisades att
mot nu gällande redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags
användande, som hittills varit bestämda, under instundande statsregleringsperiod
till Utrikes-departementet utgå, nemligen till

Statsministern för Utrikes-ärendena ............. 24,000

Departementets expedition................... 25,500

Ministerstaten........................ 316,800

Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter...... 56,500

Anslag till öfvergående utgifter ............... 17,200

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000: —

Utskottets tillstyrkande är af Andra Kammaren bifallet; hvaremot Första
Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, för så vidt den skiljde
sig från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, bifallit samma framställning.

I följd häraf far Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning
inom Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
anvisar nedannämnda särskilda anslag att mot nu gällande redovisningsskyldighet
och på samma vilkor för dessa anslags användande, som hittills
varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod till Utrikesdepartementet
utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikes-ärendena.............. 24,000: —

Departementets expedition................... 25,500: —

Ministerstaten.......................... 340,500: _

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........ 50,000: —

röstar

Den det ej vill, röstar

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000
Ja;

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning, att nedannämnda anslag anvisats att mot nu
gällande redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags

an -

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

3

vändande, som hittills varit bestämda, under instundande statsregleringsperiod
till Utrikes-departementet utgå, nemligen till

Statsministern för Utrikes-ärendena ............. 24,000: —

Departementets expedition................... 25,500:

Ministerstaten..... 316,800:

Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter..... 56,500: —

Anslag till öfvergående utgifter............. • • • 17,200: —

eller tillsammans R:mt R:dr 440,000: — ”

2:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet i
Utlåtandet N:o 28 föreslagit, angående upphörande af det nu å Sjette Hufvudtiteln
uppförda anslag till Handels- och Sjöfartsfonden, hade Utskottet, i
enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, i 2:a punkten
tillstyrkt,

a) att såsom bidrag till Konsulsfonden måtte anvisas ett årligt anslag
af 160,000 R:dr, och

b) att jemväl det till underhåll af Svenska Kronans hus i Constantinopel
och Tanger samt Svenska kyrkan i London äskade anslag, 7,000 R:dr,
måtte af Riksdagen beviljas.

Denna hemställan är af Andra Kammaren bifallen, hvaremot samma
punkt blifvit af Första Kammaren till Utskottet återförvisad.

Då denna återremiss varit föranledd deraf, att Utskottets ofvanberörda
hemställan om indragning af anslaget till Handels- och Sjöfartsfonden blifvit
af Första Kammaren afslagen, men samma hemställan numera under den 9
innevarande månad är af Riksdagen bifallen, hemställer Utskottet,

att Första Kammaren måtte i frågan fatta beslut.

Fjerde Hufyudtiteln.

(Utlåtande N:o 35.)

3:o. Utskottets, efter pröfning af de särskilda anslagsbehofven under
Fjerde Hufvudtiteln, uti 12:e punkten gjorda hemställan, att öfriga under
denna Hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, i hvilkas slutsummor Utskottet
icke tillstyrkt någon förändring, måtte bestämmas till enahanda belopp, som i
nu gällande Riks-stat äro upptagna, är af Första Kammaren bifallen. Andra
Kammaren åter har, med bifall till Utskottets hemställan i öfrigt, beslutat,
att anslaget till ”Indelta Arméens vapenöfningar” skall för år 1870 nedsättas
med 442,000 R:dr.

Vid sådant förhållande får Utskottet för den omröstning, som i anledning
häraf hör anställas, afgifva följande förslag till voteringsproposition:

”Den som vill, att det under Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till
”Indelta Arméens vapenöfningar” af Riksdagen bestämmes till enahanda be -

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

lopp, som i nu gällande Eiks-stat är upptaget, eller 884,000 R:dr 4$ öre
rostar ’ »

T\ • •

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att anslaget till ”Indelta Arméens
vapenofningar skall för ar 1870 nedsättas med 442,000 R:dr.”

f + • 4-°’ u P*!ö/niag Kongl- Maj:ts nådiga framställning, att till befästningsarbetena
vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet måtte anvisas en
summa a 7,400 R.dr, hade Utskottet i 17:e punkten hemställt, att Riksdagen
måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning i den mån bifalla
att till befästningsarbetena vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet anvisades
for år 1870 a extra stat ett anslag af 87,400 R:dr.

a «i FÖftai Kammaren beviljade den af Kongl. Maj:t till ifrågavarande ändamål
askade summa, 117,400 R:dr, hvaremot Andra Kammaren biföll Utskottets
hemställan; och bör således äfven denna fråga afgöras genom omros
ning, for hvilket ändamål Utskottet föreslår följande voteringsproposition:

”I)en som vill att Riksdagen beviljar den af Kongl. Maj:t till befästningsarbetena
vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet för år 1870 äskade
summa, 117,400 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

77 *iar Resdagen till befästningsarbetena vid Oxdjupet eller

Fredriksborgssundet anvisat för år 1870 å extra stat ett anslag af 87,400

... a''(l'' Fi\ 22:dra punkten hade Utskottet, i anledning af Kongl. Maj-ts
nådiga framställning om beviljandet för år 1870, till skarpskytteväsendets
befrämjande af en summa af 90,000 R:dr, tillstyrkt, att denna nådiga framstallnmg
matte i den mån bifallas, att till skarpskytteväsendets befrämjande
tor år i870 anvisades ett belopp af 70,000 R:dr, för att på det af Kongl.
Maj:t föreslagna sått användas. Detta tillstyrkande är godkändt af Första
Kammaren, hvaremot Andra Kammaren, med bifall till Kongl. Majrts nådiga
proposition, anvisat till skarpskytteväsendets befrämjande för år 1870 ett
belopp af 90,000 R:dr.

i° tt?? ,!å!edes1 omröstning äfven i denna fråga lärer böra anställas, föres
r Utskottet i detta hänseende följande voteringsproposition:

Stuts-Utskottets Memorial N:o 49. 5

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat,
för år 1870 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisar ett belopp af
90,000 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till skarpskytteväsendets befrämjande för
år 1870 anvisat en summa af 70,000 R:dr.”

Femte Hufyudtiteln.

(Utlåtande N:o 36.)

6:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att för beredande af tillgångar till
krigsfartygs byggnad år 1870 måtte, i stället för extra anslag, få användas de
öfverskott, som under åren 1867 och 1868, till ett sammanlagdt belopp af
omkring 180,000 R:dr, uppstått på statsinkomsttiteln: ”Fyr- och Båkmedel”
och funnits kunna för Lots- och Fyrinrättningens behof undvaras, så framt
hädanefter berörda, statsinkomst i sin helhet gjordes under hvarje löpande år
tillgänglig, hade Utskottet i första punkten hemställt, att Riksdagen, med
afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om användande för krigsfartygs
byggande af medel från anslaget till Lots- och Fyrinrättningen, måtte i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t ville af den behållning, som vid innevarande
års slut kunde finnas reserverad å anslaget till ”exercis af flottans
bemanning”, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp,
som för år 1870 kunde vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt.

Denna punkt är af Andra Kammaren godkänd, hvaremot Första Kammaren
biföll Utskottets hemställan med följande förändrade lydelse: ”att
Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om användande
för krigsfartygs byggande af medel från anslaget till Lots- och Fyrinrättningen,
må i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville af de behållningar,
som vid innevarande ars slut kunna finnas å öfriga reservationsanslag å
Jemte Hufvudtiteln, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort
belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt.
”

Då de olika meningar, som sålunda hos Kamrarne gjort sig gällande,
icke kunnat sammanjemkas, får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning,
föreslå följande voteringsproposition:

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

”Den som vill, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga
framställning om användande för krigsfartygs byggande af medel från anslaget
till Lots- och Fyrinrättningen, måtte i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t‘ville af den behållning, som vid innevarande års slut kan finnas reserverad
å anslaget till ”exercis af flottans bemanning”, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden
öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom
bidrag för nämnda fond erforderligt, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att, med afslag å Kongl. Maj:ts
nådiga framställning om användande för krigsfartygs byggande af medel från
anslaget till Lots- och Fyrinrättningen, i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t ville af de behållningar, som vid innevarande års slut kunna finnas å
öfriga reservationsanslag å Femte Hufvudtiteln, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden
öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för
nämnda fond erforderligt.”

7:o. Utskottets i andra punkten gjorda hemställan, att det å Femte
Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag till ”durchmarchekostnader” måtte
från 30,000 R:dr till 20,000 R:dr nedsättas, är af Andra Kammaren bifallen
och af Första Kammaren godkänd med den förändring, att det ifrågavarande
anslaget bestämdes till 27,000 R:dr.

För frågans afgörande genom omröstning får Utskottet föreslå följande
voteringsproposition:

”Den som vill, att det å Femte Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
till durchmarchekostnader må från 30,000 R:dr till 27,000 R:dr nedsättas,
röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att ifrågavarande anslag skall
från 30,000 R:dr till 20,000 R:dr nedsättas.”

8:o. Uti tredje punkten mom. a) hade Utskottet hemställt, att för ”sjöexpeditioner
till handelns skyddande” måtte anvisas ett årligt anslag af
150,000 R:dr att tilläggas anslaget till ”exercis af flottans bemanning”, hvilket
derigenom skulle från 480,000 R:dr höjas till 630,000 R:dr.

Detta tillstyrkande är af Andra Kammaren godkändt, hvaremot Första
Kammaren, i enlighet med Utskottets hemställan, för sin del anvisat ett år -

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

7

ligt anslag af 150,000 R:dr ”för sjöexpeditioner till handelns skyddande”,
men afslagit hvad Utskottet i detta moment i öfrigt hemställt.

För sammanjemkning af de sålunda skiljaktiga meningarne, får Utskottet
föreslå,

att ofvan omförmälda anslag måtte få under Riks-statens
Femte Hufvudtitel uppföras under följande rubrik:
Sjövapnets öfningar, reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning 480,000: —
Sjöexpeditioner till handelns

skyddande........ 150,000: — ggQ qqq. _

Sjette Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 37.)

9:o. På sätt Kong]. Maj:t föreslagit, hade Utskottet i åttonde punkten
tillstyrkt, att för 1870 års omkostnader vid jernvägstr afiken måtte anvisas
ett förslagsanslag af 4,300,000 R:dr att af trafikmedlen direkt utgå. Denna
punkt, hvilken blifvit af Första Kammaren bifallen, är af Andra Kammaren
till Utskottet återremitterad i syftning att ärendet måtte af Utskottet behandlas
i sammanhang med den nådiga Proposition rörande grunderna för förvaltningen
och sär skild t för aflöningen af den vid jernvägstrafiken anställda
personal, som lärer komma att för Riksdagen framläggas. Då de bestämmelser,
som i anledning af nämnda Proposition blifva af Riksdagen beslutade,
emellertid komma att på de verkliga utgifterna utöfva samma inflytande,
ehvad den förslagsvis beräknade summan för det hela uppföres något
högre eller lägre, samt Aid förslagsanslagets beräknande hänsyn bör tagas
dertill, att Riksdagen upptagit 1870 års inkomster af jernvägstrafikmedlen
till 6,500,000 R:dr eller 100,000 R:dr högre än de för innevarande år beräknade
inkomsterna af nämnda trafik, så har Utskottet icke ansett utgifterna
böra upptagas lägre än till 4,300,000 R.dr.

Utskottet hemställer derföre,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

10:o. Utskottet hade uti 23:dje punkten mom. c), på sätt Kongl. Maj:t
begärt, tillstyrkt, att Riksdagen måtte för år 1870 anvisa 3,000 R:dr till
arfvoden för ingeniörelevers undervisande vid Krigshögskolan. Detta tillstyrkande
är bifallet af Första Kammaren, men afslaget af Andra Kammaren.
Då således omröstning i denna fråga lärer böra anställas, föreslår Utskottet
i detta hänseende följande voteringsproposition:

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
förslag, för ar 1870 anvisar 3,000 R:dr till arfvoden för ingeniörelevers undervisande
vid Krigshögskolan, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra för ifrågavarande ändamål
bevilja något anslag.”

Sjunde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 38.)

11 :o- Uti nionde punkten hade Utskottet på anförda skäl hemställt,
att åtskilliga inom Andra Kammaren väckta motioner om indragning eller
nedsättning af anslaget till Kongl. Theatern måtte af Riksdagen lemnas utan
afseende. Denna Utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, men
afslogs af Andra Kammaren, som beslöt, att det för Kongl. Theatern å ordinarie
stat uppförda anslag skulle nedsättas till 50,000 R:dr.

Vid sådant förhållande får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning
föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att det för Kongl. Theatern anvisade anslag till oförändradt
belopp, 60,000 R:dr, bibehålies, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att det för Kongl. Theatern å
ordinarie stat uppförda anslag nedsättes till 50,000 R:dr.”

o 12:o. Med bifall till Utskottets hemställan i tionde punkten mom. b)}
för sa vidt den afsåge fastställande af öfriga under Sjunde Hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag till enahanda belopp, som vid nästlidna riksdag bestämdes,
har Andra Kammaren, hvad särskildt angår anslaget till ”Statskontoret
med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun”, beslutat, att bestämmandet
af detta anslagsbelopp skulle göras till föremål för Utskottets förnyade

ompröfning,

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

9

ompröfning, samt alltså momentet i denna del till Utskottet återförvisat.
Nämnda punkt är af Första Kammaren bifallen och, enligt hvad af diskussionsprotokollet
inhemtats, är Andra Kammarens återremiss föranledd af det
samband, en af Herr C. Orre väckt motion (N:o 31), om kronomagasinernas
indragning och upphörande af all spanmålsrörelse för Statsverkets räkning
m. m., ansetts ega med frågan om bestämmandet af nämnda anslags slutsumma.
Härvid torde få erinras, att de vid Magasinsstaten anställda tjensteman,
hvilka åtnjuta aflöning från Sjunde Hufvudtiteln, i allmänhet äro genom fullmagter
eller konstitutorialer tillförsäkrade de för dem uppförda aflöningsbelopp.
Äfven om den af bemälde motionär gjorda framställning, angående
hvilken Utskottet framdeles kommer att afgifva utlåtande i sammanhang med
frågan om Kongl. Maj:ts nådiga förslag rörande förändring i sättet för räntans
och kronotiondens utgörande, af Riksdagen godkännes och den ifrågasatta
regleringen skulle kunna före och under 1870 genomföras, skulle således
de deraf föranledda indragningar af tjenster vid Magasinsstaten likväl
icke kunna för nämnda år medföra någon nämnvärd minskning i utgifterna,
så vidt de från Sjunde Hufvudtiteln utgå; och torde således anslaget till
”Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Fahlun” böra till
oförändradt belopp bibehållas; hemställande Utskottet,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

Åttonde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 39.)

13:o. Rörande femte punkten, angående tillsättande af en komité för
undervisningsväsendets ordnande, hvilken punkt blifvit af Kamrarne till Utskottet
återremitterad, kommer Utskottet framdeles att afgifva särskildt utlåtande,

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

14:o. Båda Kamrarne hafva till Utskottet återremitterar 25:te punkten,
hvaruti hemställts, att Herr Hasselrots motion (N:o 28) angående årligt bidrag
till det i Sköfde upprättade idiotbarnhem måtte lemnas utan afseende.

Då de talare, som inom Kamrarne påyrkat denna frågas återremitterande,
fsynas hafva varit ense derom att den ifrågavarande anstalten vore väl
förtjent af understöd, men dock ansett sig icke böra, innan vederbörande
blifvit i ämnet hörda, för sådant ändamål anvisa statsmedel, hemställer Utskottet,

Bih. till Riksd. Frot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 28 Häft.

2

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 41).

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det
täcktes Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, taga i
öfvervägande om icke förberörda anstalt må anses förtjent
af allmänt understöd.

Nionde HufVudtiteln.

(Utlåtande N:o 40.)

15:o. Uti 4:de punkten hade Utskottet hemställt, att de för Notarien i
Krigshofrätten S. A. Th. Schöldberg samt Kanslisterna i samma Hofrätt J. C.
von Lindecreutz och A. F. IJljenstolpe föreslagna pensioner, tillhopa 2,927
R:dr 40 öre, icke måtte af Riksdagen beviljas; och är denna punkt af Andra
Kammaren bifallen. Första Kammaren åter har bifallit Utskottets hemställan,
i hvad den rörde de för Notarien Schöldberg samt Kanslisten Liljenstolpe
föreslagna pensioner, men återförvisat samma hemställan, för så vidt den angick
Kanslisten von Lindecreutz’ pensionering, i ändamål, enligt hvad af diskussionen
framgår, att Utskottet måtte tillse, huruvida icke, oberoende af
frågan om förändrad reglering af Krigshofrättens civila embets- och tjenstemannapersonal,
skäl vore för handen att bevilja den för denna tjensteman af
Kongl. Maj:t föreslagna pension, 792 R:dr 40 öre.

Enligt den för Krigshofrätten fastställda aflöningsstat utgör den ordinarie
lönen för kanslisterna derstädes 487 R:dr 50 öre. Utaf Rikets åren
1856—1858 församlade Ständer anvisades till Kongl. Maj:ts disposition ett
belopp af 3,000 R:dr årligen, att användas till löneförbättring för Krigshofrättens
civile embets- och tjensteman samt vaktbetjente och blefvo af detta
anslag 287 R:dr tilldelade hvar och en af Hofrättens tvänne Kanslister, hvarigenom
dessa tjenstemäns aflöningsförmåner, med tillägg af ljuspenningar, för
närvarande uppgå till 792 R:dr 90 öre för hvardera. Då sedermera vid
1859—1860 ars riksdag aflöningen för de flesta andra embetsverk definitivt
reglerades, blef det för Krigshofrätten uppförda löneförbättringsanslag fortfarande
stäldt till Kongl. Maj:ts disposition och de i nämnda Hofrätt anställde
tjensteman äro af denna anledning utestängda från den deras vederlikar i de
flesta andra embetsverk tillkommande förmån att vid uppförande å indragningsstat
få, utan Riksdagens särskilda medgifvande, beräkna pensionen å
fulla beloppet af innehafvande aflöning.

Härförutan bör Utskottet erinra, hurusom, uppå Kongl. Maj:ts derom
gjorda nådiga framställning, Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag medgifvit,
att innehafvarne af trenne till indragning bestämda kanslistbefattningar
vid Göta Hofrätt fingo efter erhållet afsked uppföras å Allmänna Indrag -

Stats- Utskottets Métnorial N:o 49.

11

ningsstaten till åtnjutande af pensioner till belopp motsvarande de löneförmåner,
som blifvit dem provisoriskt tillagda.

Efter anförande af hvad sålunda förekommit får Utskottet, jemte meddelande
att von Lindecreutz, som, född år 1802 och sedan år 1827 anställd
i sin ännu innehafvande befattning, således i afseende å lefnads- och tjensteår
i allo uppfyllt de för åtnjutande af pension från Allmänna Indragnings -staten stadgade vilkor, enligt ett till Utskottet inlemnadt läkarebetyg, är behäftad
med grå starr i högra ögat med deraf beroende bristande synförmåga
hos detsamma, hemställa,

att Första Kammaren ville i frågan fatta beslut,

16:o. Uti 6:te punkten, mom. a), b)) c), d), c) och f) hade Utskottet
hemställt, att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
nådiga framställningar, å Allmänna Indragningsstaten uppföra årliga pensioner
:

för Vaktknekten vid länscellfångelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson
med 400 R:dr;

för Vaktknekten vid straffängels et i Warberg Bengt Christianssm
Qvist med 300 R:dr;

för Vaktknekten vid länsfangelset i Carlstad Jan Olsson med 400

R:dr;

för förste Vaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssrnan
med 310 R:dr;

för Fängelsedirektören Gustaf Sundström med 800 R:dr; samt

för Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset å
Långholmen Bengt Melin med 400 R:dr.

Första Kammaren har bifallit dessa hemställanden; hvaremot Andra
Kammaren beviljat de ifrågasatta pensionerna att utgå med hälften af de
föreslagna beloppen eller respektive 200, 150, 200, 155, 400 och 200 R:dr,
i följd hvaraf, för frågans afgörande genom omröstning, Utskottet får föreslå
följande voteringspropositioner:

a) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppföl en årlig pension för
Vaktknekten vid länscellfångelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson med 400
R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beviljat den ifrågavarande pensionen att
utgå med hälften af det föreslagna beloppet eller 200 R:dr.”

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

b) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension för
Yaktknekten vid straffängelset i Warberg Bengt Christianssm Qvist med
300 R:dr, röstar

Ja j

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat den ifrågavarande pensionen att
utgå med hälften af det föreslagna beloppet eller med 150 R:dr.”

c) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension för
Yaktknekten vid länsfångelset i Carlstad Jan Olsson med 400 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

- Vinner Nej, har Riksdagen beviljat berörda pension att utgå med hälften
af det föreslagna beloppet eller med 200 R:dr.”

d) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension
för Förste Yaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssman
med 310 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat denna pension att utgå med hälften
af det föreslagna beloppet eller med 155 R:dr.”

e) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension
för Fängelsedirektören Gustaf Sundström med 800 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner nej, har Riksdagen beviljat ifrågavarande pension att utgå
med hälften af det föreslagna beloppet eller med 400 R:dr.”

f) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pen -

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

13

sion för Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfångelset å
Långholmen Bengt Mehn med 400 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat denna pension att utgå med hälften
af det föreslagna beloppet eller med 200 R:dr.”

17:o. Uti 7:de punkten hade Utskottet tillstyrkt Riksdagens bifall till
Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att Andre Majoren vid Lifregementets
Husarkorps m. m. Carl Them Adlercreutz måtte vid afgång ur
krigstjensten komma i åtnjutande af 1,250 R:drs pension på Allmänna Indragningsstaten.
Detta tillstyrkande är af Första Kammaren godkändt, hvaremot
Andra Kammaren beviljat den i förevarande punkt på Allmänna Indragningsstaten
föreslagna pension till nedsatt belopp af 750 R:dr.

För denna frågas afgörande genom omröstning, får Utskottet föreslå
följ ande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, medgifver att Andre Majoren vid Lifregementets Husar korps
m. m. Carl Thom Adlercreutz må vid afgång ur krigstjensten komma i åtnjutande
af 1,250 R:drs pension på Allmänna Indragningsstaten, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat den föreslagna pensionen till nedsatt
belopp af 750 R:dr.

18:o. Utskottets i 15:de punkten gjorda hemställan, att Riksdagen, i
enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, måtte bevilja framlidne Generallöjtnanten
C. F. Akrells trenne ogifta döttrar, Margaretha, Adelaide och
Emma Akrell pensioner till belopp af 200 R:dr för dem hvardera, att under
deras återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten utgå, är af Första
Kammaren bifallen, hvaremot de i denna punkt tillstyrkta pensioner blefvo
af Andra Kammaren afslagna.

Utskottet får föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, beviljar framlidne Generallöjtnanten Akrells trenne ogifta döttrar,
Margaretha. Adelaide och Emma Akrell pensioner till belopp af 200

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

R:dr för dem hvardera, att
Indragningsstaten utgå, röstar

Den det ej vill, röstar

under deras återstående lifstid från Allmänna
Ja;

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att till denna nådiga framställning
lemna bifall.

19:o. Efter pröfning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag derom, att
framlidne Generaldirektören för fängelser och arbetsinrättningar Claes Johan
Livijns efterlemnade tvänne ogifta döttrar Rosa Helena och Edla Sofia
Christina Livijn måtte årligen, så länge de lefva ogifta, få å Allmänna Indragningsstaten
uppbära hvardera 200 R:dr af den pension å 600 R:dr
Banko, som varit deras i Oktober månad nästlidet år aflidna moder från
nämnde stat tillagd, hade Utskottet i 16:de punkten hemställt, att ifrågavarande
nådiga framställning icke må af Riksdagen bifallas.

Med afslag a Utskottets hemställan, har Första Kammaren bifallit
Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet; hvaremot Andra Kammaren bifallit
punkten.

Utskottet föreslår härvid följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga
förslag, beviljar framlidne Generaldirektören för fängelser och arbetsinrättningar
Claes Johan Livijns efterlemnade tvänne ogifta döttrar, Rosa Helena och
Edla Sofia Christina Livijn pension till belopp af 200 R:dr för dem hvardera
att årligen, så länge de lefva ogifta, å Allmänna Indragningsstaten
uppbäras, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att till förevarande nådiga
framställning lemna bifall.”

20:o. Med bifall i öfrigt till Utskottets hemställan i 26:te punkten,
angående Allmänna Indragningsstatens slutsumma, har Andra Kammaren,
—• hvad särskildt angår det anslag, som från Allmänna Indragningsstaten
utgår för förvaltningen af Statens spanmålsrörelse — beslutat att frågan om
berörda anslags behöflighet skulle göras till föremål för Utskottets ompröfning
samt alltså punkten i denna del till Utskottet återförvisat. Nämnda
punkt är af Första Kammaren bifallen och enligt hvad af diskussionsprotolcollet
inhemtats är Andra Kammarens återremiss föranledd af det samband,

15

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

eu af Herr C. Orre väckt motion (jST:o 31), om kronomagasinernas indragning
samt om upphörande af all spanmålsrörelse för Statsverkets räkning
m. m., ansetts ega med frågan om bestämmandet af Allmänna Indragningsstatens
slutsumma.

De vid magasinsstaten anställda tjenstemän, hvilkas arfvoden utgå
från Allmänna Indragningsstaten, äro visserligen endast på förordnande tillsatta
och kunna således när som helst från sina befattningar skiljas; men
äfven om den af bemälde motionär afsedda reglering, derest den af Riksdagen
godkännes, skulle kunna före nästa år genomföras, lärer dock den besparing,
af motionären uppgifven till 5,100 R:dr, som sålunda skulle uppkomma,
kunna anses så ringa i förhållande till slutsumman af det för Allmänna
Indragningsstaten uppförda förslagsanslag, af Utskottet beräknad till
762,199 R:dr 29 öre, att någon förändring i nämnda slutsumma icke kan
af pröfningen utaf förberörda motion påkallas; hemställande alltså Utskottet,
att Andra Kammaren måtte finna frågan om förslagsanslaget
till Allmänna Indragningsstaten icke uti omförmälda
hänseende för närvarande påkalla ytterligare ompröfning.

21:o. Öfriga af Utskottet under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar behandlade
frågor äro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut
slutligen afgjorda, eller hafva, i anseende till skiljaktiga beslut mellan Kamrarne,
enligt 63 § Riksdags-ordningen, förfallit.

Stockholm den 18 Mars 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.