Stats-Utskottets Memorial N:o 47.

1

IW:o 47.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1869, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af återremiss i fråga om utgörande
antingen in natura eller efter markegång spris af den
spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne
vid Westmanlands regemente.

(I- A.)

I anledning af Herr Friherre David von Schuhenheinis motion att, intilldess
-mi ny arméorganisation varder antagen och satt i verket, den till 932 svaga rotar
vid Westmanlands regemente anslagna en tunna spanmål till hvarje rote må antingen
in natura eller efter markegångspris utgå, har Stats-Utskottet uti sitt i frågan
äigitna Utlåtande (N:o 24) hemställt, att motionärens framställning icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda. Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag
har Riksdagens Första Kammare bifallit denna hemställan, hvaremot Andra
Kammaren återremitterat frågan. Anledningen till sistnämnda åtgärd synes vara,
att Utskottet skulle beredas tillfälle att taga kännedom af eu utaf motionären åberopad
Kong). Resolution uppå allmogens besvär af den 29 November 1756. Uti
denna Resolution, hv^rs innehåll redan förut var Utskottet bekant, medgifves visserligen,
att så väl ifrågavarande roteringsunderstöd, kalladt knektetunna, som en
annan ersättning, benämnd dagsverkstunna, hvarom nu ej är fråga, skulle utgå i
spanmål, “så långt den tillräcket. Att detta, hvad knektetunnan vidkomma, emellertid
icke kom till verkställighet, dertill inhemtas af 82 § i Kong). Resolutionen på
allmogens besvär den 17 Augusti 1762 orsaken hafva varit den, att Kronans behållna
tiondespanmål ansågs endast uppgå till 458 tunnor, hvarföre man inskränkte
sig till att fördela denna tillgång på de rotar, hvilka till åtnjutande af dagsverkstunna
voro berättigade.

Bih. till Riksd Vrot. 1869 4 Samt. 1 Afd. 27 Iläft.

2

Ståts-Utskottets Memorial JS-.o 48.

Till någon vidare utredning af frågan anser Utskottet återremissen icke föranleda,
utan hemställer nu endast,

att Riksdagens Andra Kammare behagade i frågan fatta
beslut.

Stockholm den 18 Mars 186P.

På Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

i\:o 48.

Ank. till Riksd. K ansli d. 18 Mars 1869, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga
om fyr- och båkafgiftens upphörande för fartyg, gående
emellan inrikes orter, och nedsättning för öfriga
fartyg.

(I. A.)

I anledning af Herr C. F. Wcerns i ämnet väckta motion, har Stats-Utskottet
uti Utlåtandet N:o 23 Kitt. B hemställt, att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse
anhålla, det Kongl. Maj:t, efter föregående utredning af lots-, samt fyr- och
båkinrättningarnes behof och utgifter, täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida
uppbörden jaf fyr- och båkafgiften ma kunna förenklas samt om icke samma afgift,
företrädesvis den som utgår för den inhemska sjölarten, må kunna ytterligare nedsättas
eller till jemnare belopp bestämmas. Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag
har, vid behandling häraf, Riksdagens Första Kammare för sin del beslutat,
att Riksdagen skulle uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj-.t täcktes
tillse, om icke den af inrikes sjöfarten utgående afgift till fyr- och båkmedlen kunde
afskaffas, hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets iörenämnda hemställan. Då.