Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
1
JTso 37.
Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Febr. 1869, kl. 12 midd.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette
Hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar................................................................... 7,855,800: 57.
Indelta räntor beräknade enligt markegång till.............................................. 197,864: 67.
Indelt spanmål........................................................................................................... 12,407: 64.
och oindelt spanmål............................................................................................ 20,427: 12.
eller tillhopa R:mt R:dr 8,086,500: —
För de förändringar, som å denna Hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet här
nedan redogöra i den ordning anslagen äro i Riks-staten uppförda:
Departementets expedition.
l:o. Såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 1,800 R:dr; och då, enligt
hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a pag. 1) inhemtas, det begärda anslaget,
som vid dej tre sednaste riksdagarne blifvit beviljadt att utgå med enahanda belopp,
fortfarande är behöfligt, får Utskottet tillstyrka,
att för ofvanberörda ändamål anvisas ett extra anslag af 1,800 R:dr.
Angående arfvode
åt ett biträde
vid de
kommunala
ärendenas beredning
inom
Civil-departementet.
Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Kommers-kollegium.
Angående in- 2:o. Under åberopande af de grundsatser i afseende å den civila administra
d''Kommerstionen,
som af förra Riksdagens Särskilda Utskott, i anledning af Herr A. W. Björcks
kollegium, i ämnet afgifna motion, blifvit framställda och af Riksdagen antagna och gillade, har
Friherre D. von Schulzenheim (i motion N:o 127 inom Andra Kammaren) föreslagit,
att Riksdagen måtte för sin del besluta indragning af Kommers-kollegium och förflyttande
af de ärendens behandling, som der egt rum, direkte under vederbörande
Statsdepartement eller andra förut befintliga styrelser och verk.
Äfven vid 1867 års riksdag gjordes af samme motionär framställning i enahanda
syfte; och Riksdagen, som, i saknad af erforderlig utredning, ansåg sig icke
böra ingå i hufvudsaklig pröfning af frågan, huruvida Kommers-kollegium kunde indragas
eller på hvad sätt handläggningen af de under detta embetsverk hörande
ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, anhöll i underdånig skrifvelse af den 8 Maj
1867, att Kongl. Maj:t, till underlättande af den ifrågasatta förändringen, ville förordna
att, intilldess frågan om Kommers-kollegii indragning eller förändrade organisation
kunde varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda verk skulle
endast på förordnande och tillsvidare tillsättas. Frågan om Kommers-kollegii indragning
är sålunda redan af Riksdagen anmäld till Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet,
och enligt hvad af det till nästlidet års Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof hörande Statsråds-protokoll öfver Civilärenden inhemtas, har densamma
äfven varit föremål för förberedande behandling. Sedermera har Riksdagen jemväl
uti underdånig skrifvelse af den 11 Maj nästlidet år anhållit, att Kongl. Maj:t ville
taga i öfvervägande, om icke förvaltningen skulle kunna, i öfverensstämmelse med
vissa allmänna grunder, på ett enklare och mindre kostsamt sätt ordnas; och då vid
sådant förhållande förslag till lösning af denna organisationsfråga otvifvelaktigt är att
från Kongl. Maj:t förvänta, hemställer Utskottet,
att Friherre von Schulzenheims ofvanberörda förslag icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Angående af 3:o. Herr A. Lindhagen har uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats
utvandringei
Utskottet remitterad motion (Nio 323) föreslagit, att Riksdagen, för beredande af tillfrån
sverige fälle att genom fosterländskt sinnade, upplysta och verksamma agenter söka bringa
Amerika, ordning och sammanhang i utvandringen från Sverige till Norra Amerika, samt förskaffa
närmare kännedom om de för Svenska kolonier lämpligaste trakter derstädes,
äfvensom angående de till Norra Amerika utvandrande Svenskars verkliga belägenhet,
måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 10,000 R:dr för innevarande
år och för år 1870 en summa af 20,000 R:dr.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
3
Att vidtaga åtgärder för befordrande af utvandring utaf landets innevånare,
synes Utskottet svårligen kunna anses med Statens verkliga intresse förenligt; och
dessutom förefaller det Utskottet, som skulle den ifrågasatta undersökningen, huruvida
den ena eller andra orten vore mest lämplig att af Svenskar koloniseras, icke kunna
förväntas lemna synnerlig ledning i detta hänseende, men deremot skulle en sådan
undersökning föranleda ett moraliskt ansvar, som antagligen icke kunde på ett tillfredsställande
sätt mötas. Ett lyckligt resultat af utvandring betingas otvifvelaktigt
mindre af klimatiska och andra naturförhållanden, än af utvandrarnes bildningsgrad,
deras arbetskraft och ihärdighet med flera dylika omständigheter.
Med anledning af det i motionen förekommande yttrande, att det syntes vara
en pligt för samhället att i någon mån tillse, att dess utvandrande barn måtte kunna
undgå att vid ankomsten till den nya verlden blifva utsatta för elände och undergång,
har Utskottet icke velat lemna oanmärkt, att Kongl. Maj:t — efter det Kommerskollegium,
i betraktande af den på sednare tider här i landet allt mera tilltagande
benägenheten att utvandra, i underdånigt utlåtande af den 27 Mars 1868 gjort framställning
dels om ändring i och tillägg till Förordningen af den 6 Augusti 1864,
angående hvad med afseende å utvandrares fortskaffande till främmande verldsdelar
iakttagas bör, dels ock om meddelande af särskilda stadganden rörande utvandrareagenter
— den 5 innevarande månad låtit i ämnet utfärda förnyad nådig Förordning,
innefattande speciela föreskrifter till emigranters betryggande; hvarförutom enligt 29 §
Konsuls-stadgan de förenade rikenas konsuler åligger, att gå Svenska undersåter tillhanda
med bistånd och råd, då konsuls tjensteåtgärd i sådant afseende anlitas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att Herr Lindhagens motion icke må till någon åtgärd föranleda.
4:o. Herr S. A. Hedlund har uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 157) föreslagit, att Riksdagen ville till Statistiska Centralbyråns förfogande ställa
ett förslagsanslag, mot särskild redovisningsskyldighet, för innevarande år af 1,000 R:dr
och för nästa år af 2,000 R:dr, med uppdrag till detta embetsverk, att så noggrannt
och fullständigt som möjligt insamla och till sammandrag bearbeta uppgifter rörande
den ecklesiastika egendom i landet, deri inbegripen universiteternas och andra offentliga
läroverks, äfvensom rörande de inkomster, som tillfalla de ecklesiastika tjensterna
i riket, för att sedermera derom afgifva berättelse, vare sig såsom ett nytt bidrag
till Sveriges officiela statistik, eller såsom särskild framställning.
Sedan, i anledning af Riksdagens uti skrifvelse af den 6 Maj 1867 derom
framställda begäran, en tablå öfver ungefärliga värdet af Statsverkets fasta och lösa
egendom vid 1862 års slut blifvit till sednaste Riksdag öfverlemnad samt i sammanhang
med frågan om försvarsverkets ombildning uppskattning egt rum af den till in
-
Angående anslag
för insamlande
af
statistiska
uppgifter rörande
den
ecklesiastika
egendomen i
landet.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
delta arméen hörande egendom, vore det af stor vigt och intresse, att äfven erhålla
uppgifter å den ecklesiastika egendomen i landet. Men då denna utredning, såsom motionären
äfven antydt, på det närmaste sammanhänger med kännedomen om de ecklesiastika
embetenas och tjensternas inkomster, synes densamma lättast och med minsta
kostnad kunna åvägabringas genom Ecklesiastik-departementet sedan de pågående
löneregleringarne för presterskapet blifvit afslutade. Af denna anledning hemställer
Utskottet,
att Herr Hedlunds förevarande motion för närvarande icke må
till någon åtgärd föranleda.
Landtmäteri-staten.
Angående 5:o. Sedan Kongl. Maj:t, den 31 nästlidne December förordnat, att en af in
Utanslaget9till
geniörstjensterna i högre lönegraden vid General-landtmäterikontoret skulle vid blifLandimäteri-
vande ledighet indragas och lönen Statsverket besparas samt en för närvarande ledig
sictten. tjens)- följaktligen icke komme att återbesättas, har Kongl. Maj:t föreslagit, att
anslaget till Landtmäteri-staten må nedsättas med 1,800 R:dr till 95,500 R:dr. Utskottet
tillstyrker,
att förevarande nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.
Rikets ekonomiska karteverk.
Angående 6:o. utöfver det för ofvannämnda karteverk å ordinarie stat uppförda belopp,
ekonomiska 6,000 R:dr, har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i
karteverket. Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans
60,000 R:dr, ''
Hufvudsakligen biträdande de åsigter, som blifvit uttalade i Stats-Utskottets
vid sednaste riksdag i detta ämne afgifna Utlåtande (N:o 30, punkt 5), har Utskottet,
i betraktande jemväl af den inskränkning i utgifterna, som de finansiela förhållandena
för närvarande påkalla, ansett en nedsättning i de för ekonomiska karteverket
utom Norrbottens län nu äskade anslagsbelopp böra ega rum; och Utskottet hemställer
alltså,
att Riksdagen må för rikets ekonomiska karteverk, utöfver det
å ordinarie stat uppförda beloppet, 6,000 R:dr, anvisa för år
1870 ett extra anslag af 40,000 R:dr, deraf 20,000 R:dr för arbetena
i Norrbottens län och 20,000 R:dr för arbetena i öfriga
delar af riket.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
5
Landsstaterna i länen.
7:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Statskontorets derom gjorda under- 0m affiring
dåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet, ”Imiga^an
ä)
att den under Landträntmästarens i Göteborgs och Bo- tui^lndtttahus
lön inbegripna oindelta spanmål, 504 kubikfot, jemlikt Kongl. tema i men.
Brefvet den 9 November 1860 till Statsverket indrages och ett
mot denna spanmål svarande kontant belopp å Riks-staten uppföres
efter det statspris, som gällde då indragningen beslutades,
eller 2 R:dr kubikfoten med 1,008 R:dr;
b) att för afskrifna qvarnräntor å Riks-staten uppföras följande
ersättningsbelopp uti oindelt spanmål, nemligen: för Landshöfdingen
i Södermanlands län 126 kubikfot och för Landshöfdingen
i Kronobergs län 1 kubikfot 9 kannor, tillsammans 127 kubikfot
9 kannor, med ett värde efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten af 268
R:dr 59 öre; men att de indelta räntorna under förevarande anslagstitel
minskas med ett lika belopp eller 268 R:dr 59 öre; samt
c) att åt innehafvaren af länsmansbostället Lundby Stommen
i Skaraborgs län anvisas ersättning för mistad nyttjanderätt
till jord, som från nämnda boställe exproprierats, med 27 R:dr.
Statens jern vägs trafik.
8:o. För bestridande af 1870 års omkostnader vid jernvägstrafiken har Kongl. Angående
Maj:t beräknat ett förslagsanslag å 4,300,000 R:dr att af trafikmedlen utgå och be- smens jerngärt
att det i nu gällande Riks-stat för ändamålet upptagna belopp alltså måtte med vågstrafiic.
157,000 R:dr förhöjas.
Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 5 a, sid. 12) inhemtas, lärer nådig
Proposition rörande grunderna för förvaltningen och särskildt för aliöningen af den
vid trafiken anställda personal komma att till Riksdagen framläggas, då det af Trafikstyrelsen
upprättade statsförslag med alla dervid förekommande frågor torde blifva
föremål för en detaljerad pröfning. Emellertid får Utskottet på de i nämnda protokoll
till stöd för ofvanberörda nådiga framställning anförda skäl nu tillstyrka,
att för 1870 års omkostnader vid jernvägstrafiken må anvisas
ett förslagsanslag af 4,300,000 R:dr, att af trafikmedlen direkte
utgå.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37
Anslag till
fortsättande
af storsJciftesoch
afvittring
sförr ättningarne.
Jordbruket, handeln och näringame.
Skiften och afvittringar.
9:o. Enligt underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne November har Landtmä
teri-styrelsen,
med ledning af uppgifter från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de
norra länen, beräknat, att kostnaden för storskiftes- och afvittringsarbetena under år
1870 skulle komma att uppgå till ungefär samma belopp som uti afgifvet förslag till
innevarande års stat för dessa arbeten upptagits eller 184,900 R:dr, hvaraf skulle ut
gå
till
Kopparbergs län .................................... Jemtlands „ ..................................... Gefleborgs „ ..................................... |
............................ 47,900 R:dr. ............................. 7,100 „ ............................ 900 „ |
Vester-Norrlands län ............................. Vesterbottens „ ............................ Norrbottens „ ............................ |
............................. 7,000 „ ............................. 68,000 „ ............................. 54,000 „ |
Summa 184,900 R:dr.
Och har Kongl. Maj:t, under antagande att någon mindre besparing å innevarande
års anslag kunde till år 1870 reserveras för storskiftes- och afvittringsarbetenas
fullföljande under sistnämnda år, utöfver det ordinarie, till 63,000 R:dr uppgående,
anslaget, begärt ett extra anslag till belopp af 120,000 R:dr.
Angående vidden och beskaffenheten af ännu återstående afvittringsgöromål har
Styrelsen, uti ofvanberörda skrifvelse, beträffande Yester-Norrlands län bland annat anfört,
att den ansåge tvänne afvittringslandtmätare böra i detta län bibehållas till 1869
års slut, enär göromål för två landtmätare under ett års tid funnes i anledning af
Lo och Kramfors sågverksegares anspråk på ersättning för mistning af privilegierad
stockfångst å kronoöfverloppsmarken inom södra Ångermanland; att styresmannen äfven
intill nämnda tid kunde sysselsättas; men att deremot den särskilde föredraganden för
afvittringsärenden icke kunde under år 1869 få en emot hans arfvode på långt när
svarande sysselsättning i tjensten, hvadan Styrelsen hemställde, att föredragandens befattning
måtte vid 1868 års slut indragas. Häraf synes framgå, att 1870 års utgifter
för afvittringen i Vester-Norrland blifva helt ringa, om ens några.
Hvad beträffar kostnaderna för afvittringsverket i Yesterbotten har, enligt en
från Statskontoret meddelad uppgift, desamma för år 1867 uppgått till 54,969 R:dr
80 öre. Jemlikt den från länet till Statskontoret ingifna utredning öfver landtränteriets
förskotter har under år 1868 till ifrågavarande ändamål utbetalts 52,931 R:dr 75 öre.
Vid sådant förhållande torde 1870 års anslag för detta län böra bestämmas till ett
betydligt lägre belopp än det i innevarande års stat upptagna.
För provinsen Jemtland finnes uti 1869 års stat ej upptaget något arfvode för
styresman eller föredragande af afvittringsärenden, antagligen af den anledning att ar
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
7
betena derstädes nalkas sitt slut. Sålunda torde en nedsättning i anslaget äfven för
detta län kunna ega ruin.
I Gefleborgs län äro afvittringsgöromålen helt och hållet afslutade och utgår
det i staten för detta län upptagna belopp, 900 R:dr, såsom arfvode tillsvidare till en
ännu icke pensionsberättigad f. d. afvittringslandtmätare, som redan 1832 fick anställning
vid afvittringsverket i länet.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Utskottet föreställt sig, att
ett extra anslag af 100,000 R:dr bör blifva tillräckligt för bestridande af kostnaderna
för afvittringsverket under nästinstundande år, och hemställer derföre,
att för storskiftes- och afvittringsarbetenas fullföljande under år
1870 må anvisas, utöfver det ordinarie till 63,000 R:dr uppgående
anslaget, ett extra anslag till belopp af 100,000 R:dr.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
10:o. Då Rikets Ständer med beviljandet, jemlikt skrifvelse den 6 Februari Mejerielever»
1858, af 6,000 R:dr såsom anslag till inrättande af tvänne mejeriskolor i riket, afsett,
att den kunskap i ladugårdsskötsel^ som redan funnes på åtskilliga ställen i landet, mejerier.
blefve mera allmänt spridd, samt detta syftemål, enligt hvad Landtbruks-akademien
uti underdånigt memorial den 14 sistlidne November upplyst, numera syntes fullt ändamålsenligt
och för minsta kostnad kunna vinnas genom elevers anställande vid enskilda
mejerier, har Kongl. Maj:t, på sätt Akademien ifrågaställt, nu föreslagit, att derest
något af kontrakten om de nuvarande mejeriskolorna skulle från ena eller andra sidan
blifva uppsagdt, det må vara Landtbruks-akademiens förvaltningskomité medgifvet att
få använda de till mejeriskolor anvisade medlen till anställning af mejerielever vid enskilda
mejerier. Med anledning häraf och under åberopande af hvad i Statsrådsprotokollet
rörande detta ärende finnes meddeladt (Bil. 5 a, sid. 14 och 15) tillstyrker
Utskottet,
. att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att de till mejerisko
lor
anvisade medel, 6,000 R:dr, må, der så finnes ändamålsenligt,
användas till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
ll:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet
hemställt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid sistlidna riksdag för innevarande 9Zuktmöten,
år beviljade extra anslag måtte för år 1870 anvisas, nemligen:
m. m.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Belöningar
för skogs
plantering
och vård.
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, ma -
skiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jorbruksalster ..... R:dr 6,000: —
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ost,
fläsk och kött å de orter, der det kan finnas tjenligast dem anställa,
och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af
medel till dessa utställningar ............................................................................. „ 3,000: —
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och mjölkning m. m. .. „ 2,000: —
d) till Svenska Trädgårds-föreningen .................................................. „ 4,500: —
emot enahanda vilkor, som för åtnjutande af dylikt anslag vid förra
riksdagen blefvo bestämda. _
tillhopa R:dr 15,500: —
Vid sistlidna och nästföregående riksdag beviljades jemväl anslag af 1,500 R:dr
till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar, som i främmande länder toge
anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvände
samt sedermera vid något af landtbruksläroverken antoge tjenst såsom rättare
eller förmän vid jordbruksarbetena, men, enligt hvad Landtbruks-akademien hos Kongl.
Maj:t anmält, har detta anslag af brist på sökande ej blifvit användt, hvarföre förnyadt
anslag för berörda ändamål nu icke blifvit ifrågasatt. De ofvan uppräknade
anslagen torde deremot fortfarande vara af vigt för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns
och mejerihushållningens fortgång och utveckling, hvadan Utskottet tillstyrker,
att förenämnda af Kongl. Maj:t äskade extra anslag, tillhopa
15,500 R:dr, må för år 1870 af Riksdagen anvisas.
12 :o. Jemte förmälan, hurusom Statens mellankomst vore nödvändig för att
sätta Landtbruks-akademien i stånd att hädanefter som hittills lemna belöningar för
plantering och vård af skog åt sådana personer, som deraf gjort sig förtjente, har
Herr Johannes Andersson uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 302) föreslagit,
att Riksdagen nu måtte bevilja ett statsanslag af 20,000 R:dr, stäldt till Landtbruks-akademiens
förfogande, att utdelas som vanligt i hela riket för skogs plantering
och vård.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, utgöra de medel, som Landtbruks-akademien
i detta afseende haft till sitt förfogande, ett af numera aflidne Brukspatronen Hallén
doneradt kapital af 1,500 R:dr, hvarå endast räntan får användas till skogsbesparingspremier.
Ehuru önskvärdt det än vore, att Akademiens verksamhet i detta afseende
kunde ökas, torde likväl enskildes uppmuntran till skogs plantering genom belöningars
utdelande lämpligast böra hänskjutas till vederbörande hushållningssällskap och landsting,
hvilka härtill icke lära sakna tillgångar; hemställande derföre Utskottet,
att Herr Johannes Anderssons motion må. lemnas utan afseende.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
9
13:o. Uti en inom Andra Kammaren vackt motion (N:o 208) har Herr A. J. Angående <mSandstedt
föreslagit, att 4 å 5,000 Riksdalers lön på stat måtte beviljas åt en lärare, vetenskapligt
som förstode att vetenskapligt och praktiskt ur alla slags produkter uttaga högsta möjliga biträde åt
qvantum sprit, och hvilken person finge af bränvinsproducenterna hos Landtbruks-akade- producenter.
mien eller Landshöfdinge-embetena reqvireras mot lämplig ringa ersättning för hvarje förrättningsdag,
i likhet med hvad som nu för landtbruksingeniörema funnes föreskrifvet;
och har motionären till stöd för sitt förslag bland annat anfört, att utländningar intagits
af enskild person för att undervisa i bränvinsbränning; att betydligt bättre resultat derigenom
redan ernåtts; att enligt motionärens öfvertygelse minst 25 % högre utbyte kunde
erhållas ur produkterna än förut, och att således millioner Riksdaler skulle årligen vinnas
genom införande af en förbättrad bränvinsbränning, hvarigenom export af bränvin möjliggjordes;
varande motionen åtföljd af ett utaf åtskilliga elever från en af enskild
person upprättad skola afgifvet intyg rörande beskaffenheten af de kunskaper, de der
inhemtat samt angående önskvärdheten deraf att skolans verksamhet oafbrutet fortginge.
Vid besvarandet af samme motionärs vid förra riksdagen gjorda enahanda framställning
yttrade dåvarande Stats-Utskott, att det afsedda syftemålet eller bränvinstillverkningens
höjande till samma ståndpunkt denna näringsgren i åtskilliga andra
länder uppnått, syntes Utskottet lämpligen kunna åt den enskilda omtanken och företagsamheten
öfverlemnas, helst sedan berörda tillverkning numera utbildats till en
fabriksindustri; och då denna, af nämnda Riksdag godkända, åsigt vunnit bekräftelse
genom de af motionären åberopade förhållanden, får Utskottet hemställa,
att Herr Sandstedts förevarande motion må af Riksdagen lemnas
utan afseende.
14:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stat^-Utskottet remitterad mo- Fårafveins
tion (N:o 11) har Herr E. V. Almquist föreslagit, att Riksdagen behagade anvisa ^wuuerbottm.
summa af 2,000 R:dr att år 1870 utgå till fårafveins förbättrande inom Westerbottens
län, vare sig genom anskaffande och utstationerande af baggar af passande race, eller
på sätt för ändamålets vinnande i öfrigt kan finnas lämpligt.
Då frågor af förevarande beskaffenhet synas Utskottet ligga inom området för
Hushållningssällskapens verksamhet, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Herr Almquists ofvanberörda motion må lemnas utan afseende.
15:o. Med anledning af hvad chefen för de geologiska undersökningarne uti Anslag för
underdånig skrifvelse den 20 sistlidne November (se Statsråds-protokollet Bil. 5 a, sidd. ,Jdersoknin16
o. 17) anfört i fråga om behofvet af anslag till dessa arbeten under år 1870, har garne.
Kongl. Maj:t, för fortsättande af sagda undersökningar och för utgifvande af derpå
grundade kartor, äskat anvisandet på extra stat af enahanda belopp, som vid sednaste
riksdag beviljades, eller 60,000 R:dr; och hemställer Utskottet,
att för nämnda ändamål anvisas ett extra anslag af 60,000 R:dr.
Bih. till Riksd. Prot. 1863. 4 Sand. 1 Afd. 20 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Anslag till
Teknologiska
institutet.
Anslag till
slöjdskolan i
Stockholm.
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
16:o. I följd af Rikets Ständers beslut vid riksdagen 1865—1866 borde anslaget
till Teknologiska institutet, sedan Falu bergsskola blifvit dermed förenad, höjas
till 75,000 R:dr. Af detta belopp äro 70,900 R:dr å Riks-staten uppförda, deraf dock
13,900 R:dr endast provisoriskt. Vid sådant förhållande och enär hela det sålunda
för institutet beräknade anslag från och med år 1870, då undervisningen vid institutet
i dess utvidgade skick borde vara fullständigt ordnad, syntes allt framgent blifva erforderligt,
har Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att å ordinarie stat beviljas ej mindre
den del af anslaget, som för närvarande finnes endast provisoriskt i staten upptagen,
än äfven den från och med år 1870 behöfliga tillökning 4,100 R:dr, så att
anslaget blefve till 75,000 R:dr definitift uppfördt.
Sedan den för bergsskolans förening med Teknologiska institutet erforderliga nya
byggnad numera blifvit färdig och inredningen af densamma skall vara fullbordad så
tidigt, att undervisningen derstädes kan taga sin början i September månad innevarande
år, lärer den nödiga tillökningen i institutets anslag nu böra anvisas.
Bland de betänkligheter, som vid föregående riksdagar anförts mot uppförande
af institutets anslag å ordinarie stat, qvarstå visserligen de som angå skyldighet för
institutets föreståndare att deltaga i undervisningen; men enär fullgörandet af denna
skyldighet, när helst förhållandena dertill gifva anledning, bör kunna af Kongl. Maj:t
åläggas, har Utskottet, med hänsyn dertill att det provisoriska tillstånd, hvaruti hela
lärarepersonalen med afseende å sina löneförmåner sig för närvarande befinna, icke
kan vara för institutets utveckling annat än hämmande, icke tvekat att äfven i denna
del förorda den nådiga framställningen, och hemställer derföre,
a) att Teknologiska institutets anslag må till 75,000 R:dr
bestämmas; och
b) att detta anslag nu må, i enlighet med Kongl.
Maj:ts förslag, till hela beloppet å ordinarie stat definitivt uppföras,
med vilkor att lönernas vid institutet utgående från ordinarie
stat icke må utgöra hinder för Kongl. Maj:t att, efter sig
företeende omständigheter, ordna undervisningsskyldigheten emellan
föreståndare och lärare.
17:de. Beträffande Stockholms slöjdskola har Kongl. Maj:t föreslagit, att af det
belopp, 58,900 R:dr, som vid sista riksdag för denna läroanstalt utöfver det ordinarie,
till 15,000 R:dr uppgående anslaget å Riks-staten provisoriskt uppfördes, måtte få bibehållas
46,500 R:dr jemte de vid innevarande års slut befintliga till 11,000 R:dr beräknade
besparingar å anslagen för föregående år, i följd hvaraf det nu å Riks-staten
uppförda belopp minskas med 12,400 R:dr.
Stats-Utsfiottets Utlåtande N:o 37.
11
Med hänseende till hvad, beträffande denna anslagsfråga, finnes uti Statsråds-protokollet
meddeladt (Bil. 5 a, sidd. 18—21) hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning må af Riksdagen
bifallas.
18:o. Sedan ett extra anslag af 3,000 R:dr vid sednaste riksdag beviljats
till underhåll af en i samband med tekniska skolan i Barås stående väfskola, men
härvid fästats det vilkor, att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskötes
det belopp af ytterligare 1,500 R:dr, som jemte det anvisade statsbidraget erfordrades,
samt bemäldå landsting, enligt ett af Kommers-kollegium till Kongl. Maj:t
insändt protokollsutdrag, anvisat ett årligt bidrag af 1,500 R:dr till underhåll af berörda
väfskola; så har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1870 såsom
bidrag till skolans underhåll anvisa ett extra anslag af 3,000 R:dr.
Utskottet tillstyrker derföre,
att, såsom bidrag till den i samband med tekniska skolan i Borås
stående väfskolas underhåll, för år 1870 må anvisas ett
extra anslag af 3,000 R:dr.
Fiskerinäringens understöd.
19:o. Med anledning af Landtbruks-akademiens derom gjorda framställning,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att detta anslag måtte ökas ifrån 16,100 R:dr till 17,600
eller med 1,500 R:dr, hvaraf 1,000 R:dr skulle utgöra löneförhöjning åt Fiskeri-intendenten
och 500 R:dr användas till att höja anslaget för andre Assistentens tjensteresor.
Af de skäl, som i Statsråds-protokollet (Bil. 5 a, sidd. 22—24) finnas anförda
till stöd för denna nådiga framställning har Utskottet visserligen ansett den ifrågavarande
förbättringen af Fiskeri-intendentens lönevilkor vara af billighet pakallad, hvarjemte
behofvet af tillökning i anslaget för andre Assistentens tjensteresor synes vara
ådagalagdt; men Utskottet föreställer sig likväl, att tillgång härtill kunde beredas utan
att det till fiskerinäringens understöd i staten uppförda anslag behöfde förhöjas. Af
detta anslag är nemligen för närvarande till bestämda ändamål anvisade 9,150 R:dr.
Till Kongl. Maj:ts disposition återstå sålunda 6,950 R:dr. Af dessa besparades enligt
hvad rikshufvudboken gifver vid handen
år 1861 ett belopp af 1,935: 34,
„ 1862 „ 1,127: 97,
„ 1863 „ 1,923: 92,
„ 1864 „ 3,213: 10,
„ 1865 „ 1,517: 56,
„ 1866 „ 3,984: 38,
Anslag till
väfskolan i
Borås.
Löneförhöjning
till jiskeri-intendenten
m. m.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Ersättning
för afskrifne
räntor m. m.
Anslag till
karantänsinrättningen
på
Känsö m. m.
eller i medeltal för dessa sex år 2,283 R:dr 71 öre. Vid sådant förhållande hemställer
Utskottet,
att Riksdagen, med godkännande af de utaf Kongl. Maj:t ifrågasatta
förhöjningar i löneförmånerna för Fiskeri-intendenten och
andre Assistenten, må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes härtill använda 1,500 R:dr af det å stat uppförda anslaget
till fiskerinäringens understöd.
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling.
20:o. På sätt Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets derom gjorda underdåniga
anmälan (se Statsråds-protokollet Bil. 5 a, sid. 24) föreslagit, tillstyrker Utskottet,
ä) att under detta anslag ersättning anvisas för afskrifna
räntor af mjöl- och sågqvarnar med följande belopp:
penningar ..................................................................................... 2: —
68 kub.-fot 2 k:r oindelt spanmål å 2 R:dr 10 öre
per kub.-fot ...................................................................... 143: 22,
tillhopa 145: 22;
men att de indelta räntorna med ett motsvarande belopp minskas;
samt
b) att förevarande anslagsrubrik må förändras till “Ersättning
till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling
eller afskrifning".
I sammanhang härmed och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, under förevarande
Hufvudtitels anslag till “befrämjande i allmänhet af bergsbruket" finnes uppfördt
ett belopp af 2 R:dr 18 öre i penningar, samt 30 kub.-fot 3 k:r oindelt spanmål,
hvilket jemväl utgör ersättning till Sala bergslag för afskrifne mjöl- och sågqvarnsräntor,
hemställer Utskottet
c) att ifrågavarande belopp 2 R:dr 18 öre samt 30 kubikfot
3 k:r oindelt spanmål må från anslaget till “befrämjande i
allmänhet af bergsbruket" öfverföras till anslaget till “ersättning
till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling
eller afskrifning."
Handels* och Sjöfartsfonden.
21:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 28 mom. a, får Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
tillstyrka,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
13
att, med uteslutande ur Riks-staten af ofvanstående rubrik, en ny
rubrik “Karantänsinrättningen på Känsö“ må i stallet uppföras,
och derunder anvisas ett förslagsanslag att i mån af behof utgå
med högst 18,500 R:dr.
Härförutan har Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till mom. b.
af ofvanberörda Utlåtande, å bilagde tabell uppfört de särskilda förslagsanslagen till
aflösning af Öresundska tullen 188,000 R:dr och af Scheldetullen 26,500 R:dr; hvilket
Utskottet
här endast skolat anmäla.
22:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 183) har Herr Jöns öfriga <mPehrsson,
med hvilken Herr Ola Månsson sig förenat, bland annat, föreslagit nedsatt- slag''
ning i åtskilliga uppräknade anslag under Sjette Hufvudtiteln; men då Utskottet, vid
granskning af de särskilda anslagsbehofven under denna Hufvudtitel, icke funnit anledning
dervid framställa andra förslag än de här ofvan gjorda, hemställer Utskottet,
att, med afslag å nämnde motionärs yrkande, öfriga under Sjette
Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag må fastställas till enahanda
belopp, som vid nästlidna riksdag bestämdes.
Kommande, i händelse af bifall till hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit,
Hufvudtiteln att minskas med 370,123 R:dr 40 öre, och dess slutsumma, sedan
för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifvit med 23 R:dr 40
öre forhöjdt, att uppgå till 7,716,400 R:dr, på sätt närlagde tabell Litt. A närmare
utvisar.
23:o. I öfverensstämmelse med Styrelsens för allmänna väg- och vattenbygg- Anslag f»r
nader derom gjorda underdåniga hemställan, har Kongl. Maj:t begärt, att nedannämnda Jattenbyggvid
flera föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte äfven för år 1870 anvisas, nadsstyreisen.
neml. l:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträden i hufvudstaden och landsorten 32,800 R:dr; 2:o till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten 30,000 R:dr; 3:o till arfvoden för ingeniörelevers
undervisande vid krigshögskolan 3,000 R:dr; samt 4:o till stipendier för medlemmar
af väg- och vattenbyggnads-korpsen'' för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.
Deremot har Herr Jöns Pehrsson uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 183), bland annat, yrkart, att anslaget för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
expenser för allmänna arbeten måtte minskas med 20,000 R:dr. Men då de af Kongl.
Maj:t för dessa ändamål äskade anslag äro behöfliga för de allmänna arbetenas handhafvande,
granskning och kontroll samt Utskottet vid de till ingeniörelevers undervisning
och till resestipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnads-korpsen föreslagna
belopp icke haft något att erinra, tillstyrker Utskottet,
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Anslag för
kanal- och
slussanläggningar
m.m.
att Riksdagen, med afslag å Herr Jöns Pehrssons ofvannämnda
yrkande, må för år 1870 anvisa:
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden i hufvudstaden och landsorter
32,800 R:dr;
b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
30,000 R:dr;
c) till arfvoden för ingeniörelevers undervisande vid krigshögskolan
3,000 R:dr;
d) till stipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnads-korpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders
allmänna arbeten 2,000 R:dr.
24:o. Slutligen anser sig Utskottet böra anmäla, att, med anledning af de i
Kongl. Majrts nådiga Proposition om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar
om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbyggnader,
för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar m. fl. allmänna
arbeten, Utskottet, i likhet med hvad vid närmast föregående riksdagar iakttagits,
öfver dessa frågor kommer att särskildt Utlåtande afgifva.
Stockholm den 26 Februari 1869.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Reservationer:
vid 6:te punkten (angående Ekonomiska Karteverket):
af Friherre F. A. Funck;
af Friherre C. Beck-Friis;
af Grefve L. af Ugglas;
af Herr Carl Anders Larsson, som yttrade: “Då Riksdagen förlidet år ogil -
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
15
lade den af Stats-Utskottet då tillstyrkta nedsättning i anslaget till fortsättning af
rikets Ekonomiska Kartverk, så anser jag det utgöra minst sagt en missaktning mot
förra Riksdagens beslut, att Stats-Utskottet nu ånyo förordar anslagets minskning till
20.000 R:dr i stället för 40,000 R:dr. Emedan detta Karteverk numera blifvit beräknadt
till underlag för de Topografiska och Geologiska Karteverken, så torde besparingarne
blifva högst obetydliga i förhållande till den valuta, som för samtliga
anslagen till kartearbeten erhållas. På grund häraf, och då de Ekonomiska samt
Geologiska karteverken äro af större nytta än det Topografiska, anhåller jag vördsamt,
att Riksdagen måtte lemna bifall till Kongl. Maj:ts Proposition,
samt fördenskull anslå till rikets Ekonomiska Karteverk enahanda
belopp som förlidet år med 60,000 R:dr R:mt“.
Vid 8:de punkten (angående anslag för Jernvägstrafiken):
af Herr E. Key: ”Då den allmänna meningen inom representationen och landet
otvetydigt uttalat sig för nödvändighefen af en betydligare nedsättning i kostnaderna
för jernvägstrafikstaten, men Kongl. Maj:t föreslagit och Stats-Utskottet tillstyrkt ett
förslagsanslag för nämnda stat af 4,300,000 R:dr och detta utgör en förhöjning af
157.000 R:dr utöfver anslaget för 1869, så nödgas jag häremot reservera mig.
Visserligen innebär begreppet ”förslagsanslag” att denna förhöjning icke nödvändigtvis
behöfver åtgå, men då äfven ett vilkorligt bifall till densamma innehåller
just motsatsen af hvad man vill, och man derjemte icke ansett behöfligt att förslagsanslagen
för Post- och Tullverkets utgiftsstater böra på förhand bifallas innan dessa
stater blifvit i detalj granskade, och jag icke förmår inse någon våda af att på enahanda
sätt förfara med jernvägstrafikstaten, helst ett uppskof med beräkningen i klump
af denna sistnämndas kostnad icke mera rubbar kalkylen öfver Statsverkets utgifter än
uppskofvet med de förutnämndas, så tillåter jag mig vördsamt föreslå,
att med Utskottets förslag till jernvägstrafikstatens utgifter för år
1870 måtte få anstå till dess att sagda stat blifvit af Utskottet
i detalj genomgången och granskad och att 8:de punkten af Utskottets
Utlåtande rörande Sjette Hufvudtiteln må, för sagde ändamål,
varda till Utskottet återremitterad.”
Häruti instämde Herrar Carl Anders Larsson, P. 0. Hörnfeldt, Jan Andersson
och G. Bjerkander.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Tab.
Riks-statens ©jette
Penningar.
R:dr
36.000
17.000
45,600
86,950
29,700
97, 300
Indelta
räntor, enligt
markegång
på
förslag.
1869 års Riks-stat anslår:
Spanmål.
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
1 Värde å 2 Mått. R:dr 10 öre- Mått. ! i |
Värde för-slagsvis å 2 |
R:dr
6,000
77,267
1,074,073
1,469,890
82
82
ö. Kub.-f.
k. R:dr
153,464
153,464
68
5,886
68] 5,886
12,361
Kub.-f. k.
R:dr
86
12,361 ]86
7,533
7,533
15,821
9'' 15,821
19
Summa
Riksmynt.
R:dr
36,000-17,000 —
45,600''-86,950''—
29,700 —
97,300
6,000
77,267
1,255,721
55
19j l,651,538|55i
Civil-depar
Statsråden
utan departement
Departements-chefen.....
Departementets expedition . .
Kommers-kollegium ......
Statistiska Tabell-kommissioAflöniugsmedel
för StatistiReservationsansiagen:
Till
bibliothekets under„
arfvoden åt tillfälliga
„ det officiela statisti„
en statistisk tidskrift
Landtmäteriståten:
Nuvarande belopp.....
Åtgår: Aflöning för en indragen
För Rikets ekonomiska karteÖfverståthållare-embetet
. . .
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet ....
Tillkommer:
V ärdet af här nedan för landtmästaren
i Göteborgs och Bolän
afdragna oindelta span504
kubikfot å 2 R:dr. , .
Transp.
Stuts.Utskottets Utlåtande N:o 37.
17
Litt. A.
HiifVucLtitel.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Spanmål. |
||||||||||||||
jlndelta |
Indelt |
på förslag. |
Oindelt. |
|||||||||||
Penningar. |
Mått. |
Värde å 2 |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
|||||||||
tementet. |
R:dr |
ö. |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dv |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
R:dr |
Ö. |
.........3 å 12,000: — |
36.000 17.000 |
36.000 17.000 |
||||||||||||
45j600 |
— |
|||||||||||||
86,950 |
_ |
|||||||||||||
nen: ska Centralbyrån. . 15,450: — |
||||||||||||||
hållande . 1,000:— ...... 1,000:— 14250: — |
29,700 |
29,700 |
||||||||||||
........... 97,300:- ingeniörsbefattning 1,800: — |
95,500 6,000 77,267 |
95,500 6,000 77,267 |
||||||||||||
verk, Reservationsanslag . |
— |
|||||||||||||
.... 1,074,073: 82. |
||||||||||||||
ränt- hus- mål, 1,008:— |
||||||||||||||
1,008:— 1,074,073: 82. |
394,017 |
| |
i |
| |
| |
— |
— |
_ |
394,017 |
— |
Bi/i. till Riksd. Prot. 1869. 4:de Sami. 1 A/d. 20 Häft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Tpt
1869 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Indelta
räntor, enligt
markegång
på
förslag.
R:dr
1,469,890
Spanmål.
Indelt på förslag.
Värde å 2
Matt. R:dr 10 öre
kubikfoten.
Oindelt.
R:dr
153,464
5,000
4,143,000
1,039
125,000
13
50 —
Kub.-f.
5,886
17,423
184 69
71
Sgr | 5,743,979|95|171,073| 8
Tpt| 5,743,979|95 171,0731 8
k.
Värde förMått.
slags vis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr
6 12,361
86
17
5,908|
5,908
Kub-.f.
7,533
Summa
Riksmynt.
R:dr
15,821
3717
61
38
80 1
R:dr
1,651,538
5,000
4,143,000
18,55146
125,000-
271i86
12,407164] 7,572!—! 15,901|20| 5,943,361|87
Transport
Ersättning för exproprierad
mark från länsmansbostället
Lundby Stommen
i Skaraborgs län.....
Indelta räntor.
Nuvarande beloppet ....
Afgå: Afskrifna mjöl- och
qvarnsräntor .......
Indelt spanmål, såsom i 1869
Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag.....
Afgår: Den under landträntmästare^
i Göteborgs
och Bohus län lön inbegripna
spanmål . . ■ . . ■
Återstår
Tillkommer: Vederlag för
qvarnräntor ........
Sgr
Särskildt förslagsanslag för
Landshöfdingens i WesterTill
bestridande af lösen för
räntepersedlar .......
Statens jernvästrafik förnadt,
att af tralikmedlen
Nuvarande anslag.....
Tillkommer: Förhöjning .
Gästgifvares friheter.....
Till lättnad för skjutsningstun
bestrides
och är särdeles trycFärjor
och färjekarlar ....
12,407)64] 7,572|—j 15,90l|20j 5,943,36l!87
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
19
Förslag till blifvande Riks-stat:
■ ib ’iii ■
Indelta |
Spanmål. |
|||
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
Summa |
||
Penningar. |
| Värde å 2 |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
R:dr |
ö.! |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
i R:dr |
|
1,008:— 1,074,073: 82. |
394,017, |
394,017 |
|||||||||||
.....27: — 1,035: — |
|||||||||||||
1,075,108: 82. . . . 153,464: 88. |
1 *0* tj >* |
||||||||||||
såg- 268: 59. 153,196: 9. Matt. Värde. 7,533: 9.15,821:19. |
. • • |
||||||||||||
504: — 1,058: 40. 7,029: 9.14,762:79. |
! 1 |
||||||||||||
127: 9. 268:59.15,031:38. 7,157: 8. |
1,075,108 |
82 |
153,196 |
9 |
5,886 |
6 |
12,361 |
86 |
7,157 |
8 |
15,031 |
38 |
1,255,698 |
landsstaterna i länen. |
5,000 |
5,000 |
|||||||||||
slagsvis beräk-utgå. ..........4,143,000:— |
|||||||||||||
........ 157,000: — |
4,300,000 1,039 125,000 50 |
13 |
17,423 |
71 |
4 |
1 |
8 |
61 |
38 |
1 |
80 |
1 |
4,300,000 18,551 |
gan, der den genom entrepenad |
— |
184 |
69 |
17 |
7 |
37 |
17 |
— |
— |
— |
125,000 271 |
||
Sgr| 5,900,214|95| 170,804|49| 5,908 |
I 4 |
12,407|64 7,195| 9 |
1 45,111 |
39| 6,098,538 |
|||||||||
Transport |
5,900,21495470,80449 |
5,908! 4 |
12,40764 |
| 7,1951 9| 15,111 |
39 |
, 6,098,538 |
01''PM-Oi
^ <x>
<1! 05
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Tpt
Sgr
Tpt
1869 års Riks-stat anslår:
Penningar. |
Indelta |
Spanmål. |
Summa Riksmynt. |
||||||||||
Indelt på förslag. |
Oindelt |
||||||||||||
Mått. |
Värde å 2 |
Matt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||||
R:dr |
Ö. |
It: dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
It: dr |
ö. |
! Kub.-f. |
(k. |
j R:dr |
! o. |
R:dr |
Ö. |
5,743,979 |
95 |
171,073 |
8 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,572 |
— |
15,901 |
20 |
5,943,361 |
87 |
63,000 |
63,000 |
||||||||||||
12,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
12,000 |
|
164,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
164,600 |
_1 |
|
43,450 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
43,450 |
||
40,900 |
--'' |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
40,900 |
|
49,545 |
— |
_ |
— |
— |
— |
330 |
7 |
694 |
47 |
50,239 |
47 |
||
229,950 |
229,950 |
_ |
|||||||||||
25,500 |
25,500 |
— |
|||||||||||
48,350 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
_ |
— |
48,350 |
|
22,500 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
_ |
— |
22,500 |
— |
8,702 |
58 |
23,845 |
32 |
35 |
7 |
74 |
97 |
32,622 |
871 |
||||
16,100 |
16,100 |
_ '' |
|||||||||||
724,597 |
58 |
23,845|32 |
— |
— |
— |
|— |
366| 4| 769|44 |
749,212 |
34 |
||||
6,468,577 |
53|l94,918|40 |
5,908 |
4 |
12,40764 |
7,938 |
4 |
16,67064 |
6,692,57421 |
Jordbruket, handeln
Ileserva
-
i allmänhet af
ringar
ndervisningsanstalter för
Nuvarande beloppet ....
Tillkommer: Förhöjning i
get för Teknologiska instituAfgår
af anslaget till Slöjdafrämjande
i allmänhet af
ndervisningsanstalter för
^främjande i allmänhet af
^främjande i allmänhet af
Penningar:
Nuvarande beloppet . . .
Afgå: Till anslaget: “Erning
till Sala bergslag för forgenom
vissa räntors förvandeller
afskrifning4* omförda
delta räntor: Nuvarande beAfgår:
Afskrifna qvarnOindelt
spanmål:
Nuvarande anslag.....
Afgår: Till anslaget: “Ersättning
till Sala bergslag
för förlust genom vissa räntors
förvandling eller afskrifning“
omförd spanmål .
Sgr
Fiskerinäringens understöd .
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
21
Förslag till blifvande Riks-stat: |
||||||||||||||
Spanmål. |
||||||||||||||
indelta |
Indelt |
på förslag |
Oindelt. |
Summa |
||||||||||
Penningar. |
ligt marke-gång på |
Mått. |
Värde å 2 |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
||||||||
R:dr |
Ö. |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
R:dr |
Ö. |
|
Transport |
5,900,214 |
95 |
170,804 |
49 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,195 |
9 |
15,111 |
39 |
6,098,538 |
47 |
och näringarne. |
63.000 12.000 43,450 40,900 49,545 221,650 |
63.000 12.000 43,450 40,900 50,239 221,650 |
||||||||||||
bruk och landtmannanäringar ras hi trall pn |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— '' |
— |
— |
||
jordbruk och laudtmannanä- |
||||||||||||||
330 |
7 |
694 |
47 |
47 |
||||||||||
bergsbruk och slöjder: .... 229,950: — tet. . 4,100: — 234.050: — |
||||||||||||||
slöjderna............ |
25.500 22.500 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
25.500 22.500 |
— |
||||||
handel och sjöfart....... |
_ |
— |
_ |
__ |
-1 |
|||||||||
handel och sjöfart ...... |
_ |
— |
_ |
_ |
— |
|||||||||
bergsbruket. |
||||||||||||||
. . . . 8,702: 58. sätt- lust ling . . . . 2: 18. 8,700: 40. loppet 23,845: 32. räntor 145: 22. 23,700: 10. Mått. Värde. 35: 7. 74: 97. |
« |
|||||||||||||
30: 3. 63: 63. 5: 4. 11:34. |
8,700 16,100 |
40 |
23,700 |
10 |
— |
— |
— |
— |
5 |
4 |
11 |
34 |
32,411 16,100 |
84 |
Sgr |
716,295|40 |
23,700|1C |
— |
1 - |
1 336 |
1 |
705 |
81 |
740,701131 |
|||||
Transport |
6,616,510|35 194,504|ö9 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,532 |
|: 15,817 |
20 6,839,239|78 |
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Tpt
Sgr
S:a
1869 års |
Riks-stat anslår: |
||||||||||||
Spanmål. |
|||||||||||||
Indelta |
Indelt |
på förslag. |
Oindelt. |
Summa |
|||||||||
Penningar. . i '' :A . ,j |
jgt marke-gång på |
Mått. |
Tärde å 2] |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
|||||||
R:dr |
ö-1 |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
lt:dr |
ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
R:dr |
Ö. |
6,468,577 |
53 |
194,918 |
40 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,938 |
4 |
16,670 |
64 |
6,692,574 |
21 |
110,000 |
/ |
V |
1,165 |
5 |
2,447 |
55 |
110,000 2,447 |
55 |
|||||
4,500 2,700 |
36 |
2,946 |
27 |
623 |
3 |
1,308 |
93 |
4,500 6,955 |
56 |
||||
750,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
750,000 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
440,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
440,000 |
— |
50,022 |
68 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
50,022 |
68 |
|||
15,000 15,000 |
— — |
- |
— |
1- |
— |
— |
15,000 15,000 |
--: — |
|||||
1,387,223 |
4 |
2,946 |
27 |
— |
— |
- |
]— |
1,788 |
8 |
3,756|48| 1,393,925 79 |
|||
7,855,80057 |
i 197,864 |
67 |
1 5,908 |
1 4 |
| 12,407! 64 |
9,727 |
2 |
20,427112 |
I 8,086,500!— |
Diverse
förvandling eller afskrifning,
enningar:
Ersättning för indelta, men
och sågqvarnsräntor . . .
Från anslaget: “Befrämjanaf
bergsbruket1'' omförda
Nuvarande anslag......
Tillkommer:
Ersättning för qvarnrän
tor.
...........
Från anslaget “Befrämjande
i allmänhet af
bergsbruket“ omförd
spanmål.........
Sgr
Odlingshjelp för krononybygJordförluster
genom kanal- o.
anslag............
Handels- och sjöfartsfonden,
rekte af tullmedlen.....
Karantänsinrättningen på
Till aflösning af Öresundska
Till dito af Scheldetullen,
Kontrollen å bränvinsförfattstitution
af tillverkningsaf
slagsanslag.
........
Skrifmaterialier och expenser,
Nuvarande beloppet ....
Tillkommer för jemnande
slutsumma..........
Rese- och traktamentspenninExtra
utgifter, Reservations
-
Anm. Minskningen i Hufvudtiteln utgör således 370,100 R:dr.
Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 37.
23
Förslag till blifvande Riks-stat:
T År |
Spanmål. |
|||||||||||||
j-uaeuu. j |
Indelt |
på förslag. |
Oindelt. |
Summa |
||||||||||
Penningar |
.igt marke-| 1 |
Mått. |
Värde å 2 |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt |
||||||||
R:dr |
Ö. |
R:dr |
ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
Kub.-f. |
k. |
R:dr |
Ö. |
R:dr |
Ö. |
|
Transport anslag. |
6,616,510 |
35 |
194,504 |
59 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,532 |
— |
15,817 |
20 |
6,839,239 |
78 |
Förslasrsanslag........ för förlust genom vissa räntors afskrifna mjöl- ......2: — de i allmänhet Matt. Värde. 1,165:5. 2,447:55. 68: 2. 143: 22. |
110,000 |
• |
Vu |
110,000 |
||||||||||
30: 3. 63: 63. 2,654: 40. 1,264:— |
4 |
18 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,264 |
— |
2,654 |
40 |
2,658 |
58 |
gare, Förslagsanslag |
4,500 |
— |
2,946 |
27 |
623 |
-- |
- . |
— |
4,500 |
— |
||||
Försiagsanslag att utgå di- |
2,700 |
36 |
3 |
1,308 |
93 |
6,955 |
56 |
|||||||
Känsö. Förslagsanslag högst |
18,500 |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
18,500 |
_ |
|
tullen, Förslagsanlag . . . . |
188,000 |
— |
188,000 |
_ |
||||||||||
Förslagsanslag. ....... ningarnes tillämpning och re-gift för utfördt bränvin, För- |
26,500 |
26,500 |
||||||||||||
ved m. m., Förslagsanslag. ........ 50,022: 68. af Hufvudtitelns ..... 23: 40. |
440,000 50,046 15,000 |
08 |
440,000 50,046 15,000 |
|||||||||||
gar, Förslagsanslag..... anslag............. |
— |
|||||||||||||
15,000 |
— |
15,000 |
_ |
|||||||||||
Sgr |
870,250 |
62 |
2,946 |
27 |
— |
— |
— |
— |
1,887 |
3 |
3,963 |
33| 877,160122 |
||
Summa 7,486,760 97 |
197,450!86 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
1 9,419 |
3 |
19,780 |
53 |
I 7,716,4001— |
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.
Tab. Litt. B.
Extra Statsregleringsanslag under Sjette Hufvudtiteln.
Stats-Utskottet |
||
Civil-departementets Expedition. |
föreslår. R:dr. |
Ö. |
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och |
1,800 |
|
För Rikets ekonomiska kar te verk................... |
40,000 |
— |
Skiften och afYittringar.......................... |
100,000 |
— |
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar. Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur^red- skap, maskiner, m. m.................. • 6,000: — prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ^ understöd åt personer af mankönet, som genomgått och mjölkning m. m...............,••••• ",000: — „ understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola 4,500: — „ fortsättande af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor ......... 60,000: |
75,500 |
|
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder. Bidrag till den i samband med tekniska skolan i Boras stående |
3,000 |
— |
Diverse anslag. Till aflöning åt Styrelsen för allmänna Väg- och vatten- byggnader samt dess tjenstebiträden.......... 32,800: — „ undersökningar och expenser för allmänna arbeten . 30,000: — „ stipendier för medlemmar af Väg- och vattenbygg-nadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera |
67,800 |
— |
Summa |
| 288,100 |
— |
STOCKHOLM. ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI, 1869.