Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
1
\:o 26.
Ank. till Ri ksd. Kansli d. 22 Febr. 1869, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Kongl. Kammarkollegii
berättelse nm Sala silfververks ränteersättningsfond för
år 1867. (I. A.)
Till Stats-Utskottet har Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 12 nästlidne
Januari behagat öfverlemna Kongl. Kammar-kollegii under den 21 November 1868
afgifna berättelse, angående Sala silfververks ränteersättningsfonds tillstånd och
förvaltning under redogörelseåret 1867, innefattande tiden från den 1 November
1866 till samma dag påföljda år; och inhemtas deraf följande förhållanden:
A) Ingående behållning den 1 November 1866.
Utestående kapital, |
emot inteckning i fast egendom |
147,465: |
— |
|
V |
v |
i Riksgälds-kontoret..... |
30,000: |
— |
n |
v |
i Wexiö Hypoteksförening . |
27,649: |
— |
n |
n |
obetalda intressen..... |
2,189: |
74. |
rt |
n |
i kassan utan ränta..... |
11: |
62. |
Anm. Denna ingående balans uppgår till 294 It:dr 30 öre mindre, än
hvad uti nästföregående redogörelse (se Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6 vid 1868
års riksdag) uthalanserades, eller 207,609 R:dr 66 öre. Anledningen till.denna
skiljaktighet förefinnes deri, att uti den berättelse, som till nästlidna års riksdag
af Kammar-kollegium afgafs, oriktigt upptagits en post i den utgående balansen af
294 R:dr 30 öre, utgörande »ränta å Sala bergslags förskotta, hvilken post i den
sednast afgifna berättelsen blifvit utesluten.
Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 12 Håft. 1
2
Stais-Utskolieta Utlåtande N:o 26
B) Influtna medel till fonden under redogörelseåret.
Silfverafsättningen för år 1866, då silfvertillverkningen utgjorde 3,935 lödiga
marker 13 grän fint silfver, uppgick till 703 R:dr silfverspecie, motsva
-
rande .............Riksmynt 2,812: —
1867 års ränta å utlånta medel........ 10,886: 95.
„ „ „ af Sala bergslag........ 193: 50.
Ränte-öfverbetalningar........... 73: 50. 13,965: 95.
Summa fondens behållning den 1 Nov. 1867 221.281: 31.
hvaraf:
Sala bergslags förskott........... 2,000: —
Ränte-öfverbetalningar........... 43: 50.
Utestående kapital mot inteckning i fastighet.... 147,165: —
„ „ i Riksgälds-kontoret ...... 30,000: —
„ „ i Wexiö Hypoteksförening . . . 27,249: —
„ „ obetalda räntor . . . > . . . 2,136: 41.
„ „ hos Sala bergslag mot ränta . . . 8,200: —
Kontant i kassan utan ränta......... 4,487: 40.221,281: 31.
Hänvisande till hvad rörande detta ärende omförmäles uti Stats-Utskottets
Utlåtanden för de sednaste riksdagarne, anser Utskottet sig böra i minnet återkalla,
hurusom, till följd af träffad öfverenskommelse mellan Kougl. Maj:t och Kronan samt
Sala bergslags intressenter, ofvanberörda ränteersättningsfond, jemlikt Kongl. Brefvet
den 31 Oktober 1829, inrättats i ändamål att, genom dess afkastning, silfververket
i framtiden skulle blifva iståndsatt att upprätthålla bergsbruket, utan vidare
begagnande af Kongl. Kammar-kollegii den 20 September 1743 utfärdade arrendekontrakt
om räntorna af de sex nedre socknarne af Salbergs län, nemligen Sala,
Möklinta, Norrby, Kila, Kumla och Terna; — att till fondens bildande, enligt berörda
öfverenskommelse, årligen skall, då silfvertillverkningen icke öfverstiger 2,500
lödiga marker, afsättas 185 R:dr silfverspecie och för hvarje fulla 100 marker derutöfver
37 R:dr nyss nämnda mynt, hvilka medel i gångbart mynt förvandlas; —
och att med samlande af denna fond skall fortfara till dess årliga afkastningen
deraf utgör eller motsvarar 1,100 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn,
hvarefter silfververkets afsättningar till fonden komma att upphöra samt afgöras
bör, antingen bergslaget då skall till Statsverket betala de genom berörda kontrakt
arrenderade räntorna till fulla värdet efter årliga markegången, med bibehållande
af kontraktet i öfrigt, eller ock detsamma då komma att upphöra samt räntorna
till Statsverket öfverlemnas.
Af den nu granskade redogörelsen visar sig, att den i bergslagets kassa
utan ränta innestående summa, som vid förra redogörelsens afgifvande utgjorde
Stats-UIskottets Utlåtande N:o £7
3
blott 11 R:dr 62 öre, den 1 November 1867 ökats till 4,487 R:dr 40 öre och att,
vid jemförelse med länets markegång å spanmål, räuteersättningsfonden, med beräkning
af räntefoten till fem å sex procent, synes inom icke aflägsen tid närma
sig det belopp, vid hvars uppnående frågan om räntornas godtgörande till Stats
verket eller kontraktets upphörande bör algöras;
hvilket allt Stats-Utskottet ansett sig böra till Riksdagens
kännedom meddela.
Stockholm den 22 Februari 1S69.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Possc.
N:o 27.
An k. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1869, bl f> e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman
från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid
Skånska Dragon-regementet. (I. A.)
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 284) har Herr Per Nilsson från Christianstads län anfört, hurusom, vid
upprättandet af indelningsverket för Södra Skånska Kavalleriet eller det nuvarande
Skånska Dragon-regementet, räntorna från vissa gårdar, kallade hästhemman, blifvit anslagna
till befälets aflöning, men att en stor del af dessa hemman, nemligen alla sådana,
som voro belägna inom 2 mil från närmaste boställe, dessutom fått sig ålagdt att til) dessa
boställen utgöra dagsverken emot en ersättning af allenast 8 öre silfvermyut för
hvarje öke- och 4 öre samma mynt för hvarje drängedagsverke. Denna ersättning,
som efter den tidens myntvärde någorlunda motsvarade dagsverksprisen, vore
numera nästan utan allt värde, då den, efter vanlig evalvering, endast uppginge
till respektive 12 och 6 öre riksmynt. Dessa hemman hade således i förhållande
till andra blifvit hårdt betungade, hvilket föranledt fyrfaldiga klagomål, utan att