Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.
1
IV:o 23.
Ank. till Riksd. Kansli d. 17 Febr. 1869, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Bland Stats-Utskottets förnämsta åligganden är, jemlikt 53 § Regeringsformen
och 39 § Riksdags-ordningen, att utreda och för Riksdagen
uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens tillstånd, förvaltning och behof- Detta
åliggande, så vidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet
nu att fullgöra och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af
Kongl Maj:ts nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof,
jemte Kongl- Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdånga
berättelse, härigenom till Riksdagens pröfning afgifva förslag till beräkning
i Riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående statsreglering,
omfattande år 1870-
Vid uppgörande af detta förslag har Utskottet, på sätt tillförene varit
öfligt, låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till
Statsverket influtit. Denna utredning omfattar i allmänhet åren 1864, 1865
och 1866, de sednaste, för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas, och äro
resultaten deraf dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels
ock, för beredande af lättare öfversigt, sammanfattade uti bilagda tabell.
Under innevarande riksdag, likasom vid flera föregående, hafva blifvit
väckta några motioner af den beskaffenhet, att deras bifallande skulle
Bih. till Biksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 1
2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
medföra väsendtliga rubbningar i afseende å Statens ordinarie inkomster.
I sådant hänseende må exempelvis anföras en inom Riksdagens Andra
Kammare gjord framställning derom, att skattejorden måtte befrias från
alla onera af hvad namn och beskaffenhet de vara må, med undantag af
bevillnings utgörande i likhet med frälsejorden och öfriga näringar- Da
emellertid så väl detta förslag som flera motioner rörande grundräntornas
förvandling och aflösning lämpligast torde kunna behandlas i sammanhang
med den nådiga framställning i ämnet, som Kongl. Maj:t förklarat sig vilja
till Riksdagen afgifva, har Utskottet ansett sig icke böra i afbidan derå
uppskjuta inkomstberäkningen, vid hvars uppgörande Utskottet dock, i afseende
å vissa, rörande Statsverkets ordinarie inkomster afgifna, motioner,
som med berörda nådiga framställning icke kunna antagas få något sammanhang,
här nedan meddelat utlåtande.
Innan Utskottet företager denna inkomstberäkning, har Utskottet
funnit sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset
å Kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856 1858 årens
riksmöte till 2 R:dr för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess nästlidna
års Riksdag beslöt detsammas förhöjande till 2 R:dr 10 öre; och enär
hufvudsakligen enahanda skäl, som då anfördes för en sådan åtgärd, nu
förefinnas för bibehållande af sistberörda förslagspris, hvari ändring efter
så kort tids förlopp ej torde böra ifrågasättas, hemställer Utskottet,
att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande statsreglering
må, på sätt Kongl. Maj:t behagat föreslå, bibehållas vid sednast
bestämda belopp af 2 Rall’ 10 öre för kubikfoten.
Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af
Ordinarie eller ständiga inkomsterna
l:o. Ordinarie räntan eller Räntan, såsom denna inkomst, i enlighet
med Kongl Maj:ts derom gjorda framställning, hädanefter torde böra benämnas,
är antingen indelt på vissa embets- och tjensteman, stater och inrättningar,
eller ock Kronan behållen, och uppskattades, så vidt densamma
är indelt, vid nästlidna års riksdag till 2,668,800 R:dr. Härifrån bura likväl
nu, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, afräknas:
a) Värdet af åtskilliga till Jemtlands Häst- och Fättjägare-korpser
förut anslagna räntor, från hvilkas utgörande vederbörande vid afvittringen
i Jemtlands län vunnit befrielse.....■ • • ^:dr__
Transport R:dr 157: 37.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23. 3
Transport R;dr 157: 37.
b) Värdet af boställsräntor, uppförda under
Sjunde Hufvudtitelns anslag till Jägeristaten, hvilka,
sedan boställena numera blifvit indragna och utarrenderade,
icke vidare böra i räkenskaperna debiteras. „ 41: —
c) Sammanlagda värdet af afskrifna indelta
räntor af mjöl- och sågqvarnar, beräknadt till • • . „ 2,583: 92.
Summa R:dr 2,782: 29.
Efter afdrag af denna summa från ofvanstående
belopp 2,668,800 R:dr torde alltså den indelta räntan,
på sätt Kongl- Maj:t föreslagit, nu böra i jemnadt tal
beräknas till ............... 2,666,000: —
Den till Statsverket ingående eller Kronan behållna
delen af räntan, hvilken vid sednaste riksdag
beräknades till 2,025,000 R:dr, har, efter afskrifning
af mjöl- och sågqvarnsräntor, utgjort i medeltal för
åren 1864, 1865 och 1866 . • . R:dr 1,995,228:—
Härtill bör dock, i enlighet
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
nu läggas:
dels det belopp, hvartill i medeltal
för nämnda tre år uppgått chefslönen
vid f. d. Adelsfane-regementet
och landshöfdingens i Wester-Norrlands
län indelta lön, hvilka indelningar
från och med 1867 blifvit
till Statsverket indragna
dels den förut bland extra medel och
uppbörder upptagna ersättning, som
för upphörd arbetsskyldighet utgår
från åtskilliga hemman i Christian
stads
län. .........„
dels ock de indelta löningsräntor,
som varit anvisade skarprättaren i
Gefleborgs län, men numera till
Statsverket indragits och i följd deraf
redan vid sednaste riksdag afräknades
från den indelta räntan „
Säger R:dr 2,023,312: —
Transport R:dr 2,666,000: —
20,609:
7,349: —
126: —
I
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Transport R:dr
Den behållna delen af räntan torde alltså kunna, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, i jemnadt tal upptagas till „
2:o. Tiondespanmålen.
Den indelta tiondespanmålen beräknades vid sednaste
riksdag till 652,000 kubikfot, värda, efter 2
R:dr 10 öre kubikfoten, 1,369,200 R:dr, hvilken beräkning
Utskottet, lika med Kongl Maj:t, anser nu
kunna bibehållas och således här upptagas till . . • „
Kronans behållna andel af förevarande inkomst
åter, hvilken vid sednaste riksdag upptogs till 150,000
kubikfot med ett värde af 315,000 R:dr, har utgjort:
år 1864 kubikfot 150,026 värde R:dr 335,508:
„ 1865 „ 149,954 „ „ 329,412:
„ 1866 „ 150,404 „ „ 321,440:
Då emellertid vid sednaste riksdag från den indelta
tiondespanmålen afräknades såsom till Statsverket
indragna åtskilliga indelningar, med tillsammans
968 kubikfot 8 kannor, men deraf först under åren
1867 och 1868 blifvit indragna 167 kubikfot 7
kannor, hvilket belopp alltså nu bör tagas i beräkning
såsom en tillökning uti inkomsten utöfver
hvad den 1866 utgjort, anser Utskottet förevarande
inkomst kunna, i enlighet med hvad Kongl Maj:t föreslagit,
upptagas till 150,500 kubikfot, med värde, efter
2 R:dr 10 öre kubikfoten, af........ • „
3:o. Tiondespamnålslösen efter bestämda pris har
under åren 1864—1866 i medeltal utgjort 6,800 R:dr
63 öre om året och synes alltså nu, likasom vid sednaste
riksdagar, kunna upptagas till ••••••„
4:o- Årrendemedel af kungsgårdar och andra kro- ,
nolägenheter, hvilka vid 1868 års riksdag beräknades
till 410,200 R:dr, hafva under 1866 utgjort:
Penningar. Spanmål.
R:dr 54,951: kubikfot 157,017.
2,666,000: —
2,023,000: —
1,369,200: —
316,050: —
6,800: —
och torde, med tillägg dertill
af arrendena för åtskilligafrån
midfastan 1867
och 1868 utarrenderade,
indragna landstatsb oställen
--- _ 4,819.
R:dr 54,951 kubikfot 161,836.___
Transport R;dr 6,381,050:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
5
Transport ll:dr
nu kunna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas
till i jemna tal:
penningar............. 55,000:
spanmål, 162,000 kubikfot, å 2 R:dr 10 öre 340,200:
5:o Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.
Vid beräkningen af denna inkomst har Utskottet
till behandling förehaft tvänne af enskilda motionärer
gjorda framställningar, angående upphörande af
silfvertionde, kopparränta samt tionde för tillverkning
af andra metaller, hvarför närmare ‘redogöres uti den
vid detta Utlåtande fogade bilaga litt- A. Under förutsättning
att Riksdagen bifaller hvad Utskottet uti
nämnda särskilda Utlåtande hemställt, torde den inkomst,
hvarom nu är fråga, och hvilken utgjort för
åren 1864 — 1866 i medeltal 18,373 R:dr 67 öre om
året, nu böra, likasom vid sednaste riksdag, beräknas till „
6:o. Kopparränta!! har under åren 1864- 1866
inbringat i medeltal 1,238 centner, med ett försäljningsvärde
af 79,621 R:dr, och torde kunna fortfarande
upptagas till enahanda qvantitet som vid nästlidna
års riksdag, eller 1,200 centner, samt ehuru priset
för den af Kongl. Statskontoret år 1868 försålda
koppar i medeltal endast uppgått till 56 R:dr 19 öre
för centnern, likväl beräknas till samma belopp som
vid sednaste riksdag antogs, eller till.......
7:o. Tiondetackjemet, som under åren 1864—
1866 uppgått i medeltal till 18,045 centner med ett
värde af 44,500 R:dr, motsvarande 2 R:dr 47 öre centnern,
torde här, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
böra upptagas till samma belopp, som vid sednaste
riksdag, eller till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre „
8:o. Svafvelbrukstionden. Genom den af Kongl.
Maj:t och Riksdagen beslutade reglering af Dylta svafvelbruks
särskilda beskattningsförhållanden, hvilken reglering
träder i verkställighet den 14 Mars innevarande
år, kommer väl, bland annat, Kronans tionde af bruket
att nedsättas till en trettiondedel af tillverkningen, men
Transport R:dr
6,381,050: —
395,200: —
■ ''!.•!>( !;!■!''<
•mlun- åri-nl
18,000: —
68,400: —
40,800: —
6,903,450: —
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
0 o i - ■ , Transport
då i sammanhang dermed bruksegarens förra rättighet
att, efter en låg kronovärdering, lösa sin tionde upphör,
och han i stället blir skyldig att tionden in natura
leverera, så kommer ifrågavarande förändring på det
hela icke att föranleda någon minskning uti Kronans
inkomst af svafvelbrukstionden; och, som denna inkomst
under åren 1864—1866 uppgått i medeltal till
3,849 R:dr om året, så synes densamma, på sätt Kong!
Maj:t föreslagit, böra beräknas till......
9:o. Mantalspenningarne, hvilka vid de två sednaste
riksdagarne beräknats till 600,000 R:dr, hafva
väl under åren närmast före 1864 öfverstigit detta belopp
; men, sedan från och med nämnda år börjat tilllämpas
de i afseende å denna afgift vid 1862—1863
årens riksdag beslutade förändringar, har densamma
under åren 1864—1866 inbringat i medeltal allenast
576,511 R:dr om året, och icke under något af dessa
år uppgått till 580,000 R:dr. Vid sådant förhållande
anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att förevarande
inkomst nu icke kan med säkerhet beräknas högre
än till ................
10:o. Bötesmedlen, hvilka, sedan den nya strafflagen
trädt i gällande kraft, uppgått:
år 1865 till . • ...... 161,696
och » 1866 »........187,178
eller i medeltal till....... 174,437
synas nu kunna, i närmaste öfverensstämmelse med
nämnda medeltal, beräknas till........
ll:o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål,
som till och med åren 1870'' och 1871 utgår på grund
af kontrakt, upptages, enligt dessa, nu likasom förut
till 140,175 kubikfot, hvilket, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten,
gör ........ .....
12:o. Tillfälliga Rotevakansafgifter, hvilka under
åren 1864—1866 utgjort i medeltal 7,750 R:dr om
året, torde alltså nu, likasom vid de båda sednaste
riksdagarne skett och Kongl. Maj:t föreslagit, böra
beräknas till...............
R:dr 6,903,450: —
3,500: —
575,000: —
174,000: -
294,367: 50.
7,500: —
Transport R:dr 7,957,817: 50.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23. 7
Transport R:dr 7,957,817: 50
13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord hafva under
år 1866 uppgått till 80,003 R:dr; och som denna inkomst,
på sätt i den nådiga Propositionen omförmäles,
svårligen kan vara underkastad nedsättning, torde densamma
böra upptagas, i likhet med hvad af Kongl- : !
Maj:t blifvit föreslaget, eller till.......... 80,000: —
14:o. Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i HaJland, hvilka under åren 1864—1866 i medeltal
inbringat 20,544 R:dr, torde alltså böra, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, fortfarande upptagas med samma belopp,
som derför vid sednaste riksdag beräknades,
eller med.................. 20,000: —
15:o. Trosspassevolansafgiften har under de nämnda
tre åren med obetydlig vexling hållit sig -vid belopp
af omkring 26,520 R:dr, och torde derföre här,
likasom vid de båda sednaste riksdagarne, få beräk
nas
tiU .........26,500: -
16:o. Batsmansvakansafgiften har likaledes under
samma tre år, med jemförelsevis ringa vexling, hållit
sig vid ett medelbelopp af 60,844 R:dr och synes derföre
här, likasom vid de två sednaste riksdagarne,
böra beräknas till ............. ,f 60,000:
17:o. Kontrollstämpelmedel hafva för de tre åren
1864—1866 i medeltal utgjort 17,721 R:dr om året J >''■
och derjemte visat sig vara i fallande, hvarföre de nu,.
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, torde
böra upptagas endast till...... .... „ 17,500: —
18:o. Fyr och Båkmedel.
I sammanhang med beräkningen häraf har Utskottet
till behandling förehaft en af enskild motionär
gjord framställning angående upphörande af denna
afgift för fartyg, gående mellan inrikes orter samt om
nedsättning deri för fartyg, ankommande från eller
afgående till utrikes ort. Hänvisande till det särskilda
utlåtande, Utskottet uti den härvid fogade bilagan
Litt. B., i anledning deraf afgifvit, får Utskottet, under
förutsättning, att Utskottets deri gjorda hemställan
Transport R:dr 8,161,817: 50-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Transport R:dr
varder af Riksdagen bifallen, föreslå, att ifrågavarande
inkomst, som under åren 1865—1867 i medeltal uppgått
till 675,865 R:dr om året, nu må, i enlighet med
den nådiga Propositionen, beräknas till......
19:o. Jernvägstrafikmedlen, hvilka vid sednaste
riksdag , för innevarande år beräknades till 6,400,000
R:dr, hafva under 1867 uppgått till 6,017,049 R:dr och,
enligt Trafikstyrelsens beräkning, under 1868 belöpt sig
till 6,157,918 R:dr 88 öre Då emellertid inkomstens
ringa stigande torde hafva berott på särskilda ogynsamma
omständigheter under år 1868, och ytterligare en
del af nordvestra stambanan om ungefär fyra mil kommer
att under år 1870 vara för trafiken öppen, hvaraf en tillökning
i inkomsten är att förvänta, torde, på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande medel böra beräknas
till...........* • * ''
Sedan vid 1865—1866 års riksdag beslutats, att
de s. k. Stubböresmedlen, hvilka dittills uppburits såsom
allmänna statsmedel, icke vidare skulle så behandlas,
har vid beräkning af Statsverkets inkomster
deribland icke upptagits några inkomster från Statens
skogar, utan ingå dessa inkomster till Skogsplanteringskassan,
eller andra särskilda fonder, hvarifrån ock kostnaderna
för berörda skogars förvaltning bestridas. Då
Kongl. Maj:t funnit detta förhållande icke böra för
framtiden fortfara och derföre föreslagit, att under
Sjunde Ilufvudtiteln uppföres ett anslag för berörda
förvaltningskostnaders bestridande, emot det att ej allenast
omförmälda fonder öfverlemnades till Riksdagens
disposition, utan äfven inkomsterna från Statens skogar
upptogos bland de allmänna statsinkomsterna, ansåge
sig Kongl. Maj:t, under förutsättning att detta förslag
vunne Riksdagens bifall, böra bland öfriga ordinarie
statsinkomster äfven beräkna ifrågavarande inkomster
af Statens skogar eller, såsom de för korthetens skull
kunde benämnas __
8,161,817: 50.
650,000: —
6,500,000: —
Transport Rdr 15,311,817: 50.
20:o.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Transport R
20:o. Skogsmedlen.
Utskottet, som icke funnit något att erinra vid
den af Kongl. Maj:t föreslagna åtgärd, att inkomsterna
af Statens skogar må bland de allmänna statsinkomsterna
här upptagas, och att omförmälda fonder till
Riksdagens disposition öfverlemnas, får, utan att för
närvarande ingå i pröfning af de anslag, hvilka för
förvaltningskostnadernas bestridande blifvit äskade,
hemställa, att ifrågavarande inkomst, hvilken hufvudsakligen
består af medel, som inflyta för utsyning
eller försäljning af skogsalster från kronoparkerna eller
andra under Kronans omedelbara disposition stående
skogar och planteringar, för begagnande derå af mulbetet
o. s. v., må, i enlighet med hvad Kongl, Maj:t
föreslagit, på följande sätt beräknas:
a) Skogsförsäljningsmedel hafva,
stubböresmedlen, uppgått:
oberäknadt
år 1862 till
„ 1863 „
„ 1864 „
„ 1865 „
och „ 1866 „
eller i medeltal „
R:dr 104,236
„ 138,504
„ 93,028
„ 148,602
„ 112,014
119,277
Hvad särskildt angår stubböresmedlen, eller de
afgifter, som efter bestämda taxor erlagts för utsyning af
virke å de Norrländska kronoskogarne, så hafva de utgjort:
år 1862 R:dr 104,376:
och
1863
1864
1865
1866
81,291
109,115
58,987
44,414
79,637
eller i medeltal ,
Egentliga skogsförsäljningsmedel och stubböresmedel
hafva sålunda tillsammans under nämnda fem
år i medeltal uppgått till 198,914 R:dr om året
Väl
hafva numera stubböresmedlen i det närmaset
upphört att utgå, sedan Utsyningsförordningen
Bih. till Riksd. Prot. 1869. å Sami.
Transport R
1 Afd. 9 Raft.
tf
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
F -il
Transport R:dr 15,311,817: 50.
den 21 December 1865 stadgat, att jemväl från kronoskogarne
i de norra länen virket bör åt den högstbjudande
på auktion försäljas, men de skogsförsäljningsmedel,
som, i stället för stubböresmedlen, komma
att genom dessa auktioner inflyta, synas antagligen
derför lemna full ersättning: och då skogsförsäljningsmedlen
dels med hänsyn till nu befintliga årshyggesbesparingar
å en stor del kronoparker i södra delen
af liket, dels genom ökad afverkning å kronoparkerna
i de norra länen och sannolikt stegrade auktionspris
för skogseffekter samt dels derigenom, att i följd af
den nya skogslagstiftningen sådana medel jemväl från
en del boställsskogar böra till Kronan ingå, utan all
fråga komma att ökas, så anser Utskottet, lika med
Kongl. Maj:t, att dessa medel för år 1870 kunna upp
-
tagas
till .........R:dr 220,000:
b) Fly g sandsmedel hafva under
åren 1864—1866 i medeltal uppgått
till 4,946 R:dr om året och torde derföre
här böra utföras med • „ 4,900:
c) Betesmedel hafva under samma
år inbringat i medeltal 1,993 R:dr
om året, hvarföre de här torde böra
upptagas till . ....... .. 2,000:
d) Utsyningsafgifter och
e) Diverse inkomster, hvilka under
de 3 åren 1864—1866 i medeltal
lemnat 2,616 R:dr om året, synas dock
i anseende till dessa inkomsters föränderlighet
ej böra beräknas högre än
till.......... . . „ 2,000:
f) Inkomster af Wising sborgs
kungsgård, som i medeltal för åren
1863— 1867 utgjort 7,457 R:dr om året,
torde derföre här böra upptagas till . ,, 7,400:
21:o. Observationsmedel hafva väl under åren
1864— 1866 i medeltal uppgått till 4,400 R:dr, men_
236,300: —
Transport Rdr 15,548,117: 50.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
11
Transport R:dr 15,548,117: 50.
denna ovissa inkomst torde här ej böra beräknas högre
än vid de båda sednaste riksdagarne, eller till 3,000: —-
22:o. Extra medel och uppbörder hafva, med afdrag
af stubböresmedlen, hvilka intill år 1867 här
upptagits, utgjort under åren 1864 — 1866 i medeltal
76,376 R:dr. Härifrån torde likväl nu böra ytterligare
afräknas den redan under Räntan härofvan upptagna
ersättning, som för upphörd arbetsskyldighet erlägges
af åtskilliga hemman i Christianstads län, hvarefter
af nyssberörda medeltal återstår 69,027 R:dr.
Sedan i fråga om de bland Statsverkets ordinarie
inkomster hittills upptagna Intressemedel, hvilka till
hufvudsakligaste delen utgjorts af från Riksgälds-kontoret
till Statskontoret utgående ränta efter 5 procent
å den enligt beslut vid 1834—1835 års riksdag till
förstnämnda kontor öfverlemnade s. k. Lappmarks
Ecklesiastikfonden, Riksdagens år 1867 församlade
Revisorer anmärkt, att berörda ränteutbetalning syntes
lämpligen kunna upphöra såsom innefattande blott
en öfverflödig åtgärd i afseende å medlens'' fram- och
återremitterande mellan embetsverken, så har 1868
års Riksdag, instämmande i den åsigt, som legat till
grund för Revisorernes berörda framställning, uti underdånig
skrifvelse den 12 Maj nämnda år anhållit,
det Kongl. Maj:t täcktes hos nu församlade Riksdag
föreslå åtgärder, ledande dertill, att syftemålet med
Revisorernes framställning blefve vunnet. Häröfver
hade Kongl. Maj:t hört Statskontoret, som uti underdånigt
utlåtande den 30 Juli nästlidne år, jemte meddelande
af åtskilliga upplysningar om tillkomsten af
omförmälda räntebetalning, tillika tillstyrkt bifall till
Revisorernes förslag, helst följden deraf endast skulle
blifva, att statsfyllnadssumman komme att ökas med
ett, ifrågavarande ränta motsvarande, \ belopp, hvaremot
ett konto i räkenskaperna kunde försvinna samt en
evererings- och uppbördsåtgärd emellan de särskilda
elmbetsverken undvikas; Och har Kongl. Maj:t, enligt
Statskontorets hemställan, föreslagit, att den Riksgälds
Transport
R:dr 15,551,117: 50‘
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.
Transport Rdr 15,551,117- 5.0•
kontoret åliggande skyldighet att å ofvannämnda fond
till Statskontoret erlägga ränta må upphöra och att,
i sammanhang dermed, hela inkomsttiteln lvtressemedel
må uteslutas samt återstående delen af derunder
hittills upptagna inkomster i stället ingå bland Extra
medel och uppbörder.
Med hänsyn till hvad sålunda förekommit, får
Utskottet hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t
i detta hänseende behagat föreslå.
De intressemedel, som i följd häraf, derest denna
hemställan af Riksdagen bifalles, böra under nu förevarande
titel upptagas, hafva under åren 1864—1866
i medeltal uppgått till.......R:dr 408:
så att, om dertill lägges ofvannämnda belopp « 69,027:
uppkommer en summa af......R:dr 69,435;
men, i anseende till föränderligheten af ifrågavarande
inkomst, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att
densamma bör till något lägre belopp upptagas och
för vinnande jemväl af jemn slutsumma å inkomsterna
i allmänhet, beräknas till . ■ . ■_• 65,182: 50.
Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,616,300: —
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,
framdeles vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning
att vidtaga sådana dispositioner, som kunna inverka på inkomsternas
beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner
Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning
kommer att meddela, icke må utgöra hinder för Stats-Utskottet
att framdeles, efter det de särskilda utgiftstitlarne blifvit
fastställda, få iakttaga den jemkning af en eller annan inkomsttitels
belopp, som vid Riksstatens uppgörande kan finnas nödig
Extra Ordinarie inkomster.
Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag, angående beräkningen af dessa inkomster, får StatsUtskottet,
utan att nu ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 23.
13
särskilda summorna, hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna,
nemligen:
a) Tullmedel........... 14,000,000:
b) Postmedel........... 2,250,000:
c) Stämpelpappersmedel....... 1,300,000:
d) Bränvinstillverkningsafgift ... 9,800,000:
Summa Extra Ordinarie inkomster R:dr 27,350,000:
Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets Ordinarie inkomster
utgöra ............. .....15,616,300
Extra Ordinarie dito . . |ty. ...... 27,350,000
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr 42,966,300
Vid sednaste riksdag beräknades Ordinarie inkomsterna
till...............1^,260,270:
och de extra ordinarie inkomsterna till .... 26,350,000: 41610 2701
hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregle
ringsår
skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af R:dr 1,356,030:
Stockholm den 16 Februari 1869.
•n-) »CA-..V / -■» ,• j (81 o:/ ''» <v
På Utskottets vägnar:
Arvid Fr:§on Possc.
hjiioltrnm JoWoäa
hV ti,;f,:Vf n,o*,n
lid o fovdhda giri
j: r)hrf(Siöd<j(]H
^Joyliilraonirri ic
oiivnq d-xj loriiifn
4,y. Mål ;{■>(> jod
•*i ,. f f ; , t
oo ] mmru
Hl ii’
llfv
fo ''ifjjyiitint fl
j>jL)ji‘)r>uiif» ,uoi)i£oq
»oi>Iii) Sinn# Tf>I!lij.oni
nj i OTO7 Svl*»f ‘IJUVJ
iKil
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23, Litt. A.
Olid iiviiH uoiJi''nej.''
;IMlO ! M.. I. i i
\:« 23. Litt. A.
ii; : ‘ •• U. ,‘r
Utlåtande, i •anledning af väckta motioner, angående upphörande af
tionde för tillverkning af metaller.
(I. A.)
Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 19) har Herr S. Heijkenskjöld erinrat, hurusom
redan vid 1866 års riksdag Rikets dåvarande Ständer uti underdånig
skrifvelse förklarat, att de, i anledning af gjorda framställningar om
upphörande af all tionde å tillverkningar af metaller och tillgodogörande
af mineralrikets alster, der dessa icke voro i besittning af särskilda förmåner
och privilegier, ansågo produktionsskatter olämpliga samt att billighet
och rättvisa fordrade, att de verk, som icke voro gynnade med särskilda
förmåner och privilegier, befriades från all annan afgift till staten
än den allmänna bevillningen; men enär en fullständig utredning erfordrades,
om och hvilka enskilda förmåner de ädlare verken innehade, innan
frågan om deras befriande från tiondeskatt afgjordes, tillika anhållit att
Kongl Maj:t behagade låta inhemta de för frågans utredande nödiga upplysningar
samt derefter, om möjligt, till 1867 års Riksdag aflåta nådig Proposition,
angående upphörande af nu utgående kopparränta och tionde af
metaller samt tillgodogörande af mineralrikets alster, der dessa tillverkningar
icke voro i besittning af privilegier eller särskilda förmåner. Då en
sådan framställning från Kongl- Maj:t ännu icke afhörts, förmodade motionären,
att den äskade utredningen ej blifvit påbjuden, hvadan motionären
föreslagit, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl
Maj:t täcktes låta verkställa en skyndsam utredning af ofvannämnda förhållanden
samt derefter till Riksdagen afgifva nådig Proposition i ämnet.
15
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23, Litt. A.
Herr J. F■ Kjellson har åter, uti en hos Andra Kammaren väckt
motion (N:o 295), hemställt, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes besluta undersökning om de undantagsförmåner,
hvaraf de så kallade ädlare verken voro i åtnjutande, samt angående
silfverskattens och kopparräntans förvandling i en tidsenligare beskattning
genom afradens borttagande.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Kongl. Maj:t anbefallt Kommerskollegium
att, i anledning af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse, med underdånigt
utlåtande inkomma; men att sådant utlåtande, i anseende till de
vidlyftiga, tidsutdrägt medförande, undersökningar, som för frågans utredande
erfordrades, ännu icke hunnit afgifvas. Vid sådant förhållande och
då den föreslagna utredningen, på sätt ofvan förmäles, redan blifvit äskad,
hemställer Utskottet,
att ofvanberörda tvänne framställningar icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 Februari 1869-
På Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
'' V i '' . I ,!■>■: • : /"( .)?/
Ju •hnnil flohiJ
Jj: , affila jfini iioo
ib.udfiithöl i otffuii
i-- ■''.tié''.
''• '' hii tr/lild hojj
yii u-nt not s in
in- MnUJml
■|‘V: finiftft ROl
HO <b: I ■ •
''.Hu.-onuJod
»ni ifoo -fy) trio?
.>;grJrK»Km;
lifOr- fil,llssod
1*81 in;: livO UIK-ij