6
Konstitutions-Utshötteis Utlåtande JS:o 2.
\
H:o 2.
Auk till Riksd Kansli dun 22 Febr. 1869, kl. 1 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående af Herr G. Bj erkänd
er väckt motion om förtydligande af Riksdagsordningens
23 §.
Detta lagrum innehåller följande stadgande: “Hvarje ledamot af Andra
Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning för resekostnad till och från Riksdagen
samt arfvode af ettusen tvåhundra Riksdaler iör hvarje lagtima riksdag;
dock att, när antingen Konungen upplöser Riksdag, innan den varit fyra
manader tillsammans, eller ledamot af Kammaren eljest afgår från sin befattning
under riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit, så ock
under urtima riksdag, Kammarens ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente tio Riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett
tusen tvåhundra Riksdaler etc.“
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 215) har Herr Bjerkander
anmärkt, att det i ofvan intagna § förekommande uttrycket: “Konungen
upplöser Riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans", möjligen skulle
kunna tolkas så vidsträckt, att det komme att innefatta ej blott det fall, då
Konungen, med upplösande af Riksdag, förordnar om nya val till Kammaren,
utan ock den åtgärd, hvarigenom Konungen åtskiljer Riksdagen på dess egen
begäran, innan den varit fyra månader tillsammans; och då följden afen dylik
tolkning blefve, att riksdagsmannaarfvodet äfven i sistnämnda fall borde utgå
med tio Riksdaler om dagen, eller till mindre belopp än ettusen tvåhundra Riksdaler
för hela riksdagen, hvilket motionären anser hvarken med rättvisa och
billighet eller med lagstiftarens mening öfverensstämmande, har motionären föreslagit
att i ifrågavarande § efter ordet “tillsammans" tillägges “och förordnar
om nya val", hvarigenom meningen komme att framstå klar och otvetydig.
Ehuru motionären, i betraktande af de olika begrepp Riksdags-ordningen
fäster vid uttrycket “upplösning af riksdag", der detta uttryck i 5 och 36 §§
1
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2. 7
samt i rubriken näst före 31 § förekommer, icke torde hafva saknat all anled
ning till tvekan angående rätta tolkningen af 23 § i samma grundlag har Utskottet
likväl, enär denna § i och för sig synes fullt klar, och en ’närmare
granskning af andra med densamma i förbindelse stående §§ styrkt Utskottet i
denna uppfattning, funnit det af motionären föreslagna tillägg icke vara för
vinnande af det dermed åsyftade ändamål af behofvet påkalladt. Redan det
sammanhang, hvari de anmärkta orden: “när antingen Konungen upplöser Riksdag,
innan den varit fyra månader tillsammans" stå till de närmast fållande:
eller ledamot af Kammaren eljest af g år från sin befattning under riksdagen"
antyder nemligen, att med upplösning af riksdag här endast kan förstås en sådan
åtgärd, som har till följd, att Kammarens ledamöter afgå från sin befatt
ullig, det vill säga eu upplösning i förening med förordnande om nva val - och
denna tolkning vinner ytterligare stöd deraf, att i Regeringsformens “ 109 8 och
Riksdags-ordningens 5 § i slutet af första momentet - de enda grundlära-*»
der uttrycket ?Konungen upplöser Riksdag" eljest på samma sätt som härförekommer
utan något tillägg, som närmare upplyser meningen — dessa ord kunna
tydas endast i den inskränktare bemärkelse, hvilken Utskottet ansett i föreva
rande § vara den rätta.
På grund häraf hemställer Utskottet vördsamt,
att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 22 Februari 1869.
På Utskottets vägnar:
Th. Munek af Rosenschöld
Ordförande.
8
Konstitutions- TJtskottets Utlåtande N:o 2.
Reser va tio n e r:
af Herr L. Almqvist, med hvilken Herr Brummer instämt: “Såväl i 109
§ Regeringsformen som i 5 § Riksdags ordningen, der stadganden äro införda
om Riksdags upplösning, förekommer detta uttryck i den vidsträckta mening,
att det, efter min uppfattning, kan afse icke allenast de tillfällen, då Riksdag
åtskiljes, antingen på egen begäran förr än han varit fyra månader tillsamman,
eller utan sådan begäran efter nämnda tids förlopp, utan äfven den
händelse, då Konungen, medan Riksdagen är samlad, förordnar om nya val till
''båda Kamrarne eller den ena åt dem.
Vid betraktande häraf eger jag icke anledning antaga, att, då i Riksdags-ordningens
23 § talas om Riksdags upplösning, innan han varit tillsamman
fyra månader, samma uttryck skulle här innebära den inskränkta betydelse,
att dermed bör förstås endast den upplösning, som sker i sammanhang med
förordnande om nya val; och då det förtydligande eller förändring af berörda
23 §, som i Herr Bjerkanders motion blifvit ifrågasatt, skull, leda till den följd
att, då Riksdag på egen begäran upplöstes innan den varit llsamman i fyra
månader, riksdagsman i Andra Kammaren erhölle högre ^traktamente än
tio Riksdaler, kan jag, som, i öfverensstämmelse med hvad id behandlingen
af Herr Treffenbergs förslag till ändring af ifrågavarande gruudlagsstadgande
blifvit af mig yttradt, anser detta traktamente vara bestämdt snarare för högt
än för lågt, på sådan grund för min del icke annat än instämma i afstyrkande
af Herr Bjerkanders förevarande motion.“
af Herr Bydin, med hvilken Friherre Nordenfalk sig förenat: Lika med
Utskottets pluralitet anser jag mig böra afstyrka ifrågavarande motion, men
detta på helt andra grunder, än dem, Utskottet har anfört. Den grundlagstolkning,
som Utskottet såsom motiv för sitt afslag anfört och som motionären genom
sitt förslag till förtydligande af ifrågavarande grundlags-paragraf åsyftat, kan
jag ej biträda. Jag anser det ej ovilkorligen framgå ur grundlagens anda och
mening, att hvarje lagtima Riksdag, oberoende af dess längre eller kortare sammanvaro,
skall för den enskilde riksdagsmannen i Andra Kammaren betinga
ett arfvode af 1,200 R:dr, så att det ej i annat fall kan komma i fråga att
nedsättas, än då Konungen upplöser Riksdagen i förening med förordnande om
nya val. Jag kan derföre ej godkänna den tolkning af Riksdags ordningens §
Konstitutions- UtsJcotiets Utlåtande N:o 2.
23, som uti denna inskränkta mening uimfattar nrdor, av
Riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans" Ovedersäglig
stiftaren i de grundlagsparagrafer (Regeringsformen 8 Tft 5 / ’ g''
gen §f 5, 36, och rubriken näst före'' § It) f Xa‘I Kiksdngs-ordnin
det
“upplösa" användts i afseende på Riksdagen erllf''agavarande §
det,“ i ofvanberörda
härmed jeniför slutet af 1 mnm i mui , . -Kies dagen , äfven om man
upplöser eller, hvilket är detsamma afslutar -i f ’ tt Konungen
»ande af nja val. Dess. ordalag kanna ‘lika väl i '' de °M "^Ko
pa Riksdagens begäran åtskiljer Riksdagen Utskott <Z l ’ K°nungen
garn lavin för si„ äsigt om jiSgav„a”de ords“L T T**? ^erlimärkeisen
utur den efter ofvan ån . ^ i kmng 1 den mskranktare be
“eller
ledamot af Kammaren elifst n1''3# ° °U omedelbart följande meningen
likasom om .,IS ” fn‘a
begagnande, £ orden *e,jesf afyt/Zl I pä en''” it"
^Ä,hi=r5f£rrf—
-anWr
dag eg, rom med ®kibeMCde S ,S‘^”»""a arfvode, vid lagtima riksvara
betingad af riksdagsmans afgång dlt^um"3?''17^!'' °dl behÖfver e>
skottet antagna tolkning af Riksdag^^ordntge„s 8 23'' ^ ^ Ut
försvagas bevisningens kraft af de Ltsatse^ som§ nifdv T! f '' 0rdalagen’
tolkning och dess tillämpning på just det af nu .. f dlgt fram6a ur denna
nya val förordnas. RegeringsforCns 8 fallet’ «t
stadga, att den Riksdag, §som sammanträder efmi t R''ksdags-°rdningens § 5
val, skall "med bibehållande af sin egenskap ,fllnm f°l''°rdnat n>’a
att kunna “af Konuneen ,moloss gensKap af lagtima, sammanträda", utan
manträdets början förflntlt“ Man''1 nanj,a manader från det sednare sant
.
vå sa,,, b,b r-p tt** -ä
]>n. j-7/ r>n 7 7. J uaiagen med bibehållande af sm poren
Ml
Rtksd- Kraf. 1869. 3 Sami. 1 Häft. g
10
Konstitutions- Utskottets Utlutande N:o 3.
T1.1 , ,, fortsättning på den upplösta Riksdagen, eller
skap ri''rma„K,tmda£ omval da pSnaléa slom en ny Riksdag. De. forsa
ock me ansjn ° d fdr lagtolkningen vederlägger sig sjelft. Enligt
betraktelsesattet såsom g™ g upplösta lagtima Riksdagen och den
detta skulle man anse den orimligheten, att, derest
7“ IMBre *•1 “•3V
den
upplösta Ri ■ g skui]e den nya Riksdagens nyvalde leda
*?
''IrSif K‘larf: endast'' häfte åt. draga på den återseende delen
7 a, (rådet i det ter antagna fallet 150 Ridt, tern långvarig änden nya Riksaf
aifvodet i det t: b valen sammantradande
dagen blefve. I sednare fa de t, ^den^ette ^ gkulle man med
nya Riksdagen be ra hvarje lagtima Riksdag berättigar Andra
de,, al Utskottet an agna tömning > « för hvardera. utan afseende
Kammarens ledamöter till ett ar vode åt resultat, att dereSt den
pä tiden för riksdagens varaktighet kom fråga, som af den nya
förra Riksdagens upplösning finanledts it ^ and?a frågor med hänsyn till
Riksdagen sky^ sam rag^e^^^^ Upptoges till öfverläggning, 1,200 R:dr kunde
snål s u ledamot af Andra Kammaren uppbäras såsom ersättning
at elier »t då sammanvaro, 1,vilket blefve ett oskälig, högt arfvode
för 14 dagars eller en in anserjag den tolkning, som bor gifvas
“IfrågåTande grund, ^stadgande "om arfvode., vara den, att dertill 1,200
“å ää äiä
»■■te rs Ä
tion synas hafva bort föranleda mig att med motionären instämma i bebof
lighetén
af grundlagsändrings’öJ777är ^att^då^fråg^up^iståTonååirfvoåleK b7
tillstyrka sådan öfvertyg d ) gnm''(llagens ordalag gifva anledning till olika
“åt stadgandåt t [fråg.vnr.tee 8 lättare erhåller förklaring genen, de
ansnråk som af Andra Kammarens ledamöter komma att fiamstallas.
Herr Berger har velat tillkännagifva, att lian icke vant närvarande vid
detta ärendes behandling inom Utskottet.
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1869.