Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli d. 8 Mars 1869, kl. 6 e. m.

Utlåtande och förslag i fråga om användande af bankovinsten.

Då Utskottet nu går att, jemlikt 1 § i dess instruktion, afgifva yttrande
och förslag om användande af den sedan 1867 års början upplupna bankovinst, bör Utskottet
till en början erinra, att, enligt den tryckta öfversigten af Riksbankens ställning
efter 186/ års bokslut, öfverskottet af tillgångar och fordringar utöfver skul -

R:dr 29,203,445: 41.
25,000,000: —
4,203,445: 41.

R:dr

R:dr

der vid 1867 års slut uppgick till

hvaraf grundfond.................

och behållning derutöfver.............

I denna summa ingår bland annat bankovinsten för år
1866, R:dr 2,112,604: 28, hvaraf sist församlade Riksdag anvisade
till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof ....
som under år 1868 från bankon aflemnades.

Efter afräkning häraf återstodo....... .

bestående af:

vinstmedel från år 1865 .... R:dr 95,193: 36.
d:o „ „ 1866.... „ 612,604: 28.

---1_ It

vinsten för år 1867 ............~Ridr

Enligt hvad Bankofullmägtige uti infordradt, och här
nedan intaget, utlåtande meddelat, uppgår den behållna vinsten

för år 1868, jemlikt nu upprättadt bokslut, till.....„ 1,535,608: 23.

och alltså behållna vinsten för de två sist förflutna åren till sam- ~

manlagdt....................R-dr 3 531 256‘ _

utgörhnde således med ^beräkning af det ofvan omförmälda, från åren 1865 och
1866 .qvarvarande öfverskottet, R:dr 707,797: 64, den för närvarande i Riksbanken
mnestående behållningen utöfver grundfonden R:dr 4,239,053: 64.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

1,500,000: —
2,703,445: 41.

707,797: 64.
1,995,647: 77.

1

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Till Utskottet kafva klifvit hänvisade följande motioner i fråga om användningen
af bankovinsten, nemligen:

af Herr E. Frisk, Första Kammaren N:o 36, som, ibland annat, hvarom nu
ej är fråga, föreslår: att Riksbanken af sin årliga vinst måtte tillåtas behålla minst
en million R:dr, att användas till Riksbankens konsolidering och till utvidgande af
dess verksamhet;

af Herr Jöns Pehrsson, Andra Kammaren N:o 74, punkten l:o: “att hela bankovinsten
behålles för Bankens behof, för att stärka dess solidité och lätta dess utlåniugsvilkor;“ af

Herr Johan Olsson, Andra Kammaren N:o 85, bland annat derom: att
Riksbankens vinst må användas till att förstärka Bankens grundfond, för att sedan
derifrån under form af lån utgå till befordran af jordbruk, bergsbruk och näringar
i allmänhet;

af Herr Eric Olsson, Andra Kammaren N:o 150: att Riksbankens odisponeradc
vinst och den, som härefter utfaller, må, intilldess annorlunda förordnas, uteslutande
i och för Bankens egna ändamål användas på det sätt, som säkrast öfverensstämmer
med hufvudgrunderna för dess verksamhet och det allmännas väl;

af Herr Magnus Svensson, Andra Kammaren N:o 181: att en million af den
årliga hankovinsten ej beräknas såsom tillgång för Statens behof, utan qvarstadnar
i Riksbankens vård, samt att af densamma bildas en alltjemt växande lånefond, afsedd
att till jordbruket lemna amorteringslån på fem års tid, till högst sex procents
ränta;

af Herr Ola Månsson, Andra Kammaren N:o 226: a) att en million R:dr af
bankovinsten för 1867 användes för Bankens egna ändamål såsom förstärkning af
Bankens grundfond; h) att hela bankovinsten för 1868 varder Banken förbehållen
intill nästa Riksdag, som om dess användande då beslutar;

af Herr A. J. Sandstedt, Andra Kammaren N:o 333: att bankovinsten icke
såsom hittills skett måtte dragas ifrån Riksbanken, utan i stället användas till att
förstärka Bankens grundfond, så länge till dess den uppnått ett visst belopp, eller
att af vinsten bildas en reserv- eller grundfond, hvarigenom Riksbankens ställning
blifver fullt betryggad och beviljandet af lån mera kunde afse befrämjandet af sådana
näringar, som äro gagnande för fäderneslandet, än den enskilda vinsten.

Jemte dessa motioner har Utskottet tagit i öfvervägande, att Kongl. Maj:t
uti dess nådiga Proposition till nu församlade Riksdag angående Statsverkets tillstånd
och behof föreslagit att, till betäckande af en del utaf skilnaden emellan
Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, måtte anvisas banko vinsten så väl för
1867 som för 1868, samt att 1867 års vinst måtte redan under innevarande år till
Kontoret aflemnas.

Såsom redan är omförmäldt, har Utskottet anmodat Bankofullmägtige att
meddela yttrande derom, huruvida Bankofullmägtige ansåge att Riksbankens vinstmedel
för åren 1867 och 1868 kunde från densamma aflemnas, äfvensom om de tider,
på kvilka sådant aflemnande, till större eller mindre del, kunde ske; och hafva Fullmägtige
i anledning häraf afgifvit ett utlåtande, så lydande:

“Af behållna vinsten från föregående åren till och med år 1866 är, utöfver
hvad som erfordrats för att uppbringa grundfonden till sitt nuvarande belopp af
25,000,000 Riksdaler Riksmynt, reserverad en summa af 707,797 R:dr 64 öre, ochRiksbankens
hufvudräkning för 1868 visar, i balansen till innevarande år 1869, derutöfver
vinst år 1867 R:dr 1,995,647: 77.

„ „ 1868 „ 1,535,608: 23.

utgörande för dessa begge år tillhopa......R:dr 3,531,256: —

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.

3

Huruvida berörda vinstmedel, 3,531,256 Riksdaler Riksmynt må kunna från
Banken afleinnas, derom liar Utskottet, genom utdrag af protokollet för den 16 Februari,
behagat anmoda Fullmägtige att meddela Utskottet yttrande, äfvensom om
de tider, på hvilka sådant aflemnande till större eller mindre del må kunna ske.

Då Utskottet af de för hvarje vecka till Fullmägtiges expedition ingående,
för Utskottet tillgängliga, rapporter angående dels metalliska kassan samt sedelös
depositionsskulden jemte obegagnade andelar af kreditiv och låneförlag, dels
ock låne- och kreditivrörelsen vid diskont- och lånekontoren, är i tillfälle att vinna
kännedom om den närvarande ställningen i berörda hänseenden, för att deraf bilda
sig ett omdöme, huruvida ytterligare reserverande af vinstmedel kan vara för realisationens
bestånd erforderligt, så torde Utskottet, genom den Fullmägtige nu gifna
anmodan, egentligen hafva afsett att, till ytterligare lcdnins'' för sitt omdöme härutinnan,
vinna de vidare upplysningar, hvaraf med mera säkerhet må kunna bedömas,
att vinstmedlens aflemnande från Banken icke bör menligt inverka på Bankens
förmåga att fullgöra densamma anvisade åligganden.

I sådant afseende få Fullmägtige tillkännagifva, dels att Bankens tillgång
i obligationer, som, hufvudsakligen genom försäljning af obligationer på utrikes ort,
under år 1868 nedgått med omkring 2,800,000 Rall-, kommer att detta år vinna eu
tillökning af utöfver 2,000,000 R:dr, i följd af öfverenskommet inköp af Riksgäldskontorets
å Pund Sterling utfärdade obligationer, hvilka, i händelse behof af metalliska
kassans förstärkning skulle uppstå, kunna för sådant ändamål realiseras
och hvartill Banken jemväl har att tillgå obligationer till nominelt värde i Preussiska
Thaler af omkring 1,780,000 Thaler och i Hamb. B:co af omkring 360,000
mark; dels att för bedrifvande af den Banken enligt gällande bankoreglemente åliggande
utlåningsrörelse, tillgången fortfarande kan antagas tillräcklig; dels att under
årot oktrojerna löpa till ända för fyra filialbanker, hvilka hafva att återbetala ett
ännu återstående sammanräknadt försträckningsbelopp af 1,195,000 Rall-; samt dels
att skilnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sodclutgifning och beloppet af beräknad
sedelstock eller den s. k. reservfonden, nu uppgående till omkring 11,500,000
Rall-, och således högre, än densamma någonsin vant, genom dit ingående vinstmedel
och filialbanksförsträckningar icke kommer att lida den förminskning genom
det beslutade obligationsköpet, att reservfonden skulle sakna tillräcklig styrka att
lemna ökadt förlag för Bankens utlåningsrörelse, äfven om fonden finge vidkännas
utbetalningar af större eller mindre del af de vinstmedel, hvarom nu är fråga.

Således, och ehuru, om förevarande angelägenhet betraktas ensamt från
synpunkten af Bankens fördel såsom upprätthållare af myntvärdet i landet, det
kunde vara önskvärd!, att Banken alltid af den årliga vinsten finge bibehålla någon
del för att derigenom komma i tillfälle att efter hand minska sedelutgifningen,
anse Fullmägtige dock, att Bankens vinst för åren 1867 och 1868, antagen i rundt
tal till 3,500,000 R:dr, bör kunna från Banken aflemnas, under förutsättning att aflemnande!
fördelas på detta och nästföljande år sålunda att i år, och helst under sednare
hälften deraf, utbetalas högst 2,000,000 R:dr samt återstoden under nästa år, allt å
tid och till belopp inom de fastställda summorna, som det torde få ankomma på
1 ullmägtige att bestämma. “

Utskottet anser obehöflig! att upprepa de skäl, hvilka, hemtade dels från
åsigterna i allmänhet om Tätta sättet att ordna landets bankväsende, dels från de
foidiingar man ställer på Riksbanken såsom låneanstalt, ofta anförts för och mot
aflemnande från Riksbanken af dess vinstmedel, helst frågan vid detta tillfälle förnämligast
lärer bero å ena sidan på det behof Statsverket kan ega att komma i

4

.Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.

besittning’ af berörda medel och å don andra på möjligheten att från Banken aflemna
desamma, utan att menlig inverkan deraf på fullgörande af Bankens åligganden
uppstår.

I förstnämnda afseenden bär den lmfvudsakliga ledningen allenast varit att
hemta från den af Kong!. Maj:t i dess ofvannämnda nådiga Proposition gjorda utredning,
och i det sistnämnda har Utskottet fästat behörigt afseende å hvad Bankofullmäo-tige
i sitt utlåtande vttrat om det önskvärda deri, att Banken alltid af
den årliga vinsten finge behålla någon del.

Utskottet har emellertid funnit lämpligast att särskilja frågan i hvad angår
bankovinsten för år 1867 och samma vinst för år 1868; och får, hvad beträffar den
förstnämnda, hemställa:

l:o

att Riksbankens behållna vinst för år 1867, utgörande 1,995,647 Rall’ 77
öre, må anvisas till Riksgäld s-kontoret för Statens allmänna behof.

Vidkommande dernäst Bankens under år 1868 upplupna vinst, utgörande,
efter hvad ofvan är anmäldt, R:dr 1,535,608: 23, har Utskottet, som ansett
Riksbankens bidrag till Statsverket icke böra bestämmas till högre belopp, än samuianlagdt
2,500,000 R:dr, funnit sig nu allenast böra föreslå:

2:o

att af den för år 1868 uppkomna vinst må till Riksgälds-kontoret för
Statens allmänna behof aflemnas så stort belopp, att Riksbankens hela
bidrag till Statsverket blifver 2,500,000 R:dr, eller alltså 504,352 R:dr
23 öre.

I fråga åter om tiden, inom hvilken berörda vinstmedel böra från Banken
aflemnas, vill Utskottet, med fästadt afseende på hvad Bankofullmägtige i denna
del yttrat, hemställa, att Riksdagen må besluta:

3:o

att före utgången af innevarande år, å tider som Bankofullmägtige ega
bestämma, skola till Riksgälds-kontoret aflemnas 1,995,647 R:dr 77 öre;
samt att återstående 504,352 R:dr 23 öre skola under nästkommande år
1870 likaledes å tider, som Bankofullmägtige ega bestämma, till Riksgälds-kontoret
aflemnas.

Utskottet får slutligen endast tillkännagifva, att, för så vidt de ofvan uppräknade
motionerna icke redan blifvit besvarade genom Utskottets nu gjorda framställningar,
Utskottet skall framdeles på sina ställen ånyo taga desamma under
öfvervägande.

Stockholm den 6 Mars 1869.

J. y. Scliwerin.

Utskottets Ordförande.

Reservationer:

Banko- Ut skottets Utlåtande N:o 5.

5

Reservationer:

vid 2:dra och 3:dje punkterna:

af Herrar Friherre von Schwerin, Ekenman, J. O. Geijer, J. Ekman, Grefve
G. Posse, C. J. Malmsten, A. Th. Wijkander och A. P. Westman, hvilka, jemväl med
stöd af Herrar Bankofullmägtiges utlåtande, ansett att R:dr 1,504,352: 23 af 1868
års vinst borde till Statsverket aflemnas, hufvudsakligen af skäl att genom afstående
af dessa medel, hvilka utan olägenhet kunna för Bankens rörelse undvaras, en till
motsvarig^ belopp ökad beskattning eller upplåning skulle kunna undvikas.

af Herrar J. Rundbäck, Ola Jönsson, Julius Wener, EJic Eofsén: “Med åberopande
af det beslut sistlidne Riksdag i fråga om användandet af 1866 års bankovinst
fattade, och delande den åsigt Bankofullmägtige i afgifvet utlåtande jemväl nu uttalat,
att någon del af Riksbankens årliga vinst borde för Banken bibehållas, hafva vi i
afseende å användandet af 1867 års vinstmedel icke kunnat biträda Utskottets förslag,
emedan omnämnda efter vår åsigt vigtiga grundsats derigenom rubbas. Yidkommande
1868 års vinstmedel, hade det utan tvifvel synts oss bäst, om samma
praxis som förut iakttagits, äfven nu, i fråga om nästföregående års vinst, tillämpades,
på det sätt att först under nästkommande riksdag beslut om dess användande
fattades; men då Statens behof möjligen bjuder att denna Riksdag annorlunda
förfar; så få vi, som dock icke kunna lemna förberörda grundsats ur sigte,
i fråga om användandet af så väl 1867 som 1868 års bankovinst till Riksdagens
bepröfvande hemställa:

l:o att af Riksbankens, under år 1867 upplupna, vinst en summa af
1,500,000 R:dr må för Statens allmänna behof till Riksgälds-kontoret
anvisas, för att under loppet af detta år utbetalas;

2:o att af Riksbankens, under 1868 upplupna, vinst, en summa af 1,000,000
R:dr, må, på samma sätt för Statens allmänna behof, till Riksgäldskontoret
öfverlemnas under loppet af år 1870, på tider som Bankofullmägtige
ega rätt bestämma. “

Bih. till Riksd. Prot, 1869. 6 Sami. 1 A/d. 3 Hå/t.

2