Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
19
N:o 82.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående dels postskjutsens skiljande
från jordbruket, dels vidtagande af åtgärder till ytterligare
lindring i gästgifveri-, håll- och reserv-skjutsen.
(Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 64.)
S. A. K.
Uti särskilda hos Riksdagen gjorda framställningar hafva förslag blifvit
väckta om så väl post-, som gästgifveri-, håll- och reserv-skjutsens skiljande från
jordbruket och öfvertagande af Staten.
Redan vid 1859—1860 års riksdag förklarade Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 26 Oktober 1860, att de, i anledning af Eders Kong!. Maj:ts i sammanhang
med väckt fråga om ordnande af slijutsningsbesväret i allmänhet framställda
förslag om postföringsskyldighetens skiljande från jordbruket, funnit godt
den nådiga framställningen på det sätt bifalla, att postföringsskyldigheten, måtte, i
den mån Eders Ivongl. Maj:t funne sådant lämpligen kunna ske, från jordbruket
skiljas, emot åliggande för posthemmanen att fullgöra de onera, från hvilka de
hittills varit i egenskap af posthemman befriade och att, såsom följd häraf, posthemmanen
tillförbundos att, i likhet med andra i skjutslag indelade hemman, deltaga
i det allmänna skjutsningsbesväret, såsom det komme att utgöras. För den
ökade kostnad, som genom dymedelst uppkommande förhöjning i postskjutslegan
beräknats uppstå, ställde Rikets Ständer till Eders Kong!. Maj:ts disposition ett
ärligt reservationsanslag af 70,000 Riksdaler Riksmynt, med bemyndigande tillika
för Poststyrelsen att använda de besparingar, som å detta anslag kunde göras, till
ordnande å postvägar af gemensam befordran för post och resande. Eders Kongl.
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
Maj:t, smil vid pröfning af denna underdåniga framställning ansåg, att något allmännare
upphäfvande på eu gång öfver hela riket af postskjutsskyldigheten icke
herde för det dåvarande ifrågakomma, utan den af Rikets Ständer åsyftade förändring
i sättet för postens fortskaffande under dåvarande förhållanden och till eu
början lämpligast höra, i enlighet med hvad redan till någon del egt rum, åstadkommas
genom inrättande å de mest befarna postlinierna af s. k. postdiligenser,
afsmida att fortskaffa på eu gång post, paketer och resande, meddelade i följd häraf,
i skrifvelse till Generalpoststyrelsen af den 21 Juni 1861, nådig föreskrift om anordnande
af ett större antal diligenslinier, hvarjemte förordnades, att postverket i
händelse af behof egde såväl för befordrande af postdiligenserna, som för förenade
bref- och paketposter samt i vissa fall äfven för vanlig brefpost, anlita gästgifveri-,
håll- och reservskjuts mot förhöjd lega enligt uppgifna grunder. I följd af donna
anordning klöf den postföring, som af posthemman bestriddes, minskad med 85,000
mil på året, då särskild! räknades den våglängd, som af hvarje till postföring använd
häst tillryggalades.
Härigenom blefvo visserligen en stor del posthemmansinnchafvare befriade
.från utgörande af postskjuts, men deremot ernåddes icke i någon mån det ändamål,
Rikets Ständer med anvisande af ofvanberörda anslag afsett, eller postskjutsens
skiljande från jordbruket, då skjutsningen blott öfverflyttades från posthemmanen
till i allmänhet skjutsskyldige hemman. Anslaget beköfde icke heller anlitas, utan
blef vid påföljande riksdag indraget, men deremot anvisade Rikets Ständer då,
jemlik! underdånig skrifvelse af den 19 November 1863, ett reservationsanslag
till enahanda belopp, 70,000 Riksdaler, för att af poststyrelsen användas till postdiligensernas
fortskaffande på sådan! sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungades.
Först genom de åtgärder, som häraf blefvo en följd, bereddes i sjelfva
verket jordbruket lindring, i det sedermera befordringen af all diligenspost samt
till större delen äfven af annan post blifvit ställd på beting. Så utgjorde under
nedannämnda år antalet mil, för hvilket lega blifvit utbetald:
1864. |
1865. |
1866. |
|
diligenspost...... |
. 139,676. |
365,697. |
352,880, |
annan betingad skjuts . . |
. 49,774. |
104,863. |
120,254. |
posthemmansskjuts . . . |
. 76,538. |
68,814. |
64,554. |
gästgifveriskjuts ... . , , |
. 103,360. |
47,409. |
41,575. |
Posthemmannen i hela riket, som år 1859 utgjorde 746 med sammanlagd!
495f mantal hafva genom sedermera skedda indragningar minskats
vid slutet af år 1864 till 400 med tillhopa 218? mantal,
„ „ „ „ 1865 „ 331 „ „ 1791 -
" „ * 1866 „ 314 „ „ 1671? ,,
Det onus, postskjutsskyldigheten innebär, är således numera redan till
väsendtligaste delen från jordbruket aflyfta»!!, men de upprepade framställningar
om postskjutsskyldighetens borttagande, som vid riksdagarne blifvit gjorda, antyda,
att äfven den jemförelsevis mindre betydliga posthemmansskjuts, som ännu utgår,
i vissa orter kännes tryckande, och det synes derföre önskvärd!, om detta onus
kunde, utan synnerlig olägenhet för det allmänna, helt och hållet upphöra. Enligt
tillgängliga uppgifter utgjorde under år 1865 medelbeloppet af lega per häst och
mil för postdiligensernas fortskaffande 1 Riksdaler 23 öre, och då den nuvarande
21
Riksdagens underd. Skrifvelse, JV:o 82.
posthemmansskjutsen till en del betalas efter 80 öre milen samt vanlig postskjuts
otvifvelaktigt kan betingas till lägre lega än diligensskjutsen, torde de kostnader,
som af de ännu återstående posthemmanens indragning skulle föranledas, icke
kunna antagas blifva så betydliga, att derför > skulle med en sådan indragning ytterligare
anstå, helst från dessa kostnader bör afräknas ej mindre den för postverket
nu med 2,672 Riksdaler 1 öre utgående roteringsersättning till roterade posthemman,
än äfven den godtgörelse, Statsverket komme att vinna genom de rotevakansafgifter,
som efter förändringen höra af de nuvarande roteringsfria posthemmannen
erläggas. Riksdagen, som föreställer sig, att donna ökade kostnad bör kunna af
postverket med dess nu beräknade inkomster utan särskildt anslag bestridas, får
alltså i underdånighet dels anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga
sådana åtgärder, att postskjutsskyldigheten må, så skyndsamt som lämpligen kan
ske, från jordbruket skiljas, emot åliggande för posthemmanen att fullgöra, de onera,
från hvilka de hittills varit i egenskap af posthemman befriade, dels och hemställa,
att, derest, af brist på medel, hinder för hela postskjutsens ställande på beting
skulle mota, Eders Kongl. Maj:t då måtte till Riksdagen göra den nådiga framställning,
hvartill omständigheterna kunna föranleda.
Vidkommande åter gästgifveri-, håll- och reservskjutsen, har vid den pröfning,
som under de sednare riksdagarne egnats hithörande frågor, den åsigt städse
gjort sig gällande, att den lämpligaste, om ej enda, vägen för undanrödjande af
skjutsningsskyldighetens menliga inverkan på jordbruket vore skjutslega^ höjande,
så att den resande komma att betala hvad skjutsen under gynsamma förhållanden
kunde anses vara värd, samt inrättandet af entreprenader och Statens mellankomst
på de ställen, der entreprenadens uppehållande skulle för de skjutsskyldige hemmanen
blifva alltför tryckande. De af Eders Kongl. Maj:t genom nådig Kungörelse
den 14 December 1866 meddelade stadgande!!, bland annat om skjutslega^ höjande
till 1 Riksdaler 50 öre i stad och 1 Riksdaler 20 öre på landet, hafva, enligt hvad
Riksdagen af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i ämnet afgifna berättelser
inhemtat, kraftigt medverkat till inrättandet af entreprenader, och beträffande de
bidrag, som från skjutsskyldige hemman till entreprenadernas uppehållande utgöras,
utvisa länsstyrelsernas i sådant hänseende till Eders Kongl. Maj:t insända uppgifter,
att bidraget utgått för hvarje skjutsskyldigt helt förmedladt mantal:
vid 8 gästgifvaregårdar med mindre än 1 R:dr öfver 16 R:dr mantalet,
117 |
„ |
emellan |
i |
R:dr och 10 R:dr öfver 16 R:dr mantalet, |
|||||||
67 |
„ |
10 |
20 „ |
||||||||
„ |
38 |
„ |
20 |
*« V) |
30 „ |
„ |
„ |
||||
„ |
22 |
„ |
„ |
30 |
„ „ |
40 „ |
„ |
||||
„ |
23 |
„ |
* |
„ |
40 |
» „ |
50 „ |
„ |
„ |
||
„ |
25 |
„ |
„ |
50 |
v „ |
60 „ |
„ |
n |
|||
17 |
„ |
„ |
60 |
„ „ |
70 „ |
„ |
* |
||||
„ |
6 |
„ |
„ |
70 |
„ „ |
80 |
„ |
„ |
„ |
* |
|
„ |
17 |
„ |
80 |
* * |
90 , |
* |
„ (Skattungbyen
och Grangärde
i Kopparbergs
län samt Simonstorp
i Gråbo
härad af Östergötlands
län)
90
100
no
120
22 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
vid 4 gästgifvaregårdar
(Åby i Kalmar län,
Årvika köping i
Wermlands län
samt Krokforss och
Orrnäs i Wester
Norrlans
län) med emellan 100 K:dr och 110 R:dr öfver 16 R:dr mantalet,
„ 2 gästgifvaregårdar
(Tyngsjön i Kopparbergs
län och
Bjurbäclten i W ermlands
län) „
„ 3 gästgifvaregårdar
(Borsna i Kronobergs
län, Stenåsen
i Wermlands län
och Texan i Wester-Norrlands
län) .
„ 2 gästgifvaregårgar
(Böle i Kopparbergs
län och Webomark
i Westerbottens
län) ,,
„ 2 gästgifvaregårdar
(Ofvansjö ochWassnäs
i Wester-Norrlands
län) ,
„ 1 gästgifvaregård
(Högforss i Örebro
län) ,
„ 3 gästgifvaregårdar
(Bergsäng och Näs
i Wermlands län
samt Lingbo i Q efleborgs
län) ,
„ 1 gästgifvaregård
(Råda i Wermlands
län) ,
„ 1 gästgifvaregård
(Sårna i Kopparbergs
län) ,
„ 1 gästgifvaregård
(Kårböle i Gleflehorgs
län) ,
„ 1 gästgifvaregård
(Håen i Kopparbergs
län) ,
„ 2 gästgifvaregårdar
(Brattforshyttan
120
130
150
160
170
190
130
140
160
170
180
200
218 R.dr 46 öre på mantalet,
240 „--„
247 „ 97 öre „
23
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 82.
och Yngshyttan i
Wermlands län) med 256 |
R:dr |
--på mantalet, |
* 1 gästgifvaregård (Triabo iKalmar län) „ ; 282 |
35 öre „ „ |
|
„ 1 gästgifvaregård (Bogerud i Werm-lands län) „ 352 |
65 öre „ |
|
„ 1 gästgifvaregård (Långbanshyttan i |
27 öre „ „ |
|
S:a 369. Då entreprenadernas antal |
utgör, |
förutom 14 nya skjutsinrättningar, som |
ej äro med skjutslega försedda, 883, förefinnes således vid 514 gästgifvaregårdar
entreprenad, dertill antingen de skjutsskyldige icke lemna något bidrag eller åtminstone
bidraget icke öfverstiger 16 Riksdaler på helt mantal.
Ehuruväl genom det allmänna inrättandet af entreprenader och det understöd
af statsmedel, som från det å Sjette Hufvudtitcln uppförda anslag å 125,000
Riksdaler kommer de skjutslag till del, som till entreprenadcrnes uppehållande erlägga
å landet utöfver 16 Riksdaler för mantalet och i stad mera än 24 Riksdaler
för hvarje fullt hundratal af stadens innevånare, och hvithet understöd för åren
1865 och 1866, då anslaget utgjorde blott 100,000 Riksdaler, uppgått till hälften af
hvad de skjutsskyldige utöfver nyssnämnda bidrag tillskjutit, skjutsningstungan kan
anses i allmänhet väsendtligen lättad, qvarstår emellertid likväl det förhållande,
att i eu del orter de skjutsningsskyldiges bidrag fortfarande uppgå till så höga belopp,
att de måste anses särdeles betungande, men för att kunna tillförlitligen bedöma,
huruvida särskilda åtgärder lämpligen kunna och höra vidtagas för att undanrödja
de utomordentliga missförhållanden, som i detta hänseende inom vissa
orter ega rum, erfordras eu speciel utredning af de orsaker, som vid de särskilda
skjutsstationerna betinga svårigheten att anordna entreprenad. Eu sådan, på noggranna
undersökningar genom kronobetjeningen grundad, utredning är så mycket
mera af nöden, som, enligt hvad upplyst blifvit, entreprenaderna på en del ställen
varit endast skenbara och åstadkommits endast för att bereda de skjutsskyldige,
som efter enskild öfverenskommelse fortfarande uppehållit skjutsningen, dels högre
skjutslega och dels särskild!) understöd af statsmedel.
På grund af hvad sålunda förekommit, förän!åtes Riksdagen i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta genom vederbörande länsstyrelser noggrann!
utreda de förhållanden, som kunna anses betinga de höga bidragen för entreprenadinrättningar
å alla de ställen, der dessa bidrag uppgå till anmärkningsvärd!
höga belopp, eller åtminstone der de öfverstiga 50 Riksdaler på hvarje helt hemman,
eller för stad enahanda belopp för hvarje fullt hundratal af stadens innevånare,
samt att Eders Kong]. Näjd villo låta för Riksdagen framlägga den sålunda
åstadkomna utredning, jemte förslag till de åtgärder, Indika för undanrödjande af
de missförhållanden, som i verkligheten må ega ruin, kunna finnas mest lämpliga.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 13 Maj 1868.