Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30.

i

]%\''0 SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 April 1868.
— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående sådan ändring i 12 § Läroverksstadgan,
att grekiska språket måtte blifva ett valfritt läroämne.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 8 och
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Utlåtande N:o 36.)

8. A. K.

Uti Riksdagens Första Kammare har förslag blifvit väckt att hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det 12 § i den förnyade nådiga Stadgan för
Rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januri 1859, sådan donna § lyder i
Kongl. Kungörelsen den 12 Maj 1865, måtte sålunda förändras, att lärjunge, som
begagnar undervisning i latin, må på målsmans anhållan frikallas från läsning af
grekiska språket och i stället under de lärotimmar, då sådan befrielse egen rum,
undervisas, på sätt rektor och lärare, med billigt afseende på målsmans önskan, finna
för lärjungen lämpligt eller ock utom skolan njuta sådan undervisning, som af
rektor godkännes.

Enligt 1820 års Skolordning var elementarläroverket eu »lärdomsskola», äfven
trivial-skola kallad, med en vid sidan anordnad så kallad apologist-afdelning
för det borgerliga lifvets behof. I Stadgan för rikets allmänna elementarläroverk
af den 14 Augusti 1856, äfvensom i ofvanberörda, ännu gällande 1859 års Läroverksstadga
förklaras deremot de offentliga elementarläroverken hafva »till ändamål dels
att utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning,
dels ock att grundlägga de vetenskapliga insigter, som vid universitetet eller
högre tillämpningsskola vidare utbildas.» Skolans uppgift att dana medborgare är
Bih. till Riksd. Prat. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft 1

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 30.

således ställd i första, men åliggandet att bilda lärdomsidkare och embetsman är
satt i andra rummet. Om Svenska elementarläroverket vore eu så kallad lärd
skola, med uteslutande anspråk att åstadkomma grundläggning af en vetenskaplig
undervisning för de få lärjungar, som deraf kunde och borde sig begagna, torde
grekiska språket icke höra från en sådan undervisning uteslutas eller någon lärjunge
från detta språks studium frikallas. Men nämnda läroverk har icke något
sådant uteslutande ändamål, och om, detta oaktadt, de så kallade reala undervisningsämnenas
målsmän endast långsamt och efter starkt motstånd lyckats gorå eu
del af sina fordringar gällande, så har detta utan tvifvel till viss grad berott på
förbiseende deraf, att detta läroverk, som på offentlig bekostnad och genom alla
samhällsklassers skattebidrag mot ringa afgift hålles Öppet för alla, bör lämpas efter
de flesta lärjungarnes behof af uppfostran. Detta förbiseende är sannolikt förnämsta
orsaken till det motstånd, hvarmed förslagen om valfrihet i fråga om grekiska
språket blifvit bemötta; hvartill kommit svårigheten att med valfrihet af läroämnen
praktiskt anordna undervisningen vid elementarläroverken.

Vidare synes det Riksdagen otvifvelaktigt, att den undervisning i grekiska
språket, som elementarläroverket är skyldigt att erbjuda alla, men icke ovilkorligen
berättigad! att påtvinga någon, skulle vinna betydlig! i omfång och grundlighet,
om den finge inskränkas till sådane lärjungar, som frivilligt sökte densamma,
samt att lärarnes skicklighet och nit skulle i hvarje särskild skola utöfva ett icke
ringa inflytande på tilloppet af lärjungar, som önskade inhemta kunskap i grekiska
språket.

Hos Riksdagen har dessutom i betraktande kommit, att den lärjunge, hvilken
ifrågavarande frihet beviljas, kan i många fall för sig använda dessa fritimmar
nyttigare utom, än inom skolan. Han kan t. ex. för fysisk svaghets skull behöfva
dessa fritimmar till nödig hvila eller stärkande kroppsöfning, eller för psykisk svaghets
skull för att i skolans öfriga många läroämnen, genom längre medgifven tid
för hemläsning, kunna väl följa med, eller för idkande! af musik och dylik!, eller
för öfvande! af något kroppsarbete, som ligger i hans håg och som är förenlig!
med hans anlag o. s. v. Han kan således behöfva sin fritid för mycket godt och
nyttigt, från hvithet skolans jagande tvång eljest utestänger honom och dermed
indirekt (häfver honom in på en lefnadsväg, för hvilken han måhända saknar böjelse.
Vill och kan ej målsman med rektors råd bereda ynglingen sådan sysselsättning
utom skolan, utan heldre önskar honom sysselsatt inom densamma, då bör
väl icke skolan vara för ynglingen stängd, men icke heller förbunden att för hans
rökning ändra läsordning och påkalla ökade lärarekrafter, alldenstund klassläsning
eller ynglingars hållande inom samma lexlag under samma lärare visat sig icke
vara ett oundgängligt vilkor för en god undervisning på skolans högre stadier, särdeles
om antalet är så måttligt, som det i allmänhet varit på dessa stadier.

Riksdagen får på grund häraf hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t, med upphäfvande af 12 § i nu gällande Lä -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31.

roverksstadga, i nåder anbefalla en sådan anordning af undervisningen inom
elementarläroverken, att lärjunge, hvilkens målsman så önskar, må kunna begagna
undervisningen i latinska språket, utan nödtvång att på samma gång låta sig undervisas
i det grekiska; samt att han under de lärotimmar, då sådan befrielse eger
rum, må få begagna tiden på sätt rektor, med billigt afseende på målsmans önskan,
finner för lärjungen lämpligt, utom eller inom skolan, i sednare fallet utan
att skolan derför må anses skyldig att ändra sin läsordning eller påkalla förökad
lärarekraft.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 29 April 1868.

31.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 April 1868.
— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga Proposition,
angående upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar utaf
Kronans tomter N:is 2 och 3 å Riddarholmen.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62).

8. A. K.

Uti nådig Proposition af den 10 sistlidne Januari har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen, att de delar af Kronans tomter Nås 2 och 3 å Riddarholmen,
hvilka å en af vice Stadsingeniören R. Brodin uppgjord samt Riksdagen tillställd
planritning finnas utmärkta inom bokstäfverna c, d, e, k, g, f, a, b, c och tillsammans
innehålla 8,393 qvadratfot, må, derest derå uppförda byggnader kunde lind -