14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.
.%:<9 2G.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 April 1868,
— __ — — Andra Kammaren den 8 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning aj väckt motion om upphäfvande.
af frälsemäns forum privilegiatum. (
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.)
8. A. K.
Hos Riksdagen har förslag blifvit vackt om upphäfvande af de stadgande^
enligt hvilka frälsemän ega att få vissa dem rörande mål och angelägenheter omedelbart
af Hofrätt handlagda och bedömda.
Vid pröfning häraf bär hos Riksdagen i betraktande kommit, att, enligt
Konkurslagen den 18 September 1862 och Kong]. Förordningarne af samma dag
om boskilnad och om undanskiftande af egendom i makars bo samt huru gäld vid
dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock angående undanskiftande af
egendom i död makes bo, frälsemans konkurs- och boskilnadsmal icke vidare skola
omedelbart af Hofrätt upptagas, samt att genom Strafflagen af den 16 Februari
1864 åtskilliga af de i 8 Kapitlet 2 § 9 momentet Rättegångs-balken uppräknade
fall, i hvilka frälseman för af honom begångna brott skolat dömas åt Hofrätt såsom
förste domstol, upphört att ega tillämplighet, hvarjemte, rörande flera af de
öfrig-», olika åsigter numera torde kunna uppstå, huruvida de höra af Underrätt
eller Hofrätt ,omedelbarligen afdömas. Det är följaktligen endast i fråga om bouppteckningar,
arf, testamenten och förmynderskap, som Hofrätternas särskilda jurisdiktion
öfver frälsemän ännu har någon egentlig betydelse. Dock äfven i afseende
på boupptecknings- och arfsfrågor står den icke väl tillsammans med föreskrifterna
i olvanberörda Kongl. Förordning den 18 September 1862 angående urarfvagörelse
och undanskiftande af egendom i död makes bo. Enligt 5 och 7 §§
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 26.
i denna förordning åligger det nemligen frälsemans arfvinge, som vill o-öra si» ur_
ärfva, och efterlefvande maka, som vill afträda egendom för att vinna befrielse från
gäld, att hos underdomaren afträda egendomen inom en månad från den da» bouppteckningen
slutades, och följaktligen äfven att vid afträdesansökningen foga
samma handling Men enligt 9 Kapitlet 4 § Ärfda-balken bör ock inom nyssnämnuUn
bouppteckningen mgifvas till den Hofrätt, hvarunder den aflidne vid dödstillfallet
lydt. Denna Öfverrätt tillkommer derjemte, på grund af 2 och 3 M i
omförmälda kapitel af Arfda-balken, att vaka deröfver, att bouppteckning efter frälseman
varder inom föreskrifven tid hållen och, om sådant ej later si» »öra medce
a anstånd dermed till viss dag. Deremot egen underdomaren,“enligt 21 & i
862 års förordning, att, i fråga om egendoms afträdande, pröfva huruvida bouppteckningen
blifvit i laga tid upprättad. Dessa inkonseqvenser i lagstiftningen kunna
svårligen annat än leda till oreda och förvecklingar i tillämpningen.
Hvad angår den Hofrätten åliggande vårdnad öfver förmynderskap för
omyndige af frälsestånd, har svårigheten att utöfva densamma, isynnerhet då myndhngarne
bo å aflägse orter, blifvit,ökad genom Kongl. Förordningen angående
tillsyn a förmyndares förvaltning af omyndigs egendom den 24 September 1861
och särdeles genom dess stadgande i 5 §, enligt hvithet Rätten, då fråga väckes
^r-uyndare bor lemna inteckning eller annan säkerhet för omyndigs hos honom
innestaende medel, eger derom förordna såsom nödigt och skäligt pröfvas, hvilken
profning åter måste grunda sig på eu kännedom om personens vederhäftighet och
förhållande i öfrig!, som i de hosta fall icke är att förutsätta hos annan domstol
“ Ooderrätten i orten, der förmynderskapet linnés. Stadgande™ angående Adelns
särskilda forum hafva sålunda, äfven der de qvarstå, förlorat sitt ursprungliga samman
lång och de kunna derföre nu mindre än någonsin anses såsom eu verklig
förman för Ridderskap^ och Adeln. Om man äfven fäster mindre vigt vid den
omständighet att frälsemannen derigenom gå miste om en instans i deras aids- och
krmynderskapstvister, hvilket visserligen bereder skyndsamhet, men också i samma
man minskar säkerheten i dessa tvisters pröfning, så är det dock otvifvelaktigt, att
för det störa flertalet af Ridderskapet och Adelns ledamöter, som bo aflägse från
en Hofrätt, under hvars jurisdiktion de lyda, både besvär och kostnad vållas genom
ifrågavarande privilegium, som hindrar dem a tf. i sådana enkla ärenden som
boupptecknings ingifvande, testamentsbevakning och förmyndareförordnande vända
mg till domstolen i orten, under det att de i vida stigare och lika grannlaga saker
in as te underkasta sig samma domstols jurisdiktion.
Deraf att ifrågavarande undantagslag upphäfva, blir en följd att jemväl
Kongl. Brefyen den 26 Oktober 1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske
adelsman och Svenska Akademiens ledamöter förklarats berättigade till enahanda
förmaner i omförmälda hänsende, som nu tillkomma Svenska adelsmän, till all verkan
förfalla. Deremot synes den föreslagna förändringen icke höra medföra förlust
af adelsmännens på särskilda författningar grundade rätt att sjelfve utse personer
16
Riksdagens''underd. Skrifvelse, N;o 26.
till förrättande af bouppteckningar och arfskiften äfven i de städer, der sådan rättighet
ej värde! jemväl öfrig» samhällsklasser beredd i den ordning, som anvisas i
den rörande detta ämne redan beslutade nya lag; och har Riksdagen, till undvikande
af misstydning, ansett särskilt förbehåll härom nödigt.
På dessa skål hav Riksdagen för sin del beslutat en författning angående
upphäfvande af frälsemäns rätt till särskild!: forum, så lydande:
»Med ändring af hvad 6 § af Ridderskapet och Adelns privilegier deri 16
»Oktober 1723 samt 8 och 9 momenten af 2 § i 8 Kapitlet Rättegångs-balken in»nehålla
derom, att vissa mål och angelägenheter rörande frälsemän skola omedel»bart
af Hofrätt bedömas och handläggas, förordnas, att dessa mål hädanefter
»skola tillhöra vederbörande Underdomstolar och efter allmänna Rättegångsord»ningen
behandlas: dock att derigenom icke någon inskränkning sker i den rätt,
»som, jemlikt Kongl. Resolutionen den 3 Oktober 1675, § 35, jeratord med Kong!.
»Förordningen den 1 Mars 1749, tillkommer aftvinga!'' i adliga sterbhus, att till
»förrättande af bouppteckningar och arfskiften i samma sterbhus kalla dem, de
»helst dertill bruka vilja; kommande i följd häraf Kongl. B ref ven den 26 Oktober
»1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske adelsmän, som hit till riket in»kommit,
samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit förunnade enahanda förmåner
»i rättegångsmål som Ridderskapet och Adeln, att till all verkan upphöra.
»De mål och ärenden, som, vid den tid donna författning träder i verkstäl»lighet,
på Hofrätt^ pröfning bero, skola af Hofrätten med slut afhjelpas.»
Riksdagen framhärda.!'' etc.
Stockholm den 8 April 1868.
N:o 27.