Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30,
1
M:ö 30.
Ant. till Riksd. Kansli d. L Mars 1868, kl. 8 e, m.
Kongl. Maj.ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag
till utgiftsstater vid Statens jernvägstrafik år 1869;
Gifven Stockholms Slott den 28 Februari 1868.
Uti underdånig Skrifvelse af den 30 April 1867 har Riksdagen, med
förmälan att förslag hos Riksdagen blifvit framstäldt, bland annat, derom att
en ordentlig kostnadsstat för Statens jernvägar måtte upprättas, för att årligen
upptagas i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition öfver Statsverkets tillstånd och
behof, tillika förklarat sig val finna, att någon aflöningsstat för Styrelsen öfver
Statens jernvägstrafik och dess tjensteman icke kunde för någon längre framtid
uppgöras och fastställas, men deremot uttalat den mening, att en kostnadsstat,
äfven om den icke komme att fullt svara mot de förhållanden, som vid tillämpningen
deraf kunde finnas för handen, herde upprättas och af Riksdagen fastställas,
med iakttagande af alla de förbehåll, som vore nödiga med afseende å
arten och omfånget af de förändringar, som möjligen skulle inträda, utan att
kunna vara förutsedda. Hvad särskild t anginge den del af staten, som skulle
reglera aflöningen, så förutsatte en slik reglering i främsta rummet bestämmelser
rörande de vilkor, hvarunder tjensteman anställas och åtnjuta de löneförmåner,
som i staten fastställas, och dessa vilkor vore af den vigt både för Staten
och tjenstemännen, att de herde skyndsamt definitivt bestämmas, hvadan
•hiskligt vore ej mindre att, sa fort möjligen ske kunde, all tvekan undanröjdes,
huruvida tjenstemännens ställning i nämnda hänseende vore olika, i den mån
aflöningen vore af Kong]. Maj:t eller af Styrelsen bestämd, eller om densamma
utginge efter Styrelsens bestämmelser eller på grund af aflöningsstater, dem
Bih, till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Häft. j.
2 Sonat Maj:ts nåd Proposition N:o SO.
Riksdagen pröfvat och godkänt, än ock att den tillförene af Rikets Ständer
uttalade åsigt, att jernvägarne vore ett industriel! företag, vunne tillämpning
genom en dermed öfverensstämmande anordning af vilkoren för anställning vid
detta företag. För den pröfning, som sålunda företrädesvis vore af nöden, behöfde
icke detaljerna af Styrelsens eller Förvaltningens organisation vara för
framtiden eller ovilkorligen bestämda. Aflöningsstaten herde i alla händelser
pröfvas af Kongl. Maj:t, och den kunde likaledes pröfvas och fastställas af Riksdagen.
om än icke för längre tid än ett år i sender samt under alla de förbehåll,
som betingade fullt afseende å möjligen inträffande förändringar. Beträffande
åter frågan om en årlig förslagsberäkuing öfver de ofri ga kostnader, som
med jernvägstrafiken och förvaltningen funnos förenade, voro dessa kostnader
val i flera fall af den beskaffenhet, att de svårligen kunde på förhand med
noggrannhet beräknas; men det oaktadt syntes vid en förvaltning af det omfång,
som jernvägstrafiken, en på förhand uppgjord kostnadsberäkning vara nödvändig
och således äfven möjlig; i öfverensstämmelse med Indika åsigter Riksdagen
alltså ansett sig höra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att få årligen mottaga
förslag å samtliga de kostnader och utgifter, som äro förenade med trafiken
å Statens jernbanor, upptagande jemväl tjenstemännens aflöning och de
förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning, som voro nödiga med afseende
å arten och omfånget af de förändringar, Indika vid samma kostnadsstats tillämpning
kunde inträda, samt att de förslag, som i detta afseende till nästföljande
Riksdag afgåfvos, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor,
hvarunder tjenstemännen skulle komma att anställas.
Sedan Kongl. Maj:t den 31 Maj nästlidna år meddelat Styrelsen för
Statens jernvägstrafik nådig föreskrift att, med anledning af Riksdagens sålunda
gjorda framställning, förslag i ämnet afgifva, har bemälda Styrelse, jemte två
underdåniga memorial af den 23 December nästlidna år, öfverlemna! särskilda
förslag:
l:o. till organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning;
2:o. till aflöningsreglemente för embets- och tjensteman samt betjening
vid Statens jernvägstrafik;
3:o. öfver Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869; och
4:o. till reglemente för antagande och entledigande, m. m. af den personal
vid Statens jernvägstrafik, som af Trafikstyrelsen tillsättes.
För bedömande af de sålunda afgift!a, af Styrelsen i dess ofvan åberopade,
två underdåniga memorial fullständigt motiverade, förslagen har Kongl.
Maj:t ansett nödigt, att desamma underkastades granskning af dertill utsedde,
utom förvaltningen af Statens jernvägstrafik stående, men med jern vägstrafikförhållanden
i allmänhet förtrogne, insigtsfull män, och derföre i nåder uppdragit
donna granskning åt f. d. Chefen för Statens jern vägsbyggnader, Öfver
-
Kong l. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 3
sten, m. m Friherre Ericson, under hvars ledning trafiken å de Svenska statsbanorna
först ordnades, Ordföranden i Direktionen för Gefie—-Dala jernväg, Grosshaudlanden,
in. ro., Muren och Trafik direktören vid Köping—Hults jernväg,
m. m., Agrelius, af Indika komiterade ett, för alla förslagen gemensamt, utlåtande
är den 27 nästlidne Januari i underdånighet afgifvet.
Då ifrågavarande förslag inbördes ega det nära sammanhang, att godkännandet
af det om trafikförvaltningens organisation är i väsendtlig mån be
roende af de beslut, som kunna af Riksdagen fattas i fråga om kostnadsstaten,
samt förslaget till reglemente för antagande och entledigande, m. m., af den
personal, som af Trafikstyrelsen tillsättes, ehuru dess detaljbestämmelser icke
äro af beskaffenhet att erfordra pröfning af Riksdagen, dock i flera fall
bär nära samband med de delar af det allmänna aflöningsreglementet, hvilka
komma att Riksdagens pröfning underställas, har Kong!. Maj:t ansett lämpligast
vara, att äfven berörda två förslag varda Riksdagen meddelade, innan det
ena eller andra af dem till slutlig detaljerad pröfning hos Kongl. Maj:t förekommer,
dervid Kongl. Maj:t, under erinran att såväl organisationen af förvaltningen,
som de föreslagna aflöningsbeloppen och vilkoren för tjenstemännens
antagande, entledigande och tjenstledighet i de flesta fall motsvara den ordning
och de aflöningar, jemte flinga vilkor, som för närvarande ega rum, anser sig
höra uttala den åsigt, att dessa förslag, med förbehåll af vissa jemkningar i
desamma i följd af komiterades deremot gjorda eller eljest förekomna anmärkningar,
funnits af Kongl. Magt i hufvudsak!iga delar vara af beskaffenhet att
höra vinna fastställelse.
Sj elfva arten af den förvaltning, som har jern vägstrafiken till föremål,
är så föga jemförlig med den, som förekommer vid Statens öfrig» förvaltande
verk, att deraf jemväl bör förklaras den olikhet, som i många hänseenden måste
yppa sig, både i afseende å dess, med ledning af Trafikförvaltningen i andra
länder, till en början ordnade, men, under dess utveckling, efter landets
särskilda förhållanden lämpade organisation och i fråga om aflöningsvilkoren
för de dervid anställde personel''. Donna förvaltning bör, enligt Kongl. Maj:ts
åsigt, icke genom alltför omfattande, på förhand gift)a föreskrifter och begränsningar,
bindas i sin verksamhet och utveckling. På urskiljningen och intresset
hos Styrelse» för densamma att efter förekommande förhållanden ändamålsenligt
anordna alla med trafiken förenade detaljer bero ytterst resultaten af den
inkomst, som af jern vägsrörelsen kan vinnas; och med säkerhet kan antagas,
att ett mer eller mindre klokt tillvägagående endast vid inköpet af de förbrukningsartiklar
eller af den materiel, som för rörelsen erfordras, eller vid anordningarne
af de omfattande reparationsverkstäderna, eller af åtgärderna till jernbanornas
underhåll och bantågens lämpliga ordnande, verkar vida mer till förhöjning
eller minskning i utgifterna och derigenom medelbarligen på den verk
-
4
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
liga behållningen, än aflöningen till eu eller annan tjensteman, om hvilken
aflönings större eller mindre belopp meningarne kunna vara delade. Det är,
enligt Kongl. Maj:ts åsigt, af vigt, att den ansvarighet för trafikens handhafvande,
som åligger Trafikstyrelsen, icke inskränkes allenast till den legala att
hafva formelt iakttagit gifna föreskrifter, utan att Regeringens och Representationens
anspråk på densamma i än vidsträcktare män må kunna göras gällande.
För att detta skall kunna ske, är dock nödigt, att de billiga anspråk, som Styrelsen
framställer i fråga om den personal, som för ärendenas gång och trafikens
säkra och ändamålsenliga ordnande erfordras, om betryggandet af donna
personals ekonomiska ställning och om nödiga anslag till trafikomkostnaders
bestridande blifva af Statsmagterna tillgodosedda.
De af Kongl. Maj:t förordnade särskilde komiterade hafva i deras afgifna
utlåtande anfört bland annat:
“Under loppet af snart tolf år har af de nu färdiga stambanor, som
förena våra förnämsta exportorter, Stockholm, Göteborg och Malmö, den ena
bandelen efter den andra, med särskilda utgångspunkter från hvardera af nämnda
orter, fullbordats och till trafik upplåtits. Donna från början af jernvägsföretaget
afsedda ordning för detsamma^ utförande har, då trafiken blifvit utsträckt
till de sålunda tid efter annan nästan mil för mil dertill upplåtne bandelar
och den häraf föranledda förvaltning härigenom småningom uppvuxit till ett
betydligt omfång, i väsendtlig mån bidragit att lemna tid till nödig erfarenhet
i alla hithörande frågor. Och fastän den första uppränningen till ordnandet
af trafikförvaltningen blifvit hem ta d från de länder, der jernvägsanläggningar
tidigare än bär i riket kommit till utförande, hafva såväl styrelseväsendet,
som trafikerandet af jernvägarne samt vården och underhållet af deras dyrbara
materiel och afl annan egendom, af ofvan uppgifna anledning kunnat utveckla
sig under inflytelse af här rådande nationela bruk och förmer, industri- och
handelsförhållanden. Den allmänna meningen inom landet har ock uttalat sin
belåtenhet med det sätt, hvarpå trafiken å Statens jern vägar blifvit besörjd.“
“De under den småningom uppväxande rörelsen pröfvade, godkända
och antagna samt af erfarenheten ytterligare påkallade föreskrifter rörande Styrelse,
trafikdrift och underhåll har Styrelsen i sina förslag upptagit; och då
komiterade icke kunna armat än godkänna den synpunkt, från hvilken Styrelsen
härvid utgått, och tillika vitsorda den synnerliga omsorg, hvarmed redan
befintliga stadgande!! blifvit i förslagen ordnade och sammanförda, samt den
sakkännedom, som i öfrigt utmärker desamma, hafva komiterade ansett sig
höra fästa uppmärksamheten företrädesvis vid sådana delar af förslagen, der
afvikelse från nu gällande bestämmelser egt rum och der någon jemkning i
en del föreskrifter funnits vara påkallad.46
5
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
Efter framställning af komiterades från Styrelsens åsigter afvikande mening
angående behofvet af en utaf Styrelsen föreslagen ny förråds-kontrollörsbefattning
och af Ban direktörers anställning vid distrikten, äfvensom angående
lämpligaste anordnandet af de bestyr, som nu utöfvas af en kontrollerande
Maskiningeniör, hvars tjenstebefattning vid nuvarande innehafvarens afgång
ansetts kunna indragas, samt efter anförande af en del anmärkningar i vissa
detaljfrågor, yttra komiterade angående förslaget till organisation af trafikförvaltningen
vidare:
“I afseende å ifrågavarande förslag hafva komiterade slutligen ingenting
vidare att tillägga, än den åsigt, att, då såväl de vid Styrelsen som å distrikten
anställde och i förslaget upptagne embets- och tjensteman!? samt betjente»
antal och göromål årligen måst ökas hand i hand med jernvägarnes utsträckning
och trafikens tillväxt, samt den ene efter den andre endast antagits i den
ordning, göromålens mängd och beskaffenhet gjort nödvändig,''så ligger i denna
omständighet en borgen derför, att den i förslaget upptagna tjenstepersonal icke
är större än för göromålen oundgängligen erfordras, oansedt de inskränkningar
deruti, som, på sätt komiterade här ofvan angifvit, skulle kunna ega ruin."
I fråga om tjenstepersonalens aflöning anföra komiterade: “att beloppen
af de föreslagna arfvodena, såväl de fasta som de föränderliga, både för de
vid Centralstyrelsen och för de å distrikten anställde embets- och tjensteman
samt betjente, skäligen icke höra eller kunna sättas lägre, än de i förslaget
upptagits, synes komiterade framgå icke blott af en jemförelse med de löner,
som inom andra förvaltningsgrenar bestås den der anställda motsvarande tjen
stepersonal, utan väsendtligen af en del för jern vägsförvaltningen särskilda förhållanden.
“
Beträffande det af Trafikstyrelsen upprättade förslaget öfver Statens
jernvägstrafiks omkostnader och utgifter för år 1869 yttra komiterade: “att detta
förslag kan vara endast approximativt och måste såsom sådant bedömas. De
svårigheter, som mott vid verkställandet af de beräkningar, hvarpå detta förslag
grundar sig, kunna ej undgås vid en granskning af detsamma; men då
det åligger komiterade att äfven i detta ämne uttala sill åsigt, hafva komiterade
ansett sig icke kunna finna något tillförlitligare stöd för donna, än den
erfarenhet, som vunnits rörande de utgifter, hvilka vid Statens jernvägstrafik
under de närmast förflutna åren visat sig hafva varit erforderlig^
“De af Trafikstyrelsen utgifna årsberättelser lemna i detta hänseende
noggranna och omständliga uppgifter, af hvilka komiterade utvalt och till vinnande
af åskådlighet sökt i en bifogad tabellarisk öfversigt sammanföra de mera
generela; och hafva komiterade med ledning af dessa anställt eu jemförelse
mellan de verkliga omkostnaderna under föregående trafikår och de kostnader,
hvilka Styrelsen beräknat för 1869. På antagandet att de förstnämda ej varit
6
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
öfverdrifna. utan af trafikens kraf fullt påkallade, beror det, huruvida en sådan
jemförelse må anses kunna medföra ett för det ifrågavarande ändamålet
nöjaktigt resultat."
"Befogenheten af detta antagande sakna komiterade skål att betvifla,
och den jäfvas ej heller af den omständigheten, att, enligt för komiterade tillgängliga
upplysningar rörande främmande länders jernvägsstatistik, det vill synas,
som skulle drift och underhållskostnaderna vid Svenska statens jern vägar,
då deras med hänsyn till våglängden jemförelsevis ganska låga trafikuppbörd
tages i betraktande, stå i ett mera gynnsamt förhållande till inkomsterna,
an vid någon annan jernväg."
Kongl Maj:t, som, lika med komiterade, anser, att den af Styrelse»
föreslagna förrådskontrollörsbefattningen icke för den närmaste tiden kan an
ses oundgängligen nödig, äfvensom att bestämmandet huru de bestyr, som nu
utöfvas af kontrollerande Maskiningeniören, skola vid innehafvare^ afgång på
annat sätt fördelas, lämpligast kan uppskjutas till dess dylik afgång inträffar,
har deremot icke funnit giltiga skäl förekomma att ur afloningsstaten, på sätt
komiterade förordat, utesluta bandirektörsbefattningarne, utan har i staten bibehållit
eu B a n di rektor på hvarje distrikt med desto större skäl, som distriktens
banafdelningar hafva större och mera spridd personal, än någon af de
andra afdelningarne, samt det antagligen bör leda till en, Bandirektörens aflöning
vida öfverstigande, besparing i utgifter å denna afdelning, derest förekommande
arbeten blifva ordnade och ledde af en för hela distriktet gemensam,
i det tekniska och ekonomiska insigtsfull föreståndare, hvartill kommer,
att Bandirektörens inflytande i berörda rigtning icke torde blifva, på sätt
komiterade antagit, ersatt af Distriktchefen, hvars egenskaper, för att göra honom
till distriktchefsplats lämplig, icke kunna betingas hufvudsakligen af teknisk
förmåga eller skicklighet; dock bör, i mån af nuvarande Baningeniörers afgång
eller användning på andra platser, besparing genom deras, i följd af Bandirektörers
anställning, möjliga förminskning i antal kunna ega rum.
På grund af de åsigter, Kongl. Maj:t bär ofvan redan framställt, och
med tillika fästadt afseende å hvad komiterade i ämnet uttalat samt under
hänvisning till Trafikstyrelsens fullständiga utredning af de med förevarande
frågor gemenskap egande förhållanden i dess bär ofvan åberopade, vid denna
nådiga Proposition fogade, två underdåniga memorial, anser Kongl. Maj:t sig
höra till Riksdagens pröfning och godkännande endast öfverlemna de hufvudsakligaste
bestämmelserna i afseende å vilkoreu för tjenstemännens anställning
7
Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o Bo.
samt grunderna för aflöningsstaten, äfvensom ett härvid foga dt förslag öfver
Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869, hvilket af Trafikstyrelsen upprättade
förslag, med iakttagande af de mindre förändringar deri, som här ofvan
äro af Kongl. Maj:t bestämda, endast till sina slutsummor i donna nådiga Preposition
upptages.
I öfverensstämmelse härmed föreslår Kongl. Maj:t alltså, ätt Riksdagen
måtte godkänna följande bestämmelser:
l:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens
järnvägstrafik samt vid den under nämnda Styrelse lydande Trafikstat innehafva
sina beställningar endast på förordnande och kunna från dem skiljas
eller till andra beställningar inom Trafikstaten förflyttas af samma myndighet, som
dem antagit. Öfriga vilkor för antagande, entledigande eller förflyttning af den
personal, som tillsättes af Trafikstyrelsen, bestämmes i särskilt af Kongl Maj:t
faststäldt reglemente.
2:o. Alla vid Statens järnvägstrafik anställde embets- och tjensteman^
samt betjentes arfvoden utgå af jernvägstrafikmedlen. Sådana arfvoden äro
dels fasta och uti stat till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller
för hvarje befattning beroende på tillämpningen af fastställd löneklassreglering
med afseende på förekommande tjensteåliggandens större eller mindre omfattning,
de för anställning å vissa orter erforderliga särskilda egenskaper och
tjensteålder inom samma afdelning och tjenstegrad.
3:o. Af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfverstiger 1,200
Riksdaler, utgör en femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjänstgörings
penningar, hvilka indragas uti de fall, som i särskild! af Kongl. Maj:t faststäldt
reglemente bestämmas.
4:o. Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande
embets- och tjensteman, nemligen
vid Styrelsen:
till General-direktören.......... A:dr 9.000.
„ Byrå-chefen................. „ öW
„ Öfver-direktören vid B an- och Maskin-afdelningarne . 5,500
Särskild! arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å
linien..............- 1,000 „ 6.500.
„ Öfver-direktören för Trafik-afdelningen......5,500
Särskild! arfvode för öfvervakandet af afdelningen å
linien............- • • 1,000 „ 6,500.
9 Sekreteraren................. 4,500.
„ Registratorn och Aktuarien............ '' 3,500.
» En Notarie................. „ 2,500-
6
Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30
till En Notarie.................
v Ombudsmannen...............
„ Kamreraren...........
„ Revisorn..................
„ Hufvudkassören...... ........
„ Uppbördskassören...............
v Föreståndaren för Statistiska kontoret........
Nuvarande innehafvare!! af donna befattning bibehålies
under sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills innehaft,
af 200 Riksdaler derutöfver.
„ Arkitekten .................
r Öfverkontrollören . .............
v Kontrollerande Maskiningeniören..........
Tjensten indrages vid nuvarande innehafvare!!s afgång.
R:dr 2,500.
„ 3,000.
„ 4,000.
„ 3,000.
„ 3,000.
„ 3,500.
„ 4,000.
„ 1,500.
„ 4.000.
„ 4,200.
vid Trafikdistrikten.
till Distrikt-chefen för första distriktet..... R:dr 5,000.
v d:o för andra d:o ......... » 5,000.
d:o för tredje d:o „ 5,000,
5:o. Föränderliga arfvoden utgå inom följande löneklasser, nemligen:
lista
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
klassen med
Tf V
f} Tf
V V
7) r>
r> v
v v
V V
V V
v ??
77 77
77 77
77 77
77 77
77 77
7? 77
57 77
79 77
ärligt belopp af
77 77 77
77 77 77
77 77 77
7? 77 77
77 77 7?
77 7) 77
77 77 77
77 77
77 77 77
77 77 77
77 77 77
77 77 77
77 77 77
77 77 77
77 77 77
77 77 77
7? 77 77
R:dr
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
4.800.
4.500.
4.200.
3,900.
3,600.
3,300.
3,000.
2,700.
2,400.
2,100.
1.800.
1.500.
1.200.
1,080.
960.
900.
840.
780.
Rongl. Maj.is nåd. Proposition N:o 30.
19:de klassen med årligt belopp af
20
21
22
23
24
25
26
27
. n
V)
y>
)5
))
v>
??
7)
V
V
))
V
V
V
V
V
»
V
V
V
V)
r>
V
))
V
V
»
))
))
5?
??
720. |
|
» |
660 |
V |
600. |
V |
540. |
)) |
480. |
?? |
420. |
5? |
360 |
V |
300. |
)) |
240. |
6:o. De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:
| Lägsta |
Högsta j .... |
|||
A. Fh2 Styrelsen. |
klass |
R:mt |
klass |
| | |
för Öfverdirektörens Assistenter.......... |
2,700 |
1 1 |
||
„ Telegrafdirektörer................ |
8 |
4 |
3,900 |
|
„ Milkontrollören............... . . „ Kontrollörer i kontrollkontoret......... |
11 |
1,800 |
5 |
3,600 |
„ Kammarförvandten................ „ Biljett- och Formulärförvaltaren........ „ Bokhållare vid Kassa-, Statistiska och Milkon- |
12 |
1,500 |
9 |
2,400 |
toren...................... |
||||
„ Kammarskrifvare................. „ Kontorsskrifvare................. |
21 |
600 |
11 |
1,800 |
„ Telegrafister...................j „ Vaktmästare................... |
22 |
540 |
18 |
780 |
„ Telegrafbud.................... |
25 |
360 |
22 |
540 |
B. Vid distrikten. |
||||
för Ban-, Maskin- och Trafikdirektör....... |
7 |
3,000 |
1 |
4,800 |
„ Assistenter åt nämnde direktörer........ „ Baningeniörer..................) „ Förrådsförvaltare................. ,. Verkstadskamrerare............... |
11 |
1,800 |
7 |
3,000; |
IS 1 |
1,200 |
7 i |
3,000 |
|
„ Verkmästare........-.......... „ Stationsinspektorer................ |
Bill. till Riksd. Prof. 1308. 1 Sami 1 Afd. 12 Häft.
2
io
Rongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o SO.
Lägsta |
Högsta |
||||
klass |
Kant |
klass |
K:mt |
||
för ,, |
Byråassistenter .................1 Lokomotivförare-förmän.............| |
11 |
1,800 |
9 |
2,400 |
77 |
Distriktkassörer.................j |
||||
1 n |
Konstruktörer ..................1 |
19 |
720 |
9 |
2,400 |
» |
Vagnmästare...................J |
||||
77 |
Telegrafinspektorer............... |
13 |
1,200 |
10 |
2,100 |
i V |
Bokhållare....................| |
||||
75 |
Ritare.......................1 |
15 |
960 |
11 |
1,800 |
i 77 |
Lokomotivförare.................] |
||||
77 |
Stationskassörer................. |
24 |
420 |
11 |
1,800 |
1 V |
Telegrafister................... |
27 |
240 |
11 |
1,800 |
„ |
Kontors- och Stationsskrifvare......... |
19 |
720 |
12 |
1,500 |
” |
Öfverkonduktörer................1 |
19 |
720 |
13 |
1,200 |
77 |
Konduktörer...................| |
||||
! 77 |
Biljettörer.................... - |
27 |
240 |
13 |
1,200 |
77 |
station s mästare ................. |
19 |
720 |
14 |
1,080 |
77 |
Ridare ...................... |
19 |
720 |
15 |
960 |
77 |
Vagnförmän................... |
21 |
600 |
15 |
960 |
77 |
Banmästare....................1 |
||||
77 |
Materialvakter..................1 |
21 |
600 |
17 |
840 |
77 |
Packmästare...................J |
||||
77 |
Stationskaris förmän............... |
||||
77 |
Vaktmästare.................... |
24 |
420 |
18 |
780 |
77 |
Portvakter.................... |
||||
77 |
Lokomotiv- och Vagn putsare.......... |
||||
77 |
Kolvakter..................... |
||||
V |
Pumpare..................... |
24 |
420 |
21 |
600 |
77 |
Vagnssmörja!^..............- . . . |
||||
77 |
B roms are . . . .................. |
||||
77 |
Signalkarlar...................j |
||||
77 |
Spårvexlare..................... Stationskarlar................... Kuskar......................1 |
||||
77 |
25 |
360 |
22 |
540 |
|
77 |
|||||
77 |
Förrådsdrängar..................| |
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 11
Lägsta |
Högsta |
|||
klass |
Bunt |
klass |
Bunt |
|
för Rån-, Bro- och Gnndvakter........... agande Styrelsen att tillägga högst 15 Riks-daler i månaden under seglationstid för Kontorsvakter.................. |
26 |
300 |
420 |
|
„ Korsbärare.................• • • 1 „ Telegrafbud....................j |
27 |
240 |
24 |
420 |
Antalet tjensteman, som aflönas med arfvoden efter löneklass, bestämmes
för hvarje år i stat, som af Kongl. Maj:t fastställes. De göromål, som nu bestridas
af kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjenstemän,
höra i så vidsträckt omfattning, som lämpligen ske kan, utföras mot särskild,
efter arbetets beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde
tjenstemän.
7:o. Tjensteman, som innehar ärligt arfvode efter Itlass af 1,500 Riksdaler
eller deröfver, kan icke förr, än han detsamma innehaft i två år, uppflyttas
till högre klass inom samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas
stationsinspektorer och baningeniörer, hvilkas arfvodesklass må bestämmas
med afseende på stationernas vigt och bansektionernas utsträckning
samt öfriga på desse tjenstemäns vilkor inverkande förhållanden.
8:o. Styrelsen eget’ rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset
efter afliden tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode
jemte tjenstgöringspenn.ingar och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda
dock utgår in natura, om den afliden sådan innehade.
9:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka ej erhålla
bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet
hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20
procent af årliga a rf vo det, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som
äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad
eller köping och 10 procent vid station på landet.
10. För sådane embets- och tjenstemän vid distrikten, hvilkas befattningar
äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar
inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kongl. Maj:t
12
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.''
bestämmes, och hvithet icke må öfverstiga det, som i nådigst utfärdade resereglemente
är stadgadt. För distriktchef kan, med iakttagande häraf, godtgöra!
se för tjensteresor inom distriktet af Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig
summa.
ll:o. Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:
a) Styrelsens hufvudJcassör med 500 Riksdaler om året;
b) Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler
af den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan
inremitterad;
c) Distriktkassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej
öfver 500 Riksdaler för hvardera;
d) Kontrollörer och kontorsskrifvare vid kontrollkontoret med 10 procent
å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller
redovisning faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta
felets beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller
endast till en del af den felande betalas;
e) Trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med tre tiondedels
procent af redovisade trafik- eller telegraminkomster, till fördelning emellan
nämnda personal på afsändning^ och emottagningsstationerna enligt grunder,
hvilka Styrelsen eger att bestämma;
f) Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till
följd af hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet
väsendtliga besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda,
af Styrelsen fastställda bestämmelser;
12:o. Öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter,
notisbärare och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt
reglemente, som Styrelsen utfärdar. Banmästare, barn och brovakter, stations
karlsförmän, stationskarlar, signalkarlar, spårvexlare, bromsare och smörj are
erhålla beldädnadsersättning till visst årligt belopp, som af Styrelsen bestämmes,
mot skyldighet för dem att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna
föreskrifven uniformsdrägt;
13:o. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lem nas enligt de närmare
bestämmelser, Kongl. Näjd meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman
äfvensom åt betjening»! och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos
dem boende familjemedlemmar;
14:o. Indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd
deraf anser lämpligt att förflytta innehafvare!! till tjenstgöring å annan plats
med mindre aflöningsförmåner, eger Styrelsen tilldela honom lämplig lönefyllnad,
intilldess han kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande
dem, han förut innehade;
15:o. Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuk -
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 13
lighet, ådragen under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen
sköta, må hos Kongl Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att på
de vilkor, som i hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster
få uppbära hela eller en del af det arfvode, deruti icke inräknadt inqvarteringsersättning,
beklädningspenningar och andra aflöningsförmåner, han vid utträdet
ur den aktiva tjensten innehade; hvarjemte Styrelsen eger att till Kongl. Maj:ts
pröfning öfverlemna, huruvida något understöd bör bestås dem, som, efter att
hafva en längre tid varit anställde vid Statens jern vägar och der fullgjort sina
göromål med synnerligt nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsatte
att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda sig
försörjning.
Omkostnaderna för år 1869 upptagas förslagsvis att utgöra:
för Byrå-afdelningen...............R:dr 172,000.
„ Ban-afdelningen...............„ 1,206,000.
„ Trafik-afdelningen............... 1,017,000.
„ Maskin- och Förrådsafdelningen.........„ 1,548,000.
„ utvidgning af verkstäder och bangårdar.......„ 200,000.
Summa R:dr 4,143,000.
Och föreslår Kongl. Maj:t att, derest, i följd af trafikens tillväxt utöfver
beräkning, eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel, eller oförutsedda
händelser, högre utgifter än de nu upptagna skulle finnas under år
1869 vara af behofvet oundgängligen påkallade, Kongl. Maj:t må för nödiga utgifter
i sådant fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande
Utskott, hvarjemte Kongl. Maj:t nu meddelar Styrelsen för Statens jern vägstrafik
nådig befallning att genom någon af dess ledamöter lemna Utskottet alla
för frågans behandling derutöfver behöfliga, för Styrelsen tillgängliga upplysningar;
Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
CARL.
G. Lagerstråle,
14
Kong!,. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
8. A. K
Uti det nådiga Bref af den 30 December 1862, hvarigenom Eders
Kong!. Maj:t meddelat Dess beslut rörande inrättandet från och med 1863 års
början af tvänne särskilda Styrelser för Statens jern vägar, den ena för förvaltningen
af de färdiga banorna, under benämning Kongl. Styrelsen för Statens
jernväg strafik, och den andra för utförandet af återstående nya jernvägsanläggningar
för Statens rakning, under benämning Kongl. Styrelsen öfver Statens
jern vägsbyggnader, har Eders Kongl. Näjd, utan att då vilja definitivt bestämma
den framtida sammansättningen af förstnämnda Styrelse, i nåder anbefallt densamma,
att i öfverensstämmelse med i samma Bref fastställda hufvudgrunder
för organisationen utarbeta förslag till instruktion för Styrelsen och de till densamma
hörande tjensteman, för att Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning och
fastställelse underställas, samt att efter någon längre tids erfarenhet inkomma
med underdånigt förslag till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera komma
att till Representationens pröfning öfverlemnas.
När nuvarande Trafikstyrelse trädde i verksamhet, både den Vestra
stambanan nyss förut blifvit i sin helhet öppnad för trafik, hvarigenom de olika
delarne af donna bana, utgående, den ena från Stockholm, den andra från
Göteborg med utgrening till Örebro, förenades till en sammanhängande sträcka;
men ännu återstod, såsom en afskild del. Södra Stambanan emellan Malmö
och Liatorp —■ en längd af 14 mil.
I samma man de färdiga banornas längd utsträcktes och skiljda delar
deraf'' förenades, började äfven rörelsen å dem att utvecklas i en måhända icke
förutsedd grad, och banornas förvaltning att taga förökade krafter i anspråk,
hvarföre äfven nya befattningar tid efter annan blefvo af nöden.
Förhållandena under donna öfvergångstid ådagalade emellertid behofvet
af en längre tids erfarenhet, innan en definitiv plan till hela trafikförvaltningens
organisation jemte nödiga bestämmelser rörande formerna för donna förvaltnings
verksamhet kunde upprättas och föreslås, med någon utsigt att i framtiden,
då en flerfaldigt större och mångsidigare utsträckning af rörelsen inträffade,
uppfylla sitt ändamål.
Redan under den tid, de färdiga banorna stodo under chefens för Statens
jernvägsbyggnader öfverbefäl, hade de trenne skiljda stambanedelar, som nyss
15
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N-.o 30.
o inform äits, under benämning af lista, 2: dra och 3:dje trafikdistrikten, hvar för
sig blifvit ställda under befäl af en intendent, och detaljskötseln på hvarje distrikt
indelad uti de fyra hufvudafdelningar, som vid alla jern vägar af någon
utsträckning utgöra grunden för förvaltningens organisation, nemligen byrå-,
barn, maskin- och trafik-afdelningarne, genom sina benämningar utmärkande föremålen
för deras verksamhet.
För att till en början gifva den gemensamma högre förvaltningen så
enkla förmer och så ringa personal som möjligt, iakttogs vid inrättandet af
den nya Trafikstyrelsen, på hvilken den färre chefens befattning i afseende på
de färdiga banorna öfverflyttades, icke en sådan fördelning af ärendena, att
hvarje af nyssnämnda fyra hufvudafdelningar handhades af särskild embetsman,
utan förordnades endast, att Styrelsen skulle utöfvas af en chef jemte en ständigt
närvarande byråchef, hvilkens åliggande var att deltaga uti och kontrasignera
alla utgående beslut, samt de trenne distrikt-intendenterne,.hvilka borde
såsom ledamöter i Styrelsen inkallas för gemensamma öfverläggningar, när sådana
erfordrades. För (ifrigt bibehölls den förut befintliga organisationen af
såväl de vid centralförvaltningen arbetande kansli-, boksluts-, kassa-, kontroll
och mil-kontoren, hvartill lades ett statistiskt kontor, som distriktindelningen
med sina förvaltningsgrenar.
Erfarenheten under snart förflutna 5 år, hvarunder de färdiga statsbanornas
längd efterhand ökats till eu sammanhängande sträcka af 96,9 mil, och
hvarunder rörelsen, såsom de afgifna årsberättelserna vitsorda, stigit i ännu
större proportion än banlängden, har emellertid visat nödvändigheten deraf, att
äfven härstädes följa samma organisationsgrundsatser, som gjort sig gällande
vid andra länders jern vägar af motsvarande omfattning, nemligen att inom cen
tralstyrelsen fördela ofvan angifna förvaltningsgrenar emellan särskilda personer,
som hvar för sig förvärfvat speciela insigter i en viss gren; och Eders Kongl
Maj:t har på Styrelsens underdåniga förslag redan medgifvit, att intendenterne
för lista och 2:dra trafikdistrikten finge inkallas till dagligen tjenstgörande ledamöter
i Styrelsen såsom föredragande för hvar sin afdelning af ärenden, nemligen
den ena för ärenden, som angå lian- och maskinafdelningarne, och den
andra för sådana, som afse den egentliga trafiken.
lager man i betraktande mångfalden af de omsorger, som tillhöra en
jernvägsförvaltning, de ekonomiska, kommersiela-, industriel-]- och tekniska förhållanden,
som höra vara ständiga föremål för uppmärksamheten, de många beröringspunkterna
emellan donna förvaltning och såväl andra embetsmyndigheter
som hela den trafikerande allmänheten, det noggranna aktgifvandet på trafikanters
behof och önskningar, den oeftergifliga punktlighet och skyndsamhet i
hvarje ärendes handläggning, hvarförutan säkerhet, ordning och hushållning
inom donna vidlyftiga och ansvarsfulla förvaltning icke kunna åstadkommas,
16
Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.
den förening af kunskaper och erfarenhet i en mängd olikartade detaljer, som
är ett oundgängligt vilkor för att Styrelsen skall både sjelf kunna taga initiativ
till de ändamålsenligaste åtgärder och med säkerhet bedöma, huru dessa
genom underordnade verkställas, äfvensom öfvervaka hushållningen med arbetskrafter,
materialier af alla erforderliga slag och till dess disposition stående
medel, samt slutligen att förvaltningen af statsbanorna tillika måste hafva till
syftemål att iakttaga och till landets bästa söka utveckla det mägtiga inflytande
på samfärdseln, handeln och näringarne, som jernvägarne äro kallade att utöfva,
så inses lätteligen skälen, hvarföre ofvanantydda grundsatser om arbetets
fördelning gjort sig gällande vid organisationen af jernvägsförvaltningarne i allmänhet,
och detta så mycket heldre som en noggrann begränsning af hvarje
hufvudafdelnings verksamhetskrets icke är svår att uppdraga.
Det är också tydligt, att Styrelsens chef, som egentligen bör egna hela
sin omtanke och tid åt de störa allmänna angelägenheterna och sammanhållningen
samt ordnandet af det hela vid den numera vidsträckta förvaltningen,
icke kan vara i tillfälle att tillika öfvervaka och ansvara för alla detaljbestämmelser
och deras utförande inom så skiljaktiga förvaltningsgrenar som dem,
hvarom nu är fråga.
Enhet och planmässighet vid alla dessa detaljer, som tillhöra samma
afdelning inom särskilda distrikt, kunna derföre hvarken åstadkommas eller bibehållas
på annat sätt, än att avdelningen inom Styrelsen har sin egen, i dess
särskilda angelägenheter och göromål kunnig och erfaren representant, hvilken
också är beklädd med tillräcklig myndighet att såsom högsta befälhafvare inom
sin afdelning gorå Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt genom behöriga
inspektioner vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga
distrikten.
Med tillämpning af denna grundsats synes sammansättningen af Styrelsen
för Statens järnvägstrafik höra ordnas sålunda, att ledningen af och befälet
öfver det hela anförtros åt eu chef med full magt och myndighet att i
alla mål ensam besluta, samt ett antal ledamöter, som tills vidare kan inskränkas
till tre, nemligen en ledamot för kansli-, kassa-, kameral-, statistiska samt
allmänna ärenden eller byråafdelningen, under benämning af byråchef, en tillsvidare
gemensam för barn och maskin afdelningarne jemte förråden samt en för
trafikafdelningen; de båda sistnämnde under benämning af öfverdirektörer.
Styrelsen anser nemligen, att barr- och maskin-afdelningarnes angelägenheter
ännu någon tid, liksom under sista året, lämpligen kunna handhafvas
af samma ledamot inom Styrelsen, om derjemte, på sätt Styrelsen längre ned
vill i underdånighet föreslå, ett tekniskt biträde gifves åt denna öfverdirektör
antingen, såsom nu är fallet, genom kontrollerande maskiningenjören, eller, såsom
-
17
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition N:o 30.
som framdeles kunde komma att ske, genom maskindirektören vid distriktet
närmast hufvudstaden.
Af en sådan central-styrelsens förändring följer likväl, att de nuvarande
intendents-befattningarne måste erhålla en i viss mån förändrad betydelse så
väl i förhållande till Styrelsen som till distriktförvaltningen, ty i och med detsamma
hvarje förvaltningsgren erhåller sin ständiga föredragande och chef inom
Styrelsen, blir det dels icke längre behöfligt att, annat än undantagsvis, till
öfverläggningar inom Styrelsen inkalla intendent, i följd hvaraf dennes egenskap
af ledamot kan upphöra, dels kommer att på hvarje afdelniugschef inom Styrelsen
öfverflyttas en del af det ansvar för afdelningens verksamhet, hvithet för
närvarande ensamt åligger intendenten, till följd af dennes skyldighet att besluta
öfver hvarje förslag, som af underlydande afdelningsföreståndare å distriktet
framställes.
Man kan nemligen icke med skäl hos en person fordra en så fullständig
kännedom i samtliga afdelningarnes alla ärenden, som hos den hvilken uteslu
tande agnar sin tid och sina studier åt en afdelnings verksamhet, och den skola,
nuvarande intendenter varit i tillfälle genomgå, innan vården om distriktförvaltningarne
dem anförtroddes, står i allmänhet icke längre den till buds, som
hädanefter inträder i Statens jern vägstrafiks tjenst. Dessa embetsman hafva
nemligen från jern vägsbyggnadernas och trafikens första början kunnat steg för
steg följa förvaltningens utveckling och hafva derunder hatt tid och tillfälle att
åt mera än en gren deraf egna fullständig uppmärksamhet och samla en fruktbringande
erfarenhet äfven i detalj, men eu sådan mångsidighet kan icke vidare
utvecklas utan på bekostnad af den grundligare kunskap, som erfordras hos
den, hvilken inom förvaltningens högsta grad skall leda en viss afdelnings verksamhet,
än mindre påräknas hos dem som sedermera inträdt i Statens jernvägstrafiks
tjenst och derunder måst egna hela sin förmåga åt ett visst håll. Häraf
följer, att, äfven om det i princip vore fördelaktigare att såsom hittills hos eu
och samma person, intendenten, söka all den sakkunskap förenad, som för
linieförvaltningen är nödig, i stället för att på flera personel'' fördela arbete och
studie!'' för samma ändamål, skulle det likväl hädanefter blifva snart sagd!
omöjligt att finna personer, som i alla grönår af linieförvaltningen vore i besittning
af tillbörlig öfverlägsenhet. Enligt Styrelsens förmenande måste således
en del af det ansvar, som hittills ålegat intendenten, öfverflyttas på vederbörande
afdelningschefer inom Styrelsen.
Af den förändrade betydelse intendentsbefattningen sålunda skulle erhålla,
anser Styrelsen höra följa äfven en förändring till namnet, och Styrelsen får
derföre i underdånighet föreslå, att den, åt hvilken högsta befälet å hvarje distrikt
uppdrages, måtte benämnas distriktchef, hvilken benämning egentligare
skall angifva befattningens blifvande karakter.
Bih. till Rilcsd, Prof, 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 3
I s
Kong!.. Maj ds nådiga Proposition N:o 30.
Distriktchefens åligganden skulle enligt den nya organisationens mening
sålunda omfatta direkta befälet öfver distriktets tjenstemanna- och betjeningspersonal,
ansvarigheten för den allmänna ordningen och ekonomien inom distriktet,
öfvervakandet af reglementens och instruktioners efterlefnad; afgifvande! af
förslag vid tjensters tillsättande och tjenstemäns befordran inom de fastställda
arfvodesklasserna, antagande! och förordnandet af betjeningen samt ulefvande!
af de» disciplinära bestraffningsrätten, allt inom bestämda gränser, som Styrelsen
eget'' att närmare fastställa. Vidare borde samma embetsman, efter vederbörande
afdelniugsföreståndares förslag eller hörande, afgifva utlåtande», som af Styrelsen
infordras öfver ärende» inom distriktet, afgöra frågor i afseende på tjenstgöringen,
der de särskilda afdelningsföreståndarne äro af olika mening, följa de
ekonomiska förhållandena inom de orter, som jernbanorna inom distriktet beröra,
med sådan uppmärksamhet att han kan hos Styrelse» föreslå åtgärder, som
lända till befordrande af jernvägarnes ändamål, förökande af inkomster, förminskande
af utgifter och i samband dermed samfärdselns och näringarnes utveckling,
eller, med ett ord, i alla hänseende» bevaka Statens jern vägstrafiks rättigheter
och fördelar samt i sådan! afseende vara Styrelsens ombud inom den
ort, der han har sin verksamhetskrets.
Beträffande tjenstgöring^» inom Styrelse» föröfrigt och de derinom arbe
tanda afdelningskontor samt de förändringar eller förstärkningar, som i afseende
på dessas personal blifva nödiga, får Styrelse» i underdånighet anföra
följande:
Styrelse» har redan länge erfarit saknaden af ett ordinarie juridiskt
biträde samt derföre ganska ofta varit nödsakad att anlita tillfälliga sådana, ej
mindre för utförande af rättegångar än för utredande af administrativa och
reglementsfrågor, hvartill juridisk kunskap och erfarenhet varit af nöden.
I den mån de färdiga banornas räkenskaper och eganderättshandlingar
öfverflyttas från Kongl. Styrelse» öfver Statens jernvägsbyggnader till Trafikstyrelsen,
blifver det äfven nödvändigt att hafva en särskild tjensteman, som
förvarar dessa handlingar och med stöd af dem bevakar Statens jernvägstrafiks
rätt. Styrelse» har derföre i det underdåniga förslaget äfven upptagit en ombudsman.
med de åliggande» som i förslaget finnas närmare bestämda, hvilken
tjensteman herde stå under samma afdelningschef som kansliet, kameral- och
statistiska afdelningarne.
Enär öfverdirektörerne för ban- och maskin- samt trafikafdelningarne
ofta in iste vara frånvarande på inspektionsresor och i alla händelser icke medhinna
att sjelfva uppsätta alla de expeditioner, som de på eget ansvar låta
utgå inom sin afdelning, ej heller granska och gorå sammandrag eller jemfö
relser
utur alla de rapporter, som inkomma från distrikten, är det nödvändigt,
att till dessa embetsmäns biträde» anställas personer med speciel insigt i de
Kongl. Maj ds nådiga Proposition N:o 30. 19
ärenden, som angå eu viss afdelning; och Styrelsen har derföre i det underdåniga
förslaget till ny organisation upptagit en assistent för hvarje af nyssnämnde
afdelningschefer.
Styrelsens telegrafdirektör har hitintills, ehuru upptagen på Styrelsen 5
stat, varit stationerad i Göteborg, der en provisionel verkstad för telegrafapparaternas
vidin anhållan de blifvit inrättad, hvilken verkstad likväl i anseende
till bristande utrymme kommer att förflyttas till den nya verkstadsbyggnaden
vid Liljeholmen, der tillräckligt utrymme kan beredas. Då underhållet af
telegraflinierna och deras apparater hittills tillhört banafdelningen, och skäl
icke förekommer att deruti gorå förändring, anser Styrelsen, att telegrafdirektören
bör stå under öfver-direktörens för banafdelningen direkta befäl.
Styrelsen har hitintills anlitat Jernvägsbyggnads-styrelsens arkitekt emot
ett för hvarje år, i mån af lemnadt biträde, bestämdt arfvode, och som Styrelsen
för underhållet af och tillsynen öfver det störa antalet byggnader af alla slag
samt för nybyggnader, vare sig till ersättning för äldre förstörda eller obrukbara
eller för nya behof och ändamål, icke kan undvara ständigt biträde af en
arkitekt, har Styrelsen ansett lämpligt och med minsta kostnader förenad!:, att
äfven en sådan tjensteman varder vid Styrelsen på stat anställd såsom biträde
åt öfverdirektören vid banafdelningen.
Till Trafikstyrelsens biträde vid uppsigten öfver driftmaterielen och reparationsverkstäderna
anställdes år 1863 eu kontrollerande maskiningeniör. Donna
befattning anser Styrelsen möjligen kunna framdeles förenas med maskindirektörsbefattningen
vid distriktet närmast hufvudstaden, hvadan Styrelsen i det
underdåniga förslaget alternativt upptagit tjensteanordningen i detta afseende.
Styrelsen har ock funnit samma princip, som bär blifvit föreslagen,
flerstädes följd vid organisationen af främmande jernvägars förvaltning, nemligen
att maskindirektören vid den förnämsta reparationsverkstaden tillika är
öfveringeniör för materiel en, men icke direkt deltager i Styrelsens öfverläggningar
eller är Styrelsens ledamot. Skälet härtill är, att öfveringeniören bör
under ständig sysselsättning med detaljerna vid tjenstgöringen och de dagliga
arbetena i verkstaden med odelad uppmärksamhet följa de verkliga praktiska
behofven, derigenom vara i tillfälle att pröfva och bedöma ändamålsenligheten
af antagna eller föreslagna konstruktioner och arbetsmethoder samt gifva ledning
åt maskinafdelningarnes verksamhet vid samtliga distrikten, äfvensom
vara en pålitlig rådgifvare för Styrelsen, inför hvilken hans förslag blifva
framställda af öfverdirektören för maskinafdelningen.
Då i alla händelser minst en assistent måste finnas vid hvarje distrikts
maskinafdelning och verkstad, kan ej något hinder uppkomma för maskindirektören
vid första distriktet att egna erforderlig tid åt öfveringeniörsgöromå
-
20 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o 30.
len, allenast Styrelsen tillser, att nämnde assistent är behörigen qvalificerad
för uppfyllandet af de på honom i sådant afseende ställda anspråk.
Behofvet af en särskild tjensteman vid Styrelsen för handhafvande af
de med material förråden sammanhängande ärenden, eller anskaffande på det
mest ekonomiska sätt af erforderliga effekter samt kontrollering af hushållningen
dermed, har länge vant insedt.
Detta behof anser Styrelsen i underdånighet kunna afhjelpas. om Styrelsen
erhåller rättighet att framdeles anställa en förrådskontrollör, såsom biträde
i sistnämnda afseende åt öfverdirektören för barn och maskinafdel
ningarne.
Under öfver-direktö ren för maskinafdel ningen bör äfven lyda mil- och
premie-kontoret, hvars arbeten dock till större delen torde kunna ställas på
ackord eller ersättas efter viss använd tid; till beredande hvaraf Styrelsen
efterhand minskar den nuvarande tillförordnade, af 17 personer bestående bokhållarepersonalen.
Den högst betydliga minskning i åtgången af bränsle- och
smörjningsmaterialier, som införandet af premiesystemet för kol- och oljebesparing
åstadkommit, betäcker flerfaldigt kostnaden för detta kontor, som dessutom
är behöfligt för vidräkningarne mellan Statens- och främmande jernvägar,
rörande ersättning för ömsesidigt begagnande af hvarandras rörelse materiel,
samt för att erhålla eu nödvändig öfversigt af den egna materielens begagnande
och uthållighet jemte kontroll öfver dess regelmässiga revision.
Härförutan erfordras för kontrollering och besigtning af leveranser af
räler och andra jerneffekter ett tekniskt biträde, som Styrelsen likväl tills vidare
icke anser höra uppföras på ordinarie stat, utan. såsom hitintills, endast
erhålla ersättning för tillfälliga uppdrag.
Styrelsens kontrollkontor, som utom granskning af all fraktdebitering
och penningeuppbörd på Statens egna stationer, tillika uppgör vidräkningarne
med alla främmande jern vägar, består för närvarande af 2 kontrollörer och 17
bokhållare, hvarutöfver stundom extra biträden måste tillkallas. Med en tilltagande
rörelse växa naturligtvis detta kontors vigtiga arbeten i motsvarande
proportion, hvarföre antalet af erforderliga arbetsbiträden icke kan på förhand
bestämmas, utan måste bero på Styrelsens pröfning. Med afseende på kontrollgöromålens
beskaffenhet och störa vigt anser Styrelsen emellertid nödvändigt,
att arbetet fördelas på tvänne afdelningar, en för person och biljettrafiken
och en för godstrafiken, under hvar sin kontrollör såsom föreståndare; att en
eller flera kontrollörer dessutom antagas, hvit k a användas för ofta nödvändiga
inventeringar vid stationerna, samt att en öfverkontrollör förorda as till föreståndare
för hela kontoret att öfvervaka dess arbeten, granska och expediera
gjorda anmärkningar och upprätta nödiga sammandrag samt vidräkningar. Till
kontrollkontoret hörer nu äfven förvaltningen af biljett- och formulärförrådet
21
Kongl. Maj ds nåd. Proposition X:o 30.
samt biljett-tryckningen, af hvilka det förra hittills vant anförtrodt åt eu af
kontorets bokhållare. Då emellertid denne tjensteman bör förses med särskild
instruktion och är underkastad särskild! ansvar, har Styrelsen ansett hans
befattning äfven böra i staten särskild! upptagas.
Styrelsens telegrafkontor förestås för närvarande af första trafikdistriktets
telegrafingeniör, som till biträde har tvänne telegrafister. Så länge Styrelsens
embetslokal förblifver skiljet från hufvudstationen och linien, är det nödvändigt
att bibehålla samma personal, hvilkens tid är fullständigt upptagen,
hvaremot, vid annat förhållande, hela donna expedition torda kunna indragas.
Nu nämnda båda kontor böra arbeta under öfverdirektörens för trafik
afdelningen befäl och tillsyn.
Utom de tvänne vaktmästare, Styrelsen enligt 1863 års stat eger antaga,
har Styrelsen funnit sig föranlåten att, hufvudsakligen för den privata telegrafkorrespondensen
på Styrelsens telegrafkontor och för paketkontoret i staden,
antaga tvänne uppassare. Detta antal är äfven fortfarande nödvändigt, intill dess
att hufvudstationen i Stockholm blir fullbordad, och Styrelsen möjligen derstädes
eller i förening dermed bekommer ny embetslokal, då så väl den privata
telegraleringen vid Styrelsens telegrafkontor som det särskilda paketkontoret
komma att upphöra. För framtiden anser Styrelsen i alla händelser
minst tran ne vaktmästare erforderliga att å stat uppföras. I öfrig! har Styrelsen
icke ansett några egentliga förändringar erforderliga i afseende på den nuvarande
och från år 1863 bibehållna organisationen af Trafikstyrelsen såsom
centralförvaltning.
Rörande distriktförvaltningen får Styrelsen i underdånighet anföra:
De fullbordade Westra och Södra stambanorna jemte dermed sammanhängande
delar af Norra, Östra och Nordvestra stambanorna och föreningsbanan
mellan Hallsberg och Örebro äro för närvarande indelade i Henne trafikdistrikt,
nemligen:
Första distriktet, innefattande linierna Stockholm —Hallsberg, Katrineholm
Norrköping och Stockholm—Upsala af tillsammans 29,3 mils längd;
Andra distriktet, innefattande linierna Göteborg—Örebro, Falköping—
Nässjö och Laxå—Christinehamn, af tillsammans 42,6 mil: samt
Tredje distriktet, innefattande linien Malmö—Nässjö af 25 mils längd.
Härtill har under innevarande år kommit den nu för trafik öppnade
delen af Nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen mot Norge af
3,8 mils längd, hvilken handel Styrelsen antagit såsom början till ett nytt
trafikdi strikt, i ordningen det fjerde, samt hvars förvaltning blifvit provisoriskt
på enklaste sätt anordnad, samt derföre icke är inbegripen i förslaget till den
allmänna distriktförvaltningens organisation.
22
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.
Förestående indelning af de äldre banorna anser Styrelsen ändamålsenlig,
allenast med den förändring bantågens anordning och lokornotiv-tjenstens
lämpliga fördelning på sednare tiden gjort önskvärd, att nemligen Union emellan
Jönköping och Nässjö, 4 mil, förlägges från 2:dra till 3:dje distriktet, hvarigenom
det förra skulle inskränkas till 38,6 och det sednare ökas till 29 mils
längd. Fn sådan förändring påkallar ingen förändring eller förflyttning af personalen,
men underlättar betydligt inspektionen och minskar äfven i någon
män reseersättningar. Först då hela Nordvestra banan och sedermera de Östra
och Norra banorna blifvit fullbordade, torda en väsendtligen förändring af
distriktindelningen böra komma i fråga.
Förvaltningen af hvarje trafikdistrikt, som är försedt med egen dimmateriel,
fullständig reparationsverkstad och materialförråd, anser Styrelsen höra
fortfarande förblifva ordnad på enahanda grunder som hittills, allenast med
den förändring i afseende på de nuvarande intendents-befattningarne, som, på
sätt bär ofvan blifvit anfördt, måste blifva en följd af central styrelsens förän
bräde sammansättning, äfvensom den mindre väsendtlig^ att den nuvarande
benämningen af telegrafingeniörer å föreståndarne för fullständiga telegrafstationer
utbytes mot den af telegraf-inspektörer, hvilken noggrannare betecknar
deras befattning; hvadan för denna del af förvaltningen bär icke torde bchöfvas
någon särskild framställning
Hela den ordinarie tjensteman^- och betjeningspersonal, som erfordras
vid distrikt-förvaltningen, är upptagen i bilagda underdåniga förslag till organisation
af Statens jernvägstrafiks förvaltning.
Då den definitiva aflöningsstat, hvaröfver Styrelsen är anbefalld likaledes
upprätta underdånigt förslag, står i samband med den årliga utgiftsstaten
och utgör föremål för äfven Riksdagens pröfning, har Styrelsen ansett den höra
för sig behandlas och derföre framställt sina åsigter i donna fråga uti det förslag
till aflöningsreglemente för embete och tjensteman samt betjening vid
Statens jernvägstrafik, Styrelsen samtidigt härmed i underdånighet afgifver.
Med etc.
C. o. Troilius.
G. Limnell.
Stockholm den 23 December 1867.
Vidimeras
ex officio
Rudolf Ädelgren.
Kongl. Maj ds nåd. Proposition K:o 30.
n
Underdånigt förslag
till
organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning.
§ 1.
Förvaltningen af Statens jern vägstrafik
omfattar bedrifvandet och befrämjandet, al rörelse» å Statens jern vägar, vården
och vidmagthållandet af all till dessa jern vägar hörande fast och lös egendom,
anskaffning af den materiel och utförandet, af de byggnader, som af
deri växande rörelse» betingas, samt uppbörd och redovisning af inflytande
medel,
fördelas åtföljande afdelningar, nemligen:
by råaf delning en, hvartill höra kansli-, kameral, kassa-, statistiska och sådana
ärende» som angå förvaltningen i allmänhet;
banafdelning en, som besörjer bevakningen och vidi» afhållande af baner
och telegraflinjer, underhåll af jernvägens fasta egendom samt utförandet
af nya byggnader och anläggningar;
maskmatdelning en, hvartill höra den rörliga materielens anskaffning, vård
och underhåll, dragkraftens tillhandahållande samt förrådens förseende
och vård; och
trafikafdelning en, som alser den egentliga trafiken eller dels befordrandet
af personel'', gods och telegram, dels läxor och tariffer för sådan befordran,
dels ock stationernas uppbörd och redovisning af inflytande
trafik- och telegram inkomster; samt
handhafves af en centralstyrelse, under benämning: Kong!. Styrelsen för Statens
jernväg strafik, som utgå res af:
en general-direktör, såsom chef i Styrelsen, och tills vidare af:
tvenne ledamöter, hvilka äro föredragande och chefer, hvar för sin afdelning,
nemligen eu byråchef för byråafdelningen, en öfver-direktör för
barr- och maskinafdelningarne gemensamt samt en öfver-direktör för
trafikafdelningen.
24 Kongl. Majds nåd. Proposition N-.o SO.
§ 2.
General-direktören eget- ensam beslutande rätt, ds lian sitt embete inom
Styrelsen utöfvar.
General direktören må ock, derest ärendets angelägenhet det oundgängligen
krafvel*, ensam meddela befallningar om verkställighetsåtgärder; dock skola
slika befallningar, i händelse de röra allmänna förhållanden inom förvaltningen
eller föranleda till ändring i någon redan stadgad ordning eller till utgift, skriftligen
utfärdas och derefter uti Styrelsen vid nästa sammanträde, som general
direktören bevistar, till protokollet anmälas.
§ 3.
Ledamöterne bereda samt föredraga inför Styrelsen ärenden, hvilka de
hvar för sin afdelning hafva att handlägga, samt kontrasignera de utgående
besluten; hvarjemte öfverdirektörerne ega att på eget ansvar och genom direkta
ordres till cheferne för linieförvaltningen eller till de under dessa lydande afdelningsföreståndare
meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunna vara behöfliga
såsom en omedelbar tillämpning af Styrelsens beslut eller af gällande
reglementen och instruktioner; äfvensom hvarje ledamot eger att infordra upplysningar
i ärenden, som angå hans afdelning.
Ärenden må, der deras vigt och beskaffenhet ej anses fordra samtlige
ledamöternas närvaro, af general-direktören jemte föredraganden handläggas
och afgöras.
§ 4.
hattar general-direktören i något ärende sådant beslut, som strider emot
föredragandes eller annan ledamots åsigt, åligger denne att sin mening såsom
reservation till protokollet låta anteckna; skelande sådan reservation åtfölja
handlingarne i mål, som underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
§ 5.
Är general-direktören frånvarande å inspektion sresa eller af förfall hindrad
att sitt embete förvalta, skall Styrelsen utöfvas gemensamt af tillstädesvarande
ledamöter, minst två, och utgående expeditioner af dem undertecknas
“på Styrelsens vägnar14; skolande ärendena i vanlig ordning föredragas och, i
händelse af olika åsigter bland ledamöterne, Styrelsens beslut utfärdas i öfverensstämmelse
med föredragandens mening, med åliggande för ledamot som hyser
skiljaktig åsigt att densamma i protokollet låta anteckna.
1
■lf>
Kongl. May.is nåd. ''Proposition N:o SO.
I general-direktörens frånvaro må dock icke, såvida ej Kongl. Maj:t för
tillfället annorlunda förordnat,
frågor om förändringar i taxor och reglementen afgöras;
lediga tjenstår tillsättas annorlunda än genom förordnande att dem tills vidare
förrätta;
afsättning af tjensteman ske, hvari dock ej inbegripes afstängning från tjensteutöfning;
eller
vidtagas sådana åtgärder, som rubba eller förändra de förut för förvaltningen
fastställda grunder.
8 6-
Förekommer något ärende till afgörande under den ordinarie föredra
gandens förfall eller frånvaro å inspektionsresa, och är ej vikarie för honom
förordnad, bestämmer general-direktören, hvilken af öfrige föredragande skall
ärendet handlägga och den utgående expeditionen kontrasignera.
§ 1
General-direktören och ledarnöterne förordnas af Kongl. Maj:t, de sednare
uppå underdånigt förslag af general direktören.
8 8.
All öfrig tjenstepersonal, tillhörande Styrelsens afdeiuingar, till sättes
genom Styrelsen.
§ 9.
Reglementen för trafiken på Statens jern vägar och taxa för afgifterua
äfvensom reglementen för personalens antagande, entledigande, tjenstledighet,
bestraffning, aflöning och pensionering utfärdas af Kongl. Maj:t uppå Styrelsens
underdåniga förslag; men Styrelsen eger ej mindre att till efterrättelse fastställa
tjenstgöringsreglementen än äfven, i öfverensstämmelse med här nedan
stadgade grunder, meddela särskilda instruktioner för den under Styrelsen
lydande personal.
" § 10.
Det åligger Styrelsen att före utgången af hvarje år till Kongl. Maj:t
ingifva dels underdånig berättelse om Statens jern vägstrafik under nästföregående
år, dels underdånig utredning öfver de sannolika inkomsterna af beBih.
till Riksd. Prot. 1868 1 Sami 1 Afd. 12 Hatt. 4
Öb Kongl. MajUs nåd. Fr oposition N:o SO.
mälda trafik under nästföljande år samt de förestående utgifterna under samma
tid för trafikens drift, för banors, byggnaders och materiel» underhåll samt för
de nya byggnader, anläggningar och transportmedel, som blifva eu följd af
trafikens tillväxt.
§ Il
Ändring
i Styrelsens beslut må sökas genom anförande af underdåniga
besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:t i dess Civil-departements-expedition
ingifvas inom tretio dagar efter erhållen del af beslutet.
8 12.
Har general direktören eller ledamot i Styrelsen deltagit i vrångt eller
lagstridigt beslut, af'' vårdslöshet eller oförstånd de honom åliggande skyldigheter
åsidosatt, utan tillstånd eller laga förfall från tjenstgöring sig afhållit,
eller eljest blifvit med fel eller försummelse i embete! beträdd, värde derför
tilltalad inför Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt och ansvara efter hvad för
slika fall är i lag stadgadt.
8 13.
Beträdes annan af Kongl. Maj:t tillsatt embete- eller tjensteman med
tjenstefel, må Styrelsen efter omständigheterna den felaktige varna eller på högst
tre månader suspendera från tjenst och lön; dock med skyldighet att, om
suspensionsstraff tillämpas, beslutet derom jemte skälen dertill genast hgs Kongl:
Maj:t anmäla.
§ 14.
General-direktören eget'', då sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång ske kan, att årligen åtnjuta sammanräknad! en månads tjenstledighet;
dock bör han, hvar gång han af donna förmån sig begagnar och då han derefter
i utöfningen af sitt embete åter intrader, derom hos chefen för Kong].
Maj:ts Civil departement gorå anmälan och lemna Styrelsen underrättelse.
Ofrige af Kongl. Maj: t tillsatte embete- och tj ens tern än ega, enligt åt
general direktören uppgjord fördelning, hvardera årligen åtnjuta en månads
semester; äfvensom, då någon af dem ä annan tid är af förfall hindrad eller
eljest i behof af tjenstledighet, Styrelsen eget1 att sådan ledighet på högst fjorton
dagar bevilja.
Till Styrelsens byråafdelning höra:
Kongl. Majtts nåd. Proposition N:o 30.
§ 15.
Kansliet,
med en sekreterare, som uppsätter och låter afsända alla af Styrelsen beslutade
skrifvelse!'' och andra utgående expeditioner, med undantag af penningeanordningar;
samt vakar deröfver, att koncepter och handlingar, hvilka
höra i kansliet förvaras, hållas i god ordning och att de i kansliet anställde
tjensteman sina skyldigheter behörigen fullgöra;
eu registrator och aktuarie, hvilken det åligger att fora diarium öfver alla inkommande
handlingar och desamma till vederbörande inom Styrelsen
aflemna;
att fora expeditionslista öfver alla utgående skrivelser och öfriga
expeditioner samt desamma afsända; att fora matrikel öfver samtlige tjensteman
nen vid Statens järnvägstrafik;
att vårda dessa och öfriga handlingar, hvilka höra å kansliet förvaras;
och att '' gemensamt och solidariskt med ombudsmannen ansvara för
vården af säkerhets- och eganderättshandlingar, uppbördsborgensförbindelser,
kontrakter in. in.;
tvänne notarier, som fora Styrelsens protokoll och utfärda de beslut, som genom
protokollsutdrag expedieras, samt biträda vid uppsättandet af utgående
expeditioner och andra inom kansliet förekommande göromål, som dem af
sekreteraren anförtros;
och kopister till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer.
§ 16.
Ombudsmannen,
hvilkens åligganden äro:
att iakttaga, bevaka och fullfölja Statens j em vägst.r afiks rätt uti alla
mål, som antingen varda till hans embetsåtgärd af Styrelsen öfverlemnade, eller
hvaruti han eljest kan finna sig befogad att talan fora;
att hålla ordentliga förteckningar öfver eganderättshandlingar samt borgensförbindelser,
gällande kontrakt och andra säkerhetshandlingar samt tillse,
att förnyelse af sådana handlingar sker inom laga tid; skolande ombudsman
nen för vården af dessa handlingar vara med aktuarie!! solidariskt ansvarig;
att, när sådant ifrågakommer. bevaka Styrelsens fordringar i konkurser
och årsproklamata,
28 Kongi Muj.is nåd. Proposition No 30.
§ 17.
Kammar kontor et.
med en kamererare, hvilken det åligger:
att emottaga och vårda de från distrikten ingående räkenskapshandlingar;
att,
på grund åt dessa och Styrelsens öfriga handlingar af samma
slag och med biträde åt kontorets öfrige tjensteman, upprätta Statensjernvägstrafiks
räkenskap för hvarje år samt densamma underskrifva;
att för hvarje månad, sedan bokföringen för densamma fullbordats,
till Styrelsen aflemna eu öfversigt öfver Statens jernvägstrafiks ekonomiska
ställning vid slutet af samma månad;
att fora kassa-kontroll-bok öfver Styrelsens samtliga inkomster och
utgifter; i hvilken bok äfven intages kassaräkning såväl med Sveriges
Riksbank öfver alla till Statens jernvägstrafik i Banken gjorda insättningar
samt af Styrelsen derå utfärdade assignationer, som med Riksgälds
kontoret öfver der gjorda insättningar och uttagningar;''
att annotera de qvittenser å influtna medel, som af hufvudkassören
utfärdas;
att uppsätta och med sin påskrift förse de anordningar å utbetalning,
som af Styrelsen beslutas; och
att hafva tillsyn öfver de i Kammarkontoret anställde tjenstemän samt
dem emellan fördela göromålen;
en kammarförvandt, hvilken är kamererarens närmaste man samt hans vikarie
vid tjenstledighet eller förfall, och hvilken biträder honom vid undersökningar
och utredningar jemte andra göromål, dem kamererare!! ej sjelf
kan medhinna, då ock kammarförvandten derför sjelf ansvarar;
samt kammarskrifvare till det antal, för hvarje år fastställd stat bestämmer.
§ 18.
Revis ions kontoret,
med en revisor, som det åligger:
att verkställa granskning af ingående kassa- och förrådsredogörelser
samt till dessa redogörelser hörande verifikationer;
att efter slutad granskning af hvarje månads redogörelser ofördröjligen
och direkte till vederbörande tjenstemäns förklaring utställa de an
märkningar, hvartill han funnit anledning, samt, sedan förklaring inkommit,
anmärkningsakten till Styrelsens pröfning öfverlemna;
29
Kongl. Majds nåd. Proposition 2V:o 30.
att, derest under granskningen eller på grund af i sammanhang dermed
infordrade och vunna upplysningar någonting anmärkningsvärdi skulle
förekomma i afseende å vederböra!)des iakttagande af sin skyldighet att
med Statens jernvägstrafiksmedel på bästa sätt hushålla, sådant till Styre!
sen omedelbarligen anmäla;
att granska de räkningar, som i hufvudkassan skola liqvideras;
att kontrollera den uppbörd, som icke, är att hänföra till inkomsterna
af trafik- eller telegrafering; och
att hafva tillsyn öfver de i kontoret anställde tjensteman och göromålen
emellan dem fördela;
och kontorsskrifvare till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer.
§ 19.
Kassakontoret,
med en hufvudkassör, hvilken det åligger:
att med förbehåll om annotation i Kammarkontoret emottaga och qvittera
alla till kontoret ingående kontanta medel eller anvisningar derå samt
gorå de utbetalningar, som Styrelsen anordnar och i kamererarens kassakontroll-bok
äro annoterade;
att fora kassabok öfver inkomster och utgifter;
och en uppbördskassör, som emottager den från stationerna inkommande trafik
och telegram uppbörd och öfverlemnar densamma till hufvudkassan förmedelst
bevis om insättning i Riksbanken å Styrelsens rakning af hvarje
emottaget belopp; samt
en bokhållare, hvilken tillsammans med en tillfällig kontrollant, som dertill
särskildt förordnas, alltid skall vara närvarande, då uppbördskassören
uppräknar inkommande trafikuppbörd, samt tillsammans med kassören och
den andra kontrollanten underskrifva dels det protokoll, som vid uppräkningstillfället
föres, dels det uppbördsreversal, som med anledning af möj
ligen förekommande felaktigheter måste å kontoret rättas och till stationen
återsändas, dels ock en remisslista, upptagande de verkligen inremitterade
beloppen; skolande bokhållaren för öfrig! förrätta de kontoret tillhörande
göromål, som honom af kassören åläggas.
§ 20.
Statistiska kontoret,
med en föreståndare som, med biträde af de vid kontoret anställde tjensteman,
gör de sammandrag och beräkningar ur tjensterapportev och räkenskaper,
30
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
Rom tjena dels såsom materialier till den årliga berättelsen om Statens
järnvägstrafik, dels till bedömandet af hushållningen med och vården om
Statens jernvägstrafiks egendom, dels ock till utredningen af frågor angående
läxor och andra trafikförhållanden eller tillhörande jern vägsstatistiken
i allmänhet;
en bokhållare, som är föreståndarens vikarie vid dennes förfall, samt
kontorsskrifvare till det antal, för hvarje år fastställd stat bestämmer.
Till Styrelsens ban och maskinafdelningar höra:
§ 21.
en assistent, hvilken det åligger:
att registrera de till öfver-direktören adresserade inkommande skräfvel ser;
att uppsätta, registrera och expediera de embetsskrifvelser, som från
öfver-direktören utgå;
att förvara och vårda öfverdirektörs-expeditionen tillhöriga handlingar,
ritningar, modeller och böcker;
att granska alla från diskriktens ban- och maskinafdelningar inkommande
tjensterapporter och anmäla till öfver-direktören de anmärkningar,
dervid kunna göras;
att utföra ritningar och beräkningar för byggnader och materiel; och
att för (ifrigt förrätta de göromål inom Styrelsen eller å Union, h vil ka
honom åläggas.
§ 22.
en telegraf direktör, som tillser uppsättningen och underhållet af Statens jernvägstrafiks
samtliga telegraflinier och apparater samt har uppsigt öfver de
för detta ändamål nödiga reparationsverkstäder.
§ 23.
en arkitekt, som uppgör ritningar och kostnadsförslag till nya husbyggnader
eller förändringar af äldre, samt årligen inspekterar vården om redan befintliga
och föreslår de åtgärder, han med anledning deraf anser behöfliga.
§ 24.
en kontrollerande maskiningeniör. som biträder öfver-direktören i allt hvad som
rör dels anskaffandet och besigtningen af ny rörelsemateriel med hvad
dertill hörer, dels inspektionen öfver vården om redan befintlig; skolande
denna befattning, efter nuvarande innehafvarens afgång, och derest Styre!-
Kong t. Maj ds nåd. Proposition É:o 30.
seu finner sådant lämpligen kunna ske, förenas med maskiu-direktörsbefattningen
vid det trafikdistrikt, som omfattar iinierna närmast liufvudstaden.
8 25.
eu förråds kontrollör, hvilken det åligger:
att verkställa inventering af material- och inventarii-förråden samt att
derjemte biträda öfver-direktören vid inspektionen af nämnda förråd, äfvensom
vid anskaffning och besigtning af sådana effekter, med hvilkas upphandling
Styrelsen lager omedelbar befattning.
§ 26.
Millcontoret, hvars ändamål är att beräkna antalet mil, hvilket såväl Statens
lokomotiv och vägnar tillryggalägga på Statens och enskildas jern vägar
som dessa sednares på Statens banor, och att dymedelst dels kontrollera
slitningen af den rörliga materielens axlar och hjul, dels samla erforderliga
uppgifter till vidräkningar med enskilda jern vägar i afseende å den
gemensamma trafiken, samt att uträkna de premier, som tillkomma lokomotivförare
och eldare in. fl. för besparing af bränsle och smörjningsämuen.
Till detta kontor höra: en mil-kontrollör, som är föreståndare och emellan
kontorets tjensteman fördelar göromålen; eu bokhållare, hvilken är
milkontrollörens vikarie vid dennes förfall; samt kontors skrifvare till det
antal, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes.
Till Styrelsens trafikafdelning höra:
§ 27.
en assistent, hvilken det åligger:
att registrera de till öfver-direktören adresserade, inkommande skrifvelser;
att
uppsätta, registrera och expediera de embetsskrifvelser, som från
öfver-direktören utgå;
att förvara och vårda öfverdirektörs-expeditionen tillhöriga handlingar
och böcker;
att granska alla från distrikten inkommande trafiktjeustrapporter och
anmäla till öfver-direktören de anmärkningar, dervid kunna göras;
att utarbeta tidtabeller, taxor och tariffer; och
att för (ifrigt förrätta de göromål inom Styrelsen eller å Iinierna,
hvilka honom åläggas.
Vi
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
§ 28,
Kontroll-kontoret, hvilket har till ändamål att kontrollera uppbörden för trafik
och telegrafering, dels genom att granska de till donna uppbörd hörande
redovisningshandlingar, såväl dem som till kontoret ingå, som dem hvilka
föras å stationerna, dels genom att å stationerna och å bantågen förrätta
nödiga inventeringar eller undersökningar.
Tjenstemän å detta kontor äro:
en öfver-kontrollör, hvilken
öfvervakar utförandet af den kontorets tjenstemän åliggande kontroll;
granska!'' och expediera!'' de af kontorets tjenstemän gjorda anmärkningar
å inkommande uppbördsredogörelser;
för vidräkning dels med främmande banor i afseende å den gemensamma
trafiken, dels med sådana myndigheter, hvilka erlägga fraktafgift
periodvis;
öfvervakar tryckningen af passagerare-biljetter och dessas utlemnande
till biljett-förvaltaren och från denne till stationerna.
Kontrollörer, till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer, hvilka
närmast under öfverkontrollören samt i enlighet med den göromålens fördelning,
som Styrelsen bestämmer, besörja och vaka öfver kontrollens utförande
sålunda:
att eu af dem har inseendet öfver den å kontoret pågående gransk
ning af redovisningshandlingarna för passageraretrafiken och hvad dertill
räknas, samt fördela!'' göromålen emellan de kontorsskrifvare, som jemte
honom verkställa donna granskning;
att en annan har, på enahanda sätt, inseendet öfver granskningen af
redovisningshandlingarna för gods- och boskaps-trafiken;
och att de öfrige vid resor utefter jernvägslinierna inventera stationernas
biljettförråd och godsmagasin, granska der förda redovisningshandlingar,
m. m. samt å bantågen dels inspektera bagage- och biljettbehandlingen
samt öfriga förhållanden, som stå i samband med uppbördens säkerhet
dels verkställa sådana undersökningar, som dem af styrelser! eller
öfver-direktören för trafikafdelningen blifvit särskild! för tillfället anbefallda;
skolande kontrollör, som icke med något af ofvanstående göromål är
sysselsatt, tjenstgöra å kontoret, på sätt öfverkontrollören anvisar;
kontorsskrifvare, till det antal, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes,
hvilka, enligt den fördelning, som af vederbörande kontrollör föreskrifves,
verkställa granskning af redovisningshandlingarna; skolande hvar och eu,
sedan granskningen blifvit verkställd, sådant å den af honom granskade
handlingen j
Kong!. Maj;ts nåd. Proposition N;o 30. 33
handlingen anteckna samt, derest anledning till anmärkning förekommer,
sådant vederbörligen anmäla;
en Biljett- och formulär-förvaltare, hvilken det åligger:
att förvara de af Styrelsen anskaffade blanketter till passagerarebiljetter,
dem enligt Öfver-kontrollörens bestämmande till biljettryckeriet utlemna,
derstädes tryckta biljetter emottaga samt dem förvara och emot
qvitto till stationerna utlemna;
att emottaga, förvara och emot qvitto utlemna fastställda formulär för
trafikafdelningens behof och tillse, att nödigt förråd af dessa formulär ständigt
förefinnes;
samt att afgifva redovisning för honom tillhörande förrådsförynkning.
§ 29.
Telegraf-kontoret, med det antal Telegralster, som i för hvarje år fastställd stat
bestämmes, af hvilka en är för tjenstgöringen å kontoret och för redovisning
af uppbörden derstädes ansvarig.
§ BO.
Styrelsens vaktbetjening utgöres af Vaktmästare och Telegrafbud, enligt
för hvarje år fastställd stat.
§ 31.
Jernvägslinierna indelas med afseende å förvaltningen i vissa distrikt,
hvartdera under befäl af
en Distriktchef, hvilken
öfvervakar ordningen och hushållningen inom distriktet;
uppmärksammar de industri- och handelsförhållanden inom distriktets
trafikområde, som ega samband med jern vägsrörelsen;
föreslår hos Styrelsen sådana åtgärder, som kunna lända till denna rörelses
befrämjande;
samt är, på sätt Styrelsen honom föreskrifver, dennas ombud i allt
hvad som rör distriktets förhållanden till främmande myndigheter, inrättningar
och personer;
och hvilken, så länge nu gällande trafik- och tjenstgöringsreglementen
skola tillämpas, äfven utöfva!'' den myndighet, som enligt dessa reglementen
tillhör Intendenten.
Bih. till lliksd. Prat. 1863. 1 Sand. 1 Afd. 12 Häft.
5
34
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 36.
8 32.
Distriktcheferna förordnas af Kongl, Maj:t på underdånigt förslag af
Styrelsen.
§ 33.
All personal vid distriktens afdelningan, tillsättes genom Styrelsen.
Till Distriktförvaltningens afdelaingar höra följande tjensteman, nemligen
till
§ 34.
By rå- af delningen,
en Byrå-assistent, som uppsätter, registrerar och expedierar de skrifvelse!'' och
ordres, som från distriktchefen utgå, emottager och registrerar de till distriktchefen
eller dess expedition adresserade, inkommande skrivelser, förvarar
och vårdar samma expedition tillhöriga handlingar, ritningar och
böcker, delgifver, i distriktchefens frånvaro från hufvudstationen, vederbörande
afdelningsföreståndare ofördröjligen sådana ordres eller skrivelser,
som till dennes åtgärder föranleda, samt annotera!- i distriktets kassakontrollböcker
vederbörligen godkända utgifts eller inkomsthandlingar och
utför i (ifrigt de ritningar eller andra göromål, som af distriktchefen ho
nom åläggas.
en Bokhållare, hvilken dels biträder vid byråafdelningens göromål, dels beordras
till annan tjenstgöring, enligt distriktchefens bestämmande,
en Kassör, hvilken det åligger att emottaga och med förbehåll om annotation
af byrå-assistenten qvittera alla de till distriktet ingående kontanta medel
eller anvisningar derå, samt betala de räkningar eller anordningar, som
äro vederbörligen godkända och af byrå-assistenten i kassa-kontrollbok
annoterade, samt genom kassabok redovisa inkomster och utgifter.
§ 35.
B an af delning en,
en Ban-direlctör, såsom föreståndare;
en Ban-ingeniör för hvarje af de bansektioner, hvari distriktet med afseende
å banas och byggnaders underhåll och bevakning är fördeladt;
samt Bokhållare och Kontorsskrifvare till det antal, i stat årligen1 bestämmes.
35
Kong}. Majds nåd. Proposition F:o 30.
§ 36.
Mas kina f delning en :
en Maskindirektör, såsom föreståndare;
en Maskindirektörs-assistent, såsom biträde åt Maskin direktören och som dennes
sjelfskrifne vikarie;
en Ver kst a ds k a mere ra re.
en Förrddsförvaltare;
samt Verkmästare, Bitare, Bokhållare och Kontorsskrifvare till det antal, årligen
fastställd stat upptager.
8 37.
Tra fik-afdelning en:
en Trafikdirektör, såsom föreståndare;
Trafikdirektörs-assistenter till det antal årligen fastställd stat bestämmer, af hvilka
en vid förefallande behof är trafikdirektörens vikarie;
eu Stationsinspektor vid hvarje station;
en Stationsmästare vid hvarje hållplats;
en Telegrafinspektor vid hvarje större telegrafstation;
samt Stationskassörer, Bokhållare och Skrifvare äfvensom Telegrafister och Biljettörer
till det antal, årligen fastställd stat upptager.
§ 38.
Vid ofvanstående afdelningar inom hvarje distrikt må anställas följande
betjente till det antal, årligen fastställd stat upptager:
vid Byråafdelningen:
Vaktmästare;
vid Banafdelning en:
Hallmästare, samt
Lan-, Bro och Grindvakter;
vid Maskinafdelning en:
Lokomotivförare-förmäu;
Lokomotivförare,
Eldare,
Vagnmästare,
Vagnförmän,
Lokomotiv- och
Vagnputsare,
Sfi
Kongl. Maj.:t$ nåd. Proposition, N:o 30.
Vagn smörj are,
Pumpare och Kolvakter,
Materialvakter,
Förråd sdrängar,
Port- och IContorsvakter;
och vid Trafskaf delning en:
Öfverkonduktörer och Konduktörer,
Packmästare,
Bromsare,
Station skaris-förmän,
Stationskarlar, Spårvexlare och Signalkarlar,
Port- och Kontorsvakter,
Notisbärare, Telegrafbud,
Kuskar och Stalldrängar.
§ 39.
Styrelsen eger i mån af behof att antaga extra ordinarie tjensteman
och betjente jemte arbetspersonal.
8. A. K.
På grund af Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 30 nästlidne
April och med biläggande deraf i afskrift, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt
bref af den 31 Maj detta år i nåder anbefallt Styrelsen för Statens järnvägstrafik
att inkomma med underdånigt förslag å samtliga kostnader och utgifter,
som för år 1869 blifva förenade med trafiken å Statens jernvägar, upptagande
jemväl tjenstemännens aflöning och de förbehåll beträffande kostnadsstatens
tillämpning, som må vara nödiga med afseende på arten och omfånget
af de förändringar, hvilka vid samma kostnadsstats tillämpning må kunna in
-
Kongl. Majds nåd. Proposition, N:o 30. 37
träda, äfvensom att i sammanhang dermed föreslå de vilkor i afseende på tjänstemännens
vid trafikstaten anställning, som kunna anses lämpliga att till iakttagande
fastställa.
Då Styrelsen nu går att framlägga ett sådant förslag öfver 1869 års
utgifter, som Riksdagen äskat, finner sig Styrelsen föranlåten att i underdånighet
fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på Svårigheten, för att ej
säga omöjligheten, att i allmänhet och synnerligen någon längre tid förut upprätta
en tillförlitlig kalkyl öfver utgifterna vid en inrättning af den sammansätta
och föränderliga natur som jernvägstrafiken, allrahelst der densamma i
sin nuvarande utsträckning ej är äldre än i Sverige och der under tiden ytterligare
utvidgning af densamma är att förvänta. Ehuru man endast behöfver
granska de detaljerade utgiftsrubriker, som förekomma uti Trafikstyrelsens årliga
underdåniga berättelser, för att lätt finna orsakerna till den osäkerhet, som
måste vidlåda en sådan kalkyl, torde dock en kort redogörelse för de vigtigaste
bland dessa orsaker bär höra framläggas.
Hvad först beträffar förvaltningspersonalen och utgifterna för dennas aflöning,
så förekommer dels att antalet af så val ordinarie tjensteman och betjening
som för vissa tillfällen eller arbeten antagna extra biträden måste vara
föränderligt, såsom i viss mån beroende af sjelfva rörelsens omfattning och bantågens
deraf föranledda anordning samt de erforderliga underhållsarbetenas vidd
för så val banan som materielen, dels att Centralstyrelsens definitiva och full
ständiga organisation ännu icke är bestämd samt att, om äfven nu en plan
dertill af Styrelsen i underdånighet blifver framlagd och skulle af Eders Kongl.
Maj:t i nåder godkännas, donna plan likväl icke kan eller möjligen bör med
ens helt och hållet genomföras, dels slutligen, att efter all anledning sammanbindningsbanan
genom hufvudstaden hinner till en viss grad fullbordas vid
1869 års ingång, men att, enär för närvarande icke med säkerhet kan afgöras,
i hvad man det då fullbordade arbetet kan för den allmänna trafikens ändamål
användas, det måste vara med ännu större svårighet förknippad! att uppgifva
den personal af tjensteman och betjente, som vid samma tid böra vid
donna bana anställas.
Hvad dernäst angår kostnaden för banornas underhåll och bevakning,
så beror donna af förhållanden, hvilka dels alldeles icke kunna förutses, dels
blott ganska osäkert beräknas så lång tid förut, som nu blifvit bestämd. Till
de förra höra snöfall, brandskador och dylika helt och hållet tillfälliga omständigheter
; till de sednare åter vexlande arbetslöner och pris på materialier, behof
af slipers- och rälsutbvten, fullbordan och reparationer af byggnader, behof
af utvidgningar på stationer, verkstäder och andra inrättningar, hvilkas omfattning
för år 1869 svårligen kan bestämmas, förr än erfarenheten gifvit vid
38
Kong!,. Majds nåd. Proposition, No 30.
banden hvad omständigheterna medgifva att deraf utföra under det föregående
året, hvarjemte särskilt bevakningskostnaden i betydlig mån måste bero på
den blifvande anordningen af bantågen med eller utan natt-tjenst.
På bantågens antal, tyngd och anordning för öfrig! beror åter till större
eller mindre del kostnaden för den egentliga trafiktjensten och dess materialkonsumtion.
Beträffande den rörliga materielens underhåll och begagnande, äro svårigheterna
att på förhand beräkna kostnaden ännu större, emedan behofvet af
reparationer och ersättning af förslitna maskindelar merendels först yppas under
det löpande året samt inköpspris och frakter för bränsle och andra konsumtionsartiklar
nästan årligen vexla.
Behofvet af byggnader och anläggningar för nya behof samt förökning
af transportmedlen bör visserligen med någon större säkerhet kunna förutses,
ehuru näppeligen så tidigt förut, att rådrum förefinnes att underställa deras utförande
Riksdagens pröfning och samtycke, enär denna sammanträder redan
vid början af det år, som föregår det, hvithet förslaget skulle afse.
Så vidt Styrelsen erfarit, har man derföre uti andra länder, der jernvägar
blifvit anlagda och trafikeras för Statens rakning, inseende omöjligheten
att i detalj, på förhand, med någon säkerhet beräkna utgifter och inkomster,
samt med beaktande deraf, att jernvägstrafikens helt och hållet industriela
natur gör densamma till stor del beroende af det löpande årets ekonomiska
vexlingar, inskränkt sig dertill att ålägga förvaltningen upprättande och inlem
nande till Regeringen vid hvarje års slut af eu förslagsbudget för det nästkommande
året, upptagande summariskt och approximativt under vissa hufvudrubriker
såväl utgifter som inkomster, så vidt de på grund af det föregående årets
erfarenhet och utgifterna för det kommande kunna uppskattas; lemnande åt
Regeringen eller den ansvarige minister, som står i spetsen för det Statsdepartement,
hvarunder jernvägarne lyda, eller sjelf är donna förvaltnings högsta
chef, att lemna de föreskrifter rörande förvaltningen och hushållningen i detalj,
hvartill anledningar förefinnas, samt att öfvervaka deras efterlefnad.
Efter att sålunda hafva i allmänhet angifvit de svårigheter, som förekomma
vid uppgörandet af en sådan kostnads- och utgifts stat, som Riksdagen
begärt, jemte orsakerna hvarför dessa svårigheter förökas ju längre tid före
tillämpningen den skall uppgöras, öfvergår Styrelsen till de speciela förslag,
som Styrelsen till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning
emellertid upprättat och som Styrelsen härhos i underdånighet bilägger,
nemligen:
l:o Förslag till Aflöningsreglemente för embets- och tjenstemän samt betjening
vid Statens jernvägstrafik;
39
\
Kong i. Maj:ts nåd. Proposition, iV;o 30.
2:o Förslag öfver Statens jernväg®trafiks omkostnader för år 1869; och
3:o Förslag till reglemente för antagande och entledigande m. in. af
den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Styrelsen tillsattes.
Beträffande först förslaget till aflöningsreglemente får Styrelsen i underdånighet
anföra följande:
Eders Kougl. Maj:t har i nådigt bref af den 30 December 1862 bestämt
följande årliga arfvoden, nemligen:
för Generaldirektören 8,000 B:dr samt 1,000 R:dr såsom reseersättning;
för hvardera Intendenten 5,000 R:dr jemte 1,000 R:dr inqvarteringsmedel och
600 R:dr ersättning för resekostnader inom distriktet; samt
för Byråchefen 5,000 R:dr.
Genom nådigt bref af den 3 Februari 1863 har Eders Kongl. Maj:t vidare
fastställt:
dels bestämda arfvoden för följande tjensteman vid Styrelsen, nemligen:
för Registrator!!..............med R:dr 3,000.
„ 2 Notarier, hvardera............„ „ 2,500.
„ Kamrerare!! ..............„ „ 3,500.
„ Revisorn................. „ 2,500.
„ Hufvudkassörn.......... „ B 1.500.
jemte 250 R:dr såsom missräkningspenningar.
Förste vaktmästaren.............„ ,, 750 och
Andre vaktmästaren.............„ „ 600;
dels 15 särskilda aflöningslclasser att inom nådigst föreskrift^ gränsor
tillämpas för den öfriga tjenstemannapersonalen så val inom Styrelse!! som på
distrikten, från 4,800 R:dr ned till 600 R:dr om året;
dels förklarat att tjenstemännen vid distrikten skola antingen erhålla
bostäder i Statens hus eller inqvarteringsersättning med 20 procent af arfvodet i
Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i öfriga städer och 10 procent vid
stationer på landet;
dels öfverlemnat åt Styrelsen att bestämma aflöningen för all betjening,
med vilkor att högsta årliga arfvode! ej Unge öfverstiga 2,400 R:dr för lokomotivförare
och 1,200 R:dr för konduktörer utom inqvarteringsersättning efter samma
grunder som för tjenstemännen;
dels att Styrelsen egde i afseende på ersättningar för tjenstemännens
resor i tjensteärenden och tjenstgöring in. m. utom station tillämpa de regler,
som af chefen för Statens jern vägsbyggnader varit följda;
dels slutligen bemyndigat Styrelsen att anordna lämpliga ersättningar åt
extra biträden, som för göromålens obehindrade gång blifva erforderliga.
t
40
Kongl. Maj:ts nåd, Proposition, N:o 30.
Vidare bär Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 19 Februari 1864
bemyndigat Styrelsen:
att organisera ett statistiskt kontor med arfvode för dess föreståndare
af R:dr 3,500 jemte ett personel tillägg af 700 R:dr om året för dåvarande
Trafikdirektören vid 2:dra distriktet Westrell, derest han villo utbyta sin innehafvande
tjenst mot denna befattning.
att vid detta kontor antaga erforderligt antal bokhållare emot arfvode
efter förut fastställda löneklasser;
att antaga en Sekreterare mot arfvode af 3,500 R:dr;
och slutligen att tillämpa ett af Styrelsen i underdånighet ingifvet förslag
rörande provisioner för Kassörer, Stationsinspektorer, Godsbokhållare och
Biljettförsäljare.
Till en början torde Styrelsen böra anmärka att den hittills vid Statens
jernvägstrafik för en del tjenstår begagnade aflöningsgrund, nemligen efter vissa
löneklasser, är tillämpad vid alla jern vägsförvaltningar af någon betydenhet och
det för hela den vid jern vägen anställda personal med undantag allenast, såsom
t. ex. i Belgien, för Generaldirektören och Generalinspektören. Skälen för
löneklass-systemets användande vid jernvägsförvaltningen äro tvänne, det ena att
för de dosta jernvägstjenstemän tillfälle till befordran utöfver en viss grad
sällan företinnes, i anseende till de bättre atiönade platsernas ringa antal i
förhållande till de lägres, och att sålunda den redlige och nitiske, ehuru med
jemförelsevis mindre lyckliga naturgåfvor utrustade tjenstemannen, aldrig skulle
kunna efter eu flerårig och oförvitlig tjenstgöring vinna ett sådant erkännande,
som i någon mån förbättrade hans ekonomiska ställning, derest icke tillfälle
vore beredt att uppflytta honom i högre löneklass; det andra och förnämligaste
att en mängd befattningar, ehuru af samma slag, likväl fordra hos innehafvarne
helt olika matt af kunskap, omdömesförmåga, sinnesnärvaro, arbete m. in., och det
torde vara öfverflödigt att särskild! påpeka, huru olika dessa egenskaper tagas
i anspråk hos t. ex. en Stationsinspektor i Stockholm och en å någon af de
mindre stationerna å Union.
Styrelsen, som anser det hittills följda systemet för bestämmandet af
aflöningarne vid Statens jernvägstrafik, nemligen dels i fasta arfvoden, dels i
föränderliga, böra bibehållas, har likväl i sitt underdåniga förslag utsträckt
antalet af de med fasta arfvoden försedda tjensteman dels till 2:ne nya befattningar,
Ombudsmannen och Arkitekten, dels till 2:ne äldre, som förut tillhört
klassfördelningen, nemligen föreståndaren för Kontrollkontoret och uppbördskassören.
Dessa fyra befattningar fordra ett så bestämdt mått af bepröfvade kunskaper,
skicklighet, erfarenhet, redbarhet och arbetsförmåga, att några betänkligheter
-
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30• 4 i
ligheter mot arfvodets bestämmande på förhand i dessa afseenden icke synas
möta.
Det underdåniga förslaget upptager sålunda arfvoden till fasta belopp
endast för följande embets- och tjensteman, nemligen Styrelsens chef och ledamöter,
sekreteraren, registrator!!, 2 notarier, ombudsmannen, kamreraren,
revisorn, hufvudkassören, uppbördskassören, föreståndaren för Statistiska kontoret,
arkitekten och öfverkontrollören samt af tjensteman nen å Union endast
distrikt-cheferne. För alla öfrige såväl tjensteman som betjente af alla grader
har Styrelsen ansett sig böra föreslå aflöning efter klasser.
Hvad angår beloppen af de bestämda arfvodena, sådana de finnas
föreslagna, så tillåter sig Styrelse!! att underdånigst erinra om den numera
störa omfattningen och mångsidigheten af det arbete, som tillhör förvaltningen
af Statens jern vägstrafik samt de häraf betingade anspråk på flit, omtanke och
ansvarighet hos jernvägspersonalen, till följd hvaraf Styrelse!! äfven tillåter sig
framhålla den åsigt, att detta verka tjenare rättvisligen icke kunna med afseende
å löneförmånerna stå tillbaka för dem, som tillhöra något af Statens öfriga förvaltande
verk i ungefär samma kategori.
Styrelsen har derföre ansett sig höra i det underdåniga förslaget till
aflöningsreglemente upptaga arfvodet för general direktören till 9,000 R:dr och
för byråchefen till 5,500 It:dr. Sistnämnde embetsman, som i afseende å befattningens
art och ansvar närmast kan jemföras med departementscheferna i
Öfriga förvaltande verk, är utan tvifvel mera upptagen af embetsåligganden än
någon af nämnde chefer, och Styrelsen vågar i underdånighet särskild! påpeka
det förhållande, att, till följd af jern vägsförvaltningens natur, ingå bestämda
lider kunna på förhand utsättas för ärendenas fördragning, hvadan såväl
byråchefen som öfrige ledamöter af Styrelsen stundligen måste hålla sig beredde
att handlägga förekommande ärenden, och att till följd häraf desse ledamöter
icke kunna, såsom andra verks, så förfoga öfver sin tid, att denna äfven
kan, till förmån för deras ekonomiska bestånd, användas i andra uppdrag af
allmän eller enskild natur.
Då nu, såsom Styrelse!! i underdånighet anfört, byråchefens åligganden,
i afseende å art, ansvar och mängd, närmast äro jemförlig!! med eu departementschefs,
men lian, i allseende till den tid ärendenas handläggning erfordra!-,
bindes vid tjensten, på ett sätt som icke egen ruin för ledamöter inom andra
förvaltningsstyrelser, och då enligt det underdåniga förslaget till ny organisation
för Trafikstyrelsen, öfver-direktörerne inom donna Styrelse skulle, hvar för sin
afdelning, icke allenast hafva enahanda åliggande!! som byråchefen, utan derjemte
öfver liniernas afdelningar utöfva ett direkt chefskap, som hölle dem i
eu oaflåtlig verksamhet äfven der, så synes det Styrelsen vara eu gifven följd,
Bill. till Biksd. Prot. 1808. 1 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 0
42
Kong1 Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.
att den del af öfver-direktörernes verksamhet, som motsvarar en departementschefs,
äfven ersättes med det arfvodesbelopp, som för sistnämnde chefsbefattning
i allmänhet utgår, och att för det särskilda öfvervakandet af afdelningarne å
Union beräknas en särskild ersättning, hvilken, enligt Styrelsens underdåniga
mening, bör utgå med i det minsta 1,000 K:dr om året, hvarföre Styrelsen i
underdånighet föreslår, att öfver-direktörernes arfvoden måtte bestämmas till
ett sammanräknadt belopp af 6,500 Ii:dr till hvardera.
Enär sekreteraren vid Trafikstyrelsen, för att kunna fylla de på honom
ställda anspråk, måste ega genom studier och erfarenhet förvärfvade theoretiska
och praktiska insigter i nästan alla tekniska frågor, som förekomma hos trafikförvaltningen,
och, såsom ansvarig för expeditionen från Styrelsens alla afdelningar,
har mera än vanligt trägna göromål, har Styrelsen ansett sig höra för
donna befattning föreslå samma arfvode som sekreterare i motsvarande förvaltande
verk åtnjuta, eller 4,500 R:dr.
För registrator:!, som tillika är aktuarie, hvars göromål, sedan år 1863,
då hans arfvode bestämdes till 3,000 R:dr, ansenligt ökats och genom den nya
organisationen ytterligare formeras, särdeles i afseende å ansvaret såsom aktuarie,
har Styrelsen föreslagit ett arfvode af 3,500 R:dr, icke allenast af nyss
anförda skäl, utan äfven med särskildt afseende fästadt derå, att Styrelsens
registrator af ålder skott eu detalj af kansligöromålen, som icke åligger registratorn
i något annat verk, nemligen expedierandet af alla utgående handlingar;
eu fördelning af göromålen, som Styrelsen funnit leda till mycken redighet
och som Styrelsen ej skulle vilja frångå, men som hos registrator!! tager tid
och ordningssinne i anspråk i betydligt högre grad, än hvad fallet är vid andra
registratorsbefattningar.
De båda notarierne anser Styrelsen kunna bibehållas vid förut bestämdt
arfvode 2,500 R:dr till hvardera.
Ehuru erfarenheten visat behofvet af ständiga kanslibiträden såsom renskrifvare,
har Styrelsen dock ej ansett lämpligt föreslå, att flere än en kopist
tills vidare på stat antages, och får Styrelsen derjemte föreslå att dessa kanslibiträdens
ordinarie arfvoden, i mån af den tid och förmåga, som tagas i anspråk,
måtte få utgå enligt löneklassfördelningen med högst 1,800 och lägst
600 R:dr årligen.
För ombudsmannen, hvars befattning ungefärligen motsvarar ett advokatfiskal
sembete i andra verk, har Styrelse!! ansett sig höra föreslå en aflöning
af 3,000 R:dr årligen.
För kamererare!! har Styrelsen ansett det förut bestämda arfvodet 3,500
R:dr böra höjas till 4,000 R:dr, äfvensom för revisorn från 2,500 R:dr till 3,000
R:dr, i anseende till de för båda dessa tjensteman sedan 1863 ansenligt ökade
göromålen.
43
Kongl. Maj:ta nåd. Proposition N:o SO.
För biträdena i Kammar- och Revisionskontor^! torde Styrelsen få bibehålla
rättigheten att, i mån af använd tid och arbete, bestämma arfvodet efter
löneklass, nemligen så, att kam m a rför va n d te n, hvilken vid kamrerarens frånvaro
bör ansvara för Kontorets arbeten, kan erhålla ett arfvode af högst 2,400
R:dr och minst 1,500 R:dr, samt kammarskrifvarne högst 1,800 och lägst
600 R:dr.
Enligt Kongl. Majds nådiga beslut hafva vilkoren för Styrelsens hufva dkassör,
Rom tillika är kassör vid jernvägsbyggnads-styrelsen. blifvit sålunda förändrade,
att han numera, efter eu fördelning mellan de båda Styrelserna, som
är motsatt den, hvilken tillförene egde rum, hos Trafikstyrelsen åtnjuter 3,000
R:dr såsom arfvode och 500 R:dr såsom felräkningspenningar samt hos Byggnadsstyrelsen
1,500 R:dr arfvode och 250 Rall- felräkningspenningar; och torda
tillsvidare, eller så länge han uppbär sitt arfvode från de tvänne verken, ingen
förändring häruti höra ifrågakomma.
För uppbördskassören deremot anser sig Styrelsen höra föreslå en annan
beräkningsgrund för arfvodet än hittills vant gällande. Denna kassör åtnjuter
för närvarande ett arfvode af 2,400 R:dr, enligt klass, samt felräkningspenningar
med 120 procent af hela uppbörden, allt enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga Bref af den 19 Februari 1864. Med anledning deraf att trafikinkomsterna
numera uppgå till betydligt större belopp än vid den tid, då besagde
arfvode bestämdes, och då i mån af trafikens utveckling och nya bandelars
tillkomst den nu gällande felräkningsprocenten skulle komma att uppgå till
alltför höga belopp, torde uppbördskassörens arfvode rättvisare bestämmas på
det sätt, att den ordinära delen deraf gjordes större och felräkningsprocenten
mindre, hvadan, och då uppbördskassörens åligganden äro mera ansträngande
och ansvarsfulla än hufvudkassörens, Styrelsen får i underdånighet föreslå att
uppbördskassörens löneförmåner måtte bestämmas till dels ett fast arfvode af
3,500 R:dr om året, dels till felräkningspenningar med V40 procent, eller 25 öre
per 1,000 R:dr af uppbördens hela belopp, hvilken procent icke allenast bör
betänka möjligen uppkommande förluster, utan äfven bringa löneförmånerna i
öfverensstämmelse med göromålens förökning.
För bokhållare vid uppbördskassan torde arfvode få utgå med högst
2,400 och minst 1,500 R:dr.
För Statistiska Kontorets föreståndare har Eders Kongl. Maj.t bestämt
ett arfvode af 3,500 R:dr med ett tillägg af 700 R:dr personel! för nuvarande
innehafvare!!, och torde så länge denne qvarstå!'' vid befattningen någon förändring
ej höra ifrågasättas, hvaremot Styrelsen med afseende på de kunskapsniått,
deri noggrannhet och den arbetsförmåga, som vid denna befattning tages
i anspråk, i underdånighet hemställer, att det framtida arfvode! för Statistiska
Kontorets föreståndare må bestämmas till 4,000 R:dr.
44
Kongl. Majds nåd, Proposition N:o SO.
Styrelsen har för afsigt att, i deri mån sådant lämpligen kan ske, låta
utföra en del af detta Kontors arbeten på beting eller mot extra arfvode!], men
torde, intilldess visat sig i hvad mån detta är verkställbar^ få bibehålla rättigheten
att bestämma arfvodena för de ordinarie biträdena enligt löneklasser
sålunda, att bokhållare!!, hvilken under föreståndarens förfall skulle komma
att ansvara för Kontorets arbeten, kan erhålla högst 2,400 och minst 1,500
samt kontorsskrifvarne högst 1,800 och minst 600 R:dr.
Beträffande (Kriga afdelningar inom Styrelsen föreslås i underdånighet:
att arfvodena för öfver direktörernes assistenter samt telegraf-direktören
f& af Styrelsen bestämmas efter löneklassfördelningen från 4:de till 8:de klassen,
eller från 3,900 till 2,700 R:dr;
att för arkitekten må bestämmas ett fast arfvode af 1,500 R:dr:
att arfvodena för milkontrollören och förrådskontrollören må utgå efter
klass med högst 3,600 och minst 1,800 R:dr;
att öfver-kontrollören, hvars befattning, med afseende på kontrollen öfver
uppbörden, är af deri största vigt och ansvar, må erhålla lika lönebelopp
som öfrige kontorsföreståndare, eller ett fast arfvode af 4,000 R:dr;
att Styrelsen må berättigas att, i afseende på öfrige tjenstemän vid
Kontroll-kontoret, tillämpa löneklassfördelningen inom de gränser, som i förslåget
äro angifna för kontrollörer med högst 3,600 och minst 1,800, för biljettoch
formulärförvaltaren med högst 2,400 och minst 1,500 R:dr och för kontorsskrifvarne
med högst 1,800 och minst 600 R:dr;
att till uppmuntran för upptäckande af fel i uppbördsredovisningen må
till kontrollörer och kontorsskrilvare vid Kontroll-kontoret utgå anmärkningsprovisioner
med tio procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem an
märkt och till återbetalning faststäldt belopp, dock med rättighet för Styrelse!!
att efter omständigheterna bestämma, om donna provision skall i sin helhet
eller till någon viss del af den felande erläggas;
att telegrafister vid Styrelsens Telegraf-kontor må kunna erhålla arfvoden
af högst 1,800 och minst 600 R:dr;
att för bokhållare och kontorsskrifvare vid Mil-kontoret må bestämmas
arfvode!! efter klass på samma vilkor, som bär ofvan äro upptagna för samma
tjensteman vid Statistiska kontoret;
att kontrollerande maskin-ingeniören må bibehållas vid nu innehafvande
aflöning efter klass 4,200 R:dr, men att, derest vid nuvarande innehafvarens
af denna befattning afgång, omständigheterna tillåta, att förena samma befattning
med den af ma skin di rektor vid distriktet närmast hufvudstaden. Styrelsen
må ega att anordna ett lämpligt extra arfvode af högst 1,000 R:dr till
nämnde maskindirektör;
45
Korn)!. Majds nåd. Proposition N.-o 30.
att Styrelsens vaktbetjening, hvilken har uppassning sig ålagd med full
sysselsättning hvarje dag, äfven Söndagar från morgon till afton, må i stället
för bestämda arfvoden erhålla, i likhet med all annan betjening vid jern vägen,
arfvode!! enligt löneklass, vaktmästarne från 780 till 600* Rdr och telegrafbuden
från 420 till 300 R:dr årligen.
I afseende på Distriktförvaltningen hafva hittills endast intendenterne
varit i åtnjutande, af bestämdt ärligt arfvode, nemligen 5,000 Rall'', jemte in q vätte!
ingsersättning med 20 procent af a rf vode t samt 600 Ridt'' såsom ersättning för
resor inom distriktet.
Ehuru distriktchefs-befattningen icke skulle förenas med ledamotskap
inom Styrelsen och ehuru en del af det ansvar, som tillförene ålegat intet!
dent, skulle genom den nya organisationen öfverflyttas på öfver-direktörerne,
anser Styrelsen likväl att distriktchefs-befattningen är af den vigt och numera,
till följd af distriktens betydande utsträckning och göromål ens dagligen växande
mängd, fordrar ett så träget arbete och högt ansvar, att Styrelsen ej katt
föreslå någon nedsättning i de löneförmåner, som hittills åtföljt chefskapet öfver
distriktförvaltningen.
Enär den af Eders Kong!. Maj:t under den 3 Februari 1863 fastställa
löneklassfördelning, enligt den erfarenhet, som sedermera vunnits, dels
synes i de högre tjenstemannagraderna lemna alltför stor åtskilnad emellan
hvarje steg, dels med afseende å fördelningen på de särskilda afdelningarnes
tjenstebefattning''-^ icke lem nar tillfälle att gorå full rättvisa åt banafdelningens
tjensteman i jemförelse med trafikafdelningens, emedan förstnämnde tjenstemäns
befattningar onekligen äro förenade med vida mera ansträngande och för ödsam
äfventyrlig!! samt i afseende på säkerheten och hushållningen ansvarsfulla
åliggande!! än de sistnämndes, dels ock nu gällande klassfördelning icke sträc
ker sig till betjeningens aflöning, så har Styrelsen i det nu framlagda förslaget
gjort de tillägg till de äldre bestämmelserna, som af ofvannärnnda orsaker
påkallats.
Rörande den föreslagna tillämpningen, får Styrelser! anföra, att Styrelsen,
som endast eu gång tillämpat den högsta aflöningsklassen, 4,800 R:dr.
nemligen till förmån för en numera afliden maskiningenjör, hvilken deraf var
i åtnjutande allenast några få månader, anser aflöning, i såväl donna löneklass
som den närmast lägre, 4,500 R:dr, förutsätta så framstående förtjenster,
att frågan om dess tilldelande åt tjensteman herde för hvarje fall underställas’
Eders Kong!. Maj:ts pröfning.
I afseende på befordran till högre löneklass inom samma afdelning och
tjenstegrad, har Styrelsen trött samma stadgande härstädes vara lämpligt, som
är infördt vid de Belgiska statsbanorna, nemligen att den, som skall uppflyttas
till högre arfvode än 1,500 R:dr, bör hafva innehaft närmaste lägre klass under
46
Kong!,. Majds nåd. Proposition N:o SO.
tvänno föregående år; hvaremot inom de lägre graderna sådan inskränkande
bestämmelse synes Styrelsen mindre lämplig, emedan det då skulle erfordras
en alltför lång tid att genomgå alla dessa grader, som till största delen understiga
de knappaste lönevilkor.
Betjeningens i förslaget intagna fördelning på löneklasserna är densamma,
som alltsedan år 1863 varit af Styrelsen reglerad, och har visat sig tillfredsställande,
hvarför Styrelsen föreslår dess bibehållande samt att det må öfverlemnas
åt Styrelsen, att stadga befordringsvilkoren, Indika måste till större delen
rättas efter dels lokala förhållanden, dels ofta inträffande vexlingar i rörelsens
storlek och deraf följande förändrade anordningar bland personalen.
I sammanhang med regleringen af arfvoden har Styrelsen uti förslaget
äfven upptagit nu gällande stadgande-! om de särskilda förmåner, som Styrelsen
varit berättigad att tillägga tjensteman och betjente vid trafikdistrikten,
och som Styrelsen underdånigst hemställer må varda bibehållna; nemligen:
om rättighet för tjensteman och betjening till bostad med visst mått
bränsle i Statens egna eller för ändamålet förhyrda lokaler, eller i brist deraf
till inqvarteringsersättning;
om ersättning för resor i tjensteärenden och för tjenstgöring utom egen
station;
om provisioner, felräkningspenningar och premier;
om uniformering och beklädnadsersättning för tåg-, stations- och bart
betjeningen; samt slutligen
om kostnadsfri läkarevård och medikamenter.
I afseende på förmånen af boställslägenheter och inqvarteringsersättning
har Styrelsen icke föreslagit någon förändring, utan åberopar, i afseende på de
förra, allenast det förhållande, att vid de Svenska banornas anläggning bostäder
in natura endast blifvit uppförda för stationsinspektorer, de fleste bauiugeniörer
samt banvakter, såsom alldeles oundgängliga för möjligheten af rörelsens och
banornas skötsel och vård, men att bostäder för den öfriga personalen helt och
hållet saknas, deraf följt nödvändigheten att vid vissa stationer för jernvägens räkning
på längre tid förhyra boställslokaler åt sådane tjenstemän, hvilkas befattning
med den stundliga rörelsen nödvändigt fordrar att de hafva sitt hemvist
inom viss stations närmaste granskap, såsom för trafikdirektörer, maskindirektörer
och deras assistenter.
För sådane embets- och tjenstemän vid distrikten, hvilkas befattningar
äro förenade med oftare förekommande resor eller kommenderingar inom eget
distrikt, torde en tillämpning af Eders Kougl. Majrts nådiga reglemente angående
reseersättning och traktamenten icke höra ega ruin, hvaremot det synes
Styrelsen lämpligt, att något höja de ersättningar af samma slag, som hittills
varit gällande, eller från 3 till 4 R:dr för nattlogis, eller frånvaro från hemmet
Kong!. Maj ds nåd. Proposition N.-o 30. 47
under helt dygn. för distriktens afdelningsföreståndare och deras assistenter,
emedan det förra beloppet ingalunda motsvarar de med sådana resor förenade
kostnader, och det icke kan vara ändamålsenligt, att desse tjensteman, till hvilkas
åliggande det hör att ofta inspektera linierna, af ekonomiska skål föranledas
att sådant underlåta. Af samma skål har Styrelsen ansett ifrågavarande
slags ersättning för en del andra tjensteman såsom baningeniörer in. fl. böra
höjas från 2 R:dr 50 öre till 3 R:dr.
I afseende på provisioner och felräkningspenningar bär Styrelsen ej ansett
skal förekomma till annan förändring i nu gällande stadgande!!, än
dels att, såsom ofvanför blifvit nämndt, uppbördskassörens provision
nedsättes till hälften, eller från 50 till 25 öre per 1,000 R:dr af uppbörden, då
i sammanhang dermed ett fast arfvode af 3,500 R:dr bestämmes för denne tjensteman
;
dels att den nuvarande bestämmelsen rörande provision och felräkningspenningar
vid uppbörd af trafikmedel på stationerna måtte, utan att provisionsbeloppet
förändras, sålunda modifieras, att Styrelsen kan på ett i förhållande
till vederbörande tjensteman besvär och ansvar mera rättvist sätt fördela uppbördsprovisionen
för godstrafik emellan tjensteinännen på både äfsändningsoch
emottagningsstationerna. Enligt nu gällande stadgande tillkommer den bestämda
provisionen endast den station, der frakterna kontant inbetalas, emedan
uppbördstjenstemännen derstädes lätt äro underkastade förluster genom missräkning,
men deraf har följt, att vederbörande stationsinspektorer af eget intresse
någon gång nödgat trafikant att mot sin egen önskan erlägga frakten på
afsändningsstationen. Att låta provisionen tillfalla ensamt emottagningsstationen
skulle åter minska afsändningsstationens intresse att draga till sig så stor
trafik som möjligt, och Styrelsen anser derföre lämpligt, att den nu beviljade
provisionen på uppburna medel för godstrafik bör fördelas emellan afsändningsoch
emottagningsstationerna, men hemställer, att denna fördelning, dervid flerfaldiga
lokala förhållanden höra tagas i betraktande, må få bero på Styrelsens
pröfning.
Under år 1865 infördes vid Statens jernvägar premier till lokomotivförare,
vidare och vagnssmörja^ för besparing af bränsle och smörjningsämnen, hvilken
åtgärd hatt till följd dels eu högst betydlig besparing i åtgången af dessa dyrbara
materialier, dels un ej obetydligt ökad förtjenst för personalen. Som likväl
ökad erfarenhet tid efter annan fordrar förändringar uti hithörande reglementariska
stadgande!!, torde det få tillkomma Styrelse!! att fastställa bestämmelserna
i afseende å dessa premier.
Styrelsen har äfven gjort försök att medelst premier inom banafdelningen
åstadkomma en minskad underhållskostnad för sjelfva banorna; och anser
Styrelser, af stor vigt, att hinder ej läggas i vägen för ett fortgående i samma
48 Kong t. Maj ds nåd. ''Proposition N:o 30.
retning inom de afdelningar, der den arbetande personalens eget intresse att
gorå besparingar i utgifter kan förenas med nödig ordning och säkerhet.
Beträffande uniformering och beklädnadsersättning för den del af betjeningen,
som under tjenstgöring bör genom sin klädsel igenkännas såsom tillhörande
banan, har Styrelsen ansett nu gällande stadgande!! kunna bibehållas,
sådana de allt ifrån de första banornas öppnande för rörelsen varit antagna.
Likaså finner ej Styrelsen skäl till förändringar i den reglering af sjukvården,
som allt hitintills varit medgiven. De uti förslagen intagna bestämmelserna
äro sådana, som förhållandena sednast blifvit af Styrelsen regie
menterade.
Förmånen för eu afliden tjensteman eller betjents efterlefvande att få
uppbära en månads aflöning såsom begrafningshjelp har äfven varit från banornas
första öppnande medgifven och synes Styrelsen höra bibehållas.
Slutligen har Styrelsen i underdånighet föreslagit bildandet af en så
ballad reservstat, afsedd dels för sådan tjensteman och betjente, som genom
kroppsskada eller sjuklighet blifvit oförmögne att behörigen skota innehafvande
befattningar, dels ock för sådan, hvilkas tjenster, till följd af vexlingar i rörelsens
förhållanden eller förändringar i förvaltningssystemet, blifva indragna,
dock med vilkor i båda dessa fall, att, den på indragningsstat förflyttade skall
åter inträda i tjenstgöring, när, huru och hvarhelst det föreskrifves och han
ej genom läkarebetyg kan styrka förfall.
Donna fråga sammanhänger dock så nära med den ännu omgjorda, angående
pensionering af personalen vid Statens järnvägstrafik, att Styrelsen i
det nu föreliggande förslaget icke ansett sig höra upptaga så definitiva bestämmelser,
som kunde berättiga Styrelsen att efter eget beprisande i hvarje förekommande
fall besluta, hvadan Styrelsen föreslår att tillsvidare få, dä sådant
synes erforderligt, till Eders Kong!. Maj:t inkomma med underdånigt förslag i
ämnet, på de grunder aflöningsreglementet innehåller.
Det förslag öfver Statens jern vägstrafiks omkostnader under år 1809,
som häri]os i underdånighet Inlägges, är uppstäldt i öfverensstämmelse med de
redogörelser, som för hvarje år blifvit till Eders Kong!. Maja afgift]a öfver
alla Statens jernvägstrafiks utgifter. Förslaget åtföljes af en sådan förklaring,
som Riksdagen äskat öfver de förbehåll beträffande kostnadsstatens tillämpning,
som derutinnan må vara nödiga med afseende på inträffande förändringar samt
af en särskild förslagsberäkning öfver de sannolika utgifterna för tjensteman
och betjenings aflöning, inqvartering, beklädnadsersättning jemte arfvode!! till
extra tjensteman och betjening, rese- och traktamentsersättningar, felräkningspenningar
och diverse omkostnader, upprättadt med tillämpning af det allmänna
aflöningsreglemente, som tillika åtföljer detta underdåniga memorial.
Uti
49
Kongl. Majts nåd. Fr oposition N:o 30.
Uti sjelfva omkostnadsförslaget arv utgifterna till personalen fördelade
under de särskilda förvaltningsafdelningarne, hvarvid dock anmärkes, att afiöningen
för maskinafdelningen vid distrikten är enligt vedertaget bruk fördelad
under trenne rubriker: lokomotivtjenst, vagntjenst oclvtransportmedlens underhåll,
sålunda att, utom kostnaden för den med det särskilda slaget arbete sysselsatta
personalen, af utgifterna för den gemensamma personalen, eller maskindirektörsexpeditionen,
en fjerdedel blifvit hänförd till hvardera af de två första och half
ten till den sistnämnda rubriken.
Antalet af tjensteman och betjening är rättadt efter nuvarande förhållanden
vid Vestra, Södra, Norra, Östra och Nordvestra stambanorna om 96,9 mils
längd, med afseende likväl på den sannolika tillökning i bevaknings-, trafik-,
tåg- och lokomotivpersonal, som en beräknad utvidgning af rörelsen kan erfordra,
men med förbigående dels af den personal, som särskild! kan erfordras
vid Sammaubindningsbanan genom Stockholm, och af den, som är anställd vid
den af skilj da delen af Nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen
mot Norge.
Beträffande öfriga i förslaget uppförda utgiftsposter anhåller Styrelsen
att få anföra följande:
Eders Kongl. Maj:t har tid efter annan uppå Styrelsens underdåniga
förslag beviljat anslag af trafikmedel såsom understöd åt vid Statens jern vägstrafik
anställde tjensteman, för att vid främmande länders jernväg»!- inhemta
kunskaper och erfarenhet i sitt yrke samt lära känna de framsteg i såväl
administrativt som tekniskt hänseende, hvilka den vidtomfattande jern vägsrörelsen
i utlandet årligen framkalla!-. De inhemska jernvägarne hafva redan kunnat
draga flerfaldig nytta af sålunda inhemtad erfarenhet, och tillfälle till dylika
studie!'' synes derföre höra i jernvägarnes eget intresse fortfarande hållas Öppet.
Stundom erfordras äfven att vid större utländska trafikstationer och verkstäder
låta inöfva personel- uti handhafvande! af vissa speciela befattningar, hvarutinnan
den inhemska rörelsen icke ännu medgifver en nog mångsidig utbildning,
hvarförutan eu för de inhemska jernvägarne fördelaktig anknytning af direkta
trafikförbindelser med kommunikationsanstalter i angränsande länder någon
gång kan fordra tjenstemäns utsändande för uppgörelse af de nödiga öfverenskommelserna.
Af dessa skål har Styrelsen trott sig höra på utgiftsstaten förslagsvis
upptaga ett ärligt anslag af högst 5,000 K:dr, för att i män af behof
användas dels till ersättning för resekostnader åt embets- och tjensteman, som
af Styrelsen beordras att för något visst ändamål besöka utländska jernvägar,
dels till understöd för sådane vid verket anställde personel-, som med Styrelsens
tillstånd vilja i utlandet inhemta ökade kunskaper och erfarenhet i
sitt yrke.
Bih. till Riksd Prof 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 7
50
Kongt. Majds nåd. Proposition N:o 30,
Till inköp af böcker, kartor, ritningar och tidskrifter, som röra jernvägsväsendet
har Styrelsen föreslagit bibehållandet af det förut till samma ändamål nådigst
beviljade anslaget 1,500 It:dr.
Enär utrymmet i det Statens hus i hufvudstaden, Styrelsen för närvarande
disponerar, befunnits alltför inskränkt, har Styrelsen nödsakats att i närheten deraf
förhyra lokaler för kansliet, statistiska-, mil- och paketkontoren, och dessutom äro
embetslokaler för intendeuts-expeditionen vid första tratikdistriktet samt uppbördskassan
förhyrda i euskildt hus nära Södra bangården. För dessa lägenheter, som
erfordras fortfarande, till dess att Styrelsen framdeles möjligen kan erhålla egen,
tillräcklig och ändamålsenlig embetslokal uti det blifvande stationshuset vid centralbangården
i Stockholm, uppgå hyrorna till omkring 8,000 R:dr årligen.
Alla öfråga utgiftsposter för underhåll och drift äro beräknade till ungefär
samma belopp i förhållande till banlängden, som erfordrats under sednast förflutna
år, med undantag af kostnaderna för sleeper- och rail-utbyten samt reparation af lokomotiv;
hviska kostnader måste proportionsvis stiga, i den mån banorna och materielen
blifva äldre och rörelsen ökas. De orsaker, som kunna rubba förslagsheräkningarne,
äro anförda uti anmärkningarne vid sjelfva förslaget.
Då det för luden emellan Christinehamn och Carlstad beräknade anslaget till
rörlig materiel möjligen torde kunna blifva disponibelt år 1869, har Styrelsen icke
ansett ytterligare anslag af trafikmedel till den rörliga materielens förstärkning vara
af behofvet påkaiiadt, så vidt för närvarande kan förutses.
Deremot erfordras ännu medel till fortsättning af de nya byggnader och utvidgningar
af äldre stationer och bangårdar, som den sedan stambanornas första
anläggning ökade rörelsen gjort oundvikliga. Ehuru det icke är möjligt, att förr än
vid nästa års slut med någon säkerhet beräkna de belopp, som blifva erforderliga,
emedan dessa bero på hvad som kan utföras under samma år, så anser Styrelsen
sig likväl höra i detta afseende föreslå en summa af inalles 200,000 R:dr till användande
år 1869.
Den vid Liljeholmen först uppförda reparationsverkstaden för lokomotiv är
endast provisionel och har ej varit påräknad att vara för ändamålet tillräcklig, då
den ej inrymmer mera än 2 lokomotiv. Till smedja och hjulreparationsverkstad har
en betydlig del af dervarande lokomotivstall mast tagas i anspråk, hvarigenom tillräckligt
utrymme saknas för det ökade antalet af maskiner. Förrådet är dessutom
inrymdt dels uti en del af lokomotivstallet, dels uti flera spridda lokaler inom Liljeholmens
egendom. Sedan första trafikdistriktet blifvit utsträckt till Norrköping och
Upsala samt materielens styrka mera än fördubblats, emot hvad som ifrån början
ansågs b ohöfligt för den då väntade rörelsen, har det blifvit oundgängligt att bereda
större utrymme för reparation af lokomotiv och vägnar samt att anordna lämpligt
förvaringsrum för de dyrbara materialförråden. I sammanhang dermed måste man
äfven vara betänkt på utvidgning af bangården vid Liljeholmen, så att bantåg, som,
51
Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30
efter sammanbindningsbanans fullbordan, ankomma från Stockholms båda bangårdar;
måtte kunna vid Liljeholmen förenas för att vidare afgå på Vestra stambanan, äfvensom
bantåg, som ankomma till Liljeholmen från Vestra stambanan, derstädes
delas till de olika bangårdarne inom hufvudstadens område. Härtill erfordras utrymme
för ett tredje spår på bredden och förlängning af det förut varande dubbelspåret
samt utläggning af ett dubbelspår från Liljeholmen till Sammanbindningsbanans
ändpunkt i grannskapet af Tantogatan på Södermalm; det sednare för att vinna tid
och utan fara för sammanstötningar kunna handhafva rörelsen emellan Stockholms
olika bangårdar och Liljeholmen.
För att härtill bereda utrymme, börjades år 1866 bortsprängning af eu bergklippa
emellan banan och Arstaviken, hvilket arbete under innevarande år fullbordats,
hvarigenom en tillräcklig plan med läst grund vunnits för så val stationens utvidgning
åt söder som för den nya reparationsverkstaden, hvilken är ämnad att uppföras
under år 1868.
Men som hela detta arbete svårligen torde fullständigt medhinnas nämnda år
och deri gamla verkstadens inredning till förrådslokal i alla fall återstår, så har ett
anslag af 20,000 R:dr bl i Svit föreslaget till dessa arbetens fullbordan år 1869.
Till uppförande af ett. nytt lokomotivstall vid Töreboda har Styrelsen föreslagit
en summa af 12,000 It:dr. Det gamla smllet derstädes är uppfördt af resvirke på
utfylld grund, samt numera ytterst förfallet och eldfarlig!. Såsom ändpunkt för
dagliga ordinarie godståg emellan Töreboda åt Göteborg å ena sidan samt åt Örebro
och Christinehamn å den andra, är donna plats särdeles lämplig för en lokomotivstation
och kan såsom sådan icke undvaras.
Utvidgning af reparationsverkstäderna i Malmö bär länge varit af behofvet
högt påkallad, och har derföre början dermed blifvit gjord innevarande år med en
kostnad af omkring 30,000 It:dr, skolande dessa byggnader fortsättas år 1868 med
40,000 R:dr och möjligen fullbordas år 1869 genom det föreslagna anslaget för sistnämnda
år af 40,000 R:dr. Det för ögonblicket angelägnaste är uppförandet af ny
vagnreparationsverkstad, då den gamla ej inrymmer tredjedelen af det antal vägnar,
som behöfva repareras, hvarigenom ej allenast kostnaden för underhållet betydligt
ökas, utan äfven vagnar äro, till stort men för rörelsen, en längre tid, än som eljest
kunde behöfvas undandragna trafikens tjenst. Genom byggnad af ny verkstad
vinnes äfven lokal för förråden i den gamla verkstaden, så att den del af lokomotivstallet,
som nu, ehuru dertill olämplig, måste begagnas till förvaringsrum för förråden,
kan blifva disponibel till sitt ursprungliga ändamål.
Genom den hvarje år växande rörelsen på Södra stambanan, och synnerligen
sedan flera bibanor biitvit med donna förenade, har det för bangården i Malmö
från början afsedda utrymmet blifvit allt mera otillräckligt, så att de för rangering
af större godståg nödvändiga rörelser med lokomotiv och vägnar icke kunna utföras
med erforderlig skyndsamhet och säkerhet; dessutom saknas å denna bangård nödiga
52
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N;o 30.
platser för lastning och lossning af varor. Genom det bristande utrymmet för anläggning
af flera spår inom stationen, förorsakas vid en lifligare trafik ofta stockningar
i rörelsen, i det att lastade vägnar måste afsättas vid de närmare stationerna, emedan
de icke kunna emottagas i Malmö, förr än de redan innevarande hunnit lossas
och åter utsändas på luden. Emellertid beror denna utvidgning af Malmö bangård
på utgången af öppnade underhandlingar med Malmö stad om förvärfvandet för
Statens rakning af erforderligt utrymme inom stadens och hamnens område, der emellertid
så många spår redan blifvit utlagda som omständigheterna medgifvit, utan
att dock de kännbara olägenheterna för rörelsen kunnat annat än i ringa mån
afbjelpas.
Då Styrelsen förmodar, att alla hinder för arbetets påbördande skola under
nästa år blifva undanröjda, har Styrelse^ oaktadt fullständigt kostnadsförslag dessförinnan
icke kan uppgöras, upptagit 50 000 R:dr att användas år 1869 till donna
utvidgning.
Vid Alfvesta station erfordras ett nytt lokomotivstall, emedan der förutvarande
stall endast inrymmer ett lokomotiv, då deremot ofta 2 L 3 lokomotiver herde vara
stationerade på donna plats, som är utgångspunkten för Wexiö-banan och nattstation
för snälltågen under vintermånaderna, samt välbelägen såsom lokomotiv-reservstation.
Styrelsen har för denna byggnad föreslagit ett anslag af 12,000 R:dr.
Hvarje år förekommer ännu behof af smärre nybyggnader, såsom förlängning
af gamla och utläggning af nya spår på de äldre stationerna, vaktstugor vid en del
vägöfvergångar, som ej äro med dylika försedda, ekonomihus vid en del äldre stationer,
vändskifvor, vagn vågar m. in., äfvensom jordinköp för planteringar till skydd
mot snösamlingar, och har Styrelsen för dessa ändamål föreslagit en summa af
66,000 R:dr att användas år 1869.
Vid det sista af de tre förslag, Styrelsen till efterkommande af Eders Kongl.
Maj:ts befallning upprättat, nemligen förslaget till reglemente för antagande och
entledigande m. m. af den personal vid Statens j omväga trafik, som af Styrelsen tillsättes,
anhåller Styrelsen få anföra följande och på samma gång uttala sin åsigt i
afseende på den i Riksdagens underdåniga framställning vidrörda frågan, huruvida
de vid Statens jernvägstrafik anställde personer herde komma i åtnjutande af de
rättigheter, § 36 i Regeringsformen tillerkänner Statens tjensteman i allmänhet.
Tvänne all jernvägstrafik tillhörande förhållanden föranleda egentligen den
olikhet, som måste förefinnas i vilkoren för anställning af trafikpersonal och af tjensteman
vid de flesta andra Statens verk.
Det ena består deruti, att vid de aldra dosta befattningar inom jern vägsförvaltningen,
med undantag möjligen för dem, som endast afse skrif- och räkenskapsgöromål,
hos innehafvare!» fordras ej allenast insigter i befattningen tillhörande åligganden
i allmänhet, utan äfven speciela personliga egenskaper, såsom rådighet, mod
sjelfbeherrskning och ett lämpligt sätt såväl vid utöfvandet af befäl öfver under
-
53
Kongl. May.ts nåd. Proposition I\:o 30.
lydande som vid bemötandet af den trafikerande allmänheten, och slutligen en frisk
och stark kropp, och att således fordringarne på eu jernvägstjensteman äro sådana
att man icke förr än efter längre tids erfarenhet kan afgöra, huruvida han är i alla
hänseenden passande för den befattning, hvartill han en gång blifvit antagen. Om
nu efter en längre pröfning tjenstemannen icke skulle befinnas ega alla de egenskaper,
man hos honom förutsatt, eller om till följd af sjuklighet eller andra omständigheter
de erforderliga egenskaperna försvagades, skulle, derest den åberopade §
vore gällande äfven för trafikpersonalen, eu sådan tjensteman icke kunna utan eget
medgifvande förflyttas till någon annan befattning, der dessa egenskaper i mindre
grad toges i anspråk, men der hans insigter och förmåga i öfrigt gjorde honom fullt
lämplig. Under tvingande omständigheter och der trafikens säkerhet så fordrade,
återstode då ej annat val, än att helt och hållet eller delvis låta annan person öfvertaga
eu sådan tjenstemans funktioner, men detta skulle medföra särskilda kostnader,
som eljest kunnat undvikas. Dertill kan äfven läggas en annan icke mindre afsevärd
omständighet, som är på det nogaste förknippad med jernvägsrörelsens natur
och dess uppgift att skyndsamt och säkert befordra personer och egendom från eu
ort till en annan. För att jernvägstransporten skall kunna försiggå utan faror och
förluster af mångahanda slag, måste hvarje enskild vid jernvägsröreisen anställd person
ovilkorligen noga känna samt punktligt uppfylla hvarje sitt åliggande. Den till utseendet
obetydligaste försummelse eller afvikelse från instruktioner och ordres, eller
bristande rådighet och sinnesnärvaro, gifva ofta anledning till störa olyckor. Vid en
sådan inrättning, der allt beror på en talrik och spridd personals sammanhållande
till gemensamt och punktligt arbete för ett och samma ändamål, som förfelas om en
enda icke förstår eller fullgör sin skyldighet i det råtta ögonblicket, är en sträng
disciplin i tjenstår det oeftergifligaste vilkor, hvarunder någon kan ikläda sig det höga
ansvar, som nödvändigtvis måste tillhöra och kännas af hvar och en på den plats
han bekläder. Det är derföre enligt Styrelsens tanke nödvändigt, att en hvar, som
är anstånd i jernvägens tjenst, vet att han innehafver sin plats uteslutande på förtroende
till sin duglighet och redbarhet.
Det- andra förhållandet, som bidrager till jernvägstjenstemännens undantagsställning,
är den föränderlighet i behofvet af personal, hvilken betingas af vexlingarne
dels i sjelfva rörelsen på jernvägarne, såsom dess ökning eller minskning i det hela
eller lokalt, förändringar i dess rigtning till följd af politiska, ekonomiska eller
industriela förhållanden, eller anknytning af andra kommunikationsleder m. m., dels
i systemer för trafikens besörjande, samt banornas underhåll och bevakning; hvarutinnan
det städse måste vara förvaltningens syftemål att åstadkomma förenklingar
som leda till förökad besparing, ordning, säkerhet och allmän beqvämlighet.
Dessa i allmänhet angifna förhållanden måste vid förvaltningen af Statens
jernvägstrafik alltid föranleda till en från Statens öfriga civila embetsverk skiljaktig
organisation, i afseende å tjenstemännens ställning.
64
Kong i. Maj.is nåd. Proposition N:o 30.
Styrelse!! anser deraf följa:
att de embetsman, nemligen general-direktören, afdelningscheferne mom Styrelsen
och distriktckeferne, som af Kongl. Maj:t förordnas, deri förstnämnde omedelbart
och de sednare på general-direktörens eller Styrelsens anmälan, äfven måste
kunna af Kongl. Maj:t i samma ordning från sina befattningar skiljas eller till andra
tjänster förflyttas;
att alla öfrige tjensteman och all betjening, som antingen omedelbart af Styrelsen
eller efter dess uppdrag af underlydande befälhafvare för ordnas, äfven må åt Styrelsen
kunna entledigas antingen omedelbart för grofva tjenstefel, eller efter 3 månaders
uppsägning, på grund af visad olämplighet för innehafvande befattning, eller i
händelse af tjenstens beslutade indragning, samt äfven kunna förflyttas till fast tjenst
eller tillfällig tjenstgöring på annan ort.
1 andra sidan är vid sådant förhållande nödigt, att tjensteman eller betjent,
som åtnjuter månadsaflöning, icke må utan Styrelsens bifall frivilligt lemna sin befattning,
med mindre än att han densamma 3 månader förut uppsagt.
En följd af dessa vid de aldraflesta jernvägar tillämpade principer bär biifvit,
att betjeningen och äfven tjensteman vid den så kallade aktiva tjensten på linien
antagas genom kontrakt, i enlighet med de för tjenstgöring^ uppställda vilkor och
instruktioner.
Af samma skäl, som biifvit anförda för Styrelsens rättighet att entlediga under
densamma lydande tjensteman, torde äfven rättighet att bestraffa disciplinär- och
andra fel, som ej innefatta brott mot allmän lag, åt Styrelsen inrymmas och straffgraderna
bestämmas till: muntlig och skriftlig varning, afdrag å arfvode, suspension
från tjenst och lön, nedflyttning i lönegrad och slutligen uppsägning eller afsked;
hörande region:a för tillämpningen af de allmänna bestämmelserna härom finnas
angifna uti det tjenstgöringsreglemente, som Styrelsen eget att upprätta och utfärda,
såsom det äfven är i det vid Statens jernvägar nu gällande reglemente iakttaget.
De i förslaget intagna vilkoren för vinnande af ordinarie anställning äro ungefärligen
lika med dem som vid främmande länders statsbanor äro antagna. En högsta
ålder, bär 30 år, efter hvilken ingen må antagas, måste fastställas dels med afseende
på tjenstgöringens art, dels för att ej befara det en blifvande pension sint ättnin g må
allt för hastigt belastas med pensioner för tjensteman, som redan vid inträdet uppnått
en mera framskriden ålder.
Vilkoret i 3 §, det hvar och en skall uteslutande egna sig åt jern vägens tjenst
samt icke får utan Styrelsens bifall åtaga sig annat uppdrag, betingas af jernvägstjenstens
beskaffenhet, hvilken i de flesta fall fager innehafvarens hela arbetsförmåga
och tid odeladt i anspråk.
Den ständiga tjenstgöringsskyldighet, som i allmänhet åligger en jernvägstjensteman,
bör berättiga honom att af Styrelsen kunna, när öfriga omständigheter
sådant tillåta, erhålla någon tids ledighet hvarje år för egna angelägenheters vård
Kong}. May.ts nåd. Proposition N-.o 30. S5
utan afdrag på hans arfvode; samt att vid styrkt sjukdomsförfall, som ej mera än 2
månader alhållit honom från tjenstgöring, ej underkastas afdrag å arfvode!, helst för
de flesta tjenstgöringen kan gifva anledning till sjuklighet.
När de löneafdrag, som Styrelsen kan ådöma jernvägstjenstemän för förseelser,
äro inskränkta till 14 dagars aflöning i hvarje särskild! fall, synes rättighet till besvärs
anförande deröfver ej vara af något behof påkallad, men den bör deremot ej
frånkänna^ vederbörande, då suspension från tjenst och lön eller afsked utan föregående
uppsägning blifvit någon i jern vägens tjenst anställd person ådömd.
Slutligen finner Styrelsen, med afseende derpå att närmaste befälet öfver
iiniepersonalen inom hvarje distrikt är anförtrodt åt distriktchefen och närmast under
denne åt föreståndarne för hvarje afdelning, och desse bära ansvaret för ordningens
och disciplinens vidmagthållande å luden, det vara af högsta vigt, att Styrelsen må
likasom hitintills kunna bemyndiga nämnde chefer, att inom gränser, som uti tjenstgöriugsreglementet
bestämmas, antaga, befordra, afskeda och bestraffa distriktets
betjeningspersonal, med rättighet dock för donna, att få distriktchefens beslut om
bestraffning understäldt Styrelsens pröfning, på sätt § 10 uti det föreslagna reglementet
innehåller.
Med etc.
C. O. Troilius.
C. Limnell.
Stockholm den 23 December 1867.
56
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o 30.
Förslag
öfver Statens jemn äg strafiks omkostnader för år 1869.
A. Byråafdelningen. |
|||
Ordinarie aflöning till tjensteman och betjente . . |
106,440 |
! |
|
Inqvartering och bränsle............... |
6,560 |
i |
|
Reseersättningar och dagtraktamenten samt till- |
! |
||
talliga kontorsbiträden och betingsarbeten . . |
15,200 |
128,200 |
i |
Expeditionskostnader, formulärer, annonser, tryck- |
i |
||
ning .................... - - |
15,000 |
i |
|
Anslag för utländska resor............. |
5,000 |
! |
|
Bibliothek........................ |
1,500 |
1 |
|
Eldning, belysning, städning, underhåll och in ven- |
! |
||
tarier . ..............-........ |
7,000 |
||
Hyror för byrålokaler ........... |
8,000 |
||
7,300 |
43 800 |
172,000 |
|
| B. Banafdelningen: |
|||
Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening . |
296,200 |
||
Inqvartering och bränsle............... |
27,240 |
||
Beklädnadsersättning för hallmästare och han- |
|||
46,020 |
|||
Aflöning till extra vakter, utgifter för dressin- |
|||
Kring, nattlogis, m. ............... |
68,440 |
437,900 |
|
Underhåll af banvallen, broar, vägar, vägportar, |
|||
vägbroar och öfvergångar, ballastning samt |
|||
rigtning af sleepers och rails......... |
82,100 |
||
Utbyte af sleeper. ................... |
''c |
||
310,000 |
|||
Transport |
485,100 |
437,900j 172,000 |
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
57
Transport |
485,100 |
437,900 |
172,000 |
Underhåll af stängsel, trafikbyggnader, maskin-byggnader, bangårdsmaskiner, stationsplaner, lyktor, lutningsstolpar, m. m........... Snöskottning...................... Expeditionskostnader, materialförbrukning till sig-nalering, inventariers underhåll, expropria-tionsräntor, hyror, sjukvård och reseersätt-ningar....................... |
194,000 50.000 39.000 |
768,100 |
1,206,000 |
C. Traflkafdelningen: Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening. |
003,500 |
1 |
|
! Inqvartering och bränsle............... | Beklädnad för tåg- samt stationsbetjaning .... |
69,200 40,900 131,000 |
| 844,600 |
|
Material och inventariiförbrukning för signale-ring, belysning, eldning, telegrafering, jemte underhåll af inventarier............ Expeditionskostnader, hyror, sjukvård, ersättning |
87,000 85,400 |
172,400 |
1,017,000 |
D. Maskin- och Förrådsafdelningarne: a) Lokomotiv^ enst: Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening . |
247,000 46,400 |
||
Premier för kol- och oljebesparing......... |
42,000 |
I |
|
Aflöning till extra tjensteman och betjening . . . |
24,000 |
||
Traktamenten, ersättningar för nattlogis, m. m. . |
17,000 |
376,400 |
|
Förbrukning af stenkol ................ |
410,000 |
||
Eldning, belysning, material-förbrukning i vatten-stationer, lokomotivstall, expeditionskostnader, |
j 60,000! 470,000 |
> |
|
Transport Pilt. till Riksd. Prof. 1SG8. 1 Sand. 1 Afd. |
846.4001 2.395,000'' |
||
12 Saft. |
8 |
58 Kongl. Majds nåd. Proposition 1V:o SO.
Transport |
846,400 |
2,395,000 |
|
b) Vagnstjenst: . |
|||
Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening . |
46,900 |
1 |
|
Inqvartering...................... |
6,300 |
- |
|
Premier för oljebesparing............... |
3,000 |
||
Aflöning till extra tjensteman och betjening . . . |
9^700 |
||
Traktamenten, ersättning för nattlogis, m. m. . . |
7,100 |
73,000 |
|
Hyror för främmande banors vägnar........ |
48,500 |
||
Underhåll af inventarier, reseersättningar, sjuk- |
|||
vård, hyror in. m.......-......... |
37,500 |
86,000 |
|
c) Transportmedlens underhåll: |
|||
Reparation af lokomotiv och tendrar........ |
220,000 |
||
d:o „ person-, post- och fångvagnar . . . |
58,000 |
||
d:o „ bagage- och godsvagnar ...... |
86,000 |
||
d:o „ vagnsaxlar och hjul......... |
76,000 |
440,000*) |
|
Maskinernas smörjning och putsning........ |
58,000 |
||
Vagnarnes d:o d:o ........ |
48,000 |
106,000*) |
1,551,400 |
*) Uti dessa summor ingår ordinarie aflöning till |
|||
tjensteman och betjening med 104,400 R:dr samt in- |
|||
qvartering äfvensom arfvoden till extra biträden med |
|||
41,900 R:dr fördelade på de särskilda posterna. |
|||
E. Särskilda utgifter: |
|||
Utvidgning af verkstäder och bangårdar..... |
200,000 |
||
Summa utgifter > |
| |
4,146,400 |
Vid tillämpningen af förestående omkostnadsberäkning göras följande
förbehåll med afseende på de förändringar, som under tiden kunna inträda.
De för personalens aflöning jemte ersättningar för inqvartering, beklädnad,
resor och tillfälliga kommenderingar upptagna belopp äro beräknade under
förutsättning att det aflöningsreglemente, som blifvit särskilt föreslaget,
varder faststäldt till efterrättelse för år 1869. Med afseende på den sannolika
utvidgningen af rörelsen har en deremot svarande tillökning i den personal, som
tjenstår vid banbevakningen, trafikexpeditionen och bantågen, blifvit tagen
i beräkning; men då behofvet af en sådan tillökning först under det löpande
59
Kongl. Majds nåd. Proposition N:o 30.
året kan bestämmas, likasom först då yppas i hvad mån inträdande förändringar
bland personalen, till följd af afgång eller befordran, kunna inverka på
aflöningsbcloppen, så kan någon osäkerhet vid denna beräkning ej undvikas.
Omkostnaderna för extra biträden, hvaraf behofvet bestämmes genom
tillfälliga förhållanden under det löpande året, hafva, med förutsättning deraf
att den ordinarie personalen kommer att ökas, endast blifvit beräknade efter
deras nuvarande belopp per b an mil. Ehuru beloppet af aflöningsstaten sålunda
måste vara underkastadt förändringar i detaljerna, torda den beräknade total
summan icke behöfva öfverskridas, såvida ej alldeles oförutsedda omständigheter
inträffa.
Med undantag af de till bestämda maximibelopp föreslagna anslagen
för utländska resor och till bibliotekets förseende med böcker och tidskrifter,
måste äfven de under byråafdelningen beräknade utgifsposter vara likasom
öfriga underkastade vexlingar, som bestämmas af åtskilliga lätt insedda förhållanden
såsom behofven af annonsering och tryckning, olika vedpriser, åtgång
af skrifmaterialier, brefvexling, in. in.
De i förslaget uppförda beloppen äro rättade efter innevarande års förhållanden.
Beträffande!! utgiftsposter vid barn-, trafik- och maskinafdelningarne, livilkas
belopp med minsta säkerhet kunna på förhand beräknas, må följande anföras :
Utbyte af sleepers har visserligen blifvit uppskatta^ till högre belopp i
förhållande till banlängden än under de förflutna åren, men det oaktadt måste
flen föreslagna summan, 63,000 It:dr, blifva otillräcklig, derest det skulle visa
sig att sleepers på större delen af de linjer om 31 mils längd, som öppnades
för rörelsen år 1862, behöfva utyexlas. Sådant kan likväl icke förr än under
hösten 1868 med någon säkerhet bedömas, emedan de först nedlagda sleepers’
varaktighet visat sig ganska olika, beroende af det använda virkets beskaffenhet
och fällningstid.
Utbyte af rails är upptaget till en kostnad af 340,000 R:dr, under beräkning
att rails af inhemsk tillverkning af dels bessemerstål, dels jern, de
förra till ett pris af 10V2 och de sednare 7V2 R:dr centner!!, komma att
användas. Genom begagnande af Svenska rails i stället för engelska jern!alls
ökas kostnaden för året med ungefär 90,000 R:dr; men då utbytet erfordras å
de lifligast trafikerade linierim närmast Stockholm, Göteborg och Malmö, hvarest
de engelska rails synas i allmänhet blifva förstörda pa 11 till 13 ai, bör
man med visshet kunna antaga, att de Svenska rails genom större varaktighet
skola föranleda eu sådan besparing i den framtida underhållskostnaden, att
det högre inköpspriset derigenom uppväges. Den till utbyte beräknade spårlängden
utgör omkring 2 mil, men det verkliga behofvet kan först under arets
lopp med säkerhet utrönas och kan för närvarande ej bedömas annorlunda, än
6Ö Kongl. May.ts nåd. Proposition N:o 30.
efter den stigande progression, som innevarande års utbyte af rails visar vid
jemförelse med de föregående årens, under Indika likväl rads-utbytet varit mera
tillfälligt och inskränkt till enstaka skadade rails, som varit behäftade med så
kallade tillverkningsfel, eller å sådana delar af linier, som under byggnadstiden
mera än de öfriga varit begagnade för transport af ballast till de nyare
bandelarne.
Snöskottning. Utgifterna för denna post äro upptagna till ungefärligen
samma belopp som under närmast förflutna år. De böra dock minskas i den
mån, som de påbörjade anläggningarne till skyddsvärn mot snösamlingar å de
för sådana mest utsätta bansträckorna hinna fullbordas. En närmare beräkning
af kostnaden är dock ej möjlig, såsom beroende af väderleksförhållanden
under vintermånaderna.
Förbrukning af stenkol till lokomotivens eldning. Beloppet af donna
väsendtliga utgiftspost beror dels af konsumtionen, som bestämmes af bantågens
antal och tyngd, dels af inköpspriset i England och fraktkostnaden derifrån till
Sverige. Alla dessa tre momenter äro högeligen variabla, hvarföre kostnaden
endast kan approximativt beräknas.
Beloppet af hyror för främmande banors vagnar beror på mängden af
utvexla dt fraktgods emellan Statens och enskilda jernvägar med samma spårvidd,
och kan derföre i hög grad omvexla. Sannolikt bör den uti förslaget
upptagna kos-tnaden, som är något högre än samma utgiftspost under innevarande
år, ej behöfva öfverskridas.
Transportmedlens underhållskostnad är omöjlig att med säkerhet på förhand
bedöma, men har blifvit upptagen till 440,000 R:dr på grund af hitintills vunnen
erfarenhet. Skulle likväl flera af de äldsta lokomotivens ångpannor blifva
obrukbara och behöfva med nya ersättas, hvithet synnerligen är att befara med
dem, som från början varit stationerade i Malmö, der vattnets beskaffenhet
högst menligt inverkar på pannornas bestånd, så kommer denna utgiftspost
att ökas.
Öfriga utgifter för b an-, trafik- och maskinafdelningarne, såsom för diverse
material- och inventariiförbrukning, expedition, sjukvård, hyror m. m. äro
beräknade efter förhållandena under nästförflutna år och kunna ej närmare bestämmas
förr än under det löpande året.
Såsom särskilda utgifter, utöfver drift- och underhållskostnaden, äro för
utvidgning af verkstäder och bangårdar beräknade 200,000 R:dr.
De dermed afsedda anläggningar utgöra dels endast fortsättning af redan
påbörjade större arbeten, dels sådana smärre byggnader, som den växande rörelsen
under tiden kan gorå nödvändiga.
61
Kongl. Maj tis nåd. Proposition N:o 30.
En noggrannare beräkning af de för de anförda ändamålen erforderliga
belopp kan svårligen upprättas förr än vid slutet af år 1868. För närvarande
karl endast följande specifikation deröfver uppställas, nemligen:
1. Fullbordan af reparationsverkstaden vid Liljeholmen, så vidt densamma ej
nredhinnes under år 1868 ....... 20,000 R:dr
2. Nytt lokomotivstall vid Töreboda ■................ 12,000 „
3. Fortsättning af reparationsverkstädernas utvidgning i Malmö . . 40,000 „
4. Utvidgning af bangården i Malmö................ 50,000 „
5. Nytt lokomotivstall i Alfvesta.............12,000 „
6. Diverse mindre byggnader och spårutvidgningar....... 66,000 „
Förslag
öfver Statens jernväg strafiks utgifter för tjenstemän och betjening år 1869.
Tjensteman och betjening.
Byråafdelningen:
vid, Kongl. Styrelsen.
Generaldirektören.........
Byråchefen.............
Kanslipersonalen..........
Kammar- och Revisions-kontoret .
Kassakontoret...........
Statistiska kontoret........
Transport
>
B
Arfvoden
fasta.
efter
löneklass.
Inqvar- I Beklädterings-
nadsersättersättning.
! ning.
Extra
aflöning
och diverse
utgifter.
9.000
5.500
16,000
7.000
6.500
4.000
3.000
6.000
1,800
11,400
Snöripa.
K:dr.
200
27 48,000 22,200
9,000
5,500
19.000
13.000
8,300
15.600
200 70,400
62
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.
I '' Tjensteman och betjening. |
Antal. |
Arfvoden |
Inqvar- terings- ersättning |
i ! Bckläd-nadsersätt-ning. |
Extra |
Summa. R: dr. |
|
fasta. |
efter löneklass. |
||||||
Transport Vaktbetjening och telegrafbud . . |
27 5 3 9 3 |
48,000 |
22,200 2.580 |
200 |
70,400 2,580 10,000 2,000 18,000 19,800 2,420 3,000 |
||
10,000 2,000 |
|||||||
Reseersättningar och traktamenten vid Distrikten. T) isfri |
|||||||
15,000 |
3,000 3,300 260 |
||||||
Rvrå f.i p.n sfpm ä.n |
16,500 2,160 |
||||||
Vaktm ä stare |
|||||||
Reseersättning och traktamenten. |
3,000 |
||||||
1 |
|||||||
Summa för byråafdelningen Banafdelningen: vid Kongl. Styrelsen: Ofvp.rrlirp.kfn r p. n |
47 1 1 1 3 16 3 590 |
63,000 6,500 |
43,440 |
6,560 |
15,200 |
128,200 ! 1 i _ 6.500 1.500 3,000 15,120 41,400 4,320 297,020 65,440 |
|
T p.l p pt a ffl i r p. k f n r pn |
3,600 |
||||||
Arkitekten . |
1,500 |
||||||
Extra tjensteman och reseersätt-n inspår |
3,000 |
||||||
vid Distrikten: Bandirektörer . . . |
12,600 38,400 3,600 230,000 |
2,520 3,000 720 21,000 |
|||||
Baninpreninrer . |
|||||||
Bokhållare |
|||||||
Banbetjeningen....... |
46,020 |
||||||
Extra vakter, dressinföring, er-sättning för resor och nattlogis |
65,440 |
||||||
Summa för banafdelningen |
615 |
8,000 |
288,200| 27,24o| 46,02o| 68,440 437,900 |
Kong!,. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.
63
Tjensteman och betjening.
>
a
Arivoden
fasta.
efter
löneklass
Iuqvar
terings
ersättning.
i Extra
Bekläd- aflöning
nadsersätt-j och dining.
varse utgifter.
Summa.
It:dr.
Trafikafdelningen.
vid Kongl. Styrelsen:
Öfverdirektören..........
Assistenten.............
Kontrollkontoret..........
Telegrafexpeditionen........
Extra biträden, anmärkningsproccnter,
traktamenten, reseersättningar
..............
vid Distrikten:
Trafikdirektörer och Assistenter .
Stationsföreståndare........
Stationsbokhållare, skrifvare och
biljettörer............
Telegraftjenstemän........
Stationsbetjening....... . . .
Tågbetjening............
Extra trafiktjenstemän ......
Extra betjening..........
Traktamenten, felräkningspenningar
och reseersättningar. . . .
1
1
20
3
t
92
155
21
404
95
Summa för trafikafdelningen
Maskinafdelningen,
vid Kongl. Styrelsen:
Assistenten.............
Kontrollerande maskiningeniören.
799
6,500
4,000
2,700
29,000
4,000
23,100
133,800
125,000
19,800
179,600
76,000
5,500
6,200
16,760
2,800
23,940
14,000
6,000
31,900
9,000
10,500 593,000 69,200
3,000
4,200
40,900
25.000
60.000
40,000
6,500
2,700
33,000
4,000
6,000
28,600
140,000
141,760
22,600
235,440
99.000
25.000
60.000
40,000
131,000
844,600
3,000
4^200
Transport
7,200
7.200
64
Kongl. Maj‘:ts nåd. Proposition N:o SO.
Tjensteman och betjening.
i>
ö
Arfvoden
fasta
efter
löneklass.
Inqvar
terings
ersättning.
Beklädnadsersättning.
.
Extra
och diverse
utgifter.
Summa.
R:dr,
I
Transport
Förrådskontrollören........
Milkontoret............
Extra tjensteman, betingsarbeten,
reseersättningar.........
vid Distrikten:
Maskindirektörer och Assistenter
Verkmästare...........
Verkstadskamrerare.......
Förrådsförvaltare........
Bokhållare, ritare och skrifvare
Lokomotiv- och vagnbetjening .
Pumpare samt förråds- och kon
torsbetjening.
........
Extra tjensteman och betjening
Premier för kol- och oljebespa
ring...............
Traktamente och resersättningar
2
1
17!
6
3
3
3
29
264
78
7,200
2,400
23,600
20,400
8,400
8,700
8,400
37,200
242,000
40,000
Summa för maskinafdelningen | 406
4,120
1,680
1,740;
1,680
7,440
47,000
5,740
4,000
54,000]
45,000!
7,200
2,400
23,600
4,000
24,520
10,080
10,440
10,080
44,640
289.000
45,740;
54,000]
45,000;
25,000 25,000]
398,300
69,400]
128,000 595,700!
Kongi. May.ts nåd, Proposition N:o 30.
65
Underdånigt förslag
till
Reglemente
för antagande och entledigande m. m. af den personal vid
Statens jernväg strafik, som af Styrelsen tillsättes.
§ 1.
För att vinna ordinarie anställning vid Statens jernvägstrafik erfordras:
a) att vara Svensk medborgare och välfräjdad;
b) att hafva fyllt aderton år och icke vara äldre än trettio:
c) att, så framt befattningen är förenad med någon uppbörd, derför
ställa af Styrelsen godkänd säkerhet;
d) att med vederbörligt läkarebetyg styrka sig vara fri från svaghet,
sjuklighet eller kroppslyte, som kunna anses menligt inverka på tjensteutöfningen:
e) att förete bevis om eller undergå sådana kunskapsprof, som Kong!.
Maj:t kan komma att föreskrifva, eller Styrelsen finner nödiga.
I afseende på bestämmelsen om åldern kan undantag medgifva!; för den,
som tillförene förvärfva! erfarenhet och skicklighet i göromål, hvilka tillhöra
någon viss gren af jern vägsförvaltningen och h vilkens anställning Styrelsen pröfva!''
vara af gagn för jern vägen.
§ 2.
Styrelsen utfärdar förordnande för den, som till ordinarie befattning
blifvit antagen, hvilket förordnande kan återkallas i de fall, §§ 7 och 9 bestämma.
I utbyte mot sådant förordnande lemnar den antagne en af honom undertecknad
och enligt fastställa formulär affattad förbindelse, att ställa sig till
efterrättelse alla de föreskrifter, som i afseende på hans befattning äro eller
blifva gällande.
Bill. till Piiksd, Prot. 18(8. 1 Sarnl. 1 Afd. 12 Häft.
9
66
Kong!. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.
§
Hvar och en, som blifvit till ordinarie befattning antagen, skall tjenstgöra
när och hvarhelst han dertill beordras, och får icke åtaga sig annat uppdrag,
så framt ej Styrelsen anser det kunna utföras utan hinder för hans tjensteutöfning
vid Statens järnvägstrafik.
§ 4.
Ordinarie tjensteman må, med bibehållen aflöning, kunna af Styrelsen
årligen erhålla tjenstledighet för skötande af egna angelägenheter under samman
räkna dt högst trettio dagar, och för vårdande af sin helsa under sammanräknad!
högst sextio dagar, i hvilket sednare fall behofvet af tjenstledighet skall
vara med läkarebetyg styrkt. För längre tjenstledighet, hvilken Styrelsen kan
honom tilldela under högst sex månader, skall afdrag å löneförmåner ske i öf
verensstämmelse med hvad i särskild! aflöningsreglemente stadgas. För tjenstledighet
utöfver sex månader skall underdånig framställning till Kong!. Näjd
ingifvas, upptagande äfven förslag rörande löneförmånerna under tiden.
Tjenstledighet för betjente eger Styrelsen bevilja och derom särskilda
bestämmelser utfärda.
§ 5.
Vid befordran till högre eller förmånligare befattning gäller i främsta
rummet ådagalagd lämplighet och skicklighet, i förening med redlighet och nit,
samt dernäst ålder i tjenstår].
§ 6.
Ingen eger utan vederbörligt tillstånd lemna innehafvande befattning förrän
tre månader efter i behörig ordning gjord uppsägning.
§ 7.
Den, som genom kroppsskada eller sjukdom blifvit oförmögen att sin
tjenst för framtiden behörigen skota, eller hvilkens befattning skall indragas,
är skyldig att tre månader efter vederbörligen meddelad uppsägning de med
befattningen förenade löneförmåner frånträda.
Den som innehafver uppbördsbefattning och hvilkens enligt § 1 c ställda
säkerhet förminskats eller upphört, är skyldig att, derest Styrelsen pröfva!- skäligt,
tjenstår! och dermed förenade löneförmåner genast frånträda.
Kong!,. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 67
§ 8.
Förman är berättigad att ur tjenstgöring försätta hvar och en, som honom
omedelbarligen lyda bör, då sådant till undvikande af fara eller för be
hörig ordning i tj en sten oundgängligen fordras; dock med skyldighet att eu
sådan åtgärd ofördröjligen till vederbörande högre befäl anmäla.
§ 9.
För fel, oförstånd eller oskicklighet i tjensten, så ock för dåligt uppförande.
må Styrelsen, der förseelsen är af lindrigare beskaffenhet, tilldela den
felaktige lämplig varning eller ådöma honom afdrag å lön, motsvarande högst
en half månads aflöning, hvithet tillfaller en med Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd
inrättad understödskassa för personalens efterlemnade enkor och barn. Låter
han sig deraf ej rätta, eller är felet af svårare beskaffenhet, må han af Styrelsen
suspenderas från tjenst och lön på högst tre månader, eller från befattningen
skiljas.
Öfver erhållen varning eller ådömda. löneafdrag må klagan ej föras;
men öfver annat beslut, som Styrelsen enligt donna paragraf meddelat, må den
missnöjde anföra underdåniga besvär, hvilka till Kongl- Civildepartementets
expedition skola ingifvas sednast klockan före tolf å trettionde dagen efter erhållen
del af beslutet, som likväl icke desto mindre går i verkställighet.
§ 10.
Med iakttagande af ofvanstående grunder eger Styrelsen utfärda närmare
reglementariska bestämmelser och dervid, hvad liniepersonalen angår, i
viss mån på distriktbefälet öfverflytta sin befogenhet att antaga, befordra, afskeda
och bestraffa betjening^ och arbetspersonalen; dock med rättighet för
den med distriktbefälets beslut missnöjde, att deröfver fullfölja klagan, öfver
afdelnings-föreståndares beslut hos distriktchefen, och öfver dennes beslut hos
Styrelseri, allt i den ordning, som blifver af Styrelsen bestämd.
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.
6R
S. A. K.
Till fullgörande af Eders Kong], Maj:ts, genom skrifvelse den 31 December
1867 från Chefen för Civil-departenientet, oss meddelade nådiga uppdrag,
hafva vi granskat de berörda skrifvelse bilagda handlingar, utgörande två
särskilda till Eders Kongl. Maj:t från Styrelsen för Statens järnvägstrafik inkomna
underdåniga memorial af den 23 i förenämnda månad och fyra deri åberopade,
här nedan närmare omförmälda förslag, rörande trafikförvaltningen; och
få vi, efter sålunda fullbordad granskning, i detta ämne afgifva följande underdåniga
utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 30 December 1862, derigenom
ofvanbemälda Styrelse blifvit förordnad att från 1863 års början handhafva
förvaltningen af de färdiga stambanorna, anbefallt Styrelsen att, i öfverensstämmelse
med de i samma nådiga Bref fastställda hufvudgrunder, utarbeta
förslag till instruktion för Styrelsen och de till densamma hörande tjensteman,
för att Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse underställas, äfvensom
efter någon längre tids erfarenhet inkomma med underdånigt förslag
till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera skulle till Representationens pröfning
öfverlemnas, samt Eders Kongl. Maj:t vidare, efter det Riksdagen i underdånighet
anhållit att få årligen emottaga förslag å samtliga kostnader och
utgifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor, jemväl upptagande
tjenstemännens aflöning och de förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning,
som vore nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar,
hvilka dervid kunde inträda, genom nådigt Bref den 31 Maj 1867 föreskrift
Styrelsen att inkomma med underdånigt förslag till en så beskaffad kostnadsoch
utgiftsstat för år 1869, som Riksdagen sålunda begärt, äfvensom att i sammanhang
dermed tillika föreslå de vilkor, i afseende å tjenstemännens vid trafikstaten
antagande och entledigande, som ansåges lämpliga att till iakttagande
fastställa, har Styrelsen utarbetat och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna t ifrågavarande
förslag, nemligen det ena “till organisation af Statens jernvägstrafikförvaltning“,
det andra Hill aflöningsreglemente för embets- och tjensteman
samt betjente vid Statens järnvägstrafik16, det tredje “öfver Statens jernvägstrafiks
omkostnader för år 1869“ och det Herde “till reglemente för antagande
och entledigande af den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Styrelsen
Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.
69
tillsattes4''; hvarjemte Styrelsen i dess memorial lemna! fullständig redogörelse
för den ordning, i hvilken trafikförvaltningen hitintills utvecklat sig, och för
de skal, som ligga till grund för hvad Styrelsen såväl i ena som andra hän
seendet föreslagit, dervid Styrelsen iakttagit den fördelning af hithörande frågor,
att förslaget till organisation af förvaltningen särskild! behandlats i det
ena memorialet, hvaremot det andra memorialet hänförer sig till de öfriga förslagen
gemensamt.
Under loppet af snart tolf år har af de nu färdiga stambanor, som förena
våra förnämsta exportorter Stockholm, Göteborg och Malmö, den ena barn
delen efter den andra, med särskilda utgångspunkter från hvardera af nämnda
orter, fullbordats och till trafik upplåtits. Denna från början af jernvägsföre
taget afsedda ordning för detsammas utförande, har, då trafiken blifvit utsträckt
till de sålunda tid efter annan nästan mil för mil dertill upplåtna bände!ar,
och den häraf föranledda förvaltning härigenom småningom uppvuxit till ett
betydlig! omfång, i väsendtlig mån bidragit att lemna tid till nödig erfarenhet
i alla hithörande frågor. Och fastän den första uppränningen till ordnande!
af trafikförvaltningen blifvit hemtad från de länder, der jern vägsanläggningar
tidigare än här i riket kommit till utförande, hafva såväl styrelseväsendet som
trafikerandet af jernvägarne samt vården och underhållet af deras dyrbara materiel
och all annan egendom, af ofvan uppgifna anledning kunna! utveckla
sig under inflytelse af här rådande nationela bruk och förmer, industri- och
handelsförhållanden. Den allmänna meningen inom landet har ock uttala! sin
belåtenhet med det sätt, hvarpå trafiken å Statens jernvägar blifvit besörjd.
De under den småningom uppväxande rörelsen pröfvade, godkända och
antagna samt af erfarenheten ytterligare påkallade föreskrifter, rörande styrelse,
trafikdrift och underhåll, har Styrelsen i sina förslag upptagit; och då vi icke
kunna annat än godkänna den synpunkt, från hvilken Styrelsen härvid utgått,
och tillika vitsorda den synnerliga omsorg, hvarmed redan befintliga stadganden
blifvit i förslagen ordnade och sammanförda, samt den sakkännedom, som
i öfrigt utmärka desamma, hafva vi ansett oss här höra fästa uppmärksamheten
företrädesvis vid sådana delar af förslagen, der afvikelse från nu gällande
bestämmelser egt rum och der vi funnit någon jemkning i en del föreskrifter
vara påkallad.
I öfverensstämmelse med donna uppfattning gå vi nu att meddela hvad
vi funnit nödigt att särskild! i afseende å hvardera förslaget framhålla; och
gorå vi härvid början med
Förslaget till organisation af Statens jernvägstrafkförvaltning.
Den centralstyrelse, som fortfarande, under benämning af Kongl. Styrelsen
för Statens jernvägstrafik, borde tillkomma att handhafva ifrågavarande
magtpåliggande förvaltning, skall, enligt § 1, utgöras af en general-direktör, så
-
Konpl. Maj ds nåd. Proposition Nio 30.
som chef i Styrelsen, och af tillsvidare tre ledamöter, nemligen en byråchef
såsom föredragande och chef för byråafdelningen samt två öfver-direktörer så
som föredragande och chefer, den ene för han- och maskin avdelningen och den
andre för trafikafdelningen.
Då det ihågkomma, att Statens jernvägar redan hunnit eu sträcka af 100
mil, att till desamma höra tvenne under ständig utveckling varande reparationsverkstäder
och en dyrbar materiel, — att eu talrik tjenstemannapersonal
dervid är anställd, och att trafikrörelsen å jernvägarne, hvilka redan stå
i förbindelse med 7 bibanor, under sistlidet år inbringat omkring 6,000,000 R:dr.
torde det befinnas angeläget, att de af föremålens beskaffenhet betingade särskilda
afdelningar af förvaltningen, som benämnas b an- och maskinafdelningen
samt trafikafdelningen, numera anförtros åt hvar sin chef, som derigenom mera
odeladt skulle kunna egna sig åt de inom hans afdelning förefallande göromål
samt tillse, att Styrelsens föreskrifter vinna lika tillämpning på alla distrikten.
Och vi hysa alltså på grund häraf och af hvad Styrelsen vidare i denna del
anfört icke någon betänklighet att underdånigst tillstyrka nådigt bifall till den
föreslagna nya organisationen af centralstyrelsen.
I sammanhang härmed hafva vi ansett oss hora taga i öfvervägande,
huiuvida centralstyrelsens förändrade organisation derjemte afhjelper det genom
den ökade verksamheten inom alla förvaltningsgrenar på hvarje af jernvägens
tre distrikter framkallade behof af en närmare och mera oafbruten uppsigt, än
intendenter, som samtidigt måste vara upptagne af centralstyrelsens göromål,
kunna vara i tillfälle att utöfva, eller om detta behof ovisligen påkallar anställandet
af distriktchefer, som, på sätt förslaget i § 31 upptager, skulle efterträda
de nu varande intendenterna.
Till ledning vid donna frågas bedömande finnes i Styrelsens memorial
en fullständig redogörelse för omfånget och beskaffenheten af distrikt-chefernes
göromål.
Häraf framgår, bland annat, att distrikt-cheferne skulle blifva Styrelsens
och dess ledamöters närmaste och egentliga stöd inom alla grönår af distriktens
föi vältning; att kontrollen öfver de betydliga pennin gebelopp, som
från centralstyrelsens hufvudkassör månadtligen remitteras till distrikten för
bestridande af tjänstepersonalens aflöning och alla utgifterna för reparationer
och nybyggnader, äfvensom uppsigten öfver vården och hushållningen med de
till alla afdelningarne hörande dyrbara förråd, skulle närmast tillkomma be
mål de chefer; att de vidare borde icke allenast vid inträffande större ska
dor
å jernvägen, då vederbörande öfver direktör af göromålen i Styrelsen möjligen
kan vara förhindrad att bestämma de första åtgärderna för skadans afhjelpande,
härom meddela alla erforderliga föreskrifter i samråd med maskineri!
tiafik-direktörerne, utan äfven i allmänhet vid förefallande nvbyggnader och
71
Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 3(.
reparationer öfvervaka, att all omsorg och noggrannhet dervid iakttagas och
att behöfliga materialier åt god och ändamålsenlig beskaffenhet blifva anskaffade
mot billigaste pris; — att, då det icke får begäras, att Styrelse-ledamöterne
alltid skulle ens till utseendet än mindre till egenskaper och duglighet
kunna känna den störa tjenstepersonalen utefter hela jernvägssträckan, distriktcheferne
alltså finge i första hand ansvara för upprätthållandet af disciplinen
inom densamma, och särdeles hvad den lägre betjeningen angår, bestämma om
dess antagande, bestraffande och entledigande; — att, enär det ofta är angeläget
såväl för de trafikerande och orternas innevånare att vinna upplysningar
och rättelser i åtskilliga af deras förhållanden till jernvägarne och trafiken,
som ock för de kommunala och exsekutiva myndigheterna att erhålla uppgifter
rörande tjenstepersonalen med ringa omgång och största skyndsamhet, distrikt
cheferne alltid både höra och kunna härvid efterkomma hvad i ena och
andra fallet begäres; att, ehuru maskin- och trafikdirektörerne väl hafva skyldighet
att vid inspektionsresor öfvervaka de detaljer, som tillhöra hvarderas afdelning,
det likväl alltid måste blifva distrikt-chefernes sak att med uppmärksamhet
vaka öfver ordning och snygghet på stationerna samt trafikens jemna
gång, äfvensom deröfver att tjenstepersonalen är påpasslig och punktligt iakttager
gifna föreskrifter.
Dessa sålunda bland alla föremålen för distrikt-chefernes verksamhet
antydda göromål kunna icke fördelas emellan de vid distrikten anställda afdelningsföreståndare,
hvilka val behöfva att använda all sin tid åt de till hvardera
hörande ärenden, och af hvilka den ene icke kan sättas till förman öfver
den andre.
Vid sådant förhållande och då det tillika icke får förbises, att det ligger
i styrelseformens natur och, särskilt för jeruvägsförvaltningen, i de årligen
ökade göromålens mängd, att Styrelsens ledamöter dagligen äro tillstädes på
sina embetsrum, hvarigenom båda öfver-direktörer ne eller åtminstone endera förhindras
att under längre tider vara skiljde från sin egentliga befattning vid
Styrelsen för att ute å distrikten inspektera och deltaga i detaljerna af hvad
till deras förvaltningsgrenar hörer, och att i allt fall deras förmåga att verk
samt handhafva de yttre göromålen vid en framskriden ålder minskas, oaktadt
de såsom ledamöter i Styrelsen, genom den störa erfarenhet, de haft tillfälle
förvärfva, fortfarande kunna utöfva sitt gagnande inflytande på ärendenas behandling
derstädes och af sådan anledning anses höra å sina platser bibehållas,
måste, enligt vår öfvertygelse, det anses vara för hela förvaltningen ovilkorligen
nödvändigt att inom hvarje distrikt finnes en chef öfver alla dess afdela
ngar, som kan, i afvaktan på föreskrifter från Styrelsen eller öfver-direktörerne,
skyndsamt och verksamt vidtaga alla under en eller annan förutsättning
72
Kong!. Maj ds nåd. Proposition N:o SO.
erforderliga åtgärder; och vi kunna derföre icke annat än underdånigst tillstyrka
nådigt bifall till hvad Styrelsen härutinnan föreslagit.
Åt general-direktören har förslaget i dess § 2 bibehållit den rätt att i
Styrelsen ensam besluta, som honom nu tillkommer, men deremot åligger det
ledamöterne att, enligt § 3, bereda och i Styrelsen föredraga de till hvarderas
afdelning hörande ärenden, och är dem, genom 4 §, förvarad rätt att låta i
protokollet såsom reservation anteckna den mening, de omfatta, då generaldirektörens
beslut skulle derifrån afvika.
I betraktande af den särskilda detaljkunskap, som hos hvardera ledamoten
förutsätta?!, innebära sist upptagna stadgande en verksam kontroll till
förekommande af de misstag, hvartill chefens magt att ensam besluta eljest
skulle kunna föranleda.
Väl har § 2 uttryckligen medgifvit general-direktören att utom styrelsen
likaledes ensam meddela befallningar om verkställighetsåtgärder, och härigenom
lemnat chefen i vissa afseende en af ledamöternes råd och kontroll fristående
verksamhet; men denna utvidgning af chefens myndighet i en förvaltning, som
i följd af oförutsedda händelser icke alltid kan bibehålla samma jemna form,
som för ärendenas handläggning i de flesta andra embetsverk iakttages, torde
härigenom få anses påkallad, utan att något missbruk deraf kan befaras.
I dessa delar finna vi således icke skäl till någon anmärkning; men
då i § 2 vidare stadgas, att de af chefen utom Styrelsen meddelade befallningar,
som angå särskilda deruti närmare omförmälda ämnen, böra skriftligen
utfärdas och till styrelsens protokoll anmälas vid det nästa sammanträde chefen
bevistar, synes oss, att ett ändamål, som härmed bör afses, icke i hvarje
fall uppnås. Det torde nemligen kunna inträffa, att en dylik befallning utgifva
så kort, innan chefen beviljad ledighet vidtager, eller eljest vid något tillfälle
under hans tjensteresor, att berörda anmälan derigenom må blifva fördröjd
och ledamöterne emellertid, utan kännedom om samma befallning, kunna finna
anledning utfärda någon annan, dermed icke öfverensstämmande föreskrift.
Till förekommande af en sådan förveckling anse vi nödigt vara, att någon
föreskrift meddelas, hvarigenom ledamöterne sättas i tillfälle att af ifrågavarande
befallningar undfå kännedom så fort ske kan, äfven i fall chefen under
någon tid icke skulle komma att bevista Styrelsens sammanträden; och få vi
i öfverensstämmelse härmed underdånigst föreslå följande förändrade lydelse af
denna paragrafs sista moment:
“dock skola slika befallningar, i händelse de röra allmänna förhållanden
inom förvaltningen, eller föranleda till ändring i någon redan stadgad ordning,
eller till utgift, skriftligen utfärdas och derefter till Styrelsen omedelbart
insändas
Korall. Mufti) nåd. Proposition Ko'' SO,
insändas och der vid nästa sammanträde, som general-direktören bevistar, till
protokollet anmälas/6
Deri rätt, som i § 3 inrymmes åt öfver-direktörerne att genom direkta
ordres till de under distrikt-cheferne tydande afdelningsföreståndare meddela
detaljbestämmelser i vissa deruti upptagna hänseenden, synes oss vara grundad
i förvaltningens natur. Men af hufvudsakligen enahanda anledning, som i fråga
om general-direktörens befallningar utom styrelsen blifvit här ofvan angifven.
torde det få anses behöflig!, att distrikt cheferne alltid erhålla kunskap om dylika
bestämmelser. Och föreslå vi alltså underdånigst, att till detta moment i
§:n fogas följande föreskrift:
"skelande sådana ordres, som öfver-direktörerne direkte meddela till
afdelningsföreståndarne, samtidigt eller eljest så fort ske kan, genom de förres
försorg delgifvas vederbörande distrikt-chef''.“
§ 11 innehåller den ordning, uti hvilken ändring i Styrelsens beslut må
sökas; och är häremot icke något att erinra, så vidt fråga är om andra beslut
än sådana, som innefatta pröfning af revisionskontorets anmärkningar vid vederbörandes
kassa- och förrådsredogörelser samt dertill hörande verifikationer.
Det synes oss nemligen mera lämpligt, att klagan öfver dylika beslut
fullföljes i Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Kammarrätt och icke direkte får
hos Eders Kong!. Maj:t ega ruin.
Vi föreslå i följd häraf, att ifrågavarande paragraf måtte erhålla ett
tillägg af donna lydelse:
"men innefattar beslutet pröfning af revisionskontorets anmärkningar
vid kassa- och förrådsredogörelser med dertill hörande verifikationer, må den,
svin dermed är missnöjd, inom lika tid från delfående! anföra besvär i Kong!.
Maj ds och Rikets Kammarrätt.66
Att de angelägna och magtpåliggande arbeten, som utföras vid de
inom h vartdera af jern vägens tvenne distrikter anlagda störa maskin verkstäder,
för närvarande påkalla synnerlig omtanke och daglig tillsyn af de inom hvarje
distrikts maskinafdelning anställda, i förslaget under § 36 omförmälda maskin
direktörer, bestyrkes af redan vunnen erfarenhet i detta hänseende. Och kan
det derföre med visshet antagas, att ingen af dessa tjensteman hvarken nu
eller framdeles, då verkstäderna blifvit än mera utvidgade, skulle utan men för
den förvaltningsgren, de äro satte att förestå, kunna egna sin uppmärksamhet
åt de göromål, som förslaget i dess § 24 afser att, då nuvarande kontrollerande
maskiningeniören afgå)-, förena med maskin direktörs-befattningen vid det
distrikt, som omfattar linierim närmast Stockholm.
En dylik anordning komma nemligen att medföra den verkan att maskin-direktörens
assistent vid detta distrikt blefve den verklige föreståndaren för
Bill. till Riks cl. Prat. JSfiS. 7 Sund. ! Af cl 12 Höft. iu
74
Ko flit i. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.
maskinafdelningen inom distriktet, — ett förhållande, som Styrelsen synes i viss
mån hafva förutsatt, i det Styrelsen antydt, att denne assistent herde tilläggas
högre aflöning än som i allmänhet behöfde bestås maskin-direktörs-assistenterne
vid de andra distrikten. Men som, enligt vår af Styrelsens memorial icke jäfvade
öfvertygelse, första distriktets maskinafdelning icke i något hänseende har
mindre vigt och omfattning, än de öfriga distriktens maskinafdelningar; och vi
jemväl, lika med Styrelsen, anse göromålen dervid ovilkorligen påkalla oafbruten
verksamhet af eu uteslutande dervid sysselsatt maskin-direktör och maskindirektörs-assistent,
anse vi det vara uppenbart, att första distriktets maskinafdelning,
lika litet som donna afdelning vid de andra distrikten, bör undvara
en ständigt tjenstgörande maskin direktör och maskin-direktörs-assistent; Och
få vi, i sammanhang härmed, fästa uppmärksamheten derå, att om denne maskin-direktör,
lika som de öfrige maskin-direktörerne, uteslutande får egna sig
åt sin tjenst, in besparas den föreslagna högre aflöningen till hans assistent,
hvarförutan maskin-direktörens ständiga närvaro vid och egna handhafvande af
förefallande konstruktionsgöromål måste minska behofvet åt konstruktörer.
Under åberopande af allt detta få vi underdånigst afstyrka nådigt bifall
till Styrelsens ifrågavarande förslag eller att med in a sk indii ektöi s-befattningen
vid det distrikt, som omfattar linierim närmast Stockholm, förena kontrollerande
maskiningenjörs-tjensten ; men som vi finna förhållandena medgifva, att sistnämnda
tjenst indrages vid nuvarande innehafvarens afgång, torde det tillkomma oss
att angifva en annan än den af Styrelsen föreslagna form för handläggningen
af dithörande göromål. . .. ....
I enlighet härmed få vi förklara, att det enligt vår åsigt av mest öfverensstämmande
med den föreslagna förändrade organisationen af Centralstyrelsen
att öfver-direktörens vid lian och maskin afdelningen assistent ofvertager
de göromål, som i allmänhet tillkomma kontrollerande maskin-ingeniören; hvaraf
folier att Styrelsen bör tillse, att den, som erhåller nämnda assistentbefattning,
e„er ''flen erfarenhet och de insigter, som för bestridande af samma göromål
erfordras Men då vi icke kunna förbise, att den härtill hörande kontroll öfver
större in- eller utländska beställningar af jernvägsmateriel ofta torde komma
att upptaga längre tid, än bemälde assistent skulle kunna dertill använda utan
eftersättande af sin befattning i öfrigt, hafva vi föreställt oss, att Styrelsen
borde ega att vid hvarje sådant tillfälle förordna lämplig person utom eller
inom verket att dylik kontroll utöfva. „
På grund häraf hemställa vi underdånigt, att sista inom. § 24 må erhålla
följande förändrade lydelse:
“skolande donna befattning vid nuvarande innehafvarens afgång bestridas
genom öfver-direktörens vid lian och maskin afdelningen assistent; dock må
Styrelsen d& särskild kontroll öfver större in- och utländska beställningar er
75
Kongl. Majds nåd. Proposition Ko 30.
fordras, men af bemälde assistent icke medhinnes, härtill för hvarje tillfälle förordna
lämplig person utom eller inom verket att, dylik kontroll utöfva/6
På sätt Styrelsen i sitt underdåniga memorial anför, torde det under
för handen varande förhållanden val ofta hafva synts behöflig! att anställa en
särskild tjensteman vid Styrelsen för handhafvande af de med materialförråden
sammanhängande, i memorialet närmare angifna ärenden. Men då Styrelsen
härifrån hem tar anledning att i § 25 föreslå, att en ny tjensteman i egenskap
af förrådskontrollör borde antagas, finna vi för vår del. att tillräckliga skäl till
en sådan åtgärd icke äro för handen.
Vi äro öfvertygade, att det uppgifna behofvet af en särskild förrådskontrollör
hufvudsakligen undanrödjes genom föreslagna förändringen af Centralstyrelsen,
enligt hvilken distrikt-chefcrnc, utan att vidare upptagas genom leda
matskåp i Styrelsen, komma att beständigt vistas inom sina distrikt och sålunda
hafva tillfälle hädanefter egna eu oafbruten tillsyn å förhållandena inom distriktets
alla förvaltningsgrenar.
Enligt den ordning, som rörande förråds angelägenheterna redan iaktta
ges, skola de vid distrikten anställde förrådsförvaltare hvarje månad till Styrelsens
kammarkontor insända en de! materialredogörelse och ytterligare vid
årets slut afgifva hufvudsaklig redogörelse öfver hela förrådet.
Vid detta förhållande och då, såsom redan blifvit nämn dt, distrikt-chefen
i Girigt hädanefter bör kunna utöfva all erforderlig kontroll öfver förrådsförvaltningen
samt både Styrelsen och särskild! öfver-direktörevne kunna genom di
strikt-chefen infordra alla behöfliga upplysningar om förrådens beskaffenhet, behof
och tillgångar äfvensom meddela de föreskrifter i ett eller annat afseende,
som på grund deraf anses gagnande för ekonomien och ordningen inom förrådsförvaltningen;
samt härtill kommer, att Styrelsen både bör och kan beordra,
utom distrikt chefen, vederbörande maskin- och trafikdirektörer att besigtiga
sådana effekter, vid hvilkas upphandling Styrelsen fager omedelbar befattning,
anse vi oss icke kunna undgå att underdånigst afstyrka förslaget i denna del;
i följd hvaraf i underdånighet hemställes, att ifrågavarande § 25 må ur förslaget
helt och hållet utgå.
Inom hvarje distrikts banafdelning skall, enligt § 35, anställas eu särskild
föreståndare under benämning ban-direktör, och skola närmast under
honom ban-ingeniörerne hafva uppsigten öfver de bansektioner, hvari distrikten
äro fördelade. Bemälde båll direktörers göromål synas sammanfalla med dem.
som nu tillkomma öfver baningeniörerne; och finna vi val, att dessa tjenstmän
hittills kunnat ådagalägga ett gagnande inflytande på förvaltningen inom distrik
tens banafdelning och derföre ansetts behöfliga, men, om den föreslagna nya
organisationen af Central-styrelsen införes och distrikt-chefer»e derigenom, såsom
redan är nämn dt, få tillfälle egna oafbruten tillsyn inom distriktens alla
76
Kong!,. Maj:U nåd. Proposition N:o HO.
föivaltningsgienär, torde det böra göras till föremål för särskild undersökning.
om ban-direktörer äfven framgent må vara erforderliga,
I detta afseende hafva vi för vår de! kommit till den Öfvertygelse, att
hos de personer, som för närvarande innehafva och framdeles erhålla ban-ingeniörsbefaUningai.
torde kunna förutsättas det mått af kunskaper och erfarenhet i
alla vanliga, till befattningarna hörande göromål äfvensom nit och redlighet, att
dessa göromål utförande antagligen kunna åt dem öfverlemnas, utan närmare
uppsigt, än den distriktchefen hädanefter skulle få tillfälle utöfva: och om, vid
förefallande större nybyggnader eller svårare arbeten för ombyggnad af broar
och dylika företag, barningeniören, inom hvars sektion sådana göromål förekomma,
icke skulle kunna anförtros att desamma på egen hand verkställa, torde till
fälle lätteligen erbjuda sig för Styrelsen eller vederbörande öfverdirektör att
uppdraga vei kställigheten åt den ban-ingeniör, som dertill besitter bepröfvad
förmåga eller åt annan inom verket lämplig person, hvartill kommer, att distrikt
chefen, då ban-ingeniörens stundliga närvaro på Union icke är nödvändig, kan
för rådplägning rörande sådana angelägenheter, som ega inflytelse på hela distriktets
han a idel ning, sammankalla alla eller en del af ban-ingeniörerne.
På gi lind af dessa förhållanden anse vi att ban-direktörerne; under
ofvan upptagna förutsättning, må kunna undvaras; och tillstyrka vi alltså un
deidånigst, att dessa tjensteman indragas eller förflyttas till andra lämpliga befattninga
i inom verket, samtidigt med införande af Central styrelsens nya organisation,
och ban-ingeniörerne ställas direkte under distrikt-chefens befäl, i följd
hvaraf orden uen han-di rektor såsom föreståndare" skulle komma att ur denna
paragraf utgå.
Vid den nuvarande indelningen af baningeniörernes sektioner eller afdelningar
var jernvägen ny och ingeniörerne ovana vid tjänstgöringen, och icke
heller kunde det då tagas hänsyn till den inskränkning i baningeniörernes göromål,
som distriktchefernes verksamhet på Mulen bör föranleda; och torde, vid
de nu i dessa afseende!! förändrade förhållanden, således någon inskränkning i
antalet sektioner eller afdelningar genom desammas förlängning så småningom
kunna ega rum, hvarigenom ett motsvarande antal baningeniörsbefattningar
skulle kunna indragas och besparing i utgiftsstaten dermed uppstå.
Vi föreslå alltså underdånigst, det nådig föreskrift måtte meddelas, att
distrikten, vid nuvarande baningeniörers afgång från eller förflyttning till annan
tjenst, ånyo indelas i sektioner, med iakttagande att de blifva längre och således
färre än de nuvarande.
Enligt Ktz 21, 27, 34, 36 och 37. skola begge öfver-direktörerne erhålla
hval sin assistent samt de hos distrilcts-cheferne, maskin- och trafikdiriktörerne
anställde assistenter bibehållas.
Assistenten hos såväl den ene som andre af dessa embets och tjenste -
Kanal. Maj ds nåd. Proposition Ko so.
77
män är egentligen den äldste och den skickligaste bland de biträden, som närmast
tjenstgöra under hvarje afdelningschef, vare sig vid dess expeditioner,
på jernvägslinier eller inom verkstäderna, och kunna, efter vår åsigt, under
ingå omständigheter undvaras, men de hafva äfven en annan betydelse, på
hvilken vi tro oss höra fästa uppmärksamhet.
I detta afseende förekommer, att de flesta af de vigtigaste platserna,
såväl inom centralstyrelsen som ute å distrikten, och bland dem företrädesvis
de tekniska, hittills väl kunnat besättas derigenom, att ett stort antal vid jernvägsbyggnaderna
anställde tjensteman, med bepröfvad skicklighet och erfarenhet,
under trafikens successiva utveckling i den mån de särskilda bandelarna blifvit
färdiga, öfvergått från byggnads- till trafikafdelningen; men detta förhållande
kan i framtiden icke ega rum, och häraf torde vara uppenbart, att det måste
utgöra ett högst vigtig! föremål för Styrelsens omtanke att genom tjenstgöringen
inom verket söka utbilda fullt lämpliga personer, så val för bestridande under
tillfälliga ledigheter af nyssnämnda befattningar, som för återbesättandet af desamma,
då innehafvare!! afgår.
Dylika personer bör Styrelsen oftast kunna finna i de anställde assi
stenterne, som genom sina göromål hafva tillfälle förvärfva och ådagalägga en
mera vidsträckt erfarenhet och en större skicklighet i de särskilda grönår af
förvaltningen der hvardera af dem är anställd, än som stå de mera underordnade
biträdena till buds.
Härmed hafva vi dock icke velat sagt, att ingå andra än assistenterne
äro för ifrågavarande befattningar lämpliga, ty vi anse tvärtom att äfven andra
tjensteman inom eller utom verket kunna vara att i sådant afseende tillgå och
i vissa fall höra föredragas framför assistenterne.
Vi erinra nemligen, att distrikt-cheferne likasom framstående trafik- och
maskin-direktörer, ofta kunna vara förtjent^ att i Centralstyrelsen som öfverdirektörer
inträda, att bland de många ban-ingeniörerne, lika som äfven bland
Väg- och Vattenbyggnads-korpsens personal samt andre personer utom eller inom
verket med teknisk och ekonomisk erfarenhet, höra finnas de, som besitta de
för distrikt-chefsbefattningen erforderliga egenskaper: att det likaledes torde in
träffa, att verkmästare vid maskin verkstäderna med framstående skicklighet i
yrhet och jemväl andre utom verket deruti val bepröfvade höra vinna befordran
till maskindirektör, äfvensom att stations-inspektorer vid de större stationerna
kunna uppflyttas till trafikdirektörer. Fördelen att vid befordringar jemväl
kunna gorå rakning på assistenterne ligger således hufvudsakligen deruti, att
anspråken på duglighet i de flesta fall kunna sättas högre än eljest läte
sig gorå.
I afseende å ifrågavarande förslag hafva vi slutligen ingenting vidare
att tillägga än den åsigt, att då såväl de vid Styrelsen som å distrikten an
-
7s
Kong}. Maj:is nåd. Proposition K:o 30.
ställde och i förslaget upptagne em bets- och tj ens temäns samt betjentes antal
och göromål årligen måst ökas hand i hand med jernvägarnes utsträckning och
trafikens tillväxt, samt den ene efter den andre endast antagits i den ordning,
göromålens mängd och beskaffenhet gjort nödvändig, så ligger i donna omständighet
en borgen derför, att den i förslaget upptagna tjenstepersonal icke är
större än för göromålen oundgängligen erfordras, oansedt de inskränkningar
deruti som, på sätt vi här ofvan angifvit, skulle kunna ega ruin.
Beträffande härefter Styrelsens underdåniga förslag till aflöning sreglemente
för embete- och tjensteman sam,t betjente vid Statens jernvägstrafk, så inhemta?;
deraf till en början, att för aflöningarne den grund blifvit följd, att de höra
indelas och utgå dels i fasta och dels i föränderliga arfvoden.
Skälen härför äro fullständigt utvecklade i Styrelsens memorial; och anse
vi för vår del jemväl, på grund af samma skäl, att ifrågavarande anordning är
synnerligen ändamålsenlig.
Såsom ytterligare stöd för denna uppfattning få vi erinra, att då duglighet
till de flesta tjensters bestridande vid Statens jern vägar, företrädesvis de
befattningar som de föreslagna föränderliga arfvoden a ‘ afse, icke kan genom
afiagda kunskapsprof på förhand ådagaläggas, i likhet med hvad för inträde
till andra embetsverk i allmänhet fordras, så blifver i stället en längre tids
öfning vid fönsteris handhafvande det hufvudsakligaste medlet att deruti vinna
erfarenhet och ådagalägga duglighet samt dymedelst förvärfva rätt till uppflytt
ning inom de för hvarje af nyssnämnda befattningar fastställda särskilda
löneklasser.
Men för att härvid, hvad stationsinspektorer särskilda beträffar, tillika
vinna det ändamål, att ökade inkomster alltid följa med ökade eller mera ansvarsfulla
göromål, torde det, enligt vår åsigt, vara nödigt, att stationerna, allt
efter deras storlek och rörelsens mängd, likaledes blifva indelade i vissa klasser,
hänförande sig till de för stationsinspektorer bestämda löneklasser.
Vidsträcktheten af desse tjenstemäns göromål är nemligen, såsom Styrelsen
i § 8 anmärker, beroende af stationernas vigt; hvarföre, då eu inspektor,
som tjenstgjort å en mindre station och ådagalagt skicklighet i sin befattning
samt till följd häraf förflyttas till en större station, han dervid alltid bör komma
i åtnjutande af en med den sednare stationen förenad, af hans tjenstetid
oberoende högre aflöning.
På grund häraf föreslå vi underdånigst följande tillägg vid § 8:
»Skolande dock, i fråga om arfvodena'' för stationsinspektorer, genom
stationernas indelning i klasser årligen bestämmas, till hvithet arfvodesbelopp
inspektorsbefattningen vid hvarje station berättigar."
Att beloppen af de föreslagna arfvodena. såväl de fasta som de föränderliga,
både för de vid Central-styrelsen och för de å distrikten anställde
79
KongI. Maj.-ts nåd. Proposition Nio SO.
embets- och tjensteman samt betjente, skäligen icke böra eller kunna sättas
lägre, än de i förslaget upptagits, synes oss framgå, icke blott af eu jemförelse
med de löner, som inom andra förvaltningsgren ar bestås den der anställda motsvarande
tjenstepersonal, utan väsendtligen af en del för jernvägsförvaltningen
särskilda förhållanden.
Härtill räkna vi i första rummet, att hvar och en af jern vägens tjenstepersonal
är underkastad äfventyr att genom tjenstens indragning eller i följd af
olämplighet för befattningen derifrån skiljas eller förflyttas, och att de, utom i
de få uti § 21 afsmida fall, icke kunna påräkna att erhålla någon pension.
Och vidare bör i sammanhang härmed, särskild! i fråga om de fasta arfvodeua,
icke förbises, att förhöjning deruti icke eget1 rum i förhållande till den förökning
af göromål, som en tilltagande trafik och banornas förlängning komma
att medföra.
Ehuru vi, vidkommande arfvodeua för stationsinspektorer och lokomo
tivförare, finna, att de lägsta beloppen deraf, eller 1,200 R:dr för de förre och
960 R:dr för lokomotivförarne, äro väl knappt beräknade, särdeles hvad desse
sednare angår, med afseende å deras synnerligen ansvarsfulla och ansträngande
befattning, anse vi oss likväl icke på grund deraf höra tillstyrka någon förändring
i detta förhållande, emedan aflöningarne för bemälde tjensteman kunna
af Styrelsen höjas etter deras duglighet i tjensten och efter det de densamma
under någon längre tid innehaft ända till 3,000 R:dr för stationsinspektorer och
1,800 R:dr för lokomotivförare, och desse sednare, som företrädesvis höra upptagas
från verkstädernas maskinarbetare, kunna, utöfver arfvodet genom premier
för besparad smörja och brännmaterial, ytterligare årligen förtjena några hundra
riksdaler.
Under åberopande häraf och af hvad Styrelsens memorial vidare i donna
fråga innehåller, tillstyrka vi underdånigst, att förslaget i donna del måtte vinna
nådig fastställelse, sedan derifrån utgått de upptagna arfvodeua för en förrådskontrollör
och för ban direktörer, i fall tillsättning af desse tjensteman icke eger
rum; hvarjemte vi i sammanhang härmed erinra, att arfvodet till kontrollerande
maskiningeniören jemväl bör kunna upphöra, då tjenstår, på sätt vi redan tillstyrkt,
vid nuvarande innehafvarens afgång indrages.
Då arfvodeua skola enligt § 3 utgå med en tolftedel för hvarje månad,
kunna vi icke för vår del gilla deri i samma § upptagna föreskrift, att utbetal
ningen deraf bör ega ruin under den månad beloppet afser, utan tro vi tjänstemännens
berättigade anspråk härutinnan vara tillgodosedt, i fall aflöningarne
för hvarje månad få af dem lyftas under de första dagarne af den nästpåföljande
månaden; och föreslå vi underdånigst alltså följande förändrade lydelse
af åberopade § :
“Alla arfvoden, vare sig fasta eller föränderliga, utbetalas med eu tolfte -
so
Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.
del af årliga beloppet för hvarje kalendermånad under de första dagarne af
den nästpåföljande månaden44.
I § 6 har Styrelsen föreslagit, att första och andra klassernas arfvoden,
4,800 R:dr och 4,500 R:dr, endast skulle få utgå med nådigt tillstånd efter
underdånig hemställan af Styrelsen för hvarje särskilt fall, men att arfvoden
af öfråga klasser skulle bestämmas af Styrelsen.
För närvarande eget’ Styrelsen myndighet att inom föreskrifva gränser
bestämma tjenstemännens arfvode ända till 4,800 R:dr.
Något missbruk häraf har aldrig försports; och om än, såsom Styrelsen
anmärker, aflöning af första eller andra klasserna förutsätter framstående förtjenster,
torde dermed icke vara afgjord frågan, om Styrelsen fortfarande må
vara berättigad eller ej att i föreskrifven ordning, men utan underdånig hemställan
till Kongl. Näjd, bestämma, när aflöning af samma klasser bör utgå.
Härvid förekommer, att, derest den af oss förut angifna mening, att
arivodesbeloppen skäligen icke kunna sättas lägre, befinnes rigtig, så torde, enär
de högsta klasserna eljest icke herde finnas, de tjensteman, hvilka skulle kunna
dertill uppflyttas, få komma i åtnjutande af denna förmån på grund af enahanda
förhållanden, som i allmänhet må berättiga alla andra tjensteman, som
åtnjuta föränderliga arfvoden, att erhålla aflöning i den för hvarje tjenst bestämda
högsta löneklass; och om derföre Styrelsen i ena fallet medgifves rätt
att afgöra, huruvida dylika förhållanden äro för hunden, så synes oss all anledning
saknas att, i fråga om första och andra arfvodesklasserna, föreskrifva ett
annat förfaringssätt, en åsigt so in vinner ytterligare stöd af föreskriften i § 8,
att tjensteman, hvars aflöning uppgår till 1,500 R:dr eller deröfver, icke får
uppflyttas i högre klass, innan lian under två år innehaft den närmast lägre,
på grund af hvilken föreskrift således ingen tjensteman kan få åtnjuta aflöning
af de högsta klasserna förr än efter långvarig tjenstetid i de magtpåliggande
befattningar, för hvilka de äro afsedda.
Vi tillstyrka underdånigst i följd häraf, att åberopade § 6 måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
“Arfvoden af förestående klasser bestämmas af Styrelsen.“
Föreskrifterna i § 10 angående indragning i vissa deri upptagna fall af
tjenstgöringspenningar, utgörande, då arfvodet, uppgår till 1,200 R:dr eller deröfver,
Vs men eljest Ve af arfvodet, bero af de föreslagna stadgandena angående
embets- och tjenstemäns rätt till tjenstledighet.
För vår del instämma vi i den åsigten, att tjenstepersonalen må med
hänsigt till den ständiga påpasslighet, som göromålen vid jern vägen kräfva,
årligen erhålla högst en månads ledighet för enskilda angelägenheter, utan afdrag
å arfvodet; men då denna åsigt derjemte icke betingar, att ledigheten skall
beviljas
81
Kongl. May.is nåd. Proposition‘ N:o 30.
beviljas för hela tiden på en gång, och det i allt fall skulle, med anledning af
jernvägarnes störa tjenstepersonal, kunna blifva olägligt för göromålens behöriga
handhafvande, derest flertalet samtidigt gjorde anspråk på att erhålla ledighet,
tro vi någon jemkning i berörda föreskrifter böra ega ruin i sådan syftning, att
afdrag af arfvode^ icke skulle ifrågakomma, då embets- och tjensteman för eu
eller några dagar i sänder, sammanräluiadt högst 30 dagar årligen, erhålla ledighet
för enskilda angelägenheter, men att deremot, då honom för sådant ändamål
beviljades befrielse från tjenstgöring på en gång under en half månad eller
derutöfver, afdrag af arfvodet, motsvarande tjenstgöringspenningarne, alltid herde
ega rum.
Med donna sednare åtgärd åsyfta vi icke blott, såsom nyss blifvit antydt,
att förekomma olägenheter för tjänstgöringen, deraf att ett stort antal tjensteman
samtidigt vore frånvarande en längre tid, derunder det ofta måste blifva
nödvändigt att anförtro göromålen åt yngre, vid dem mer eller mindre vånda
personer, utan äfven att tjenstemännen sjelfva skola, till följd af den uppoffring
afdraget innebär, utom i sådana händelser der vigtiga enskilda angelägenheter
påkalla längre tids befrielse från tjenstgöring, afhålla sig att härom gorå
ansökan, utan i stället vid tjenstgöringen qvarstadna.
Tjenstemännen vid jern vägen kunna icke heller, i fråga om rätt till någon
tids ledighet från tjenstår, jemföras med tjensteman inom andra verk, hvilka
äro berättigade till årlig semester och hvilkas göromål under liden kunna ligga
nere; ett förhållande som icke får ega rum vid jernvägen, der hvarje plats alla
söcknedagar och en stor del till och med sön- och helgedagar samt nattetid
måste vara besatt.
Den grundsats torde derföre höra vid jernvägen införas, att hvarje ledighet
för enskilda angelägenheter, som omfattar eu half månad på en gång, medför
indragning af tjenstgöringspenningarne; och hemställa vi i följd häråt
underdånigst, att början af momentet a) i § 10 måtte erhålla följande förändrade
lydelse:
“för den tid, som tjensteman erhåller ledighet utan förfall utöfver eu
half månad på eu gång eller tillsammans högst 30 dagar årligen, oräknadt“ etc. etc.
Lika med Styrelsen tro vi, att Staten icke får undandraga sig att af
jernvägens inkomster lemna understöd åt. sådaue dervid anställde tjeustemän
och betjente, som under tjenstgöring ådragit sig så svår kroppsskada eller sjuklighet,
att de deraf blifvit oförmögne att sin tjenst behörigen skota, eller åt dem
som, efter att hafva under eu längre tid varit anställde vid jernvägarne och der
fullgjort sina åligganden med synnerlig nit och skicklighet, blifvit i följd af hög
ålder urståndsatte att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att
bereda sig försörjning.
Bill. Ull Rilcsd. Prat. 1868. 1 Sami. 1 Ajd. 12 Häft.
11
82
Kongl. Maj ds nåd. Proposition N-.o 30.
Men deremot och som de personer, Indika blifva från sina befattningar
skilj da i följd af desammas indragning, i allmänhet torde kunna påräkna andra
beställningar vid jernvägen, såvida de vilja emottaga dem som stå till buds,
synes något egentligt behof att försäkra dylika personer om understöd icke vara
för handen, om det eljest i något fall vore billigt, att Staten dymedelst befriade
dem från omtanken att sörja för deras egen utkomst.
I öfverensstämmelse härmed och då det icke torde vara nödigt att i
föreliggande reglemente åberopa en pensionsrätt, som ännu icke blifvit ifrågasatt,
hemställa vi underdånigst, att § 21 måtte erhålla följande förändrade lydelse:
“Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuklighet,
ådragen under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen
skota, må hos Kongl. Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att, på de vilkor
som i hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jern vågens inkomster få uppbära
hela eller eu del af det arfvode — inqvarteringsersättning, beklädnads
penningar och andra aflöningsförmåner oräknade -- han vid utträdet ur den
aktiva tjensten innehade, hvarjemte Styrelsen egen att i underdånighet till Kong!.
Majrts pröfning öfverlemna, huruvida något understöd bör bestås dem, som. efter
att hafva en längre tid varit anställde vid jernvägarne och der fullgjort
sina göromål med synnerlig nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsätta
att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda
sig försörjning."
Att på förhand beräkna utgifterna för en jern vägsförvaltning, trafikdrift
och underhåll är ett problem, hvars lösning är förenad med mycken osäkerhet
och störa svårigheter, hvilka tillväxa, i den män tidrymden, för hvilken kalkylen
uppgöres, är aflägsen.
I detta problem ej allenast ingår eu stor mängd faktorer, utan det är
bland dessa blott en, nemligen den på fasta löner och anslag sig grundande
förvaltningskostnaden, som kan anses såsom känd och för eu längre tid i det
närmaste oföränderlig; alla de öfriga äro vexlande och föränderliga, allt eftersom
de mer eller mindre bero på de skiftande kommersiela och ekonomiska
förhållanden, som betinga trafikens utveckling och deraf ökad personal för tågoch
stationstjenst, på banans, öfverbyggnadens och den rörliga materielens beskaffenhet
och hållbarhet, på klimatiska förhållanden, och isynnerhet på den
skicklighet, redbarhet, nit och omtanke, hvarmed befäl och underlydande fullgöra
sina åligganden.
För att ålägga vanskligheten af dylika beräkningar, torde man blott behöfva
erinra om den vid början af statsbanornas anläggning allmänt bär i landet
gängse äsigteu. att deras inkomster knappt skulle blifva tillräckliga till be
-
83
Kong!- Maj:ts nåd. Proposition N;0 30.
stridandet af de löpande omkostnaderna; och hvem skulle väl då hafva föreställt
sig, att Vestra och Södra stambanorna skulle redan första året efter deras
fullbordan lemna en nettoinkomst, motsvarande omkring 3 procent af anläggningskapitalet?
Det
af Trafikstyrelsen upprättade förslaget öfver Statens jernväg strafiks
omkostnader och utgifter för nästkommande år kan derföre vara endast approximativt
och måste såsom sådant bedömas. De svårigheter som mott vid verkställandet.
af de beräkningar, hvarpå detta förslag grundar sig, kunna ej undgås
vid eu granskning af detsamma; men då det åligger oss att äfven i detta
ämne uttala vår åsigt, hafva, vi ansett oss icke kunna finna något tillförlitligare
stöd för denna än den erfarenhet, som vunnits rörande de utgifter, Indika
vid Statens järnvägstrafik under de närmast förflutna åren visat sig hafva varit
erforderliga.
De af Trafikstyrelsen utgift)a årsberättelser lemna i detta hänseende
noggranna och omständliga uppgifter, af hvilka vi utvalt och till vinnande af
åskådlighet sökt i bifogade tabellarisk-), öfversigt sammanföra de mera generel.,
och hafva vi med ledning af dessa anställt en jemförelse mellan de verkliga
omkostnaderna under föregående trafikår och de kostnader, hvilka Styrelsen
beräknat för 1869. På antagandet att de förstnämnda ej varit öfverdrifna utan
af trafikens kraf fullt påkallade, beror det, huruvida en sådan jemförelse må
anses kunna medföra ett för det ifrågavarande ändamålet nöjaktigt resultat.
Befogenheten af detta antagande sakna vi skål att betvifla, och den
jäfvas ej heller af den omständigheten, att enligt oss tillgängliga upplysningar
rörande främmande länders jernvägsstatistik det vill synas, som skulle drift- och
underhållskostnaderna vid Svenska Statens jern vägar, då deras med hänsyn till
våglängden jemförelsevis ganska låga trafikuppbörd tages i betraktande, stå i
ett mera gynnsamt förhållande till inkomsterna än vid någon annan jernväg.
Efter att hafva på omförmäldt sätt skärskådat Trafikstyrelsens nu föreliggande
omkostnadsförslag, hafva vi funnit oss ega anledning att vitsorda den
omsorg och noggrannhet, hvarmed det blifvit utarbetadt. Hvad isynnerhet bidragit
att höja utgiftssumman för 1869, är det betydligt ökade railsutbytet, och
det mer än 50 procent högre belopp, hvarmed priset på de inom landet för
ändamålet beställda ralla öfver skjuter kostnaden af de hittills nedlagda ralla
af Engelsk tillverkning. De antagna förhöjningarna i de utgiftsposter, på hvilka
trafikens tillväxt utöfva)- ett direkt inflytande, betingas i väsendtlig mån af en
motsvarande tillökning i inkomsterna. Det både derföre varit önskvärd!, att i
Styrelsens underdåniga memorial jemväl förekommit en antydning bni beloppet
al den inkomst, som för det ifrågavarande året påräknats. En beräkning häraf
måste under alla förhållanden blifva ytterst osäker, och gorå vi ej anspråk på
att med någon full tillförlitlighet kunna åstadkomma eu sådan, men förutsättes
84
Kongl. Maj:is nåd. Proposition, N:o 30.
det, att bruttoinkomsten per banmil ökar sig i samma progression som från
1866 till 1867, en förutsättning som berättigas ej blott af det erkända faktum,
att jernvägstrafiken i allmänhet såväl bär som annorstädes varit stadd i ett
ständigt framåtskridande, utan äfven deraf att rörelsen på de Statens baner af
tillsammans 16,3 mils längd, hvilka under sednare hälften af 1866 öppnades, ej
det första året kunnat uppnå någon synnerlig utveckling, så höra inkomsterna
under innevarande och nästkommande år tillväxa med inalles 8 procent utöfver
deras belopp 1867, eller från omkring 6,000,000 R:dr till nära 6,500,000
R:dr, och deras öfverskott öfver drift- och underhållskostnaderna således stiga
under 1869 till 2,550,000 R:dr, från hvilken summa skulle komma att afdraga»
det af Trafikstyrelsen väl motiverade anslaget, 200,000 R:dr, till nya byggnader
och stationsutvidgningar.
I Styrelsens förslag, det fjerde och sista i ordningen, till Reglemente för
antagande och entledigande af den personal vid Statens jernväg strafik, som af
Styrelsen tillsättes, innehåller § 6 den föreskrift, att ingen skulle utan vederbörligt
tillstånd ega lemna innehafvande befattning förr än 3 månader efter i
behörig ordning gjord uppsägning.
Vi inse väl, att donna föreskrift är betingad af nödvändigheten att icke
utsätta förvaltningen för dej olägenheter, som skulle uppstå deraf, att Lera
tjensteman på en gång alldeles oförberedt finge lemna sina befattningar; men
å andra sidan hafva vi föreställt oss, att uppsägningstidens utsträckning ända
till 3 månader ofta skulle kunna hindra en jernvägstjensteman att antaga en
erbjuden annan beställning, som af honom ansåges mera betryggande än hans
på uppsägning jemväl från Styrelsens sida ställda befattning vid jernvägen.
Och då det synes billigt, att tjenstepersonalen i detta afseende kommer i åtnjutande
af så stor frihet, som icke är stridande mot jernvägens fördel, samt
lämpliga personel- för öfvertagande af de fenster, som, efter uppsägning från
deras innehafvare» sida, blifva lediga, antagligen, under hvilka förhållanden
som helst, utan svårighet torde kunna anskaffas under en månad från uppsägningen,
tillstyrka vi underdånigst, att orden “3 månader" i donna § utbyta»
mot “en månad".
Med tillkännagifvande, att vi icke hafva något vidare att i förevarande
ämne tillägga varda de till oss öfverlemnade handlingar härhos i underdånighet
återställda.
Med etc.
N. Ericson. P. Murén. Marcus Agrelius.
Stockholm den 27 Januari 1868.
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.
86
emförelse mellan utgifterna för Statens jernväg sträck under åren 1864, 1865
och 1866 och de utgifter, som af Trafikstyrelsen i dess underdåniga
omkostnadsförslag äro beräknade för 1869.
-.....— |
1864. | |
1865. i |
1866. |
1869. ! |
R:dr |
R:dr |
R:dr |
R:dr i |
|
A. Styrelsens och distrilctets byråafdelning ar. |
||||
Aflöningar, rese-ersättningar, dagtraktamenten, in- |
128,200; |
|||
qvartering..................... |
107,800 |
119,300 |
118,200 |
|
Expeditionskostnader, formulärer, annonser, tryck- |
16,5001 |
|||
ning, bibliothek.................. |
11,800 |
12,200 |
18,700 |
|
Underhåll af inventarier, eldning, belysning, hy- |
21,400 |
|||
ror och diverse utgifter............. Särskilt anslag för utländska resor........ |
15,000 |
22,600 |
22,300 5,000 |
|
K: dr |
134,600 |
154,100 |
158,300 |
172,000 |
B. Banaf delning en. |
||||
Aflöningar, beklädnad, inqvartering och bränsle |
275,500 |
354,800 |
380,800 |
437,900 |
Underhåll af banvallar, broar och vägöfvergån- |
||||
gar, ballastning, underhåll af stängsel, bygg- |
i |
|||
under, telegrafer, planteringar, retning af |
276,1001 |
|||
sleepers och rails................ |
359,200 |
318,500 |
241,700 |
|
Utbyte af sleepers.................. |
37,800 |
*33,600 |
49,500 |
63,000 |
Utbyte af rails.................- - - |
11,700 |
22,900 |
55,500 |
340,000: |
Snöskottning...................... |
10,700 |
62,600 |
46,500 |
50,000; |
Expeditionskostnader, materialförbrukning till sig- |
j |
|||
liniering, inventariers underhåll, expropria- |
i |
|||
tionsräntor, hyror, sjukvård och reseersätt- |
||||
ningar....................... |
18,700 |
23,200 |
32,500 |
39,000 |
R:dr C. Trafikaf delning en. : Aflöningar, beklädnad, inqvartering, traktamen-ten, provisioner och reseersättningar. . . , . |
713,600 |
81ä,600| 806,500 |
1,206,000 |
|
438,100 |
552,700 |
660,500 |
844,600 |
|
Transport |
! 438,400 |
552,700 |
I 860,500 |
844,600 |
86
Kongl. Maj:is nåd Proposition N:o SO
Transport |
1864 R:dr | 438,400'' |
1865 R:dr 552,700 |
186'' R:dr 660,500 |
1869 R:dr 844,60 |
Signalering, eldning, belysning, telegrafering, un-derhän af inventarier.............. |
42,200 |
54,600 |
88,700 |
87,0 |
Expeditionskostnader, sjukvård, hyror, ersättning |
55,800 |
67,300 |
85,4 |
|
för skadadt och förloradt gods......... |
53,7 0 |
|||
R:dr |
534,300 |
663,100 |
816,500 |
1,017, |
D. Musldn- och förrådsafdelningen. 1. Lokomotivtjenst Aflöningar, inqvartering, premier för kol- och |
248,500 |
308,000 |
376,4 |
|
oljebesparing, traktamenten........... |
181,300 |
|||
Förbrukning af stenkol................ |
286,300 |
275,600 |
324,700 |
410,00 |
Eldning, belysning, materialförbrukning i vatten-stationer och lokomotivstall, expeditionskost- |
60, |
|||
under, hyror, sjukvård, reseersättningar . . . |
1-2,000 |
31,000 |
52,100 |
|
2. Vagn tjenst. Aflöningar, inqvartering, premier lör oljebespa- |
73, |
|||
ring, traktamenten................ |
24,300 |
34,800 |
45,000 |
|
Underhåll af inventarier, reseersättningar, sjuk- |
||||
vård, hyror m. in................. |
11,100 |
14,300 |
21,800 |
37,5 |
i Hyror för främmande banors vagnar........ |
10,100 |
12,700 |
28,000 |
48,500 |
3. Transportmaterielens underhåll. |
160,300 |
220,000 |
||
jReparationer af lokomotiver och tendrar..... |
124,200 |
170,100 |
||
D:o person- och godsvagnar, vagns- |
220, |
|||
axlar och hjul.................. |
117,000 |
148,8 |
195,100 |
|
Maskinernas smörjning och putsning........ |
72,200 |
72,000 |
47,500 |
58, |
Vagnarnes d:o d:o ........ |
36,100 |
36,70 |
35,800 |
8, |
R:dr |
884,600 |
1,044,500 |
1,218, |
1,551, |
Summa R:dr |
_ 2,267,100 |
2,677, |
3,009,600''j 3,946, |
|
Medellängd, trafikerad bana, mil.......... |
71,6 |
80,6 |
! 85.i |
96,9 |
Kong!. Maj.is nåd. Proposition N;o SO.
87
fversigt af Statens jemn äg strafiks inkomster och utgifter, såväl i deras helhet
som per hanmil, för åren 1864—1867, samt några derpå grundade
procentberäkningar.
otalinkomster................ otalutgifter................. |
. It: dr |
1864 |
1865 |
1866 |
1867 approxim. |
3,462,000 2.267,100 |
4,479,800 2,677,300 |
5,064,400 3,009,600 |
5,996,600 3,504,700 |
||
n kom steril as öfverskott öfver utgifterna. |
. R:dr |
1,194,900 |
1,802,500 |
2,054,800 |
2,461,900 |
nkomster per banmil........... |
48,350 |
55,580 |
59,510 |
61,880 |
|
tgifter pr d:o............... |
31.050 |
33,220 |
35,370 |
36,480 |
|
omsternas öfverskott öfver utgifterna. |
. It: dr |
17,300 |
22,360 |
24,140 |
25,400 |
tgifter nas förhållande till inkomsterna, |
procent |
65,5 |
59,s |
59,4 |
58,7 |
verskottets förhållande till anläggningskapitalet |
|||||
i procent ................. |
2,i« |
2,90 |
3,oi |
3,17 |
Innefattande endast de ursprungliga kostna- i
ernå af stambanorna (med undantag af banan 1
rvika—Norska gränsen) vid de tider, då de för
rålik öppnades. Således äro häruti icke iubeäknade
de belopp, som af de årliga trafikinkomst''fverskotten
efter 1862 blifvit, i den mån trafiken
vuxit, använda för nybyggnader, stationsutvidg''ngar
och anskaffande af inventarier och förråder.
Enligt af Trafikstyrelsen lemnade upplysninar
uppgick den ursprungliga anläggningskostaden
af de vid 1867 års slut trafikerade stamanorna
(med ofvannämnda undantag)
till It: dr............... 76,326,000.
vartill kommer:
id 1866 års riksdag beviljadt särskild!
anslag för tillökning af den rörliga
materielen It:dr........ 2,000,000.
Transport R:dr 78,326,000.
88
Kongl. Majds nåd. Proposition, N:o 30.
1864
Transport R:dr 78.326,000- ~
af inkomstöfverskotten under åren 1863
—1866 har för omförmälda ändamål
blifvit an väll dt R:dr..... 6,954,000.
och för samma ändamål 1867, såvidt
beloppet kunnat beräknas, innan
årets bokslut blifvit uppgjordt, R:dr 1,090,000.
Hela anläggningskostnaden vid 1867*""
års slut utgjorde således R:dr . . 86,370,000.
| å hvilket kapital nettoinkomsten för samma år
| följaktligen belöpte sig till 2,85 eller nära 3 proc.
I Totalinkomsternas tillväxt öfver det föregående
årets...................procent
| Totalutgifternas tillväxt öfver det föregående
årets............... . ->
: Medellängd trafikerad bana, tillökning utöfver
det föregående årets, ...... „
| inkomsternas tillväxt per banna} öfver det
föregående årets............procent
j Utgifternas tillväxt per b an mil...... „
| Tillväxt i öfverskott af inkomster per ban
mil
öfver det föregående årets .... „
1
1865 I 1866 | 1867
I approxim.
ö'' ce |
l3,o |
1 |
19,u |
12,o |
16 |
2, |
5 |
|
11,9 |
7,i |
4, |
7,0 |
6,4 |
3, |
29,2 |
8,o |
5, |
Kong!. Majds nåd. Proposition N:o 30.
89
Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Magi Konungen i
Stats-Rådet å Stockholms slott den 28 Februari 1868.
Närva ra nde:
Hans Excellens Herr Justitie-statsm mistom, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve Man
derström,
Statsråden: Herr Grefve von Elatcn.
Friherre af Ugglas.
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim och
Abelin.
Departements-chefen, Statsrådet Lagerstråle anmälde härefter den af sistlidne
Riksdag i skrifvelse den 30 April 1867 gjorda underdåniga hemställan om öfverlemnande
till Riksdagens pröfning af förslag till omkostnadsstat för förvaltningen af
Statens järnvägstrafik; och efter redogörande för innehållet af de från Styrelsen
öfver Statens jern vägstrafik inkomna, underdåniga memorial jemte tillhörande förslag
i detta ämne samt särskildt förordnade komiterades deröfver meddelade utlåtande,
hemställde Departements-chefen, att Kongl. Maj:t måtte i nåder täckas besluta
aflåtande till Riksdagen af nådig Proposition i ämnet i öfverensstämmelse med i sådant
afseende uppsatt förslag;
och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af StatsRädets
öfrige ledamöter, i nåder gilla berörda förslag samt förordna,
att i enlighet dermed nådig Proposition, sådan den finnes
detta protokoll Inlagd, skulle till Riksdagen afgå.
Ex protocollo
Edv. Seldener.
Bill. till Riksd. Prat. 1868 1 Samt. 1 Afä. 12 Raft.
12