Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:u 27,

10

n.o 27.

Ank. till Eiksd. Kansli den 2 Mars : 1868, kl. 8 e. m.

Kongl. Majds Nådiga Proposition till Riksdagen, angående upplåtelse åt
Landskrona stad af Kronan tillhörig jord derstädes; Gifven Stockholms
Slott den 14 Februari 1868.

Uti en till Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse den 7 Mars 1866 halva Rikets
då församlade Ständer anmält, hurusom hos dem blifvit väckt förslag derom, att
Rikets Ständer måtte för sin del medgifva, att så stort område af de omkring
Landskrona stad befintliga, Kronan tillhöriga, gamla fästningsverk, som efter verkställd
undersökning och utredning kunde finnas erforderligt för stadens utvidgning,
finge för sådant ändamål till staden öfverlåtas; — till stöd för hvilket förslag hufvudsakligen
anförts: att, i anseende till den under nästföregående 10 åren med mer
än 50 procent ökade folkmängden, ett stort behof af byggnadstomter för uppförande
af allmänna och enskilda byggnader uppstått; — att den härför nödvändiga utvidgning
af staden icke skulle kunna ega rum, så framt ej staden, som åt landsidan
helt och hållet ömsintes af de gamla fästningsverken, på hvilkas område utvidgningen
herde ske, men hvilka såsom ett bredt bälte skilj de staden från dess
förstäder, kunde från berörda fästningsverk erhålla för ändamålet behöflig mark; —
att, enär större områden af fästningsverken redan vore utarrenderade med rättighet
för arrendatorerne att utjemna vallarne och uppodla marken, häraf kunde få antagas,
att detta område vore för fästningen umbärligt; — att. till följd af folkökningen
under sednare åren, det till stadsplan knappt tillmätta utrymmet blifvit helt
och hållet upptaget; — att således, enär folkmängden äfven framgent antagligen
komme att betydligen ökas, utvidgning af stadens område nödvändigt erfordrades,

IT

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

så framt icke den fria utvecklingen skulle hämmas; — att, i anseende till stadens
läge å en utskjutande udde, utvidgningen endast i en retning, nemligen åt fästningsområdet,
kunde verkställas; — att detta stadens läge medförde väsendtliga
olägenheter i afseende å bebyggandet af det på andra sidan om fästningsverken
belägna område, hvarest förstäderna lågo; — att det derföre vore af största vigt
för staden, att dess skiljda delar förenades medelst upplåtande åt staden af det
ifrågavarande fästningsområdet, hvarigenom äfven erhölles plats för offentliga byggnader,
såsom ett ytterligare folkskolehus och ett sjukhus, hvilka byggnaders uppförande
redan vore beslutadt, men i anseende till brist å byggnadsplats ännu ej
kunnat komma till stånd, äfvensom ett läroverkshus; — samt att af allt detta syntes,
hurusom stadens normala utveckling samt ett lämpligt och tidsenligt ordnande
af dess undervisnings-, sjukvårds- och sundhets-väsende ytterst vore beroende på
förvärfvandet af den del utaf fästningsverken, hvarom nu vore fråga. I (ifrigt erinrades
derom, att åt Landskrona- Eslöfs jernvägsbolag redan upplåtits ett område
af 14 tunnland utaf fästningsmarken; och hade jemväl hos Rikets Ständer företetts,
dels intyg af magistraten i Landskrona att några tomter hvarken för enskilda eller
offentliga byggnader numera funnos att upplåta, dels ett af förste landtmäfaren
Gustafsson utgifvet embetsintvg, utvisande att de år 1863 i Landskrona befintliga,
Kronan tillhöriga vall-lotter N:is 28—37, 39—48 samt 62—68, jemte Plantage-lyckan
under särskild beteckning, utgjorde 34 tunnland 17,87 kappland i areal, dels ock en
karta öfver de Landskrona omgifvande fästningsverk, derå fanns utmärkt den de!
deraf, som framställningen afsåge, och hvilken del utgjordes af nyss uppräknade
egofigurer.

Då af hvad sålunda förekommit syntes, att behofvet af ökad t utrymme vore
för Landskrona stad oafvisligt, men en sådan tillökning i utrymme icke kunde ega
rum utan medelst användande af större eller mindre del af fästningsområdet, deraf
åter upplåtelse, om än mot ersättning, ej torde kunna medgifvas i annan eller vidsträcktare
mån, än marken för fästningens behof kunde undvaras, hafva Rikets Ständer,
som jemväl inhemta!, att Kongl. Maj:t, med Rikets Ständers medgifvande, ej
allenast genom nådigt Bref den 22 Juli 1858 tillåtit, att tomterna N:is 46—53,
jemte södra hälften af tomten N:o 55, finge på offentlig auktion åt den mestbjudande
med eganderätt försäljas, utan ock till Landskrona- Eslöfs jernvägsbolag
upplåtit en större jordrymd af fästningsverkets område, i underdånighet anhållit,
att, derest Kongl. Maj:t, efter pröfning om och i hvad mån ifrågavarande egolotter
kunna vara för försvarsverkets behof nödvändiga, och sedan vid ärendets ytterligare
utredning sig visat, att behofvet af mark i och för Landskrona städs ändamålsenliga
utvidgning ej kan på annat sätt afhjelpas, skulle finna lämpligt, att
ifrågavarande område antingen helt och hållet eller till en del finge, mot beredande
affall ersättning åt Staten, till Landskrona stad upplåtas, Kong]. Maj:t i sådant
fall ville till Riksdagen aflåta Proposition derom.

Sedan Armé-förvaltningen i anledning häraf erhållit Kongl. Maj:ts befallning

12

Kongl. Majits Tsåd. Proposition N:o 27.

att inkomma med utlåtande, om och i hvad mån de i Rikets Ständers skrifvelse
omförmälda egolotter kunde vara för försvarsverkets behof nödvändiga, har Arméförvaltningen
den 29 December 1866, jemte eget utlåtande, öfverlemnat ett af chefen
för Fortifikationen afgifvet yttrande i ämnet, hvaraf hufvudsakligen inhemtas:

att chefen för Fortifikationen, som på stället tagit kännedom om förhållandena,
ansåge något hinder för den ifrågavarande upplåtelsen icke mota, så vidt
frågan rörer de yttre fästningsverken; dock som inkomsten af Kronans ifrågavarande
mark och tomtedelar vore anslagen, dels till Ingeniör-korpsens enskilda besparingskassa,
dels till kommendanten och fortifikationsredogöraren på stället, ansåge
fortifikations-chefen vissa vilkor'' höra vid upplåtelsen fästas;

att de Kronans vall-lotter, som alltså skulle komma i fråga att till Landskrona
stad öfverlåtas, innefattades Under N:is 41—47, N:o 63, en del af N:o 65 samt
N:o 66, jemte den s. k. Plantage-lyckan, som på en bifogad karta funnes utmärkt
med Lit. A q., utgörande tillhopa en areal af 685,626 qvadratfot, eller 12
tunnland 7,78 kappland; af hvilka vall-lotter inkomsten tillhörde Ingeniör-korpsens
besparingskassa, med undantag af Plantage-lyckan eller Kommendantsängen, deraf
kommendanten åtnjöte den årliga inkomsten af 200 R:dr;

att således, enligt hvad fortifikations-chefen föreslår, vall-lotterna N:is
41—47, N:o 63, en mindre del af N'':o 65 samt N:o 66, innehållande en areal af
547,132 qvadratfot, eller 9 tunnland 24,64 kappland, må öfverlåtas, mot en årlig afgäld
till omförmälda besparingskassa af 815 R:dr 40 öre, utgörande den nuvarande
inkomsten deraf, likväl sålunda att detta belopp förvandlas i spannmål i likhet med
och efter samma grunder, som vore föreskrifna uti det med Landskrona-Eslöfs jernvägsbolag
år 1865 afslutade kontrakt, rörande. öfverlåtelsen af den Kronans mark,
som då till nämnda bolag uppläts; äfvensom att den s. k. Kommendants-lyckan,
på den bifogade kartan utmärkt med Lit. Aq., med en rymd af 138,494 qvadratfot,
må till staden upplåtas, mot det att till kommendanten erlägges årligen ett belopp
af 200 R:dr;

att, då vall-lotten N:o 45, som för närvarande tjenade till exercisplats för
den i Landskrona förlagda kommendering af Wendes artilleriregemente, skulle,
enligt hvad ofvanberördt är, till staden öfverlåtas, fortifikations-chefen ansåge nödigt
att, till ersättning härför, åt nämnda kommendering beredes ett nytt exercisfält
i närheten af kasernen, hvartill såsom lämplig föreslås så stor del af vall-lotten
N:o 68, som på en bifogad särskild karta innefattades emellan linien xy och kasernplanen,
utgörande en areal af 35,832 qvadratfot; men enär fortifikationsredogöraren
i Landskrona åtnjöte en årlig arrendeinkomst af 200 R:dr för berörda valllott
N:o 68, så borde staden ersätta honom för den minskning, som lotten genom
detta utbyte komme att undergå, med 100 R:dr årligen; och

att, som vall-lotterna N:is 48, 62, 64 och 65 för närvarande utgjorde trädgårdsanläggningar,
på hvilka de nuvarande innehafvarne nedlagt betydliga kostnader,
billigheten syntes fortifikations-chefen fordra, att särskild öfverenskommelse

Kong!, May.ts Nåd. Proposition N;o 27. ]3

med desse innehafvare finge af Chefs-embetet vid Fortifikationen afslutas, så att
dem tillförsäkrades antingen någon längre tids besittningsrätt eller ock för all framtid;
och utgjorde dessa lotter tillhopa en areal af 187,474 qvadratfot, eller 3 tunnland
11,13 kappland, hvaraf arrendeinkomsten tillföll Ingeniör-korpsens enskilda
besparingskassa.

Genom öfverlåtelsen af förenämnda vall-lotter, har chefen för Fortifikationen
ansett Landskrona komma i besittning af all den mark, som nu skiljer staden
från dess begge förstäder, eller de s. k. norra och östra värnerna, samt följaktligen
kunna fritt utvidga sig åt begge dessa håll; hvilket ock vore det hufvudsaltliga
ändamål, som med donna öfverlåtelse afsåges. — Beträffande åter vall-lotterna,
belägna vester om norra utfarten och Indika äfven funnos upptagna i Rikets
Ständers skrifvelse, såsom åstundade att äfven åt staden öfverlåtas, så °har fortifikations-chefen
upplyst, att dessa utgöra delar af citadellets verk eller dess förvallar
och således icke kunna derifrån afsöndra utan skada för försvaret, hvadan sådant
af honom afstyrka; och då i öfrigt. dessa vall-lotter icke voro lämpliga till byggnadstomter,
och staden i denna ngtning aldrig kunde komma att utvidgas, syntes
icke. heller något slags behof för staden vara för handen att deraf komma i besittning.

Arméförvaltningen har, för sin del, tillstyrkt, att de af chefen för Fortifikationen
såsom för försvarsverket umbärliga ansedda jordlotterna finge i uppgifvet
ändamål till staden Landskrona öfverlåtas, uppå de af bemälde chef föreslå ona
vilkor och förbindelser från stadens sida. ,

Till utredning huruvida behofvet af mark för Landskrona städs ändamålsenliga
utvidgning må kunna på annat sätt afhjelpas, hafva stadsfullmägtige och
magistraten i Landskrona samt Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län
blifvit börda; och hafva stadsfullmägtige härvid andragit: att, då staden vore på
tre sidor omgifven af vatten och på den fjerde af fästningsverken, hvilka skilja staden
från förstäderna och de s. k. Värnerna, kunde en ändamålsenlig utvidgning,
. hvilken torde höra afse sammanslutning af stadens olika och nu skiljda delar,
icke verkställas utan på fästningsverkens bekostnad, helst då utvidgningen i
främsta rummet afsåge att bereda plats för sådana offentliga byggnader, hvilka böra
hafva ett centralt läge i förhållande till hela stadsområdet; att den ursprungliga,
år 1755 fastställda planen för nya staden visserligen afsett, att densamma, genom
af Kronan bekostad utfyllning å de grundare delarna af vestra stranden, skulle i
denna retning erhålla en betydlig utsträckning, till ungefär tre gånger det nuvarande
omfånget af den egentliga staden, men denna bestämmelse hade förändrats
genom den plan för staden, som den 29 Oktober 1805 fastställdes och ännu vore
gällande, och det torde i hvarje fall numera icke kunna ifrågasättas att genom utfyllning
i sundet vinna det erforderliga utrymmet, enär ett dylikt arbete skulle
Mafva alltför dryga kostnader och alltför lång tid; samt att staden val erhållit
Kong!'' MaJ:ts tillstånd att till byggnadstomter indela den utom fästningsverken

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

belägna s. k. Damhagen, men att den del deraf, som ligger närmast staden och
som hufvudsakligen utgöres af sidländ äng- och kärrmark, icke utan betydligare
fyllnadsarbeten kunde till nämnda ändamål användas och dessutom icke erbjöde
någon lämplig plats för de offentliga byggnader, hvaraf staden vore i behof. Såsom
ytterligare stöd för behöfligheten af ökadt utrymme för staden anföres af stadsfullmäktige
den omständigheten, att folkmängden, som år 1865 utgjorde 6,598 personers
redan nu ökats till ett antal af 7,327. För öfrig! hafva stadsfullmägtige
fästat uppmärksamheten derå, att det skulle vara af stor vigt för staden att, af
vall-lotterna vester om norra utfartsvägen, åtminstone erhålla det ringa område,
som erfordras för att i rak linie utlägga donna utfartsväg, hvilken i dess närvarande
skick vore särdeles vanprydlig och hinderlig för trafiken; hvarjemte, och med
anledning af de i fortifikations-chefens yttrande förekommande undantagsvilkor för
vall-lotterna N:is 48, 62, 64 och 65, stadsfullmägtige framhållit, att en särskild direkte
till enskilde skodd upplåtelse af dylika spridda lutter kunde i betydlig man
försvåra områdets ändamålsenliga indelning: anseende stadsfullmägtige dessutom

vidmagthållandet i möjligaste måtto af de å ifrågavarande vall-lotter befintliga anläggningar
och bestämmandet af vilkoren för desammas möjliga afstående till mnehafvarne
kunna med full trygghet öfverlåtas till stadsmyndigheternas egen skönhets-
och billighets-känsla.

Magistraten har tillkännagifvit, att under ärendets handläggning hos Rikets
Ständer all den utredning, som på stället kunde vinnas, blifvit genom stadens dåvarande
representant till Stats-Utskojtet aflemnad och i Rikets Ständers skrifvelse
upptagen; samt att någon annan utredning än den, som af donna skrifvelse och
vederbörande embetsverks utlåtanden, jemte de vid handlingar^ fogade kartor,
inhemtas, icke kunde af magistraten åstadkommas: och då Rikets Ständer, Armeförvaltningen
och chefen för Fortifikationen vitsordat behofvet. af mark för stadens
ändamålsenliga utvidgning, samt upplyst blifvit, att annan mark icke finnes att
tillgå, än de gamla fästningsverken, som för försvaret icke voro behöfliga, anhåller
magistraten, att Kong], Maj:t täcktes bifalla hvad Rikets Ständer angående donna
angelägenhet framställt.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har, under åberopande af hvad stadsfullmägtige
och magistraten härutinnan anfört, vitsorda! det af dessa myndigheter
uppgifva förhållande, att behofvet af mark för Landskrona städs ändamålsenliga
utvidgning icke lämpligen kan afhjelpas på annat än det i förevarande mål afglida
sätt.

Detta allt, med hvad mera härvid förekommit, har Kongl. Maj:t i öfvervägande
tagit; och då, efter hvad nu upplyst blifvit, behofvet af mark för Landskrona
städs ändamålsenliga utvidgning ej kan på annat sätt afhjelpas, än genom upplåtelse
dertill af en del utaf Landskronas fästningsområde, vill Kongl. Maj:t härmed
i nåder föreslå Riksdagen, att de af chefen för Fortifikationen, såsom för försvarsverket
numera icke behöfliga, uppgiga, och å den handlingar^ i målet bifo -

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ‘27.

gade karta under N:is 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47 och 48, samt 62, 63, 64, 65 och
66 upptagna vall-lotter, jemte den å samma karta med Lit. Aq. utmärkta s. k.
Plantage-lyckan, utgörande tillsammans en areal af 873,100 qvadratfot, må för
ifrågavarande ändamål med samma rätt, hvarunder Kronan dessa jordlotter innehaft,
till staden Landskrona öfverlatas, emot betalning till Kronan efter det pris.
Kongl. Maj:t, sedan tomtreglering i behörig ordning skott, kan finna skal att, med
afseende å tomternas värde i förhållande till priset å de af Kronan under sednare
åren i Landskrona gamla stad försålda, bestämma, och med rättighet för staden
att, i den mån hinder ej möter af nu gällande arrendekontrakter med enskilde personer,
tillträda jordlotterna.

Beträffande åter den af stadsfullmägtige i Landskona gjorda framställning
om öfverlåtelse till staden, åtminstone till någon del, jemväl af de vester om norra
utfartsvägen belägna vall-lotter, har Kongl. Maj:t ansett donna framställning
icke för närvarande höra till någon åtgärd föranleda.

De till målet hörande handlingar skola tillhandahållas det Riksdagens Utskott,
till hvars behandling ärendet varder öfverlemnadt; och Kongl. Maj:t förblifva
Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

R. Abelin.

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 14 Februari 1868.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern. Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,

Friherre af Ugglas,

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin.

~ Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin, uppläste till
justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Radets enhälliga
tillstyrkan, förut fattade nådiga beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådi
o-a Propositioner till Riksdagen: . .

|:0 Angående upplåtelse åt Landskrona stad af Kronan tillhörig jord derstädes.

Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,
i nåder gilla nämnda förslag, sådana de finnas
detta protokoll bilagda, samt förordna att, i enlighet dermed,
nådiga Propositioner skulle till Riksdagen afl åtas.

Ex protocollo
J. H. E. von Knorring.

%

N:o 28.