1
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o .2) Utlåtande N.-o 3.
\:o 3.
Ank till Riksd. Kansli d, 8 Febr. 1868, kl. 12 nödd.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande
N:o /, angående väckt förslag om tillåtelse för enskilda
läroverk att få sina afgående lärjungars mogenhet
pröfvad af egna lärare under tillsyn af Statens
censorer.
Uti en till Utskottet hänvisad motion (N:o 5) har Herr Bergstedt C. F.
under anförande, att då, oaktadt den betydliga utvidgning, som det offentliga
elementarläroverket på sednare tider undergått, det, efter motionärens åsigt, vore
särdeles önskvärdt att enskilda läroverk måtte uppstå, hvilka, utan någon tunga
för Statsverket, skulle kunna upptaga en de] af den tillströmmande lärjunge
massan,
men sådana läroanstalter svårligen skulle kunna uppstå och bibehålla
sig, så vida de ej erhölle rätt att, i likhet med Statens läroverk, få sina afgående
lärjungars s. k. mogenhet, under inseende af Statens censorer af egna
lärare pröfvad, föreslagit,
“att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, det täcktes
Kong! Maj:t i nåder medgifva åt alla enskilda läroverk,
som det önska och som till Ecklesiastik-departementet årligen
ingifva redogörelser för sin verksamhet, rätt att få
sina afgående lärjungar åt egna lärare, under tillsyn af
Statens censorer, i maturitets examen pröfvade, under iakttagande
af de i öfrigt för det högre elementarläroverket
gällande bestämmelser."
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 8 Sand. 2 Afd. 1 Band. 3 Häft.
2 Försia Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 2) Utlåtande Ko 3.
Vid sistlidne riksdag väcktes inom Andra Kammaren ett förslag i samma
syftning som det nu föreliggande, men deri skiljaktigt, att motionären, som i
öfrigt icke ifrågasatte några särskilda bestämmelser i ändamål att betrygga de
enskilda läroverkens bästa möjliga inrättning och verksamhet, deremot förutsatt,
att kostnaden för censorernes besök vid de enskilda läroverken skulle af
dessa sednare gäldas. Det tillfälliga Utskott, som behandlade motionen, hade
tillstyrkt bifall dertill, men i den deraf föranledda diskussionen inom Andra
Kammaren fastades uppmärksamhet vid en oegentlighet i redaktionen, som i
alla händelser skulle hafva gjort eu återremiss oundgänglig, och dessutom ansågs
det medföra någon betänklighet att göra de enskilda läroverken i ett afseende
lika berättigade med Statens, fastän de saknade “den lagstadgade kontroll
och uppsigt, som Statens elementarläroverk äro underkastade". Också
blef utlåtandet af Kammaren utan votering afslaget.
Utskottet anser, i likhet med motionären, högligen önskvärdt att uppkomsten
och vidmagthållandet af enskilda läroverk uppmuntras och befrämjas,
dels på det att dessa måtte komma de offentliga läroverkens vid tilltagande
mängd af lärjungar alltför strängt anlitade och nödvändigtvis otillräckliga undervisningsform
åga till hjelp, dels för den välgörande och lifgifvande täflan, som
skulle uppkomma mellan dem och de offentliga läroverken ej mindre än för
det utan tvifvel högst vigtiga och nyttiga pedagogiska utvecklingsarbete, som
af denna täflan skulle komma att framkallas i allt hvad beträffar hufvudgrunder,
methoder, anordningar i afseende på undervisnings meddelande o. s. v. A
andra sidan har Utskottet funnit det magtpåliggande att söka utfinna den rigtiga
arten och det rätta måttet af sådana bestämmelser, hvilka, utan att hindra
det goda, som af den önskade rättigheten otvifvelaktigt kommer att härflyta,
kunna vara lämpade att undanrödja de olägenheter, hvilka åtminstone kunna
tänkas blifva följden af en sådan åt de enskilda läroanstalterna medgifven
rättighet.
Den första frågan, som härvid möter, är den om garanti för de enskilda
lärarnes qvalifikationer för utöfvandet af deras vigtiga och på samhällets väl
djupt ingripande verksamhet.
Det är Utskottet ej obekant, att man annorstädes sökt genom direkta
lagstiftningsåtgärder vinna någon trygghet för de sig åt det enskilda lärare- och
lärarinnekallet egnande personernas lämplighet att en sådan befattning utöfva.
Då man emellertid med sådana anordningar sällan lyckats vinna det åsyftade ändamålet,
'' har Utskottet, under förutsättning att de läroanstalter, för hvilka rättigheten
kommer att begäras, gjort sig fördelaktigt kända, både i afseende på goda
seder och på beskaffenheten af den meddelade undervisningen, trott sig så mycket
heldre kunna lemna å sido frågan om andra qvalifikationer, som, då underdånig
hemställan om dimissionsrätt endast kan ifrågakomma då skolan har nå
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N.-o 3. 3
gra lärjungar färdiga till mogenhetspröfning, Kongl. Maj:t, för hvarje särskildt
tillfälle, har anledning att taga i öfvervägande, huruvida det enskilda läroverket
må hafva den äskade rättigheten fortfarande förtjenat eller förverkat.
Men om å ena sidan den enskilda verksamheten bör medgifvas fritt utrymme
i valet af personer, methoder, läroböcker o. s. v., bör å andra sidan hvarje
enskildt läroverk, som gör anspråk på att dela Statens skolors rättigheter, äfven
underkasta sig dess allmänna ordningsstadganden. Utskottet har derför icke
tvekat att för mogenhetspröfningens åtnjutande enskildt läroverk skulle vid
hvarje tillfälle stå öppet för besök af departements- och byråchefer samt andra
personer, som högsta Styrelsen öfver elementarläroverket kan dertill förordna.
Eu sådan uppmärksamhet från det allmännas sida skulle säkerligen blifva de enskilda
läroverken till obetingad fördel.
Vidare har Utskottet tänkt sig, att Styrelsen borde hos hvarje enskild
skola ega en målsman eller ombud, som, då så erfordrades, exempelvis vid de
maturitetsprofven föregående skrifningarne, kunde i första hand från departementet
mottaga uppgifterna och ansvara för att de allmänna föreskrifterna iakttoges.
Utskottet har derföre föreslagit, att inspektörer skulle af Kongl. Maj:t i nåder
förordnas för hvarje läroverk, som anmäler sig till erhållande af dimissionsrätt.
Att en sådan tillsyn endast kan lända dessa skolor till fördel torde kunna slutas
deraf, att flera enskilda läroverk redan offentligt tillkännagifvit, att de frivilligt
ställt sig under tillsyn af en sjelfvald inspektor.
För öfrig t vill det synas Utskottet klart; att läroverksstyrelsen bör kunna
från de enskilda dimissionsberättigade läroverken infordra alla de uppgifter beträffande
undervisningens föremål och omfång, läsordning, läroböcker och kurser,
lärjungarnes antal, ålder och lärotid inom skolan, med ett ord alla de omständigheter,
som kunna blifva föremål för officiel redogörelse. Härigenom vinnes
också möjlighet att åstadkomma en länge efterlängtad uppfostrings-statistik,
hvari de enskilda läroverken i sådant fall väl borde ingå med sin särskilda
kolumn, hvilken visserligen icke komme att sakna intresse.
Frågan om ersättning för censorernes resekostnader har Utskottet trott
sig kunna lemna alldeles ur räkningen; de pröfvade lärjungarne finge naturligtvis
erlägga den för alla utan undantag stadgade afgiften, som redan nu användes
till betäckande af kostnaderna för pröfningarnes anställande. Då i öfrigt
enskilda läroverk, af det omfång att de kunna framställa lärjungar färdige att
undergå mogenhetspröfningen, åtminstone ännu ej kunnat uppkomma å andra
orter än sådana, der Staten sjelf har offentliga, fullständiga läroverk, som årligen
erfordra censorers närvaro, så blir förökningen i rese- och dagtraktamentskostnader,
åtminstone för närvarande, så obetydlig, att den icke behöfver tagas
i beräkning.
4
Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (l\'':o 2) Utlåtmde N:o 3.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt tillstyrka,
att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t i nåder tillåta, att den i Kong! Förordningen af den
11 April 1802 föreskrifna mogenhetspröfningen finge, inför
de för sådant ändamål förordnade censorer, hädanefter afläggas
äfven vid enskilda undervisningsanstalter, som förestås
af dertill skicklige och i sina orter väl ansedde män,
derest desse om en sådan förmån göra underdånig hemstäl
lan; med vilkor att de till Chefen för Écklesiastik-departe
mentet fortfarande ingifva redogörelser för sin verksamhet
i afseende på läroämnen, läsordniugar, lärokurser, lärjungars
antal o. s. v., i det omfång och efter den plan, som för det
offentliga läroverket är eller framdeles kan blifva föreskrifvet,
samt att dessa undervisningsanstalter icke mindre hållas
tillgängliga för tillfälliga besök af de personer, åt hvilka
Chefen för Ecklesiastik-departementet kan uppdraga uppsigten
öfver de offentliga elementarläroverken, än underkasta
sig stadigvarande tillsyn af en öfver dem af Kongl.
Maj:t i nåder förordnad inspektor, hvilken dock icke må taga
någon befattning med uppgörandet af läsordningar, antagande
af läroböcker, utstakande af pensa o. s. v. eller, korteligen
sagdt, med sjelfva undervisningens anordnande.
Stockholm den 8 Februari 1868.
På Utskottets vägnar:
A. F. Beckman,
Ordförande.
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1868.