Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande A■o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli d. ?3 April 1868, kl. 10 1. in.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3,
med förslag till Ordningsstadga för Riksdagens Första
Kammare.

Utskottet, som det enligt utdrag af Första Kammarens protokoll för
den 18 sistlidne Januari ålegat att uppgöra förslag till den särskilda arbetsordning
för Första Kammaren, hvilken Kammaren, jemlikt 78 § Riksdags-ordningen,
eger att för sig fastställa, har derjemte fått emottaga utdrag
af Kammarens protokoll den 18 innevarande månad, hvarigenom till
Utskottet blifvit hänvisade tvänne motioner, nemligen:

af Herr Faxe, som föreslår, »att Första Kammaren må besluta, att,
i likhet med hvad den för Riksdagens Andra Kammare antagna enskilda
arbetsordning innehåller, uti den arbetsordning, som, enligt 78 § Riksdagsordningen,
lärer komma att af Första Kammaren särskildt fastställas, ett stadgande
skall intagas derom, att, då ledamot åstundar att interpellera Konungens
rådgifvare i något ämne, som icke, enligt föredragningslistan, är föremål
för Kammarens handläggning, skriftlig uppgift om frågan med bestämd och
fullständig formulering af innehållet skall först aflemnas till Kammaren,
som derefter, utan föregående öfverläggning, beslutar, huruvida frågan må
framställas eller icke, samt att, i förra fallet, Talmannen låter vederbörande
rådgifvare ofördröjligen af framställningen undfå del»; samt

af Herr Wcern, som hemställer, att i Kammarens blifvande arbetsordning
måtte intagas följande stadgande: »Då ledamot af Kammaren vill

i något ämne, som icke enligt föredragningslistan är föremål för Kammarens
handläggning, af någon bland Stats-Rådets medlemmar hafva ett inför
Kammaren afgifvet svar på någon fråga eller upplysning i något hänBih.
till flilesd. Prof. 1868. 8 .Sand. 2 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 13.

seende, bör lian i ett föregående plenum tillkännagifva sin afsigt att i ett
följande sammanträde framställa en sådan fråga.»

Då Utskottet först går att yttra sig öfver omförmälda tvänne motioner,
kan Utskottet icke dölja sin tvekan om lämpligheten af att i Kammarens
enskilda Ordnings-stadga, som i sjelfva verket endast diar till ändamål
att fullständiga Riksdags-ordningens föreskrifter och närmare bestämma
sättet för deras tillämpning, införa ett stadgande rörande sättet
för framställande af s. k. interpellationer, hvilka, för våra grundlagar
främmande, likväl i konstitutionel hänseende äro af den vigt, att,
så vidt de skola hafva sin fullständiga betydelse, åtminstone rättigheten
till och vilkoren för deras framställande måste vara genom grundlag bestämda.
1 de flesta andra länder med fri statsförfattning har man också
ansett nödigt att i grundlagen uttala Representationens rätt att till Kronans
ministrar, — hvilkas ställning icke är fullt jemförlig med den Sveriges Regeringsform
åt Konungens rådgifvare anvisat, — framställa frågor och af
dem begära upplysningar. Rättigheten tillkommer likväl der icke egentligen
den enskilde representanten, emedan han väl kan framställa frågan,
men "det af den Kammare han tillhör beror att afgöra, om ett svar derå
måjaf vederbörande minister begäras. Frågan blir •härigenom i sjelfva
verket Kammarens, och denna kan också följdrigtigt, genom ett vid öfvergången
till dagordningen afgifvet yttrande, gifva till känna, huruvida frågan
blifvit, enligt dess åsigt, på ett tillfredsställande sätt besvarad eller icke.
Våra grundlagar sakna alldeles dylika föreskrifter, hvilka till och med i
viss mån skulle vara mot deras anda och ordalydelse stridande. Sålunda
har visserligen Riksdags-ordningens § 52 uttryckligen berättigat hvarje ledamot
endast att vid Kammares sammanträde »fritt tala och utlåta sig i
alla frågor, som under öfverläggning komma, och om lagligheten af
allt, som inom Kammaren sig tilldrager,» men häraf kan ej den slutsats
dragas, att yttrande i hvarje annat ämne skulle vara förbjudet, och
så har grundlagen icke heller blifvit tillämpad. Skulle således en Kammarens
ledamot vilja af någon Konungens rådgifvare begära en upplysning,
kan fråga uppstå huruvida sådant må kunna lagligen förhindras, åtminstone
så vida han dertill väljer eu tid, då icke annat ärende är under
öfverläggning, och ämnet för hans fråga är af den beskaffenhet, att gr lindlagarne
icke vägra dess upptagande. Icke heller har genom Hans Excellens
Justitie-statsministerns, af Herr Wsern i hans motion åberopade yttrande
vid Första Kammarens sammanträde den 23 Januari 1867, någon ny rättighet
kunnat Kammaren eller dess ledamöter tillerkännas eller några nya
pligter dem åläggas. Justitie-statsministern ville endast, såsom lian yttrade,
»uppgifva en utväg att, då man gör anspråk på att erhålla ett yt -

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

3

töande från en Statsrådsledamot, sätta honom i tillfälle att uppfylla detta
anspråk, i den mån han anser sådant böra ske.» Intet hindrar emellertid
Konungens nuvarande, än mindre i framtiden blifvande rådgifvare att för
samma ändamål uppgifva en annan utväg, som grannlagenheten då fordrar
att följa, och det torde således med skäl kunna sägas, att, huru gerna Kammaren
utan tvifvel fogar sig efter Hans Excellens Justitie-statsministerns
uttalade åsigt, densamma likväl icke kan utgöra en tillräckligt fast grund
för ett lagstadgande.

Hufvudsakligen af detta skäl har Utskottet dragit i tvifvel, huruvida
det vore Renligt att i Ordnings-stadgan meddela någon föreskrift om sättet
för s. k. interpellationers framställande, en fråga som, enligt Utskottets förmening,
i Riksdags-ordningen skulle hafva sin rätta plats. Särskilt förekommer
dessutom mot Herr Faxes förslag en anmärkning, som ej torde
vara utan vigt. Enligt detsamma skulle Kammaren utan föregående öfverläggning
besluta, huruvida fråga måtte framställas eller icke. Det skulle
likväl kunna hända, att en framställd fråga rörde ett ämne, som enligt 90
§ Regeringsformen endast i en annan ordning kunde komma under öfverläggning,
och i detta fall skulle en öfverläggning om sjelfva frågans laglighet,
till följd af stadgandet i 52 § Riksdags-ordningen, icke kunna lagligen
förvägras. Hvad åter angår Herr Wserns förslag, har det förefallit
Utskottet, som skulle genom dess godkännande föga vara vunnet, så vida
ej den, som önskar till Konungens rådgifvare framställa en fråga, vore förbunden
att, jemte tillkännagifvandet af denna sin afsigt, fullständigt bestämma
frågans innehåll. Då emellertid Kammaren genom de tvänne motionernas
hänvisande till Utskottet ådagalagt sin önskan att taga dem i
närmare öfvervägande, och antagandet af Herr Wserns förslag med ett
tillägg i den syftning Utskottet nyss antydt, icke synts Utskottet i och
för sig för närvarande innebära någon synnerlig olägenhet, har Utskottet i
nära öfverensstämmelse dermed uppställt Ordnings-stadgans § 21.

Vid utarbetandet af det förslag, som af Utskottet blifvit påkalladt,
har Utskottet i öfrigt hufvudsakligen tagit ledning af den ordning för ärendenas
behandling, som redan under tvänne riksdagar blifvit följd, utan att
densamma, så vidt Utskottet har sig bekant, gifvit anledning till anmärkning,
och har Utskottet i afseende på förslagets uppställning väsendtligen
närmat sig den arbetsordning, som Riksdagens Andra Kammare vid sistlidna
riksdag för sig gillade och antog. Utskottet har derföre icke trott
det vara nödigt, att vidare, än som i afseende på ofvanberörda tvänne motioner
redan skett, redogöra för de lätt insedda skälen till de föreskrifter,
som i förslagets särskilda §§ innehållas, utan får blott till Kammarens
pröfning vördsamt öfverlemna följande förslag till

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

Ordnings-stadga

för

Riksdagens Första Kammare.

§ 1.

l:o Kammaren sammanträde klockan 10 förmiddagen den söcknedag,
som infaller näst efter den dag, då den i Riksdags-ordningens 32 §
omförmälda fullmagts-granskning blifvit fulländad.

2:o Den ledamot, som enligt Riksdags-ordningens 33 § eger att,
innan Talman och vice Talman blifvit förordnade eller valde, föra ordet i
Kammaren, anställe för tillfället protokollsförande och nödig betjening.

§ 2.

l:o Vid Kammarens första sammanträde anställes upprop af dess
samtlige ledamöter. Finnes någon eller några frånvarande, varde sådant i
protokollet antecknadt.

2:o Vice Talmannens plats i samlingssalen är till höger om talmansbordet.

Öfrige ledamöter intage plats i följande ordning:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Riksdagsmännen för Stockholms stad;
» » Stockholms

» » Upsala

» » Södermanlands

y> » Östergötlands

» » Jönköpings

» » Kronobergs

» » Calmar

län;

»

»

»

»

»

»

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (AV o 1) Utlåtande N:a 13.

9. Riksdagsmännen för Gotlands län;

10.

»

»

Blekinge

))

11.

»

»

Christianstads

»

12.

»

»

Malmöhus

»

13.

))

»

Hallands

»

14.

»

»

Göteborgs och Bohus

))

15.

»

Elfsborgs

»

16.

»

))

Skaraborgs

))

17.

))

»

Wermlands

»)

18.

»

))

Örebro

))

19.

»

»

Westmanlands

»

20.

»

Kopparbergs

»

21.

»

))

Gefleborgs

»

22.

W

))

Wester-Norrlands

))

23.

»

»

Jemtlands

))

24.

»

»

Westerbottens

))

25.

»>

»

Norrbottens

»

Ledamot, vald af stadsfullmägtige i stad, som ej i landsting deltager,
intage, med undantag af riksdagsmännen för Stockholms stad, sin phas
näst efter riksdagsmännen för det län, inom hvilket staden är belägen.

För Stats-Rådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

3:o Förteckning öfver Kammarens ledamöter efter den ordning, hvari
de hafva plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt
till trycket befordras.

§ 3.

Vid första sammanträdet ege Ordföranden utse tolf ledamöter att utgöra
den deputation, medelst hvilken Kammaren, jemlikt Riksdags-ordningens
33 §, har att hos Konungen begära Talman och vice Talman.

§ 4.

I de fall, då Kammaren, enligt Riksdags-ordningens 33 §, eger att
välja Talman och vice Talman, skola dessa val förrättas å den söcknedag,
som infaller näst efter den, då Kammaren första gången sammanträda

6

Förslå Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

§ 5-

För alla andra val, än de i 4 § omnämnda, bestämme Kammaren dag.

§ 6.

De ledamöter, livilka, enligt Riksdags-ordningens 35 §, af Kammaren
utses, för att jemte Talmannen tillsätta Kammarens betjening, skola till
antalet vara fyra,

§ 7.

l:o Val af ledamöter i de ständiga Utskotten skola företagas i den
följd, hvari Utskotten i Riksdags-ordningens 37 § finnas uppräknade. I enahanda
ordning utses derefter suppleanter till ett antal, som, derest icke
Kammaren särskilt annorlunda beslutar, skall motsvara hälften af de ordinarie
ledamöternas, att, vid inträffadt förfall för desse, i deras ställe inträda.
Det röstetal suppleanterne vid valet undfått, bestämmer ordningen
för deras inkallande i vederbörande Utskott.

2:o Hvad i föregående moment sagdt är om val af suppleanter,
gälla äfven då Kammaren utser Nämnd eller Valmän, dock att dervid
suppleanternes antal skall motsvara endast fjerdedelen af de ordinarie ledamöternas.

3:o Då i Kammaren förrättadt val är af beskaffenhet, att motsvarande
val bör af Andra Kammaren företagas, skall underrättelse om valets
utgång sistnämnda Kammare ofördröjligen meddelas.

§ 8.

Mar Konungen, jemlikt Riksdags-ordningens 50 §, af Riksdagen äskat
särskilda deputerade att med Honom öfverlägga, skall utgången af Kammarens
val hos Konungen skyndsamt anmälas.

§ 9.

Den, som blifvit till ledamot eller suppleant i Utskott utsedd, må ej
utan Kammarens bifall sådant uppdrag sig undandraga.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

7

§ 10-

l:o Kallelse till sammanträde skall anslås i nedra förstugan till
Riksdagens hus och, der så ske kan, inforas i en eller flera af de större,
dagligen utkommande tidningarne. Om, under sammanträde på förmiddagen,
dess fortsättning på eftermiddagen pröfvas nödig, bör anslag dertill
ske före klockan 1 på dagen, och Kammaren derom af Talmannen underrättas.
Anslag till sådant sammanträde bör ske jemväl i Kammarens
samlingssal.

2:o Skall, enligt förut fattadt beslut, vid sammanträde val förrättas,
bör sådant i kallelsen tillkännagifvas.

§ 11

Motion bör aflemnas i två exemplar, af hvilka det ena bilägges Kammarens
protokoll och det andra öfverlemnas till vederbörande Utskott.

§ 12.

Tillfälligt Utskott sammankallas första gången af Talmannen. Ej
må sådant Utskott sammanträda å tid, då Kammaren är samlad.

§ 13.

Ledamot, som vill inför Kammaren sig yttra, begäre ordet af Talmannen
och uppropas i den ordning han sig dertill anmält. Hafva två
eller flere samtidigt begärt ordet, bestämme Talmannen ordningen dem
emellan att sig yttra.

§ 14.

l:o Ledamot, som erhållit ordet, skall tala stående från den plats
han i samlingssalen innehar eller från den särskilda plats för talare, som
af Talmannen blifvit bestämd.

2:o Under Kammarens sammanträden må ingen vara stående på
gångarne i samlingssalen eller vid skranket framför Talmannens bord.

8

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

§ 15.

l:o Vid Kammarens sammanträde före sekreteraren protokoll, upptagande.
öfverläggningsämnen, namnen å dem som yttra sig, Talmannens -yttranden och propositioner, utgången af omröstning, der sådan eger rum,
och Kammarens beslut. Detta protokoll skall å sjunde dagen derefter, om
Kammaren då sammanträder, eller, i motsatt händelse, vid Kammarens
näst derefter inträffande sammanträde af sekreteraren uppläsas och af Kammaren
justeras. Justeringen af Kammarens vid riksdagens slut ojusterade
protokoll verkställes inför Kammarens af Stockholms stad utsedde ledamöter.
Tillkännagifvande om tiden för justeringen införes i Post- och Inrikes
Tidningar, för den händelse att Kammarens öfrige ledamöter önska
dervid vara tillstädes.

2:o Yttranden, som ledamöter vid Kammarens sammanträde afgifva,
skola, så vidt ske kan, ordagrannt af särskilde, för sådant ändamål anställde
tjensteman upptecknas och sist tredje dagen derefter, klockan 10 förmiddagen,
försedde med uppsättarens namnteckning, aflemnas i Kammarens
kansli, der de under nästföljande fyra dagar böra finnas för genomläsning
tillgängliga.

§ 16.

l:o Sekreteraren har att ansvara för vården af inkomna handlingar,
till expedition befordra Kammarens beslut samt utöfva tillsyn öfver kansligöromålens
ordentliga och skyndsamma gång.

2:o Vid förfall för sekreteraren bestrides hans göromål af den, som
Talmannen dertill utser.

§ 17.

Talmannen meddele, efter samråd med sekreteraren, de särskilda
föreskrifter, som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom Kammarens
kansli.

§ 18.

Öfver alla i Kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden
skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

§ 19.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

9

§ 19.

l:o Föredragningsämnen i Kammaren äro endast sådana ärenden,
som omförmälas i reglementariska föreskrifter för Riksdagen § 2.

2:o Har Kammaren i afseende å något måls föredragning fattat
särskildt beslut, varde sådant anmärkt å den förteckning öfver alla på
Kammarens bord hvilande ärenden, eller bordlista, som, enligt nyssnämnda
§, efter hvarje sammanträdes slut bör upprättas, och göres deri jemväl vid
hvarje mål anteckning om skedd bordläggning.

3:o Bordlistan skall, jemte tillhörande handlingar, alltid mellan sammanträdena
vara tillgänglig i Kammarens kansli.

4:o Föredragningslista bör före hvarje sammanträde anslås å lämpligt
ställe i samlingssalen, hvarjemte ett tryckt sammandrag deraf utdelas
till Kammarens ledamöter.

§ 20.

l:o Då omröstning till beslut eller val skall företagas, böra fyra
ledamöter, hvilka Talmannen derom anmodar, taga plats vid talmansbordet,
för att öfver valet eller omröstningen föra anteckning. När upprop af
ledamöterne derefter anställes, bör hvarje ledamot i den ordning, hvari
hans namn uppropas, framträda till talmansbordet och till Talmannen aflemna
sin röstsedel.

2:o Talmannen meddele föreskrift till förekommande af trängsel
vid röstsedlarnes aflemnande.

3:o Röstsedlarne öppnas och uppläsas af Talmannen, hvarvid anteckningarne
med hvarandra jemföras. Omedelbart efter slutet af omröstningen
eller valet tillkännagifve Talmannen utgången, och skall öfver förrättningen
genast uppsättas protokoll, som underskrifves af Talmannen och
de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.

§ 21.

Vill ledamot till någon Konungens rådgifvare inför Kammaren framställa
fråga eller af honom begära upplysning rörande ärende, som ej är
under öfverläggning, men af beskaffenhet att fråga derom grundlagsenligt
kan göras, tillkännagifve han denna sin afsigt och aflemne sin framställning
skriftligen affattad till protokollet, hvarefter han först i ett följande sammanträde
må begära frågans besvarande.

Bill. till Riksd. Prof. 1838. 8 Sand. 2 Åfd 1 Rand. 8 Käft. 2

!()

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

§ 22.

l:o Kammarens förhandlingar äro offentliga. Yrkar ledamot, att
Kammarens öfverläggning i något ärende må inom lyckta dörrar hållas
och förena sig derom med honom minst fem ledamöter, skola dock åhörarne,
på Talmannens tillsägelse, genast aflägsnas.

2:o Till den plats, som i samlingssalen finnes under läktaren, ege
Andra Kammarens ledamöter tillträde. Ofrige främmande åhörare må ej
tillträde lemnas till annan plats i samlingssalen än å läktaren.

§ 23.

l:o Till ordningens vidmagthållande å läktaren ege Talmannen utfärda
nödiga föreskrifter, hvilka på lämpliga ställen anslås. Den deremot
bryter, varde genast aflägsnad.

2:o Uppstår oordning, ege Talmannen eller, innan Talman blifvit
förordnad eller vald, Ordföranden förordna om samtlige åhörarnes aflägsnande.
Varder mot den i ämnet särskildt stiftade lag förbrytelse begången, skall
den af Talmannen hos Riksdagens Justitie-ombudsman till laglig beifran
anmälas.

§ 24.

l:o Talmannen eger bevilja ledamot ledighet.från riksdagsgöromålen
för en tid af högst åtta dagar. Önskar ledamot längre ledighet, göre derom
framställning hos Kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för mer än
fjorton dagar, såvida ej särdeles vigtiga omständigheter föranleda Kammaren
att medgifva ledamots frånvaro under längre tid. År den, som ledighet
undfår, ledamot af Utskott, skall genom Kammarens kansli underrättelse
derom meddelas Utskottets ordförande.

2:o År ledamot af laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen
göre derom anmälan hos Kammaren, dervid förfallet bör vara behörigen
styrkt.

3:o Öfver de Kammarens ledamöter, hvilka åtnjuta ledighet eller
hafva behörigen styrkt laga förfall, bör förteckning vara att i kansliet tillgå.

§ 25.

x

l:o Ledamot, som utan laga förfall eller beviljad ledighet sig ej vid
riksdagen inställer, böte 10 Riksdaler för hvarje dag, han sålunda uteblifver.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Sto 1) Utlåtande Sto 13

\ i

2:o Medel, Indika enligt nästföregående moment kunna komma att
utgifvas, skola under inseende af Talmannen uppbäras och redovisas af
den Kammarens tjensteman lian dertill förordnar, och under riksdagens lopp
förvaras på sätt Talmannen finner skäligt föreskrifva. Öfver desamma föres
förteckning och göres om de influtna medlens belopp vid Kammarens sista
sammanträde af Talmannen anmälan, som intages i dagens protokoll. Ofördröjligen
derefter skola medlen jemte utdrag af protokollet, utvisande beloppet,
aflemnas till Statskontoret mot qvitto, som bör Riksgälds-kontoret
tillställas.

§ 26.

Denna Ordnings-stadga tjene till efterlefnad, intilldess Kammaren,
uppå derom i vederbörlig ordning gjord framställning, beslutar ändring i
eller tillägg till densamma. Sådant beslut lände genast till efterrättelse,
derest ej Kammaren annorlunda förordnar.

Stockholm den 22 April 1868.

G. A. Sparre,

Ordförande.

Reservation:

af Friherre Bildt: »Ett ordnande af interpellationsrätten kan ej, enligt
min uppfattning, tillhöra Kammarens arbetsordning, blott derföre att grundlagen
med tystnad förbigår denna ur konstitutionel synpunkt så vigtiga
fråga, och detta så mycket mindre, som det är med grundlagen oförenligt,
att ordnandet af en fråga, som så väsendtligen ingriper uti det inbördes
förhållandet mellan Konungamagten och Representationen, öfverlemnas till
afgörande, icke allenast åt Representationen allena, utan åt hvardera af dess
Kammare särskildt. Jag anser derföre, att denna frågas behandling tillhör
Konstitutions-Utskottet, för så vidt man anser, att den här föreslagna interpellationsrätten
skall medföra för Representationen rättighet att på denna
väg få kännedom om Regeringens åsigter uti regeringsärenden och åt Kam -

12

Första Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

rarne gifva ett tillfälle att deröfver afgifva yttrande. Utan en sådan rättighet
för Kammaren, att, till följd af en med Kammarens medgifvande
gjord interpellation, öfvergå till en enkel eller motiverad dagordning, blifver
hela saken ej längre en Kammarens angelägenhet, utan en personlig, fråga
mellan den Kammarens ledamot, som vill framställa ett spörsmål till en
Konungens rådgifvare, och denne rådgifvare; och lärer då denna sak så
mycket mindre kunna tillhöra Kammarens arbetsordning, som det ej ens
beror på Kammaren att afgöra, huruvida ifrågavarande rådgifvare skall
afgifva ett svar eller ej.

Det är på grund af dessa skäl, som jag anser § 21 uti den föreslagna
arbetsordningen böra utgå.»

STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1868.