2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 87.
organisation af rikets försvarsväsende till lands icke kunna förr än till nästa riksdag
framläggas; och då den fullständiga och tillförlitliga utredning, som för bedömande
af motionärens förslag är af nöden, således nu icke är för Utskottet tillgänglig
eller kan åstadkommas, har Utskottet ansett sig böra hemställa.
att Herr Sven Nilssons ifrågavarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 April 1868.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Pos se.
Mo 87.
Ank. till Riksd. Kansli d. 23 April 1868, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående ändringar
i indelningsverket m. rn.
(I. A.)
Inom Riksdagens båda Kamrar hafva flera motioner blifvit väckta, åsyftande
dels en allmän omreglering af indelningsverket, dels partiela lindringar i rotering,
rustning eller båtsmanshåll för vissa provinser. Dessa motioner, hvilka blifvit till
8tats-Utskottet hänvisade, innehålla hufvudsakligen följande förslag:
a) i afseende å indelningsverket i allmänhet:
Herr O. F. Brunbergs i Andra Kammaren väckta motion, N:o 284: att Riksdagen
ville för sin del besluta sådan befrielse från indelningsväsendet eller förändring
deri för jordbrukarne, som med rätt och billighet öfverensstämde; och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.
3
Herr L. Öhlins inom samma. Kammare väckta motion, N:o 109; att hvarje
infanterirote vid indelta arméen från och med 1869 årligen må af statsmedel tilldelas
ett understöd af 50 R:dr; att Staten från och med samma tid öfvertoge anskaffning
och underhåll af indelta kavalleriets beklädnads- samt beväringspersedel- och detta
jemväl vid de afsutna kavalleri-regementena; att Staten jemväl från samma tid åtoge
sig anskaffning och underhåll af indelta båtsmännens utrednings- och beklädnadspersedlar;
att till betäckande af de ökade utgifter, Staten finge vidkännas, derest
motionärens förslag antoges, ett belopp, motsvarande hälften af den personliga skyddsafgiften,
under namn af försvarsskatt påfördes hvarje mantalsskrifven person, samt
att, hvad derutöfver kunde erfordras till behofvets fyllande, under enahanda benämning
uttaxerades i förhållande till den en hvar påförda bevillning enligt 2:dra och 3:dje
Artiklarne i Bevillningsstadgan, äfvensom att alla militieboställen, så snart sådant
författningsenligt kunde ske, måtte indragas och för Statsverkets räkning utarrenderas
samt att befäl och civile tjensteman vid regementena kunde förses med kontanta
löner, som qvartaliter utföllo till belopp motsvarande dem, som vore upptagna
i nu gällande stat.
b) angående lindring i rustning och rotering för provinsen Småland:
Herr Daniel Danielssons inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 181: att
Riksdagen ville låta utreda och föreslå i hvad mån lindring kunde beredas rustoch
rotehållare i den alltför hårdt tryckande rust- och roteringsbördan samt att
skälig lindring måtte tillerkännas de rust- och roteringsskyldige inom den Småländska
provinsen;
Herr P. Peterssons inom samma Kammare väckta motion, N:o 165, hvari
Herr J. Jonasson instämt: att den del af Smålands Husar-regemente, som vore nödsakad
hålla häst med tillhörande munderingspersedlar, måtte derifrån befrias, emot
erläggande af vakansafgift;
Herr C. I. Bengtssons äfvenledes inom samma Kammare väckta motion,
N:o 97: att det emellan Kronan samt rusthållarne vid Smålands Gtrenadier-bataljon
upprättade, intill 1871 års slut gällande kontrakt, måtte få på ytterligare 30 års
tid prolongeras;
Herr A. W. Wigardts jemväl inom Andra Kammaren väckta motion, N;o 170:
att, i likhet med hvad föregående motionär föreslagit, kontrakten emellan Kronan
och rusthållarne vid Smålands Grenadier-bataljon måtte på nu gällande grunder få
förnyas, eller, om sådant ej finge ske, att tidpunkten för ändring i nu gällande bestämmelser
framflyttades till dess frågan om den nya arméorganisationen blifvit
definitivt afgjord;
Herr A. J. Sandstedts likaledes inom samma Kammare väckta motion, N:o
312: att Riksdagen ville för sin del medgifva sådan nedsättning i den föreslagna
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.
förhöjningen af hästvakansafgiften för Smålands Grenadier-bataljon, att denna förhöjning
bestämdes antingen till 9 kubikfot 5 kannor, hvadan och då den nuvarande
hästvakansafgiften utgjorde 44 kubikfot 1 kanna, eller 7 tunnor, densamma komme
att uppgå till 53 kubikfot 6 kannor eller 8^ tunnor spanmål, hälften råg och hälften
korn, eller ock till 6 kubikfot 3 kannor för hvarje rusthåll, som i augmentsränta icke
åtnjöte fullt 100 R:dr eller deremot svarande spanmål; till 8 kubikfot 5 kannor för de
rusthåll, som hade sådan ränta af värde från och med 100 till och med 120 R:dr,
samt till 12 kubikfot 6 kannor för de rusthåll, som tillgodonjöte mera än 120 R:dr
i augmentsränta, så att hästvakansafgiften för nämnda bataljon komme att utgå
efter graderad skala med 8, 8| tunnor spanmål.
c) angående anstånd med de afsabla kavalleri-regementenas uppsättning:
Herr O. P Rylanders inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 90: att
med afgörandet af frågan om de afsutna kavalleri-regementenas uppsättning måtte
uppskjutas intill dess förslaget om rust- och roteringsskyldighetens skiljande från
jordbruket och införande af en allmän värnepligt blifvit afgjordt, eller att sådant
uppskof må för någon viss tid beviljas och de rustningsskyldige under tiden erlägga
hästvakansafgift med enahanda belopp som hittills.
d) beträffande rustningen vid Westgöta regemente:
Herr Johannes Anderssons äfvenledes inom Andra Kammaren väckta motion,
N:o 30: att hästvakansspanmålen för nämnda regemente framdeles måtte få utgöras
med samma belopp som hittills, eller att de rusthållen anslagna augmentsräntor finge
till Kronan indragas, emot det Kronan öfvertoge rustningen, samt att regementet
finge roteras som infanteri med 11 å lf mantal för hvarje soldat.
e) i fråga om båtsmanshåll et i Blekinge län:
Herr N. S. von Kochs inom Första Kammaren väckta motion, N:o 66: att, derest,
oberoende af eller i sammanhang med utsträckning af värnepligten, lindring andra
landskaps rust- eller rotehållare beviljades, Blekinge rust- och rotehållare äfven
måtte sådan förunnas; att, i alla händelser, måtte noga undersökas och utredas om
icke, genom en tidsenligare organisation, exempelvis genom värfvadt, sig åt sjömansyrket
och varfsarbeten ständigt egnande manskap, genom aftal med verkliga sjömän
tillhörande handelsflottan, eller kustfarare och fiskarebefolkningen, eller annorledes,
båtsmanshållet i Blekinge kunde alldeles eller till en del afskaffas, mot
det vakansafgifter erlades, så att rikets försvar ändock icke lede, men rust- och
rotehållares jemte fattigvårdens bördor lättades; och att, jemväl om värnepligten,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.
5
såsom önskligt vore, utsträcktes, äfven Blekinge måtte erhålla en inom dess alla
kommuner förlagd och fördelad, närgränsande indelta regementen tillhörande eller
sjelfständig stamtrupp, med åliggande, bland annat, att i skolorna och sedermera
till inträdet uti beväringsåldern leda de uppväxande ynglingarnes öfningar för kroppsutveckling
och derefter vapens bruk, på det de måtte blifva i möjligaste måtto
skickliga till fäderneslandets försvar, utan att behöfva uppoffra allt för mycken tid
på vapenöfningar efter det de uppnått myndighetsåldern och valt sitt lefnadsyrke;
och slutligen
Herr P. Anderssons inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 273: att af
indelta båtsmännen i Blekinge åtminstone j:del eller 500 stycken tills vidare måtte
få indragas, emot erläggande af vakansafgift efter någon billig grund, exempelvis
att utgå med 7 tunnor eller 44 kubikfot spanmål, hälften råg och bälften korn samt
lösas efter tioårigt medelmarkegångspris för länet; att de rusthållare, bvilka inom
viss förelagd tid sig derom anmälte, finge, när ledighet sig yppade, erlägga vakansafgift
i stället för att hålla båtsman, och att, derest flere anmälte sig än som kunde
erhålla en sådan fördel, rusthållare inom socknar, der, i förhållande till båtsmännens
antal, vakansafgift för ett jemförelsevis färre antal erlades, borde ega företräde
till erläggande af vakansafgift, h vilket företräde sedermera genom lottning eller
annan af Kongl. Maj:t gillad grund finge bestämmas.
I anledning af flera vid nästlidna års riksdag i ämnet väckta motioner,
bvilka då, såsom bekant är, behandlades af ett Särskildt Utskott, hvars utlåtande i
flesta punkter af Riksdagens båda Kamrar gillades, under det åter i afseende å
andra full samstämmighet emellan Kamrarne icke kunde ernås, afläts till Kongl.
Maj:t under den 13 Maj 1867 underdånig skrifvelse, upptagande de punkter angående
landtförsvarets ordnande, hvarom båda Kamrarne kunde sig förena. Då för
ett fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende en väsendtligt utsträckt allmän
värnepligt utan tvifvel vore af behofvet påkallad, men möjligen icke kunde med bibehållande
af indelningsverket i dess nuvarande form genomföras, anhöll Riksdagen
bland annat, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och vid uppgörande af nådigt
förslag till arméens organisation taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor det
nu på rote- och rusthållare hvilande besvär må kunna lindras eller aflösas
samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas. Enligt hvad Utskottet inhemtat
har, efter det vederbörande regements- och korps-chefer samt Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande fått sig anbefaldt att med åtskilliga, för den begärda utredningen
erforderliga uppgifter inkomma, Kongl. Maj:t under den 8 sistlidne Oktober
i nåder förordnat dels ledamöter af Riksdagens begge Kamrar, dels andra
sakkunnige män att sammanträda för att med chefen för Kongl. Landtförsvarsdepartementet
och under hans ledning rådpläga rörande den af Riksdagen gjorda
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.
framställning om lindring i det nu på rote- och rusthållare hyllande besvär samt
att förslag till sådan lindring uppgöra. I anseende till den tidsutdrägt, som med
ifrågavarande arbete vore förenad, hade Kongl. Maj:t, på sätt Riksdagen uti nådig
Skrifvelse den 24 nästlidne Mars fått sig meddeladt, funnit förslag till förändrad
organisation af rikets försvarsväsende till lands icke kunna förr än till nästa riksdag
framläggas; och då det icke kan vara lämpligt att de mer eller mindre omfattande
förslag motionärerne nu framställt i frågor, som röra försvarsverket till lands,
behandlas annorledes än i sammanhang med den nådiga framställning i ämnet,
som Riksdagen sålunda har att förvänta, hemställer Utskottet,
a) att motionärernes framställningar i denna del nu icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Beträffande åter de framställda förslagen angående lindring i båtsmanshållet
och andra försvarsverket till sjös rörande frågor; så enär enahanda skäl, som blifva
anförda för lindring af roterings- och rustningsbesväret i allmänhet, jemväl tala
för en sådan lindring i den särskilda rustning och rotering, som kallas båtsmanshåll,
men, enligt hvad Utskottet inhemtat, den utredning, som under ledning af
chefen för Kongl. Landtförsvars-departementet af sakkunnige män nu verkställes
angående det på rote- och rusthållare hvilande besvär, icke omfattar båtsmanshållet,
får Utskottet, som i saknad af utredning nu icke kan understödja motionärernes öfriga,
med båtsmanshållet gemenskap egande framställningar, hemställa,
b) att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes låta utreda, om och på hvad vilkor det nu på
rote- och rusthållare hvilande båtsmanshållet må kunna lindras
eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas,
äfvensom att, i sammanhang med det förslag, Kongl.
Maj:t kan komma att till Riksdagen aflåta, i fråga om lindring
eller aflösning af rustnings- och roteringsbesväret i allmänhet,
Kongl. Maj:t täcktes föreslå åtgärder, ledande dertill att likställighet
med de öfrige rust- och rotehållare i detta hänseende
må de båtsmanshållsskyldige beredas.
Stockholm deh 23 April 1868.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
Stockholm 1868. Associations-Tryckeriet.